SINUMERIK 802D sl. Fräsa. Förord. Beskrivning 1. Software-yta 2. Tillkoppling, referenspunktskörning. Rigga 4. Handstyrd drift 5

Transkript

1 SINUMERIK 802D sl SINUMERIK 802D sl Programmerings- och användarhandbok Gäller för Styrning Softwareversion SINUMERIK 802D sl T/M 1.4 Förord Beskrivning 1 Software-yta 2 Tillkoppling, referenspunktskörning 3 Rigga 4 Handstyrd drift 5 Automatikdrift 6 Detaljprogrammering 7 System 8 Programmera 9 Cykler 10 Nätverksdrift 11 Datasäkring 12 PLC-diagnos 13 A Bilaga 04/2007 6FC5398-0CP10-3FA0

2 Säkerhetstekniska anvisningar Säkerhetstekniska anvisningar Denna handbok innehåller anvisningar, som du måste iakttaga för din personliga säkerhet och för att undvika materielskador. Anvisningarna för din personliga säkerhet framhävs av en varningstriangel, anvisningar för enbart materielskador står utan varningstriangel. Allt efter farlighetsgrad skildras varningsanvisningarna i avtagande ordningsföljd i följande beskrivning. FARA betyder att dödsfall eller svåra personskador kommer att inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. VARNING betyder att dödsfall eller svåra personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. SE UPP med varningstriangel betyder att lätta personskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. SE UPP utan varningstriangel betyder att materielskador kan inträda, om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtages. OBSERVERA Kvalificerad personal betyder att ett ej önskvärt resultat eller tillstånd kan inträda om den tillhörande anvisningen inte iakttages. Vid uppträdande av flera farlighetsgrader används alltid varningsanvisningen för den högsta graden. När det i en varningsanvisning varnas med en varningstriangel för personskador, då kan i samma varningsanvisning dessutom finnas en varning för materielskador bifogad. Det tillhörande instrumentet/systemet får installeras och drivas endast i förbindelse med denna dokumentation. Idrifttagande och drift av ett instrument/system får endast göras av kvalificerad personal. Kvalificerad personal i enlighet med de säkerhetstekniska anvisningarna i denna dokumentation är personer, som är auktoriserade att enligt direktiven inom säkerhetstekniken ta instrument, system och strömkretsar i drift, att jorda och markera dem. Bestämmelsekonform användning Var vänlig och iakttag följande: Märken VARNING Instrumentet får endast användas för de i katalogen och i den tekniska beskrivningen förutsedda insatsområdena och endast i förbindelse med av Siemens rekommenderade resp. auktoriserade instrument och komponenter av annat fabrikat. En oklanderlig och säker drift av produkten förutsätter sakkunnig transport, sakkunnig lagring, uppställning och montering samt noggrann manövrering och service. Alla med skyddsmärket markerade beteckningar är av Siemens AG registrerade varumärken. De övriga beteckningarna i detta dokument kan vara märken, vars användning av tredje man för eget ändamål kan skada innehavarens rättigheter. Ansvarsbefrielse Vi har kontrollerat innehållet i den tryckta skriften med avseende på överensstämmelse med den beskrivna hårdoch mjukvaran. Trots detta kan avvikelser inte uteslutas så att vi inte kan garantera en fullständig överensstämmelse. Uppgifterna i denna skrift kontrolleras regelbundet, nödvändiga ändringar ingår i de följande upplagorna. Siemens AG Automation and Drives Postfach NÜRNBERG TYSKLAND Ordernumber: 6FC5398-0CP10-3FA0 P 10/2007 Copyright Siemens AG Tekniska ändringar förbehålls

3 Förord Indelning av dokumentationen SINUMERIK-dokumentationen är uppdelad i 3 delar: Allmän dokumentation Användardokumentation Tillverkar-/Servicedokumentation En varje månad aktualiserad översikt över tryckta skrifter med de språk som står till förfogande finns i internet under: Följ menypunkterna "Support" "Technische Dokumentation" "Druckschriften-Übersicht". Internetutgåvan av DOConCD, DOConWEB, finns under: Informationer över trainingserbjudanden och FAQs (frequently asked questions) finns i internet under: och där under menypunkten "Support" Målgrupp Den föreliggande trycka skriften vänder sig till programmerare, projekterare, maskinoperatörer och maskinister. Användning Programmerings- och manöverhandboken kvalificerar målgruppen att projektera, att skriva, att upprätta, att testa och att åtgärda fel i program och softwareytor. Dessutom kvalificerar den målgruppen att manövrera hård- och mjukvara till en maskin. Standardomfattning I den föreliggande dokumentationen beskrivs funktionaliteten för standardomfattningen. Kompletteringar eller ändringar som görs av maskintillverkaren, dokumenteras av maskintillverkaren. I styrningen kan finnas ytterligare i denna dokumentation ej förklarade funktionerna som kan köras. Det består dock inget anspråk på dessa funktioner vid ny leverans eller vid service. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 3

4 Förord Likaså innehåller denna dokumentation av överskådlighetsskäl inte samtliga detaljinformationer över alla typer av produkter och kan inte heller ta hänsyn till alla tänkbara fall av uppställning, drift och underhåll. Teknisk support Vid tekniska frågor vänder du dig till följande hotline: Europa / Afrika Asien / Australien Amerika Telefon Fax Internet e-post adsupport@siemens.com Märk För de olika länderna specifika telefonnummer för teknisk rådgivning finns i internet: Frågor till dokumentationen Vid frågor till dokumentationen (förslag, korrigeringar) sänder du ett fax eller e-post till följande adress: Fax e-post docu.motioncontrol@siemens.com Det finns ett faxformulär i slutet av detta dokument. Internetadress för SINUMERIK EG-konformitetsdeklaration EG-konformitetsdeklarationen till EMC-direktivet finner/erhåller du i internet: under produkt-/beställningsnummer till den ansvariga filialen för affärsområdet A&D MC hos Siemens AG 4 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

5 Innehållsförteckning Förord Beskrivning Manöver- och indikeringselement Status- och felindikeringar Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Knappdefinitioner på maskinens styrpanel Koordinatsystem Software-yta Bildskärmsindelning Standardsoftkeys Manöverområden Hjälpsystemet Tillkoppling, referenspunktskörning Tillkoppling och referenspunktskörning Rigga Mata in verktyg och verktygskompenseringar Anlägga nytt verktyg Fastställa verktygskompenseringar (manuellt) Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger Mätfingerinställningar Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Fastställa nollpunktsförskjutning Programmera settingsdata Räkneparametrar R Handstyrd drift Handstyrd drift Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillordna handhjul Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Teach In (MDA) Planfräsa Automatikdrift Driftsläge AUTOMATIK Välja detaljprogram, starta...74 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 5

6 Innehållsförteckning 6.3 Blocksökning Stoppa, avbryta detaljprogram Återstart efter avbrott Åter starta efter stopp Genomarbetning av extern Detaljprogrammering Översikt detaljprogrammering Mata in nytt program Redigera detaljprogram Simulation Anpassa konturelement Fri konturprogrammering Programmera kontur Fastlägga startpunkt Softkeys och parametrar Parametrera konturelement Grafisk framställning av konturen Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel Programmeringsexempel fräsa System System System - softkeys (IBN) System - softkeys (MD) System - softkeys (Service indikering) System - softkeys (PLC) System - softkeys (IBN-filer) Larmindikering Programmera Grundläggande i NC-programmeringen Programnamn Programuppbyggnad Orduppbyggnade och adress Blockuppbyggnad Teckensats Översikt över anvisningarna Väguppgifter Programera mätuppgifter Planval: G17 till G Absolut-/kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G Polära koordinater, polfastläggande: G110, G111, G Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS Programmerbar rotation: ROT, AROT Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

7 Innehållsförteckning Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE Programmerbar spegling: MIRROR, AMIRROR Uppspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500, G53, G Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF Rörelser hos axlar Rätlinjig interpolering med snabbgång: G Rätlinjig interpolering med matning: G Cirkelinterpolering: G2, G Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP Cirkel med tangential övergång: CT Skruvlinje-interpolering: G2/G3, TURN Gängskärning med konstant stigning: G Gängborrning med flytande gänghållare: G Gänginterpolering: G331, G Fastpunktskörning: G Referenspunktskörning: G Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW Tangentialstyrning: TANG, TANGON, TANGOF, TLIFT, TANGDEL Matning F Matningsövermanning vid cirklar: CFTCP, CFC Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT Procentuell accelerationsövermanning: ACC Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF Förbättring av ytkvaliteten med kompressor: COMPCAD Axel Fördröjningstid: G Köra till fast anslag Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621) Rörelser hos spindeln Spindelvarvtal S, rotationsriktningar Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G Spindelpositionering: SPOS Växelsteg Stöd av konturprogrammeringen Rundning, avfasning Konturtågsprogrammering Verktyg och verktygskompensering Allmänna anvisningar Verktyg T Verktygskompenseringsnummer D Val av verktygsradiekompensering: G41, G Hörnbeteende: G450, G Verktygsradiekompensering FRÅN: G Specialfall för verktygsradiekompenseringen Exempel för verktygsradiekompensering Extrafunktion M H-funktion Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Räkneparametrar R Lokala användardata (LUD) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 7

8 Innehållsförteckning Läsa och skriva från PLC-variabler Programhopp Hoppmål för programhopp Ovillkorliga programhopp Villkorliga programhopp Programmeringsexempel för hopp Underprogramteknik Allmänt Anrop av bearbetningscykler Modalt underprogramanrop Genomarbeta externt underprogram (EXTCALL) Tidgivare och arbetsstycksräknare Tidgivare för gångtiden Arbetsstycksräknare Språkkommandon för verktygsövervakningen Översikt verktygsövervakning Livslängsövervakning Stycktalsövervakning Mjuk fram- och bortkörning Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Cykler Överblick över cyklerna Programmering av cykler Grafiskt cykelstöd i programeditorn Borrcykler Allmänt Förutsättningar Borra, centrera - CYCLE Borra, plansänka - CYCLE Djuphålsborra - CYCLE Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE Brotscha 1 (arborra 1) - CYCLE Ursvarva (arborra 2) - CYCLE Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE Borrbildscykler Förutsättningar Hålrad - HOLES Hålcirkel - HOLES Fräscykler Förutsättningar Planfräsa - CYCLE Konturfräsa - CYCLE rektangulär tapp - CYCLE cirkeltapp - CYCLE Långhål på en cirkel - LONGHOLE Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

9 Innehållsförteckning Spår på en cirkel - SLOT Cirkelspår - SLOT rektangulär ficka - POCKET cirkelficka - POCKET Gängfräsa - CYCLE Felmeddelanden och felbehandling Allmänna anvisningar Felbehandlingar i cykler Översikt över cykellarm Meddelanden i cyklerna Nätverksdrift Nätverksdrift Nätverksdrift (tillval) Konfiguration av nätverksförbindelsen Användarförvaltning Användaranmälan - RCS log in Arbeta med en nätverksförbindelse Frigivande av pärmar Förbinda och skilja nätenheter RCS-Tool Datasäkring Dataöverföring via RS232 gränssnitt Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Läsa in och ut PLC projekt Kopiera och infoga filer PLC-diagnos PLC-diagnos i kontaktplanframställning Bildskärmsuppbyggnad Manövermöjligheter A Bilaga A.1 Övrigt A.1.1 Miniräknare A.1.2 Redigera kinesiska skrifttecken A.2 Feedback till dokumentationen A.3 Dokuträd 802D sl Index Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 9

10 Innehållsförteckning 10 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

11 Beskrivning Manöver- och indikeringselement Manöverelement Anrop av definierade funktioner görs med horisontala och vertikala softkeys. Beskrivningen därtill finner du i denna handbok. Bild 1-1 Manöverpanel-CNC Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 11

12 Beskrivning 1.2 Status- och felindikeringar 1.2 Status- och felindikeringar Visning av LED på manöverpanelen-cnc (PCU) På manöverpanelen-cnc finns följande LED-lampor placerade. I den följande tabellen finns lysdioderna och deras betydelse beskrivna. Tabell 1-1 LED ERR (röd) RDY (grön) NC (gul) CF (gul) Status- och felindikeringar Betydelse allvarligt fel; hjälp med Power off/on driftsberedskap övervakning av livstecken skriva/läsa på/från CF kort Läsanvisning Informationer till felbeskrivningen finns i /DG/, SINUMERIK 802D sl, Diagnoshandbok 12 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

13 Beskrivning 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 13

14 Beskrivning 1.3 Knappdefinition för fullständigt CNC-tangentbord (högformat) Hot keys I detaljprogrameditorn och i inmatningsrutorna till HMI kan med hjälp av knappkombinationer på det fullständiga CNC-tangentbordet följande funktioner utföras: Knappkombination <CTRL> och <C> <CTRL> och <B> <CTRL> och <X> <CTRL> och <V> <ALT> och <L> <ALT> och <H> eller knappen <HELP> Funktion Kopiera markerad text Markera text Klippa ut markerad text Foga in kopierad text Koppla om till blandat skrivsätt Anropa hjälpsystem 14 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

15 Beskrivning 1.4 Knappdefinitioner på maskinens styrpanel 1.4 Knappdefinitioner på maskinens styrpanel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 15

16 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Märk I denna dokumentation utgår vi från en standard maskinstyrpanel MCP 802D. Anväder du en annan MCP kan manövreringen avvika från denna beskrivning. 1.5 Koordinatsystem Ett koordinatsystem spänns som regel upp av tre rätvinkligt mot varandra stående koordinataxlar. Med den så kallade "trefingerregeln" för högra handen fastläggs de positiva riktningarna för koordinataxlarna. Koordinatsystemet hänför sig till arbetsstycket och programmeringen sker oberoende av om verktyget eller arbetsstycket förflyttas. Vid programmeringen utgår man alltid från att verktyget förflyttar sig relativt till koordinatsystemet för arbetsstycket som tänks stå still Bild 1-2 Fastläggande av axelriktningen till varandra, koordinatsystem för programmeringen 16 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

17 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Maskinkoordinatsystem (MKS) Hur koordinatsystemet ligger relativt till maskinen är beroende av respektive maskintyp. Det kan vara vridet till olika lägen. Axelriktningarna följer "trefingerregeln" för den högra handen. Står man framför maskinen visar långfingret på den högra handen mot ansättningsriktningen för huvudspindeln. Bild 1-3 Maskinkoordinataxlar med fräsmaskinen som exempel Origo för detta koordinatsystem är maskinnollpunkten. Denna punkt utgör endast en referenspunkt, som bestäms av maskintillverkaren. Man behöver inte kunna köra till den. Förflyttningsområdet för maskinaxlarna kan ligga i det negativa området. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 17

18 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Arbetsstyckskoordinatsystem (WKS) För beskrivning av ett arbetsstyckes geometri i arbetsstycksprogrammet används också ett högervridande och rätvinkligt koordinatsystem. Arbetsstycksnollpunkt kan väljas fritt på Z-axeln av programmeraren. På X-axeln ligger den i rotationscentrum. Bild 1-4 Arbetsstyckskoordinatsystem Relativt koordinatsystem (REL) Styrningen erbjuder förutom maskin- och arbetsstyckskoordinatsystem även ett relativt koordinatsystem. Detta koordinatsystem används för att sätta fritt valbara referenspunkter som inte har något inflytande på det aktiva arbetsstyckskoordinatsystemet. Alla axelrörelser visas relativt till dessa referenspunkter. Märk Ärvärdet i respektive koordinatsystem kan aktiveras och visas i manöverområdet Position via den vertikala softkeyn "MKS/WKS REL". 18 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

19 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem Inspänning av arbetsstycket För bearbetningen spänns arbetsstycket in i maskinen. Arbetsstycket måste därvid riktas upp så att axlarna i arbetsstyckskoordinatsystemet löper parallellt med de för maskinen. En resulterande förskjutning av maskinnollpunkten till arbetsstycksnollpunkten fastställs i Z- axeln och förs in i den inställbara nollpunktsförskjutningen. I NC-programmet aktiveras denna förskjutning vid programkörningen med till exempel ett programmerat G54. Bild 1-5 Arbetsstycke på maskinen Aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem Med hjälp av det programmerbara nollpunktsförskjutningen TRANS kan en förskjutning skapas gentemot arbetsstyckskoordinatsystemet. Härvid uppstår det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet (se Kapitel "Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS"). Bild 1-6 Koordinater på arbetsstycket, aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 19

20 Beskrivning 1.5 Koordinatsystem 20 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

21 Software-yta Bildskärmsindelning Bild 2-1 Bildskärmsindelning Bildskärmen är indelad i följande huvudområden: Statusområde Tillämpningsområde Anvisnings- och softkeyområde Statusområde Bild 2-2 Statusområde Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 21

22 Software-yta 2.1 Bildskärmsindelning Tabell 2-1 Förklaring av bildelementen i statusområdet Numrering 1 Indikering Aktivt manöverområde Symbol Betydelse Position (manöverområdesknapp <POSITION>) System (manöverområdesknapp <SYSTEM>) Program (manöverområdesknapp <PROGRAM>) Program manager (manöverområdesknapp <PROGRAM MANAGER>) Parameter (manöverområdesknapp <OFFSET PARAM>) Larm (manöverområdesknapp <ALARM>) 2 Aktivt driftsläge Köra till referenspunkt JOG JOG INC; 1 INC, 10 INC, 100 INC, 1000 INC, VAR INC (inkrementell värdering i JOG drift) MDA AUTOMATIK 3 Larm- och meddelanderader Alternativt visas: 1. Larmnummer med larmtext 2. Meddelandetext 4 Valt detaljprogram (huvudprogram) 5 Programtillstånd RESET Avbryta program / grundtillstånd RUN Program pågår STOP Program stoppat 6 Programpåverkan i automatikdrift 22 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

23 Software-yta 2.1 Bildskärmsindelning Anvisnings- och softkeyområde Bild 2-3 Anvisnings- och softkeyområde Tabell 2-2 Förklaring av bildelementen i anvisnings- och softkeyområdet Bildelement Indikering Betydelse Recall-symbol Med nedtryckning av knappen Recall återvänder man till det överordnade menyplanet. Anvisningsrad Indikering av operatörsanvisningar Statusinformation HMI ETC är möjlig (Med nedtryckning av denna knapp visar den horisontala softkeyraden ytterligare funktioner.) Blandat skrivsätt (skrivning av stor/liten bokstav) aktiv RS232 förbindelse aktiv Förbindelse till idrifttagande- och diagnostools (t.ex. Programming Tool 802) aktiv RCS nätverksförbindelse aktiv 4 Softkeyrad vertikal och horisontal Gestaltning av softkeys i dokumentet För att göra det lättare att hitta softkeys visas de horisontala och vertikala softkeys med olika grundfärg. Horisontal softkey Vertikal softkey Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 23

24 Software-yta 2.2 Standardsoftkeys 2.2 Standardsoftkeys Masken stängs. Inmatningen avbryts, fönstret stängs. Inmatningen avslutas och beräkningen görs. Inmatningen avslutas och de inmatade värdena övertas. 24 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

25 Software-yta 2.3 Manöverområden 2.3 Manöverområden Funktionerna i styrningen kan utföras i följande manöverområden: Position Maskinmanövrering Offset/parametrar Program Inmatning av kompenseringsvärden och settingdata Upprättande av detaljprogrammen Programm-manager Detaljprogrampärm System Larm Diagnos, idrifttagande Larm- och meddelanderader Växling till ett annat manöverområde görs genom nedtryckning av den motsvarande knappen på det fullständiga CNC-tangentbordet (hard-key). Skyddssteg I SINUMERIK 802D sl finns det ett skyddsstegskoncept för frigivande av dataområden. Styrningen levereras med standard-lösenord för skyddsstegen 1 till 3. Skyddssteg 1 Expert-lösenord Skyddssteg 2 Tillverkar-lösenord Skyddssteg 3 Användar-lösenord Dessa styr de olika åtkomsträttigheterna. Inmatning resp. förändring av data i följande menyer är beroende av det inställda skyddssteget: Verktygskompenseringar Nollpunktsförskjutningar Settingdata RS232-inställning Upprättande / korrigering av program Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 25

26 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet 2.4 Hjälpsystemet En omfattande online-hjälp finns lagrad i styrningen. Hjälpteman är: Kort beskrivning av alla viktiga manöverfunktioner Översikt och kort beskrivning av NC kommandona Förklaring av drivparametrarna Förklaring av drivlarmen Manöverföljd Hjälpsystemet kan du anropa från varje manöverområdet genom att trycka ner Info-knappen eller via knappkombinationen <ALT+H>. Bild 2-4 Hjälpsystem: Innehållsförteckning 26 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

27 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet Softkeys Denna funktion öppnar det valda temat. Bild 2-5 Hjälpsystem: Beskrivning av temat Denna funktion möjliggör val av korshänvisningar. En korshänvisning är markerad med tecknen ">>...<<". Denna softkey är endast synlig när en korshänvisning visas i tillämpningsområdet. Väljer du en korshänvisning, visas dessutom softkeyn "Tillbaka till tema". Med denna funktion kommer du tillbaka till den föregående bilden. Funktionen möjliggör sökandet av ett begrepp i innehållsförteckningen. Mata in begreppet och starta sökningen. Hjälp i området Programeditor Hjälpsystemet erbjuder en förklaring till varje NC anvisning. Du kan komma direkt till hjälptexten, genom att ställa markören bakom anvisningen och trycka på Info knappen. NC-anvisningen måste för detta vara skriven med stora bokstäver. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 27

28 Software-yta 2.4 Hjälpsystemet 28 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

29 Tillkoppling, referenspunktskörning Tillkoppling och referenspunktskörning Märk Ge när du kopplar till SINUMERIK 802D sl och maskinen, även akt på maskindokumentationen eftersom tillkoppling och körning till referenspunkt är maskinberoende funktioner. Manöverföljd Först kopplar du till försörjningsspänningen till CNC och maskinen. Efter start av styrningen befinner du dig i manöverområdet Position, driftsläge Köra till referenspunkt. Fönstret "Referenspunkt " är aktivt. Bild 3-1 Grundbild Köra till referenspunkt Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 29

30 Tillkoppling, referenspunktskörning 3.1 Tillkoppling och referenspunktskörning Aktivera Köra till referenspunkt med knappen <Referenspunkt> på maskinstyrpanelen. I fönstret "Referenspunkt" visas om axlarna har referenskörts. Tryck på riktningsknapparna. Om du väljer felaktig körningsriktning, sker ingen rörelse. Kör till referenspunkten på alla axlar efter varandra. Du avslutar funktionern genom att välja ett annat driftsläge (MDA, AUTOMATIK eller JOG). Märk "Köra till referenspunkt" är möjligt endast i driftsläget JOG. 30 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

31 Rigga 4 Föranmärkningar Innan du kan arbeta med CNC, riggara du maskinen, verktygen osv. på följande sätt: Inmatning av verktygen och verktygskompenseringar Inmatning/ändring av nollpunktsförskjutningen Inmatning av setting-data Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 31

32 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Funktionalitet Verktygskompenseringarna består av en rad data, som beskriver geometrin, slitaget och verktygstypen. Varje verktyg innehåller ett fastlagt antal parametrar beroende på verktygstyp. Verktygen betecknas alltid med ett nummer (T-nummer). Se även Kapitel "Programmera"->"Verktyg och verktygskompensering" Manöverföljder Tryck på knappen <OFFSET PARAM>. Funktionen öppnar fönstret Verktygskompenseringsdata, som innehåller en lista över de anlagda verktygen. Du kan navigera inom denna lista med markörknapparna och knapparna Page Up, Page Down. Verktygslista Standard Bild 4-1 Verktygslista 32 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

33 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Verktygslista Användardefinierad Bild 4-2 Verktygslista Användardefinierad Om du aktiverar följande indikering-maskindata med "1" så kompletteras verktygslistan med parametrarana för "Platsnummer" och "H-nummer", samt checkboxen "Överstorlek": Indikering-MD332 TOOL_LIST_PLACE_NO Indikering-MD393 DISPLAY_TOOL_H_NO Indikering MD395 COL_OVERSIZE_TYPE_CHECKBOX Kompenseringarna matar du in genom att mata in det följande och bekräfta med <Input> eller en rörelse med markören: placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras, mata in värde(n) Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören. För specialverktyg står softkeyfunktionen Advanced fullständig parameterlista att fylla i. till förfogande, vilken erbjuder en Softkeys Measurement Tool Fastställa verktygskompenseringsdata (verksam endast i driftsläget JOG!) Measurement Manual Manuellt fastställande av verktygskompenseringsdata Measurement Auto Halvautomatiskt fastställande av verktygskompenseringsdata (gäller endast i förbindelse med ett mätfinger) Calibrate probe Anpassning av mätfingret Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 33

34 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Deleting a tool Advanced Verktygskompenseringsdata för alla skär till verktyget raderas. Funktionen visar alla parametrar till ett verktyg. Bild 4-3 Inmatningsmask för specialverktyg Cutting edges Betydelsen av parametrarna finns beskriven i Kapitel "Programmera". Öppnar en underordnad menylista som erbjuder alla funktioner för att anlägga och visa ytterligare skär. D >> Val av nästa högre skärnummer << D Val av nästa lägre skärnummer New cutting edge Anlägga ett nytt skär Reset cutting edge Alla kompenseringsvärden för skäret sätts på noll. Change type Funktionen möjliggör ändring av verktygstypen. Välj verktygstyp med hjälp av softkey. Searching for New tool Söka verktygsnummer: Mata in numret för det verktyg som skall sökas och starta sökningsförloppet med softkey "OK". Existerar det sökta verktyget ställs markören på den tillhörande raden. Anlägga verktygskompenseringsdata för ett nytt verktyg. 34 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

35 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Anlägga nytt verktyg Manöverföljd New tool Funktionen erbjuder två ytterligare softkeyfunktioner för att välja verktygstypen "Borr" och "Fräs". Efter valet för du in det önskade verktygsnumret i inmatningsrutan. Bild 4-4 Fönster Nytt verktyg... inmatning av verktygsnummer Med "OK" bekräftar du inmatningen. Ett datablock som förbelagts med noll upptas i verktygslistan. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 35

36 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Fastställa verktygskompenseringar (manuellt) Märk För fräsverktyg skall längden 1 och radien, för borrverktyg (se följande bild) skall endast längden 1 fastställas. Märk Som bekant maskinkoordinat kan du också använda en redan fastställd nollpunktsförskjutning (t.ex. G54-värde). Kör i detta fall med verktygets skär till arbetsstycksnollpunkten. Står skäret direkt i arbetsstycksnollpunkten så är referenspunkten noll. Funktionalitet Funktionen gör det möjligt för dig att fastställa den okända geometrin för ett verktyg T. Med hjälp av ärpositionen för punkten F (maskinkoordinat) och referenspunkten kan styrningen för den valda axeln beräkna den var gång tillordnade kompenseringen av längden 1 eller verktygsradien. Bild 4-5 Fastställa längdkompenseringen i exemplet borr längd 1/Z-axel Förutsättning Det aktuella verktyget är inväxlat. Du kör med skäret till verktyget i driftsläge JOG till en punkt på maskinen, vars maskinkoordinatvärden är kända. Detta kan vara ett arbetsstycke vars läge du känner. 36 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

37 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Manöverföljd Measurement Tool Välj softkey och urvalsfönstret för manuell eller halvautomatisk mätning öppnas. Bild 4-6 Mäta verktyg Measurement Manual Fönstret "Mäta verktyg manuellt" öppnas. Bild 4-7 Fönster "Mäta verktyg manuellt", mäta längd Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 37

38 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Bild 4-8 Fönster "Mäta verktyg manuellt", mäta verktygsdiameter Mata in referenspunkten i fältet X0, Y0 eller Z0. Denna kan vara den nuvarande maskinkoordinaten (absolut) eller ett värde från nollpunktsförskjutningarna (bas, G54 - G59). Används andra värden, hänför sig kompenseringsvärdet till den angivna positionen. Styrningen fastställer efter det softkey "Sätta längd" eller "Sätta diam." tryckts ner, den sökta geometrin längd 1 eller diameter motsvarande den förvalda axeln. Det fastställda kompenseringsvärdet sparas. Läggs ett distansstycke mellan verktyg och arbetsstycke kan dess tjocklek föras in i fältet Distans. 38 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

39 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Fastställa verktygskompenseringar med ett mätfinger Manöverföljd Measurement Tool Välj softkey och urvalsfönstret för manuell eller halvautomatisk mätning öppnas. Bild 4-9 Mäta verktyg Measurement Auto Fönstret "Mäta verktyg auto" öppnas. Efter det masken öppnats beläggs inmatningsrutorna med det verktyg som befinner sig i ingrepp och planet i vilket mätningarna skall göras visas. Denna inställning kan förändras i masken "Mätfingerdata" (se Kapitel "Mätfingerinställningar"). Märk För upprättande av mätprogrammet används parametrarna Säkerhetsavstånd från masken "Inställningar" und Matning från masken "Mätfingerdata". Flyttas flera axlar samtidigt, kan ingen beräkning av mätfingerpositionerna göras. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 39

40 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mäta verktygslängden Bild 4-10 Fönster "Mäta verktyg auto", mäta längd Man kör med ansättningsaxeln till mätfingret. Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst" visas, skall förflyttningsknappen släppas och avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en mätklocka i animationen, som symboliserar det aktiva mätförloppet. Mäta verktygsdiameter Fastställandet av diametern kan endast göras med roterande spindel. För detta ändamål skall spindelvarvtal och rotationsriktning för spindeln föras in i masken "Mätfingerdata". Bild 4-11 Fönster "Mäta verktyg auto", mäta diameter 40 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

41 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Man kör med en axel i planet till mätfingret. Beroende på vilken axel som används skall man köra till punkt P1 eller P3 resp. P2 eller P4. Efter det att symbolen "Mätfinger utlöst" visas, skall förflyttningsknappen släppas och avslutandet av mätförloppet inväntas. Under den automatiska mätningen visas en mätklocka i animationen, som symboliserar det aktiva mätförloppet. VARNING Spindeln drivs med det i mätfingerdata lagrade varvtalet. Förlopp vid "Mätfinger utlöst" Utlösandet av mätfingret visas på bildskärmen med en fylld cirkel. Efter det mätfingret utlösts skall axelriktningsknappen släppas loss. Efter det axelriktningsknappen släppts loss anläggs och startas automatiskt genom styrningen ett internt mätprogram i programminnet. Detta mätprogram gör att man kör maximalt tre gånger till mätfingret för att leverera mätvärden till styrningen. Överförs efter det man kört till mätfingret för tredje gånen inget mätvärde till styrningen, då visas ett meddelande i displayen, som upplyser operatören om att inga mätvärden kunde upptecknas. Alla axlar som deltar i mätprocessen skall man köra till på detta vis. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 41

42 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mätfingerinställningar Tryck ner softkey "Inställningar". Probe data Här läggs koordinaterna för mätfingret och görs inställningarna av följande parametrar för det automatiska mätförloppet: Mätfingrets plan Axelframmatning Varvtal och rotationsriktning för spindeln Rotationsriktningen för spindeln skall väljas i motsatt riktning till fräsens skärriktning. Alla positionsvärden hänför sig till maskinkoordinatsystemet. Bild 4-12 Inmatningsmask Mätfingerdata Tabell 4-1 Betydelse för inmatningsrutorna Parametrar Abs. position P5 Medelpunkt: X Medelpunkt: Y Diameter Tjocklek Betydelse Absolut position för mätfingret i Z-riktningen Beräknad medelpunkt för mätfingret (maskinkoordinater) Diameter för mätfingerskivan (efter kalibreringen visas den beräknade diametern.) Tjocklek på mätfingerskivan 42 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

43 Rigga 4.1 Mata in verktyg och verktygskompenseringar Mätfingerkalibrering Anpassningen av mätfingret kan göras i menyn "Inställningar" eller i menyn "Mäta verktyg". Bild 4-13 Anpassning av mätfingret (längd)... (diameter) Efter det masken öppnats visas förutom de aktuella positionerna för mätfingret en animation, som signalerar det steg som skall utföras. Man skall köra till denna punkt med den tillhörande axeln. Utlöses mätfingret övertar styrningen mätförloppet, genom att den växlar till driftsläget AUTOMATIK, aktiverar mätprogrammet och sedan startar detta självständigt. För operatören blir en för kort tid motsatt axelrörelse synlig. Under mätningen symboliserar en mätklocka det aktiva tillståndet hos NC. De av mätprogrammet levererade positionerna tjänar till att beräkna den verkliga fingerpositionen. Märk För att upprätta mätprogrammet används parametrarna Säkerhetsavstånd från masken Settings och Matning från masken Data mätfinger. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 43

44 Rigga 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Funktionalitet Ärvärdesminnet och därmed även ärvärdesindikeringen är efter referenspunktskörningen relaterade till maskinnollpunkten. Däremot hänför sig ett bearbetningsprogram till arbetsstycksnollpunkten. Denna förskjutning skall matas in som nollpunktsförskjutning. Manöverföljder Tryck på knappen <OFFSET PARAM>. Work offset Välj nollpunktsförskjutning via "Nollpunktförskj.". På bildskärmen visas en översikt över de inställbara nollpunktsförskjutningarna. Masken innehåller fortfarande värdena för den programmerade nollpunktsförskjutningen, de aktiva skalfaktorerna, statusindikeringen "Spegla aktivt" och summan av aktiva nollpunktsförskjutningar. Bild 4-14 Fönster Nollpunktsförskjutning Placera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras, mata in värde(n). Med en rörelse med markören eller med "Input" sker övertagandet av värdena i nollpunktsförskjutningarna. Kompenseringsvärdena för skären blir genast verksamma. 44 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

45 Rigga 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Fastställa nollpunktsförskjutning Förutsättning Du har valt fönstret med den tillhörande nollpunktsförskjutningen (t.ex. G54) och axeln, för vilken du önskar fastställa förskjutningen. Bild 4-15 Fastställande av nollpunktsförskjutningen Tillvägagångssätt Measure workpiece Tryck ner softkey "Mäta arbetsstycke". Styrningen kopplar därefter om till manöverområdet Position och öppnar dialogboxen för att mäta nollpunktsförskjutningarna. Den valda axeln visas som softkey med svart bakgrund. Sedan skrapar du med verktyget mot arbetsstycket. Är det inte möjligt att skrapa mot resp. låter sig den önskade punkten inte uppnås med verktyget (t.ex. vid användning av ett distansstycke), måste avståndet mellan verktyget och arbetsstyckets yta föras in i fältet "Distans". För fastställande av förskjutningen skall vid ett aktivt verktyg tas hänsyn till verktygets rörelseriktning. Är inget verktyg aktivt, försvinner fältet "Radie". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 45

46 Rigga 4.2 Mata in/ändra nollpunktsförskjutning Bild 4-16 Masken Fastställa nollpunktsförskjutning i X och Y Bild 4-17 Masken Fastställa nollpunktsförskjutning i Z Set work offset Softkeyn beräknar förskjutningen och visar resultatet i fältet Offset. 46 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

47 Rigga 4.3 Programmera settingsdata 4.3 Programmera settingsdata Funktionalitet Med settingdata fastlägger du inställningarna för driftslägena. Dessa kan ändras vid behov. Manöverföljder Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>. Tryck på softkey "Settingdata". Grundbilden "Settingdata" öppnas. Här står ytterligare softkeyfunktioner till förfogande, med vilka du kan ställa in olika styrningsoptioner. Bild 4-18 Grundbild Settingdata JOG matning Matningsvärde i JOG - drift Är matningsvärdet "Noll", använder styrningen det i maskindata bevarade värdet. Spindel Spindelvarvtal Minimalt/maximalt En inskränkning för spindelvarvtalet i rutorna max. (G26) /min. (G25) kan göras endast inom de i maskindata fastlagda gränsvärdena. Begränsning med G96 Programmerbar övre varvtalsbegränsning (LIMS) vid konstant skärhastighet (G96). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 47

48 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Provkörningsmatning för provkörningsdrift (DRY) Den matning som här kan matas in används vid val av funktionen provkörningsmatning i driftsläget AUTOMATIK vid genomarbetningen av programmet i stället för den programmerade matningen. Startvinkel vid gänga (SF) För gängskärning visas en startposition för spindeln som begynnelsevinkel. Genom att ändra vinkeln kan när arbetsgången för gängskärningen upprepas, en multipelgänga skäras. Positionera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras och mata in värdet. Bekräfta med <Input> eller med en rörelse med markören. Softkeys Arbetsfältsbegränsningen verkar vid geometri och extraaxlar. Skall en arbetsfältsbegränsning användas, kan dess värden matas in i denna dialog. Softkey "Sätt aktiv" aktiverar / inaktiverar värdena för den av markören markerade axeln. Bild 4-19 Arbetsfältsbegränsning 48 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

49 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Tider räknare Bild 4-20 Tider, räknare Betydelse: Detaljer totalt: Antalet totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är) Detaljer begärda: Antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör) Antal detaljer: I denna räknare registreras antalet för alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. Körtid totalt: Total körtid för NC-programmen i driftsläget AUTOMATIK Körtiderna för alla program mellan NC-start och programslut/reset adderas i driftsläget AUTOMATIK. Tidgivaren nollställs vid varje styrningsstart. Programkörtid: Verktygingreppstid I det valda NC-programmet mäts körtiden mellan NC-start och programslut/reset. Med starten av ett nytt NC-program raderas timern. Matning-körtid Körtiden för banaxlarna utan aktiv snabbgång i alla NC-program mellan NC-start och programslut/reset vid aktivt verktyg mäts. Mätningen avbryts dessutom vid aktiv fördröjningstid. Timern nollställs automatiskt vid "styrningsstart med default-värden". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 49

50 Rigga 4.3 Programmera settingsdata Denna funktion gör en lista över alla i styrningen förefintliga settingdata. Settingdata är uppdelade i allmänna, axelspecifika och kanalspecifika. Kan väljgas med följande softkeyfunktioner: "Allmänna" "Axelspec." "Kanalspec." Bild 4-21 Settingdata, allmänna 50 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

51 Rigga 4.4 Räkneparametrar R 4.4 Räkneparametrar R Funktionalitet I grundbilden "R-parametrar" finns en lista över samtliga i styrningen förefintliga R- parametrar. Dessa globala parametrar kan av programmeraren till detaljprogrammet sättas eller avfrågas för valfria ändamål och vid behov förändras. Bild 4-22 Grundbild "R-parametrar" Manöverföljd Du befinner dig i manöverområdet <OFFSET PARAM>. Över "R-parametrar" hamnar du i inmatningsområdet. Positionera markörstolpen på den inmatningsruta som skall ändras och mata in värdena. Bekräfta inmatningen med <Input> eller med en rörelse med markören. Söka R-parametrar Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 51

52 Rigga 4.4 Räkneparametrar R 52 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

53 Handstyrd drift Handstyrd drift Inledande anmärkning Den handstyrda driften är möjlig i driftsläget JOG och driftsläget MDA. Bild 5-1 Menyträd Driftsläge JOG, manöverområde Position Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 53

54 Handstyrd drift 5.1 Handstyrd drift Bild 5-2 Menyträd Driftsläge MDA, manöverområde Position 54 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

55 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Manöverföljder Välja driftsläget JOG med knappen <JOG> på maskinstyrpanelen. För förflyttning av axlarna trycker du på den tillhörande knappen till X- eller Z-axeln. Så länge som denna knapp är nedtryckt förflyttas axlarna kontinuerligt med den i Settingdata lagrade hastigheten. Är värdet i Settingdata "Noll", används det värde som finns lagrat i maskindata. Stätt vid behov in hastigheten med Override-brytaren. Om du dessutom trycker på knappen <Snabbgångsöverlagring> förflyttas den valda axeln med snabbgångshastighet, så länge som båda knapparna är nedtryckta. I driftsläget <Stegmått> kan du förflytta inställbara steg med samma manöverföljd. Den inställda stegvidden visas i statusområdet. För att välja bort skall <JOG> tryckas ner än en gång. I grundbilden "JOG" visas positions-, matnings-, spindelvärden och det aktuella verktyget. Bild 5-3 Grundbild "JOG" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 55

56 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Parametrar Tabell 5-1 Parametrar MKS X Z +X - Z Position mm Repos.- förskjut. G-funktion Spindel S varv/min Matning F mm/min Verktyg Beskrivning av parametrarna i grundbilden "JOG" Förklaring Indikering av förefintliga axlar i maskinkoordinatsystemet (MKS) eller arbetsstyckskoordinatsystemet (WKS). Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. Förflyttas axlarna i tillståndet "Program avbrutet" i driftsläget Jog, visas i spalten med den körda vägsträckan varje axel relaterad till avbrottsstället. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde. Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln (stor text) visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln (liten text) visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva, visas effektstolpen för masterspindeln. 56 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

57 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Softkeys Set base Sätta basnollpunktsförskjutning eller en temporär referenspunkt i det relativa koordinatsystemet. Efter att ha öppnats möjliggör funktionen att sätta basnollpunktsförskjutningen. Följande underfunktioner erbjuds: Direkt inmatning av den önskade axelpositionen I Positionsfönstret skall inmatningsmarkören placeras på den önskade axeln, sedan skall den nya positionen matas in. Inmatningen skall avslutas med <Input> eller en rörelse med markören. Sätta alla axlar på noll Softkeyfunktionen "Alla på noll" skriver över den aktuella positionen för respektive axel med noll. Sätta enskilda axlar på noll Genom att trycka ner softkey "X=0", "Y=0" eller "Z=0" skrivs den aktuella positionen över med noll. Genom att trycka ner softkey-funktionen "Sätta rel." kopplas indikeringen om till det relativa koordinatsystemet. Följande inmatningar förändrar referenspunkten i detta koordinatsystem. Märk En ändrad basnollpunktsförskjutning verkar oberoende av alla andra nollpunktsförskjutningar. Measure workpiece Fastställa nollpunktsförskjutningen (jfr. Kapitel "Rigga") Measurement Tool Mäta verktygskompenseringar (jfr. Kapitel "Rigga") Inmatningsmasken tjänar till att ställa in tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet och rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade detaljprogram i driftsläget <MDA> (se Kapitel "Planfräsa"). Dessutom kan värderna för "JOG-matning" och det variabla inkrementalmåttet ställas in. Bild 5-4 Inställningar Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 57

58 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillbakamatningsplan: Funktionen Planbearbetning drar efter utförandet av funktionen tillbaka verktyget till den angivna positionen (Z-position). Säkerhetsavstånd: Säkerhetsavstånd till arbetsstyckets yta Detta värde fastlägger det minsta avståndet mellan arbetsstyckets yta och verktyget. Det används av funktionerna Planbearbetning och Automatisk verktygsmätning. JOG-matning: Matningsvärde i Jog-drift Rotationsriktning: Rotationsriktningen för spindeln för automatiskt genererade program i JOG- och MDAdrift. Funktionen kopplar om mellan den metriska måttenheten och mätning i tum. 58 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

59 Handstyrd drift 5.2 Driftsläge JOG - manöverområde Position Tillordna handhjul Manöverföljd Välj i driftsläget <JOG> softkey "Handhjul". Handhjulsfönstret visas. Efter det fönstret öppnats visas i spalten "Axlar" alla axelbeteckningar, som visas samtidigt i softkeyraden. Välj det önskade handhjulet med markören. Sedan görs tillordningen resp. bortvalet genom att trycka på axel-softkeyn till den önskade axeln. I fönstret visas symbolen. Bild 5-5 Menybild Handhjul Med softkeyn "MKS" väljer du axlarna från maskin- eller arbetsstyckskoordinatsystemet för tillordning av handhjul. Den aktuella inställningen är synlig i fönstret. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 59

60 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Funktionalitet I driftsläget <MDA> kan du upprätta och genomarbeta ett detaljprogram. SE UPP Samma säkerhetsreglingar gäller som i helautomatisk drift. Dessutom är samma förutsättningar nödvändiga som vid helautomatisk drift. Manöverföljder Välj driftsläget <MDA> med maskinstyrpanelen. Bild 5-6 Grundbild "MDA" Ett eller flera block man matas in med tangentbordet. Genom att trycka på <NC-START> startas bearbetningen. Under bearbetningen är det inte längre möjligt att redigera blocken. Efter bearbetningen bibehålls innehållet, så att bearbetningen kan upprepas med en förnyad <NC-Start>. 60 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

61 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Parametrar Tabell 5-2 Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret MDA Parametrar MKS X Z +X -Z Position mm Restväg G-funktion Spindel S varv/min Matning F Verktyg Förklaring Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS. Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. I detta fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av är- och börvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde i mm/min eller mm/varv. Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp med aktuellt skärnummer (T..., D...). Editerfönster I programtillståndet "Stop" eller "Reset" tjänar ett redigeringsfönster till inmatning av detaljprogramsblocket. Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 61

62 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Softkeys Förklaringen till de horisontala softkeys finns i Kapitel "Driftsläge JOG - manöverområde Position" G-funktionsfönstret innehåller G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp och intar en fast plats i fönstret. Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Alla G-funktioner visas. Visning av fönstret "Axelmatning". Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Funktionen raderar blocken i programfönstret. Mata in ett namn i inmatningsrutan, under vilket MDA-programmet skall sparas i programpärmen. Alternativt kan du välja ett bestående program från listan. Växlandet mellan inmatningsrutan och programlistan görs med TAB-knappen. Bild 5-7 Spara MDA-program Indikeringen av ärvärdena för driftsläget <MDA> sker beroende av det valda koordinatsystemet. Omkopplingen görs med denna softkey. 62 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

63 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Teach In (MDA) Funktionalitet Från maskingrundbilden kommer du i driftsläget MDA till underdriftsläget "Teach In" med den horisontala softkeyn "Teach In". Med funktionen "Teach In" kan du upprätta och ändra enkla förflyttningsblock. Axelpositionsvärden kan du överta direkt i ett nytt detaljprogramblock som skall genereras eller ändras. Axelpositionerna uppnås därvid genom förflyttning med JOG-knapparna och övertas i detaljprogrammet. Manöverföljd I underdriftsläget "Teach In" utgår du från följande grundbild: Bild 5-8 Grundbild Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 63

64 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Allmänt förlopp 1. Välj med pilknapparna det önskade programblocket, som du önskar redigera resp. efter vilket du önskar infoga ett nytt förflyttningsblock. 2. Välj tillhörande softkey. "Teknol. data" (se följande bild) Bild 5-9 Teknologiska data Mata in tillhörande teknologiska data. Med "OK" fogar du in ett nytt detaljprogramblock med de föreskrivna teknologiska data i detaljprogrammet. "Snabbgång" Du förflyttar axlarna och teachar ett snabbgångsblock med de positioner du kört till. Med "OK" fogar du in ett nytt block i detaljprogrammet. "Linjär" (se följande bild) "Cirkulär" (se näst nästa bild) 64 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

65 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Bild 5-10 Linjär Bild 5-11 Cirkulär Med hjälp av axelknapparna förflyttar du axlarna till den önskade positionen, som du önskar infoga/ändra i detaljprogrammet. Tryck på "Infoga övertagande", när du önskar infoga ett nytt detaljprogramblock. Det nya detaljprogramblocket infogas före det block som valts med markören. Tryck på "Ändra övertagande", när du önskar ändra det valda detaljprogramblocket. Med hjälp av "<<Tillbaka" kommer du till grundbilden för "Teach In". Med hjälp av "Teach In från" (se "Grundbild") lämnar du underdriftsläget "Teach In". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 65

66 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Planfräsa Funktionalitet Med denna funktion har du möjlighet att förbereda ett råämne för den anslutande bearbetningen utan att behöva upprätta ett speciellt detaljprogram för detta. Manöverföljd Plan bearb. Öppna inmatningsmasken i driftsläget <MDA> med softkey "Plan bearb.". Positionera axlarna på startpunkten För in värden i masken Efter det masken fyllts i fullständigt anlägger funktionen ett detaljprogram, som kan startas med <NC-Start>. Inmatningsmasken stängs och växlas till maskingrundbilden. Här är det möjligt att observera programmets fortskridande. Märk Tillbakamatningsplanet och säkerhetsavståndet måste dessförinnan fastläggas i menyn "Inställningar". Bild 5-12 Planfräsa 66 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

67 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position Tabell 5-3 Parametrar Verktyg T Nollp. förskjut. Matning F Spindel S varv/min Riktning Bearb. X0, Y0, Z0, X1, Y1 Råämnesm ått Z1 Färdigmått DXY max. ansättning DZ max. ansättning UZ Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret "Planfräsa" Förklaring Inmatning av det verktyg som skall användas Verktyget växlas in före bearbetningen. För detta hämtar funktionen en användarcykel, som utför alla nödvändiga steg. Denna cykel ställs i ordning av maskintillverkaren (LL6). Nollpunktsförskjutning som skall väljas i programmet Inmatning av banmatningen i mm/min eller mm/varv. Inmatning av spindelvarvtal Val av spindelrotationsriktning Fastlägande av ytkvaliteten Man kan välja mellan grovbearbeta och finbearbeta. Inmatning av arbetsstyckets geometri Färdigmått i Z Inmatningsruta för måttet för ansättningsrörelsen (X, Y) Inmatningsruta för måttet för ansättningsrörelsen (Z) Inmatningsruta för arbetsmån vid grovbearbetning Softkeys för fastläggande av bearbetningsriktningen Bearbetning parallell till abskissan, med växlande riktning Bearbetning parallell till ordinatan, med växlande riktning Bearbetning parallell till abskissan, i en riktning Bearbetning parallell till ordinatan, i en riktning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 67

68 Handstyrd drift 5.3 Driftsläge MDA (manuell inmatning) - manöverområde Position 68 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

69 Automatikdrift Driftsläge AUTOMATIK Menyträd Menyträd "AUTOMATIK" Förutsättningar Maskinen är inställd enligt föreskrifterna från maskintillverkaren för Automatikdrift. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 69

70 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Manöverföljd Välj driftsläget AUTOMATK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen. Grundbilden "AUTOMATIK" visas i vilken positions-, matnings-, spindel-, verktygsvärden och det aktuella blocket visas. Bild 6-1 Grundbild "AUTOMATIK" Parametrar Tabell 6-1 Parametrar MKS X Y Z + X Y - Z Position mm Restväg G-funktion Spindel S varv/min Matning F mm/min eller mm/varv Verktyg Aktuellt block Beskrivning av parametrarna i arbetsfönstret Förklaring Indikering av förefintliga axlar i MKS eller WKS. Flyttar du en axel i positiv (+) eller negativ (-) riktning, visas ett plus- eller minustecken i motsvarande ruta. Befinner sig axeln i position visas inget förtecken. I dessa fält visas den aktuella positionen för axlarna i MKS eller WKS. I dessa fält visas den förblivande restvägen för axlarna i MKS eller WKS. Indikering av viktiga G-funktioner Indikering av bör- och ärvärdet för spindelvarvtalet Indikering av banmatningens är- och börvärde Indikering av det verktyg som aktuellt befinner sig i ingrepp och det aktuella skäret (T..., D...). Blockindikeringen innehåller sju på varandra följande block i det aktiva detaljprogrammet. Framställningen av ett block är begränsat till fönsterbredden. Genomarbetas block i snabb följd bör man koppla om till fönstret "Programframsteg". Med softkey <Program-förlopp> kan du åter koppla tillbaka till sjublocksindikeringen. 70 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

71 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Märk Införs en andra spindel i systemet, sker indikering av arbetsspindeln i en mindre skriftstorlek. Fönstret visar alltid endast data för en spindel. Styrningen visar spindeldata enligt följande synpunkter: masterspindeln visas: - i vilotillstånd, - vid spindelstart - när båda spindlarna är aktiva arbetsspindeln visas: - vid spindelstart av arbetsspindeln Effektstolpen gäller alltid för den aktiva spindeln. Är masterspindel och arbetsspindel aktiva, visas effektstolpen för masterspindeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 71

72 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Softkeys Öppnar fönstret "G-funktioner" för indikering av alla aktiva G-funktioner. Fönstret innehåller alla aktiva G-funktioner, varvid varje G-funktion är tillordnad till en grupp och intar en fast plats i fönstret. Bild 6-2 Fönster "G-funktioner" Med knapparna <Bläddra bakåt> eller <Bläddra framåt> kan ytterligare G-funktioner visas. Fönstret visar de aktiva hjälp- och M-funktionerna. Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Alla G-funktioner visas (se även Kapitel "Programmera"). Visning av fönstret "Axelmatning". Genom att än en gång trycka på softkeyn stängs fönstret. Kopplar om från sjublocks- till treblocksindikering. Kopplar om indikeringen av axelvärdena mellan maskin-, arbetsstycks- eller relativt koordinatsystem. 72 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

73 Automatikdrift 6.1 Driftsläge AUTOMATIK Softkeys för val av programpåverkan (t.ex. gömblock, programtest) visas. "Program test": Vid programtest spärras börvärdesutgivningen till axlarna och spindeln. Börvärdesindikeringen "simulerar" förflyttningsrörelsen. "Provkörning matning": Förflyttningsrörelser utförs med det via settingdatum "Provkörning- matning" föreskrivna matningsbörvärdet. Provkörning - matning verkar i stället för de programmerade rörelsekommandona. "Villkorligt stopp": Vid aktiv funktion stoppas programbearbetningen alltid vid block, i vilka extrafunktionen M01 är programmerad. "Gömma": Programblock som är markerade med ett snedstreck före block-nr tas det ingen hänsyn till i programstarten (t.ex. "/N100"). "Enkelblock fin": Vid aktiverad funktion genomarbetas detaljprogramblocken enskilt på följande sätt: Varje block avkodas enskilt, vid varje block kommer ett stopp, undantag utgör endast gängblock utan provkörningsmatning. Här följer ett stopp först i slutet av det pågående gängblocket. Single Block fine kan endast väljas i RESET - tillstånd. "ROV verksam": Övermanningssbrytaren för matningen verkar även på snabbgångsmatningen. Masken stängs. Med blocksökning går du till det önskade stället i programmet. Blocksökning framåt med beräkning Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna flyttar sig dock inte. Blocksökning framåt med beräkning till blockslutpunkten Under blocksökningen genomförs samma beräkningar som i normal programdrift, axlarna flyttar sig dock inte. Blocksökning framåt utan beräkning Under blocksökningen utförs inga beräkningar. Markören sätts på huvudprogramblocket vid avbrottsstället. Softkeyn Söka erbjuder funktionerna Söka rad, Söka text. Det finns möjlighet att korrigera felaktiga programpassager. Alla ändringar sparas genast. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 73

74 Automatikdrift 6.2 Välja detaljprogram, starta 6.2 Välja detaljprogram, starta Funktionalitet Före programstarten måste styrning och maskin vara inställda. Därvid skall säkerhetsanvisningarna från maskintillverkaren iakttagas. Manöverföljd Välj driftsläget AUTOMATIK med knappen <AUTOMATIK> på maskinstyrpanelen. Programm-manager öppnas. Med softkeys "NC pärm" (standardval) eller "Kund CF-kort" kommer du till motsvarande pärmar. Bild 6-3 Grundbild "Program-manager" Placera markörstolpen på det önskade programmet. Med softkey "Genomarbeta" väljs programmet för genomarbetning (se även "Extern genomarbeta"). Det valda programnamnet visas i bildskärmsraden "Programnamn". 74 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

75 Automatikdrift 6.2 Välja detaljprogram, starta Om nödvändigt kan du nu fortfarande ställa upp regler för programgenomarbetningen. Bild 6-4 Programpåverkan Med <NC-START> genomarbetas detaljprogrammet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 75

76 Automatikdrift 6.3 Blocksökning 6.3 Blocksökning Manöverföljd Förutsättning: Det önskade programmet har just valts och styrningen befinner sig i Reset tillstånd. Blocksökningen möjliggör att programmet går fram till det önskade stället i detaljprogrammet. Sökningsmålet ställs in genom direkt positionering av markörstolpen på det önskade blocket i detaljprogrammet. Bild 6-5 Blocksökning Blocksökning till blockets början Blocksökning till blockets slut Blocksökning utan beräkning Avbrottsstället laddas 76 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

77 Automatikdrift 6.4 Stoppa, avbryta detaljprogram Med denna funktion kan blocksökningen genomföras med hjälp av ett sökbegrepp. Bild 6-6 Mata in sökbegrepp Med togglerutan kan fastläggas från vilken position begreppet skall sökas. Sökningsresultat Indikering av det önskade blocket i fönstret "Aktuellt block". Märk Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig. 6.4 Stoppa, avbryta detaljprogram Manöverföljd Med <NC-STOP> stoppas genomarbetningen av ett detaljprogram. Den stoppade bearbetningen kan fortsättas med <NC-START>. Med <RESET> kan du avbryta det pågående programmet. Vid förnyad nedtryckning av <NC-START> startas det avbrutna programmet på nytt och genomarbetas från början. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 77

78 Automatikdrift 6.5 Återstart efter avbrott 6.5 Återstart efter avbrott Efter programavbrott (RESET) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från konturen. Manöverföljd Välj driftsläget <AUTOMATIK>. Öppna blocksökningsfönstret för att ladda stoppstället. Stoppstället laddas. Sökningen av stoppstället startas. Det anpassas till begynnelsepositionen för det stoppade blocket. Fortsätt bearbetningen med <NC-START>. 78 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

79 Automatikdrift 6.6 Åter starta efter stopp 6.6 Åter starta efter stopp Efter programstopp (<NC-STOP>) kan du köra bort verktyget i manuell drift (JOG) från konturen. Därvid sparar styrningen koordinaterna för stoppstället. De körda vägdifferenserna för axlarna visas. Manöverföljd Välj driftsläget <AUTOMATIK> Fortsätt bearbetningen med <NC-START>. SE UPP Vid återstart i stoppunkten flyttar sig alla axlarna samtidigt. Därvid skall du ge akt på ett fritt förflyttningsområde. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 79

80 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern 6.7 Genomarbetning av extern Funktionalitet I driftsläget <AUTOMATIK> > manöverområde <PROGRAM MANAGER> står för extern genomarbetning av program följande gränssnitt till förfogande: Kund-CompactFlash Card RCS-förbindelse till extern genomarbetning via nätverk (SINUMERIK 802D sl pro) USB drive USB-FlashDrive (SINUMERIK 802D sl pro) Du utgår från följande grundbild i Program manager: Bild 6-7 Grundbild "Program-manager" Det valda externa programmet överförs med en vertikala softkeyn "Ext. genomarb" till styrningen och genomarbetas omedelbart med <NC-START>. Under genomarbetning av innehållet i det intermediära minnet laddas automatikst om. 80 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

81 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern Manöverföljd vid genomarbetning av kund-compactflash Card Förutsättning: Styrningen befinner sig i tillståndet "Reset". Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>. Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>. Tryck på "Kund CF-kort". Du hamnar i pärmarna för Kund-CompactFlash Card. Placera markörstolpen på det önskade programmet. Tryck på "Ext. genomarb.". Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i programvalet. Tryck på knappen <NC-START>. Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om. Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen. Märk Vid "Genomarbetning av extern" är ingen blocksökning möjlig. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 81

82 Automatikdrift 6.7 Genomarbetning av extern Förutsättningar för extern genomarbetning via nätverk Det består en ethernätförbindelse mellan styrningen och extern PG/PC. På PG/PC är RCS-Tool installerat. Följande villkor är erforderliga för instrumenten: 1. Styrning: (se "Användarförvaltning") Anlägg en åtkomsträttighet för användning av nätverket under följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service nätverk" > "Åtkomst" > "Anlägga" 2. Styrning: (se "Användaranmälan - RCS log in") Anmäl dig för RCS-förbindels ender följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > vertikal softkey "RCS-anmälan" > "Anmälan" 3. PG/PC: Starta RCS-Tool. 4. PG/PC: Frige enhet/pärm för nätverksdriften. 5. PG/PC: Upprätta en ethernet-förbindelse till styrningen. 6. Styrning: (se "Förbinda och skilja nätenhet") Anslut dig med den på PG/PC frigivna pärmen under följande dialog: Manöverområde <SYSTEM> > "Service indikering" > "Service styrning" > "Service nätverk" > > "Förbinda" > "RCS nätverk" (du väljer en fri enhet i styrningen > du matar in servernamn och den frigivna pärmen i PG/PCs t.ex.: "\\ \Externt program") Manöverföljd för extern genomarbetning via nätverk Välj driftslägesknappen <AUTOMATIK>. Tryck på maskinstyrpanelen på knappen <PROGRAM MANAGER>. Tryck på "RCS förbind."". Du hamnar i pärmarna till PG/PC:n. Placera markörstolpen på det önskade programmet. Tryck på "Ext. genomarb.". Programmet överförs till det intermediära minnet och väljs och visas automatiskt i programvalet. Tryck på knappen <NC-START>. Bearbetningen börjar. Programmet laddas ständigt om. Vid programslut eller vid <RESET> avlängsnas programmet automatiskt från styrningen. 82 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

83 Detaljprogrammering Översikt detaljprogrammering Menyträd Bild 7-1 Menyträd Program-manager Funktionalitet Manöverområdet Program-manager är förvaltningsområdet för arbetsstycksprogrammen i styrningen. I den kan program t.ex. anläggas nytt, öppnas för bearbetning, väljas för genomarbetning, kopieras och infogas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 83

84 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Manöverföljd Knappen <PROGRAM MANAGER> öppnar programpärmen. Bild 7-2 Grundbild "Program-manager" Med markörknapparna är det möjligt att navigera i programpärmen. För att snabbt hitta program matar du in begynnelsebokstäverna i programnamnet. Styrningen placerar automatiskt markören på ett program, för vilket en överensstämmelse i tecknen hittades. Softkeys Funktionen visar pärmarna i NC. Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Styrningen kopplar därvid om till positionsindikering. Med nästa <NC START> startas detta program. Med "Nytt" kan ett nytt program anläggas. Den av markören markerade filen öppnas för bearbetning. Funktionen markerar alla filer för följande operationer. Markeringen kan upphävas genom att upprepade gånger trycka på softkeyn. 84 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

85 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Märk Markera enskilda filer: Ställ markören på den motsvarande filen och tryck på knappen <Select>. Den markerade raden framhävs med färg. Upprepade tryckningar på <Select> upphäver åter markeringen. Funktionen för in en fil eller flera filer i en lista med filer som skall kopieras (kallat intermediärt minne eller clipboard). Funktionen fogar in filer eller pärmar från clipboarden till den aktuella pärmen. Den av markören markerade filen raderas efter returfråga. Markerades flera filer, raderar funktionen alla filer efter returfråga. Med "OK" utförs raderingen, med "Avbrott" förkastas den. Med softkeyn förgrenas till ytterligare funtioner. Ett fönster visas i vilket du kan byta namn på det tidigare med markören markerade programmet. Efter inmatning av det nya namnet, bekräftar du uppdraget med "OK" eller avbryter med "Avbrott". Funktionen öppnar ett fönster i vilket de första sju raderna i en fil visas, när markören står på programnamnet under en viss tid. Funktioner för ut-/inläsning av filer via kund-compactflash Card och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. När funktionen väljs visas pärmarna i kund- CompactFlash Card. Funktionern väljer det av markören markerade programmet att utföras. Har CF kortet valts, utförs programmet som externt program av NC. Detta program får inte innehålla några programanrop av detaljprogram, som inte finns lagrade i pärmen till NC. Denna softkey behövs i sammanhang med arbetet i nätverket. Mer information finns i kapitel Nätverksdrift. Funktionerna för ut-/inläsning av filer via RS232-gränssnittet ställs till förfogande. Funktionen sänder filer från clipboarden till en till RS232 ansluten PC. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 85

86 Detaljprogrammering 7.1 Översikt detaljprogrammering Laddning av filer via RS232-gränssnittet Inställningen av gränssnittet framgår av manöverområdet System. Överföringen av detaljprogrammen måste göras i textformat. Fellista Manufacturer drive USB drive Funktioner för ut-/inläsning av filer via tillverkar-enheten och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i tillverkar-enheten (endast vid SINUMERIK 802D sl pro). Funktioner för ut-/inläsning av filer via USB-FlashDrive och funktionen Genomarbetning av extern ställs till förfogande. Vid val av funktionen visas pärmarna i USB-FlashDrive (endast vid SINUMERIK 802D sl pro). 86 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

87 Detaljprogrammering 7.2 Mata in nytt program 7.2 Mata in nytt program Manöverföljder Du har valt Program-managern. Via softkeyn "NC-pärm" väljer du lagringsplats för det nya programmet. Efter att ha tryckt på softkeyn "Ny fil" erhåller du ett dialogfönster, i vilket du kan föra in det nya huvud resp. underprogramnamnet. Tillägget för huvudprogram.mpf förs in automatiskt. Tillägget för underprogram.spf måste matas in med programnamnet. Bild 7-3 Nytt program Mata in det nya namnet. Avsluta inmatningen med "OK". Den nya detaljprogramfilen skapas och editorfönstret öppnas automatiskt. Med "Avbrott" kan du avbryta upprättandet av programmet, fönstret stängs. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 87

88 Detaljprogrammering 7.3 Redigera detaljprogram 7.3 Redigera detaljprogram Funktionalitet Ett detaljprogram eller avsnitt av ett detaljprogram kan endast redigeras när detta inte befinner sig i genomarbetning. Alla ändringar sparas genast i detaljprogrammet. Bild 7-4 Grundbild "Program-Editor" Menyträd Bild 7-5 Menyträd "Program" 88 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

89 Detaljprogrammering 7.3 Redigera detaljprogram Manöverföljd Välj det program som skall redigeras i programmanagern. och tryck på "Öppna". Programmet öppnas och visas för bearbetning. Ytterligare softkeyfunktioner står till förfogande. Programändringar övertas automatiskt. Softkeys Den valda filen utförs. Funktionen markerar ett textavsnitt till den aktuella markörpositionen. (alternativ: <CTRL+B>) Funktionen kopierar en markerad text i det intermediära minnet. (alternativ: <CTRL+C>) Funktionern fogar in en text från det intermediära minnet till den aktuella markörpositionen. (alternativ: <CTRL+V>) Funktionen raderar en markerad text. (alternativ: <CTRL+X>) Med softkey "Söka" kan en teckenkedja sökas i det visade programfilen. Mata in sökbegreppet i inmatningsraden och starta sökningsförloppet med softkey "OK". Med "Avbrott"stänger du dialogfönstret utan att starta sökningsförloppet. Funktionen ersätter blocknumren från den aktuella markörpositionen till programslutet. Med denna softkeyfunktion kan programdelar, som kan infogas i andra program, lagras. Fri konturprogrammering se Kapitel "Fri konturprogrammering" Se Kapitel "Cykler" Se Kapitel "Cykler" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 89

90 Detaljprogrammering 7.4 Simulation Simulationen beskrivs i Kapitel "Simulation". För återöversättning måste markören stå på cykelhämtningsraden i programmet. Funktionen avkodar cykelnamnet och förbereder masken med de tillhörande parametrarna. Ligger parametrar utanför giltighetsområdet, sätter funktionen automatiskt in standardvärden. Efter det masken stängts ersätts det ursprungliga parameterblocket med det korrigerade. Märk Endast automatiskt genererade block kan återöversättas. 7.4 Simulation Funktionalitet Med hjälp av streckgrafik låter sig den programmerade verktygsbanan i det valda programmet följas. Manöverföljd Med manöverområdesknappen <PROGRAM> eller genom att öppna ett detaljprogram kan det visade detaljprogrammetr simuleras. Grundbilden öppnas. Med <NC-START> startas simulationen av det valda detaljprogrammet. Softkeys Zoom Auto En automatisk skaländring av den uppritade verktygsbanan görs. To origin Grundinställningen för skalinställningen används. Show... Olika indikeringsmöjligheter står till förfogande. All G17 blocks Visar förflyttningsrörelse för det angivna planet. 90 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

91 Detaljprogrammering 7.4 Simulation All G18 blocks All G19 blocks Visar förflyttningsrörelse för det angivna planet. Visar förflyttningsrörelse för det angivna planet. Show all Det kompletta arbetsstycket visas. Förstorar bildavsnittet Förminskar bildavsnittet Den synliga bilden raderas. Cursor coarse/fine Stegvidden för markören ändras. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 91

92 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement 7.5 Anpassa konturelement När miniräknaren hämtats står softkeys för redigering av konturelementen till förfogande. I respektive inmatningsmasker matar du i värdena för konturelementet. Med "Övertagande" sker beräkningen. Knappkombinationen <SHIFT> och <-> aktiverar miniräknaren. Bild 7-6 Miniräknare Softkeys Denna funktion tjänar till beräkning av en punkt på en cirkel. Denna resulterar ur vinkeln för den anliggande tangenten, radien och cirkelns rotationsriktning. Bild 7-7 Beräkna: Punkt på cirkel 92 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

93 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Mata in cirkelns medelpunkt, vinkeln för tangenten och cirkelradien. Med softkey G2 / G3 skall rotationsriktningen för cirkeln fastläggas. Sedan följer beräkningen av abskissa- och ordinatavärdet. Därvid är abskissan den första axeln i det aktuella bearbetningsplanet och ordinatan den andra axeln i detta plan. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknarfunktionen hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan. Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Exempel Är planet G17 aktivt, så är abskissan X-axeln och ordinatan Y-axeln. Beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn 1 och den räta linjen 2. Givet: Radie: 10 Cirkelns medelpunkt: X20 Y20 Anslutningsvinkeln för den räta 45 linjen: Rotationsriktning: G2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 93

94 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Bild 7-8 Inmatningsmask Resultat: X= Y= Denna funktion beräknar de kartesiska koordinaterna för en punkt i planet, som skall förbindas med en punkt (PP) på en rät linje. För beräkningen måste avståndet mellan punkterna och stigningsvinkeln (A2) för den räta linje som bildas, relaterad till stigningen (A1) för den givna räta linjen, vara känt. Bild 7-9 Beräkna: Punkt i planet Du matar in följande koordinater resp. vinkel: koordinaterna för den givna punkten (PP) stigningsvinkeln för den räta linjen (A1) avståndet för den nya punkten relaterat till PP stigningsvikeln för den räta förbindningslinjen (A2) relaterad till A1 Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. 94 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

95 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Exempel Beräkning av hörnpunkten för den räta linjen (2). Den räta linjen står vinkelrätt mot hörnpunkten till den räta linjen (1) (koordinater: X=51.981, Y=43.081) (se exempel: Omvandla polära koordinater till kartesiska koordinater"). Längden på de räta linjerna är också given. Bild 7-10 Inmatningsmask Resultat: X= Y= Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 95

96 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Funktionen räknar om de givna polära koordinaterna till kartesiska koordinater. Bild 7-11 Omräkning av polära till kartesiska koordinater Mata in referenspunkten, vektorlängden och stigningsvinkeln. Sedan följer beräkningen av de kartesiska koordinaterna, som därefter kopieras i två på varandra följande inmatningsrutor. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Exempel Beräkning av slutpunkten för den räta linjen (1). Den räta linjen är bestämd genom vinkeln A=45 grader och sin längd. 96 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

97 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Bild 7-12 Inmatningsmask Resultat: X= Y= Denna funktion beräknar slutpunkten som saknas till konturavsnittet rät linje-rät linje, varvid den andra räta linjen står vinkelrätt mot den första räta linjen. Följande värden är kända för de räta linjerna: Rät linje 1: Startpunkt och stigningsvinkel Rät linje 2: Längd och en slutpunkt i det kartesiska koordinatsystemet Bild 7-13 Beräkna: Slutpunkt som saknas Denna funktion väljer den givna koordinaten för slutpunkten. Ordinatavärdet resp. abskissavärdet är givet. Den andra räta linjen är vriden medurs resp. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 97

98 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement moturs med 90 grader gentemot den första räta linjen. Beräkning av slutpunkten som saknas följer. Abskissavärdet kopieras i den inmatningsruta, från vilken miniräknaren hämtades, ordinatavärdet i den därpå följande inmatningsrutan Hämtades funktionen från detaljprogrameditorn, görs lagringen av koordinaterna under axelnamnet för grundplanet. Exempel Den föreliggande ritningen måste kompletteras med värdet för cirkelns medelpunkt, för att sedan kunna beräkna skärningspunkten mellan cirkelsektorn och den räta linjen. Beräkningen av den koordinat som saknas för medelpunkten görs med miniräknarfunktionen, eftersom radien står vinkelrätt mot den räta linjen vid den tangentiala övergången. 98 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

99 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Beräkning av M1 i avsnitt 1: I detta avsnitt står radien vriden moturs på avsnittet av den räta linjen. Radien står vriden 90 medurs på den genom vinkeln fastlagda räta linjen. Välj med softkey den motsvarande rotationsriktningen. Den givna slutpunkten skall fastläggas med softkey. Mata in koordinaterna för pol-punkten (PP) P1, stigningsvinkeln för den räta linjen, ordinatavärdet för slutpunkten och cirkelradien som längd. Bild 7-14 Inmatningsmask M1 Resultat: X= Y=30 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 99

100 Detaljprogrammering 7.5 Anpassa konturelement Beräkna M2 i avsnitt 2: I detta avsnitt står radien vriden medurs på avsnittet av den räta linjen. Välj med softkey den motsvarande rotationsriktningen. Den givna slutpunkten skall fastläggas med softkey. Mata in parametrarna i masken. Bild 7-15 Inmatningsmask M2 Resultat: X= Y= Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

101 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Funktionalitet Den fria konturprogrammeringen är ett stödverktyg för editorn. Med hjälp av konturprogrammering kan du skapa enkla och komplexa konturer. En integrerad konturräknare (geometriprocessor) beräknar parametrar som eventuellt saknas, så snart som de resulterar ur andra parametrar. Du kan förbinda konturelement med varandra. Dessutom står konturövergångselementen radie och avfasning till förfogande. De programmerade konturerna övertas i det redigerade detaljprogrammet. Teknologi Konturräknaren för teknologin fräsa möjliggör därvid följande funktioner: Avfasning / radie i början och slutet av konturen Fristick som övergångselement mellan två axelparallella räta linjer, varvid den ena löper horisontellt och den andra vertikalt (form E, form F, gängfristick, fritt fristick) Konturelement Konturelement är: Startpunkt Rät linje i vertikal riktning (plan) Rät linje i horisontal riktning (längs) Sned rät linje Cirkelbåge En pol är ett teoretiskt konturelement. Med referens till en pol kan räta linjer och cirkelbågar också fastläggas med polära koordinater. Ytterligare anvisningar 1. De gällande geometriaxlarna fastställs och används i detaljprogrammet. 2. För konturarbetsmånen måste dessutom den sida anges, på vilken arbetsmån måste ligga (t.ex. "höger" eller "vänster"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 101

102 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Programmera kontur Manöverföljder Du programmerar i ett detaljprogram en kontur för en svarvdetalj med följande manöversteg: 1. Tryck i manöverområdet Program-manager ner softkeyn "NC-pärm" 2. Välj med markörknapparna en pärm, t.ex. "MPF huvudprogram" (se följande bild). Bild 7-16 Grundbild "Program-manager" 3. Tryck ner knappet "Input", för att öppna pärmen. Du kan redigera ett förefintligt detaljprogram via softkeyn "Öppna" resp. upprätta ett nytt detaljprogram. 4. Du öppnar ett nytt detaljprogram med softkeyn "Nytt", matar in ett namn och bekräftar med "OK". Du befinner dig i ASCII-Editor. 5. Tryck ner softkeyn "Kontur". Inmatningsmasken till "Fastlägga startpunkt" visas. Hur du fastlägger startpunkten, beskriver Kapitel "Fastlägga startpunkt". Återöversätta När du har programmerat en kontur via funktionen "Kontur", då kan du utifrån ASCII-Editor, på nytt bearbeta denna redan bestående kontur med softkeyn "Återövers." (återöversätta). Du befinner dig därvid i ASCII-Editor. 1. Placera markören till ASCII-Editorn inom konturen. 2. Tryck ner softkeyn "Återövers.". Manöverytan växlar från grundbilden i ASCII-Editorn till grundbilden i den fria konturprogrammeringen. 102 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

103 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Den programmerade konturen visas och kan bearbtas. OBSERVERA Vid återöversättning skapas bara de konturelement åter, som har upprättats med den fria konturprogrammeringen. Därutöver återöversätts endast de texter, som lagts till via inmatningsrutan "Fri textinmatning". I efterhand direkt i programtexten gjorda ändringar går förlorade. Dock kan fria texter fortfarande infogas också i efterhand och ändras, dessa ändringar går inte förlorade Fastlägga startpunkt Manöverföljder Vid inmatningen av konturer börjar du vid en känd position, som du matar in som startpunkt. Startpunkten för en kontur fastlägger du med följande manöversteg: Du har öppnat ett detaljprogram och trycker för en ny konturprogrammering på softkey "Kontur". Inmatningsmasken för inmatning av startpunkten för konturen visas (se följande bild). Bild 7-17 Fastlägga startpunkt Märk Inmatningsrutan med inmatningsfokus markeras med den mörka bakgrundsfärgen. Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster i inmatningsmasken) med markörknapparna,. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. 1. Välj i inmatningsrutan "Planval" via softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp") programmeringsplanet G17 för fräsdelen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 103

104 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Den förinställda verktygsaxeln resp. programmeringsplanet (fastlagt via maskindatum) kan ändras för maskiner med mer än två geometriaxlar. De tillhörande startpunktaxlarna anpassas därvid automatiskt. Märk Tillsammans med fastläggandet av konturstartpunkten är fastställandet av en pol för konturprogrammeringen i polära koordinater möjlig. Polen kan också fastläggas vid en senare tidpunkt eller fastläggas på nytt. Programmeringen med polära koordinater hänför sig alltid till den sist fastlagda polen Mata in värden för startpunkten. Måttuppgifterna för värdena måsta vara absoluta (referensmått). 2. Välj framkörningsrörelsen till startpunkten i inmatningsrutan "Köra till startpunkt" via softkey "Alternativ" (resp. "Select-knapp"). Framkörningsrörelsen kan ändras från G0 (snabbgångsrörelse) till G1 (rätlinjig interpolation). Märk Om ingen matning ännu programmerats i detaljprogrammet, kan via rutan "Fri textinmatning" en specifik matning anges, t.ex. F Tryck ner softkey "Övertagande element". Startpunkten sparas. Nästa element kan läggas till med softkeys (se följande Kapitel "Fastlägga konturelement"). 104 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

105 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Softkeys och parametrar Funktionalitet Efter det att du har fastlagt startpunkten, utgår du vid programmeringen av de enskilda konturelementen från följande grundbild (se följande bild): Bild 7-18 Fastlägga konturelement Programmeringen av de enskilda konturelementen sker med vertikala softkeys. I respektive inmatningsmask ställs parametrarna för konturelementet in. Vertikala softkeys Följande konturelement står till förfogande vid programmering av en kontur: Rät linje i vertikal riktning (Y-riktning). Rät linje i horisontal riktning (X-riktning). Sned linje i Y-/X-riktning. Mata in slutpunkt för den räta linjen via koordinater eller vinkel. Cirkelbåge med valfri rotationsriktning. Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol" och till softkey "Stänga kontur". Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt existerar också softkey "Pol". Polen möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges. Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 105

106 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade värdena. Med softkey "Övertagande" stänger du konturinmatningen och kommer tillbaka till ASCII- Editorn. Horisontala softkeys Med hjälp av de första fyra horisontala softkeys (t.ex. "Zoom+") kan du förstora eller förminska bilden av grafiken. Efter att ha tryckt på denna softkey kan du flytta det röda hårkorset med markörknapparna och fastlägga vilket bildavsnitt som skall visas. Efter att ha inaktiverat denna softkey, står inmatningsfokus åter i konturkedjan. Om du trycker ner denna softkey, då visas förutom respektive parameter grafiska hjälpbilder (se följande bild). Du lämnar hjälpmodus genom att trycka än en gång. Bild 7-19 Hjälpmodus 106 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

107 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrar Från startpunkten matar du in det första konturelementet, t.ex. rät linje i vertikal riktning (se följande bild). Bild 7-20 Rät linje vertikal riktning Med softkey "Alla parametrar" erbjuds alla parametrar till konturelementet för inmatning. Om parameter-inmatningsrutor inte programmerades, utgår styrningen från att dessa värden är okända och försöker att beräkna dessa ur andra parametrar. Konturen genomarbetas alltid i den programmerade riktningen. Övergång till följdelementet Ett övergångselement ("Överg. till följdelement") kan alltid användas när det finns en skärningspunkt med de båda angränsande elementen och denna kan beräknas ur inmatningsvärdena. Som övergångselement mellan två godtyckliga konturelement kan du välja mellan en radie RD, en avfasning FS och ett fristick. Övergångselementet läggs alltid till slutet av ett konturelement. Valet av ett konturövergångselement sker i parameter-inmatningsmasken för respektive konturelement. Övergångselementet Fristick uppnår du genom att trycka på softkey "Alternativ" (resp. "Selektionsknapp"). Radie eller avfasning i början eller slutet av en rotationskontur: Vid enkla rotationskonturer måste ofta i början eller slutet en avfasning eller en radie läggas till. En avfasning eller en radie bildar en avslutning till det axelparallella råämnet: Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 107

108 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Bild 7-21 Kontur med radie eller avfasning Riktningen för övergången för konturbörjan väljer du i startpunktsmasken. Du kan välja mellan avfasning och radie. Värdet är definierat som för övergångselementen. Dessutom kan i en urvalsruta fyra riktningar väljas. Riktningen för övergångselementet för konturslutet väljs i slutmasken. Urvalet erbjuds alltid även om ingen övergång matades in för det förgående elementet. Fri textinmatning Under "Fri textinmatning" kan du mata in ytterligare teknologiska uppgifter som t.ex. matning eller M-/H-funktioner. Konturarbetsmån Under "Konturarbetsmån" kan du ange den till konturen parallella arbetsmånen och den sida på vilken arbetsmånen ligger. Det blir synligt i grafikfönstret som arbetsmån. 108 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

109 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Konturkedja vänster i grundbilden Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster i grundbilden) med markörknapparna,. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. Elementen till konturen och ev. poler visas symboliskt i den ordningsföljd som de uppstår. Bild 7-22 Redigera konturelement Ett redan bestående konturelement väljs med knappen "Input" och kan få parametrarna inställda på nytt. Ett nytt konturelement infogas bakom markören med val av ett av konturelementen på den vertikala softkey-raden, inmatningsfokus kopplas då till parameterinmatningen till höger om visningsgrafiken. Med "Övertagande element" eller "Avbrott" kan åter navigeras i konturkedjan. Programmeringen fortsätts alltid efter det element som valdes i konturkedjan. Med softkey "Radera element" kan det valda elementet i konturkedjan raderas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 109

110 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrera konturelement Funktionalitet Vid programmering av konturen med hjälp av föreskrivna parametrar står följande softkeys till förfogande: Tangent till föregångarsystem Med softkeyn "Tangent till föregångare" ställs vinkeln α2 in i förväg med värdet 0. Konturelementet har en tangential övergång till det föregående elementet. Därigenom sätts vinkeln till det föregående elementet (α2) på 0 grader. Visa extra parametrar Innehåller din ritning ytterligare data (mått) till ett konturelement, kan du utvidga inmatningsmöjligheterna med softkeyn "Alla parametrar". Softkeyn "Alternativ" visas endast när markören står på en inmatningsruta, som erbjuder flera omkopplingsmöjligheter. Träffa dialogval När det finns parameterkonstellationer som tillåter flera möjligheter för konturförloppet, uppmanas du att göra ett dialogval. Genom att trycka ner softkeyn "Dialogval" visas det förefintliga urvalsmöjligheterna i det grafiska visningsområdet. Med softkeyn " Dialogval " träffar du det riktiga valet (grön linje). Bekräfta detta med softkeyn "Överta dialog". Ändra träffat dialogval När ett redan träffat dialogval ändras, måste det konturelement, vid vilket dialogen uppträdde, väljas. Efter att ha tryckt ner softkeyn "Ändra val" visas åter båda alternativen. Dialogvalet kan göras på nytt. Tömma inmatningsruta parametrar Med DEL-knappen resp. med softkeyn "Radera värde" raderas värdet i den valda inmatningsrutan för parametrar. 110 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

111 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Spara konturelement Försörjdes ett konturelement med de förefintliga uppgifterna eller valdes med softkeyn "Dialogval" den önskade konturen, sparas konturelementet med softkeyn "Överta element" och kopplas tillbaka till gundbilden. Det nästa konturelementet kan programmeras. Lägga till konturelement Med hjälp av markör-knapparna selekterar du elementet före slut-markeringen. Du väljer det önskade konturelementet med softkeys och fyller i den elementspecifika inmatningsmasken med dina kända värden. Inmatningarna bekräftar du med softkeyn "Överta element". Välja konturelement Du placerar markören i konturkedjan på det önskade kontruelementet och väljer det med knappen "Input". Parametrarna för det valda elementet visas. Namnet på elementet visas uppe i fönstret för inställning av parametrar. När konturelementet redan kan gestaltas geometriskt, framhävs det det motsvarande i det grafiska visningsområdet dvs. färgen på konturelementet växlar från vitt till svart. Ändra konturelement Med markör-knapparna kan du välja ett programmerat konturelement i konturkedjan. Med knappen "Input" erhåller du inmatningsrutorna för parametrar. Parametrarna kan nu ändras. Infoga konturelement Konturelementet bakom vilket infogas, väljer du med markör-knapparna i konturkedjan. Sedan väljer du det konturelement som skall infogas i softkeyraden. Efter inställning av parametrarna för det nya konturelementet bekräftar du infogningsförloppet med softkeyn "Överta element". De följande konturelementen aktualiseras automatiskt enligt det nya konturtillståndet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 111

112 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Radera konturelement Med markör-knapparna väljer du det konturelement som skall raderas. Den valda kontursymbolen och det tillhörande konturelementet i programmeringsgrafiken markeras rött. Sedan trycker du ner softkeyn "Radera element" och kvitterar returfrågan. Ångra inmatning Med softkey "Avbrott" kopplar du tillbaka till grundbilden, utan att överta de sist redigerade värdena. Kontur-symbolfärger Symbolfärgerna i konturkedjan till vänster i grundbilden har följande betydelse: Symbol selekterat ej selekterat Betydelse Symbolfärg svart på röd bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt Symbolfärg svart på ljusgul bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt Symbol svart på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt bestämt Symbolfärg vit på grå bakgrund - > Elementet är geometriskt obestämt 112 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

113 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Grafisk framställning av konturen Funktionalitet Synkront till fortlöpande parametrering av konturelementen visas i grafikfönstret fortskridandet av uppkomsten av konturen grafiskt. Det för var gång valda elementet visas rött i grafikfönstret. Navigationen inom konturen finns beskriven i Kapitel "Programmera kontur". Bild 7-23 Kontur med pil Konturen tecknas med så långt som den vid respektive tidpunkt för parameterinmatningen är känd. Visas konturen ännu inte i programmeringsgrafiken, måste ytterligare värden matas in. Kontrollera ev. redan skapade konturelement. Eventuellt är inte ännu alla kända uppgifter programmerade. Skalinställningen av koordinatsystemet anpassar sig till förändringarna för hela konturen. Läget för koordinatsystemet visas i grafikfönstret. Konturarbetsmån Den här inmatade arbetsmånen förlöper komplett konturparallellt till den valda sidan på konturen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 113

114 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Ange konturelement i polära koordinater, stänga kontur Funktionalitet Vid fastläggandet av koordinaterna för konturelementen utgicks i de förgående avsnitten från inmatning av positionerna i det kartesiska koordinatsystemet. Som alternativ därtill har du möjlighet att definiera positionerna med polära koordinater. Vid programmeringen av konturer kan vid en godtycklig tidpunkt före användningen av de polära koordinaterna, en pol definieras. Till denna hänför sig senare programmerade polära koordinater. Polen är modal och kan bestämmas på nytt vid godtycklig tidpunkt. Den matas alltid in i absoluta kartesiska koordinater. Konturräknaren räknar principiellt om värden som matats in som polära koordinater till kartesiska koordinater. Programmeringen i polära koordinater är möjlig först efter inmatning av en pol. Polinmatningen skapar ingen code för NC-programmet. Pol Polkoordinaterna gäller i det med G17 till G19 valda planet. Polen utgör ett redigerbart konturelement, som själv inte lämnar något bidrag till konturen. Inmatningen kan göras tillsammans med fastläggandet av startpunkten för konturen eller på ett godtyckligt ställe inom konturen. Polen kan inte anläggas före startpunkten för konturen. Inmatning av polära koordinater Softkey "Ytterligare" i grundplanet till konturprogrammeringen leder till undermasken "Pol" och till softkey "Stänga kontur". Inmatningen kan uteslutande göras i absoluta, kartesiska koordinater. I masken Startpunkt existerar också softkey "Pol". Den möjliggör polinmatningen redan i början av en kontur, så att det första konturelementet i polära koordinater redan kan anges. Konturen stängs med en rät linje mellan den sist inmatade konturpunkten och startpunkten. Ytterligare anvisningar Skall den räta linjen som skapas med stänga kontur, ansluta med en radie eller en avfasning till startelement för konturen, så måste radie eller avfasning explicit anges på följande sätt: Stänga kontur, Input knapp, mata in radie/avfasning, övertagande element. Resultatet motsvarar sedan exakt det som skulle uppstått om det avslutande elementet skulle ha matats in med radie eller avfasning. Stänga kontur vid inmatning av konturelementen i polära koordinater är endast möjligt när startpunkten för konturen ställdes in polärt och när vid stängningstidpunkten samma pol fortfarande gäller. 114 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

115 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Omkoppling av inmatningen: kartesiskt/polärt Först efter det en pol ställts in, i startpunkten eller senare infogad, kan följande konturelement matas in valfritt även polärt: Cirkelbåge, Rät linje (horisontal, vertikal, godtycklig) För omkopplingen kartesisk / polär visas sedan både i den enkla konturinmatningsbilden och även i bilden med "Alla parametrar" extra toggle-rutor vid "Godtycklig rät linje" och "Cirkelbåge". Existerar ingen pol, så ställs ingen toggle-ruta till förfogande. Inmatningsrutor och visningsrutor erbjuds sedan endast för kartesiska värden. Inmatning absolut/inkrementell I fallet "polär/kartesisk" kan absoluta och inkrementella polära koordinater matas in. Inmatnings- resp. visningsrutorna är markerade med ink resp. abs. Absoluta polära koordinater är definierade genom ett alltid positivt absolut avstånd till polen och en vinkel i värdeområdet / Vinkelreferensen utgår vid absolut inmatning från en vågrät axel i arbetsplanet, t.ex. X-axeln vid G17. Den positiva rotationsriktningen går moturs. Vid flera inmatade poler är alltid den sista polen före det inmatade resp. redigerade elementet utslagsgivande. Inkrementella polära koordinater hänför sig både till den utslagsgivande polen och även till slutpunkten för det föregående elementet. Det absoluta avståndet till polen beräknas vid inkrementell inmatning ur det absoluta avståndet från slutpunkten för det föregående elementet till polen plus det inmatade längdinkrementet. Inkrementet kan anta både positiva och även negativa värden. Den absoluta vinkeln beräknas motsvarande ur den absoluta polära vinkeln för föregångaren plus vinkelinkrementet. Härtill är det inte nödvändigt att det föregående elementet matades in polärt. Konturräknaren räknar vid konturprogrammeringen om de kartesiska koordinaterna för föregångarens slutpunkt med hjälp av den utslagsgivande polen till polära koordinater. Detta gäller även när det föregående elementet matades in polärt, ty detta kunde, om dessemellan en pol ställdes in, hänföra sig till en annan pol. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 115

116 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Exempel polväxel Bild 7-24 Polväxel Pol: XPol = 0.0, YPol = 0.0 (Pol 0) Slutpunkt: L1abs = 10.0 ϕabs = 30.0 Beräknade kart. koordinater Xabs = 8,6603 Yabs =5.0 Ny pol: XPol1 = 5.0 YPol1 = 5.0 (Pol 1) Beräknade polära koord. Föregångare L1abs = 3,6603 ϕabs = 0.0 Nästa punkt: L1ink = -2.0 ϕink = 45.0 Absol. pol. koord. akt. element L1abs = 1,6603 ϕabs = 45.0 Beräkn. kartes. koordinater Xabs = 1,1740 Yabs = 1, Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

117 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parameterbeskrivning för konturelementen rät linje/cirkel Parametrar konturelement "Rät linje" Bild 7-25 Rät linje vertikal Parametrar Konturelement "Rät linje" Y ink Inkrementell slutposition i Y-riktning Y abs Absolut slutposition i Y-riktning X ink Inkrementell slutposition i X-riktning X abs Absolut slutposition i X-riktning L Längd för den räta linjen α1 Stigningsvinkel relaterad till Y-axeln α2 Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0 Övergång till Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS) följdelementet Övergångselement till nästa kontur är en radie (R) FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 117

118 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Parametrar konturelement "Cirkelbåge" Bild 7-26 Cirkelbåge Parametrar Rotationsriktning Konturelement "Cirkel" Medurs eller moturs R Radie för cirkeln Y ink Inkrementell slutposition i Y-riktning Y abs Absolut slutposition i Y-riktning X ink Inkrementell slutposition i X-riktning X abs Absolut slutposition i X-riktning I Position för cirkelns medelpunkt i Y-riktningen (abs. eller inkr.) K Position för cirkelns medelpunkt i X-riktningen (abs. eller inkr.) α1 Startvinkel relaterad till Y-axeln α2 Vinkel till det föregående elementet; tangential övergång: α2=0 β1 Slutvinkel relaterad till Y-axeln β2 Öppningsvinkel för cirkeln Övergång till Övergångselement till nästa kontur är en avfasning (FS) följdelementet Övergångselement till nästa kontur är en radie (R) FS=0 eller R=0 betyder inget övergångselement. Maskintillverkare Namnen på beteckningarna (Y eller X...) är fastlagda via maskindata och kan ändras motsvarande. 118 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

119 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Programmeringsexempel fräsa Exempel 1 Följande skiss föreställer ett programmeringsexempel för funktionen "Fri konturprogrammering". Startpunkt: X=5.67 abs., Y=0 abs., bearbetningsplan G17 Konturen programmeras moturs. Bild 7-27 Verkstadsritning för konturen exempel 1 Manöverföljder Du har i manöverområdet Program-manager ett detaljprogram öppnat. I det följande finns de enskilda manöverstegen för konturinmatningen uppförda i en tabell. Märk Vid konturprogrammeringen i inmatningsmaskerna är inmatningsrutan med inmatningsfokus markerad med en mörk bakgrundsfärg. Så snart som du har avslutat inmatningen med "Övertagande element" eller "Avbrott", kan du navigera i konturkedjan (vänster om grafiken) med "Markör-knapparna",. Den aktuella positionen i kedjan markeras med färg. Med knappen "Input" kan du åter hämta respektive inmatningsmask och mata in parametrar på nytt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 119

120 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Tabell 7-1 Manöverföljder exempel 1 Manöversteg Softkey Parametrar 1 "Kontur" "Övertagande element" Mata in startpunkt: Programmeringsplan: G17 X: 5.67 abs. Y: 0 2 Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": X= abs "Övertagande element" "Övertagande element" "Övertagande element" Mata in parametrar för element "Godtycklig rät linje": X= ink. α1= 125 grader Mata in parametrar för element "Godtycklig rät linje": X= ink. α1= 55 grader Mata in parametrar för element "Rät linje horisontal": X=5.67 abs. 6 "Övertagande element" Mata in parametrar för element "Cirkelbåge": Rotationsriktning: medurs R=72, X=5.67 abs., Y=0 abs., "Dialogval" "Dialog övertagande" "Övertagande element" "Övertagande" Följande bild föreställer den programmerade konturen: Bild 7-28 Exempel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

121 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Exempel 2 Startpunkt: X=0 abs., Y=0 abs., bearbetningsplan G17 Konturen programmeras medurs och med dialogval. Vid denna kontur rekommenderas det att låta visa alla parametrar med softkey "Alla parametrar". Bild 7-29 Verkstadsritning för konturen exempel 2 Tabell 7-2 Manöverföljder exempel 2 Manöversteg Softkey Parametrar 1 Y= 104 abs. 2 Rotationsriktning höger, R=79, I=0 abs., Gör dialogval, alla parametrar, β2=30 grader 3 Rotationsriktning höger, tangent vid föreg. R=7.5, alla parametrar", β2=180 grader 4 Rotationsriktning vänster, R=64, X= 6 abs., I=0 abs., Gör dialogval, gör dialogval, Övergång till följdelementet: R=5 5 alla parametrar, α1=90 grader, Övergång till följdelementet: R=5 6 Rotationsriktning höger, R=25, X=0 abs., Y=0 abs. I=0 abs gör dialogval, gör dialogval. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 121

122 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Följande bild föreställer den programmerade konturen: Bild 7-30 Exempel 2 Exempel 3 Startpunkt: X=0 abs., Y=5.7 abs., bearbetningsplan G17 Konturen programmeras medurs. Bild 7-31 Verkstadsritning för konturen exempel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

123 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering Tabell 7-3 Manöverföljder exempel 3 Manöversteg Softkey Parametrar 1 Rotationsriktning vänster, R=9.5, I=0 abs., gör dialogval, Övergång till följdelementet: R=2 2 α1= 30 grader 3 Rotationsriktning höger, tangent vid föreg. R=2, J=4.65 abs. 4 Rotationsriktning vänster, tangent vid föreg. R=3.2, I=11.5 abs., J=0 abs., gör dialogval, gör dialogval 5 Rotationsriktning höger, tangent vid föreg. R=2, J= 4.65 abs., gör dialogval 6 tangent vid föreg. α1= 158 grader, Y= 14.8 abs., α2=0 grader 7 Alla parametrar, L=5, gör dialogval 8 Y=5.7 abs. 9 X=0 abs. Följande bild föreställer den programmerade konturen: Bild 7-32 Exempel 3 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 123

124 Detaljprogrammering 7.6 Fri konturprogrammering 124 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

125 System System Funktionalitet Manöverområdet System innehåller alla funktioner, som är erforderliga för att ställa in parametrar och analysera NCK och PLC. Beroende på de valda funktionerna ändrar sig den horisontala och vertikala softkeyraden. I det följande menyträdet visas endast de horisontala softkeys. Menyträd Bild 8-1 Menyträd System Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 125

126 System 8.1 System Manöverföljd Via det fullständiga CNC-tangentbordet växlar du till manöverområdet <SYSTEM> och grundbilden visas. Bild 8-2 Grundbild manöverområde System Softkey I det följande beskrivs de vertikala softkeys i grundbilden. "Bestämma lösenord" I styrningen skiljs på tre lösenordssteg, som tillåter olika åtkomsträttigheter: System-lösenord Tillverkar-lösenord Användar-lösenord Motsvarande åtkomststegen är det möjligt att förändra vissa data. Känner du inte till lösenordet, erhåller du ingen åtkomsträttighet. Observera: Se även SINUMERIK 802D sl "Listor". 126 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

127 System 8.1 System Bild 8-3 Mata in lösenord Efter det softkeyn "Överta" har tryckts ner har lösenordet bestämts. Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden "System". "Ändra lösenord" Bild 8-4 Ändra lösenord Beroende på åtkomsträttigheter erbjuds i softkeyraden olika möjligheter att ändra lösenordet. Välj lösenordssteg med hjälp av softkeys. Mata in det nya lösenordet och avsluta inmatningen med "Överta". För kontroll frågas än en gång efter det nya lösenordet. "Överta" avslutar lösenordsändringen. Med "Avbrott" återvänder du utan aktion till grundbilden. Återställa åtkomsträttigheten Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 127

128 System 8.1 System Användaranmälan i nätverket Med "Change language" kan du välja språk för manöverytan. Bild 8-5 Språk för manöverytan Service language Du väljer språket med markörknapparna och övertar med "OK". Med "Service language" väljer du alltid språket "English" för manöverytan. Tryck på softkeyn "Service language" ännu en gång, då återupprättas det sist aktuella språket (t.ex. "Simpl. Chinese"). Märk En "*" markerar de språk som du har använt. "Säkra data" Funktionen säkrar innehållet i det flyktiga minnet till ett minnesområde som inte är flyktigt. Förutsättning: Det finns inget program under genomarbetning. Under det datasäkringen pågår, får inga manöverhandlingar göras! 128 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

129 System 8.2 System - softkeys (IBN) 8.2 System - softkeys (IBN) Idrifttagande Val av startmodus för NC. Välj önskat modus med markören. Normal power-up Systemet startas på nytt Power-up with default data Nystart med standardvärden (återställer grundtillståndet vid leveransen) Power-up with saved data Nystart med de sist säkrade data (se Säkra data) PLC kan startas i följande modus: Restart Nystart Overall reset Allmän radering Dessutom är det möjligt att förbinda starten med anslutande Debug-Mode. Med "OK" följer en RESET av styrningen med anslutande nystart i valt modus. Med "Avbrott" återvänds utan aktion till grundbilden System. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 129

130 System 8.3 System - softkeys (MD) 8.3 System - softkeys (MD) Märk En beskrivning av maskindata finns i tillverkar-dokumentationen: SINUMERIK 802D sl "Listor" SINUMERIK 802D sl "Funktionshandbok". Maskindata Förändringen av maskindata har ett betydande inflytande på maskinen. Bild 8-6 Uppbyggnad av en maskindatarad Tabell 8-1 Teckenförklaring Nr Betydelse 1 MD-nummer 2 Namn 3 Värde 4 Enhet 5 Verkan so cf re po Genast verksam Med bekräftelse Reset Power on SE UPP Felaktig inställning av parametrar kan leda till att maskinen förstörs! 130 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

131 System 8.3 System - softkeys (MD) Maskindata är indelade i de i det följande beskrivna grupperna. Allmänna maskindata Öppna fönstret "Allmänna maskindata". Med Bläddra knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. Bild 8-7 Grundbild Maskindata Axelspecifiska maskindata Öppna fönstret "Axelspecifika maskindata". Softkeyraden kompletteras med softkeys "Axel +" och "Axel -". Bild 8-8 Axelspecifiska maskindata Data för axel 1 visas. Med "Axel +" resp. "Axel -" kopplas i maskindataområdet om till den nästa resp. föregående axel. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 131

132 System 8.3 System - softkeys (MD) "Söka" För in numret resp. namnet (eller del av namnet) för önskat maskindatum och tryck på "OK". Markören hoppar till sökt datum. Nästa uppträdande av sökbegreppet söks. Funktionen erbjuder möjligheten att välja olika visningsfilter för den aktiva maskindatagruppen. Ytterligare softkeys står till förfogande: "Expert": Funktionen väljer ut alla datagrupper i expertmodus för att indikeras. "Filter aktivt": Funktionen aktiverar de valda datagrupperna. Efter att ha lämnat fönstret är endast selekterade data synliga i maskindatabilden. "Välja alla": Funktionen väljer ut alla datagrupper för att indikeras. "Välja bort alla": Alla datagrupper väljs bort. Bild 8-9 Indikeringsfilter Kanalspecifika maskindata Öppna fönstret "Kanalspecifika maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. 132 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

133 System 8.3 System - softkeys (MD) SINAMICS drivanordnings maskindata Öppna dialogen drivmaskindata. Det första dialogfönstret visar den aktuella konfigurationen samt tillstånden för styr-, inmatningsenhet och drivenheterna. Bild 8-10 Drivmaskindata För att visa en lista över parametrarna ställer du markören på den önskade enheten och trycker på "Visa parametrar". Beskrivningen över parametrarna finns i dokumentationen till SINAMICS drivanordningar. Bild 8-11 Parameterlista Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 133

134 System 8.3 System - softkeys (MD) Indikering maskindata Öppna fönstret "Visa maskindata". Med Bläddra-knapparna kan du bläddra framåt och bakåt. Med hjälp av funktionerna "Färg softkey" och "Färg fönster" kan användardefinierade färginställningar göras. Den visade färgen är sammansatt av komponenterna röd, grön och blå. Fönstret "Ändra färg" visar de för tillfället inställda värdena i inmatningsrutorna. Genom att förändra dessa värden kan den önskade färgen skapas. Dessutom låter sig ljusstyrkan ändras. Efter det en inmatning avslutats visas det nya blandningsförhållandet temporärt. Med hjälp av markörknapparna kan växlas mellan inmatningsrutorna. Med "OK" övertas den gjorda inställningen och dialogen stängs. "Avbrott" stänger dialogen utan att överta de ändrade värdena. Funktionen möjliggör ändring av färgerna i anvisnings- och softkeyområdet. Bild 8-12 Bearbeta softkeyfärg 134 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

135 System 8.3 System - softkeys (MD) Funktionen möjliggör förändring av ramfärgen på dialogfönstren. Softkeyfunktionen "Aktivt fönster" tillordnar inställningen av fokusfönstret och funktionen "Inaktivt fönster" till de ej aktiva fönstren. Bild 8-13 Bearbeta ramfärg Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 135

136 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) 8.4 System - softkeys (Service indikering) Fönstret "Service axlar" visas I fönstret visas informationer över axeldrifterna. Softkeys "Axel+" resp. "Axel-" visas dessutom. Med dessa kan värdena för nästa resp. föregående axel visas. Fönstret innehåller informationer över den digitala driften. Fönstret innehåller informationer över profibusinställningar. Softkeyfunktionen aktiverar "Färdskrivaren". Bild 8-14 Grundbild Service styrning Nätverkskonfiguration 136 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

137 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Funktionen "Färdskrivare" är avsedd för servicefall och visar en lista över alla upptecknade händelser. Bild 8-15 Färdskrivare Dialogen erbjuder möjligheten, att välja att visa bestämda händelser. Växlingen mellan rutorna "Visa alla data" och "Visa datagrupper" görs med hjälp av TAB knappen. Bild 8-16 Inställningar färdskrivare Tabell 8-2 Datagrupper Grupp Nedtryckta knappar Tidstämpel Felmeddelande Windowmanager Betydelse Inmatning med tangentbord Tidstämpel Felmeddelanden i Window-managern (endast systemintern betydelse) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 137

138 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Grupp Felmeddelande operativsystem Felmeddelande TCS Driftslägesbyte Kanaltillstånd IPO Override brytare MCP Ingående larmmeddelanden Raderade larmmeddelanden Betydelse Felmeddelanden i QW operativsystemet (endast systemintern betydelse) Felmeddelande Object request broker (endast systemintern betydelse) Inställt driftsläge Kanalstatus Inställt override värde Maskin styrpanel NC / PLC larm Raderade NC / PLC larm Funktionen söker igenom händelselistan med det inmatade sökbegreppet. Sökningen kan startas från den aktuella markörpositionen eller från listans början. Bild 8-17 Söka i färdskrivaren Konfiguration av firewall 138 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

139 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) För optimering av drivanordningarn står en oscilloskopfunktion till förfogande, som gör en grafisk framställning av hastighetsbörvärdet konturavvikelsen släpavståndet lägesärvärdet lägesbörvärdet precisionsstopp grovt / fint möjlig. Uppteckningstypen låter sig bindas till olika kriterier, som tillåter en uppteckning synkron till interna styrningstillstånd. Inställningen skall göras med "Signal val". För analysering av händelserna står följande funktioner till förfogande: Ändring av skalan för abskissa och ordinata, Mätning av ett värde med hjälp av den horisontala eller vertikala flaggan, Mätning av abskiss- och ordinatavärden som differens mellan två flaggpositioner. Spara som fil i detaljprogrampärm. Sedan finns möjligheten att läsa ut filen med RCS802 eller CF Card och bearbeta data med MS Excel. Bild 8-18 Grundbild Servo trace Titelraden i diagrammet innehåller den aktuella indelningen av abskissan och differensvärdet för flaggan. Det visade diagrammet låter sig förskjutas med markörknapparna i det synliga bildskärmsområdet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 139

140 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Bild 8-19 Rutornas betydelse 1 Tidsbas 2 Tid för flaggpositionen 3 Tidsdifferens mellan flagga 1 och aktuell flaggposition Denna meny tjänar till inställning av parametrarna för mätkanalen. Bild 8-20 Signal val Val av axel: Valet av axel görs i togglerutan "Axel". "Signal typ": Släpavstånd regleringsdifferesz konturavvikelse lägesärvärde hastighetsärvärde hastighetsbörvärde kompenseringsvärde parameterblock lägesbörvärde regleringsingång hastighetsbörvärde regleringsingång accelerationsbörvärde regleringsingång hastighetsförstyrningsvärde signal precisionsstopp fint signal precisionsstopp grovt 140 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

141 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) "Status": On: uppteckningen görs i denna kanal Off: kanalen är inaktiv I den undre bildhalvan kan parametrarna Mättid och Trigger-typ ställas in för kanal 1. Alla andra kanaler övertar denna inställning. Bestämma mättiden: Mättiden matas in direkt i ms i inmatningsrutan Mättid (max ms). Val av triggervillkor: Ställ markören på rutan Triggervillkor och välj villkor med hjälp av toggelknappen. Ingen trigger, dvs. mätningen börjar direkt efter nedtryckning av softkeyn Start Positiv flank Negativ flank Precisionsstopp fint uppnått Precisionsstopp grovt uppnått Med softkeyn "V-flagga till" / "V-flagga från" kopplar du till eller från den vertikala hjälplinjen. Vilken signal som framställs på den vertikala axeln, bestämmer du med funktionen "Signal val". Med softkeyn "T-flagga till" / "T-flagga från" kopplar du till eller från den horisontala hjälplinjen på tidsaxeln. Med hjälp av flaggan låter sig differenser i horisontal eller vertikal riktning fastställas. För detta skall flaggan placeras på startpunkten och softkeyn "Fast V - flagga" eller "Fast T- flagga" tryckas ner. I statusraden visas nu differensen mellan begynnelsepunkten och den aktuella flaggpositionen. Texten på softkey ändrar sig till "Fri V - flagga" eller "Fri T - flagga". Denna funktion öppnar ett ytterligare menyplan, som erbjuder softkeys för att visa / gömma diagrammen. Har en softkey svart bakgrund, sker indikeringen av diagrammen för den valda Trace-kanalen. Med hjälp av denna funktion låter sig tidsbasen förstoras resp. förminskas. Med hjälp av denna funktion förstoras resp. förminskas upplösningsfinheten (amplituden). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 141

142 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Med hjälp av denna funktion låter sig flaggans stegvidd fastläggas. Bild 8-21 Flagga steg Förflyttningen av flaggan görs med stegvidden för ett inkrement med hjälp av markörknapparna. Större stegvidder kan ställas in med hjälp av inmatningsrutorna. Värdet anger hur många rasterenheter per "SHIFT" + markörrörelse flaggan skall förskjutas. Uppnår en flagga kanten på diagrammet, visas automatiskt nästa raster i horisontal eller vertikal riktning. Denna funktion tjänar till att säkra eller ladda Tracedata. Bild 8-22 Tracedata I rutan Filnamn för man in det önskade filnamnet utan tillägg. Med "Säkra" säkras data under det angivna namnet i detaljprogrampärmen. Sedan kan filen läsas ut och data bearbetas med MS Excel. Med "Ladda" laddas den angivna filen och data visas grafiskt. 142 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

143 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Detta fönster innehåller versionsnumren och produktionsdatum för de enskilda CNCkomponenterna. Menyområdet "HMI Details" är avsett för servicefall och tillgängligt med lösenordssteget användare. Alla programmen för manöverkomponenterna placeras i lista med sina verionsnummer. Genom senare laddning av softwarekomponenter kan versionsnumren skilja sig från varandra. Bild 8-23 Menyområde HMI-Version Funktionen "Registry Details" gör en lista med tillordningen av hardkeys (funktionsknappar Maskin, Offset, Program,...) till de program som skall startas. Betydelsen för de enskilda spalterna framgår av den följande tabellen. Bild 8-24 Registry Details Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 143

144 System 8.4 System - softkeys (Service indikering) Tabell 8-3 Betydelse av posterna under [DLL arrangement] Beteckning Betydelse Soft-Key SK1 till SK7 hardkeytillordning 1 till 7 DLL-Name Class-Name Start-Method Execute-Flag (kind of executing) Text file name Softkey text-id (SK ID) Password level Class SK SK-File Namn på programmet som skall utföras Beteckning för att mottaga nyheter Funktionsnummer, som utförs efter starten av programmet 0 - Förvaltning av programmet sker genom bassystemet 1 - Bassystemet startar programmet och överlämnar det laddade programmet till styrningen Namn på textfilen (utan tillägg) Reserverat Utförandet av programmet beror på lösenordssteget. Reserverat Reserverat Funktionen "Font Details" gör en lista med data i de laddade teckenblocken. Bild 8-25 Font Details Med funktionen "Start DLL ändra" fastläggs startprogrammet. Styrningen startar efter systemstarten automatiskt manöverområdet Maskin (SK 1). Önskas ett annat startbeteende möjliggör denna funktion fastläggandet av ett annat startprogram. Du måste mata in numret för programmet (spalt "Soft-Key") som skall startas efter systemstarten. 144 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

145 System 8.5 System - softkeys (PLC) 8.5 System - softkeys (PLC) Softkeyn erbjuder ytterligare funktioner för diagnos och idrifttagande av PLC. Denna softkey öppnar konfigurationsdialogen för gränssnittsparametrarna till STEP 7 förbindelse via RS232-gränssnittet till styrningen. Är RS232-gränssnittet redan belagt genom dataöverföringen, kan du först efter det överföringen avslutats koppla styrningen med Programming-Tool PLC802 på PG/PC. Med aktiveringen av förbindelsen följer en initiering av RS232-gränssnittet. Bild 8-26 Kommunikationsinställningar Inställningen av baudrate sker via toggelrutan. Följande värden är möjliga 9600 / / / / Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 145

146 System 8.5 System - softkeys (PLC) Modem Görs dataöverföringen till RS232-gränssnittet via ett modem, då utgår du från följande initieringsmöjlighet: Bild 8-27 Initiera modem Följande initieringar är möjliga via toggelrutor: Baudrate 9600 / / / / Paritet: "utan" vid 10 bit "ojämn" vid 11 bit Dessutom är via softkeyn "Modeminställningar" följande inställningar möjliga vid en ännu ej bestående förbindelse: Bild 8-28 Modeminställningar 146 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

147 System 8.5 System - softkeys (PLC) Vid en toggelruta kan följande modemtyper väljas: Analogt modem ISDN box Mobile Phone Märk Typerna för båda kommunikationspartner måste överensstämma. Vid angivande av flera AT-kommandoblock behövs endast en gång börjas med AT, alla andra kommandon kan helt enkelt hängas på, t.ex. AT&FS0=1E1X0&W. Det exakta utseendet på enskilda kommandon och deras parametrar framgår av handböckerna från tillverkaren, eftersom dessa till en del starkt skiljer sig för instrument från en tillverkare. Standardvärdena i styrningen är därför endast ett äkta minimum och skall i varje fall kontrolleras före första användningen. Denna funktion aktiverar förbindelsen mellan styrningen och PG/PC. Det väntas på anropet av Programming Tools PLC802. I detta tillstånd är inga modifikationer i inställningarna möjliga. Texten på softkeyn ändrar sig till "Skilja förbindelse". Genom att trycka på "Skilja förbindelse" kan överföringen avbrytas på valfritt ställe av styrningen. Nu kan åter ändringar i inställningarna göras. Tillståndet aktiv resp. inaktiv bibehålls utöver Power On (utom vid start med defaultdata). En aktiv förbindelse visas med en symbol i statusraden. Menyn lämnas med "RECALL". Ytterligare funktioner Med denna funktion kan de momentana tillstånden för de i följande tabell uppförda minnesområdena visas och förändras. Det finns möjligheten att samtidigt visa 16 operander. Tabell 8-4 Minnesområden Ingångar I Ingångsbyte (IBx), ingångsord (Iwx), ingångsdubbelord (IDx) Utgångar Q Utgångsbyte (Qbx), utgångsord (Qwx), utgångsdubbelord (QDx) Flagga M Flaggbyte (Mx), flaggord (Mw), flaggdubbelord (MDx) Tider T Tid (Tx) Räknare C Räknare (Zx) Data V Databyte (Vbx), dataord (Vwx), datadubbelord (VDx) Format B H D binärt hexadecimalt decimalt Den binära framställningen är inte möjligt vid dubbelord. Räknare och tider framställs decimalt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 147

148 System 8.5 System - softkeys (PLC) Bild 8-29 PLC statusindikering Operandadressen visar alltid värdet höjt med 1. Operandadressen visar alltid värdet minskat med 1. Alla operander raderas. Den cykliska aktualiseringen av värden avbryts. Sedan kan du förändra värdena för operanderna. Med funktionen "Statuslista" kan PLC-signaler visas och ändras. Det erbjuds 3 listor: Ingångar (grundinställning) vänster lista Flaggor (grundinställning) mellersta lista Utgångar (grundinställning) höger lista Variabel 148 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

149 System 8.5 System - softkeys (PLC) Bild 8-30 PLC statuslista Denna softkey möjliggör ändring av värdena för de markerade variablerna. Ändringen övertas genom att trycka på "Överta". Den aktiva spalten tillordnas till ett nytt område. För detta erbjuder dialogmasken fyra områden att välja mellan. För varje spalt kan en startadress givas, som skall föras in i motsvarande inmatningsruta. När inmatningsmasken lämnas sparar styrningen dessa inställningar. Bild 8-31 Urvalsmask Datatyp Till navigation i och mellan spalterna tjänar markör-knapparna och "Page up" / "Page Down" PLC diagnos i kontaktplanframställning (se Kapitel "PLC diagnos i kompaktplanframställning"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 149

150 System 8.5 System - softkeys (PLC) Du kan välja detaljprogram via PLC och låta utföra. Därtill skriver PLC-användarprogrammet ett programnummer i PLC-gränssnittet, som sedan med hjälp av en referenslista omvandlas till ett programnamn. Maximalt kan 255 program förvaltas. Bild 8-32 PLC programlista Dialogen gör en lista över alla filer i MPF-pärmen och tillordningarna i referenslistan (PLCPROG.LST). Med TAB-knappen är det möjligt att växla mellan de båda spalterna. Softkeyfunktionerna kopiera, infoga och radera erbjuds beroende på sammanhanget. Befinner sig markören på den vänstra sidan, står endast funktionen kopiera till förfogande. På den högra sidan kan man med hjälp av funktionerna infoga och radera modifiera referenslistan. Lägger det markerade filnamnet i det intermediära minnet Fogar in filnamnet vid den aktuella markörmpositionen Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan Uppbyggnad av referenslistan (fil PLCPROG.LST) Den är uppdelad i 3 områden: Nummer Område Skyddssteg 1 till 100 Användarområde Användare 101 till 200 Maskintillverkare Maskintillverkare 201 till 255 Siemens Siemens Notationen görs radvis för varje program. Per rad finns två spalter planerade, som skall skiljas åt med TAB, mellanslag eller " "-tecken från varandra. I den första spalten skall PLCreferensnumret anges och i den andra filnamnet. Exempel: 1 Welle.mpf 2 Kegel.mpf 150 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

151 System 8.5 System - softkeys (PLC) Funktionen möjliggör infogande resp. förändring av PLC-användarlarmtexter. Välj det önskade larmnumret med markören. Den aktuellt giltiga texten visas samtidigt i inmatningsraden. Bild 8-33 Bearbetning av PLC-larmtexten Mata in den nya texten i inmatningsraden. Inmatningen skall avslutas med "Input" och med "Spara" för att spara. Notationen för texterna framgår av bruksanvisningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 151

152 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Funktionen möjliggör upprättande, ut- resp. inläsning av idrifttagandearkiv och PLC projekt. Fönstret visar innehållet för den valda enheten som en trädstruktur. De horisontala softkeys gör en lista över de enheter som står till förfogande att väljas. De vertikala softkeys innehåller de för enheten tillåtna styrfunktionerna. Fast inställda tillordningar är: 802D data: Idrifttagande-data Kund CF-kort: Kunddata på CF kortet RS232: Seriellt gränssnitt Hanteringen av alla data görs enligt "Copy & Paste" principen. Bild 8-34 IBN filer De enskilda datagrupperna i området "802D data" har följande betydelse. Data: Machine data (maskindata): Setting data (settingdata) Tool data (verktygsdata) R variables (R parametrar) Work offset (nollpunktsförskjutning) Compensation: Leadscrew error (SSFK) Global user data (användardata) Dessa data är speciella initieringsdata och transporteras som ASCII-fil. 152 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

153 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Idrifttagandearkiv (NC/PLC): NC data (NC data): NC directories (NC pärmar) Display machine data (indikering-maskindata) Compensation: Leadscrew error PLC user alarm texts (PLC-användarlarmtexter) PLC project (PLC projekt) Drive machine data (drivanordning-maskindata) Dessa data bildar en idrifttagandefil för NC och PLC data och transporteras binärt i HMIarkiv format. Idrifttagandearkiv (HMI) User cycles (användarcykler): User directories (användarpärmar) Language files SP1 (språkfil SP1) Language files SP2 (språkfil SP2) Start screen (startbildskärm) Online help (online-hjälp) HMI bitmaps Dessa data bildar en idrifttagandefil för HMI data och transporteras binärt i HMI-arkiv format. PLC projekt (PT802D *.PTE): Genom stödet av hanteringen av ett PLC projekt i Programing Tool Exportformat kan ett direktt utbyte mellan styrning och Programing Tool ske utan konvertering. Med denna funktion kan du byta data med hjälp av ett CompactFlash Card (CF-kort). Manufacturer drive Med denna funktion kan du komma åt data i tillverkarpärmen "F" och byta data (endast SINUMERIK 802D sl pro). USB drive Med denna funktion kan du byta data med hjälp av en USB-FlashDrive (endast SINUMERIK 802D sl pro). Vid funktionerna "Kund CF-kort", "Tillv.-enhet" och USB enhet" står följande funktioner till förfogande: "Byta namn": Med denna funktion kan du byta namn på en tidigare med markören vald fil. "Ny pärm": Anlägger en ny pärm "Kopiera": Kopierar en eller flera filer till det intermediära minnet. "Infoga": Filer eller pärmar fogas in från det intermediära minnet till den aktuella pärmen. "Radera": Raderar det markerade filnamnet från tillordningslistan. "Marker alla": Alla filer markeras för följande operationer. "Uppdragslista": Visar en lista med aktiva filuppdrag och erbjuder möjligheten att avsluta resp. visa ett filuppdrag. Med denna funktion kan du läsa in och ut data via RS232 gränssnittet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 153

154 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Denna funktion möjliggör indikering och ändring av gränssnittsparametrar. Ändringar i inställningarna blir genast verksamma. Softkeyfunktionen "Spara" säkrar de valda inställningarna även efter frånkopplingstidpunkten. Softkeyn "Standardinst." kopplar tillbaka alla inställningar till grundinställningen. Bild 8-35 Parametrar för RS232-gränssnittet Gränssnittsparametrar Tabell 8-5 Parametrar Protokoll Baudrate Stopp bits Gränssnittsparametrar Beskrivning RTS/CTS Signalen RTS (Request to Send) styr sändningsdriften för dataöverföringsanordningen. Aktiv: Data skall sändas. Passiv: Lämna sändningsdriften först när alla data som överlämnats har sänts. CTS-signalen visar som kvitteringssignal för RTS sändningsberedskapen hos dataöverföringsanordningen Inställning av gränssnittshastigheten. 300 Baud 600 Baud 1200 Baud 2400 Baud 4800 Baud 9600 Baud Baud Baud Baud Baud Antal stopp bits vid asynkron överföring. Inmatning: 1 stopp bit (förinställning) 2 stopp bits 154 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

155 System 8.6 System - softkeys (IBN-filer) Paritet Databits Skriva över med bekräftelse Paritetsbits används till felidentifikation. Denna läggs till det kodade tecknet, för att göra antalet av på "1" inställda ställen till ett ojämnt tal eller till ett jämnt tal. Inmatning: Ingen paritet (förinställning) jämn paritet ojämn paritet Antal databits vid asynkron överföring. Inmatning: 7 databits 8 databits (förinställning) Y: Vid inläsning kontrolleras om filen redan existerar i NC. N: Filerna skrivs över utan fråga Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 155

156 System 8.7 Larmindikering 8.7 Larmindikering Manöverföljd Larmfönstret öppnas. Med hjälp av softkeys kan NC-larmen sorteras. PLC-larm sorteras inte. Bild 8-36 Larmvisningsfönster Softkeys Larm visas sorterade efter sin prioritet. Larmet med den högsta prioriteten står i början av lista. Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det yngsta larmet står i början av listan. Larm visas i tidsmässig ordningsföljd. Det äldsta larmet står i början av listan. 156 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

157 Programmera Grundläggande i NC-programmeringen Programnamn Varje program har ett eget programnamn. Namnet kan väljas fritt vid upprättandet av programmet om följande bestämmelser iakttages: de första båda tecknen skall vara bokstäver endast använda bokstäver, siffror eller understreck inte använda några skiljetecken (se Kap. "Teckensats") Decimalpunkten får endast användas för markeringen av filtilläget. använda maximalt 25 tecken Exempel: RAHMEN Programuppbyggnad Uppbyggnad och innehåll NC-programmet består av en följd av block (se följande tabell). Varje block utgör ett bearbetningssteg. I ett block skrivs anvisningar i form av ord. Det sista blocket i genomarbetningsföljden innehåller ett speciellt ord för programslutet: M2. Tabell 9-1 NC-programuppbyggnad Block Ord Ord Ord... ; Kommentar Block N10 G0 X20... ; 1. Block Block N20 G2 Z37... ; 2. Block Block N30 G ;... Block N Block N50 M2 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 157

158 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Orduppbyggnade och adress Funktionalitet/uppbyggnad Ordet är ett element i ett block och utgör i huvudsak en styrningsanvisning. Ordet består av: Adresstecken: i allmänhet en bokstav och siffervärde: en sifferföljd, som för vissa adresser kan kompletteras med ett först placerat förtecken och en decimalpunkt. Ett positivt förtecken (+) kan utgå. Bild 9-1 Exempel för orduppbyggnad Flera adresstecken Ett ord kan också innehålla flera adressbokstäver. Här måste dock siffervärdet tillordnas med det tecken som ligger emellan "=". Exempel: CR=5.23 Dessutom kan ävern G-funktioner hämtas med ett symboliskt namn (se även Kapitel "Översikt över anvisningarna"). Exempel: SCALE ; Koppla in skalfaktor Utvidgad adress Vid de följande adresserna kompletteras adressen med 1 till 4 siffror, för att vinna ett större antal adresser: R: Räkneparameter H: H-funktion I, J, K: Interpoleringsparameter/mellanpunkt Tillordnandet av värdet måste härvid ske med likhetstecken "=" (se även Kapitel "Översikt över anvisningarna"). Exempel: R10=6.234 H5=12.1 I1= Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

159 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Blockuppbyggnad Funktionalitet Ett block bör innehålla alla data för utförandet av ett arbetssteg. Blocket består i allmänhet av flera ord och avslutas alltid med blocksluttecknet " LF " (ny rad). Det skapas automatiskt vid manövrering av radomkopplingen eller Input knappen vid skrivning. Bild 9-2 Schema för blockuppbyggnaden Ordningsföljd för ord Står det flera anvisningar i ett block, så rekommenderas följande ordningsföljd: N... G... X... Z... F... S... T... D... M... H... Information till blocknummer Välj först blocknumren med hopp på 5 eller 10. Detta tillåter dig att senare kunna infoga block och trots detta bevara den stigande ordningsföljden för blocknumren. Blockundertryckning Block i ett program, som inte skall utföras vid varje programkörning, kann markeras extra med tecknet snedstreck " / " före ordet i blocknumret. Blockundertryckning själv aktiveras via manövrering (programpåverkan: "SKP") eller med anpassningsstyrning (signal). Ett avsnitt kan gömmas genom flera på varandra följande block med " / ". Är under programgenomarbetningen en blockundertryckning aktiv, utförs inget med " / " markerat programblock. Det tas inte hänsyn till någon anvisning som ingår i de ifrågavarande blocken. Programmet fortsätts med nästa block utan markering. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 159

160 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Kommentar, anmärkning Anvisningarn i blocken i ett program kan förklaras genom kommentarer (anmärkningar). En kommentar börjar med tecknet " ; " och slutar med blockslut. Kommentarer visas tillsammans med innehållet i det övriga blocket i den aktuella blockindikeringen. Meddelanden Meddelanden programmeras ett i block för sig. Ett meddelande visas i en speciell ruta och bibehålls med ett ytterligare meddelande till programslut eller genomarbetningen av ett block. Det kan visas max. 65 tecken meddelandetext. Ett meddelande utan meddelandetext raderar ett föregående meddelande. MSG("DETTA ÄR MEDDELANDETEXTEN") Programmeringsexempel N10 ; Firma G&S order nr 12A71 N20 ; pumpdel 17, ritningsnr: N30 ; program upprättade H. Adam, avd. TV 4 N40 MSG("ZEICHNUNGS NR.: ") :50 G54 F4.7 S220 D2 M3 ; huvudblock N60 G0 G90 X100 Z200 N70 G1 Z185.6 N80 X112 /N90 X118 Z180 ; block kan undertryckas N100 X118 Z120 N110 G0 G90 X200 N120 M2 ; programslut 160 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

161 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Teckensats De följande tecknen kan användas för programmeringen och interpreteras i enlighet med fastläggandena. Bokstäver, siffror A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N,O, P, Q, R, S, T, U, V, W X, Y, Z 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 Man skiljer inte mellan små och stora bokstäver. Tryckbara specialtecken ( rund parentes början " anföringstecken ) rund parentes slut _ understreck (hör till bokstaven) [ rak parentes början. decimalpunkt ] rak parentes slut, komma, skiljetecken < mindre än ; kommentarbörjan > större än % reserverat, inte använda : huvudblock, labelavslutning & reserverat, inte använda = tillordning, del av likhet ' reserverat, inte använda / division, blockundertryckning $ systemeget variabelkännetecken * multiplikation? reserverat, inte använda + addition, positivt förtecken! reserverat, inte använda - subtraktion, negativt förtecken Ej tryckbara specialtecken LF: blocksluttecken Tomrum: skiljetecken mellan ord, mellanslag Tabulator: reserverat, inte använda Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 161

162 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Översikt över anvisningarna Funktioner tillgängliga vid SINUMERIK 802D sl plus och pro! Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering D Verktygskompenseringsnum mer , endast hela tal, utan förtecken Innehåller kompenseringsdata för ett visst verktyg T... ; D0- >kompenseringsvärden= 0, max. 9 D-nummer för ett verktyg F Matning Banhastighet verktyg/arbetsstycke, F... skalenhet i mm/min eller mm/varv beroende av G94 eller G95 F Fördröjningstid i blocket med G Fördröjningstid i sekunder G4 F... ;eget block G G-funktion (vägvillkor) Endast heltaliga, föreskrivna värden G-funktionerna är indelade i G- grupper. Endast en G-funktion i en grupp kan skrivas i ett block. En G-funktion kan vara modalt verksam (till återkallande av en annan funktion i samma grupp) eller den är endast verksam för det block i vilket den står -blockvis verksam. G-grupp: 1: Förflyttningskommandon (interpoleringstyp) modalt verksamma D... G... eller symboliskt namn, t.ex.: CIP G0 Linjär interpolering med snabbgång G0 X... Y... Z... ; kartesiskt i polära koordinater: G0 AP=... RP=... eller med extra axel: G0 AP=... RP=... Z... ; t.ex.: vid G17 axel Z G1 * Linjär interpolering med matning G1 X... Y... Z... F... i polära koordinater: G1 AP=... RP=... F... eller med extra axel: G1 AP=... RP=... Z... F... ; t.ex.: vid G17 axel Z G2 Cirkelinterpolering medurs (i förbindelse med en 3:e axel och TURN=... även skruvlinje-interpolering - > se vid TURN) G2 X... Y... I... J... F... ; medel- och slutpunkt G2 X... Y... CR=... F... ; radie och slutpunkt G2 AR=... I... J... F... ; öppningsvinkel och medelpunkt G2 AR=... X... Y... F... ; öppningsvinkel och slutpunkt i polära koordinater: G2 AP=... RP=... F... eller med extra axel: G2 AP=... RP=... Z... F... ; t.ex.: vid G17 axel Z 162 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

163 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G3 Cirkelinterpolering moturs G3... ;annars som vid G2 (i förbindelse med en 3:e axel och TURN=... även skruvlinje-interpolering - > se vid TURN) CIP Cirkelinterpolering vid mellanpunkt CIP X... Y... Z... I1=... J1=... K1=... F... CT Cirkelinterpolering, tangential övergång N10... N20 CT X... Y... F... ;cirkel, tangential övergång till det föregående banstycket G33 Gängskärning, gängborrning med konstant stigning S... M... ;spindelvarvtal, riktning G33 Z... K... ;gängborrning med flytande gänghållare, t.ex. i Z-axeln G331 Gänginterpolering N10 SPOS=... ;spindel i lägesreglering N20 G331 Z... K... S... ;gängborrning utan flytande gänghållare, t.ex. i Z-axeln ;höger- eller vänstergänga bestäms med förtecknet på stigningen (t.ex. K+): + : som vid M3 - : som vid M4 G332 Gänginterpolering - tillbakamatning G332 Z... K... ;gängborrning utan flytande gänghållare, t.ex. i Z-axeln, Tillbakamatningsrörelse ; förtecken på stigningen som vid G331 G4 Fördröjningstid 2: speciella rörelser, blockvis verksamma G4 F... ;eget block, F: tid i sekunder eller G4 S... ;eget block, S: i varv för spindeln G63 Gängborrning med flytande gänghållare G63 Z... F... S... M... G74 Referenspunktskörning G74 X1=0 Y1=0 Z1=0 ;eget block, (maskinaxelbeteckningar!) G75 Fastpunktskörning G75 X1=0 Y1=0 Z1=0 ;eget block, (maskinaxelbeteckningar!) G147 WAB - framkörning med en rät linje G147 G41 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 163

164 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G148 WAB - bortkörning med en rät linje G148 G40 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... G247 G248 WAB - framkörning med en fjärdedels cirkel WAB - bortkörning med en fjärdedels cirkel G247 G41 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... G248 G40 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... G347 WAB - framkörning med en halv cirkel G347 G41 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... G348 WAB - bortkörning med en halv cirkel G348 G40 DISR=... DISCL=... FAD=... F... X... Y... Z... TRANS Programmerbar förskjutning 3: skriva minne blockvis verksam TRANS X... Y... Z... ;eget block ROT Programmerbar rotation ROT RPL=... ;rotation i aktuellt plan G17 till G19, eget block SCALE Programmerbar skalfaktor SCALE X... Y... Z... ;skalfaktor i riktningen för den angivna axeln, eget block MIRROR Programmerbar spegling MIRROR X0 ; koordinataxel, vars riktning byts ut, eget block ATRANS Additiv programmerbar förskjutning ATRANS X... Y... Z... ;eget block AROT Additiv programmerbar rotation AROT RPL=... ; add. rotation i aktuellt plan G17 till G19, eget block ASCALE Additiv programmerbar skalfaktor ASCALE X... Y... Z... ;skalfaktor i riktningen för den angivna axeln, eget block AMIRROR Additiv programmerbar spegling AMIRROR X0 ; koordinataxel, vars riktning byts ut, eget block G25 G26 G110 Undre spindelvarvtalsbegränsning eller undre arbetsfältsbegränsning Övre spindelvarvtalsbegränsning eller övre arbetsfältsbegränsning Poluppgift, relativ till den sist programmerade börpositionen G25 S... ;eget block G25 X... Y... Z... ;eget block G26 S... ;eget block G26 X... Y... Z... ;eget block G110 X... Y... ; poluppgift, kartesisk, t.ex.: vid G17 G110 RP=... AP=... ;poluppgift, polärt eget block 164 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

165 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G111 G112 Poluppgift, relativ till nollpunkten i det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet Poluppgift, relativ till den sist gällande polen G111 X... Y... ; poluppgift, kartesisk, t.ex.: vid G17 G111 RP=... AP=... ;poluppgift, polärt eget block G112 X... Y... ; poluppgift, kartesisk, t.ex.: vid G17 G112 RP=... AP=... ;poluppgift, polärt eget block G17 * X/Y-plan 6: Planval modalt verksamt G17... ;vinkelrät axel mot detta G18 Z/X-plan Planet är verktygslängds- G19 Y/Z-plan kompenseringsaxel G40 * Verktygsradiekompensering FRÅN 7: Verktygsradiekompensering G41 Verktygsradiekompensering till vänster modalt verksam om konturen G42 Verktygsradiekompensering till höger om konturen G500 * Inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN 8: inställbar nollpunktsförskjutning G54 1. inställbar nollpunktsförskjutning modalt verksam G55 2.inställbar nollpunktsförskjutning G56 3.inställbar nollpunktsförskjutning G57 4.inställbar nollpunktsförskjutning G58 5.inställbar nollpunktsförskjutning G59 6.inställbar nollpunktsförskjutning G53 blockvis undertryckning av den inställbara nollpunktsförskjutningen 9: undertryckning inställbar nollpunktsförskjutning G153 blockvis undertryckning av den blockvis verksam inställbara nollpunktsförskjutningen inklusive Basisframe G60 * Precisionsstopp 10: inkörningsbeteende G64 Banstyrningsdrift modalt verksamt G62 Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv verktygsradiekompensering (G41, G42) Endast tillsammans med banstyrningsdrift. G9 Blockvis precisionsstopp 11: Precisionsstopp-blockvis blockvis verksamt G601 * Precisionsstopp-fönster fint vid G60, G9 12: Precisionsstopp-fönster modalt verksamt G602 Precisionsstopp-fönster grovt vid G60, G9 G621 Hörnfördröjning vid alla hörn Endast tillsammans med banstyrningsdrift. G70 Måttuppgift inch 13: Måttuppgift inch/metr. G71 * Måttuppgift metrisk modalt verksam G700 Måttuppgift inch, även för matning F G62 Z... G1 G621 ADIS=... Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 165

166 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering G710 Måttuppgift metrisk, även för matning F G90 * Absolut måttuppgift 14: Absolut-/kedjemått G91 Kedjemåttuppgift modalt verksamt G94 * Matning F i mm/min 15: Matning/spindel G95 Matning F i mm/varv för spindeln modalt verksam CFC * Matningsövermanning vid cirkel TILL 16: matningsövermanning CFTCP Matningsövermanning FRÅN modalt verksam G450 * Övergångscirkel 18: hörnbeteende vid G451 Skärningspunkt verktygsradiekompensering modalt verksamt BRISK * Hoppformig banacceleration 21: accelerationsprofil SOFT Ryckbegränsad banacceleration modalt verksam FFWOF * Förstyrning FRÅN 24: förstyrning FFWON Förstyrning TILL modalt verksam WALIMON * Arbetsfältsbegränsning TILL 28: arbetsfältsbegränsning modalt verksam ; gäller för alla axlar, som aktiverades med settingdatum, värden inställda i enlighet med G25, G26 WALIMOF Arbetsfältsbegränsning FRÅN COMPOF * Kompressor FRÅN 30: kompressor COMPCAD Kompressor för ytkvalitet TILL modalt verksam Endast tillgänglig vid SINUMERIK 802Dsl pro! EXTCALL Genomarbeta externt underprogram Ladda om program från HMI i modus "Genomarbetning av Extern". G340 * Fram- och bortkörning i rymden (WAB) 44: väguppdelning vid WAB G341 Fram- och bortkörning i planet (WAB) modalt verksam G290 * SIEMENS-mode 47: externa NC-språk G291 Externt mode modalt verksamma De med * markerade funktionerna verkar vid programbörjan (styrnings-variant för teknologi "", om inget annat har programmerats och standardinställningen bibehållits av maskintillverkaren). H H0= till H9999= H-funktion +/ (8 decimalställen) eller med exponentuppgift: +/- ( ) Värdeöverföring till PLC, fastläggande av betydelsen av maskintillverkaren H0=... H9999=... t.ex.: H7= I Interpoleringsparamet er +/ gänga: +/ Hör till X-axeln, betydelsen beroende av G2,G3 -> cirkelmedelpunkt eller G33, G331, G332 -> gängstigning se G2, G3, G33, G331 och G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

167 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering J K Interpoleringsparameter Interpoleringsparameter I1= Mellanpunkt för cirkelinterpolering J1= Mellanpunkt för cirkelinterpolering K1= Mellanpunkt för cirkelinterpolering L Underprogram, namn och anrop +/ gänga: +/ / gänga: +/ / / / Decimalställen, endast hela tal, utan förtecken M Extrafunktion endast hela tal, utan förtecken Hör till Y-axeln, annars som I Hör till Z-axeln, annars som I Hör till X-axeln, uppgift vid cirkelinterpolering med CIP Hör till Y-axeln, uppgift vid cirkelinterpolering med CIP Hör till Z-axeln, uppgift vid cirkelinterpolering med CIP I stället för ett fritt namn kan också L1...L väljas; därmed hämtas underprogrammet (UP) också i ett eget block, Observera: L0001 är inte lika med L1 Namn "LL6" är reserverat för WZväxel-UP! T.ex. för utlösning av kopplingshandlingar, som "Kylmedel TILL", maximalt 5 M- funktioner i ett block, M0 Programmerat stopp I slutet av blocket med M0 stoppas bearbetningen, fortsättningen av förloppet sker med ny "NC-START" M1 Valfritt stopp Som M0, dock sker stoppet endast när en speciell signal (programpåverkan: "M01") väntar M2 Programslut Står i sista blocket i genomarbetningens ordningsföljd M30 - reserverat, inte använda M17 - reserverat, inte använda M3 Spindel högergång M4 Spindel vänstergång M5 Spindel stopp M6 Verktygsväxel Endast när via maskindatum aktiverat med M6, annars växel direkt med T- kommando M40 Automatisk växelstegskoppling M41 till M45 Växelsteg 1 till växelsteg 5 M70, M19 - reserverat, inte använda se G2, G3, G33, G331 och G332 se G2, G3, G33, G331 och G332 se CIP se CIP se CIP L781 ;eget block M... Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 167

168 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering M... Övriga M-funktioner Funktionalitet är inte fastlagt på styrningssidan och kan därför fritt disponeras av maskintillverkaren N Blocknummersidoblock : Blocknummerhuvudblock P R0 till R299 Antahl underprogramgenomgångar endast hela tal, utan förtecken endast hela tal, utan förtecken endast hela tal, utan förtecken Räkneparameter +/ (8 decimalställen) eller med exponentuppgift: +/- ( ) Kan användas för markering av block med ett nummer, står i början av ett block Speciell markering av block - i stället för N..., detta block bör innehålla alla anvisningar för ett komplett följande bearbetningsavsnitt Står vid flera underprogramgenomgångar i samma block som anropet N20... :20... N10 L781 P... ; eget block N10 L871 P3 ; tre gånger genomgång R1= R2=4 med exponentuppgift: R1= EX9 ; R1= Räknefunktioner Vid sidan om de 4 grundräkningstyperna med operatorerna + - * / existerar följande räknefunktioner: SIN( ) Sinus Graduppgift R1=SIN(17.35) COS( ) Cosinus Graduppgift R2=COS(R3) TAN( ) Tangens Graduppgift R4=TAN(R5) ASIN( ) Arcussinus R10=ASIN(0.35) ; R10: 20,487 grader ACOS( ) Arcuscosinus R20=ACOS(R2) ; R20:... grader ATAN2(, ) Arcustangens2 Ur två vinkelrätt mot varandra stående vektorer beräknas vinkeln för summavektorn. Vinkelreferens är alltid den andra angivna verktorn. Resultat i området: -180 till +180 grader R40=ATAN2(30.5,80.1) ; R40: grader SQRT( ) Kvadratrot R6=SQRT(R7) POT( ) Kvadrat R12=POT(R13) ABS( ) Belopp R8=ABS(R9) TRUNC( ) Heltalig del R10=TRUNC(R11) LN( ) Naturlig logaritm R12=LN(R9) EXP( ) Exponentialfunktion R13=EXP(R1) RET Underprogramslut Användning i stället för M2 - för upprätthållande av en banstyrningsdrift RET ;eget block 168 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

169 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering S Spindelvarvtal Spindelvarvtal måttenhet varv/min, S... S Fördröjningstid i blocket med G T Verktygsnummer endast hela tal, utan förtecken X Axel +/ Y Axel +/ Z Axel +/ Fördröjningstid i varv för spindeln Verktygsväxeln kan ske med T- kommandot direkt eller först vid M6. Detta kan ställas in i maskindatum. Väginformation Väginformation Väginformation AC Absolut koordinat - För en viss axel kan måttuppgiften för slut- eller medelpunkten anges blockvis avvikande från G91. ACC[Achs] ACP ACN ANG Procentuell accelerationsöverma nning Absolut koordinat, köra till position i positiv riktning (för rundaxel, spindel) Absolut koordinat, köra till position i negativ riktning (för rundaxel, spindel) Vinkel för rätlinjeuppgift i konturtåget , heltalig Accelerationsövermanning för en axel eller spindel, uppgift i procent - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med ACP(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med ACN(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering +/ Uppgift i grader, en möjlighet till rätlinjeuppgift vid G0 eller G1, endast en slutpunktkoordinat för planet är känd eller för konturer över flera block är den totala slutpunkten okänd AP Polär vinkel / Uppgift i grader, förflyttning i polära koordinater, fastläggande av polen; därtill: RP -polärradie AR Öppningsvinkel för cirkelinterpolering Uppgift i grader, en möjlighet till cirkelbestämning vid G2/G3 CALL Indirekt anrop cykel - Speciell form av cykelanrop, inget övergivande av parametrar, namn på cykeln i variabel lagrat, endast avsedd för cykel-intern användning CHF Avfasning, allmänn användning Fogar in en avfasning mellan två konturblock med angiven Avfasningslängd G4 S... ;eget block T... X... Y... Z... N10 G91 X10 Z=AC(20) ; X -kedjemått, Z-absolut N10 ACC[X]=80 ;för X-axel 80% N20 ACC[S]=50 ;för spindel 50% N10 A=ACP(45.3) ;köra till absolut position axel A i positiv riktning N20 SPOS=ACP(33.1) ;spindelpositionering N10 A=ACN(45.3) ;köra till absolut position axel A i negativ riktning N20 SPOS=ACN(33.1) ;spindelpositionering N10 G1 G17 X... Y... N11 X... ANG=... eller kontur över flera block: N10 G1 G17 X... Y... N11 ANG=... N12 X... Y... ANG=... se G0, G1, G2, G3 G110, G111, G112 se G2, G3 N10 CALL VARNAME ; variabelnamn N10 X... Y... CHF=... N11 X... Y... Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 169

170 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering CHR CR CYCLE... HOLES... POCKET.. SLOT... Avfasning, i konturtåget Radie för cirkelinterpolering Bearbetningscykel negativt förtecken - för cirkelval: stor halvcirkel Endast föreskrivna värden Fogar in en avfasning mellan två konturblock med angiven Skänkellängd En möjlighet till cirkelbestämning vid G2/G3 Anrop av bearbetningscykler kräver ett eget block, de föreskrivna övergivningsparametrarna måste vara belagde med värden, speciella cykelanrop är möjliga med extra MCALL eller CALL N10 X... Y... CHR=... N11 X... Y... se G2, G3 CYCLE81 Borra, centrera N5 RTP=110 RFP= ;belägga med värden N10 CYCLE81(RTP, RFP,...) ;eget block CYCLE82 Borra, plansänka N5 RTP=110 RFP= ;belägga med värden N10 CYCLE82(RTP, RFP,...) ;eget block CYCLE83 Djuphålsborra N10 CYCLE83(110, 100,...) ;eller överlämna värden direkt, eget block CYCLE84 Gängborra utan flytande gänghållare N10 CYCLE84(...) ;eget block CYCLE840 Gängborra med flytande gänghållare N10 CYCLE840(...) ;eget block CYCLE85 Brotscha N10 CYCLE85(...) ;eget block CYCLE86 Svarva ur N10 CYCLE86(...) ;eget block CYCLE87 Borra ur 3 N10 CYCLE87(...) ;eget block CYCLE88 Borra med stopp N10 CYCLE88(...) ;eget block CYCLE89 Borra ur 5 N10 CYCLE89(...) ;eget block CYCLE90 Gängfräsa N10 CYCLE90(...) ;eget block HOLES1 Hålrad N10 HOLES1(...) ;eget block HOLES2 Hålcirkel N10 HOLES2(...) ;eget block SLOT1 spår N10 SLOT1(...) ;eget block SLOT2 cirkelspår N10 SLOT2(...) ;eget block POCKET3 Rektangulär ficka N10 POCKET3(...) ;eget block 170 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

171 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering POCKET4 Cirkelficka N10 POCKET4(...) ;eget block CYCLE71 Planfräsa N10 CYCLE71(...) ;eget block CYCLE72 Konturfräsa N10 CYCLE72(...) ;eget block LONG- HOLE DC Långhål Absolut koordinat, köra till position direkt (för rundaxel, spindel) - För en rundaxel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis med DC(...) avvikande från G90/G91, användbar även vid spindelpositionering DEF Definitionsanvisning Definiera användar-variabel av typ BOOL, CHAR, INT, REAL, STRING[n], definiera direkt i programbörjan DISCL DISR FAD FRC FRCM FXS [Achse] FXST [Achse] Fram- / bortkörningsavstånd för ansättningsrörelsen till bearbetningsplanet (WAB) Fram- / bortkörningsavstånd eller -radie (WAB) Hastighet vid ansättningen (WAB) Blockvis matning för avfasning/rundning Modal matning för avfasning/rundning Köra till fast anslag Lås-moment, Köra till fast anslag - Säkerhetsavstånd till hastighetsomkoppling vid ansättningsröreler, Observera: G340, G341 - G147/G148: Avstånd för fräskanten från start- resp. slutpunkt på konturen G247, G347/G248, G348: Radie för verktygsmedelpunktsbanan - Hastighet verkar efter det säkerhetsavståndet uppnåtts vid hastighet, verkar efter det säkerhetsavståndet uppnåtts vid ansättningen, Observera: G340, G341 N10 LONGHOLE(...) ;eget block N10 A=DC(45.3) ;Köra till position axel A direkt N20 SPOS=DC(33.1) ;spindelpositionera DEF INT VARI1=24, VARI2 ; 2 variabler av typ INT ; namn bestämmer användaren DEF STRING[12] VARS3="HELLO" ;max. 12 tecken se vid G147, G148, G247, G248, G347, G348 se vid G147, G148, G247, G248, G347, G348 se vid G147, G148, G247, G248, G347, G348 0, >0 Vid FRC=0 verkar matning F Måttenhet se vid F och G94, G95, Avfasning/rundning se vid CHF, CHR, RND 0, >0 Vid FRCM=0 verkar matning F, Måttenhet se vid F och G94, G95, Rundning, modal avrundning se vid RND, RNDM =1: välja =0: välja bort Achse: Använd maskinaxelbeteckning N20 G1 X10 Z25 FXS[Z1]=1 FXST[Z1]=12.3 FXSW[Z1]=2 F... > i %, max. 100% av max. moment för driften, Achse: Använd maskinaxelbeteckning N30 FXST[Z1]=12.3 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 171

172 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering FXSW [Achse] Övervakningsfönster, Köra till fast anslag > 0.0 Måttenhet mm eller grader, axelspecifik, Achse: Använd maskinaxelbeteckning GOTOB Hoppanvisning bakåt - I förbindelse med en label hoppas till det markerade blocket, hoppmålet ligger i riktning programbörjan, GOTOF Hoppanvisning framåt - I förbindelse med en label hoppas till det markerade blocket, hoppmålet ligger i riktning programslut IC Koordinat i kedjemått - För en viss axel kan måttuppgiften för slutpunkten anges blockvis avvikande från G90. IF Hoppvillkor - Vid uppfyllt hoppvillkor sker hoppet till blocket med label:, annars nästa anvisning,/block, flera IF-anvisningar i ett block är möjligt Jämförelseoperatorer: = = lika med, <> ej lika med, > större än, < mindre än, >= större än eller lika med, <= mindre än eller lika med MEAS MEAW $A_DBB[n] $A_DBW[n] $A_DBD[n] $A_DBR[n] $A_MONIF ACT $AA_FXS [Achse] $AA_MM [Achse] $AA_MW [Achse] Mäta med restvägsradering Mäta utan restvägsradering Databyte dataord datadubbelord real-data Faktor för livslängdsövervakning Status, Köra till fast anslag Mätresultat för en axel i maskinkoordinatsystemet Mätresultat för en axel i arbetsstyckskoordinatsystemet =+1: Mätingång1, stigande flank =-1: Mätingång1, fallande flank =+1: Mätingång1, stigande flank =-1: Mätingång1, fallande flank N40 FXSW[Z1]=2.4 N10 LABEL1: N100 GOTOB LABEL1 N10 GOTOF LABEL2... N130 LABEL2:... N10 G90 X10 Z=IC(20) ;Z - kedjemått, X-absolutmått N10 IF R1>5 GOTOF LABEL3... N80 LABEL3:... N10 MEAS=-1 G1 X... Y... Z...F... N10 MEAW=-1 G1 X... Y... Z...F... Läsa och skriva från PLC-variabler N10 $A_DBR[5]=16.3 ; skrivning av realvariablerna ; med offsetläge 5 ; (läge, typ och betydelse är överenskommet mellan NC och PLC) > 0.0 Initieringsvärde: 1.0 N10 $A_MONIFACT=5.0 ; 5 gånger snabbare förlopp för livslängden - Värden: Achse: maskinaxelbeteckning - Achse: Beteckning för en vid mätning förflyttad axel (X, Y, Z,...) - Achse: Beteckning för en vid mätning förflyttad axel (X, Y, Z,...) N10 IF $AA_FXS[X1]==1 GOTOF... N10 R1=$AA_MM[X] N10 R2=$AA_MW[X] 172 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

173 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering $A..._..._ TIME $AC_..._ PARTS $AC_MEA [1] $P_ TOOLNO $P_TOOL $TC_MOP1 [t,d] $TC_MOP2 [t,d] $TC_MOP3 [t,d] $TC_MOP4 [t,d] $TC_MOP1 1[t,d] $TC_MOP1 3[t,d] Tidsgivare för körtid: $AN_SETUP_TIME $AN_POWERON_TIM E $AC_OPERATING_TI ME $AC_CYCLE_TIME $AC_CUTTING_TIME Arbetsstycksräknare: $AC_TOTAL_PARTS $AC_REQUIRED _PARTS $AC_ACTUAL_PART S $AC_SPECIAL_PART S min (värde endast läsbart) min (värde endast läsbart) s s s , heltalig Systemvariabel: Tid sedan sista styrningsstarten Tid sedan sista normalstarten Total körtid för alla NC-program Körtid NC-program (endast valt) Verktygs-ingreppstid Systemvariabel: total-är arbetsstycks-bör aktuell-är antal arbetsstycken - specificerat av användaren Mätuppdragsstatus - Levererat tillstånd: 0: utgångstillstånd, mätfinger har inte kopplat 1: mätfinger har kopplat Nummer för det aktiva verktyget T Aktivt D-nummer för det aktiva verktyget Förvarningsgräns livslängd N10 IF $AC_CYCLE_TIME== N10 IF $AC_ACTUAL_PARTS== N10 IF $AC_MEAS[1]==1 GOTOF... ; när mätfinger ; har kopplat, fortsätt program... - Endast läsbar N10 IF $P_TOOLNO==12 GOTOF... - Endast läsbar N10 IF $P_TOOL==1 GOTOF i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Rest-livslängd i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Förvarningsgräns stycktal , heltalig Rest-stycktal , heltalig skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Bör-livslängd i minuter, skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d Bör-stycktal , heltalig skriva eller läsa värden för verktyg t, D-nummer d $TC_TP8[t] Tillstånd för verktyget - Levererat tillstånd - bitvis kodning för verktyg t, (bit 0 till bit 4) $TC_TP9[t] Typ av övervakning för verktyget Övervakningstyp för verktyg t, skriva eller läsa 0: ingen övervakning, 1: livslängd, 2: antal N10 IF $TC_MOP1[13,1]<15.8 GOTOF... N10 IF $TC_MOP2[13,1]<15.8 GOTOF... N10 IF $TC_MOP3[13,1]<15 GOTOF... N10 IF $TC_MOP4[13,1]<8 GOTOF... N10 $TC_MOP11[13,1]=247.5 N10 $TC_MOP13[13,1]=715 N10 IF $TC_TP8[1]==1 GOTOF... N10 $TC_TP9[1]=2 ; välja stycktalsövervakning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 173

174 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering MCALL Modalt underprogramanrop - Underprogrammet i blocket med MCALL anropas automatiskt efter varje efterföljande block med en banrörelse. Anropet verkar till nästa MCALL. Användningsexempel: Borra hålmönster MSG( ) Meddelande max. 65 tecken Meddelandetext inom anföringstecken OFFN Spårbredd vid TRACYL, annars arbetsmånsuppgift RND Rundning RNDM Modal avrundning RP Polär radie RPL SET(,,, ) REP() SF SPI(n) Rotaionsvinkel vid ROT, AROT Ställa in värden för variabler-fält Gänginsatspunkt vid G33 Konverterar spindelnummer n till axelbeteckning - Endast verksam vid tillkopplad verktygsradiekompensering G41, G42 0? Fogar in en rundning tangentialt mellan två konturblock med angivet radievärde, speciell matning FRC=... möjlig - fogar in rundningar tangentialt vid alla följande konturhörn med det angivna radievärdet, speciell matning FRCM=... möjlig - modal avrundning FRÅN Förflytta i polära koordinater, fastläggande av polen; därtill: AP - polär vinkel Uppgift i grader, vinkel för en programmerbar rotation i det aktuella planet G17 till G19 SET: olika värden, från angivet element till: motsvarande antal av värden REP: lika värde, från det angivna elementet till slutet av fältet Uppgift i grader, gänginsatspunkten vid G33 förskjuts med det angivna värdet (vid gängborrning inte av betydelse) n =1 eller =2, axelbeteckning: t.ex. "SP1" eller "C" N10 MCALL CYCLE82(...) ;eget block, borrcykel N20 HOLES1(...) ;hålrad N30 MCALL ;eget block, modalt anrop av CYCLE82(...) avslutar N10 MSG("MELDETEXT") ; eget block... N150 MSG() ; radera föregående meddelande N10 OFFN=12.4 N10 X... Y... RND=4.5 N11 X... Y... N10 X... Y... RNDM=.7.3 ;modal avrundning EINN11 X... Y N100 RNDM=.0 ;modal avrundning FRÅN se G0, G1, G2; G3 G110, G111, G112 se ROT, AROT DEF REAL VAR2[12]=REP(4.5) ; alla element värde 4.5 N10 R10=SET(1.1,2.3,4.4) ; R10=1.1, R11=2.3, R4=4.4 se G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

175 Programmera 9.1 Grundläggande i NC-programmeringen Adress Betydelse Värdetillordning Information Programmering SPOS Spindelposition STOPFIFO Stoppa det snabba bearbetningsavsnittet START- FIFO Början snabbt bearbetningsavsnitt vid inkrementell uppgift (IC): +/ Uppgift i grader, spindeln stannar vid den angivna positionen (spindeln måste vara tekniskt konstruerad för detta: lägesreglering) - Speciell funktion, fylla buffertminne, tills STARTFIFO, "Buffertminne fullt" eller "Programslut" identifierat. - Speciell funktion, parallellt därtill sker påfyllningen av buffertminnet. STOPRE Buffertstopp - Speciell funktion, det nästa blocket avkodas först när blocket är avslutat före STOPRE TANG(Fo, Le1,Le2,...) TANGON (Fo,...) TANGOF (Fo) TANGDEL (Fo) TLIFT(Fo) Tangentialstyrning, definition Koppla in tangentialstyrning Koppla från tangentialstyrning Tangentialstyrning, radera definition Tangentialstyrning, foga in mellanblock TRACYL(d) Fräsbearbetning av mantelytan - Fo: Namn för följdaxeln (rundaxel) Le1: Namn för ledaxel 1 Le2: Namn för ledaxel 2 ytterligare parametrar option Funktion tillgänglig endast vid SINUMERIK 802Dsl pro! - Fo: Namn för följdaxeln (rundaxel) Funktion tillgänglig endast vid SINUMERIK 802Dsl pro! - Fo: Namn för följdaxeln (rundaxel) Funktion tillgänglig endast vid SINUMERIK 802Dsl pro! - Fo: Namn för följdaxeln (rundaxel) Funktion tillgänglig endast vid SINUMERIK 802Dsl pro! - Fo: Namn för följdaxeln (rundaxel) Funktion tillgänglig endast vid SINUMERIK 802Dsl pro! d: Kinematisk transformation TRAFOOF Koppla från TRACYL - Kopplar från alla kinematiska transformationer TURN Antal ytterligare cirkelgenomgångar vid skruvlinjeinterpolering I förbindelse med cirkelinterpolering G2/G3 i ett platn G17 till G19 och ansättningsrörelse av den axel som står vinkelrätt därtill N10 SPOS=... N10 SPOS=ACP(...) N10 SPOS=ACN(...) N10 SPOS=IC(...) N10 SPOS=DC(...) STOPFIFO ;eget block, början fylla N10 X... N20 X... N30 X... STARTFIFO ;eget block, fylla slut STOPRE ;eget block TANG(C,X,Y) ; eget block TANG(C,X,Y,1"W","P") ; max. antal parametrar TANGON(C) ; eget block TANGON(C,vinkel,dist,vink eltol) ; max. antal parametrar TANGOF(C) ; eget block TANGDEL(C) ; eget block TLIFT(C) ; eget block TRACYL(20.4) ; eget block ; cylinderdiameter: 20,4 mm TRACYL(20.4,1) ; även möjligt TRAFOOF ; eget block N10 G0 G17 X20 Y5 Z3 N20 G1 Z-5 F50 N30 G3 X20 Y5 Z-20 I0 J7.5 TURN=2 ; totalt 3 fulla cirklar Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 175

176 Programmera 9.2 Väguppgifter 9.2 Väguppgifter Programera mätuppgifter I detta kapitel finns beskrivningarna till de kommandon, med vilka du direkt kan programmera med måttuppgifter från en ritning. Detta har fördelen att inte behöva göra några omfattande beräkningar för upprättande av NC-program. Märk De i detta kapitel beskrivna kommandona står i de flesta fall i börjaqn av ett NC-program. Sammanställningen av dessa funktioner skall inte upphöjas till patentrecept. Till exempel kan valet av arbetsplanet också på ett annat ställe i NC-programmet vara motiverat. Snarare skall detta och även alla följande kapiter tjäna som vägvisare, vars röda tråd är riktad efter den "klassiska" strukturen för ett NC-program. Översikt typiska måttuppgifter Bas för de flesta NC-program är en ritning med konkreta måttuppgifter. Vid omsättningen till ett NC-program är det till hjälp, att exakt överta måttuppgifterna från en arbetsstycksritning till bearbetningsprogrammet. Dessa kan vara: Absolutmåttuppgift, G90 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med G91 i ett efterföljande block. Absolutmåttuppgift, X=AC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för spindelpositioneringarna SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K. Absolutmåttuppgift, X=DC(värde) direkt framkörning till positionen på den kortaste vägen,endast detta värde gäller bara för den angivna rundaxeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt även för spindelpositioneringar SPOS, SPOSA. Absolutmåttuppgift, X=ACP(värde) framkörning till positionen i positiv riktning, endast detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360 grader. Absolutmåttuppgift, X=ACN(värde) framkörning till positionen i negativ riktning, endast detta värde är bara för rundaxeln, vars område i maskindatum är inställt på 0...< 360 grader. Kedjemåttuppgift, G91 modalt verksam gäller för alla axlar i blocket, till annulering med G90 i ett efterföljande block. Kedjemåttuppgift, X=IC(värde) endast detta värde gäller bara för den angivna axeln och påverkas inte av G90/G91. Är möjligt för alla axlar och även för spindelpositioneringarna SPOS, SPOSA och interpoleringsparametrarna I, J, K. Måttuppgift inch, G70 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G71 i ett efterföljande block. Måttuppgift metrisk, G71 gäller för alla linjäraxlar i blocket, till annulering med G70 i ett efterföljande block. Måttuppgift inch som G70, men gäller även för matning och längdbehäftade settingdata. 176 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

177 Programmera 9.2 Väguppgifter Måttuppgift metrisk som G71, men gäller även för matning och längdbehäftade settingdata. Diameterprogrammering, DIAMON till Diameterprogrammering, DIAMOF från Diameterprogrammering, DIAM90 för förflyttningsblock med G90. Radieprogrammering för förflyttningsblock med G Planval: G17 till G19 Funktionalitet För tillordningen av t.ex. verktygsradie- och verktygslängdskompenseringar väljs från de tre axlarna X, Y, Z ett plan med två axlar. I detta plan kan en verktygsradiekompensering kopplas till. För borrar och fräsar tillordnas längdkompenseringen (längd1) den axel, som står vinkelrätt mot det valda planet (se Kapitel "Verktyg och verktygskompenseringar"). För specialfall är också en 3-dimensionell längdkompensering möjlig. Ett ytterligare inflytande på planvalet beskrivs vid de respektive funktionerna (t.ex. Kapitel "Stöd för konturtågsprogrammering"). De enskilda planen tjänar också till definition av cirkelrotationsriktning för cirkelinterpoleringen medurs eller moturs. I det plan i vilket cirkel körs, är abskissa och ordinata fastlagda och därmed även cirkelrotationsriktning. Cirklar kan också köras i ett annat plan än det just aktiva G17- till G19-planet (se Kapitel "Rörelser hos axlar"). Följande plan och axeltillordningar är möjliga: Tabell 9-2 Plan och axeltillordningar G-funktion Plan (abskissa/ordinata) G17 X/Y Z G18 Z/X Y G19 Y/Z X Axel vinkelrät mot planet (längdkompenseringsaxel vid borra/fräsa) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 177

178 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-3 Plan och axeltillordningar vid borra/fräsa Programmeringsexempel N10 G17 T... D... M... N20... X... Y... Z... ; X/Y-plan valt ; Verktygslängdskompensering (längd1) i Z-axeln Absolut-/kedjemåttuppgift: G90, G91, AC, IC Funktionalitet Med anvisningarna G90/G91 värderas de skrivna väginformationerna X,Y, Z,.. som koordinatmålpunkt (G90) eller axelväg (G91) som skall köras. G90/G91 gäller för alla axlar. Avvikande från G90/G91-inställningen kan en viss väginformation angivas blockvis med AC/IC i absolut-/kedjemått. Dessa anvisningar bestämmer inte banan, på vilken slutpunkten uppnås. Därför existerar en G-grupp (G0,G1,G2,G3,... se Kapitel "Rörelser hos axlar"). Programmering G90 G91 X=AC(...) X=IC(...) ; Absolutmåttuppgift ; Kedjemåttuppgift ; Absolutmåttuppgift för viss axel (här: X-axel), blockvis ; Kedjemåttuppgift för viss axel (här: X-axel), blockvis 178 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

179 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-4 Olika måttuppgifter i ritningen Absolutmåttuppgift G90 Vid absolutmåttuppgift hänför sig måttuppgiften till nollpunkten i det momentant verksamma koordinatsystemet (arbetsstycks- eller aktuellt arbetsstyckskoordinatsystem eller maskinkoordinatsystem). Detta är beroende av vilka förskjutningar som just verkar: programmerbara, inställbara eller inga förskjutningar. Med programstart är G90 verksam för alla axlar och förblir aktiv, tills denna väljs bort i ett senare block av G91 (kedjemåttuppgift) (modalt verksam). Kedjemåttuppgift G91 Vid kedjemåttuppgift motsvarar siffervärdet för väginformationen den axelväg som skall förflyttas. Förtecknet anger förflyttningsriktningen. G91 gäller för alla axlar och kan i ett senare block åter väljas bort av G90 (absolutmåttuppgift). Uppgift med =AC(...), =IC(...) Efter slutpunktskoordinaten skall ett likhetstecken skrivas. Värdet skall anges inom runda parenteser. Även för cirkelmedelpunkter är med =AC(...) absoluta måttuppgifter möjliga. Annars är referenspunkten för cirkelmedelpunkten cirkelbegynnelsepunkten. Programmeringsexempel N10 G90 X20 Z90 N20 X75 Z=IC(-32)... N180 G91 X40 Z20 N190 X-12 Z=AC(17) ; Måttuppgift absolut ; X-måttuppgift fortfarande absolut, Z-kedjemått ; Omkoppling till kedjemåttuppgift ; X-fortfarande kedjemåttuppgift, Z-absolut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 179

180 Programmera 9.2 Väguppgifter Metriska och inch-måttuppgifter: G71, G70, G710, G700 Funktionalitet Föreligger arbetsstycksmått avvikande från grundsysteminställningen i styrningen (inch resp. mm), så kan måtten matas in direkt i programmet. Styrningen övertar de för detta erforderliga omräkningsarbetena i grundsystemet. Programmering G70 G71 G700 G710 ; Måttuppgift inch ; Måttuppgift metrisk ; Måttuppgift inch, även för matning F ; Måttuppgift metrisk, även för matning F Programmeringsexempel N10 G70 X10 Z30 N20 X40 Z50... N80 G71 X19 Z17.3 ; inch-måttuppgift ; G70 verkar fortfarande ; metrisk måttuppgift härifrån Informationer Beroende på grundinställning interpreterar styrningen alla geometriska värden som metriska eller inch-måttuppgifter. Som geometriska värden skall också verktygskompenseringar och inställbara nollpunktsförskjutningar inklusive indikeringen tydas; likaså matningen F i mm/min resp. inch/min. Grundinställningen kan ställas in via maskindatum. Alla i denna bruksanvisning uppförda exemplen utgår från en metrisk grundinställning. G70 resp. G71 värderar alla geometriska uppgifter, som hänför sig direkt till arbetsstycket, i enlighet med inch eller metriskt, t.ex.: Väginformationer X, Y, Z vid G0,G1,G2,G3,G33, CIP, CT Interpoleringsparametrar I, J, K (även gängstigning) Cirkelradie CR Programmerbar nollpunktsförskjutning (TRANS, ATRANS) Polärradie RP Alla övriga geometriska uppgifter, som inte är några direkta arbetsstycksuppgifter, som matningar, verktygskompenseringar, inställbara nollpunktsförskjutningar påverkas inte av G70/G71. G700/G710 påverkar däremot dessutom matningen F (inch/min, inch/varv resp. mm/min, mm/varv). 180 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

181 Programmera 9.2 Väguppgifter Polära koordinater, polfastläggande: G110, G111, G112 Funktionalitet Punkterna för ett arbetsstycke kan förutom med de vanliga uppgifterna i kartesiska koordinater (X, Y, Z) även anges i polära koordinater. Polära koordinater är motiverade när ett arbetsstycke eller en del därav är uppmätt med radie och vinkel från en central punkt (pol). Plan De polära koordinaterna hänför sig till det med G17 till G19 inställda planet. Den vinkelrätt mot detta plan stående 3:e axeln kan desstuom angivas. Därmed kan rymduppgifter programmeras som cylinderkoordinater. Polärradie RP=... Polärradien anger avståndet för punkten till polen. Den förblir sparad och måste endast skrivas på nytt i block i vilka den ändrar sig efter polväxel eller vid omkoppling av planet. Polärvinkel AP=... Vinkelreferensen görs alltid till den vågräta axeln (abskissan) i planet (t.ex. vid G17: X- axeln). Positiva eller negativa vinkeluppgifter är möjliga. Polärvinkeln förblir sparad och måste endast skrivas på nytt i block i vilka den ändrar sig efter polväxel eller vid omkoppling av planet. Bild 9-5 Polärradie och polärvinkel med definition för den positiva riktningen i olika plan Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 181

182 Programmera 9.2 Väguppgifter Fastläggande av pol, programmering G110 G111 G112 ; Poluppgift, relativ till den sist programmerade börpositionen (i planet, t.ex. vid G17: X/Y) ; Poluppgift, relativ till nollpunkten för det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet (i planet, t.ex. vid G17: X/Y) ; Poluppgift, relativ till den sist gällande polen, planet bibehållet Märk Fastlägganden av pol kan även göras i polära koordinater. Detta är motiverat när en pol redan existerar. Fastläggs ingen pol, verkar nollpunkten i det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet som pol. Programmeringsexempel N10 G17 N20 G111 X17 Y36... N80 G112 AP=45 RP=27.8 N90... AP=12.5 RP= N AP=26.3 RP=7.344 Z4 ; X/Y-plan ; Polkoordinater i det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet ; Ny pol, relativ till den sista polen som polär koordinat ; Polär koordinat ; Polär koordinat och Z-axel (= cylinderkoordinat) Förflyttning i polära koordinater De i polära koordinater programmerade positionerna kan likasom de kartesiskt angivna positionerna förflyttas på följande sätt: G0 - rätlinjig interpolering med snabbgång G1 - rätlinjig interpolering med matning G2 - cirkelinterpolering medurs G3 - cirkelinterpolering moturs (se därtill Kapitel "Rörelser hos axlar") 182 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

183 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmerbar nollpunktsförskjutning: TRANS, ATRANS Funktionalitet Den programmerbara nollpunktsförskjutningen kan användas: vid återkommande former/anordningar i olika positioner på arbetsstycket vid val av en ny referenspunkt för måttuppgiften som arbetsmån vid grovbearbetning Därmed uppstår det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet. De måttuppgifter som skrivs nytt hänför sig till detta. Förskjutningen är möjlig i alla axlar. Programmering TRANS X... Y... Z... ATRANS X... Y... Z... TRANS ; programmerbar förskjutning, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling ; programmerbar förskjutning, additiv till bestående anvisningar ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningarna med TRANS, ATRANS kräver ett eget block var. Bild 9-6 Exempel för programmerbar förskjutning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 183

184 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmeringsexempel N20 TRANS X20 Y15 ; programmerbar förskjutning N30 L10 ; underprogramanrop, innehåller den geometri som skall förskjutas... N70 TRANS ; förskjutning raderad Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" Programmerbar rotation: ROT, AROT Funktionalitet Rotationen utförs i det aktuella planet G17 eller G18 eller G19 med värdet för RPL=... i grader. Programmering ROT RPL=... ; programmerbar rotation, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling AROT RPL=... ; programmerbar rotation, additiv till bestående anvisningar ROT ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningarna med ROT, AROT kräver ett eget block var. Bild 9-7 Definition av den positiva riktningen för rotationsvinkeln i olika plan 184 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

185 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-8 Programmeringsexempel för programmerbar förskjutning och rotation Programmeringsexempel N10 G17... N20 TRANS X20 Y10 N30 L10 N40 TRANS X30 Y26 N50 AROT RPL=45 N60 L10 N70 TRANS... ; X/Y-plan ; programmerbar förskjutning ; underprogramanrop, innehåller den geometri som skall förskjutas ; ny förskjutning ; additiv rotation 45 grader ; underprogramanrop ; förskjutning och rotation raderad Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 185

186 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmerbar skalfaktor: SCALE, ASCALE Funktionalitet Med SCALE, ASCALE kan en skalfaktor programmeras för alla axlar. Med denna faktor förstoras eller förminskas vägen i respektive angiven axel. Som referens för skaländringen gäller det aktuellt inställda koordinatsystemet. Programmering SCALE X... Y... Z... ASCALE X... Y... Z... SCALE ; programmerbar skalfaktor, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling ; programmerbar skalfaktor, additiv till bestående anvisningar ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningarna med SCALE, ASCALE kräver ett eget block var. Märk För cikrlar bör samma faktor användas för båda axlarna. Programmeras vid aktiv SCALE/ASCALE en ATRANS, så ändras skalan även för dessa förskjutningsvärden. Bild 9-9 Exempel för skaländring och förskjutning 186 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

187 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmeringsexempel N10 G17 ; X/Y-plan N20 L10 ; programmerad kontur-original N30 SCALE X2 Y2 ; kontur i X och Y förstorad 2 gånger N40 L10 N50 ATRANS X2.5 Y18 ; värden skaländras också! N60 L10 ; kontur förstorad och förskjuten Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" Programmerbar spegling: MIRROR, AMIRROR Funktionalitet Med MIRROR, AMIRROR kan arbetsstycksformer speglas i koordinataxlarna. Alla förflyttningsrörelser för axlarna, för vilka spegling är programmerad, får omvänd riktning. Programmering MIRROR X0 Y0 Z0 AMIRROR X0 Y0 Z0 MIRROR ; programmerbar spegling, raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling ; programmerbar spegling, additiv till bestående anvisningar ; utan värden: raderar gamla anvisningar för förskjutning, rotation, skalfaktor, spegling Anvisningarna med MIRROR, AMIRROR kräver ett eget block var. Axelvärdet har inget inflytande. Ett värde skall dock anges. Märk En tillkopplad verktygsradiekompensering (G41/G42) blir vid speglingen automatiskt omvänd. Rotationsriktningen G2/G3 blir vid speglingen automatiskt omvänd. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 187

188 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-10 Exempel för spegling med visat verktygsläge Programmeringsexempel Spegling i olika koordinataxlar med inflytande på en tillkopplad verktygsradiekompensering och G2/G3:... N10 G17 N20 L10 N30 MIRROR X0 N40 L10 N50 MIRROR Y0 N60 L10 N70 AMIRROR X0 N80 L10 N90 MIRROR... ; X/Y-plan, Z vinkelrät därtill ; programmerad kontur med G41 ; i X byts riktning ; speglad kontur ; i Y byts riktning ; spegling än en gång, nu i X ; två gånger speglad kontur ; spegling från. Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" 188 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

189 Programmera 9.2 Väguppgifter Uppspänning av arbetsstycke - inställbar nollpunktsförskjutning: G54 till G59, G500, G53, G153 Funktionalitet Den inställbara nollpunktsförskjutningen ger läget för arbetsstycksnollpunkten på maskinen (förskjutning av arbetsstycksnollpunkten i förhållande till maskinnollpunkten). Denna förskjutning fastställs vid uppspänningen av arbetsstycket på maskinen och skall föras in i det förutbestämda datafältet med manövrering. Värdet aktiveras av programmet genom val mellan sex olika grupperingar: G54 bis G59. Märk En sned uppspänning av arbetsstycket är möjlig genom inmatning av rotationsvinkeln runt maskinaxlarna. Dessa andelar av en rotation aktiveras samtidigt med förskjutningen G54 till G59. Manövrering se Kapitel "Mata in/ändra nollpunktsförskjutning" Programmering G54 G55 G56 G57 G58 G59 G500 G53 G153 ; 1. inställbar nollpunktsförskjutning ; 2. inställbar nollpunktsförskjutning ; 3. inställbar nollpunktsförskjutning ; 4. inställbar nollpunktsförskjutning ; 5. inställbar nollpunktsförskjutning ; 6. inställbar nollpunktsförskjutning ; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -modal ; inställbar nollpunktsförskjutning FRÅN -blockvis, undertrycker även programmerbar förskjutning ; som G53, undertrycker dessutom Basisframe Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 189

190 Programmera 9.2 Väguppgifter Bild 9-11 Inställbar nollpunktsförskjutning Bild 9-12 Flera uppspänningar av arbetsstycken vid borra/fräsa Programmeringsexempel N10 G54... ; anrop första inställbara nollpunktsförskjutning N20 L47 ; bebetning arbetsstycke 1, här som L47 N30 G55... ; anrop andra inställbara nollpunktsförskjutning N40 L47 ; bebetning arbetsstycke 2, här som L47 N50 G56... ; anrop tredje inställbara nollpunktsförskjutning N60 L47 ; bebetning arbetsstycke 3, här som L47 N70 G57... ; anrop fjärde inställbara nollpunktsförskjutning N80 L47 ; bebetning arbetsstycke 4, här som L47 N90 G500 G0 X... ; frånkoppling inställbar nollpunktsförskjutning Underprogramanrop - se Kapitel "Underprogramteknik" 190 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

191 Programmera 9.2 Väguppgifter Programmerbar arbetsfältsbegränsning: G25, G26, WALIMON, WALIMOF Funktionalitet Med G25/G26 kan ett arbetsområdet definieras för alla axlar, i vilka får förflyttas, dock inte utanför detta område. Vid aktiv verktygslängdskompensering är verktygsspetsen bestämmande; annars referenspunkten för verktygsbäraren. Koordinatuppgifterna är maskinrelaterade. För att kunna använda arbetsfältsbegränsningen måste den aktiveras för respektive axel. Detta sker via inmatningsmasken under "Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns." Det finns två möjligheter för fastläggande av arbetsområdet: Inmatning av värdena via inmatningsmasken till styrningen under "Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns." Därmed är arbetsfältsbegränsningen även verksam i driftsläget JOG. Programmering med G25/G26 I detaljprogrammet låter sig värdena ändras för de enskilda axlarna. De i inmatningsmaskerna inmatade värdena ("Offset Param" > "Settingdaten" > "Arbetsf.begräns.") överskrids. Med WALIMON/WALIMOF kopplas arbetsfältsbegränsningen i programmet till/från. Programmering G25 X... Y... Z... G26 X... Y... Z... WALIMON WALIMOF ; undre arbetsfältsbegränsning ; övre arbetsfältsbegränsning ; arbetsfältsbegränsning TILL ; arbetsfältsbegränsning FRÅN Bild 9-13 Programmerbar arbetsfältsbegränsning i 2-dimensionellt exempel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 191

192 Programmera 9.2 Väguppgifter Märk Vid G25, G26 skall kanalaxelbetekningen från MD20080 AXCONF_CHANAX_NAME_TAB användas. Vid SINUMERIK 802D sl är kinematiska transformationer (TRANSMIT, TRACYL) möjliga. Här projekteras eventuellt olika axelbeteckningar för MD20080 och geometriaxelbeteckningen MD20060 AXCONF_GEOAX_NAME_TAB. G25/G26 används i sammanhang med adressen S också för spindelvarvtalsbegränsning (se även Kapitel "Spindelvarvtalsbegränsning"). En arbetsfältsbegränsning kan endast aktiveras när det har körts till referenspunkten för de planerade axlarna. Programmeringsexempel N10 G25 X10 Y-20 Z30 ; värden undre arbetsfältsbegränsning N20 G26 X100 Y110 Z300 ; värden övre arbetsfältsbegränsning N30 T1 M6 N40 G0 X90 Y100 Z180 N50 WALIMON ; arbetsfältsbegränsning TILL... ; endast arbeta inom begränsningen N90 WALIMOF ; arbetsfältsbegränsning FRÅN 192 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

193 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar 9.3 Rörelser hos axlar Rätlinjig interpolering med snabbgång: G0 Funktionalitet Snabbgångsrörelsen G0 används för snabb positionering av verktyget, dock inte till direkt arbetsstycksbearbetning. Alla axlar kan förflyttas samtidigt - på en rak bana. För varje axel är den maximala hastigheten (snabbgång) fastlagd i maskindata. Förflyttas endast en axel så förflyttas den med snabbgång. Förflyttas två eller tre axlar samtidigt, så väljs banhastigheten (t.ex. resulterande hastighet i verktygsspetsen) så att den största möjliga banhastighet uppstår under hänsynstagande till alla delaktiga axlar. En programmerad matning (F-ord) är utan betydelse för G0. G0 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G1, G2, G3,...). Programmering G0 X... Y... Z... G0 AP=... RP=... G0 AP=... RP=... Z... ; kartesiska koordinater ; polära koordinater ; cylinderkoordinater (3-dimensionella) Märk En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med vinkeluppgiften ANG=... (se Kapitel "Konturtågsprogrammering"). Bild 9-14 Rätlinjig interpolering med snabbgång från punkt P1 till P2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 193

194 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Programmeringsexempel N10 G0 X100 Y150 Z65... N50 G0 RP=16.78 AP=45 ; kartesisk koordinat ; polär koordinat Informationer Fö inkörningen i positionen existerar en grupp av G-funktioner (se Kapitel "Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G64"). Vid G60 -precisionsstopp kan med en ytterligare G-grupp ett fönster med olika precisioner väljas. För precisionsstopp finns det alternativt en blockvis verkande anvisning: G9. För anppassning till dina positioneringsuppgifter bör du observera dessa möjligheter! Rätlinjig interpolering med matning: G1 Funktionalitet Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en rätlinjig bana. För banhastigheten är det programmerade F-ordet bestämmande. Alla axlar kan förflyttas samtidigt. G1 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G2, G3,...). Programmering G1 X... Y... Z... F... G1 AP=... RP=... F... G1 AP=... RP=... Z... F... ; kartesiska koordinater ; polära koordinater ; cylinderkoordinater (3-dimensionella) Märk En ytterligare möjlighet för den rätlinjiga programmeringen uppkommer med vinkeluppgiften ANG=... (se Kapitel "Konturtågsprogrammering"). 194 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

195 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Bild 9-15 Rätlinjig interpolering i tre axlar med ett spår som exempel Programmeringsexempel N05 G0 G90 X40 Y48 Z2 S500 M3 N10 G1 Z-12 F100 N15 X20 Y18 Z-10 N20 G0 Z100 N25 X-20 Y80 N30 M2 ; verktyg flyttar sig i snabbgång till P1, 3 axlar samtidigt, spindelvarvtal = 500 varv/min, högergång ; ansättning på Z-12, matning 100 mm/min ; verktyg flyttar sig på en rät linje i rymden till P2 ; frikörning i snabbgång ; programslut För bearbetning av ett arbetsstycke är spindelvarvtal S...och riktning M3/M4 erforderliga (se därtill Kapitel "Rörelse hos spindeln"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 195

196 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Cirkelinterpolering: G2, G3 Funktionalitet Verktyget flyttar sig från begynnelsepunkten till slutpunkten på en cirkelbana. Riktningen bestäms av G-funktionen: G2: medurs G3: moturs Bild 9-16 Fastläggande av rotationsriktningen G2/G3 i de 3 möjliga planen Beskrivningen av den önskade cirkeln kan angivas på olika sätt: Bild 9-17 Möjligheter för cirkelprogrammering med G2/G3 med axlarna X/Y och G2 som exempel 196 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

197 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar G2/G3 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1,...). För banhastigheten är det programmerade F-ordet bestämmande. Programmering G2/G3 X... Y... I... J... G2/G3 CR=... X... Y... G2/G3 AR=... I... J... G2/G3 AR=... X... Y... G2/G3 AP=... RP=... ; medel- och slutpunkt ; cirkelradie och slutpunkt ; öppningsvinkel och medelpunkt ; öppningsvinkel och slutpunkt ; polära koordinater, cirkel runt polen Märk Ytterligare möjligheter för cirkelprogrammeringen uppstår med: CT - cirkel med tangential anslutning och CIP - cirkel över mellanpunkt (se följande kapitel). Inmatningstoleranser för cirkel Cirklar accepteras endast med en viss måttolerans av styrningen. Därvid jämförs cirkelradie i begynnelse- och slutpunkten. Ligger differensen inom toleransen, sätts medelpunkten internt exakt. I annat fall kommer ett larmmeddelande. Toleransvärdet kan ställas in via maskindatum (se "Bruksanvisning" 802D sl). Informationer Hela cirklar i ett block är möjligt endast med medelpunkts- och slutpunktsuppgift! För cirklar med radieuppgift tjänar förtecknet vid CR=... till riktigt cirkelval. Med samma begynnelse-, slutpunkt, radie och samma riktning är 2 cirklar möjliga. Det negativa förtecknet vid CR=-... bestämmer den cirkel, vars cirkelsegment är större än en halvcirkel; annars är cirkeln med cirkelsegmentet mindre än eller lika med halvcirkel bestämd: Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 197

198 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Bild 9-18 Cirkelval av två möjliga cirklar med radieuppgift med förtecknet till CR= Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och slutpunkt Bild 9-19 Exempel för medelpunkts- och slutpunktsuppgift N5 G90 X30 Y40 N10 G2 X50 Y40 I10 J-7 ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;slutpunkt och medelpunkt Märk Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln! 198 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

199 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och radie Bild 9-20 Exempel för slutpunkts- och radieuppgift N5 G90 X30 Y40 N10 G2 X50 Y40 CR= ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;slutpunkt och radie Märk Med ett negativt förtecken för värdet vid CR=-... väljs ett cirkelsegment större än en halvcirkel. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 199

200 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Programmeringsexempel: Uppgift över slutpunkt och öppningsvinkel Bild 9-21 Exempel för slutpunkts- och öppningsvinkeluppgift N5 G90 X30 Y40 N10 G2 X50 Y40 AR=105 ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;slutpunkt och öppningsvinkel Programmeringsexempel: Uppgift över medelpunkt och öppningsvinkel Bild 9-22 Exempel för medelpunkts- och öppningsvinkeluppgift N5 G90 X30 Y40 N10 G2 I10 J-7 AR=105 ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;medelpunkt och öppningsvinkel 200 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

201 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Märk Medelpunktsvärden hänför sig till begynnelsepunkten för cirkeln! Programmeringsexempel: Polära koordinater Bild 9-23 Exempel för cirkel med polära koordinater N1 G17 N5 G90 G0 X30 Y40 N10 G111 X40 Y33 N20 G2 RP= AP=21 ; X/Y-plan ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;pol = cirkelmedelpunkt ;polära uppgifter Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 201

202 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Cirkelinterpolering via mellanpunkt: CIP Funktionalitet Känner du tre konturpunkter till cirkeln, i stället för medelpunkt eller radie eller öppningsvinkel, då använder du med fördel funktionen CIP. Riktningen för cirkeln resulterar härvid ur läget för mellanpunkten (mellan begynnelse- och slutpunkt). Mellanpunkten skrivs i enlighet med följande axeltillordning: I1=... för X-axeln, J1=... för Y-axeln, K1=... för Z-axeln CIP verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, G2,...). Märk Den inställda måttuppgiften G90 eller G91 är giltig för slutpunkten och mellanpunkten! Bild 9-24 Cirkel med slut- och mellanpunktsuppgift för G90 som exempel Programmeringsexempel N5 G90 X30 Y40 N10 CIP X50 Y40 I1=40 J1=45 ;begynnelsepunkt cirkel för N10 ;slut- och mellanpunkt 202 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

203 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Cirkel med tangential övergång: CT Funktionalitet Med CT och den programmerade slutpunkten i det aktuella planet G17 till G19 skapas en cirkel, som ansluter sig tangentialt till det föregående banstycket (cirkel eller rät linje) i detta plan. Radie och medelpunkt för cirkeln är härvid bestämda ur de geometriska förhållandena från det föregående banstycket och den programmerade cirkelslutpunkten. Bild 9-25 Cirkel med tangential övergång till föregående banstycke Programmeringsexempel N10 G1 X20 F300 N20 CT X... Y... ; rät linje ; cirkel med tangential anslutning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 203

204 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Skruvlinje-interpolering: G2/G3, TURN Funktionalitet Vid skruvlinje-interpolering (helix-interplering) överlagras två rörelser: Cirkelrörelse i planet G17 eller G18 eller G19 Linjär rörelse för den axel som står vinkelrätt mot detta plan. Med TURN= programmeras antalet extra genomgångar med hela cirklar. Dessa läggs till den egentliga cirkelprogrammeringen. Skruvlinje-interpolering kan med fördel användas för fräsning av gängor eller smörjspår i cylindrar. Programmering G2/G3 X... Y... I... J... TURN=... ; medel- och slutpunkt G2/G3 CR=... X... Y... TURN=... ; cirkelradie och slutpunkt G2/G3 AR=... I... J... TURN=... ; öppningsvinkel och medelpunkt G2/G3 AR=... X... Y... TURN=... ; öppningsvinkel och slutpunkt G2/G3 AP=... RP=... TURN=... ; polära koordinater, cirkel runt polen Bild 9-26 Skruvlinje-interpolering Programmeringsexempel N10 G17 N20... Z... N30 G1 X0 Y50 F300 N40 G3 X0 Y0 Z33 I0 J-25 TURN= 3... ; X/Y-plan, Z vinkelrät därtill ;köra till begynnelsepunkt ;skruvlinje 204 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

205 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Gängskärning med konstant stigning: G33 Funktionalitet Förutsättning är en spindel med vägmätningssystem. Med funktionen G33 kan gängor med konstant stigning bearbetas. Vid användning av ett lämpligt verktyg kan gängborrning med flytande gänghållare utföras. Den flytande gänghållaren tar härvid upp uppträdande vägdifferenser i begränsad utsträckning. Borrdjupet föreskrivs över en av axlarna X, Y, Z; gängstigningen över det tillhörande I, J eller K. G33 verkar tills annulering av en annan anvisning från denna G-grupp (G0, G1, G2, G3,...). Höger- eller vänstergänga Höger- eller vänstergänga ställs in med rotationsriktningen för spindeln (M3-högergång, M4- vänstergång - se Kapitel "Rörelser hos spindeln"). Därtill skall varvtalsuppgiften programmeras under adressen S resp. ett varvtal ställas in. Märk En komplett gängborrningscykel med flytande gänghållare ställs till förfogande med standardcykeln CYCLE840. Bild 9-27 Gängborrning med G33 Programmeringsexempel Metrisk gänga 5, Stigning enligt tabell: 0,8 mm/varv, borrhål redan prefabricerat: N10 G54 G0 G90 X10 Y10 Z5 S600 M3 N20 G33 Z-25 K0.8 N40 Z5 K0.8 M4 N50 G0 X... Y... Z... ; köra till startpunkt, spindelgång höger ; gängborrning, slutpunkt -25 mm ; tillbakamatning, spindelgång vänster Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 205

206 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Hastighet för axlarna Vid G33-gängor resulterar hastigheten för axeln för gänglängden ur spindelvarvtalet och gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder till utgivande av larm. Märk Spindelövermanningsbrytaren (Spindeloverride) bör förbli oförändrad vid gängbearbetning. Matningsövermanningsbrytaren har ingen betydelse i detta block Gängborrning med flytande gänghållare: G63 Funktionalitet Med G63 kan gängor borras med flytande gänghållare. Den programmerade matningen F måste passa till spindelvarvtalet (S programmerat eller varvtal inställt) och till gängstigningen för borren: F [mm/min] = S [varv/min] x gängstigning [mm/varv] Den flytande gänghållaren tar härvid upp uppträdande vägdifferenser i begränsad utsträckning. Borrtillbakamatningen görs likaså med G63, dock med motsatt spindelrotationsriktning M3 <-> M4. G63 verkar blockvis. I blocket efter G63 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,...) åter aktivt. Höger- eller vänstergänga Höger- eller vänstergänga ställs in med rotationsriktningen för spindeln (M3-högergång, M4- vänstergång - se Kapitel "Rörelser hos spindeln"). Märk En komplett gängborrningscykel med flytande gänghållare (dock med G33 och tillhörande förutsättninjg) ställs till förfogande med standardcykeln CYCLE Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

207 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Bild 9-28 Gängborrning med G63 Programmeringsexempel Metrisk gänga 5, Stigning enligt tabell: 0,8 mm/varv, borrhål redan prefabricerat: N10 G54 G0 G90 X10 Y10 Z5 S600 M3 N20 G63 Z-25 F480 N40 G63 Z5 M4 N50 X... Y... Z... ; köra till startpunkt, spindelgång höger ; gängborrning, slutpunkt -25 mm ; tillbakamatning, spindelgång vänster Gänginterpolering: G331, G332 Funktionalitet Förutsättning är en lägesreglerad spindel med vägmätningssystem. Med G331/G332 kan gängor borras utan flytande gänghållare, såvida spindelns och axelns dynamik tillåter detta. Används trots detta en flytande gänghållare, så minskar de vägdifferenser som skall tas upp av den flytande gänghållaren. En gängborrning med högre spindelvarvtal är därmed möjlig. Med G331 sker borrningen, med G332 borrtillbakamatningen. Borrdjupet föreskrivs över en av axlarna X, Y, Z; gängstigningen över det tillhörande I, J eller K. Vid G332 programmeras samma stigning som för G331. Omvändningen av spindelrotationsriktningen sker automatiskt. Varvtalet för spindeln programmeras med S; utan M3/M4. Före gängborrningen med G331/G332 måste spindeln med SPOS=... föras till lägesreglerad drift (se även Kapitel "Spindelpositionering SPOS"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 207

208 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Höger- eller vänstergänga Förtecknet för gängstigningen bestämmer spindelrotationsriktningen: positiv: högergång (som vid M3) negativ: vänstergång (som vid M4) Märk En komplett gängborrningscykel med gänginterpolering ställs till förfogande med standardcykeln CYCLE84. Bild 9-29 Gängborrning med G331/G332 Hastighet för axlarna Vid G331/G332 resulterar hastigheten för axeln för gänglängden ur spindelvarvtalet och gängstigningen. Matningen F är inte relevant. Men den förblir sparad. Den i maskindatum fastlagda maximala axelhastigheten (snabbgång) kan dock inte överskridas. Detta fall leder till utgivande av larm. Programmeringsexempel Metrisk gänga 5, Stigning enligt tabell: 0,8 mm/varv, borrhål redan prefabricerat: N5 G54 G0 G90 X10 Y10 Z5 N10 SPOS=0 N20 G331 Z-25 K0.8 S600 N40 G332 Z5 K0.8 N50 G0 X... Y... Z... ;köra till startpunkt ;spindel i lägesreglering ;gängborrning, K positiv =högergång för spindeln, slutpunkt Z=-25 mm ;tillbakamatning 208 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

209 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Fastpunktskörning: G75 Funktionalitet Med G75 kan köras till en fast punkt på maskinen, t.ex. verktygsväxlingspunkt. Positionen finns fast lagrad i maskindata för alla axlar. Ingen förskjutning verkar. Hastigheten för varje axel är dess snabbgång. G75 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinens axelbeteckningar skall programmeras! I blocket efter G75 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,...) åter aktivt. Programmeringsexempel N10 G75 X1=0 Y1=0 Z1=0 Märk De programmerade positionsvärdena för X1, Y1, Z1 (här valt godtyckligt=0) ignoreras, måste dock skrivas Referenspunktskörning: G74 Funktionalitet Med G74 kan referenspunktkörningen i NC-programmet genomföras. Riktning och hastighet för varje axel finns lagrade i maskindata. G74 kräver ett eget block och verkar blockvis. Maskinens axelbeteckningar skall programmeras! I blocket efter G74 är det tidigare G-kommandot i gruppen "Interpoleringstyp" (G0, G1,G2,...) åter aktivt. Programmeringsexempel N10 G74 X1=0 Y1=0 Z1=0 Märk De programmerade positionsvärdena för X1, Y1, Z1 (här valt godtyckligt=0) ignoreras, måste dock skrivas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 209

210 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Mätning med kopplande mätfinger: MEAS, MEAW Funktionalitet Funktionen är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus och pro. Står i ett block med förflyttningsrörelser för axlarna anvisningen MEAS=... eller MEAW=..., så registreras och sparas positionerna för de förflyttade axlarna vid kopplingsflanken till ett anslutet mätfinger. Mätresultatet kan läsas i programmet för varje axel. Vid MEAS bromsas rörelsen hos axlarna när de kommer till den valda kopplinsflanken till mätfingret och den förblivande restvägen raderas. Programmering MEAS=1 MEAS=-1 MEAW=1 MEAW=-1 G1 X... Y... Z... F... G1 X... Y... Z... F... G1 X... Y... Z... F... G1 X... Y... Z... F... ; mätning med stigande flank för mätfingret, radera restväg ; mätning med fallande flank för mätfingret, radera restväg ; mätning med stigande flank för mätfingret, utan att radera restväg ; mätning med fallande flank för mätfingret, utan att radera restväg SE UPP Bei MEAW: Mätfingret åker även efter det att det utlösts till den programmerade positionen. Risk för förstörelse! Mätuppdragsstatus Har mätfingret kopplat, så har variabeln $AC_MEA[1] efter mätblocket värdet=1; annars värdet =0. Med start av ett mätblock sätts variabeln på värdet=0. Mätresultat Mätresultatet står för de i mätblocket förflyttade axlarna till förfogande med följande variabler efter mätblocket vid framgångsrik mätfingerkoppling: i maskinkoordinatsystemet: $AA_MM[Achse] i arbetsstyckskoordinatsystemet: $AA_MW[Achse] 210 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

211 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Programmeringsexempel N10 MEAS=1 G1 X300 Z-40 F4000 N20 IF $AC_MEA[1]==0 GOTOF MEASERR N30 R5=$AA_MW[X] R6=$AA_MW[Z].. N100 MEASERR: M0 ; Mätning med restvägsradering, mätfinger med stigande flank ; mätfel? ; bearbeta mätvärden ; mätfel Märk IF-anvisning - se Kapitel "Villkorliga programhopp" Tangentialstyrning: TANG, TANGON, TANGOF, TLIFT, TANGDEL Funktionalitet Funktionen är endast tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl pro. Denna funktion är planerad att användas utanför teknologin fräsa. Används styrningen SINUMERIK i teknologiområden, där t.ex. ett verktyg måste föras längs en arbetsstyckskontur i tangentens uppriktning (tangentialt), så kommer "Tangentialstyrning" till användning. Till exempel: Förandet av arbetsstycksuppriktningen vid bearbetningen med en bandsåg Förandet av ett skärhjul vid glas-, läder-, textil- eller pappersbearbetning. Med funktionen TANG( ) definieras en axelkoppling med en kopplingsfaktor. Axelkopplingen fastlägger en följdaxel (rundaxel) och två ledaxlar (axlar i bearbetningsplanet). Följdaxeln förs enligt tangenten till den bana som förflyttas genom ledaxlarna. Med TANGON( ) kopplas kopplingen till, med TANGOF( ) kopplas kopplingen från. Genom en i TANGON( ) programmerad vinkel kan en offsetvinkel för följdaxeln (rundaxeln) angivas. Med anvisningen TANGDEL( ) kan en definierad koppling raderas i frånkopplat tillstånd. Med de enskilda funktionerna skall därför alltid fastlagda parametrar resp. värden överlämnas. Har alla parametrar efter axlarna ingen värdeuppgift, så måste dessa inte skrivas. Programmering TANG( FAchse,LAchse1,LAchse2,Koppel,KS,Opt ) TANGON( FAchse,Winkel, Dist, Winkeltol ) TANGOF( FAchse ) TLIFT( FAchse ) TANGDEL( FAchse ) ; definition av den tangentiala kopplingen ; koppla in tangentialstyrning ; koppla från tangentialstyrning ; foga in mellanblock vid konturhörn ; radera definition av den tangentiala kopplingen Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 211

212 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Förklaring av parametrarna FAchse LAchse1, LAchse Koppel KS Opt Winkel Dist Winkeltol Följdaxel (tangentialt följdstyrd rundaxel) Ledaxel1 och 2 (banaxlar, ur vilka tangenten för följdstyrningen för följdaxeln bestäms.) Kopplingsfaktor (sammanhang mellan vinkeländring för tangenten och den följdstyrda axeln.) Uppgift optional, förinställning = 1 Märkbokstav för koordinatsystem, uppgift optional: "B" = baskoordinatsystem (förinställning) Optimering: "S" = standard (default) eller "P" = automatisk anpassning av tidsförloppet för följd- och ledaxlar Offsetvinkel för följdaxeln Översläpningsväg för följdaxeln, erforderlig vid Opt = "P" Vinkeltolerans för följdaxeln, uppgift optional, (utvärdering endast vid Opt = "P") Informationer Vid Opt = "P" tas det hänsyn till dynamiken hos följdaxeln vid hastighetsbegränsningen för ledaxlarna. Parametrarna Dist och Winkeltol begränsar målinriktat felet mellan den följdstyrda axeln och tangenten till ledaxlarna. Hastighetshopp hos följdaxeln till följd av hopp i ledaxelkonturen slipas över resp. poleras med (Dist och Winkeltol). Därvid styrs följdaxeln förutseende, för att hålla avvikelsen så liten som möjligt. Foga in mellanblock vid konturhörn: TLIFT( ) Vid ett hörn i konturen ändrar sig tangenten och därmed börpositionen för den följdstyrda axeln språngartat. Axeln försöker normalt att utjämna detta hopp med sin maximalt möjliga hastighet. Därvid uppstår dock över en viss sträcka på konturen efter hörnet en avvikelse mot den önskade tangentiala anställningen. Om detta av teknologiska skäl inte kan tolereras, kan med anvisningen TLIFT( ) styrningen förmås att stoppa vid hörnet och i ett automatiskt skapat mellanblock vrida följdaxeln till den nya tangentriktningen. Vinkeländringen från vilken ett automatiskt mellanblock införs, kan projekteras via maskindatum. 212 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

213 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Bild 9-30 Tangentialstyrning, t.ex. av ett skärhjul: X, Y = ledaxlar, C = följdaxel Programmeringsexempel N10 TANG(C, X, Y,1) N20... N30 TANGON(C,0) N40 G1 F800 X10 Y20... N100 TANGOF(C)... N200 M2 ; definiera koppling för tangentialstyrningen ; köra till begynnelsepunkt ; koppla till koppling, C-axeluppriktning 0 grader ; starta kontur i X, Y ; koppla från koppling Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 213

214 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Matning F Funktionalitet Matningen F är banhastigheten och utgör beloppet för den geometriska summan av hastighetskomponenterna för alla delaktiga axlar. De enskilda axelhastigheterna resulterar därför ur axelvägens andel i banvägen. Matningen F verkar vid interpoleringstyperna G1, G2, G3, CIP, CT och bibehålls till ett nytt F-ord skrivs. Programmering F... Märk Vid heltaliga värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex. F300. Måttenhet för F med G94, G95 Måttenheten för F-ordet bestäms av G-funktioner: G94: F som matning i mm/min G95: F som matning i mm/varv för spindeln (endast motiverat när spindeln går!) Märk Denna måttenhet gäller för metriska måttuppgifter. I enlighet med "Metriska och inchmåttuppgifter" är även en inställning med inch-mått möjlig. Programmeringsexempel N10 G94 F N110 S200 M3 N120 G95 F15.5 ; matning i mm/min ;spindelgång ;matning i mm/varv Märk Skriv ett nytt F-ord, när du växlar G94 - G95! 214 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

215 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Matningsövermanning vid cirklar: CFTCP, CFC Funktionalitet Vid tillkopplad verktygsradiekompensering (G41/G42, se Kapitel "Val av verktygsradiekompensering: G41, G42") och cirkelprogrammering är det nödvändigt, att korrigera matningen vid fräsmedelpunkten, när det programmerade F-värdet skall verka vid cirkelkonturen. Det tas automatiskt hänsyn till inner- och ytterbearbetningen av en cirkel samt den aktuella verktygsradien vid tillkopplad kompensering. För raka banor är denna kompensering inte erforderlig. Här är banhastigheterna i fräsmedelpunkten och vid den programmerade konturen lika. Skall den programmerade matningen alltid verkta vid fräsmedelpunktsbanan, kopplar du från matningsövermanningen. För kopplingen existerar den modalt verkande gruppen med CFTCP/CFC (G-funktioner). Programmering CFTCP CFC ;matningsövermanning FRÅN (programmerad matning verkar i fräsmedelpunkten) ;matningsövermanning vid cirkel TILL Bild 9-31 Matningsövermanning G901 vid inner-/yttercirkelbearbetning Övermannad matning Yttercirkelbearbetning: Fkorr. = Fprog. (rkont + rwz) / rkont Innercirkelbearbetning: Fkorr. = Fprog. (rkont - rwz) / rkont rkont: Radie för cirkelkonturen rwz: Verktygsradie Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 215

216 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Programmeringsexempel N10 G42... N20 CFC... N30 G2 X... Y... I... J... F350 N40 G3 X... Y... I... J N70 CFTCP ;verktygsradiekompensering TILL ;matningsövermanning vid cirkel TILL ;matningsvärde verkar vid konturen ;matningsvärde verkar vid konturen ;matningsövermanning FRÅN, programmerat matningsvärde verkar i fräsmedelpunkten Precisionsstopp/banstyrningsdrift: G9, G60, G64 Funktionalitet För inställning av körningsbeteendet vid blockgränserna och för vidarekoppling av block existerar G-funktioner som möjliggör en optimal anpassning till olika krav. Exempel: Du vill snabbt positionera med axlarna, eller du vill bearbeta bankonturer med flera block. Programmering G60 G64 G9 G601 G602 ;precisionsstopp modalt verksamt ;banstyrningsdrift ;precisionsstopp blockvis verksamt ;presisionsstoppfönster fint ;precisionsstoppfönster grovt Precisionsstopp G60, G9 Är funktionern precisionsstopp (G60 oder G9) verksam, bromsas hastigheten för att uppnå den precisa målpositionen i slutet av blocket mot noll. Härvid kan med en ytterligare modalt verkande G-grupp ställas in, när förflyttningsrörelsen för detta block gäller som avslutat och blir kopplat till nästa block. G601:precisionsstoppfönster fint Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppfönster fint" (värde i maskindatum). G602: Precisionsstoppfönster grovt Vidarekopplingen av block sker när alla axlar har uppnått "Precisionsstoppfönster grovt" (värde i maskindatum). 216 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

217 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Valet av precisionsstoppfönster påverkar väsentligt den totala tiden när många positioneringsförlopp utförs. Fina anpassningar behöver mer tid. Bild 9-32 Precisionsstoppfönstret grovt eller fint, verksamt vid G60/G9, förstorar framställningen av fönstret Programmeringsexempel N5 G602 N10 G0 G60 X... N20 X... Y N50 G1 G N80 G64 X N100 G0 G9 X... N ; precisionsstoppfönster grovt ; precisionsstopp modalt ; G60 verkar fortfarande ; presisionsstoppfönster fint ; omkoppling till banstyrningsdrift ; precisionsstopp verkar endast för detta block ; åter banstyrningsdrift Märk Kommandot G9 skapar precisionsstopp endast för det block i vilket det står; G60 dock tills annulering genom G64. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 217

218 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Banstyrningsdrift G64 Mål för banstyrningsdriften är det att undvika en nedbromsning vid blockgränserna och med om möjligt samma banhastighet (vid tangentiala övergångar) växla till nästa block. Funktionen arbetar med förutseende hastighetsstyrning över flera block (Look Ahead). Vid ej tangentiala övergångar (hörn) sänks likaså hastigheten så snabbt att axlarna under kort tid är underkastade en relativt stor hastighetsändring. Det har också ett kraftigt ryck (accelerationsändring) till följd. Via aktiveringen av funktionen SOFT kan ryckets storlek begränsas. Programmeringsexempel N10 G64 G1 X... F... N20 Y..... N180 G60... ; banstyrningsdrift ; fortsatt banstyrningsdrift Förutseende hastighetsstyrning (Look Ahead): ; omkoppling till precisionsstopp I banstyrningsdrift med G64 fastställer styrningen automatiskt för flera NC-block hastighetsstyrningen i förväg. Härigenom kan vid nästan tangentiala övergångar accelereras eller bromsas över flera block. Vid banor, som är sammansatta av korta vägar i NC-blocken, låter sig högre hastigheter uppnås än utan förutseende. Bild 9-33 Jämförelse av hastighetsbeteendet G60 och G64 med korta vägar i blocken 218 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

219 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Accelerationsbeteende: BRISK, SOFT BRISK Axlarna i maskinen ändrar sin hastighet med det maximalt tillåtna värdet för accelerationen tills sluthastigheten har uppnåtts. BRISK möjliggör tidsoptimerat arbete. Börhastigheten uppnås efter kort tid. Det finns dock hopp i accelerationsförloppet. SOFT Axlarna i maskinen accelererar med en ej linjär kontinuerlig kurva tills sluthastigheten uppnåtts. Genom denna ryckfria acceleration möjliggör SOFT en lägre maskinbelastning. Samma beteende inställer sig också vid bromsförlopp. Bild 9-34 Principiellt förlopp för banhastigheten vid BRISK/SOFT Programmering BRISK SOFT ; hoppformig banacceleration ; ryckbegränsad banacceleration Programmeringsexempel N10 SOFT G1 X30 Z84 F N90 BRISK X87 Z ; ryckbegränsad banacceleration ; vidare med hoppformig banacceleration Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 219

220 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Procentuell accelerationsövermanning: ACC Funktionalitet I programavsnitt kan det vara erforderligt att förändra den vid programmeringen av maskindata inställda axel- eller spindelaccelerationen. Denna programmerbara acceleration är en procentuell accelerationsövermanning. För varje axel (t.ex. X) eller spindel (S) kan ett procentvärde > 0% och v 200% programmeras. Axelinterpoleringen görs då med denna proportionella acceleration. Referensvärde (100%) är det giltiga maskindatavärdet för accelerationen (beroende om axel eller spindel, vid spindel ännu beroende av växelsteg och om positioneringsläge eller varvtalsläge). Programmering ACC[Achsname] = Prozentwert ACC[S] = Prozentwert ; för axel ; för spindel Programmeringsexempel N10 ACC[X]=80 N20 ACC[S]=50... N100 ACC[X]=100 ; 80% acceleration för X-axeln ; 50% acceleration för spindeln ; frånkoppling av övermanningen för X-axeln Verkan Begränsningen verkar i alla interpoleringstyper för driftslägena AUTOMATIK och MDA. Begränsningen är inte verksam i JOG-drift och vid referenspunktskörning. Med värdetillordningen ACC[...] = 100 kopplas övermanningen från; likaså med RESET och programslut. Det programmerade övermanningsvärdet är också aktivt vid provkörningsmatning. SE UPP Ett värde större än 100% får endast programmeras när denna belastning är tillåten för maskintekniken och drifterna har motsvarande reserver. Om detta ej respekteras kan det leda till skador på mekaniken och/eller till felmeddelanden. 220 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

221 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Körning med förstyrning: FFWON, FFWOF Funktionalitet Genom förstyrningen blir eftersläpningsavståndet i den körda banan reducerat mot noll. Körning med förstyrning möjliggör högre bannoggrannhet och därmed bättre tillverkningsresultat. Programmering FFWON FFWOF ; förstyrning TILL ; förstyrning FRÅN Programmeringsexempel N10 FFWON N20 G1 X... Y... Z... F N80 FFWOF ; förstyrning TILL ; förstyrning FRÅN Förbättring av ytkvaliteten med kompressor: COMPCAD Funktionalitet Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl pro. CAD/CAM-system levererar som regel linjära block, som innehåller en parameterinställd noggrannhet. Detta leder vid komplexa konturer till en betydande datamängd och eventuellt till korta banavsnitt. Dessa korta banavsnitt begränsar bearbetningshastigheten. Kompressorn har möjligheten att sammanfatta enskilda korta banblock till ett banavsnitt. Antalet block som skall genomarbetas komprimeras. Därvid omvandlas internt G1 rätlinjig interpolering till en polynominterpolering. Med G-code COMPCAD kan en kompression väljas, som optimerar beträffande ytkvalitet och hastighet, varvid precisionen för interpoleringen kan fastläggas med maskindata. COMPCAD är räknetids- och minnesplatsintensiv. COMPCAD bör endast användas när åtgärder för ytförbättring inte kan göras i förväg av det använda CAD/CAM-systemet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 221

222 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Kännetecken: COMPCAD skapar accelerationskontinuerligt i varandra övergående polynomblock. Vid närliggande banor går avvikelserna alltid i samma riktning. Med settingdatum SD42470: CRIT_SPLINE_ANGLE kan en gränsvinkel fastläggas, från vilken COMPCAD låter hörn stå. COMPCAD eliminerar bristfälliga ytövergångar. Därvid respekteras toleranserna i stor utsträckning men det tas dock ingen hänsyn till hörngränsvinkeln. Programmering COMPCAD COMPOF ; kompressor för ytoptimering TILL : kompressor FRÅN Programmeringsexempel N10 G0 X30 Y6 Z40 N20 G1 F10000 N30 SOFT N40 COMPCAD N50 STOPFIFO N60 Z N61 X Z N62 X Z N63 X Z N64 X Z N65 X Z N66 X Z N80 COMPOF N90 G0 Z50 N100 M2 ; kompressor för ytoptimering TILL ; stoppa det snabba bearbetningsavsnittet : kompressor FRÅN Informationer Kompressorn bearbetar block med axelrörelserna X, Y och Z. Utgivandet av M-kommandon, en varvtalsändring för spindeln, osv. avbryter kompressorn. Vid idrifttagandet skall funktionen projekteras över en rad maskindata. Litteratur Bruksanvisning 222 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

223 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Axel Funktionalitet Beroende på maskinutförandet kan en 4:e axel vara erforderlig, t.ex. rundbord, svängbord, osv. Denna axel kan utföras om linjär- eller rundaxel. Motsvarande kan beteckningen för denna axel projekteras, t.ex. U eller C eller A, osv. Vid rundaxlar kan förflyttningsområdet projekteras mellan 0...<360 grader (Modulo-beteende). Den 4:e axeln kan vid motsvarande maskinkonstruktion förflyttas linjärt samtidigt med de övriga axlarna. Förflyttas axeln i ett block med G1 eller G2/G3 med de övriga axlarna (X,Y,Z), så erhåller den ingen komponent av matningen F. Dess hastighet riktar sig efter bantiden för axlarna X,Y,Z. Dess "linjära" rörelse börjar och slutar med de övriga banaxlarna. Hastigheten kan dock inte vara större än det fastlagda gränsvärdet. Programmeras i ett block endast denna 4:e axel, flyttar sig axeln vid G1 med den aktiva matningen F. Rör det sig om en rundaxel, så är måttenheten för F motsvarande grader/min vid G94 eller grader/varv för spindeln vid G95. För denna axeln kan också förskjutningar ställas in (G54... G59) och programmeras (TRANS, ATRANS). Programmeringsexempel Den 4:e axeln är ett svängbord (rundaxel) och har axelbeteckningen A: N5 G94 N10 G0 X10 Y20 Z30 A45 N20 G1 X12 Y21 Z33 A60 F400 N30 G1 A90 F3000 ; F i mm/min eller grader/min ; köra X-Y-Z-bana med snabbgång, A-tidsekvivalent därtill ; köra X-Y-Z-bana med 400 mm/min, A-tidsekvivalent därtill ; axeln A flyttar sig ensam till position 90 grader med hastigheten 3000 grader/min Speciella anvisningar för rundaxlar: DC, ACP, ACN t.ex. för rundaxel A: A=DC(...) A=ACP(...) A=ACN(...) Exempel: N10 A=ACP(55.7) ; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen) ; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning ; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning ; köra till absolut position 55,7 grader i positiv riktning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 223

224 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Fördröjningstid: G4 Funktionalitet Du kan mellan två NC-block avbryta bearbetningen för en definierad tid, genom att infoga ett eget block med G4; t.ex. för friskärning. Orden med F... eller S... används endast i detta block för tidsuppgifterna. En dessförinnan programmerad matning F eller ett spindelvarvtal bibehålls. Programmering G4 F... G4 S... ; fördröjningstid i sekunder ; fördröjningstid i varv för spindeln Programmeringsexempel N5 G1 F200 Z-50 S300 M3 N10 G4 F2,5 N20 Z70 N30 G4 S30 N40 X... ; matning F, spindelvarvtal S ; fördröjningstid 2,5 s ; fördröja 30 varv för spindeln, motsvarar vid S=300 varv/min och 100 %, varvtalsoverride: t=0,1 min ; matning och spindelvarvtal fortfarande verksamma Märk G4 S.. är möjlig endast när en styrd spindel finns (när varvtalsuppgifter likaså programmeras över S...). 224 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

225 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Köra till fast anslag Funktionalitet Funktionen är tillgänglig vid 802D sl plus und 802D sl pro. Med hjälp av funktionen "Köra till fast anslag" (FXS = Fixed Stop) är det möjligt, att bygga upp definierade krafter för låsning av arbetsstycken, som det är nödvändigt t.ex. för pinoler och gripare. Dessutom kan det köras till mekaniska referenspunkter med funktionen. Vid tillräckligt reducerat moment är också enkla mätförlopp möjliga, utan att ett mätfinger måste anslutas. Programmering FXS[Achse]=1 FXS[Achse]=0 FXST[Achse]=... FXSW[Achse]=... ; välja köra till fast anslag ; välja bort köra till fast anslag ; låsmoment, uppgift i % av max. moment för driften ; fönsterbredd för övervakning av fast anslag i mm/grader Märk Som axelbeteckning skrivs företrädesvis maskinaxelbeteckningen, t.ex. X1. Kanalaxelbeteckningen (t.ex. X) är endast tillåten, när t.ex. ingen koordinatvridning är aktiv och denna axel är direkt tillordnad till en maskinaxel. Kommandona är modalt verksamma. Förflyttningsvägen och valet av funktionen FXS[Achse]=1 måste programmeras i ett block. Programmeringsexempel Val N10 G1 G94... N100 X250 Z100 F100 FXS[Z1]=1 FXST[Z1]=12.3 FXSW[Z1]=2 ; för maskinaxel Z1 FXS-funktion vald, ; låsmoment 12,3%, ; fönsterbredd 2 mm Märk Det fasta anslaget måste vid valet ligga mellan start- och målposition. Uppgifterna för moment FXST[ ]= och fönsterbredd FXSW[ ]= är optioner. Skrivs inte dessa, verkar värdena från de förefintliga settingdata (SD). Programmerade värden övertas i settingdata. I början laddas settingdata med värden från maskindata. FXST[ ]=... resp. FXSW[ ]=... kan ändras vid godtycklig tidpunkt i programmet. Ändringarna blir verksamma före förflyttningsrörelser i blocket. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 225

226 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Bild 9-35 Exempel för körning till fast anslag: Verktyg körs i Z-axeln mot ett anslag Ytterligare programmeringsexempel N10 G1 G94... N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXST[X1]=12.3 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXST[X1]=12.3 FXSW[X1]=2 N20 X250 Z100 F100 FXS[X1]=1 FXSW[X1]=2 ; för maskinaxel X1 FXS vald, låsmoment och fönsterbredd från SD ; för maskinaxel X1 FXS vald, låsmoment 12,3%, fönsterbredd från SD ; för maskinaxel X1 FXS vald, låsmoment 12,3%, fönsterbredd 2 mm ; för maskinaxel X1 FXS vald, låsmoment från SD, fönsterbredd 2 mm Fast anslag uppnått Efter det att det fasta anslaget har uppnåtts, raderas restvägen och lägesbörvärdet följdstyrs, stiger drivmomentet till det programmerade gränsvärdet FXST[ ]=... resp. värde från SD och förblir sedan konstant, blir övervakningen av det fasta anslaget inom den angivna fönsterbredden aktiv (FXSW[ ]=... resp. värde från SD). Välja bort funktion Bortvalet av funktionen utlöser ett stopp av rörelsen framåt. I blocket med FXS[X1]=0 skall förflyttningsrörelser stå. Exempel: N200 G1 G94 X200 Y400 F200 FXS[X1] = 0 ; axel X1 dras tillbaka från det fasta anslaget till position X= 200 mm. 226 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

227 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Märk Förflyttningsrörelsen till tillbakamatningspositionen måste föra bort från det fasta anslaget, annars är skador på anslag eller maskin möjliga. Blockväxel sker efter det tillbakamatningspositionen uppnåtts. Anges ingen tillbakamatningsposition, äger blockväxlingen rum genast efter frånkopplingen av momentbegränsningen. Märk "Mätning med restvägsradering" (kommando MEAS) och "Köra till fast anslag" kan inte programmeras samtidigt i ett block. Under det "Köra till fast anslag" är aktiv, sker ingen konturövervakning. Sänks momentgränsen för mycket, kan axeln inte längre följa börvärdesuppgiften, lägesregleringen går in i begränsningen och konturavvikelsen stiger. I detta driftsläge kan det vid förhöjning av momentgränsen leda till ryckiga rörelser. Det skall garanteras att axeln fortfarande kan följa. Därför skall kontrolleras att konturavvikelsen inte är större än vid obegränsat moment. Via maskindatum kan en anstigsramp för den nya momentgränsen definieras, för att förhindra en språngartad inställning av momentgränsen (t.ex. vid intryckning av en pinol). Systemvariabel för status: $AA_FXS[Achse] Denna systemvariabel levererar status för "Köra till fast anslag" för den angivna axeln: Värde = 0: Axeln är inte vid anslaget 1: Körningen till anslaget var framgångsrik (axeln är i övervakningsfönstret för fasta anslaget) 2: Körningen till anslaget misslyckades (axeln är inte vid anslaget) 3: Köra till fast anslag aktiverad 4: Anslag identifierades 5: Köra till fast anslag väljs bort. Bortvalet är ännu inte verkställt. Avfrågningen av systemvariabeln i detaljprogrammet utlöser ett stopp av rörelsen framåt. Vid SINUMERIK 802D sl kan endast de statiska tillstånden före och efter till-/bortval registreras. Larmundertryckning Med ett maskindatum kan utgivandet av följande larm undertryckas: "Fast anslag inte uppnått" "Fast anslag avbrott" Litteratur: "Funktionsbeskrivning", Kapitel "Köra till fast anslag" Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 227

228 Programmera 9.3 Rörelser hos axlar Matningsreducering med hörnfördröjning (FENDNORM, G62, G621) Funktion Vid den automatiska hörnfördröjningen sänks matningen klockformigt kort före det aktuella hörnet. Dessutom kan arbetsmåttet för det för bearbetningen relevanta verktygsbeteendet ställas in med parametrar via settingdata. Dessa är: Början och slut på matningsreduceringen Override, med vilken matningen reduceras Identifikation av det relevanta hörnet Som relevanta hörn tas det hänsyn till de hörn, vars innervinkel är mindre än det via settingdatum parameterinställda hörnet. Med defaultvärdet FENDNORM kopplas funktionen för den automatiska hörnoverriden från. Litteraturhänvisning Funktionsbeskrivning ISO-dialekt för SINUMERIK Programmering FENDNORM G62 G41 eller G621 Parametrar FENDNORM G62 G621 Automatisk hörnfördröjning från Hörnfördröjning vid innerhörn vid aktiv verktygsradiekompensering Hörnfördröjning vid alla hörn vid aktiv verktygsradiekompensering G62 verkar endat vid innerhörn med aktiv verktygsradiekompensering G41, G42 och aktiv banstyrningsdrift G64, G641 Med nedsänkt matning körs fram till det motsvarande hörnet som resulterar ur: F * (override till matningsreducering) * matningsoverride Den maximalt möjliga marningsnedsänkningen uppnås precis när verktyget, relaterat till medelpunktsbanan, skall göra riktningsväxel vid det motsvarande hörnet. G621 verkar analogt till G62 vid varje hörn, för de av FGROUP fastlagda axlarna. 228 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

229 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelvarvtal S, rotationsriktningar Funktionalitet Varvtalet för spindeln programmeras under adressen S i varv per minut, när maskinen förfogar över en styrd spindel. Rotationsriktningen och början resp. slutet av rörelsen föreskrivs via M-kommandon (se även Kapitel "Extrafunktion M"). M3: Spindel högergång M4: Spindel vänstergång M5: Spindel stopp Märk Vid heltaliga S-värden kan decimalpunktuppgiften utgå, t.ex. S270. Informationer När du skriver M3 eller M4 i ett block med axelrörelser, så blir M-kommandona verksamma före axelrörelserna. Standardinställning: Axelrörelserna börjar först när spindeln har startats (M3, M4). M5 utges också före axelrörelsen. Dock inväntas inte spindelstillestånd.axelrörelserna börjar redan före spindelstillestånd. Med programslut eller RESET stoppas spindeln. Vid programbörjan är spindelvarvtalet noll (S0) verksamt. Märk Via maskindata kan andra inställningar projekteras. Programmeringsexempel N10 G1 X70 Z20 F300 S270 M3... N80 S N170 G0 Z180 M5 ; före axelförflyttningen X, Z går spindeln upp i varv till 270 varv/min i högergång ; varvtalsväxling ; Z-rörelser, spindeln går till stopp Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 229

230 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelvarvtalsbegränsning: G25, G26 Funktionalitet Via programmet kan du genom skrivning av G25 eller G26 och spindeladressen S med gränsvärdet för varvtalet inskränka de annars gällande gränsvärdetna för en styrd spindel. Därmed skrivs samtidigt de i settingdata införda värdena över. G25 eller G26 kräver alltid ett eget block. Ett tidigare programmerat varvtal S bibehålls. Programmering G25 S... G26 S... ; undre spindelvarvtalsbegränsning ; övre spindelvarvtalsbegränsning Informationer De yttersta gränserna för spindelvarvtalet sätts i maskindatum. Genom inmatning via manöverpanelen kan settingdata bli aktiva för yttterligare begränsning. Programmeringsexempel N10 G25 S12 N20 G26 S700 ; undre spindelgränsvarvtal: 12 varv/min ; övre spindelgränsvarvtal: 700 varv/min Märk G25/G26 används i förbindelse med axeladresserna till en arbetsfältsbegränsning (se Kapitel "Arbetsfältsbegränsning"). 230 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

231 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Spindelpositionering: SPOS Funktionalitet Förutsättning: Spindeln måste vara tekniskt konstruerad för lägesregleringsdrift. Med funktionen SPOS= kan du positionera spindeln i en bestämd vinkelställning. Spindeln hålls i positionen med lägesreglering. Hastighetern för positioneringsförloppet är fastlagt i maskindatum. Med SPOS=värde utifrån M3/M4-rörelsen bibehålls respektive rotationsriktning till positioneringsslut. Vid positionering från stillestånd körs till positionern på den kortaste vägen. Riktningen resulterar härvid ur de respektive begynnelse- och slutpositionerna. Undantag: Första rörelsen hos spindeln dvs. när mätsystemet ännu inte är synkroniserat. För detta fall föreskrivs riktningen i maskindatum. Andra rörelseföreskrifter för spindeln med SPOS=ACP(...), SPOS=ACN(...),... är liksom för rundaxlar möjliga (se Kapitel "4:e axel"). Rörelsen hos spindeln sker parallellt till eventuella axelrörelser i samma block. Detta block är avslutat, när båda rörelserna har avslutats. Programmering SPOS=... SPOS=ACP(...) SPOS=ACN(...) SPOS=IC(...) SPOS=DC(...) ;absolut position: 0... <360 grader ; absolutmåttuppgift, köra till position i positiv riktning ; absolutmåttuppgift, köra till position i negativ riktning ; inkrementell måttuppgift, förtecken fastlägger förflyttningsriktning ; absolutmåttuppgift, köra direkt till position (på den kortaste vägen) Programmeringsexempel N10 SPOS= N80 G0 X89 Z300 SPOS=25.6 N81 X200 Z300 ; spindelposition 14,3 grader ; positionering spindel med axelrörelser ; detta block är avslutat, när alla rörelserna har avslutats. ; N81-block börjar först när också spindelpositionen från N80 har uppnåtts. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 231

232 Programmera 9.4 Rörelser hos spindeln Växelsteg Funktion För en spindel kan upp till 5 växelsteg för varvtals-/vridmomentanpassning projekteras. Valet av ett växelsteg sker i programmet via M-kommandon (se Kapitel "Extrafunktion M"): M40: automatiskt växelstegsval M41 till M45: växelsteg 1 till Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

233 Programmera 9.5 Stöd av konturprogrammeringen 9.5 Stöd av konturprogrammeringen Rundning, avfasning Funktionalitet I ett konturhörn kan du foga in elementen avfasning (CHF resp. CHR) eller rundning (RND). Vill du avrunda fler konturhörn efter varandra på samma sätt, så uppnår du detta med "Modal avrundning" (RNDM). Matningen för avfasningen/rundningen kan du programmera med FRC (blockvis) eller FRCM (modalt). Är FRC/FRCM inte programmerade, gäller den normala matningen F. Programmering CHF=... CHR=... RND=... RNDM=... FRC=... FRCM=... ; infoga avfasning, värde: längd på avfasningen ; infoga avfasning, värde: skänkellängd för avfasningen ; infoga rundning, värde: radie för rundningen ; modal avrundning: värde >0: radie för avrungningen, modal avrundning TILL I alla följande konturhörn infogas denna rundning. värde =0: modal avrundning FRÅN ; blockvis matning för avfasning/rundning, värde >0, matning i mm/min vid G94 resp. mm/varv vid G95 ; modal matning för avfasning/rundning: värde >0: matning i mm/min (G94) resp. mm/varv (G95), modal matning för avfasning/rundning TILL värde =0: modal matning för avfasning/rundning FRÅN För avfasningen/rundningen gäller matningen F. Informationer Funktionerna avfasning/rundning utförs i det aktuella planet G17 till G19. Den respektive anvisningen CHF=... eller CHR=... eller RND=... eller RNDM=... skrivs i det block med axelrörelser, som för till hörnet. En reducering av det programmerade värdet för avfasning och rundning görs vid ej tillräcklig konturlängd för ett delaktigt block automatiskt. Ingen avfasning/rundning infogas när: mer än tre block programmeras i anslutning, som inte innehåller några informationer till förflyttning i planet, en växel av planet görs. F, FRC,FRCM verkar inte när en avfasning förflyttas med G0. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 233

234 Programmera 9.5 Stöd av konturprogrammeringen Verkar vid avfasning/rundning matningen F, så är det standardmässigt värdet från det block som för bort från hörnet. Andra inställningar kan projekteras via maskindatum. Avfasning CHF resp. CHR Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfri kombination byggs ett linjärt konturelement in. Kanten bryts. Bild 9-36 Infogande av en avfasning med CHF som exempel: Mellan två räta linjer Bild 9-37 Infogande av en avfasning med CHR som exempel: Mellan två räta linjer 234 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

235 Programmera 9.5 Stöd av konturprogrammeringen Programmeringsexempel avfasning N5 G17 G94 F N10 G1 X... CHF=5 N20 X... Y N100 G1 X... CHR=7 N110 X... Y N200 G1 FRC=200 X... CHR=4 N210 X... Y... ; infoga avfasning med faslängd 5 mm ; infoga avfasning med skänkellängd 7 mm ; infoga avfasning med matning FRC Rundning RND resp. RNDM Mellan linjär- och cirkelkonturer i valfria kombinationer infogas ett cirkelkonturelement med tangential anslutning. Bild 9-38 Infogning av rundning i exempel Programmeringsexempel rundning N5 G17 G94 F N10 G1 X... RND=8 N20 X... Y ; infoga 1 rundning med radie 8 mm, matning F N50 G1 X...FRCM=200 RNDM=7.3 ; modal avrundning, radie 7,3 mm med speciell matning FRCM (modal) N60 G3 X... Y... ; infoga denna rundning i fortsättningen - till N70 N70 G1 X... Y... RNDM=0 ; modal avrundning FRÅN... Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 235

236 Programmera 9.5 Stöd av konturprogrammeringen Konturtågsprogrammering Funktionalitet Är i en bearbetningsritning inte direkta slutpunktsuppgifter för konturen synliga, så kan också en vinkeluppgift ANG=... användas för bestämning av rät linje. I ett konturhörn kan du foga in elementen avfasning eller rundning. Den respektive anvisningen CHR=... eller RND=... skrivs i det block, som för till hörnet. Konturtågsprogrammeringen kan användas i blocken med G0 eller G1 (raka konturer). Teoretiskt låter sig godtyckligt många rätlinjiga block förbindas och en rundning eller avfasning infogas däremellan. Varje rät linje måste därvid vara entydigt bestämd genom punktuppgifter och/eller vinkeluppgifter. Programmering ANG=... RND=... CHR=... ; vinkeluppgift för fastläggande av en rät linje ; infoga rundning, värde: radie för rundningen ; infoga avfasning, värde: skänkellängd för avfasningen Informationer Funktionen "Konturtågsprogrammering" utförs i det aktuella planet G17 till G19. Ett planbyte är inte möjligt i konturtågsprogrammeringen. Programmeras radie och avfasning i ett block, fogas endast radien in oberoende av ordningsföljden för programmeringen. Vinkel ANG Är för en rät linje endast en slutpunktskoordinat för planet känd eller för konturer över flera block också den totala slutpunkten, så kan en vinkeluppgift användas för entydig bestämning av det rätlinjiga banstycket. Vinkeln hänför sig alltid till abskissan för det aktuella planet G17 till G19; t.ex. vid G17 till X-axeln. Positiva vinklar är riktade moturs. Bild 9-39 Vinkeluppgift för bestämning av en rät linje med G17-planet som exempel 236 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

237 Programmera 9.5 Stöd av konturprogrammeringen Bild 9-40 Flerblockskonturer med G17-planet som exempel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 237

238 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering 9.6 Verktyg och verktygskompensering Allmänna anvisningar Funktionalitet Vid upprättandet av programmet för arbetsstycksbearbetningen måste du inte ta hänsyn till verktygslängd eller verktygsradie. Du programmerar arbetsstycksmåtten direkt, t.ex. enligt ritningen. Verktygsdata matar du in separat i ett speciellt dataområde. I programmet anropar du bara det verktyg som behövs med sina kompenseringsdata och kopplar vid behov till verktygsradiekompenseringen. Styrningen utför med hjälp av dessa data de erforderliga bankorrigeringarna för att framställa det beskrivna arbetsstycket. Bild 9-41 Bearbetning av ett arbetsstycke med olika verktygsradier Bild 9-42 Köra till arbetsstycksposition Z0 - olika längdkompenseringar 238 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

239 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktyg T Funktionalitet Med programmeringen av T-ordet görs valet av verktyg. Om det härvid rör sig om en vertygsväxling eller endast om ett förval, är fastlagt i maskindatum: Verktygsväxling (verktygsanrop) sker direkt med T-ord eller växlingen sker efter förvalet med T-ordet genom den ytterligare anvisningen M6 (se även Kapitel 9.35 "Extrafunktioner M"). Märk Aktiverades ett visst verktyg, så förblir detta också till efter programslutet och från- /tillkoppling av styrningen sparat som aktivt verktyg. Växlar du ett verktyg för hand, så mata in växlingen också i styrningen, så att styrningen känner till det riktiga verktyget. Till exempel kan du starta ett block med det nya T-ordet i driftsläget MDA. Programmering T... ; verktygsnummer: , T0 -inget verktyg Märk Maximalt kan i styrningen sparas samtidigt: SINUMERIK 802D sl value: 32 verktyg SINUMERIK 802D sl plus: 64 verktyg SINUMERIK 802D sl pro: 128 verktyg. Programmeringsexempel ;verktygsväxling utan M6: N10 T1 ; verktyg 1... N70 T588 ; verktyg 588 ;verktygsväxling med M6: N10 T14... ; förvälja verktyg N15 M6 ; utföra verktygsväxling, därefter är T14 aktiv Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 239

240 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktygskompenseringsnummer D Funktionalitet Ett visst verktyg kan tillordnas 1 till 9 datafält med olika verktygskompenseringsblock (för flera skär). Är ett speciellt skär erforderligt, kan det programmeras med D och tillhörande nummer. Skrivs inget D-ord, är automatiskt D1 verksam. Vid programmering av D0 är kompenseringarna för verktyget ej verksamma. Märk Maximalt kan i styrningen följande verktygskompenseringsblock sparas samtidigt: SINUMERIK 802D sl value: 32 datafält (D-nummer) SINUMERIK 802D sl plus: 64 datafält (D-nummer) SINUMERIK 802D sl pro: 128 datafält (D-nummer). Programmering D... ; verktygskompenseringsnummer: , D0: inga kompenseringar verksamma! Bild 9-43 Exempel för tillordning av verktygskompenseringsnummer/verktyg Informationer Verktygslängdkompenseringar verkar genast, när verktyget är aktivt; när inget D-nummer programmerades, med värdena från D1. Kompenseringen körs ut med den första programmerade förflyttningen av den tillhörande längdkompenseringsaxeln. Observera aktivt G17 till G19! En verktygsradiekompensering måste dessutom kopplas till med G41/G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

241 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Programmeringsexempel Verktygsväxling utan M6-kommando (endast med T): N5 G17 N10 T1 N11 G0 Z... N50 T4 D2... N70 G0 Z... D1 Verktygsväxling med M6-kommando: ; bestämd längdkompenseringsaxel (här Z-axel) ; verktyg 1 aktiveras med tillhörande D1 ; vid G17 är Z längdkompenseringsaxel, längdkompenseringsutjämningen blir här överlagrad ;växla in verktyg 4, D2 från T4 aktiv ; D1 för verktyg 4 aktiv, endast växlat skär N5 G17 N10 T1... N15 M6 N16 G0 Z N20 G0 Z... D2 N50 T4... N55 D3 M6... ; bestämd längdkompenseringsaxel (här Z-axel) ; verktygsförval ; verktygsväxling, T1 är aktiv med tillhörande D1 ; vid G17 är Z längdkompenseringsaxel, längdkompenseringsutjämningen blir här överlagrad ; D2 för verktyg 1 är aktiv vid G17 är Z längdkompenseringsaxel, differensen för längdkompenseringen D1->D2 överlagras här ; verktygsförval T4, observera: T1 med D2 är ännu aktiv! ; verktygsväxling, T4 är aktiv med tillhörande D3 Innehåll i ett kompenseringsminne I kompenseringsminnet för du in: Geometriska storheter: längd, radie Dessa består av flera komponenter (geometri, slitage). Styrningen räknar om komponenterna till en resulterande storlek (t.ex. total längd 1, total radie). Respektive totala mått blir verksamt vid aktivering av kompenseringsminnet. Hur dessa värden inberäknas i axlarna, bestämmer verktygstypen och kommandona G17, G18, G19 (se följande bilder). Verktygstyp Verktygstypen (borr, fräs) bestämmer, vilka geometriska uppgifter som är erforderliga och hur dessa räknas ut. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 241

242 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktyg- specialfall För verktygstyp fräs, borr behövs parametrarna för längd 2 och längd 3 endast för specialfall (t.ex. flerdimensionell längdkompensering för en vinkelhuvudtillsats). Bild 9-44 Verkan av tredimensionell verktygslängdskompensering (specialfall) Bild 9-45 Verkan av kompenseringar vid typ borr Bild 9-46 Verkan av kompenseringar vid typ fräs 242 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

243 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Val av verktygsradiekompensering: G41, G42 Funktionalitet Styrningen arbetar med verktygsradiekompensering i det valda planet G17 till G19. Ett verktyg med motsvarande D-nummer måste vara aktivt. Verktygsradiekompenseringen kopplas till genom G41/G42. Därmed beräknar styrningen automatiskt för respektive aktuella verktygsradie de erforderliga ekvidistanta verktygsbanorna till den programmerade konturen. Bild 9-47 Verktygsradiekompensering Programmering G41 X... Y... ;verktygsradiekompensering till vänster om konturen G42 X... Y... ;verktygsradiekompensering till höger om konturen Märk Valet kan endast göras vid linjär interpolering (G0, G1). Programmera båda axlarna i planet (t.ex. vid G17: X, Y). Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln med det sist programmerade värdet. Bild 9-48 Kompensering till höger/vänster om konturen Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 243

244 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Börja kompensering Verktyget åker till konturen längs en rät linje och ställer sig vinkelrätt mot bantangenten i begynnelsepunkten till konturen. Välj startpunkten så, att en kollisionsfri körning är garanterad! Bild 9-49 Början av verktygsradiekompensering med G42 som exempel Informationer Som regel följer blocket med G41/G42 efter det första blocket med arbetsstyckskontur. Konturbeskrivningen får dock avbrytas av 5 mellanliggande block, som inte innehåller några uppgifter för konturvägen i planet, t.ex. endast M-kommando eller ansättningsrörelser. Programmeringsexempel N10 T... N20 G17 D2 F300 ; kompensering nr 2, matning 300 mm/min N25 X... Y... ; P0- startpunkt N30 G1 G42 X... Y... ; val till höger om konturen, P1 N31 X... Y... ; begynnelsekontur, cirkel eller rät linje Efter valet kan också block med ansättningsrörelser eller M-uppgifter utföras: N20 G1 G41 X... Y... N21 Z... N22 X... Y... ; val till vänster om konturen ; ansättningsrörelse ; begynnelsekontur, cirkel eller rät linje 244 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

245 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Hörnbeteende: G450, G451 Funktionalitet Med funktionerna G450 och G451 kan du ställa in beteendet vid kontinuerlig övergång från ett konturelement till ett annat konturelement (hörnbeteende) vid aktiv G41/G42. Inner- och ytterhörn identifieras av styrningen själv. Vid innerhörn körs alltid till skärningspunkten för de ekvidistanta banorna. Programmering G450 G451 ; övergångscirkel ; skärningspunkt Bild 9-50 Hörnbeteende vid ytterhörn Bild 9-51 Hörnbeteende vid innerhörn Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 245

246 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Övergångscirkel G450 Verktygsmedelpunkten far runt ytterhörnet på arbetsstycket längs en cirkelbåge med verktygsradien. Övergångscirkeln hör datatekniskt till nästa block med förflyttningsrörelser; t.ex. beträffande matningsvärdet. Skärningspunkt G451 Vid G451 - skärningspunkt för ekvidistanterna körs till den punkt (skärningspunkt), som resulterar ur medelpunktsbanorna för verktyget (cirkel eller rät linje). Vid spetsiga konturvinklar och aktiv skärningspunkt kan beroende på verktygsradien onödiga vägar uppstå för verktyget. Här kopplar styrningen automatiskt för detta block om till övergångscirkel, när ett inställt vinkelvärde (100 ) har uppnåtts. Bild 9-52 Spetsig konturvinkel och omkoppling till övergångscirkel 246 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

247 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Verktygsradiekompensering FRÅN: G40 Funktionalitet Bortval av kompenseringsdriften (G41/G42) sker med G40. G40 är också tillkopplingsläget i början av programmet. Verktyget avslutar blocket före G40 i normalläge (kompenseringsvektor vinkelrätt till tangenten i slutpunkten); oberoende av bortkörningsvinkeln. Är G40 aktiv, är referenspunkten verktygsmedelpunkten. Därmed kör verktygsmedelpunkten till den programmerade slutpunkten vid bortval. Välj slutpunkten till G40-blocket alltid så, att en kollisionsfri körning är garanterad! Programmering G40 X... Y... ; verktygsradiekompensering FRÅN Märk Bortvalet av kompenseringsdriften kan endast göras vid linjär interpolering (G0, G1). Programmera båda axlarna i planet (t.ex. vid G17: X, Y). Om du anger endast en axel, kompletteras den andra axeln med det sist programmerade värdet. Bild 9-53 Avsluta verktygsradiekompensering Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 247

248 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Programmeringsexempel... N100 X... Y... N110 G40 G1 X... Y.. ; sista blocket vid konturen, cirkeln eller räta linjen, P1 ; koppla från verktygsradiekompensering,p Specialfall för verktygsradiekompenseringen Upprepning av kompenseringen Samma kompensering (t.ex. G41 -> G41) kan programmeras på nytt, utan att skriva G40 däremellan. Det sista blocket före det nya kompenseringsanropet slutar med normalläge för kompenseringsvektorn i slutpunkten. Den nya kompenseringen utförs som kompenseringsbörjan (beteende enligt beskrivning av växling av kompenseringsriktning). Växling av kompenseringsnummer Kompenseringsnummer D kan kan växlas i kompenseringsdrift. En förändrad verktygsradie börjar därvid alltid att verka i början av det block, i vilket det nya D-numret står. Dess fulla ändring uppnås först i slutet av blocket. Ändringen körs alltså ut kontinuerligt över hela blocket; även vid cirkelinterpolering. Växling av kompenseringsriktning Kompenseringsriktningen G41 <-> G42 kan växlas, utan att skriva G40 däremellan. Det sista blocket med den gamla kompenseringsriktningen slutar med normalläge för kompenseringsvektorn i slutpunkten. Den nya kompenseringsriktningen utförs som en kompenseringsbörjan (normalläge i begynnelserpunkten). 248 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

249 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Bild 9-54 Växling av kompenseringsriktning Avbrott av kompenseringen genom M2 Avbryts kompenseringsdriften genom M2 (programslut) utan att skriva kommandot G40, så slutar det sista blocket med koordinater för planet (G17 till G19) i normalläge för kompenseringsvektorn. Det följer ingen utjämningsrörelse. Programmet slutar med denna verktygsposition. Kritiska bearbetningsfall Ge vid programmeringen speciellt akt på fall i vilka konturvägen vid innerhörn är mindre än verktygsradien; vid två på varandra följande innerhörn mindre än diametern. Undvik dessa fall! Kontrollera också över flera block, att inga "flaskhalsar" ingår i konturen. När du gör en test/provkörning, använd därtill den största verktygsradien som kan väljas. Spetsig konturvinkel Uppträder i konturen vid aktiv G451-skärningspunkt mycket spetsiga ytterhörn, kopplas automatiskt om till övergångscirkel. Detta undviker långa onödiga vägar (se Bild "Spetsig konturvinkel och omkoppling till övergångscirkel", Kap. "Hörnbeteende: G450. G451"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 249

250 Programmera 9.6 Verktyg och verktygskompensering Exempel för verktygsradiekompensering Bild 9-55 Exempel verktygsradiekompensering Programmeringsexempel N1 T1 N5 G0 G17 G90 X5 Y55 Z50 N6 G1 Z0 F200 S80 M3 N10 G41 G450 X30 Y60 F400 N20 X40 Y80 N30 G2 X65 Y55 I0 J-25 N40 G1 X95 N50 G2 X110 Y70 I15 J0 N60 G1 X105 Y45 N70 X110 Y35 N80 X90 N90 X65 Y15 N100 X40 Y40 N110 X30 Y60 N120 G40 X5 Y60 N130 G0 Z50 M2 ; verktyg 1 med kompensering D1 ; köra till startpunkt ; kompensering till vänster om konturen, övergångscirkel ; avsluta kompenseringsdrift 250 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

251 Programmera 9.7 Extrafunktion M 9.7 Extrafunktion M Funktionalitet Med extrafunktionen M kan t.ex. kopplingshandlingar, som "Kylmedel TILL /FRÅN" och andra funktioner utlösas. En liten del av M-funktionerna beläggs med fast funktionalitet av styrningstillverkaren. Den övriga delen står maskintillverkaren till fritt förfogande. Märk En översikt över de i styrningen använda och reserverade M-extrafunktionerna finns i Kapitel "Översikt över anvisningarna". Programmering M... ; maximalt 5 M-funktioner i ett block Verkan Verkan i block med axelrörelser: Står funktionerna M0, M1, M2 i ett block med förflyttningsröreler för axlarna, så blir dessa M- funktioner verksamma efter förflyttningsrörelserna. Funktionerna M3, M4, M5 matas före förflyttningsrörelserna ut till den interna anpassningsstyrningen (PLC). Axelrörelserna börjar först när den styrda spindeln vid M3, M4 har startats. Vid M5 väntas dock inte på spindelstillestånd. Axelrörelserna börjar redan före spindelstillestånd (standardinställning). För de övriga M-funktionerna sker en utgivning till PLC med förflyttningsrörelserna. Önskar du målinriktat programmera en M-funktion före eller efter en axelrörelser, då fogar du in ett eget block me denna M-funktion. Märk: Detta block stoppar en G64-banstyrningsdrift och skapar precisionsstopp! Programmeringsexempel N10 S... N20 X... M3 ; M-funktion i blocket med axelrörelse, spindeln startar före X- axelrörelsern N180 M78 M67 M10 M12 M37 ; max. 5 M-funktioner i blocket Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 251

252 Programmera 9.8 H-funktion Märk Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC (minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett block. 9.8 H-funktion Funktionalitet Med H-funktionerna kan från programmet till PLC data med flytande komma (datatyp REAL - som vid räkneparametrar, se Kapitel "Räkneparametrar R"). Betydelsen av värdena för en viss H-funktion fastläggs av maskintillverkaren. Programmering H0=... bis H9999=... ; maximalt 3 H-funktioner per block Programmeringsexempel N10 H1=1.987 H2= H3=4 N20 G0 X71.3 H99= N30 H5 ; 3 H-funktioner i blocket ; med axelrörelser i blocket ; motsvarar: H0=5.0 Märk Förutom M- och H-funktioner kan också T-, D-, S-funktioner överföras till PLC (minnesprogrammerbar styrning). Totalt är maximalt 10 dylika funktionsuppgifter möjliga i ett block. 252 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

253 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Räkneparametrar R Funktionalitet Skall ett NC-program inte gälla bara för värden som fastlagts en gång för alla, eller måste du beräkna värden, då använder du räkneparametrar för detta. Erforderliga värden kan du beräkna eller låta ställa in av styrningen vid programkörningen. En annan möjlighet består i inställning av räkneparametrarna genom manövrering. Är räkneparametrarna belagda med värden, kan de i programmet tillordnas andra NC-adresser, som skall vara flexibla i värdet. Programmering R0=... bis R299=... ; tillordna räkneparametrarna värden R[R0]=... ; indirekt programmering: räkneparametern R, vars nummer står t.ex. i R0, tillordnas ett värde X=R0 ; tillordna räkneparametrar till NC-adresserna, t.ex. axeln X Värdetillordning Du kan tillordna räkneparametrarna värden inom följande områden: ±( ) (8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt). För heltaliga värden kan decimalpunkten utgå. Ett positivt förtecken kan alltid utgå. Exempel: R0= R1=-37.3 R2=2 R3=-7 R4= Med exponentialskrivsätt kan du tilldela ett utvidgat talområde: ± ( ) Värdet för exponenten skrivs efter tekcnet EX; maximalt totalt teckenantal: 10 (inklusive förtecken och decimalpunkt) Värdeområde för EX: -300 till +300 Exempel: R0=-0.1EX-5 ; betydelse: R0 = -0, R1=1.874EX8 ; betydelse: R1 = Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 253

254 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Märk I ett block kan flera tillordningar göras; även tillordning av räkneuttryck. Tillordning till andra adresser Flexibiliteten hos ett NC-program uppstår därigenom att du tillordnar dessa räkneparametrar eller räkneuttryck med räkneparametrar till andra NC-adresser. Värden, räkneuttryck eller räkneparametrar kan tillordnas till alla adresser; undantag: adress N, G och L. Vid tillordningen skriver du tecknet "=" efter adresstecknet. En tillordning med negativt förtecken är möjlig. Görs tillordningar till axeladresser (förflyttningsanvisningar), då är ett eget block nödvändigt för detta. Exempel: N10 G0 X=R2 ; tillordning till X-axeln Räkneoperationer/räknefunktioner Vid användning av operatorer/räknefunktioner skall det vanliga matematiska skrivsättet respekteras. Prioriteter vid genomarbetningen sätts med runda parenteser. Annars gäller punkt- före streckräkning. För de trigonometriska funktionerna gäller graduppgiften. Tillåtna räknefunktioner: se Kapitel "Översikt över anvisningarna" Programmeringsexempel: Räkna med R-parametrar N10 R1= R1+1 ; det nya R1 resulterar ur det gamla R1 plus 1 N20 R1=R2+R3 R4=R5-R6 R7=R8* R9 R10=R11/R12 N30 R13=SIN(25.3) ; R13 ger sinus för 25,3 grader N40 R14=R1*R2+R3 ; punkt- går före streckräkning R14=(R1*R2)+R3 N50 R14=R3+R2*R1 ; resultat som block N40 N60 R15=SQRT(R1*R1+R2*R2) ; betydelse: N70 R1= -R1 ; det nya R1 är det negativa gamla R1 254 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

255 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Programmeringsexempel: Tillordna R-parametrar till axlarna N10 G1 G91 X=R1 Z=R2 F300 N20 Z=R3 N30 X= -R4 N40 Z= SIN(25.3)-R5... ; egna block (förflyttningsblock) ; med räkneoperationer Programmeringsexempel: Indirekt programmering N10 R1=5 ; direkt tillordna R1 värdet 5 (heltaligt)... N100 R[R1]= ; indirekt tillordna R5 värdet 27,123 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 255

256 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Lokala användardata (LUD) Funktionalitet Användare/programmerare (nyttjare) kan i ett program definiera egna variabler av olika datatyper (LUD = Local User Data). Dessa variabler finns endast i det program, i vilket dessa är definierade. Definitionen görs omedelbart i början av programmet och kan samtidigt vara förbunden med en värdetilldelning. Annars är begynnelsevärdet noll. Namnet för en varabel kan programmeraren själv bestämma. Namnbildningen är underkastad följande regler: Maximalt 32 tecken långt De första båda tecknen måste vara bokstäver; annars bokstäver, understreck eller siffror. Använd inga namn, som redan används i styrningen (NC-adresser, lösenord, namn på program, underprogram, etc.) Programmering/datatyper DEF BOOL varname1 ; typ Bool, värden: TRUE (=1), FALSE (=0) DEF CHAR varname2 ; typ Char, 1 tecken i ASCII-Code: "a", "b",... ; code-siffervärde: DEF INT varname3 ; typ Integer, heltaliga värden, 32-bit-värdeområde: ; till (decimal) DEF REAL varname4 ; typ Real, naturliga tal (som räkneparametrar R), ; värdeområde: ±( ) ; (8 decimalställen och förtecken och decimalpunkt) eller ; exponentialskrivsätt: ± ( ) DEF STRING[stringlänge] ; typ STRING, [stringlänge]: max. teckenantal varname41 Varje datatyp kräver en egen programrad. Dock kan flera variabler av samma typ definieras i en rad. Exempel: DEF INT PVAR1, PVAR2, PVAR3=12, PVAR4 Exempel för typ STRING med tillordning: DEF STRING[12] PVAR="Hallo" ; 4 variabler av typ INT ; definiera variabel PVAR med maximal teckenlängd 12 och tillordna teckenföljden Hallo 256 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

257 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Fält Förutom enskilda variabler kan också en- eller tvådimensionella fält med variabler av dessa datatyper definieras: DEF INT PVAR5[n] DEF INT PVAR6[n,m] Exempel: ; endimensionellt fält av typ INT, n: heltaligt ; tvådimensionellt fält av typ INT, n. m: heltaligt DEF INT PVAR7[3] ; fält med 3 element av typ INT I programmet kan de enskilda fältelementen nås via fältindex och kan behandlas som enskilda variabler. Fältindex går från 0 till litet antal av elementen. Exempel: N10 PVAR7[2]=24 ; det tredje fältelementet (med index 2) erhåller värdet 24. Värdetillordning för fält med SET-anvisning: N20 PVAR5[2]=SET(1,2,3) Värdetillordning för fält med REP-anvisning: ; från det 3:e fältelementet tillordnas olika värden. N20 PVAR7[4]=REP(2) ; från fältelement [4] - erhåller alla samma värde, här 2. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 257

258 Programmera 9.9 Räkneparametrar R, LUD- och PLC-variabel Läsa och skriva från PLC-variabler Funktionalitet För att möjligöra ett snabbare datautbyte mellan NC och PLC, existerar ett speciellt dataområde i PLC-användargränssnittet med en längd på 512 bytes. I detta område är PLCdata överenskomna i datatyp och positionsoffset. I NC-programmet kan dessa överenskomna PLC-variabler läsas eller skrivas. Dessutom existerar speciella systemvariabler: $A_DBB[n] ; databyte (8-bit-värde) $A_DBW[n] ; dataord (16-bit-värde) $A_DBD[n] ; datadubbelord (32-bit-värde) $A_DBR[n] ; REAL-data (32-bit-värde) n står här för positionsoffset (början dataområde till början variabel) i byte Exempel: R1=$A_DBR[5] ; läsning av ett REAL-värde, offset 5 (börjar på byte 5 i området) Märk Läsning av variabler skapar ett buffertstopp (intern STOPRE). Samtidigt (i ett block) kan maximalt 3 variabler skrivas. 258 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

259 Programmera 9.10 Programhopp 9.10 Programhopp Hoppmål för programhopp Funktionalitet Label eller ett blocknummer tjänar till markering av block som hoppmål vid programhopp. Med programhopp blir förgrening av programförloppet möjlig. Labels kan väljas fritt, men omfattar minimalt 2 - maximalt 8 bokstäver eller siffror, varvid de båda förstatecknenmåste vara bokstäver eller understreck. Label blir med en dubbelpunkt avslutadei det block, som tjänar som hoppmål. De står alltid i början av blocket. Finns dessutom ett blocknummer, står labeln efter blocknumret. Labels måste vara entydiga inom ett program. Programmeringsexempel N10 LABEL1: G1 X20... TR789: G0 X10 Z20 N ; LABEL1 är label, hoppmål ; TR789 är label, hoppmål - inget blocknummer finns ; blocknummer kan vara hoppmål Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 259

260 Programmera 9.10 Programhopp Ovillkorliga programhopp Funktionalitet NC-programmen arbetar igenom sina block i den ordningsföljd, i vilken de placerades vid skrivandet. Ordningsföljden för genomarbetningen kan ändras genom införande av programhopp. Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga inom programmet. Den ovillkorliga hoppanvisningen kräver ett eget block. Programmering GOTOF Label GOTOB Label Label ; hopp framåt (i riktning mot det sista blocket i programmet) ; hopp bakåt (i riktning mot det första blocket i programmet) ; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller blocknummer Bild 9-56 Ovillkorliga hopp som exempel 260 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

261 Programmera 9.10 Programhopp Villkorliga programhopp Funktionalitet Efter IF-anvisningen formuleras hoppvillkor. Är hoppvilkoret uppfyllt (värde ej noll), då görs hoppet. Hoppmål kan vara ett block med label eller med ett blocknummer. Detta block måste ligga inom programmet. Villkorliga hoppanvisningar kräver ett eget block. Flera villkorliga hoppanvisningar kan stå i ett block. Vid användning av villkorliga programhopp kan också uppnå en betydande förkortning av programmet. Programmering IF Bedingung GOTOF Label IF Bedingung GOTOB Label GOTOF GOTOB Label IF Bedingung ; hopp framåt ; hopp bakåt ; hoppriktning framåt (i riktning mot det sista blocket i programmet) ; hoppriktning bakåt (i riktning mot det första blocket i programmet) ; vald teckenföljd för label (hoppmärke) eller blocknummer ; inledning av hoppvillkor ; räkneparametrar, räkneuttryck för formuleringen av villkor Jämförelseoperationer Operatorer Betydelse = = lika < > skilt från > större än < mindre än > = större än eller lika med < = mindre än eller lika med Jämförelseoperationerna stödet formuleringen av ett hoppvillkor. Jämförbara är därvid också räkneuttryck. Resultatet av jämförande operationer är "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". "Ej uppfyllt" kan jämföras med värdet noll. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 261

262 Programmera 9.10 Programhopp Programmeringsexempler för jämförande operatorer R1>1 ; R1 större än 1 1 < R1 ; 1 mindre än R1 R1<R2+R3 ; R1 mindre än R2 plus R3 R6>=SIN( R7*R7) ; R6 större än eller lika med SIN (R7) 2 Programmeringsexempel N10 IF R1 GOTOF LABEL1... N90 LABEL1:... N100 IF R1>1 GOTOF LABEL2... N150 LABEL2: N800 LABEL3: N1000 IF R45==R7+1 GOTOB LABEL3... flera villkorliga hopp i blocket: N10 MA1: N20 IF R1==1 GOTOB MA1 IF R1==2 GOTOF MA N50 MA2:... ; om R1 inte är noll, hoppa till block med LABEL1 ; om R1 större än 1, hoppa till block med LABEL2 ; om R45 lika med R7, hoppa till block med LABEL3 Märk Det hoppas till det första uppfyllda villkoret. 262 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

263 Programmera 9.10 Programhopp Programmeringsexempel för hopp Uppgift Framkörning till punkter på ett cirkelavsnitt: Givet: Begynnelsevinkel: 30 i R1 Cirkelradie: 32 mm i R2 Avstånd för positionerna: 10 i R3 Antal punkter: 11 i R4 Läge cirkelmedelpunkt i Z: 50 mm i R5 Läge cirkelmedelpunkt i X: 20 mm i R6 Bild 9-57 Köra linjärt till punkter på ett cirkelavsnitt Programmeringsexempel N10 R1=30 R2=32 R3=10 R4=11 R5=50 R6=20 N20 MA1: G0 Z=R2 *COS (R1)+R5 X=R2*SIN(R1)+R6 N30 R1=R1+R3 R4= R4-1 N40 IF R4 > 0 GOTOB MA1 N50 M2 ; tillordning av begynnelsevärden ; räkning och tilldelning till axeladresser Förklaring I blocket N10 tillordnas begynnelsevillkoren för de motsvarande räkneparametrarna. I N20 görs beräkningen av koordinaterna i X och Z och genomarbetningen. I blocket N30 höjs R1 med avståndsvinkeln R3, R4 minskas med 1. Är R4 > 0, genomarbetas N20 på nytt, annars N50 med programslut. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 263

264 Programmera 9.11 Underprogramteknik 9.11 Underprogramteknik Allmänt Användning Principiellt finns mellan ett huvud- och ett underprogram ingen skillnad. I underprogrammen läggs ofta återkommande bearbetningsföljder, t.ex. vissa konturformer. I huvudprogrammet anropas detta underprogram vid erforderliga ställen och genomarbetas därmed. En form av underprogram är bearbetningscykeln. Bearbetningscykler innehåller allmänt giltiga bearbetsningsfall (t.ex. borra, gängborra, spårfräsa, etc.). Genom försörjning med värden via planerade övergivningsparametrar kan du uppnå en anpassning till ditt konkreta användningsfall. Bild 9-58 Exempel för användning fyra gånger av ett underprogram på ett arbetsstycke Uppbyggnad Uppbyggnaden av ett underprogram är identisk med den för ett huvudprogram (se Kapitel "Programuppbyggnad"). Underprogram förses liksom huvudprogram i sista blocket i programförloppet med M2-programslut. Detta betyder här att återvända till det anropande programplanet. 264 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

265 Programmera 9.11 Underprogramteknik Programslut Som ersättning för M2-programslutet kan i underprogrammet också användas slutanvisningen RET. RET kräver ett eget block. RET-anvisningen skall användas när en G64-banstyrningsdrift inte skall avbrytas genom återvändandet. Vid M2 avbryts G64 och skapar precisionsstopp. Bild 9-59 Exempel för förlopp vid anrop två gånger av ett underprogram Underprogramnamn För att kunna välja ett visst underprogram från flera, får programmet ett eget namn. Namnet kan väljas fritt vid upprättandet av programmet under iakttagande av regler. Samma regler som för huvudprogramnamn gäller. Exempel: LRAHMEN7 Dessutom finns vid underprogrammen möjligheten att använda adressordet L.... För värdet är 7 decimalställen (endast heltaliga) möjliga. Märk Nollor i början har vid adressen L betydelse för åtskiljandet. Exempel: L128 är inte L0128 eller L00128! Detta är 3 olika underprogram. Märk Underprogramnamnet LL6 är reserverat för verktygsväxlingen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 265

266 Programmera 9.11 Underprogramteknik Underprogramanrop Underprogram anropas i ett program (huvud- eller underprogram) med sitt namn. För detta är ett eget block nödvändigt. Exempel: N10 L785 N20 LRAHMEN7 ; anrop av underprogram L785 ; anrop av underprogram LRAHMEN7 Programupprepning P... Skall ett underprogram genomarbetas flera gånger efter varandra, så skriver du i blocket för anropet efter underprogramnamnet under adressen P antalet genomgångar. Maximalt är 9999 genomgångar möjliga (P1... P9999). Exempel: N10 L785 P3 ; anrop av underprogram L785, 3 genomgångar Kapslingsdjup Underprogram kan inte anropas bara i huvudprogrammet, utan också i ett underprogram. Totalt står för ett sådant kapslat anrop 8 programplan till förfogande, inklusive huvudprogramplanet. Bild 9-60 Förlopp vid 8 programplan Informationer I underprogrammet kan modalt verkande G-funktioner förändras, t.ex. G90 -> G91. Ge vid återvändandet till det anropande programmet akt på att alla modalt verkande funktioner är så inställda, som du behöver dem. Samma gäller för räkneparametern R. Ge akt på att din i övre programplan använda räkneparameter inte ändras oavsiktligt i värdena i djupare programplan. Vid arbetande med SIEMENS-cykler behövs upp till 4 programplan för detta. 266 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

267 Programmera 9.11 Underprogramteknik Anrop av bearbetningscykler Funktionalitet Cykler är teknologiunderprogram, som allmängiltigt realiserar ett visst bearbetningsförlopp, till exempel borra eller gängskära. Anpassningen till det konkreta problemet sker via försörjningsparametrar/värden direkt vid anrop av respektive cykel. Programmeringsexempel N10 CYCLE83(110, 90,...) ; anrop av cykel 83, överlämna värden direkt, eget block... N40 RTP=100 RFP= ; ställa in övergivandeparametrar för cykel 82 N50 CYCLE82(RTP, RFP,...) ; anrop av cykel 82, eget block Modalt underprogramanrop Funktionalitet Underprogrammet i blocket med MCALL anropas automatiskt efter varje efterföljande block med en banrörelse. Anropet verkar till nästa MCALL. Det modala anropet av underprogrammet med MCALL resp. avslutandet kräver ett eget block. Med fördel kan MCALL till exempel användas vid tillverkning av borrschabloner. Programmeringsexempel Användningsexempel: Borra hålrad N10 MCALL CYCLE82(...) ; borrcykel 82 N20 HOLES1(...) ; cykel för hålrad, varje gång efter körning till hålpositionen utförs CYCLE82(...) med övergivningsparametrarna N30 MCALL ; modalt anrop av CYCLE82(...) avslutat Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 267

268 Programmera 9.11 Underprogramteknik Genomarbeta externt underprogram (EXTCALL) Funktion Vid SINUMERIK 802 D sl pro har du möjligheten att med kommandot EXTCALL ladda om och genomarbeta program via följande externa databärare: Kunden-CompactFlash Card (enhet D) USB-FlashDrive (enhet G) Ethernet till PG/PC (från enhet H) Maskindata Det tas hänsyn till följande maskindata vid kommandot EXTCALL: MD10132 MMC_CMD_TIMEOUT Övervakningstid för kommandot i detaljprogrammet MD18362 MM_EXT_PROG_NUM Antal programplan som samtidigt skall genomarbetas från Extern SD42700 EXT_PROGRAM_PATH Programsökväg för externt underprogramanrop Programmering EXTCALL ("<Pfad/Programmname>") Parametrar EXTCALL ; lösenord för underprogramanrop <Pfad/Programmname> ; konstant/variabel av typ STRING ; en absolut sökväg (resp. en relativ sökväg) eller ett programnamn kan angivas. Exempel: EXTCALL ("D:\FRAESEN\RECHTECKTASCHE") eller EXTCALL ("RECHTECKTASCHE") Märk Externa underprogram får inte innehålla några hoppanvisningar som GOTOF, GOTOB, CASE, FOR, LOOP, WHILE eller REPEAT. IF-ELSE-ENDIF-arbetshypoteser är möjliga. Underprogramanrop och kapslade EXTCALL-anrop är möjliga. 268 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

269 Programmera 9.11 Underprogramteknik RESET, POWER ON Genom RESET och POWER ON avbryts externa underprogramanrop och respektive omladdningsminne raderas. Exempel 1. Genomarbetning av externa Kunden-CompactFlash Card eller USB-FlashDrive System: SINUMERIK 802D sl pro Huvudprogrammet "Main.mpf" befinner sig i NC-minnet och har valts för genomarbetning: N010 PROC MAIN N N030 EXTCALL ("NUT") N N050 M30 Det underprogram "NUT.SPF" som skall laddas om befinner sig på Kunden-CompactFlash Card eller USB-FlashDrive i pärmen "Main.mpf". Sökvägen till underprogrammet är förinställd i SD N010 PROC NUT N020 G1 F1000 N030 X=... Y=... Z=... N N M17 Angivande av en extern programsökväg Sökvägen till den externa underprogrampärmen kan förinställas med settingdatum: SD42700 SC_EXT_PROG_PATH Tillsammans med den vid EXTCALL-anropet angivna underprogramvägen resp. - beteckningen resulterar därur den totala sökvägen för programmet som skall anropas. Följder EXTCALL-anrop med absolut sökväguppgift När underprogrammet existerar under den angivna sökvägen, då utförs det efter EXTCALLanropet. När det inte existerar, så avbryts utförandet av programmet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 269

270 Programmera 9.11 Underprogramteknik EXTCALL-anrop med relativ sökväguppgift / utan sökväguppgift Vid ett EXTCALL-anrop med relativ sökväguppgift resp. utan sökväguppgift genomsöks det förefintliga programminnet enligt följande mönster: När en sökvägsuppgift är förinställd i SD42700, då söks först utgående från denna sökväg efter uppgiften i EXTCALL-anrop (programnamn ev. med relativ sökvägsuppgift). Den absoluta sökvägen resulterar sedan genom sammanställning av tecken från : den i SD42700 förinställda sökvägsuppgiften tecknet "/" som skiljetecken den vid EXTCALL angivna underprogramsökvägen resp. -beteckningen Hittades det anropade underprogrammet inte under den förinställda sökvägen, genomsöks härnäst pärmarna i användarminnet efter uppgiften i EXTCALL-anropet. Hittades det anropade underprogrannet inte på det aktuellt genomsökta programminnet (t.ex. CompactFlash Card), genomsöks nästa programminne (t.ex. nätenhet) enligt punkt 1 och 2. När ingen enhets- eller sökvägsuppgift hittas, då blir enheten D: (Kunden CompctFlash Card) kompletterad i namnet. När tillägget saknas kompletteras först med "spf" och sedan "mpf". Sökningen slutar när underprogrammet har hittats första gången. Skulle sökningen inte ge någon träff, leder det till programavbrott. Externt programminne Det externa programminnet kan befinna sig på följande databärare: Kunden-CompactFlash Card (enhet D) USB-FlashDrive (enhet G) Över Ethernet till PG/PC (se "Förbinda och skilja nätenhet") Märk Genomarbetning av Extern via V24-gränssnitt Med SINUMERIK 802D sl pro kan med softkey "Ext. genomarbeta" externa program överföras via V24-gränssnittet till NC. Inställbart omladdningsminne (FIFO-buffert) För bearbetningen av ett program i modus "Genomarbetning av Extern" (huvudprogram eller underprogram) behövs ett omladdningsminne i NCK. Storleken på omladdningsminnet är förinställd med 30 kbyte och kan som andra minnesrelevanta maskindata endast förändras behovsorienterat av maskintillverkaren. För alla program (huvudprogram eller underprogram), som samtidigt genomarbetas i modus "Genomarbetning av Extern", måste alltid ett omladdningsminne ställas in. Maskintillverkare Vänd dig till maskintillverkaren när storleken på och antalet av omladdningsminnen skall utvidgas. 270 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

271 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Tidgivare för gångtiden Funktionalitet Tidgivare (timer) ställs till förfogande som systemvariabler ($A...), vilka kan användas till övervakning av teknologiska processer i programmet eller endast i indikeringen. För dessa tidgivare existerar endast läs-åtkomst. Det finns tidgivare som alltid är aktiva. Andra kan inaktiveras via maskindata. Tidgivare - alltid aktiv $AN_SETUP_TIME Tid sedan den sista "styrningsstarten med default-värden" (i minuter) Den nollställs automatiskt vid "styrningsstart med default-värden". $AN_POWERON_TIME Tid sedan den sista starten av styrningen (i minuter) Den nollställs automatiskt vid varje start av styrningen. Tidgivare - inaktiverbar De följande tidgivarna är aktiverade via maskindatum (standardinställning). Starten är tidgivarspecifik. Varje aktiv gångtidsmätning avbryts automatiskt vid stoppat programtillstånd eller vid matning-override-noll. Beteendet för de aktiverade tidsmätningarna vid aktiv provkörningsmatning och programtest kan fastläggas med maskindata. $AC_OPERATING_TIME Totala gångtiden för NC-program i driftsläget AUTOMATIK (i sekunder) Gångtiderna för alla program mellan NC-start och programslut/reset adderas i driftsläget AUTOMATIK. Tidgivarna nollställs vid varje styrningsstart. $AC_CYCLE_TIME Gångtid för det valda NC-programmet (i sekunder) I det valda NC-programmet mäts gångtiden mellan NC-start och programslut/reset. Med starten av ett nytt NC-program raderas timern. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 271

272 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare $AC_CUTTING_TIME Verktyg-ingreppstid (i sekunder) Gångtiden för banaxlarna (utan snabbgång) i alla NC-program mellan NC-start och programslut/reset vid aktivt verktyg (standardinställning) mäts. Mätningen avbryts dessutom vid aktiv fördröjningstid. Timern nollställs automatiskt vid varje styrningsstart. Programmeringsexempel N10 IF $AC_CUTTING_TIME>=R10 GOTOF WZZEIT... N80 WZZEIT: N90 MSG("Werkzeug-Eingriffszeit: Grenzwert erreicht") N100 M0 ; WZ-ingreppstid gränsvärde? Indikering Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen i manöverområdet <OFFSET PARAM> -> "Settingdaten" ">" "Tider/räknare": Gångtid totalt = $AC_OPERATING_TIME Gångtid för program = $AC_CYCLE_TIME Gångtid matning = $AC_CUTTING_TIME Tid sedan kallstart = $AN_SETUP_TIME Tid sedan varmstart = $AN_POWERON_TIME "Gångtid för program" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet Position i anvisningsraden. 272 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

273 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Arbetsstycksräknare Funktionalitet Under funktionen "Arbetsstycksräknare" ställs räknare till förfogande, som kan användas för räkningen av arbetsstycken. Dessa räknare existerar som systemvariabel med skriv- och läs-åtkomst från programmet eller med manövrering (observera skyddssteg för att skriva!). Via maskindata kan inflytande utövas på räknaraktiveringen, tidpunkten för nollställningen och räknealgoritmen. Räknare $AC_REQUIRED_PARTS Antal erforderliga arbetsstycken (arbetsstycke-bör) I denna räknare kan det antal arbetsstycken definieras, som när det uppnåtts leder till att antalet aktuella arbetsstycken $AC_ACTUAL_PARTS nollställs. Via maskindatum kan genereringen av indikeringslarm "Arbetsstycke-bör uppnått" aktiveras. $AC_TOTAL_PARTS Antalet totalt tillverkade arbetsstycken (totalt-är) Räknaren anger antalet för alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. Räknaren nollställs automatiskt vid styrningsstart. $AC_ACTUAL_PARTS Antal aktuella arbetsstycken (aktuell-är) I denna räknare registreras antalet för alla från starttidpunkten tillverkade arbetsstycken. När arbetsstycke-bör uppnåtts ($AC_REQUIRED_PARTS, värde större än noll) nollställs räknaren automatiskt. $AC_SPECIAL_PARTS Antalet av användaren specificerade arbetsstycken Denna räknare tillåter användaren en arbetsstycksräkning enligt egen definition. Ett utgivande av larm kan definieras vid identitet med $AC_REQUIRED_PARTS (arbetsstycke-bör). En nollställning av räknaren måste användaren göra själv. Programmeringsexempel N10 IF $AC_TOTAL_PARTS==R15 GOTOF SIST... N80 SIST: N90 MSG("Werkstück-Soll erreicht") N100 M0 ; stycktal uppnått? Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 273

274 Programmera 9.12 Tidgivare och arbetsstycksräknare Indikering Innehållet i de aktiva systemvariablerna blir synligt på bildskärmen i manöverområdet <OFFSET PARAM> -> "Settingdaten" ">" "Tider/räknare": Detaljer totalt = $AC_TOTAL_PARTS Detaljer begärda = $AC_REQUIRED_PARTS Antal detaljer =$AC_ACTUAL_PARTS, $AC_SPECIAL_PARTS inte tillgänglig i indikeringen "Antal detaljer" är dessutom synlig i driftsläget AUTOMATIK i manöverområdet Position i anvisningsraden. 274 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

275 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Översikt verktygsövervakning Funktionalitet Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Verktygsövervakningen aktiveras via maskindata. Följande övervakningstyper för de aktiva skären till det aktiva verktyget är möjliga: Övervakning av livslängden Övervakning av stycktalet För ett verktyg (WZ) kan de nämnda övervakningarna aktiveras samtidigt. Styrningen/datainmatningen för verktygsövervakningen sker med fördel via manövreringen. Vid sidan därav kan funktioner också programmeras. Övervakningsräknare För varje övervakningstyp existerar övervakningsräknare. Övervakningsräknarna går från ett inställt värde > 0 mot noll. Uppnår en övervakningsräknare värdet <= 0, så gäller gränsvärdet som uppnått. Ett motsvarande larmmeddelande ges ur. Systemvariabel för typ och tillstånd för övervakningen $TC_TP8[t] ; tillstånd för verktyget med numret t: Bit 0 =1: WZ är aktivt =0: WZ inte aktivt Bit 1 =1: WZ är frigivet =0: inte frigivet Bit 2 =1: WZ är spärrat =0: inte spärrat Bit 3: reserverat Bit 4 =1: förvarningsgräns uppnådd =0: inte uppnådd Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 275

276 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen $TC_TP9[t] ; typ av övervakningsfunktion för verktyget med numret t: = 0: ingen övervakning = 1: (livslängds-) tidsövervakat WZ = 2: stycktalövervakat WZ Dessa systemvariabler kan läsas/skrivas i NC-programmet. Systemvariabel för verktygsövervakningsdata Tabell 9-3 Verktygsövervakningsdata Beteckning Beskrivning Datatyp Förbeläggning $TC_MOP1[t,d] Förvarningsgräns livslängd i minuter REAL 0.0 $TC_MOP2[t,d] Rest-livslängd i minuter REAL 0.0 $TC_MOP3[t,d] Förvarningsgräns stycktal INT 0 $TC_MOP4[t,d] Rest-stycktal INT $TC_MOP11[t,d] Bör-livslängd REAL 0.0 $TC_MOP13[t,d] Bör-stycktal INT 0 t för verktygsnummer T, d för D-nummer Systemvariabel för aktivt verktyg I NC-programmet kan läsas via systemvariabel: $P_TOOLNO - nummer för det aktiva verktyget T $P_TOOL - aktivt D-nummer för det aktiva verktyget 276 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

277 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Livslängsövervakning Övervakningen av livslängden görs för det verktygsskär, som just används (aktivt skär D för det aktiva verktyget T). Så snart som banaxlarna förflyttas (G1, G2. G3,... men inte vid G0), aktualiseras restlivslängen ($TC_MOP2[t,d]) för detta verktygsskär. Går under en bearbetning restlivslängden för ett skär till ett verktyg till värdet för "Förvarningsgräns livslängd" ($TC_MOP1[t,d]), så anmäls detta via en gränssittssignal " till PLC. Är rest-livslängden <= 0, så sänds ett larm och en ytterligare gränssnittssignal sätts. Verktyget antar sedan tillståndet "spärrat" och kan nu inte längre programmeras på nytt så länge som tillståndet "spärrat" står. Operatören måste ingripa: Byta verktyget eller sörja för att han åter har ett verktyg färdigt att användas till bearbetningen. Systemvariabel $A_MONIFACT Systemvariabeln $A_MONIFACT (datatyp REAL) tillåter att låta klockan för övervakningen gå långsammare eller snabbare. Denna faktor kan ställas in före användningen av verktyget, för att t.ex. ta hänsyn till det olika slitaget för det använda arbetsstycksmaterialet. Efter styrningsstarten, Reset/programslut har faktorn $A_MONIFACT värdet 1.0. Det råder realtid. Exempel för beräkningen: $A_MONIFACT=1: 1 minut realtid = 1 minut livslängd, som dekrementeras $A_MONIFACT=0.1: 1 minut realtid = 0,1 minut livslängd, som dekrementeras $A_MONIFACT=5: 1 minut realtid = 5 minuter livslängd, som dekrementeras Börvärdesaktualisering med RESETMON( ) Funktionen RESETMON(state, t, d, mon) sätter ärvärdet på börvärdet: för alla eller endast för ett visst skär till ett visst verktyg för alla eller endast för en viss övervakningstyp. Övergivningsparametrar: INT state: status för kommandoutförandet: = 0: framgångsrikt utförande = -1: skäret med det nämnd D-numret d existerar inte. = -2: verktyget med det nämnda T-numret t existerar inte. = -3: det nämnda verktyget t har ingen definierad övervakningsfunktion. = -4: övervakningsfunktionen är inte aktiverad, dvs. kommandot utförs inte. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 277

278 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen INT t: internt T-nummer: = 0: för alla verktyg <> 0: för detta verktyg (t < 0: beloppsbildande t ) INT d: option: D-numret för verktyget med numret t: > 0: för detta D-nummer utan d/= 0: alla skär till verktyget t INT mon: option: bitkodad parameter för övervakningstypen (värden analoga $TC_TP9): = 1: livslängd = 2: stycktal utan mon resp. = 0: Alla ärvärden för den aktiva övervakningen av verktyget t sätts på börvärdena. Märk RESETMON( ) verkar inte vid aktiv "Programtest". Variabeln för status-svaret state skall definieras i början på programmet med hjälp av DEF-anvisning: DEF INT state Ett annat namn kan också definieras för variabeln (i stället för state, dock max. 15 tecken, 2 bokstäver i början). Variabeln står endast till förfogande i det program som den definierades i. Samma gäller för övervakningstyp-variabel mon. Om det över huvud taget är nödvändigt med en uppgift härtill, kan denna också givas direkt som tal (1 eller 2). 278 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

279 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Stycktalsövervakning Stycktalsövervakat blir det aktiva skäret i det aktiva verktyget. Övervakningen av stycktalet registrerar alla verktygsskär, som används för tillverkningen av ett arbetsstycke. Ändrar sig stycktalet genom nya uppgifter, så anpassas övervakningsdata för alla verktygsskär som varit aktiva sedan den sista styckräkningen. Aktualisera stycktalet med manövrering eller SETPIECE( ) Aktualiseringen av stycktalet kan göras med manövrering (HMI) resp. i NC-programmet med språkkommando SETPIECE( ). Med SETPIECE-funktionen kan programmeraren aktualisera stycktalsövervakningsdata för de i bearbetningsprocessen deltagande verktygen. Har SETPIECE(n) programmerats, genomsöks det interna Setpiece-minnet (arbetsminne). Har detta "arbetsminne" ställts in för ett skär till ett verktyg, räknas stycktalet (rest-stycktal - $TC_MOP4) för respektive skär ner med det angivna värdet och respektive "arbetsminne" (Setpiece-minne) raderas. SETPIECE(n) n: = : Antalet arbetsstycken, som producerats sedan det sista genomförandet av SETPIECE-funktionen. Räknar-läget för rest-stycktal ($TC_MOP4[t,d]) förminskas med detta värde. Programmeringsexempel N10 G0 X100 N20... N30 T1 N40 M6 N50 D1... ; bearbetning med T1, D1 N60 SETPIECE(1) ; $TC_MOP4[1,1 ] (T1,D1) dekrementeras med 1 N90 T2 N100 M6 N110 D2... ; bearbetning med T2, D2 N200 SETPIECE(1) ; $TC_MOP4[2,2 ] (T2,D2) dekrementeras med 1... N300 M2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 279

280 Programmera 9.13 Språkkommandon för verktygsövervakningen Märk Kommandot SETPIECE( ) verkar inte i blocksökning. Direkt skriva $TC_MOP4[t,d] rekommenderas endast i enkla fall. Det krävs för detta ett följande block med STOPRE-kommandot. Kommandot SETPIECE ( ) verkar också på det före programstart valda verktyget resp. skäret. Växlar du verktyget i driftsläget MDA, då verkar kommandot SETPIECE ( ) på verktygen efter programstarten. Börvärdesaktualisering Börvärdesaktualiseringen, inställningen av rest-stycktalsräknaren ($TC_MOP4[t,d]) på börstycktalet ($TC_MOP13[t,d]), görs vanligen med manövrering (HMI). Men den kan också, som redan beskrivits för livslängdsövervakningen, göras via funktionen RESETMON (state, t, d, mon). Exempel: DEF INT state ; i programbörjan definiera variabel för status-svar... N100 RESETMON(state,12,1,2) ; börvärdesaktualisering för stycktalsräknaren för T12, D1, börvärde 2... Programmeringsexempel DEF INT state ; G0 X... T7 $TC_MOP3[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=100 $TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700 $TC_MOP13[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=700 ; aktivering efter inställningen: $TC_TP9[$P_TOOLNO,$P_TOOL]=2 STOPRE ANF: BEARBEIT SETPIECE(1) M0 IF ($TC_MOP4[$P_TOOLNO,$P_TOOL]]>1) GOTOB ANF MSG("Werkzeug T7 verschlissen Bitte wechseln") ; definiera variabel för status-svar från RESETMON() ; friköra ; växla in nytt verktyg, ev. med M6 ; förvarningsgräns 100 styck ; rest-stycktal ; börvärde stycktal ; aktivering stycktalsövervakning, aktivt WZ ; underprogram för arbetsstycksbearbetning ; aktualisera räknare ; nästa arbetsstycke, vidare med NC-start 280 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

281 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning M0 RESETMON(state,7,1,2) IF (state<>0) GOTOF ALARM GOTOB ANF ALARM: ; Fehler zur Anzeige bringen: MSG("Fehler RESETMON: " <<state) M0 M2 ; efter verktygsväxling, vidare med NC-start ; börvärdesaktualisering styckräknare 9.14 Mjuk fram- och bortkörning Funktionalitet Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Funktionen mjuk fram- och bortkörning (WAB) tjänar därtill, att köra tangentialt (mjukt) till början på en kontur - till största delen oberoende av läget för utgångspunkten. Styrningen övertar beräkningen av mellanpunkterna och genererar de erforderliga förflyttningsblocken. Funktionen används företrädesvis i förbindelse med verktygsradiekompenseringen (WRK). G-kommandona G41, G42 bestämmer därvid fram-/bortkörningsriktningen till vänster eller höger om konturen (se även Kapitel "Val av verktygsradiekompensering: G41, G42"). Fram-/bortkörningsbanan (rät linje, fjärdedels eller halv cirkel) väljs med grupp av G- kommandon. För parameterinställningen för denna bana (cirkelradie, längd framkörningslinje) står speciella adresser till förfogande; likaså för matningen av ansättningsrörelsen. Ansättningsrörelsen kan dessutom styras via en ytterligare G-grupp. Programmering G147 G148 G247 G248 G347 G348 G340 G341 DISR=... ; framkörning med en rät linje ; bortkörning med en rät linje ; framkörning med en fjärdedels cirkel ; bortkörning med en fjärdedels cirkel ; framkörning med en halv cirkel ; bortkörning med en halv cirkel ; fram- och bortkörning i rymden (grundinställningsvärde) ; fram- och bortkötninh i planet ; fram- och bortkörninbg med räta linjer (G147/G148): avstånd för fräskanten från start- resp. slutpunkten på konturen ; fram- och bortkörninbg med cirklar (G247, G347/G248, G348): radie för verktygsmedelpunktsbanan Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 281

282 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning DISCL=... FAD=... ; avståndet för slutpunkten på den snabba ansättningsrörelsen från bearbetningsplanet (säkerhetsavstånd) ; hastighet för den långsamma ansättningsrörelsen Det programmerade värdet verkar i enlighet med det aktiva kommandot i G-gruppen 15 (matning: G94, G95) Bild 9-61 Framkörning med en rät linje med G42 som exempel resp. bortkörning med G41 och avslutning med G40 Programmeringsexempel: Fram-/bortkörning med en rät linje i planet N10 T1... G17 ; aktivera verktyg, plan X/Y N20 G0 X... Y... ; köra till P0 N30 G42 G147 DISR=8 F600 X4 Y4 ; framkörning, punkt P4 programmerad N40 G1 X40 ; vidare i konturen... N100 G41... N110 X4 Y4 ; P4 - slutpunkt kontur N120 G40 G148 DISR=8 F700 X... Y... ; bortkörning, punkt P0 programmerad Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

283 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning Bild 9-62 Framkörning med en fjärdedels cirkel med G42 som exempel resp. bortkörning med G41 och avslutning med G40 Programmeringsexempel: Fram-/bortkörning med fjärdedels cirkel i planet N10 T1... G17 N20 G0 X... Y... N30 G42 G247 DISR=20 F600 X4 Y4 N40 G1 X40... N100 G41... N110 X4 Y4 N120 G40 G248 DISR=20 F700 X... Y ; aktivera verktyg, plan X/Y ; köra till P0 ; framkörning, punkt P4 programmerad ; vidare i konturen ;P4 - slutpunkt kontur ; bortkörning, punkt P0 programmerad Bild 9-63 Framkörning med halvcirkel med G42 som exempel resp. bortkörning med G41 och avslutning med G40 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 283

284 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning Märk Ge akt på att verktygsradien har ett positivt värde. Annars byts riktningarna för G41, G42 ut! Styrning av ansättningsrörelsen med hjälp av DISCL och G340, G341 DISCL=... anger avståndet för punkten P2 från bearbetningsplanet (se följande bild). Vid DISCL=0 gäller: Vid G340: Den totala framkörningsrörelsen består endast av två block (P1, P2 och P3 sammanfaller). Framkörningskonturen bildas från P3 till P4. Vid G341: Den totala framkörningsrörelsen består av tre block (P2 och P3 sammanfaller). Ligger P0 och P4 i samma plan, uppstår endast två block (ansättningsrörelsen från P1 till P3 utgår). Det övervakas att den genom DISCL definierade punkten mellan P1 och P3 ligger, dvs. för alla rörelser som har en komponent vinkelrätt mot bearbetningsplanet, måste denna komponent ha samma förtecken. Vid identifiering av riktningsbyte tillåts en tolerans på 0,01 mm. Bild 9-64 Förlopp för framkörningsrörelsen beroende av G340/G341 med G17 som exempel Programmeringsexempel: Framkörning med halvcirkel och ansättning N10 T1... G17 G90 G94 N20 G0 X0 Y0 Z30 N30 G41 G347 G340 DISCL=3 DISR=13 Z=0 F500 N40 G1 X40 Y ; aktivera verktyg, plan X/Y ; köra till P0 ; framkörning med halvcirkel radie: 13mm, ; säkerhetsavstånd till planet: 3 mm 284 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

285 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning alternativ N30/N40: N30 G41 G347 G340 DISCL=3 DISR=13 X40 Y-10 Z0 F500 eller N30 G41 G347 G340 DISCL=3 DISR=13 F500 N40 G1 X40 Y-10 Z0 Förklaring till N30/N40: Med G0 (från N20) körs till punkt P1 i planet Z=30 (begynnelsepunkt för halvcirkeln, kompenserad med WZ-radien), därefter nedsänkt till djupet (P2, P3) för Z=3 (DISCL). Med en matning på 500 mm/min uppnås längs en helixkurva konturen i punkt X40 Y-10 på djupet för Z=0 (P4). Fram- och bortkörningshastigheter Hastighet för det föregående blocket (t.ex. G0): Med denna hastighet utförs alla rörelser från P0 till P2, dvs. rörelsen parallell till bearbetningsplanet och delen av ansättningsrörelsen till säkerhetsavståndet DISCL. Programmerad matning F: Detta matningsvärde är verksamt från P3 resp. P2, om FAD inte är programmerat. Programmeras i WAB-blocket inget F-ord, verkar hastigheten från det föregående blocket. Programmering med FAD: Uppgift för matningshastigheten vid G341: ansättningsrörelse vinkelrätt mot bearbetningsplanet från P2 till P3 G340: från punkt P2 resp. P3 till P4 Programmeras inte FAD, förflyttas denna del av konturen likaledes med den modalt verksamma hastigheten för det föregående blocket, om inget F-ord har programmerats i WAB-blocket. Vid bortkörning är rollerna för modalt verksam matning från det föregående blocket och det i WAB-blocket programmerade matningsvärdet utbytta, dvs. den egentliga bortkörningskonturen förflyttas med den gamla matningen, en ny med F-ord programmerad hastighet gäller motsvarande från P2 till P0. Programmeringsexempel: Framkörning med fjärdedels cirkel, ansättning G341 och FAD N10 T1... G17 G90 G94 ; aktivera verktyg, plan X/Y N20 G0 X0 Y0 Z30 ; köra till P0 N30 G41 G341 G247 DISCL=5 DISR=13 FAD=500 X40 Y-10 Z=0 F800 N40 G1 X50... Förklaring till N30: Med G0 (från N20) körs till punkt P1 i planet Z=30 (begynnelsepunkt för fjärdedels cirkeln, kompenserad med WZ-radien), därefter nedsänkt till djupet (P2) för Z=5 (DISCL). Med en matning på FAD=500 mm/min sänks ytterligare ner (G341) till ett djup på Z=0 (P3). Sedan följer framkörningen till konturen i punkt X40,Y-10 med en fjärdedels cirkel i planet (P4) med F=800 mm/min. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 285

286 Programmera 9.14 Mjuk fram- och bortkörning Mellanblock Mellan WAB-block och nästa förflyttningsblock kan maximalt 5 block utan förflyttning av geometriaxlarna infogas. Informationer Programmering vid bortkörning: Vid WAB-block utan programmerad geometriaxel slutar konturen i P2. Positionen i axlarna, som bildar bearbetningsplanet, resulterar ur bortkörningskonturen. Axelkomponenterna vinkelrätt därtill definieras av DISCL. Är DISCL=0 förlöper rörelsen fullständigt i planet. Är i WAB-blocket endast axeln programmerad vinkelrätt mot bearbetningsplanet, slutar konturen i P1. Positionen för de övríga axlarna resulterar enligt tidigare beskrivning. Är WAB-blocket samtidigt inaktiveringsblock för WRK, så infogas en extra väg från P1 till P0 på så sätt att vid inaktiveringen av WRK ingen rörelse uppstår i slutet av konturen. Är endast en axel i bearbetningsplanet programmerad, kompletteras den 2:a axeln som saknas modalt med sin sista position i det föregående blocket. 286 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

287 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Funktionalitet Denna funktion är tillgänglig vid SINUMERIK 802D sl plus und 802D sl pro. Den kinematiska transformationsfunktionen TRACYL används för fräsbearbetning av mantelytan till cylindriska kroppar och möjliggör tillverkning av valfritt löpande spår. Förloppet av spåren programmeras i den plana mantelytan, som tankemässigt lindades av från en bestämd bearbetnings-cylinderdiameter. Bild 9-65 Kartesiskt koordinatsystem X, Y, Z vid programmering av TRACYL Styrningen transformerar de programmerade förflyttningsrörelserna i det kartesiska koordinatsystemet X, Y, Z till rörelser för de reala maskinaxlarna. En rundaxel (rundbord) är erforderlig. TRACYL måste projekteras med speciella maskindata. Här fastläggs också, vid vilken rundaxelposition värdet Y=0 ligger. Fräsmaskiner förfogar över en real maskin-y-axel (YM). Här kan en utvidgad TRACYLvariant projekteras. Denna tillåter tillverkning av spår med spårväggskompensering: Spårvägg och botten är här vinkelräta mot varanda - även om fräsdiametern är mindre än spårbredden. Detta är annars endast möjligt med fräs som passar exakt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 287

288 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Bild 9-66 Maskinkinematik med maskin-y-axel (YM) Bild 9-67 Olika spår i tvärsnitt Programmering TRACYL(d) ; koppla till TRACYL (eget block) TRAFOOF ; koppla från (eget block) d - bearbetnings-diameter för cylindern i mm Med TRAFOOF kopplas varje aktiv transformationsfunktion från. 288 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

289 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Adress OFFN Avstånd från spårsidoväggen till den programmerade banan Som regel programmeras spårmittlinjen. OFFN fastlägger (halva) spårbredden vid tillkopplad fräsradiekompensering (G41, G42). Programmering: OFFN=... ; avstånd i mm Märk Sätt OFFN = 0 efter spårtillverkningen. OFFN används också utanför TRACYL - för arbetsmånsprogrammering i förbindelse med G41, G42. Bild 9-68 Användning av OFFN för spårbredden Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 289

290 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Märk Programmering För att fräsa spår med TRACYL, programmeras i detaljprogrammet spårmittlinjen med koordinatuppgifterna och spårbredden via OFFN 1/2. OFFN blir verksam först med vald verktygsradiekompensering. Dessutom måste OFFN vara >= verktygsradien, för att undvika en skada på spårväggen som ligger mittemot. Ett detaljprogram för att fräsa ett spår består som regel av följande steg: 1. Välja verktyg 2. Välja TRACYL 3. Välja passande nollpunktsförskjutning 4. Positionera 5. Programmera OFFN 6. Välja WRK 7. Framkörningsblock (inkörning av WRK och framkörning till spårväggen) 8. Programmera spårförloppet via spårmittlinjen 9. Välja bort WRK 10. Bortkörningsblock (urkörning av WRK och bortkörning från spårväggen) 11. Positionera 12. Radera OFFN 13. TRAFOOF (välja bort TRACYL) 14. Åter välja ursprunglig nollpunktsförskjutning (se även följande programmeringsexempel) Informationer Styrningsspår: Med en verktygsdiameter, som exakt motsvarar spårbredden, är en exakt spårtillverkning möjlig. Verktygsradiekompenseringen kopplas härvid inte till. Med TRACYL kan också spår tillverkas, för vilka verktygsdiametern är mindre än spårbredden. Här används verktygsradiekompenseringen (G41, GG42) och OFFN ändamålsenligt. För att undvika precisionsproblem, bör verktygsdiametern vara endast lite mindre än spårbredden. Vid TRACYL med spårväggskompensering bör den för kompenseringen använda axeln (YM) stå i rundaxelns rotationscentrum. Därmed tillverkas spåret i mitten på den programmerade spårmittlinjen. Val av verktygsradiekompensering (WRK): WRK verkar till den programmerade spårmittlinjen. Härur resulterar spårväggen. För att verktyget skall köra till vänster om spårväggen (till höger om spårmittlinjen), matas G42 in. Motsvarande skall för höger om spårväggen (vänster om spårmittlinjen) skrivas G Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

291 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL Alternativt till byte av G41<->G42 kan du i OFFN föra in spårbredden med negativt förtecken. Eftersom OFFN även utan TRACYL räknas in vid aktiv WRK, bör OFFN efter TRAFOOF åter ställas in på noll. OFFN med TRACYL verkar på ett annat sätt än utan TRACYL. En ändring av OFFN inom detaljprogrammet är möjlig. Därmed kan den verkliga spårmittlinjen förskjutas från mitten. Litteratur: Funktionsbeskrivning, Kap. "Kinematiska transformationer" Programmeringsexempel Tillverkning av ett hakformigt spår Bild 9-69 Exempel för spårtillverkning Bild 9-70 Programmering av spåret, värden i spårbotten Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 291

292 Programmera 9.15 Fräsbearbetning av mantelytan - TRACYL ; Bearbetningsdiameter för cylindern i spårbotten: 35,0 mm ; önskad total spårbredd: 24,8 mm, använd fräs har radien: 10,123 mm N10 T1 F400 G94 G54 N15 G153 Y60 N30 G0 X25 Z50 C120 N40 TRACYL (35.0) N50 G55 G19 N60 S800 M3 N70 G0 Y70 Z10 N80 G1 X17.5 N70 OFFN=12.4 N90 G1 Y70 Z1 G42 N100 Z-30 N110 Y20 N120 G42 G1 Y20 Z-30 N130 Y70 F600 N140 Z1 N150 Y70 Z10 G40 N160 G0 X25 N170 M5 OFFN=0 N180 TRAFOOF N200 G54 G17 G0 X25 Z50 C120 N210 M2 ; verktyg fräs, matning, matningstyp, NV-kompensering ; köra Y till rotationscentrum för C-axeln ; framkörning till begynnelsepositionen ; koppla till TRACYL, bearbetningsdiameter 35,0 mm ; NV-kompensering, planval: Y/Z-plan ; koppla till spindel ; begynnelseposition Y/Z, ; Y är nu geometriaxel för mantelytan ; ansätta fräsen på spårbotten ; spårväggsavstånd 12,4 mm till spårmittlinjen ; koppla till WRK, framkörning till spårväggen ; spårskärning parallellt med cylinderaxeln ; spårskärning parallellt med omkretsen ; börja WRK på nytt, framkörning till den andra spårväggen, ; spårväggsavstånd fortfarande12,4 mm till spårmittlinjen ; spårskärning parallellt med omkretsen ; spårskärning parallellt med cylinderaxeln ; koppla från WRK ; lyfta fräs ; koppla från spindel, radera spårväggsavstånd ; koppla från TRACYL ; framkörning till begynnelsepositionen 292 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

293 Cykler Överblick över cyklerna Cykler är teknologiunderprogram, med vilka bestämda bearbetningsförlopp, som till exempel borrning av en gänga eller fräsning av en ficka, kan realiseras allmängiltigt. Anpassningen av cykerlna till en konkret problemställning sker via försörjningsparametrarna. De här beskrivna cyklerna är samma som levereras för SINUMERIK 840D sl. Borrcykler, borrbildscykler och fräscykler Med styrningen SINUMERIK 802D sl kan följande standardcykler utföras: Borrcykler CYCLE81: Borra, centrera CYCLE82: Borra, plansänka CYCLE83: Djuphålsborra CYCLE84: Gängborra utan flytande gänghållare CYCLE840: Gängborra med flytande gänghållare CYCLE85: Brotscha 1 (arborra 1) CYCLE86: Ursvarva (arborra 2) CYCLE87: Borra med stopp 1 (arborra 3) CYCLE88: Borra med stopp 2 (arborra 4) CYCLE89: Brotscha 2 (arborra 5) Arborrcyklerna CYCLE85... CYCLE89 kallas för SINUMERIK 840D arborra 1... arborra 5, men är trots detta identiska till sin funktion. Borrbildscykler HOLES1: Hålrad HOLES2: Hålcirkel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 293

294 Cykler 10.1 Överblick över cyklerna Fräscykler CYCLE71: Planfräsa CYCLE72: Konturfräsa CYCLE76: rektangulära tappar CYCLE77: cirkulära tappar LONGHOLE: Långhål SLOT1: Fräsbild spår på en cirkel SLOT2: Fräsbild cirkelspår POCKET3: rektangulär ficka (med valfri fräs) POCKET4: cirkulär ficka (med valfri fräs) CYCLE90: Gängfräsa Cyklerna levereras med toolbox och måste vid behov laddas via RS232-gränssnittet till detaljprogramminnet. Cykelhjälpunderprogram Till cykelpaketet hör hjälpunderprogrammen cyclesm.spf steigung.spf och meldung.spf Dessa måste alltid vara laddade i styrningen. 294 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

295 Cykler 10.2 Programmering av cykler 10.2 Programmering av cykler Villkor för anrop och återvändande De före cykelanropet verksamma G-funktionerna och den programmerade förskjutningen bibehålls under cykeln. Bearbetningsplanet (G17, G18, G19) definierar du före cykelanrop. En cykel arbetar i det aktuella planet med 1. axeln i planet (abskissa) 2. axeln i planet (ordinata) Borraxel/ansättningsaxel, 3. axeln, vinkelrät mot planet (applikata). Vid borrcyklerna utförs borrningen i den axel, som står vinkelrätt mot det aktuella planet. Vid fräsning utförs djupansättningen i denna axel. Bild 10-1 Plan- och axeltillordning Tabell 10-1 Plan- och axeltillordning Kommando Plan (abskissa/ordinata) Vinkelrät ansättningsaxel (applikata) G17 X/Y Z G18 Z/X Y G19 Y/Z X Meddelanden under genomarbetningen av en cykel För några cykler visas under genomarbetningen meddelanden på styrningens bildskärm, som ger anvisningar över bearbetningens situation. Dessa meddelanden avbryter inte programgenomarbetningen och står kvar tills nästa meddelande kommer. Meddelandetexterna och deras betydelse finns beskrivna vid respektive cykler. En sammanfattning finns i Kapitel "Meddelanden i cyklerna". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 295

296 Cykler 10.2 Programmering av cykler Blockindikering under genomarbetningen av en cykel Under cykelns totala gångtid förblir cykelanropet stående i den aktuella blockindikeringen. Cykelanrop och parameterlista Försörjningsparametrarna för cyklerna kan du överlämna via parameterlistan vid cykelanrop. Märk Cykelanrop kräver alltid ett block för sig. Grundläggande anvisningar för parameterförsörjning av standardcyklerna Programmeringsanvisningen beskriver parameterlistan för varje cykel med ordningsföljd och typ. Ordningsföljden för försörjningsparametrarna måste ovillkorligen respekteras. Varje försörjningsparameter till en cykel har en bestämd datatyp. Vid cykelanrop skall dessa typer iakttagas för de parametrar som används aktuellt. Till parameterlistan kan följande parametrar överlämnas: R-parametrar (endast för siffervärden) Konstanter Används R-parametrar i parameterlistan, måste dessa dessförinnan beläggas med värden i programmet. Cyklerna kan därvid anropas på följande sätt: med en ofullständig parameterlista eller under utelämnande av parametrar. Önskar du utelämna de sista övergivningsparametrarna, som skulle skrivas i anropet, då kan parameterlista avslutas i förtid med ")". Vill du dessemellan utelämna parametrar, då skall ett "...,,..." skrivas som platshållare därför. Plausibilitetskontroller för värden på parametrar med ett inskränkt värdeområde görs inte, om inte en felreaktion uttryckligen beskrivs för en cykel. Innehåller parameterlistan vid cykelanrop fler noteringar än det finns parametrar definierade i cykeln, visas det allmänna NC-larmet "Parametertal för stort", och cykeln utförs inte. Cykelanrop De olika möjligheterna att skriva ett cykelanrop framställs i programmeringsexemplen till de enskilda cyklerna. 296 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

297 Cykler 10.3 Grafiskt cykelstöd i programeditorn Simulation av cykler Program med cykelanrop kan till att börja med testas i simulation. Vid simulation visualiseras förflyttningsvägarna för cykeln på bildskärmen Grafiskt cykelstöd i programeditorn Programeditorn i styrningen erbjuder ett programmeringsstöd för infogande av cykelanrop i programmet och för inmatning av parametrar. Funktion Cykelstödet består av tre komponenter: 1. Cykelval 2. Inmatningsmasker för parameterförsörjning 3. Hjälpbild för cykel (befinner sig i inmatningsmasken). Översikt över nödvändiga filer Bas för cykelstödet är följande filer: cov.com sc.com Märk Dessa filer måste alltid vara laddade i styrningen. De laddas vid idrifttagandet av styrningen. Manövrering av cykelstödet För infogande av ett cykelanrop i ett program utför du följande steg efter varandra: I de horisontala softkeyraden kan förgrenas via de förefintliga softkeys "Drilling" och "Milling" till urvalsrader för de enskilda cykerna. Valet av cykel sker via den vertikala softkeyraden tills den motsvarande inmatningsmasken med hjälpbild visas. Sedan matas värdena för parametrarna in. Värden kan matas in direkt (siffervärden) eller indirekt (R-parametrar, t.ex. R27, eller uttryck från R-parametrarna, t.ex. R27+10). Vid inmatning av siffervärden sker en kontroll, om värdet ligger inom det tillåtna området. Några parametrar, som endast kan anta få värden, väljs med hjälp av toggle-knappen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 297

298 Cykler 10.3 Grafiskt cykelstöd i programeditorn Vid borrcykler finns också möjligheten att med den vertikala softkeyn "Modal Call" modalt anropa en cykel. Bortvalet av det modala anropet sker via "Deselect modal" i urvalslistan för borrcyklerna. Avslutning med "OK" (resp. vid felinmatning med "Abort"). Återöversättning Återöversättningen av programkoder tjänar till att med hjälp av cykelstödet företa ändringar i ett bestående program. Markören placeras på den rad som skall ändras och softkeyn "Recompile" trycks ner. Därmed öppnas åter den tillhörande inmatningsmasken ur vilken programstycket skapades och värden kan ändras och övertas. 298 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

299 Cykler 10.4 Borrcykler 10.4 Borrcykler Allmänt Borrcykler är enligt DIN fastlagda rörelserförlopp för borrning, arborrning, gängborrning osv. Ditt anrop sker med underprogram med ett fastlagt namn och en parameterlista. För arborrning står totalt fem cykler till förfogande. Dessa skiljer sig i det teknologiska förloppet och därmed i sina parameterinställningar. Arborrcykel Egenheter vid parameterinställningen Brotscha 1 CYCLE85 olika matningar för borra och tillbakamatning Svarva ur CYCLE86 orienterat spindelstopp, föreskriven tillbakamatningsväg, tillbakamatning i snabbgång, förskriven spindelrotationsriktning Borra med stopp 1 CYCLE87 spindelstopp M5 och programstopp M0 på borrdjupet, fortsatt arbete efter NC_Start, tillbakamatning i snabbgång, föreskriven spindelrotationsriktning Borra med stopp 2 CYCLE88 som CYCLE87 plus fördröjningstid på borrdjup Brotscha 2 CYCLE89 borra och tillbakamatning med samma matning Borrcyklerna kan vara modalt verksamma, dvs. de utförs i slutet av varje block som innehåller rörelsekommandon. Ytterligare av användaren upprättade cykler kan likaledes anropas modalt (se även Kapitel "Översikt över anvisningarna" resp. "Grafiskt cykelstöd i programeditorn"). Det finns två typer av parametrar: geometriparametrar och bearbetningsparametrar Geometriparametrarna är identiska vid alla borrcykler, borrbildscykler och fräscykler. De definierar referens- och tillbakamatningsplanet, säkerhetsavståndet samt det absoluta resp. relativa slutborrdjupet. Geometriparametrarna beskrivs en gång vid den första borrcykeln CYCLE81. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 299

300 Cykler 10.4 Borrcykler Bild 10-2 Borra, centrera - CYCLE81 Bearbetningsparametrarna har för de olika cyklerna olika betydelse och verkan. De beskrivs därför separat för varje cykel. 300 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

301 Cykler 10.4 Borrcykler Förutsättningar Villkor för anrop och återvändande Borrcyklerna är programmerade oberoende av de konkreta axelnamnen. Före cykelanrop skall köras till borrpositionen i det överordnade programmet. De passande värdena för matning, spindelvarvtal och spindelrotationsriktning programmerar du i detaljprogrammet, om det inte finns några försörjningsparametrar för detta i borrcykeln. De före cykelanropet aktiva G-funktionerna och det aktuella datablocket bibehålls under cykeln. Plandefinition Vid borrcyklerna förutsätts i allmänhet att det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet, i vilket skall bearbetas, är definierat genom val av ett plan G17, G18 eller G19 och aktivering av en programmeringsbar förskjutning. Borraxeln är alltid den axel i detta koordinatsytem som står vinkelrätt mot det aktuella planet. Före anropet måste en längdkompensering vara vald. Denna verkar alltid vinkelrätt mot det valda planet och förblir aktiv även efter cykelslut. Bild 10-3 Längdkompensering Fördröjningstidsprogrammering Parametrarna för fördröjningstiderna i borrcyklerna tillordnas alltid F-ordet och skall försörjas motsvarande med värden i sekunder. Avvikelser därifrån beskrivs uttryckligen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 301

302 Cykler 10.4 Borrcykler Borra, centrera - CYCLE81 Programmering CYCLE81(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR) Tabell 10-2 Parametrar CYCLE81 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med den i det anropande programmet programmerade matningen (G1) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Förklaring av parametrarna: RFP och RTP (referensplan och tillbakamatningsplan) Som regel har referens- (RFP) och tillbakamatningsplanet (RTP) olika värden. I cykeln utgås från att tillbakamatningsplanet ligger framför referensplanet. Avståndet för tillbakamatningsplanet till slutborrdjup är alltså större än avståndet för referensplanet till slutborrdjup. SDIS (säkerhetsavstånd) Säkerhetsavståndet (SDIS) verkar i förhållande till referensplanet. Detta läggs ytterligare framåt med säkerhetsavståndet. Riktningen i vilken säkerhetsavståndet verkar, bestäms automatiskt av cykeln. 302 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

303 Cykler 10.4 Borrcykler DP och DPR (slutborrdjup) Slutborrdjupet kan valfritt anges absolut (DP) eller relativt (DPR) till referensplanet. Vid relativ uppgift beräknar cykeln självständigt djupet som resulterar med hjälp av läget för referens- och tillbakamatningsplan. Bild 10-4 Slutborrdjup Märk Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup: Enligt värde för relativt djup" i dialograden. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte tillåten. Felmeddelandet "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 303

304 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Bohren_Zentrieren Med detta program kan du tillverka 3 hål under användning av borrcykeln CYCLE81, varvid denna anropas med olika parameterförsörjning. Borraxeln är alltid Z-axeln. Bild 10-5 Exempel CYCLE81 N10 G0 G17 G90 F200 S300 M3 N20 D3 T3 Z110 N30 X40 Y120 N40 CYCLE81(110, 100, 2, 35) N50 Y30 N60 CYCLE81(110, 102,, 35) N70 G0 G90 F180 S300 M03 N80 X90 N90 CYCLE81(110, 100, 2,, 65) N100 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till den första borrpositionen ; cykelanrop med absolut slutborrdjup, säkerhetsavstånd och ofullständig parameterlista ; köra till nästa borrposition ; cykelanrop utan säkerhetsavstånd ; bestämning av teknologivärden ; köra till nästa position ; cykelanrop med relativt slutborrdjup och säkerhetsavstånd ; programslut 304 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

305 Cykler 10.4 Borrcykler Borra, plansänka - CYCLE82 Programmering CYCLE82(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB) Parametrar Tabell 10-3 Parametrar CYCLE82 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, kan en fördröjningstid bli verksam. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med den före cykelanrop programmerade matningen (G1) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 305

306 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild 10-6 Förklaring av parametrar CYCLE82 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. Märk Matas ett värde in både för DP och för DPR, så härleds slutborrdjupet från DPR. Om detta skiljer sig från det via DP programmerade absoluta djupet, kommer meddelandet "Djup: Enligt värde för relativt djup" i meddelanderaden. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplanet är en relativ djupuppgift inte tillåten. Felmeddelandet "Referensplan felaktigt definierat" kommer och cykeln utförs inte. Detta felmeddelande kommer också när tillbakamatningsplanet ligger efter referensplanet, dess avstånd till slutborrdjupet är alltså mindre. 306 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

307 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Bohren_Plansenken Programmet utför på positionen X24 Y15 i XY-planet en gång ett hål med djupet 27 mm under användning av cykeln CYCLE82. Fördröjningstiden är angiven med 2 s, säkerhetsavståndet i borraxeln Z med 4 mm. Bild 10-7 Exempel CYCLE82 N10 G0 G17 G90 F200 S300 M3 N20 D1 T10 Z110 N30 X24 Y15 N40 CYCLE82(110, 102, 4, 75,, 2) N50 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop med absolut slutborrdjup och säkerhetsavstånd ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 307

308 Cykler 10.4 Borrcykler Djuphålsborra - CYCLE83 Programmering CYCLE83(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, FDEP, FDPR, DAM, DTB, DTS, FRF, VARI) Parametrar Tabell 10-4 Parametrar CYCLE83 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) FDEP real första borrdjup (absolut) FDPR real första borrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DAM real degressionsbelopp (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) DTS real fördröjningstid i begynnelsepunkten och vid spåntömningen FRF real matningsfaktor för första borrdjup (skall matas in utan förtecken) värdeområde: VARI int bearbetningstyp: spånbrytning=0 spåntömning=1 Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Djupborrningshålet tillverkas därvid genom flera gånger stegvis djupansättning, vars maximala belopp kan angivas, till slutborrdjupet. Valfritt kan borren efter varje ansättningsdjup dras tillbaka till referensplanet + säkerhetsavstånd för spåntömning eller med var gång 1 mm för spånbrytning. 308 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

309 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar förljande förlopp: Djuphålsborra med spåntömning (VARI=1) Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 för spåntömning Hålla fördröjningstid i begynnelsepunkten (parameter DTS) Köra fram till det sist uppnådda borrdjupet, minskat med det cykelinternt beräknade förhållningsavståndet med G0 Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Bild 10-8 Djuphålsborra med spåntömning (VARI=1) Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 309

310 Cykler 10.4 Borrcykler Djuphålsborra med spånbrytning (VARI=0) Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till första borrdjup med G1, varvid matningen resulterar ur den vid cykelanrop programmerade matningen, som räknas ihop med parametern FRF (matningsfaktor) Hålla fördröjningstid på slutborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning med 1 mm från det aktuella borrdjupet med G1 och den i det anropande programmet programmerade matningen (för spånbrytning) Köra till nästa borrdjup med G1 (rörelseförloppet fortsätts tills slutborrdjupet har uppnåtts) Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Bild 10-9 Djuphålsborra med spånbrytning (VARI=0) Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Sammanhang mellan parametrarna DP (resp. DPR), FDEP (resp. FDPR) och DAM Mellanborrdjupen beräknas i cykeln från slutborrdjup, första borrdjup och degressionsbelopp på följande sätt: I första steget körs till det via det första borrdjupet parameterinställda djupet, om detta inte överskrider det totala borrdjupet. Från och med det andra borrdjupet resulterar borrslaget ur slaget för det första borrdjupet minus degressionsbelopp, såvida borrslaget är större än det programmerade degressionsbeloppet. De följande borrslagen motsvarar degressionsbeloppet, så länge som restdjupet förblir större än det dubbla degressionsbeloppet. De sista båda borrslagen delas upp och körs likformigt och är på så vis alltid större än det halva degressionsbeloppet. 310 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

311 Cykler 10.4 Borrcykler Ligger värdet för det första borrdjupet i motsatt riktning mot det totala djupet, kommer felmeddelandet "Första borrdjupet felaktigt definierat" och cykeln utförs inte. Parameter FDPR verkar i cykeln som parameter DPR. Vid identiska värden för referens- och tillbakamatningsplan är den relativa uppgiften för det första borrdjupet möjlig. Programmeras det första borrdjupet större än slutborrdjupet, överskrids aldrig slutborrdjupet. Cykeln förminskar det första borrdjupet automatiskt så mycket att slutborrdjupet uppnås vid borrningen och borrar endast en gång. DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. DTS (fördröjningstid) Fördröjningstiden i begynnelsepunkten hålls endast vid VARI=1 (spåntömning). FRF (matningsfaktor) Via denna parameter kan du ange en reduceringsfaktor för den aktiva matningen, som det tas hänsyn till endast vid körningen till det första borrdjupet i cykeln. VARI (bearbetningstyp) Sätts parametern VARI=0, frikörs borren efter det varje borrdjup uppnåtts 1 mm för spånbrytning. Vid VARI=1 (för spåntömning) körs borren alltid till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Märk Framflyttningsavståndet beräknas cykelinternt på följande sätt: För ett borrdjup upp till 30 mm är värdet för framflyttningsavståndet alltid lika med 0.6 mm. Vid borrdjup därutöver gäller beräkningsformeln borrdjup/50 (därvid är värdet begränsat till maximalt 7 mm). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 311

312 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Djuphålsborra Detta program utför cykeln CYCLE83 i positionerna X80 Y120 och X80 Y60 i XY-planet. Det första hålet utförs med fördröjningstiden noll och bearbetningstypen spånbrytning. Slutborrdjupet liksom det första borrdjupet har angivits absolut. Vid andra anropet är en fördröjningstid på 1 s programmerad. Bearbetningstypen spåntömning valdes, slutborrdjupet skall angivas relativt till referensplanet. Borraxeln är i båda fallen Z-axeln. Bild Exempel CYCLE83 N10 G0 G17 G90 F50 S500 M4 N20 D1 T12 N30 Z155 N40 X80 Y120 N50 CYCLE83(155, 150, 1, 5, 0, 100,, 20, 0, 0, 1, 0) N60 X80 Y60 N70 CYCLE83(155, 150, 1,, 145,, 50, 20, 1, 1, 0.5, 1) N80 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till den första borrpositionen ; anrop av cykeln djupparametrar med absolutvärden ; köra till nästa borrposition ; anrop av cykeln med relativa uppgifter för slutborrdjup och 1:a borrdjup, säkerhetsavståndet uppgår till 1 mm matningsfaktor 0.5 ; programslut 312 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

313 Cykler 10.4 Borrcykler Gängborrning utan flyttande gänghållare - CYCLE84 Programmering CYCLE84(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDAC, MPIT, PIT, POSS, SST, SST1) Parametrar Tabell 10-5 Parametrar CYCLE84 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning) SDAC int rotationsriktning efter cykelslut värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5) MPIT real gängstigning som gängstorlek (med förtecken) värdeområde 3 (för M3) (för M48), förtecknet bestämmer rotationsriktningen i gängan PIT real gängstigning som värde (med förtecken) värdeområde: mm), förtecknet bestämmer rotationsriktningen i gängan POSS real spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader) SST real varvtal för gängborrning SST1 real varvtal för tillbakamatning Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade gängdjupet. Med cykeln CYCLE84 kan du tillverka gänghål utan flytande gänghållare. För gängborrning med flytande gänghållare finns det en egen cykel CYCLE840. Märk Cykeln CYCLE84 kan då användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd tekniskt, att gå i lägesreglerad spindeldrift. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 313

314 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Orienterat spindelstopp (värde i parametern POSS) och överförande av spindeln till axeldrift Gängborrning till slutborrdjup och varvtal SST Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet, varvtal SST1 och omvändning av rotationsriktning Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0, med återskrivning av de före cykelanrop sist programmerade spindelvarvtalet och den under SDAC programmerade rotationsriktningen inleds åter spindeldriften Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE84 DTB (fördröjningstid) Fördröjningstiden programmerar du i sekunder. Vid borrning i blindhål rekommenderas att utelämna fördröjningstiden. SDAC (rotationsriktning efter cykelslut) Under SDAC programmerar du rotationsriktningen efter det cykeln avslutats. Omvändningen av riktningen vid gängborrning sker cykelinternt automatiskt. 314 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

315 Cykler 10.4 Borrcykler MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde) Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde). Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll. Höger- eller vänstergänga fastläggs via förtecknet på stigningsparametern: positivt värde höger (som M3) negativt värde vänster (som M4) Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts. POSS (spindelposition) I cykeln stoppas spindeln orienterat före gängborrningen och förs till lägesreglering. Under POSS programmerar du spindelpositionen för detta spindelstopp. SST (varvtal) Parametern SST innehåller spindelvarvtalet för gängborrningsblocket med G331. SST1 (varvtal tillbakamatning) Under SST1 programmerar du varvtalet för tillbakamatningen ur gänghålet. Har denna parameter värdet noll, så sker tillbakamatningen med det under SST programmerade varvtalet. Märk Rotationsriktningen omvänds vid gängborrning i cykeln alltid automatiskt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 315

316 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Gänga utan flytande gänghållare På positionen X30 Y35 i XY-planet borras en gänga utan flytande gänghållare, borraxeln är Z-axeln. Ingen fördröjningstid är programmerad, djupuppgiften görs relativt. Parametrarna för rotationsriktningen och stigningen måste vara belagda med värden. En metriska gänga M5 borras. Bild Exempel CYCLE84 N10 G0 G90 T11 D1 N20 G17 X30 Y35 Z40 N30 CYCLE84(40, 36, 2,, 30,, 3, 5,, 90, 200, 500) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop, parametern PIT utelämnades, ingen uppgift för det absoluta djupet, ingen fördröjningstid, spindelstopp vid 90 grader, varvtal vid gängborrningen är 200, varvtal för tillbakamatningen är 500 ; programslut 316 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

317 Cykler 10.4 Borrcykler Gängborrning med flyttande gänghållare - CYCLE840 Programmering CYCLE840(RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDR, SDAC, ENC, MPIT, PIT, AXN) Parametrar Tabell 10-6 Parametrar CYCLE840 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på gängdjup (spånbrytning) SDR int rotationsriktning för tillbakamatning värden: 0 (automatisk omvändning av rotationsriktningen), 3 eller 4 (för M3 eller M4) SDAC int rotationsriktning efter cykelslut värden: 3, 4 eller 5 (för M3, M4 eller M5) ENC int gängborrning med/utan givare värden: 0 = med givare, 1 = utan givare MPIT real gängstigning som gängstorlek (med förtecken) värdeområde 3 (för M3) (för M48) PIT AXN real integer gängstigning som värde (med förtecken) värdeområde: mm verktygsaxel värden: 1 = 1. axeln i planet 2 = 2. axeln i planet annars 3. axeln i planet Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade gängdjupet. Med denna cykel kan med flytande gänghållare utan givare och med givare gänghål tillverkas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 317

318 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp gängborrning med flytande gänghållare utan givare Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Bild Gängborrning med flytande gänghållare utan givare CYCLE840 Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Gängborrning till slutborrdjup Hålla fördröjningstid på gängborrdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 318 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

319 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp gängborrning med flytande gänghållare med givare Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Bild Gängborrning med flytande gänghållare med givare CYCLE840 Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Gängborrning till slutborrdjup Hålla fördröjningstid på gängdjup (parameter DTB) Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttande referensplanet Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 DTB (fördröjningstid) Fördröjningstiden programmerar du i sekunder. SDR (rotationsriktning för tillbakamatning) Skall omvändningen av spindelriktningen ske automatiskt så skall SDR=0 ställas in. Är per maskindatum fastlagt att ingen givare kommer att användas (då har maskindatum MD30200 NUM_ENCS värdet 0), måste parametern beläggas med värdet 3 eller 4 för rotationsriktningen, annars visas larmet "Ingen spindelriktning programmerad" och cykeln avbryts. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 319

320 Cykler 10.4 Borrcykler SDAC (rotationsriktning) Eftersom cykeln också kan anropas modalt (se Kapitel "Grafiskt cykelstöd"), behöver den för utförandet av de ytterligare gänghålen en rotationsriktning. Denna programmeras i parametern SDAC och motsvarar den före första anrop i det överordnade programmet skrivna rotationsriktningen. Är SDR=0, så har det under SDAC skrivna värdet i cykeln ingen betydelse och kan utelämnas vid parameterinställningen. ENC (gängborrning) Skall gängborrningen göras utan givare, fastän en givare finns, måste parametern ENC beläggas med 1. Finns däremot ingen givare och parametern har värdet 0, tas det hänsyn till den i cykeln. MPIT och PIT (gängstigning som gängstorlek och som värde) Parametern för stigningen är av betydelse endast i sammanhang med gängborrning med givare. Ur spindelvarvtalet och stigningen beräknar cykeln matningsvärdet. Värdet för gängstigningen kan valfritt angivas som gängstorlek (endast för metriska gängor mellan M3 och M48) eller som värde (avstånd från en gänga till nästa som siffervärde). Respektive parameter som inte behövs utelämnas i anropet resp. erhåller värdet noll. Har båda stigningsparametrarna värden som motsäger varandra, skapas av cykeln larmet "Gängstigning felaktig" och bearbetningen av cykeln avbryts. Märk Cykeln väljer beroende av maskindatum MD30200 NUM_ENCS, om gängan skall borras med eller utan givare. Före cykelanrop skall rotationsriktningen för spindeln programmeras med M3 resp. M4. Under gängblocken med G63 fryses värdena för matnings- och spindelvarvtalsövermanningsbrytaren på 100%. Gängborrning utan givare kräver som regel en längre flytande gänghållare. 320 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

321 Cykler 10.4 Borrcykler AXN (verktygsaxel) Följande bild visar möjligheterna för de borraxlar som skall väljas. Vid G18 beryder: AXN=1 ;motsvarar Z AXN=2 ;motsvarar X AXN=3 ;motsvarar Y (om Y-axeln finns) Bild AXN (verktygsaxel) Genom programmering av borraxeln via AXN (nummer på borraxeln) kan borraxeln programmeras direkt. AXN=1 1. axeln i planet AXN=2 2. axeln i planet AXN=3 3. axeln i planet För att till exempel bearbeta ett centrerhål (i Z) i G18-planet, programmerar du: G18 AXN=1 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 321

322 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Gänga utan givare Med detta program borras en gänga utan givare på positionen X35 Y35 i XY-planet, borraxeln är Z-axeln. Rotaionsriktningsparametrarna SDR och SDAC måste angivas, parametern ENC förbeläggs med 1, djupuppgiften görs absolut. Stigningsparametern PIT kan utelämnas. Till bearbetningen används en flytande gänghållare. Bild Exempel gänga utan givare CYCLE840 N10 G90 G0 T11 D1 S500 M3 ; bestämning av teknologivärden N20 G17 X35 Y35 Z60 ; framkörning till borrpositionen N30 G1 F200 ; bestämning av banmatningen N40 CYCLE840(59, 56,, 15, 0, 1, 4, 3, 1,, ) ; cykelanrop, fördröjningstid 1 s, rotationsriktning för tillbakamatning M4, rotationsriktning enligt cykel M3, inget säkerhetsavstånd, parametrarna MPIT och PIT är utelämnade N50 M02 ; programslut 322 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

323 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Gänga med givare Med detta program tillverkas på positionen X35 Y35 en gänga i XY-planet med givare. Borraxeln är Z-axeln. Stigungsparametern måste angivas, en automatisk omvändning av rotationsriktningen är programmerad. Till bearbetningen används en flytande gänghållare. Bild Exempel gänga med givare CYCLE840 N10 G90 G0 T11 D1 S500 M4 N20 G17 X35 Y35 Z60 N30 CYCLE840(59, 56,, 15, 0, 0, 4, 3, 0, 0, 3.5) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop, utan säkerhetsavstånd, med absolut djupuppgift ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 323

324 Cykler 10.4 Borrcykler Brotscha 1 (arborra 1) - CYCLE85 Programmering CYCLE85 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, FFR, RFF) Parametrar Tabell 10-7 Parametrar CYCLE85 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) FFR real matning RFF real matning för tillbakamatning Funktion Verktyget borrar med det föreskrivna spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Den inåtgående och utåtgående rörelsen sker med matningen, som alltid skall angivas under de motsvarande parametrarna FFR och RFF. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Köra till slutborrdjupet med G1 och den under parametern FFR programmerade matningen Hålla fördröjningstid på slutborrdjup Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och den under parametern RFF förskrivna matningen för tillbakamatningen Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 324 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

325 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE85 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup i sekunder. FFR (matning) Det under FFR föreskrivna matningsvärdet verkar vid borrning. RFF (matning för tillbakamatning) Det under RFF programmerade matningsvärdet verkar vid tillbakamatning ur hålet fram till referensplan + säkerhetsavstånd. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 325

326 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Första arborrning Cykeln CYCLE85 anropas till Z70 X50 i ZX-planet. Borraxeln är Y-axeln. Slutborrdjupet i cykelanropet är relativt angivet, ingen fördröjningstid är programmerad. Ovankanten till arbetsstycket ligger vid Y102. Bild Exempel CYCLE85 N10 T11 D1 G1 F200 M3 S200 N20 G18 Z70 X50 Y105 N30 CYCLE85(105, 102, 2,, 25,, 300, 450) N40 M02 ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop, ingen fördröjningstid programmerad ; programslut 326 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

327 Cykler 10.4 Borrcykler Ursvarva (arborra 2) - CYCLE86 Programmering CYCLE86 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR, RPA, RPO, RPAP, POSS) Parametrar Tabell 10-8 Parametrar CYCLE86 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) RPA real tillbakamatningsväg i 1:a axeln i planet (inkrementell, skall matas in med förtecken) RPO real tillbakamatningsväg i 2:a axeln i planet (inkrementell, skall matas in med förtecken) RPAP real tillbakamatningsväg i borraxeln (inkrementell, skall matas in med förtecken) POSS real spindelposition för orienterat spindelstopp i cykeln (i grader) Funktion Cykeln understöder ursvarvning av hål med en arborrstång. Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade borrdjupet. Vid arborra 2 görs efter det borrdjupet uppnåtts ett orienterat spindelstopp. Sedan körs med snabbgång till de programmerade tillbakamatningspositionerna och därifrån till tillbakamatningsplanet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 327

328 Cykler 10.4 Borrcykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid hålls på slutborrdjup Orienterat spindelstopp på den under POSS programmerade spindelpositionen Köra tillbakamatningsväg i upp till 3 axlar med G0 Tillbakamatning i borraxeln till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 (ursprunglig borrposition i båda axlarna i planet) Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE86 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. SDIR (rotationsriktning) Med denna parameter bestämmer du den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln blir inte utförd. 328 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

329 Cykler 10.4 Borrcykler RPA (tillbakamatningsväg, i 1:a axeln) Under denna parameter definierar du en tillbakamatningsrörelse i 1:a axeln (abskissa), som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. RPO (tillbakamatningsväg, i 2:a axeln) Med denna parameter bestämmer du en tillbakamatningsrörelse i 2:a axeln (ordinata), som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. RPAP (tillbakamatningsväg, i borraxeln) Under denna parameter definierar du en tillbakamatningsrörelse i borraxeln, som utförs efter det slutborrdjupet uppnåtts och orienterat spindelstopp görs. POSS (spindelposition) Under POSS skall spindelpositionen för det orienterade spindelstoppet programmeras i grader efter det slutborrdjupet uppnåtts. Märk Det är möjligt att stoppa den aktiva spindeln orienterat. Programmeringen av det tillhörande vinkelvärdet görs med en övergivandeparameter. Cykeln CYCLE86 kan då användas, när den för borrningen avsedda spindeln är i stånd tekniskt, att utföra SPOS-kommandot. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 329

330 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Andra arborrning I XY-planet anropas till positionen X70 Y50 i cykeln CYCLE86. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut programmerat, ett säkerhetsavstånd är inte föreskrivet. Fördröjningstiden på slutborrdjupet uppgår till 2 s. Ovankanten på arbetsstycket ligger vid Z110. I cykeln skall spindeln rotera med M3 och stoppa vid 45 grader. Bild Exempel CYCLE86 N10 G0 G17 G90 F200 S300 M3 N20 T11 D1 Z112 N30 X70 Y50 N40 CYCLE86(112, 110,, 77, 0, 2, 3, -1, -1, 1, 45) N50 M02 ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop med absolut borrdjup ; programslut 330 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

331 Cykler 10.4 Borrcykler Arborra med stopp 1 (arborra 3) - CYCLE87 Programmering CYCLE87 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, SDIR) Parametrar Tabell 10-9 Parametrar CYCLE87 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. Vid arborra 3 skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts ett spindelstopp utan orientering M5 och sedan ett programmerat stopp M0. Med knappen NC-START fortsätts den utgående rörelsen fram till tillbakamatningsplanet i snabbgång. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Spindelstopp med M5 Tryck på knappen NC-START Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 331

332 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE87 SDIR (rotationsriktning) Parametern bestämmer den rotationsriktning, med vilken hålet tillverkas i cykeln. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln avbryts. 332 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

333 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Tredje arborrning Cykeln CYCLE87 anropas till X70 Y50 i XY-planet. Borraxeln är Z-axeln. Slutborrdjupet är absolut angivet. Säkerhetsavståndet uppgår till 2 mm. Bild Exempel CYCLE87 DEF REAL DP, SDIS N10 DP=77 SDIS=2 N20 G0 G17 G90 F200 S300 N30 D3 T3 Z113 N40 X70 Y50 N50 CYCLE87 (113, 110, SDIS, DP,, 3) N60 M02 ; definition av parametrarna ; värdetillordningar ; bestämning av teknologivärden ; framkörning till tillbakamatningsplanet ; framkörning till borrpositionen ; cykelanrop med programmerad spindelrotationsriktning M3 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 333

334 Cykler 10.4 Borrcykler Borra med stopp 2 (arborra 4) - CYCLE88 Programmering CYCLE88 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB, SDIR) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE88 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) SDIR int rotationsriktning värden: 3 (för M3), 4 (för M4) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det programmerade slutborrdjupet. Vid borra med stopp skapas efter det slutborrdjupet uppnåtts en fördröjningstid och ett spindelstopp utan orientering M5 samt ett programmerat stopp M0. Genom att trycka på knappen NC-START körs den utgående rörelsen fram till tillbakamatningsplanet i snabbgång. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid på slutborrdjup Spindel- och programstopp med M5 M0. Efter programstopp tryck på knappen NC- START. Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 334 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

335 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE88 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmeras fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. SDIR (rotationsriktning) Den programmerade rotationsriktningen verkar för förflyttningsvägen till slutborrdjup. Vid andra värden än 3 eller 4 (M3/M4) skapas larmet "Ingen spindelriktning programmeras" och cykeln avbryts. Programmeringsexempel: Fjärde arborrning Cykeln CYCLE88 anropas till X80 Y90 i XY-planet. Borraxeln är Z-axeln. Säkerhetsavståndet är programmerat med 3 mm, slutborrdjupet är angivet relativt till referensplanet. I cykeln verkar M4. N10 G17 G90 F100 S450 N20 G0 X80 Y90 Z105 N30 CYCLE88 (105, 102, 3,, 72, 3, 4) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till borrposition ; cykelanrop med programmerad spindelrotationsriktning M4 ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 335

336 Cykler 10.4 Borrcykler Brotscha 2 (arborra 5) - CYCLE89 Programmering CYCLE89 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DTB) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE89 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DTB real fördröjningstid på slutborrdjup (spånbrytning) Funktion Verktyget borrar med det programmerade spindelvarvtalet och matningshastigheten till det inmatade slutborrdjupet. När slutborrdjupet har uppnåtts, verkar den programmerade fördröjningstiden. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Borrpositionen är positionen i de båda axlarna för det valda planet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Körning till slutborrdjup med G1 och den före cykelanrop programmerade matningen Fördröjningstid hålls på slutborrdjup Tillbakamatning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G1 och samma matningsvärde Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 336 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

337 Cykler 10.4 Borrcykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE89 DTB (fördröjningstid) Under DTB programmerar du fördröjningstiden på slutborrdjup (spånbrytning) i sekunder. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 337

338 Cykler 10.4 Borrcykler Programmeringsexempel: Femta arborrning Till X80 Y90 i XY-planet anropas borrcykeln CYCLE89 med ett säkerhetsavstånd på 5 mm och uppgift över slutborrdjupet som absolut värde. Borraxeln är Z-axeln. Bild Exempel CYCLE89 DEF REAL RFP, RTP, DP, DTB RFP=102 RTP=107 DP=72 DTB=3 N10 G90 G17 F100 S450 M4 N20 G0 X80 Y90 Z107 N30 CYCLE89(RTP, RFP, 5, DP,, DTB) N40 M02 ; definition av parametrarna ; värdetillordningar ; bestämning av teknologivärden ; köra till borrposition ; cykelanrop ; programslut 338 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

339 Cykler 10.5 Borrbildscykler 10.5 Borrbildscykler Borrbildcykler beskriver endast geometrin för en placering av hål i planet. Sambandet till en borrcykel upprättas via det modala anropet av denna borrcykel före programmeringen av borrbildcykeln Förutsättningar Borrbildcykler utan borrcykelanrop Borrbildcykler kan användas för andra användningar också utan tidigare modalt anrop av en borrcykel, eftersom parameterinställningen av borrbildcyklerna inte kräver några uppgifter över den använda borrcykeln. Men har före anrop av borrbildcykeln inget underprogram anropats modalt, visas felmeddelandet "Ingen borrcykel aktiv". Detta felmeddelande kan du kvittera med felraderingsknappen och fortsätta programgenomarbetningen med NC-start. Borrbildcykeln kör sedan till de ur ingångsdata beräknade positionerna efter varandra, utan att anropa ett underprogram i dessa punkter. Beteende vid antalsparameter noll Antalet hål i en borrbild måste ställas in med parametrar. Är värdet för antalparametern vid cykelanrop noll (resp. har denna utelämnats i parameterlistan) kommer larmet "Antal hål är noll" och cykeln avbryts. Kontroll vid begränsade värdeområden för inmatningsparametrar I borrbildcyklerna görs generellt inga plausibilitetskontroller för försörjningsparametrar. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 339

340 Cykler 10.5 Borrbildscykler Hålrad - HOLES1 Programmering HOLES1 (SPCA, SPCO, STA1, FDIS, DBH, NUM) Parametrar Tabell Parametrar HOLES1 SPCA real 1. axeln i planet (abskissa) för en referenspunkt på den räta linjen (absolut) SPCO real 2. axeln i planet (ordinata) för denna referenspunkt (absolut) STA1 real Vinkel till 1:a axeln i planet (abskissa) värdeområde: -180<STA1<=180 grader FDIS real avstånd till första hålet från referenspunkten (skall matas in utan förtecken) DBH real avstånd mellan hålen (skall matas in utan förtecken) NUM int antal hål Funktion Med denna cykel kan du tillverka en hålrad, dvs. ett antal hål, som ligger på en rät linje resp. ett hålgaller. Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln. Förlopp Cykelinternt bestäms för undvikande av onödiga vägar med hjälp av ärpositionen för planaxlarna och hålradsgeometrin, om hålraden genomarbetas med början med det första eller det sista hålet. Därefter körs till borrpositionerna efter varandra i snabbgång. Bild Förlopp HOLES1 340 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

341 Cykler 10.5 Borrbildscykler Förklaring av parametrarna Bild Förklaring av parametrarna HOLES1 SPCA och SPCO (referenspunkt 1:a axeln i planet och 2:a axeln i planet) Det anges en punkt på hålradens räta linje, som betraktas som referenspunkt för bestämmande av avstånden mellan hålen. Från denna punkt anges avståndet till det första hålet FDIS. STA1 (vinkel) Den räta linjen kan inta ett godtyckligt läge i planet. Detta bestäms förutom av den genom SPCA och SPCO definierade punkten genom den vinkel, som den räta linjen med den 1:a axeln i planet till det vid anrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet innesluter. Vinkeln skall matas in under STA1 i grader. FDIS och DBH (avstånd) Under FDIS anger du avståndet från det första hålet till den under SPCA och SPCO definierade referenspunkten. Parametern DBH innehåller avståndet mellan två hål. NUM (antal) Med parametern NUM bestämmer du antalet hål. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 341

342 Cykler 10.5 Borrbildscykler Programmeringsexempel: Hålrad Med detta program kan du bearbeta en hålrad med 5 gängborrningar, som ligger parallellt till Z-axeln i ZX-planet och som har ett avstånd på 20 mm mellan varandra. Utgångspunkten för hålraden ligger vid Z20 och X30, varvid det första hålet har ett avstånd på 10 mm från denna punkt. Geometrin för hålraden beskrivs med cykeln HOLES1. Först borras med cykeln CYCLE82, därefter borras gänga med CYCLE84 (utan flytande gänghållare). Hålen har djupet 80 mm (differens mellan referensplan och slutborrdjup). Bild Exempel hålrad - HOLES1 N10 G90 F30 S500 M3 T10 D1 ; bestämmande av teknologivärdena för bearbetningsavsnittet N20 G17 G90 X20 Z105 Y30 ; köra till utgångsposition N30 MCALL CYCLE82(105, 102, 2, 22, 0, 1) ; modalt anrop av cykeln för att borra N40 HOLES1(20, 30, 0, 10, 20, 5) ; anrop hålradcykel, med början med det första hålet, i cykeln körs endast till borrpositionerna N50 MCALL ; välja modalt anrop... ; verktygsväxling N60 G90 G0 X30 Z110 Y105 ; köra till position bredvid 5:e hålet N70 MCALL CYCLE84(105, 102, 2, 22, 0,, 3,, 4.2,,300, ) N80 HOLES1(20, 30, 0, 10, 20, 5) N90 MCALL N100 M02 ; modalt anrop av cykeln för gängborrning ; anrop hålradcykel, med början med det 5:e hålet i hålraden ; välja modalt anrop ; programslut 342 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

343 Cykler 10.5 Borrbildscykler Programmeringsexempel: Hålgaller Med detta program kan du bearbeta ett hålgaller, bestående av 5 rader med var och en 5 hål, som ligger i XY-planet och har ett avstånd på 10 mm till varandra. Utgångspunkten för hålgallret ligger vid X30 Y20. I exemplet används R-parametrar som övergivandeparametrar för cykeln. Bild Exempel hålgaller - HOLES1 R10=102 R11=105 R12=2 R13=75 R14=30 R15=20 R16=0 R17=10 R18=10 R19=5 R20=5 R21=0 R22=10 Referensplan Tillbakamatningsplan Säkerhetsavstånd Borrdjup Referenspunkt hålrad 1:a axeln i planet Referenspunkt hålrad 2:a axeln i planet Begynnelsevinkel Avstånd 1:a hålet från referenspunkt Avstånd mellan hålen Antal hål per rad Antal rader Räknare för raderna Avstånd mellan raderna N10 G90 F300 S500 M3 T10 D1 N20 G17 G0 X=R14 Y=R15 Z105 N30 MCALL CYCLE82(R11, R10, R12, R13, 0, 1) N40 LABEL1: N41 HOLES1(R14, R15, R16, R17, R18, R19) N50 R15=R15+R22 N60 R21=R21+1 N70 IF R21<R20 GOTOB LABEL1 N80 MCALL N90 G90 G0 X30 Y20 Z105 N100 M02 : bestämning av teknologivärden ; köra till utgångsposition ; modalt anrop av borrcykel ; anrop av hålcirkelcykel ; beräkna y-värde för nästa rad ; höja radräknaren ; tillbakahopp till LABEL1, när villkoret är uppfyllt ; välja modalt anrop ; köra till utgångsposition ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 343

344 Cykler 10.5 Borrbildscykler Hålcirkel - HOLES2 Programmering HOLES2 (CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, NUM) Parametrar Tabell Parametrar HOLES2 CPA real medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 1:a axeln i planet CPO real medelpunkt för hålcirkeln (absolut), 2:a axeln i planet RAD real radie för hålcirkeln (skall matas in utan förtecken) STA1 real begynnelsevinkel värdeområde: -180<STA1<=180 grader INDA real framkopplingsvinkel NUM int antal hål Funktion Med hjälp av denna cykel kan en hålcirkel bearbetas. Bearbetningsplanet skall fastläggas före anrop av cykeln. Typen av hål bestäms av den tidigare modalt valda borrcykeln. Bild Hålrad - HOLES2 344 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

345 Cykler 10.5 Borrbildscykler Förlopp I cykeln körs i planet till borrpositionerna på hålcirkeln efter varandra med G0. Bild Förlopp HOLES2 Förklaring av parametrarna Bild Förklaring av parametrarna HOLES2 CPA, CPO och RAD (medelpunktsposition och radie) Läget för hålcirkeln i bearbetningsplanet är definierad via medelpunkt (parametrar CPA och CPO) och radie (parameter RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 345

346 Cykler 10.5 Borrbildscykler STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel) Genom dessa parametrar bestäms placeringen av hålen på hålcirkeln. Parametern STA1 anger vridvinkeln mellan den positiva riktningen för 1:a axeln (abskissa) i det före cykelanrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet och det första hålet. Parametern INDA innehåller vridvinkeln från ett hål till nästa. Har parametern INDA värdet noll, så beräknas framkopplingsvinkeln cykelinternt ur antalet hål, så att dessa fördelas likformigt över cirkeln. NUM (antal) Parametern NUM bestämmer antalet hål. Programmeringsexempel: Hålcirkel Med programmet tillverkas under användning av cykeln CYCLE82 4 hål med djupet 30 mm. Slutborrdjupet skall angivas relativt till referensplanet. Cirklen bestäms genom medelpunkten X70 Y60 och radien 42 mm i XY-planet. Begynnelsevinkeln uppgår till 33 grader. Säkerhetsavståndet i borraxeln Z uppgår till 2 mm. Bild Exempel hålcirkel - HOLES2 N10 G90 F140 S170 M3 T10 D1 N20 G17 G0 X50 Y45 Z2 N30 MCALL CYCLE82(2, 0, 2,, 30, 0) N40 HOLES2 (70, 60, 42, 33, 0, 4) N50 MCALL N60 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till utgångsposition ; modalt anrop av borrcykeln, utan fördröjningstid, DP är inte programmerat ; anrop hålcirkel, framkopplingsvinkeln beräknas i cykeln, eftersom parametern INDA utelämnades ; välja modalt anrop ; programslut 346 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

347 Cykler 10.6 Fräscykler 10.6 Fräscykler Förutsättningar Villkor för anrop och återvändande Fräscykler programmerar du oberoende av de konkreta axelnamnen. Före anrop av fräscyklerna måste du aktivera en verktygskompensering. De motsvarande värdena för matning, spindelvarvtal och spinderotationsriktning skall programmeras i detaljprogrammet, om ingen parameter erbjuds för detta i fräscykeln. Medelpunktskoordinaterna för fräsbilden resp. den ficka som skall bearbetas programmerar du i ett högervridande koordinatsystem. De före cykelanropet aktiva G-funktionerna och den aktuella programmerbara Frame bibehålls under cykeln. Plandefinition I fräscyklerna förutsätts att det aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet har uppnåtts genom val av ett plan G17, G18 eller G19 och aktiveringen av en programmerbar Frame (om erforderligt). Ansättnngsaxeln är alltid den 3:e axeln i detta koordinatsystem. Bild Plan- och axeltillordning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 347

348 Cykler 10.6 Fräscykler Meddelanden över bearbetningsstatus Under bearbetningen av fräscyklerna visas meddelanden på styrningens bildskärm, som gör uttalanden om bearbetningsstatus. Följande meddelanden är möjliga: "Långhål <nr>första figur bearbetas" "Spår <nr>en ytterligare figur bearbetas" "Cirkelspår <nr>sista figur bearbetas" För <nr> står alltid numret för den figur som just bearbetas i meddelandetexten. Dessa meddelanden avbryter inte programgenomarbetningen och står kvar tills nästa meddelande kommer eller cykeln har avslutats Planfräsa - CYCLE71 Programmering CYCLE71 (_RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _PA, _PO, _LENG, _WID, _STA,_MID, _MIDA, _FDP, _FALD, _FFP1, _VARI, _FDP1) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE71 _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (additivt till referensplanet, skall matas in utan förtecken) _DP real djup (absolut) _PA real begynnelsepunkt (absolut) 1:a axeln i planet _PO real begynnelsepunkt (absolut) 2:a axeln i planet _LENG real Längd för rektangeln i 1:a axeln, inkrementell. Hörnet från vilket skall mätas, resulterar ur förtecknet. _WID real Längd för rektangeln i 2:a axeln, inkrementell. Hörnet från vilket skall mätas, resulterar ur förtecknet. _STA real vinkel mellan längsaxel på rekatangeln och 1:a axeln i planet (abskissa, skall matas in utan förtecken) värdeområde: 0 _STA < 180 _MID real maximalt ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken) _MIDA real maximal ansättningsbredd vid grovbearbetning i planet som värde (matas in utan förtecken) _FDP real frikörningsväg i riktningen för finbearbetningen (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FALD real arbetsmån för finbearbetning på djupet (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning för ytbearbetning 348 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

349 Cykler 10.6 Fräscykler _VARI integer bearbetningstyp (skall matas in utan förtecken) PLATS FÖR ENTAL värden: 1 grovbearbeta, 2 finbearbeta PLATS FÖR TIOTAL värden: 1 parallell till 1:a axeln i planet, i en riktning, 2 parallell till 2:a axeln i planet, i en riktning, 3 parallell till 1:a axeln i planet, med växlande riktning 4 parallell till 2:a axeln i planet, med växlande riktning _FDP1 real övergångsväg i riktningen mot planansättningen (inkrementell, skall matas in utan förtecken) Funktion Med cykeln CYCLE71 kan en valfri rektangulär yta fräsas plan. Cykeln skiljer mellan skrubbearbetning (grovbearbetning av ytan i flera steg till arbetsmån för finbearbetning) och finbearbetning (fräsa över ytan en gång). Maximal ansättning i bredd och djup kan angivas. Cykeln arbetar utan fräsradiekompensering. Djupansättningen görs i det fria utrymmet. Bild Möjliga strategier för grovbearbetning vid planfräsning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 349

350 Cykler 10.6 Fräscykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en godtycklig position, från vilken det kan köras kollisionsfritt till ansättningspunkten i höjd med tillbakamatningsplanet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Med G0 körs till ansättningspunkten i höjd med den aktuella positionen och sedan likaledes med G0 till denna position på det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Därefter, likaledes med G0, ansättning till bearbetningsplanet. G0 är möjlig, eftersom ansättningen är i det fria utrymmet. Flera strategier för grovbearbetningen har planerats (axelparallellt i en riktning eller fram och tillbaka). Rörelseförlopp vid skrubbearbetning: Planfräsningen kan göras i flera plan enligt de programmerade värdena _DP, _MID och _FALD. Därvid arbetas uppifrån och nedåt, dvs. varje gång en yta grovbearbetas och sedan görs nästa djupansättning i det fria utrymmet (parameter _FDP). Förflyttningsvägarna vid grovbearbetning i planet beror på värdena för parametrarna _LENG, _WID, _MIDA, _FDP, _FDP1 och fräsradien för det aktiva verktyget. Den första banan som skall fräsas körs alltid så att ansättningsbredden är exakt _MIDA, så att ingen större än den maximalt möjliga breddansättningen kommer till stånd. Verktygsmedelpunkten flyttar sig på så sätt inte alltid exakt på kanten (endast vid _MIDA = fräsradie). Det mått med vilket verktyget förflyttas utanför kanten är alltid fräsdiameter - _MIDA, också när endast 1 steg görs i ytan, dvs. ytbredden + överlopp än mindre än _MIDA. De ytterligare banorna för breddansättningen beräknas internt så att en likformig banbredd (<=_MIDA) resulterar. Rörelseförlopp vid finbearbetning: Vid finbearbetning fräses ytan av i planet en gång. Arbetsmån för finbearbetningen vid skrubbearbetningen måste väljas så att det resterande djupet kan arbetas bort på en gång med finbearbetningsverktyget. Verktyget flyttar sig efter varje överfräsning i planet verkligen fritt. Vägen för frikörningen programmeras under parametern _FDP. Vid bearbetning i en riktning tas arbetsmån för finbearbetning + säkerhetsavstånd bort och det körs till nästa startpunkt med snabbgång. Vid skrubbearbetning i en riktning lyfts med det beräknade ansättningsdjupet + säkerhetsavståndet. Djupansättningen görs till samma punkt som vid skrubbearbetningen. Efter det finbearbetningen avslutats dras verktyget tillbaka till den sist uppnådda positionen fram till tillbakamatningsplanet _RTP. 350 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

351 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Fräsrörelse vid finbearbetning i en riktning Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS - se CYCLE81 Parametrar _STA, _MID, _FFP1 - se POCKET3. Bild Skrubbearbetning _MIDA större än fräsradien _DP (djup) Djupet kan angivas absolut (_DP) till referensplanet. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 351

352 Cykler 10.6 Fräscykler _PA, _PO (begynnelsepunkt) Med parametrarna _PA och _PO definierar du begynnelsepunkten för ytan i axlarna till planet. _LENG, _WID (längd) Med parametrarna _LENG och _WID bestämmer du längd och bredd på rektangeln i planet. Ur förtecknet framgår läget för rektangeln, relaterad till _PA och _PO. _MIDA (max. ansättningsbredd) Med parametern fastlägger du den maximala ansättningsbredden vid grovbearbetning av en yta. Analogt till känd beräkning för ansättningsdjupet (lika fördelning av det totala djupet med det största möjliga värdet) fördelas bredden likformigt, maximalt med under _MIDA programmerat värde. Är denna parameter inte programmerad, resp. har den värdet 0, så tar cykeln internt 80% av fräsdiametern som maximal ansättningsbredd. _FDP (frikörningsväg) Med parametern fastlägger du måttet för frikörningsvägen i planet. Denna parameter bör av förnuftiga skäl alltid ha ett värde större än noll. _FDP1 (överloppsväg) Med parametern kan en överloppsväg angivas i riktningen för planansättningen (_MIDA). Därigenom är det möjlig att utjämna skillnaden mellan den aktuella fräsradien och skärspetsen (t.ex. skärradie eller snett placerade skärplattor). Den sista fräsmedelpunktsbanan blir på det sättet alltid _LENG (eller _WID) + _FDP1 -verktygsradie (från kompenseringstabellen). Bild Överloppsväg _FDP1 352 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

353 Cykler 10.6 Fräscykler _FALD (arbetsmån för finbearbetning) Vid skrubbearbetning tas det hänsyn till en finbearbetningsarbetsmån i djupet, som programmeras under denna parameter. Vid finbearbetningen måste det resterande materialet, som har ännu blivit kvar som finarbetningstillskott, angivas, så att lyftningen och den anslutande ansättningen på startpunkten för nästa steg kan göras kollisionsfritt. Om > 0, då ignoreras parametern vid finbearbetningen. _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: Entalsplats: 1=skrubbearbetning till finarbetningsarbetsmån 2=finbearbetning Tiotalsplats: 1=parallell till 1:a axeln i planet, i en riktning 2=parallell till 2:a axeln i planet, i en riktning 3=parallell till 1:a axeln i planet, med växlande riktning 4=parallell till 2:a axeln i planet, med växlande riktning Har ett annat värde programmerats för parametern _VARI, avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningtyp felaktigt definierad" visats. Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 353

354 Cykler 10.6 Fräscykler Programmeringsexempel: Planfräsa yta Parameter för cykelanrop: Tillbakamatningsplan: 10 mm Referensplan: 0 mm Säkerhetsavstånd: 2 mm Fräsdjup: -11 mm Begynnelsepunkt för rektangeln: X = 100 mm, Y = 100 mm Rektangelns storlek: X = +60 mm, Y = +40 mm Vridvinkel i planet 10 grader Max. ansättningsdjup: 6 mm Max. ansättningsbredd: 10 mm Frikörningsväg i slutet av fräsbanan: 5 mm Ingen arbetsmån för finbearbetning: - Matning för ytbearbetning: 4000 mm/min Bearbetningstyp: Skrubbearbetning parallellt till X-axeln i växlande riktning Övergång vid sista skärningen beroende på skärgeometrin: mm En fräs med radien 10 mm används. N10 T2 D2 N20 G17 G0 G90 G54 G94 F2000 X0 Y0 Z20 N30 CYCLE71(10, 0, 2, -11, 100, 100, 60, 40, 10, 6, 10, 5, 0, 4000, 31, 2) N40 G0 G90 X0 Y0 N50 M02 ; köra till utgångsposition ; cykelanrop ; programslut 354 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

355 Cykler 10.6 Fräscykler Konturfräsa - CYCLE72 Programmering CYCLE72 (_KNAME, _RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _VARI, _RL, _AS1, _LP1, _FF3, _AS2, _LP2) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE72 _KNAME string namn på konturunderprogrammet _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (additivt till referensplanet, skall matas in utan förtecken) _DP real djup (absolut) _MID real maximalt ansättningsdjup (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FAL real arbetsmån för finbearbetning vid randkonturen (skall matas in utan förtecken) _FALD real arbetsmån för finbearbetning i botten (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning för ytbearbetning _FFD real matning för djupansättning (skall matas in utan förtecken) _VARI integer bearbetningstyp (skall matas in utan förtecken) PLATS FÖR ENTAL värden: 1 grovbearbeta, 2 finbearbeta PLATS FÖR TIOTAL värden: 0 mellanväg med G0, 1 mellanväg med G1 HUNDRAPLATS värden: 0 tillbakamatning vid konturslut fram till _RTP 1 tillbakamatning vid konturslut till _RFP + _SDIS 2 tillbakamatning vid konturslut med _SDIS 3 ingen tillbakamatning vid konturslut _RL integer Köra runt konturen i mitten, på höger eller vänster sida (med G40, G41 eller G42, skall matas in utan förtecken) värden: 40...G40 (fram- och bortkörning endast rät linje) 41...G G42 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 355

356 Cykler 10.6 Fräscykler _AS1 integer specifikation för framkörningsriktning/-bana: (skall matas in utan förtecken) PLATS FÖR ENTAL: värden: 1...rät linje tangential 2...fjärdedels cirkel 3...halvcirkel PLATS FÖR TIOTAL: värden: 0...framkörning till konturen i planet 1...framkörning till konturen på en bana i rymden _LP1 real längd på framkörningsvägen (vid rät linje) resp. radie för inkörningscirkelbågen (vid cirkel) (mata in utan förtecken) De ytterligare parametrarna kan angivas valfritt. _FF3 real matning för tillbakamatning och matning för mellanpositionering i planet (i det fria utrymmet) _AS2 integer specifikation för bortkörningsriktning/-bana: (skall matas in utan förtecken) PLATS FÖR ENTAL: värden: 1...rät linje tangential 2...fjärdedels cirkel 3...halvcirkel PLATS FÖR TIOTAL: värden: 0...bortkörning från konturen i planet 1...bortkörning från konturen på en bana i rymden _LP2 real längd på bortkörningsvägen (vid rät linje) resp. radie för bortkörningscirkelbågen (vid cirkel) (mata in utan förtecken) Funktion Med cykeln CYCLE72 kan fräsas längs en valfri, i ett underprogram definierad kontur. Cykeln arbetar med eller utan fräsradiekompensering. Konturen måste inte nödvändigtvis vara sluten. Inner- eller ytterbearbetning definieras över läget för fräsradiekompenseringen (i mitten, till vänster eller höger om konturen). Konturen måste programmeras i den riktning som den skall fräsas och bestå av minst 2 konturblock (begynnelse- och slutpunkt), eftersom konturunderprogrammet anropas direkt cykelinternt. 356 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

357 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Banfräsa 1 Bild Banfräsa 2 Funktioner hos cykeln: Val skrubbearbetning (köra runt en gång konturparallellt under hänsynstagande till arbetsmån för finbearbetning ev. på flera djup till arbetsmån för finbearbetning) och finbearbetning (köra runt slutkonturen en gång ev. på flera djup) Mjuk fram- och bortkörning vid konturen valfritt tangentialt eller radialt (fjärdedels eller halv cirkel) Programmerbara djupansättningar Mellanrörelser valfritt i snabbgång eller med matning Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 357

358 Cykler 10.6 Fräscykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en godtycklig position, från vilken det kan köras kollisionsfritt till konturbegynnelsepunkten i höjd med tillbakamatningsplanet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp vid skrubbearbetning: Djupansättningarna fördelas likformigt med det största möjlig värdet i enlighet med de föreskrivna parametrarna. Körning till startpunkten för första avfräsningen med G0/G1 (och _FF3). Denna punkt beräknas styrningsinternt och beror på konturbegynnelsepunkten (första punkt i underprogrammet), riktningen för konturen i begynnelsepunkten, framkörningsmodus och dess parametrar och av verktygsradien. I detta block kopplas fräsradiekompenseringen till. Djupansättningen till första resp. nästa bearbetningsdjup plus programmerat säkerhetsavstånd med G0/G1. Det första bearbetningsdjupet resulterar ur: det totala djupet, arbetsmån för finbearbetningen och den maximalt möjliga djupansättningen. Framkörning till konturen vinkelrätt med djupmatning och sedan i planet med det för ytbearbetningen programmerade matningen elller 3D med den under _FAD programmerade matningen i enlighet med programmeringen för mjuk framkörning. längs konturen med G40/G41/G42. Mjuk bortkörning från konturen med G1 och fortfarande matning för ytbearbetningen med lyftningsbeloppet. Tillbakamatning med G0 /G1 (och matning för mellanvägar _FF3) allt efter programmering. Tillbakakörning till djupansättningspunkten med G0/G1 (och _FF3). På nästa bearbetningsplan upprepas detta förlopp till arbetsmån för finbearbetning i djupet. När skrubbearbetningen avslutats står verktyget över bortkörningspunkten (styrningsinternt beräknad) från konturen i höjd med tillbakamatningsplanet. Cykeln skapar följande rörelseförlopp vid finbearbetning: Vid finbearbetning fräses längs konturen med respektive ansättning på djupet, tills det färdiga måttet i botten har uppnåtts. Mjuk framkörning till och lämnande av konturen med de för detta förefintliga parametrarna. Banan därtill beräknas styrningsinternt. Efter cykelslut står verktyget över bortkörningspunkten från konturen i höjd med tillbakamatningsplanet. 358 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

359 Cykler 10.6 Fräscykler Märk Konturprogrammering För programmeringen av konturen skall följande iakttagas: I underprogrammet får ingen programmerbar förskjutning väljas före den första programmerade positionen. Det första blocket i konturunderprogrammet är ett rätlinjigt block med G90, G0 eller G90, G1 och definierad start av konturen. Begynnelsepunkten för konturen är den första i konturunderprogrammet programmerade positionten i bearbetningsplanet. Fräsradiekompenseringen väljs till och bort av den överordnade cykeln, därför programmeras ingen G40, G41, G42 i konturunderprogrammet. Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS - se CYCLE81 Parametrar _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _DP - se POCKET3. Bild Förklaring av parametrar CYCLE72 _KNAME (namn) Konturen som skall fräsas, programmeras komplett i ett underprogram. Med _KNAME fastläggs namnet för konturunderprogrammet. 1. Konturen kan definieras som underprogram: _KNAME=namn på underprogrammet För namnet på konturunderprogrammet gäller alla i programmeringshandledningen beskrivna namnkonventioner. Inmatning: Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 359

360 Cykler 10.6 Fräscykler Underprogrammet finns redan --> mata in namnet, vidare Underprogrammet finns ännu inte --> mata in namnet och tryck på softkey "new file". Det anläggs ett program (huvudprogram) med det inmatade namnet och hoppas till kontureditorn. Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken. 2. Konturen kan också vara ett avsnitt av det anropande programmet: _KNAME=namn på begynnelselabel : namn på slutlabel Inmatning: Konturen är redan beskriven --> namn på begynnelselabel : mata in namn på slutlabel Konturen är ännu inte beskriven --> mata in namn på begynnelselabel och tryck på softkey "contour append". Begynnelse- och slutlabel skapas automatiskt ur det inmatade namnet och det hoppas till kontureditorn. Inmatningen avslutas med softkey "Teknol. mask" och det återgås till cykelstödsmasken. Exempel: _KNAME="KONTUR_1" _KNAME="ANFANG:ENDE" Fräskonturen är det fullständiga programmet Kontur_1. Fräskonturen är definierat som avsnitt i blocket med label ANFANG till blocket med label ENDE i det anropande programmet. _LP1, _LP2 (längd, radie) Med parametern _LP1 programmerar du framkörningsväg resp. framkörningsradie (avstånd från verktygsytterkanten till startpunkten för konturen) och med _LP2 bortkörningsvägen resp. bortkörningsradien (avstånd från verktygsytterkanten till slutpunkten för konturen). Värdet _LP1, _LP2 måste vara >0. Vid noll kommer felet "Fram- eller bortkörningsväg=0" Märk Vid G40 är fram- resp. bortkörningsvägen avståndet från verktygsmedelpunkten till begynnelse- resp. slutpunkt för konturen. 360 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

361 Cykler 10.6 Fräscykler _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: PLATS FÖR ENTAL värden: 1 skrubbearbetning 2 finbearbetning PLATS FÖR TIOTAL värden: 0 mellanväg med G0 1 mellanväg med G1 PLATS FÖR HUNDRATAL värden: 0 tillbakamatning vid konturslut fram till _RTP 1 tillbakamatning vid konturslut till _RFP + _SDIS 2 tillbakamatning vid konturslut med _SDIS 3 ingen tillbakamatning vid konturslut Har ett annat värde programmerats för parametern _VARI, avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" visats. _RL (körning runt konturen) Med parametern _RL programmerar du körning runt konturen i mitten, på höger eller vänster sida med G40, G41 eller G42. Möjliga värden se under "Parameter CYCLE72". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 361

362 Cykler 10.6 Fräscykler _AS1, _AS2 (framkörningsriktning/-bana, bortkörningsriktning/-bana) Med parametern _AS1 programmerar du specifikationen för framkörningsvägen och med _AS2 den för bortkörningsvägen. Möjliga värden se under "Parameter CYCLE72". Har _AS2 inte programmerats, då är beteendet för bortkörningsvägen samma som för framkörningsvägen. Den mjuka framkörningen till konturen på en bana i rymden (helix eller rät linje) bör endast programmeras, om därvid verktyget ännu inte är i ingrepp eller lämpligt härtill. Bild Körning runt konturen Vid fram- och bortkörning i mitten (G40) endast möjligt som rät linje. _FF3 (matning för tillbakamatning) Med parametern _FF3 definierar du en matning för tillbakamatningen för mellanpositioneringar i planet (i det fria utrymmet), om mellanrörelserna skall utföras med matning (G01). Programmeras inget matningsvärde, då görs mellanrörelserna vid G01 med ytmatning. 362 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

363 Cykler 10.6 Fräscykler Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmeringsexempel 1: runt en sluten kontur på utsidan Med detta program skall en i bild visad kontur fräsas. Bild Exempel fräsa runt en sluten kontur - CYCLE72 Parameter för cykelanrop: Tillbakamatningsplan: 250 mm Referensplan: 200 Säkerhetsavstånd: 3 mm Djup: 175 mm Maximal djupansättning: 10 mm Arbetsmån för finbearbetning i djupet: 1.5 mm Matning djupansättning: 400 mm/min Arbetsmån för finbearbetning i planet: 1 mm Matning i planet: 800 mm/min Bearbetning: skrubbearbetning till arbetsmån för finbearbetning, mellanvägar med G1, vid mellanvägar tillbakamatning i Z till _RFP + _SDIS Parameter för framkörning: G41 - till vänster om konturen, alltså ytterbearbetning Fram- och bortkörning i fjärdedels cirkel i planet: 20 mm radie Matning för tillbakamatning: 1000 mm/min Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 363

364 Cykler 10.6 Fräscykler N10 T3 D1 ; T3: fräs med radie 7 N20 S500 M3 F3000 N30 G17 G0 G90 X100 Y200 Z250 G94 N40 CYCLE72("EX72CONTOUR", 250, 200, 3, 175, 10,1, 1.5, 800, 400, 111, 41, 2, 20, 1000, 2, 20) N50 X100 Y200 N60 M2 %_N_EX72CONTOUR_SPF N100 G1 G90 X150 Y160 N110 X230 CHF=10 N120 Y80 CHF=10 N130 X125 N140 Y135 N150 G2 X150 Y160 CR=25 N160 M2 N170 M02 ; matning, programmera varvtal ; köra till utgångsposition ; cykelanrop ; programslut ; underprogram fräskontur (till exempel) ; begynnelsepunkt för konturen Programmeringsexempel 2 runt en sluten kontur på utsidan, som i programmeringsexempel 1, med konturprogrammering i det anropande programmet N10 T3 D1 ; T3: fräs med radie 7 N20 S500 M3 F3000 ; matning, programmera varvtal N30 G17 G0 G90 X100 Y200 Z250 G94 ; köra till utgångsposition N40 CYCLE72 ( "PIECE_245:PIECE_245_E", 250, ; cykelanrop 200, 3, 175, 10,1, 1.5, 800, 400, 11, 41, 2, 20, 1000, 2, 20) N50 X100 Y200 N60 M2 N70 PIECE_245: ; kontur N80 G1 G90 X150 Y160 N90 X230 CHF=10 N100 Y80 CHF=10 N110 X125 N120 Y135 N130 G2 X150 Y160 CR=25 N140 PIECE_245_E: ; konturslut N150 M2 364 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

365 Cykler 10.6 Fräscykler rektangulär tapp - CYCLE76 Programmering CYCLE76 (_RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _DPR, _LENG, _WID, _CRAD, _PA, _PO, _STA, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _CDIR, _VARI, _AP1, _AP2) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE76 _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) _DP real slutborrdjup (absolut) _DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) _LENG real tapplängd _WID real tappbredd _CRAD real hörnradie för tappen (skall matas in utan förtecken) _PA real referenspunkt tapp, abskissa (absolut) _PO real referenspunkt tapp, ordinata (absolut) _STA real vinkel mellan längsaxel och 1:a axeln i planet _MID real maximal djupansättning (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FAL real arbetsmån för finbearbetning vid randkonturen (inkrementell) _FALD real arbetsmån för finbearbetning i botten (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning vid konturen _FFD real matning för djupansättning _CDIR integer fräsriktning (skall matas in utan förtecken) värden: 0 medmatningsfräsa 1 motmatningsfräsa 2 med G2 (oberoende av spindelrotationsriktning) 3 med G3 _VARI integer bearbetningstyp värden: 1 skrubbearbetning till arbetsmån för finbearbetning 2 finbearbetning (arbetsmån X/Y/Z=0) _AP1 real längd på råämnestappen _AP2 real bredd på råämnestappen Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 365

366 Cykler 10.6 Fräscykler Funktion Med hjälp av denna cykel kan du tillverka rektangulära tappar i bearbetningsplanet. Till finbearbetningen är en pinnfräs erforderlig. Djupansättningen utförs alltid i positionen före den halvcirkelformiga inkörningen i konturen. Bild rektangulär tapp - CYCLE76 Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Startpunkten är en position i det positiva området för abskissan med inräknad framkörningshalvcirkel och under hänsynstagande till det programmerade råmåttet på abskissidan. Rörelseförlopp vid skrubbearbetning (_VARI=1): Fram- och bortkörning konturen: Bild Rörelseförlopp vid skrubbearbetning 366 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

367 Cykler 10.6 Fräscykler Det körs till tillbakamatningsplanet (_RTP) i snabbgång, för att sedan i denna höjd positionera på startpunkten i bearbetningsplanet. Startpunkten är hänförd till 0 grader och abskissan fastlagd. Det följer ansättningen i snabbgång till säkerhetsavståndet (_SDIS) med anslutande förflyttning i matning till bearbetningsdjupet. För framkörning till tappkonturen körs in med en halvcirkelbana. Fräsriktningen kan bestämmas som medmatnings- eller motmatningsfräsning till spindelriktningen. Har tappen körts runt en gång, lämnas konturen med halvcirkel i planet och det följer en ansättning till nästa bearbetningsdjup. Sedan körs åter till konturen i halvcirkel och det körs runt tappen en gång. Detta förlopp upprepas tills det programmerade tappdjupet har uppnåtts. Sedan körs till tillbakamatningsplanet (_RTP) i snabbgång. Djupansättning: Ansättning till säkerhetsavstånd Nergång till bearbetningsdjup Det första bearbetningsdjupet beräknas ur: det totala djupet, arbetsmån för finbearbetningen och den maximalt möjliga djupansättningen. Rörelseförlopp vid finbearbetning (_VARI=2): I enlighet med de inställda parametrarna _FAL och _FALD görs finbearbetning vid mantelkonturen eller finbearbetning i botten resp. båda tillsammans. Framkörningsstrategin motsvarar rörelserna i planet som vid skrubbearbetning. Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _DPR - se CYCLE81. Parametrar _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD - se POCKET3. _LENG, _WID och _CRAD (tapplängd, tappbredd och hörnradie) Med parametrarna _LENG, _WID och _CRAD bestämmer du formen på en tapp i planet. Tappen mäts därvid från mitten. Beloppet för längden (_LENG) hänför sig alltid till abskissan (vid planvinkel noll grader). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 367

368 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Tapp uppmätt från mittpunkten _PA, _PO (referenspunkt) Med parametrarna _PA och _PO definierar du referenspunkten för tappen i abskissa och ordinata. Detta är tappens mittpunkt. _STA (vinkel) _STA ger vinkeln mellan den 1:a axeln i planet (abskissa) och längsaxeln för tappen. _CDIR (fräsriktning) Under denna parameter anger du bearbetningsriktningen för tappen. Via parametern _CDIR kan fräsriktningen programmeras på följande sätt: direkt "2 för G2" och "3 för G3" eller alternativ därtill "medmatning" eller "motmatning" Medmatning resp. motmatning fastställs cykelinternt via den före cykelanropet aktiverade spindelrotationsriktningen. Medmatning, motmatning: M3 G3, M3 G2 M4 G2, M4 G3 368 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

369 Cykler 10.6 Fräscykler _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: 1=skrubbearbetning 2=finbearbetning _AP1, _AP2 (råämnesmått) Vid bearbetning av tappen kan det tas hänsyn till råämnesmått (t.ex. vid bearbetning av förgjutna detaljer). Råmåtten i längd och bredd (_AP1 och _AP2) programmeras utan förtecken och läggs av cykeln symmetriskt beräknade runt tappens mittpunkt. Den internt beräknade radien för inkörningshalvcirkeln är beroende av detta mått. Bild Rådetaljmått (AP1/AP2) Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Aktiv verktygskompensering=0". Cykelinternt används ett nytt aktuellt arbetsstyckekoordinatsystem, som påverkar ärvärdesindikeringen. Nollpunkten för detta koordinatsystem ligger i centrum för fickan. Efter cykelslut är åter det ursprungliga koordinatsystemet aktivt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 369

370 Cykler 10.6 Fräscykler Programmeringsexempel: tapp Med detta program kan du tillverka en tapp med längd 60 mm, bred 40 mm, en hörnradie på 15 mm i XY-planet. Tappen har en vinkel på 10 grader till X-axeln och är förtillverkad med en arbetsmån för längden på 80 mm och för bredden på 50 mm. Bild Exempel fräsa tapp - CYCLE76 N10 G90 G0 G17 X100 Y100 T20 D1 S3000 M3 ; bestämning av teknologivärden N11 M6 N30 CYCLE76 (10, 0, 2, -17.5,, 60, 40, 15, 80, 60, 10, 11,,, 900, 800, 0, 1, 80, 50) ; cykelanrop N40 M30 ; programslut 370 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

371 Cykler 10.6 Fräscykler cirkeltapp - CYCLE77 Programmering CYCLE77 (_RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _DPR, _PRAD, _PA, _PO, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _CDIR, _VARI, _AP1) Parametrar Följande inmatningsparametrar är alltid erforderliga: Tabell Parametrar CYCLE77 _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) _DP real djup (absolut) _DPR real djup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) _PRAD real diameter för tappen (skall matas in utan förtecken) _PA real medelpunkt tapp, abskissa (absolut) _PO real medelpunkt tapp, ordinata (absolut) _MID real maximal djupansättning (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FAL real arbetsmån för finbearbetning vid randkonturen (inkrementell) _FALD real arbetsmån för finbearbetning i botten (inkrementell, skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning vid konturen _FFD real matning för djupansättning (eller ansättning i rymden) _CDIR integer fräsriktning (skall matas in utan förtecken) värden: 0 medmatningsfräsa 1 motmatningsfräsa 2 med G2 (oberoende av spindelrotationsriktning) 3 med G3 _VARI integer bearbetningstyp värden: 1 skrubbearbetning till arbetsmån för finbearbetning 2 finbearbetning (arbetsmån X/Y/Z=0) _AP1 real längd på råämnestappen Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 371

372 Cykler 10.6 Fräscykler Funktion Med hjälp av denna cykel kan du tillverka cirkeltappar i bearbetningsplanet. Till finbearbetningen är en pinnfräs erforderlig. Djupansättningen utförs alltid i positionen före den halvcirkelformiga inkörningen i konturen. Bild cirkeltapp - CYCLE77 Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Startpunkten är en position i det positiva området för abskissan med inräknad framkörningshalvcirkel och under hänsynstagande till det programmerade råmåttet. Rörelseförlopp vid skrubbearbetning (_VARI=1): Fram- och bortkörning konturen: Bild Rörelseförlopp skrubbearbetning Det körs till tillbakamatningsplanet (_RTP) i snabbgång, för att sedan i denna höjd positionera på startpunkten i bearbetningsplanet. Startpunkten är hänförd till 0 grader och abskissaxeln fastlagd. 372 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

373 Cykler 10.6 Fräscykler Det följer ansättningen i snabbgång till säkerhetsavståndet (_SDIS) med anslutande förflyttning i matning till bearbetningsdjupet. För framkörning till tappkonturen körs in med en halvcirkelbana under hänsynstagande till den programmerade råämnestappen. Fräsriktningen kan bestämmas som medmatnings- eller motmatningsfräsning till spindelriktningen. Har tappen körts runt en gång, lämnas konturen med halvcirkel i planet och det följer en ansättning till nästa bearbetningsdjup. Sedan körs åter till konturen i halvcirkel och det körs runt tappen en gång. Detta förlopp upprepas tills det programmerade tappdjupet har uppnåtts. Sedan körs till tillbakamatningsplanet (_RTP) i snabbgång. Djupansättning: Ansättning till säkerhetsavstånd Nergång till bearbetningsdjup Det första bearbetningsdjupet beräknas ur: det totala djupet, arbetsmån för finbearbetningen och den maximalt möjliga djupansättningen. Rörelseförlopp vid finbearbetning (_VARI=2): I enlighet med de inställda parametrarna _FAL och _FALD görs finbearbetning vid mantelkonturen eller finbearbetning i botten resp. båda tillsammans. Framkörningsstrategin motsvarar rörelserna i planet som vid skrubbearbetning. Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _DPR - se CYCLE81. Parametrar _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD - se POCKET3. _PRAD (diameter för tappen) Diametern skall angivas utan förtecken. _PA, _PO (tappens medelpunkt) Med parametrarna _PA och _PO definierar du referenspunkten för tappen. _CDIR (fräsriktning) Under denna parameter anger du bearbetningsriktningen för tappen. Via parametern _CDIR kan fräsriktningen programmeras direkt "2 för G2" och "3 för G3" eller alternativ därtill "medmatning" eller "motmatning". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 373

374 Cykler 10.6 Fräscykler Medmatning resp. motmatning fastställs cykelinternt via den före cykelanropet aktiverade spindelrotationsriktningen. Medmatning, motmatning: M3 G3, M3 G2 M4 G2, M4 G3 _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: 1=skrubbearbetning 2=finbearbetning _AP1 (diameter för råämnestappen) Med denna parameter definierar du råämnesmåtten för tappen (utan förtecken). Den internt beräknade radien för inkörningshalvcirkeln är beroende av detta mått. Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Aktiv verktygskompensering=0". Cykelinternt används ett nytt aktuellt arbetsstyckekoordinatsystem, som påverkar ärvärdesindikeringen. Nollpunkten för detta koordinatsystem ligger i centrum för fickan. Efter cykelslut är åter det ursprungliga koordinatsystemet aktivt. 374 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

375 Cykler 10.6 Fräscykler Programmeringsexempel: Cirkeltapp Tappbearbetning ur ett råämne med diameter 55 mm och en maximal ansättning på 10 mm per snitt. Uppgift av en arbetsmån för finbearbetning för den anslutande finbearbetningen av tappmanteln. Den totala bearbetningen görs med motmatning. Bild Exempel fräsa cirkeltapp - CYCLE77 N10 G90 G17 G0 S1800 M3 D1 T1 N11 M6 N20 CYCLE77 (10, 0, 3, -20,,50, 60, 70, 10, 0.5, 0, 900, 800, 1, 1, 55) N30 D1 T2 M6 N40 S2400 M3 N50 CYCLE77 (10, 0, 3, -20,, 50, 60, 70, 10, 0, 0, 800, 800, 1, 2, 55) N40 M30 ; bestämning av teknologivärden ; cykelanrop skrubbearbetning ; verktygsväxling ; bestämning av teknologivärden ; cykelanrop finbearbetning ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 375

376 Cykler 10.6 Fräscykler Långhål på en cirkel - LONGHOLE Programmering LONGHOLE (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, NUM, LENG, CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, FFD, FFP1, MID) Parametrar Tabell Parametrar LONGHOLE RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real spårdjup (absolut) DPR real spårdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) NUM integer antal spår LENG real spårlängd (skall matas in utan förtecken) CPA real medelpunkt för cirkeln (absolut), 1:a axeln i planet CPO real medelpunkt för cirkeln (absolut), 2:a axeln i planet RAD real radie för cirkeln (skall matas in utan förtecken) STA1 real begynnelsevinkel INDA real framkopplingsvinkel FFD real matning för djupansättning FFP1 real matning för ytbearbetning MID real maximalt ansättningsdjup för en ansättning (skall matas in utan förtecken) Märk Cykeln kräver en fräs med en "ändkugge som skär över mitten" (DIN844). Funktion Med denna cykel kan du bearbeta långhål, som är placerade på en cirkel. Längsaxeln för långhålen är radialt uppriktad. I motsats till spår bestäms bredden på långhålet av verktygsdiametern. Cykelinternt fastställs en optimal förflyttningsväg för verktyget, som utesluter onödiga vägar. Är flera djupansättningar nödvändiga för bearbetning av ett långhål, så görs ansättningen omväxlande vid ändpunkterna. Banan som skall köras i planet längs långshålets längsaxel ändrar riktningen efter varje ansättning. Cykeln söker självständigt den kortaste vägen vid övergång till nästa långhål. 376 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

377 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Långhål på en cirkel - LONGHOLE Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till vart och ett av långhålen. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Med G0 körs till utångspositionen för cykeln. I de båda axlarna i det aktuella planet körs till den närmast ligganade ändpunkten till det första långhålet som skall bearbetas i höjd med tillbakamatningsplanet i applikatan till detta plan och därefter sänks i applikatan till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Varje långhål fräses ur med en pendelrörelse. Bearbetningen i planet görs med G1 och det under FFP1 programmerade matningsvärdet. I varje vändpunkt görs ansättningen till det nästa cykelinternt beräknade bearbetningsdjupet med G1 och matningen FFD, tills slutdjupet har uppnåtts. Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet med G0 och framkörning till nästa långhål på den kortaste vägen. Efter det bearbetningen av det sista långhålet avslutats körs verktyget till den sist uppnådda positionen i bearbetningsplanet till tillbakamatningsplanet med G0 och cykeln avslutas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 377

378 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Förlopp LONGHOLE Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS - se CYCLE81. Bild Förklaring av parametrarna LONGHOLE DP och DPR (långhålsdjup) Långhålsdjupet kan valfritt anges absolut (DP) eller relativt (DPR) till referensplanet. Vid relativ uppgift beräknar cykeln självständigt djupet som resulterar med hjälp av läget för referens- och tillbakamatningsplan. 378 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

379 Cykler 10.6 Fräscykler NUM (antal) Med parametern NUM anger du antalet långhål. LENG (långhålslängd) Under LENG programmerar du långhålslängden. Upptäcks i cykeln att denna längd är mindre än fräsdiametern, så avbryts cykeln med larmet "Fräsradie för stor". MID (ansättningsdjup) Genom denna parameter bestämmer du det maximala ansättningsdjupet. I cykeln görs djupansättningen med likformiga ansättningssteg. Med hjälp av MID och det totala djupet beräknar cykeln självständigt denna ansättning, som ligger mellan 0.5 x maximalt ansättningsdjup och det maximala ansättningsdjupet. Minimalt möjligt antal ansättningssteg läggs till grund. MID=0 betyder att det ansätts i ett steg till fickdjupet. Djupansättningen börjar från det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet (beroende av _ZSD[1]). FFD och FFP1 (matning djup och yta) Matningen FFP1 verkar vid alla rörelser som skall förflyttas med matning i planet. FFD verkar vid ansättningarna vinkelrätt mot detta plan. CPA, CPO och RAD (medelpunkt och radie) Läget för cirkeln i bearbetningsplanet definierar du med medelpunkt (CPA, CPO) och radie (RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna. STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel) Genom dessa parametrar bestämmer du placeringen av långhålen på cirkeln. Är INDA=0, beräknas framkopplingsvinkeln ur antalet långhål, så att dessa fördelas likformigt på cirkeln. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 379

380 Cykler 10.6 Fräscykler Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Uppstår genom felaktiga värden för de parametrar, som bestämmer placering och storlek på långhålen, ömsesidiga konturkränkningar för långhålen, påbörjas inte bearbetningen av cykeln. Cykeln avbryter efter att ha givit ut felmeddelandet "Konturkränkning av spår/långhål". Cykelinternt förskjuts och vrids arbetsstyckskoordinatsystemet. Ärvärdesindikeringen i WKS visas alltid så att längsaxeln för det långhål som just bearbetas ligger på den 1:a axeln till det aktuella bearbetningsplanet. Efter det cykeln avslutats befinner sig arbetsstyckskoordinatsystemet i samma läge som före cykelanrop. Programmeringsexempel: Långhålsbearbetning Med detta program kan du bearbeta 4 långhål med längden 30 mm och det relativa djupet 23 mm (differens mellan referensplanet och långhålsbotten), som ligger på en cirkel med medelpunkten Y40 Z45 och radien 20 mm i YZ-planet. Begynnelsevinkeln uppgår till 45 grader, framkopplingsvinkeln 90 grader. Det maximala ansättningsdjupet uppgår till 6 mm, säkerhetsavståndet 1 mm. Bild Exempel LONGHOLE N10 G19 G90 D9 T10 S600 M3 N20 G0 Y50 Z25 X5 N30 LONGHOLE (5, 0, 1,, 23, 4, 30, 40, 45, 20, 45, 90, 100, 320, 6) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till utgångspunkt ; cykelanrop ; programslut 380 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

381 Cykler 10.6 Fräscykler Spår på en cirkel - SLOT1 Programmering SLOT1 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, NUM, LENG, WID, CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, FFD, FFP1, MID, CDIR, FAL, VARI, MIDF, FFP2, SSF) Parametrar Tabell Parametrar SLOT1 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real spårdjup (absolut) DPR real spårdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) NUM integer antal spår LENG real spårlängd (skall matas in utan förtecken) WID real spårbredd (skall matas in utan förtecken) CPA real medelpunkt för cirkeln (absolut), 1:a axeln i planet CPO real medelpunkt för cirkeln (absolut), 2:a axeln i planet RAD real radie för cirkeln (skall matas in utan förtecken) STA1 real begynnelsevinkel INDA real framkopplingsvinkel FFD real matning för djupansättning FFP1 real matning för ytbearbetning MID real maximalt ansättningsdjup för en ansättning (skall matas in utan förtecken) CDIR integer fräsriktning för bearbetning av spåret värden: 2 (för G2), 3 (för G3) FAL real arbetsmån för finbearbetning på spårkanten (skall matas in utan förtecken) VARI integer bearbetningstyp värden: 0=komplettbearbetning, 1=skrubbearbetning, 2=finbearbetning MIDF real maximalt ansättningsdjup för finbearbetning FFP2 real matning för finbearbetning SSF real varvtal för finbearbetning Märk Cykeln kräver en fräs med en "ändkugge som skär över mitten" (DIN844). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 381

382 Cykler 10.6 Fräscykler Funktion Cykeln SLOT1 är en kombinerad grov-/finbearbetningscykel. Med denna cykel kan du bearbeta spår, som är placerade på en cirkel. Längsaxeln för spåren är radialt uppriktad. I motsats till långhålet anges ett värde för spårbredden. Bild Spår på en cirkel - SLOT1 Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till vart och ett av spåren. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Framkörning till den i bilden "Förlopp SLOT1" angivna positionen i cykelbörjan med G0 Bearbetningen av ett spår vid komplettbearbetning förlöper med följande steg: Framkörning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Ansättning till nästa bearbetningsdjup med G1 och matningsvärde FFD Urfräsning av spåret till arbetsmån för finbearbetning vid spårkanten med matningsvärdet FFP1. Anslutande finbearbetning med matningsvärdet FFP2 och spindelvarvtalet längs konturen i enlighet med den under CDIR programmerade bearbetningsriktningen. Djupansättningen görs alltid på samma position i bearbetningsplanet, tills slutdjupet för spåret har uppnåtts. Dra tillbaka verktyget till tillbakamatningsplanet och övergång till nästa spår med G0. Efter det bearbetningen av det sista spåret avslutats körs verktyget till den i bilden angivna slutpositionen i bearbetningsplanet till tillbakamatningsplanet med G0 och cykeln avslutas. 382 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

383 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Förlopp SLOT1 Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS - se CYCLE81. Bild Förklaring av parametrarna SLOT1 DP och DPR (spårdjup) Spårdjupet kan valfritt anges absolut (DP) eller relativt (DPR) till referensplanet. Vid relativ uppgift beräknar cykeln självständigt djupet som resulterar med hjälp av läget för referens- och tillbakamatningsplan. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 383

384 Cykler 10.6 Fräscykler NUM (antal) Med parametern NUM anger du antalet spår. LENG och WID (spårlängd och spårbredd) Med parametrarna LENG och WID bestämmer du formen på ett spår i planet. Fräsdiametern måste vara mindre än spårbredden. Annars visas larmet "Fräsradie för stor" och cykeln avbryts. Fräsdiametern får inte vara mindre än halva spårbredden. Ingen kontroll följer. CPA, CPO och RAD (medelpunkt och radie) Läget för cirkeln i bearbetningsplanet definierar du med medelpunkt (CPA, CPO) och radie (RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna. STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel) Genom dessa parametrar bestämmer du placeringen av spåren på cirkeln. STA1 anger vridvinkeln mellan den positiva riktningen för 1:a axeln i planet (abskissa) i det före cykelanrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet och det första spåret. Parametern INDA innehåller vinkeln från ett spår till nästa. Är INDA=0, beräknas framkopplingsvinkeln ur antalet spår, så att dessa fördelas likformigt på cirkeln. FFD och FFP1 (matning djup och yta) Matningen FFD verkar för alla ansättningar vinkelrätt mot bearbetningsplanet. Matningen FFP1 verkar vid skrubbearbetningen för alla rörelser som skall förflyttas med matning i planet. MID (ansättningsdjup) Genom denna parameter bestämmer du det maximala ansättningsdjupet. I cykeln görs djupansättningen med likformiga ansättningssteg. Med hjälp av MID och det totala djupet beräknar cykeln självständigt denna ansättning, som ligger mellan 0.5 x maximalt ansättningsdjup och det maximala ansättningsdjupet. Minimalt möjligt antal ansättningssteg läggs till grund. MID=0 betyder att det ansätts i ett steg till spårdjupet. Djupansättningen börjar från och med det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. CDIR (fräsriktning) Under denna parameter anger du bearbetningsriktningen för spåret. Möjliga värden är: 384 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

385 Cykler 10.6 Fräscykler "2" för G2 "3" för G3 Har parametern ett ej tillåtet värde, så visas i meddelanderaden meddelandet "Felaktig fräsriktning, G3 skapas". Cykeln fortsätts i detta fall och G3 skapas automatiskt. FAL (arbetsmån för finbearbetning) Med denna parameter kan du programmera en arbetsmån för finbearbetning vid spårkanten. FAL påverkar inte djupansättningen. Är värdet för FAL angivet större än det vid given bredd och använd fräs kan vara, reduceras FAL automatiskt till det maximalt möjliga värdet. Vid skrubbearbetning görs i detta fall en pendelfräsning med djupansättning i båda ändpunkterna på spåret. VARI, MIDF, FFP2 och SSF (bearbetningstyp, ansättningsdjup, matning och varvtal) Med parametern VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: 0=komplettbearbetning i två avsnitt Upprymningen av spåret (SLOT1, SLOT2) till arbetsmån för finbearbetningen görs med det före anrop av cykeln programmerade spindelvarvtalet och matningen FFP1. Djupansättningen görs via MID. Upprymningen av den förblivande arbetsmånen för finbearbetning görs med det via SSF föreskrivna spindelvarvtalet och matningen FFP2. Djupansättningen görs via MIDF. Är MIDF=0, så görs ansättningen genast till slutdjup. Om FFP2 inte är programmerat, verkar matningen FFP1. Analogt gäller när uppgift saknas för SSF, dvs. det före cykelanrop programmerade spindelvarvtalet verkar. 1=skrubbearbetning Spåret (SLOT1, SLOT2) grovbearbetas till arbetsmån för finbearbetning med det före cykelanrop programmerade varvtalet och matningen FFP1. Djupansättningen programmeras via MID. 2=finbearbetning Cykeln förutsätter att spåret (SLOT1, SLOT2) redan har upprymts till en kvarblivande arbetsmån för finbearbetning och att endast upprymningen av arbetsmånen för finbearbetning är erforderlig. Om FFP2 och SSF inte är programmerade, verkar matningen FFP1 resp. det före cykelanrop programmerade varvtalet. Djupansättningen görs via MIDF. Har ett annat värde programmerats för parametern VARI, avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" visats. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 385

386 Cykler 10.6 Fräscykler Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Uppstår genom felaktiga värden för de parametrar, som bestämmer placering och storlek på spåren, ömsesidiga konturkränkningar för spåren, så påbörjas inte bearbetningen av cykeln. Cykeln avbryter efter att ha givit ut felmeddelandet "Konturkränkning av spår/långhål". Cykelinternt förskjuts och vrids arbetsstyckskoordinatsystemet. Ärvärdesindikeringen i WKS visas alltid så att längsaxeln för det spår som just bearbetas ligger på den 1:a axeln till det aktuella bearbetningsplanet. Efter det cykeln avslutats befinner sig arbetsstyckskoordinatsystemet i samma läge som före cykelanrop. Bild Konturkränkning SLOT1 386 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

387 Cykler 10.6 Fräscykler Programmeringsexempel: Spår 4 spår fräses. Spåren har följande mått: längd 30 mm, bredd 15 mm och djup 23 mm. Säkerhetsavståndet uppgår till 1 mm, arbetsmånen för finbearbetning 0.5 mm, fräsriktningen är G2, den maximala ansättningen i djupet uppgår till 6 mm. Spåret skall bearbetas komplett. Vid finbearbetning skall ansättningen genast göras till fickfjup och det skall arbetas med samma matning och samma varvtal. Bild Exempel SLOT1 N10 G17 G90 T1 D1 S600 M3 N20 G0 X20 Y50 Z5 N30 SLOT1(5, 0, 1, -23,, 4, 30, 15, 40, 45, 20, 45, 90, 100, 320, 6, 2, 0.5, 0,, 0, ) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till utgångsposition ; cykelanrop, utelämna parametrar VARI, MIDF, FFP2 och SSF ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 387

388 Cykler 10.6 Fräscykler Cirkelspår - SLOT2 Programmering SLOT2 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, NUM, AFSL, WID, CPA, CPO, RAD, STA1, INDA, FFD, FFP1, MID, CDIR, FAL, VARI, MIDF, FFP2, SSF) Parametrar Tabell Parametrar SLOT2 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real spårdjup (absolut) DPR real spårdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) NUM integer antal spår AFSL real vinkel för spårlängden (skall matas in utan förtecken) WID real cirkelspårbredd (skall matas in utan förtecken) CPA real medelpunkt för cirkeln (absolut), 1:a axeln i planet CPO real medelpunkt för cirkeln (absolut), 2:a axeln i planet RAD real radie för cirkeln (skall matas in utan förtecken) STA1 real begynnelsevinkel INDA real framkopplingsvinkel FFD real matning för djupansättning FFP1 real matning för ytbearbetning MID real maximalt ansättningsdjup för en ansättning (skall matas in utan förtecken) CDIR integer fräsriktning för bearbetning av cirkelspåret värden: 2 (för G2), 3 (för G3) FAL real arbetsmån för finbearbetning på spårkanten (skall matas in utan förtecken) VARI integer bearbetningstyp värden: 0=komplettbearbetning, 1=skrubbearbetning, 2=finbearbetning MIDF real maximalt ansättningsdjup för finbearbetning FFP2 real matning för finbearbetning SSF real varvtal för finbearbetning Märk Cykeln kräver en fräs med en "ändkugge som skär över mitten" (DIN844). 388 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

389 Cykler 10.6 Fräscykler Funktion Cykeln SLOT2 är en kombinerad grov-/finbearbetningscykel. Med denna cykel kan du bearbeta cirkelspår, som är placerade på en cirkel. Bild Cirkelspår - SLOT2 Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångspositionen är en godtycklig position, från vilken det kollisionsfritt kan köras till vart och ett av spåren. Bild Förlopp SLOT2 Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 389

390 Cykler 10.6 Fräscykler Med G0 körs till den i vidstående bild angivna positionen vid cykelbörjan. Bearbetningen av ett cirkelspår görs i samma steg som bearbetningen av ett längsspår. Efter färdigbearbetning av ett cirkelspår dras verktyget tillbaka till tillbakamatningsplanet och det följer en övergång till nästa spår med G0. Efter det bearbetningen av det sista spåret avslutats körs verktyget till den i bilden angivna slutpositionen i bearbetningsplanet till tillbakamatningsplanet med G0 och cykeln avslutas. Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS - se CYCLE81. Parametrar DP, DPR, FFD, FFP1, MID, CDIR, FAL, VARI, MIDF, FFP2, SSF - se SLOT1. Bild Förklaring av parametrarna SLOT2 NUM (antal) Med parametern NUM anger du antalet spår. AFSL och WID (vinkel och cirkelspårbredd) Med parametrarna AFSL och WID bestämmer du formen på ett spår i planet. Cykelinternt kontrolleras om spårbredden inte kränks med det aktiva verktyget. Annars visas larmet "Fräsradie för stor" och cykeln avbryts. CPA, CPO och RAD (medelpunkt och radie) Läget för cirkeln i bearbetningsplanet definierar du med medelpunkt (CPA, CPO) och radie (RAD). För radien är endast positiva värden tillåtna. 390 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

391 Cykler 10.6 Fräscykler STA1 och INDA (begynnelse- och framkopplingsvinkel) Genom dessa parametrar bestämmer du placeringen av cirkelspåren på cirkeln. STA1 anger vridvinkeln mellan den positiva riktningen för 1:a axeln i planet i det före cykelanrop aktuella arbetsstyckskoordinatsystemet och det första cirkelspåret. Parametern INDA innehåller vinkeln från ett cirkelspår till nästa. Är INDA=0, beräknas framkopplingsvinkeln ur antalet cirkelspår, så att dessa fördelas likformigt på cirkeln. Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Uppstår genom felaktiga värden för de parametrar, som bestämmer placering och storlek på spåren, ömsesidiga konturkränkningar för spåren, så påbörjas inte bearbetningen av cykeln. Cykeln avbryter efter att ha givit ut felmeddelandet "Konturkränkning av spår/långhål". Cykelinternt förskjuts och vrids arbetsstyckskoordinatsystemet. Ärvärdesindikeringen i WKS visas alltid så att det cirkelspår som just bearbetats börjar på den 1:a axeln i det aktuella bearbetningsplanet och nollpunkten till WKS ligger i cirkelns medelpunkt. Efter det cykeln avslutats befinner sig arbetsstyckskoordinatsystemet i samma läge som före cykelanrop. Bild Konturkränkning SLOT2 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 391

392 Cykler 10.6 Fräscykler Programmeringsexempel: Spår2 Med detta program kan du bearbeta 3 cirkelspår som ligger på en cirkel med medelpunkt X60 Y60 och radie 42 mm i XY-planet. Cirkelspåren har följande mått: bredd 15 mm, vinkel för spårlängd 70 grader, djup 23 mm. Begynnelsevinkeln uppgår till 0 grader, framkopplingsvinkeln är 120 grader. Vid konturen för spåren tas det hänsyn till en arbetsmån för finbearbetning på 0.5 mm, säkerhetsavståndet i ansättningsaxeln Z uppgår till 2 mm, den maximala djupansättningen 6 mm. Spåren skall bearbetas komplett. Vid finbearbetningen skall samma varvtal och samma matning verka. Ansättningen vid finbearbetning skall genast göras till spårdjup. Bild Exempel SLOT2 N10 G17 G90 T1 D1 S600 M3 ; bestämning av teknologivärden N20 G0 X60 Y60 Z5 ; köra till utgångsposition N30 SLOT2(2, 0, 2, -23,, 3, 70, 15, 60, 60, 42,, 120, 100, 300, 6, 2, 0.5, 0,, 0, ) ; cykelanrop Referensplan+SDIS=tillbakamatnings plan betyder: Nersänkning i ansättningsaxeln med G0 till referensplan+sdis utgår, parametrar VAR, MIDF, FFP2 och SSF utelämnades N40 M02 ; programslut 392 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

393 Cykler 10.6 Fräscykler rektangulär ficka - POCKET3 Programmering POCKET3 (_RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _LENG, _WID, _CRAD, _PA, _PO, _STA, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _CDIR, _VARI, _MIDA, _AP1, _AP2, _AD, _RAD1, _DP1) Parametrar Tabell Parametrar POCKET3 _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) _DP real fickdjup (absolut) _LENG real ficklängd, vid mätning från hörn med förtecken _WID real fickbredd, vid mätning från hörn med förtecken _CRAD real hörnradie för fickan (skall matas in utan förtecken) _PA real referenspunkt ficka (absolut) 1:a axeln i planet _PO real referenspunkt ficka (absolut) 2:a axeln i planet _STA real vinkel mellan längsaxel på fickan och 1:a axeln i planet (skall matas in utan förtecken) värdeområde: 0 _STA < 180 _MID real maximalt ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken) _FAL real arbetsmån för finbearbetning på fickkanten (skall matas in utan förtecken) _FALD real arbetsmån för finbearbetning på botten (skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning för ytbearbetning _FFD real matning för djupansättning _CDIR integer Fräsriktning: (skall matas in utan förtecken) värden: 0 medmatningsfräsa (motsv. spindelriktning) 1 motmatningsfräsa 2 med G2 (oberoende av spindelriktning) 3 med G3 _VARI integer bearbetningstyp PLATS FÖR ENTAL värden: 1 grovbearbeta, 2 finbearbeta PLATS FÖR TIOTAL värden: 0 vinkelrätt på fickmitten med G0 1 vinkelrätt på fickmitten med G1 2 på helixbana 3 pendla på ficklängdsaxel Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 393

394 Cykler 10.6 Fräscykler De ytterligare parametrarna kan angivas valfritt. Du bestämmer nergångsstartegin och överlappningen vid upprymningen (skall matas in utan förtecken): _MIDA real maximal ansättningsbredd vid upprymning i planet som värde _AP1 real råmått ficklängd _AP2 real råmått fickbredd _AD real råmått fickdjup från referensplanet _RAD1 real Radie för helixbanan vid nergång (relaterad till medelpunktsbanan för verktyget) resp. maximal nergångsvinkel för pendelrörelse _DP1 real nergångsdjup per 360 -varv vid nergång på helixbana Funktion Cykeln kan användas till skrubbearbetning och finbearbetning. Till finbearbetningen är en pinnfräs erforderlig. Djupansättningen börjas alltid från fickmedelpunkten resp. utförs där vinkelrätt; på denna position kan därför av förnuftiga skäl borras. Fräsriktningen kan valfritt bestämmas via G-kommando (G2/G3) eller som medmatningsresp. motmatningsfräsning från spindelriktningen. Den maximala ansättningsbredden i planet vid upprymningen kan programmeras. Arbetsmån för finbearbetning även i botten på fickan Det finns tre olika nergångsstrategier: vinkelrätt mot fickmitten på helixbana runt fickmitten pendla på fickans mittaxel. Korta vägar vid framkörning i planet vid finbearbetning Hänsynstagande av ett råämnes kontur i planet och ett råmått i botten (optimal bearbetning av förformade fickor möjlig). Bild rektangulär ficka - POCKET3 394 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

395 Cykler 10.6 Fräscykler Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en godtycklig position, från vilken det kan köras kollisionsfritt till fickmedelpunkten i höjd med tillbakamatningsplanet. Rörelseförlopp vid skrubbearbetning: Med G0 körs till fickmedelpunkten i höjd med tillbakamatningsplanet och sedan likaledes med G0 till denna position på det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Bearbetningen av fickan görs sedan enligt det valda nergångsstrategin och under hänsynstagandet till det programmerade råmåtten. Bild Rörelseförlopp vid skrubbearbetning Rörelseförlopp vid finbearbetning: Finbearbetningen görs i ordningsföljden finbearbetning på kanten till arbetsmån för finbearbetning på botten, sedan finbearbetning av botten. Är ett av arbetsmånen för finbearbetning noll, utgår denna del av finbearbetningen. Finbearbetning på kanten Vid finbearbetning på kanten körs alltid endast en gång runt fickan. För finbearbetning på kanten körs fram på en fjärdels cirkelbana, som mynnar i hörnradien. Radien för denna bana är normalt 2 mm stor resp. om "lite plats finns" differensen mellan hörnradie och fräsradie. Är arbetsmånen för finbearbetning på kanten större än 2 mm, så förstoras också inkörningsradien i enlighet därmed. Djupansättningen görs med G0 i det fria utrymmet på fickmitten och begynnelsepunkten på inkörningsbanan uppnås likaledes med G0. Finbearbetning på botten För finbearbetning på botten körs fram på fickmitten till fickdjupet + arbetsmån för finbearbetning + säkerhetsavstånd med G0. Därifrån körs med matningen för djupansättningen alltid vinkelrätt mot djupet (eftersom det för finbearbetning på botten tas ett verktyg som kan skära över ändan). Bottenytan i fickan bearbetas en gång. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 395

396 Cykler 10.6 Fräscykler Nergångsstrategier Nergång vinkelrätt mot fickmitten betyder att det cykelinternt beräknade aktuella ansättningsdjupet ( programmerat maximalt ansättningsdjup under _MID) utförs i ett block med G0 eller G1. Nergång på helixbana betyder att fräsmedelpunkten förflyttar sig på den av radien _RAD1 och djupet per varv _DP1 bestämda helixbanan. Matningen programmeras därvid likaså under _FFD. Rotationsriktningen för denna helixbana motsvarar den rotationsriktning med vilken fickan skall bearbetas. Det under _DP1 programmerade djupet vid nergången tas med i beräkningen som maximalt djup och ett alltid heltaligt antal varv på helixbanan beräknas. Har det aktuella djupet för en ansättning (det kan vara fler varv på helixbanan) uppnåtts, görs ännu en hel cirkel, för att undanröja den sneda banan vid nergången. Därefter börjar upprymningen av fickan i detta plan till arbetsmån för finbearbetning. Begynnelsepunkten för den beskrivna helixbanan ligger på fickans längdaxel i "plusriktningen" och det körs fram till denna med G1. Nergång pendlande på fickans mittaxel betyder att fräsmedelpunkten går ner snett längs en rät linje pendlande fram och tillbaka tills den har uppnått nästa aktuella djup. Den maximala nergångsvinkeln programmeras under _RAD1, längden på pendelvägen beräknas cykelinternt. Har det aktuella djupet uppnåtts, utförs vägen ännu en gång utan djupansättning, för att undanröja den sneda banan vid nergången. Matningen programmeras under _FFD. Hänsynstagande till råämnesmått Vid upprymning av fickan kan det tas hänsyn till råämnesmått (t.ex. vid bearbetning av förgjutna detaljer). Bild Hänsynstagande till råämnesmått Råmåtten i längd och bredd (_AP1 och _AP2) programmeras utan förtecken och läggs av cykeln symmetriskt beräknade runt fickans mittpunkt. De bestämmer den del av fickan, som inte längre måste fräsas ur. Råmåttet i djupet (_AD) programmeras också utan förtecken och tas med i beräkningarna av referensplanet i riktning mot fickdjupet. 396 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

397 Cykler 10.6 Fräscykler Djupansättningen vid hänsynstagande av råämnesmått görs i enlighet med den programmerade typen (helixbana, pendlande, vinkelrätt). Identifierar cykeln att med den givna råämneskonturen och radien för det aktiva verktyget det finns tillräckligt med plats i fickmitten, ansätts det nedåt så länge som det är möjligt vinkelrätt på fickmedelpunkten, för att inte köra omständiga nergångsbanor i det fria utrymmet. Fickan fräses ur med början uppe och nedåt. Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS - se CYCLE81. Parameter _DP - se LONGHOLE. Bild Förklaring av parametrarna POCKET3 _LENG, _WID och _CRAD (ficklängd, fickbredd och hörnradie) Med parametrarna _LENG, _WID och _CRAD bestämmer du formen på en ficka i planet. Kan den programmerade hörnradien köras med det aktiva verktyget, eftersom dess radie är större, så motsvarar hörnradien för den tillverkade fickan verktygsradien. Är fräsradien för verktyget större än den halva längen eller bredden på fickan, avbryter cykeln efter att ha gett ut larmet "Fräsradie för stor". _PA, _PO (referenspunkt) Med parametrarna _PA och _PO definierar du referenspunkten för fickan i axlarna till planet. Detta är fickans mittpunkt. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 397

398 Cykler 10.6 Fräscykler _STA (vinkel) _STA ger vinkeln mellan den 1:a axeln i planet (abskissa) och längsaxeln för fickan. _MID (ansättningsdjup) Genom denna parameter bestämmer du det maximala ansättningsdjupet vid skrubbearbetning. I cykeln görs djupansättningen med likformiga ansättningssteg. Med hjälp av _MID och det totala djupet beräknar cykeln denna ansättning självständigt. Minimalt möjligt antal ansättningssteg läggs till grund. _MID=0 betyder att det ansätts i ett steg till fickdjupet. _FAL (arbetsmån för finbearbetning på kanten) Arbetsmån för finbearbetning har inverkan endast på kanten på bearbetningen av fickan i planet. För en arbetsmån för finbearbetning verktygsdiametern är fullständig upprymning av fickan inte garanterad. Det visas meddelandet "Viktigt: Arbetsmån för finbearbetning verktygsdiameter" men cykeln fortsätts. _FALD (arbetsmån för finbearbetning på botten) Vid skrubbearbetning tas det hänsyn till en åtskild arbetsmån för finbearbetning på botten. _FFD och _FFP1 (matning djup och yta) Matningen _FFD verkar vid nergång i materialet. Matningen _FFP1 verkar vid bearbetningen för alla rörelser som skall förflyttas med matning i planet. _CDIR (fräsriktning) Under denna parameter anger du bearbetningsriktningen för fickan. Via parametern _CDIR kan fräsriktningen programmeras direkt "2 för G2" och "3 för G3" eller alternativ därtill "medmatning" eller "motmatning". Medmatning resp. motmatning fastställs cykelinternt via den före cykelanropet aktiverade spindelriktningen. Medmatning, motmatning: M3 G3, M3 G2 M4 G2, M4 G3 398 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

399 Cykler 10.6 Fräscykler _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: Entalsplats: 1=skrubbearbetning 2=finbearbetning Tiotalsplats (ansättning): 0= vinkelrätt mot fickmitten med G0 1= vinkelrätt mot fickmitten med G1 2=på helixbana 3=pendla på ficklängdsaxeln Har ett annat värde programmerats för parametern _VARI, avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" visats. _MIDA (max. ansättningsbredd) Med parametern fastlägger du den maximala ansättningsbredden vid upprymning i planet. Analogt till känd beräkning för ansättningsdjupet (lika fördelning av det totala djupet med det största möjliga värdet) fördelas bredden likformigt, maximalt med under _MIDA programmerat värde. Är denna parameter inte programmerad, resp. har den värdet 0, så tar cykeln internt 80% av fräsdiametern som maximal ansättningsbredd. Märk Gäller, när den beräknade breddansättningen från kantbearbetningen beräknas på nytt när den fulla fickan uppnås i djupet, annars bibehålls den i början beräknade breddansättningen för den totala cykeln. _AP1, _AP2, _AD (råmått) Med parametrarna _AP1, _AP2 och _AD definierar du råämnesmåttet (inkrementellt) för fickan i planet och djupet. _RAD1 (radie) Med parametern _RAD1 definierar du radien för helixbanan (relaterad till verktygsets medelpunktsbana) resp. den max. nergångsvinkeln för pendelrörelsen. _DP1 (nergångsdjup) Med parametern _DP1 definierar du ansättningsdjupet vid nergång på helixbana. Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 399

400 Cykler 10.6 Fräscykler Cykelinternt används ett nytt aktuellt arbetsstyckekoordinatsystem, som påverkar ärvärdesindikeringen. Nollpunkten för detta koordinatsystem ligger i centrum för fickan. Efter cykelslut är åter det ursprungliga koordinatsystemet aktivt. Programmeringsexempel: Ficka Med detta program kan du tillverka en ficka med längd 60 mm, bred 40 mm, en hörnradie på 8 mm och djupet 17,5 mm i XY-planet. Fickan har en vinkel på 0 grader till X-axeln. Arbetsmån för finbearbetning för fickkanterna uppgår till 0.75 mm, på botten 0.2 mm, säkerhetsavståndet i Z-axeln, som läggs till referensplanet, är 0.5 mm. Fickmittpunkten ligger vid X60 och Y40, den maximala djupansättningen uppgår till 4 mm. Bearbetningsriktningen resulterar ur spindelrotationsriktning med medmatningsfräsning. En fräs med radien 5 mm används. Endast en skrubbearbetning skall göras. Bild Exempel POCKT3 N10 G90 T1 D1 S600 M4 N20 G17 G0 X60 Y40 Z5 N30 POCKET3(5, 0, 0.5, -17.5, 60, 40, 8, 60, 40, 0, 4, 0.75, 0.2, 1000, 750, 0, 11, 5,,,,, ) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till utgångsposition ; cykelanrop ; programslut 400 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

401 Cykler 10.6 Fräscykler cirkelficka - POCKET4 Programmering POCKET4 (_RTP, _RFP, _SDIS, _DP, _PRAD, _PA, _PO, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _CDIR, _VARI, _MIDA, _AP1, _AD, _RAD1, _DP1) Parametrar Tabell Parametrar POCKET4 _RTP real tillbakamatningsplan (absolut) _RFP real referensplan (absolut) _SDIS real säkerhetsavstånd (additivt till referensplanet, skall matas in utan förtecken) _DP real fickdjup (absolut) _PRAD real fickradie _PA real fickans mittpunkt (absolut) 1:a axeln i planet _PO real fickans mittpunkt (absolut) 2:a axeln i planet _MID real maximalt ansättningsdjup (skall matas in utan förtecken) _FAL real arbetsmån för finbearbetning på fickkanten (skall matas in utan förtecken) _FALD real arbetsmån för finbearbetning på botten (skall matas in utan förtecken) _FFP1 real matning för ytbearbetning _FFD real matning för djupansättning _CDIR integer Fräsriktning: (skall matas in utan förtecken) värden: 0 medmatningsfräsa (motsv. spindelriktning) 1 motmatningsfräsa 2 med G2 (oberoende av spindelriktning) 3 med G3 _VARI integer bearbetningstyp PLATS FÖR ENTAL värden: 1 grovbearbeta, 2 finbearbeta PLATS FÖR TIOTAL värden: 0 vinkelrätt på fickmitten med G0 1 vinkelrätt på fickmitten med G1 2 på helixbana Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 401

402 Cykler 10.6 Fräscykler De ytterligare parametrarna kan angivas valfritt. Du bestämmer nergångsstartegin och överlappningen vid upprymningen (skall matas in utan förtecken): _MIDA real maximal ansättningsbredd vid upprymning i planet som värde _AP1 real råmått fickradie _AD real råmått fickdjup från referensplanet _RAD1 real radie för helixbanan vid nergång (relaterad till verktygets medelpunktsbana) _DP1 real nergångsdjup per 360 -varv vid nergång på helixbana Funktion Med hjälp av denna cykel kan du tillverka cirkelfickor i bearbetningsplanet. Till finbearbetningen är en pinnfräs erforderlig. Djupansättningen börjas alltid från fickmedelpunkten resp. utförs där vinkelrätt; på denna position kan därför av förnuftiga skäl borras. Fräsriktningen kan valfritt bestämmas via G-kommando (G2/G3) eller som medmatningsresp. motmatningsfräsning från spindelriktningen Den maximala ansättningsbredden i planet vid upprymningen kan programmeras Arbetsmån för finbearbetning även i botten på fickan Två olika nergångsstrategier: vinkelrätt mot fickmitten på helixbana runt fickmitten Korta vägar vid framkörning i planet vid finbearbetning Hänsynstagande av ett råämnes kontur i planet och ett råmått i botten (optimal bearbetning av förformade fickor möjlig) _MIDA beräknas på nytt vid kantbearbetningen. Förlopp Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en godtycklig position, från vilken det kan köras kollisionsfritt till fickmedelpunkten i höjd med tillbakamatningsplanet. Rörelseförlopp vid skrubbearbetning (VARI=X1): Med G0 körs till fickmedelpunkten i höjd med tillbakamatningsplanet och sedan likaledes med G0 till denna position på det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet. Bearbetningen av fickan görs sedan enligt det valda nergångsstrategin och under hänsynstagandet till de programmerade råmåtten. Rörelseförlopp vid finbearbetning: Finbearbetningen görs i ordningsföljden finbearbetning på kanten till arbetsmån för finbearbetning på botten, sedan finbearbetning av botten. Är ett av arbetsmånen för finbearbetning noll, utgår denna del av finbearbetningen. 402 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

403 Cykler 10.6 Fräscykler Finbearbetning på kanten Vid finbearbetning på kanten körs alltid endast en gång runt fickan. För finbearbetning på kanten körs fram på en fjärdels cirkelbana, som mynnar i fickradien. Radien för denna bana är maximalt 2 mm stor resp. om "lite plats finns" differensen mellan fickradie och fräsradie. Djupansättningen görs med G0 i det fria utrymmet på fickmitten och begynnelsepunkten på inkörningsbanan uppnås likaledes med G0. Finbearbetning på botten För finbearbetning på botten körs fram på fickmitten till fickdjupet + arbetsmån för finbearbetning + säkerhetsavstånd med G0. Därifrån körs med matningen för djupansättningen alltid vinkelrätt mot djupet (eftersom det för finbearbetning på botten tas ett verktyg som kan skära över ändan). Bottenytan i fickan bearbetas en gång. Nergångsstrategier se Kapitel POCKET3 Hänsynstagande till råämnesmått Vid upprymning av fickan kan det tas hänsyn till råämnesmått (t.ex. vid bearbetning av förgjutna detaljer). Vid cirkelfickor är råmåttet _AP1 också en cirkel (med mindre radie än fickradien). Ytterligare förklaringar - se POCKET3 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 403

404 Cykler 10.6 Fräscykler Förklaring av parametrarna Parametrar _RTP, _RFP, _SDIS - se CYCLE81 Parametrar _DP, _MID, _FAL, _FALD, _FFP1, _FFD, _CDIR, _MIDA, _AP1, _AD, _RAD1, _DP1 - se POCKET3. Bild Förklaring av parametrarna POCKET4 _PRAD (fickradie) Formen på cirkelfickan bestäms endast av dess radie. Är denna mindre än verktygsradien för det aktiva verktyget, så avbryter cykeln efter utgivande av larmet "Fräsradie för stor". _PA, _PO (fickmedelpunkt) Med parametrarna _PA och _PO definierar du medelpunkten för fickan. Cirkelfickor mäts alltid över mitten. _VARI (bearbetningstyp) Med parametern _VARI kan du fastlägga bearbetningstyp. Möjliga värden är: Entalsplats: 1=skrubbearbetning 2=finbearbetning Tiotalsplats (ansättning): 0= vinkelrätt mot fickmitten med G0 1= vinkelrätt mot fickmitten med G1 2=på helixbana 404 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

405 Cykler 10.6 Fräscykler Har ett annat värde programmerats för parametern _VARI, avbryter cykeln efter det larmet "Bearbetningstyp felaktigt definierad" visats. Märk Före cykelanrop skall en verktygskompensering aktiveras. Annars följer avbrott av cykeln med larmet "Ingen verktygskompensering aktiv". Cykelinternt används ett nytt aktuellt arbetsstyckekoordinatsystem, som påverkar ärvärdesindikeringen. Nollpunkten för detta koordinatsystem ligger i centrum för fickan. Efter cykelslut är åter det ursprungliga koordinatsystemet aktivt. Programmeringsexempel: Cirkelficka Med detta program kan du i YZ-planet tillverka en cirkelficka. Medelpunkten bestäms av Y50 Z50. Ansättningsaxeln för djupansättningen är X-axeln. Varken arbetsmån för finbearbetning eller säkerhetsavstånd anges. Fickan bearbetas med motmatningsfräsning. Ansättningen görs längs en helixbana. En fräs med radien 10 mm används. Bild Exempel POCKET4 N10 G17 G90 G0 S650 M3 T1 D1 N20 X50 Y50 N30 POCKET4(3, 0, 0, -20, 25, 50, 60, 6, 0, 0, 200, 100, 1, 21, 0, 0, 0, 2, 3) N40 M02 ; bestämning av teknologivärden ; köra till utgångsposition ; cykelanrop parametrar _FAL, _FALD har utelämnats ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 405

406 Cykler 10.6 Fräscykler Gängfräsa - CYCLE90 Programmering CYCLE90 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DIATH, KDIAM, PIT, FFR, CDIR, TYPTH, CPA, CPO) Parametrar Tabell Parametrar CYCLE90 RTP real tillbakamatningsplan (absolut) RFP real referensplan (absolut) SDIS real säkerhetsavstånd (skall matas in utan förtecken) DP real slutborrdjup (absolut) DPR real slutborrdjup relativt till referensplanet (skall matas in utan förtecken) DIATH real nominell diameter, ytterdiameter för gängan KDIAM real kärndiameter, innerdiameter för gängan PIT real gängstigning; värdeområde: mm FFR real matning för gängfräsning (skall matas in utan förtecken) CDIR int rotationsriktning för gängfräsning TYPTH int gängtyp värden: 2 (för gängfräsning med G2), 3 (för gängfräsning med G3) värden: 0=innergänga, 1=yttergänga CPA real medelpunkt för cirkeln, abskissa (absolut) CPO real medelpunkt för cirkeln, ordinata (absolut) 406 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

407 Cykler 10.6 Fräscykler Funktion Med cykeln CYCLE90 kan du tillverka inner- och yttergängor. Banan vid gängfräsning grundar sig på en helixinterpolering. I denna rörelser är alla tre geometriaxlarna i det aktuella planet, som du bestämmer före cykelanrop, delaktiga. Bild Gängfräsa - CYCLE90 Förlopp yttergänga Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en valfri position, från vilken startpositionen på ytterdiametern till gängan i höjd med tillbakamatningsplanet kan uppnås kollisionsfritt. Denna startposition ligger för gängfräsning med G2 mellan den positiva abskissan och den positiva ordinatan i det aktuella planet (alltså i 1:a kvadranten till koordinatsystemet). Vid gängfräsning med G3 ligger startpositionen mellan den positiva abskissan och den negativa ordinatan (alltså i 4:e kvadranten till koordinatsystemet). Avståndet från gängdiametern beror på gängstorlek och den använda verktygsradien. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 407

408 Cykler 10.6 Fräscykler Bild Förlopp CYCLE90 Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Positionera på startpunkten med G0 i höjd med tillbakamatningsplanet i applikatan till det aktuella planet Ansättning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Inkörningsrörelse till gängdiametern längs en cirkelbana mot den under CDIR programmerade riktningen G2/G3 Gängfräsning på en helixbana med G2/G3 och matningsvärdet FFR Urkörningsrörelse längs en cirkelbana med mottsatt inställd rotationsriktning G2/G3 och den reducerade matningen FFR Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet i applikatan med G0 Förlopp innergänga Uppnådd position före cykelbörjan: Utgångsposition är en valfri position, från vilken medelpunkten för gängan i höjd med tillbakamatningsplanet kan uppnås kollisionsfritt. Cykeln skapar följande rörelseförlopp: Positionera på medelpunkten för gängan med G0 i höjd med tillbakamatningsplanet i applikatan till det aktuella planet Ansättning till det med säkerhetsavståndet framflyttade referensplanet med G0 Framkörning längs en cykelinternt beräknad inkörningscirkel med G1 och den reducerade matningen FFR Inkörningsrörelse till gängdiametern längs en cirkelbana motsvarande den under CDIR programmerade riktningen G2/G3 Gängfräsning på en helixbana med G2/G3 och matningsvärdet FFR Urkörningsrörelse längs en cirkelbana med samma rotationsriktning och den reducerade matningen FFR 408 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

409 Cykler 10.6 Fräscykler Tillbakamatning till medelpunkten för gängan med G0 Tillbakamatning till tillbakamatningsplanet i applikatan med G0 Gänga nerifrån och uppåt Av teknologiska skäl kan det vara förnuftigt att också bearbeta gängor underifrån och uppåt. Tillbakamatningsplanet RTP ligger bakom gängdjupet. Denna bearbetning är möjlig, men djupuppgifterna måste därvid programmeras som absolutvärden och före cykelanrop framkörning till tillbakamatningsplanet eller en position bakom tillbakamatningsplanet. Programmeringsexempel (gänga nerifrån och uppåt) Det skall fräsas en gänga med början vid -20 till 0 med stigningen 3 mm. Tillbakamatningsplanet ligger vid 8. N10 G17 X100 Y100 S300 M3 T1 D1 F1000 N20 Z8 N30 CYCLE90(8, -20, 0, -60, 0, 46, 40, 3, 800, 3, 0, 50, 50) N40 M2 Hålet måste ha minst ett djup från -21,5 (halva stigningen mer). Övergångsvägar i gänglängdens riktning In- och urkörningsrörelsen vid gängfräsning utförs i alla tre deltagande axlarna. Dvs. vid gängutloppet uppstår en extra väg i den vinkelräta axeln, som går utöver det programmerade gängdjupet. Övergångsvägen beräknas: z: övergångsväg, intern p: gängstigning WR: verktygsradie DIATH: ytterdiameter för gängan RDIFF: radiedifferens för urkörningscirkeln För innergängor är RDIFF = DIATH/2 - WR, för yttergängor gäller RDIFF = DIATH/2 + WR. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 409

410 Cykler 10.6 Fräscykler Förklaring av parametrarna Parametrar RTP, RFP, SDIS, DP, DPR - se CYCLE81 Bild Förklaring av parametrar CYCLE90 DIATH, KDIAM och PIT (nominell-, kärndiameter och gängstigning) Med dessa parametrar bestämmer du gängdata nominell diameter, kärndiameter och stigning. Parametern DIATH är den yttre, KDIAM den inre diametern för gängan. Baserande på dessa parametrar skapas cykelinternt in- och urkörningsrörelserna. FFR (matning) Värdet för parametern FFR anges vid gängfräsning som aktuellt matningsvärde. Det verkar under gängfräsningen på helixbanan. För in- och urkörningsrörelser reduceras detta värde i cykeln. Tillbakamatningen görs utanför helixbanan med G0. CDIR (rotationsriktning) Under denna parameter anger du värdet för bearbetningsriktningen för gängan. Har parametern ett ej tillåtet värde, visas meddelandet: "Felaktig fräsriktning, G3 skapas". Cykeln fortsätts i detta fall och G3 skapas automatiskt. TYPTH (gängtyp) Med parametern TYPTH bestämmer du om en ytter- eller innergänga skall bearbetas. 410 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

411 Cykler 10.6 Fräscykler CPA och CPO (medelpunkt) Under dessa parametrar bestämmer du medelpunkten för det hål resp. den tapp, på vilka gängan skall tillverkas. Märk Fräsradien beräknas cykelinternt. Före cykelanrop skall därför en verktygskompensering programmeras. Annars visas larmet "Ingen verktygskompensering" och cykeln avbryts. Vid verktygsradie=0 eller negativ avbryts också cykeln med detta larm. Vid innergängor övervakas verktygsradien och larmet "Fräsradie för stor" matas ut och cykeln avbryts. Programmeringsexempel: Innergänga Med detta program kan du fräsa en innergänga i punkten X60 Y50 till G17-planet. Bild Exempel CYCLE90 DEF REAL RTP=48, RFP=40, SDIS=5, DPR=40, DIATH=60, KDIAM=50 DEF REAL PIT=2, FFR=500, CPA=60,CPO=50 DEF INT CDIR=2, TYPTH=0 N10 G90 G0 G17 X0 Y0 Z80 S200 M3 N20 T5 D1 N30 CYCLE90 (RTP, RFP, SDIS, DP, DPR, DIATH, KDIAM, PIT, FFR, CDIR, TYPTH, CPA CPO) N40 G0 G90 Z100 N50 M02 ; definition av variablerna med värdetillordningar ; köra till utgångsposition ; bestämning av teknologivärden ; cykelanrop ; köra till position efter cykel ; programslut Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 411

412 Cykler 10.7 Felmeddelanden och felbehandling 10.7 Felmeddelanden och felbehandling Allmänna anvisningar Identifieras i cyklerna felaktiga tillstånd, så skapas ett larm och genomarbetningen av cykeln avbryts. Dessutom matar cyklerna ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa meddelande avbryter inte bearbetningen. Felen med erforderliga reaktioner samt meddelandena i meddelanderaden till styrningen finns beskrivna vid de enskilda cyklerna Felbehandlingar i cykler Identifieras i cyklerna felaktiga tillstånd, så skapas ett larm och bearbetningen avbryts. I cyklerna gerereras larm med nummer mellan och Detta nummerområde är också indelat beträffande larmreaktioner och raderingskriterier. Feltexten, som visas samtidigt med larmnumret, ger en närmare upplysning över felorsaken. Larmnummer Raderingskriterium Larmreaktion NC_RESET Blockförberedelsen i NC avbryts Raderingsknapp Blockförberedelsen avbryts, efter radering av larmet kan cykeln fortsättas med NC-start. 412 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

413 Cykler 10.7 Felmeddelanden och felbehandling Översikt över cykellarm Felnumren har följande klassificering: 6 _ X X=0 allmänt cykellarm X=1 larm för borr-, borrbilds- och fräscykler I den nedanstående tabellen finner du de i cyklerna förekommande felen, den plats där de uppträder samt anvisningar för felåtgärdande. Larmnummer "Ingen verktygskompenserin g aktiv" Larmtext Källa Förklaring, åtgärd "Gängstigning felaktig" "Bearbetningstyp felaktigt definierad" "Ingen matning programmerad i cykeln" "Aktivt verktygsnummer = 0" "Arbetsmån för finbearbetning för stor" "Skaländring inte tillåten" "Referensplan felaktigt definierat" "Ingen spindelriktning programmerad" SLOT1 SLOT2 POCKET3 POCKET4 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE84 CYCLE840 SLOT1 SLOT2 POCKET3 POCKET4 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE72 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE71 CYCLE72 CYCLE81 bis CYCLE89 CYCLE840 SLOT1 SLOT2 POCKET3 POCKET4 CYCLE86 CYCLE88 CYCLE840 POCKET3 POCKET4 D-kompensering måste programmeras före cykelanrop Kontrollera parameter för gängstigning resp. uppgift över stigningen (motsäger varandra) Värdet för parameterna VARI för bearbetningstypen är felaktigt angiven och måste ändras Parametern för matning är felaktigt angiven och måste ändras. Det finns inget verktyg (T) programmerat före cykelanrop. Arbetsmånen för finbearbetningen på botten är större än den totala djupet, den måste förminskas. Det finns en skalfaktor aktiv, som inte är tillåten för denna cykel. Antingen skall vid relativ angivning av djupet värdena för referens- och tillbakamatningsplan väljas olika eller för djupet måste ett absolutvärde angivas Parametern SDIR (resp. SDR i CYCLE840) måste programmeras Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 413

414 Cykler 10.7 Felmeddelanden och felbehandling Larmnummer "Antal hål är noll" HOLES1 HOLES2 Larmtext Källa Förklaring, åtgärd "Konturkränkning av spår / långhål" SLOT1 SLOT "Fräsradie för stor" SLOT1 SLOT2 POCKET3 POCKET "Antal resp. avstånd för cirkelelementen" "Första borrdjupet felaktigt definierat" "Inga tillåtna värden för parametrar _RAD1 och _DP1" "Parametern _CDIR felaktigt definierad" "Arbetsmån för finbearbetning på botten > djupansättning" "Ansättningsbredd > verktygsdiameter" "Verktygsradie negativ" "Parametern _CRAD för hörnradien för stor" "Bearbetningsriktning G41/G42 felaktigt definierad" "Fram- eller bortkörningsmodus (rät linje/cirkel/plan/rymd) felaktigt definierat" "Fram- eller bortkörningsväg=0" "Aktiv verktygsradie <= 0" "Längd eller bredd = 0" HOLES2 SLOT1 SLOT2 CYCLE83 POCKET3 POCKET4 POCKET3 POCKET4 POCKET3 POCKET4 CYCLE71 POCKET3 POCKET4 CYCLE72 POCKET3 CYCLE72 CYCLE72 CYCLE72 CYCLE71 POCKET3 POCKET4 CYCLE71 Det har inte programmerats något värde för antalet hål Felaktig inställning av parametrarna för fräsbilden för de parametrar, som bestämmer läge för spåren/långhålen på cirkeln och deras form Diametern för den använda fräsen är för stor för den figur som skall tillverkas; antingen skall ett verktyg med mindre radie användas, eller konturen måste ändras Felaktig inställning av parametrar för NUM eller INDA, placeringen av cirkelelementen inom en hel cirkel är inte möjlig Första borrdjupet ligger i motsatt riktning till det totala borrdjupet Parametrarna _RAD1 och _DP för bestämmande av banan för djupansättningen är felaktigt angivna. Värdet för parametern för fräsriktningen _CDIR är felaktigt angiven och måste ändras. Arbetsmån för finbearbetning på botten angavs större än den maximala djupansättningen; antingen förminska arbetsmån för finbearbetning elller förstora djupansättningen. Den programmerade ansättningsbredden är större än diametern för det aktiva verktyget, den måste förminskas. Radien för det aktiva verktyget är negativ, det är inte tillåtet. Parametern för hörnradien _CRAD angavs för stor, den måste förminskas. Bearbetningsriktningen för fräsradiekompenseringen G41/G42 valdes felaktigt. Fram- resp. bortkörningsmodus för konturen definierades felaktigt; kontrollera parametern _AS1 resp. _AS2. Fram- resp. bortkörningsvägen är angiven med noll, den måste förstoras; kontrollera parametrarna _LP1 resp. _LP2. Radien för det aktiva verktyget är negativ eller noll, det är inte tillåtet. Längden eller bredden för fräsytan är inte tillåten; kontrollera parametrarna _LENG och _WID. 414 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

415 Cykler 10.7 Felmeddelanden och felbehandling Larmnummer "Ansättningsbredden är inte programmerad" "Ingen borrcykel aktiv" Larmtext Källa Förklaring, åtgärd CYCLE71 HOLES1 HOLES2 Vid aktiv simulation utan verktyg måste alltid ett värde för ansättningsbredden _MIDA programmeras. Före anrop av borrbildcykeln har ingen borrcykel anropats modalt Meddelanden i cyklerna Cyklerna matar ut meddelanden i meddelanderaden till styrningen. Dessa meddelande avbryter inte bearbetningen. Meddelanden ger anvisningar tlll bestämda beteendesätt hos cyklerna och till framskridandet av bearbetningen och bibehålls som regel över ett bearbetningsavsnitt eller till cykelslut. Följande meddelanden är möjliga: Medelandetext Källa "Djup: motsvarande värde för relativt djup" CYCLE81...CYCLE89, CYCLE840 "Spår bearbetas" SLOT1 "Cirkelspår bearbetas" SLOT2 "Felaktig fräsriktning, G3 skapas" SLOT1, SLOT2 "1. Borrdjup: motsvarande värde för relativt djup" CYCLE83 För <nr> står alltid numret för den figur som just bearbetas i meddelandetexten. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 415

416 Cykler 10.7 Felmeddelanden och felbehandling 416 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

417 Nätverksdrift Nätverksdrift Nätverksdrift (tillval) Märk Funktionen nätverksdrift står endast i SINUMERIK 802D sl pro till förfogande. Genom den integrerade nätverksadaptern är styrningen nätverksduglig. Följande förbindelser är möjliga: Peer-to-Peer: Direktförbindelse mellan styrning och PC under användning av en crossoverkabel Twisted-Pair: Infogande av styrningen i ett förefintligt, lokalt nätverk under användning av en patchkabel. Ett 802D specifikt överföringsprotokoll möjliggör en skyddad nätverksdrift med lösenordsskyddad dataöverföring. Detta protokoll används bland annat till överföring resp. genomarbetning av detaljprogram i förbindelse med RCS-Tool. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 417

418 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Konfiguration av nätverksförbindelsen Förutsättning Styrningen är förbunden via gränssnittet X5 med PC:n eller det lokala nätet. Mata in nätverksparametrar Växla till manöverområdet System. Tryck på softkeyn "Service indikering" "Service styrning". Via softkeyn "Service nätverk" kommer du till fönstret för nätverkskonfiguration. Bild 11-1 Grundbild "Nätverk-konfiguration" Tabell 11-1 Erforderlig nätverkskonfiguration Parametrar Förklaring DHCP DHCP-protokoll: I nätverket är en DHCP-server nödvändig, som dynamiskt fördelar IP-adresserna. Vid nej görs en fast tillordning av nätadresserna. Vid ja görs en dynamisk fördelning av nätadresserna. Inmatningsrutor som ej behövs göms. Datornamn Namn på styrningen i nätet IP adress Adress för styrningen i nätet t.ex ) Subnet mask Nätverksidentifikation (t.ex ) 418 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

419 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Frige kommunikationsportar Via softkeyn "Service firewall" kan du spärra eller frige kommunikationsportarna. För att garantera högsta möjliga säkerhet, bör alla portar som inte behövs förbli stängda. Bild 11-2 Firewall konfiguration RCS-nätverket behöver portarna 80 och 1597 för kommunikationen. För att ändra portstatus, väljer du den motsvarande porten med markören. Vid nedtryckning av Input knappen ändrar sig portstatusen. Öppnade portar visas med en hake i kontrollrutan. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 419

420 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Användarförvaltning Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning". Via softkeyn "Service nätverk" "Åtkomst" kommer du till inmatningsmasken för användarkonton. Bild 11-3 Användarkonton Användarkontona tjänar till att spara användarens personliga inställningar. För att anlägga ett nytt konto matar du in användarnamn och anmälningslösenordet i inmatningsrutorna. Ett användarkonto är förutsättning för kommunikation HMI med RCS-Tool på PG/PC. Därtill måste användaren mata in detta lösenord på HMI vid RCS-anmälan via nätverket. Detta lösenord behövs också, när användaren vill kommunicera utifrån RCS-Tool med styrningen. Softkeyfunktionen "Anlägga" infogar en ny användare i användarförvaltningen. Softkeyfunktionen "Radera" raderar den markerade användaren från förvaltningen. 420 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

421 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Användaranmälan - RCS log in Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner softkeyn "RCS anmälan". Inmatningsmasken för användaranmälan öppnas. Bild 11-4 Användaranmälan Anmäla Mata in användarnamn och lösenord i de motsvarande inmatningsrutorna och bekräfta inmatningen med softkeyn "Anmäla". Efter framgångsrik anmälan visas användarnamnet i raden Aktuell användare. Softkeyfunktionen "Tillbaka" stänger dialogboxen. Märk Denna anmälan tjänar samtidigt som användaridentifikation för Remote-förbindelser. Avanmäla Tryck på softkeyn "Avanmäla". Den aktuella användaren avanmäls, användarspecifika inställningar sparas och alla utdelade frigivningar raderas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 421

422 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Arbeta med en nätverksförbindelse I leveranstillståndet är Remote-åtkomsten (åtkomst till styrningen från en PC eller ett nätverk) spärrad på styrningen. Efter anmälan av en lokal användare står följande funktioner RCS-Tool till förfogande: Idrifttagande funktioner Dataöverföring (överförande av detaljprogram) Fjärrmanövrering av styrningen Skall åtkomsten till en del i filsystemet beviljas, måste motsvarande pärmar dessförinnan frigivas. Observera: Med frigivandet av pärmar är det möjligt för en nätverksdeltagare att komma åt filerna i styrningen. Beroende på frigivningsoption kan användaren förändra eller radera data. 422 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

423 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Frigivande av pärmar Med denna funktion fastlägger du åtkomsträttigherna till filsystemet i styrningen för Remote användaren. Välj i Program-manager den pärm som skall frigivas. Via softkeys "Fortsätt..." > "Frigiva" öppnas inmatningsmasken för frigivandet av den valda pärmen. Bild 11-5 Frigivningsstatus Välj frigivningsstatus för den selekterade pärmen: Inte frige denna pärm pärm friges inte Frige denna pärm pärm friges, ett frigivningsnamn måste föras in. I rutan Frigivningsnamn skall en beteckning matas in, över vilken den berättigade användaren kan komma åt filerna i pärmen. Vid softkeyn "Lägga till" hamnar du i användarlistan. Välj användare. Med "Add" görs införandet i rutan Frigiven för. Fastlägg användarrättigheterna (Åtkomst). Fullständig åtkomst användaren har fullständig åtkomst Ändra användaren får ändra Läsa användaren får läsa Radera användaren får radera Softkeyn "OK" sätter de inställda egenskaperna. Frigivna pärmar markeras som vid Windows med "Hand". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 423

424 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Förbinda och skilja nätenheter Tryck i manöverområdet <SYSTEM> ner "Service indikering" "Service styrning" "Service nätverk". Via "Förbinda/skilja" kommer du till området med nätenhet-konfigurationen. Bild 11-6 Nätverk-förbindelser 424 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

425 Nätverksdrift 11.1 Nätverksdrift Förbinda nätenhet Funktionen "Förbinda" tillordnar en lokal enhet i styrningen till en nätenhet. Märk På en PG/PC har du frigivet en pärm för en nätenhet-förbindelse för en viss användare. Bild 11-7 Förbinda nätenhet Manöverföljd förbinda nätenhet 1. Placera markören på en fri enhet. 2. Växla med TAB-knappen till inmatningsrutan "Sökväg". För in IP-adressen för servern och frigivningsnamnet. Exempel: \\ \TEST\ Tryck på "Förbinda". Serverförbindelsen förbinds med enheten till styrningen. Skilja nätenhet Via softkeyn "<<Tillbaka" kan du med funktionen "Skilja" upphäva en bestående nätverksförbindelse. 1. Placera markören på den motsvarande enheten. 2. Tryck på softkeyn "Skilja". Den valda nätenheten skiljs från styrningen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 425

426 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool 11.2 RCS-Tool Med RCS-Tool (Remote Control System) står en Explorer-Tool till förfogande för din PC/PG, som stödjer dig vid det dagliga arbetet med SINUMERIK 802D sl. Förbindelsen mellan styrningen och PC/PG kan antingen göras via en RS232-kabel, Peer to Peer-kabel eller ett lokal nätverk (option). OBSERVERA Den fulla funktionaliteten hos RCS-Tools erhåller du först efter att ha spelat in licenskoden RCS 802. Med denna kod kan förbindelsen till styrningen via ett lokalt nätverk (endast vid SINUMERIK 802D sl pro) upprättas. Fjärrmanövreringsfunktionen kan användas. Utan licenskod är endast frigivning av lokala pärmar (på PC/PG) för åtkomst av styrningen (SINUMERIK 802D sl pro) och arbete via V24 eller Peer to Peer möjlig (se även följande tabell). Nätverksförbindelse Följande tabell beskriver för respektive styrningsvariant möjligheterna för en nätverksförbindelse till RCS-Tool på en PG/PC för styrning (giltig fr o m SW 1.4): Tabell 11-2 Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool SINUMERIK 802D sl RCS-Tool utan licens RCS-Tool med licens pro Genomarbetning av nätverkshare möjlig Full funktionalitet inkl. fjärrmanövreringsfunktion plus Peer to Peer Peer to Peer inkl. fjärrmanövreringsfunktion value Peer to Peer Peer to Peer inkl. fjärrmanövreringsfunktion På styrningen aktiverar du en nätverks- eller Peer to Peer-förbindelse via manöverområdet <SYSTEM> "Service indikering" "Service styrning". Nätverksförbindelse -> Softkey "Service nätverk" Peer to Peer förbindelse -> Softkey "Direktförb." 426 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

427 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool RCS-Tool Bild 11-8 Explorer-fönster till RCS-Tools Efter start av RCS-Tools, befinner du dig i OFFLINE-modus. Det betyder, du kan bara förvata filer på din PC. I ONLINE-modus står dessutom pärmen Control 802 till ditt förfogande, vilket möjliggör filutbyte med styrningen. Dessutom tjänar en fjärrmanövreringsfunktion till observation av processen. Märk I RCS-Tool ställs en utförlig Online-hjälp till ditt förfogande. Det ytterligare tillvägagångssättet, som t.ex. förbindelseuppbyggnad, projektförvaltning osv. framgår av denna hjälp. Användbarhet via ytterligare gränssnitt (denna tabell är en komplettering till den föregående) Tabell 11-3 Nätverksförbindelse styrning -> PG/PC med RCS-Tool SINUMERIK 802D sl RCS-Tool utan licens RCS-Tool med licens pro RS232 Peer to Peer Genomarbetning av nätverkshare möjlig RS232 Peer to Peer Ethernet-nätverk Genomarbetning av nätverkshare möjlig Fjärrmanövreringsfunktion plus RS232 Peer to Peer RS232 Peer to Peer Fjärrmanövreringsfunktion value RS232 Peer to Peer RS232 Peer to Peer Fjärrmanövreringsfunktion Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 427

428 Nätverksdrift 11.2 RCS-Tool 428 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

429 Datasäkring Dataöverföring via RS232 gränssnitt Funktionalitet Via RS232-gränssnittet till styrningen kan du ge ut data (t.ex. detaljprogram) till ett externt datasäkringsinstrument eller läsa in därifrån. RS232-gränssnittet och ditt datasäkringsinstrument måste vara anpassade till varandra. Manöverföljd Du har valt manöverområdet <PROGRAM MANAGER> och befinner dig i översikten över de redan anlagda NC-programmen. Välj de data som skall överföras med markören eller "markera alla", och kopiera dessa i det intermediära minnet. Tryck på softkeyn "RS232" och välj önskat överföringsmodus. Bild 12-1 Läsa ut program Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 429

430 Datasäkring 12.1 Dataöverföring via RS232 gränssnitt Med "Sända" startas dataöverföringen. Alla till det intermediära minnet kopierade filerna överförs. Ytterligare softkeys Laddning av filer via RS232-gränssnittet Överföringsprotokoll Alla överförda filer med statusinformation förs in i en lista. för filer som skall ges ut filnamnet en felkvittering för filer som skall matas in filnamnet och sökvägsuppgiften en felkvittering Tabell 12-1 Överföringsmeddelanden OK Överföring vedebörligen avslutad ERR EOF Textsluttecken mottaget, med arkivfil är inte fullständig Time Out Tidsövervakning meddelar att stopp i överföringen User Abort Överföringen avslutad med softkeyn <Stop> Error Com Fel vid porten COM 1 NC / PLC Error Felmeddelande i NC Error Data Datafel 1. Filer med/utan inledning inlästa eller 2. Filer sända i hålremseformat utan filnamn. Error File Name Filnamnet motsvarar inte namnkonventionerna i NC. 430 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

431 Datasäkring 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Märk /BA/ SINUMERIK 802D sl "Bruksanvisning", Kapitel "Datasäkring och serie-idrifttagande" Manöverföljd I manöverområdet System väljs softkeyn "IBN filer". Upprätta idrifttagandearkiv Ett idrifttagandearkiv kan upprättas komplett med alla komponenter eller selektivt. Följande manöverhandlingar skall utföras för den selektiva sammanställningen: Tryck på "802D data". Välj med riktningsknapparna raden "Idrifttagandearkiv (NC/PLC)". Öppna pärmen med knappen <Input> och markera de önskade raderna med knappen <Select>. Tryck på softkeyn "Kopiera". Filerna kopieras till det intermediära minnet. Bild 12-2 Kopiera idrifttagandearkiv, komplett Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 431

432 Datasäkring 12.2 Upprätta idrifttagandearkiv och läsa ut resp. in Bild 12-3 Sammanställning av idrifttagandearkivet Skriva idrifttagandearkiv på kund-compactflash Card Förutsättning: CompactFlash Card är isatt och idrifttagandearkivet kopierades till det intermediära minnet. Manöverföljd: Tryck på softkeyn "Kund CF-kort". I pärmen väljer du lagringsplatsen (pärm). Med softkeyn "Infoga" startas skrivandet av idrifttagandearkivet. I den följande dialogen bekräftar du det föreslagna namnet eller matar in ett nytt namn. Genom att trycka på "OK" avslutas dialogen. Bild 12-4 Infoga filer 432 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

433 Datasäkring 12.3 Läsa in och ut PLC projekt Läsa in idrifttagandearkiv på kund-compactflash Card För inläsning av ett idrifttagandearkiv måste följande manöverhandlingar utföras: 1. Sätt i CompactFlash Card 2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade arkivfilen 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden Idrifttagandearkiv (NC/PLC). 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; idrifttagandet startar. 6. Kvittera startdialogen på styrningen Läsa in och ut PLC projekt Vid inläsning av ett projekt överförs detta till filsystemet i PLC och därefter aktiverat. För avslutning av aktiveringen följer en varmstart av styrningen. Läsa in projekt från CF-kort För inläsning av ett PLC projekt måste följande manöverhandlingar utföras: 1. Sätta i CF-kort 2. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välj raden med den önskade projektfilen i PTE format 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "802D data" och placera markören på raden PLC Projekt (PT802D *.PTE. 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; inläsning och aktivering startar. Skriva projekt på CF-kort Följande manöverhandlingar måste utföras: 1. Sätta i CF-kort 2. Tryck på softkeyn "802D data" och välj med riktningsknapparna raden PLC Projekt (PT802D *.PTE. 3. Tryck på softkeyn "Kopiera"; filen kopieras till det intermediära minnet. 4. Tryck på softkeyn "Kund CF-kort" och välja lagringsplats för filen 5. Tryck på softkeyn "Infoga"; skrivningsförloppet startar. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 433

434 Datasäkring 12.4 Kopiera och infoga filer 12.4 Kopiera och infoga filer I området Program manager och i funktionen IBN filer kan filer eller pärmar med softkeyfunktionerna "Kopiera" och "Infoga" kopieras till en annan pärm eller på en annan enhet. Därvid för funktionen "Kopiera" in anvisningarna på filerna eller i pärmarna i en lista, som sedan genomarbetas av funktionen "Infoga". Denna funktion övertar det egentliga kopieringsförloppet. Listan bibehålls tills en förnyad kopiering skriver över denna lista. Speciell egenskap: Valdes RS232 gränssnittet som datamål, ersätter softkeyfunktionen "Sända" funktionen "Infoga". Vid inläsning av filer (softkey "Mottaga") är en destinationsuppgift inte nödvändig, eftersom namnet på målpärmen finns i dataströmmen. 434 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

435 PLC-diagnos PLC-diagnos i kontaktplanframställning Funktionalitet Ett PLC-användarprogram består till stor del av digitala grundfunktioner för realisering av säkerhetsfunktioner och stöd för processförlopp. Därvid förbinds ett stort antal olika kontakter och reläer. Fel i en enda kontakt eller ett enda relä leder som regel till störning i anläggningen. För att hitta störningsorsakerna eller ett programfel står i manöverområdet System diagnosfunktioner till förfogande. Manöverföljd Tryck i manöverområdet System ner softkeyn "PLC". Tryck på "PLC-program". Det projekt som finns i det permanenta minnet öppnas. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 435

436 PLC-diagnos 13.2 Bildskärmsuppbyggnad 13.2 Bildskärmsuppbyggnad Indelningen av bildskärmen i huvudområdena motsvarar de som redan beskrivits i Kapitel "Software-yta"; "Bildskärmsindelning". Avvikelser och kompletteringar för PLC-diagnosen finns framställda i den följande bilden. Bild 13-1 Bildskärmsuppbyggnad Tabell 13-1 Teckenförklaring till bildskärmsuppbyggnad Bildelement Indikering Betydelse 1 Tillämpningsområde 2 Understödda PLC-programspråk 3 Namn på den aktiva programkomponenten Framställning: symboliskt namn (absolut namn) 4 Programstatus RUN Program pågår STOP Program stoppat Status för tillämpningsområdet Sym Symbolisk framställning abs Absolut framställning 5 Indikering av aktiva knappar 6 Fokus övertar markörens uppgifter 7 Anvisningsrad Indikering av anvisningar vid "Söka" 436 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

437 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter 13.3 Manövermöjligheter Förutom softkeys och navigeringsknappar står i detta område ytterligare knappkombinationer till förfogande. Knappkombinationer Markörknapparna flyttar focus över PLC-användarprogrammet. Vid uppnående av fönstergränserna skrollas automatiskt. Tabell 13-2 Knappkombinationer Knappkombination eller eller Aktion till första spalten i raden till sista spalten i raden en bildskärm uppåt en bildskärm nedåt en ruta åt vänster en ruta åt höger en ruta uppåt en ruta nedåt eller eller till första rutan i första nätverket till sista rutan i första nätverket öppna nästa programblock i samma fönster öppna föregående programblock i samma fönster Funktionen till Select-knappen är beroende av positionen för inmatningsfokus. Tabellrad: Indikering av den fullständiga textraden Nätverkstitel: Indikering av nätverkskommentaren Kommando: Fullständig indikering av operanderna Befinner sig inmatningsfokus på ett kommando, indikeras alla operander inklusive kommentarerna. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 437

438 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Softkeys Med denna softkey indikeras följande PLC-egenskaper: Driftsläge Namn på PLC-projektet PLC-systemversion Cykeltid Bearbetningstid för PLC-användarprogrammet Bild 13-2 PLC-Info Med softkeyn "Återställa bearb. tid" återställs data för bearbetningstiden. I fönstret "PLC-status-indikering" kan värdena för operatorerna observeras och förändras under programbearbetningen. Bild 13-3 PLC-statusindikering 438 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

439 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med softkeyn "Statuslista" visas PLC-signaler och kan ändras. Bild 13-4 Statuslista Med hjälp av softkeys "Fönster 1..." och "Fönster 2..." framställs alla logiska och grafiska infomationer i en programkomponent. Programkomponenten är en beståndsdel i PLCanvändarprogrammet. Programkomponenten kan väljas i "Programlistan" med hjälp av softkeyn "Öppna". Namnet på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn (för "..." t.ex. "Fönster 1 SBR16"). Logiken i kontaktplanframställningen (KOP) framställer följande: Nätverk med programdelar och strömbanor Elektriskt strömflöde via en rad av digitala grundfunktioner Bild 13-5 Fönster 1, OB1 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 439

440 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med denna softkey kan listan med PLC-programkomponenter väljas. Bild 13-6 Val av programkomponent Med denna softkey indikeras följande egenskaper för den valda programkomponenten: Symboliskt namn Författare Kommentar Bild 13-7 Egenskaper för den valda PLC-programkomponenten 440 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

441 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med denna softkey indikeras den lokala variabeltabellen för den valda programkomponenten. Det existerar två typer av programkomponenter OB1 endast temporär lokal variabel SBRxx temporär lokal variabel Bild 13-8 Lokal variabeltabell för den valda PLC-komponenten Texten på den aktuell markörpositionen visas dessutom ovanför tabellen i en textruta. För längre texter kan den kompletta texten visas i denna ruta med SELECT-knappen. När en programkomponent är skyddad med ett lösenord, kan indikeringen i kontaktplanframställningen kopplas fri med denna softkey. För detta är ett lösenord nödvändigt. Lösenorden kan delas ut vid upprättande av programkomponenten i Programming Tool PLC802. Den valda programkomponenten öppnas. Namnet (absolut) på programkomponenten kompletteras sedan på softkeyn "Fönster 1..." (för "..." t.ex. "Fönster 1 OB1"). Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 441

442 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med denna softkey aktiveras resp. inaktiveras indikeringen av programstatus. De aktuella tillstånden för nätverken över PLC-cykelslut kan observeras. I KOP (Ladder) Program status (uppe till höger i fönstret) visas tillståndet för alla operander. Statusen registrerar värdena för statusindikeringen i flera PLC-cykler och aktualiserar dessa sedan i statusindikeringen. Bild 13-9 Program status ON - symbolisk framställning Bild Program status ON - absolut framställning Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolik framställning av operanderna. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande. Beroende på den valda framställningstypen visas operanderna med absoluta eller symboliska beteckningar. Existerar för en variabel ingen symbol, visas denna automatiskt absolut. 442 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

443 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Framställningen i tillämpningsområdet kan stegvis förstoras eller förminskas. Följande zoomsteg står till förfogande: 20% (standardindikering), 60%, 100% och 300% Sökning av operander i symbolisk eller absolut framställning (se följande bild). Det visas en dialogbox, i vilken olika sökkriterier kan väljas. Med hjälp av softkeyn "Absolut/symbol. adress" kan sökas efter detta kriterium för den bestämda operanden i de båda PLC fönstren (se följande bilder). Vid sökningen ignoreras om det är stora eller små bokstäver. Urval i övre Toggle-rutan: Sök absoluta resp. symboliska operander Gå till nätverksnummer Sök SBR- kommando Ytterligare sökkriterier: Sökriktning neråt (från den aktuella markörpositionen) Totalt (från början) I en programkomponent Över alla programkomponenter Operanderna och konstanterna kan sökas som helt ord (beteckning). Det kan, beroende på inställning av indikeringen, sökas efter symboliska eller absoluta operander. "OK" startar sökningen. Det hittade sökelementet markeras av fokus. Hittas ingenting, kommer ett motsvarande felmeddelande i anvisningsraden. Med "Avbrott" lämnas dialogboxen. Det följer ingen sökning. Bild Sökning efter symboliska operander Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 443

444 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Bild Sökning efter absoluta operander Hittas sökobjektet, kan sökningen fortsättas med "Fortsätt söka". Med denna softkey indikeras alla använda symboliska beteckningar i det markerade nätverket. Bild Nätverk Symbol Informationstabell 444 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

445 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med denna softkey väljs listan med korshänvisningar. Alla i PLC-projektet använda operander indikeras. Av denna lista framgår, i vilket nätverk en ingång, utgång, flagga etc. används. Bild Huvudmeny Korshänvisning (absolut) Bild Huvudmeny Korshänvisning (symbolisk) Det motsvarande programstället kan öppnas direkt med funktionen "Öppna i fönster 1" eller "Öppna i fönster 2" i fönster 1/2. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 445

446 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Med denna softkey görs omkopplingen mellan absolut eller symbolisk framställning av elementen. Texten på softkeyn ändrar sig motsvarande. Beroende på den valda framställningstypen visas elementen med absoluta eller symboliska beteckningar. Existerar för en beteckning ingen symbol, är beskrivningen automatiskt absolut. Framställningsformen visas i statusraden uppe till höger i fönstret (t.ex. "Abs"). Grundinställning är den absoluta framställningen. Exempel: Det logiska sammanhanget för den absoluta operanden M251.0 i nätverk 2 i programkomponenten OB1 skall indikeras. Efter det operanden har valts i listan över korshänvisningar och softkeyn "Öppna i fönster 1" har tryckts ner, indikeras det motsvarande programavsnittet i fönster 1. Bild Markör M251.0 i OB1 nätverk 2 Bild M251.0 i OB1 nätverk 2 i fönster1 446 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

447 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter Sökning av operander i listan över korshänvisningar (se följande bild). Operanderna kan sökas som helt ord (beteckning). Vid sökningen ignoreras om det är stora eller små bokstäver. Sökmöjligheter: Sök absoluta resp. symboliska operander Går till rad Sökkriterier: Neråt (från den aktuella markörpositionen) Totalt (från början) Bild Sökning efter operander i korshänvisningar Texten som skall sökas indikeras i hänvisningsraden. Hittas inte texten, kommer ett motsvarande felmeddelande, som måste bekräftas med "OK". Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 447

448 PLC-diagnos 13.3 Manövermöjligheter 448 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0

449 Bilaga A A.1 Övrigt A.1.1 Miniräknare Miniräknarfunktionen låter sig aktiveras från varje manöverområde med hjälp av <SHIFT> och <=>. För beräkningen står de fyra grundräknesätten, samt funktionerna sinus, kosinus, kvadrera och kvadratrot till förfogande. En parentesfunktion möjliggör beräkning av inskjutna uttryck. Antalet parenteser är obegränsat. Är inmatningsrutan redan belagd med ett värde, överför funktionen detta till inmatningsraden på miniräknaren. <Input> startar beräkningen. Resultatet visas i miniräknaren. Softkeyn "Överta" för in resultatet i inmatningsrutan resp. i den aktuella markörpositionen i detaljprogrammet och stänger själv av miniräknaren. Märk Befinner sig en inmatningsruta i redigeringsmodus, kan det ursprungliga tillståndet återupprättas med Toggle-knappen. Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0 449

450 Bilaga A.1 Övrigt Bild A-1 Miniräknare Tillåtna tecken vid inmatningen +, -, *, / Grundräknesätten S Sinus - funktion Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet sin(x). O Kosinus - funktion Värdet (i grader) X före inmatningsmarkören ersätts av värdet cos(x). Q Kvadrat - funktion Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet X 2. R Kvadratrot - funktion Värdet X före inmatningsmarkören ersätta av värdet X. ( ) Parentesfunktion (X+Y)*Z Räkneexempel Uppgift Inmatning -> resultat (67*3) *3 -> 301 sin(45_) 45 S -> cos(45_) 45 C -> Q -> R -> 2 (34+3*2)*10 (34+3*2)*10 -> 400 För beräkningen av hjälppunkter på en kontur erbjuder miniräknaren följande funktioner: beräkna tangential övergång mellan en cirkelsektor och en rät linje förskjuta en punkt i planet omräkning av polära koordinater till kartesiska koordinater komplettering av den andra slutpunkten för ett med vinkelrelation givet konturavsnitt rät linje - rät linje 450 Programmerings- och användarhandbok, 04/2007, 6FC5398-0CP10-3FA0