Översikt av svar Enkät Miljösamverkans framtid 22 apr -14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt av svar Enkät Miljösamverkans framtid 22 apr -14"

Transkript

1 Översikt av svar Enkät Miljösamverkans framtid 22 apr -14 Kommun: Dorotea Vännäs Storuman Malå/Norsjö Umeå Skellefteå Robertsfors Bjurholms kommun Lycksele kommun Sorsele Vilhelmina kommun Anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. att Miljösamverkan Västerbotten ägnar sig åt rätt sakfrågor (idag kompetensutveckling samt tillsyn och prövning inom miljöbalkens område)? Har dålig insikt i hur projektet har sett ut under hela projekttiden men tycker att samverkan mellan kommuner ska användas för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Det finns stora olikheter mellan kommunerna i dagsläget. Här finns en stor skillnad mellan kustkommunerna och inlandsregionenen. Det finns samarbetsforum inom Umeåregionen och även inom R8-kommunerna pågår ett samarbete. Eftersom vi har olika förutsättningar är det också svårt att hitta gemensamma nämnare med vad man ska arbeta med. Vi har inte varit delaktig i alla projekt som har lyfts av Miljösamverkan. Ofta har projektbestämmandet skett för sent (vi sätter plan i oktober) samt så har de områdena som man valt kanske inte varit de mest prioriterade för oss i Lycksele (har varit mycket fokus på ekonomi). I stort sett. Och tycker man annorlunda så går det till viss del att påverka. Ja Ja. Ja, i stora drag tycker vi att det är rätt sakfrågor. Alla kommuner tar ju fram projekten gemesamt. Kan dock tillägga ännu en gång att byggsidan i våra förvaltningar saknar motsvarande erfarenhetsutbyte/träffar samt de gemensamma (bygg och miljö) presidiedagarna och höstträffarna. Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om a.-c. i det följande? a) delprojekten b) hemsidan c) utbildningar och seminarier a) bra samarbete, och planer för att genomföra arbetet b) hemsidan är jättebra och informativ c) jättebra med sammanhållande länk för seminarium o dyl som pågår inom regionen Projekten har varit bra och relevanta och resulterat i mycket bra handläggarstöd. Deponiprojektet fyllde en lucka i åtkomligt material på såväl regional som nationell nivå. Det är enklare att hitta material på ämnet egenkontroll, dock ger projektformen draghjälp i arbetet. Projektledaren fungerar bra. Mycket drivande och effektiv, inspirerande och kunnig. Bra om seminarium kan sändas över webben för att minska resande och tidsåtgång. Webbsändning öppnar för halvdagsseminarier. a) Projekten har enligt uppgift inte upplevts så bra. Mindre kommuner kan ha större nytta av samverkan, även om det alltid är bra och viktigt med samsyn. b) Bra information och kurskalender på hemsidan. c) Utbildningar och seminarier har upplevts mycket positivt. a) bra urval som kan passa för alla kommuner. handläggarstödet i egenkontrollprojektet var delvis svåranvänd. Informationsmaterial var bra. b)"plattformen" där skulle man kunna rensa bort inaktuella dokument. hemsidan ok. c)bra urval samt bra att det finns möjlighet att delta via webben. a) okej, men de måste bestämmas i god tid för att man ska möjlighet att ta med dem i planeringen. Sedan passar inte alla delprojekt alla kommuner, men så är det ju, så det får man ta. Kan tycka att projekten blivit något för stora och omfattande för oss, då vi inte rymt dem inom ordinarie tillsyn (tex egenkontrollprojektet där det var inlagt två tillsynsbesök (ett uppföljande), vilket vi inte mäktade med. Hade projektet löpt över två år hade vi kunnat göra uppföljande under nästa års ordinarie tillsynsbesök. Det kommer vi att göra nu, men det resultatet kommer ju inte med i projektrapporten). b) bra c) vi är nöjda med de som arrangerats. Har dålig insikt i hur delprojekten ser ut från start till avslut men det material jag tagit del av har varit bra. Hemsidan fungerar okej, mest för att leta upp material. Har varit på några seminarium och tycker att dessa varit lärorika och inspirerande. a) Bra, men de tre första projekten kanske blev lite för omfattande. b) Bra c) Kanonbra seminarium på hälsoskyddssidan. Vi är nöjda med upplägget. Om man vill ha en förändring, finns ju alla möjligheter att göra inspel. Bra delprojekt och material, hemsidan fungerar bra, relevanta seminarium och utbildningar. Lite dålig framförhållning gällande delprojekten är det stiltje? a. Resultaten av delrapporterna skulle gärna mer få resultera i checklistor, vägledning inför olika projekt och bedömningsgrunder i olika frågor än omfattande rapporter. b. Hemsidan

