Sjukgymnastisk/fysioterapiprogram i primärvården för personer med depression, ångest, stressrelaterad ohälsa och sömnstörning
|
|
- Peter Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik Sjukgymnastisk/fysioterapiprogram i primärvården för personer med depression, ångest, stressrelaterad ohälsa och sömnstörning
2 Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Kompetensutveckling...3 Förslag på kompetensutveckling...3 Nivåstrukturering...4 Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård...4 Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess...4 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression...7 Depressionsskola....7 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest...7 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad ohälsa...7 Referenser...8 Bilagor...8 Informationsansvariga...8
3 3/8 Inledning Psykosomatisk inriktad sjukgymnastik kan rymmas inom ordinarie yrkesutövning i primärvårdens rehabverksamhet. Metoderna är inte sällan samma vid somatisk sjukdom som vid psykosomatiska besvär, men syftet, målet och förkunskapen hos sjukgymnasten gör att behandlingen blir psykosomatisk. Vi ser till hela människan, både till kropp, tanke och emotion utan att för den skull fjärma oss ifrån vår profession som sjukgymnaster. Grundantagandet för sjukgymnastiskt behandlingsarbete är att ohälsa är förbundet med bristande kontakt med och kunskap om den egna kroppen. Den sjukgymnastiska behandlingen innefattar såväl individuella möten som gruppbehandling. Den påverkar såväl symtomutveckling som livsstil. Sjukgymnaster använder sig av skilda kroppsterapeutiska metoder, t ex olika former av kroppskännedomsbehandling, anpassad fysisk träning, avspänning, meditation, tai chi, qigong, massage och beröring, bassängträning och styrketräning. Återkommande undervisning om kroppens funktioner är andra viktiga inslag i behandlingen. I sjukgymnastens behandlingsarbete ingår även att förmedla kunskap om hälsa/ohälsa i relation till kroppslig och psykisk funktion samt livsstilens påverkan på hälsotillståndet. Det är viktigt att fokusera på patientens upplevelser av och med kroppen, av hennes upplevda och faktiska fysiska förmåga, att ta patientens uppfattning om sin sjukdom och bot på allvar och möta henne i det kroppsliga problem hon presenterar. Syfte Att säkerställa att patienter med psykisk ohälsa som är i behov av sjukgymnastik i primärvård kan erbjudas likvärdiga insatser inom hela Sjuhärad. Kompetensutveckling För att möta det ökande behovet av sjukgymnastiska insatser vid psykisk ohälsa inom primärvård finns ett stort behov av en breddad och fördjupad kompetens inom psykiatri och psykosomatik bland sjukgymnaster verksamma inom primärvård i Sjuhärad. Förslag på kompetensutveckling Arbetsgruppens förslag grundar sig på personliga samtal med sjukgymnastkollegor inom specialistpsykiatri och primärvård i Sjuhärad samt på enkätundersökning bland Sjuhärads sjukgymnastikmottagningar. Förslaget innefattar: Grundläggande sjukdomslära på basnivå i psykiatri och psykosomatik; depression, ångest, stressrelaterad ohälsa samt vanligt förekommande psykiatriska eller psykosomatiska besvär. Förhållningssätt och bemötande av patienter med psykiatriska eller psykosomatiska besvär. Grundläggande utbildning i kroppskännedomsbehandling exempelvis Feldenkrais Basal Kroppskännedom steg 1 Motiverande intervju (MI), Kognitiv beteende terapi (KBT) för sjukgymnaster.
4 4/8 Grundläggande utbildning i att leda grupper, t ex stresshantering, avspänning, depressionsskola, sömnskola etc. Nivåstrukturering Enligt Västra Götalandsregionens Förtydligande av vertikala prioriteringar inom Vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) i Västra Götalandsregionen från 2004, reviderad 2006 (bilaga 1), fastläggs att: För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till bl. a. hemsjukvård, boende och sysselsättning. För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar. Gränserna mellan grupperna är inte entydiga och kan inte låta sig klart definieras, utan måste diskuteras i varje enskilt fall. I prioriteringsanvisningarna nämns psykologinsatser och gruppsamtal. Sjukgymnastik nämns däremot inte alls. Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård Överrapportering till annan vårdgivare eller annan instans sker vid behov. Det är viktigt med tydliga rutiner, enkel och säker informationsöverföring samt kunskap om varandras kompetens och arbetsområden. Vid samverkan se rutiner enligt SVPL samt vid behov SOSFS 2008:20 Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess Inkommande ärende Orsak Remisser från Läkare PV Psykiatrisjuksköterska PV Läkare länssjukvården Egen remiss Psykiatrin Skolhälsovården Övriga SVPL-rutin Långvarig smärtproblematik Stress, spänning Förhöjd muskulär spänningsnivå Störd kroppsuppfattning Obalans (för hög/liten) i fysisk aktivitetsnivå Depression Ångest Utmattning
5 5/8 Anamnes Utredning/undersökning Behandlingsförslag Sömnstörning Psykosocial ohälsa Första samtal enl. fastställd mall Journalanteckningar Sedvanlig sjukgymnastisk undersökning: hållning rörlighet, muskulär status etc. Användande av bedömningsinstrument och observationer lämpliga för diagnosen. Frågeformulär om smärtproblem, Beteendepsykolog Steven J Linton Smärtteckning är ett sätt att låta patienten beskriva smärtans karaktär och utbredning, VAS (Visuell Analog Skala) görs tillsammans med smärtteckning. Besvärsskala; finns flera bra skalor. Viktigt att man enas om vilken som ska användas. EQ-5D mäter hälsorelaterad livskvalitet och är ett resultat av europeiskt samarbetsprojekt som påbörjades i slutet av 1980-talet.Idag har EuroQol-gruppen medlemmar från mer än 20 länder.euroqol Group har utvecklat detta standardiserade frågeformulär. I instrumentet ingår fem olika dimensioner; rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Instrumentet kan användas oavsett patientens sjukdom eller behandling och är utformat så att patienten själv ska kunna ange sin hälsostatus med hjälp av EQ-5D. HAD Hospital Anxiety and Depression Scale. Lättillgängligt självskattningsformulär som patienten själv besvarar. Testet mäter graden av ångest och depression samtidigt och består av sju frågor gällande ångest och depression. Testet ger en indikation om sjukdomsförloppet är ett normalt, milt, moderat, eller svårt tillstånd. Observation av hållnings- och rörelsemönster. TIPPA, (Test Instrument for Profile of Physical Ability) bedömning av fysisk funktion hos personer med långvarig muskuloskeletal smärta. Konditionstest submaximalt Åstrandstest. Gruppbehandling, tillsammans med andra yrkesproffesioner, så som Ångestskola Depressionsskola Stresshanteringskurs T ex. ad modum Ö.K. (Östra Klinikerna)
6 6/8 MASKEN (Muskulär Avspänning Stresshantering Kroppskännedom Egen utveckling Närvaro) Avspänning individuellt eller i grupp påverkar förhöjd spänningsnivå. Tillämpad avspänning enligt L.G. Öst. Progressiv avspänning enligt. Jacobsen syftar till att lära känna igen en muskel-spänning och att kunna slappna av i den spända muskeln, känna hur spänningen försvinner. Autogen träning Schultz Basal Kroppskännedom arbetar med funktionellt rörelsemönster, enkla rörelser, balanserad hållning, frihet i andning och rörelse, mental närvaro, reflektion, meditation, kontakt med kroppen, kontakt med känslor och egna resurser. Bedömning Målformulering Utvärdering av behandlingen i relation till målformuleringen Fysisk aktivitet individuellt eller i grupp. Öka den fysiska förmågan, minska stressymtom, balans i aktivitet/vila, rörelseglädje, social samvaro. Redskapsträning, lättgympa, motionsgympa, bassängträning, mjukdelsbehandling, promenader. Bedömning görs utifrån de uppgifter och information som framkommit i utredningen - vilka resurser finns - vilka är problemen - motivationen - klarar patienten grupp- eller endast individuell behandling. Presentation av vilka behandlingsmetoder det finns för aktuella problem. Viktigt att möta patienten i de kroppsliga problem han/hon presenterar. Tillsammans med patienten göra upp aktivitetsrelaterade mål för behandlingen. Tidsbegränsning och utvärdering. Kontinuerligt under behandlingsperioden. Vid utvärderingen används samma undersökningsmetoder och bedömningsinstrument som vid första samtalet.
