SINUMERIK 802D sl. Svarva. 400HFörord. Beskrivning 1. Software-yta 2. Tillkoppling, referenspunktskörning. Rigga 4.

Transkript

1 SINUMERIK 802D sl SINUMERIK 802D sl Programmerings- och användarhandbok Gäller för Styrning Softwareversion SINUMERIK 802D sl T/M HFörord Beskrivning 1 Software-yta 2 Tillkoppling, referenspunktskörning 3 Rigga 4 Handstyrd drift 5 Automatikdrift 6 Detaljprogrammering 7 System 8 Programmera 9 Cykler 10 Nätverksdrift 11 Datasäkring 12 PLC-diagnos 13 A Bilaga 04/2007 6FC5398-1CP10-3FA0

2 Säkerhetstekniska anvisningar Säkerhetstekniska anvisningar Denna handbok innehåller anvisningar, som du måste iakttaga för din personliga säkerhet och för att undvika materielskador. Anvisningarna för din personliga säkerhet framhävs av en varningstriangel, anvisningar för enbart materielskador står utan varningstriangel. Allt efter farlighetsgrad skildras varningsanvisningarna i avtagande ordningsföljd i följande beskrivning. FARA betyder att dödsfall eller svåra personskador kommer att inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. VARNING betyder att dödsfall eller svåra personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. SE UPP med varningstriangel betyder att lätta personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. SE UPP utan varningstriangel betyder att materielskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. OBSERVERA Kvalificerad personal betyder att ett ej önskvärt resultat eller tillstånd kan inträda om den tillhörande anvisningen inte iakttages. Vid uppträdande av flera farlighetsgrader används alltid varningsanvisningen för den högsta graden. När det i en varningsanvisning varnas med en varningstriangel för personskador, då kan i samma varningsanvisning dessutom finnas en varning för materielskador bifogad. Det tillhörande instrumentet/systemet får installeras och drivas endast i förbindelse med denna dokumentation. Idrifttagande och drift av ett instrument/system får endast göras av kvalificerad personal. Kvalificerad personal i enlighet med de säkerhetstekniska anvisningarna i denna dokumentation är personer, som är auktoriserade att enligt direktiven inom säkerhetstekniken ta instrument, system och strömkretsar i drift, att jorda och markera dem. Bestämmelsekonform användning Var vänlig och iakttag följande: Märken VARNING Instrumentet får endast användas för de i katalogen och i den tekniska beskrivningen förutsedda insatsområdena och endast i förbindelse med av Siemens rekommenderade resp. auktoriserade instrument och komponenter av annat fabrikat. En oklanderlig och säker drift av produkten förutsätter sakkunnig transport, sakkunnig lagring, uppställning och montering samt noggrann manövrering och service. Alla med skyddsmärket markerade beteckningar är av Siemens AG registrerade varumärken. De övriga beteckningarna i detta dokument kan vara märken, vars användning av tredje man för eget ändamål kan skada innehavarens rättigheter. Ansvarsbefrielse Vi har kontrollerat innehållet i den tryckta skriften med avseende på överensstämmelse med den beskrivna hårdoch mjukvaran. Trots detta kan avvikelser inte uteslutas så att vi inte kan garantera en fullständig överensstämmelse. Uppgifterna i denna skrift kontrolleras regelbundet, nödvändiga ändringar ingår i de följande upplagorna. Siemens AG Automation and Drives Postfach NÜRNBERG TYSKLAND Ordernumber: 6FC5398-1CP10-3FA0 P 10/2007 Copyright Siemens AG Tekniska ändringar förbehålls

3 Förord Indelning av dokumentationen SINUMERIK-dokumentationen är uppdelad i 3 delar: Allmän dokumentation Användardokumentation Tillverkar-/Servicedokumentation En varje månad aktualiserad översikt över tryckta skrifter med de språk som står till förfogande finns i internet under: Följ menypunkterna "Support" "Technische Dokumentation" "Druckschriften-Übersicht". Internetutgåvan av DOConCD, DOConWEB, finns under: Informationer över trainingserbjudanden och FAQs (frequently asked questions) finns i internet under: och där under menypunkten "Support" Målgrupp Den föreliggande trycka skriften vänder sig till programmerare, projekterare, maskinoperatörer och maskinister. Användning Programmerings- och manöverhandboken kvalificerar målgruppen att projektera, att skriva, att upprätta, att testa och att åtgärda fel i program och softwareytor. Dessutom kvalificerar den målgruppen att manövrera hård- och mjukvara till en maskin. Standardomfattning I den föreliggande dokumentationen beskrivs funktionaliteten för standardomfattningen. Kompletteringar eller ändringar som görs av maskintillverkaren, dokumenteras av maskintillverkaren. I styrningen kan finnas ytterligare i denna dokumentation ej förklarade funktionerna som kan köras. Det består dock inget anspråk på dessa funktioner vid ny leverans eller vid service. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 3

4 Förord Likaså innehåller denna dokumentation av överskådlighetsskäl inte samtliga detaljinformationer över alla typer av produkter och kan inte heller ta hänsyn till alla tänkbara fall av uppställning, drift och underhåll. Teknisk support Vid tekniska frågor vänder du dig till följande hotline: Europa / Afrika Asien / Australien Amerika Telefon Fax Internet e-post adsupport@siemens.com Märk För de olika länderna specifika telefonnummer för teknisk rådgivning finns i internet: Frågor till dokumentationen Vid frågor till dokumentationen (förslag, korrigeringar) sänder du ett fax eller e-post till följande adress: Fax e-post docu.motioncontrol@siemens.com Det finns ett faxformulär i slutet av detta dokument. Internetadress för SINUMERIK EG-konformitetsdeklaration EG-konformitetsdeklarationen till EMC-direktivet finner/erhåller du i internet: under produkt-/beställningsnummer till den ansvariga filialen för affärsområdet A&D MC hos Siemens AG 4 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

5 Innehållsförteckning Förord Beskrivning Manöver- och indikeringselement Status- och felindikeringar Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Knappdefinitioner på maskinens styrpanel Koordinatsystem Software-yta Bildskärmsindelning Standardsoftkeys Manöverområden Hjälpsystemet Tillkoppling, referenspunktskörning Tillkoppling och referenspunktskörning Rigga Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mata in verktyg och verktygskompenseringar Anlägga nytt verktyg Fastställa verktygskompenseringar (manuellt) Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger Fastställande av verktygskompenseringarna med hjälp av mätoptik Mätfingerinställningar Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Fastställa nollpunktsförskjutning Programmera settingsdata Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter Handstyrd drift Handstyrd drift Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillordna handhjul Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Teach In (MDA) Plansvarva Automatikdrift Driftsläge AUTOMATIK...69 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 5

6 Innehållsförteckning 6.2 Välja detaljprogram, starta Blocksökning Stoppa, avbryta detaljprogram Återstart efter avbrott Åter starta efter stopp Genomarbetning av extern Detaljprogrammering Översikt detaljprogrammering Mata in nytt program Redigera detaljprogram Simulation Anpassa konturelement Fri konturprogrammering Programmera kontur Fastlägga startpunkt Softkeys och parametrar Fristick vid teknologin svarva Parametrera konturelement Grafisk framställning av konturen Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel Cykelstöd Programexempel svarva System System System - softkeys (IBN) System - softkeys (MD) System - softkeys (Service indikering) System - softkeys (PLC) System - softkeys (IBN-filer) Larmindikering Programmera Grundläggande i NC-programmeringen Programnamn Programuppbyggnad Orduppbyggnade och adress Blockuppbyggnad Teckensats Översikt över anvisningarna - svarva Väguppgifter Programera mätuppgifter Absolut-/ kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

7 Innehållsförteckning Radie diameteruppgift: DIAMOF, DIAMON, DIAM Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE Inspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500, G53, G Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF Rörelse hos axlar Rätlinjig interpolering med snabbgång: G Rätlinjig interpolering med matning: G Cirkelinterpolering: G2, G Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP Cirkel med tangential övergång: CT Gängskärning med konstant stigning: G Programmerbar in- och utloppsväg vid G33: DITS, DITE Gängskärning med variabel stigning: G34, G Gänginterpolering: G331, G Fastpunktskörning: G Referenspunktskörning: G Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW Matning F Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT Procentuell accelerationsövermanning: ACC Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF och 4. axel Fördröjningstid: G Köra till fast anslag Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621) Rörelser hos spindeln Spindelvarvtal S, rotationsriktningar Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G Spindelpositionering: SPOS Växelsteg Spindel Speciella svarvfunktioner Konstant skärhastighet: G96, G Rundning, avfasning Konturtågsprogrammering Verktyg och verktygskompensering Allmänna anvisningar- svarva Verktyg T (svarva) Verktygskompenseringsnummer D (svarva) Val av verktygsradiekompensering: G41, G Hörnbeteende: G450, G Verktygsradiekompensering FRÅN: G Specialfall för verktygsradiekompenseringen Exempel för verktygsradiekompensering (svarva) Användning av fräsverktyg Verktygskompensering-specialbehandlingar (svarva) Extrafunktion M H-funktion Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 7

8 Innehållsförteckning Räkneparametrar R Lokala användardata (LUD) Läsa och skriva från PLC-variabler Programhopp Hoppmål för programhopp Ovillkorliga programhopp Villkorliga programhopp Programmeringsexempel för hopp Underprogramteknik Allmänt Anrop av bearbetningscykler (svarva) Tidgivare och arbetsstycksräknare Tidgivare för gångtiden Arbetsstycksräknare Språkkommandon för verktygsövervakningen Översikt verktygsövervakning Livslängsövervakning Stycktalsövervakning Fräsbearbetning på svarvmaskiner Fräsbearbetning av frontytor - TRANSMIT Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Cykler Överblick över cyklerna Programmering av cykler Grafiskt cykelstöd i programeditorn Borrcykler Allmänt Förutsättningar Borra, centrera - CYCLE Borra, plansänka - CYCLE Djuphålsborra - CYCLE Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE Brotscha1 (arborra 1) - CYCLE Ursvarva (arborra 2) - CYCLE Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE Hålrad - HOLES Hålcirkel - HOLES Svarvcykler Förutsättningar Instick - CYCLE Fristick (form E och F enligt DIN) - CYCLE Spåntagning med baksnitt - CYCLE Gängfristick - CYCLE Gängskärning - CYCLE På varandra följande gängor - CYCLE Felmeddelande och felbehandling Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

9 Innehållsförteckning Allmänna anvisningar Felbehandlingar i cykler Översikt över cykellarm Meddelanden i cyklerna Nätverksdrift Nätverksdrift Nätverksdrift (tillval) Konfiguration av nätverksförbindelsen Användarförvaltning Användaranmälan - RCS log in Arbeta med en nätverksförbindelse Frigivande av pärmar Förbinda och skilja nätenheter RCS-Tool Datasäkring Dataöverföring via RS232 gränssnitt Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Läsa in och ut PLC projekt Kopiera och infoga filer PLC-diagnos Bildskärmsuppbyggnad Manövermöjligheter A Bilaga A.1 Övrigt A.1.1 Miniräknare A.1.2 Redigera kinesiska skrifttecken A.2 Feedback till dokumentationen A.3 Dokuträd 802D sl Index Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 9

10 Innehållsförteckning 10 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

11 Beskrivning Manöver- och indikeringselement Manöverelement Anrop av definierade funktioner görs med horisontala och vertikala softkeys. Beskrivningen därtill finner du i denna handbok. Bild 1-1 Manöverpanel-CNC Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 11

12 Beskrivning 1.2 Status- och felindikeringar 1.2 Status- och felindikeringar Visning av LED på manöverpanelen-cnc (PCU) På manöverpanelen-cnc finns följande LED-lampor placerade. I den följande tabellen finns lysdioderna och deras betydelse beskrivna. Tabell 1-1 LED ERR (röd) RDY (grön) NC (gul) CF (gul) Status- och felindikeringar Betydelse allvarligt fel; hjälp med Power off/on driftsberedskap övervakning av livstecken skriva/läsa på/från CF kort Läsanvisning Informationer till felbeskrivningen finns i /DG/, SINUMERIK 802D sl, Diagnoshandbok 12 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

13 Beskrivning 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 13

14 Beskrivning 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Hot keys I detaljprogrameditorn och i inmatningsrutorna till HMI kan med hjälp av knappkombinationer på det fullständiga CNC-tangentbordet följande funktioner utföras: Knappkombination <CTRL> och <C> <CTRL> och <B> <CTRL> och <X> <CTRL> och <V> <ALT> och <L> <ALT> och <H> eller knappen <HELP> Funktion Kopiera markerad text Markera text Klippa ut markerad text Foga in kopierad text Koppla om till blandat skrivsätt Anropa hjälpsystem 14 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

15 Beskrivning 1.4 Knappdefinitioner på maskinens styrpanel 1.4 Knappdefinitioner på maskinens styrpanel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 15

16 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Märk I denna dokumentation utgår vi från en standard maskinstyrpanel MCP 802D. Anväder du en annan MCP kan manövreringen avvika från denna beskrivning. 1.5 Koordinatsystem Ett koordinatsystem spänns som regel upp av tre rätvinkligt mot varandra stående koordinataxlar. Med den så kallade "trefingerregeln" för högra handen fastläggs de positiva riktningarna för koordinataxlarna. Koordinatsystemet hänför sig till arbetsstycket och programmeringen sker oberoende av om verktyget eller arbetsstycket förflyttas. Vid programmeringen utgår man alltid från att verktyget förflyttar sig relativt till koordinatsystemet för arbetsstycket som tänks stå still Bild 1-2 Fastläggande av axelriktningen till varandra, koordinatsystem för programmeringen 16 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

17 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Maskinkoordinatsystem (MKS) Hur koordinatsystemet ligger relativt till maskinen är beroende av respektive maskintyp. Det kan vara vridet till olika lägen. Axelriktningarna följer "trefingerregeln" för den högra handen. Står man framför maskinen visar långfingret på den högra handen mot ansättningsriktningen för huvudspindeln. Bild 1-3 Maskinkoordinataxlar med svarvmaskinen som exempel Origo för detta koordinatsystem är maskinnollpunkten. Denna punkt utgör endast en referenspunkt, som bestäms av maskintillverkaren. Man behöver inte kunna köra till den. Förflyttningsområdet för maskinaxlarna kan ligga i det negativa området. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 17

18 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Arbetsstyckskoordinatsystem (WKS) För beskrivning av ett arbetsstyckes geometri i arbetsstycksprogrammet används också ett högervridande och rätvinkligt koordinatsystem. Arbetsstycksnollpunkt kan väljas fritt på Z-axeln av programmeraren. På X-axeln ligger den i rotationscentrum. Bild 1-4 Arbetsstyckskoordinatsystem Relativt koordinatsystem (REL) Styrningen erbjuder förutom maskin- och arbetsstyckskoordinatsystem även ett relativt koordinatsystem. Detta koordinatsystem används för att sätta fritt valbara referenspunkter som inte har något inflytande på det aktiva arbetsstyckskoordinatsystemet. Alla axelrörelser visas relativt till dessa referenspunkter. Märk Ärvärdet i respektive koordinatsystem kan aktiveras och visas i manöverområdet Position via den vertikala softkeyn "MKS/WKS REL". 18 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

19 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Inspänning av arbetsstycket För bearbetningen spänns arbetsstycket in i maskinen. Arbetsstycket måste därvid riktas upp så att axlarna i arbetsstyckskoordinatsystemet löper parallellt med de för maskinen. En resulterande förskjutning av maskinnollpunkten till arbetsstycksnollpunkten fastställs i Z- axeln och förs in i den inställbara nollpunktsförskjutningen. I NC-programmet aktiveras denna förskjutning vid programkörningen med till exempel ett programmerat G54. Bild 1-5 Arbetsstycke på maskinen Aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem Med hjälp av det programmerbara nollpunktsförskjutningen TRANS kan en förskjutning skapas gentemot arbetsstyckskoordinatsystemet. Härvid uppstår det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet (se Kapitel "Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 19

20 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem 20 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

21 Software-yta Bildskärmsindelning Bild 2-1 Bildskärmsindelning Bildskärmen är indelad i följande huvudområden: Statusområde Tillämpningsområde Anvisnings- och softkeyområde Statusområde Bild 2-2 Statusområde Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 21

22 Software-yta 2.1 Bildskärmsindelning Tabell 2-1 Förklaring av bildelementen i statusområdet Numrering 1 Indikering Aktivt manöverområde Symbol Betydelse Position (manöverområdesknapp <POSITION>) System (manöverområdesknapp <SYSTEM>) Program (manöverområdesknapp <PROGRAM>) Program manager (manöverområdesknapp <PROGRAM MANAGER>) Parameter (manöverområdesknapp <OFFSET PARAM>) Larm (manöverområdesknapp <ALARM>) 2 Aktivt driftsläge Köra till referenspunkt JOG JOG INC; 1 INC, 10 INC, 100 INC, 1000 INC, VAR INC (inkrementell värdering i JOG drift) MDA AUTOMATIK 3 Larm- och meddelanderader Alternativt visas: 1. Larmnummer med larmtext 2. Meddelandetext 4 Valt detaljprogram (huvudprogram) 5 Programtillstånd RESET Avbryta program / grundtillstånd RUN Program pågår STOP Program stoppat 6 Programpåverkan i automatikdrift 22 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

23 Software-yta 2.1 Bildskärmsindelning Anvisnings- och softkeyområde Bild 2-3 Anvisnings- och softkeyområde Tabell 2-2 Förklaring av bildelementen i anvisnings- och softkeyområdet Bildelement Indikering Betydelse Recall-symbol Med nedtryckning av knappen Recall återvänder man till det överordnade menyplanet. Anvisningsrad Indikering av operatörsanvisningar Statusinformation HMI ETC är möjlig (Med nedtryckning av denna knapp visar den horisontala softkeyraden ytterligare funktioner.) Blandat skrivsätt (skrivning av stor/liten bokstav) aktiv RS232 förbindelse aktiv Förbindelse till idrifttagande- och diagnostools (t.ex. Programming Tool 802) aktiv RCS nätverksförbindelse aktiv 4 Softkeyrad vertikal och horisontal Gestaltning av softkeys i dokumentet För att göra det lättare att hitta softkeys visas de horisontala och vertikala softkeys med olika grundfärg. Horisontal softkey Vertikal softkey Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 23

24 Software-yta 2.2 Standardsoftkeys 2.2 Standardsoftkeys Masken stängs. Inmatningen avbryts, fönstret stängs. Inmatningen avslutas och beräkningen görs. Inmatningen avslutas och de inmatade värdena övertas. Funktionen kopplar om masken från diameterprogrammering till radieprogrammering. 2.3 Manöverområden Funktionerna i styrningen kan utföras i följande manöverområden: Position Maskinmanövrering Offset/parametrar Program Inmatning av kompenseringsvärden och settingdata Upprättande av detaljprogrammen Programm-manager Detaljprogrampärm System Larm Diagnos, idrifttagande Larm- och meddelanderader Växling till ett annat manöverområde görs genom nedtryckning av den motsvarande knappen på det fullständiga CNC-tangentbordet (hard-key). 24 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

25 Software-yta 2.3 Manöverområden Skyddssteg I SINUMERIK 802D sl finns det ett skyddsstegskoncept för frigivande av dataområden. Styrningen levereras med standard-lösenord för skyddsstegen 1 till 3. Skyddssteg 1 Expert-lösenord Skyddssteg 2 Tillverkar-lösenord Skyddssteg 3 Användar-lösenord Dessa styr de olika åtkomsträttigheterna. Inmatning resp. förändring av data i följande menyer är beroende av det inställda skyddssteget: Verktygskompenseringar Nollpunktsförskjutningar Settingdata RS232-inställning Upprättande / korrigering av program Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 25

26 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet 2.4 Hjälpsystemet En omfattande online-hjälp finns lagrad i styrningen. Hjälpteman är: Kort beskrivning av alla viktiga manöverfunktioner Översikt och kort beskrivning av NC kommandona Förklaring av drivparametrarna Förklaring av drivlarmen Manöverföljd Hjälpsystemet kan du anropa från varje manöverområdet genom att trycka ner Info-knappen eller via knappkombinationen <ALT+H>. Bild 2-4 Hjälpsystem: Innehållsförteckning 26 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

27 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet Softkeys Denna funktion öppnar det valda temat. Bild 2-5 Hjälpsystem: Beskrivning av temat Denna funktion möjliggör val av korshänvisningar. En korshänvisning är markerad med tecknen ">>...<<". Denna softkey är endast synlig när en korshänvisning visas i tillämpningsområdet. Väljer du en korshänvisning, visas dessutom softkeyn "Tillbaka till tema". Med denna funktion kommer du tillbaka till den föregående bilden. Funktionen möjliggör sökandet av ett begrepp i innehållsförteckningen. Mata in begreppet och starta sökningen. Hjälp i området Programeditor Hjälpsystemet erbjuder en förklaring till varje NC anvisning. Du kan komma direkt till hjälptexten, genom att ställa markören bakom anvisningen och trycka på Info knappen. NCanvisningen måste för detta vara skriven med stora bokstäver. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 27

28 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet 28 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

29 Tillkoppling, referenspunktskörning Tillkoppling och referenspunktskörning Märk Ge när du kopplar till SINUMERIK 802D sl och maskinen, även akt på maskindokumentationen eftersom tillkoppling och körning till referenspunkt är maskinberoende funktioner. Manöverföljd Först kopplar du till försörjningsspänningen till CNC och maskinen. Efter start av styrningen befinner du dig i manöverområdet Position, driftsläge Köra till referenspunkt. Fönstret "Referenspunkt " är aktivt. Bild 3-1 Grundbild Köra till referenspunkt Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 29

30 Tillkoppling, referenspunktskörning 3.1 Tillkoppling och referenspunktskörning Aktivera Köra till referenspunkt med knappen <Referenspunkt> på maskinstyrpanelen. I fönstret "Referenspunkt" visas om axlarna har referenskörts. Tryck på riktningsknapparna. Om du väljer felaktig körningsriktning, sker ingen rörelse. Kör till referenspunkten på alla axlar efter varandra. Du avslutar funktionern genom att välja ett annat driftsläge (MDA, AUTOMATIK eller JOG). Märk "Köra till referenspunkt" är möjligt endast i driftsläget JOG. 30 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

31 Rigga 4 Föranmärkningar Innan du kan arbeta med CNC, riggara du maskinen, verktygen osv. på följande sätt: Inmatning av verktygen och verktygskompenseringar Inmatning/ändring av nollpunktsförskjutningen Inmatning av setting-data Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 31

32 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mata in verktyg och verktygskompenseringar Funktionalitet Verktygskompenseringarna består av en rad data, som beskriver geometrin, slitaget och verktygstypen. Varje verktyg innehåller ett fastlagt antal parametrar beroende på verktygstyp. Verktygen betecknas alltid med ett nummer (T-nummer). Se även Kapitel "Verktyg och verktygskompensering" Manöverföljder Tryck på knappen <OFFSET PARAM>. Funktionen öppnar fönstret Verktygskompenseringsdata, som innehåller en lista över de anlagda verktygen. Du kan navigera inom denna lista med markörknapparna och knapparna Page Up, Page Down. Verktygslista Standard Bild 4-1 Verktygslista 32 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

33 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Verktygslista Användardefinierad Bild 4-2 Verktygslista Användardefinierad När du har aktiverat indikeringen-md394 DISPLAY_TOOL_LIST_SISTER_TOOL med "1", då kan du fastlägga följande ytterligare parametrar för verktyget: Tvillingverktyg Slitagegräns Verktygsslitage med hjälp av softkeyn "Verktygsslitage" Bild 4-3 Verktygsslitage användardefinierat Kompenseringarna matar du in genom att mata in det följande och bekräfta med <Input> eller en rörelse med markören: placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras, mata in värde(n) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 33

34 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören. För specialverktyg står softkeyfunktionen Advanced fullständig parameterlista att fylla i. till förfogande, vilken erbjuder en Softkeys Measurement Tool Fastställa verktygskompenseringsdata (verksam endast i driftsläget JOG!) Measurement Manual Manuellt fastställande av verktygskompenseringsdata Measurement Auto Calibrate probe Halvautomatiskt fastställande av verktygskompenseringsdata (gäller endast i förbindelse med ett mätfinger) Anpassning av mätfingret Deleting a tool Verktygskompenseringsdata för alla skär till verktyget raderas. Advanced Funktionen visar alla parametrar till ett verktyg. Bild 4-4 Inmatningsmask för specialverktyg Cutting edges Betydelsen av parametrarna finns beskriven i Kapitel "Programmera". Öppnar en underordnad menylista som erbjuder alla funktioner för att anlägga och visa ytterligare skär. D >> Val av nästa högre skärnummer. << D Val av nästa lägre skärnummer. 34 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

35 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar New cutting edge Anlägga ett nytt skär. Reset cutting edge Alla kompenseringsvärden för skäret sätts på noll. Change type Funktionen möjliggör ändring av verktygstypen. Välj verktygstyp med hjälp av softkey. Searching for New tool Söka verktygsnummer: Mata in numret för det verktyg som skall sökas och starta sökningsförloppet med softkey "OK". Existerar det sökta verktyget ställs markören på den tillhörande raden. Anlägga verktygskompenseringsdata för ett nytt verktyg. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 35

36 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Anlägga nytt verktyg Manöverföljd New tool Funktionen erbjuder tre ytterligare softkeyfunktioner för att välja verktygstypen "Svarvstål", "Borr" och "Fräs". Efter valet för du in det önskade "Verktygsnumret" (max. 3 ställen) i inmatningsrutan och väljer för ett svarvstål "Skärläge". Bild 4-5 Fönster Nytt verktyg Bild 4-6 Inmatning verktygsnummer och skärläge för ett svarvstål 36 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

37 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar För borr och fräs måste bearbetningsriktningen väljas. Bild 4-7 Val av bearbetningsriktning för en borr Med "OK" bekräftar du inmatningen. Ett datablock som förbelagts med noll upptas i verktygslistan. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 37

38 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Fastställa verktygskompenseringar (manuellt) Märk Tillordningen av längd 1 eller 2 till axeln är beroende (se följande bilder) av verktygstypen (svarvverktyg, borr). För svarvverktyg är referenspunkten för X-axeln ett diametermått! Märk Som bekant maskinkoordinat kan du också använda en redan fastställd nollpunktsförskjutning (t.ex. G54-värde). Kör i detta fall med verktygets skär till arbetsstycksnollpunkten. Står skäret direkt i arbetsstycksnollpunkten så är referenspunkten noll. Funktionalitet Denna funktion gör det möjligt för dig att fastställa den okända geometrin för ett verktyg T. Med hjälp av ärpositionen för punkten F (maskinkoordinat) och referenspunkten kan styrningen för den valda axeln X eller Z beräkna den var gång tillordnade kompenseringen av längd 1 eller längd 2. Bild 4-8 Fastställande av längdkompenseringen med svarvstål som exempel 38 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

39 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Bild 4-9 Fastställande av längdkompenseringen med borr som exempel: Längd 1/Z-axel Märk Bilden "Fastställande av längdkompenseringen med borr som exempel: Längd 1/Z-axel" gäller endast när settingdata SD42950 TOOL_LENGTH_TYPE och SD42940 TOOL_LENGHT_CONST är lika med "0". Annars gäller för borren och fräsen längden 2. Förutsättning Det aktuella verktyget är inväxlat. Du kör med skäret till verktyget i driftsläge JOG till en punkt på maskinen, vars maskinkoordinatvärden är kända. Detta kan vara ett arbetsstycke vars geometri du känner. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 39

40 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Manöverföljd Measurement Tool Välj softkey och urvalsfönstret för manuell eller halvautomatisk mätning öppnas. Bild 4-10 Val manuell eller halvautomatisk mätning Measurement Manual Fönstret "Mäta verktyg" öppnas. Bild 4-11 Fönster Mäta verktyg Mata i rutan Ø in arbetsstycksdiametern eller i rutan Z0 arbetsstyckslängden. Maskinkoordinater och även värden från nollpunktsförskjutningarna är giltiga. I rutan Distance kan vid användning av ett distansstycke dess tjocklek matas in för att tas med i beräkningarna. Styrningen fastställer efter det softkey "Sätta längd 1" eller "Sätta längd 2" tryckts ner, den sökta längden 1 eller längden 2 motsvarande den förvalda axeln. Det fastställda kompenseringsvärdet sparas. X-positionen sparas. Sedan kan förflyttas i X-riktningen. Därmed finns t.ex. möjligheten för bestämning av arbetsstycksdiametern. Det sparade värdet för axelpositionen används sedan för beräkningen av längdkompenseringen. Verkan för softkeyn bestäms av indikeringen-maskindatum MD373 MEAS_SAVE_POS_LENGTH2. Litteraturhänvisning Bruksanvisning, fräsa, slipa, stansa SINUMERIK 802D sl 40 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

41 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger Manöverföljd Measurement Tool Tryck ner softkey "Mäta verktyg". Measurement Auto Fönstret "Mäta verktyg" öppnas. Bild 4-12 Fönster Mäta verktyg Denna inmatningsmask möjliggör inmatningen av verktygs- och skärnummer. Dessutom visas skärläget bakom symbolen. Efter öppningen av masken beläggs inmatningsrutorna med data för det verktyg som befinner sig i ingrepp. Verktyget kan vara följande: det aktiva verktyget för NC (inväxlat av ett detaljprogram) eller ett av PLC insvängt verktyg. Växlades verktyget in av PLC, kan verktygsnumret i inmatningsmasken skilja sig från verktygsnumret i fönstret T,F,S. Förändrar man verktygsnumret, görs ingen automatisk verktygsväxling av funktionen. Mätresultaten tillordnas dock det inmatade verktyget. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 41

42 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mätförlopp Med hjälp av förflyttningsknappar eller handhjulet körs till mätfingret. Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst" visas, skall förflyttningsknappen släppas och avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en mätklocka, som symboliserar det aktiva mätförloppet. Märk För upprättande av mätprogrammet används parametrarna säkerhetsavstånd från masken "Inställningar" och matning från masken "Data mätfinger" (se Kapitel "Mätfingerinställningar"). Flyttas flera axlar samtidigt, kan ingen beräkning av kompenseringsdata göras. Förlopp vid "Mätfinger utlöst" Utlösandet av mätfingret visas på bildskärmen med en fylld cirkel. Efter det mätfingret utlösts skall axelriktningsknappen släppas loss. Efter det axelriktningsknappen släppts loss anläggs och startas automatiskt genom styrningen ett internt mätprogram i programminnet. Detta mätprogram gör att man kör maximalt tre gånger till mätfingret för att leverera mätvärden till styrningen. Överförs efter det man kört till mätfingret för tredje gånen inget mätvärde till styrningen, då visas ett meddelande i displayen, som upplyser operatören om att inga mätvärden kunde upptecknas. Alla axlar som deltar i mätprocessen skall man köra till på detta vis. 42 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

43 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Fastställande av verktygskompenseringarna med hjälp av mätoptik Bild 4-13 Mäta med mätoptik (inmatningsrutor T och D se Mäta med mätfinger) Mätförlopp För mätning förflyttas verktyget tills dess spets syns i hårkorset. För en fräs skall den högsta punkten på skäret användas för att bestämma verktygslängden. Sedan följer beräkningen av kompenseringsvärdena genom att trycka ner softkey "Set length". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 43

44 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mätfingerinställningar Tryck ner softkey "Inställningar". Probe data Här läggs koordinaterna för mätfingret och görs inställningarna av axelmatningen för det automatiska mätförloppet. Alla positionsvärden hänför sig till maskinkoordinatsystemet. Bild 4-14 Inmatningsmask Mätfingerdata Parametrar Absolut position P1 Absolut position P2 Absolut position P3 Absolut position P4 Matning (Feedrate) Betydelse Absolut position för mätfingret i Z-riktningen Absolut position för mätfingret i X+ riktning Absolut position för mätfingret i Z+ riktning Absolut position för mätfingret i X- riktning Matningen med vilken verktyget flyttas på mätfingret 44 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

45 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mätfingerkalibrering Calibrate probe Anpassningen av mätfingret kan göras i menyn "Inställningar" eller i menyn "Mäta verktyg". Det skall köras till mätfingrets fyra punkter. Till kalibreringen skall ett verktyg av typ 500 med skärläge 3 eller 4 sättas in. De nödvändiga kompenseringsparametrarna för att fastställa de fyra fingerpositionerna skall vid behov läggas i datablocken till två verktygsskär. Bild 4-15 Anpassning av mätfingret Efter det masken öppnats visas förutom de aktuella positionerna för mätfingret en animation, som signalerar det steg som skall utföras. Man skall köra till denna punkt med den tillhörande axeln. Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst" visas, skall förflyttningsknappen släppas och avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en mätklocka, som symboliserar det aktiva mätförloppet. Den av mätprogrammet levererade positionen tjänar till att beräkna den verkliga fingerpositionen. Mätfunktionen kan lämnas utan att det körts till alla positioner. De redan upptagna punkterna förblir lagrade. Märk För upprättande av mätprogrammet används parametrarna Säkerhetsavstånd från masken "Inställningar" und Matning från masken "Data mätfinger". Flyttas flera axlar samtidigt, kan ingen beräkning av kompenseringsdata göras. Funktionen "Nästa steg" gör det möjligt att hoppa över en punkt, när denna inte behövs för mätningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 45

46 Rigga 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Funktionalitet Ärvärdesminnet och därmed även ärvärdesindikeringen är efter referenspunktskörningen relaterade till maskinnollpunkten. Däremot hänför sig ett bearbetningsprogram till arbetsstycksnollpunkten. Denna förskjutning skall matas in som nollpunktsförskjutning. Manöverföljder Tryck på knappen <OFFSET PARAM>. Work offset Välj nollpunktsförskjutning via <OFFSET PARAM> och "Nollpunktförskj.". På bildskärmen visas en översikt över de inställbara nollpunktsförskjutningarna. Masken innehåller fortfarande värdena för den programmerade nollpunktsförskjutningen, de aktiva skalfaktorerna, statusindikeringen "Spegla aktivt" och summan av aktiva nollpunktsförskjutningar. Bild 4-16 Fönster Nollpunktsförskjutning Placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras, mata in värde(n). Med en rörelse med markören eller med <Input> sker övertagandet av värdena i nollpunktsförskjutningarna. Kompenseringsvärdena för skären blir genast verksamma. 46 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

47 Rigga 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Fastställa nollpunktsförskjutning Förutsättning Du har valt fönstret med den tillhörande nollpunktsförskjutningen (t.ex. G54) och axeln, för vilken du önskar fastställa förskjutningen. Bild 4-17 Fastställande av nollpunktsförskjutningen axel Z Tillvägagångssätt Measure workpiece Mäta arbetsstycke Tryck ner softkey "Mäta arbetsstycke". Styrningen kopplar därefter om till manöverområdet Position och öppnar dialogboxen för att mäta nollpunktsförskjutningarna. Den valda axeln visas som softkey med svart bakgrund. Sedan skrapar du med verktygsspetsen mot arbetsstycket. I rutan "Set position to:" förs nu den position in som arbetsstyckskanten skall inta i arbetsstyckskoordinatsystemet. Bild 4-18 Fastställa nollpunktsförskjutning i X Fastställa nollpunktsförskjutning i Z Set work offset Softkeyn beräknar förskjutningen och visar resultatet i fältet Offset. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 47

48 Rigga 4.3 Programmera settingsdata 4.3 Programmera settingsdata Funktionalitet Med settingdata fastlägger du inställningarna för driftslägena. Dessa kan ändras vid behov. Manöverföljder Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>. Tryck på softkey "Settingdata". Grundbilden "Settingdata" öppnas. Här står ytterligare softkeyfunktioner till förfogande, med vilka du kan ställa in olika styrningsoptioner. Bild 4-19 Grundbild Settingdata JOG matning Matningsvärde i JOG - drift Är matningsvärdet "Noll", använder styrningen det i maskindata bevarade värdet. Spindel Spindelvarvtal Minimalt/maximalt En inskränkning för spindelvarvtalet i rutorna max. (G26) /min. (G25) kan göras endast inom de i maskindata fastlagda gränsvärdena. Begränsning med G96 Programmerbar övre varvtalsbegränsning (LIMS) vid konstant skärhastighet (G96). 48 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

49 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Provkörningsmatning för provkörningsdrift (DRY) Den matning som här kan matas in används vid val av funktionen provkörningsmatning i driftsläget AUTOMATIK vid genomarbetningen av programmet i stället för den programmerade matningen. Startvinkel vid gänga (SF) För gängskärning visas en startposition för spindeln som begynnelsevinkel. Genom att ändra vinkeln kan när arbetsgången för gängskärningen upprepas, en multipelgänga skäras. Positionera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras och mata in värdet. Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören. Softkeys Arbetsfältsbegränsningen verkar vid geometri och extraaxlar. Skall en arbetsfältsbegränsning användas, kan dess värden matas in i denna dialog. Softkey "Sätt aktiv" aktiverar / inaktiverar värdena för den av markören markerade axeln. Bild 4-20 Arbetsfältsbegränsning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 49

50 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Tider räknare Bild 4-21 Tider, räknare Betydelse: Detaljer totalt: Antalet totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är) Detaljer begärda: Antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör) Antal detaljer: I denna räknare registreras antalet för alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. Körtid totalt: Total körtid för NC-programmen i driftsläget AUTOMATIK Körtiderna för alla program mellan NC-start och programslut/reset adderas i driftsläget AUTOMATIK. Tidgivaren nollställs vid varje styrningsstart. Programkörtid: Verktygingreppstid I det valda NC-programmet mäts körtiden mellan NC-start och programslut/reset. Med starten av ett nytt NC-program raderas timern. Matning-körtid Körtiden för banaxlarna utan aktiv snabbgång i alla NC-program mellan NC-start och programslut/reset vid aktivt verktyg mäts. Mätningen avbryts dessutom vid aktiv fördröjningstid. Timern nollställs automatiskt vid "styrningsstart med default-värden". 50 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

51 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Denna funktion gör en lista över alla i styrningen förefintliga settingdata. Settingdata är uppdelade i allmänna, axelspecifika och kanalspecifika. Kan väljgas med följande softkeyfunktioner: "Allmänna" "Axelspec." "Kanalspec." Bild 4-22 Settingdata, allmänna Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 51

52 Rigga 4.4 Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter 4.4 Räkneparametrar R - manöverområde Offset/Parameter Funktionalitet I grundbilden "R-parametrar" finns en lista över samtliga i styrningen förefintliga R- parametrar. Dessa globala parametrar kan av programmeraren till detaljprogrammet sättas eller avfrågas för valfria ändamål och vid behov förändras. Bild 4-23 Grundbild "R-parametrar" Manöverföljd Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>. Över "R-parametrar" hamnar du i inmatningsområdet. Positionera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras och mata in värdena. Bekräfta inmatningen med <Input> eller med en rörelse med markören. Söka R-parametrar 52 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

53 Handstyrd drift Handstyrd drift Den handstyrda driften är möjlig i driftsläget JOG och driftsläget MDA. Bild 5-1 Menyträd JOG - manöverområde Position Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 53

54 Handstyrd drift 5.1 Handstyrd drift Bild 5-2 Menyträd MDA - manöverområde Position 54 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

55 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Manöverföljder Välja driftsläget JOG med knappen <JOG> på maskinstyrpanelen. För förflyttning av axlarna trycker du på den tillhörande knappen till X- eller Z-axeln. Så länge som denna knapp är nedtryckt förflyttas axlarna kontinuerligt med den i Settingdata lagrade hastigheten. Är värdet i Settingdata "Noll", används det värde som finns lagrat i maskindata. Stätt vid behov in hastigheten med Override-brytaren. Om du dessutom trycker på knappen <Snabbgångsöverlagring> förflyttas den valda axeln med snabbgångshastighet, så länge som båda knapparna är nedtryckta. I driftsläget <Stegmått> kan du förflytta inställbara steg med samma manöverföljd. Den inställda stegvidden visas i statusområdet. För att välja bort skall <JOG> tryckas ner än en gång. I grundbilden "JOG" visas positions-, matnings-, spindelvärden och det aktuella verktyget. Bild 5-3 Grundbild "JOG" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 55

56 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Parametrar Tabell 5-1 Parametrar MKS X Z + X - Z Position mm Repos.- förskjut. G-funktion Spindel S varv/min Matning F mm/min Verktyg Beskrivning av parametrarna i grundbilden "JOG" Förklaring Indikering av förefintliga axlar i maskinkoordinatsystemet (MKS) eller arbetsstyckskoordinatsystemet (WKS). Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. Förflyttas axlarna i tillståndet "Program avbrutet" i driftsläget <JOG>, visas i spalten med den körda vägsträckan varje axel relaterad till avbrottsstället. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde. Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln (stor text) visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln (liten text) visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva, visas effektstolpen för masterspindeln. 56 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

57 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Softkeys Set base Measurement Tool Sätta basnollpunktsförskjutning eller en temporär referenspunkt i det relativa koordinatsystemet. Efter att ha öppnats möjliggör denna funktion att sätta basnollpunktsförskjutningen. Följande underfunktioner erbjuds: Direkt inmatning av den önskade axelpositionen I Positionsfönstret skall inmatningsmarkören placeras på den önskade axeln, sedan skall den nya positionen matas in. Inmatningen skall avslutas med "Input" eller en rörelse med markören. Sätta alla axlar på noll Softkeyfunktionen "Alla på noll" skriver över den aktuella positionen för respektive axel med noll. Sätta enskilda axlar på noll Genom att trycka ner softkey "X=0" eller "Z=0" skrivs den aktuella positionen över med noll. Genom att trycka ner softkey-funktionen "Sätta rel." kopplas indikeringen om till det relativa koordinatsystemet. Följande inmatningar förändrar referenspunkten i detta koordinatsystem. Märk En ändrad basnollpunktsförskjutning verkar oberoende av alla andra nollpunktsförskjutningar. Measure workpiece Fastställa nollpunktsförskjutningen (jfr. Kapitel "Rigga") Measurement Tool Mäta verktygskompenseringar (jfr. Kapitel "Rigga") Inmatningsmasken tjänar till att ställa in tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet och rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade detaljprogram i driftsläget MDA. Dessutom kan värderna för JOG-matning och det variabla inkrementalmåttet ställas in. Bild 5-4 Inställningar Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 57

58 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillbakamatningsplan Funktionen "Planbearbetning" drar efter utförandet tillbaka verktyget till den angivna positionen (Z-position). Säkerhetsavstånd Säkerhetsavstånd till arbetsstyckets yta Detta värde fastlägger det minsta avståndet mellan arbetsstyckets yta och verktyget. Det används av funktionerna "Planbearbetning" och Automatisk verktygsmätning. JOG-matning Matningsvärde i Jog-drift Rotationsriktning Rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade program i JOG- och MDAdrift. Funktionen kopplar om mellan den metriska måttenheten och mätning i tum. 58 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

59 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillordna handhjul Manöverföljd Välj driftsläget <JOG>. Tryck på softkey "Handhjul". Fönstret "Handhjul" visas. Efter det fönstret öppnats visas i spalten "Axlar" alla axelbeteckningar, som visas samtidigt i softkeyraden. Välj det önskade handhjulet med markören. Sedan görs tillordningen resp. bortvalet genom att trycka på axel-softkeyn till den önskade axeln. I fönstret visas symbolen. Bild 5-5 Menybild "Handhjul" Med softkeyn "MKS" väljer du axlarna från maskin- eller arbetsstyckskoordinatsystemet för tillordning av handhjul. Den aktuella inställningen är synlig i fönstret. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 59

60 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Funktionalitet I driftsläget MDA kan du upprätta och genomarbeta ett detaljprogram. SE UPP Samma säkerhetsreglingar gäller som i helautomatisk drift. Dessutom är samma förutsättningar nödvändiga som vid helautomatisk drift. Manöverföljder Välj driftsläget <MDA> med maskinstyrpanelen. Bild 5-6 Grundbild "MDA" Ett eller flera block man matas in med tangentbordet. Genom att trycka på <NC-START> startas bearbetningen. Under bearbetningen är det inte längre möjligt att redigera blocken. Efter bearbetningen bibehålls innehållet, så att bearbetningen kan upprepas med en förnyad <NC-Start>. 60 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

61 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Parametrar Tabell 5-2 Parametrar MKS X Z +X -Z Position mm Restväg G-funktion Spindel S varv/min Matning F Verktyg Editerfönste r Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "MDA" Förklaring Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS. Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ ( ) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. I detta fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde i mm/min eller mm/varv. Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer (T..., D...). I programtillståndet "Stop" eller "Reset" tjänar ett redigeringsfönster till inmatning av detaljprogramsblocket. Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Softkeys Märk Förklaringen till de horisonta softkeys finns i inledningen till Kapitel "Handstyrd drift". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 61

62 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position G-funktionsfönstret innehåller G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp och intar en fast plats i fönstret. Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Alla G-funktioner visas. Visning av fönstret "Axelmatning". Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Funktionen raderar blocken i programfönstret. Mata in ett namn i inmatningsrutan, under vilket MDA-programmet skall sparas i programpärmen. Alternativt kan du välja ett bestående program från listan. Växlandet mellan inmatningsrutan och programlistan görs med TAB-knappen. Bild 5-7 Spara MDA-program Indikeringen av ärvärdena för driftsläget MDA sker beroende av det valda koordinatsystemet. Omkopplingen görs med denna softkey. 62 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

63 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Teach In (MDA) Funktionalitet Från maskingrundbilden kommer du i driftsläget MDA till underdriftsläget "Teach In" med den horisontala softkeyn "Teach In". Med funktionen "Teach In" kan du upprätta och ändra enkla förflyttningsblock. Axelpositionsvärden kan du överta direkt i ett nytt detaljprogramblock som skall genereras eller ändras. Axelpositionerna uppnås därvid genom förflyttning med JOG-knapparna och övertas i detaljprogrammet. Manöverföljd I underdriftsläget "Teach In" utgår du från följande grundbild: Bild 5-8 Grundbild Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 63

64 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Allmänt förlopp 1. Välj med pilknapparna det önskade programblocket, som du önskar redigera resp. efter vilket du önskar infoga ett nytt förflyttningsblock. 2. Välj tillhörande softkey. "Teknol. data" (se följande bild) Bild 5-9 Teknologiska data Mata in tillhörande teknologiska data. Med "OK" fogar du in ett nytt detaljprogramblock med de föreskrivna teknologiska data i detaljprogrammet. "Snabbgång" Du förflyttar axlarna och teachar ett snabbgångsblock med de positioner du kört till. Med "OK" fogar du in ett nytt block i detaljprogrammet. "Linjär" (se följande bild) "Cirkulär" (se näst nästa bild) 64 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

65 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Bild 5-10 Linjär Bild 5-11 Cirkulär Med hjälp av axelknapparna förflyttar du axlarna till den önskade positionen, som du önskar infoga/ändra i detaljprogrammet. Tryck på "Infoga övertagande", när du önskar infoga ett nytt detaljprogramblock. Det nya detaljprogramblocket infogas före det block som valts med markören. Tryck på "Ändra övertagande", när du önskar ändra det valda detaljprogramblocket. Med hjälp av "<<Tillbaka" kommer du till grundbilden för "Teach In". Med hjälp av "Teach In från" (se "Grundbild") lämnar du underdriftsläget "Teach In". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 65

66 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Plansvarva Funktionalitet Med denna funktion har du möjlighet att förbereda ett råämne för den anslutande bearbetningen utan att behöva upprätta ett speciellt detaljprogram för detta. Manöverföljd Plan bearb. Öppna inmatningsmasken "Bearbetning av frontytan" i driftsläget <MDA> med softkey "Plan bearb.". Bild 5-12 Bearbetning av frontytan Efter det masken fyllts i fullständigt och "OK" tryckts ner anlägger funktionen ett detaljprogram. Inmatningsmasken stängs och HMI växlar tillbaka till maskinens grundbild. Med <NC-START> kan detaljprogrammet startas. I maskinens grundbild är det möjligt att observera programmets fortskridande. Märk Tillbakamatningsplanet och säkerhetsavståndet måste dessförinnan fastläggas i menyn "Inställningar". 66 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

67 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Tabell 5-3 Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "Bearbetning av frontytan" Parametrar Verktyg T Matning F Spindel S varv/min Bearb. Diameter DM Z0 Råämnesmått Z1 Spåntagningsm ått DZ Spåntagningsm ått UZ Max. ansättning UX Max. ansättning Förklaring Inmatning av det verktyg som skall användas Verktyget växlas in före bearbetningen. För detta hämtar funktionen en användarcykel, som utför alla nödvändiga steg. Denna cykel ställs i ordning av maskintillverkaren. Inmatning av banmatningen i mm/min eller mm/varv. Inmatning av spindelvarvtal Fastläggande av ytkvaliteten Man kan välja mellan grovbearbeta och finbearbeta. Inmatning av rådiametern för ämnet Inmatning av Z-positionen Spåntagningsmått inkrementellt Inmatning av spåntagningslängd i Z-riktningen. Uppgiften ges i inkrement och är relaterad till arbetsstyckskanten. Arbetsmån i Z-riktning Arbetsmån i X-riktning Peripheral surface "Mantelyta" Bild 5-13 Bearbetning av mantelytan Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 67

68 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Tabell 5-4 Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "Bearbetning av mantelytan" Parametrar Verktyg T Matning F Spindel S varv/min Bearb. X0 Råämnediameter X1 Spåntagningslä ngd Z0 Position Z1 Spåntagningslä ngd DZ Max. ansättning UZ UX Förklaring Inmatning av det verktyg som skall användas Verktyget växlas in före bearbetningen. För detta hämtar funktionen en användarcykel, som utför alla nödvändiga steg. Denna cykel ställs i ordning av maskintillverkaren. Inmatning av banmatningen i mm/min eller mm/varv. Inmatning av spindelvarvtal Fastlägande av ytkvaliteten Man kan välja mellan grovbearbeta och finbearbeta. Inmatning av diametern för råämnet Spåntagningslängd inkrementell i X-riktning Inmatning av positionen för arbetsstyckskanten i Z-riktning Spåntagningslängd inkrementell i Z-riktning Inmatning av ansättningsmåttet i X-riktning Inmatningsruta för arbetsmån vid grovbearbetning Arbetsmån 68 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

69 Automatikdrift Driftsläge AUTOMATIK Menyträd Bild 6-1 Menyträd "AUTOMATIK" Förutsättningar Maskinen är inställd enligt föreskrifterna från maskintillverkaren för Automatikdrift. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 69

70 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Manöverföljd Välj driftsläget AUTOMATIK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen. Grundbilden "AUTOMATIK" visas i vilken positions-, matnings-, spindel-, verktygsvärden och det aktuella blocket visas. Bild 6-2 Grundbild "AUTOMATIK" Parametrar Tabell 6-1 Parametrar MKS X Z + X - Z Position mm Restväg G-funktion Spindel S varv/min Matning F mm/min eller mm/varv Verktyg Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret Förklaring Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS. Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. I dessa fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av bör- och ärvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp och det aktuella skäret (T..., D...). 70 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

71 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Parametrar Aktuellt block Förklaring Blockindikeringen innehåller sju på varandra följande block i det aktiva detaljprogrammet. Framställningen av ett block är begränsat till fönsterbredden. Genomarbetas block i snabb följd bör man koppla om till fönstret "Programframsteg". Med softkey "Program-förlopp" kan du åter koppla tillbaka till sjublocksindikeringen. Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva, visas effektstolpen för masterspindeln. Softkeys Öppnar fönstret "G-funktioner" för indikering av alla aktiva G-funktioner. Fönstret innehåller alla aktiva G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp och intar en fast plats i fönstret. Bild 6-3 Fönster "G-funktioner" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 71

72 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas. Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Alla G-funktioner visas (se även Kapitel "Programmera"). Visning av fönstret "Axelmatning". Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Kopplar om från sjublocks- till treblocksindikering. Kopplar om indikeringen av axelvärdena mellan maskin-, arbetsstycks- eller relativt koordinatsystem. Softkeys för val av programpåverkan (t.ex. gömblock, programtest) visas. "Program test": Vid programtest spärras börvärdesutgivningen till axlarna och spindeln. Börvärdesindikeringen "simulerar" förflyttningsrörelsen. "Provkörning matning": Förflyttningsrörelser utförs med det via settingdatum "Provkörning- matning" föreskrivna matningsbörvärdet. Provkörning - matning verkar i stället för de programmerade rörelsekommandona. "Villkorligt stopp": Vid aktiv funktion stoppas programbearbetningen alltid vid block, i vilka extrafunktionen M01 är programmerad. "Gömma": Programblock som är markerade med ett snedstreck före block-nr tas det ingen hänsyn till i programstarten (t.ex. "/N100"). "Enkelblock fin": Vid aktiverad funktion genomarbetas detaljprogramblocken enskilt på följande sätt: Varje block avkodas enskilt, vid varje block kommer ett stopp, undantag utgör endast gängblock utan provkörningsmatning. Här följer ett stopp först i slutet av det pågående gängblocket. Single Block fine kan endast väljas i RESET - tillstånd. "ROV verksam": Övermanningssbrytaren för matningen verkar även på snabbgångsmatningen. Masken stängs. Med "Blocksökning" går du till det önskade stället i programmet. 72 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

73 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Blocksökning framåt med beräkning Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna flyttar sig dock inte. Blocksökning framåt med beräkning till blockslutpunkten Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna flyttar sig dock inte. Blocksökning framåt utan beräkning Under blocksökningen utförs inga beräkningar. Markören sätts på huvudprogramblocket vid avbrottsstället. Softkeyn "Söka" erbjuder funktionerna Söka rad, Söka text. Det finns möjlighet att korrigera felaktiga programpassager. Alla ändringar sparas genast. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 73

74 Automatikdrift 6.2 Välja detaljprogram, starta 6.2 Välja detaljprogram, starta Funktionalitet Före programstarten måste styrning och maskin vara inställda. Därvid skall säkerhetsanvisningarna från maskintillverkaren iakttagas. Manöverföljd Välj driftsläget AUTOMATIK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen. Programm-manager öppnas. Med softkeys "NC pärm" (standardval) eller "Kund CF-kort" kommer du till motsvarande pärmar. Bild 6-4 Grundbild "Program-manager" Placera markörstolpen på det önskade programmet. Med softkey "Genomarbeta" väljs programmet för genomarbetning (se även "Extern genomarbeta"). Det valda programnamnet visas i bildskärmsraden "Programnamn". 74 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

75 Automatikdrift 6.2 Välja detaljprogram, starta Om nödvändigt kan du nu fortfarande ställa upp regler för programgenomarbetningen. Bild 6-5 Programpåverkan Med <NC-START> genomarbetas detaljprogrammet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 75

76 Automatikdrift 6.3 Blocksökning 6.3 Blocksökning Manöverföljd Förutsättning: Det önskade programmet har just valts och styrningen befinner sig i Reset tillstånd. Blocksökningen möjliggör att programmet går fram till det önskade stället i detaljprogrammet. Sökningsmålet ställs in genom direkt positionering av markörstolpen på det önskade blocket i detaljprogrammet. Bild 6-6 Blocksökning Blocksökning till blockets början Blocksökning till blockets slut Blocksökning utan beräkning Avbrottsstället laddas Med denna funktion kan blocksökningen genomföras med hjälp av ett sökbegrepp. 76 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

77 Automatikdrift 6.4 Stoppa, avbryta detaljprogram Bild 6-7 Mata in sökbegrepp Med togglerutan kan fastläggas från vilken position begreppet skall sökas. Sökningsresultat Indikering av det önskade blocket i fönstret "Aktuellt block". Märk Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig. 6.4 Stoppa, avbryta detaljprogram Manöverföljd Med <NC-STOP> stoppas genomarbetningen av ett detaljprogram. Den stoppade bearbetningen kan fortsättas med <NC-START>. Med <RESET> kan du avbryta det pågående programmet. Vid förnyad nedtryckning av <NC-START> startas det avbrutna programmet på nytt och genomarbetas från början. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 77

78 Automatikdrift 6.5 Återstart efter avbrott 6.5 Återstart efter avbrott Efter programavbrott (RESET) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från konturen. Manöverföljd Välj driftsläget <AUTOMATIK>. Öppna blocksökningsfönstret för att ladda stoppstället. Stoppstället laddas. Sökningen av stoppstället startas. Det anpassas till begynnelsepositionen för det stoppade blocket. Fortsätt bearbetningen med <NC-START>. 6.6 Åter starta efter stopp Efter programstopp (<NC-STOP>) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från konturen. Därvid sparar styrningen koordinaterna för stoppstället. De körda vägdifferenserna för axlarna visas. Manöverföljd Välj driftsläget <AUTOMATIK> Fortsätt bearbetningen med <NC-START>. SE UPP Vid återstart i stoppunkten flyttar sig alla axlarna samtidigt. Därvid skall du ge akt på ett fritt förflyttningsområde. 78 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

79 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern 6.7 Genomarbetning av extern Funktionalitet I driftsläget <AUTOMATIK> > manöverområde <PROGRAM MANAGER> står för extern genomarbetning av program följande gränssnitt till förfogande: Kund-CompactFlash Card RCS-förbindelse till extern genomarbetning via nätverk (SINUMERIK 802D sl pro) USB drive USB-FlashDrive (SINUMERIK 802D sl pro) Du utgår från följande grundbild i Program manager: Bild 6-8 Grundbild "Program-manager" Det valda externa programmet överförs med en vertikala softkeyn "Ext. genomarb" till styrningen och genomarbetas omedelbart med <NC-START>. Under genomarbetning av innehållet i det intermediära minnet laddas automatikst om. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 79

80 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern Manöverföljd vid genomarbetning av kund-compactflash Card Förutsättning: Styrningen befinner sig i tillståndet "Reset". Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>. Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>. Tryck på "Kund CF-kort". Du hamnar i pärmarna för Kund-CompactFlash Card. Placera markörstolpen på det önskade programmet. Tryck på "Ext. genomarb.". Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i programvalet. Tryck på knappen <NC-START>. Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om. Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen. Märk Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig. 80 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

81 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern Förutsättningar för extern genomarbetning via nätverk Det består en ethernätförbindelse mellan styrningen och extern PG/PC. På PG/PC är RCS-Tool installerat. Följande villkor är erforderliga för instrumenten: 1. Styrning: (se "Användarförvaltning") Anlägg en åtkomsträttighet för användning av nätverket under följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service nätverk" > "Åtkomst" > "Anlägga" 2. Styrning: (se "Användaranmälan - RCS log in") Anmäl dig för RCS-förbindels ender följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > vertikal softkey "RCS-anmälan" > "Anmälan" 3. PG/PC: Starta RCS-Tool. 4. PG/PC: Frige enhet/pärm för nätverksdriften. 5. PG/PC: Upprätta en ethernet-förbindelse till styrningen. 6. Styrning: (se "Förbinda och skilja nätenhet") Anslut dig med den på PG/PC frigivna pärmen under följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service nätverk" > > "Förbinda" > "RCS nätverk" (du väljer en fri enhet i styrningen > du matar in servernamn och den frigivna pärmen i PG/PCs t.ex.: "\\ \Externt program") Manöverföljd för extern genomarbetning via nätverk Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>. Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>. Tryck på "RCS förbind."". Du hamnar i pärmarna till PG/PC:n. Placera markörstolpen på det önskade programmet. Tryck på "Ext. genomarb.". Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i programvalet. Tryck på knappen <NC-START>. Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om. Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 81

82 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern 82 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

83 Detaljprogrammering Översikt detaljprogrammering Menyträd Bild 7-1 Menyträd Program-manager Funktionalitet Manöverområdet Program-manager är förvaltningsområdet för arbetsstycksprogrammen i styrningen. I den kan program t.ex. anläggas nytt, öppnas för bearbetning, väljas för genomarbetning, kopieras och infogas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 83

84 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Manöverföljd Knappen <PROGRAM MANAGER> öppnar programpärmen. Bild 7-2 Grundbild "Program-manager" Med markörknapparna är det möjligt att navigera i programpärmen. För att snabbt hitta program matar du in begynnelsebokstäverna i programnamnet. Styrningen placerar automatiskt markören på ett program, för vilket en överensstämmelse i tecknen hittades. Softkeys Funktionen visar pärmarna i NC. Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Styrningen kopplar därvid om till positionsindikering. Med nästa <NC START> startas detta program. Med "Nytt" kan ett nytt program anläggas. Den av markören markerade filen öppnas för bearbetning. Funktionen markerar alla filer för följande operationer. Markeringen kan upphävas genom att upprepade gånger trycka på softkeyn. 84 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

85 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Märk Markera enskilda filer: Ställ markören på den motsvarande filen och tryck på knappen <Select>. Den markerade raden framhävs med färg. Upprepade tryckningar på <Select> upphäver åter markeringen. Funktionen för in en fil eller flera filer i en lista med filer som skall kopieras (kallat intermediärt minne eller clipboard). Funktionen fogar in filer eller pärmar från clipboarden till den aktuella pärmen. Den av markören markerade filen raderas efter returfråga. Markerades flera filer, raderar funktionen alla filer efter returfråga. Med "OK" utförs raderingen, med "Avbrott" förkastas den. Med softkeyn förgrenas till ytterligare funtioner. Ett fönster visas i vilket du kan byta namn på det tidigare med markören markerade programmet. Efter inmatning av det nya namnet, bekräftar du uppdraget med "OK" eller avbryter med "Avbrott". Funktionen öppnar ett fönster i vilket de första sju raderna i en fil visas, när markören står på programnamnet under en viss tid. Funktioner för ut-/inläsning av filer via kund-compactflash Card och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. När funktionen väljs visas pärmarna i kund- CompactFlash Card. Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Har CF kortet valts, utförs programmet som externt program av NC. Detta program får inte innehålla några programanrop av detaljprogram, som inte finns lagrade i pärmen till NC. Denna softkey behövs i sammanhang med arbetet i nätverket. Mer information finns i kapitel Nätverksdrift. Funktionerna för ut-/inläsning av filer via RS232-gränssnittet ställs till förfogande. Funktionen sänder filer från clipboarden till en till RS232 ansluten PC. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 85

86 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Laddning av filer via RS232-gränssnittet Inställningen av gränssnittet framgår av manöverområdet System. Överföringen av detaljprogrammen måste göras i textformat. Fellista Manufacturer drive USB drive Funktioner för ut-/inläsning av filer via tillverkar-enheten och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i tillverkar-enheten (endast vid SINUMERIK 802D sl pro). Funktioner för ut-/inläsning av filer via USB-FlashDrive och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i USB-FlashDrive (endast vid SINUMERIK 802D sl pro). 86 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

87 Detaljprogrammering 7.2 Mata in nytt program 7.2 Mata in nytt program Manöverföljder Du har valt Program-managern. Via softkeyn "NC-pärm" väljer du lagringsplats för det nya programmet. Efter att ha tryckt på softkeyn "Ny fil" erhåller du ett dialogfönster, i vilket du kan föra in det nya huvud resp. underprogramnamnet. Tillägget för huvudprogram.mpf förs in automatiskt. Tillägget för underprogram.spf måste matas in med programnamnet. Bild 7-3 Nytt program Mata in det nya namnet. Avsluta inmatningen med "OK". Den nya detaljprogramfilen skapas och editorfönstret öppnas automatiskt. Med "Avbrott" kan du avbryta upprättandet av programmet, fönstret stängs. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 87

88 Detaljprogrammering 7.3 Redigera detaljprogram 7.3 Redigera detaljprogram Funktionalitet Ett detaljprogram eller avsnitt av ett detaljprogram kan endast redigeras när detta inte befinner sig i genomarbetning. Alla ändringar sparas genast i detaljprogrammet. Bild 7-4 Grundbild "Program-Editor" Menyträd Bild 7-5 Menyträd "Program" 88 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

89 Detaljprogrammering 7.3 Redigera detaljprogram Manöverföljd Välj det program som skall redigeras i programmanagern. och tryck på "Öppna". Programmet öppnas och visas för bearbetning. Ytterligare softkeyfunktioner står till förfogande. Programändringar övertas automatiskt. Softkeys Den valda filen utförs. Funktionen markerar ett textavsnitt till den aktuella markörpositionen. (alternativ: <CTRL+B>) Funktionen kopierar en markerad text i det intermediära minnet. (alternativ: <CTRL+C>) Funktionern fogar in en text från det intermediära minnet till den aktuella markörpositionen. (alternativ: <CTRL+V>) Funktionen raderar en markerad text. (alternativ: <CTRL+X>) Med softkey "Söka" kan en teckenkedja sökas i det visade programfilen. Mata in sökbegreppet i inmatningsraden och starta sökningsförloppet med softkey "OK". Med "Avbrott"stänger du dialogfönstret utan att starta sökningsförloppet. Funktionen ersätter blocknumren från den aktuella markörpositionen till programslutet. Med denna softkeyfunktion kan programdelar, som kan infogas i andra program, lagras. Fri konturprogrammering se Kapitel "Fri konturprogrammering" Se Kapitel "Cykler" Se Kapitel "Cykler" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 89

90 Detaljprogrammering 7.3 Redigera detaljprogram Märk Softkey "Fräsa" se Kapitel "Cykler" (vid option Transmit och Tracyl) Simulationen beskrivs i Kapitel "Simulation". För återöversättning måste markören stå på cykelhämtningsraden i programmet. Funktionen avkodar cykelnamnet och förbereder masken med de tillhörande parametrarna. Ligger parametrar utanför giltighetsområdet, sätter funktionen automatiskt in standardvärden. Efter det masken stängts ersätts det ursprungliga parameterblocket med det korrigerade. Märk Endast automatiskt genererade block kan återöversättas. 90 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

91 Detaljprogrammering 7.4 Simulation 7.4 Simulation Funktionalitet Med hjälp av streckgrafik låter sig den programmerade verktygsbanan i det valda programmet följas. Manöverföljd Med manöverområdesknappen <PROGRAM> eller genom att öppna ett detaljprogram kan det visade detaljprogrammetr simuleras. Grundbilden öppnas. Med <NC-START> startas simulationen av det valda detaljprogrammet. Softkeys Zoom Auto En automatisk skaländring av den uppritade verktygsbanan görs. To origin Grundinställningen för skalinställningen används. Show all Det kompletta arbetsstycket visas. Förstorar bildavsnittet Förminskar bildavsnittet Den synliga bilden raderas. Cursor coarse/fine Stegvidden för markören ändras. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 91

92 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement 7.5 Anpassa konturelement När miniräknaren hämtats står softkeys för redigering av konturelementen till förfogande. I respektive inmatningsmasker matar du i värdena för konturelementet. Med "Övertagande" sker beräkningen. Knappkombinationen <SHIFT> och <-> aktiverar miniräknaren. Bild 7-6 Miniräknare Softkeys Denna funktion tjänar till beräkning av en punkt på en cirkel. Denna resulterar ur vinkeln för den anliggande tangenten, radien och cirkelns rotationsriktning. Bild 7-7 Beräkna: Punkt på cirkel Mata in cirkelns medelpunkt, vinkeln för tangenten och cirkelradien. 92 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

93 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Med softkey "G2 / G3" skall rotationsriktningen för cirkeln fastläggas. Sedan följer beräkningen av abskissa- och ordinatavärdet. Därvid är abskissan den första axeln i det aktuella bearbetningsplanet och ordinatan den andra axeln i detta plan. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknarfunktionen hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan. Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Exempel: Beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn 1 och den räta linjen 2 i planet G18. Givet: Radie: 10 Cirkelns medelpunkt: Z 147 X 103 Anslutningsvinkel för de räta linjerna: -45 Bild 7-8 Inmatningsmask Resultat: Z = X = Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 93

94 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Bild 7-9 Programmeringsresultat Denna funktion beräknar de kartesiska koordinaterna för en punkt i planet, som skall förbindas med en punkt (PP) på en rät linje. För beräkningen måste avståndet mellan punkterna och stigningsvinkeln (A2) för den räta linje som bildas, relaterad till stigningen (A1) för den givna räta linjen, vara känt. Bild 7-10 Beräkna: Punkt i planet Du matar in följande koordinater resp. vinkel: koordinaterna för den givna punkten (PP) stigningsvinkeln för den räta linjen (A1) avståndet för den nya punkten relaterat till PP stigningsvikeln för den räta förbindningslinjen (A2) relaterad till A1 Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. 94 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

95 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Funktionen räknar om de givna polära koordinaterna till kartesiska koordinater. Bild 7-11 Omräkning av polära till kartesiska koordinater Mata in referenspunkten, vektorlängden och stigningsvinkeln. Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Denna funktion beräknar slutpunkten som saknas till konturavsnittet rät linje-rät linje, varvid den andra räta linjen står vinkelrätt mot den första räta linjen. Följande värden är kända för de räta linjerna: Rät linje 1: Startpunkt och stigningsvinkel Rät linje 2: Längd och en slutpunkt i det kartesiska koordinatsystemet Bild 7-12 Beräkna: Slutpunkt som saknas Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 95

96 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Denna funktion väljer den givna koordinaten för slutpunkten. Ordinatavärdet resp. abskissavärdet är givet. Den andra räta linjen är vriden medurs resp. moturs med 90 grader gentemot den första räta linjen. Beräkning av slutpunkten som saknas följer. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Exempel Bild 7-13 Beräkning av M1 Den föreliggande ritningen måste kompletteras med värdet för cirkelns medelpunkt, för att sedan kunna beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn och den räta linjen. Beräkningen av den koordinat som saknas för medelpunkten görs med miniräknarfunktionen, eftersom radien står vinkelrätt mot den räta linjen vid den tangentiala övergången. 96 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

97 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Bild 7-14 Beräkning av M1 i avsnitt 1 Radien står vriden 90 medurs på den genom vinkeln fastlagda räta linjen. Välj med softkey den motsvarande rotationsriktningen. Den givna slutpunkten skall fastläggas med softkey. Mata in koordinaterna för pol-punkten, stigningsvinkeln för de räta linjerna, ordinatavärdet för slutpunkten och cirkelradien som längd. Bild 7-15 Exempel Resultat: X = 60 Z = -44,601 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 97

98 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Funktionalitet Den fria konturprogrammeringen är ett stödverktyg för editorn. Med hjälp av konturprogrammering kan du skapa enkla och komplexa konturer. En integrerad konturräknare (geometriprocessor) beräknar parametrar som eventuellt saknas, så snart som de resulterar ur andra parametrar. Du kan förbinda konturelement med varandra. Dessutom står konturövergångselementen radie och avfasning till förfogande. De programmerade konturerna övertas i det redigerade detaljprogrammet. Teknologi Konturräknaren för teknologin svarva möjliggör därvid följande funktioner: Omkoppling radie-/diameterprogrammering (DIAMON, DIAMOF, DIAM90) Avfasning / radie i början och slutet av konturen Fristick som övergångselement mellan två axelparallella räta linjer, varvid den ena löper horisontellt och den andra vertikalt (form E, form F, gängfristick, fritt fristick) Konturelement Konturelement är: Startpunkt Rät linje i vertikal riktning (plan) Rät linje i horisontal riktning (längs) Sned rät linje Cirkelbåge En pol är ett teoretiskt konturelement. Med referens till en pol kan räta linjer och cirkelbågar också fastläggas med polära koordinater. Ytterligare anvisningar 1. De gällande geometriaxlarna fastställs och används i detaljprogrammet. 2. För konturarbetsmånen måste dessutom den sida anges, på vilken arbetsmån måste ligga (t.ex. "höger" eller "vänster"). 98 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

99 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Programmera kontur Manöverföljder Du programmerar i ett detaljprogram en kontur för en svarvdetalj med följande manöversteg: 1. Tryck i manöverområdet Program-manager ner softkeyn "NC-pärm" 2. Välj med markörknapparna en pärm, t.ex. "MPF huvudprogram" (se följande bild). Bild 7-16 Grundbild "Program-manager" 3. Tryck ner knappet "Input", för att öppna pärmen. Du kan redigera ett förefintligt detaljprogram via softkeyn "Öppna" resp. upprätta ett nytt detaljprogram. 4. Du öppnar ett nytt detaljprogram med softkeyn "Nytt", matar in ett namn och bekräftar med "OK". Du befinner dig i ASCII-Editor. 5. Tryck ner softkeyn "Kontur". Inmatningsmasken till "Fastlägga startpunkt" visas. Hur du fastlägger startpunkten, beskriver Kapitel "Fastlägga startpunkt". Återöversätta När du har programmerat en kontur via funktionen "Kontur", då kan du utifrån ASCII-Editor, på nytt bearbeta denna redan bestående kontur med softkeyn "Återövers." (återöversätta). Du befinner dig därvid i ASCII-Editor. 1. Placera markören till ASCII-Editorn inom konturen. 2. Tryck ner softkeyn "Återövers.". Manöverytan växlar från grundbilden i ASCII-Editorn till grundbilden i den fria konturprogrammeringen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 99

100 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Den programmerade konturen visas och kan bearbtas. OBSERVERA Vid återöversättning skapas bara de konturelement åter, som har upprättats med den fria konturprogrammeringen. Därutöver återöversätts endast de texter, som lagts till via inmatningsrutan "Fri textinmatning". I efterhand direkt i programtexten gjorda ändringar går förlorade. Dock kan fria texter fortfarande infogas också i efterhand och ändras, dessa ändringar går inte förlorade Fastlägga startpunkt Manöverföljder Vid inmatningen av konturer börjar du vid en känd position, som du matar in som startpunkt. Startpunkten för en kontur fastlägger du med följande manöversteg: Du har öppnat ett detaljprogram och trycker för en ny konturprogrammering på softkey "Kontur". Inmatningsmasken för inmatning av startpunkten för konturen visas (se följande bild). Bild 7-17 Fastlägga startpunkt Märk Inmatningsrutan med inmatningsfokus markeras med den mörka bakgrundsfärgen. Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster i inmatningsmasken) med markörknapparna,. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. 100 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

101 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering 1. Välj i inmatningsrutan "Planval" via softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp") programmeringsplanet G18 för svarvdelen. Den förinställda verktygsaxeln resp. programmeringsplanet (fastlagt via maskindatum) kan ändras för maskiner med mer än två geometriaxlar. De tillhörande startpunktaxlarna anpassas därvid automatiskt. Märk Tillsammans med fastläggandet av konturstartpunkten är fastställandet av en pol för konturprogrammeringen i polära koordinater möjlig. Polen kan också fastläggas vid en senare tidpunkt eller fastläggas på nytt. Programmeringen med polära koordinater hänför sig alltid till den sist fastlagda polen Välj i inmatningsrutan "Måttuppgift planaxel" via softkeyn "Alternativ" (resp. "Selectknapp") t.ex. "Diameter (DIAMON)". 3. Mata in värden för startpunkten. Måttuppgifterna för värdena måsta vara absoluta (referensmått). 4. Välj framkörningsrörelsen till startpunkten i inmatningsrutan "Köra till startpunkt" via softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp"). Framkörningsrörelsen kan ändras från G0 (snabbgångsrörelse) till G1 (rätlinjig interpolation). Märk Om ingen matning ännu programmerats i detaljprogrammet, kan via rutan "Fri textinmatning" en specifik matning anges, t.ex. F Tryck ner softkey "Överta element". Startpunkten sparas. Nästa element kan läggas till med softkeys (se följande Kapitel "Fastlägga konturelement"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 101

102 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Softkeys och parametrar Funktionalitet Efter det att du har fastlagt startpunkten, utgår du vid programmeringen av de enskilda konturelementen från följande grundbild (se följande bild): Bild 7-18 Fastlägga konturelement Programmeringen av de enskilda konturelementen sker med vertikala softkeys. I respektive inmatningsmask ställs parametrarna för konturelementet in. Vertikala softkeys Följande konturelement står till förfogande vid programmering av en kontur: Rät linje i vertikal riktning (X-riktning). Rät linje i horisontal riktning (Z-riktning). Sned linje i X-/Z-riktning. Mata in slutpunkt för den räta linjen via koordinater eller vinkel. Cirkelbåge med valfri rotationsriktning. Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol" och till softkey "Stänga kontur". Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt existerar också softkey "Pol". Polen möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges. Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten. Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade värdena. 102 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

103 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Med softkey "Överta" stänger du konturinmatningen och kommer tillbaka till ASCII-Editorn. Horisontala softkeys Med hjälp av de första fyra horisontala softkeys (t.ex. "Zoom+") kan du förstora eller förminska bilden av grafiken. Efter att ha tryckt på denna softkey kan du flytta det röda hårkorset med markörknapparna och fastlägga vilket bildavsnitt som skall visas. Efter att ha inaktiverat denna softkey, står inmatningsfokus åter i konturkedjan. Om du trycker ner denna softkey, då visas förutom respektive parameter grafiska hjälpbilder (se följande bild). Du lämnar hjälpmodus genom att trycka än en gång. Bild 7-19 Hjälpmodus Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 103

104 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrar Från startpunkten matar du in det första konturelementet, t.ex. rät linje i vertikal riktning (se följande bild). Bild 7-20 Rät linje vertikal riktning Med softkey "Alla parametrar" erbjuds alla parametrar till konturelementet för inmatning. Om parameter-inmatningsrutor inte programmerades, utgår styrningen från att dessa värden är okända och försöker att beräkna dessa ur andra parametrar. Konturen genomarbetas alltid i den programmerade riktningen. Övergång till följdelementet Ett övergångselement ("Överg. till följdelement") kan alltid användas när det finns en skärningspunkt med de båda angränsande elementen och denna kan beräknas ur inmatningsvärdena. Som övergångselement mellan två godtyckliga konturelement kan du välja mellan en radie RD, en avfasning FS och ett fristick. Övergångselementet läggs alltid till slutet av ett konturelement. Valet av ett konturövergångselement sker i parameter-inmatningsmasken för respektive konturelement. Övergångselementet Fristick uppnår du genom att trycka på softkey "Alternativ" (resp. "Selektionsknapp"). Radie eller avfasning i början eller slutet av en rotationskontur: Vid enkla rotationskonturer måste ofta i början eller slutet en avfasning eller en radie läggas till. En avfasning eller en radie bildar en avslutning till det axelparallella råämnet: 104 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

105 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Bild 7-21 Kontur med radie eller avfasning Riktningen för övergången för konturbörjan väljer du i startpunktsmasken. Du kan välja mellan avfasning och radie. Värdet är definierat som för övergångselementen. Dessutom kan i en urvalsruta fyra riktningar väljas. Riktningen för övergångselementet för konturslutet väljs i slutmasken. Urvalet erbjuds alltid även om ingen övergång matades in för det förgående elementet. Fri textinmatning Under "Fri textinmatning" kan du mata in ytterligare teknologiska uppgifter som t.ex. matning eller M-/H-funktioner. Konturarbetsmån Under "Konturarbetsmån" kan du ange den till konturen parallella arbetsmånen och den sida på vilken arbetsmånen ligger. Det blir synligt i grafikfönstret som arbetsmån. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 105

106 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Konturkedja vänster i grundbilden Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster i grundbilden) med markörknapparna,. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. Elementen till konturen och ev. poler visas symboliskt i den ordningsföljd som de uppstår. Bild 7-22 Redigera konturelement Ett redan bestående konturelement väljs med knappen "Input" och kan få parametrarna inställda på nytt. Ett nytt konturelement infogas bakom markören med val av ett av konturelementen på den vertikala softkey-raden, inmatningsfokus kopplas då till parameterinmatningen till höger om visningsgrafiken. Med "Övertagande element" eller "Avbrott" kan åter navigeras i konturkedjan. Programmeringen fortsätts alltid efter det element som valdes i konturkedjan. Med softkey "Radera element" kan det valda elementet i konturkedjan raderas. 106 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

107 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Fristick vid teknologin svarva Randvillkor Funktionerna fristick form E och F och gängfristick form DIN 76 och allmänt aktiveras endast vid tillkopplad teknologi svarva. Fristick form E och F samt gängfristick erbjuds endast, när planet G18 är inställt. Fristick är möjliga endast på konturkanter till rotationskroppar, som löper i längsaxelns riktning (normalt parallellt till Z-axeln). Längsaxeln känns igen med hjälp av ett maskindatum. I maskindatum MD 20100: DIAMETER_AX_DEF står för svarvmaskiner namnet på planaxeln (normalt X). Den andra axeln i G18 är längsaxeln (normalt Z). Om i MD 20100: DIAMETER_AX_DEF inget namn eller ett namn som inte passar till G18 har förts in, finns det inga fristick. Det finns fristick endast vid hörn mellan horisontala och vertikala räta linjer, inklusive godtyckliga räta linjer, om deras vinkel är 0, 90, 180 eller 270. Här medges en tolerans på ± 3, så att också koniska gängor är möjliga (dessa fristick motsvarar inte normen). Manöverfokus Med manöverfokus på "Överg. till följdelement" kan väljas med Select-knappen eller med softkeyn "Alternativ": Fristick. Med fokus på följdrutan kan formen för fristicket fastläggas. Det existerar de med Selectknappen eller softkeyn "Alternativ" valbara möjligheterna: Form E Form F Gänga DIN 76 Gänga allmän Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 107

108 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Manöverföljder När formen för fristicket är fastlagd, kan i rutan "RxT" (radie * djup) det önskade värdeparet väljas med Select-knappen eller med softkeyn "Alternativ". När diametern redan är känd vid valet av fristicket, ställer listboxen in sig på ett förslagsvärde. Za är enligt DIN 509 en arbetsmån vid bearbetning (sliparbetsmån). Bild 7-23 Fristick E Bild 7-24 Fristick F 108 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

109 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Bild 7-25 Gänga DIN Vid norm-gängfristick är den karakteristiska storleken gängstigningen P. Härur resulterar enligt DIN-norm djupet och längden samt övergångsradien för fristicket. De i DIN76 nämnda (metriska) stigningarna kan användas. Inloppsvinkeln kan väljas fritt i området När diametern är känd vid valet av fristicket, föreslås en förnuftig stigning. Formerna DIN76 A (ytterregel) och DIN76 C (innerregel) realiseras. Programmet känner igen de båda formerna automatiskt med hjälp av geometri och topologi. Gänga allmän Med stöd av gängfristicket enligt DIN (bild ovan) kan med fristicket "Gänga allmän" varje speciellt fristick t.ex. för inch-gänga skapas. Följande inmatningar kan göras: Bild 7-26 Gänga Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 109

110 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrera konturelement Funktionalitet Vid programmering av konturen med hjälp av föreskrivna parametrar står följande softkeys till förfogande: Tangent till föregångarsystem Med softkeyn "Tangent till föregångare" ställs vinkeln α2 in i förväg med värdet 0. Konturelementet har en tangential övergång till det föregående elementet. Därigenom sätts vinkeln till det föregående elementet (α2) på 0 grader. Visa extra parametrar Innehåller din ritning ytterligare data (mått) till ett konturelement, kan du utvidga inmatningsmöjligheterna med softkeyn "Alla parametrar". Softkeyn "Alternativ" visas endast när markören står på en inmatningsruta, som erbjuder flera omkopplingsmöjligheter. Träffa dialogval När det finns parameterkonstellationer som tillåter flera möjligheter för konturförloppet, uppmanas du att göra ett dialogval. Genom att trycka ner softkeyn "Dialogval" visas det förefintliga urvalsmöjligheterna i det grafiska visningsområdet. Med softkeyn " Dialogval " träffar du det riktiga valet (grön linje). Bekräfta detta med softkeyn "Överta dialog". Ändra träffat dialogval När ett redan träffat dialogval ändras, måste det konturelement, vid vilket dialogen uppträdde, väljas. Efter att ha tryckt ner softkeyn "Ändra val" visas åter båda alternativen. Dialogvalet kan göras på nytt. Tömma inmatningsruta parametrar Med DEL-knappen resp. med softkeyn "Radera värde" raderas värdet i den valda inmatningsrutan för parametrar. 110 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

111 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Spara konturelement Försörjdes ett konturelement med de förefintliga uppgifterna eller valdes med softkeyn "Dialogval" den önskade konturen, sparas konturelementet med softkeyn "Överta element" och kopplas tillbaka till gundbilden. Det nästa konturelementet kan programmeras. Lägga till konturelement Med hjälp av markör-knapparna selekterar du elementet före slut-markeringen. Du väljer det önskade konturelementet med softkeys och fyller i den elementspecifika inmatningsmasken med dina kända värden. Inmatningarna bekräftar du med softkeyn "Överta element". Välja konturelement Du placerar markören i konturkedjan på det önskade kontruelementet och väljer det med knappen "Input". Parametrarna för det valda elementet visas. Namnet på elementet visas uppe i fönstret för inställning av parametrar. När konturelementet redan kan gestaltas geometriskt, framhävs det det motsvarande i det grafiska visningsområdet dvs. färgen på konturelementet växlar från vitt till svart. Ändra konturelement Med markör-knapparna kan du välja ett programmerat konturelement i konturkedjan. Med knappen "Input" erhåller du inmatningsrutorna för parametrar. Parametrarna kan nu ändras. Infoga konturelement Konturelementet bakom vilket infogas, väljer du med markör-knapparna i konturkedjan. Sedan väljer du det konturelement som skall infogas i softkeyraden. Efter inställning av parametrarna för det nya konturelementet bekräftar du infogningsförloppet med softkeyn "Överta element". De följande konturelementen aktualiseras automatiskt enligt det nya konturtillståndet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 111

112 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Radera konturelement Med markör-knapparna väljer du det konturelement som skall raderas. Den valda kontursymbolen och det tillhörande konturelementet i programmeringsgrafiken markeras rött. Sedan trycker du ner softkeyn "Radera element" och kvitterar returfrågan. Ångra inmatning Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade värdena. Kontur-symbolfärger Symbolfärgerna i konturkedjan till vänster i grundbilden har följande betydelse: Symbol selekterat ej selekterat Betydelse Symbolfärg svart på röd bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt Symbolfärg svart på ljusgul bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt Symbol svart på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt Symbolfärg vit på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt 112 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

113 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Grafisk framställning av konturen Funktionalitet Synkront till fortlöpande parametrering av konturelementen visas i grafikfönstret fortskridandet av uppkomsten av konturen grafiskt. Det för var gång valda elementet visas rött i grafikfönstret. Navigationen inom konturen finns beskriven i Kapitel "Programmera kontur". Bild 7-27 Kontur med pil Konturen tecknas med så långt som den vid respektive tidpunkt för parameterinmatningen är känd. Visas konturen ännu inte i programmeringsgrafiken, måste ytterligare värden matas in. Kontrollera ev. redan skapade konturelement. Eventuellt är inte ännu alla kända uppgifter programmerade. Skalinställningen av koordinatsystemet anpassar sig till förändringarna för hela konturen. Läget för koordinatsystemet visas i grafikfönstret. Konturarbetsmån Den här inmatade arbetsmånen förlöper komplett konturparallellt till den valda sidan på konturen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 113

114 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur Funktionalitet Vid fastläggandet av koordinaterna för konturelementen utgicks i de förgående avsnitten från inmatning av positionerna i det kartesiska koordinatsystemet. Som alternativ därtill har du möjlighet att definiera positionerna med polära koordinater. Vid programmeringen av konturer kan vid en godtycklig tidpunkt före användningen av de polära koordinaterna, en pol definieras. Till denna hänför sig senare programmerade polära koordinater. Polen är modal och kan bestämmas på nytt vid godtycklig tidpunkt. Den matas alltid in i absoluta kartesiska koordinater. Konturräknaren räknar principiellt om värden som matats in som polära koordinater till kartesiska koordinater. Programmeringen i polära koordinater är möjlig först efter inmatning av en pol. Polinmatningen skapar ingen code för NC-programmet. Pol Polkoordinaterna gäller i det med G17 till G19 valda planet. Polen utgör ett redigerbart konturelement, som själv inte lämnar något bidrag till konturen. Inmatningen kan göras tillsammans med fastläggandet av startpunkten för konturen eller på ett godtyckligt ställe inom konturen. Polen kan inte anläggas före startpunkten för konturen. Inmatning av polära koordinater Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol" och till softkey "Stänga kontur". Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt existerar också softkey "Pol". Den möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges. Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten. Ytterligare anvisningar Skall den räta linjen som skapas med stänga kontur, ansluta med en radie eller en avfasning till startelement för konturen, så måste radie eller avfasning explicit anges på följande sätt: Stänga kontur, Input knapp, mata in radie/avfasning, övertagande element. Resultatet motsvarar sedan exakt det som skulle uppstått om det avslutande elementet skulle ha matats in med radie eller avfasning. Stänga kontur vid inmatning av konturelementen i polära koordinater är endast möjligt när startpunkten för konturen ställdes in polärt och när vid stängningstidpunkten samma pol fortfarande gäller. 114 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

115 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Omkoppling av inmatningen: kartesiskt/polärt Först efter det en pol ställts in, i startpunkten eller senare infogad, kan följande konturelement matas in valfritt även polärt: Cirkelbåge, Rät linje (horisontal, vertikal, godtycklig) För omkopplingen kartesisk / polär visas sedan både i den enkla konturinmatningsbilden och även i bilden med "Alla parametrar" extra toggle-rutor vid "Godtycklig rät linje" och "Cirkelbåge". Existerar ingen pol, så ställs ingen toggle-ruta till förfogande. Inmatningsrutor och visningsrutor erbjuds sedan endast för kartesiska värden. Inmatning absolut/inkrementell I fallet "polär/kartesisk" kan absoluta och inkrementella polära koordinater matas in. Inmatnings- resp. visningsrutorna är markerade med ink resp. abs. Absoluta polära koordinater är definierade genom ett alltid positivt absolut avstånd till polen och en vinkel i värdeområdet / Vinkelreferensen utgår vid absolut inmatning från en vågrät axel i arbetsplanet, t.ex. X-axeln vid G17. Den positiva rotationsriktningen går moturs. Vid flera inmatade poler är alltid den sista polen före det inmatade resp. redigerade elementet utslagsgivande. Inkrementella polära koordinater hänför sig både till den utslagsgivande polen och även till slutpunkten för det föregående elementet. Det absoluta avståndet till polen beräknas vid inkrementell inmatning ur det absoluta avståndet från slutpunkten för det föregående elementet till polen plus det inmatade längdinkrementet. Inkrementet kan anta både positiva och även negativa värden. Den absoluta vinkeln beräknas motsvarande ur den absoluta polära vinkeln för föregångaren plus vinkelinkrementet. Härtill är det inte nödvändigt att det föregående elementet matades in polärt. Konturräknaren räknar vid konturprogrammeringen om de kartesiska koordinaterna för föregångarens slutpunkt med hjälp av den utslagsgivande polen till polära koordinater. Detta gäller även när det föregående elementet matades in polärt, ty detta kunde, om dessemellan en pol ställdes in, hänföra sig till en annan pol. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 115

116 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Exempel polväxel Bild 7-28 Polväxel Pol: ZPol = 0.0, XPol = 0.0 (Pol 0) Slutpunkt: L1abs = 10.0 ϕabs = 30.0 Beräknade kart. koordinater Zabs = 8,6603 Xabs =5.0 Ny pol: ZPol1 = 5.0 XPol1 = 5.0 (Pol 1) Beräknade polära koord. Föregångare L1abs = 3,6603 ϕabs = 0.0 Nästa punkt: L1ink = -2.0 ϕink = 45.0 Absol. pol. koord. akt. element L1abs = 1,6603 ϕabs = 45.0 Beräkn. kartes. koordinater Zabs = 1,1740 Xabs = 1, Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

117 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel Parametrar konturelement "Rät linje" Bild 7-29 Rät linje horisontal Parametrar Konturelement "Rät linje" X ink Inkrementell slutposition i X-riktning X abs Absolut slutposition i X-riktning Z ink Inkrementell slutposition i Z-riktning Z abs Absolut slutposition i Z-riktning L Längd för den räta linjen α1 Stigningsvinkel relaterad till X-axeln α2 Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0 Övergång till Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS) följdelementet Övergångselement till nästa kontur är en radie (R) FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 117

118 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrar konturelement "Cirkelbåge" Bild 7-30 Cirkelbåge Parametrar Rotationsriktning Konturelement "Cirkel" Medurs eller moturs R Radie för cirkeln X ink Inkrementell slutposition i X-riktning X abs Absolut slutposition i X-riktning Z ink Inkrementell slutposition i Z-riktning Z abs Absolut slutposition i Z-riktning I Position för cirkelns medelpunkt i X-riktningen (abs. eller inkr.) K Position för cirkelns medelpunkt i Z-riktningen (abs. eller inkr.) α1 Startvinkel relaterad till X-axeln α2 Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0 β1 Slutvinkel relaterad till X-axeln β2 Öppningsvinkel för cirkeln Övergång till Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS) följdelementet Övergångselement till nästa kontur är en radie (R) FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement. Maskintillverkare Namnen på beteckningarna (X eller Z...) är fastlagda via maskindata och kan ändras motsvarande. 118 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

119 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Cykelstöd Funktionalitet För följande teknologier finns ytterligare hjälpmedel i form av förberedda cykler, som endast måste fyllas i med parametrar. Borra Litteratur: Programmerings- och manöverhandboken SINUMERIK 802D sl svarva, Kapitel "Cykler" Programexempel svarva Exempel Följande skiss föreställer ett programmeringsexempel för funktionen "Fri konturprogrammering". Bild 7-31 Programexempel svarva Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 119

120 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Manöverföljder Du har i manöverområdet Program manager ett detaljprogram öppnat. I det följande finns de enskilda manöverstegen för konturinmatningen uppförda i en tabell. Märk Vid konturprogrammeringen i inmatningsmaskerna är inmatningsrutan med inmatningsfokus markerad med en mörk bakgrundsfärg. Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster om grafiken) med "Markörknapparna",. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. Med knappen "Input" kan du åter hämta respektive inmatningsmask och mata in parametrar på nytt. Tabell 7-1 Programexempel svarva Manöversteg Softkey Parametrar 1 "Kontur" "Överta element" Mata in startpunkt: Programmeringsplan: G18 måttuppgift Planaxel: Radie DIAMOF Z: 0 X: 0 2 "Överta element" Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal": X: 20 ink FS: Längd på avfasningen = 5* = "Överta element" Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": Z: -25 ink 4 Mata in parametrar för element "Godtycklig rät linje": Z: -30 ink X: 10 ink "Överta element" "Överta element" "Dialogval" "Överta dialog" "Överta element" "Överta element" "Överta element" Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": Z: -8 ink Mata in parametrar för element "Cirkelbåge": Rotationsriktning: moturs R: 20 Z: -20 ink X: 20 ink Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": Z: -20 ink Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal": X: 5 ink 120 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

121 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Manöversteg Softkey Parametrar 9 "Överta element" Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": Z: -25 ink "Ytterligare" "Stänga kontur" "<<tillbaka" "Överta" 10 "Ytterligare" Mata in parametrar för element "Rät linje vertikal": X: -55 ink "Stänga kontur" "<<tillbaka" "Överta" Följande bild föreställer den programmerade konturen: Bild 7-32 Programmerad kontur Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 121

122 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering 122 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

123 System System Funktionalitet Manöverområdet System innehåller alla funktioner, som är erforderliga för att ställa in parametrar och analysera NCK och PLC. Beroende på de valda funktionerna ändrar sig den horisontala och vertikala softkeyraden. I det följande menyträdet visas endast de horisontala softkeys. Menyträd Bild 8-1 Menyträd System Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 123

124 System 8.1 System Manöverföljd Via det fullständiga CNC-tangentbordet växlar du till manöverområdet <SYSTEM> och grundbilden visas. Bild 8-2 Grundbild manöverområde System Softkey I det följande beskrivs de vertikala softkeys i grundbilden. "Bestämma lösenord" I styrningen skiljs på tre lösenordssteg, som tillåter olika åtkomsträttigheter: System-lösenord Tillverkar-lösenord Användar-lösenord Motsvarande åtkomststegen är det möjligt att förändra vissa data. Känner du inte till lösenordet, erhåller du ingen åtkomsträttighet. Observera: Se även SINUMERIK 802D sl "Listor". 124 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

125 System 8.1 System Bild 8-3 Mata in lösenord Efter det softkeyn "Överta" har tryckts ner har lösenordet bestämts. Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden "System". "Ändra lösenord" Bild 8-4 Ändra lösenord Beroende på åtkomsträttigheter erbjuds i softkeyraden olika möjligheter att ändra lösenordet. Välj lösenordssteg med hjälp av softkeys. Mata in det nya lösenordet och avsluta inmatningen med "Överta". För kontroll frågas än en gång efter det nya lösenordet. "Överta" avslutar lösenordsändringen. Med "Avbrott" återvänder du utan aktion till grundbilden. Återställa åtkomsträttigheten Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 125

126 System 8.1 System Användaranmälan i nätverket Med "Change language" kan du välja språk för manöverytan. Bild 8-5 Språk för manöverytan Service language Du väljer språket med markörknapparna och övertar med "OK". Med "Service language" väljer du alltid språket "English" för manöverytan. Tryck på softkeyn "Service language" ännu en gång, då återupprättas det sist aktuella språket (t.ex. "Simpl. Chinese"). Märk En "*" markerar de språk som du har använt. "Säkra data" Funktionen säkrar innehållet i det flyktiga minnet till ett minnesområde som inte är flyktigt. Förutsättning: Det finns inget program under genomarbetning. Under det datasäkringen pågår, får inga manöverhandlingar göras! 126 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

127 System 8.2 System - softkeys (IBN) 8.2 System - softkeys (IBN) Idrifttagande Val av startmodus för NC. Välj önskat modus med markören. Normal power-up Systemet startas på nytt Power-up with default data Nystart med standardvärden (återställer grundtillståndet vid leveransen) Power-up with saved data Nystart med de sist säkrade data (se Säkra data) PLC kan startas i följande modus: Restart Nystart Overall reset Allmän radering Dessutom är det möjligt att förbinda starten med anslutande Debug-Mode. Med "OK" följer en RESET av styrningen med anslutande nystart i valt modus. Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden System. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 127

128 System 8.3 System - softkeys (MD) 8.3 System - softkeys (MD) Märk En beskrivning av maskindata finns i tillverkar-dokumentationen: SINUMERIK 802D sl "Listor" SINUMERIK 802D sl "Funktionshandbok". Maskindata Förändringen av maskindata har ett betydande inflytande på maskinen. Bild 8-6 Uppbyggnad av en maskindatarad Tabell 8-1 Teckenförklaring Nr Betydelse 1 MD-nummer 2 Namn 3 Värde 4 Enhet 5 Verkan so cf re po Genast verksam Med bekräftelse Reset Power on SE UPP Felaktig inställning av parametrar kan leda till att maskinen förstörs! 128 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

129 System 8.3 System - softkeys (MD) Maskindata är indelade i de i det följande beskrivna grupperna. Allmänna maskindata Öppna fönstret "Allmänna maskindata". Med Bläddra knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. Bild 8-7 Grundbild Maskindata Axelspecifiska maskindata Öppna fönstret "Axelspecifika maskindata". Softkeyraden kompletteras med softkeys "Axel +" och "Axel -". Bild 8-8 Axelspecifiska maskindata Data för axel 1 visas. Med "Axel +" resp. "Axel -" kopplas i maskindataområdet om till den nästa resp. föregående axel. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 129

130 System 8.3 System - softkeys (MD) "Söka" För in numret resp. namnet (eller del av namnet) för önskat maskindatum och tryck på "OK". Markören hoppar till sökt datum. Nästa uppträdande av sökbegreppet söks. Funktionen erbjuder möjligheten att välja olika visningsfilter för den aktiva maskindatagruppen. Ytterligare softkeys står till förfogande: "Expert": Funktionen väljer ut alla datagrupper i expertmodus för att indikeras. "Filter aktivt": Funktionen aktiverar de valda datagrupperna. Efter att ha lämnat fönstret är endast selekterade data synliga i maskindatabilden. "Välja alla": Funktionen väljer ut alla datagrupper för att indikeras. "Välja bort alla": Alla datagrupper väljs bort. Bild 8-9 Indikeringsfilter Kanalspecifika maskindata Öppna fönstret "Kanalspecifika maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. 130 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