2 upplevs av många som krånglig och svår att hitta i. Den behöver utvecklas. c. Det har varit riktigt bra, relevanta och intressantaseminarium och utbildningar. Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om driva Miljösamverkan Västerbotten i sin helhet i projektform? Eftersom vi är den största inlandskommunen så ser vi de utmaningar som finns med avseende på planering och förebyggande arbete för övriga inlandskommuner. Förvaltningarna i Inlandet släcker bränder, och har svårt att nyttja den möjlighet miljösamverkan skapar och därigenom kan man få uppfattningen att det kanske inte ger den effekt som man skulle önska. Att driva tllsynsprojekt tillsammans vore mer effektivt, än att fokusera på kompetensutveckling tillsammans med företag. Här är det dock otroligt viktigt att man kommer fram till ett antal projekt som skulle kunna vara lämpliga för kommuner att delta vid. Det vore intressant att se vilka kommuner som varit delaktig i Miljösamverkanprojekten och se varför vissa kanske inte varit med. Vilka är ofta inte med, vilka är alltid med etc. Projektformen har varit bra. Kanske kommer vår kommun, som är en av de mindre, att få välja bland projekten framöver då det kan vara svårt att ha tid till att delta i alla. Kommande år är det många nationella projekt inom hälsoskydd vilket kan innebära att förvaltningar med få anställda inte har resurser till att delta i allt. Jo, det är ok.jag tycker det är ok att stor och liten kommun lägger samma peng om storkommunerna ställer upp med mer nedlagd tid än vi små kommuner. Om samverkan ordnar seminarium som även lockar deltagare från andra län så kan seminariet bli en inkomstkälla och på så sätt kan medfinansieringskostnaden sänkas.. Det bästa vore ju om det fanns en kontinuitet, så att man slapp söka pengar med jämna mellanrum. Men det fungerar ju bra i projektform också. Vi har nog inte råd att bedriva miljösamverkan utan projektpengar? Har ingen uppfattning. Bra och det är bra att man kan välja vilka projekt man vill och kan delta i. Vi anser att miljösamverkan Västerbotten ska ingå i Region Västerbottens basuppdrag och ingå i medlesavgiften. Men om det inte går att uppnå det, är vi beredda att betala. Miljösamverkan bör drivas med en långsiktig budget för att det ska finnas en kontinuitet och för att inte engagemanget ska äventyras. Det finns funderingar hos oss ifall länsstyrelsen kunde hålla i huvudmannaskapet för miljösamverkan, men det känns lite osäkert beträffande länsstyrelsens ambitioner och möjligheter. Begränsade resurser mm får inte medföra sänkt ambitionsnivå och tempo. Oavsett driftform är miljösamverkan bra. Projektform är bra då det är lättare att fokusera på en sak i taget, speciellt för oss i små kommuner. Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om Organisationen (huvudmannaskap, projektledare, kontaktpersoner, arbetsgrupper, styrgrupp, ägargrupp) organisationen har fungerat. Bra att Länsstyrelsen varit med, kanske att deras roll lyfts fram tydligare. Det har varit bra med arbetsgrupperna och att kommunerna är med där och att gruppernas sammansättning varierat. Huvudmannaskapet bör i första hand ligga på region Västerbotten, i andra hand på länsstyrelsen och i tredje hand hos en värdkommun. Inga synpunkter. Jag skulle gärna se en annan form av organisation för att möjliggöra likvärdig tillsyn, samt en myndighetsfunktion som är tillfredsställande i hela Västerbotten, inte bara för de kommuner som har tillräckligt med resurser. Då kan man inte göra det i projektform, utan man behöver ha en annan organisatorisk tillhörighet. Resursen bör helst inte bara vara lokaliserad til Umeå-regionen. Bra Det har fungerat bra. Verkar ha fungerat bra. Mycket bra projektledare. Bra att det finns en skarp organisation som kan fånga upp goda exempel ute i landet och även fånga upp egna lokala idéer. Själva organisationen känns okej. Jag tycker att organisationen har funkat bra. Lisa är duktig! Fungerar bra. Idag betalar kommunerna knappt 9000 kronor per år (och Länsstyrelsen kronor) i medfinansiering till Miljösamverkan Västerbotten. Hur ser ni på det faktum att alla kommuner betalar lika mycket, oavsett storlek? Är kostnaden för hög eller för låg i förhållande till vad ni upplever vad Miljösamverkan bidrar med? Att betala lika mycket känns bra för oss. Kostnaden är lämplig höjs den blir det nog svårt för oss småkommuner att motivera den för politiker. Det går att argumentera för och emot kostnad/kommunstorlek men om man kan få till en större kunkaps-/erfarenhetsutbyte så kan det vara värt pengarna även för mindre kommuner. Så länge

