Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Marianne Dymling-Hjelm Strateg marianne.dymling-hjelm@malmo.se Tjänsteskrivelse Kompetenscentrum Djur som resurs GYVF Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av tjänsteskrivelsen Kompetenscentrum Djur som resurs SRN I denna framgår att Sociala resursförvaltningen utifrån uppdrag i budget 2014 tagit fram ett förslag kring utformning av ett kompetenscentrum för Djur som resurs. I ärendet föreslås att en arbetsgrupp, med uppdrag att arbeta vidare med planering för det framtida kompetenscentrumet, tillsätts med representanter från sammantaget åtta nämnder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har därför att återkomma till Sociala resursnämnden med förslag på en representant. Företrädare för Fosie Farm, specialverksamhet för elever med autism, välkomnar arbetet med tilltänkta kompetenscentrum. Personalen vid denna verksamhet har goda erfarenheter av användandet av hundar och dess positiv inverkan på elever med olika former av funktionsnedsättningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finner sammanteget uppdraget angeläget att samverka kring, och föreslår att elevassisten vid Fosie Farm Rikard Karlsson medverkar i nämnd arbetsgrupp. Rikard Karlsson arbetar idag med elever med diagnosen autismspektrumstörning och med hunden som arbetsredskap. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att föreslå Rikard Karlsson att ingå i den vid Sociala resursförvaltningen koordinerade arbetsgruppen Kompetenscentrum Djur som resurs. Beslutsunderlag Följebrev till remissen Kompetenscentrum Djur som resurs. Protokollsutdrag från Sociala resursnämnden Kompetenscentrum Djur som resurs Tjänsteskrivelse sociala resursnämnden Missiv Kompetenscentrum Djur som resurs. Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden SIGNERAD

2 Ansvariga Eva Ahlgren, Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör 2 (2)

3 Malmö stad Sociala resursförvaltningen Nämnder i Malmö stad: - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden - Servicenämnden - Stadsområdesnämnd Norr - Stadsområdesnämnd Söder - Stadsområdesnämnd Väster - Stadsområdesnämnd Öster - Stadsområdesnämnd Innerstaden Ärendet: Kompetenscentrum Djur som resurs Ärendet med vårt Dnr SRN överlämnas till ovanstående för yttrande. Svaret ställt till sociala resursnämnden, ska vara Sociala resursförvaltningens e- postadress registrera.socialaresurs@malmo.se tillhanda senast Vänligen uppge vårt diarienummer när svar skickas in. Det här vill vi gärna att du som svarar på remissen funderar över: 1. Inriktning på kompetenscentrat 2. Förslag om att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från respektive förvaltningar. Handläggande tjänsteman på Sociala resursförvaltningen är Lisbeth Nilsson, Lisbeth.Nilsson@malmo.se. Enligt uppdrag Sociala resursförvaltningen Lasse Tengvall SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan Malmö Tel Org.nr

4 Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (5) Datum Vår referens Lisbeth Nilsson Enhetschef Tjänsteskrivelse lisbeth.nilsson@malmo.se Kompetenscentrum "Djur som resurs" SRN Sammanfattning Utifrån uppdrag i budget 2014 har Sociala resursförvaltningen tagit fram ett förslag kring utformning av kompetenscentrum djur som resurs. I ärendet föreslås att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från åtta nämnder. Arbetsgruppen föreslås arbeta vidare med planering för framtida kompetenscentrum. Förslag till beslut Sociala resursnämnden föreslås besluta att godkänna ärendet med förslag om att tillsätta en arbetsgrupp för att arbeta vidare med kompetenscentrum samt att skicka ärendet på remiss till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Servicenämnden, Stadsområdesnämnd Norr, Stadsområdesnämnd Öster, Stadsområdesnämnd Söder, Stadsområdesnämnd Väster samt Stadsområdesnämnd Innerstaden med svarsdatum Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse sociala resursnämndens arbetsutskott Missiv Kompetenscentrum Djur som resurs Beslutsplanering Sociala resursnämndens arbetsutskott Sociala resursnämnden Ärendet I Malmö stads budget för 2014 står följande under rubriken vård och omsorg: Att använda djur som resurs inom vård och omsorg är positivt ur många aspekter. Genom att skapa ett kompetenscentrum för djur som resurs vill vi legitimera, validera och utveckla verksamhet med djur, framförallt hundar, som hjälpmedel i kommunal verksamhet. Serviceförvaltningen äskade 1,5 miljoner kronor inför budget 2014 för att utveckla och starta ett kompetenscentrum för djur som resurs. Medel beviljades inte i budgeten. Utifrån uppdraget i budgeten tog Sociala resursförvaltningen fram ett förslag till att ansöka om medel från kommunstyrelsens projekt och utredningar för att tillsammans med Serviceförvalt- SIGNERAD

5 ningen, Stadsområdesförvaltning Söder samt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen starta och bedriva kompetenscentrum djur som resurs riktat till alla verksamheter i Malmö stad. Förslaget återremitterades av sociala resursnämnden. Föreliggande ärende ger en bakgrund till arbetet med djur som resurs och innefattar också ett nytt förslag om att starta ett kompetenscentrum för djur som resurs. 2 (5) Bakgrund Djur som resurs Redan på 1800-talet berörs idén med att använda djur inom vård och omsorg. Under senare delen av 1900-talet har användningen av djur inom vården ökat. Flera olika arter av tama däggdjur samt fåglar och fiskar används inom olika typer av vårdinrättningar. Hundar är dock det djur som fått den mest framträdande rollen inom området. I Sverige finns hundar i kommunal verksamhet främst inom äldrevården men även inom verksamheter riktade mot personer med funktionsnedsättning samt socialt behandlingsarbete. Man skiljer på hundar som enbart används som sällskapsdjur i verksamheterna och hundar som används som resurs. Hundar som används som resurs utbildas tillsammans med sin förare för arbete inom exempelvis vård, omsorg och skola, exempel på hundar som används som resurs är vårdhundar. Hundarna ges socialiseringsträning och träning i att samarbeta med personer och att följa deras signaler. Djur som resurs inom vård och omsorg är ett relativt nytt område inom forskningen och publicering sker inom en rad olika discipliner. Flertal studier har gjorts inom området men ofta har undersökningsområdet varit för begränsat för att kunna klassificeras som forskningsbaserad kunskap. Många av studierna är av mer kvalitativ art och utgår från hundar som resurs inom vård och omsorg. Nedan nämns tre exempel på studier som har gjorts med fokus på effekterna av införandet av hund som resurs inom vård och omsorg. I forskningsöversikten Djur i vården hänvisar Norling till en studie som har gjorts gällande hundars effekt på äldre på vårdhem. Studien gjordes under en period på 20 månader och utgick från sex aspekter: ångest, depression, förvirring, trötthet, spändhet och vitalitet. Betydande positiva effekter rapporterades inom samtliga områden. De positiva effekterna var varaktiga även efter att hundarna inte längre användes som resurs på boendet. Socialstyrelsen publicerade 2014 ett kunskapsunderlag gällande vårdhund för äldre i särskilt boende. Skriften är en översikt av fyra utomnordiska studier som analyserat insatser med hund inom äldreomsorgen. Insatserna med hund genomfördes under en begränsad tid på 4-6 veckor. Socialstyrelsen menar att effekterna av insatserna med vårdhund i de fyra studierna inte var tillräckliga för att ge vetenskapligt stöd. Resultatet indikerar dock att det kan finnas positiva effekter med vårdhund avseende psykisk ohälsa, positiva känslor och ensamhet. Socialstyrelsen framhåller också att de genomförda studierna handlar om personer där man vanligen inte kan förvänta sig mycket stora förbättringar på hälsa samt att välbefinnande och god livskvalitet är ytterst angeläget att uppnå och vidmakthålla. Larsson och Blusi gjorde 2012 en studie på ett äldreboende som infört vårdhund. Totalt 27 personer tränade med hund och studien visar att kvinnorna och männen som arbetade med vårdhunden upplevde förbättrad livskvalitet och sinnesstämning, personer med utåtagerande beteende blev lugnare, aggression och irritation minskade och personerna blev mer positivt inställda till att deltaga i andra aktiviteter som anordnades på boendet än de varit tidigare. Närvaro av hund bidrog även till att personerna utvecklade sina sociala förmågor och relation-

6 er. Användandet av hundar inom verksamheten hjälpte till att bygga gemenskap och förtroende både i relationen brukare- brukare och i relationen brukare- personal. 3 (5) Djur som resurs i Malmö stad Arbetet med djur som resurs har pågått inom ett flertal olika förvaltningar i Malmö stad sedan ett antal år tillbaka. Flertal verksamheter har sällskapsdjur, eller personal som tar med egna djur till verksamheten, i form av exempelvis katter, hundar, fiskar och fåglar, men det finns ingen statistik på hur många djur det rör sig om eller i vilka verksamheter de finns. Kaninhotellet Gnistan, Torups hälsoträdgård, äldreomsorgen i stadsområde Söder samt Habiliteringen och Hundhuset inom Sociala resursförvaltningen är exempel på verksamheter som arbetar med djur som resurs. Torups hälsoträdgård anordnar kurser som vänder sig till medarbetare som är i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Med trädgård, natur och djur som utgångspunkt ska kursen främja stressreduktion och ge individen möjlighet att hitta en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Nätverket Djur som resurs bildades i Malmö stad år 2012 med medlemmar från Sociala resursförvaltningen, Stadsområdesförvaltning Söder samt Serviceförvaltningen. Nätverkets syfte är att fungera som ett bollplank och verka för idé och kunskapsspridning inom de förvaltningar som tydligt förankrat arbetet med djur som resurs inom sina verksamheter. På nätverksträffarna byts bland annat arbetserfarenheter, forskningsresultat och kunskap från olika konferenser och utbildningar. Nätverket har bland annat tagit fram ett förslag kring uppstarten och utformandet av ett kompetenscentrum för djur som resurs inom Malmö stad. Hundhuset: Hundar som resurs inom Sociala resursförvaltningens daglig verksamhet Sociala resursförvaltningen arbetar aktivt med djur som resurs inom daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Sedan 2003 har hundar fungerat som en resurs inom daglig verksamhet enligt LSS för personer med förvärvade hjärnskador (PK 2). Interaktionen med hundarna påverkade deltagarnas olika förmågor på ett flertal nivåer därav beslutades att utveckla hundverksamheten. År 2008 startade Brandvakten som är en daglig verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador. I anslutning till Brandvakten finns ett hundhus och hundarna har sedan starten använts som en resurs inom verksamheten. Sedan Brandvaktens start har hundverksamheten fortsatt att utvecklas och samverkan har skett med andra förvaltningar, andra dagliga verksamheter samt privata aktörer. Eftersom verksamheten på Brandvakten varit uppskattad bland brukarna och visat på positiva resultat beslutades att i projektform utveckla hundverksamheten till en fristående verksamhet riktad till hela daglig verksamhet. Från mars 2013 till oktober 2013 hade totalt 74 brukare inom daglig verksamhet arbetat med hund som resurs. Aktiviteter på hundhuset genomförs både enskilt och i gruppform och aktiviteterna utformas utifrån brukarens mål för arbetet med hund som resurs. Utvärdering av projektet har gjorts i november 2013 och visar på att berörda verksamheter ser positivt på hundhusets verksamhet och att aktiviteterna och kontakten med hundarna varit givande för brukarna. Hundhuset fungerar även som en resurs för andra förvaltningar i Malmö stad och andra verksamheter inom Sociala resursförvaltningen. Samarbetet styrs utifrån tydliga riktlinjer där arbetsgång och mål preciseras. Insatserna är alltid målinriktade och vid önskemål dokumenteras arbetsinsatsen. Insatserna betalas utifrån antal timmar som utförs, antingen årsvis eller ter-

7 minsvis. Själva insatsen kan ske både i hundhusets lokaler eller ute i verksamheten. En personal från hundhuset arbetar även med att handleda och lära ut teoretisk kunskap inom andra förvaltningar. Denna tjänst sker genom avtal där längd och antal timmar framgår. Hundhuset är bemannat med två heltidstjänster, en av tjänsterna har funnits sedan Brandvaktens start år 2008 och en tillkom när projektet startades. Hundhuset säljer insatser till tre förvaltningar i Malmö stad; Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Serviceförvaltningen samt Stadsområdesförvaltning Söder. Genom att sälja tjänster möjliggörs anställningen som tillkom när hundhuset som projekt startades. 4 (5) Det arbete med djur som resurs som ryms inom verksamhetens befintliga budgetram är således en heltidstjänst som arbetar med hundar som resurs inom daglig verksamhet. Att ha ytterligare en tjänst inom verksamheten är beroende av att insatser köps från andra förvaltningar i Malmö stad. Kompetenscentrum djur som resurs Utifrån uppdraget i Malmö stads budget föreslås att ett kompetenscentrum för djur som resurs startas i Malmö stad. Då uppdraget riktas mot vård och omsorg föreslås att kompetenscentrumet ska vara ett samarbete mellan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Servicenämnden, Sociala resursnämnden samt Stadsområdesnämnderna. Genom att starta ett gemensamt, samfinansierat kompetenscentrum kan arbetet med djur som resurs i Malmö stad bli mer kvalitetssäkrat. Centrat kan bidra till ökad kunskapsspridning kring djur som resurs i Malmö stad och bidra till att fler förvaltningar kan arbeta med djur som resurs. Genom att samfinansiera och samnyttja kompetenscentrumet blir arbetet med djur som resurs i Malmö stad mindre sårbart då det inte är beroende av inköp av tjänster i samma utsträckning som tidigare. Nedan ges ett förslag till vad ett kompetenscentrum för djur som resurs kan komma att rymma. Tanken med ett kompetenscentrum är att Malmö stads verksamheter ska säkra att alla verksamheter som vill arbeta med djur som resurs ska kunna göra detta på ett sätt som är kvalitetssäkert både för djur, personal och kvinnor, män, flickor och pojkar inom våra verksamheter. Centrat föreslås hantera allt som krävs för införande och användande av djur som resurs i kommunal verksamhet i Malmö stad. Centrat ska finnas till förfogande för förvaltningarnas vård- och omsorgsverksamheter där djur används som resurs eller planeras att införas. Kompetenscentrat ska således ha en sammanhållande funktion beträffande frågor som rör djur som resurs. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att kompetenscentrat inte ska ansvara över varken djur eller de aktiviteter som utförs i samband med djur som resurs, detta ansvar ligger på respektive verksamhet. Kompetenscentrumet ska även kunna utbilda personal inom berörda förvaltningar som vill införa hund som resurs inom sina verksamheter. Inledningsvis behöver personalen på kompetenscentrat klarlägga vilka riktlinjer verksamheter som arbetar med djur som resurs i Malmö stad har att förhålla sig till. Detta gäller bland annat säkerhetsfrågor för personal, brukare och djur, vaccination, försäkring samt frågor kring djurhållning. Riktlinjer bör tas fram som omfattar de djur som används inom kommunal verksamhet och som ska ge tydlig vägledning kring arbetet med djur som resurs. För att djur ska kunna användas som resurs på ett säkert sätt inom Malmö stads verksamheter är utbildning av personal nödvändigt. Malmö stad har kommit jämförelsevis långt i arbetet med att använda hundar som resurs och antalet intresserade verksamheter ökar alltjämt. Inga interna utbildningar har dock anordnats i Malmö stad. Grundtanken är att kompetenscentrumet ska kunna bygga upp en utbildning för blivande hundteam. Kompetenscentrat ska bland annat kunna erbjuda en grundutbildning för användningen av hund som resurs, testa hundarna och

8 erbjuda specialinriktning beroende på verksamhet och målgrupp. Respektive förvaltning kommer inte att äga hundarna utan tanken är att utbilda hundar som tillhör personal inom förvaltningarnas verksamheter. Genom att utbilda personal i verksamheterna kan känslan av trygghet öka för de berörda målgrupperna då hundföraren som utbildas redan arbetar inom verksamheten. Att utbilda fler hundförare internt i Malmö stad skulle innebära att fler verksamheter och brukare har möjligheten att arbeta med djur som resurs. En av de största vinsterna med att utbildning genom kompetenscentrumet är att verksamheterna inom Malmö stad kan säkra att rätt kompetens finns inom verksamheten för arbetet med djur som resurs. Att anordna utbildningar internt skulle också innebära att utbildningen kan vara mer inriktad mot verksamhetens specifika behov. 5 (5) Kompetenscentrumet föreslås bemannas av två heltidstjänster fördelat på fyra halvtidstjänster. Tanken är att halvtidsanställda personal som redan finns i Malmö stads verksamheter samt att de behåller sin grundanställning på femtio procent. Förslag till vidare arbete Sociala resursnämnden föreslår att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från respektive förvaltning. Arbetsgruppens föreslås få i uppdrag att arbeta vidare med planering för framtida kompetenscentrum. Referenser: Lundström, Annelie och Blusi, Madeleine, Vårdhund- i rehabilitering inom äldreomsorgen, rapport 2012: 11, Kommunförbundet FoU Västernorrland Norling, Ingemar, Djur i vården- om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö. Sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Socialstyrelsen, Vårdhund för äldre i särskilt boende- en systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd. Artikelnummer Publicerad på socialstyrelsen.se, januari Ansvariga Irene Wahlgren Avdelningschef Annelie Larsson Förvaltningschef