131 System 8.3 System - softkeys (MD) SINAMICS drivanordnings maskindata Öppna dialogen drivmaskindata. Det första dialogfönstret visar den aktuella konfigurationen samt tillstånden för styr-, inmatningsenhet och drivenheterna. Bild 8-10 Drivmaskindata För att visa en lista över parametrarna ställer du markören på den önskade enheten och trycker på "Visa parametrar". Beskrivningen över parametrarna finns i dokumentationen till SINAMICS drivanordningar. Bild 8-11 Parameterlista Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 131

132 System 8.3 System - softkeys (MD) Indikering maskindata Öppna fönstret "Visa maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. Med hjälp av funktionerna "Färg softkey" och "Färg fönster" kan användardefinierade färginställningar göras. Den visade färgen är sammansatt av komponenterna röd, grön och blå. Fönstret "Ändra färg" visar de för tillfället inställda värdena i inmatningsrutorna. Genom att förändra dessa värden kan den önskade färgen skapas. Dessutom låter sig ljusstyrkan ändras. Efter det en inmatning avslutats visas det nya blandningsförhållandet temporärt. Med hjälp av markörknapparna kan växlas mellan inmatningsrutorna. Med "OK" övertas den gjorda inställningen och dialogen stängs. "Avbrott" stänger dialogen utan att överta de ändrade värdena. Funktionen möjliggör ändring av färgerna i anvisnings- och softkeyområdet. Bild 8-12 Bearbeta softkeyfärg 132 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

133 System 8.3 System - softkeys (MD) Funktionen möjliggör förändring av ramfärgen på dialogfönstren. Softkeyfunktionen "Aktivt fönster" tillordnar inställningen av fokusfönstret och funktionen "Inaktivt fönster" till de ej aktiva fönstren. Bild 8-13 Bearbeta ramfärg Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 133

134 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) 8.4 System - softkeys (Service indikering) Fönstret "Service axlar" visas I fönstret visas informationer över axeldrifterna. Softkeys "Axel+" resp. "Axel-" visas dessutom. Med dessa kan värdena för nästa resp. föregående axel visas. Fönstret innehåller informationer över den digitala driften. Fönstret innehåller informationer över profibusinställningar. Softkeyfunktionen aktiverar "Färdskrivaren". Bild 8-14 Grundbild Service styrning Nätverkskonfiguration 134 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

135 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Funktionen "Färdskrivare" är avsedd för servicefall och visar en lista över alla upptecknade händelser. Bild 8-15 Färdskrivare Dialogen erbjuder möjligheten, att välja att visa bestämda händelser. Växlingen mellan rutorna "Visa alla data" och "Visa datagrupper" görs med hjälp av TAB knappen. Bild 8-16 Inställningar färdskrivare Tabell 8-2 Datagrupper Grupp Nedtryckta knappar Tidstämpel Felmeddelande Windowmanager Betydelse Inmatning med tangentbord Tidstämpel Felmeddelanden i Window-managern (endast systemintern betydelse) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 135

136 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Grupp Felmeddelande operativsystem Felmeddelande TCS Driftslägesbyte Kanaltillstånd IPO Override brytare MCP Ingående larmmeddelanden Raderade larmmeddelanden Betydelse Felmeddelanden i QW operativsystemet (endast systemintern betydelse) Felmeddelande Object request broker (endast systemintern betydelse) Inställt driftsläge Kanalstatus Inställt override värde Maskin styrpanel NC / PLC larm Raderade NC / PLC larm Funktionen söker igenom händelselistan med det inmatade sökbegreppet. Sökningen kan startas från den aktuella markörpositionen eller från listans början. Bild 8-17 Söka i färdskrivaren Konfiguration av firewall För optimering av drivanordningarn står en oscilloskopfunktion till förfogande, som gör en grafisk framställning av hastighetsbörvärdet konturavvikelsen släpavståndet lägesärvärdet lägesbörvärdet precisionsstopp grovt / fint möjlig. 136 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

137 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Uppteckningstypen låter sig bindas till olika kriterier, som tillåter en uppteckning synkron till interna styrningstillstånd. Inställningen skall göras med "Signal val". För analysering av händelserna står följande funktioner till förfogande: Ändring av skalan för abskissa och ordinata, Mätning av ett värde med hjälp av den horisontala eller vertikala flaggan, Mätning av abskiss- och ordinatavärden som differens mellan två flaggpositioner. Spara som fil i detaljprogrampärm. Sedan finns möjligheten att läsa ut filen med RCS802 eller CF Card och bearbeta data med MS Excel. Bild 8-18 Grundbild Servo trace Titelraden i diagrammet innehåller den aktuella indelningen av abskissan och differensvärdet för flaggan. Det visade diagrammet låter sig förskjutas med markörknapparna i det synliga bildskärmsområdet. Bild 8-19 Rutornas betydelse 1 Tidsbas 2 Tid för flaggpositionen 3 Tidsdifferens mellan flagga 1 och aktuell flaggposition Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 137

138 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Denna meny tjänar till inställning av parametrarna för mätkanalen. Bild 8-20 Signal val Val av axel: Valet av axel görs i togglerutan "Axel". "Signal typ": Släpavstånd regleringsdifferesz konturavvikelse lägesärvärde hastighetsärvärde hastighetsbörvärde kompenseringsvärde parameterblock lägesbörvärde regleringsingång hastighetsbörvärde regleringsingång accelerationsbörvärde regleringsingång hastighetsförstyrningsvärde signal precisionsstopp fint signal precisionsstopp grovt "Status": On: uppteckningen görs i denna kanal Off: kanalen är inaktiv I den undre bildhalvan kan parametrarna Mättid och Trigger-typ ställas in för kanal 1. Alla andra kanaler övertar denna inställning. Bestämma mättiden: Mättiden matas in direkt i ms i inmatningsrutan Mättid (max ms). 138 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

139 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Val av triggervillkor: Ställ markören på rutan Triggervillkor och välj villkor med hjälp av toggelknappen. Ingen trigger, dvs. mätningen börjar direkt efter nedtryckning av softkeyn Start Positiv flank Negativ flank Precisionsstopp fint uppnått Precisionsstopp grovt uppnått Med softkeyn "V-flagga till" / "V-flagga från" kopplar du till eller från den vertikala hjälplinjen. Vilken signal som framställs på den vertikala axeln, bestämmer du med funktionen "Signal val". Med softkeyn "T-flagga till" / "T-flagga från" kopplar du till eller från den horisontala hjälplinjen på tidsaxeln. Med hjälp av flaggan låter sig differenser i horisontal eller vertikal riktning fastställas. För detta skall flaggan placeras på startpunkten och softkeyn "Fast V - flagga" eller "Fast T- flagga" tryckas ner. I statusraden visas nu differensen mellan begynnelsepunkten och den aktuella flaggpositionen. Texten på softkey ändrar sig till "Fri V - flagga" eller "Fri T - flagga". Denna funktion öppnar ett ytterligare menyplan, som erbjuder softkeys för att visa / gömma diagrammen. Har en softkey svart bakgrund, sker indikeringen av diagrammen för den valda Trace-kanalen. Med hjälp av denna funktion låter sig tidsbasen förstoras resp. förminskas. Med hjälp av denna funktion förstoras resp. förminskas upplösningsfinheten (amplituden). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 139

140 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Med hjälp av denna funktion låter sig flaggans stegvidd fastläggas. Bild 8-21 Flagga steg Förflyttningen av flaggan görs med stegvidden för ett inkrement med hjälp av markörknapparna. Större stegvidder kan ställas in med hjälp av inmatningsrutorna. Värdet anger hur många rasterenheter per "SHIFT" + markörrörelse flaggan skall förskjutas. Uppnår en flagga kanten på diagrammet, visas automatiskt nästa raster i horisontal eller vertikal riktning. Denna funktion tjänar till att säkra eller ladda Tracedata. Bild 8-22 Tracedata I rutan Filnamn för man in det önskade filnamnet utan tillägg. Med "Säkra" säkras data under det angivna namnet i detaljprogrampärmen. Sedan kan filen läsas ut och data bearbetas med MS Excel. Med "Ladda" laddas den angivna filen och data visas grafiskt. 140 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

141 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Detta fönster innehåller versionsnumren och produktionsdatum för de enskilda CNCkomponenterna. Menyområdet "HMI Details" är avsett för servicefall och tillgängligt med lösenordssteget användare. Alla programmen för manöverkomponenterna placeras i lista med sina verionsnummer. Genom senare laddning av softwarekomponenter kan versionsnumren skilja sig från varandra. Bild 8-23 Menyområde HMI-Version Funktionen "Registry Details" gör en lista med tillordningen av hardkeys (funktionsknappar Maskin, Offset, Program,...) till de program som skall startas. Betydelsen för de enskilda spalterna framgår av den följande tabellen. Bild 8-24 Registry Details Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 141

142 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Tabell 8-3 Betydelse av posterna under [DLL arrangement] Beteckning Betydelse Soft-Key SK1 till SK7 hardkeytillordning 1 till 7 DLL-Name Class-Name Start-Method Execute-Flag (kind of executing) Text file name Softkey text-id (SK ID) Password level Class SK SK-File Namn på programmet som skall utföras Beteckning för att mottaga nyheter Funktionsnummer, som utförs efter starten av programmet 0 - Förvaltning av programmet sker genom bassystemet 1 - Bassystemet startar programmet och överlämnar det laddade programmet till styrningen Namn på textfilen (utan tillägg) Reserverat Utförandet av programmet beror på lösenordssteget. Reserverat Reserverat Funktionen "Font Details" gör en lista med data i de laddade teckenblocken. Bild 8-25 Font Details Med funktionen "Start DLL ändra" fastläggs startprogrammet. Styrningen startar efter systemstarten automatiskt manöverområdet Maskin (SK 1). Önskas ett annat startbeteende möjliggör denna funktion fastläggandet av ett annat startprogram. Du måste mata in numret för programmet (spalt "Soft-Key") som skall startas efter systemstarten. 142 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

143 System 8.5 System - softkeys (PLC) 8.5 System - softkeys (PLC) Softkeyn erbjuder ytterligare funktioner för diagnos och idrifttagande av PLC. Denna softkey öppnar konfigurationsdialogen för gränssnittsparametrarna till STEP 7 förbindelse via RS232-gränssnittet till styrningen. Är RS232-gränssnittet redan belagt genom dataöverföringen, kan du först efter det överföringen avslutats koppla styrningen med Programming-Tool PLC802 på PG/PC. Med aktiveringen av förbindelsen följer en initiering av RS232-gränssnittet. Bild 8-26 Kommunikationsinställningar Inställningen av baudrate sker via toggelrutan. Följande värden är möjliga 9600 / / / / Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 143

144 System 8.5 System - softkeys (PLC) Modem Görs dataöverföringen till RS232-gränssnittet via ett modem, då utgår du från följande initieringsmöjlighet: Bild 8-27 Initiera modem Följande initieringar är möjliga via toggelrutor: Baudrate 9600 / / / / Paritet: "utan" vid 10 bit "ojämn" vid 11 bit Dessutom är via softkeyn "Modeminställningar" följande inställningar möjliga vid en ännu ej bestående förbindelse: Bild 8-28 Modeminställningar 144 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

145 System 8.5 System - softkeys (PLC) Vid en toggelruta kan följande modemtyper väljas: Analogt modem ISDN box Mobile Phone Märk Typerna för båda kommunikationspartner måste överensstämma. Vid angivande av flera AT-kommandoblock behövs endast en gång börjas med AT, alla andra kommandon kan helt enkelt hängas på, t.ex. AT&FS0=1E1X0&W. Det exakta utseendet på enskilda kommandon och deras parametrar framgår av handböckerna från tillverkaren, eftersom dessa till en del starkt skiljer sig för instrument från en tillverkare. Standardvärdena i styrningen är därför endast ett äkta minimum och skall i varje fall kontrolleras före första användningen. Denna funktion aktiverar förbindelsen mellan styrningen och PG/PC. Det väntas på anropet av Programming Tools PLC802. I detta tillstånd är inga modifikationer i inställningarna möjliga. Texten på softkeyn ändrar sig till "Skilja förbindelse". Genom att trycka på "Skilja förbindelse" kan överföringen avbrytas på valfritt ställe av styrningen. Nu kan åter ändringar i inställningarna göras. Tillståndet aktiv resp. inaktiv bibehålls utöver Power On (utom vid start med defaultdata). En aktiv förbindelse visas med en symbol i statusraden. Menyn lämnas med "RECALL". Ytterligare funktioner Med denna funktion kan de momentana tillstånden för de i följande tabell uppförda minnesområdena visas och förändras. Det finns möjligheten att samtidigt visa 16 operander. Tabell 8-4 Minnesområden Ingångar I Ingångsbyte (IBx), ingångsord (Iwx), ingångsdubbelord (IDx) Utgångar Q Utgångsbyte (Qbx), utgångsord (Qwx), utgångsdubbelord (QDx) Flagga M Flaggbyte (Mx), flaggord (Mw), flaggdubbelord (MDx) Tider T Tid (Tx) Räknare C Räknare (Zx) Data V Databyte (Vbx), dataord (Vwx), datadubbelord (VDx) Format B H D binärt hexadecimalt decimalt Den binära framställningen är inte möjligt vid dubbelord. Räknare och tider framställs decimalt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 145

146 System 8.5 System - softkeys (PLC) Bild 8-29 PLC statusindikering Operandadressen visar alltid värdet höjt med 1. Operandadressen visar alltid värdet minskat med 1. Alla operander raderas. Den cykliska aktualiseringen av värden avbryts. Sedan kan du förändra värdena för operanderna. Med funktionen "Statuslista" kan PLC-signaler visas och ändras. Det erbjuds 3 listor: Ingångar (grundinställning) vänster lista Flaggor (grundinställning) mellersta lista Utgångar (grundinställning) höger lista Variabel 146 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

147 System 8.5 System - softkeys (PLC) Bild 8-30 PLC statuslista Denna softkey möjliggör ändring av värdena för de markerade variablerna. Ändringen övertas genom att trycka på "Överta". Den aktiva spalten tillordnas till ett nytt område. För detta erbjuder dialogmasken fyra områden att välja mellan. För varje spalt kan en startadress givas, som skall föras in i motsvarande inmatningsruta. När inmatningsmasken lämnas sparar styrningen dessa inställningar. Bild 8-31 Urvalsmask Datatyp Till navigation i och mellan spalterna tjänar markör-knapparna och "Page up" / "Page Down" PLC diagnos i kontaktplanframställning (se Kapitel "PLC diagnos i kompaktplanframställning"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 147

148 System 8.5 System - softkeys (PLC) Du kan välja detaljprogram via PLC och låta utföra. Därtill skriver PLC-användarprogrammet ett programnummer i PLC-gränssnittet, som sedan med hjälp av en referenslista omvandlas till ett programnamn. Maximalt kan 255 program förvaltas. Bild 8-32 PLC programlista Dialogen gör en lista över alla filer i MPF-pärmen och tillordningarna i referenslistan (PLCPROG.LST). Med TAB-knappen är det möjligt att växla mellan de båda spalterna. Softkeyfunktionerna kopiera, infoga och radera erbjuds beroende på sammanhanget. Befinner sig markören på den vänstra sidan, står endast funktionen kopiera till förfogande. På den högra sidan kan man med hjälp av funktionerna infoga och radera modifiera referenslistan. Lägger det markerade filnamnet i det intermediära minnet Fogar in filnamnet vid den aktuella markörmpositionen Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan Uppbyggnad av referenslistan (fil PLCPROG.LST) Den är uppdelad i 3 områden: Nummer Område Skyddssteg 1 till 100 Användarområde Användare 101 till 200 Maskintillverkare Maskintillverkare 201 till 255 Siemens Siemens Notationen görs radvis för varje program. Per rad finns två spalter planerade, som skall skiljas åt med TAB, mellanslag eller " "-tecken från varandra. I den första spalten skall PLCreferensnumret anges och i den andra filnamnet. Exempel: 1 Welle.mpf 2 Kegel.mpf 148 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

149 System 8.5 System - softkeys (PLC) Funktionen möjliggör infogande resp. förändring av PLC-användarlarmtexter. Välj det önskade larmnumret med markören. Den aktuellt giltiga texten visas samtidigt i inmatningsraden. Bild 8-33 Bearbetning av PLC-larmtexten Mata in den nya texten i inmatningsraden. Inmatningen skall avslutas med "Input" och med "Spara" för att spara. Notationen för texterna framgår av bruksanvisningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 149

150 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Funktionen möjliggör upprättande, ut- resp. inläsning av idrifttagandearkiv och PLC projekt. Fönstret visar innehållet för den valda enheten som en trädstruktur. De horisontala softkeys gör en lista över de enheter som står till förfogande att väljas. De vertikala softkeys innehåller de för enheten tillåtna styrfunktionerna. Fast inställda tillordningar är: 802D data: Idrifttagande-data Kund CF-kort: Kunddata på CF kortet RS232: Seriellt gränssnitt Hanteringen av alla data görs enligt "Copy & Paste" principen. Bild 8-34 IBN filer De enskilda datagrupperna i området "802D data" har följande betydelse. Data: Machine data (maskindata): Setting data (settingdata) Tool data (verktygsdata) R variables (R parametrar) Work offset (nollpunktsförskjutning) Compensation: Leadscrew error (SSFK) Global user data (användardata) Dessa data är speciella initieringsdata och transporteras som ASCII-fil. 150 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

151 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Idrifttagandearkiv (NC/PLC): NC data (NC data): NC directories (NC pärmar) Display machine data (indikering-maskindata) Compensation: Leadscrew error PLC user alarm texts (PLC-användarlarmtexter) PLC project (PLC projekt) Drive machine data (drivanordning-maskindata) Dessa data bildar en idrifttagandefil för NC och PLC data och transporteras binärt i HMIarkiv format. Idrifttagandearkiv (HMI) User cycles (användarcykler): User directories (användarpärmar) Language files SP1 (språkfil SP1) Language files SP2 (språkfil SP2) Start screen (startbildskärm) Online help (online-hjälp) HMI bitmaps Dessa data bildar en idrifttagandefil för HMI data och transporteras binärt i HMI-arkiv format. PLC projekt (PT802D *.PTE): Genom stödet av hanteringen av ett PLC projekt i Programing Tool Exportformat kan ett direktt utbyte mellan styrning och Programing Tool ske utan konvertering. Manufacturer drive Med denna funktion kan du byta data med hjälp av ett CompactFlash Card (CF-kort). Med denna funktion kan du komma åt data i tillverkarpärmen "F" och byta data (endast SINUMERIK 802D sl pro). USB drive Med denna funktion kan du byta data med hjälp av en USB-FlashDrive (endast SINUMERIK 802D sl pro). Vid funktionerna "Kund CF-kort", "Tillv.-enhet" och USB enhet" står följande funktioner till förfogande: "Byta namn": Med denna funktion kan du byta namn på en tidigare med markören vald fil. "Ny pärm": Anlägger en ny pärm "Kopiera": Kopierar en eller flera filer till det intermediära minnet. "Infoga": Filer eller pärmar fogas in från det intermediära minnet till den aktuella pärmen. "Radera": Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan. "Marker alla": Alla filer markeras för följande operationer. "Uppdragslista": Visar en lista med aktiva filuppdrag och erbjuder möjligheten att avsluta resp. visa ett filuppdrag. Med denna funktion kan du läsa in och ut data via RS232 gränssnittet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 151

152 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Denna funktion möjliggör indikering och ändring av gränssnittsparametrar. Ändringar i inställningarna blir genast verksamma. Softkeyfunktionen "Spara" säkrar de valda inställningarna även efter frånkopplingstidpunkten. Softkeyn "Standardinst." kopplar tillbaka alla inställningar till grundinställningen. Bild 8-35 Parametrar för RS232-gränssnittet Gränssnittsparametrar Tabell 8-5 Parametrar Protokoll Baudrate Gränssnittsparametrar Beskrivning RTS/CTS Signalen RTS (Request to Send) styr sändningsdriften för dataöverföringsanordningen. Aktiv: Data skall sändas. Passiv: Lämna sändningsdriften först när alla data som överlämnats har sänts. CTS-signalen visar som kvitteringssignal för RTS sändningsberedskapen hos dataöverföringsanordningen Inställning av gränssnittshastigheten. 300 Baud 600 Baud 1200 Baud 2400 Baud 4800 Baud 9600 Baud Baud Baud Baud Baud 152 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

153 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Stopp bits Paritet Databits Skriva över med bekräftelse Antal stopp bits vid asynkron överföring. Inmatning: 1 stopp bit (förinställning) 2 stopp bits Paritetsbits används till felidentifikation. Denna läggs till det kodade tecknet, för att göra antalet av på "1" inställda ställen till ett ojämnt tal eller till ett jämnt tal. Inmatning: Ingen paritet (förinställning) jämn paritet ojämn paritet Antal databits vid asynkron överföring. Inmatning: 7 databits 8 databits (förinställning) Y: Vid inläsning kontrolleras om filen redan existerar i NC. N: Filerna skrivs över utan fråga Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 153

154 System 8.7 Larmindikering 8.7 Larmindikering Manöverföljd Larmfönstret öppnas. Med hjälp av softkeys kan NC-larmen sorteras. PLC-larm sorteras inte. Bild 8-36 Larmvisningsfönster Softkeys Larm visas sorterade efter sin prioritet. Larmet med den högsta prioriteten står i början av lista. Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det yngsta larmet står i början av listan. Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det äldsta larmet står i början av listan. 154 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

155 Programmera Grundläggande i NC-programmeringen Programnamn Varje program har ett eget programnamn. Namnet kan väljas fritt vid upprättandet av programmet om följande bestämmelser iakttages: de första båda tecknen skall vara bokstäver endast använda bokstäver, siffror eller understreck inte använda några skiljetecken (se Kap. "Teckensats") Decimalpunkten får endast användas för markeringen av filtilläget. använda maximalt 25 tecken Exempel WELLE Programuppbyggnad Uppbyggnad och innehåll NC-programmet består av en följd av block (se följande tabell). Varje block utgör ett bearbetningssteg. I ett block skrivs anvisningar i form av ord. Det sista blocket i genomarbetningsföljden innehåller ett speciellt ord för programslutet: M2. Tabell 9-1 NC-programuppbyggnad Block Ord Ord Ord... ; Kommentar Block N10 G0 X20... ; 1. Block Block N20 G2 Z37... ; 2. Block Block N30 G ;... Block N Block N50 M2 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 155

156 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Orduppbyggnade och adress Funktionalitet/uppbyggnad Ordet är ett element i ett block och utgör i huvudsak en styrningsanvisning. Ordet består av Adresstecken: i allmänhet en bokstav Siffervärde: en sifferföljd, som för vissa adresser kan kompletteras med ett först placerat förtecken och en decimalpunkt. Ett positivt förtecken (+) kan utgå. Bild 9-1 Exempel för orduppbyggnad Flera adresstecken Ett ord kan också innehålla flera adressbokstäver. Här måste dock siffervärdet tillordnas med det tecken som ligger emellan "=". Exempel: CR=5.23 Dessutom kan även G-funktioner hämtas med ett symboliskt namn (se även Kapitel "Översikt över anvisningarna"). Exempel: SCALE ; Koppla in skalfaktor Utvidgad adress Vid adresserna R Räkneparameter H H-funktion I, J, K Interpoleringsparameter/mellanpunkt M Extrafunktion M, gäller endast spindeln S Spindelvarvtal (spindel 1 eller 2) kompletteras adressen med 1 till 4 siffror, för att vinna ett större antal adresser. Tillordnandet av värdet måste härvid ske med likhetstecken "=" (se även Kapitel "Översikt över anvisningarna"). Tabell 9-2 Exempel: R10=6.234 H5=12.1 I1=32.67 M2=5 S2= Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

157 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Blockuppbyggnad Funktionalitet Ett block bör innehålla alla data för utförandet av ett arbetssteg. Blocket består i allmänhet av flera ord och avslutas alltid med blocksluttecknet " LF " (ny rad). Det skapas automatiskt vid manövrering av radomkopplingen eller Input knappen vid skrivning. Bild 9-2 Schema för blockuppbyggnaden Ordningsföljd för ord Står det flera anvisningar i ett block, så rekommenderas följande ordningsföljd: N... G... X... Z... F... S... T... D... M... H... Information till blocknummer Välj först blocknumren med hopp på 5 eller 10. Detta tillåter dig att senare kunna infoga block och trots detta bevara den stigande ordningsföljden för blocknumren. Blockundertryckning Block i ett program, som inte skall utföras vid varje programkörning, kann markeras extra med tecknet snedstreck " / " före ordet i blocknumret. Blockundertryckning själv aktiveras via manövrering (programpåverkan: "SKP") eller med anpassningsstyrning (signal). Ett avsnitt kan gömmas genom flera på varandra följande block med " / ". Är under programgenomarbetningen en blockundertryckning aktiv, utförs inget med " / " markerat programblock. Det tas inte hänsyn till någon anvisning som ingår i de ifrågavarande blocken. Programmet fortsätts med nästa block utan markering. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 157

158 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Kommentar, anmärkning Anvisningarn i blocken i ett program kan förklaras genom kommentarer (anmärkningar). En kommentar börjar med tecknet " ; " och slutar med blockslut. Kommentarer visas tillsammans med innehållet i det övriga blocket i den aktuella blockindikeringen. Meddelanden Meddelanden programmeras ett i block för sig. Ett meddelande visas i en speciell ruta och bibehålls med ett ytterligare meddelande till programslut eller genomarbetningen av ett block. Det kan visas max. 65 tecken meddelandetext. Ett meddelande utan meddelandetext raderar ett föregående meddelande. MSG("DETTA ÄR MEDDELANDETEXTEN") Programmeringsexempel N10 ; Firma G&S order nr 12A71 N20 ; pumpdel 17, ritningsnr: N30 ; program upprättade H. Adam, avd. TV 4 N40 MSG("ZEICHNUNGS NR.: ") :50 G54 F4.7 S220 D2 M3 ; huvudblock N60 G0 G90 X100 Z200 N70 G1 Z185.6 N80 X112 /N90 X118 Z180 ; block kan undertryckas N100 X118 Z120 N110 G0 G90 X200 N120 M2 ; programslut 158 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

159 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Teckensats De följande tecknen kan användas för programmeringen och interpreteras i enlighet med fastläggandena. Bokstäver, siffror A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N,O, P, Q, R, S, T, U, V, W X, Y, Z 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 Det skiljs inte på små och stora bokstäver. Tryckbara specialtecken ( rund parentes början anföringstecken ) rund parentes slut _ understreck (hör till bokstaven) [ rak parentes början. decimalpunkt ] rak parentes slut, komma, skiljetecken < mindre än ; kommentarbörjan > större än % reserverat, inte använda : huvudblock, labelavslutning & reserverat, inte använda = tillordning, del av likhet ' reserverat, inte använda / division, blockundertryckning $ systemeget variabelkännetecken * multiplikation? reserverat, inte använda + addition, positivt förtecken! reserverat, inte använda - subtraktion, negativt förtecken Ej tryckbara specialtecken LF Blank Tabulator blocksluttecken skiljetecken mellan ord, mellanslag reserverat, inte använda Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 159

160 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Översikt över anvisningarna - svarva Funktioner tillgängliga vid SINUMERIK 802D sl plus och pro! Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering D Verktygskompense ringsnummer , endast hela tal, utan förtecken Innehåller kompenseringsdata för ett visst verktyg T... ; D0- >kompenseringsvärden= 0, max. 9 D-nummer för ett verktyg D... F Matning F F G Fördröjningstid (block med G4) Gängstigningsändri ng (block med G34, G35) G-funktion (vägvillkor) Endast heltaliga, föreskrivna värden Banhastighet verktyg/arbetsstycke, skalenhet i mm/min eller mm/varv beroende av G94 eller G95 Fördröjningstid i sekunder i mm/u2 G-funktionerna är indelade i G- grupper. Det kan bara skrivas en G- funktion från en grupp i ett block. En G-funktion kan vara modalt verksam (tills annulering genom en annan fuktion i samma grupp) eller den är endast verksam för det block i vilket den står (blockvis verksam). G-grupp: F... G4 F... ;eget block se för G34, G35 G... eller symboliskt namn, t.ex.: CIP G0 Linjär interpolering med snabbgång 1: Förflyttningskommandon G0 X... Z... G1 * Linjär interpolering med matning (interpoleringstyp) G1 X...Z... F... G2 Cirkelinterpolering medurs G2 X... Z... I... K... F... ;medel- och slutpunkt G2 X... Z... CR=... F... ;radie och slutpunkt G2 AR=... I... K... F... ;öppningsvinkel och medelpunkt G2 AR=... X... Z... F... ;öppningsvinkel och slutpunkt G3 Cirkelinterpolering moturs G3... ;annars som vid G2 CIP Cirkelinterpolering via mellanpunkt CIP X... Z... I1=... K1=... F... ;I1, K1 är mellanpunkt CT Cirkelinterpolering, tangential övergång N10... N20 CT Z... X... F... ;cirkel, tangential övergång till det föregående banstycket N Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

161 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G33 Gängskärning med konstant stigning modalt verksamma ; konstant stigning G33 Z... K... SF=... ; cylindergänga G33 X... I... SF=... ; plangänga G33 Z... X... K... SF=... ; kongänga, i Z-axel väg större än i X-axel G33 Z... X... I... SF=... ; kongänga, i X-axel väg större än i Z-axel G34 Gängskärning, tilltagande stigning G33 Z... K... SF=... ; cylindergänga, konstant stigning G34 Z... K... F ; stigning tilltagande med ; mm/u2 G35 Gängskärning, avtagande stigning G33 Z... K... SF=... ; cylindergänga G35 Z... K... F7.321 ; stigning avtagande med ; mm/u2 G331 Gänginterpolering N10 SPOS=... ;spindel i lägesreglering N20 G331 Z... K... S... ;gängborrning utan flytande gänghållare, t.ex. i Z-axeln ;höger- eller vänstergänga bestäms med förtecknet på stigningen (t.ex. K+): + : som vid M3 - : som vid M4 G332 Gänginterpolering - tillbakamatning G332 Z... K... ;gängborrning utan flytande gänghållare, t.ex. i Z-axeln, Tillbakamatningsrörelse ; förtecken på stigningen som vid G331 G4 Fördröjningstid 2: speciella rörelser, fördröjningstid blockvis verksamt G4 F... ;eget block, F: tid i sekunder eller G4 S... ;eget block, S: i varv för spindeln G74 Referenspunktskörning G74 X1=0 Z1=0 ;eget block, (maskinaxelbeteckning!) G75 Fastpunktskörning G75 X1=0 Z1=0 ;eget block (maskinaxelbeteckning!) TRANS Programmerbar förskjutning 3: skriva minne TRANS X... Z... ;eget block SCALE Programmerbar skalfaktor blockvis verksamt SCALE X... Z... ;skalfaktor i riktningen för den angivna axeln, eget block Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 161

162 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering ROT Programmerbar rotation ROT RPL=... ;rotation i aktuellt plan G17 till G19, eget block MIRROR Programmerbar spegling MIRROR X0 ; koordinataxel, vars riktning byts ut, eget block ATRANS Additiv programmerbar förskjutning ATRANS X... Z... ;eget block ASCALE Additiv programmerbar skalfaktor ASCALE X... Z... ;skalfaktor i riktningen för den angivna axeln, eget block AROT Additiv programmerbar rotation AROT RPL=... ; add. rotation i aktuellt plan G17 till G19, eget block AMIRROR Additiv programmerbar spegling AMIRROR X0 ; koordinataxel, vars riktning byts ut, eget block G25 Undre spindelvarvtalsbegränsning eller undre arbetsfältsbegränsning G25 S... ;eget block G25 X... Z... ;eget block G26 Övre spindelvarvtalsbegränsning eller övre arbetsfältsbegränsning G26 S... ;eget block G26 X... Z... ;eget block G17 X/Y-plan (vid centrerborrning, 6: Planval TRANSMIT - fräsa erforderligt) G18 * Z/X-plan (normal svarvbearbetning) G19 Y/Z-plan (vidtacyl - fräsa erforderligt) G40 * Verktygsradiekompensering FRÅN 7: Verktygsradiekompensering G41 Verktygsradiekompensering till vänster modalt verksamma om konturen G42 Verktygsradiekompensering till höger om konturen G500 * Inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN 8: inställbar nollpunktsförskjutning G54 1. inställbar nollpunktsförskjutning modalt verksamma G55 2.inställbar nollpunktsförskjutning G56 3.inställbar nollpunktsförskjutning G57 4.inställbar nollpunktsförskjutning G58 5.inställbar nollpunktsförskjutning G59 6.inställbar nollpunktsförskjutning G53 blockvis undertryckning av den inställbara nollpunktsförskjutningen 9: Undertryckning inställbar nollpunktsförskjutning blockvis verksam 162 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

163 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G153 blockvis undertryckning av den inställbara nollpunktsförskjutningen inklusive Basisframe G60 * Precisionsstopp 10: inkörningsbeteende G64 Banstyrningsdrift modalt verksamma G62 Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv Endast tillsammans med G62 Z... G1 verktygsradiekompensering (G41, G42) banstyrningsdrift. G9 Blockvis precisionsstopp 11: Precisionsstopp - blockvis blockvis verksamt G601 * Precisionsstopp-fönster fint vid G60, G9 12: Precisionsstopp-fönster G602 Precisionsstopp-fönster grovt vid G60, modalt verksamma G9 G621 Hörnfördröjning vid alla hörn Endast tillsammans med G621 ADIS=... banstyrningsdrift. G70 Måttuppgift inch 13: Måttuppgift inch/metr. G71 * Måttuppgift metrisk modalt verksamma G700 Måttuppgift inch, även för matning F G710 Måttuppgift metrisk, även för matning F G90 * Absolut måttuppgift 14: Absolut-/kedjemått G91 Kedjemåttuppgift modalt verksamma G94 Matning F i mm/min 15: Matning/spindel G95 * Matning F i mm/varv för spindeln modalt verksamma G96 Konstant skärhastighet TILL G96 S... LIMS=... F... (F i mm/varv, S i m/min) G97 Konstant skärhastighet FRÅN G450 * Övergångscirkel 18: hörnbeteende vid G451 Skärningspunkt verktygsradiekompensering modalt verksamma BRISK * Hoppformig banacceleration 21: accelerationsprofil SOFT Ryckbegränsad banacceleration modalt verksam FFWOF * Förstyrning FRÅN 24: förstyrning FFWON Förstyrning TILL modalt verksam WALIMON * Arbetsfältsbegränsning TILL 28: Arbetsfältsbegränsning modalt verksam ; gäller för alla axlar, som aktiverades med settingdatum, värden inställda i enlighet med G25, G26 WALIMOF Arbetsfältsbegränsning FRÅN DIAMOF Radiemåttuppgift 29: måttuppgift radie / diameter DIAMON * Diametermåttuppgift modalt verksam G290 * SIEMENS-mode 47: externa NC-språk G291 Externt mode (inte vid 802D-bl) modalt verksam De med * markerade funktionerna verkar vid programbörjan (i leveranstillstånd för styrningen, om inget annat har programmerats och standardinställningen för teknologin svarva bibehållits av maskintillverkaren). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 163

164 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering H H0= till H9999= H-funktion ± (8 decimalställen) eller med exponentuppgift: ± ( ) Värdeöverföring till PLC, fastläggande av betydelsen av maskintillverkaren H0=... H9999=... t.ex.: H7= I K Interpoleringspara meter Interpoleringspara meter I1= Mellanpunkt för cirkelinterpolering K1= Mellanpunkt för cirkelinterpolering L Underprogram, namn och anrop ± gänga: ± gänga: ± ± Decimalställen, endast hela tal, utan förtecken M Extrafunktion endast hela tal, utan förtecken Hör till X-axeln, betydelsen beroende av G2,G3 -> cirkelmedelpunkt eller G33, G34, G35 G331, G332 -> gängstigning se G2, G3 och G33, G34, G35 Hör till Z-axeln, annars som I se G2, G3 och G33, G34, G35 Hör till X-axeln, uppgift vid cirkelinterpolering med CIP Hör till Z-axeln, uppgift vid cirkelinterpolering med CIP I stället för ett fritt namn kan också L1...L väljas; därmed hämtas underprogrammet (UP) också i ett eget block, Observera: L0001 är inte lika med L1 Namn "LL6" är reserverat för WZväxel-UP! T.ex. för utlösning av kopplingshandlingar, som "Kylmedel TILL", maximalt 5 M-funktioner i ett block, se CIP se CIP L... ;eget block M0 Programmerat stopp I slutet av blocket med M0 stoppas bearbetningen, fortsättningen av förloppet sker med ny "NC-START" M1 Valfritt stopp Som M0, dock sker stoppet endast när en speciell signal (programpåverkan: "M01") väntar M2 Programslut Står i sista blocket i genomarbetningens ordningsföljd M30 - reserverat, inte använda M17 - reserverat, inte använda M3 Spindel högergång (för masterspindel) M4 Spindel vänstergång (för masterspindel) M5 Spindel stopp (för masterspindel) Mn=3 Spindel högergång (för spindel n) n = 1 eller = 2 M2=3 ; högergång stopp för spindel 2 Mn=4 Spindel vänstergång (för spindel n) n = 1 eller = 2 M2=4 ; vänstergång stopp för spindel 2 M Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

165 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering Mn=5 Spindel stopp (för spindel n) n = 1 eller = 2 M2=5 ; spindel stopp för spindel 2 M6 Verktygsväxel Endast när via maskindatum aktiverat med M6, annars växel direkt med T-kommando M40 Automatisk växelstegskoppling (för masterspindel) Mn=40 Automatisk växelstegskoppling (för spindel n) n = 1 eller = 2 M1=40 ; växelsteg automatiskt ; för spindel 1 M41 till M45 Mn=41 till Mn=45 Växelsteg 1 till växelsteg 5 (för masterspindel) Växelsteg 1 till växelsteg 5 (för spindel n) n = 1 eller = 2 M70, M19 - reserverat, inte använda M... Övriga M-funktioner Funktionalitet är inte fastlagt på styrningssidan och kan därför fritt disponeras av maskintillverkaren N Blocknummersidoblock : Blocknummerhuvudblock P R0 till R299 Antahl underprogramgenomgångar endast hela tal, utan förtecken endast hela tal, utan förtecken endast hela tal, utan förtecken Räkneparameter ± (8 decimalställen) eller med exponentuppgift: ± ( ) Kan användas för markering av block med ett nummer, står i början av ett block Speciell markering av block - i stället för N..., detta block bör innehålla alla anvisningar för ett komplett följande bearbetningsavsnitt Står vid flera underprogramgenomgångar i samma block som anropet M2=41 ; 1. växelsteg för spindel 2 N20 :20 L781 P... ; eget block N10 L871 P3 ; tre gånger genomgång R1= R2=4 med exponentuppgift: R1= EX9 ; R1= Räknefunktioner Vid sidan om de 4 grundräkningstyperna med operatorerna + - * / existerar följande räknefunktioner: SIN( ) Sinus Graduppgift R1=SIN(17.35) COS( ) Cosinus Graduppgift R2=COS(R3) TAN( ) Tangens Graduppgift R4=TAN(R5) ASIN( ) Arcussinus R10=ASIN(0.35) ; R10: 20,487grader ACOS( ) Arcuscosinus R20=ACOS(R2) ; R20:... grader Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 165

166 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering ATAN2(, ) Arcustangens2 Ur 2 vinkelrätt mot varandra stående vektorer beräknas vinkeln för summavektorn. Vinkelreferens är alltid den 2:a angivna verkton. Resultat i området: -180 till +180 grader R40=ATAN2(30.5,80.1) ; R40: grader SQRT( ) Kvadratrot R6=SQRT(R7) POT( ) Kvadrat R12=POT(R13) ABS( ) Belopp R8=ABS(R9) TRUNC( ) Heltalig del R10=TRUNC(R2) LN( ) Naturlig logaritm R12=LN(R9) EXP( ) Exponentialfunktion R13=EXP(R1) RET Underprogramslut Användning i stället för M2 - för RET ;eget block upprätthållande av en banstyrningsdrift S... Spindelvarvtal (masterspindel) Spindelvarvtal måttenhet varv/min S... S1=... S2=... S S Spindelvarvtal för spindel 1 Spindelvarvtal för spindel 2 Skärhastighet vid aktivt G96 Fördröjningstid i blocket med G T Verktygsnummer endast hela tal, utan förtecken X Axel ± Y Axel ± Z Axel ± Spindelvarvtal måttenhet varv/min S1=725 ; varvtal 725 varv/min för spindel 1 Spindelvarvtal måttenhet varv/min S2=730 ; varvtal 730 varv/min för spindel 2 Skärhastighet-måttenhet m/min vid G96, funktion - endast för masterspindel Fördröjningstid i varv för spindeln Verktygsväxeln kan ske med T- kommandot direkt eller först vid M6. Detta kan ställas in i maskindatum. Väginformation Väginformation, t.ex. vid TRACYL, TRANSMIT Väginformation AC Absolut koordinat - För en viss axel kan måttuppgiften för slut- eller medelpunkt anges blockvis avvikande från G91. ACC[Achs] ACP Procentuell accelerationsöverm anning Absolut koordinat, köra till position i positiv riktning (för rundaxel, spindel) , heltalig Accelerationsövermanning för en axel eller spindel, uppgift i procent - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med ACP(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering G96 S... G4 S... ;eget block T... X... Y... Z... N10 G91 X10 Z=AC(20) ;X -kedjemått, Z -absolutmått N10 ACC[X]=80 ;för X-axel 80% N20 ACC[S]=50 ;för spindel 50% N10 A=ACP(45.3) ;köra till absolut position axel A i positiv riktning N20 SPOS=ACP(33.1) ;spindelpositionering 166 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

167 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering ACN Absolut koordinat, köra till position i negativ riktning (för rundaxel, spindel) - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med ACN(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering N10 A=ACN(45.3) ;köra till absolut position axel A i negativ riktning N20 SPOS=ACN(33.1) ;spindelpositionering ANG AR Vinkel för rätlinjeuppgift i konturtåget Öppningsvinkel för cirkelinterpolering ± Uppgift i grader, en möjlighet till rätlinjeuppgift vid G0 eller G1, endast en slutpunktkoordinat för planet är känd eller för konturer över flera block är den totala slutpunkten okänd Uppgift i grader, en möjlighet till cirkelbestämning vid G2/G3 CALL Indirekt anrop cykel - Speciell form av cykelanrop, inget övergivande av parametrar, namn på cykeln i variabel lagrat, endast avsedd för cykel-intern användning CHF CHR CR Avfasning, allmänn användning Avfasning, i konturtåget Radie för cirkelinterpolering negativt förtecken - för cirkelval: stor halvcirkel CYCLE... Bearbetningscykel Endast föreskrivna värden Fogar in en avfasning mellan två konturblock med angiven avfasningslängd Fogar in en avfasning mellan två konturblock med angiven skänkellängd En möjlighet till cirkelbestämning vid G2/G3 Anrop av bearbetningscykler kräver ett eget block, de föreskrivna övergivningsparametrarna måste vara belagde med värden speciella cykelanrop är möjliga med extra MCALL eller CALL N10 G1 X... Z... N11 X... ANG=... eller kontur över flera block: N10 G1 X... Z... N11 ANG=... N12 X... Z... ANG=... se G2, G3 N10 CALL VARNAME ; variabelnamn N10 X... Z... CHF=... N11 X... Z... N10 X... Z... CHR=... N11 X... Z... se G2, G3 CYCLE82 Borra, plansänka N5 RTP=110 RFP= ;belägga med värden N10 CYCLE82(RTP, RFP,...) ;eget block CYCLE83 Djuphålsborra N10 CYCLE83(110, 100,...) ;eller överlämna värden direkt, eget block CYCLE84 Gängborra utan flytande gänghållare N10 CYCLE84(...) ;eget block CYCLE840 Gängborra med flytande gänghållare N10 CYCLE840(...) ;eget block CYCLE85 Brotscha N10 CYCLE85(...) ;eget block Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 167

168 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering CYCLE86 ur N10 CYCLE86(...) ;eget block CYCLE88 Borra med stopp N10 CYCLE88(...) ;eget block CYCLE93 Instick N10 CYCLE93(...) ;eget block CYCLE94 Fristick DIN76 (form E och F), finbearbetning N10 CYCLE94(...) ;eget block CYCLE95 Spåntagning med baksnitt N10 CYCLE95(...) ;eget block CYCLE97 Gängskärning N10 CYCLE97(...) ;eget block DC DEF DITS DITE FRC FRCM FXS [Achse] FXST [Achse] FXSW [Achse] Absolut koordinat, köra till position direkt (för rundaxel, spindel) Definitionsanvisnin g Inloppsväg vid gänga G33 Utloppsväg vid gänga G33 Blockvis matning för avfasning/rundning Modal matning för avfasning/rundning Köra till fast anslag Lås-moment, Köra till fast anslag Övervakningsfönst er, köra till fast anslag - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med DC(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering Definiera lokal användar-variabel av typ BOOL, CHAR, INT, REAL, definiera direkt i programbörjan < 0, 0, > < 0, 0, > 0 Starta med projekterad axelacceleration. Starta med hoppformig acceleration, uppgift inloppsväg, ev. med överlast för axeln Bromsa med projekterad axelacceleration. Bromsa med hoppformig acceleration, uppgift utloppsväg, med överslipning N10 A=DC(45.3) ;Köra till position axel A direkt N20 SPOS=DC(33.1) ;spindelpositionera DEF INT VARI1=24, VARI2 ; 2 variabler av typ INT ; namn fastlägger användare N10 G33 Z50 K5 DITS=4 N10 G33 Z50 K5 DITE=4 0, >0 Vid FRC=0 verkar matning F Måttenhet se vid F och G94, G95, Avfasning/rundning se vid CHF, CHR, RND 0, >0 Vid FRCM=0 verkar matning F Måttenhet se vid F och G94, G95, Rundning, modal avrundning se vid RND, RNDM =1: välja =0: välja bort Achse: Använd maskinaxelbeteckning > i %, max. 100% av max. moment för driften, Achse: Använd maskinaxelbeteckning > 0.0 Måttenhet mm eller grader, axelspecifik, Achse: Använd maskinaxelbeteckning N20 G1 X10 Z25 FXS[Z1]=1 FXST[Z1]=12.3 FXSW[Z1]=2 F... N30 FXST[Z1]=12.3 N40 FXSW[Z1]= Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

169 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering GOTOB Hoppanvisning bakåt GOTOF Hoppanvisning framåt - I förbindelse med en label hoppas till det markerade blocket, hoppmålet ligger i riktning programbörjan, - I förbindelse med en label hoppas till det markerade blocket, hoppmålet ligger i riktning programslut N10 LABEL1: N100 GOTOB LABEL1 N10 GOTOF LABEL2... N130 LABEL2:... IC Koordinat i kedjemått - För en viss axel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis avvikande från G90. IF Hoppvillkor - Vid uppfyllt hoppvillkor görs hoppet till blocket med label:, annars nästa anvisning,/block, flera IF-anvisningar är möjliga i ett block Jämförelseoperatorer: = = lika med, <> ej lika med > större än, < mindre än >= större än eller lika med <= mindre än eller lika med LIMS MEAS MEAW Övre gränsvarvtal för spindeln vid G96, G97 Mäta med restvägsradering Mäta utan restvägsradering Begränsar spindelvarvtalet vid tillkopplad funktion G96 - konstant skärhastighet och G97 =+1: Mätingång1, stigande flank =-1: Mätingång1, fallande flank =+1: Mätingång1, stigande flank =-1: Mätingång1, fallande flank N10 G90 X10 Z=IC(20) ;Z - kedjemått, X-absolutmått N10 IF R1>5 GOTOF LABEL3... N80 LABEL3:... se G96 N10 MEAS=-1 G1 X... Z... F... N10 MEAW=1 G1 X... Z... F... $A_DBB[n] $A_DBW[n] $A_DBD[n] $A_DBR[n] $A_MONIF ACT $AA_FXS [Achse] $AA_MM[ Achse] $AA_MW[A chse] Databyte dataord datadubbelord real-data Faktor för livslängdsövervakni ng Status, Köra till fast anslag Mätresultat för en axel i maskinkoordinatsy stemet Mätresultat för en axel i arbetsstyckskoordi natsystemet Läsa och skriva från PLC-variabler N10 $A_DBR[5]=16.3 ; skrivning av realvariablerna ; med offset-läge 5 ; (läge, typ och betydelse är överenskommet mellan NC och PLC) > 0.0 Initieringsvärde: 1.0 N10 $A_MONIFACT=5.0 ; 5 gånger snabbare förlopp för livslängden - Värden: Achse: maskinaxelbeteckning - Achse: Beteckning för en vid mätning förflyttad axel (X, Z) - Achse: Beteckning för en vid mätning förflyttad axel (X, Z) N10 IF $AA_FXS[X1]==1 GOTOF... N10 R1=$AA_MM[X] N10 R2=$AA_MW[X] Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 169

170 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen $AC_MEA[ 1] $A..._..._ TIME $AC_..._ PARTS $AC_ MSNUM $P_ MSNUM $P_NUM_ SPINDLES $AA_S[n] $P_S[n] $AC_ SDIR[n] $P_ SDIR[n] $P_ TOOLNO $P_TOOL $TC_MOP1 [t,d] $TC_MOP2 [t,d] Mätuppdragsstatus - Tidsgivare för körtid: $AN_SETUP_TIME $AN_POWERON_ TIME $AC_OPERATING _TIME $AC_CYCLE_TIME $AC_CUTTING_TI ME Arbetsstycksräknar e: $AC_TOTAL_PAR TS $AC_REQUIRED _PARTS $AC_ACTUAL_PA RTS $AC_SPECIAL_PA RTS Nummer för den aktiva masterspindeln Nummer för den programmerade masterspindeln Antal projekterade spindlar Ärvarvtal för spindel n Sist programmerat varvtal för spindel n Aktuell rotationsriktning spindel n Sist programmerad rotationsriktning för spindel n Nummer för det aktiva verktyget T Aktivt D-nummer för det aktiva verktyget Förvarningsgräns livslängd min (värde endast läsbart) min (värde endast läsbart) s s s , heltaligt Levererat tillstånd: 0: utgångstillstånd, mätfinger har inte kopplat 1: mätfinger har kopplat Systemvariabel: Tid sedan sista styrningsstarten Tid sedan sista normalstarten Total körtid för alla NC-program Körtid NC-program (endast valt) Verktygs-ingreppstid Systemvariabel: total-är arbetsstycks-bör aktuell-är antal arbetsstycken - specificerat av användaren Endast läsbar Endast läsbar Endast läsbar Spindelnummer n =1 eller =2, endast läsbar Spindelnummer n =1 eller =2, endast läsbar Spindelnummer n =1 eller =2, endast läsbar Spindelnummer n =1 eller =2, endast läsbar N10 IF $AC_MEAS[1]==1 GOTOF... ; när mätfinger har kopplat, fortsätt program... N10 IF $AC_CYCLE_TIME== N10 IF $AC_ACTUAL_PARTS== Endast läsbar N10 IF $P_TOOLNO==12 GOTOF... - Endast läsbar N10 IF $P_TOOL==1 GOTOF i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Rest-livslängd i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d N10 IF $TC_MOP1[13,1]<15.8 GOTOF... N10 IF $TC_MOP2[13,1]<15.8 GOTOF Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

171 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen $TC_MOP3 [t,d] $TC_MOP4 [t,d] $TC_MOP1 1[t,d] $TC_MOP1 3[t,d] Förvarningsgräns stycktal , heltaligt Rest-stycktal , heltaligt skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Bör-livslängd i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Bör-stycktal , heltaligt $TC_TP8[t] Tillstånd för verktyget $TC_TP9[t] Typ av övervakning för verktyget skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d - Levererat tillstånd - bitvis kodning för verktyg t, (bit 0 till bit 4) Övervakningstyp för verktyg t, skriva eller läsa 0: ingen övervakning, 1: livslängd, 2: stycktal MSG( ) Meddelande max. 65 tecken Meddelandetext inom anföringstecken OFFN Spårbredd vid TRACYL, annars arbetsmånsuppgift RND Rundning RNDM Modal avrundning RPL SET(,,, ) REP() SETMS(n) SETMS SF SPI(n) Rotaionsvinkel vid ROT, AROT Ställa in värden för variabler-fält Fastlägga spindel som masterspindel Gänginsatspunkt vid G33 Konverterar spindelnummer n till axelbeteckning - Endast verksam vid tillkopplad verktygsradiekompensering G41, G42 0 ± Infogar en rundning tangentialt mellan två konturblock med det angivna radievärdet - fogar in rundningar tangentialt vid alla följande konturhörn med det angivna radievärdet, speciell matning FRCM=... möjlig - modal avrundning FRÅN Uppgift i grader, vinkel för en programmerbar rotation i det aktuella planet G17 till G19 SET: olika värden, från angivet element till: motsvarande antal av värden REP: lika värde, från det angivna elementet till slutet av fältet n= 1 eller n= 2 n: Nummer för spindeln, med endast SETMS blir default - masterspindeln verksam Uppgift i grader, gänginsatspunkten vid G33 förskjuts med det angivna värdet n =1 eller =2, axelbeteckning: t.ex. "SP1" eller "C" N10 IF $TC_MOP3[13,1]<15 GOTOF... N10 IF $TC_MOP4[13,1]<8 GOTOF... N10 $TC_MOP11[13,1]=247.5 N10 $TC_MOP13[13,1]=715 N10 IF $TC_TP8[1]==1 GOTOF... N10 $TC_TP9[1]=2 ; välja stycktalsövervakning MSG("MELDETEXT") ; eget block... N150 MSG() ; radera föregående meddelande N10 OFFN=12.4 N10 X... Z... RND=... N11 X... Z... N10 X... Y... RNDM=.7.3 ;modal avrundning EIN N11 X... Y N100 RNDM=.0 ;modal avrundning FRÅN se ROT, AROT DEF REAL VAR2[12]=REP(4.5) ; alla element värde 4.5 N10 R10=SET(1.1,2.3,4.4) ; R10=1.1, R11=2.3, R4=4.4 N10 SETMS(2) ; eget block, 2:a spindel = master se G33 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 171

172 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen SPOS SPOS(n) Spindelposition Uppgift i grader, spindeln stannar vid den angivna positionen (spindeln måste vara tekniskt konstruerad för detta: Lägesreglering) spindelnummer n: 1 eller 2 STOPFIFO Stoppa det snabba bearbetningsavsnitt et STARTFIF O Början snabbt bearbetningsavsnitt Speciell funktion, fylla buffertminne, tills STARTFIFO, "Buffertminne fullt" eller "Programslut" identifierat. Speciell funktion, parallellt därtill sker påfyllningen av buffertminnet. STOPRE Buffertstopp Speciell funktion, det nästa blocket avkodas först när blocket är avslutat före STOPRE TRACYL(d) Fräsbearbetning av mantelytan TRANSMIT Fräsbearbetning av frontytan TRAFOOF Koppla från TRANSMIT, TRACYL d: Kinematisk transformation (endast disponibel vid motsvarande projektering) - Kinematisk transformation (endast disponibel vid motsvarande projektering) - Kopplar från alla kinematiska transformationer N10 SPOS=... N10 SPOS=ACP(...) N10 SPOS=ACN(...) N10 SPOS=IC(...) N10 SPOS=DC(...) STOPFIFO ;eget block, början fylla N10 X... N20 X... N30 X... STARTFIFO ;eget block, fylla slut STOPRE ;eget block TRACYL(20.4) ; eget block ; cylinderdiameter: 20,4 mm TRACYL(20.4,1) ; även möjligt TRANSMIT ; eget block TRANSMIT(1) ; även möjligt TRAFOOF ; eget block 172 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

173 Programmera 9.2 Väguppgifter 9.2 Väguppgifter Programera mätuppgifter I detta kapitel finns beskrivningarna till de kommandon, med vilka du direkt kan programmera med måttuppgifter från en ritning. Detta har fördelen att inte behöva göra några omfattande beräkningar för upprättande av NC-program. Märk De i detta kapitel beskrivna kommandona står i de flesta fall i börjaqn av ett NC-program. Sammanställningen av dessa funktioner skall inte upphöjas till patentrecept. Till exempel kan valet av arbetsplanet också på ett annat ställe i NC-programmet vara motiverat. Snarare skall detta och även alla följande kapiter tjäna som vägvisare, vars röda tråd är riktad efter den "klassiska" strukturen för ett NC-program. Översikt typiska måttuppgifter Bas för de flesta NC-program är en ritning med konkreta måttuppgifter. Vid omsättningen till ett NC-program är det till hjälp, att exakt överta måttuppgifterna från en arbetsstycksritning till bearbetningsprogrammet. Dessa kan vara: Absolutmåttuppgift, G90 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med G91 i ett efterföljande block. Absolutmåttuppgift, X=AC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för spindelpositioneringarna SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K. Absolutmåttuppgift, X=DC(värde) direkt framkörning till positionen på den kortaste vägen,endast detta värde gäller bara för den angivna rundaxeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt även för spindelpositioneringar SPOS, SPOSA. Absolutmåttuppgift, X=ACP(värde) framkörning till positionen i positiv riktning, endast detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360 grader. Absolutmåttuppgift, X=ACN(värde) framkörning till positionen i negativ riktning, endast detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360 grader. Kedjemåttuppgift, G91 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med G90 i ett efterföljande block. Kedjemåttuppgift, X=IC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för spindelpositioneringarna SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K. Måttuppgift inch, G70 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G71 i ett efterföljande block. Måttuppgift metrisk, G71 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G70 i ett efterföljande block. Måttuppgift inch som G70, men gäller även för matning och längdbehäftade settingdata. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 173

174 Programmera 9.2 Väguppgifter Måttuppgift metrisk som G71, men gäller även för matning och längdbehäftade settingdata. Diameterprogrammering, DIAMON till Diameterprogrammering, DIAMOF från Diameterprogrammering, DIAM90 för förflyttningsblock med G90. Radieprogrammering för förflyttningsblock med G Absolut-/ kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC Funktionalitet Med anvisningarna G90/G91 värderas de skrivna väginformationerna X, Z,.. som koordinatslutpunkt (G90) eller axelväg (G91) som skall köras. G90/G91 gäller för alla axlar. Avvikande från G90/G91-inställningen kan en viss väginformation angivas blockvis med AC/IC i absolut-/kedjemått. Dessa anvisningar bestämmer inte banan, på vilken slutpunkten uppnås. Därför existerar en G-grupp (G0,G1,G2,G3,... se Kapitel "Rörelser hos axlar"). Programmering G90 G91 ; Absolutmåttuppgift ; Kedjemåttuppgift Z=AC(...) Z=IC(...) ; Absolutmåttuppgift för viss axel (här: Z-axel), blockvis ; Kedjemåttuppgift för viss axel (här: Z-axel), blockvis Bild 9-3 Olika måttuppgifter i ritningen 174 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

175 Programmera 9.2 Väguppgifter Absolutmåttuppgift G90 Vid absolutmåttuppgift hänför sig måttuppgiften till nollpunkten i det momentant verksamma koordinatsystemet (arbetsstycks- eller aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem eller maskinkoordinatsystem). Detta är beroende av vilka förskjutningar som just verkar: programmerbara, inställbara eller inga förskjutningar. Med programstart är G90 verksam för alla axlar och förblir aktiv, tills denna väljs bort i ett senare block av G91 (kedjemåttuppgift) (modalt verksam). Kedjemåttuppgift G91 Vid kedjemåttuppgift motsvarar siffervärdet för väginformationen den axelväg som skall förflyttas. Förtecknet anger förflyttningsriktningen. G91 gäller för alla axlar och kan i ett senare block åter väljas bort av G90 (absolutmåttuppgift). Uppgift med =AC(...), =IC(...) Efter slutpunktskoordinaten skall ett likhetstecken skrivas. Värdet skall anges inom rund parentes. Även för cirkelmedelpunkter är med =AC(...) absoluta måttuppgifter möjliga. Annars är referenspunkten för cirkelmedelpunkten cirkelbegynnelsepunkten. Programmeringsexempel N10 G90 X20 Z90 N20 X75 Z=IC(-32)... N180 G91 X40 Z2 N190 X-12 Z=AC(17) ; Måttuppgift absolut ; X-måttuppgift fortfarande absolut, Z-kedjemått ; Omkoppling till kedjemåttuppgift ; X-fortfarande kedjemåttuppgift, Z-absolut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 175

176 Programmera 9.2 Väguppgifter Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G700 Funktionalitet Föreligger arbetsstycksmått avvikande från grundsysteminställningen i styrningen (inch resp. mm), kan måtten matas in direkt i programmet. Styrningen övertar de för detta erforderliga omräkningsarbetena i grundsystemet. Programmering G70 G71 ; Måttuppgift inch ; Måttuppgift metrisk G700 G710 ; Måttuppgift inch, även för matning F ; Måttuppgift metrisk, även för matning F Programmeringsexempel N10 G70 X10 Z30 N20 X40 Z50... N80 G71 X19 Z ; inch-måttuppgift ; G70 verkar fortfarande ; metrisk måttuppgift härifrån Informationer Beroende på grundinställning interpreterar styrningen alla geometriska värden som metriska eller inch måttuppgifter. Som geometriska värden skall även verktygskompenseringar och inställbara nollpunktsförskjutningar inklusive indikeringen förstås; likaså matningen F i mm/min resp. inch/min. Grundinställningen kan ställas in via ett maskindatum. Alla i denna anvisning uppförda exemplen utgår från en metrisk grundinställning. G70 resp. G71 värderar alla geometriska uppgifter, som hänför sig direkt till arbetsstycket, i enlighet med inch eller metriskt, t.ex.: Väginformationer X, Z,... bei G0, G1, G2, G3, G33, CIP, CT Interpoleringsparametrar I, K (även gängstigning) Cirkelradie CR Programmerbar nollpunktsförskjutning (TRANS, ATRANS) Alla övriga geometriska uppgifter, som inte är några direkta arbetsstycksuppgifter, som matningar, verktygskompenseringar, inställbara nollpunktsförskjutningar påverkas inte av G70/G71. G700/G710 påverkar däremot dessutom matningen F (inch/min, inch/varv resp. mm/min, mm/varv). 176 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

177 Programmera 9.2 Väguppgifter Radie diameteruppgift: DIAMOF, DIAMON, DIAM90 Funktionalitet För detaljbearbetningen programmeras väguppgifterna för X axeln (planaxel) som diametermåttuppgift. I programmet kan vid behov kopplas om till radieuppgift. DIAMOF resp. DIAMON värderar slutpunktuppgiften för axeln X som radie- resp. diametermåttuppgift. Motsvarande visas ärvärdet i indikeringen vid arbetsstyckskoordinatsystem. Vid DIAM90 visas oberoedne av förflyttningstypen (G90/G91) ärvärdet för planaxeln X alltid som diameter. Detta gäller också för läsning av ärvärdena i arbetsstyckskoordinatsystemet vid MEAS, MEAW, $P_EP[x] och $AA_IW[x]. Programmering DIAMOF DIAMON DIAM90 ; radiemåttuppgift ; diametermåttuppgift ; diametermåttuppgift för G90, radiemåttuppgift för G91 Bild 9-4 Diameter- och radiemåttuppgift för planaxeln Programmeringsexempel N10 G0 X0 Z0 ; köra till startpunkt N20 DIAMOF ; diameterinmatning från N30 G1 X30 S2000 M03 F0.8 ; X-axel = planaxel; radieuppgift aktiv ; köra till radie-position X30 N40 DIAMON ; diameteruppgift aktiv N50 G1 X70 Z-20 ; köra till diameterposition X70 och Z-20 N60 Z-30 N70 DIAM90 ; diameter-programmering för referensmått och ; radie-programmering för kedjemått N80 G91 X10 Z-20 ; kedjemått N90 G90 X10 ; referensmått N100 M30 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 177

178 Programmera 9.2 Väguppgifter Märk En programmerbar förskjutning med TRANS X... eller ATRANS X... värderas alltid som radiemåttuppgift. Beskrivning av denna funktion: se följande kapitel Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS Funktionalitet Den programmerbara nollpunktsförskjutningen kan användas: vid återkommande former/anordningar i olika positioner på arbetsstycket vid val av en ny referenspunkt för måttuppgiften som arbetsmån vid grovbearbetning Därmed uppstår det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet. De måttuppgifter som skrivs nytt hänför sig till detta. Förskjutningen är möjlig i alla axlar. Märk I X-axeln skall arbetsstycksnollpunkten ligga i rotationsmitten på grund av funktionerna diameterprogrammering (DIAMON) och konstant skärhastighet (G96). Därför skall ingen eller endast en ringa förskjutning (t.ex. som arbetsmån) användas i X-axeln. Bild 9-5 Verkan av den programmerbara förskjutningen 178 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

179 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmering TRANS Z... ATRANS Z... TRANS ; programmerbar förskjutning, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling ; programmerbar förskjutning, additiv till bestående anvisningar ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningen med TRANS/ATRANS kräver alltid ett eget block var. Programmeringsexempel N10... N20 TRANS Z5 N30 L10... N70 TRANS... ; programmerbar förskjutning, 5mm i Z-axeln ; underprogramanrop, innehåller den geometri som skall förskjutas ; förskjutning raderad Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE Funktionalitet Med SCALE, ASCALE kan en skalfaktor programmeras för alla axlar. Med denna faktor förstoras eller förminskas vägen i respektive angiven axel. Som referens för skaländringen gäller det aktuellt inställda koordinatsystemet. Programmering SCALE X... Z... ASCALE X... Z... SCALE ; programmerbar skalfaktor, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling ; programmerbar skalfaktor, additiv till bestående anvisningar ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningarna med SCALE, ASCALE kräver ett eget block var. Observera För cikrlar bör samma faktor användas för båda axlarna. Programmeras vid aktiv SCALE/ASCALE en ATRANS, ändras skalan även för dessa förskjutningsvärden. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 179

180 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-6 Exempel för programmerbar skalfaktor Programmeringsexempel N20 L10 N30 SCALE X2 Z2 N40 L10... ; programmerad kontur original ; kontur i X och Z förstorad 2 gånger Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" Informationer Vid sidan av den programmerbara förskjutningen och skalfaktorn existerar fortfarande funktionerna: programmerbar rotation ROT, AROT och programmerbar spegling MIRROR, AMIRROR. Dessa funktioner används företrädesvis vid fräsbearbetning. På svarvmaskiner är detta möjligt med TRANSMIT. Exempel på rotation och spegling: se Kapitel "Översikt över anvisningarna" 180 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

181 Programmera 9.2 Väguppgifter Inspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500, G53, G153 Funktionalitet Den inställbara nollpunktsförskjutningen ger läget för arbetsstycksnollpunkten på maskinen (förskjutning av arbetsstycksnollpunkten i förhållande till maskinnollpunkten). Denna förskjutning fastställs vid inspänningen av arbetsstycket på maskinen och skall föras in i det förutbestämda datafältet med manövrering. Värdet aktiveras av programmet genom val mellan sex olika grupperingar: G54 bis G59. Manövrering se Kapitel "Mata in/ändra nollpunktsförskjutning" Programmering G54 G55 G56 G57 G58 G59 G500 ; 1. inställbar nollpunktsförskjutning ; 2. inställbar nollpunktsförskjutning ; 3. inställbar nollpunktsförskjutning ; 4. inställbar nollpunktsförskjutning ; 5. inställbar nollpunktsförskjutning ; 6. inställbar nollpunktsförskjutning ; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -modal G53 G153 ; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -blockvis, undertrycker även programmerbar förskjutning ; som G53, undertrycker dessutom Basisframe Bild 9-7 Inställbar nollpunktsförskjutning Programmeringsexempel N10 G54... N20 X... Z N90 G500 G0 X... ; anrop 1:a inställbara nollpunktsförskjutning ; bearbeta arbetsstycke ; frånkoppling inställbar nollpunktsförskjutning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 181

182 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF Funktionalitet Med G25, G26 kan ett arbetsområdet definieras för alla axlar, i vilka får förflyttas, dock inte utanför detta område. Vid aktiv verktygslängdskompensering är verktygsspetsen bestämmande; annars referenspunkten för verktygsbäraren. Koordinatuppgifterna är maskinrelaterade. För att kunna använda arbetsfältsbegränsningen måste den aktiveras för respektive axel. Detta sker via inmatningsmasken under "Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns." Det finns två möjligheter för fastläggande av arbetsområdet: Inmatning av värdena via inmatningsmasken till styrningen under "Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns." Därmed är arbetsfältsbegränsningen även verksam i driftsläget JOG. Programmering med G25/G26 I detaljprogrammet låter sig värdena ändras för de enskilda axlarna. De i inmatningsmaskerna inmatade värdena ("Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns.") överskrids. Med WALIMON/WALIMOF kopplas arbetsfältsbegränsningen i programmet till/från. Programmering G25 X... Z... G26 X... Z... WALIMON WALIMOF ; undre arbetsfältsbegränsning ; övre arbetsfältsbegränsning ; arbetsfältsbegränsning TILL ; arbetsfältsbegränsning FRÅN Bild 9-8 Programmerbar arbetsfältsbegränsning 182 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

183 Programmera 9.2 Väguppgifter Observera Vid G25, G26 skall kanalaxelbeteckningen från MD 20080: AXCONF_CHANAX_NAME_TAB användas. Vid SINUMERIK 802D sl är kinematiska transformationer (TRAANG) möjliga. Här projekteras eventuellt olika axelbeteckningar för MD och geometriaxelbeteckning MD20060: AXCONF_GEOAX_NAME_TAB. G25, G26 används i sammanhang med adressen S också för spindelvarvtalsbegränsning. En arbetsfältsbegränsning kan endast aktiveras när det har körts till referenspunkten för de planerade axlarna. Programmeringsexempel N10 G25 X0 Z40 ; värden undre arbetsfältsbegränsning N20 G26 X80 Z160 ; värden övre arbetsfältsbegränsning N30 T1 N40 G0 X70 Z150 N50 WALIMON ; arbetsfältsbegränsning TILL... ; endast inom arbetsfältet N90 WALIMOF ; arbetsfältsbegränsning FRÅN Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 183

184 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar 9.3 Rörelse hos axlar Rätlinjig interpolering med snabbgång: G0 Funktionalitet Snabbgångsrörelsern G0 används för snabb positionering av verktyget, dock inte till direkt arbetsstycksbearbetning. Alla axlar kan förflyttas samtidigt - på en rätlinjig bana. För varje axel är den maximala hastigheten (snabbgång) fastlagd i maskindata. Förflyttas endast en axel så förflyttas den med snabbgång. Förflyttas två axlar samtidigt, så väljs banhastigheten (resulteradne hastighet) så att den största möjliga banhastigheten uppstår under hänsynstagande till båda axlarna. En programmerad matning (F-ord) är för G0 utan betydelse. G0 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G1, G2, G3,...). Bild 9-9 Rätlinjig interpolering med snabbgång från punkt P1 till punkt P2 Programmeringsexempel N10 G0 X100 Z65 Märk En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med vinkeluppgiften ANG=. (se Kapitel "Konturtågsgprogrammering") Informationer För inkörningen i positionen existerar en grupp av ytterligare G-funktioner (se Kapitel "Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G60, G64"). Vid G60 -precisionsstopp kan med en ytterligare G-grupp ett fönster med olika precisioner väljas. För precisionsstopp finns det alternativt en blockvis verkande anvisning: G9. För anpassning till dina positioneringsuppgifter bör du observera dessa möjligheter! 184 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

185 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Rätlinjig interpolering med matning: G1 Funktionalitet Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en rätlinjig bana. För banhastigheten är det programmerade F ordet bestämmande. Alla axlar kan förflyttas samtidigt. G1 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G2, G3,...). Bild 9-10 Linjär interpolering med G1 Programmeringsexempel N05 G54 G0 G90 X40 Z200 S500 M3 ; verktyg åker i snabbgång, spindelvarvtal = 500 varv/min, högergång N10 G1 Z120 F0.15 ; rätlinjig interpolering med matning 0.15 mm/varv N15 X45 Z105 N20 Z80 N25 G0 X100 ; frikörning i snabbgång N30 M2 ; programslut Observera: En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med vinkeluppgiften ANG=. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 185

186 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Cirkelinterpolering: G2, G3 Funktionalitet Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en cirkelbana. Riktningen bestäms av G-funktionen: Bild 9-11 Fastläggande av cirkelrotationsriktningen G2-G3 Beskrivningen av den önskade cirkeln kan angivas på olika sätt: Bild 9-12 Möjligheter till cirkelprogrammering med G2-G3 med G2 som exempel G2/G3 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1,...). För banhastigheten är det programmrade F ordet bestämmande. 186 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

187 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmering G2/G3 X... Y... I... J... G2/G3 CR=... X... Y... G2/G3 AR=... I... J... G2/G3 AR=... X... Y... G2/G3 AP=... RP=... ; medel- och slutpunkt ; cirkelradie och slutpunkt ; öppningsvinkel och medelpunkt ; öppningsvinkel och slutpunkt ; polära koordinater, cirkel runt polen Märk Ytterligare möjligheter för cirkelprogrammeringen uppstår med: CT - cirkel med tangential anslutning och CIP - cirkel över mellanpunkt (se följande kapitel). Inmatningstoleranser för cirkel Cirklar accepteras endast med en viss måttolerans av styrningen. Därvid jämförs cirkelradie i begynnelse- och slutpunkten. Ligger differensen inom toleransen, sätts medelpunkten internt exakt. I annat fall kommer ett larmmeddelande. Toleransvärdet kan ställas in via ett maskindatum (se "Bruksanvisning" 802D sl). Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och slutpunkt Bild 9-13 Exempel för medelpunkts- och slutpunktsuppgift N5 G90 Z30 X40 N10 G2 Z50 X40 K10 I-7 ; begynnelsepunkt cirkel för N10 ; slutpunkt och medelpunkt Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 187

188 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Märk Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln! Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och radie Bild 9-14 Exempel för slutpunkts- och radieuppgift N5 G90 Z30 X40 N10 G2 Z50 X40 CR= ; begynnelsepunkt cirkel för N10 ; slutpunkt och radie Märk Med ett negativt förtecken för värdet vid CR=-... väljs ett cirkelsegment större än en halvcirkel. 188 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

189 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och öppningsvinkel Bild 9-15 Exempel för slutpunkts- och öppningsvinkeluppgift N5 G90 Z30 X40 N10 G2 Z50 X40 AR=105 ; begynnelsepunkt cirkel för N10 ; slutpunkt och öppningsvinkel Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och öppningsvinkel Bild 9-16 Exempel för medelpunkts- och öppningsvinkeluppgift N5 G90 Z30 X40 N10 G2 K10 I-7 AR=105 ; begynnelsepunkt cirkel för N10 ; medelpunkt och öppningsvinkel Märk Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln! Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 189

190 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP Funktionalitet Riktningen för cirkeln resulterar härvid ur läget för mellanpunkten (mellan begynnelse- och slutpunkt). Uppgift mellanpunkt: I1=... för X-axel, K1=... för Z-axel. CIP verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1,...). Den inställda måttuppgiften G90 eller G91 är giltig för slut- och mellanpunkten! Bild 9-17 Cirkel med slut- och mellanpunktsuppgift för G90 som exempel Programmeringsexempel N5 G90 Z30 X40 N10 CIP Z50 X40 K1=40 I1=45 ; begynnelsepunkt cirkel för N10 ; slut- och mellanpunkt 190 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

191 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Cirkel med tangential övergång: CT Funktionalitet Med CT och den programmerade slutpunkten i det aktuella planet (G18: Z-/X-plan) skapas en cirkel, som ansluter sig tangentialt till det förgående banstycket (cirkel eller rät linje). Radie och medelpunkt för cirkeln är härvid bestämda ur de geometriska förhållandena från det föregående banstycket och den programmerade cirkelslutpunkten. Bild 9-18 Cirkel med tangential övergång till föregående banstycke Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 191

192 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Gängskärning med konstant stigning: G33 Funktionalitet Med funktionen G33 kan gängor med konstant stigning av följande typ bearbetas: Gänga på cylindrisk kropp Gänga på konisk kropp Yttergänga Enkel- och multipelgänga Flerblocksgänga (följd av gängor) Förutsättning är en spindel med vägmätningssystem. G33 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, G2, G3,...). Bild 9-19 Ytter- och innergänga med cylindrisk gänga som exempel Höger- eller vänstergänga Höger- eller vänstergänga ställs in med rotationsriktningen för spindeln M3-högergång, M4- vänstergång. Därtill skall varvtalsuppgiften programmeras under adressen S resp. ett varvtal ställas in. 192 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

193 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmering Anmärkning: För gänglängden skall det tas hänsyn till in- och utloppsvägar! Bild 9-20 Programmerbara storlekar för gängan med G33 Bild 9-21 Stigningstillordning vid cylinder-, kon- och plangänga Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 193

194 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Kongänga Vid kongängor (2 axeluppgifter nödvändiga) måste den erforderliga stigningsadressen I eller K för axeln användas med den största vägen (större gänglängd). En andra stigning anges inte. Startpunktsförskjutning SF= En startpunktsförskjutning för spindeln blir erforderlig, när gängan skall tillverkas i snitt förskjutna till varandra eller multipelgänga. Startpunktsförskjutningen programmeras i gängblocket med G33 under adressen SF (absolut position). Skrivs ingen startpunktsförskjutning SF, är värdet från settingdatum Startvinkel för gänga (SD 4200: THREAD_START_ANGLE) aktivt. Observera: Ett programmerat värde för SF förs alltid in även i settingdatumet. Programmeringsexempel Cylindergänga, dubbelgängig- startpunktsförskjutning 180 grader, gänglängd (inklusive inoch utlopp) 100 mm, gängstigning 4 mm/varv. Högergänga, cylinder redan förtillverkad: N10 G54 G0 G90 X50 Z0 S500 M3 N20 G33 Z-100 K4 SF=0 N30 G0 X54 N40 Z0 N50 X50 N60 G33 Z-100 K4 SF=180 N70 G0 X54... ; köra till startpunkt, spindelgång höger ; stigning: 4 mm/varv ; 2:a gången, 180 grader förskjuten 194 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

195 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Flerblocksgänga Programmeras flera gängblock efter varandra (multipelgänga), så är uppgift över startpunktsförskjutning motiverad endast i 1:a gängblocket. Endast här används uppgiften. Multipelgängor förbinds automatiskt genom G64-banstyrningsdrift. Bild 9-22 Exempel på multipelgänga (gängkedjning) Hastighet för axlarna Vid G33-gängor resulterar hastigheten för axlarna för gänglängden ur spindelvarvtalet och gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder till utgivande av larm. Informationer Viktigt Spindelövermanningsbrytaren (Spindeloverride) bör förbli oförändrad vid gängbearbetning. Matningsövermanningsbrytaren (matningsoverride) har ingen betydelse i detta block. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 195

196 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmerbar in- och utloppsväg vid G33: DITS, DITE Funktionalitet In- och utloppsvägen skall för gänga G33 köras extra till den gänga som behövs. I dessa områden äger start resp. bromsning av axeln rum (vid kongänga båda axlarna). Denna väg är beroende av gängstigning, spindelvarvtal och axelns dynamik (projektering). Är det väg som står till förfogande för inlopp och utlopp begränsad, så skall spindelvarvtalet vid behov reduceras så att denna väg räcker. För att i dessa fall ändå uppnå gynnsamma skärvärden och korta bearbetningstider resp. enklare handha problematiken, kan in- och utloppsvägen i programmet anges extra. Utan uppgift verkar värden från settindaten (SD). Uppgifterna i programmet skrivs i SD42010: THREAD_RAMP_DISP[0]... [1]. Räcker denna väg inte för förflyttning med den projekterade axelaccelerationen, överlastas axeln accelerationsmässigt. För gänginloppet anmäls då larmet "Programmerat inloppsväg för kort". Larmet är rent informativt och ingen påverkan på genomarbetningen av detaljprogrammet. Utloppsvägen verkar vid gängslutet som översläpningsavstånd. Därmed uppnås en stötfri ändring av axelrörelsen vid lyftningen. Programmering DITS=... DITE=... ; inloppsväg för gängan vid G33 ; utloppsväg för gängan vid G33 Tabell 9-3 Värden för DITS och DITE resp. SD42010: THREAD_RAMP_DISP < 0: Start/bromsning av matningsaxeln sker med projekterad acceleration. Rycket blir enligt den aktuella programmeringen BRISK/SOFT. 0: Start/bromsning av matningsaxeln vid gängskärning görs hoppformigt. > 0: Inloppsväg / utloppsväg för gängan vid G33 anges. För att undvika larmet skall med vid mycket små inlopps- resp. utloppsvägar ge akt på accelerationsgränserna för axeln. Observera: Värdet från SD42010 efter Reset / programbörjan är Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

197 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Bild 9-23 Inloppsväg och utloppsväg med översläpning vid gänga G33 Programmeringsexempel... N40 G90 G0 Z100 X10 M3 S500 N50 G33 Z50 K5 SF=180 DITS=4 DITE=2 N60 G0 X30... ; inlopp 4 mm, utlopp 2 mm Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 197

198 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Gängskärning med variabel stigning: G34, G35 Funktionalitet Med G34 eller G35 kan gängor med variabel stigning i ett block tillverkas: G34 ; gänga med (linjärt) tilltagande stigning G35 ; gänga med (linjärt) avtagande stigning. Båda funktionerna innehåller den övriga funktionalteten från G33 och kräver samma förutsättningar. G34 eller G35 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, G2, G3, G33,...). Gängstigning: I eller K ; begynnelse-gängstigning i mm/varv, tillhörande till axel X eller Z Stigningsändring: I blocket med G34 eller G35 innehåller adressen F betydelsen för stigningsändringen: Stigningen (mm per varv) ändrar sig per varv. F ; stigningsändring i mm/u 2. Observera: Adressen F har utanför G34, G35 fortfarande betydelsen av matningen resp. fördröjningstiden vid G4. De där programmerade värdena förblir sparade. Fastställande av F Är begynnelse- och slutstigningen för en gänga känd, då kan den gängstigningsändring F som skall programmera beräknas enligt följande ekvation: F = Ke² Ka² 2 L G [ mm / U² ] Därvid betyder: Ke gängstigning för axelslutpunktskoordinaten [mm/u] Ka gängstigning i början (prog. under I, K) [mm/u] LG gänglängd i [mm] Programmering G34 Z... K... F... G35 X... I... F... G35 Z... X... K... F... ; cylindergänga med tilltagande stigning ; plangänga med avtagande stigning ; kongänga med avtagande stigning 198 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

199 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmeringsexempel Tabell 9-4 Cylindergänga, anslutande med avtagande stigning N10 M3 S40 ; koppla till spindel N20 G0 G54 G90 G64 Z10 ; köra till startpunkt X60 N30 G33 Z-100 K5 SF=15 ; gänga, konstant stigning 5mm/U, ; insättningspunkt vid 15 grader N40 G35 Z-150 K5 F0.16 ; begynnelsestigning 5 mm/u, ; stigningsavtagande 0,16 mm/u 2, ; gänglängd 50 mm, ; önskad stigning vid blockslut 3 mm/u N50 G0 X80 ; lyftning i X N60 Z120 N100 M Gänginterpolering: G331, G332 Funktionalitet Användningen av denna funktion är vid slipmaskiner i första hand avsedd för en 2:a spindel (drivet verktyg) - se därtill Kapitel "2:a spindel". Förutsättning är en lägesreglerad spindel med vägmätningssystem. Med G331/G332 kan gängor borras utan flytande gänghållare, om spindelns dynamik och axeln tillåter detta. Änvänds trots detta en flytande gänghållare, så minskar de vägdifferenser som den flytande gänghållaren skall ta upp. En gängslipning med högre spindelvarvtal är därmed möjlig. Med G331 sker slipningen, med G332 i motsatt riktning. Slipdjupet anges via axeln t.ex. Z; gängstigningen via den tillhörande interpoleringsparametern (här: K). Vid G332 programmeras samma stigning som för G331. Omvändningen av spindelrotationsriktningen görs automatiskt. Varvtalet för spindeln programmeras med S; utan M3/M4. Före gängslipningen med G331/G332 måste spindeln ha förts i den lägesreglerade driften med SPOS=.... Höger- eller vänstergänga Förtecknet för gängstigningen bestämmer spindelrotationsriktningen: positiv: högergång (som vid M3) negativ: vänstergång (som vid M4) Anmärkning: En komplett gängborrningscykel med gänginterpolering ställs till förfogande med standardcykeln CYCLE84. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 199

200 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Hastighet för axlarna Vid G331/G332 resulterar hastigheten för axeln för gänglängden ur spindelvarvtalet och gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder till utgivande av larm. Programmeringsexempel Metrisk gänga 5, stigning enligt tabell: 0,8 mm/varv, borrhål redan prefabricerat: N5 G54 G0 G90 X10 Z5 ; köra till startpunkt N10 SPOS=0 ; spindel i lägesreglering N20 G331 Z-25 K0.8 S600 ; gängslipning, K positiv = högergång för spindeln, slutpunkt -25 mm N40 G332 Z5 K0.8 N50 G0 X... Z... ; tillbakamatning Fastpunktskörning: G75 Funktionalitet Med G75 kan köras till två fasta punkter på maskinen, t.ex. verktygsväxlingspunkt. Positionen finns fast lagrad i maskindata för alla axlar. Ingen förskjutning verkar. Hastigheten för varje axel är dess snabbgång. G75 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinaxelbeteckningen skall programmeras! I blocket efter G75 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,...) åter aktivt. Programmeringsexempel N10 G75 X1=0 Z1=0 Anmärkning: De programmerade positionsvärdena för X1, Z1 (här =0) ignoreras, måste dock skrivas. 200 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

201 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Referenspunktskörning: G74 Funktionalitet Med G74 kan referenspunktkörningen i NC-programmet genomföras. Riktning och hastighet för varje axel finns lagrade i maskindata. G74 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinens axelbeteckningar skall programmeras! I blocket efter G74 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,...) åter aktivt. Programmeringsexempel N10 G74 X1=0 Z1=0 Anmärkning: De programmerade positionsvärdena för X1, Z1 (här =0) ignoreras, måste dock skrivas Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW Funktionalitet Funktionen är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus och pro. Står i ett block med förflyttningsrörelser för axlarna anvisningen MEAS=... eller MEAW=..., registreras och sparas positionerna för de förflyttade axlarna vid kopplingsflanken till ett anslutet mätfinger. Mätresultatet är läsbart för varje axel i programmet. Vid MEAS bromsas rörelsen hos axlarna när de kommer till den valda kopplinsflanken till mätfingret och den förblivande restvägen raderas. Programmering MEAS=1 MEAS=-1 MEAW=1 MEAW=-1 G1 X... Z... F... G1 X... Z... F... G1 X... Z... F... G1 X... Z... F... ; mätning med stigande flank för mätfingret, radera restväg ; mätning med fallande flank för mätfingret, radera restväg ; mätning med stigande flank för mätfingret, utan att radera restväg ; mätning med fallande flank för mätfingret, utan att radera restväg SE UPP Bei MEAW: Mätfingret åker även efter det att det utlösts till den programmerade positionen. Risk för förstörelse! Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 201

202 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Mätuppdragsstatus Har mätfingret kopplat, har variabeln $AC_MEA[1] efter mätblocket värdet =1; annars värdet =0. Med starten av ett märblock sätts variabeln på värdet =0. Mätresultat Mätresultatet står för de i mätblocket förflyttade axlarna till förfogande med följande variabler efter mätblocket vid framgångsrik mätfingerkoppling: i maskinkoordinatsystemet: $AA_MM[Achse] i arbetsstyckskoordinatsystemet: $AA_MW[Achse] Achse står för X eller Z. Programmeringsexempel N10 MEAS=1 G1 X300 Z-40 F4000 ; Mätning med restvägsradering, stigande flank N20 IF $AC_MEA[1]==0 GOTOF MEASERR ; mätfel? N30 R5=$AA_MW[X] R6=$AA_MW[Z] ; bearbeta mätvärden.. N100 MEASERR: M0 ; mätfel Observera: IF-anvisning - se Kapitel "Villkorliga programhopp" 202 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

203 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Matning F Funktionalitet Matningen F är banhastigheten och utgör beloppet för den geometriska summan av hastighetskomponenterna för alla delaktiga axlar. Axelhastigheterna resulterar ur axelvägens andel i banvägen. Matningen F verkar vid interpoleringstyperna G1, G2, G3, CIP, CT och bibehålls till ett nytt F-ord skrivs. Programmering F... Anmärkning: Vid heltaliga värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex.: F300 Måttenhet för F med G94, G95 Måttenheten för F-ordet bestäms av G-funktioner: G94 F som matning i mm/min G95 F som matning i mm/varv för spindeln (endast motiverat när spindeln går!) Anmärkning: Denna måttenhet gäller för metriska måttuppgifter. I enlighet med "Metriska och inch måttuppgifter" är även en inställning med inch-mått möjlig. Programmeringsexempel N10 G94 F310 ;matning i mm/min... N110 S200 M3 ;spindelgång N120 G95 F15.5 ;matning i mm/varv Anmärkning: Skriv ett nytt F-ord, när du växlar G94 - G95! Information G-gruppen med G94, G95 innehåller också funktionerna G96, G97 för en konstant skärhastighet. Dessa funktioner har dessutom fortfarande inflytande på S-ordet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 203

204 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G64 Funktionalitet För inställning av körningsbeteendet vid blockgränserna och för vidarekoppling av block existerar G-funktioner som möjliggör en optimal anpassning till olika krav. T.ex. du vill snabbt positionera med axlarna eller du vill bearbeta bankonturer med flera block. Programmering G60 G64 ; precisionsstopp -modalt verksamt ; banstyrningsdrift G9 ; precisionsstopp -blockvis verksamt G601 G602 ; presisionsstoppfönster fint ; precisionsstoppfönster grovt Precisionsstopp G60, G9 Är funktionern precisionsstopp (G60 oder G9) verksam, bromsas hastigheten för att uppnå den precisa målpositionen i slutet av blocket mot noll. Härvid kan med en ytterligare modalt verkande G-grupp ställas in, när förflyttningsrörelsen för detta block gäller som avslutat och blir kopplat till nästa block. G601 precisionsstoppsfönster fint Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppsfönster fint" (värde i maskindatum). G602 precisionsstoppsfönster grovt Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppsfönster grovt" (värde i maskindatum). Valet av precisionsstoppfönster påverkar väsentligt den totala tiden när många positioneringsförlopp utförs. Fina anpassningar behöver mer tid. 204 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

205 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Bild 9-24 Precisionsstoppfönstret grovt eller fint, verksamt vid G60-G9, förstorar framställningen av fönstret Programmeringsexempel N5 G602 N10 G0 G60 Z... N20 X... Z N50 G1 G N80 G64 Z N100 G0 G9 Z... N ; precisionsstoppfönster grovt ; precisionsstopp modalt ; G60 verkar fortfarande ; presisionsstoppfönster fint ; omkoppling till banstyrningsdrift ; precisionsstopp verkar endast för detta block ; åter banstyrningsdrift Anmärkning: Kommandot G9 skapar precisionsstopp endast för det block i vilket det står; G60 dock tills annulering genom G64. Banstyrningsdrift G64 Mål för banstyrningsdriften är det att undvika en nedbromsning vid blockgränserna och med om möjligt samma banhastighet (vid tangentiala övergångar) växla till nästa block. Funktionen arbetar med förutseende hastighetsstyrning över flera block (Look Ahead). Vid ej tangentiala övergångar (hörn) sänks likaså hastigheten så snabbt att axlarna under kort tid är underkastade en relativt stor hastighetsändring. Det har också ett kraftigt ryck (accelerationsändring) till följd. Via aktiveringen av funktionen SOFT kan ryckets storlek begränsas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 205

206 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmeringsexempel N10 G64 G1 Z... F... N20 X..... N180 G60... ; banstyrningsdrift ; fortsatt banstyrningsdrift ; omkoppling till precisionsstopp Förutseende hastighetsstyrning (Look Ahead) I banstyrningsdrift med G64 fastställer styrningen automatiskt för flera NC-block hastighetsstyrningen i förväg. Härigenom kan vid nästan tangentiala övergångar accelereras eller bromsas över flera block. Vid banor, som är sammansatta av korta vägar i NC-blocken, låter sig högre hastigheter uppnås än utan förutseende. Bild 9-25 Jämförelse av hastighetsbeteendet G60 och G64 med korta vägar i blocken 206 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

207 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT BRISK Axlarna i maskinen ändrar sin hastighet med det maximalt tillåtna värdet för accelerationen tills sluthastigheten har uppnåtts. BRISK möjliggör tidsoptimerat arbete. Börhastigheten uppnås efter kort tid. Det finns dock hopp i accelerationsförloppet. SOFT Axlarna i maskinen accelererar med en ej linjär, kontinuerlig kurva tills sluthastigheten uppnåtts. Genom denna ryckfria acceleration möjliggör SOFT en lägre maskinbelastning. Samma beteende inställer sig också vid bromsförlopp. Bild 9-26 Principiellt förlopp för banhastigheten vid BRISK-SOFT Programmering BRISK SOFT ; hoppformig banacceleration ; ryckbegränsad banacceleration Programmeringsexempel N10 SOFT G1 X30 Z84 F N90 BRISK X87 Z ; ryckbegränsad banacceleration ; vidare med hoppformig banacceleration Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 207

208 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Procentuell accelerationsövermanning: ACC Funktionalitet I programavsnitt kan det vara erforderligt att förändra den vid programmeringen av maskindata inställda axel- eller spindelaccelerationen. Denna programmerbara acceleration är en procentuell accelerationsövermanning. För varje axel (t.ex. X) eller spindel (S) kan ett procentvärde > 0% och 200% programmeras. Axelinterpoleringen görs då med denna proportionella acceleration. Referensvärdet (100%) är det giltiga maskindatavärdet för accelerationen för axel eller spindel. Vid spindeln är referensvärdet dessutom beroende av: växelsteget valt modus (positioneringsmodus eller varvtalsmodus). Programmering ACC[Achsname]= Prozentwert ACC[S]= Prozentwert ; för axel ; för spindel Programmeringsexempel N10 ACC[X]=80 N20 ACC[S]=50... N100 ACC[X]=100 ; 80% acceleration för X-axeln ; 50% acceleration för spindeln ; frånkoppling av övermanningen för X-axeln Verkan Begränsningen verkar i alla interpoleringstyper till driftslägena AUTOMATIK och MDA men inte i JOG-drift och vid referenspunktskörning. Med värdetillordningen ACC[...] = 100 kopplas övermanningen från; likaså med RESET och programslut. Det programmerade övermanningsvärdet är också aktivt vid provkörningsmatning. SE UPP Ett värde större än 100% får endast programmeras när denna belastning är tillåten för maskintekniken och drifterna har motsvarande reserver. Om detta ej respekteras kan det leda till skador på mekaniken och/eller till felmeddelanden. 208 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

209 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF Funktionalitet Genom förstyrningen reduceras släpavståndet i den körda banan mot noll. Körningen med förstyrning möjliggör högre banprecision och därmed bättre tillverkningsresultat. Programmering FFWON FFWOF ; förstyrning TILL ; förstyrning FRÅN Programmeringsexempel N10 FFWON N20 G1 X... Z... F9... N80 FFWOF ; förstyrning TILL ; förstyrning FRÅN och 4. axel Förutsättning Styrningsutbyggnad för 3 eller 4 axlar Funktionalitet Beroende på maskinutförande kan en 3:e och 4:e axel vara nödvändig. Dessa axlar kan utföras som linjär- eller rundaxel. Beteckningen för dessa axlar fastlägger maskintillverkaren (t.ex. U, C eller A). Vid rundaxlar kan förflyttningsområdet projekteras mellan 0...<360 grader (modulobeteende). En 3:e eller 4:e axel kan vid motsvarande maskinkonstruktion förflyttas linjärt samtidigt med de övriga axlarna. Förflyttas axeln i ett block med G1 eller G2/G3 med de övriga axlarna (X, Z), så erhåller den ingen komponent av matningen F. Dess hastighet riktar sig efter bantiden för axlarna X, Z. Dess rörelse börjar och slutar med de övriga banaxlarna. Hastigheten kan dock inte vara högre än det fastlagda gränsvärdet. Programmeras i ett block endast dessa 3:e eller 4:e axlar, flyttar sig axeln vid G1 med den aktiva matningen F. Rör det sig om en rundaxel, är måttenheten för F motsvarande grader/min vid G94 eller grader/varv för spindeln vid G95. För dessa axlar kan förskjutningar ställas in (G54... G59) och programmeras (TRANS, ATRANS). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 209

210 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Programmeringsexempel Den 4:e axeln är en rundaxel och med axelbeteckningen A N5 G94 ; F i mm/min eller grader/min N10 G0 X10 Z30 A45 ; köra X-Z-bana med snabbgång, A-tidsekvivalent därtill N20 G1 X12 Z33 A60 F400 ; köra X-Z-bana med 400 mm/min, A-tidsekvivalent därtill N30 G1 A90 F3000 ; axeln A flyttar sig ensam till position 90 grader med hastigheten 3000 grader/min Speciella anvisningar för rundaxlar: DC, ACP, ACN t.ex. för rundaxel A A=DC(...) A=ACP(...) A=ACN(...) Exempel: N10 A=ACP(55.7) ; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen) ; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning ; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning ; köra till absolut position 55,7 grader i positiv riktning 210 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

211 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Fördröjningstid: G4 Funktionalitet Du kan för en definierad tid stoppa bearbetningen mellan två NC-block, genom att infoga ett eget block med G4; t.ex. för friskärning. Orden med F... eller S... används endast i detta block för tidsuppgifterna. En dessförinnan programmerad matning F eller ett spindelvarvtal bibehålls. Programmering G4 F... G4 S... ; fördröjningstid i sekunder ; fördröjningstid i varv för spindeln Programmeringsexempel N5 G1 F3.8 Z-50 S300 M3 N10 G4 F2.5 N20 Z70 N30 G4 S30 N40 X... ; matning F, spindelvarvtal S ; fördröjningstid 2,5 s ; fördröja 30 varv för spindeln, motsvarar vid S=300 varv/min och 100 %, varvtalsoverride: t=0,1 min ; matning och spindelvarvtal fortfarande verksamma Anmärkning G4 S.. är möjlig endast när en styrd spindel finns (när varvtalsuppgifter likaså programmeras över S... ). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 211

212 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Köra till fast anslag Funktionalitet Funktionen är tillgänglig vid 802D sl plus und 802D sl pro. Med hjälp av funktionen "Köra till fast anslag" (FXS = Fixed Stop) är det möjligt, att bygga upp definierade krafter för låsning av arbetsstycken, som det är nödvändigt t.ex. för pinoler och gripare. Dessutom kan det köras till mekaniska referenspunkter med funktionen. Vid tillräckligt reducerat moment är också enkla mätförlopp möjliga, utan att ett mätfinger måste anslutas. Programmering FXS[Achse]=1 FXS[Achse]=0 FXST[Achse]=... FXSW[Achse]=... ; välja köra till fast anslag ; välja bort köra till fast anslag ; låsmoment, uppgift i % av max. moment för driften ; fönsterbredd för övervakning av fast anslag i mm/grader Anmärkning: Som axelbeteckning skrivs företrädesvis maskinaxelbeteckningen, t.ex.: X1). Kanalaxelbeteckningen (t.ex.: X) är endast tillåten, när ingen koordinatritation är aktiv och denna axel är direkt tillordnad till en maskinaxel. Kommandona är modalt verksamma. Förflyttningsvägen och valet av funktionen FXS[Achse]=1 måste programmeras i ett block. Programmeringsexempel Val N10 G1 G94... N100 X250 Z100 F100 FXS[Z1]=1 FXST[Z1]=12.3 FXSW[Z1]=2 ; för maskinaxel Z1 FXS-funktion vald, ; låsmoment 12,3%, ; fönsterbredd 2 mm 212 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

213 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Observera Det fasta anslaget måste vid valet ligga mellan start- och målposition. Uppgifterna för moment FXST[ ]= och fönsterbredd FXSW[ ]= är optioner. Skrivs inte dessa, verkar värdena från de förefintliga settingdata (SD). Programmerade värden övertas i settingdata. I början laddas settingdata med värden från maskindata. FXST[ ]=... resp. FXSW[ ]=... kan ändras vid godtycklig tidpunkt i programmet. Ändringarna blir verksamma före förflyttningsrörelser i blocket. Bild 9-27 Exempel för körning till fast ansla, pinol trycks mot arbetsstycket Ytterligare programmeringsexempel N10 G1 G94... N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXST[X1]=12.3 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXST[X1]=12.3 FXSW[X1]=2 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXSW[X1]=2 ; för maskinaxel X1 FXS vald, ; låsmoment och fönsterbredd från SDs ; för maskinaxel X1 FXS vald, ; låsmoment 12,3%, fönsterbredd från SD ; för maskinaxel X1 FXS vald, ; låsmoment 12,3%, fönsterbredd 2 mm ; för maskinaxel X1 FXS vald, ; låsmoment från SD, fönsterbredd 2 mm Fast anslag uppnått Efter det att det fasta anslaget har uppnåtts, raderas restvägen och lägesbörvärdet följdstyrs, stiger drivmomentet till det programmerade gränsvärdet FXST[ ]=... resp. värde från SD och förblir sedan konstant, blir övervakningen av det fasta anslaget inom den angivna fönsterbredden aktiv (FXSW[ ]=... resp. värde från SD). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 213

214 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Välja bort funktion Bortvalet av funktionen utlöser ett stopp av rörelsen framåt. I blocket med FXS[X1]=0 skall förflyttningsrörelser stå. Exempel: N200 G1 G94 X200 Y400 F200 FXS[X1] = 0 axel X1 dras tillbaka från det fasta anslaget till position X= 200 mm. SE UPP Förflyttningsrörelsen till tillbakamatningspositionen måste föra bort från det fasta anslaget, annars är skador på anslag eller maskin möjliga. Blockväxel sker efter det tillbakamatningspositionen uppnåtts. Anges ingen tillbakamatningsposition, äger blockväxlingen rum genast efter frånkopplingen av momentbegränsningen. Ytterligare anvisningar "Mätning med restvägsradering" (kommando MEAS) och "Köra till fast anslag" kan inte programmeras samtidigt i ett block. Under det "Köra till fast anslag" är aktiv, sker ingen konturövervakning. Sänks momentgränsen för mycket, kan axeln inte längre följa börvärdesuppgiften, lägesregleringen går in i begränsningen och konturavvikelsen stiger. I detta driftsläge kan det vid förhöjning av momentgränsen leda till ryckiga rörelser. Det skall garanteras att axeln fortfarande kan följa. Därför skall kontrolleras att konturavvikelsen inte är större än vid obegränsat moment. Via maskindatum kan en anstigsramp för den nya momentgränsen definieras, för att förhindra en språngartad inställning av momentgränsen (t.ex. vid intryckning av en pinol). Systemvariabel för status: $AA_FXS[Achse] Denna systemvariabel levererar status för "Köra till fast anslag" för den angivna axeln: Värde = 0: Axeln är inte vid anslaget 1: Körningen till anslaget var framgångsrik (axeln är i övervakningsfönstret för det fasta anslaget) 2: Körningen till anslaget misslyckades (axeln är inte vid anslaget) 3: Köra till fast anslag aktiverad 4: Anslag identifierades 5: Köra till fast anslag väljs bort. Bortvalet är ännu inte verkställt. Avfrågningen av systemvariablerna i detaljprogrammet utlöser ett stopp av rörelsen framåt. Vid SINUMERIK 802D sl kan endast de statiska tillstånden före och efter till-/bortval registreras. 214 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

215 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Larmundertryckning Med ett maskindatum kan utgivandet av följande larm undertryckas: "Fast anslag inte uppnått" "Fast anslag avbrott" Litteratur: "Funktionsbeskrivning", Kapitel "Köra till fast anslag" Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621) Funktion Vid den automatiska hörnfördröjningen sänks matningen klockformigt kort före det aktuella hörnet. Dessutom kan arbetsmåttet för det för bearbetningen relevanta verktygsbeteendet ställas in med parametrar via settingdata. Dessa är: Början och slut på matningsreduceringen Override, med vilken matningen reduceras Identifikation av det relevanta hörnet Som relevanta hörn tas det hänsyn till de hörn, vars innervinkel är mindre än det via settingdatum parameterinställda hörnet. Med defaultvärdet FENDNORM kopplas funktionen för den automatiska hörnoverriden från. Litteraturhänvisning Funktionsbeskrivning ISO-dialekt för SINUMERIK Programmering FENDNORM G62 G41 eller G621 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 215

216 Programmera 9.3 Rörelse hos axlar Parametrar FENDNORM G62 G621 Automatisk hörnfördröjning från Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv verktygsradiekompensering Hörnfördröjning vid alla hörn vid aktiv verktygsradiekompensering G62 verkar endat vid innerhörn med aktiv verktygsradiekompensering G41, G42 och aktiv banstyrningsdrift G64, G641 Med nedsänkt matning körs fram till det motsvarande hörnet som resulterar ur: F * (override till matningsreducering) * matningsoverride Den maximalt möjliga marningsnedsänkningen uppnås precis när verktyget, relaterat till medelpunktsbanan, skall göra riktningsväxel vid det motsvarande hörnet. G621 verkar analogt till G62 vid varje hörn, för de av FGROUP fastlagda axlarna. 216 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

217 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelvarvtal S, rotationsriktningar Funktionalitet Varvtalet för spindeln programmeras under adressen S i varv per minut, när maskinen förfogar över en styrd spindel. Rotationsriktningen och början resp. slutet på rörelsen anges med M-kommandon. M3 ; spindel högergång M4 ; spindel vänstergång M5 ; spindel stopp Anmärkning: Vid heltaliga S-värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex. S270 Informationer När du skriver M3 eller M4 i ett block med axelrörelser, blir M-kommandona verksamma före axelrörelserna. Standardinställning: Axelrörelserna börjar först när spindeln har startats (M3, M4). M5 utges också före axelrörelsen. Dock vänstas inte på spindelstillestånd. Axelrörelserna börjar redan före spindkelstillestånd. Med programslut eller RESET stoppas spindeln. Vid programbörjan är spindelvarvtal noll (S0) verksamt. Anmärkning: Via maskindata kan andra inställningar projekteras. Programmeringsexempel N10 G1 X70 Z20 F3 S270 M3 ; före axelförflyttningen X, Z går spindeln upp i varv till 270 varv/min i högergång... N80 S ; varvtalsväxling... N170 G0 Z180 M5 ; Z-rörelser, spindeln går till stopp Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 217

218 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G26 Funktionalitet Via programmet kan du genom skrivning av G25 eller G26 och spindeladressen S med gränsvärdet för varvtalet inskränka de annars gällande gränsvärdena. Därmed skrivs samtidigt de i settingdata införda värdena över. G25 eller G26 kräver båda ett eget block. Ett tidigare programmerat varvtal S bibehålls. Programmering G25 S... G26 S... ; undre spindelvarvtalsbegränsning ; övre spindelvarvtalsbegränsning Informationer De yttersta gränserna för spindelvarvtalet sätts i maskindatum. Genom inmatning via manöverpanelen kan settingdata bli aktiva för ytterligare begränsning. Vid funktionen G96 -konstant skärhastighet kan en extra övre gräns (LIMS) programmeras/matas in. Programmeringsexempel N10 G25 S12 N20 G26 S700 ; undre spindelgränsvarvtal: 12 varv/min ; övre spindelgränsvarvtal: 700 varv/min 218 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

219 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelpositionering: SPOS Förutsättning Spindeln måste vara tekniskt konstruerad för lägesregleringsdrift Funktionalitet Med funktionen SPOS= kan du positionera spindeln i en bestämd vinkelställning. Spindeln hålls i positionen med lägesreglering. Hastigheten för positioneringsförloppet är fastlagt i maskindatum. Med SPOS=värde utifrån M3/M4-rörelsen bibehålls respektive rotationsriktning till positioneringsslut. Vid positionering från stillestånd körs till positionern på den kortaste vägen. Riktningen resulterar härvid ur de respektive begynnelse- och slutpositionerna. Undantag: Första rörelsen hos spindeln, dvs. när mätsystemet ännu inte är synkroniserat. För detta fall föreskrivs riktningen i maskindatum. Andra rörelseföreskrifter för spindeln med SPOS=ACP(...), SPOS=ACN(...),... är liksom för rundaxlar möjliga. Rörelsen sker parallellt till eventuella axelrörelser i samma block. Detta block är avslutat, när båda rörelserna har avslutats. Programmering SPOS=... SPOS=ACP(...) SPOS=ACN(...) SPOS=IC(...) SPOS=DC(...) ; absolut position: 0... <360 grader ; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning ; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning ; inkrementell måttuppgift, förtecken fastlägger förflyttningsriktning ; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen) Programmeringsexempel N10 SPOS= N80 G0 X89 Z300 SPOS=25.6 N81 X200 Z300 ; spindelposition 14,3 grader ; positionering spindel med axelrörelser. Blocket är avslutat, när alla rörelserna har avslutats. ; N81-block börjar först när också spindelpositionen från N80 har uppnåtts. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 219

220 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Växelsteg Funktionalitet För en spindel kan upp till 5 växelsteg för varvtals-/vridmomentanpassning projekteras. Valet av ett växelsteg görs i programmet via M-kommandon: M40 ; automatiskt växelstegsval M41 till M45 ; växelsteg 1 till Spindel Funktion Vid SINUMERIK 802D sl plus och 802D sl pro finns en 2:a spindel disponibel. Vid dessa styrningar är de kinematiska transformations-funktionerna TRANSMIT och TRACYL för fräsbearbetning på svarvmaskiner möjliga. Dessa funktioner kräver en 2:a spindel för det drivna fräsverktyget. Huvudspindeln drivs i dessa funktioner som rundaxel. Masterspindel Med masterspindeln är en rad funktioner förbundna, som endast är möjliga vid denna spindel: G95 ; varvmatning G96, G97 ; konstant skärhastighet LIMS ; övre gränsvarvtal vid G96, G97 G33, G34, G35, G331, G332 ; gängskärning, gänginterpolering M3, M4, M5, S... ; enkla uppgifter för rotationsriktning, stopp och varvtal Masterspindeln är fastlagd via projektering (maskindatum). Som regel är det huvudspindeln (spindel 1). I programmet kan en annan spindel bestämmas som masterspindel: SETMS(n) En tillbakakoppling kan också göras över: SETMS SETMS(1) ; spindel n (= 1 eller 2) är masterspindel från och med nu. ; projekterad masterspindel är från och med nu åter masterspindel ; spindel 1 är från och med nu åter masterspindel. Den i programmet ändrade fastläggandet av masterspindeln gäller endast till programslut / program-avbrott. Därefter är den projekterad masterspindeln åter verksam. 220 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

221 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Programmering via spindelnummer Några spindelfunktioner kan också väljas via spindelnumret: S1=..., S2=... ; spindelvarvtal för spindel 1 resp. 2 M1=3, M1=4, M1=5 ; uppgifter för rotationsriktning, stopp för spindel 1 M2=3, M2=4, M2=5 ; uppgifter för rotationsriktning, stopp för spindel 2 M1=40,..., M1=45 ; växelsteg för spindel 1 (om den finns) M2=40,..., M2=45 ; växelsteg för spindel 2 (om den finns) SPOS[ n ] ; positionera spindel n SPI (n) ; konverterar spindelnummer n till axelbeteckning, ; t.ex. "SP1" eller "CC" ; n måste vara ett giltigt spindelnummer (1 eller 2) ; Spindelbeteckningarna SPI(n) och Sn är funktionellt identiska. $P_S[ n ] ; sist programmerat varvtal för spindel n $AA_S[ n ] ; ärvarvtal för spindel n $P_SDIR[ n ] ; sist programmerad rotationsriktning för spindel n $AC_SDIR[ n ] ; aktuell rotationsriktning spindel n 2 spindlar finns Via systemvariabel kan frågas i programmet: $P_NUM_SPINDLES $P_MSNUM $AC_MSNUM ; antal projekterade spindlar (i kanalen) ; nummer för den programmerade masterspindeln ; nummer för den aktiva masterspindeln Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 221

222 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner 9.5 Speciella svarvfunktioner Konstant skärhastighet: G96, G97 Funktionalitet Förutsättning: Det måste finnas en styrd spindel. Vid tillkopplas G96-funktion anpassas spindelvarvtalet till den för ögonblicket bearbetade arbetsstycksdiametern (planaxel) så att en programmerad skärhastighet S förblir konstant vid verktygsskäret: Spindelvarvtal gånger diameter = konstant. S-ordet värderas från blocket med G96 som skärhastighet. G96 är modalt verksam tills annulering av en annan G-funktion i gruppen (G94, G95, G97). Programmering G96 S... LIMS=... F... G97 ; konstant skärhastighet TILL ; konstant skärhastighet FRÅN S LIMS= F ;skärhastighet, måttenhet m/min ; övre gränsvarvtal för spindeln, verksamt vid G96, G97 ;matning i måttenheten mm/varv som vid G95 Anmärkning: Var tidigare G94 i stället för G95 aktiv, måste ett passande F-värde skrivas på nytt! Bild 9-28 Konstant skärhastighet G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

223 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner Förflyttning med snabbgång Vid körning med snabbgång G0 görs inga varvtalsändringar. Undantag: Körs fram till konturen i snabbgång och det nästa blocket innehåller en interpoleringstyp G1 eller G2, G3, CIP, CT (konturblock), då ställs varvtalet för konturblocket in redan i startblocket med G0. Övre gränsvarvtal LIMS= Vid bearbetningen av stora mot små diametrar kan spindelvarvtalet öka starkt. Här rekommenderas att ange den övre spindelvarvtalsbegränsningen LIMS=.... LIMS verkar endast vid G96 och G97. Med programmeringen av LIMS=... skrivs det i settingdatum (SD 43230: SPIND_MAX_VELO_LIMS) införda värdet över. Detta SD verkar, när LIMS inte skrivs. Det med G26 programmerade resp vid maskindatum fastlagda övre gränsvarvtalet kan inte överskridas med LIMS=. Koppla från konstant skärhastighet: G97 Funktionen Konstant skärhastighet kopplas från med G97. Är G97 verksam, värderas ett skrivet S ord åter i varv per minut som spindelvarvtal. Skrivs inget nytt S-ord, så roterar spindeln vidare med det varvtal, som sist registrerades vid aktiv G96-funktion. Programmeringsexempel N10... M3 ; rotationsriktning för spindeln N20 G96 S120 LIMS=2500 ; koppla till konstant skärhastighet, 120 m/min, gränsvarvtal 2500 varv/min N30 G0 X150 ; ingen varvtalsändring, då block N31 med G0 N31 X50 Z... ; ingen varvtalsändring, då block N32 med G0 N32 X40 ; framkörning till kontur, nytt varvtal ställs automatiskt in så, som erforderligt för början av blocket N40 N40 G1 F0.2 X32 Z... ; matning 0,2 mm/varv... N180 G97 X... Z... ; koppla från konstant skärhastighet N190 S... ; nytt spindelvarvtal, varv/min Informationer Funktionen G96 kan också kopplas från med G94 eller G95 (samma G-grupp). I detta fall verkar det sist programmerade spindelvarvtalet S för den fortsatta bearbetningen, såvida inget nytt S-ord skrivs. Den programmerbara förskjutningen TRANS eller ATRANS (se kapitel med samma namn) bör inte eller endast med små värden användas för planaxel X. Arbetsstycksnollpunkten bör ligga i rotationsmitten. Endast då är den exakta funktionern av G96 garanterad. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 223

224 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner Rundning, avfasning Funktionalitet I ett konturhörn kan du foga in elementen avfasning (CHF resp. CHR) eller rundning (RND). Vill du avrunda fler konturhörn efter varandra på samma sätt, så uppnår du detta med "Modal avrundning" (RNDM). Matningen för avfasningen/rundningen kan du programmera med FRC (blockvis) eller FRCM (modalt). Är FRC/FRCM inte programmerade, gäller den normala matningen F. Programmering CHF=... CHR=... RND=... RNDM=... FRC=... FRCM=... ; infoga avfasning, värde: längd på avfasningen ; infoga avfasning, värde: skänkellängd för avfasningen ; infoga rundning, värde: radie för rundningen ; modal avrundning: värde >0: radie för avrungningen, modal avrundning TILL I alla följande konturhörn infogas denna rundning. värde =0: modal avrundning FRÅN ; blockvis matning för avfasning/rundning, värde >0, matning i mm/min vid G94 resp. mm/varv vid G95 ; modal matning för avfasning/rundning: värde >0: matning i mm/min (G94) resp. mm/varv (G95), modal matning för avfasning/rundning TILL värde =0: modal matning för avfasning/rundning FRÅN För avfasningen/rundningen gäller matningen F. Informationer Funktionerna avfasning/rundning utförs i det aktuella planet G17 till G19. Den respektive anvisningen CHF=... eller CHR=... eller RND=... eller RNDM=... skrivs i det block med axelrörelser, som för till hörnet. En reducering av det programmerade värdet för avfasning och rundning görs vid ej tillräcklig konturlängd för ett delaktigt block automatiskt. Ingen avfasning/rundning infogas när: mer än tre block programmeras i anslutning, som inte innehåller några informationer till förflyttning i planet, en växel av planet görs. F, FRC,FRCM verkar inte när en avfasning förflyttas med G0. Verkar vid avfasning/rundning matningen F, så är det standardmässigt värdet från det block som för bort från hörnet. Andra inställningar kan projekteras via maskindatum. 224 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

225 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner Avfasning CHF resp. CHR Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfri kombination byggs ett linjärt konturelement in. Kanten bryts. Bild 9-29 Infogande av en avfasning med CHF som exempel: Mellan två räta linjer Bild 9-30 Infogande av en avfasning med CHR som exempel: Mellan två räta linjer Programmeringsexempel avfasning N5 G17 G94 F N10 G1 X... CHF=5 N20 X... Y N100 G1 X... CHR=7 N110 X... Y N200 G1 FRC=200 X... CHR=4 N210 X... Y... ; infoga avfasning med faslängd 5 mm ; infoga avfasning med skänkellängd 7 mm ; infoga avfasning med matning FRC Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 225

226 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner Rundning RND resp. RNDM Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfria kombinationer infogas ett cirkelkonturelement med tangential anslutning. Bild 9-31 Infogning av rundning i exempel Programmeringsexempel rundning N5 G17 G94 F N10 G1 X... RND=8 N20 X... Y N50 G1 X... FRCM= 200 RNDM=7.3 N60 G3 X... Y... N70 G1 X... Y... RNDM=0... ; infoga 1 rundning med radie 8 mm, matning F ; modal avrundning, radie 7,3 mm med speciell matning FRCM (modal) ; infoga denna rundning i fortsättningen - till N70 ; modal avrundning FRÅN 226 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

227 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner Konturtågsprogrammering Funktionalitet Är i en bearbetningsritning inte direkta slutpunktsuppgifter för konturen synliga, så kan också vinkeluppgifter användas för bestämning av rät linje. I ett konturhörn kan du foga in elementen avfasning eller rundning. Respektive anvisning CHR=... eller RND=... skrivs i det block, som för till hörnet. Konturtågsprogrammeringen är användbar i block med G0 eller G1. Teoretiskt låter sig godtyckligt många linjära block förbindas och en rundning eller en avfasning inforgas däremellan. Varje rät linje måste därvid vara entydigt bestämd genom punktuppgifter och/eller vinkeluppgifter. Programmering ANG=... RND=... CHR=... ; vinkeluppgift för fastläggande av en rät linje ; infoga rundning, värde: radie för rundningen ; infoga avfasning, värde: skänkellängd för avfasningen Information Programmeras radie och avfasning i ett block, fogas endast radien in oberoende av ordningsföljden för programmeringen. Vinkel ANG= Är för en rät linje endast en slutpunktskoordinat för planet känd eller för konturer över flera block också den totala slutpunkten, så kan en vinkeluppgift användas för entydig bestämning av det rätlinjiga banstycket. Vinkeln hänför sig alltid till Z-axeln (normalfall: G18 aktiv). Positiva vinklar är riktade moturs. + Bild 9-32 Vinkeluppgift för fastläggande av en rät linje Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 227

228 Programmera 9.5 Speciella svarvfunktioner 228 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 Bild 9-33 Exempel för fler-block-konturer

229 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering 9.6 Verktyg och verktygskompensering Allmänna anvisningar- svarva Funktionalitet Vid upprättandet av programmet för arbetsstycksbearbetningen måste du inte ta hänsyn till verktygslängder eller skärradie. Du programmerar arbetsstycksmåtten direkt, t.ex. enligt ritningen. Verktygsdata matar du in separat i ett speciellt dataområde. I programmet anropar du bara det verktyg som behövs med sina kompenseringsdata. Styrningen utför med hjälp av dessa data de erforderliga bankorrigeringarna för att framställa det beskrivna arbetsstycket. Bild 9-34 Bearbetning av ett arbetsstycke med olika verktygsdimensioner Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 229

230 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktyg T (svarva) Funktionalitet Med programmeringen av T-ordet görs valet av verktyg. Om det härvid rör sig om en vertygsväxling eller endast om ett förval, är fastlagt i maskindatum: Verktygsväxling (verktygsanrop) görs direkt med T-ord (t.ex. vid verktygsrevolver på svarvmaskiner vanligt) eller väslingen görs efter förval med T-ordet genom den extra anvisningen M6. Observera: Aktiverades ett visst verktyg, så förblir detta också utöver programslutet och från- /tillkopplingen av styrningen sparat som aktivt verktyg. Växlar du ett verktyg för hand, så mata in växlingen också i styrningen, så att styrningen känner det riktiga verktyget. Till exempel kan du starta ett block med det nya T-ordet i driftsläget MDA. Programmering T... ; verktygsnummer: Observera Maximalt kan i styrningen sparas samtidigt: SINUMERIK 802D sl value: 32 verktyg SINUMERIK 802D sl plus: 64 verktyg SINUMERIK 802D sl pro: 128 verktyg. Programmeringsexempel Verktygsväxling utan M6: N10 T1 ; verktyg 1... N70 T588 ; verktyg Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

231 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktygskompenseringsnummer D (svarva) Funktionalitet Ett visst verktyg kan tillordnas 1 till 9 datafält med olika verktygskompenseringsblock (för flera skär). Är ett speciellt skär erforderligt, kan det programmeras med D och tillhörande nummer. Skrivs inget D-ord, är automatiskt D1 verksamt. Vid programmering av D0 är kompenseringarna för verktyget ej verksamma. Programmering D... ; verktygskompenseringsnummer: , D0: inga kompenseringar verksamma! Observera Maximalt kan i styrningen följande verktygskompenseringsblock sparas samtidigt: SINUMERIK 802D sl value: 32 datafält (D-nummer) SINUMERIK 802D sl plus: 64 datafält (D-nummer) SINUMERIK 802D sl pro:128 datafält (D-nummer). Bild 9-35 Exempel för tillordning av verktygskompenseringsnummer-verktyg Informationer Verktygslängdskompenseringar verkar genast, när verktyget är aktivt; om inget D-nummer programmerades, med värdena från D1. Kompenseringen körs ut med den första programmerade förflyttningen av den tillhörande längdkompenseringsaxeln. En verktygsradiekompensering måste dessutom kopplas till med G41/G42. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 231

232 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Programmeringsexempel Verktygsväxel : N10 T1 N11 G0 X... Z... N50 T4 D2... N70 G0 Z... D1 ; verktyg 1 aktiveras med tillhörande D1 ;längdkompenseringsanpassningen blir här överlagrad ;växla in verktyg 4, D2 från T4 aktiv ; D1 för verktyg 4 aktiv, endast växlat skär Innehåll i ett kompenseringsminne Geometriska storheter: Längd, radie Dessa består av flera komponenter (geometri, slitage). Styrningen räknar om komponenterna till en resulterande storlek (t.ex. total längd 1, total radie). Respektive totalmått blir verksamt vid aktivering av kompenseringsminnet. Hur dessa värden inberäknas i axlarna, bestämmer verktygstypen och kommandona G17, G18, G19 (se följande bilder). Verktygstyp Verktygstypen bestämmer, vilka geometriska uppgifter som är erforderliga och hur dessa tas med i beräkningarna (borr eller svarvverktyg eller fräs). Skärläge Vid verktygstypen "svarvverktyg" matar du dessutom in skärläget. De efterföljande bilderna upplyser om de nödvändiga verktygsparametrarna för respektive verktygstyp. Bild 9-36 Längdkompenseringsvärden för svarvverktyg 232 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

233 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Bild 9-37 Svarvverktyg med två skär D1 och D2-längdkompensering S S S S S S S S Bild 9-38 Kompenseringar för svarvverktyg med verktygsradiekompensering Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 233

234 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Bild 9-39 Verkan av kompensering vid borr Centrerhål Koppla vid införande av ett centrerhål om till G17. Därmed verkar längdkompenseringen för borren i Z-axeln. Efter borrningen skall med G18 kopplas tillbaka till normale kompensering för svarvverktyg. Exempel: N10 T... N20 G17 G1 F... Z... N30 Z... N40 G18... ; borr ; längdkompensering verkar i Z-axeln ; borrning avslutad Bild 9-40 Införande av ett centrerhål 234 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

235 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Val av verktygsradiekompensering: G41, G42 Funktionalitet Ett verktyg med motsvarande D-nummer måste vara aktivt. Verktygsradiekompenseringen (skärradiekompensering) kopplas till genom G41/G42. Därmed beräknar styrningen automatiskt för respektive aktuella verktygsradie de erforderliga ekvidistanta verktygsbanorna till den programmerade konturen. G18 måste vara aktiv. Bild 9-41 Verktygsradiekompensering (skärradiekompensering) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 235

236 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Programmering G41 X... Z... G42 X... Z... ; verktygsradiekompensering till vänster om konturen ; verktygsradiekompensering till höger om konturen Anmärkning: Valet kan endast göras vid linjär interpolering (G0, G1). Programmera båda axlarna. Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln med det sist programmerade värdet. Bild 9-42 Kompensering till höger-vänster om konturen Börja kompensering Verktyget åker fram till konturen på en rät linje och ställer sig vinkelrätt mot bantangenten i begynnelsepunkten för konturen. Välj startpunkten så att en kollisionsfri körning är garanterad! Bild 9-43 Början av verktygsradiekompensering med G42 som exempel, skärläge =3 236 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

237 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Informationer Som regel följer blocket med G41/G42 efter det första blocket med arbetsstyckskontur. Konturbeskrivningen får dock stoppas av ett däremellan liggande block, som inte innhåller några uppgifter för konturvägen, t.ex. endast M-kommando. Programmeringsexempel N10 T... F... N15 X... Z... N20 G1 G42 X... Z... N30 X... Z... ; ; P0- startpunkt ; val till höger om konturen, P1 ; begynnelsekontur, cirkel eller rät linje Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 237

238 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Hörnbeteende: G450, G451 Funktionalitet Med funktionerna G450 och G451 kan du ställa in beteendet vid kontinuerlig övergång från ett konturelement till ett annat konturelement (hörnbeteende) vid aktiv G41/G42. Inner- och ytterhörn identifieras av styrningen själv. Vid innerhörn körs alltid till skärningspunkten för de ekvidistanta banorna. Programmering G450 G451 ; övergångscirkel ; skärningspunkt S S Bild 9-44 Hörnbeteende vid ytterhörn S S Bild 9-45 Hörnbeteende vid innerhörn Övergångscirkel G450 Verktygsmedelpunkten far runt ytterhörnet på arbetsstycket längs en cirkelbåge med verktygsradien. Övergångscirkeln hör datatekniskt till nästa block med förflyttningsrörelser; t.ex. beträffande matningsvärdet. 238 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

239 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Skärningspunkt G451 Vid G451 - skärningspunkt för ekvidistanterna körs till den punkt (skärningspunkt), som resulterar ur medelpunktsbanorna för verktyget (cirkel eller rät linje) Verktygsradiekompensering FRÅN: G40 Funktionalitet Bortval av kompenseringsdriften (G41/G42) sker med G40. G40 är också tillkopplingsläge vid programmets början. Verktyget avslutar blocket före G40 i normalt slutläge (kompenseringsvektor vinkelrätt mot tangenten i slutpunkten); oberoende av bortkörningsvinkel. Är G40 aktiv, är verktygsspetsen referenspunkt. Därmed åker vid bortval verktygsspetsen till den programmerade punkten. Välj slutpunkten till G40-blocket alltid så, att en kollisionsfri körning är garanterad! Programmering G40 X... Z... ; verktygsradiekompensering FRÅN Anmärkning: Bortvalet av kompenseringsdriften kan endast göras vid linjär interpolering (G0, G1). Programmera båda axlarna. Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln med det sist programmerade värdet. S S Bild 9-46 Avsluta verktygsradiekompensering med G40 med G42 som exempel, skärläge =3 Programmeringsexempel... N100 X... Z... N110 G40 G1 X... Z... ; sista blocket vid konturen, cirkeln eller räta linjen, P1 ; koppla från verktygsradiekompensering,p2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 239

240 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Specialfall för verktygsradiekompenseringen Växling av kompenseringsriktning Kompenseringsriktningen G41 G42 kan växlas, utan att skriva G40 däremellan. Det sista blocket med den gamla kompenseringsriktningen slutar med normalslutläge för kompenseringsvektorn i slutpunkten. Den nya kompenseringsriktningen utförs som en kompenseringsbörjan (normalläge i begynnelserpunkten). Upprepning G41, G41 eller G42, G42 Samma kompensering kan programmeras på nytt, utan att skriva G40 däremellan. Det sista blocket före det nyta kompenseringsanropet slutar med normalslutläge för kompenseringsvektorns i slutpunkten. Den nya kompenseringen utförs som kompenseringsbörjan (beteende enligt beskrivning av växling av kompenseringsriktning). Växling av kompenseringsnummer D Kompenseringsnummer D kan kan växlas i kompenseringsdrift. En förändrad verktygsradie börjar därvid alltid att verka i början av det block, i vilket det nya D-numret står. Dess fulla ändring uppnås först i slutet av blocket. Ändringen körs alltså ut kontinuerligt över hela blocket; även vid cirkelinterpolering. Avbrott av kompenseringen genom M2 Avbryts kompenseringsdriften genom M2 (programslut) utan att skriva kommandot G40, så slutar det sista blocket med koordinater i normalslutläge för kompenseringsvektorn. Det följer ingen utjämningsrörelse. Programmet slutar med denna verktygsposition. Kritiska bearbetningsfall Ge vid programmeringen speciellt akt på fall i vilka konturvägen vid innerhörn är mindre än verktygsradien; vid två på varandra följande innerhörn mindre än diametern. Undvik dessa fall! Kontrollera också över flera block, att inga "flaskhalsar" ingår i konturen. När du gör en test/provkörning, använd därtill den största verktygsradien som kan väljas. Spetsig konturvinkel Uppträder i konturen vid aktiv G451-skärningspunkt mycket spetsiga ytterhörn, kopplas automatiskt om till övergångscirkel. Detta undviker långa onödiga vägar. 240 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

241 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Exempel för verktygsradiekompensering (svarva) S S S S S S S Bild 9-47 Exempel verktygsradiekompensering, skärradien visad förstorad Programmeringsexempel N1 N2 T1 N10 DIAMON F... S... M.. N15 G54 G0 G90 X100 Z15 N20 X0 Z6 N30 G1 G42 G451 X0 Z0 N40 G91 X20 CHF=(5* ) N50 Z-25 N60 X10 Z-30 N70 Z-8 N80 G3 X20 Z-20 CR=20 N90 G1 Z-20 N95 X5 N100 Z-25 N110 G40 G0 G90 X100 N120 M2 ; kontursnitt ; verktyg 1 med kompensering D1 ; radiemåttuppgift, teknologiska värden ; börja kompenseringsdrift ; infoga avfasning, 30 grader ; avsluta kompenseringsdrift Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 241

242 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Användning av fräsverktyg Funktion Användningen av fräsverktyg på svarvmaskiner är förbunden med de kinematiska transformations-funktionerna TRANSMIT och TRACYL. Verktygskompenseringarna för fräsverktyg verkar annorlunda mot för svarvverktygen. Bild 9-48 Verkan av kompenseringar vid verktygstyp fräs Bild 9-49 Verkan av tredimensionell verktygslängdskompensering (specialfall) 242 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

243 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Fräs-radiekompensering G41, G42 Bild 9-50 Fräs-radiekompensering till höger-vänster om konturen Börja kompensering Verktyget åker fram till konturen på en rät linje och ställer sig vinkelrätt mot bantangenten i begynnelsepunkten för konturen. Välj startpunkten så att en kollisionsfri körning är garanterad! Bild 9-51 Början av fräs-radiekompensering med G42 som exempel Information Fräs-radiekompenseringen förhåller sig annars som radiekompenseringen för svarvverktyg. Utförliga uppgifter finns i Litteratur: "Manövrera och programmera - fräsa" SINUMERIK 802D Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 243

244 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktygskompensering-specialbehandlingar (svarva) För SINUMERIK 802D sl plus och 802D sl pro finns följande specialbehandlingar för verktygskompensering disponibla. Inflytande av settingdata Med användningen av följande settingdata kan operatören / programmeraren ha inflytande på beräkningarna av längdkompenseringarna för det använda verktyget: SD 42940: TOOL_LENGTH_CONST (tillordning av verktygslängdskomponenterna till geometriaxlarna) SD 42950: TOOL_LENGTH_TYPE (tillordning av verktygslängdskomponenterna oberoende av verktygstyp) Observera: Ändrade settingdata blir verksamma vid nästa val av skär. Exempel Med SD 42950: TOOL_LENGTH_TYPE =2 blir ett isatt fräsverktygs längdkompensering beräknad som för ett svarvverktyg: G17: Längd 1 i Y-axeln, längd 2 i X-axeln G18: Längd 1 i X-axeln, längd 2 i Z-axeln G19: Längd 1 i Z-axeln, längd 2 i Y-axeln Med SD 42940: TOOL_LENGTH_CONST =18 sker längdtillorningen i alla planen G17 till G19 som för G18: Längd 1 i X-axeln, längd 2 i Z-axeln Settingdata i programmet Förutom inställning av settingdata via manövrering kan dessa också skrivas i programmet. Exempel: N10 $MC_TOOL_LENGTH_TYPE=2 N20 $MC_TOOL_LENGTH_CONST=18 Information Utförliga uppgifter över verktygskompensering-specialbehandlingar finns i Litteratur: Funktionsbeskrivning, Kap. "Verktygskompensering-specialbehandlingar" 244 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

245 Programmera 9.7 Extrafunktion M 9.7 Extrafunktion M Funktionalitet Med extrafunktionen M kan t.ex. kopplingshandlingar, som "Kylmedel TILL /FRÅN" och andra funktioner utlösas. En liten del av M-funktionerna beläggs med fast funktionalitet av styrningstillverkaren. Den övriga delen står maskintillverkaren till fritt förfogande. Märk En översikt över de i styrningen använda och reserverade M-extrafunktionerna finns i Kapitel "Översikt över anvisningarna". Programmering M... ; maximalt 5 M-funktioner i ett block Verkan Verkan i block med axelrörelser: Står funktionerna M0, M1, M2 i ett block med förflyttningsröreler för axlarna, så blir dessa M- funktioner verksamma efter förflyttningsrörelserna. Funktionerna M3, M4, M5 matas före förflyttningsrörelserna ut till den interna anpassningsstyrningen (PLC). Axelrörelserna börjar först när den styrda spindeln vid M3, M4 har startats. Vid M5 väntas dock inte på spindelstillestånd. Axelrörelserna börjar redan före spindelstillestånd (standardinställning). För de övriga M-funktionerna sker en utgivning till PLC med förflyttningsrörelserna. Önskar du målinriktat programmera en M-funktion före eller efter en axelrörelser, då fogar du in ett eget block me denna M-funktion. Märk: Detta block stoppar en G64-banstyrningsdrift och skapar precisionsstopp! Programmeringsexempel N10 S... N20 X... M3 ; M-funktion i blocket med axelrörelse, spindeln startar före X- axelrörelsern N180 M78 M67 M10 M12 M37 ; max. 5 M-funktioner i blocket Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 245

246 Programmera 9.8 H-funktion Märk Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC (minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett block. 9.8 H-funktion Funktionalitet Med H-funktionerna kan från programmet till PLC data med flytande komma (datatyp REAL - som vid räkneparametrar, se Kapitel "Räkneparametrar R"). Betydelsen av värdena för en viss H-funktion fastläggs av maskintillverkaren. Programmering H0=... bis H9999=... ; maximalt 3 H-funktioner per block Programmeringsexempel N10 H1=1.987 H2= H3=4 N20 G0 X71.3 H99= N30 H5 ; 3 H-funktioner i blocket ; med axelrörelser i blocket ; motsvarar: H0=5.0 Märk Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC (minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett block. 246 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

247 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Räkneparametrar R Funktionalitet Skall ett NC-program inte gälla bara för värden som fastlagts en gång för alla, eller måste du beräkna värden, då använder du räkneparametrar för detta. Erforderliga värden kan du beräkna eller låta ställa in av styrningen vid programkörningen. En annan möjlighet består i inställning av räkneparametrarna genom manövrering. Är räkneparametrarna belagda med värden, kan de i programmet tillordnas andra NC-adresser, som skall vara flexibla i värdet. Programmering R0=... bis R299=... R[R0]=... X=R0 ; tillordna räkneparametrarna värden ; indirekt programmering: räkneparametern R, vars nummer står t.ex. i R0, tillordnas ett värde ; tillordna räkneparametrar till NC-adresserna, t.ex. axeln X Värdetillordning Du kan tillordna räkneparametrarna värden inom följande områden: ±( ) (8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt). För heltaliga värden kan decimalpunkten utgå. Ett positivt förtecken kan alltid utgå. Exempel: R0= R1=-37.3 R2=2 R3=-7 R4= Med exponentialskrivsätt kan du tilldela ett utvidgat talområde: ± ( ) Värdet för exponenten skrivs efter tekcnet EX; maximalt totalt teckenantal: 10 (inklusive förtecken och decimalpunkt) Värdeområde för EX: -300 till +300 Exempel: R0=-0.1EX-5 ; betydelse: R0 = -0, R1=1.874EX8 ; betydelse: R1 = Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 247

248 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Märk I ett block kan flera tillordningar göras; även tillordning av räkneuttryck. Tillordning till andra adresser Flexibiliteten hos ett NC-program uppstår därigenom att du tillordnar dessa räkneparametrar eller räkneuttryck med räkneparametrar till andra NC-adresser. Värden, räkneuttryck eller räkneparametrar kan tillordnas till alla adresser; undantag: adress N, G och L. Vid tillordningen skriver du tecknet "=" efter adresstecknet. En tillordning med negativt förtecken är möjlig. Görs tillordningar till axeladresser (förflyttningsanvisningar), då är ett eget block nödvändigt för detta. Exempel: N10 G0 X=R2 ; tillordning till X-axeln Räkneoperationer/räknefunktioner Vid användning av operatorer/räknefunktioner skall det vanliga matematiska skrivsättet respekteras. Prioriteter vid genomarbetningen sätts med runda parenteser. Annars gäller punkt- före streckräkning. För de trigonometriska funktionerna gäller graduppgiften. Tillåtna räknefunktioner: se Kapitel "Översikt över anvisningarna" Programmeringsexempel: Räkna med R-parametrar N10 R1= R1+1 ; det nya R1 resulterar ur det gamla R1 plus 1 N20 R1=R2+R3 R4=R5-R6 R7=R8* R9 R10=R11/R12 N30 R13=SIN(25.3) ; R13 ger sinus för 25,3 grader N40 R14=R1*R2+R3 ; punkt- går före streckräkning R14=(R1*R2)+R3 N50 R14=R3+R2*R1 ; resultat som block N40 N60 R15=SQRT(R1*R1+R2*R2) ; betydelse: N70 R1= -R1 ; det nya R1 är det negativa gamla R1 248 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

249 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Programmeringsexempel: Tillordna R-parametrar till axlarna N10 G1 G91 X=R1 Z=R2 F300 N20 Z=R3 N30 X= -R4 N40 Z= SIN(25.3)-R5... ; egna block (förflyttningsblock) ; med räkneoperationer Programmeringsexempel: Indirekt programmering N10 R1=5 ; direkt tillordna R1 värdet 5 (heltaligt)... N100 R[R1]= ; indirekt tillordna R5 värdet 27,123 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 249

250 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Lokala användardata (LUD) Funktionalitet Användare/programmerare (nyttjare) kan i ett program definiera egna variabler av olika datatyper (LUD = Local User Data). Dessa variabler finns endast i det program, i vilket dessa är definierade. Definitionen görs omedelbart i början av programmet och kan samtidigt vara förbunden med en värdetilldelning. Annars är begynnelsevärdet noll. Namnet för en varabel kan programmeraren själv bestämma. Namnbildningen är underkastad följande regler: Maximalt 32 tecken långt De första båda tecknen måste vara bokstäver; annars bokstäver, understreck eller siffror. Använd inga namn, som redan används i styrningen (NC-adresser, lösenord, namn på program, underprogram, etc.) Programmering/datatyper DEF BOOL varname1 ; typ Bool, värden: TRUE (=1), FALSE (=0) DEF CHAR varname2 ; typ Char, 1 tecken i ASCII-Code: "a", "b",... ; code-siffervärde: DEF INT varname3 ; typ Integer, heltaliga värden, 32-bit-värdeområde: ; till (decimal) DEF REAL varname4 ; typ Real, naturliga tal (som räkneparametrar R), ; värdeområde: ±( ) ; (8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt) eller ; exponentialskrivsätt: ± ( ) DEF STRING[stringlänge] ; typ STRING, [stringlänge]: max. teckenantal varname41 Varje datatyp kräver en egen programrad. Dock kan flera variabler av samma typ definieras i en rad. Exempel: DEF INT PVAR1, PVAR2, PVAR3=12, PVAR4 Exempel för typ STRING med tillordning: DEF STRING[12] PVAR="Hallo" ; 4 variabler av typ INT ; definiera variabel PVAR med maximal teckenlängd 12 och tillordna teckenföljden Hallo 250 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

251 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Fält Förutom enskilda variabler kan också en- eller tvådimensionella fält med variabler av dessa datatyper definieras: DEF INT PVAR5[n] DEF INT PVAR6[n,m] Exempel: ; endimensionellt fält av typ INT, n: heltaligt ; tvådimensionellt fält av typ INT, n. m: heltaligt DEF INT PVAR7[3] ; fält med 3 element av typ INT I programmet kan de enskilda fältelementen nås via fältindex och kan behandlas som enskilda variabler. Fältindex går från 0 till litet antal av elementen. Exempel: N10 PVAR7[2]=24 ; det tredje fältelementet (med index 2) erhåller värdet 24. Värdetillordning för fält med SET-anvisning: N20 PVAR5[2]=SET(1,2,3) Värdetillordning för fält med REP-anvisning: ; från det 3:e fältelementet tillordnas olika värden. N20 PVAR7[4]=REP(2) ; från fältelement [4] - erhåller alla samma värde, här 2. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 251

252 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Läsa och skriva från PLC-variabler Funktionalitet För att möjligöra ett snabbare datautbyte mellan NC och PLC, existerar ett speciellt dataområde i PLC-användargränssnittet med en längd på 512 bytes. I detta område är PLCdata överenskomna i datatyp och positionsoffset. I NC-programmet kan dessa överenskomna PLC-variabler läsas eller skrivas. Dessutom existerar speciella systemvariabler: $A_DBB[n] ; databyte (8-bit-värde) $A_DBW[n] ; dataord (16-bit-värde) $A_DBD[n] ; datadubbelord (32-bit-värde) $A_DBR[n] ; REAL-data (32-bit-värde) n står här för positionsoffset (början dataområde till början variabel) i byte Exempel: R1=$A_DBR[5] ; läsning av ett REAL-värde, offset 5 (börjar på byte 5 i området) Märk Läsning av variabler skapar ett buffertstopp (intern STOPRE). Samtidigt (i ett block) kan maximalt 3 variabler skrivas. 252 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

253 Programmera 9.10 Programhopp 9.10 Programhopp Hoppmål för programhopp Funktionalitet Label eller ett blocknummer tjänar till markering av block som hoppmål vid programhopp. Med programhopp blir förgrening av programförloppet möjlig. Labels kan väljas fritt, men omfattar minimalt 2 - maximalt 8 bokstäver eller siffror, varvid de båda förstatecknenmåste vara bokstäver eller understreck. Label blir med en dubbelpunkt avslutadei det block, som tjänar som hoppmål. De står alltid i början av blocket. Finns dessutom ett blocknummer, står labeln efter blocknumret. Labels måste vara entydiga inom ett program. Programmeringsexempel N10 LABEL1: G1 X20... TR789: G0 X10 Z20 N ; LABEL1 är label, hoppmål ; TR789 är label, hoppmål - inget blocknummer finns ; blocknummer kan vara hoppmål Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 253

254 Programmera 9.10 Programhopp Ovillkorliga programhopp Funktionalitet NC-programmen arbetar igenom sina block i den ordningsföljd, i vilken de placerades vid skrivandet. Ordningsföljden för genomarbetningen kan ändras genom införande av programhopp. Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga inom programmet. Den ovillkorliga hoppanvisningen kräver ett eget block. Programmering GOTOF Label GOTOB Label Label ; hopp framåt (i riktning mot det sista blocket i programmet) ; hopp bakåt (i riktning mot det första blocket i programmet) ; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller blocknummer Bild 9-52 Ovillkorliga hopp som exempel 254 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

255 Programmera 9.10 Programhopp Villkorliga programhopp Funktionalitet Efter IF-anvisningen formuleras hoppvillkor. Är hoppvilkoret uppfyllt (värde ej noll), då görs hoppet. Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga inom programmet. Villkorliga hoppanvisningar kräver ett eget block. Flera villkorliga hoppanvisningar kan stå i ett block. Vid användning av villkorliga programhopp kan också uppnå en betydande förkortning av programmet. Programmering IF Bedingung GOTOF Label IF Bedingung GOTOB Label GOTOF GOTOB Label IF Bedingung ; hopp framåt ; hopp bakåt ; hoppriktning framåt (i riktning mot det sista blocket i programmet) ; hoppriktning bakåt (i riktning mot det första blocket i programmet) ; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller blocknummer ; inledning av hoppvillkor ; räkneparametrar, räkneuttryck för formuleringen av villkor Jämförelseoperationer Operatorer Betydelse = = lika < > skilt från > större än < mindre än > = större än eller lika med < = mindre än eller lika med Jämförelseoperationerna stödet formuleringen av ett hoppvillkor. Jämförbara är därvid också räkneuttryck. Resultatet av jämförande operationer är "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". "Ej uppfyllt" kan jämföras med värdet noll. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 255

256 Programmera 9.10 Programhopp Programmeringsexempler för jämförande operatorer R1>1 ; R1 större än 1 1 < R1 ; 1 mindre än R1 R1<R2+R3 ; R1 mindre än R2 plus R3 R6>=SIN( R7*R7) ; R6 större än eller lika med SIN (R7) 2 Programmeringsexempel N10 IF R1 GOTOF LABEL1... N90 LABEL1:... N100 IF R1>1 GOTOF LABEL2... N150 LABEL2: N800 LABEL3: N1000 IF R45==R7+1 GOTOB LABEL3... flera villkorliga hopp i blocket: N10 MA1: N20 IF R1==1 GOTOB MA1 IF R1==2 GOTOF MA N50 MA2:... ; om R1 inte är noll, hoppa till block med LABEL1 ; om R1 större än 1, hoppa till block med LABEL2 ; om R45 lika med R7, hoppa till block med LABEL3 Märk Det hoppas till det första uppfyllda villkoret. 256 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

257 Programmera 9.10 Programhopp Programmeringsexempel för hopp Uppgift Framkörning till punkter på ett cirkelavsnitt: Givet: Begynnelsevinkel: 30 i R1 Cirkelradie: 32 mm i R2 Avstånd för positionerna: 10 i R3 Antal punkter: 11 i R4 Läge cirkelmedelpunkt i Z: 50 mm i R5 Läge cirkelmedelpunkt i X: 20 mm i R6 Bild 9-53 Köra linjärt till punkter på ett cirkelavsnitt Programmeringsexempel N10 R1=30 R2=32 R3=10 R4=11 R5=50 R6=20 N20 MA1: G0 Z=R2 *COS (R1)+R5 X=R2*SIN(R1)+R6 N30 R1=R1+R3 R4= R4-1 N40 IF R4 > 0 GOTOB MA1 N50 M2 ; tillordning av begynnelsevärden ; räkning och tilldelning till axeladresser Förklaring I blocket N10 tillordnas begynnelsevillkoren för de motsvarande räkneparametrarna. I N20 görs beräkningen av koordinaterna i X och Z och genomarbetningen. I blocket N30 höjs R1 med avståndsvinkeln R3, R4 minskas med 1. Är R4 > 0, genomarbetas N20 på nytt, annars N50 med programslut. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 257

258 Programmera 9.11 Underprogramteknik 9.11 Underprogramteknik Allmänt Användning Principiellt finns mellan ett huvud- och ett underprogram ingen skillnad. I underprogrammen läggs ofta återkommande bearbetningsföljder, t.ex. vissa konturformer. I huvudprogrammet anropas detta underprogram vid erforderliga ställen och genomarbetas därmed. En form av underprogram är bearbetningscykeln. Bearbetningscykler innehåller allmänt giltiga bearbetningsfall. Genom försörjning med värden via planerade övergivningsparametrar kan du uppnå en anpassning till ditt konkreta användningsfall. Uppbyggnad Uppbyggnaden av ett underprogram är identisk med den för ett huvudprogram (se Kapitel "Programuppbyggnad"). Underprogram förses liksom huvudprogram i sista blocket i programförloppet med M2 (programslut). Detta betyder här att återvända till det anropande programplanet. Programslut Som ersättning för M2-programslutet kan i underprogrammet också användas slutanvisningen RET. RET kräver ett eget block. RET-anvisningen skall användas när en G64-banstyrningsdrift inte skall avbrytas genom återvändandet. Vid M2 avbryts G64 och skapar precisionsstopp. 258 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

259 Programmera 9.11 Underprogramteknik Bild 9-54 Exempel för förlopp vid tvåkanaligt anrop av ett underprogram Underprogramnamn För att kunna välja ett visst underprogram från flera, får programmet ett eget namn. Namnet kan väljas fritt vid upprättandet av programmet under iakttagande av regler. Samma regler som för huvudprogramnamn gäller. Exempel: BUCHSE7 Dessutom finns vid underprogrammen möjligheten att använda adressordet L.... För värdet är 7 decimalställen (endast heltaliga) möjliga. Beakta: Nollor i början har vid adressen L betydelse för åtskiljandet. Exempel: L128 är inte L0128 eller L00128! Detta är 3 olika underprogram. Observera: Underprogramnamnet LL6 är reserverat för verktygsväxlingen. Underprogramanrop Underprogram anropas i ett program (huvud- eller underprogram) med sitt namn. För detta är ett eget block nödvändigt. Exempel: N10 L785 N20 WELLE7 ; anrop av underprogram L785 ; anrop av underprogram WELLE7 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 259

260 Programmera 9.11 Underprogramteknik Programupprepning P... Skall ett underprogram genomarbetas flera gånger efter varandra, skriver du i blocket för anropet efter underprogramnamnet under adressen P antalet genomgångar. Maximalt är 9999 genomgångar möjliga (P1... P9999). Exempel: N10 L785 P3 ; anrop av underprogram L785, 3 genomgångar Kapslingsdjup Underprogram kan inte anropas bara i huvudprogrammet, utan också i ett underprogram. Totalt står för ett sådant kapslat anrop 8 programplan till förfogande; inklusive huvudprogramplanet. Bild 9-55 Förlopp vid 8 programplan Informationer I underprogrammet kan modalt verkande G-funktioner förändras, t.ex. G90 --> G91. Ge vid återvändandet till det anropande programmet akt på att alla modalt verkande funktioner är så inställda, som du behöver dem. Samma gäller för räkneparametern R. Ge akt på att din i övre programplan använda räkneparameter inte ändras oavsiktligt i värdena i djupare programplan. Vid arbetande med SIEMENS-cykler behövs upp till 7 programplan för detta. 260 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

261 Programmera 9.11 Underprogramteknik Anrop av bearbetningscykler (svarva) Funktionalitet Cykler är teknologiunderprogram, som allmängiltigt realiserar ett visst bearbetningsförlopp; till exempel borra eller gängskära. Anpassningen till det konkreta problemet sker via försörjningsparametrar/värden direkt vid anrop av respektive cykel. Programmeringsexempel N10 CYCLE83(110, 90,...) ; anrop av cykel 83, överlämna värden direkt, eget block N40 RTP=100 RFP= ; ställa in övergivandeparametrar för cykel 82 N50 CYCLE82(RTP, RFP,...) ; anrop av cykel 82, eget block Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 261

262 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Tidgivare för gångtiden Funktionalitet Tidgivare (timer) ställs till förfogande som systemvariabler ($A...), vilka kan användas till övervakning av teknologiska processer i programmet eller endast i indikeringen. För dessa tidgivare existerar endast läs-åtkomst. Det finns tidgivare som alltid är aktiva. Andra kan inaktiveras via maskindata. Tidgivare - alltid aktiv $AN_SETUP_TIME - tid sedan den sista "Styrningsstarten med default-värden" (i minuter) Den nollställs automatiskt vid "Styrningsstart med default-värden". $AN_POWERON_TIME - tid sedan den sista starten av styrningen (i minuter) Den nollställs automatiskt vid varje start av styrningen. Tidgivare - inaktiverbar De följande tidgivarna är aktiverade via maskindatum (standardinställning). Starten är tidgivarspecifik. Varje aktiv gångtidsmätning stoppas automatiskt vid stoppat programtillstånd eller vid matning-override-noll. Beteendet för de aktiverade tidsmätningarna vid aktiv provkörningsmatning och programtest kan fastläggas med hjälp av maskindata. $AC_OPERATING_TIME - total gångtid för NC-programmen i driftsläget AUTOMATIK (i sekunder) I driftsläget AUTOMATIK summeras gångtiderna för alla program mellan NC-Start och programslut/reset. Tidgivaren nollställs vid varje styrningsstart. $AC_CYCLE_TIME - gångtid för det valda NC-programmet (i sekunder) I det valda NC-programmet mäts gångtiden mellan NC-Start och programslut/reset. Med starten av ett nytt NC-program raderas timern. $AC_CUTTING_TIME - verktyg-ingreppstid (i sekunder) Gångtiden för banaxlarna utan aktiv snabbgång i alla NC-programmen mellan NC-Start och programslut/reset vid aktivt verktyg (standardinställning) mäts. Mätningen stoppas dessutom vid aktiv fördröjningstid. Timern nollställs automatiskt vid en "Styrningsstart med default-värden". 262 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

263 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Programmeringsexempel N10 IF $AC_CUTTING_TIME>=R10 GOTOF WZZEIT... N80 WZZEIT: N90 MSG("Werkzeug-Eingriffszeit: Grenzwert erreicht") N100 M0 ; verktyg-ingreppstid gränsvärde Indikering Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen under <OFFSET PARAM> "Settingdaten" "Tider/räknare": Körtid totalt Programkörtid Matning-körtid Tid sedan kallstart Tid sedan varmstart = $AC_OPERATING_TIME = $AC_CYCLE_TIME = $AC_CUTTING_TIME = $AN_SETUP_TIME = $AN_POWERON_TIME "Gångtid för program" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet Position i anvisningsraden. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 263

264 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Arbetsstycksräknare Funktionalitet Räknare Under funktionen "Arbetsstycksräknare" ställs räknare till förfogande, som kan användas för räkningen av arbetsstycken. Dessa räknare existerar som systemvariabel med skriv- och läs-åtkomst från programmet eller med manövrering (observera skyddssteg för att skriva!). Via maskindata kan inflytande utövas på räknaraktiveringen, tidpunkten för nollställningen och räknealgoritmen. $AC_REQUIRED_PARTS - antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör) I denna räknare kan det antal verkstycken definieras, som när det uppnås gör att antalet aktuella arbetsstycken $AC_ACTUAL_PARTS nollställs. Via maskindatum kan genereringen av indikeringslarm "Arbetsstycke-bör uppnått" aktiveras. $AC_TOTAL_PARTS - antal totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är) Räknaren anger antalet av alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. Räknaren nollställs automatiskt vid styrningsstart. $AC_ACTUAL_PARTS - antal aktuella arbetsstycken (aktuellt-är) I denna räknare anges antalet av alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. När arbetsstycke-bör uppnåtts ($AC_REQUIRED_PARTS, värde större än noll) nollställs räknaren automatiskt. $AC_SPECIAL_PARTS - antal av användaren specificerade arbetsstycken Denna räknare tillåter användaren en räkning av arbetsstycken enligt egen definition. Ett utgivande av larm kan definieras vid identitet med $AC_REQUIRED_PARTS (arbetsstycke-bör). En nollställning av räknaren måste användaren göra själv. Programmeringsexempel N10 IF $AC_TOTAL_PARTS==R15 GOTOF SIST... N80 SIST: N90 MSG("Werkstück-Soll erreicht") N100 M0 ; stycktal uppnått? Indikering Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen under <OFFSET PARAM> "Settingdaten" "Tider/räknare": Detaljer totalt Detaljer begärda Antal detaljer = $AC_TOTAL_PARTS = $AC_REQUIRED_PARTS = $AC_ACTUAL_PARTS $AC_SPECIAL_PARTS inte disponibel i indikeringen "Antal detaljer" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet Position i anvisningsraden. 264 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

265 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Översikt verktygsövervakning Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Funktionalitet Verktygsövervakningen aktiveras via maskindata. Följande övervakningstyper för det aktiva skäret till det aktiva verktyget är möjliga: Övervakning av livslängden Övervakning av stycktalet För ett verktyg (WZ) kan de nämnda övervakningarna aktiveras samtidigt. Styrningen/datainmatningen för verktygsövervakningen sker med fördel via manövreringen. Vid sidan därav kan funktioner också programmeras. Övervakningsräknare För varje övervakningstyp existerar övervakningsräknare. Övervakningsräknarna går från ett inställt värde > 0 mot noll. Uppnår en övervakningsräknare värdet 0, så gäller gränsvärdet som uppnått. Ett motsvarande larmmeddelande ges ur. Systemvariabel för typ och tillstånd för övervakningen $TC_TP8[t] ; tillstånd för verktyget med numret t: Bit 0 = 1: WZ är aktivt = 0: WZ inte aktivt Bit 1 = 1: WZ är frigivet = 0: inte frigivet Bit 2 = 1: WZ är spärrat = 0: inte spärrat Bit 3 : reserverat Bit 4 = 1: Förvarningsgräns uppnådd = 0: inte uppnådd $TC_TP9[t] ; typ av övervakningsfunktion för verktyget med numret t: = 0: ingen överfakning = 1: (livslängds-) tidsövervakat WZ = 2: stycktalövervakat WZ Dessa systemvariabler kan läsas/skrivas i NC-programmet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 265

266 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Systemvariabel för verktygsövervakningsdata Tabell 9-5 Verktygsövervakningsdata Beteckning Beskrivning Datatyp Förbeläggning $TC_MOP1[t,d] Förvarningsgräns livslängd i minuter REAL 0.0 $TC_MOP2[t,d] Rest-livslängd i minuter REAL 0.0 $TC_MOP3[t,d] Förvarningsgräns stycktal INT 0 $TC_MOP4[t,d] Rest-stycktal INT 0 $TC_MOP11[t,d] Bör-livslängd REAL 0.0 $TC_MOP13[t,d] Bör-stycktal INT 0 t för verktygsnummer T, d för D-nummer Systemvariabel för aktivt verktyg I NC-programmet kan läsas via systemvariabel: $P_TOOLNO $P_TOOL ; nummer för det aktiva verktyget T ; aktivt D-nummer för det aktiva verktyget 266 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

267 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Livslängsövervakning Övervakningen av livslängden görs för det verktygsskär, som just används (aktivt skär D för det aktiva verktyget T). Så snart som banaxlarna förflyttas (G1, G2. G3,... men inte vid G0), aktualiseras restlivslängen ($TC_MOP2[t,d]) för detta verktygsskär. Går under en bearbetning restlivslängden för ett skär till ett verktyg till värdet för "Förvarningsgräns livslängd" ($TC_MOP1[t,d]), så anmäls detta via en gränssittssignal " till PLC. Är rest-livslängden 0, så kommer ett larm och en ytterligare gränssnittssignal sätts. Verktyget antar sedan tillståndet "spärrat" och kan nu inte längre programmeras på nytt så länge som tillståndet "spärrat" står. Operatören måste ingripa: Byta verktyget eller sörja för att han åter har ett verktyg färdigt att användas till bearbetningen. Systemvariabel $A_MONIFACT Systemvariabeln $A_MONIFACT (datatyp REAL) tillåter att låta klockan för övervakningen gå långsammare eller snabbare. Denna faktor kan ställas in före användningen av verktyget, för att t.ex. ta hänsyn till det olika slitaget för det använda arbetsstycksmaterialet. Efter styrningsstarten, Reset/programslut har faktorn $A_MONIFACT värdet 1.0. Det är realtid som gäller. Exempel för beräkningen: $A_MONIFACT=1 1 minut realtid = 1 minut livslängd, som dekrementeras $A_MONIFACT=0.1 1 minut realtid = 0.1 minut livslängd, som dekrementeras $A_MONIFACT=5 1 minut realtid = 5 minuter livslängd, som dekrementeras Börvärdesaktualisering med RESETMON( ) Funktionen RESETMON(state, t, d, mon) sätter ärvärdet på börvärdet: för alla eller endast för ett visst skär till ett visst verktyg för alla eller endast för en viss övervakningstyp. Övergivningsparametrar: INT state status för kommandoutförandet: = 0 = -1 = -2 = -3 = -4 framgångsrikt utförande skäret med det nämnd D-numret d existerar inte. verktyget med det nämnda T-numret t existerar inte. det nämnda verktyget t har ingen definierad övervakningsfunktion. övervakningsfunktionen är inte aktiverad, dvs. kommandot utförs inte. INT t internt T-nummer: = 0 <> 0 för alla verktyg för detta verktyg (t < 0: beloppsbildande t ) INT d option: D-numret för verktyget med numret t: > 0 utan d resp. = 0 för detta D-nummer alla skär till verktyget t Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 267

268 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen INT mon option: bitkodad parameter för övervakningstypen (värden analoga $TC_TP9): = 1 = 2 utan d resp. = 0 livslängd stycktal Alla ärvärden från den aktiva övervakningen av verktyget t sätts på börvärdena. Observera: RESETMON( ) verkar inte vid aktiv "Programtest". Variabeln för status-svaret state skall definieras i början på programmet med hjälp av DEF-anvisning: DEF INT state Ett annat namn kan också definieras för variabeln (i stället för state, dock max. 15 tecken, 2 bokstäver i början). Variabeln står nu till förfogande i det program, i vilket den definierades. Samma gäller för övervakningstyps-variabeln mon. Om för detta över huvud taget en uppgift är erforderlig, kan denna också överlämnas direkt som siffra (1 eller 2). 268 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

269 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Stycktalsövervakning Stycktalsövervakat blir det aktiva skäret i det aktiva verktyget. Övervakningen av stycktalet registrerar alla verktygsskär, som används för tillverkningen av ett arbetsstycke. Ändrar sig stycktalet genom nya uppgifter, så anpassas övervakningsdata för alla verktygsskär som varit aktiva sedan den sista styckräkningen. Aktualisera stycktalet med manövrering eller SETPIECE( ) Aktualiseringen av stycktalet kan göras med manövrering (HMI) resp. i NC-programmet med språkkommando SETPIECE( ). Med SETPIECE-funktionen kan programmeraren aktualisera stycktalsövervakningsdata för de i bearbetningsprocessen deltagande verktygen. Har SETPIECE(n) programmerats, genomsöks det interna Setpiece-minnet (arbetsminne). Har detta "arbetsminne" ställts in för ett skär till ett verktyg, räknas stycktalet (rest-stycktal - $TC_MOP4) för respektive skär ner med det angivna värdet och respektive "arbetsminne" (Setpiece-minne) raderas. SETPIECE(n, s) ; n: = Antalet arbetsstycken, som producerats sedan det sista genomförandet av SETPIECE-funktionen. Räknar-läget för rest-stycktal ($TC_MOP4[t,d]) förminskas med detta värde. s : = 1 eller 2 spindel 1 eller 2 (verktygshållare), endast erforderlig, när 2 spindlar finns Programmeringsexempel N10 G0 X100 N20... N30 T1 : verktygsväxling med T-kommando N50 D1... ; bearbetning med T1, D1 N90 SETPIECE(2) ; $TC_MOP4[1,1 ] (T1,D1) dekrementeras med 2 N100 T2 N110 D2... ; bearbetning med T2, D2 N200 SETPIECE(1) ; $TC_MOP4[2,2 ] (T2,D2) dekrementeras med 1... N300 M2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 269

270 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Observera: Märk Kommandot SETPIECE( ) verkar inte i blocksökning. Direkt skriva $TC_MOP4[t,d] rekommenderas endast i enkla fall. Det krävs för detta ett följande block med STOPRE-kommandot. Kommandot SETPIECE ( ) verkar också på det före programstart valda verktyget resp. skäret. Växlar du verktyget i driftsläget "MDA", då verkar kommandot SETPIECE ( ) på verktygen efter programstarten. Börvärdesaktualisering Börvärdesaktualiseringen, inställningen av rest-stycktalsräknaren ($TC_MOP4[t,d]) på börstycktalet ($TC_MOP13[t,d]), görs vanligen med manövrering (HMI). Men den kan också, som redan beskrivits för livslängdsövervakningen, göras via funktionen RESETMON (state, t, d, mon). Exempel: DEF INT state ; i programbörjan definiera variabel för status-svar... N100 RESETMON(state,12,1,2) Börvärdesaktualisering för stycktalsräknaren för T12, D1, börvärde Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

271 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Programmeringsexempel DEF INT state ; definiera variabel för status-svar från RESETMON() G0 X... ; friköra T7 ; växla in nytt verktyg, ev. med M6 $TC_MOP3[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=100 ; förvarningsgräns 100 styck $TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700 ; rest-stycktal $TC_MOP13[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700 ; börvärde stycktal ; aktivering efter inställningen: $TC_TP9[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=2 ; aktivering stycktalsövervakning, aktivt WZ STOPRE ANF: BEARBEIT ; underprogram för arbetsstycksbearbetning SETPIECE(1) ; aktualisera räknare M0 ; nästa arbetsstycke, vidare med NC-start IF ($TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]]>1) GOTOB ANF MSG("Werkzeug T7 verschlissen - Bitte wechseln") M0 ; efter verktygsväxling, vidare med NC-start RESETMON(state,7,1,2) ; börvärdesaktualisering styckräknare IF (state<>0) GOTOF ALARM GOTOB ANF ALARM: ; Fehler zur Anzeige bringen: MSG("Fehler RESETMON: " <<state) M0 M2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 271

272 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Fräsbearbetning av frontytor - TRANSMIT Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Funktionalitet Den kinematiska transformations-funktionen TRANSMIT möjliggör en fräs-/ borrbearbetning av en frontsida på svarvdelar i svarvuppspänning. För programmeringen av denna bearbetning används ett kartesiskt koordinatsystem. Styrningen transformerar de programmerade förflyttningsrörelserna i det kartesiska koordinatsystemet till rörelser för de reala maskinaxlarna. Huvudspindeln fungerar härvid som maskin-rundaxel. TRANSMIT måste projekteras med speciella maskindata. En mittförskjutning av verktyget relativt till svarvmitten är tillåten och projekteras också via dessa maskindata. Förutom verktygslängdskompenseringen kan också arbetas med verktygsradiekompensering (G41, G42). Hastighetsstyrningen tar hänsyn till de för svarvrörelserna definierade begränsningarna. Bild 9-56 Fräsbearbetning på frontytan 272 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

273 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Programmering TRANSMIT ; koppla till TRANSMIT (eget block) Med TRAFOOF ; koppla från (eget block) Med TRAFOOF kopplas varje aktiv transformationsfunktion från. Programmeringsexempel Bild 9-57 Kartesiskt koordinatsystem X, Y, Z med origo i svarvmitten vid programmering av TRANSMIT ; fräsa fyrkant, utanför mitten och roterad N10 T1 F400 G94 G54 ; verktyg fräs, matning, matningstyp N20 G0 X50 Z60 SPOS=0 ; framkörning till begynnelsepositionen N25 SETMS(2) ; masterspindel är nu fräs-spindel N30 TRANSMIT ; aktivera TRANSMIT-funktion N35 G55 G17 ; nollpunktsförskjutning, aktivera X/Y-plan N40 ROT RPL=-45 ; programmerbar rotation i X/Y-planet N50 ATRANS X-2 Y3 ; programmerbar förskjutning N55 S600 M3 ; koppla till fräs-spindel N60 G1 X12 Y-10 G41 ; koppla till WZ-radiekompensering N65 Z-5 ; ansätta fräs N70 X-10 N80 Y10 N90 X10 N100 Y-12 N110 G0 Z40 ; lyfta fräs Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 273

274 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner N120 X15 Y-15 G40 N130 TRANS N140 M5 N150 TRAFOOF N160 SETMS N170 G54 G18 G0 X50 Z60 SPOS=0 N200 M2 ; koppla från WZ-radiekompensering ; koppla från programmerbar förskjutning och rotation ; koppla från fräs-spindel ; koppla från TRANSMIT ; masterspindel är nu åter huvudspindel ; framkörning till begynnelsepositionen Informationer Rotationsmitt med X0/Y0 betecknas som pol. En arbetsstycksbearbetning i närheten av polen är inte att rekommendera, eftersom ev. stora matningsreduceringar kan vara nödvändig, för att inte överbelasta rundaxeln. Undvik valet av TRANSMIT när verktygets läge är exakt i polen. Undvik att köra genom polen X0/Y0 med verktygsmedelpunkten. 274 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

275 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Funktionalitet Den kinematiska transformationsfunktionen TRACYL används för fräsbearbetning av mantelytan till cylindriska kroppar och möjliggör tillverkning av valfritt löpande spår. Förloppet av spåren programmeras i den plana mantelytan, som tankemässigt lindades av från en bestämd bearbetnings-cylinderdiameter. Bild 9-58 Kartesiskt koordinatsystem X, Y, Z vid programmering av TRACYL Styrningen transformerar de programmerade förflyttningsrörelserna i det kartesiska koordinatsystemet X, Y, Z till rörelser för de reala maskinaxlarna. Huvudspindeln fungerar härvid som maskin-rundaxel. TRACYL måste projekteras med speciella maskindata. Här fastläggs också, vid vilken rundaxelposition värdet Y=0 ligger. Förfogar maskinen över en real maskin-y-axel (YM), så kan en utvidgad TRACYL-variant projekteras. Denna tillåter tillverkning av spår med spårväggskompensering: Spårvägg och botten är här vinkelräta mot varanda - även om fräsdiametern är mindre än spårbredden. Detta är annars endast möjligt med fräs som passar exakt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 275

276 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Bild 9-59 Speciell maskinkinematik med extra maskin-y-axel (YM) Bild 9-60 Olika spår i tvärsnitt Programmering TRACYL(d) ; koppla till TRACYL (eget block) TRAFOOF ; koppla från (eget block) d - bearbetnings-diameter för cylindern i mm Med TRAFOOF kopplas varje aktiv transformationsfunktion från. 276 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

277 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Adress OFFN Avstånd från spårsidoväggen till den programmerade banan Som regel programmeras spårmittlinjen. OFFN fastlägger (halva) spårbredden vid tillkopplad fräsradiekompensering (G41, G42). Programmering: OFFN=... ; avstånd i mm Observera: Sätt OFFN = 0 efter spårtillverkningen. OFFN används också utanför TRACYL - för arbetsmånsprogrammering i förbindelse med G41, G42. Bild 9-61 Användning av OFFN för spårbredden Programmeringsanvisning För att fräsa spår med TRACYL, programmeras i detaljprogrammet med koordinatuppgifterna spårmittlinjen och via OFFN den (halva) spårbredden. OFFN blir verksam först med vald verktygsradiekompensering. Dessutom måste OFFN vara >= verktygsrdien, för att undvika en skada på spårväggen som ligger mittemot. Ett detaljprogram för att fräsa ett spår består som regel av följande steg: 1. Välja verktyg 2. Välja TRACYL 3. Välja passande nollpunktsförskjutning 4. Positionera 5. Programmera OFFN 6. Välja WRK 7. Framkörningsblock (inkörning av WRK och framkörning till spårväggen) 8. Programmera spårförlopp via spårmittlinjen 9. Välja bort WRK 10. Bortkörningsblock (urkörning av WRK och bortkörning från spårväggen) 11. Positionera 12. Radera OFFN 13.TRAFOOF (välja bort TRACYL) 14. Åter välja ursprunglig nollpunktsförskjutning (se även följande progremmeringsexempel) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 277

278 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Informationer Ledningsspår: Med en verktygsdiameter, som exakt motsvarar spårbredden, är en exakt spårtillverkning möjlig. Verktygsradiekompenseringen kopplas härvid inte till. Med TRACYL kan också spår tillverkas, för vilka verktygsdiametern är mindre än spårbredden. Här är det motiverat att använda verktygsradiekompensering (G41, GG42) och OFFN. För att undvika precisionsproblem, bör verktygsdiametern vara endast lite mindre än spårbredden. Vid TRACYL med spårväggskompensering bör den för kompenseringen använda axeln (YM) stå i rotationscentrum. Därmed tillverkas spåret i mitten på den programmerade spårmittlinjen. Val av verktygsradiekompensering (WRK): WRK verkar till den programmerade spårmittlinjen. Härur resulterar spårväggen. För att verktyget skall köra till vänster om spårväggen (till höger om spårmittlinjen), matas G42 in. Motsvarande skall för höger om spårväggen (vänster om spårmittlinjen) skrivas G41. Alternativt till byte av G41<->G42 kan du i OFFN föra in spårbredden med negativt förtecken. Eftersom OFFN även utan TRACYL räknas in vid aktiv WRK, bör OFFN efter TRAFOOF åter ställas in på noll. OFFN med TRACYL verkar på ett annat sätt än utan TRACYL. En ändring av OFFN inom detaljprogrammet är möjlig. Därmed kan den verkliga spårmittlinjen förskjutas från mitten. Litteratur: Funktionsbeskrivning, Kap. "Kinematiska transformationer" Programmeringsexempel Tillverkning av ett hakformigt spår Bild 9-62 Exempel för spårtillverkning 278 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

279 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner Bild 9-63 Programmering av spåret, värden i spårbotten ; Bearbetningsdiameter för cylindern i spårbotten: 35,0 mm ; önskad total spårbredd: 24,8 mm, använd fräs har radien: 10,123 mm N10 T1 F400 G94 G54 N30 G0 X25 Z50 SPOS=200 N35 SETMS(2) N40 TRACYL (35.0) N50 G55 G19 N60 S800 M3 N70 G0 Y70 Z10 N80 G1 X17.5 N70 OFFN=12.4 N90 G1 Y70 Z1 G42 N100 Z-30 N110 Y20 N120 G42 G1 Y20 Z-30 N130 Y70 F600 N140 Z1 N150 Y70 Z10 G40 N160 G0 X25 N170 M5 OFFN=0 N180 TRAFOOF N190 SETMS N200 G54 G18 G0 X25 Z50 SPOS=200 N210 M2 ; verktyg fräs, matning, matningstyp, NV-kompensering ; framkörning till begynnelsepositionen ; masterspindel är nu fräs-spindel ; koppla till TRACYL, bearbetningsdiameter 35,0 mm ; NV-kompensering, planval: Y/Z-plan ; koppla till fräs-spindel ; begynnelseposition Y / Z ; ansätta fräsen på spårbotten ; spårväggsavstånd 12,4 mm till spårmittlinjen ; koppla till WRK, framkörning till spårväggen ; spårskärning parallellt med cylinderaxeln ; spårskärning parallellt med omkretsen ; börja WRK på nytt, framkörning till den andra spårväggen, ; spårväggsavstånd fortfarande12,4 mm till spårmittlinjen ; spårskärning parallellt med omkretsen ; spårskärning parallellt med cylinderaxeln ; koppla från WRK ; lyfta fräs ; koppla från fräs-spindel, radera spårväggsavstånd ; koppla från TRACYL ; masterspindel är nu åter huvudspindel ; framkörning till begynnelsepositionen Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 279

280 Programmera 9.14 Fräsbearbetning på svarvmaskiner 280 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

281 Cykler Överblick över cyklerna Cykler är teknologiunderprogram med vilka bestämda bearbetningsförlopp, som till exempel borrning av en gänga, kan realiseras allmängiltigt. Anpassningen av cykerlna till en konkret problemställning sker via försörjningsparametrarna. De här beskrivna cyklerna är samma som levereras för SINUMERIK 840D sl. Borrcykler och svarvcykler Med styrningen SINUMERIK 802D sl kan följande standardcykler utföras: Borrcykler CYCLE81: Borra, centrera CYCLE82: Borra, plansänka CYCLE83: Djuphålsborra CYCLE84: Gängborra utan flytande gänghållare CYCLE840: Gängborra med flytande gänghållare CYCLE85: Brotscha 1 (arborra 1) CYCLE86: Ursvarva (arborra 2) CYCLE87: Borra med stopp 1 (arborra 3) CYCLE88: Borra med stopp 2 (arborra 4) CYCLE89: Brotscha 2 (arborra 5) HOLES1: Hålrad HOLES2: Hålcirkel Arborrcyklerna CYCLE85... CYCLE89 kallas för SINUMERIK 840D arborra 1... arborra 5, men är trots detta identiska till sin funktion. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 281

282 Cykler 10.1 Överblick över cyklerna Svarvcykler CYCLE93: Instick CYCLE94: Fristick (form E och F enligt DIN) CYCLE95: Spåntagning med baksnitt CYCLE96: Gängfristick CYCLE97: Gängskärning CYCLE98: Gängkedja Cyklerna levereras med toolbox och måste vid behov laddas via RS232-gränssnittet till detaljprogramminnet. Cykelhjälpunderprogram Till cykelpaketet hör följande hjälpunderprogram: cyclest.spf steigung.spf och meldung.spf. Dessa måste alltid vara laddade i styrningen. 282 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

283 Cykler 10.2 Programmering av cykler 10.2 Programmering av cykler En standardcykel är definierad som underprogram med namn och parameterlista. Villkor för anrop och återvändande De före cykelanropet verksamma G-funktionerna och de programmerbara förskjutningarna bibehålls under cykeln. Bearbetningsplanet G17 vid borrcykler resp. G18 vid svarvcykler definierar du före cykelanrop. Vid borrcyklerna utförs borrningen i den axel, som står vinkelrätt mot det aktuella planet. Meddelanden under genomarbetningen av en cykel För några cykler visas under genomarbetningen meddelanden på styrningens bildskärm, som ger anvisningar över bearbetningens situation. Dessa meddelanden avbryter inte programgenomarbetningen och står kvar tills nästa meddelande kommer. Meddelandetexterna och deras betydelse finns beskrivna vid respektive cykler. En sammanfattning av alla relevanta meddelanden finns i Kapitel 9.4. Blockindikering under genomarbetningen av en cykel Under cykelns totala gångtid förblir cykelanropet stående i den aktuella blockindikeringen. Cykelanrop och parameterlista Försörjningsparametrarna för cyklerna kan du överlämna via parameterlistan vid cykelanrop. Märk Ett cykelanrop kräver alltid ett block för sig. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 283

284 Cykler 10.2 Programmering av cykler Grundläggande anvisningar för parameterförsörjning av standardcyklerna Programmeringshandboken beskriver parameterlistan för varje cykel med: ordningsföljd och typ. Ordningsföljden för försörjningsparametrarna måste ovillkorligen respekteras. Varje försörjningsparameter till en cykel har en bestämd datatyp. Vid cykelanrop skall dessa typer iakttagas för de parametrar som används aktuellt. Följande kan överlämnas till parameterlistan: R-parametrar (endast för siffervärden) Konstanter Används R-parametrar i parameterlistan, måste dessa dessförinnan beläggas med värden i programmet. Cyklerna kan därvid anropas på följande sätt: med en ofullständig parameterlista eller under utelämnande av parametrar Utelämnas övergivningsparametrar i slutet av parameterlistan, måste parameterlistan avslutas i förtid med ")". Skall under mellantiden parametrar utelämnas, då skall ett komma "...,,..." skrivas om platshållare för detta. Plausibilitetskontroller för värden på parametrar med ett inskränkt värdeområde görs inte, om inte en felreaktion uttryckligen beskrivs för en cykel. Innehåller parameterlistan vid cykelanrop fler noteringar än det finns parametrar definierade i cykeln, visas det allmänna NC-larmet "Parametertal för stort", och cykeln utförs inte. Cykelanrop De olika möjligheterna att skriva ett cykelanrop framställs i programmeringsexemplen till de enskilda cyklerna. Simulation av cykler Program med cykelanrop kan till att börja med testas i simulation. Vid simulation visualiseras förflyttningsvägarna för cykeln på bildskärmen. 284 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

285 Cykler 10.3 Grafiskt cykelstöd i programeditorn 10.3 Grafiskt cykelstöd i programeditorn Programeditorn i styrningen erbjuder ett programmeringsstöd för infogande av cykelanrop i programmet och för inmatning av parametrar. Funktion Cykelstödet består av tre komponenter: 1. Cykelval 2. Inmatningsmasker för parameterförsörjning 3. Hjälpbild per cykel. Översikt över nödvändiga filer Bas för cykelstödet är följande filer: sc.com cov.com Märk Dessa filer laddas vid idrifttagandet av styrningen och måste alltid förbli laddade. Manövrering av cykelstödet För infogande av ett cykelanrop i ett program skall följande steg utföras efter varandra: I den horisontala softkeyraden kan förgrenas via de förefintliga softkeys "Drilling", "Turning" till urvalsrader för de enskilda cyklerna. Valet av cykel sker via den vertikala softkeyraden tills den motsvarande inmatningsmasken med hjälpbild visas. Värden kan matas in direkt (siffervärden) eller indirekt (R-parametrar, t.ex. R27, eller uttryck från R-parametrarna, t.ex. R27+10). Vid inmatning av siffervärden sker en kontroll, om värdet ligger inom det tillåtna området. Några parametrar, som endast kan anta få värden, väljs med hjälp av toggle-knappen. Vid borrcykler finns också möjligheten att med den vertikala softkeyn "Modal Call" modalt anropa en cykel. Bortvalet av det modala anropet sker via "Deselect modal" i urvalslistan för borrcyklerna. Avslutning med "OK" (resp. vid felinmatning med "Abort"). Återöversättning Återöversättningen av programkoder tjänar till att med hjälp av cykelstödet företa ändringar i ett bestående program. Markören placeras på den rad som skall ändras och softkeyn "Recompile" trycks ner. Därmed öppnas åter den tillhörande inmatningsmasken ur vilken programstycket skapades och värden kan ändras och övertas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 285

286 Cykler 10.4 Borrcykler 10.4 Borrcykler Allmänt Borrcykler är enligt DIN fastlagda rörelserförlopp för borrning, arborrning, gängborrning osv. Ditt anrop sker med underprogram med ett fastlagt namn och en parameterlista. De skiljer sig i det teknologiska förloppet och därmed i sina parameterinställningar. Borrcyklerna kan vara modalt verksamma, dvs. de utförs i slutet av varje block som innehåller rörelsekommandon (se Kapitel "Översikt över anvisningarna" resp. "Grafiskt cykelstöd i programeditorn"). Det finns två typer av parametrar: Geometriparameter och Bearbetningsparameter Geometriparametrarna är identiska för alla borrcykler. De definierar referens- och tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet samt det absoluta resp. relativa slutborrdjupet. Geometriparametrarna beskrivs en gång vid den första borrcykeln CYCLE82. Bearbetningsparametrarna har för de olika cyklerna olika betydelse och verkan. De beskrivs därför separat för varje cykel. 286 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

287 Cykler 10.4 Borrcykler Förutsättningar Villkor för anrop och återvändande Borrcyklerna är programmerade oberoende av de konkreta axelnamnen. Före cykelanrop skall köras till borrpositionen i det överordnade programmet. De passande värdena för matning, spindelvarvtal och spindelrotationsriktning skall programmeras i detaljprogrammet, om det inte finns några försörjningsparametrar för detta i borrcykeln. De före cykelanropet aktiva G-funktionerna och det aktuella datablocket bibehålls under cykeln. Plandefinition Vid borrcyklerna förutsätts i allmänhet att det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet, i vilket skall bearbetas, är definierat genom val av planet G17och aktivering av en programmeringsbar förskjutning. Borraxeln är alltid den axel i detta koordinatsytem som står vinkelrätt mot det aktuella planet. Före anropet måste en längdkompensering vara vald. Denna verkar alltid vinkelrätt mot det valda planet och förblir aktiv även efter cykelslut. Vid svarvnng är på det viset borraxeln Z-axeln. Det borras på arbetsstyckets frontsida. Fördröjningstidsprogrammering Parametrarna för fördröjningstiderna i borrcyklerna tillordnas alltid F-ordet och skall försörjas motsvarande med värden i sekunder. Avvikelser därifrån beskrivs uttryckligen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 287

288 Cykler 10.4 Borrcykler Speciella egenskaper för användning av borrcykler på en svarvmaskin På enkla svarvmaskiner, som inte har något drivet verktyg, kan borrcykler endast användas till att borra på frontsidan (med Z-axeln) i rotationsmitten. De måste då alltid anropas i G17- planet. Bild 10-1 Borra i rotationsmitten utan drivet verktyg På svarvmaskiner med drivna verktyg kan också borras utanför mitten på frontsidan eller på mantelyten, om maskinens uppbyggnad gör det möjligt. Vid borrning utanför mitten på frontsidan skall följande iakttagas: Arbetsplanet är G17 - därmed är Z verktygsaxeln. Spindeln för det drivna verktyget måste förklaras till masterspindel (kommando SETMS). Borrpositionen kan antingen programmeras med X och C-axel eller vid aktiv TRANSMIT med X och Y. 288 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

289 Cykler 10.4 Borrcykler Bild 10-2 Borra på frontyta med drivet verktyg Vid borrning på mantelytan skall följande iakttagas: Arbetsplanet är G19 - därmed är X verktygsaxeln. Spindeln för det drivna verktyget måste förklaras till masterspindel (kommando SETMS). Borrpositionen kan antingen programmeras med Z och C-axel eller vid aktiv TRACYL med X och Z. Bild 10-3 Borra på mantelyta med drivet verktyg Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 289

290 Cykler 10.4 Borrcykler Borra, centrera - CYCLE81 Programmering CYCLE81(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR) Tabell 10-1 Parametrar CYCLE81 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med den i det anropande programmet programmerade matningen (G1) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Förklaring av parametrarna: RFP och RTP (referensplan och tillbakamatningsplan) Som regel har referens- (RFP) och tillbakamatningsplanet (RTP) olika värden. I cykeln utgås från att tillbakamatningsplanet ligger framför referensplanet. Avståndet för tillbakamatningsplanet till slutborrdjup är alltså större än avståndet för referensplanet till slutborrdjup. SDIS (säkerhetsavstånd) Säkerhetsavståndet (SDIS) verkar i förhållande till referensplanet. Detta läggs ytterligare framåt med säkerhetsavståndet. Riktningen i vilken säkerhetsavståndet verkar, bestäms automatiskt av cykeln. 290 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

291 Cykler 10.4 Borrcykler DP och DPR (slutborrdjup) Slutborrdjupet kan valfritt anges absolut (DP) eller relativt (DPR) till referensplanet. Vid relativ uppgift beräknar cykeln självständigt djupet som resulterar med hjälp av läget för referens- och tillbakamatningsplan. Märk Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup: Enligt värde för relativt djup" i meddelanderaden. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte tillåten. Felmeddelandet "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 291

292 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Bohren_Zentrieren Med detta program tillverkas ett hål på frontsidan under användning av borrcykel CYCLE81. Borraxeln är alltid Z-axeln. N10 G0 G17 G90 F200 S300 M3 N20 T3 D1 N30 M6 N40 Z10 N50 X0 N60 CYCLE81(10, 0, 2, --35,) N70 G0 Z100 N100 M2 ; bestämning av teknologivärden ; växla in verktyg ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop ; tillbakamatning i Z ; programslut 292 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

293 Cykler 10.4 Borrcykler Borra, plansänka - CYCLE82 Programmering CYCLE82(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB) Parametrar Tabell 10-2 Parametrar CYCLE82 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, kan en fördröjningstid bli verksam. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med den före cykelanrop programmerade matningen (G1) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 293

294 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. Märk Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup: Enligt värde för relativt djup" i meddelanderaden. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte tillåten. Felmeddelandet "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre. Programmeringsexempel: Bohren_Plansenken Programmet utför på positionen X0 en gång ett hål med djupet 20 mm under användning av cykeln CYCLE82. Fördröjningstiden är angiven med 3 s, säkerhetsavståndet i borraxeln Z med 2,4 mm. N10 G0 G90 G54 F2 S300 M3 N20 D1 T6 Z50 N30 G17 X0 N40 CYCLE82(3, 1.1, 2.4, -20,, 3) N50 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop med absolut slutborrdjup och säkerhetsavstånd ; programslut 294 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

295 Cykler 10.4 Borrcykler Djuphålsborra - CYCLE83 Programmering CYCLE83(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, FDEP, FDPR, DAM, DTB, DTS, FRF, VARI) Parametrar Tabell 10-3 Parametrar CYCLE83 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) FDEP real första borrdjup (absolut) FDPR real första borrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DAM real degressionsbelopp (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) DTS real fördröjningstid i begynnelsepunkten och vid spåntömningen FRF real matningsfaktor för första borrdjup (skall matas in utan förtecken) värdeområde: VARI int Bearbetningstyp: spånbrytning=0, spåntömning=1 Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Djupborrningshålet tillverkas därvid genom flera gånger stegvis djupansättning, vars maximala belopp kan angivas, till slutborrdjupet. Valfritt kan borren efter varje ansättningsdjup dras tillbaka till referensplanet + säkerhetsavstånd för spåntömning eller med var gång 1 mm för spånbrytning. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 295

296 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande förlopp: Djuphålsborra med spåntömning (VARI=1): Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 för spåntömning Hålla fördröjningstid i begynnelsepunkten (parameter DTS) Köra fram till det sist uppnådda borrdjupet, minskat med det cykelinternt beräknade förhållningsavståndet med G0 Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Bild 10-4 Djuphålsborra med spåntömning Djuphålsborra med spånbrytning (VARI=0): Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning med 1 mm från det aktuella borrdjupet med G1 och den i det anropande programmet programmerade matningen (för spånbrytning) 296 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

297 Cykler 10.4 Borrcykler Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Bild 10-5 Djuphålsborra med spånbrytning Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Sammanhang mellan parametrarna DP (resp. DPR), FDEP (resp. FDPR) och DMA Mellanborrdjupen beräknas i cykeln från slutborrdjup, första borrdjup och degressionsbelopp på följande sätt: I första steget körs till det via det första borrdjupet parameterinställda djupet, om detta inte överskrider det totala borrdjupet. Från och med det andra borrdjupet resulterar borrslaget ur slaget för det första borrdjupet minus degressionsbelopp, såvida borrslaget är större än det programmerade degressionsbeloppet. De följande borrslagen motsvarar degressionsbeloppet, så länge som restdjupet förblir större än det dubbla degressionsbeloppet. De sista båda borrslagen delas upp och körs likformigt och är på så vis alltid större än det halva degressionsbeloppet. Ligger värdet för det första borrdjupet i motsatt riktning mot det totala djupet, kommer felmeddelandet "Första borrdjupet felaktigt definierat" och cykeln utförs inte. Parameter FDPR verkar i cykeln som parameter DPR. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplan är den relativa uppgiften för det första borrdjupet möjlig. Programmeras det första borrdjupet större än slutborrdjupet, överskrids aldrig slutborrdjupet. Cykeln förminskar det första borrdjupet automatiskt så mycket att slutborrdjupet uppnås vid borrningen och borrar endast en gång. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 297

298 Cykler 10.4 Borrcykler DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. DTS (fördröjningstid) Fördröjningstiden i begynnelsepunkten hålls endast vid VARI=1 (spåntömning). FRF (matningsfaktor) Via denna parameter kan en reduceringsfaktor anges för den aktiva matningen, som det tas hänsyn till endast vid körningen till det första borrdjupet i cykeln. VARI (bearbetningstyp) Sätts parametern VARI=0, frikörs borren efter det varje borrdjup uppnåtts 1 mm för spånbrytning. Vid VARI=1 (för spåntömning) körs borren alltid till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Märk Framflyttningsavståndet beräknas cykelinternt på följande sätt: För ett borrdjup upp till 30 mm är värdet för framflyttningsavståndet alltid lika med 0.6 mm. Vid borrdjup därutöver gäller beräkningsformeln borrdjup/50 (därvid är värdet begränsat till maximalt 7 mm). Programmeringsexempel: Djuphålsborra Detta program utför cykeln CYCLE83 på positionen X0. Det första hålet utförs med fördröjningstiden noll och bearbetningstypen spånbrytning. Slutborrdjupet liksom det första borrdjupet har angivits absolut. Borraxeln är Z-axeln. N10 G0 G54 G90 F5 S500 M4 N20 D1 T6 Z50 N30 G17 X0 N40 CYCLE83(3.3, 0, 0, -80, 0, -10, 0, 0, 0, 0, 1, 0) N50 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; anrop av cykeln, djupparametrar med absolutvärden ; programslut 298 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

299 Cykler 10.4 Borrcykler Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE84 Programmering CYCLE84(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDAC, MPIT, PIT, POSS, SST, SST1) Parametrar Tabell 10-4 Parametrar CYCLE84 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning) SDAC int rotationsriktning efter cykelslut värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5) MPIT real gängstigning som gängstorlek (med förtecken) värdeområde 3 (för M3) (för M48), förtecknet bestämmer rotationsriktningen i gängan PIT real gängstigning som värde (med förtecken) värdeområde: mm), förtecknet bestämmer rotationsriktningen i gängan POSS real spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader) SST real varvtal för gängborrning SST1 real varvtal för tillbakamatning Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade gängdjupet. Med cykeln CYCLE84 kan du tillverka gänghål utan flytande gänghållare. Märk Cykeln CYCLE84 kan endast användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd tekniskt, att gå i lägesreglerad spindeldrift. För gängborrning med flytande gänghållare finns det en egen cykel CYCLE840. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 299

300 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Orienterat spindelstopp (värde i parametern POSS) och överförande av spindeln till axeldrift Gängborrning till slutborrdjup och varvtal SST Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet, varvtal SST1 och omvändning av rotationsriktning Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0, med återskrivning av de före cykelanrop sist programmerade spindelvarvtalet och den under SDAC programmerade rotationsriktningen inleds åter spindeldriften Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Fördröjningstiden skall programmeras i sekunder. Vid borrning i blindhål rekommenderas att utelämna fördröjningstiden. SDAC (rotationsriktning efter cykelslut) Under SDAC skall rotationsriktningen för spindeln efter cykelslut programmeras. Omvändningen av riktningen vid gängborrning sker cykelinternt automatiskt. 300 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

301 Cykler 10.4 Borrcykler MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde) Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde). Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll. Höger- eller vänstergänga fastläggs via förtecknet på stigningsparametern: positivt värde höger (som M3) negativt värde vänster (som M4) Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts. POSS (spindelposition) I cykeln stoppas spindeln orienterat före gängborrningen med kommandot SPOS och förs till lägesreglering. Under POSS programmerar du spindelpositionen för detta spindelstopp. SST (varvtal) Parametern SST innehåller spindelvarvtalet för gängborrningsblocket. SST1 (varvtal tillbakamatning) Under SST1 programmerar du varvtalet för tillbakamatningen ur gänghålet i blocket med G332. Har denna parameter värdet noll, så sker tillbakamatningen med det under SST programmerade varvtalet. Märk Rotationsriktningen omvänds vid gängborrning i cykeln alltid automatiskt. Programmeringsexempel: Gänga utan flytande gänghållare På positionen X0 borras en gänga utan flytande gänghållare, borraxeln är Z-axeln. Ingen fördröjningstid är programmerad, djupuppgiften görs relativt. Parametrarna för rotationsriktningen och stigningen måste vara belagda med värden. En metriska gänga M5 borras. N10 G0 G90 G54 T6 D1 N20 G17 X0 Z40 N30 CYCLE84(4, 0, 2,, 30,, 3, 5,, 90, 200, 500) N40 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop, parametern PIT utelämnades, ingen uppgift för det absoluta djupet, ingen fördröjningstid, spindelstopp vid 90 grader, varvtal vid gängborrningen är 200, varvtal för tillbakamatningen är 500 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 301

302 Cykler 10.4 Borrcykler Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE840 Programmering CYCLE840(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDR, SDAC, ENC, MPIT, PIT, AXN) Parametrar Tabell 10-5 Parametrar CYCLE840 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning) SDR int rotationsriktning för tillbakamatning SDAC int rotationsriktning efter cykelslut värden: 0 (automatisk omvändning av rotationsriktningen), 3 eller 4 (för M3 eller M4) värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5) ENC int gängborrning med/utan givare värden: 0 = med givare, 1 = utan givare MPIT real gängstigning som gängstorlek (med förtecken) värdeområde 3 (för M3) (för M48) PIT real gängstigning som värde (med förtecken) AXN integer värdeområde: mm verktygsaxel värden: 1 = 1. axeln i planet 2 = 2. axeln i planet annars 3. axeln i planet Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade gängdjupet. Med denna cykel kan gängborrningar tillverkas med flytande gänghållare: utan givare och med givare. 302 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

303 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp gängborrning med flytande gänghållare utan givare Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Gängborrning till slutborrdjup Hålla fördröjningstid på gängborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 303

304 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp gängborrning med flytande gänghållare med givare Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Gängborrning till slutborrdjup Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Fördröjningstiden skall programmeras i sekunder. Den verkar endast vid gängborrning utan givare. SDR (rotationsriktning för tillbakamatning) Skall omvändningen av spindelriktningen ske automatiskt så skall SDR=0 ställas in. Är per maskindatum fastlagt att ingen givare kommer att användas (då har maskindatum MD30200 NUM_ENCS värdet 0), måste parametern beläggas med värdet 3 eller 4 för rotationsriktningen, annars visas larmet "Ingen spindelriktning programmerad" och cykeln avbryts. 304 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

305 Cykler 10.4 Borrcykler SDAC (rotationsriktning) Eftersom cykeln också kan anropas modalt (se Kapitel "Grafiskt cykelstöd i programeditorn"), behöver den för utförandet av de ytterligare gänghålen en rotationsriktning. Denna programmeras i parametern SDAC och motsvarar den före första anrop i det överordnade programmet skrivna rotationsriktningen. Är SDR=0, så har det under SDAC skrivna värdet i cykeln ingen betydelse och kan utelämnas vid parameterinställningen. ENC (gängborrning) Skall gängborrningen göras utan givare, fastän en givare finns, måste parametern ENC beläggas med 1. Finns däremot ingen givare och parametern har värdet 0, tas det hänsyn till den i cykeln. MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde) Parametern för stigningen är av betydelse endast i sammanhang med gängborrning med givare. Ur spindelvarvtalet och stigningen beräknar cykeln matningsvärdet. Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde). Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll. Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts. Märk Cykeln väljer beroende av maskindatum MD30200 NUM_ENCS, om gängan skall borras med eller utan givare. Före cykelanrop skall rotationsriktningen för spindeln programmeras med M3 resp. M4. Under gängblocken med G63 fryses värdena för matnings- och spindelvarvtalsövermanningsbrytaren på 100%. Gängborrning utan givare kräver som regel en längre flytande gänghållare. AXN (verktygsaxel) Följande bild visar möjligheterna för de borraxlar som skall väljas. Vid G18 beryder: AXN=1 ;motsvarar Z AXN=2 ;motsvarar X AXN=3 ;motsvarar Y (om Y-axeln finns) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 305

306 Cykler 10.4 Borrcykler Genom programmering av borraxeln via AXN (nummer på borraxeln) kan borraxeln programmeras direkt. AXN=1 1. axeln i planet AXN=2 2. axeln i planet AXN=3 3. axeln i planet För att till exempel bearbeta ett centrerhål (i Z) i G18-planet, programmerar du: G18 AXN=1 Programmeringsexempel: Gänga utan givare Med detta program borras en gänga utan givare på positionen X0, borraxeln är Z-axeln. Rotaionsriktningsparametrarna SDR och SDAC måste angivas, parametern ENC förbeläggs med 1, djupuppgiften görs absolut. Stigningsparametern PIT kan utelämnas. Till bearbetningen används en flytande gänghållare. N10 G90 G0 G54 D1 T6 S500 M3 N20 G17 X0 Z60 N30 G1 F200 N40 CYCLE840(3, 0,, -15, 0, 1, 4, 3, 1,,,3) N50 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till borrpositionen ; bestämning av banmatningen ; cykelanrop, fördröjningstid 1 s, rotationsriktning för tillbakamatning M4, rotationsriktning efter cykel M3, inget säkerhetsavstånd Parametrar MPIT och PIT har utelämnats ; programslut Programmeringsexempel: Gänga med givare Med detta program tillverkas en gänga med givare på positionen X0. Borraxeln är Z-axeln. Stigungsparametern måste angivas, en automatisk omvändning av rotationsriktningen är programmerad. Till bearbetningen används en flytande gänghållare. N10 G90 G0 G54 D1 T6 S500 M3 N20 G17 X0 Z60 N30 G1 F200 N40 CYCLE840(3, 0,, -15, 0, 0,,,0, 3.5,,3) N50 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till borrpositionen ; bestämning av banmatningen ; cykelanrop, utan säkerhetsavstånd ; programslut 306 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

307 Cykler 10.4 Borrcykler Brotscha1 (arborra 1) - CYCLE85 Programmering CYCLE85 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, FFR, RFF) Parametrar Tabell 10-6 Parametrar CYCLE85 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) FFR real Matning RFF real matning för tillbakamatning Funktion Verktyget borrar med det föreskrivna spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Den inåtgående och utåtgående rörelsen sker med matningen, som alltid skall angivas under de motsvarande parametrarna FFR och RFF. Cykeln kan användas till brotschning av hål. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 307

308 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till slutborrdjupet med G1 och den under parametern FFR programmerade matningen Hålla fördröjningstid på slutborrdjup Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och den under parametern RFF förskrivna matningen för tillbakamatningen Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 308 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

309 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup i sekunder. FFR (matning) Det under FFR föreskrivna matningsvärdet verkar vid borrning. RFF (matning för tillbakamatning) Det under RFF programmerade matningsvärdet verkar vid tillbakamatning ur hålet fram till referensplan + säkerhetsavstånd. Programmeringsexempel: Första arborrning Cykeln CYCLE85 anropas till Z70 X0. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet i cykelanropet är relativt angivet, ingen fördröjningstid är programmerad. Ovankanten till arbetsstycket ligger vid Z0. N10 G90 G0 S300 M3 N20 T3 G17 G54 Z70 X0 N30 CYCLE85(10, 2, 2,, 25,, 300, 450) N40 M2 ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop, ingen fördröjningstid programmerad ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 309

310 Cykler 10.4 Borrcykler Ursvarva (arborra 2) - CYCLE86 Programmering CYCLE86 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR, RPA, RPO, RPAP, POSS) Parametrar Tabell 10-7 Parametrar CYCLE86 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) RPA real tillbakamatningsväg i 1:a axeln i planet (inkrementell, skall matas in med förtecken) RPO real tillbakamatningsväg i 2:a axeln i planet (inkrementell, skall matas in med förtecken) RPAP real tillbakamatningsväg i borraxeln (inkrementell, skall matas in med förtecken) POSS real spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader) Funktion Cykeln understöder ursvarvning av hål med en arborrstång. Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade borrdjupet. Vid arborra 2 görs efter det borrdjupet uppnåtts ett orienterat spindelstopp. Sedan körs med snabbgång till de programmerade tillbakamatningspositionerna och därifrån till tillbakamatningsplanet. Cykeln CYCLE86 kan användas på en svarvmaskin endast med TRANSMIT i G17 planet och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontyta - TRANSMIT") Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet. 310 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

311 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid hålls på slutborrdjup Orienterat spindelstopp på den under POSS programmerade spindelpositionen Köra tillbakamatningsväg i upp till 3 axlar med G0 Tillbakamatning i borraxeln till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 (ursprunglig borrposition i båda axlarna i planet) Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild 10-6 Parametrar CYCLE86 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. SDIR (rotationsriktning) Med denna parameter bestäms den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln blir inte utförd. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 311

312 Cykler 10.4 Borrcykler RPA (tillbakamatningsväg, i 1:a axeln) Under denna parameter definieras en tillbakamatningsrörelse i 1:a axeln (abskissa), som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. RPO (tillbakamatningsväg, i 2:a axeln) Under denna parameter definieras en tillbakamatningsrörelse i 2:a axeln (ordinata), som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. RPAP (tillbakamatningsväg, i borraxeln) Under denna parameter definierar du en tillbakamatningsrörelse i borraxeln, som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. POSS (spindelposition) Under POSS skall spindelpositionen för det orienterade spindelstoppet programmeras i grader efter det slutborrdjupet uppnåtts. Märk Det är möjligt att stoppa den aktiva spindeln orienterat. Programmeringen av det tillhörande vinkelvärdet görs med en övergivandeparameter. Cykeln CYCLE86 kan då användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd tekniskt, att gå i lägesreglerad spindeldrift. 312 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

313 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Andra arborrning Det skall borras på frontsidan i XY-planet på positionen X20 Y20 med cykeln CYCLE86. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut programmerat, ett säkerhetsavstånd är inte föreskrivet. Fördröjningstiden på slutborrdjupet uppgår till 2 s. Ovankanten på arbetsstycket ligger vid Z10. I cykeln skall spindeln rotera med M3 och stoppa vid 45 grader. N10 G0 G90 X0 Z100 SPOS=0 N15 SETMS(2) N20 TRANSMIT N35 T10 D1 N40 M6 N50 G17 G0 G90 X20 Y20 N60 S800 M3 F500 N70 CYCLE86(112, 110,, 77, 0, 2, 3, -1, - 1, 1, 45) N80 G0 Z100 N90 TRAFOOF N95 SETMS N200 M2 ; köra till utgångsposition ; masterspindel är nu fräs-spindel ; aktivera TRANSMIT-funktion ; växla in verktyg ; borrposition ; cykelanrop med absolut borrdjup ; koppla från TRANSMIT ; masterspindel är nu åter huvudspindeln ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 313

314 Cykler 10.4 Borrcykler Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE87 Programmering CYCLE87 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, SDIR) Parametrar Tabell 10-8 Parametrar CYCLE87 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Vid arborra 3 skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts ett spindelstopp utan orientering M5 och sedan ett programmerat stopp M0. Med knappen NC-START fortsätts den utgående rörelsen fram till tillbakamatningsplanet i snabbgång. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Spindelstopp med M5 Tryck på knappen NC-START Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 314 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

315 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 SDIR (rotationsriktning) Parametern bestämmer den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln avbryts. Programmeringsexempel: Tredje arborrning Cykeln CYCLE87 anropas till X0 i XY-planet. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut angivet. Säkerhetsavståndet uppgår till 2 mm. N20 G0 G17 G90 F200 S300 X0 N30 D3 T3 Z13 N50 CYCLE87(13, 10, 2, -7,, 3) N60 M2 ; bestämning av teknologivärden och borrposition ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; cykelanrop med programmerad spindelrotationsriktning M3 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 315

316 Cykler 10.4 Borrcykler Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE88 Programmering CYCLE88 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR) Parametrar Tabell 10-9 Parametrar CYCLE88 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det programmerade slutborrdjupet. Vid arborra 4 skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts en fördröjningstid och ett spindelstopp utan orientering M5 samt ett programmerat stopp M0. Genom att trycka på knappen NC-START körs den utgående rörelsen fram till tillbakamatningsplanet i snabbgång. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid på slutborrdjup Spindel- och programstopp med M5 M0. Efter programstopp tryck på knappen NC- START. Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 316 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

317 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. SDIR (rotationsriktning) Den programmerade rotationsriktningen verkar för förflyttningsvägen till slutborrdjup. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln avbryts. Programmeringsexempel: Fjärde arborrning Cykeln CYCLE88 anropas till X0. Borraxeln är Z-axeln. Säkerhetsavståndet är programmerat med 3 mm, slutborrdjupet är angivet relativt till referensplanet. I cykeln verkar M4. N10 G17 G54 G90 F1 S450 M3 T1 N20 G0 X0 Z10 N30 CYCLE88 (5, 2, 3,, 72, 3, 4) N40 M2 ; bestämning av teknologivärden ; köra till borrposition ; cykelanrop med programmerad spindelrotationsriktning M4 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 317

318 Cykler 10.4 Borrcykler Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE89 Programmering CYCLE89 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE89 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, kan en fördröjningstid programmeras. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid hålls på slutborrdjup Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och samma matningsvärde Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 318 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

319 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. Programmeringsexempel: Femta arborrning Till X0 anropas borrcykeln CYCLE89 med ett säkerhetsavstånd på 5 mm och uppgift över slutborrdjupet som absolut värde. Borraxeln är Z-axeln. N10 G90 G17 F100 S450 M4 N20 G0 X0 Z107 N30 CYCLE89(107, 102, 5, 72,,3) N40 M2 ; bestämning av teknologivärden ; köra till borrposition ; cykelanrop ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 319

320 Cykler 10.4 Borrcykler Hålrad - HOLES1 Programmering HOLES1 (SPCA, SPCO, STA1, FDIS, DBH, NUM) Parametrar Tabell Parametrar HOLES1 SPCA real 1. axeln i planet (abskissa) för en referenspunkt på den räta linjen (absolut) SPCO real 2. axeln i planet (ordinata) för denna referenspunkt (absolut) STA1 real Vinkel till 1:a axeln i planet (abskissa) värdeområde: -180<STA1<=180 grader FDIS real avstånd till första hålet från referenspunkten (skall matas in utan förtecken) DBH real avstånd mellan hålen (skall matas in utan förtecken) NUM int antal hål Funktion Med denna cykel kan en hålrad tillverkas, dvs. ett antal hål, som ligger på en rät linje resp. ett hålgaller. Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln. planet och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontytan - TRANSMIT") Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet. 320 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

321 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Cykelinternt bestäms för undvikande av onödiga vägar med hjälp av ärpositionen för planaxlarna och hålradsgeometrin, om hålraden genomarbetas med början med det första eller det sista hålet. Därefter körs till borrpositionerna efter varandra i snabbgång. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 321

322 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna SPCA och SPCO (referenspunkt 1:a axeln i planet och 2:a axeln i planet) Det anges en punkt på hålradens räta linje, som betraktas som referenspunkt för bestämmande av avstånden mellan hålen. Från denna punkt anges avståndet till det första hålet FDIS. STA1 (vinkel) Den räta linjen kan inta ett godtyckligt läge i planet. Detta bestäms förutom av den genom SPCA och SPCO definierade punkten genom den vinkel, som den räta linjen med den 1:a axeln i planet till det vid anrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet innesluter. Vinkeln skall matas in under STA1 i grader. FDIS och DBH (avstånd) Under FDIS anges avståndet från det första hålet till den under SPCA och SPCO definierade referenspunkten. Parametern DBH innehåller avståndet mellan två hål. NUM (antal) Med parametern NUM bestäms antalet hål. 322 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

323 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Hålrad Med detta program kan du bearbeta en hålrad med 4 gängborrningar på frontsidan av en svarvdel. Hålen ligger under en vinkel på 45 grader till X-axeln, referenspunkten befinner sig i rotationsmitten. Det första hålet har ett avstånd på 15mm, avståndet mellan hålen uppgår till 10 mm. Geometrin för hålraden beskrivs med cykeln HOLES1. Först borras med cykeln CYCLE82, därefter borras gänga med CYCLE84 (utan flytande gänghållare). Hålen har djupet 22 mm (differens mellan referensplan och slutborrdjup). N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0 N15 SETMS(2) N20 TRANSMIT N25 G17 G90 X0 Y0 N30 F30 S500 M3 N35 T10 D1 N40 M6 N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, --22, 0, 1) N50 HOLES1(0, 0, 45, 15, 10, 4) N55 MCALL N60 T11 D1 N65 M6 N70 G90 G0 X0 Z10 Y0 N75 MCALL CYCLE84(10, 0, 2, --22, 0,, 3,, 4.2,,300,) N80 HOLES1(0, 0, 45, 15, 10, 4) N85 MCALL N90 TRAFOOF N95 SETMS N100 M2 ; köra till utgångsposition ; masterspindel är nu fräs-spindel ; aktivera TRANSMIT-funktion ; bestämning av teknologivärden ; växla in borr ; modalt anrop av cykeln för att borra ; anrop hålradscykel ; välja modalt anrop ; växla in gängborr ; köra till utgångsposition ; modalt anrop av cykeln för gängborrning ; förnyat anrop hålradscykel ; välja modalt anrop ; koppla från TRANSMIT ; masterspindel är nu åter huvudspindeln ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 323

324 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Hålgaller Med detta program kan ett hålgaller, bestående av 3 rader med var och en 5 hål, som ligger på frontsidan av en svarvdel och har ett avstånd på 10 mm till varandra, bearbetas. Utgångspunkten för hålgallret ligger vid X-20 Y-10. N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0 N15 SETMS(2) N20 TRANSMIT N25 G17 G90 X-20 Y-10 N30 F30 S500 M3 N35 T10 D1 N40 M6 N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, --22, 0, 1) N50 HOLES1(--20, --10, 0, 0, 10, 5) N60 HOLES1(--20, 0, 0, 0, 10, 5) N70 HOLES1(--20, 10, 0, 0, 10, 5) N80 MCALL N90 TRAFOOF N95 SETMS N100 M2 ; köra till utgångsposition ; masterspindel är nu fräs-spindel ; aktivera TRANSMIT-funktion ; bestämning av teknologivärden ; växla in borr ; modalt anrop av cykeln för att borra ; anrop cykel för 1:a raden ; anrop cykel för 2:a raden ; anrop cykel för 3:e raden ; välja modalt anrop ; koppla från TRANSMIT ; masterspindel är nu åter huvudspindeln ; programslut 324 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

325 Cykler 10.4 Borrcykler Hålcirkel - HOLES2 Programmering HOLES2 (CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, NUM) Parametrar Tabell Parametrar HOLES2 CPA real medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 1:a axeln i planet CPO real medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 2:a axeln i planet RAD real radie för hålcirkeln (skall matas in utan förtecken) STA1 real begynnelsevinkel värdeområde: -180<STA1<=180 grader INDA real framkopplingsvinkel NUM int antal hål Funktion Med hjälp av denna cykel kan en hålcirkel bearbetas. Bearbetningsplanet skall fastläggas före anrop av cykeln. Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln. Borrbildscykeln HOLES2 kan användas på en svarvmaskin endast med TRANSMIT i G17 planet och med drivet verktyg (se Kapitel "Fräsbearbetning av frontyta - TRANSMIT") Därvid är Z verktygsaxeln. Borrpositionerna programmeras cykelinternt i X-Y-planet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 325

326 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp I cykeln körs i planet till borrpositionerna på hålcirkeln efter varandra med G0. Förklaring av parametrarna CPA, CPO och RAD (medelpunktsposition och radie) Läget för hålcirkeln i bearbetningsplanet är definierad via medelpunkt (parametrar CPA och CPO) och radie (parameter RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna. 326 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

327 Cykler 10.4 Borrcykler STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel) Genom dessa parametrar bestäms placeringen av hålen på hålcirkeln. Parametern STA1 anger vridvinkeln mellan den positiva riktningen för 1:a axeln (abskissa) i det före cykelanrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet och det första hålet. Parametern INDA innehåller vridvinkeln från ett hål till nästa. Har parametern INDA värdet noll, så beräknas framkopplingsvinkeln cykelinternt ur antalet hål, så att dessa fördelas likformigt över cirkeln. NUM (antal) Parametern NUM bestämmer antalet hål. Programmeringsexempel: Hålcirkel Med programmet tillverkas under användning av cykeln CYCLE82 fyra hål på frontsidan av en svarvdel. Slutborrdjupet på 30 mm skall angivas relativt till referensplanet. Säkerhetsavståndet i borraxeln Z uppgår till 2 mm. Cirkeln har en radie på 42 mm. Begynnelsevinkeln uppgår till 33 grader. N10 G0 G90 X0 Z10 SPOS=0 N15 SETMS(2) N20 TRANSMIT N25 G17 G90 X-20 Y-10 N30 F30 S500 M3 N35 T10 D1 N40 M6 N45 MCALL CYCLE82(10, 0, 2, 0, 30, 1) N50 HOLES2(0, 0, 42, 33, 0, 4) N85 MCALL N90 TRAFOOF N95 SETMS N60 M2 ; köra till utgångsposition ; masterspindel är nu fräs-spindel ; aktivera TRANSMIT-funktion ; bestämning av teknologivärden ; växla in borr ; modalt anrop av cykeln för att borra ; anrop cykel hålcirkel ; välja modalt anrop ; koppla från TRANSMIT ; masterspindel är nu åter huvudspindeln ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 327

328 Cykler 10.5 Svarvcykler 10.5 Svarvcykler Förutsättningar Svarvcyklerna är beståndsdel i konfigurationsfilen setup_t.cnf, som laddas i användarminnet i styrningen. Villkor för anrop och återvändande De före cykelanropet verksamma G-funktionerna bibehålls under cykeln. Plandefinition Bearbetningsplanet skall definieras före cykelanrop. Som regel handlar det vid svarvning om G18 (ZX-plan). De båda axlarna i det aktuella planet för svarvning betecknas i det följande som längsaxel (första axel i detta plan) och planaxel (andra axel i detta plan). I svarvcyklerna räknas vid aktiv diameterprogrammering alltid den andra axeln i planet som planaxel (se Programmeringshandbok). 328 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

329 Cykler 10.5 Svarvcykler Konturövervakning relaterad till friskärningsvinkeln hos verktyget Vissa svarvcykler, i vilka förflyttningsrörelser med baksnitt skapas, övervakar friskärningsvinkeln för det aktiva verktyget med avseende på en möjlig konturkränkning. Denna vinkel förs in som värde i verktygskompenseringen (under parametern DP24 i D- kompenseringen). Som vinkel skall ett värde mellan 1 och 90 grader (0=ingen övervakning) matas in utan förtecken. Vid inmatningen av friskärningsvinkeln skall iakttagas att denna är beroende av bearbetningstypen längs eller plan. Skall ett verktyg användas för längs- och planbearbetning, måste vid olika friskärningsvinklar två verktygskompenseringar användas. I cykeln kontrolleras om den programmerade konturen kan bearbetas med det valda verktyget. Är bearbetningen med detta verktyg inte möjligt så avbryter cykeln med felmeddelande (vid spåntagning) eller fortsätter bearbetningen av konturen med utgivande av ett meddelande (vid fristickscykler). Skär-geometrin bestämmer sedan konturen. Är friskärningsvinkeln angiven med noll i verktygskompenseringen, görs inte denna övervakning. De exakta reaktionerna finns beskrivna för de enskilda cyklerna. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 329

330 Cykler 10.5 Svarvcykler Instick - CYCLE93 Programmering CYCLE93(SPD, SPL, WIDG, DIAG, STA1, ANG1, ANG2, RCO1, RCO2, RCI1, RCI2, FAL1, FAL2, IDEP, DTB, VARI, VRT) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE93 SPD real begynnelsepunkt i planaxeln SPL real begynnelsepunkt i längsaxeln WIDG real insticksbredd (skall matas in utan förtecken) DIAG real insticksdjup (skall matas in utan förtecken) STA1 real vinkel mellan kontur och längsaxel värdeområde: 0<=STA1<=180 grader ANG1 real flankvinkel 1: på den av startpunkten bestämda sidan av insticket (skall matas in utan förtecken) värdeområde: 0<=ANG1< grader ANG2 real flankvinkel 2: på den andra sidan (skall matas in utan förtecken) värdeområde: 0<=ANG2< RCO1 real radie/avfasning 1, ytter: på den av startpunkten bestämda sidan RCO2 real radie/avfasning 2, ytter RCI1 real radie/avfasning 1, inner: på startpunktssidan RCI2 real radie/avfasning 2, inner FAL1 real arbetsmån för finbearbetning på insticksbotten FAL2 real arbetsmån för finbearbetning på flankerna IDEP real ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på insticksbotten VARI int bearbetningstyp värdeområde: och VRT real variabel tillbakamatningsväg från konturen, inkrementell (skall matas in utan förtecken) Funktion Instickscykeln möjliggör tillverkning av symmetriska och asymmetriska instick för längs- och planbearbetning på godtyckliga raka konturelement. Ytter- och innerinstick kan tillverkas. 330 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

331 Cykler 10.5 Svarvcykler Förlopp Ansättningen i djupet (mot insticksbotten) och i bredden (från instick till instick) beräknas cykelinternt och fördelas likformigt med största möjliga värde. Vid instick i sneda delar förflyttas på den kortaste vägen från ett instick till nästa, alltså parallellt till den kon, på vilken insticket bearbetas. Därvid beräknas ett säkerhetsavstånd till konturen cykelinternt. 1. steget Skrubbearbetning axelparallellt till botten i enskilda ansättningssteg Efter varje ansättningen frikörs för spånbrytning. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 331

332 Cykler 10.5 Svarvcykler 2. steget Insticket bearbetas viklerätt mot ansättningsriktningen i ett eller flera snitt. Varje snitt uppdelas därvid åter i enlighet med ansättningsdjupet. Från och med det andra snittet längs insticksbredden frikörs före tillbakamatningen alltid med 1 mm. 3. steget Spåntagning på flankerna i ett steg, när vinkel är programmerad under ANG1 resp. ANG2. Ansättningen lägs insticksbredden görs i flera steg, när flankbredden är större. 332 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

333 Cykler 10.5 Svarvcykler 4. steget Spåntagning av arbetsmån för finbearbetning konturparallellt från kanten till insicksmitten. Därvid väljs verktygsradiekompenseringen automatiskt till och åter bort av cykeln. Förklaring av parametrarna: SPD och SPL (begynnelsepunkt) Med dessa koordinater definieras begynnelsepunkten för ett instick, utågende från vilket formen beräknas i cykeln. Cykeln bestämmer själv sin startpunkt, till vilken körs vid början. Vid ett ytterinstick körs först i längaxelns riktning, vid ett innerinstick först i planaxelns riktning. Instick på böjda konturelement kan realiseras på olika sätt. Beroende på form och radie på böjningen kan antingen en axelparallell linje läggas över maximum på böjningen eller en tangential avfasning anläggas i en punkt av randpunkterna till insticket. Radier och avfasningar vid insticksranden är endast motiverade vid böjda konturer, när den tillhörande randpunkten ligger på de av cykeln föreskrivna räta linjerna. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 333

334 Cykler 10.5 Svarvcykler WIDG och DIAG (insticksbredd och insticksdjup) Med parametrarna insticksbredd (WIDG) och insticksdjup (DIAG) bestäms formen på insticket. Cykeln utgår i sin beräkning alltid från den under SPD och SPL programmerade punkten. Är insticket bredare än det aktiva verktyget, så spåntages bredden i flera steg. Den totala bredden delas därvid upp likformigt av cykeln. Die maximala ansättningen uppgår till 95% av verktygsbredden efter avdrag för skärradierna. Därigenom garanteras en snittöverlaggning. Är den programmerade insticksbredden mindre än den verkliga verktygsbredden visas felmeddelandet "Verktygsbredd fel definierad" och bearbetningen avbryts. Larmet visas också när cykelinternt skärbredden identifieras med värdet noll. 334 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

335 Cykler 10.5 Svarvcykler STA1 (vinkel) Med parametern STA1 programmerar du vinkeln för den avfasning, vid vilken insticket skall tillverkas. Vinkeln kan anta värden mellan 0 och 180 grader och hänför sig alltid till längsaxeln. ANG1 och ANG2 (flankvinklar) Genom flankvinklar som anges separat kan asymmetriska instick beskrivas. Vinklarna kan anta värden mellan 0 och grader. RCO1, RCO2 och RCI1, RCI2 (radie/avfasning) Formen på insticket modifieras genom inmatning av radier/avfasningar på randen resp. botten. Ge akt på att radier matas in med positivt förtecken, avfasningar med negativt. Beroende på tiotalet för parametern VARI bestäms typen av beräkning för programmerade avfasningar. Vid VARI<10 (tiotal=0) avfasning med CHF=... Vid VARI>10 avfasning med CHR-programmering (CHF/CHR, se Kapitel "Översikt över anvisningarna") FAL1 och FAL2 (arbetsmån för finbearbetning) För insticksbotten och flankerna kan separat arbetsmån för finbearbetningen programmeras. Vid skrubbearbetning spåntages till dessa mått för arbetsmån för finbearbetning. Sedan följer ett konturparallellt snitt längs slutkonturen med samma verktyg. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 335

336 Cykler 10.5 Svarvcykler IDEP (ansättningsdjup) Genom programmering av ett ansättningsdjup kan den axelparallella instickningen delas upp i flera djupansättningar. Efter varje ansättning matas verktyget tillbaka 1 mm för spånbrytning. Parametern IDEP skall i alla händelser programmeras. DTB (fördröjningstid) Fördröjningstiden på insticksbotten skall väljas så att spindeln gör minst ett varv. Den programmeras i sekunder. VARI (bearbetningstyp) Med entalet för parametern VARI kan bearbetningstypen för insticket bestämmas. Den kan anta de i bilden visade värdena. Med tiotalet för parametern VARI bestäms typen av beräkning för avfasningarna. VARI 1...8: Avfasningar beräknas som CHF VARI : Avfasningar beräknas som CHR Har parametern ett annat värde, så avbryter cykeln med larmet "Bearbetningstyp fel definierad". Från cykeln görs en konturövervakning med den innebörden, att det görs en förnuftig instickskontur. Detta är inte fallet, när radierna/avfasningarna på insticksbotten vidrör eller skär varandra eller vid försök av plan instickning på ett konturavsnitt som löper parallellt till längsaxeln. Cykeln avbryter i dessa fall med larmet "Insticksform fel definierad". 336 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

337 Cykler 10.5 Svarvcykler _VRT (variabel tillbakamatningsväg) Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via ytter- eller innerdiametern på insticket programmeras. Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) lyfts med 1 mm. Tillbakamatningsvägen verkar alltid i relation till det programmerade måttsystemet inch eller metriskt. Samtidigt verkar denna tillbakamatningsväg vid spånbrytning efter varje djupansättning i insticket. Märk Före anop av instickscykeln måste ett tvåskärigt verktyg vara aktiverat. Kompenseringarna för de båda skären måste ha lagts i två på varandra följande D-nummer för verktyget, varav det första måste vara aktiverat före cykelanrop. Cykeln bestämmer själv för vilket bearbetningssteg den måste använda vilken av de båda verktygskompenseringarna och aktiverar också denna självständigt. Efter avslutning av cykeln är åter det före cykelanrop programmerade kompenseringsnumret aktivt. Är inget D-nummer programmerat för en verktygskompensering vid cykelanrop, så avbryts utförandet av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmeringsexempel: Instickning Med detta program tillverkas ett instick på en avfasning längs med på utsidan. Startpunkten ligger till höger vid X35 Z60. Cykeln använder verktygskompenseringarna D1 och D2 för verktyget T5. Insticksstålet skall definieras i enlighet härmed. N10 G0 G90 Z65 X50 T5 D1 S400 M3 N20 G95 F0.2 N30 CYCLE93(35, 60, 30, 25, 5, 10, 20, 0, 0, -2, -2, 1, 1, 10, 1, 5,0.2) N40 G0 G90 X50 Z65 N50 M02 ; begynnelsepunkt före cykelbörjan ; bestämning av teknologivärden ; cykelanrop lyftningsväg på 0.2 mm programmerad ; nästa position ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 337

338 Cykler 10.5 Svarvcykler Fristick (form E och F enligt DIN) - CYCLE94 Programmering CYCLE94(SPD, SPL, FORM, VARI) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE94 SPD real begynnelsepunkt i planaxeln (skall matas in utan förtecken) SPL real begynnelsepunkt för kompenseringen i längsaxeln (skall matas in utan förtecken) FORM char definition av formen värden: E (för form E), F (för form F) VARI integer bestämning av läget för fristicket värden: 0 (motsvarande skärläget för verktyget), (definiera läge) Funktion Med denna cykel kan fristick enligt DIN509 med form E och F med vanligt påfrestning för en färdigdetaljdiameter >3 mm tillverkas. 338 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

339 Cykler 10.5 Svarvcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till fristicket. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till den cykelinternt fastlagda startpunkten med G0 Val av skärradiekompensering i enlighet med det aktiva skärläget och körning av fristickskonturen med den före cykelanrop programmerade matningen. Tillbakamatning till startpunkten med G0 och bortval av skärradiekompenseringen med G40 Förklaring av parametrarna: SPD och SPL (begynnelsepunkt) Under parametern SPD föreskrivs färdigdetaljdiametern för fristicket. Parametern SPL bestämmer färdigdetaljmåttet i längsaxeln. Resulterar i enlighet med det för SPD programmerade värdet en slutdiameter <3 mm, så avbryter cykeln med larmet "Färdigdetaljdiameter för liten". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 339

340 Cykler 10.5 Svarvcykler FORM (definition) Form E och form F är fastlagda i DIN509 och att bestämma över denna parameter. Har parametern ett annat värde än E eller F, så avbryter cykeln och skapar larmet "Form fel definierad". _VARI (läge fristick) Med parametern _VARI kan läget för fristicket antingen bestämmas direkt eller det resulterar ur skärläget för verktyget. _VARI=0: motsvarande skärläget för verktyget Skärläget (SL) för verktyget fastställer cykeln självständigt ur den aktiva verktygskompenseringen. Cykeln kan arbeta med skärlägena Identifierar cykeln ett skärläge , så visas larmet "Fel skärläge programmerat" och cykeln avbryts. Bild 10-7 _VARI=0 340 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

341 Cykler 10.5 Svarvcykler _VARI=1...4: definition av läget för fristicket Bild 10-8 _VARI=1...4 Vid _VARI<>0 gäller följande: det verkliga skärläget för verktyget kontrolleras inte, dvs. alla skärlägen kan användas, om det är teknologiskt lämpligt. I cykeln görs en övervakning av friskärningsvinkeln för det aktiva verktyget, när ett värde har föreskrivits därför i den tillhörande parametern i verktygskompenseringen. Fastställs att formen på fristicket inte kan bearbetas med det valda verktyget, eftersom dess friskärningsvinkel är för liten, så visas meddelandet "Förändrad form av fristicket" i styrningen. Men bearbetningen fortsätts. Cykeln fastställer sin startpunkt automatiskt. Denna ligger på 2 mm avstånd från slutdiametern och 10 mm från slutmåttet i längsaxeln. Läget för denna startpunkt till de programmerade koordinatvärdena bestäms av skärläget för det aktiva verktyget. Märk Före anrop av cykeln måste en verktygskompensering aktiveras. Annars avbryts cykeln efter utgivande av larm "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 341

342 Cykler 10.5 Svarvcykler Programmeringsexempel: Freistich_Form_E Med detta program kan ett fristick av formen E bearbetas. N10 T1 D1 S300 M3 G95 F0.3 N20 G0 G90 Z100 X50 N30 CYCLE94(20, 60, "E") N40 G90 G0 Z100 X50 N50 M02 ; bestämning av teknologivärden ; val av startposition ; cykelanrop ; köra till nästa position ; programslut 342 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

343 Cykler 10.5 Svarvcykler Spåntagning med baksnitt - CYCLE95 Programmering CYCLE95(NPP, MID, FALZ, FALX, FAL, FF1, FF2, FF3, VARI, DT, DAM, _VRT) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE95 NPP string namn på konturunderprogrammet MID real ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken) FALZ real arbetsmån för finbearbetning i längsaxeln (skall matas in utan förtecken) FALX real arbetsmån för finbearbetning i planaxeln (skall matas in utan förtecken) FAL real konturriktig arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan förtecken) FF1 real matning för skrubbearbetning utan baksnitt FF2 real Matning för nergång i baksnittselement FF3 real matning för finbearbetning VARI real bearbetningstyp värdeområde: DT real fördröjningstid för spånbrytning vid skrubbearbetning DAM real väglängd, efter vilken varje skrubbearbetningssnitt stoppas för spånbrytning _VRT real lyftningsväg från konturen vid skrubbearbetning, inkrementell (skall matas in utan förtecken) Funktion Med spåntagningscykeln kan en i ett underprogram programmerad kontur tillverkas av ett råämne genom axelparallell spåntagning. I konturen kan baksnittselement ingå. Med cykeln kan konturer bearbetas i längs- och i planbearbetning, ytter och inner. Technologn kan väljas fritt (skrubbearbetning, finbearbetning, komplettbearbetning). Vid skrubbearbetning av konturen skapas axelparallella snitt av det maximalt programmerade ansättningsdjupet och efter det en snittpunkt med konturen uppnåtts spåntas uppkomna resthörn genast konturparallellt. Det skrubbearbetas till den programmerade arbetsmån för finbearbetning. Finbearbetningen görs i samma riktning som skrubbearbetningen. Verktygsradiekompenseringen väljs automatiskt till och åter bort av cykeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 343

344 Cykler 10.5 Svarvcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Begynnelseposition är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till konturbegynnelsepunkten. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Cykelstartpunkt beräknas internt och körs till med G0 i båda axlarna samtidigt Skrubbearbetning utan baksnittselement: Axelparallell ansättning till det aktuella djupet beräknas internt och framkörning med G0. Framkörning till skrubbskärningspunkt axelparallellt med G1 och matning FF1. Dra konturparallellt längs konturen+ arbetsmån för finbearbetning med G1/G2/G3 och FF1. Lyftning med det under _VRT programmerade beloppet i varje axel och tillbakamatning med G0. Detta förlopp upprepas tills det totala djupet för bearbetningsavsnittet har uppnåtts. Vid skrubbearbetning utan baksnittselement görs tillbakamatningen till cykelstartpunkten axelvis. 344 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

345 Cykler 10.5 Svarvcykler Skrubbearbetning av baksnittselementen: Framkörning till startpunkten för nästa baksnitt axelvis med G0. Därvid iakttas ett extra cykelinternt säkerhetsavstånd. Ansätta konturparallellt längs konturen + arbetsmån för finbearbetning med G1/G2/G3 och FF2. Framkörning till skrubbskärningspunkt axelparallellt med G1 och matning FF1. Dragning längs konturen, lyftning och tillbakamatning görs som för det första bearbetningsavsnittet. Finns ytterligare baksnittselement, upprepar sig detta förlopp för varje baksnitt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 345

346 Cykler 10.5 Svarvcykler Finbearbetning: Framkörning till cyklestartpunkten axelvis med G0. Framkörning till konturbegynnelsepunkten sker samtidigt i båda axlarna med G0. Finbearbetning längs konturen med G1/G2/G3 och FF3 Tillbakamatning till startpunkten med båda axlarna och G0 Förklaring av parametrarna: NPP (namn) Under denna parameter matas namnet för konturen in. 1. Konturen kan definieras som underprogram: NPP=namn på underprogrammet För namnet på konturunderprogrammet gäller alla i programmeringshandboken beskrivna namnkonventioner. Inmatning: Underprogrammet finns redan --> mata in namnet, vidare Underprogrammet finns ännu inte --> mata in namnet och tryck på softkey "new file". Det anläggs ett program (huvudprogram) med det inmatade namnet och hoppas till kontureditorn. Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken. 2. Konturen kan också vara ett avsnitt av det anropande programmet: NPP=namn på begynnelselabel: namn på slutlabel Inmatning: Konturen är redan beskriven --> namn på begynnelselabel : mata in namn på slutlabel Konturen är ännu inte beskriven --> mata in namn på begynnelselabel och tryck på softkey "contour append". Begynnelse- och slutlabel skapas automatiskt ur det inmatade namnet och det hoppas till kontureditorn. Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken. 346 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

347 Cykler 10.5 Svarvcykler Exempel: NPP=KONTUR_1 NPP=ANFANG:ENDE ; fräskonturen är det fullständiga programmet Kontur_1. ; fräskonturen är definierat som avsnitt i blocket med label ANFANG till blocket med label ENDE i det anropande programmet. MID (ansättningsdjup) Under parametern MID definieras det maximalt möjliga ansättningsdjupet för skrubbearbetningen. Cykeln beräknar självständigt det aktuella ansättningsdjupet, med vilket det arbetas vid skrubbearbetningen. Skrubbearbetningen blir för konturer med baksnittselement uppdelad av cykeln i enskilda skribbearbetningsavsnitt. För varje skrubbearbetningsavsnitt beräknar cykeln det aktuella ansättningsdjupet på nytt. Detta ligger alltid mellan det programmerade ansättningsdjupet och hälften av dess värde. Med hjälp av det totala djupet för ett skrubbearbetningsavsnitt och det programmerade maximala ansättningsdjupet fastställs antalet nödvändiga skrubbearbetningssnitt och det totala djupet som skall bearbetas delas likformigt mellan dessa. Därmed skapas optimala snittvillkor. För skrubbearbetningen av denna kontur resulterar de i bilden visade bearbetningsstegen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 347

348 Cykler 10.5 Svarvcykler Exempel för beräkning av de aktuella ansättningsdjupen: Bearbetningssnitt 1 har ett totalt djup på 39 mm. Vid ett maximalt ansättningsdjup på 5 mm är enligt detta 8 skrubbearbetningssnitt nödvändiga. Dessa utförs med en ansättning på 4,875 mm. I bearbetningsavsnitt 2 utförs också 8 skrubbearbetningssnitt med en ansättning på för var och en 4,5 mm (total differens 36 mm). I bearbetningssnitt 3 skrubbearbetas två gånger vid en aktuell ansättning på 3,5 (total differens 7 mm). FAL, FALZ och FALX (arbetsmån för finbearbetning) Uppgift av en arbetsmån för finbearbetning för skrubbearbetningen ges antingen av parametrarna FALZ och FALX, när du önskar ange axelspecifikt olika arbetsmån för finbearbetning, eller via parametern FAL för en för konturen passande arbetsmån för finbearbetning. Sedan inberäknas detta värde i båda axlarna som arbetsmån för finbearbetning. Det görs ingen plausibilitetskontroll av de programmerade värdena. Är alltså alla tre parametrarna belagda med värden, så beräknas alla dessa arbetsmåner för finbearbetning av cykeln. Det är dock förnuftigt att bestämma sig för den ena eller den andra typen och sättet för definitionen av en arbetsmån för finbearbetning. Skrubbearbetningen görs alltid fran till denna arbetsmån för finbearbetning. Därvid spåntas efter varje axelparallell skrubbearbetning de uppkomna resthörnen också genast, så att efter avslutandet av skrubbearbetningen inget extra resthörnsnitt är nödvändigt. Är inga finbearbetningsmått programmerade, så spåntas vid skrubbearbetningen fram till slutkonturen. 348 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

349 Cykler 10.5 Svarvcykler FF1, FF2 och FF3 (matning) För de olika bearbetningsstegen kan, som visa i bilden NO TAG, olika matningar anges. VARI (bearbetningstyp) Tabell Typ av bearbetning Värde Längs/plan Ytter/inner Skrubbearbetning/finbearbetning/komplett 1 L A skrubbearbetning 2 P A skrubbearbetning 3 L I skrubbearbetning 4 P I skrubbearbetning 5 L A finbearbetning 6 P A finbearbetning 7 L I finbearbetning 8 P I finbearbetning 9 L A komplettbearbetning 10 P A komplettbearbetning 11 L I komplettbearbetning 12 P I komplettbearbetning Vid längsbearbetningen görs ansättningen alltid i planaxeln, vid planbearbetning i längsaxeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 349

350 Cykler 10.5 Svarvcykler Ytterbearbetning betyder att det ansätts i riktningen för den negativa axeln. Vid innerbearbetning görs ansättningen i riktningen för den positiva axeln. För parameterna VARI görs en plausibilitetskontroll. Ligger dess värde vid cykelanrop inte i området från , så avbryts cykeln med larm "Bearbetningstyp del definierad". DT och DAM (fördröjningstid och väglängd) Med hjälp av de båda prametrarna kan ett stopp i de enskilda skrubbearbetningssnitten enligt bestämda vägsträckor uppnås för spånbrytningsändamål. Dessa parametrar är av betydelse endast vid skrubbearbetning. I parametern DAM definieras den maximala vägsträcka, efter vilken en spånbrytning skall göras. I DT kan för detta en fördröjningstid (i sekunder) programmeras, som utförs vid varje snittstoppunkt. Är ingen vägsträcka för snittstopp föreskriven (DAM=0), skapas oavbrutna skrubbearbetningssnitt utan fördröjningstider. 350 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

351 Cykler 10.5 Svarvcykler _VRT (lyftningsväg) Under parametern _VRT kan det belopp, med vilket vid skrubbearbetning skall lyftas i båda axlarna, programmeras. Vid _VRT=0 (parameter ej programmerad) lyfts med 1 mm. Konturdefinition Konturen måste innehålla minst 3 block med rörelser i båda axlarna till bearbetningsplanet. Är konturen kortare, så avbryts cykeln efter utgivandet av larm "Konturunderprogrammet innehåller för få konturblock" och "Fel vid konturbearbetningen". Baksnittselement kan ordnas direkt efter varandra. Block utan rörelser i planet kan skrivas utan inskränkningar. Cykelinternt bearbetas alla förflyttningsblock för de första båda axlarna i det aktuella planet, eftersom endast dessa deltar i spånavskiljningen. Rörelser för andra axlar kan finnas i konturunderprogrammet, dess förflyttningsvägar blir dock inte verksamma under förloppet av cykeln. Som geometri i konturen är endast programmering med räta linjer och cirklar med G0, G1, G2 och G3 tillåten. Dessutom kan också kommandona för rundning och avfasning programmeras. Programmeras andra rörelsekommandon i konturen, så avbryter cykeln med larm "Ej tillåten interpoleringstyp i spånavskiljningskonturen". I första blocket med förflyttningsrörelse i det aktuella bearbetningsplanet måste ett rörelsekommando G0, G1, G2 eller G3 finnas, annars avbryter cykeln med larm "Fel utgångsvillkor för CONTPRON". Detta larm visas dessutom vid aktiv G41/42. Begynnelsepunkten för konturen är den första programmerade positionen i bearbetningsplanet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 351

352 Cykler 10.5 Svarvcykler För genomarbetning av den programmerade konturen förbereds ett cykelinternt minne, som kan uppta ett maximalt antal konturelement. Hur många beror på konturen. Innehåller en kontur för många konturelement, avbryter cykeln med larm "Spill konturtabell". Konturen måste sedan delas upp på flera konturavsnitt och cykeln för varje avsnitt anropas. Ligger den maximala diametern inte i den programmerade slut- resp. begynnelsepunkten för konturen, så kompletterar cykeln automatiskt vid bearbetningsslut en axelparallell rät linje fram till maximun för konturen och denna del av konturen spåntagen som baksnitt. Programmeringen av en verktygsradiekompensering med G41/G42 i konturunderprogrammet leder med larm "Felaktig spåntagningskontur" till cykelavbrott. Konturriktning Den riktning i vilken spåntagningskonturen programmeras kan väljas fritt. Cykelinternt bestäms bearbetningsriktningen automatiskt. Vid komplettbearbetning finbearbetas konturen i samma riktning, som den bearbetades vid skrubbearbetningen. För beslutandet av bearbetningsriktningen betraktas den första och den sista programmerade konturpunkten. Det är därför nödvändigt, att i första blocket till konturunderprogrammet alltid ange båda koordinaterna. Konturövervakning Cykeln innehåller en konturövervakning beträffande följande punkter: Friskärningsvinkel för det aktiva verktyget Cirkelprogrammering av cirkelbågar med en öppningsvinkel > 180 grader Vid baksnittselement kontrolleras i cykeln om bearbetningen med det aktiva verktyget är möjlig. Identifierar cykeln att denna bearbetning leder till en konturkränkning, avbryter den efter utgivandet av larm "Aktivt verktyg kränker programmerad kontur". 352 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

353 Cykler 10.5 Svarvcykler Är friskärningsvinkeln angiven med noll i verktygskompenseringen, så görs inte denna övervakning. Hittas för stora cirkelbågar i kompenseringen, så visas larm "Felaktig spåntagningskontur". Startpunkt Cykeln fastställer själv startpunkten för bearbetningen. Startpunkten ligger i den axel, i vilken djupansättningen utförs, med beloppet för arbetsmånen för finbearbetningen + lyftningsväg (parameter _VRT) bort från konturen. I den andra axeln ligger den med arbetsmånen för finbearbetningen + _VRT före konturbegynnelsepunkten. Vid framkörning till startpunkten väljs cykelinternt skärradiekompenseringen. Den sista punkten före anrop av cykeln måste därför väljas så att detta är möjligt utan kollision och att tillräckligt med plats finns för motsvarande utjämningsrörelse. Framkörningsstrategi i cykeln Det körs alltid till den av cykeln fastställda startpunkten med båda axlarna samtidigt vid skrubbearbetning, axelvis vid finbearbetning. Vid finbearbetning åker därvid ansättningsaxeln först. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 353

354 Cykler 10.5 Svarvcykler Programmeringsexempel 1: Spåntagningscykel Den i bilderna till förklaring av försörjningsparametrarna visade konturen skall bearbetas komplett längs ytter. Axelspecifika arbetsmåner för finbearbetning är föreskrivna. Ett snittstopp görs inte vid skrubbearbetning. Den maximala ansättningen uppgår till 5 mm. Konturen är lagrad i ett separat program. N10 T1 D1 G0 G95 S500 M3 Z125 X81 ; framkörningsposition före anrop N20 CYCLE95("KONTUR_1", 5, 1.2, 0.6,, 0.2, ; cykelanrop 0.1, 0.2, 9,,, 0.5) N30 G0 G90 X81 ; åter framkörning till startposition N40 Z125 ; köra axelvis N50 M2 ; programslut %_N_KONTUR_1_SPF ; början konturunderprogram N100 Z120 X37 ; köra axelvis N110 Z117 X40 N120 Z112 RND=5 ; rundning med radie 5 N130 Z95 X65 ; köra axelvis N140 Z87 N150 Z77 X29 N160 Z62 N170 Z58 X44 N180 Z52 N190 Z41 X37 N200 Z35 N210 X76 N220 M02 ;programslut underprogram 354 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

355 Cykler 10.5 Svarvcykler Programmeringsexempel 2: Spåntagningscykel Spåntagningskonturen är definierad i det anropande programmet och det körs direkt till den efter cykelanrop för finbearbetning. N110 G18 DIAMOF G90 G96 F0.8 N120 S500 M3 N130 T1 D1 N140 G0 X70 N150 Z160 N160 CYCLE95("ANFANG:ENDE",2.5,0.8, 0.8,0,0.8,0.75,0.6,1,,, ) N170 G0 X70 Z160 N175 M02 ANFANG: N180 G1 X10 Z100 F0.6 N190 Z90 N200 Z70 ANG=150 N210 Z50 ANG=135 N220 Z50 X50 ENDE: N230 M02 ; cykelanrop Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 355

356 Cykler 10.5 Svarvcykler Gängfristick - CYCLE96 Programmering CYCLE96(DIATH, SPL, FORM, VARI) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE94 DIATH real märkdiameter för gängan SPL real begynnelsepunkt för kompenseringen i längsaxeln FORM char definition av formen värden: A (för form A), B (för form B), C (för form C), D (för form D) VARI integer bestämning av läget för fristicket värden: 0: motsvarande skärläget för verktyget 1...4: definiera läge Funktion Med denna cykel kan gängfristick enligt DIN76 för delar med metrisk ISO-gänga tillverkas. 356 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

357 Cykler 10.5 Svarvcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till varje gängfristick. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till den cykelinternt fastlagda startpunkten med G0 Val av verktygsradiekompenseringen i enlighet med det aktiva skärläget. Körning av fristickkonturen med den före cykelanrop programmerade matningen Tillbakamatning till startpunkten med G0 och bortval av verktygsradiekompenseringen med G40 Förklaring av parametrarna: DIATH (märkdiameter) Med denna cykel kan gängfristick för metriska ISO-gängor från M3 till M68 tillverkas. Resulterar enligt det för DIATH programmerade värdet en slutdiameter <3 mm, så avbryter cykeln och skapar larmet: "Färdigdetaljdiameter för liten". Har parametern ett annat värde än föreskrivet enligt DIN76 del 1, så avbryter också här cykeln och skapar larmet: "Gängstigning fel definierad". SPL (begynnelsepunkt) Med parametern SPL bestämmer du färdigmåttet i längsaxeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 357

358 Cykler 10.5 Svarvcykler FORM (definition) Gängfristick av formerna A och B är definierade för yttergängor, form A för normala gängsläppningar, form B för korta gängsläppningar. Gängfristick av formerna C och D används för innergängor, form C för en normal gängsläppning, form D för en kort gängsläppning. Har parametern ett annat värde än A... D, avbryter cykeln och skapar larmet "Form fel definierad". Cykelinternt väljs verktygsradiekompenseringen automatiskt. Cykeln arbetar endast med skärläget Identifierar cykeln ett skärläge eller kan fristicksformen inte bearbetas med det valda skärläget, visas larmet "Fel skärläge programmerat" och cykeln avbryts. 358 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

359 Cykler 10.5 Svarvcykler VARI (läge fristick) Med parametern _VARI kan läget för fristicket antingen bestämmas direkt eller det resulterar ur skärläget för verktyget. Se _VARI vid CYCLE94. Cykeln fastställer den startpunkt, som bestäms genom skärläget för det aktiva verktyget och gängdiametern, automatiskt. Läget för denna startpunkt till de programmerade koordinatvärdena bestäms av skärläget för det aktiva verktyget. För formerna A och B görs i cykeln en övervakning av friskärningsvinkeln för det aktiva verktyget. Fastställs att formen på fristicket inte kan bearbetas med det valda verktyget, visas meddelandet "Förändrad form på fristicket" i styrningen, men bearbetningen fortsätts. Märk Före anrop av cykeln måste en verktygskompensering aktiveras. Annars avbryts cykeln efter utgivande av felmeddelandet "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmeringsexempel: Gewindefreistich_Form_A Med detta program kan du bearbeta ett gängfristick av formen A. N10 D3 T1 S300 M3 G95 F0.3 N20 G0 G90 Z100 X50 N30 CYCLE96 (42, 60, "A") N40 G90 G0 X30 Z100 N50 M2 ; bestämning av teknologivärden ; val av startposition ; cykelanrop ; köra till nästa position ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 359

360 Cykler 10.5 Svarvcykler Gängskärning - CYCLE97 Programmering CYCLE97(PIT, MPIT, SPL, FPL, DM1, DM2, APP, ROP, TDEP, FAL, IANG, NSP, NRC, NID, VARI, NUMT, VRT) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE97 PIT real gängstigning som värde (matas in utan förtecken) MPIT real gängstigning som gängstorlek värdeområde: 3 (för M3) (för M60) SPL real begynnelsepunkt för gängan i längsaxeln FPL real slutpunkt för gängan i längsaxeln DM1 real diameter för gängan i begynnelsepunkten DM2 real diameter för gängan i slutpunkten APP real inloppsväg (skall matas in utan förtecken) ROP real utloppsväg (skall matas in utan förtecken) TDEP real gängdjup (skall matas in utan förtecken) FAL real arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan förtecken) IANG real ansättningsvinkel värdeområde: "+" (för flankansättning vid flanken), "-" (för alternerande flankansättning) NSP real startpunktsförskjutning för den första gängan (skall matas in utan förtecken) NRC int antal skrubbearbetningssnitt (skall matas in utan förtecken) NID int antal rensningspassager (skall matas in utan förtecken) VARI int bestämning av bearbetningstypen för gängan värdeområde: NUMT int antal gängor (skall matas in utan förtecken) VRT real variabel tillbakamatningsväg via begynnelsekonturen, inkrementell (skall matas in utan förtecken) 360 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

361 Cykler 10.5 Svarvcykler Funktion Med cykeln gängskärning kan cylindriska och konformiga ytter- och innergängor med konstant stigning tillverkas i längs- och planbearbetning. Gängorna kan vara både enkla och multipla. Vid multipelgängor bearbetas de enskilda gängorna efter varandra. Ansättningen görs automatiskt, det kan väljas mellan varianterna konstant ansättning per snitt eller konstant spåntvärsnitt. En höger- eller vänstergänga bestäms av rotationsriktningen för spindeln, som skall programmeras före cykelanrop. Matnings- och spindeloverride är alltid overksamma i förflyttningsblock med gänga. OBSERVERA Förutsättning för användning av denna cykel är en varvtalsreglerad spindel med vägmätningssystem. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 361

362 Cykler 10.5 Svarvcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till den programmerade gängbegynnelsepunkten + inloppsväg. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till den cykelinternt fastställda startpunkten i början av inloppsvägen för den första gängan med G0 Ansättning för skrubbearbetning i enlighet med den under VARI fastlagda ansättningstypen. Gängskärning upprepas enligt det programmerade antalet skrubbearbetningssnitt. I det följande snittet med G33 spåntas arbetsmån för finbearbetning. I enlighet med antalet rensningspassager upprepas detta snitt. För varje ytterligare gänga upprepas det totala rörelseförloppet. Förklaring av parametrarna PIT och MPIT (värde och gängstorlek) Gängstigningen är ett axelparallellt värde och anges utan förtecken. För tillverkningen av metrisk cylindrisk gänga är det också möjligt, att ange gängstigningen via parameterna MPIT som gängstorlek (M3 till M60). De båda parametrarna skall anvädas valfritt. Innehåller de värden som motsäger varandra, så skapar cykeln larmet "Gängstigning fel" och avbryter. DM1 och DM2 (diameter) Med denna parameter kan gängdiametern för begynnelse- och slutpunkten på gängan bestämmas. Vid innergänga är detta kärnhålsdiametern. 362 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

363 Cykler 10.5 Svarvcykler Sammanhang SPL, FPL, APP och ROP (begynnelse-, slutpunkt, inlopps- och utloppsväg) Den programmerade begynnelsepunkten (SPL) resp. slutpunkten (FPL) utgör originalutgångspunkten för gängan. Den i cykeln använda startpunkten är dock den med inloppsvägen APP framflyttade begynnelsepunkten och slutpunkten är på samma sätt den med utloppsvägen ROP tillbakaflyttade programmerade slutpunkten. I planaxeln ligger den av cykeln bestämda startpunkten alltid 1 mm över den programmerade gängdiametern. Detta lyftplan bildas styrningsinternt automatiskt. Sammanhang TDEP, FAL, NRC och NID (gängdjup, arbetsmån för finbearbetning, antal snitt) Den programmerade arbetsmån för finbearbetning verkar axelparallellt och subtraheras från det föreskrivna gängdjupet TDEP och den överblivande resten delad i skrubbearbetningssnitt. Cykeln beräknar själv de enskilda aktuella ansättningsdjupen i beroende av parametern VARI. Vid uppdelningen av det gängdjup som skall bearbetas i ansättningar med konstant spåntvärsnitt förblir snittrycket konstant över alla skrubbearbetningssnitt. Ansättningen sker sedan med olika värden för ansättningsdjupet. En andra variant är fördelningen av det totala gängdjupet på konstanta ansättningsdjup. Spåntvärsnittet blir därvid från snitt till snitt större, dock kan för små värden för gängdjupet denna teknologi leda till bättre snittvillkor. Arbetsmånen för finbearbetningen FAL tas efter skrubbearbetningen bort i ett snitt. Sedan utförs de under parametern NID programmerade rensningspassagerna. IANG (ansättningsvinkel) Med parametern IANG bestäms den vinkel, under vilken ansättningen i gängan görs. Skall det ansättas rätvinkligt till snittriktningen i gängan, så skall värdet för denna parameter sättas på noll. Skall det ansättas längs flankerna, får absoluvärdet för denna parameter maximalt uppgå till halva flankvinkeln för verktyget. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 363

364 Cykler 10.5 Svarvcykler Förtecknet för denna parameter bestämmer utförandet av denna ansättning. Vid positivt värde ansätts alltid mot samma flank, vid negativt värde omväxlande mot båda flankerna. Ansättningstypen med växlande flanker är möjlig endast för cylindriska gängor. Är värdet för IANG vid konisk gänga ändå negativt, så utförs en flankansättning längs en flank av cykeln. NSP (startpunktsförskjutning) och NUMT (antal) Under denna parameter kan vinkelvärdet programmeras, som bestämmer inskärningspunkten för den första gängan på svarvdelens omkrets. Härvid handlar det om en startpunktsförskjutning. Parametern kan anta värden mellan 0 och grader. Är ingen startpunktsförskjutning angiven resp. parametern har utelämnats i parameterlistan, börjar den första gängan automatiskt vid noll-grad-markeringen. Med parametern NUMT fastläggs antalet gängor för en multipelgänga. För en enkel gänga skall parametern sättas på noll eller kan helt utgå i parameterlistan. Gängorna fördelas likformigt på svarvdelens omkrets, den första gängan bestäms av parametern NSP. Skall en multipelgänga med en ej likformig placering av gängorna på omkretsen tillverkas, så skall cykeln anropas för varje gänga vid programmering av den tillhörande startpunktsförskjutningen. 364 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

365 Cykler 10.5 Svarvcykler VARI (bearbetningstyp) Med parametern VARI fastställs, om det är yttre eller inre bearbetning och med vilken teknologi beträffande ansättningen vid skrubbearbetningen arbetas. Parametern VARI kan anta värdena mellan 1 och 4 med följande betydelse: Tabell Typ av bearbetning Värde Ytter/inner Konst. ansättning/konst. spåntvärsnitt 1 A Konstant ansättning 2 I Konstant ansättning 3 A Konstant spåntvärsnitt 4 I Konstant spåntvärsnitt Har ett annat värde programmerats för parametern VARI, så avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" skapats. _VRT (variabel tillbakamatningsväg) Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via gängutgångsdiametern programmeras. Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) verkar 1 mm som tillbakamatningsväg. Tillbakamatningsvägen hänför sig alltid till det programmerade måttsystemet inch eller metriskt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 365

366 Cykler 10.5 Svarvcykler Betämmande om längs- eller plangänga Beslutet om en längs- eller plangänga skall bearbetas, träffas av cykeln själv. Detta är beroende av vinkeln för konen, på vilken gängor skärs. Är vinkeln för konen 45 grader, så bearbetas längsaxelns gänga, annars plangängan. 366 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

367 Cykler 10.5 Svarvcykler Programmeringsexempel: Gängskärning Med detta program kan en metrisk yttergänga M42x2 med flankansättning tillverkas. Ansättningen görs med konstant spåntvärsnitt. Det utförs 5 skrubbearbetningssnitt vid ett gängdjup på 1,23 mm utan arbetsmån för finbearbetning. Efter avslutandet planeras 2 rensningspassager. N10 G0 G90 Z100 X60 N20 G95 D1 T1 S1000 M4 N30 CYCLE97(, 42, 0, -35, 42, 42, 10, 3, 1.23, 0, 30, 0, 5, 2, 3, 1) N40 G90 G0 X100 Z100 N50 M2 ; val av startposition ; bestämning av teknologivärden ; cykelanrop ; köra till nästa position ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 367

368 Cykler 10.5 Svarvcykler På varandra följande gängor - CYCLE98 Programmering CYCLE98(PO1, DM1, PO2, DM2, PO3, DM3, PO4, DM4, APP, ROP, TDEP, FAL, IANG, NSP, NRC, NID, PP1, PP2, PP3, VARI, NUMT, _VRT) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE98 PO1 real begynnelsepunkt för gängan i längsaxeln DM1 real diameter för gängan i begynnelsepunkten PO2 real första mellanpunkt i längsaxeln DM2 real diameter i första mellanpunkten PO3 real andra mellanpunkt DM3 real diameter i andra mellanpunkten PO4 real slutpunkt för gängan i längsaxeln DM4 real diameter i slutpunkten APP real inloppsväg (skall matas in utan förtecken) ROP real utloppsväg (skall matas in utan förtecken) TDEP real gängdjup (skall matas in utan förtecken) FAL real arbetsmån för finbearbetning (skall matas in utan förtecken) IANG real ansättningsvinkel värdeområde: "+" (för flankansättning vid flanken), "-" (för alternerande flankansättning) NSP real startpunktsförskjutning för den första gängan (skall matas in utan förtecken) NRC int antal skrubbearbetningssnitt (skall matas in utan förtecken) NID int antal rensningspassager (skall matas in utan förtecken) PP1 real gängstigning 1 som värde (matas in utan förtecken) PP2 real gängstigning 2 som värde (matas in utan förtecken) PP3 real gängstigning 3 som värde (matas in utan förtecken) VARI int bestämning av bearbetningstypen för gängan värdeområde: NUMT int antal gängor (skall matas in utan förtecken) VRT real variabel tillbakamatningsväg via begynnelsekonturen, inkrementell (skall matas in utan förtecken) 368 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

369 Cykler 10.5 Svarvcykler Funktion Cykeln möjliggör tillverkning av flera på varandra följande cylinder- eller kongängor. De enskilda gängavsnitten kan ha olika stigning, varvid stigningen inom ett gängavsnitt måste vara konstant. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till den programmerade gängbegynnelsepunkten + inloppsväg. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till den cykelinternt fastställda startpunkten i början av inloppsvägen för den första gängan med G0 Ansättning för skrubbearbetning i enlighet med den under VARI fastlagda ansättningstypen Gängskärning upprepas enligt det programmerade antalet skrubbearbetningssnitt. I det följande snittet spåntas arbetsmån för finbearbetning med G33. I enlighet med antalet rensningspassager upprepas detta snitt. För varje ytterligare gänga upprepas det totala rörelseförloppet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 369

370 Cykler 10.5 Svarvcykler Förklaring av parametrarna PO1 och DM1 (begynnelsepunkt och diameter) Med dessa parametrar bestäms originalstartpunkten för gängraden. Den av cykeln själv fastställda startpunkten, till vilken körs i början med G0, ligger med inloppsvägen före den programmerade startpunkten (startpunkt A i bilden på föregående sida). PO2, DM2 och PO3, DM3 (mellanpunkt och diameter) Med dessa parametrar bestäms två mellanpunkter i gängan. PO4 och DM4 (slutpunkt och diameter) Originalslutpunkten för gängan programmeras under parametrarna PO4 och DM4. Vid innergänga är DM1...DM4 kärnhålsdiametern. Sammanhang APP och ROP (in-, utloppsväg) Den i cykeln använda startpunkten är den med inloppsvägen APP framflyttade begynnelsepunkten och slutpunkten är på samma sätt den med utloppsvägen ROP tillbakaflyttade programmerade slutpunkten. I planaxeln ligger den av cykeln bestämda startpunkten alltid 1 mm över den programmerade gängdiametern. Detta lyftplan bildas styrningsinternt automatiskt. 370 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

371 Cykler 10.5 Svarvcykler Sammanhang TDEP, FAL, NRC och NID (gängdjup, arbetsmån för finbearbetning, antal skrubbearbetningsnitt och rensningspassager) Den programmerade arbetsmån för finbearbetning subtraheras från det föreskrivna gängdjupet TDEP och den överblivande resten delad i skrubbearbetningssnitt. Cykeln beräknar själv de enskilda aktuella ansättningsdjupen i beroende av parametern VARI. Vid uppdelningen av det gängdjup som skall bearbetas i ansättningar med konstant spåntvärsnitt förblir snittrycket konstant över alla skrubbearbetningssnitt. Ansättningen sker sedan med olika värden för ansättningsdjupet. En andra variant är fördelningen av det totala gängdjupet på konstanta ansättningsdjup. Spåntvärsnittet blir därvid från snitt till snitt större, dock kan för små värden för gängdjupet denna teknologi leda till bättre snittvillkor. Arbetsmånen för finbearbetningen FAL tas efter skrubbearbetningen bort i ett snitt. Sedan utförs de under parametern NID programmerade rensningspassagerna. IANG (ansättningsvinkel) Med parametern IANG bestäms den vinkel, under vilken ansättningen i gängan görs. Skall det ansättas rätvinkligt mot snittriktningen i gängan, så skall värdet för denna parameter sättas lika med noll. Dvs. parametern kan också utelämnas i parameterlistan, eftersom i detta fall en automatisk förinställning med noll görs. Skall det ansättas längs flankerna, får absoluvärdet för denna parameter maximalt uppgå till halva flankvinkeln för verktyget. Förtecknet för denna parameter bestämmer utförandet av denna ansättning. Vid positivt värde ansätts alltid mot samma flank, vid negativt värde omväxlande mot båda flankerna. Ansättningstypen med växlande flanker är möjlig endast för cylindriska gängor. Är värdet för IANG vid konisk gänga ändå negativt, så utförs en flankansättning längs en flank av cykeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 371

372 Cykler 10.5 Svarvcykler NSP (startpunktsförskjutning) Under denna parameter kan vinkelvärdet programmeras, som bestämmer inskärningspunkten för den första gängan på svarvdelens omkrets. Härvid handlar det om en startpunktsförskjutning. Parametern kan anta värden mellan 0,0001 och grader. Är ingen startpunktsförskjutning angiven resp. parametern har utelämnats i parameterlistan, börjar den första gängan automatiskt vid noll-grad-markeringen. PP1, PP2 och PP3 (gängstigning) Med dessa parametrar bestäms värdet för gängstigningen ur de tre avsnitten i gängraden. Stigningsvärdet skall därvid matas in som axelparallellt värde utan förtecken. VARI (bearbetningstyp) Med parametern VARI fastställs, om det är yttre eller inre bearbetning och med vilken teknologi beträffande ansättningen vid skrubbearbetningen arbetas. Parametern VARI kan anta värdena mellan 1 och 4 med följande betydelse: Värde Ytter/inner Konst. ansättning/konst. spåntvärsnitt 1 yttre Konstant ansättning 2 inre Konstant ansättning 3 yttre Konstant spåntvärsnitt 4 inre Konstant spåntvärsnitt Har ett annat värde programmerats för parametern VARI, så avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" skapats. 372 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

373 Cykler 10.5 Svarvcykler NUMT (antal gängor) Med parametern NUMT fastläggs antalet gängor för en multipelgänga. För en enkel gänga skall parametern sättas på noll eller kan helt utgå i parameterlistan. Gängorna fördelas likformigt på svarvdelens omkrets, den första gängan bestäms av parametern NSP. Skall en multipelgänga med en ej likformig placering av gängorna på omkretsen tillverkas, så skall cykeln anropas för varje gänga vid programmering av den tillhörande startpunktsförskjutningen. _VRT (variabel tillbakamatningsväg) Under parametern _VRT kan tillbakamatningsvägen via gängutgångsdiametern programmeras. Vid _VRT = 0 (parameter ej programmerad) verkar 1 mm som tillbakamatningsväg. Tillbakamatningsvägen hänför sig alltid till det programmerade måttsystemet inch eller metriskt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 373

374 Cykler 10.5 Svarvcykler Programmeringsexempel: Gängkedja Med detta program kan en gängkedja som börjar med en cylindergänga tillverkas. Ansättningen görs vinkeltätt mot gängan, varken arbetsmån för finbearbetning eller startpunktsförskjutning är programmerade. Det utförs 5 skrubbearbetningssnitt och en rensningspassage. Som bearbetningstyp skall längs, ytter med konstant spåntvärsnitt anges. N10 G95 T5 D1 S1000 M4 N20 G0 X40 Z10 N30 CYCLE98 (0, 30, -30, 30, -60, 36, -80, 50, 10, 10, 0.92,,,, 5, 1, 1.5, 2, 2, 3, 1) N40 G0 X55 N50 Z10 N60 X40 N70 M2 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till utgångspositionen ; cykelanrop ; köra axelvis ; programslut 374 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

375 Cykler 10.6 Felmeddelande och felbehandling 10.6 Felmeddelande och felbehandling Allmänna anvisningar Identifieras i cyklerna felaktiga tillstånd, så skapas ett larm och genomarbetningen av cykeln avbryts. Dessutom matar cyklerna ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa meddelande avbryter inte bearbetningen. Felen med erforderliga reaktioner samt meddelandena i meddelanderaden till styrningen finns beskrivna vid de enskilda cyklerna Felbehandlingar i cykler I cyklerna gerereras larm med nummer mellan och Detta nummerområde är också indelat beträffande larmreaktioner och raderingskriterier. Feltexten, som visas samtidigt med larmnumret, ger en närmare upplysning över felorsaken. Larmnummer Raderingskriterium Larmreaktion NC_RESET Blockförberedelsen i NC avbryts Raderingsknapp Blockförberedelsen avbryts, efter radering av larmet kan cykeln fortsättas med NC-start. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 375

376 Cykler 10.6 Felmeddelande och felbehandling Översikt över cykellarm Felnumren har följande klassificering: 6 _ X X=0 allmänt cykellarm X=1 larm för borr-, borrbilds- och fräscykler X=6 larm för svarvcykler I den nedanstående tabellen finner du de i cyklerna förekommande felen, den plats där de uppträder samt anvisningar för felåtgärdande. Larm-nr Larmtext Källa Förklaring, åtgärd "Ingen verktygskompenserin g aktiv" "Gängstigning felaktig" "Bearbetningstyp felaktigt definierad" "Referensplan felaktigt definierat" "Ingen spindelriktning programmerad" "Första borrdjupet felaktigt definierat" "Färdigdetaljdiameter för liten" "Verktygsbredd felaktigt definierad" "Insticksform felaktigt definierad" "Aktivt verktyg kränker programmerad kontur" "Kontur felaktigt programmerad" "Fel vid konturbearbetningen" CYCLE93 till CYCLE96 CYCLE84 CYCLE840 CYCLE96 CYCLE97 CYCLE93 CYCLE95 CYCLE97 CYCLE81 till CYCLE89 CYCLE840 CYCLE88 CYCLE840 CYCLE83 CYCLE94 CYCLE96 CYCLE93 D-kompensering måste programmeras före cykelanrop Kontrollera parameter för gängstigning resp. uppgift över stigningen (motsäger varandra) Värdet för parameterna VARI för bearbetningstypen är felaktigt angiven och måste ändras Antingen skall vid relativ angivning av djupet värdena för referens- och tillbakamatningsplan väljas olika eller för djupet måste ett absolutvärde angivas Parametern SDIR (resp. SDR i CYCLE840) måste programmeras Första borrdjupet ligger i motsatt riktning till det totala borrdjupet En för liten färdigdetaljdiameter programmerades. Insticksstål är större än programmerad insticksbredd CYCLE93 Radier/avfasningar på insticksbotten passar inte till insticksbredden Planinstick på ett parallellt till längsaxeln löpande konturelement är inte möjligt. CYCLE95 Konturkränkning i baksnittselement orsakat av friskärningsvinkeln för det använda verktyget, dvs. använd annat verktyg resp. kontrollera konturunderprogram CYCLE95 Ej tillåtet baksnittselement identifierat CYCLE95 Vid bearbetningen av konturen upptäcktes ett fel, detta larm står alltid i sammanhang med ett NCKlarm , eller Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

377 Cykler 10.6 Felmeddelande och felbehandling Larm-nr Larmtext Källa Förklaring, åtgärd "Startpunkt felaktigt programmerad" CYCLE95 Dne före cykelanrop uppnådda startpunkten ligger inte utanför den av konturunderprogrammet beskrivna rektangeln "Felaktigt skärläge programmerat" "Form felaktigt definierad" "Ingen snittpunkt hittad" CYCLE94 CYCLE96 CYCLE94 CYCLE96 CYCLE95 Det måste programmeras ett skärläge 1...4, passande till fristicksformen Kontrollera parametern för fristicksformen Ingen snittpunkt kunde beräknas med konturen. Kontrollera konturprogrammering eller ändra ansättningsdjupet Meddelanden i cyklerna Cyklerna matar ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa meddelande avbryter inte bearbetningen. Meddelanden ger anvisningar tlll bestämda beteendesätt hos cyklerna och till framskridandet av bearbetningen och bibehålls som regel över ett bearbetningsavsnitt eller till cykelslut. Följande meddelanden är möjliga: Medelandetext Källa "Djup: motsvarande värde för relativt djup" CYCLE82...CYCLE88, CYCLE840 "1. borrdjupet: motsvarande värde för relativt djup" CYCLE83 "Gänga <nr> - bearberning som längsgänga" CYCLE97 "Gänga <nr> - bearberning som plangänga" CYCLE97 För <nr> står alltid numret för den figur som just bearbetas i meddelandetexten. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 377

378 Cykler 10.6 Felmeddelande och felbehandling 378 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

379 Nätverksdrift Nätverksdrift Nätverksdrift (tillval) Märk Funktionen nätverksdrift står endast i SINUMERIK 802D sl pro till förfogande. Genom den integrerade nätverksadaptern är styrningen nätverksduglig. Följande förbindelser är möjliga: Peer-to-Peer: Direktförbindelse mellan styrning och PC under användning av en crossoverkabel Twisted-Pair: Infogande av styrningen i ett förefintligt, lokalt nätverk under användning av en patchkabel. Ett 802D specifikt överföringsprotokoll möjliggör en skyddad nätverksdrift med lösenordsskyddad dataöverföring. Detta protokoll används bland annat till överföring resp. genomarbetning av detaljprogram i förbindelse med RCS-Tool. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 379

380 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Konfiguration av nätverksförbindelsen Förutsättning Styrningen är förbunden via gränssnittet X5 med PC:n eller det lokala nätet. Mata in nätverksparametrar Växla till manöverområdet System. Tryck på softkeyn "Service indikering" "Service styrning". Via softkeyn "Service nätverk" kommer du till fönstret för nätverkskonfiguration. Bild 11-1 Grundbild "Nätverk-konfiguration" Tabell 11-1 Erforderlig nätverkskonfiguration Parametrar Förklaring DHCP DHCP-protokoll: I nätverket är en DHCP-server nödvändig, som dynamiskt fördelar IP-adresserna. Vid nej görs en fast tillordning av nätadresserna. Vid ja görs en dynamisk fördelning av nätadresserna. Inmatningsrutor som ej behövs göms. Datornamn Namn på styrningen i nätet IP adress Adress för styrningen i nätet t.ex ) Subnet mask Nätverksidentifikation (t.ex ) 380 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

381 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Frige kommunikationsportar Via softkeyn "Service firewall" kan du spärra eller frige kommunikationsportarna. För att garantera högsta möjliga säkerhet, bör alla portar som inte behövs förbli stängda. Bild 11-2 Firewall konfiguration RCS-nätverket behöver portarna 80 och 1597 för kommunikationen. För att ändra portstatus, väljer du den motsvarande porten med markören. Vid nedtryckning av Input knappen ändrar sig portstatusen. Öppnade portar visas med en hake i kontrollrutan. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 381

382 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Användarförvaltning Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning". Via softkeyn "Service nätverk" "Åtkomst" kommer du till inmatningsmasken för användarkonton. Bild 11-3 Användarkonton Användarkontona tjänar till att spara användarens personliga inställningar. För att anlägga ett nytt konto matar du in användarnamn och anmälningslösenordet i inmatningsrutorna. Ett användarkonto är förutsättning för kommunikation HMI med RCS-Tool på PG/PC. Därtill måste användaren mata in detta lösenord på HMI vid RCS-anmälan via nätverket. Detta lösenord behövs också, när användaren vill kommunicera utifrån RCS-Tool med styrningen. Softkeyfunktionen "Anlägga" infogar en ny användare i användarförvaltningen. Softkeyfunktionen "Radera" raderar den markerade användaren från förvaltningen. 382 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

383 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Användaranmälan - RCS log in Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner softkeyn "RCS anmälan". Inmatningsmasken för användaranmälan öppnas. Bild 11-4 Användaranmälan Anmäla Mata in användarnamn och lösenord i de motsvarande inmatningsrutorna och bekräfta inmatningen med softkeyn "Anmäla". Efter framgångsrik anmälan visas användarnamnet i raden Aktuell användare. Softkeyfunktionen "Tillbaka" stänger dialogboxen. Märk Denna anmälan tjänar samtidigt som användaridentifikation för Remote-förbindelser. Avanmäla Tryck på softkeyn "Avanmäla". Den aktuella användaren avanmäls, användarspecifika inställningar sparas och alla utdelade frigivningar raderas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 383

384 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Arbeta med en nätverksförbindelse I leveranstillståndet är Remote-åtkomsten (åtkomst till styrningen från en PC eller ett nätverk) spärrad på styrningen. Efter anmälan av en lokal användare står följande funktioner RCS-Tool till förfogande: Idrifttagande funktioner Dataöverföring (överförande av detaljprogram) Fjärrmanövrering av styrningen Skall åtkomsten till en del i filsystemet beviljas, måste motsvarande pärmar dessförinnan frigivas. Observera: Med frigivandet av pärmar är det möjligt för en nätverksdeltagare att komma åt filerna i styrningen. Beroende på frigivningsoption kan användaren förändra eller radera data. 384 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

385 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Frigivande av pärmar Med denna funktion fastlägger du åtkomsträttigherna till filsystemet i styrningen för Remote användaren. Välj i Program-manager den pärm som skall frigivas. Via softkeys "Fortsätt..." > "Frigiva" öppnas inmatningsmasken för frigivandet av den valda pärmen. Bild 11-5 Frigivningsstatus Välj frigivningsstatus för den selekterade pärmen: Inte frige denna pärm pärm friges inte Frige denna pärm pärm friges, ett frigivningsnamn måste föras in. I rutan Frigivningsnamn skall en beteckning matas in, över vilken den berättigade användaren kan komma åt filerna i pärmen. Vid softkeyn "Lägga till" hamnar du i användarlistan. Välj användare. Med "Add" görs införandet i rutan Frigiven för. Fastlägg användarrättigheterna (Åtkomst). Fullständig åtkomst användaren har fullständig åtkomst Ändra användaren får ändra Läsa användaren får läsa Radera användaren får radera Softkeyn "OK" sätter de inställda egenskaperna. Frigivna pärmar markeras som vid Windows med "Hand". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 385

386 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Förbinda och skilja nätenheter Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning" "Service nätverk". Via "Förbinda/skilja" kommer du till området med nätenhet-konfigurationen. Bild 11-6 Nätverk-förbindelser 386 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

387 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Förbinda nätenhet Funktionen "Förbinda" tillordnar en lokal enhet i styrningen till en nätenhet. Märk På en PG/PC har du frigivet en pärm för en nätenhet-förbindelse för en viss användare. Bild 11-7 Förbinda nätenhet Manöverföljd förbinda nätenhet 1. Placera markören på en fri enhet. 2. Växla med TAB-knappen till inmatningsrutan "Sökväg". För in IP-adressen för servern och frigivningsnamnet. Exempel: \\ \TEST\ Tryck på "Förbinda". Serverförbindelsen förbinds med enheten till styrningen. Skilja nätenhet Via softkeyn "<<Tillbaka" kan du med funktionen "Skilja" upphäva en bestående nätverksförbindelse. 1. Placera markören på den motsvarande enheten. 2. Tryck på softkeyn "Skilja". Den valda nätenheten skiljs från styrningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 387

388 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool 11.2 RCS-Tool Med RCS-Tool (Remote Control System) står en Explorer-Tool till förfogande för din PC/PG, som stödjer dig vid det dagliga arbetet med SINUMERIK 802D sl. Förbindelsen mellan styrningen och PC/PG kan antingen göras via en RS232-kabel, Peer to Peer-kabel eller ett lokal nätverk (option). OBSERVERA Den fulla funktionaliteten hos RCS-Tools erhåller du först efter att ha spelat in licenskoden RCS 802. Med denna kod kan förbindelsen till styrningen via ett lokalt nätverk (endast vid SINUMERIK 802D sl pro) upprättas. Fjärrmanövreringsfunktionen kan användas. Utan licenskod är endast frigivning av lokala pärmar (på PC/PG) för åtkomst av styrningen (SINUMERIK 802D sl pro) och arbete via V24 eller Peer to Peer möjlig (se även följande tabell). Nätverksförbindelse Följande tabell beskriver för respektive styrningsvariant möjligheterna för en nätverksförbindelse till RCS-Tool på en PG/PC för styrning (giltig fr o m SW 1.4): Tabell 11-2 Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool SINUMERIK 802D sl RCS-Tool utan licens RCS-Tool med licens pro Genomarbetning av nätverkshare möjlig Full funktionalitet inkl. fjärrmanövreringsfunktion plus Peer to Peer Peer to Peer inkl. fjärrmanövreringsfunktion value Peer to Peer Peer to Peer inkl. fjärrmanövreringsfunktion På styrningen aktiverar du en nätverks- eller Peer to Peer-förbindelse via manöverområdet <SYSTEM> "Service indikering" "Service styrning". Nätverksförbindelse -> Softkey "Service nätverk" Peer to Peer förbindelse -> Softkey "Direktförb." 388 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

389 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool RCS-Tool Bild 11-8 Explorer-fönster till RCS-Tools Efter start av RCS-Tools, befinner du dig i OFFLINE-modus. Det betyder, du kan bara förvata filer på din PC. I ONLINE-modus står dessutom pärmen Control 802 till ditt förfogande, vilket möjliggör filutbyte med styrningen. Dessutom tjänar en fjärrmanövreringsfunktion till observation av processen. Märk I RCS-Tool ställs en utförlig Online-hjälp till ditt förfogande. Det ytterligare tillvägagångssättet, som t.ex. förbindelseuppbyggnad, projektförvaltning osv. framgår av denna hjälp. Användbarhet via ytterligare gränssnitt (denna tabell är en komplettering till den föregående) Tabell 11-3 Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool SINUMERIK 802D sl RCS-Tool utan licens RCS-Tool med licens pro RS232 Peer to Peer Genomarbetning av nätverkshare möjlig RS232 Peer to Peer Ethernet-nätverk Genomarbetning av nätverkshare möjlig Fjärrmanövreringsfunktion plus RS232 Peer to Peer RS232 Peer to Peer Fjärrmanövreringsfunktion value RS232 Peer to Peer RS232 Peer to Peer Fjärrmanövreringsfunktion Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 389

390 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool 390 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

391 Datasäkring Dataöverföring via RS232 gränssnitt Funktionalitet Via RS232-gränssnittet till styrningen kan du ge ut data (t.ex. detaljprogram) till ett externt datasäkringsinstrument eller läsa in därifrån. RS232-gränssnittet och ditt datasäkringsinstrument måste vara anpassade till varandra. Manöverföljd Du har valt manöverområdet <PROGRAM MANAGER> och befinner dig i översikten över de redan anlagda NC-programmen. Välj de data som skall överföras med markören eller "markera alla", och kopiera dessa i det intermediära minnet. Tryck på softkeyn "RS232" och välj önskat överföringsmodus. Bild 12-1 Läsa ut program Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 391

392 Datasäkring 12.1 Dataöverföring via RS232 gränssnitt Med "Sända" startas dataöverföringen. Alla till det intermediära minnet kopierade filerna överförs. Ytterligare softkeys Laddning av filer via RS232-gränssnittet Överföringsprotokoll Alla överförda filer med statusinformation förs in i en lista. för filer som skall ges ut filnamnet en felkvittering för filer som skall matas in filnamnet och sökvägsuppgiften en felkvittering Tabell 12-1 Överföringsmeddelanden OK Överföring vedebörligen avslutad ERR EOF Textsluttecken mottaget, med arkivfil är inte fullständig Time Out Tidsövervakning meddelar att stopp i överföringen User Abort Överföringen avslutad med softkeyn <Stop> Error Com Fel vid porten COM 1 NC / PLC Error Felmeddelande i NC Error Data Datafel 1. Filer med/utan inledning inlästa eller 2. Filer sända i hålremseformat utan filnamn. Error File Name Filnamnet motsvarar inte namnkonventionerna i NC. 392 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

393 Datasäkring 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Märk /BA/ SINUMERIK 802D sl "Bruksanvisning", Kapitel "Datasäkring och serie-idrifttagande" Manöverföljd I manöverområdet System väljs softkeyn "IBN filer". Upprätta idrifttagandearkiv Ett idrifttagandearkiv kan upprättas komplett med alla komponenter eller selektivt. Följande manöverhandlingar skall utföras för den selektiva sammanställningen: Tryck på "802D data". Välj med riktningsknapparna raden "Idrifttagandearkiv (NC/PLC)". Öppna pärmen med knappen <Input> och markera de önskade raderna med knappen <Select>. Tryck på softkeyn "Kopiera". Filerna kopieras till det intermediära minnet. Bild 12-2 Kopiera idrifttagandearkiv, komplett Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 393

394 Datasäkring 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Bild 12-3 Sammanställning av idrifttagandearkivet Skriva idrifttagandearkiv på kund-compactflash Card Förutsättning: CompactFlash Card är isatt och idrifttagandearkivet kopierades till det intermediära minnet. Manöverföljd: Tryck på softkeyn "Kund CF-kort". I pärmen väljer du lagringsplatsen (pärm). Med softkeyn "Infoga" startas skrivandet av idrifttagandearkivet. I den följande dialogen bekräftar du det föreslagna namnet eller matar in ett nytt namn. Genom att trycka på "OK" avslutas dialogen. Bild 12-4 Infoga filer 394 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

395 Datasäkring 12.3 Läsa in och ut PLC projekt Läsa in idrifttagandearkiv på kund-compactflash Card För inläsning av ett idrifttagandearkiv måste följande manöverhandlingar utföras: 1. Sätt i CompactFlash Card 2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade arkivfilen 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden Idrifttagandearkiv (NC/PLC). 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; idrifttagandet startar. 6. Kvittera startdialogen på styrningen Läsa in och ut PLC projekt Vid inläsning av ett projekt överförs detta till filsystemet i PLC och därefter aktiverat. För avslutning av aktiveringen följer en varmstart av styrningen. Läsa in projekt från CF-kort För inläsning av ett PLC projekt måste följande manöverhandlingar utföras: 1. Sätta i CF-kort 2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade projektfilen i PTE format 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden PLC Projekt (PT802D *.PTE. 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; inläsning och aktivering startar. Skriva projekt på CF-kort Följande manöverhandlingar måste utföras: 1. Sätta i CF-kort 2. Tryck på softkeyn "802D data" och välj med riktningsknapparna raden PLC Projekt (PT802D *.PTE. 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välja lagringsplats för filen 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; skrivningsförloppet startar. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 395

396 Datasäkring 12.4 Kopiera och infoga filer 12.4 Kopiera och infoga filer I området Program manager och i funktionen IBN filer kan filer eller pärmar med softkeyfunktionerna "Kopiera" och "Infoga" kopieras till en annan pärm eller på en annan enhet. Därvid för funktionen "Kopiera" in anvisningarna på filerna eller i pärmarna i en lista, som sedan genomarbetas av funktionen "Infoga". Denna funktion övertar det egentliga kopieringsförloppet. Listan bibehålls tills en förnyad kopiering skriver över denna lista. Speciell egenskap: Valdes RS232 gränssnittet som datamål, ersätter softkeyfunktionen "Sända" funktionen "Infoga". Vid inläsning av filer (softkey "Mottaga") är en destinationsuppgift inte nödvändig, eftersom namnet på målpärmen finns i dataströmmen. 396 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

397 PLC-diagnos 13 Funktionalitet Ett PLC-användarprogram består till stor del av digitala grundfunktioner för realisering av säkerhetsfunktioner och stöd för processförlopp. Därvid förbinds ett stort antal olika kontakter och reläer. Fel i en enda kontakt eller ett enda relä leder som regel till störning i anläggningen. För att hitta störningsorsakerna eller ett programfel står i manöverområdet System diagnosfunktioner till förfogande. Manöverföljd Tryck i manöverområdet System ner softkeyn "PLC". Tryck på "PLC-program". Det projekt som finns i det permanenta minnet öppnas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 397

398 PLC-diagnos 13.1 Bildskärmsuppbyggnad 13.1 Bildskärmsuppbyggnad Indelningen av bildskärmen i huvudområdena motsvarar de som redan beskrivits i Kapitel "Software-yta"; "Bildskärmsindelning". Avvikelser och kompletteringar för PLC-diagnosen finns framställda i den följande bilden. Bild 13-1 Bildskärmsuppbyggnad Tabell 13-1 Teckenförklaring till bildskärmsuppbyggnad Bildelement Indikering Betydelse 1 Tillämpningsområde 2 Understödda PLC-programspråk 3 Namn på den aktiva programkomponenten Framställning: symboliskt namn (absolut namn) 4 Programstatus RUN Program pågår STOP Program stoppat Status för tillämpningsområdet Sym Symbolisk framställning abs Absolut framställning 5 Indikering av aktiva knappar 6 Fokus övertar markörens uppgifter 7 Anvisningsrad Indikering av anvisningar vid "Söka" 398 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

399 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter 13.2 Manövermöjligheter Förutom softkeys och navigeringsknappar står i detta område ytterligare knappkombinationer till förfogande. Knappkombinationer Markörknapparna flyttar focus över PLC-användarprogrammet. Vid uppnående av fönstergränserna skrollas automatiskt. Tabell 13-2 Knappkombinationer Knappkombination eller eller Aktion till första spalten i raden till sista spalten i raden en bildskärm uppåt en bildskärm nedåt en ruta åt vänster en ruta åt höger en ruta uppåt en ruta nedåt eller eller till första rutan i första nätverket till sista rutan i första nätverket öppna nästa programblock i samma fönster öppna föregående programblock i samma fönster Funktionen till Select-knappen är beroende av positionen för inmatningsfokus. Tabellrad: Indikering av den fullständiga textraden Nätverkstitel: Indikering av nätverkskommentaren Kommando: Fullständig indikering av operanderna Befinner sig inmatningsfokus på ett kommando, indikeras alla operander inklusive kommentarerna. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 399

400 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Softkeys Med denna softkey indikeras följande PLC-egenskaper: Driftsläge Namn på PLC-projektet PLC-systemversion Cykeltid Bearbetningstid för PLC-användarprogrammet Bild 13-2 PLC-Info Med softkeyn "Återställa bearb. tid" återställs data för bearbetningstiden. I fönstret "PLC-status-indikering" kan värdena för operatorerna observeras och förändras under programbearbetningen. Bild 13-3 PLC-statusindikering 400 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

401 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Med softkeyn "Statuslista" visas PLC-signaler och kan ändras. Bild 13-4 Statuslista Med hjälp av softkeys "Fönster 1..." och "Fönster 2..." framställs alla logiska och grafiska infomationer i en programkomponent. Programkomponenten är en beståndsdel i PLCanvändarprogrammet. Programkomponenten kan väljas i "Programlistan" med hjälp av softkeyn "Öppna". Namnet på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn (för "..." t.ex. "Fönster 1 SBR16"). Logiken i kontaktplanframställningen (KOP) framställer följande: Nätverk med programdelar och strömbanor Elektriskt strömflöde via en rad av digitala grundfunktioner Bild 13-5 Fönster 1, OB1 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 401

402 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Med denna softkey kan listan med PLC-programkomponenter väljas. Bild 13-6 Val av programkomponent Med denna softkey indikeras följande egenskaper för den valda programkomponenten: Symboliskt namn Författare Kommentar Bild 13-7 Egenskaper för den valda PLC-programkomponenten 402 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

403 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Med denna softkey indikeras den lokala variabeltabellen för den valda programkomponenten. Det existerar två typer av programkomponenter OB1 endast temporär lokal variabel SBRxx temporär lokal variabel Bild 13-8 Lokal variabeltabell för den valda PLC-komponenten Texten på den aktuell markörpositionen visas dessutom ovanför tabellen i en textruta. För längre texter kan den kompletta texten visas i denna ruta med SELECT-knappen. När en programkomponent är skyddad med ett lösenord, kan indikeringen i kontaktplanframställningen kopplas fri med denna softkey. För detta är ett lösenord nödvändigt. Lösenorden kan delas ut vid upprättande av programkomponenten i Programming Tool PLC802. Den valda programkomponenten öppnas. Namnet (absolut) på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn "Fönster 1..." (för "..." t.ex. "Fönster 1 OB1"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 403

404 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Med denna softkey aktiveras resp. inaktiveras indikeringen av programstatus. De aktuella tillstånden för nätverken över PLC-cykelslut kan observeras. I KOP (Ladder) Program status (uppe till höger i fönstret) visas tillståndet för alla operander. Statusen registrerar värdena för statusindikeringen i flera PLC-cykler och aktualiserar dessa sedan i statusindikeringen. Bild 13-9 Program status ON - symbolisk framställning Bild Program status ON - absolut framställning Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolik framställning av operanderna. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande. Beroende på den valda framställningstypen visas operanderna med absoluta eller symboliska beteckningar. Existerar för en variabel ingen symbol, visas denna automatiskt absolut. 404 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

405 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Framställningen i tillämpningsområdet kan stegvis förstoras eller förminskas. Följande zoomsteg står till förfogande: 20% (standardindikering), 60%, 100% och 300% Sökning av operander i symbolisk eller absolut framställning (se följande bild). Det visas en dialogbox, i vilken olika sökkriterier kan väljas. Med hjälp av softkeyn "Absolut/symbol. adress" kan sökas efter detta kriterium för den bestämda operanden i de båda PLC fönstren (se följande bilder). Vid sökningen ignoreras om det är stora eller små bokstäver. Urval i övre Toggle-rutan: Sök absoluta resp. symboliska operander Gå till nätverksnummer Sök SBR- kommando Ytterligare sökkriterier: Sökriktning neråt (från den aktuella markörpositionen) Totalt (från början) I en programkomponent Över alla programkomponenter Operanderna och konstanterna kan sökas som helt ord (beteckning). Det kan, beroende på inställning av indikeringen, sökas efter symboliska eller absoluta operander. "OK" startar sökningen. Det hittade sökelementet markeras av fokus. Hittas ingenting, kommer ett motsvarande felmeddelande i anvisningsraden. Med "Avbrott" lämnas dialogboxen. Det följer ingen sökning. Bild Sökning efter symboliska operander Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 405

406 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Bild Sökning efter absoluta operander Hittas sökobjektet, kan sökningen fortsättas med "Fortsätt söka". Med denna softkey indikeras alla använda symboliska beteckningar i det markerade nätverket. Bild Nätverk Symbol Informationstabell 406 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

407 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Med denna softkey väljs listan med korshänvisningar. Alla i PLC-projektet använda operander indikeras. Av denna lista framgår, i vilket nätverk en ingång, utgång, flagga etc. används. Bild Huvudmeny Korshänvisning (absolut) Bild Huvudmeny Korshänvisning (symbolisk) Det motsvarande programstället kan öppnas direkt med funktionen "Öppna i fönster 1" eller "Öppna i fönster 2" i fönster 1/2. Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolisk framställning av elementen. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 407

408 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Beroende på den valda framställningstypen visas elementen med absoluta eller symboliska beteckningar. Existerar för en beteckning ingen symbol, är beskrivningen automatiskt absolut. Framställningsformen visas i statusraden uppe till höger i fönstret (t.ex. "Abs"). Grundinställning är den absoluta framställningen. Exempel: Det logiska sammanhanget för den absoluta operanden M251.0 i nätverk 2 i programkomponenten OB1 skall indikeras. Efter det operanden har valts i listan över korshänvisningar och softkeyn "Öppna i fönster 1" har tryckts ner, indikeras det motsvarande programavsnittet i fönster 1. Bild Markör M251.0 i OB1 nätverk 2 Bild M251.0 i OB1 nätverk 2 i fönster1 408 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

409 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter Sökning av operander i listan över korshänvisningar (se följande bild). Operanderna kan sökas som helt ord (beteckning). Vid sökningen ignoreras om det är stora eller små bokstäver. Sökmöjligheter: Sök absoluta resp. symboliska operander Går till rad Sökkriterier: Neråt (från den aktuella markörpositionen) Totalt (från början) Bild Sökning efter operander i korshänvisningar Texten som skall sökas indikeras i hänvisningsraden. Hittas inte texten, kommer ett motsvarande felmeddelande, som måste bekräftas med "OK". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 409

410 PLC-diagnos 13.2 Manövermöjligheter 410 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0

411 Bilaga A A.1 Övrigt A.1.1 Miniräknare Miniräknarfunktionen låter sig aktiveras från varje manöverområde med hjälp av <SHIFT> och <=>. För beräkningen står de fyra grundräknesätten, samt funktionerna sinus, kosinus, kvadrera och kvadratrot till förfogande. En parentesfunktion möjliggör beräkning av inskjutna uttryck. Antalet parenteser är obegränsat. Är inmatningsrutan redan belagd med ett värde, överför funktionen detta till inmatningsraden på miniräknaren. <Input> startar beräkningen. Resultatet visas i miniräknaren. Softkeyn "Överta" för in resultatet i inmatningsrutan resp. i den aktuella markörpositionen i detaljprogrammet och stänger själv av miniräknaren. Märk Befinner sig en inmatningsruta i redigeringsmodus, kan det ursprungliga tillståndet återupprättas med Toggle-knappen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0 411

412 Bilaga A.1 Övrigt Bild A-1 Miniräknare Tillåtna tecken vid inmatningen +, -, *, / Grundräknesätten S Sinus - funktion Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet sin(x). O Kosinus - funktion Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet cos(x). Q Kvadrat - funktion Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet X 2. R Kvadratrot - funktion Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet X. ( ) Parentesfunktion (X+Y)*Z Räkneexempel Uppgift Inmatning -> resultat (67*3) *3 -> 301 sin(45_) 45 S -> cos(45_) 45 C -> Q -> R -> 2 (34+3*2)*10 (34+3*2)*10 -> 400 För beräkningen av hjälppunkter på en kontur erbjuder miniräknaren följande funktioner: beräkna tangential övergång mellan en cirkelsektor och en rät linje förskjuta en punkt i planet omräkning av polära koordinater till kartesiska koordinater 412 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-1CP10-3FA0