7 7/8 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression En patient som besväras av depression uppvisar ofta somatisering av sina problem. Kroppen reagerar alltid på psykisk ohälsa, inte sällan i form av förändring av den muskulära tonusen, rörelsemönster, kommunikationsförmåga och tillgång till energi. Sjukgymnastik är en användbar behandling och rehabilitering vid lätta och medelsvåra depressiva tillstånd. Bedömning/utredning Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev. med uppgifter från huvudjournal HAD (Hospital Anxiety and Depression) Besvärsskala EQ-5D hälsotermometer Smärtteckning + VAS vid behov Behandling Anpassad fysisk aktivitet efter patientens behov och tillgång på energi, successivt ökande. Aktiviteten kopplas till patientens friska intresse. Motion dagligen utanför sjukvårdens ram som patienten sköter på egen hand, ev kan patienten föra dagbok över aktiviteten. Basal Kroppskännedom. Depressionsskola. Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest Det psykiska spänningstillståendet vid ångest motsvaras ofta av ett förhöjt muskulärt spänningstillstånd som i sin tur kan leda till smärta, trötthet, yrsel, hjärtklappning eller andnöd. Inte ovanligt med hypokondri. Bedömning/utredning Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev. med uppgifter från huvudjournal. HAD (Hospital Anxiety and Depression Besvärsskala Smärtteckning + VAS vid behov. EQ-5D hälsotermometer Behandling Valet av metod bör styras mot målet att patienten på sikt skall kunna behandla sig själv när ångesten kommer och förebygga återfall. Människor upplever ångest på olika sätt, vilket kan vara en vägledning vid valet av behandlingsmetod. Avspänningskurs Tillämpad avspänning enl. L.G.Öst Basal Kroppskännedom med fokus på andning, centrering och mental närvaro. Andningsträning Fysisk aktivitet i rätt dosering Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad ohälsa Socialstyrelsen utkom med en rapport 2003 om stressrelaterad psykisk ohälsa där man införde begreppet utmattningssyndrom. (i folkmun utbrändhet och att gå i väggen ). Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för
8 8/8 och de resurser hon/han har för att hantera dessa belastningar. Symtom på stress och utmattning utvecklas ofta under en längre tid. Symtomen kan vara såväl arbetsrelaterade som bero på andra typer av långvarig påfrestning. Kroppsliga symtom tillkommer i form av muskelspänningar, förändrat rörelsemönster och värk. Ofta är det tilltagande somatiska symtom som föranleder att man söker hjälp Bedömning/utredning Anamnes ( viktigt att möta patienten i de kroppsliga problem hon/han presenterar). Besvärsskala EQ-5D Hälsotermometer Smärtteckning + VAS Observation av hållnings- och rörelsemönster Behandling Avspänning -tillämpad avspänning -autogen avspänning Basal Kroppskännedom Massage eller annan mjukdelsbehandling Referenser Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl. unga vuxna) i Västra Götaland 2004 /reviderad 2006 Monica Eriksson Sjöström, ordförande för sektionen i allmänmedicin Ingela Heimann, ordförande för sektionen i vuxenpsykiatri Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård,lägesrapport december 2005 Margareta Håkansson, leg. sjukgymnast, MSc, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatik. Professionsansvarig, LSR Monica Mattsson, leg. sjukgymnast, Med Dr, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatik. Ordförande, Sektionen för psykiatri och psykosomatik, LSR Bilagor Frågeformulär: Hur känner du dig? VAS-skala och smärtteckning Besvärsskala EQ-5D Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) Informationsansvariga Christina Fransson, leg. sjukgymnast Elisabeth Eskilsson, leg. sjukgymnast e-post: christina.e.fransson@vgregion.se e-post: elisabeth.eskilsson@vgregion.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merSjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala
Sjukgymnastik i psykiatrin Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Begrepp Psyke - själ, sinne, det mentala Soma - kropp Psykosomatik - kropp och själ/psyke som en enhet Psykologi
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merGrön Rehabilitering på Landsbygd
Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merMindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merStudiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Psykisk ohälsa och långvarig smärta FYS01502 6hp HT11 Kursansvarig Anna Bjarnegård
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merAvrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg
Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merLäkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merInstitutet för stressmedicin
Institutet för stressmedicin Verka för att minska stress och stressrelaterad ohälsa Forskning Prevention Behandling Föra ut kunskap och erfarenhet Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom Susanne
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merSamverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik åren
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik åren 2005-2010 Bakgrund Av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl är det viktigt att verksamheterna klargör ansvaret för planeringen och samordningen av
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merMultimodal rehabilitering vid Menières sjukdom
Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merManual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet
Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för
Läs merArbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Läs merGENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Läs merSjukgymnastik för äldre personer
Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merYTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merSvar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Läs merLitet råd kring speciella typer av lidande
Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merAlternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merStress - återhämtning - arbete
Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa
Läs merPreliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge
1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs mer12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN
12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFörutsättningarna från Socialstyrelsen
Förutsättningarna från Socialstyrelsen Utöver gemensam kunskapsbas bör kompetenssatsningen inriktas mot strategiska områden. Så att människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder ges möjlighet till
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merPsykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17
Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17 Handledning (se vägledning) = rådgivning, undervisning, uppfostran, utbildning. Kommunikation kommer ursprungligen från
Läs merMobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs merPsykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2018.
Medicinska fakulteten FYPB42, Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri, 12 högskolepoäng Physiotherapy in Mental Health and Psychiatry, 12 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merÖvergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merFysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast
Fysioterapeutens roll i ett vulvateam Åsa Rikner, leg sjukgymnast Bakgrund Diagnoser Dyspareuni Vestibulodyni (primär och sekundär) Vaginism Orsaker STRESS Svampinfektioner Urinvägsinfektioner Täta samlag
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merMotion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!
2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Läs merRapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merICF och läkarintyg
ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRiktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5
Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs mer