3 kostnaden inte är högre är det inget problem att kommunerna finansierar jämlikt. Jag tror att småkommunerna inte kan bidra med så mycket mer än vad de gör i dagsläget, men den summa vi betalar nu är det värt! Vi resonerade i början att de större kommunerna skulle ha samma avgift och att de skulle gå in i arbetsgrupperna och göra "mer" jobb (vara representerade i de flesta arbetsgrupperna) än de mindre kommunerna. Jag vet dock inte hur det har sett ut i arbetsgrupperna hittills.. Kostnaden ligger på lämplig nivå. Att alla betalar lika mycket kan diskuteras. Men vi ser det som att de större kommunerna ofta får "dra ett tyngre lass" i projekten och att det får vara en del i finansieringen.så länge kostnaden är så pass låg så spelar det ingen roll att kostanden är samma för alla kommuner. Det kan ju vara skäligt att större kommuner betalar mer. Viktigt att små kommuner är med i arbetet. Som näst minsta kommun skulle Sorsele kunna tycka att det är orättvist att alla ska betala lika mycket. Men jag vet inte riktigt, kanske är det så att nyttan är större ju mindre kommunen är? En svår fråga att ta ställning till! Se ovan. Kostnaden är låg, men den bedrivs väl också utifrån projektmedel? Om det skulle bli en helt tillsynsfokuserad organisation skulle väl kostnaden gå upp? I dagsläget kan alla kommuner vara med. Om det skulle skilja sig i kostnad skulle också en stor kommun få bestämma mer, då man betalar mest för tjänsten. De mindre kommunernas kompetens och erfarenhet skulle bli mindre betydelsefulla. Vi anser att det inte är rimligt att Bjurholm och Umeå ska betala samma summa. Tre nivåer bör finnas, en för kommuner under 500o inv, en för inv och en för >25000 inv. Summorna skulle kunna vara 7500 kr, kr och kr, länsstyrelsen kr. Vilken nytta har miljöförvaltningen i er kommun hittills haft av Miljösamverkan Västerbottens verksamhet? Mest behållning av kurser och seminarier så här långt. Har dock en förväntan på projektet om enskilda avlopp. Mindre kommuner kan ha större nytta av samverkansprojekt. Fått tillgång till bra informationsmaterial, checklistor och mallar. Fått möjlighet till utbyte av erfarenhet med andra tjänstemän, informativa träffar och bra föreläsare. Mycket bra att samordning kunnat ske vid inventeringarna av nedlagda deponier, har svårt att tro att kommunerna skulle kunnat genomför dem annars. Hjälpt oss att styra upp tillsynen, gett nya sätt att tänka och tips samt informationsmaterial. Man har fått inblick hur andra kommuner arbetar med vissa frågor. Det har även varit stöd mot verksamhetsövarna. Det ger ett mervärde i form av att projekt vi aldrig skulle kunna starta på egen hand kommer till stånd, likvärdiga projekt kan drivas i hela länet, utbildningen är ovärderlig och samverkan sker på ett jämbördigt sätt. Stor nytta av samtliga projekt och utbildningar. Bra arbetsmaterial och kompetenshöjning. Ja, vi har fått gjort saker som nog inte blivit gjort annars, tex deponiprojektet. Där var det bra att få draghjälp från alla kommuner. Vi har mest haft nytta av seminarium så här långt. Vår kommun har inte deltagit i något projekt och varit med och avsluta det (vad jag vet) så jag har svårt att säga något om det.sådär. Se tidigare kommentarer. Kompetensutveckling, stöd i förvaltningens arbete, nätverkande, ett bra arbetsätt för anställda på mindre kommuner med få kollegor. Det är bra att samverkan kommit igång. Viktigt med gemensamma projekt i länet och att vi får en samsyn i olika frågor. Vad upplever er miljöförvaltning har fungerat bra resp. mindre bra vad gäller Miljösamverkan Västerbottens verksamhet? Projekten är mkt bra, vår egen tid att medverka har varit begränsad, men det ligger ju hos oss själva. Bra: I princip allt. Bra också att mycket av aktiviteterna och seminarierna lagts i Umeå. Mindre bra: I vissa projekt har det blivit tidsbrist. En delprojekt kanske skulle kunna sträcka sig över flera år. Bra att man kan välja vilka projekt man vill vara med i och på vilken nivå man vill vara med. Att material finns tillgängligt även om man inte är med. Hemsidan och nyhetsbrevet är bra. Planeringen av nya projekt fungerar inte riktigt tillfredsställande. se svar ovan(bra). Seminarium och utbildningar har varit bra. Nyhetsbreven upplevs som jättebra. Att alla mindre kommuner har gjort sina MIFO-inventeringar är fantastiskt. Vi upplever det som att vårt kontaktnät utökats, bra. Viktigt att kommunerna är mera aktiva i miljösamverkan. Länsstyrelsen skulle kunna ta ett större ansvar. Mycket har legat på en person, och det är inte så bra, blir mer sårbart. Se tidigare frågor och svar Se tidigare kommentarer. Det vore bra om vi fick med alla kommuner på träffar och möten Miljösamverkan Västerbotten bekostar en projektledare på 50 %. Har det inneburit en lagom omfattning på verksamheten?

4 Projektledningen har fungerat bra, frågan är om projektledarens tid hållit sig inom 50 %. Ja, jag tycker det. Men då beror det ju om Lisa har fått arbeta ihjäl sig för att få ihop det på denna tid. Det har jag ingen uppfattning om... Projektledaren har gjort det vi har förväntat. Ja de är lagom, vi kan inte lägga mer tid än va vi gör idag Ja Vi kan inte bedöma. Ja, utifrån den nuvarande projektbilden. Jag tror det. Det borde du veta... ;-) Ja. Norrbottens län ska under 2014 starta upp Miljösamverkan Norrbotten. Hur ser ni på samarbete med Miljösamverkan Norrbotten i framtiden? Vet att Skellefteå och Umeå gärna ser ett samarbete med Luleå, så det är väl lämpligt. Fler kommuner skapar också en större möjlighet till utbyte och hitta projekt som passar fler kommuner. Men, den kan dock kännas svårare med tillhörigheten när det blir för stor grupp. Både bra och dåligt, lite beroende av hur det samarbetet kommer att se ut? Vår kommun samverkar redan på ett ganska informellt sätt med ett par av norrbottenskommunerna som gränsar till vår geografiskt, det möter inga större hinder att länen är olika. Bra; tillsammans är vi starkare. Dåligt; kan vi bli för många intressenter med för spretig inriktning? Det vore jättebra med ett samarbete. Vet ej. När det gäller smala utbildningar ja, men området är för stort för att ha gemensam organisation. Ja, det har vi inget emot. Där har vi ju fler kommuner med ungefär samma problematik som här i Västerbotten. Vi har ju redan lite samarbete med Arvidsjaur och Arjeplog i SAMSA-gruppen (Sorsele, Arjeplog, Malå/Norsjö, Storuman och Arvidsjaur). Samverkan med Norrbotten kan vara bra. Dock är de geografiska avstånden stora men sammarbete kring webbsändningar och liknande kan vara bra. Positivt det är alltid bra med samverkan. Det kan vara bra för att kunna ta hit andra föreläsare, men då krävs det nästan att det websänds för vår del. Tycker inte att det ska bli en stor samverkansgrupp men samarbete är bra Bra att får gemensamma norrländska bedömningsgrunder. Negativt med långa resor. Intressant och värdefullt. Anser er miljöförvaltning att någon verksamhet saknas eller är onödig inom ramen för Miljösamverkan Västerbotten? Nej Inget speciellt. Nej Vaddå verksamhet? Förstår inte frågan. Har inga kommentarer. Vill gärna alltid ha mer praktiskt utförande, och inte bara informationsinsamling. Vore jättebra om projekt riktade in sig på saker som man normalt inte utför hos en kommun, men där kommunen har ett ansvar för (och som inte drivs i något större projekt från nationell myndighet). Hälsoskyddet är eftersatt i vår kommun, så fler aktiviteter inom det området. Vi är nöjda i dagsläget. Anser er kommuns miljöförvaltning att Miljösamverkan ska finnas kvar? Ja % Nej 1 9 % Kommentera gärna ert svar (Ja/Nej) i föregående fråga. Miljösamverkan är ett bra forum för utbildning, samverkan, kompetensutbyte och en bra drivkraft i det ordinarie arbetet. Som vi sagt tidigare är det bra att det finns en skarp organisation som kan fånga upp goda exempel ute i landet och även fånga upp egna lokala idéer. Projektformen har fungerat bra men man bör fundera på långsiktigheten. Kanske det går att lägga upp Miljösamverkan på ett annat sätt? Hur ser det ut i andra län? Det är alltid bra att arbeta med projekt med andra kommuner och myndigheter. Utbyte av erfarenheter ger mycket. Miljösamverkan är ett stöd i miljöförvaltningens arbete! Inte helt Nej, men om jag ska se ur ett inlandsperspektiv, löser inte miljösamverkan utmaningen som finns hos oss. Om andra samarbeten såsom R8

5 skulle möjliggöra samverkan mellan kommunerna på ett mer praktiskt sätt så anser jag att man ska fokusera på detta och inte någon annan form av projektsammansättning. Det skapar ett naturligt forum för kompetensutveckling och försörjning för handläggare som sitter rätt ensam med uppgifter, men det är som att göra konstgjord andning, d.v.s. det kommer inte at lösa det grundläggande problemet. Anser att kompetensförsörjningen är jättebra med Miljösamverkan Västerbotten, men ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Västerbotten, inom ramen av sina uppdrag, borde kunna uppfylla det behovet. Ja, vi upplever att det fyller en funktion. Att vi ska bli mer samspelta och få samsyn inom tillsyn och handläggning i länet. Det är absolut nödvändigt!! Det är viktigt att miljösamverkan blir kvar i någon form, Länsstyrelsen kanske ska ha en mer aktiv roll och ta ett större ansvar. Tycker att det är ett bra sätt för små kommuner att kunna samverka och ha möjlighet att ta tag i stora frågor och få hjälp och stöd. Här upp skall man kunna mycket om allt och då är det bra att ha stöd genom samverkan. Skulle vilja ha fler websända seminarium, det tar väldigt lång tid att åka till Umeå varje gång Viktigt med samverkan och samsyn för oss små kommuner! Ser nästan bara fördelar.

Miljösamverkan Västerbotten efter 2014

Miljösamverkan Västerbotten efter 2014 Till ägargruppen för Miljösamverkan Västerbotten Beslutsunderlag 2014-04-24 Miljösamverkan Västerbotten efter 2014 Ärende Styrgruppen för Miljösamverkan Västerbotten ber ägargruppen att besluta om inriktning

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkans presidie- och ägargruppsträff 14 maj 2014 Ansia, Lycksele Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se 10.00 Inledning

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Uppföljnings- och erfarenhetsutbytesträff Delprojektet Inventering av nedlagda deponier 7 november 2013 Inventering av nedlagda deponier Deltagande

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkans Ägargruppsmöte 25 februari 2015 Ansia, Lycksele 09.30 Fika 10.00 Välkomna, presentation av deltagare Lena Friborg 10.15 Dialog kring aktuella och prioriterade

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkans presidie- och ägargruppsträff 22 okt 2013 Medelfors folkhögskola, Skellefteå Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten lisa.redin@regionvasterbotten.se

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Verksamhetsplan inkl. kommunikationsplan 2012-2014 (VP:n uppdateras kontinuerligt)

Verksamhetsplan inkl. kommunikationsplan 2012-2014 (VP:n uppdateras kontinuerligt) Verksamhetsplan inkl. kommunikationsplan 2012-2014 (VP:n uppdateras kontinuerligt) Bakgrund Behovet av Miljösamverkan Västerbotten grundas bland annat i de utvärderingar av Sveriges miljömål som är gjorda.

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år VILHELMINA 217 6,3 27 244 7,1-7 461 13,4 20 190 5,6 251 7,4 441 13,0 ÅSELE 78 5,8-23 91 6,8 7 169 12,6-16 101

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år ÅSELE 101 7,4 18 84 6,2 10 185 13,6 28 83 6,0 74 5,4 157 11,4 VILHELMINA 190 5,6-53 251 7,4 42 441 13,0-11 243

Läs mer

Miljösamverkan Norrbotten

Miljösamverkan Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-12-12 Sida 101 (116) 67 Miljösamverkan Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med kommunerna under ett flertal år diskuterat möjligheterna

Läs mer

BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND INSTRUKTION FÖR SAMVERKANSPORTALEN HUR KOMMER MAN IN PÅ SAMVERKANSPORTALEN? VÄLKOMMEN!

BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND INSTRUKTION FÖR SAMVERKANSPORTALEN HUR KOMMER MAN IN PÅ SAMVERKANSPORTALEN? VÄLKOMMEN! INSTRUKTION FÖR SAMVERKANSPORTALEN Den här handboken är tänkt att hjälpa alla att använda portalen på ett strukturerat och trevligt sätt. Vi är 48 kommuner och bortåt 300 handläggare av olika slag och

Läs mer

VA-samverkan i Västerbotten

VA-samverkan i Västerbotten VA-samverkan i Västerbotten Inger Olofsson samordnare för Region Västerbotten VA- samverkan = VA-sen Den 16 mars 2009 Lycksele träffades Roland Jakobsson Bjurholm Bert-Henrik Henriksson Dorotea Elenor

Läs mer

Program Presidieträff miljö 31 jan 2013 09.30 Välkomna 09.50 Information om Miljösamverkans verksamhet 10.10 Det reviderade miljömålssystemet -

Program Presidieträff miljö 31 jan 2013 09.30 Välkomna 09.50 Information om Miljösamverkans verksamhet 10.10 Det reviderade miljömålssystemet - Program Presidieträff miljö 31 jan 2013 09.30 Välkomna 09.50 Information om Miljösamverkans verksamhet 10.10 Det reviderade miljömålssystemet - politik och genomförande. 10.50 Att koppla miljömålsarbetet

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Antal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019

Antal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019 Antal och andelar Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019 Nyanlända 38 000 nyanlända beräknas bosätta sig Behov: 9 000 anvisningsbara platser i riket Förslag Västerbotten: sänkt länstal från

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar informationskampanj 2013 och samsyn

Båtbottentvättning av fritidsbåtar informationskampanj 2013 och samsyn Slutrapport (8) Båtbottentvättning av fritidsbåtar informationskampanj och samsyn Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 8 8 8 99. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll

Läs mer

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016 Förslag Verksamhetsplan jan - aug 2016 De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkansträff 23 april 2015 Ansia, Lycksele 1. Presentationsrunda 2. Skjutbanor 3. Inventering av pågående verksamheter 4. Externa boenden 5. Slutrapportering period

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Enkät om delprojekt år 2000

Enkät om delprojekt år 2000 18 oktober 1999 Till Miljösamverkans kontaktpersoner Enkät om delprojekt år 2000 Planeringen för Miljösamverkans fortsättning år 2000 fortskrider. En förfrågan om bidrag ligger hos huvudmännens styrelser

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Sammanställning begäran om inventering

Sammanställning begäran om inventering 2015-09-24 457-7249-2015 1(3) Sammanställning begäran om inventering Migrationsverket bad i skrivelse 2015-09-17 Länsstyrelsen om stöd för inventering av tillfälliga boenden i länet med anledning av den

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland 2011 Miljösamverkan Värmland 2 (5) Inledning Miljösamverkan Värmland startade 2008 och bedrivs i samverkan mellan Region Värmland,

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

Utvärdering av delprojektet Egenkontroll och systemtillsyn ENKÄT

Utvärdering av delprojektet Egenkontroll och systemtillsyn ENKÄT Januari 2003 Utvärdering av delprojektet Egenkontroll och systemtillsyn Efter kampanjtiden då pilotinspektioner genomförs (hösten 2002 31 mars 2003), vill vi veta vad som gjorts, vad ni ute på kommunerna

Läs mer

Inbjudan seminarier om egenkontroll och systemtillsyn

Inbjudan seminarier om egenkontroll och systemtillsyn Inbjudan seminarier om egenkontroll och systemtillsyn Inbjudan miljöbrottsträffar Anmälningsblankett Kartor 15 och 16 nov Kartor 17 och 18 nov Miljösamverkans seminarium om egenkontroll och systemtillsyn

Läs mer

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne.

LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne. LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne. Kriscentrum i mellersta Skåne har gjort en enkätundersökningen under våren 2014 I samverkan med kommunerna i Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma,

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 2015 Verksamhetsplan och budget 2015 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Projekt

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Företagsamheten 2017 Västerbottens län

Företagsamheten 2017 Västerbottens län Företagsamheten 2017 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner 1 (5) PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 Inom ramen för den regionala barn- och ungdomspolitiska strategin Region Gävleborg

Läs mer

Länsrapport 2012 Västerbottens län

Länsrapport 2012 Västerbottens län Länsrapport 2012 Västerbottens län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Skellefteå

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg. Uppdaterad september 2018. Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin Intervjuundersökning Madeleine Engfeldt-Julin 1 Målgrupper Miljökontor Miljöenheter länsstyrelser Entreprenörer/avnämare - vägar Vägföreningar Producenter/energiföretag Producenter/skogsindustri 2 Syfte

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad

En väl fungerande arbetsmarknad En väl fungerande arbetsmarknad 2014-2020 EU-medel + nationella anslag 270 000 000 Projektens medfinansiering 161 000 000 Europa 2020 strategin - för smart, hållbar och inkluderande tillväxt + ökad sysselsättning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48) Kursutvärdering moment 1, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA Enkelt att komma igång och bra tempo Intressant och lärorikt Bra

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten

presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten Jan-Erik Lundberg Verkställande ledamot i AC-Nets styrelse Lars-Erik Christoffersson Projektledare för AC-Net 350 km Västerbotten Invånare: 256 000 Areal:

Läs mer

Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland

Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland 2005-2008 Fastställt av styrgruppen på sammanträde den 9 december 2004 Reviderat på sammanträde 7 december 2006 Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Roller och uppdrag hos aktörer

Roller och uppdrag hos aktörer Roller och uppdrag hos aktörer Hur uppfattar du de olika aktörernas roll och uppdrag inom projektet? Tydligt Bör förtydligas Oklart Kommunernas roll Kommunernas uppdrag Kommunernas ansvar Länstyrelsens

Läs mer

Företagsklimatet i Umeå kommun 2017

Företagsklimatet i Umeå kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland

den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland ÖDESHÖG 5300 invånare STYRKOR UTMANINGAR Föreningar och kyrkor som samlingspunkt Starkt engagemang från civilsamhället

Läs mer

Power point Försörjnings enkät

Power point Försörjnings enkät Power point Försörjnings enkät Enkäten skickades ut till samtliga hushåll som under september 2008 månad erhöll ekonomiskt bistånd. 221 hushåll. Av dessa har 50 svar inkommit till socialförvaltningen,

Läs mer

Asylboenden Slutrapport Januari 2017

Asylboenden Slutrapport Januari 2017 Asylboenden Slutrapport Januari 2017 Sida 1 av 16 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och ramar... 4 3. Styrgrupp... 4 4. Projektgrupp... 4 5. Syfte och mål... 5 6. Omfattning och inriktning...

Läs mer

Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9)

Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9) Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9) Bilaga till VP 2011 Sammanställning av enkät om Miljösamverkans verksamhet Svar har inkommit från 11 kommuner/konstellationer, Filipstad/Storfors, Hammarö, Torsby,

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 12 maj 2013 Handläggarstöd för Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 Foto Lillemor Öberg Syfte och bakgrund... 2 Tidplan och omfattning... 2 Inriktning vilka slags

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa 38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Byggsamverkan Västra Götaland 1

Byggsamverkan Västra Götaland 1 Byggsamverkan Västra Götaland 1 Byggsamverkan Västra Götalands län 2 Ibland sitter vi på ett möte och hör en harang av floskler som vi inte kan fylla med någon mening. Samma motivationsdränerande effekt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västerbottens län

Företagsamheten 2018 Västerbottens län Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Externa nyttoeffekter

Externa nyttoeffekter Projektmålen 1. gemensamt bibliotekssystem 2. gemensam katalog 3. gemensamma transporter 4. gemensamt bibliotekskort 5. gemensam portal bibblo.se 6. gemensam kommunikation Externa nyttoeffekter ökat nyttjande

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra

Läs mer

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat. Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas

Läs mer

Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post:

Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: Verksamhetsberättelse 2012 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2012

Verksamhetsplan och budget 2012 Verksamhetsplan och budget 2012 Miljösamverkan Stockholms Län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer