Demokrativerkstaden i klassrummet. Ett rollspel från förslag till lag Handledning

Transkript

1 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Handledning

2 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Målsättning Demokrativerkstaden steg för steg Förberedelse Handledarens roll Spelet Diskussion Uppföljning av diskussionen Partifördelningstabell Bruksanvisning för bildspel...16

3 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 3 1. Förord Demokrativerkstaden i klassrummet är baserad på riksdagens Demokrativerkstad. Rollspelet handlar om att få pröva på hur det kan vara att vara riksdagsledamot för en dag och följa riksdagens beslutsprocess från förslag till lag. Vi tar gärna emot synpunkter på spelet. Skicka dessa i så fall till: riksdagsinformation@riksdagen.se. 2. Inledning Demokrativerkstaden i klassrummet är ett rollspel som ska skapa förståelse för och kunskap om riksdagen och riksdagens arbete. Fokus ligger på arbetet med att skapa nya lagar. Spelet består av fem fiktiva partier och deltagarna ska agera företrädare för dessa partier i en fiktiv riksdagsmiljö. Handledaren av rollspelet spelar rollen som riksdagens talman. Demokrativerkstaden i klassrummet innehåller ett antal moment som representerar stegen i riksdagens beslutsprocess. Efter spelet är det lämpligt att eleverna får en möjlighet att reflektera över hur spelet fortlöpte, vad som hände och vilka beslut de fattat. Här görs även jämförelser mellan Demokrativerkstaden och verkligheten. Rollspelet är anpassat för personer och lämpar sig bäst för elevgrupper från grundskolans senare del och gymnasiet. Spelet tar cirka två timmar att genomföra. Ytterligare 30 minuter bör avsättas för efterdiskussion. För att uppnå en så kvalitativ spelupplevelse som möjligt är det bra att spela spelet vid ett och samma tillfälle. På samma sätt är det en fördel att inte avbryta spelet för diskussion, jämförelser och generaliseringar, utan i stället avvakta med detta till efterdiskussionen. Eftersom spelet är tidskrävande kan det både vara nödvändigt och en god idé att ha efterdiskussionen vid ett separat tillfälle. Av samma skäl är det lämpligt att genomföra vissa förberedelser med eleverna en lektion innan själva spelet. 2.1 Förkunskaper För att på bästa sätt kunna ta till sig spelet bör deltagarna ha vissa förkunskaper om riksdagen och dess arbete. Eleverna bör känna till följande: riksdagens uppgifter och roll i samhället vad ett politiskt parti är, det partipolitiska systemet och partiets arbete i riksdagen vad en motion och en proposition är vad ett utskott är vad förhandling och kompromiss innebär. På under menyn Demokrativerkstaden i klassrummet/förberedelsematerial för eleverna hittar du följande tips på förberedelser: Riksdagskrysset och Diskutera och argumentera är dels en lättsam frågesport, dels en diskussionsövning som är baserad på aktuella riksdagsbeslut. Under Riksdagen på schemat finns bland annat studiematerial, frågor och övningar anpassade för elever i gymnasiet och grundskolans senare del.

4 4 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 3. Målsättning De övergripande målen med spelet är att eleverna: ska få förståelse för och kunskap om riksdagen och riksdagens beslutsprocess genom ett elevaktivt arbetssätt. ska få en inblick i vad det innebär att vara ledamot i riksdagen. ska få en inblick i individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling, samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. ska få öva sig att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.

5 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 5 4. Demokrativerkstaden steg för steg Här följer en sammanfattning av spelet där varje steg beskrivs i korthet med tillhörande syfte. Det ger en överblick över tågordningen och fungerar samtidigt som en lathund eller ett körsschema. Obs! Tidsangivelser och förslag på upplägg är ungefärliga. Detaljerad information om varje steg finns under punkt 7. Förberedelser (görs med fördel lektionen innan själva spelet) Se till att deltagarna har tillräckliga förkunskaper. Informera deltagarna om rollspelet utan att avslöja för mycket. Dela in eleverna i partier. Dela ut partiprogrammen och låt deltagarna läsa igenom dem. Introduktion (10 minuter) Partierna presenterar sig. Starta spelet genom att visa tv-nytt, eller läs introduktionstexten om du använder pappersversionen. Dela ut propositionerna till Gemenskapspartiet och propositioner och respektive motioner till övriga partier. Partigruppsmöte 1 (20 minuter) Syfte: Partierna ska läsa sina förslag och finna argument för sina ståndpunkter. Se till att följande sker: 1. att det utses en partigruppsordförande. 2. att partiet delas in i två lika stora utskottsgrupper. 3. att eleverna läser sitt partis förslag och tar fram argument för sina ståndpunkter. 4. att du som handledare spelar upp videosamtal och radioinslag (använder du pappersversionen delar du ut nyhetsnotis och mejl). Utskottsmöte 1 (20 minuter) Syfte: Utskottsmötet ska leda till att partierna får bra koll på varandras förslag inför kommande förhandling. Se till att följande sker enligt dagordning 1: 1. att det utses en utskottsordförande. 2. att man går igenom varje partis åsikt i den aktuella frågan. 3. att de får möjlighet att debattera frågan. Presskonferens (10 minuter Obs! valfritt inslag) Syfte: Förutom att belysa mediernas roll i vår demokrati, handlar presskonferensen om att tydliggöra skillnader och likheter mellan partierna inför kommande förhandling. Be varje parti utse en representant som deltar i presskonferensen. Övriga är publik. Handledaren ställer frågor till ett utskott i taget.

6 6 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Partigruppsmöte 2 och förhandling (20 minuter) Syfte: Partierna ska här ingå i allianser och nå fram till gemensamma förslag. Se till att följande sker enligt dagordning 2: 1. att partierna funderar på vilka de ska samarbeta med. 2. att partierna söker upp andra partier för att skapa allianser och få majoritet för sina förslag. Obs! Det är viktigt att de partier som samarbetar är helt överens innan utskottsmöte 2 startar. Utskottsmöte 2 (15 minuter) Syfte: Partierna i majoritet ska enas om sitt lagförslag. Se till att följande sker enligt dagordning 2: 1. att utskottsordförande har ett cirkeldiagram med mandatfördelningen och att varje parti och utskottsordförande har varsitt betänkande. 2. att ordföranden går igenom betänkandet och kontrollerar vilka beslutspunkter som majoriteten stödjer. 3. att varje parti är medvetet om hur det har röstat och att de tar med sitt betänkande till partigruppen. Syfte: Varje parti ska informera sina ledamöter hur de ska rösta i båda ärendena. Se till att följande sker enligt dagordning 3: Partigruppsmöte 3 (5 minuter) 1. att partierna går igenom hur de ska rösta i båda ärendena 2. att partierna utser någon som är beredd att tala i kammardebatten Omröstning i kammaren (10 minuter) Syfte: Nu ska det fattas ett definitivt beslut om de nya lagarna. Ha en kort debatt om de båda ärendena (om intresse och tid finns). Genomför omröstningen en punkt i taget utifrån respektive utskottsbetänkande. Diskussion (cirka 30 minuter) Syfte: För att skapa en bra inlärning är det viktigt att genomföra en handledd reflektion med deltagarna efter spelet. Inled med att eleverna får kort och spontant uttala sig om hur de upplevde spelet. Gå igenom spelets delar och vad som egentligen hände steg för steg. Börja leda in samtalet på jämförelser mellan spelet och verkligheten.

7 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 7 5. Förberedelse 5.1 Stöd för handledaren att driva spelet Det finns två varianter av handledarstöd som båda syftar till att hjälpa handledaren att driva spelet. Båda innehåller en introduktion till spelet, dagordningar för möten och information från medier och intresseorganisationer. Bildspel och pappersversion finns att ladda hem från riksdagens webbplats. 1. Bildspelet är en interaktiv pdf-fil som kräver programmet Acrobat reader, Flash player, dator och projektor i klassrummet. I bildspelet finns ett nyhetsinslag, dagordningar och information från intresseorganisation i form av illustrationer, film- och ljudklipp. Praktisk information om bildspelet finns under punkt Pappersversionen har motsvarande innehåll som bildspelet, men i pappersform. Saknas tekniken för att visa bildspelet används pappersversionen istället Material Innan rollspelet börjar bör du ha följande material klart, som du hittar på riksdagens webbplats: Lika många partiprogram som deltagare i spelet (se partifördelningstabellen punkt 10 för antalet deltagare per parti). Introduktion av spelet, dagordningar för parti- och utskottsmöten, information från intresseorganisationer och medier (gäller om du använder pappersversionen). Propositioner, motioner, betänkande och frågor till presskonferensen (till varje ärende finns en särskild bilaga). Tips! Förenkla logistiken genom att sätta samman proposition, motioner och eventuellt nyhetsnotis och mejl i respektive ärende i ett häfte. På det sättet får varje parti två häften som delas ut vid ett och samma tillfälle. Men innan du väljer detta alternativ se punkt Val av ärenden Det finns fem olika ärenden att välja mellan: 1. Ett tryggare samhälle (justitieutskottet) 2. Klimathotet (miljöutskottet) 3. Inplantering av mikrochip (socialutskottet) 4. Klotter (justitieutskottet) 5. Tillstånd för kampsportsmatcher (kulturutskottet) De två första ärendena är baserade på riktiga riksdagsbeslut medan det tredje är fiktivt. Nummer fyra och fem är frågor som riksdagen fattat beslut om, men som är något förenklade. I ett spel är det lämpligt att behandla två ärenden samtidigt. Men det går även att spela med ett ärende om det är en mindre grupp. Vill du använda dig av andra förslag än de som finns med i spelet går det givetvis bra att konstruera egna ärenden. Mallar för propositioner, motioner och information från medier och intresseorganisationer finner du i en särskild bilaga på riksdagens webbplats Möblering Fundera över vilken möblering som är mest lämplig. Har du tillgång till två lokaler är den en god idé att möblera för partigruppsmöten i det ena rummet och utskottsmöten i det andra. Är det ont om lokaler är det en fördel att ha en klar möblering för både partigruppsmö

8 8 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag ten och utskottsmöten i samma lokal. Använder du bildspelet är det förstås viktigt att du skapar en möblering som gör att eleverna ser bildspelet. Inför omröstningen och kammardebatten går det förstås att behålla sittningen i partigrupper, särskilt om möbleringen är gjord så att deltagarna ser varandra. Har du två lokaler är det en vinst att möblera om den ena likt riksdagens kammare. 6. Handledarens roll Som handledare under Demokrativerkstaden i klassrummet är du riksdagens talman. Detta innebär att du hjälper eleverna och ser till spelet drivs framåt. Rör dig mycket i rummet och gör dig tillgänglig; det kommer att finnas tillfällen då deltagarna behöver hjälp, och då är det viktigt att de snabbt får det så att processen inte stannar upp. Dessutom är handledaren ansvarig för att sätta i gång de olika stegen i spelet och se till att de hålls inom den tid som är avsatt. I efterdiskussionen är det bra att hänvisa till konkreta händelser i spelet. Därför kan det vara bra att föra anteckningar under spelets gång. Under alla tillfällen som deltagarna befinner sig i partigrupper eller utskottsgrupper kommer de att styras av dagordningar som talar om för dem vad de ska göra. Dessa dagordningar kan ibland behöva stödjas av muntliga instruktioner. Men undvik att avbryta spelet. Låt deltagarna själva skapa sina förutsättningar där det är möjligt. 6.1 Förberedelser med deltagarna Ofta när en grupp samlas efter en rast eller i början av dagen tar gruppen med sig det som tidigare hänt in i det pedagogiska rummet. Sorlet hos en grupp som möts känner alla igen och kan identifiera sig med: några pratar om vad som precis hände i korridoren utanför, någon spelar spel på mobiltelefonen, några andra diskuterar vad som ska hända i kväll. Man kan säga att atmosfären i rummet kännetecknas av där, då och sen och inte här och nu. Det man som spelledare vill åstadkomma inför spelet är att förändra fokus i det pedagogiska rummet till här och nu. Det finns många sätt att skapa denna förändring. Ett sätt är att använda sig av enklare gemensamma övningar, icebreakers. Genom att på förhand planera hur övergången från där, då och sen till här och nu skapas inför spelet har man möjlighet att välja de metoder och verktyg som bäst lämpar sig för just det tillfälle man planerar. På finns det ett stort antal icebreakers att ladda ned. Här ger vi förslag på en som man med fördel kan använda för att skapa samling och koncentration. Förslag på icebreaker: Räkneövningen: Räkna till 20 Tid: 5 minuter Deltagarantal: personer Instruktioner: Be deltagarna att ställa sig i en ring med axlarna mot varandra. Förklara att de ska få vara med om en avancerad matematisk övning. Gå därefter igenom reglerna: Gruppen ska gemensamt räkna till 20 genom att någon person säger ett, någon annan säger två och så vidare upp till 20. Personer som står bredvid den som sade en siffra får inte säga nästa.

9 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 9 Om det blir fel eller om man säger samma siffra samtidigt måste alla applådera och börja om från början. Under tiden man räknar ska de andra vara tysta och titta ned i golvet. Att tänka på: Det är väldigt sällan som gruppen kommer att klara av att räkna hela vägen ändatill 20. I stället är tanken att man i uppgiften skapar ett gemensamt fokus och att man, genom att alla applåderar när det blir fel, förmedlar en tillåtande attityd till varandras misstag. Håll inte på för länge med denna icebreaker utan låt gruppen försöka fem sex gånger. 7. Spelet 7.1 Presentation och indelning i partigrupper Det första som händer är att handledaren presenterar bakgrunden, det vill säga att spelet handlar om riksdagen och dess arbete. Hur omfattande presentationen är beror på vilken förförståelse eleverna har och vad du har gått igenom om riksdagen tidigare. Berätta sedan att deltagarna ska gestalta riksdagsledamöter och att de kommer att ingå i fem fiktiva partigrupper. Det är viktigt att eleverna förstår att de ska företräda ett parti och att deras personliga åsikter som de kan ha om ärendena måste träda tillbaka. Dela sedan in eleverna i partier. Hur stora dessa ska vara beror på antalet deltagare. För detta använder du partifördelningstabellen (se punkt 10). Det är viktigt att dela in partigrupperna i rätt antal deltagare. Skälet till detta är att partiernas inbördes storlek måste vara konsekvent i spelet. Varje deltagare får ett partiprogram som innehåller kortfattad information om det parti eleven tillhör. Alla elever bör sedan fylla i hur många ledamöter varje parti har på sitt partiprogram. Därefter bör alla läsa sitt partiprogram alternativt att du som handledare kort presenterar varje parti. Om eleverna läser sitt partiprogram själva är det förslagsvis en god idé att varje parti gör en kort presentation. Då får alla deltagare en god kännedom om vilka partier som finns och deras generella ståndpunkter. Dessa ovanstående punkter kan med fördel genomföras innan spelet. Spelet kan nu börja! Visa tv-nytt eller läs upp introduktionstexten för att ge deltagarna förutsättningarna för det parlamentariska läget. 7.2 Utdelning av texter Texterna kan delas ut på två olika sätt: 1. Dela ut regeringens propositioner och respektive motioner till de fem partigrupperna. Ge deltagarna lite tid att läsa in sig på propositionerna och sitt partis motioner. Handledaren kan också muntligt förklara propositionernas innehåll, vilket snabbar på starten av spelet och tydliggör att propositionerna är regeringens och Gemenskapspartiets förslag. Senare (på det andra partigruppsmötet) delar du ut de andra partiernas motioner som stöd för kommande förhandlingarna. Genom att dela ut förslagen i två omgång

10 10 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag ar skapas det dynamik i spelet då man från början inte vet vad de andra partigrupperna tycker i frågan, utan eleverna får det presenterat för sig under utskottsmöte För att snabba på spelet och förenkla logistiken går det som tidigare nämnts att häfta ihop proposition och motioner tillsammans med mejl och nyhetsnotiser i respektive ärende. Eleverna får då alltså två häften med ärenden i första partigruppsmötet (om du spelar med två ärenden). Redogör du även muntligt för propositionernas innehåll innebär det en än snabbare start av spelet. Det här alternativet innebär att eleverna läser alla partiers förslag före det första utskottsmötet, vilket är en skillnad jämfört med alternativ Möten i partigrupper 1 Till sin hjälp under det första partigruppsmötet har eleverna en dagordning (använder du bildspelet visar du dagordningen på storbild och går igenom den). Första punkten på dagordningen innebär att gruppen utser en gruppledare som leder partigruppsmötena. Varje parti ska också dela upp sina representanter i två grupper som jobbar med var sitt ärende. Deltagarna ska sedan läsa in sig på förslagen och fundera över sitt partis inställning utifrån propositionen eller motionen vilka krav de tycker är viktigast och vilka krav de tycker är mindre viktiga. Spela upp video- och/eller radioinslag om de aktuella frågorna (använder du pappersversionen delar du ut mejl och nyhetsnotiser). Det är viktigt att alla partigrupper får möjlighet att finna en tydlig argumentation för sin ståndpunkt Möten i utskottsgrupper 1 På utskottsmötet börjar eleverna med att gå igenom dagordningen och sedan följa de instruktioner och råd som finns där. De ska utse en ordförande, partierna ska redogöra för sina åsikter och därefter är det bra om partierna får möjlighet att ställa frågor till varandra. Debatterna i utskotten brukar bli väldigt roliga och givande och är det något tillfälle under spelet där det kan finnas en poäng med att dra ut på tiden en aning så är det just under dessa möten. 7.5 Presskonferens Presskonferensen är ett inslag som är frivilligt och tar cirka 10 minuter att genomföra. Syftet med presskonferensen är att eleverna på ett lättsamt sätt ska få en inblick i hur medierna fungerar som en länk mellan politiker och väljare. Genom att partierna också får ta ställning till förslagen som de ska besluta om tydliggörs skillnader och likheter dem emellan än mer. Detta kan leda till att det blir lättare att sätta igång förhandlingarna i spelet. Gör en lämplig möblering. Förslagsvis kan eleverna som utfrågas stå vid ett bord. Använd gärna en skylt som illustrerar att det är presskonferens. Det är passande att genomföra presskonferensen precis efter utskottsmötet. (Men det går

11 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 11 även att lägga in presskonferensen direkt efter partigruppsmöte 1 eller efter partigruppsmöte 2.) Som talman intar du nu rollen som den sam lade journalistkåren. Gör följande: Säg: Utskotten har förstått att det finns ett stort intresse i samhället för hur de folkvalda ska ställa sig till regeringens proposition om... Därför har utskotten i dag kallat till en presskonferens för att svara på mediernas frågor. Be därefter partierna att utse en presstalesperson. Övriga ledamöter är publik. Ställ frågor till ett utskott i taget. Avsluta utfrågningen genom att tacka de båda utskotten för att de inbjudit till presskonferens. Sedan är det dags för det andra utskottsmötet. 7.6 Möten i partigrupper 2 och förhandling Första punkten på dagordningen är att deltagarna i partigrupperna berättar för varandra hur de upplever situationen i respektive utskott. Ledamöterna i respektive parti får fundera på om de tror att de har någon chans att få igenom några eller kanske alla sina förslag. Kanske är det så att partiet kan försöka få igenom en viktig fråga mot att det stöder ett förslag från något annat parti i en annan fråga? Men betona att det är möjligt att ha ett samarbete i det ena ärendet och ett annat i det andra. I denna fas finslipas partiernas ståndpunkter inför utskottsmöte 2. Dessutom får deltagarna här möjlighet att uppskatta sina möjligheter att få igenom sin åsikt genom att göra beräkningar av hur de når majoritet. En exakt fördelning av mandaten bör eleverna ha skrivit in på sina partiprogram. Låt deltagarna få en kortare rast. Uppmana dem att förhandla med varandra under rasten för att nå kompromisser. Målet är självklart att försöka få majoritet för sina förslag. Detta sammanhang är ett lysande tillfälle för deltagarna att knyta andra partier till sin idé, eller kanske jämka ihop sig med några andra. Syftet är att skapa en atmosfär som påminner om det politiska arbetet, nämligen att många diskussioner och förhandlingar sker utanför de formella rummen och mötesplatserna. 7.7 Möte i utskottsgrupper 2 I detta sista utskottsmöte ska partierna ta fram ett förslag till riksdagsbeslut (betänkande). Detta innebär att de ska rösta ja eller nej till vilka beslutspunkter som ska vara med på det slutgiltiga lagförslaget inför voteringen i kammaren. Eftersom regeringspartiet inte har majoritet i rollspelet, är det viktigt att poängtera att kompromisser är nödvändiga för att ett förslag ska få majoritet och därmed gå igenom. Beroende på hur mycket tid som finns till förfogande går det att variera längden på detta möte, men det är viktigt att diskussionen kring vilka man ska samarbeta med redan är avklarad då man sätter sig vid förhandlingsbordet. Beslutspunkterna som finns i ett betänkande är baserade på förslagen i propositionerna och motionerna. Utskottsordföranden går igenom en beslutspunkt i taget och låter varje parti redogöra för hur de tänker rösta i respektive beslutspunkt.

12 12 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Ordföranden skriver ned detta i tabellen på betänkandet, och räknar ut om beslutspunkten har stöd av en majoritet eller inte. Samma sak gör varje parti. Partierna måste alltså ha ett eget betänkande som sedan tas med till partigruppen. 7.8 Möte i partigrupper 3 Det sista partigruppsmötet går ut på att samtliga ledamöter i respektive parti ska få klart för sig hur de ska rösta i respektive ärende. Eftersom deltagarna inte varit med på båda utskottsmötena, om spelet genomförs med parallella utskott, är det också viktigt att alla ledamöter förstår varför partiet ställer sig som det gör till alla beslutspunkter. Finns det intresse för en avslutande debatt ska du som talman i samråd med partierna förslagsvis utse två personer som ska tala i debatten före omröstningen. En ska representera majoritetens uppfattning medan den andra ska företräda minoritetens linje. I debatten ska talarna argumentera för sina lagförslag och förklara de samarbeten som de ingått i. 7.9 Omröstning När partigrupperna är klara med vilken partilinje som ska gälla för de båda ärendena flyttas fokus från gruppdiskussioner till kammaren. Beroende på hur mycket tid som finns till förfogande kan man före omröstningen ha en kort debatt enligt ovanstående förslag. Det går givetvis att ha en längre debatt med fler talare och där replikskiften igår. Omröstningen går till så att deltagarna får ta ställning till utskottens betänkanden i punktform, en efter en. Deltagarna har möjlighet att rösta ja eller nej eller att avstå. De punkter som sedan slutligen röstas igenom är de punkter som utgör den nya lagen. Så snart omröstningen är genomförd talar handledaren om att spelet är slut. Var tydlig med att markera att spelet är slut. För att göra omröstningen tydlig kan man använda sig av gröna, röda och gula lappar. 8. Diskussion 8.1 Rum för dialog Under efterdiskussionen är det samtalet mellan deltagarna som står i fokus. En förutsättning för att skapa ett bra samtalsklimat för efterdiskussionen är att det fysiska rummet är anpassat för den här typen av samtal. Samtalet karakteriseras av att alla deltagare delar ett gemensamt samtalsrum. De ska ledigt kunna betrakta varandra och föra en dialog. Rummet bör vara möblerat på ett sådant sätt att det stimulerar till gruppsamtal med hela deltagargruppen. Det är vanligt att låta gruppen sitta i en cirkel av stolar, där bord och annat som skapar avstånd har flyttats undan. 8.2 Reflektion Direkt efter det att ett spel genomförts uppstår oftast en spontan dialog mellan deltagarna. Hur var det att spela för dig? Vilket konstigt parti du spelade i! Varför gjorde du på det viset? Hur kan det komma sig att jag hamnade i den här situationen? Varför gick det inte så

13 bra? Varför lyckades vi så bra? Vad roligt det var! Frågorna och påståendena kan ibland vara många. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att fånga upp denna diskussion. Pedagogens roll är att agera handledare under den reflekterande processen. Förslag på frågor att ställa: Hur var det att spela det här spelet? Hur var det att spela en roll? Var det något som hände som var särskilt spännande, intressant eller roligt? Var det något som var svårt, krångligt eller tråkigt? Hur fungerade diskussionerna i partigruppen? Hur fungerade diskussionerna i utskottet? Med vilka deltagare uppfattade ni att ni hade gemensamma intressen? Uppstod det några läger mellan partierna? Hur kändes det? Vad förenade er? Handledaren ska inte vara alltför styrande eller vinklad under den reflekterande processen, då en stor del av syftet med den är att låta deltagarna själva få möjlighet att resonera och föra en dialog kring sina upplevelser. Deltagarna behöver kunna ventilera åsikter utan krav på att ha en helt och hållet färdig tanke. Den fria associationen är viktig för att skapa ett så bra underlag som möjligt för senare faser i efterdiskussionen. 8.3 Tolkning När gruppen har gått igenom en aktivt reflekterande process påbörjas tolkningsfasen. Det behöver inte vara tydligt när övergången sker mellan reflektion och tolkning, men deltagarna ska ha haft möjlighet att reflektera innan de tolkar händelser, sammanhang och strukturer i spelet. I tolkningsfasen genomgår deltagarna en process i vilken de försöker förklara upplevelsen av spelet mot den bakgrund och de erfarenheter de har. Följande frågor kan utgöra ett bra underlag: Har du varit i den situationen som du hamnade i i spelet någon gång tidigare? Hur var det? Vilka händelser i spelet upplever du vara de viktigaste? Varför? Går det att känna igen situationer som uppstår i spelet i verkligheten? 8.4 Generalisering Efter det att deltagarna har haft möjlighet att reflektera och tolka den upplevelse de varit med om genom spelet går det att börja generalisera de tankar och processer som uppkommit. En situation som uppstått i spelet går att jämföra med tidigare upplevelser, vilket i sin tur leder till nya slutsatser och ny kunskap. Frågor som med fördel kan ställas här kan exempelvis vara: Hur skilde sig partierna från varandra? På vilket sätt var de lika? När i spelet kunde ni se att ni skulle få igenom, eller inte få igenom, ert partis vilja? Hur gick det till när ni förhandlade? Hur fattade ni beslut? På vilket sätt kan väljare, organisationer och andra få inflytande i beslutsprocessen? Hur går det till i Sveriges riksdag? Vilka likheter och skillnader finns det jämfört med verkligheten?

14 14 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Vad handlar rollspelet om? Känns sättet att arbeta på demokratiskt? Finns det andra sätt att fatta demokratiska beslut på? 9. Uppföljning av diskussionen Efterdiskussionen är det uppsamlande sammanhang där spelet och dess innehåll stöts och blöts och där upplevelsen kopplas till den omkringliggande världen. Efter det att efterdiskussionen är genomförd är det fullt möjligt att följa upp såväl efterdiskussionen som innehållet i spelet vid senare tillfällen. Ett väl genomfört spel ger en upplevelse som ofta blir ett starkt minne för deltagarna, och det går att återknyta till denna upplevelse under lång tid. Ett exempel på hur man kan arbeta vidare med Demokrativerkstaden i klassrummet är att studera hur några av spelets ärenden har behandlats av riksdagen på riksdagens webbplats.

15 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Partifördelningstabell Beräkning av partistorlekar (Tabellen visar antalet representanter per parti som ska finnas i relation till antalet deltagare) Antal deltagare Gemenskapspartiet Värdepartiet Frihetspartiet Solidaritetspartiet Balanspartiet

16 16 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 11. Bruksanvisning för bildspel Du behöver Adobe Reader version 9 eller senare för att spela pdf-filen Demokrativerkstaden i klassrummet. Dessutom behövs Flash Player för att visa film och ljudklipp. Flash player ingår sedan januari 2013 inte längre i Adobe reader och Acrobat. Om filmerna i spelet inte visas, ta kontakt med skolans IT-adminstratör, och hänvisa till Hjälp för Acrobat / Flash player behövs där mer information finns. Notera att det inte räcker med Flash Active X-komponent. En fullständig Flash-spelare måste finnas installerad. Kompletterande information finns här. Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Varje bild i bildspelet har en tydlig koppling till de olika stegen i rollspelet. Bilderna är tänkta som stöd för information och instruktioner under spelet. En ny bild är också en signal att en ny fas i rollspelet påbörjats. Vi rekommenderar att du tittar igenom bilderna innan du genomför rollspelet. Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 När du laddar ned bildspelet från riksdagens webbplats ska du spara filen på din dator. Bildspelet visas per automatik i helskärmsläge. Om bildspelet inte visas i det läget gå in under meny Visa och välj Helskärmsläge.

17 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 17 För att aktivera nyhetsinslaget i bild nummer två klickar du på play-ikonen. I nedre bildkant visas ett fält med knappar för paus och stopp och snabbspolning. Obs! Volym regleras via datorn. Obs! Gå inte vidare i bildspelet förrän inslaget är klart alternativt att du tryckt på stopp-knappen. Valresultatet klart! Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 2 För att gå vidare eller backa i bildspelet finns det knappar i form pilar i bildens högra nederkant. Bild nummer fyra presenterar de fem ärenden som finns att välja mellan. Vi rekommenderar att du som lärare och klassen valt ärenden innan ni genomför rollspelet. Fem olika ärenden i Demokrativerkstaden Ett tryggare samhälle utan brott Inplantering av mikrochip Klotter Klimathotet Kampsport 4

18 18 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Video- och radioinslag om varje ärende När eleverna läst klart förslagen i det första partigruppsmötet är det dags att de får ta del synpunkter från intresseorganisationer, medier och olika företrädare. Klicka på det ärende som ni vill ta del av. Därefter hamnar ni på en ny sida. Många vill påverka er politiker! Lyssna på några företrädare i de ärenden som ni arbetar med Ett tryggare samhälle utan brott Klotter Inplantering av mikrochip Klimathotet Kampsport Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 7 Klicka på bilden eller ikonen för att se videosamtal eller lyssna på radioinslag. Synpunkter från polis, forskare och en före detta kriminell Justieutskottet Ett tryggare samhälle utan brott Varje inslag speglar olika perspektiv i sakfrågan. För att komma tillbaka till bild nummer sju för att välja nytt ärende, klicka på ikonen nere till höger, Tillbaka till sid 7. Klicka på bilden för att se en intervju med: Maria Jonsson, närpolis i Västerås Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag Johnny Lennartsson, Fd kriminell, Linköping Radioinslag Tillbaka till sid 7: Tillbaka till sid 7

19 Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 19 spela/paus stopp Knappar för spela/paus och stopp och snabbspolning visas i nederkant av videoklippen när muspekaren är över bilden. Tänk på att du måste lyssna klart på eller stoppa ett inslag för att lyssna på ett nytt. spela/paus Radioinslagens kontrollpanel har ingen stoppknapp. Använd paus om ni inte vill höra hela inslaget. Om det uppstår problem med skärmuppdateringen när du rör dig mellan ett inslag och bild sju kan det bero på att din version av Acrobat reader och din dator inte klarar av att uppdateringen tillräckligt snabbt. Visar det sig att menyn blir skymd, välj då att gå till bild 8 och sedan tillbaka till bild sju. Då blir menyn ren igen. Meddela gärna oss om problemet uppstår på riksdagsinformation@riksdagen.se.

20 Sveriges riksdag Stockholm Tfn: