Sektionsnytt. Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Nr 62 februari Redaktionen

Transkript

1 Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Nr 62 februari 2008 Redaktionen Ingalill Andersson Umeå Christina Hilmersson Borås Karin Medin Gävle Siv Olofsson Stockholm Gunhild Rensfeldt Jönköping Carianne Vessin Sevholt Halmstad Sektionsnytt nr 63 beräknas komma ut vecka 24. Dead line för bidrag 4 juni Foto: G. Rensfeldt 26 februari 2008, Länssjukhuset Ryhov

2 2 Innehåll Om hygienföreskriften SOSFS 2007: MRSA-utbrott på Infektionskliniken i Karlstad...3 God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård...4 Lägesrapporter, patientsäkerhetssatsning...5 Sapovirus orsakar utbrott av magsjuka...5 Bli det vanligare med urinvägskateter?...6 Stipendium att söka våren Kort rapport om styrelsens arbete...7 Händer det något på SMI?...8 Presentation nygammal medlem...8 Hygiensjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus...9 Om hygienföreskriften SOSFS 2007:19 Anders Alexandersson Jurist Inger Riesenfeld-Örn sakkunnig läkare Föreskrifter, som utfärdas med stöd av lagar eller förordningar, avser att tydliggöra lagstiftarens intentioner med en viss lagtext. I detta fall gäller det vissa aspekter på god hygienisk standard i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Att hygienföreskriften gäller vård enligt hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om omskärelse av pojkar, beror på att Socialstyrelsen har ett bemyndigande att utfärda en föreskrift av denna typ inom dessa områden. Att inkludera omvårdnad och omsorg enligt socialtjänstlagen, exempelvis hemtjänstens arbetsuppgifter, var vid detta tillfälle inte möjligt. Socialstyrelsen fortsätter dock arbetet med att hitta former för en reglering så att en god hygienisk standard kan säkerställas även i dessa verksamheter. Underlaget till föreskriften är de rekommendationer som vårdhygienisk expertis sedan länge fört fram, och som många landsting även har som övergripande riktlinjer. Föreskriftsarbetet har utgått huvudsakligen ifrån kunskapsunderlaget Att förebygga vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2006), men även innehållet i Handbok för hälsooch sjukvårdspersonal ( och olika lokala riktlinjer har beaktats. Denna föreskrift innehåller mycket mer detaljerade krav än vad som är vanligt i Socialstyrelsens författningar. Vissa detaljer som skulle ha kunnat vara med, har ändå fått utelämnas. Föreskriften om basal hygien innehåller krav som måste uppfyllas, men föreskriftstexten måste omsättas i lokala riktlinjer för att kunna följas i praktiken. Föreskriften utgör en grund och en förutsättning för de lokala basala hygienrutinerna där formuleringarna inte ordagrant behöver vara desamma som i författningen. Lokala basala hygienrutiner kan även innehålla punkter som inte finns med i föreskriften. De lokalt utarbetade basala hygienrutinerna måste följa reglerna i föreskriften. Under våren 2008 kommer Socialstyrelsen att publicera allmänna råd för att förtydliga avsikten med föreskriftens formuleringar.

3 3 MRSA-utbrott på Infektionskliniken i Karlstad Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska 27/8-07 får Smittskydd Värmland meddelande från Mikrobiologen att två patienter, provtagna på infektionskliniken, har MRSA. Båda är provtagna i samband med klinisk infektion. MRSA-stammen är resistent mot de flesta antibiotika. Efter samtal med infektionskliniken framkommer att patient 1 är på polikliniskt besök och patient 2 är inneliggande på avdelning. Båda två är hemmahörande i samma kommun. Den ene patienten vistas på rehabiliteringsenhet efter akutamputation av underben. Då det för tre år sedan förekom en smittspridning av MRSA i samma kommun, på samma rehabiliteringsenhet, begärs akut typning av MRSA-stammen från SMI. Vid genomgång av beläggningslistan på avdelningen, framkommer det att båda dessa patienter har legat på samma dubbelrum, båda i säng 1, efter varandra. Patient 1 har legat inne under tiden 13/7 1/8 och patient 2 3/8 29/8. Då vi starkt misstänker en smittspridning på rummet bestäms att alla patienter som legat på samma rum under tiden 13/7 29/8 ska kontrollodlas. Vi börjar samtidigt kontrollodla patienter och personal med riskfaktorer på den kommunala rehabiliteringsenheten. Vi börjar också att spåra dessa båda patienters vårdkontakter inom CSK (Centralsjukhuset) under inneliggandetiden. Totalt är ytterligare fem enheter inom CSK inblandade i större eller mindre grad. Den 31/8 får vi besked från SMI att MRSA-stammen är spatyp t041. Infektionskliniken hade en patient med denna stam för tre veckor sedan, då han flyttades till en rehabiliteringsavdelning i ytterliggare en kommun. I och med detta besked kunde vi konstatera att det skett en smittspridning inom avdelningen, då denne man legat på ett av enkelrummen. Denne indexpatient är en man som sjukhusvårdats i Kroatien pga. meningoencefalit. Flyttades till Akademiska sjukhuset i Uppsala 9/6, för vidare flytt till neurologavdelning på CSK i Karlstad den 14/6. Avdelningen isolerade mannen enligt MRSA-rutinen och proverna blev positiva för MRSA den 20/6. Han bar även på E-coli och Klebsiella ESBL, multiresistent Pseudomonas aerigunosa, resistent Acinetobacter baumanni och resistent Proteus mirabilis. Han flyttas över till infektionsavdelning samma dag. Neurologavdelningen har skött rutinerna på ett föredömligt sätt och inga misstankar om smittspridning på den avdelningen finns. Patienten är från början helt immobilierad och kräver hjälp med allt. Är även tracheostomerad i början och behöver sugas ofta. Efter några veckor är alla infarter borta och såren har börjat läka. Den 3/8 flyttas han till rehabiliteringsavdelningen i sin hemkommun för fortsatt träning. Personalen får muntlig och skriftlig information om hygienrutiner. Efter konstaterandet att det skett en smittspridning på avdelningen kontrollodlas all personal som varit på infektionsavdelningen 20/6-1/9. Den 6/9 upptäcks ytterligare en patient och en personal positiv för MRSA. Patienten har legat på samma dubbelrum som de två tidigare patienterna. En vecka senare upptäcks ytterligare en personal positiv för MRSA. I detta skede bestäms att alla patienter som legat inne på infektionsavdelningen den 20/6-11/9 ska kontrollodlas för MRSA. Smittspårningsarbetet delas upp så att alla patienter hemmahörande i Karlstad och närliggande kommuner kallas till infektionskliniken för provtagning. Smittskydd Värmland ordnar så att patienter tillhörande övriga kommuner kallas till sina hemvårdcentraler och att utomlänspatienter blir odlade på sina respektive vårdcentraler genom respektive landstings

4 4 hygiensjuksköterskors försorg. Alla berörda vårdenheter ställde upp på ett föredömligt sätt och efter sju veckor var alla berörda patienter odlade (drygt 200 st.). Ytterligare två patienter hittas som är positiva för MRSA. Den ene har legat på dubbelrummet. Han var negativ i första odlingen, då man missat att han stod på antibiotika. Sedan provtogs han av sin disktriktsläkare pga. svårläkt sår. I samband med den odlingen upptäcktes MRSA. Den andra patienten låg på ytterligare ett enkelrum. Det innebär att smittspridning har skett mellan tre rum. Alla patienter utom en vårdas inom den kommunala vården i sina respektive kommun. Tre kommuner förutom Karlstad är berörda. I alla kommuner har viss smittspårning utförts. Slutsumman på antal smittspårade personer (patienter och personal) i detta utbrott blev 569 st, fördelade på: CSK 54 st, övriga landstinget 61 st, i respektive kommun 41 st, 51 st, 13 st och 9 st. Utöver detta har 13 anhöriga kontrollodlas. Totalt blev 2 personal och 5 patienter smittade, varav fyra (av totalt tio) var rumskamrater på det berörda dubbelrummet. Vid genomgång av rutiner på infektionskliniken och samtal med personalen kunde ett antal riskfaktorer identifieras som kan förklara varför det blev som det blev: Patienten var mycket tungskött. Han var tracheostomerad med stort behov av sugning. Inget visir användes vid sugningen. Dubbelrummet var naturligtvis ett stort problem. När smittan kom in där var det svårt att förhindra smittspridning då rummet också är mycket trångt. De patienter som blev smittade där var alla uppegående och vandrade runt, flera med sår på fötterna. Vi tror att den största bidragande faktorn som resulterade i spridningen från enkelrummet till dubbelrummet var sugning i trachen. Personalen på infektionskliniken har arbetat hårt med att strama upp rutiner och identifiera risker. De var inte helt ense hur arbetet i slussat utrymme skulle bedrivas. Nu har skriftliga rutiner gjorts i ordning. De ska vara kända av all personal, även läkarkåren. God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård. Rapporten är nu publicerad. Läs vidare på:

5 5 Lägesrapporter, patientsäkerhetssatsning Nationell arbetsgrupp - registreringssystem VRI Inga Zetterqvist och Ewa Davidsson Med anledning av den nationella patientsäkerhetssatsningen där ett mål är att alla landsting ska ha ett infektionsregistreringssystem före 2009 års utgång har den nationella gruppen bildats. Gruppen har till uppdrag att lämna ett förslag på vilka krav som bör ställas på ett system för uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Det gruppen nu ska börja med är att bilda sig en uppfattning om vilka system som används i landet, antingen på landstingsnivå, sjukhusnivå eller verksamhetsnivå. För att göra detta kommer en enkät att gå ut till landstingen under tidig vår. Hygiensjuksköterskorna representeras av Ewa Davidsson Östergötland, Birgitta Lönnberg Gävleborg, Inga Zetterqvist Örebro och Anna-Karin Öberg Västernorrland. Ordförande för gruppen är Johan Struwe, SMI. Nästa möte i gruppen äger rum 28 april. Styrgrupp PPS-VRI Gunhild Rensfeldt och Inga Zetterqvist Det finns ett förslag till protokoll framtaget som underlag för webbaserad inrapportering. För er som känner till STRAMA s PPS, är upplägget ungefär detsamma, dock naturligtvis inte innehållet. Nästa träff för gruppen är 10 mars. Förhoppningsvis kommer underlaget att spikas då. Vi får återkomma i nästa nummer. I nummer 60 och 61 av Sektionsnytt kan du läsa mer om Styrgruppens uppdrag. Sapovirus orsakar utbrott av magsjuka. Kjell-Olof Hedlund, SMI Vid SMI används elektronmikroskopi (EM) för diagnostik av tarmvirus i samband med utbrott av magsjuka. Metoden medger samtidig identifiering av de fyra virusfamiljerna rotavirus, calicivirus (norovirus och sapovirus), astrovirus och adenovirus, som vi normalt förväntar oss att hitta. I och med att metoden är så bred, upptäcker vi om någonting nytt eller oväntat dyker upp i proverna. Detta hände strax före jul då vi hittade sapovirus hos sjuka på ett äldreboende. Under de följande veckorna, påvisades sapovirus vid ytterligare ett tiotal utbrott. Hur många sapovirusinfektioner som undgått upptäckt den senaste tiden är svårt att säja då endast två laboratorier rapporterar sapovirus. Man kan notera att andelen noroviruspositiva analyser sedan nyår stannar på 28 %, medan förra årets siffra var 38 %. Det är naturligtvis för tidigt att säja hur stor del av skillnaden som utgörs av missade sapovirus. Det är dock intressant att notera att Sahlgrenska sjukhusets viruslab, vilka var mycket snabba med att sätta upp en speciell sapovirus-pcr, nu rapporterar flera sapovirus-utbrott inom vården varje vecka.

6 6 Det vi nu sett inom vården, liknar situationen vintrarna , då sapovirus för första gången påvisades i samband med virusinfektioner hos vuxna. Tidigare hade vi enbart förknippat detta virus som orsak till mild gastroenterit hos små barn. Då liksom nu drabbas främst äldre patienter och personal på liknande sätt som vid norovirusinfektion, med kräkningar och diarréer. Vid flera utbrott påpekas dessutom att symtomen kan vara mer långvariga. Blir det vanligare med urinvägskateter? Karin Medin Vi i mellangruppen hade möte i höstas och hörde Susanne Wiklund och Christer Häggström från Uppsala berätta om deras undersökning av urinvägskatetrar i Uppland. De hade bland annat kommit fram till att andelen sjukhuspatienter med KAD hade ökat från 18,5 % år 2002 till 23,7 % år Även på särskilda boenden hade andelen med urinvägskateter ökat från 7,0 % till 10,9 % När jag sammanställde prevalensundersökningen som vi gör i Gävleborg varje år sedan 2001 fann jag liknande siffror hade 19% urinvägskateter. Med undantag för 2002 när 22% av patienterna hade KAD så har siffran hållit sig runt 18-19% till åren när den låg på 23-24%. Med detta tänkte jag att nu ökar andelen urinvägskatetrar av någon anledning. Frågan är vad det beror på ett svar som man ju inte får ur en punktprevalensundersökning. Om det beror på att patienterna är sjukare, att bladderscan gör det lättare att diagnostisera resurin, att det blivit sämre uppmärksamhet på att ta bort katetern eller om det är andra orsaker. För att göra lite omvärldsspaning innan jag skrev tittade jag på Sahlgrenskas prevalensundersökning som finns på nätet. Till min glädje såg jag att hos dem var andelen patienter med urinvägskateter lägre år 2006 och 2007 än tidigare år. Det verkar finnas en trend för mer kateteranvändning i vår del av landet. Förhoppningsvis finns det en trend åt andra hållet på andra ställen. Jag tycker det verkar viktigt att följa utvecklingen både vad gäller antal och indikationer, samt inte minst hantering. Så just nu är jag glad att den nationella satsningen på patientsäkerhet prioriterar urinvägsinfektioner och hoppas fler kommer att följa förekomsten av urinvägskateterar. OPUS stipendium à 20:000 kronor. Ansökningstid t.o.m 15/5 Stipendium att söka våren För Styrelsen, Eva Schöbel Stipendiet söks genom Sektionsstyrelsen för hygiensjuksköterskor, Eva Schöbel, Hygienavdelningen, Länssjukhuset, Halmstad Mail adress: eva.schobel@ lthalland.se Leverantören kommer att annonsera stipendiet via mail.

7 7 Till Sektionsnytt från Styrelsen Kort rapport om Styrelsens arbete Lust & Kunskap, Sjuksköterskedagarna 2008 planeras till hösten (2-3 oktober) av SSF. Vår sektion har fått förfrågan om vi kan ansvara för en session med hygientema. Önskemål från SSF var att vårt tema skulle vara aktuellt och intressant för alla specialiteter. Styrelsens val föll då naturligt på Uppsala och Klebsiella utbrottet samt SOSFS:2007:19 Basal hygien. Camilla Artinger och Kerstin Mannerquist är tillfrågade och har båda tackat ja. Styrelsens passar på att framför sitt tack till er båda. Kommunikation är som alltid viktigt därför har vi skickat en skrivelse till SFVH:s styrelse för att diskutera webbsidan nuvarande funktion och en önskvärd framtida utveckling av denna. Vi väntar på respons. Kristina Sundin, ordf. i Riksföreningen för Operationssjukvård, var inbjuden till vårt styrelsemöte i januari. Där vi planerade för hur ett fortsatt samarbete skulle kunna se ut. Inför höstens kongress i Stockholm önskade Kristina att vår sektion skulle ansvara för ett hygienblock Lotta Helgius och Kerstin Mannerqvist planerar för innehåll och lämnar förslag på föreläsare. Det finns även önskemål att hygiensjuksköterskesektionen framgent aktivt ska delta i planering av hygienblocket på operationssjuksköterskornas studiedagar. Vi känner det positivt inför ett kommande samarbetet. Även Kerstin Mannerqvist deltog vid vårt styrelsemöte i januari. Styrelsen framförde det förslag som inkommit från flera av sektionens medlemmar om en framtida nationell kunskapsbank. SFVH kan idag inte erbjuda plats för denna funktion på befintlig webbsidan, frågan har därför gått över till SMI /Vårdhygien. Kerstin ställde sig positiv till förslaget och arbetar vidare med det. Vi vill påminna om att årsavgiften ska betalas före 1 mars Fakturan är utskickad via kontaktpersonerna. För att underlätta administreringen av medlemsregistret ska kontaktpersonen meddelar styrelsen nya och avgående medlemmar. Tips: Där finns dokument med anknytning till vårdhygien samlade.

8 8 Händer det något på SMI? Kerstin Mannerquist Kanske alla vet vid det här laget att det har kommit en efterträdare till Lars Burman. Hon heter Karin Tegmark-Wisell, bakteriolog och kommer närmast från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hon kommer att engagera sig (gör det redan) i typning, epidemiologi och vårdhygien. Hon har också medicinskt ansvar för tuberkulossektionen på SMI. På förfrågan om att kunna ha en kunskapsbank här på SMI finns det nu möjlighet att lägga frågor och svar på vår hemsida. Det kommer ju ganska ofta frågor från hygiensjuksköterskorna och svaret hamnar till slut ingenstans. Det är den typen av kunskap vi kan lägga här. Den som ställer frågan måste dock redigera svaren så att de blir läsbara på hemsidan. På Nordiska högskolan kör vi nu den andra specialkursen dvs Vårdhygien eller Infektionshygiejne som den också heter. Den första kursen var introduktionskurs. Det är fortfarande så stor efterfrågan att det är kö. Det är mycket positiv stämning i klassen och till och med svårigheterna med danskan har lagt sig. Man lär ju sig. Det är intressanta skillnader i synen på olika problem men påfallande ofta också samsyn. Efter visst bök har vi nu Gröna boken som obligatorisk litteratur och kursdeltagarna från Norge och Danmark är mycket nöjda med boken. Den 2 juni ska vi ha den första decentraliserade SMI-dagen i vårdhygien. Den förläggs till Luleå. Närmare information kommer att finnas på vår hemsida. Jag är glad för hjälp att sprida information om den till Masar och andra intresserade. Det huvudsakliga innehållet är kommunal vård och antibiotikaresistens. Se till att ni får materialet från Socialstyrelsen om förbättringsarbete i kommunernas vård, omsorg och hemsjukvård. Se på hemsidan. Det kommer en hel del synpunkter på föreskriften om basal hygien. Det är lite förvånande med tanke på att innehållet har varit detsamma sen Jag hoppas att alla kan få gehör för det goda budskapet i föreskriften och slippa tampas med alla som läser den som djävulen läser bibeln. Presentation nygammal medlem. Annika Rodert Back in business.. Efter två år i Småland och arbete som vårdlärare på Gislaveds gymnasium har jag nu tillsammans med min man flyttat upp till Stockholm. När jag började leta jobb här före jul visade det sig att Vårdhygien i Stockholms län var i stort behov av hygiensjuksköterskor så jag sökte direkt och fick anställning. Jag började här 1 februari och tycker att det känns jätteroligt att vara tillbaka inom det här arbetsområdet arbetade jag på Vårdhygien, Skaraborgs sjukhus i Skövde, så en del av er känner nog igen mig och vi kanske ses i Södertälje i april? Annika Rodert heter jag och är 55 år, nybliven mormor för första gången, barnbarnet bor med sina föräldrar här i Stockholm, så gissa om det är roligt att ha flyttat hit! Ytterligare två vuxna barn har maken och jag och dessa två bor i Uppsala så nog känns det riktigt att ha landat i det här området. Spännande är det också att bo i (eller i alla fall nära, bor i Enebyberg) storstad för första gången, här finns ju så mycket att använda fritiden till. Vi passar på nu innan golfsäsongen satt igång.

9 9 Hygiensjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus Jag heter Monica Eneslätt och är sedan 1/ anställd som hygiensjuksköterska i Umeå. Jag är gift och har 4 barn mellan 15 och 4 år. På fritiden vistas jag gärna utomhus, skidåkning är favoritidrotten, både utför och på längden. Fotboll gillar jag att se på, helst när barnen spelar. Trädgårdsarbete och läsning är också något jag gärna håller på med. Min verksamhet inom sjukvård började som undersköterska på IVA i Gällivare flyttade jag till Umeå för studier till sjuksköterska och har sedan dess varit kvar här, förutom några kortare gästspel på Pajala vårdcentral några somrar. Jag har arbetat som sjuksköterska sedan 1991 till största delen inom thorax vård. Jag började på thorax vårdavdelning och fortsatte därifrån in på thorax intensiven 1996, där blev jag kvar fram till nu. Jag gick IVA vuben 1997, läste lite omvårdnad och kardiologi, distriktssköterske gick jag Jag har senast vikarierat som skolsköterska på en högstadieskola, mycket spännande och annorlunda. Hygiensjuksköterske jobbet är också annorlunda och spännande, allt känns väldigt roligt, men.hur ska jag kunna lära mig allt detta? Tur jag har IngaLill och Anna att fråga. För det får jag göra, hela tiden. Många nya rutiner och annat jag måste lära mig. Men med tiden ska nog detta gå bra. Jag lär mig saker varje dag, superkul! Ser fram emot att få träffa er alla!