KLARA arkitektbyrå ab. detaljplan för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALSVÄGEN SAMRÅDSHANDLING DELAR AV MUNKERUD 1:32 OCH MUNKERUD 2:261

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING detaljplan för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALSVÄGEN DELAR AV MUNKERUD 1:32 OCH MUNKERUD 2:261 MUNKFORS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: program samrådsredogörelse 1 behovsbedömning miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fastighetsförteckning planbeskrivning genomförandebeskrivning samrådsredogörelse 2 (efter plansamråd) utlåtande (efter utställning) övriga handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser KLARA arkitektbyrå ab beslutsdatum GODKÄND ANTAGEN LAGA KRAFT sign

2 Detaljplaneprogram för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALS- VÄGEN (del av Munkerud 1.32) PROGRAMBESKRIVNING BAKGRUND OCH SYFTE Munkfors kommun har idag i princip ingen ledig industrimark. På Näsets industriområde finns visserligen mark som ännu inte exploaterats men den är inte i kommunal ägo. Syftet med planläggningen är att möjliggöra anläggandet av ett nytt industriområde med god tillgänglighet och liten omgivningspåverkan. PROGRAMOMRÅDE Läge Det aktuella området ligger längs Fryksdalsvägen/länsväg 241 i direkt anslutning till tätorten, ca 2,5 kilometer väster om Munkfors centrum. Området avgränsas i nordost av Fryksdalsvägen/länsväg 241 och på övriga sidor av naturmark. Markägoförhållanden Marken inom området är i privat ägo. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 skall mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger i direkt anslutning till tätorten och vid en större väg. Det är cykelavstånd från centrum men området ligger ändå på ett betryggande avstånd från bostadsbebyggelse. Platsen bedöms strategisk för den planerade verksamheten. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap 1.

3 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. 2 Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt miljöbalkens 3 kap. 6, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Föreslagen planering bedöms inte ta något sådant område som avses ovan i anspråk. Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Saten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Den föreslagna planeringen berör inte något sådant riksintresseområde. Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 5 kap. anges miljökvalitetsnormer för utomhusluft vad avser partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon, miljökvalitetsnormer för olika föreningar i fisk- och musselvatten samt miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Det finns inga särskilda mätningar gjorda i Munkfors kommun. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden oftast störst betydelse. Plangenomförandet innebär att trafikmängden kommer att öka något och därmed utsläppen till luft. Det kommer dock att ske från en mycket låg bakgrundsnivå och bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Några andra förändringar som innebär ökade utsläpp till luft bedöms inte uppkomma. Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde som mynnar i Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare.

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktliga planer I kommunens översiktsplan, som antogs av kommunfullmäktige den 17 juni 1991, ses det aktuella området som ett utvecklingsområde för tätorten, framtida sammanhållen bebyggelse. Vilken typ av verksamhet området är avsett för framgår inte. Arbetet med en ny översiktsplan pågår. I den kommer programområdet att redovisas som ett utredningsområde för industri. Den föreslagna planeringen får anses ha stöd i gällande översiktsplan. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner tillståndsplikt vid vägar Det aktuella området ligger utanför detaljplanelagt område. Det gränsar inte heller direkt till något sådant område. Längs Fryksdalsvägen/länsväg 241 råder inom det aktuella avsnittet byggnadsförbud inom 30 meter från vägområdet enligt väglagens bestämmelser. Behovsbedömning Detaljplanen bedöms kunna medföra sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap. 18 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Frågor som särskilt skall belysas är markförhållanden, möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten, risken för störande lukt och buller, naturmiljövärden hos det aktuella området samt utformningen av trafikmiljön. Miljökonsekvensbeskrivningen skall bifogas planförslaget innan det går ut på samråd.

5 FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR 4 Natur topografi Programområdet är relativt plant med marknivåer på mellan ca +109 och +101 meter (RH00). De högsta nivåerna finns i norr och de lägsta i söder. programområdet till höger om vägen Inom områdets södra del finns en liten bäck och en gammal väg. Ambitionen rent generellt kommer att vara att i möjligaste mån anpassa bebyggelsen till den naturliga marknivån. I den södra delen krävs dock en del uppfyllnader, bl.a. av den mindre sänka som finns kring bäcken. Ett plangeniomförande förutsätter att bäcken kulverteras alternativt ledas om i öppet dike för att marken skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. I norr kan schaktning/sprängning i viss omfattning bli aktuell lite beroende på hus bebyggelsen kommer att lokaliseras inom kvartersmarken. vegetation Området utgörs av tät skogsmark. I söder är skogen småvuxen, troligtvis igenväxt åkermark, medan träden i norr är större. Vegetationen är av blandtyp där gran dominerar.

6 Den naturliga vegetationen kommer att sparas i en ca 25 meter bred zon närmast Fryksdalsvägen/länsväg 241. Vegetationsskärmen har dubbla syften dels att i viss mån skärma och skydda själva industriområdet från trafiken och dels att avskärma industriområdet från bostadsbebyggelsen i nordöst. Inom kvartersmarken kommer den naturliga vegetationen att försvinna medan den närmast utanför kommer att kvarstå i omfattning som idag. 5 geotekniska förhållanden Enligt översiktliga jordartskartor ligger programområdet på gränsen mellan lera/finmo och morän. Besök på platsen indikerar att inslaget av lera ökar söderut. Det kommer att göras översiktliga geotekniska undersökningar för området där även markradonförekomst, stabilitet och grundvattenförhållanden kommer att undersökas. Resultaten av dessa undersökningar får visa vilka grundläggningsmetoder och utföranden i övrigt som är lämpliga. förorenad mark Det finns i dagsläget inget som tyder på att markföroreningar skulle kunna finnas inom området. Området har under lång tid utgjorts av skogsmark. fornlämningar Det finns, enligt fornminnesregistret, inga kända fornlämningar inom programområdet. Verksamheter Programområdet utgörs idag av ett skogsområde där ett visst skogsbruk sker. Efter ett plangenomförande blir området ett renodlat industriområde. Med industri menas all slags produktion, lagning och annan hantering av varor. Ibland görs en precisering med avseende på graden av störningar för omgivningen. Det kan uttryckas i ett krav på skyddsavstånd till närmaste bostadshus.

7 I söder är avståndet till närmaste bostadshus ca 120 meter i övrigt är avståndet till bostadshusen längs Sunnevägen i nordöst drygt 200 meter. I planen kommer att finnas bestämmelser om att verksamheterna skall anpassas till dessa förutsättningar. 6 Bebyggelse Det finns ingen bebyggelse inom programområdet idag. Den nya industribebyggelsen kommer att få en enkel struktur. Området matas från Fryksdalsvägen/länsväg 241 och bebyggelsekvarteren orienteras sedan längs en gata som löper parallellt med Fryksdalsvägen/länsväg 241. När det gäller bebyggelsens höjd görs i programskedet den erfarenhetsmässiga bedömningen att en lämplig högsta byggnadshöjd industribyggnader av denna typ skulle kunna vara ca sju meter. I övrigt anses inte några andra särskilda utformnings- eller utseendebestämmelser nödvändiga. Det fortsatta planarbetet kommer att delas upp i två etapper där den södra delen kommer att hanteras i en första planprocess. Service Samhällsservice och kommersiell service finns inom tätorten. Avståndet till Munkfors centrum är ca 2,5 kilometer. Friytor Programområdet ligger i utkanten av tätorten och omges av naturmark lämplig för rekreation av olika slag. Närmaste område med iordningsställda stig- och spårsystem finns i anslutning till Klingevi idrottsplats strax nordöst om Munkfors centrum. Trafik Programområdet ligger strategiskt till i direkt anslutning till Fryksdalsvägen/länsväg 241 som sammanbinder riksväg 62 med europaväg 45. Avståndet till Sunne i väster, där anslutning till europavägen sker, är ungefär tre mil. Till riksvägen i öster är avståndet ca en och en halv kilometer.

8 Det planerade industriområdet kommer att anslutas till Fryksdalsvägen/ länsväg 241. Hur den anslutningen skall utformas bör studeras i en trafikutredning. Det kan exempelvis göras som breddning av vägen med särskilda accelerations- och/eller svängkörfält eller som en cirkulationsplats. En cirkulationsplats ger oftast den trafiksäkraste lösningen och bidrar samtidigt effektivt till att sänka hastigheten. Fryksdalsvägen in mot tätorten har idag vissa problem med höga hastigheter. Från anslutningen leder sedan en industrigata in i området. Den delar sig i en nordlig och en sydlig återvändsgata som avslutas med vändplatser. 7 parkering kollektivtrafik gång- och cykeltrafik Det förutsätts att parkeringsbehovet kommer att lösas på den egna tomtmarken. Det finns bussförbindelser mellan Munkfors och Sunne som passerar programområdet med någon tur per dag. Det finns ingen separat gång- och cykelväg till området. Däremot kan man från Munkfors samhälle ta sig till programområdet på mindre gator och vägar, länsvägen måste dock korsas. Att se över behovet av eventuella förbättringar för gång- och cykeltrafiken bör ingå i trafikutredningen. Störningar buller och vibrationer Det finns inga störningskänsliga verksamheter inom programområdet idag. De störningar som kan tänkas finnas inom området är de som är kopplade till trafiken på Fryksdalsvägen/länsväg 241, dvs. framförallt vägtrafikbuller. Den planerade verksamheten bedöms dock som mindre störningskänslig. Det trafiktillskott som alstras av den planerade industriverksamheten bedöms som så litet att det knappast påverkar bullersituationen märkbart för kringboende. Industriverksamheten i sig kan givetvis också alstra ett visst buller. Det kan, förutom transporter, vara ljud från själva verksamheten, fläktljud och liknande. Planen kommer dock att ha bestämmelser om att verksamheterna skall anpassas till den situation som råder när det gäller närheten till bostäder. Rekommenderade skyddsavstånd till olika typer av industriverksamhet finns formulerade i Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete. farligt gods Fryksdalsvägen/länsväg 241 är inte transportled för farligt gods. Verksamheterna inom industriområdet kan givetvis också hantera farligt gods i viss omfattning. Kring detta finns särskilda bestämmelser. Även här gäller samma sak som för bullret, nämligen att verksamheterna skall anpassas till den rådande situationen när det gäller närheten till bostäder.

9 eltromagnetiska fält Inom områdets norra del finns en kraftledning. Hänsyn till risken för elektromagnetisk strålning måste beaktas i den fortsatta planeringen. 8 Teknisk försörjning Teknisk försörjning med tillräcklig kapacitet finns framdragen till Näsets industriområde ca 1,5 kilometer öster om programområdet. Ett plangenomförande förutsätter att den tekniska försörjningen byggs ut fram till nya industriområdet. När det gäller dagvattenhanteringen förutsätts i programskedet att detta kan omhändertas lokalt och vid behov renas innan det återförs. Det bör göras en utredning belyser hur detta kan ske. Genom programområdets norra del sträcker sig en kraftledning. Den bör markförläggas för ett effektivt utnyttjande av marken. Konsekvenser Plangenomförandet innebär att ett naturmarksområde tas i anspråk för industribebyggelse. Det betyder givetvis visuella förändringar som kommer att uppfattas av såväl kringboende som de som passerar på Fryksdalsvägen/länsväg 241. Mellan vägen och industribebyggelsen kommer dock att finnas en 25 meter bred naturmarkszon. Naturmarken kommer till viss del att skärma av industriområdet från vägen men kommer samtidigt att vara så glest att industriområdet tydligt annonserar sig. Sammantaget kommer ett plangenomförande att innebära att aktiviteten i området ökar. Det blir en utbyggnad av tätorten som innebär fler människor i rörelse och samtidigt en viss ökning av trafiken i området, framförallt på Fryksdalsvägen/länsväg 241 och då kanske mest österut in mot tätorten. Ökningen bedöms dock inte bli av den omfattningen att det kommer att innebära några störningar för kringboende.

10 Även industriverksamheten i sig skulle kunna innebära vissa störningar för kringboende. Planen kommer dock att utformas så att typen av industriverksamhet kommer at anpassas till avståndet till bostadsbebyggelsen för att undvika risken för störningar. Angöringen till industriområdet kommer att ske från Fryksdalsvägen/ länsväg 241. Anslutningens utformning kan bidra till att sänka hastigheten på trafiken inom det aktuella avsnittet. Den föreslagna lokaliseringen av ett nytt industriområde bedöms vara strategisk. Den ligger bra till ur kommunikationssynpunkt, vid länken mellan riksväg 62 och europaväg 45. Transporter till och från området kan nyttja ett väl utbyggt vägnät och behöver inte belasta centrummiljön eller andra mer tätbefolkade avsnitt. Vidare annonserar sig området väl, det ligger inom cykelavstånd från tätorten men ändå på relativt behörigt avstånd från närmaste bostadsbebyggelse. Förutsättningarna för en utbyggnad av den tekniska försörjningen bedöms som goda. Plangenomförandet innebär att Munkfors återigen kan erbjuda attraktiv mark för industrietableringar och därmed öka sin konkurrenskraft när det gäller nya etableringar eller utveckling av befintliga. 9 Tidsplan En preliminär tidsplan för den fortsatta processen ser ut enligt följande: programsamråd september -09, upprättande av planförslag november -09, plansamråd januari -10, utställning februari -10, antagande mars -10. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättande av detaljplaneprogrammet har teknisk chef Leif Nordkvist medverkat Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA

11

12 Detaljplaneprogram för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALS- VÄGEN (del av Munkerud 1:32 och Munkerud 2:261) SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 Ett förslag till detaljplaneprogram för ett nytt industriområde har upprättats för ett område vid Fryksdalsvägen i Munkfors. Programmet har varit föremål för samråd under tiden 3 september till och med den 16 oktober Samråd har skett med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, övriga berörda myndigheter, sakägare och andra som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget. Yttranden som inkommit och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. Synpunkterna som inkommit har inte föranlett några principiellt förändrade ställningstaganden inför det fortsatta planarbetet.

13 BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER PROGRAMSAMRÅDSSKEDET G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc

14 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras och kommer att beaktas. Synpunkterna noteras och kommer att beaktas. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 2

15 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkten noteras, MKB kommer att upprättas. Synpunkterna noteras, omgivningspåverkan kommer att beskrivas i MKB:n. Synpunkten noteras, påverkan på Klarälven kommer att beskrivas i MKB:n. Synpunkterna noteras och kommer att beaktas i den fortsatta processen. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 3

16 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkten noteras och kommer att beaktas i den fortsatta processen. Synpunkterna noteras och kommer att ingå i trafikutredningen. Avtal kommer att tecknas. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 4

17 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 5

18 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 6

19 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Upplysning noteras och kommer att beaktas i den fortsatta processen. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 7

20 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER se föregående sida G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 8

21 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras men påverkar inte ställningstagandet i nu föreliggande programhandling. Synpunkten noteras och vidarebefordras till ansvariga. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 9

22 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER När det gäller lokaliseringen av ett nytt industriområde är det många hänsyn som behöver tas. Det är tyvärr inte alltid markens beskaffenhet eller andra enskilda omständigheter som är avgörande utan det krävs en sammanvägd bedömning. Här är exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö, störningsrisker för omgivningen, tillgänglighet m.m. viktiga faktorer. Att markförhållandena är bättre på andra ställen råder det medvetenhet om. I den översiktsplan som är under utarbetande ses, förutom det nu aktuella området, även en utvidgning av Näsets industriområde som möjlig. Här finns dock ett antal begränsande faktorer såsom exempelvis kraftledningen som fragmentiserar området och begränsar nyttjandet, närheten till bostadshus och behovet av skyddsavstånd till avloppsreningsverket. Mot bakgrund av detta har beslut tagits om att i första hand undersöka förutsättningarna inom det nu aktuella området. Synpunkterna i övrigt noteras men föranleder ingen ändring av ställningstagandena som gjorts i programhandlingen. G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 10

23 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Svensk översättning: Vi har ett litet hus i Munkfors, Munkerud 2:77, på Sunnevägen 61. Vi har varit där i fyra månader och när vi kom hem hade vi fått detaljplaneprogrammet om ett nytt industriområde vid Fryksdalsvägen. Kan ni skicka oss ett mail där ni berättar om vilken typ av industri ni planerar för. Vi kanske kan få brevet på engelska, vi förstår och läser lite svenska. Måste vi göra något eller är det bara information. Jag hoppas ni skickar svar. Svar är skickat på engelska, svensk översättning enligt nedan: Det här är en information tidigt i planprocessen. Munkfors kommun behöver ytterligare industrimark. Det här området är intressant på grund av närheten till en större väg och att det ligger på ett relativt stort avstånd från närmaste bostadshus, 120 och 200 meter. Industriverksamheterna kommer att vara av sådan typ att de ryms inom dessa skyddsavstånd. Troligtvis kommer industrin att likna den som idag finns på Näsets industriområde. Syftet med utskicket var att få era synpunkter på förslaget. Munkfors Leif Nordkvist teknisk chef Munkfors kommun G:\Pdoc\07\07228 DP nytt industriområde Munkfors\Beskrivningar\Samrådshandling\03 samrådsredogörelse doc 11

24 Detaljplan för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALSVÄGEN (delar av Munkerud 1.32 och Munkerud 2:261) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Program Samrådsredogörelse (efter programsamråd) Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse 2 (efter plansamråd) Utlåtande (efter utställning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen skall integreras redan i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och skall omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 5 kap. 18 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för den aktuella planläggningen. Slutsatsen är att en MKB skall upprättas. Industriområdet bedöms vara av typen att det alltid kan antas innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i lagstiftningen.

25 2 En MKB daterad har upprättats av SWECO Environment. Den utgör en del av planen och redovisas i ett separat dokument. Dessutom har ett antal separata undersökningar/utredningar gjorts, bilaga 2 utgörs av en översiktlig geoteknisk undersökning samt kompletterande geoteknisk undersökning avseende sättningsegenskaper daterade respektive , gjord av SWECO VBB, bilaga 3 utgörs av en naturvärdesbedömning daterad , gjord av kommunens naturvårdshandläggare, bilaga 4 utgörs av en trafikutredning daterad gjord av SWECO Infrastructure, bilaga 5 utgörs av en trafikbullerberäkning daterad gjord av SWECO Infrastructure och slutligen bilaga 6 som utgörs av en VA-utredning daterad gjord av SWECO Environment. Kunskaperna från MKB:n och undersökningarna/utredningarna har inarbetats i planförslaget.

26 BILAGA 1 CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Aktuell plan: detaljplan för nytt INDUSTRIOMRÅDE VID FRYKSDALS- VÄGEN Berörda fastigheter: delar av Munkerud 1:32 och Munkerud 2:261 Markägare: Anledning till planförslag: enskild och Munkfors kommun planen skall göra det möjligt att anlägga ett nytt industriområde Kan planförslaget att medföra väsentliga miljökonsekvenser för/på grund av: 1. Geologiska förhållanden Ja ( ) Nej (X) Kommentar Det har gjorts en översiktlig geoteknisk undersökning för planområdet av SWECO VBB. Den visar att jorden i området utgörs, under ca 0,2 meter mulljord, 1,5-2,0 meter torrskorpelera som underlagras av upp till ca 9 meter lera. Leran underlagras av fast till mycket fast friktionsjord. I nordvästra delen utgörs jorden av lerig grusig sand på morän. Grundvatten har uppmätts till ca 1,4-2,6 meter under befintlig markyta. Marken är att klassa som s.k. normalradonmark. Grundläggning bedöms kunna ske ytligt med hel styv platta alternativt separata plattor/längsgående sulor. Golv kan utföras som golv på mark. Allt under förutsättning att inte marken belastas för mycket. All grundläggning skall utföras frostfritt och väl dränerad. 2. Markföroreningar Ja ( ) Nej (X) Kommentar Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skall ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. 3. Grundvatten Ja ( ) Nej (X) Kommentar Bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala spillvattennätet. Det har gjorts en VA-utredning av SWECO Infrastructure. Området föreslås avvattnas via dagvattenledningar till nya och befintliga diken. Dagvatten som riskerar att förorenas skall ledas till reningsanläggning/våtmark inom området som samtidigt kan fungera som fördröjningsmagasin.

27 BILAGA 1 4. Ytvatten Ja (X) Nej ( ) Kommentar se punkt 3 5. Luft Ja ( ) Nej (X) Kommentar Verksamheterna bedöms bli av det slag att risken för störande utsläpp till luft är liten. 6. Klimat (vind, fuktighet) Ja ( ) Nej (X) Kommentar Buller och vibrationer Ja (X) Nej ( ) Kommentar Industriverksamhet kan självfallet ge upphov till ett visst buller. Det kan gälla transporter till och från anläggningen, ljud från själva verksamheten, fläktljud och liknande. Oftast är trafikbullret dimensionerande. Trafikbullerberäkning har gjorts som visar att det tillskott som industrietableringen alstrar inte märkbart kommer att påverka bullernivåerna i området. I planen bör anges att området är avsett för industriverksamhet av sådan typ att det faktiska skyddsavståndet till omgivande bostäder är tillräckligt så att risken för störningar minimeras. 8. Ljus Ja ( ) Nej (X) Kommentar Elektriska och magnetiska fält Ja (X) Nej ( ) Kommentar Det går en kraftledning genom planområdet. Hänsyn till denna och risken för s.k. elektromagnetisk strålning måste tas i den fortsatta processen.

28 BILAGA 1 10.Värdefull/känslig natur-, kultur Ja ( ) Nej (X) och rekreationsmiljö Kommentar Det har gjorts en naturvärdesbedömning för området av kommunens naturvårdshandläggare. Här bedöms området i stort som trivialt och helt ordinärt för denna del av Värmland. De största natur- och landskapsvärdena ligger i den högmosse som delvis kommer att beröras av ett plangenomförande. Även Skogsstyrelsen har uppmärksammat sumpskogen på och i anslutning till mossen. Sumpskogen har dock inte värdeklassats i Skogsstyrelsens inventering. 11.Ekonomiskt viktig produktions- Ja ( ) Nej (X) resurs Kommentar Området utgörs av ett skogsområde med begränsat värde som produktionsresurs. 12.Påverkan på gällande Ja ( ) Nej (X) miljökvalitetsnormer Kommentar se punkterna 3, 4, 5 och 7 13.Förutsättningar för effektiv Ja ( ) Nej (X) avfallshantering? Kommentar Förutsättningar för en Ja ( ) Nej (X) minskning av utsläppen av klimatpåverkande gas Kommentar se punkt 5 15.Förutsättning för en Ja ( ) Nej (X) minskning av utsläppen av cancerframkallande ämnen. Kommentar se punkt 5

29 BILAGA 1 16.Är behovet av grönområden Ja (X) Nej ( ) tillgodosett? Kommentar Tillgången till grönområden är mycket god i området. 17.Transporter eller hantering Ja ( ) Nej (X) av farligt gods Kommentar Fryksdalsvägen/väg 241 är inte transportväg för farligt gods. Inom industriområdet kan självklart en viss hantering av farligt gods ske. Om detta vet vi idag inget, frågan kommer att hanteras i särskilt ordning och enligt de regelverk som finns. Kan planförslaget innebära påverkan på trafikförhållandena? 18. Framkomlighet Ja ( ) Nej (X) Kommentar Det har gjorts en trafikutredning av SWECO Infrastructure. Den visar hur anslutningen till Fryksdalsvägen/väg 241 skall utföras för att nå god framkomlighet och hög trafiksäkerhet. 19. Säkerhet fordonstrafik Ja ( ) Nej (X) Kommentar se punkt Säkerhet för oskyddade Ja(X) Nej ( ) trafikanter Kommentar I trafikutredningen föreslås att en cykelöverfart med koppling till det lokala gatunätet anordnas över Fryksdalsvägen/ väg 241. Den förslås att ges en riskreducerande utformning med exempelvis spärrområde och refug så att trafikanterna kan korsa vägen i två steg. 21. Skyltning Ja ( ) Nej (X) Kommentar Skyltning förutsätts komma att ske på sådant sätt att det inte vållar olägenheter för omgivningen eller påverkar trafiksäkerheten. 22. Parkering Ja ( ) Nej (X) Kommentar Parkeringsbehovet förutsätts komma att lösas inom den egna tomtmarken.

30 BILAGA 1 Slutsatser och rekommendationer/behov av utredningar: Slutsatsen är att en MKB skall upprättas. Industriområdet bedöms vara av typen att det alltid kan antas innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i 5 kap. 18 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken och 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljökonsekvensbeskrivningen bör bl.a. uppmärksamma följande frågor: - masshantering inom området, - risker/störningar för omgivningen, - risker för påverkan på grund- och ytvatten, - påverkan på naturmiljön, - förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsnormerna, och - hur miljökvalitetsmålen påverkas. Miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i samrådshandlingarna. Behov av några ytterligare undersökningar/utredningar förutom de som nu tagits fram bedöms inte föreligga. Karlstad Jan Erik Engström planförfattare

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 BILAGA 3 NATURVÄRDESBEDÖMNING - Industriområde vid Fryksdalsvägen Uppdrag På uppdrag av Jan Erik Engström Klara arkitektbyrå har Katrin Johansson, miljö- och byggförvaltningen Forshaga/Munkfors kommuner gjort en översiktlig naturinventering av området som planeras som industriområde i Munkerud Metod I det aktuella området har det endast gjorts en översiktlig naturinventering genom att området har besökts i fält vid två tillfällen under sommaren Studier av kartmaterial och övriga inventeringar som finns över området har gjorts. Analys av Skogsstyrelsens inventeringar i kartprogrammet Skogens pärlor har gjorts, samt en undersökning om det eventuellt har gjorts några inrapporteringar i Artportalen ( från detta område. Sammanfattning och resultat Området i sin helhet bedöms som trivialt och helt ordinärt för denna del av Värmland. Det största natur- och landskapsvärdet är högmossen som finns beskriven här i texten. Mossar har inget generellt skydd och denna specifika mosse har heller inte fått något formellt skydd mer än att den är observerad i Skogsstyrelsen inventering i området. I informationen om mossen står det att den är svagt påverkad och att området är dikat. Troligen är det jordbruksmarken på södra sidan som är dikad för det syntes inga spår av dikning eller torvbrytning på själva mossen. Mossen och dess vackra kanter bör hållas intakt vid planeringen av industriområdet. Några inrapporterade arter till Artportalen hade inte skett innan denna rapporten skrevs. Bäcken som går genom det planerade industriområdet skulle kunna kulverteras och på så sätt kunna behålla sin nuvarande sträckning. Ska det etableras verksamhet som riskerar medföra utsläpp eller spill bör detta utföras på hårdgjorda ytor utan dagvattenbrunnar. I det stora hela bedöms området vara en passande plats för nyetableringar av industrier. En stor fördel är att området ligger långt från Klarälven där de flesta industrier ligger sedan gammalt och nya byggs naturligt i anslutning till dem. Beskrivning av området Hela det aktuella området är bevuxet med skog. Trädens ålder varierar i området. Generellt är dock att det går en board med lövdominerad ungskog längst ut mot väg 241. Ju längre in i området man kommer destå äldre blir träden och domineras mer och mer av gran. I de röjningar som har gjorts har man sparat det löv som funnits.

47 Gallringskogen domineras däremot helt av gran. Det finns några fuktigare stråk och ett område runt den bäck som sneddar genom området där vegetation är tydligt rikare. En liten del av ett hygge finns i den nordvästra delen av området. Flera stickvägar går igenom området och det märks att det har bedrivits ett aktivt skogsbruk här. Andra tecken på mänsklig aktivitet finns i nordvästra delen där man finner minst två gamla soptippar. Dessa innehåller till synes mest järnskrot i form av gamla hinkar, fat och grytor men också en hel del glas. På en stig syns även några märken efter körning med motocrossmotorcykel eller motsvarande. I sydöstra delen finns mera färska lämningar av trädgårdsavfall, dumpat utmed en körväg, och det kanske är därför man hittar en trädgårdsrymling vid bäcken i form av en vinbärsbuske Igenom det planerade industriområdet rinner det en bäck. Ungefär på mitten av området kommer den fram under väg 241 och rinner i sydlig riktning. Bäckens bottensediment domineras av sand som är till synes lätteroderat och lättgenomsläpplig. Vid besökstillfället var vattenförningen i bäcken näst intill obefintlig. Bottnen innehar ingen växtlighet men runt om finns det växtlighet. Tydligt är också att det blir mer näringsrikt ju närmare bäcken man kommer. Runt bäcken finner man fler olika sorters lövträd, så som klibb- och gråal, olika salix (ssp) i bottenskiktet återfinns en stor mängd skogsfräken och valeriana men även tjärblomster, smörblomma, vårfryle och hästhov. I den största delen av området är det granskogen som dominerar och vegetationen skulle klassas som trivial. Bottenskiktet består av olika mossor främst hus-, kvast och kammossor, ris av blåbär, lingon och lite odon, kärlväxter som man finner är harsyra, femfingerört, olika starrarter och skogskorall. Det rör sig också en del djur i området. Tecken på det är att flera buskar har fått barken avflängd av att råbockar har fejat sina horn på dem. Färska slagor av älg finns och vid besökstillfället syntes också en ekorre. Fåglar som setts är också typiska för denna biotop koltrast, snöskata och ett antal kråkor som just lämnat sitt bo, för att nämna några. I de rikare områdena runt bäcken och mot vägen finner man kvävegynnade växter som hallon, älggräs och nässla. I sydvästra delen av det aktuella området kommer det in en del av en mosse. Denna är upptagen i Skogsstyrelsens kartprogram Skogens pärlor som en sumpskog utan något formellt skydd. Den har kommit med genom en flygbildstolkning men enligt informationen om objektet har det aldrig skett något fältbesök på platsen. Men vid detta fältbesök kan man dock konstatera att det är frågan om en mycket välformad högmosse med tydliga karaktärsdrag. En tydlig kal platå är bevuxen endast av mossor och ris, med en krans av tall och med tydligt sluttande kanter innan skogen tar vid. En högmosse växer på höjden och sticker upp i landskapet. Den blir till sist högre än sin omgivning. Då får den endast vatten uppifrån genom nederbörden, tillskillnad från ett kärr som även får vatten och näringsämnen från sina omgivningar. På detta sätt blir mossen näringsfattig och de enda arter som trivs är vitmossor och olika ris. Så är det även här, vitmossa i botten med hjortron och mycket skvattram och odon. Omgivande jordbruksmark och även i vägrenarna utefter väg 241 är det mycket örtrikt. Vid ett av besökstillfällena, som var veckan innan midsommar, stod markerna i sin mest praktfulla blomning. Påfallande mycket ängsklocka växte på vallen norr om detta område, men också andra arter så som prästkrage, smörblomma, blåklocka och olika klöversorter. Skulle skogen

48 avverkas på det planerade industriområdet skulle säkert även detta område få en blommande vägren eftersom det säkert finns en variationsrik fröbank även där. Många olika fjärillsarter bl.a. olika gräsfjärilar och blåvingar, fladdrade över de blommande vallarna. De var naturligtvis intresserade av blommornas nektar. Orkidén Jungfru Marie nycklar växer i dikena på båda sidor vägen 241 enligt botaniker Gunnel Johansson. Tyvärr tar den kvävegynnade arten lupin över mer och mer och det gäller allmänt i våra vägrenar, så har skett också här. Lupinen har ett kraftigt växtsätt som konkurrerar ut de svagare arter som vi oftast hittar på näringsfattigare marker. Forshaga Katrin Johansson

49

50 PM UPPDRAG Munkfors industriområde UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Martin Stenqvist UPPRÄTTAD AV Magnus Wackerfeldt DATUM REV TRAFIKUTREDNING Bakgrund Munkfors kommun avser att tillskapa ett nytt industriområde och har anlitat Klara arkitektbyrå för att upprätta en detaljplan för ett område inom fastigheten Munkerud 1:32. SWECO har därigenom fått i uppdrag att göra en kompletterande trafikutredning. Detaljplaneområdet ligger intill länsväg 241 och ska anslutas till den samma. SWECO:s uppdrag omfattar att ge förslag på utformning av anslutningen, samråda med Trafikverket och ge förslag på hur GC-trafik samt eventuell kollektivtrafikanslutning bör lösas. Förutsättningar Figur 1 Planområdet pm03s Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Magnus Wackerfeldt Civilingenjör Telefon direkt magnus.wackerfeldt@sweco.se 1 (7) AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

51 Munkfors är en liten kommun och ett brukssamhälle i mitten av Värmland, ca 6,5 mil från Karlstad. Detaljplaneområdet ligger i utkanten av Munkfors tätort och i direkt anslutning till länsväg 241 (se Figur 1). Avståndet till Munkfors centrum är ca 2,5 km. Länsväg 241 sträcker sig mellan riksväg 62 och europaväg 45 och området ligger ca 1,5 km respektive 3 mil från de större vägarna. Det nya industriområdet omfattar totalt ca m 2. Verksamheterna som förväntas bedrivas kan definieras som lättare industri. Exploateringsgraden för bebyggelsen är inte känd. Trafiken planeras angöra området via en industrigata som ansluter mot länsväg 241. Anslutningen placeras centralt i området och förgrenas i sin tur i en gata som löper parallellt med länsväg 241 genom hela planområdet (se Figur 2). GC-trafik har idag ingen egen bana som ansluter till planområdet men via lokalgator (blandtrafik) går det att ta sig fram till området, länsvägen måste dock korsas. Kollektivtrafik finns i form av en busslinje som trafikerar länsväg 241 mellan Munkfors och Sunne. Trafikmängden på den aktuella delen av länsväg 241 uppgick 2009 till ca 1400 f/d. Andelen tungtrafik är uppmätt till ca 6,5 %. Högsta tillåtna hastighet är 80 km/h. Enligt trafikverkets effektsamband från 2009 bedöms inte personbilstrafiken i området öka något fram till år Från bedöms biltrafiken öka med faktor 1,19 %. För lastbilstrafik bedöms trafikmängden fram till år 2040 ha fördubblats. Prognosmässigt innebär det att trafikmängden skulle öka till ca 1700 f/d år f/d ansätts som dimensionerande trafikflöde på länsvägen för fortsatt beräkning/bedömning av korsningsutformning. 2 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

52 Figur 2 Skiss över planområdet Konsekvenser Detaljplanens genomförande kan förväntas få konsekvenser avseende den trafik som genereras. Samråd med Trafikverket har genomförts och verket har meddelat sina synpunkter och frågeställningar. Främst rör det anslutningen till länsväg 241, hur den bör utformas som korsning för att tillgodose framkomligheten och trafiksäkerheten. GC-trafik och kollektivtrafik ska också beröras då de är två viktiga alternativa transportsätt som alltid ska beaktas när nya detaljplaner tas fram. Ur miljö- och hälsoperspektiv samt i skapandet av ett hållbart samhälle bör tillgången till dessa transportsätt tillgodoses där det är möjligt. 3 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

53 Trafikalstring Att göra en prognos för den trafik som genereras av ett nytt planområde är förenat med vissa osäkerheter. I det här fallet är osäkerheten stor då endast en konkret beräkningsfaktor finns, i form av den totala exploateringsarean. En prognos för trafikalstring kan baseras på fordonsrörelser per 1000 m 2 BTA (bruttoarea = total bebyggbar golvarea) och på fordonsrörelser per sysselsatt per 1000 m 2 BTA. BTA kan antas uppgå till 30 % ( m 2 ) av den totala exploateringsytan. Arbetstätheten behöver också antas och ett generellt riktvärde för en industri är sysselsatta per 1000 m 2 BTA. Med bakgrund till Munkfors storlek och geografiska placering antas här det lägre värdet om 10 sysselsatta/1000 m 2, vilket totalt ger 216 sysselsatta. Tabell 1 visar trafikalstringstal hämtade från rapporten SNE-RPD framtagning av trafikalstringstal, som baseras på dåvarande Vägverkets handböcker, slangräkningar och resvaneundersökningar. Verksamheten som planeras i planområdet antas motsvara Lätt industri. Tabell 1 Trafikalstringstal Verksamhet Fordonsrörelser per sysselsatt Fordonsrörelser per 1000 m 2 BTA Kontor 1-3, Detaljhandel Handel externetablering Lätt industri Tung industri 1-2 Trafikalstringstalen redovisas i intervall. För att visa på variationen görs två antaganden: dels det som bedöms som mest sannolikt utifrån ortens storlek och geografiska läge och dels det som resulterar i den maximala alstringen. Tabell 2 visar vilka alstringstal som används och vilken trafikalstring de resulterar i. Trafikmängden anges som fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Tabell 2 Beräkning av trafikalstring/ådt Variation Fordonsrörelser per sysselsatt Fordonsrörelser per 1000 m2 BTA Alstringstal ÅDT Alstringstal ÅDT Sannolik trafik Maximal trafik Den trafikalstring som bedöms som mest sannolik ger samma resultat (648 f/d) utifrån båda beräkningsmodellerna medan den maximala trafiken divergerar (1512 resp. 864 f/d). För att framledes vara på den säkra sidan används det högsta värdet, 1512 f/d som dimensionerande (ÅDT-DIM) vid bedömning av hur anslutning mot länsväg 241 bör utformas. Sannolikt bedöms den faktiska trafikmängden hamna någonstans mellan f/d. Varav andelen tung trafik kan antas vara mellan %. 4 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

54 Val av korsningstyp för anslutning till länsväg 241 Utifrån aktuella trafikmängder på länsväg 241 samt prognostiserad tillkommande trafik från planområdet kan en överslagsmässig bedömning av val av korsningstyp göras. Bedömningen görs med hjälp av diagram i handboken Vägar och Gators Utformning (VGU). ÅDT-DIM, dimensionerande trafikmängd baserad på trafikprognos för år 2040, som räknats fram är för primärvägen (länsväg 241) 2450 f/d ( ) och för sekundärvägen (angöringsgatan till planområdet) 750 f/d (ÅDT på sekundärvägen delas upp i respektive riktning). Hastigheten på primärvägen är 80 km/h. Referenshastigheter som kan används är VR70 och VR90. Diagrammen i VGU för VR90 visar att det både framkomlighetsmässigt och trafiksäkerhetsmässigt räcker med en mindre korsning (typ A-C se Figur 3). Avgörande för vilken typ av mindre korsning som bör väljas är trafiksäkerheten. I det här fallet hamnar man i gränsfallet mellan korsning A/B och C och därmed bör det övervägas att välja korsning C. För att helt avgöra vilken korsningstyp som lämpar sig behövs det göras en beräkning av förväntad risknivå. I det här skedet finns dock ingen anledning att göra den fördjupningen då prognosen för trafikmängden på sekundärvägen måste anses alltför osäker. Om vi istället t.ex. skulle använda ÅDT för den mest sannolika trafiken, ca 650 f/d, skulle korsning A/B entydigt kunna väljas. Det samma gäller om referenshastigheten väljs som VR70. Figur 3 Korsningstyper A-F 5 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

55 Val av korsning A eller B påverkar inte utformningen på primärvägen. Korsning B med mittrefug i sekundärvägen kan väljas för att göra korsningen tydligare. Korsningstyp C kan övervägas för att öka framkomligheten i primärvägen. Korsningen kan också utrustas med belysning för att höja trafiksäkerheten och synligheten. Korsningens placering på länsväg 241 som tidigare visats i Figur 2 måste anses som bästa tänkbara. Den ligger mitt på en raksträcka med meters fri siktsträcka och inga andra anslutningar finns inom det området. Bedömningen av korsningstyp påverkas inte av hur trafiken fördelar sig. Men det kan antas att trafikfördelningen är 80 % söderut in mot Munkfors och 20 % norrut mot Sunne. GC-trafik Med avseende på planområdets läge avståndsmässigt från Munkfors centrum måste gång- och cykeltrafik anses som ett potentiellt transportsätt till och från de kommande arbetsplatserna. Utifrån de premisserna bör det skapas anslutningsvägar även för GC-trafiken, först och främst genom en koppling till det lokala gatunätet. Och för att angöra planområdet behöver en cykelöverfart anordnas över länsvägen. Trafiksäkerhetsmässigt är en sådan passage negativ. En riskreducerande utformning med t ex spärrområde och refug kan vara en åtgärd, så att trafikanterna kan korsa vägen i två steg. Kollektivtrafik Värmlandstrafik som är trafikhuvudman har blivit tillfrågade angående behovet av angöringsmöjligheter för busstrafiken. De ser ett tillkommande industriområde som ett potentiellt upptagningsområde och förespråkar att hållplatslägen tillskapas för att möjliga göra arbetspendling. Åtgärdsförslag och slutsatser Anslutning till länsväg 241 Trafikmängden på länsväg 241 är idag ca 1400 f/d (fordon per årsmedeldygn) varav ca 6,5 % är tung trafik. Enligt Trafikverkets effektsamband antas trafiken år 2040 ha ökat till ca 1700 f/d med en fördubbling av den tunga trafiken. Planområdet bedöms maximalt kunna genera ca 1500 f/d. Mer sannolikt är dock att trafikmängden kan uppgå till mellan f/d. Andelen tung trafik antas vara mellan %. Osäkerheten är emellertid stor då bristen på uppgifter om typ av verksamheter och antal anställda gör det svårt att beräkna trafikalstringen. En mer noggrann beräkning kan göras längre fram när fler förutsättningar är givna. Trafikfördelningen vid anslutningen till länsväg 241 bedöms vara 80 % till/från Munkfors och riksväg 62 och resterande 20 % norrut. Initialt bedöms anslutningen kunna anordnas med 6 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

56 korsningstyp B och utrustas med vägbelysning. Det rekommenderas dock att en undersökning av risknivån görs, när erforderliga uppgifter finns om omfattningen av kommande verksamheter, för att kunna göra en mer tillförlitlig bedömning. Anslutningen bör placeras enligt programskissen (Figur 2). GC-trafik Det bör skapas angöringsvägar för gång- och cykeltrafik mellan befintliga lokalgator och det nya planområdet. Ett övergångsställe på länsvägen är inte aktuellt med tanke på referenshastigheten men en cykelöverfart med goda siktförhållande bör anordnas. Även riskreducerande åtgärder i form av t ex en refug bör övervägas. GC-trafiken kan anslutas till planområdet i den södra delen av område. Koppling mellan befintliga lokalgator blir då logisk och avståndsmässigt blir det mest gent. Inom planområdet kan en GC-bana anläggas längs den genomgående industrigatan för att visa att GC-trafiken är viktig och prioriterad. Kollektivtrafik Plats för nya hållplatslägen bör reserveras för att skapa kollektiva pendlingsmöjligheter. Dess hållplatslägen bör ligga intill, efter från respektive riktning sett, den nya anslutningen till länsväg 241. Utformningen och omfattningen av dess får utredas i ett senare skede när det bättre går att beräkna eller skatta antalet påstigande/avstigande resenärer. 7 (7) pm03s PM MUNKFORS INDUSTRIOMRÅDE AAGI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\trafikutredning\pm_kompl doc

57 PM UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER Munkfors industriområde UPPDRAGSLEDARE Martin Stenqvist UPPRÄTTAD AV Cecilia Alte och Albin Hedenskog DATUM VÄGTRAFIKBULLERBERÄKNING FÖR NYTT INDUSTRIOMRÅDE, 1. BAKGRUND OCH SYFTE Vid länsväg 241 väster om Munkfors planeras ett nytt industriområde. Klara Arkitektbyrå har anlitats för att upprätta en detaljplan för ett område inom fastigheten Munkerud 1:32. I närområdet finns ett antal existerande bostadsfastigheter som i nuläget är utsatta för buller från länsväg 241. Trafikflödena kommer att förändras i samband med etablering på industriområdet och Sweco har därför anlitats för att beräkna de trafikbullernivåer som kan förväntas uppträda. Beräkning har genomförts för bostadsfastighet med fasad närmast vägmitt. 2. BEDÖMNINGSGRUNDER I och med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller som gäller vid nyetablering av bostäder och vid nyetablering eller väsentlig ombyggnad av väg. Riktvärden, vägtrafikbuller 1 Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Inomhus 30 dba 45 dba (nattetid) Utomhus vid fasad 55 dba (frifältsvärde) uteplats 70 dba (frifältsvärde) Tabell 1 - Riktvärden Tolkning av ovanstående riktvärden med avseende på trafikbuller och utformning av eventuella avsteg görs på kommunal nivå. Vägledning finns t ex i Boverkets Allmänna råd 2008:1. 1 Regeringens proposition "Infrastrukturinriktning för framtida transporter" 1996/97:53 1 (4) pm06s Sweco Infrastructure AB ALBI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\buller\pm_buller_ doc

58 I riktlinjerna Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, Externt industribuller allmänna råd RR 1978:5 redovisas gällande riktvärden för nyetablerad verksamhet. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba Dag kl Kväll kl samt söndag och helgdag kl Natt kl Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Områden för fritidsbebyggelse och rörligt naturliv där naturupplevelsen är en viktig faktor Tabell 2 - Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dba 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Detaljplaneområdet, som är relativt plant, ligger väster om Munkfors. I anslutning till området har Munkerud 2:463 identifierats som närmaste bostadsfastighet för bullerberäkning, se figur 1. 2 (4) pm06s PM ALBI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\buller\pm_buller_ doc

59 Figur 1 Beräknad fastighet Som underlag till bullerberäkningarna har den trafikutredning daterad , som Sweco genomfört använts, för nuläge samt prognos. För att kunna beskriva effekten av nyetableringen har två fall beräknats: 1. 0-alternativ med existerande trafikflöden 2. Nyetablering med trafikflöden enligt prognos 3 (4) pm06s PM ALBI \\fsksd006\projekt\1345\ \000\10 arbetsmtrl_dok\buller\pm_buller_ doc