Region Skåne MIMOSA. Projektrapport Helsingborgs lasarett

Transkript

1 Region Skåne MIMOSA Projektrapport Helsingborgs lasarett 2007

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål... 5 Delmål... 5 Aktiviteter... 5 Omfattning och avgränsning... 6 Organisation... 6 Tidplan... 6 Finansiering... 7 Kvalitetssäkring... 7 Projektets genomförande... 7 Information till medarbetare... 7 Inledande resvaneundersökningar... 7 Prova-på-grupperna, kontrollgruppen... 8 Hälsotester... 8 MIMOSA-center... 9 Uppföljning resvaneundersökning och utvärderingsenkät... 9 Var bor medarbetarna på Helsingborgs lasarett? Resvaneundersökning för hela Helsingborgs lasarett Resultat av prova-på-grupperna Resultat av hälsotesterna Resvaneundersökningar MIMOSA Emissonsberäkning EcoDriving minskat bilkörande Utvärdering enligt SUMO Målformulering av MIMOSA enligt SUMO Resultat/utvärdering av MIMOSA enligt SUMO Slutsatser från prova-på-grupperna Diskussion Koncept Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Pilotprojektet MIMOSA miljö och motion i samverkan har genomförts på Helsingborgs lasarett, i samarbete med Skånetrafiken och Koncernstaben/Miljö. MIMOSA har under vintern och våren pågått vid 14 avdelningar inom Helsingborgs lasarett. Syftet har varit att öka miljömedvetandet och ändra resvanebeteendet hos Region Skånes medarbetare vid Helsingborgs lasarett och att samtidigt bidra till en förbättrad hälsa genom att inspirera till en miljö- och hälsoanpassad arbetspendling. Genomförandet av projektet är i linje med Region Skånes miljöprogram och målet att minska miljöbelastningen från transporter. Projektet är delvis finansierat med medel från Naturvårdsverket genom Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). Efter en presentation av projektet gavs alla avdelningar på lasarettet möjlighet att anmäla sitt intresse för att ingå i projektet. 14 avdelningar med tillsammans ca 400 medarbetare valdes ut. En informationsbroschyr om projektet delades ut till medarbetarna på de i projektet ingående avdelningarna och följdes upp av en muntlig presentation i samband med arbetsplatsträffar. Det gavs också möjlighet att under två enveckorsperioder besöka ett arbetsplatsbaserat mobilitetskontor, MIMOSA-center, där informationsbroschyrer, cykelkartor och tidtabeller delades ut. För de i projektet ingående avdelningarna gjordes en resvaneundersökning som inkluderade intresseanmälan till deltagande i projektet. Ytterligare en resvaneundersökning gjordes som avslutning på projektet för att konstatera om projektets mål nåtts. Helsingborgs lasarett har ca 3400 medarbetare. 28% av lasarettets medarbetare bor mindre än 2 km från lasarettet. 32% har mellan 2 och 8 km till lasarettet och bor på cykelavstånd, 41 % har mer än 8 km resväg till lasarettet. Hälften av medarbetarna cyklar eller går till arbetet, vilket är en stor andel. Omkring 18 procent åker kollektivt, bland dessa cyklar några hela eller delar av sträckan ibland procent kör eller åker bil, bland dessa cyklar eller åker en del med kollektivtrafiken ibland. Medelreslängden mellan bostad och arbete är 12,4 km. Det visade sig genom resvaneundersökningarna före och efter informationskampanjen att andelen bilresor sjönk till förmån för cykelresor. En schablonberäkning av koldioxidutsläppen visar en minskning på 12 procent från projektets start till slut, vilket innebär betydande miljövinster. Deltagarna i prova-på-grupperna fick under en 10-veckorsperiod prova ett nytt, hälsosammare och miljövänligare färdsätt för sina arbetsresor. En grupp reste kollektivt, och två grupper gick till fots eller cyklade. Deltagarna i dessa grupper genomgick hälsotester före och efter perioden. Resultaten jämfördes med resultatet från en kontrollgrupp. Hälsoundersökningen innehöll kontroll av längd och vikt, blodtryck, totalkolesterol, syreupptagningsförmåga och konditionstest. För alla prova-på-grupper har en förbättring skett både avseende kondition och kolesterolvärde. Deltagarna i gruppen som genomgick en kurs i sparsam körning, EcoDriving, uppnådde vid utbildningstillfället en minskad genomsnittlig bensinförbrukning på 10 %, samtidigt som den genomsnittliga hastigheten ökade med 4 %. Mimosakonceptet kan med fördel användas av fler verksamheter inom Region Skåne som aktivt vill arbeta med medarbetarnas arbetsresor.

4 Bakgrund Som Skånes största arbetsgivare med ansvar för hälso- och sjukvården, tandvården, kollektivtrafiken och den regionala utvecklingen är Region Skånes eget arbete för att minska miljöbelastningen från transporter i regionen av stor betydelse. Vid en genomgång av Region Skånes verksamheter har transporter identifierats som ett av de områden som har störst direkt miljöpåverkan. Transporterna orsakar utsläpp av luftföroreningar, partiklar och trafikbuller som påverkar både människor och miljön. Förbränningen av fossila drivmedel orsakar utsläpp av koldioxid (CO 2 ) som påskyndar växthuseffekten och en betydande mängd kväveoxid (NO X ) som orsakar försurning. Utsläppen bidrar också till marknära ozon som kan skada både växtligheten och människors hälsa. Det är angeläget att minska växthuseffekten. Förnybara energislag och ny teknik kan begränsa utsläppen. Att förändra resvanor och beteenden är andra sätt att begränsa utsläpp av koldioxid. Följande figur visar den procentuella fördelningen av koldioxidutsläppen från Region Skånes egna transporter, kollektivtrafiken och transporter som tangerar eller är ett resultat av den egna verksamheten, såsom arbetspendling och patientresor. Betydande besparingar finns att göra på arbetspendlingsområdet. MIMOSA är ett nytänkande projekt med syfte att bidra till en miljö- och hälsoanpassad arbetspendling (medarbetarnas transporter till och från arbetet). I Region Skånes klimatinvesteringsprogram (Klimp) ingår som en åtgärd att genomföra MIMOSA under perioden Projektet har genomförts vid Helsingborgs lasarett under perioden 2006 och Lasarettet har ca 3400 medarbetare. Hyrbilar 0,1% Leasade bilar 0,1% Bilpol 2% Tågresor 0,00003% Egen bil 1% Flygresor 0,1% Ambulanser 1% Godstransporter 1% Skånetvätts transporter 0,1% Regionbussar 21% Arbetspendling 33% Figur 1 Procentuell fördelning av CO 2 - utsläpp från Region Skånes transporter. Stadsbussar 11% Dieseltåg 1% Patientresor 28%

5 Syfte Projektets syfte är att öka miljömedvetandet och ändra resvanebeteendet hos Region Skånes medarbetare vid Helsingborgs lasarett. Genom att inspirera till mindre bilåkande förväntas också positiva hälsoeffekter kunna uppnås genom projektet, dels genom att promenera eller cykla till och från jobbet, dels genom möjligheten att promenera till och från kollektivtrafikens hållplatser. Genomförandet av projektet är i linje med Region Skånes miljöprogram och målet att minska miljöbelastningen från transporter. Mål Projektmålet är att minska utsläpp av luftföroreningar orsakade av personalens arbetsresor, öka personalens miljömedvetande och bidra till en förbättrad hälsa hos de anställda. Delmål Delmål tas fram som speglar projektets insatser och målgruppens förmåga att ta till sig budskapet. Prestationer redovisas som antal medarbetare som fått information, antal möten med personal, antal utdelade enkäter och intervjuer. Aktiviteter Kartläggning av medarbetarnas pendlingsavstånd till Helsingborgs lasarett med hjälp av GIS-avdelningen, Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne. Trycksak/informationsbroschyr om MIMOSA tas fram Information om MIMOSA ges till medarbetarna vid sjukhuset genom besök på arbetsplatsträffar Resvaneundersökning: kartläggning med hjälp av enkät av medarbetarnas arbetsresor, val av färdmedel, färdlängd, bilinnehav och resor med kollektivtrafik Beräkning av emissioner orsakade av arbetsresor Prova på grupper, (promenad, cykel, buss/tåg, EcoDriving) Hälsotest, före och efter projektets start och slut, med mätningar av kondition, kolesterol, vikt, längd och blodtryck Upprättande av MIMOSA Center på Helsingborgs lasarett med syfte att sprida kunskap och information om arbetsresornas miljöbelastande effekter, uppmuntra till val av alternativa miljövänligare färdsätt och information om hälsoeffekter Projektutvärdering med SUMO modellen Rapport Informationsspridning om resultatet från projektet

6 Omfattning och avgränsning All personal på 14 avdelningar, ca 400 medarbetare vid Helsingborgs lasarett erbjöds delta i projektet. Organisation Projektet utgör ett samarbetsprojekt mellan Helsingborgs lasarett, Koncernstaben/Miljö och Skånetrafiken. Projektgrupp/arbetsgrupp: Ann-Cathrine Karlsson, Helsingborgs lasarett Ann-Kristin Ekholm, Koncernstaben/Miljö Peyman Sabet, Skånetrafiken Oscar Monell, Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne Ingela Blomberg, Ingela Blomberg Projektledning Sara Persson, Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne Tidplan Projektets planeringsfas pågick till och med september Under hösten engagerades ledning och miljöombud. Informationsträffar och aktiviteter planerades och genomfördes med hjälp av projektledaren. Resvaneundersökning genomfördes vid träffarna och enkäten fylldes i under mötet. Tid och plats för MIMOSA Center planerades med öppettider på ca 5 tim/dag under vecka 11 före start av prova på grupperna och vecka 17 under projekttiden. I januari 2007 valdes deltagare till prova-på-grupperna och hälsotester genomfördes som var avslutade vecka 10 av Previa. Prova på grupperna startade vecka 12, 2007 och pågick därefter under 10 veckor, ( ). Vecka gjordes avslutande hälsotest av Previa. Utvärdering av projektet avslutades

7 Finansiering Hälsoundersökning: Promenad- och cykelgrupp Kollektivtrafikgrupp Kontrollgrupp EcoDriving: Kollektivtrafikkort: Informationsmaterial: Presenter: Projektledare: Totalkostnad 15 x 2 x kr = kr 14 x 2 x kr = kr 17 x 1 x = kr 26 x 920 kr = kr 14 x 2 x 890 kr = kr kr kr kr kr Finansiering har skett med Klimp-medel och, medel från Region Skåne samt egna personella resurser. Kvalitetssäkring Genom att i ett första skede pröva metoden med intresserad personal från 14 avdelningar på Helsingborgs lasarett ges möjlighet att utvärdera, förbättra och anpassa enkät, och informationsinsatser i projektet innan ev fler prova på grupper involveras på sjukhuset. Projektets genomförande Information till medarbetare Inledningsvis, under hösten 2006, informerades avdelningschefer om projektet och ombads inkomma med en intresseanmälan för deltagande i projektet. Sedan anmälningar inkommit skickades en broschyr ut som beskrev projektet MIMOSA, bilaga 1, till samtliga medarbetare på de avdelningar som utsetts att ingå i projektet. Nästa steg var att vid arbetsplatsträffarna informera ytterligare om projektet och medarbetarna fyllde i en resvaneundersökning med intresseanmälan, bilaga 3, till prova-på-grupperna. Inledande resvaneundersökningar Resvaneundersökning hela lasarettet Under november-december 2006 gjordes en resvaneundersökning, bilaga 2, som omfattade all personal på lasarettet. Resvaneundersökningen genomfördes med en elektronisk enkät på lasarettets intranät. Syftet med denna undersökning var att få en bild över Helsingborgs lasaretts medarbetares resmönster. Härigenom kan man också utläsa vilken potential MIMOSA projektet kan tänkas ha framöver. Resvaneundersökning för deltagare i MIMOSA Syftet med resvaneundersökningen, bilaga 3, som delades ut vid arbetsplatsträffarna var dels att ge en bild av hur arbetspendlingen ser ut vid de avdelningar som ingick i projektet, dels att kunna göra emissionsberäkningar för arbetsresorna. 7

8 Prova-på-grupperna, kontrollgruppen Alla medarbetare vid avdelningarna som ingick i MIMOSA fick erbjudande om att delta i en av fyra prova-på-grupper alternativt kontrollgruppen. Promenad- och cykelgrupp Villkoret för deltagande i promenad- och cykelgrupperna var att man tidigare åkt bil eller buss/tåg till arbetet och att man var villig att göra hälsotest före och efter prova-påperioden. De som ingick i promenad- och cykelgrupperna fick ett presentkort i en sportbutik för bidrag till inköp av kläder, skor eller annat som kunde underlätta nya resvanor. De fick också en stegräknare. Prova-på-perioden pågick under en tioveckorsperiod med start v och under tiden fick alla deltagare fylla i en loggbok. Kollektivtrafik-grupp Villkoret för deltagande i kollektivtrafikgruppen var att man tidigare huvudsakligen åkt bil till arbetet och att man var villig att göra hälsotest före och efter prova-på-perioden. Skånetrafiken delade ut två 30-dagarskort till alla deltagare och även denna grupp gjorde hälsotest före och efter projektet. De svarade på en mer detaljerad enkätstudie före, direkt efter och sex månader efter projektslut. Deltagarna fick också möjlighet att träffa Skånetrafikens representanter och framföra sina åsikter om hur kollektivtrafiken fungerade under arbetspendling. Deltagarna fick också en stegräknare. Prova-på-perioden pågick under en tioveckorsperiod med start v och under tiden fick alla deltagare fylla i en loggbok. EcoDriving-grupp EcoDriving är en kurs i sparsamt körsätt för den som kör personbil, kursen ges av trafikskolor. Deltagarna fick en kostnadsfri utbildning som innehåller en praktisk individuell körlektion där bl.a. planerad körning, växlings- och bromsningsteknik med syfte att spara bränsle lärs ut. Utbildningen innehåller också en teorilektion som tar upp frågor kring bilar och miljö, repetition av sparsam körteknik och möjlighet att diskutera erfarenheter kring det nya körsättet. Kontrollgrupp För att ytterligare kunna utvärdera resultaten från prova-på-grupperna erbjöds de som redan gick eller cyklade till arbetet möjlighet att ingå i en kontrollgrupp. Deltagarna i kontrollgruppen gjorde ett hälsotest vars resultat jämfördes med prova-på-gruppernas resultat före och efter prova-på-perioden. Att erbjuda de som redan hade en miljö- och hälsofrämjande arbetspendling deltagande i kontrollgruppen var också ett sätt att premiera och uppmärksamma den grupp som redan tidigare och på egen hand gjort ett aktivt val gällande sina arbetsresor i linje med projektets intentioner. Utöver hälsotestet fick deltagarna en stegräknare som tack för sin medverkan. Bland de som visat intresse för att delta i kontrollgruppen, men som av platsbrist inte kom med, lottades blomstercheckar ut. Hälsotester Hälsotesterna genomfördes för att påvisa om 10 veckors måttligt ökad motion som arbetspendling för de flesta deltagare skulle innebära kan ge någon mätbar effekt på hälsa och kondition. Hälsotesterna genomfördes av företagshälsovården PREVIA i Helsingborg. För deltagare i kontrollgruppen gjordes ett hälsotest. För deltagare i promenad- och cykelgruppen och kollektivtrafikgruppen gjordes hälsotest före och efter prova-på-perioden. Vid hälsotesterna mättes längd, vikt, blodtryck, totalkolesterol, syreupptagningsförmåga och kondition.

9 MIMOSA-center MIMOSA-center utformades som en informationsdisk som stod uppställd utanför lasarettets matsal under två 5-dagarsperioder. MIMOSA-center, som var ett mobilitetskontor, var bemannat mellan kl. 11 och 14 av projektledaren och lasarettets miljöstrateg. Dessutom medverkade trafikplanerare och informatör från Skånetrafiken under 4 dagar för att kunna ta emot synpunkter och besvara frågor som rörde kollektivtrafiken. MIMOSA-centret hade omkring 100 besökare per dag. Följande material fanns tillgängligt: Skånetrafikens tidtabeller Cykelkartor Information om vad olika transportsätt och sträckor innebär för miljön, tidsåtgång, hälsan och ekonomin. Vägverkets informationsbroschyrer om sparsam körning Informationsblad om motion från Enheten för fysisk livsstil Informationsbroschyr om Helsingborgs stads miljöarbete. Information om Helsingborgs lasaretts miljöarbete Region Skånes miljöprogram (se En dator med möjlighet att bekanta sig med Skånetrafikens hemsida stod till besökarnas förfogande. Datorn var placerad på en utställningsdisk täckt av samma MIMOSA-bild som användes i broschyren som beskrev projektet. Det fanns möjlighet att vinna stavar för stavgång och stegräknare i en frågetävling som förnyades varje dag. Uppföljning resvaneundersökning och utvärderingsenkät Efter avslutad informationskampanj och sedan testgruppsperioden avslutats och utvärderats skickades en resvaneunderökning på nytt ut till alla medarbetare som tillhörde de deltagande avdelningarna. Syftet med detta var att utvärdera resultat och effekter av mobilitetskontorets informationsspridning, och om projektet haft någon motivationshöjande effekt samt för att kunna göra emissionsberäkningar på eventuellt förändrade resvanor. Resvaneundersökningen såg precis ut som den första men var kompletterad med frågor kring upplevelse av projektet och medvetandegrad i miljö- och hälsorelaterade frågor kring arbetsresor.

10 Var bor medarbetarna på Helsingborgs lasarett? I resvaneundersökningarna ombads deltagarna ange sin reslängd till arbetet från bostaden. Det kan dock vara svårt att uppskatta sin reslängd och projektgruppen tog därför hjälp av GIS-avdelningen, Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne, som med hjälp av karta och statistik kunde presentera var medarbetare på lasarettet bor och hur långt medarbetarna har till arbetet från bostaden. Figur 1. Anställda vid Helsingborgs lasarett. Bostadens belägenhet och avstånd till arbetsplatsen

11 Avstånd mellan bostad och Helsingborgs Lasarett Avstånd Antal medarbetare Kvinnor Män Högst 2 km km km km km km > 30 km Total Okänd bostad Källa: GIS-avdelningen, Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne < >30 km Figur 2. Diagrammet visar avstånden mellan bostad och Helsingborgs lasarett för Helsingborgs lasaretts medarbetare 28 % av medarbetarna vid lasarettet bor på gångavstånd från lasarettet med högst 2 km resväg. 32 % bor på cykelavstånd 2-8 km. 41 % av medarbetarna har mer än 8 km resväg till lasarettet. Värdena stämmer tämligen väl överens med de uppskattade reslängder som medarbetarna uppgivit i MIMOSA projektets resvaneundersökningar. Medelresavstånd för arbetspendling beräknas för Helsingborgs lasaretts medarbetare till 12,4 km. 1 1

12 (Fågelavstånd bostad-arbete är 11,3 km vilket multiplicerats med en faktor 1,1. Källa: GIS-avdelningen, Regionala Utvecklingsledningen, Region Skåne). I emissionsberäkningarna används medelavståndet 12,4 km i beräkningar som görs i rapporten. Resvaneundersökning för hela Helsingborgs lasarett För att kartlägga hur resvanorna såg ut för alla medarbetare vid Helsingborgs lasarett inleddes projektet med en resvaneundersökning som medarbetarna besvarade på lasarettets intranät. (Bilaga 2.) Färdmedelsfördelning Den lasarettsomfattande resvaneundersökningen visar att av medarbetarna som cyklar eller går till arbetet minskar från sommarens 38 % till 26 % vintertid. De som kör bil till arbetet ökar från sommarens 30 % till 36 % vintertid. Andelen kollektivtrafikresenärer ökar också vintertid till 18 % att jämföra med sommarens 10 %. 10 % av de som har mindre än 2 km till lasarettet tar vintertid bilen till arbetet, alltid eller ibland. Motsvarande siffra för de som har mellan 2 och 4 km till arbetet är 28 % vintertid. Alternerar Bil Alternerar Bil Till fots Till fots Buss/tåg Cykel Cykel Figur 3. Huvudsakligt transportsätt till arbetet sommartid, Helsingborgs lasarett Buss/tåg Figur 4. Huvudsakligt transportsätt till arbetet vintertid, Helsingborgs lasarett Resultat av prova-på-grupperna Promenadgrupp, 4 deltagare Deltagarna hade mycket varierande avstånd till arbetet från 1,7 km till 10 km. Kommentarer kring våren, dofter, blommande träd tyder på en ny behaglig upplevelse för några. En av deltagarna åkte buss men klev av en eller ett par hållplatser tidigare än vanligt för att promenera. Samma deltagare började också gå i trappor istället för att ta hiss, och njöt av ett aktivare liv. Stegräknaren uppskattades som en sporre för långa promenader. Att promenera hem efter sena arbetspass upplevdes av någon som obehagligt. 1 2

13 Cykelgrupp, 11 deltagare Cykelgruppens deltagare hade mellan 2 km och 25 km till arbetet från bostaden. Mest nöjda med cykeln som arbetspendlingsfordon var de med mindre än 10 km till arbetet. 25 km enkel väg var alltför tidskrävande upplevde en deltagare. Flera har kommenterat resorna och tyckt att det var skönt att komma igång och cykla. Någon hade problem med dåligt underhåll av cykelbanor. Kyla och vind är också besvärligt för den som cyklar. Kollektivtrafikgruppen, 14 deltagare Kollektivtrafikgruppens deltagare körde alla bil till och från arbetet före projektstart vilket var ett villkor för att få delta i prova-pågruppen. Liksom promenadoch cykelgruppens deltagare fick kollektivtrafikgruppen göra hälsotest före och efter perioden. Alla tre grupperna fick också stegräknare vid projektets start. 38% 0% 23% 39% Uppföljning efter prova-på-perioden. Kommer du att fortsätta att resa med kollektivtrafiken? 62% svarar ja, definitivt eller troligtvis, på frågan. 0% Nej, definitivt inte Nej, troligen inte Ja, definitivt Ja, troligtvis Skånetrafiken följde upp deltagarnas resvanor och deras syn på kollektivtrafikutbudet före, under och efter provapå-perioden. En majoritet av deltagarna kommer säkert eller troligtvis att fortsätta resa med kollektivtrafiken. Att kollektivtrafiken är miljövänlig är den viktigaste fördelen med kollektivtrafiken anser deltagarna. 34% 11% 0% 0% 11% 22% 22% Varför kommer du inte att fortsätta resa kollektivt? För lång restid är det vanligaste svaret. 0% Många byten För lång restid För få avgångar Måste ha bilen för att uträtta ärenden Bilen i tjänsten Långt till hållplats 6% 6% 6% Vilka är fördelarna med att resa med kollektivtrafiken? 33% 49% Att du känner dig säkrare i trafiken Att det är bra att röra sig mer för hälsan Att kunna använda tiden till annat Att det är miljövänligt Att det är ekonomiskt 1 3

14 Ecodriving, 26 deltagare EcoDriving är ett utbildningspaket som lär ut hur man kan köra sparsamt och ekonomiskt och därmed samtidigt minskar miljöbelastningen från bilen. EcoDriving lär ut hur man bäst utnyttjar tekniken (bromsning, acceleration och växling) i moderna bilar med bränsleinsprutningsmotorer, så att körningen blir energieffektiv utan att det går långsammare. Körtekniken som deltagarna lärde sig resulterade vid utbildningstillfället i en minskad genomsnittlig bensinförbrukning på 10 %, samtidigt som den genomsnittliga hastigheten ökade med 4 %. Minskningen i bensinförbrukning varierade mellan 0 och 18 %. Förändringen av medelhastigheten varierade mellan en minskning på 12 % och en ökning på 21 %. För 22 deltagare innebar den nya körtekniken alltså att man kunde hålla en högre genomsnittlig hastighet samtidigt som bränsleförbrukningen sjönk. Kontrollgruppen, 17 deltagare Kontrollgruppen bestod av medarbetare som redan gick eller cyklade till arbetet. Deltagarna gjorde ett hälsotest vars resultat jämfördes med prova-på-gruppernas hälsotestresultat. Resultat av hälsotesterna Hälsotesterna genomfördes för att påvisa om 10 veckors måttligt ökad motion som arbetspendlingen för de flesta deltagare inneburit kan ge någon mätbar effekt på hälsan. BMI Blodtryck Kolesterol Konditionsklass (1-5 + elitnivå) Promenadgruppen Hälsotest före 24,17 Normala värden 4,98 3,50 Hälsotest efter 24,00 Normala värden 4,42 4,41 Cykelgruppen Hälsotest före 24,29 Normala värden 4,44 3,30 Hälsotest efter 24,12 Normala värden 4,24 3,89 Kollektivtrafikgr. Hälsotest före 24,56 2 deltagare med 4,91 3,33 förhöjda värden Hälsotest efter 23,63 1 deltagare med något 4,68 3,82 förhöjda värden Kontrollgruppen Hälsotest 23,91 1 deltagare med något förhöjda värden 5,41 3,88 Deltagarna har undersökts före och efter prova-på-perioden. Mellan undersökningstillfällena förflöt ca 12 veckor. 26 personer deltog i båda undersökningarna. Undersökningen innehöll kontroll av längd och vikt, blodtryck, totalkolesterol, syreupptagningsförmåga samt ett konditionstest med ergonomicykel. 1 4

15 En sammanvägning av syreupptagningsförmåga och kondition resulterar i en konditionsklass (1-5 + elit). Den genomsnittliga hälsonivån låg för alla grupperna inom normalvärden för de olika mätpunkterna. Möjligen med undantag för några förhöjda blodtrycksvärden. BMI och konditionsnivå var bättre hos kontrollgruppen jämfört deltagarna i prova-pågrupperna innan MIMOSA startade. Efter 10 veckor med nya resvanor såg resultatet bättre ut. BMI hade för alla prova-på-grupper sjunkit något vilket betyder en genomsnittlig viktminskning. De två i kollektivtrafikgruppen som hade något höga blodtryck hade vid andra mättillfället sänkt dessa. Totalkolesterolnivån var från början på en normal nivå men hade ändå sjunkit något för alla grupperna efter 12 veckor. Kontrollgruppen som ju var aktiv redan innan projektet drog igång hade från början en bättre genomsnittlig konditionsnivå men blev ändå förbisprungna av promenad- och cykelgrupperna efter 12 veckor. Även kollektivtrafikgruppens genomsnittliga kondition förbättrades. FAKTARUTA HÄLSOTEST Längd Vikt BMI, Body Mass Index, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen vikt (kg) /längd 2 (m). När måttet ligger mellan 18,5 och 25 är man normalviktig. Ligger det mellan 25 och 30 räknas det som övervikt och om måttet hamnar över 30 räknas det som fetma. Blodtryck, Blodtryck över 140/90 mm Hg brukar betecknas som högt blodtryck. Om bara det ena trycket är förhöjt, till exempel 180/80 eller 135/100 räknas det också som högt blodtryck. Totalkolesterol, Om man har någon hjärt-kärlsjukdom eller annan faktor som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom brukar gränsen för vad som är en önskvärd halt av totalkolesterol vara 5,0 millimol per liter. Om man är frisk och inte har någon annan riskfaktor kan kolesterolhalten ligga högre utan att man behöver oroa sig. Konditionstest - testet utförs genom mätning av syreupptagningsförmågan och med hjälp av motionscykel. Resultatet presenteras på en sexgradig skala från elitnivå, där är 1 är mycket dålig kondition. Källa: Sjukvårdsrådgivningen: 1 5

16 Resvaneundersökningar MIMOSA För deltagare i MIMOSA-projektet gjordes resvaneundersökningar före och efter prova-på-perioden. Resultaten av de två resvaneundersökningarna redovisas här parallellt. Svarsfrekvens Andel kvinnor Andel män Fördelning huvudsakligt transportsätt Går och cyklar Kollektivtrafik Kör bil Korta resor Högst 2 km till arbetet 2-4 km till arbetet Andel av de korta resorna som sker Till fots/cykel Kollektivtrafik Bil Långa resor 4 8 km till arbetet Mer än 8 km till arbetet Andel av de långa resorna som sker Till fots/cykel Kollektivtrafik Bil Bil och körkort Har körkort och tillgång till bil Har körkort men ej tillgång till bil Andel som besökte MIMOSA-center Andel av besökarna som hade glädje av info.materialet där Resvaneundersökning före MIMOSA, bilaga 3 45 % (181 av 400) 89 % 11 % 48 % 12 % 40 % 22 % 19 % 90 % 3 % 7 % 15 % 43 % 10 % 25 % 65 % 82 % 10 % Frågan ingick ej Frågan ingick ej. Resvaneundersökning efter MIMOSA, bilaga 4 52 % (209 av 400) 86 % 14% 52 % 15 % 33 % 23 % 16 % 95 % 0 5 % 16 % 40 % 23 % 24 % 52 % 85 % 10 % 43 % 72 % 1 6

17 Andel som blivit mer uppmärksamma på arbetsresornas miljö- och hälsopåverkan Andel som blivit mer intresserade av att prova nytt färdsätt Andel som nyligen bytt eller överväger att byta transportsätt Andel som tycker det är bra att lasarettet i samarbete med Region Skåne och Skånetrafiken satsat på informations-kampanjer kring resandets miljö- och hälsoeffekter Frågan ingick ej. Frågan ingick ej. Frågan ingick ej. Frågan ingick ej. 59 % 20 % 13 % 96 % MIMOSA center Resultaten av de frågor som rörde mobilitetskontoret, intresse kring arbetsresornas miljö- och hälsopåverkan och projektets genomförande visar att 43 % av de som svarat på den andra resvaneundersökningen/enkäten besökte MIMOSA center. Av dessa hade 72 procent glädje av informationsmaterialet som tillhandahölls. MIMOSA som intresseskapare I den uppföljande resvaneundersökningen som genomfördes efter prova-på-periodens slut uppger 59 procent att de blivit mer uppmärksamma på arbetsresornas miljö- och hälsopåverkan, 20 procent säger sig ha blivit intresserade av att prova ett nytt färdsätt och 13 procent har redan bytt eller står i begrepp att byta. Rätt satsning av arbetsgivaren Bör arbetsgivaren bry sig om medarbetarnas resor till och från arbetet? Frågan ställdes i den intranätbaserade enkäten som vände sig till alla medarbetare. 55 % i den lasarettsomfattande resvaneundersökningen svarade ja på frågan. Efter projektets slut ställdes frågan till deltagande avdelningar om man tycker det är bra att lasarettet i samarbete med Region Skåne och Skånetrafiken satsar på informationskampanjer kring resandets miljö- och hälsoeffekter och då svarade hela 96 % att det är bra. Färre bilister Av enkätresultaten kan utläsas att andelen bilresor har minskat både för korta och långa resor vid det andra undersökningstillfället. Andelen bilister har minskat från 40 % till 33 %. 1 7

18 Emissonsberäkning EcoDriving minskat bilkörande En genomsnittlig personbil drar 0,86 liter bensin/mil. Varje liter bensin ger upphov till 2,3 kg koldioxid, CO 2. Mängden kväveoxid, NOx, är för genomsnittsbilen 0,5 g/km. (Källa: Vägverkets beräkningar för medelbilen i Sverige 2006.) Genomsnittlig reslängd fastställs till 12,4 km, 24,8 km tur och retur. EcoDrivinggruppen minskade den genomsnittliga bränsleförbrukningen med 10 %. MIMOSA-resvaneundersökningar visar att antalet bilpendlare minskar från 160 till 132 medarbetare efter avslutat projekt inom medverkande avdelningar, alltså en minskning med 18 %. Emissioner från personbilspendling baseras på den genomsnittliga körsträckan 24,8 km/arbetsdag MIMOSA-deltagare (400 medarbetare) Helsingborgs lasarett (3409 medarbetare). Potentiell beräkning om MIMOSA genomförs på hela lasarettet med samma deltagande som i det nu genomförda projektet Utsläpp av Koldioxid (CO 2 ) /år alla som kör bil 400 medarb*40%* 2,48 mil*0,86 liter* 2,3 kg*220dgr Utsläpp av Kväveoxider (NOx) /år alla som kör bil 400 medarb*40%*24,8 km* 0,86 liter*0,5g*220dgr 173 ton CO ton CO kg NOx 3195 kg NOx Minskning av koldioxid till följd av EcoDriving/år 26 medarb*2,48 mil*0,86 liter* 2,3 kg*220dgr*10% 3 ton CO 2 (enbart deltagare i EcoDrivingkursen, 26 personer) 26 ton CO 2 Minskning av koldioxid till följd av minskat bilkörande/år bland alla som kör bil. 18 % av det årliga utsläppet av CO ton CO ton CO 2 Minskning av kväveoxid till följd av EcoDriving/år 26 medarb*24,8 km*0,86 liter*0,5g*220dgr*10% 6 kg NOx (enbart deltagare i EcoDrivingkursen, 26 personer) 51 kg NOx Minskning av kväveoxid till följd av minskat bilkörande/år (-18%) alla som kör bil 68 kg NOx 579 kg NOx Summa minskning CO 2 34 ton CO ton CO 2 Summa minskning NOx 74 kg NOx 630 kg NOx 1 8

19 Utvärdering enligt SUMO SUMO System för utvärdering av mobilitestprojekt. MIMOSA projektet utvärderas i enlighet med SUMO-metoden, ett utvärderingsverktyg av mobilitetsprojekt som tagits fram av Vägverket. SUMO analysnivåer beskrivs schematiskt på följande sätt: Bakgrund Y Yttre faktorer En beskrivning av de yttre förutsättningarna för åtgärden. Dessa är lika för alla användare. P Personrelaterade faktorer Information om den personliga situationen för olika individer, t ex för att sortera i målgrupper. Tjänster A Nyttiga prestationer Beskriver själva den ansträngning man gör i åtgärden, för att ändra beteende, t ex möten, utdelat material, infört datasystem, beslut om resepolicy etc. B C D Kännedom mobilitetstjänster Antal/andel som känner till åtgärden eller projektet. Användningsgrad av mobilitetstjänster Antal/andel som visar intresse för projektet eller åtgärden, och använder sig av tjänsten. Nöjdhet med mobilitetstjänster Mäter hur nöjda användarna är med erbjudna tjänster. Erbjudande E Acceptans av erbjudande Antal/andel som accepterar det erbjudna alternativet och har för avsikt att ändra beteende. F G Experimentellt individuellt beteende Antal/andel som provar ett nytt färdmedel/nytt beteende. Nöjdhet med erbjudande Visar om de som provat det nya alternativet är nöjda med detta. Effekter H Permanent individuellt resbeteende Antal/andel som permanent har förändrat sitt färdmedelsval eller annat beteende i trafiken. I Systemeffekt Ger en uppskattning av hur mycket trafikarbetet, utsläpp, olyckor etc har minskat genom det förändrade beteendet. 1 9

20 Målformulering av MIMOSA enligt SUMO. NIVÅ MÅL RESULTAT A Nyttiga prestationer Genomföra informationskampanj för att värva Uppfyllt, se tabell nivå A testresenärer på avdelningar som tillsammans har 400 medarbetare. B Kännedom mobilitetstjänster Alla medarbetare på deltagande avdelningar skall Ej kartlagt. ha kännedom om MIMOSA-projektet. E Acceptans av erbjudande Fyra prova-på-grupper med max 20 deltagare i Uppfyllt, se tabell nivå E. varje ska etableras. F Experimentellt individuellt Merparten av testresenärernas arbetsresor ska Uppfyllt, se tabell nivå F. beteende ske med det nya färdmedlet. I Systemeffekt Minskade koldioxidutsläpp. Förbättrad hälsa/ kondition hos deltagare. Uppfyllt se tabell nivå I. 2 0

21 Resultat/utvärdering av MIMOSA enligt SUMO NIVÅ INDIKATOR RESULTAT TOTALT Y Yttre faktorer Lasarettes lokalisering. Kollektivtrafikutbud. P-avgift vid arbetsplatsen. P Personrelaterade faktorer Bostadsort. Arbetsplats. Arbetstider. A Nyttiga prestationer Antal avdelningar och medarbetare som fått informationsbrev. Antal möten med avdelningarna. Antal utdelade broschyrer. B C D E F G H Kännedom mobilitetstjänster Användningsgrad av mobilitetstjänster Nöjdhet med mobilitetstjänster Acceptans av erbjudande Experimentellt individuellt beteende Nöjdhet med erbjudande Permanent individuellt resbeteende Antal medarbetare som vet att MIMOSA-projektet pågår. Antal personer som anmält sitt intresse för att delta i en prova-på-grupp Andel medarbetare som tycker att projektet är bra. - Antal personer som deltagit i de olika prova-på-grupperna. Fördelning av färdmedelsval före och efter MIMOSA projektet för de 400 medarbetarna. Andel deltagare som är nöjda med testat färdmedel efter projektet. Andel deltagare som avser att fortsätta resa med provat färdmedel I Systemeffek Minskat koldioxidutsläpp per år. Minskat kväveoxidutsläpp per år. Förbättrad hälsa. Höga p-avgifter och bra kollektivtrafikutbud kan ha påverkat resultatet i positiv riktning. Genomsnittligt arbetspendlingsavstånd har kartlagts i projektet och uppgår till 12,4 km. Medarbetarnas arbetstider har i vissa fall inte passat kollektivtrafikutbudet. Alla avdelningar på lasarettet gavs möjlighet att anmäla sitt intresse för deltagande. 14 avdelningar med tillsammans 400 medarbetare valdes ut. Ett informationsmöte per avdelning genomfördes. 400 broschyrer delades ut. Ej kartlagt Promenadgrupp 5 personer, Cykelgrupp 14 personer, Kollektivtrafikgrupp 17 personer, EcoDrivinggrupp 32 personer, Kontrollgrupp 59 personer Frågan ställd efter projektets genomförande bland de 400 medarbetare som haft möjlighet att delta. Promenadgrupp 4 personer, Cykelgrupp 11 personer, Kollektivtrafikgrupp 14 personer, EcoDrivinggrupp 26 personer, Kontrollgrupp 17 personer Andel före och efter MIMOSA Går och cyklar 48% - 52% Kollektivtrafik 12% - 15% Kör bil 40% - 33% Ej kartlagt 34 ton koldioxid 74 kg kväveoxid Konditionen förbättras för deltagarna från 3,38 till 4,04 på en skala från 1-6 där 6 är bäst. Kontrollgruppensvärde var 3,88. Informationsbrev om projektet skickades till alla lasarettets avdelningar. 10 informationsmöten. 400 broschyrer. Ej kartlagt 127 medarbetare 96 % 72 medarbetare Andel före och efter MIMOSA Går och cyklar 48% - 52% Kollektivtrafik 12% - 15% Kör bil 40% - 33% Kollektivtrafikgruppens nöjdhet utvärderad. Ej kartlagt 34 ton koldioxid 74 kg kväveoxid Deltagarnas hälsa förbättrad. 2 1

22 Slutsatser från prova-på-grupperna Ur hälsoaspekt kan man konstatera att deltagarna i prova-på-grupperna som börjat promenera eller cykla till och från arbetet har, under den tioveckorsperiod försöket pågick, genom måttlig fysisk träning ökat sitt välbefinnande. Det är också intressant att kunna konstatera att de som ingått buss/tåggruppen på motsvarande sätt förbättrat sina värden. För buss/tåg-gruppen är det framförallt miljöaspekterna och minskade kostnader för arbetsresorna som av deltagarna själva framhålls som positivt. De viktigaste negativa aspekterna är att restiden blir lång, att det är långt till hållplatsen och att bilen behövs för att uträtta ärenden. Problem som belystes av buss/tåg-gruppen vid ett avslutande möte var framförallt punktlighet och möjlighet att göra smidiga byten mellan buss och tåg. Det var inte heller som ankomst- och avgångstider för kollektivtrafiken passade medarbetarens arbetstider. Av de som provade på att resa med kollektivtrafiken uppger 26 % att de definitivt kommer att fortsätta. Diskussion Runt om i Sverige pågår det mängder av projekt som har till syfte att minska koldioxidutsläpp och förbättra de anställdas hälsa. Ett intressant exempel är hälsocyklare inom Landstinget i Uppsala län. Projektet startade upp våren 2003 och vänder sig till Landstingets personal, ca anställda. Projektet har körts varje år sedan dess. Anställda som åker bil eller kollektivt till arbetet uppmuntras till att börja cykla istället. Om de blir uttagna till projektet får de regnställ, cykeldator och cykelhjälm. 50 personer erbjuds varje år konditionstest både före de börjar cykla och efter årets slut. En utvärdering av projektet som gjordes efter det första året, har visat på flera positiva resultat. Bland annat har sjukfrånvaron minskat kraftigt. I genomsnitt sjönk sjukfrånvaron från 8 dagar som var sjukfrånvaron året innan man började cykla till 2 dagar efter det man cyklat 1 år. Om det enbart beror på cyklandet kan inte sägas säkert men minskningen av sjukfrånvaron har sparat motsvarande en halv miljon kronor/år för landstinget. Av de 70 personer som gjorde konditionstesten hade 40 personer förbättrad kondition. Projektet räknar även med stora miljövinster då deltagarna cyklar istället för att köra bil/ åka kollektivt. (Källa: Uppsala Landsting, miljö.) Skånetrafiken som spelat en mycket aktiv roll i MIMOSA-projektet sammanfattar sina synpunkter på sin medverkan på följande sätt: Mycket bra projekt: det skapar uppmärksamhet, internt och externt det väcker intresse för resandet bland de som är med och provar/får ta del av erbjudandet det är ett bra sätt att få folk att faktiskt testa. 2 2

23 Bra i vårt arbete att se hur förhållandena ser ut på en viss arbetsplats. Vi ska kunna ta stöd av den kunskapen när vi går ut och kommunicerar med andra arbetsplatser, en svaghet är att gruppen kollektivtrafikresenärer är för liten vilket gör att resultaten är svåra att generalisera. Kan vi få fram en större grupp får vi bättre fakta att jobba vidare med. Den här typen av projekt är bra för Skånetrafiken sänker barriären för att testa kollektivtrafiken för en målgrupp som normalt sett inte hade valt att åka kollektivt. Testresenärerna ser kollektivtrafiken med andra ögon än dagliga pendlare, vilket är bra för de hittar nya infallsvinklar på vad Skånetrafiken kan göra bättre för att möta deras behov och det tar vi gärna till oss. De testresenärer som brukar arbetspendla längre sträckor upptäcker oftast den stora ekonomiska vinningen med att pendla kollektivt. Det är sedan tidigare konstaterat att de som åker kollektivt rör sig fyra gånger mer än de som åker bil, det var därför extra roligt att få det bekräftad med hälsotesterna. Det var mycket bra att på MIMOSA-center få förklara varför en tidtabell ser ut som den gör, presentera Skånetrafikens utbud och villkor för kollektivtrafiken i ett personligt möte. Koncept För att genomföra MIMOSA behöver följande punkter göras: Kartläggning av medarbetarnas arbetsresor med hjälp av resvaneundersökning. Information om MIMOSA ges till medarbetarna genom utdelning av informationsbroschyr och informationsmöten. Hälsotest, före projektets start, med mätningar av kondition, kolesterol, vikt, längd och blodtryck Etablera prova på grupper, (promenad, cykel, buss/tåg, EcoDriving), eventuellt kontrollgrupp. Kick-off möte med deltagarna. Upprättande av MIMOSA Center med syfte att sprida kunskap och information om arbetsresornas miljöbelastande effekter, uppmuntra till val av alternativa miljövänligare färdsätt och information om hälsoeffekter. Hälsotest efter projektets start, med mätningar av kondition, kolesterol, vikt, längd och blodtryck Beräkning av emissioner orsakade av arbetsresor, hälsotestresultat. Projektutvärdering med SUMO modellen Rapport Informationsspridning om resultatet från projektet till medarbetare och intressenter. Bilagor Bilaga 1 MIMOSA informationsbroschyr Bilaga 2 resvaneundersökning Helsingborgs Lasarett intranät Bilaga 3 inledande resvaneundersökning och intresseanmälan MIMOSA Bilaga 4 avslutande enkät MIMOSA Bilaga 5 Skånetrafikens enkät 1 för deltagare i Kollektivtrafikgruppen Bilaga 6 Skånetrafikens enkät 2 för deltagare i Kollektivtrafikgruppen 2 3

24 B i l a g a 1 M I M O S A i n f o r m a t i o n s b r o s c h y r Hur tog du dig till jobbet idag? MIMOSA EN SATSNING PÅ MILJÖN OCH DIN HÄLSA ILLUSTRATION: INGRID@HENELLGRAFISKFORM.SE 2 4

25 B i l a g a 1 M I M O S A i n f o r m a t i o n s b r o s c h y r Inom Region Skåne har transporter visat sig vara ett av de områden som har störst direkt miljöpåverkan. Koldioxidutsläpp från transporter bidrar till växthuseffekten eller den globala uppvärmningen med svåröverskådlig inverkan på djur- och naturliv och människans situation på jorden. Vi är många som vill bidra till en bättre miljö men det kan ibland vara svårt att veta hur man bäst kan göra. Att förändra sina dagliga resor kan vara ett sätt. Ibland är det lätt att underskatta den tid det tar att resa med egen bil. På motsvarande sätt överskattas ibland tidsåtgången för kollektivtrafi ken. Vi hjälper dig att ta reda på hur just dina pendlarmöjligheter ser ut. MIMOSA står för miljö och motion i samverkan och är ett informations- och inspirationsprojekt som är utformat för medarbetare inom Region Skåne. Det är inte alltid man känner till de olika resemöjligheter som står till förfogande, och inte heller vad som blir billigast vi vill hjälpa till att visa vilka möjligheter du har. Men MIMOSA handlar inte bara om miljö och ekonomi, utan också om motion. Det är ett känt fakum att många av oss rör för lite på oss. En stunds vardagsmotion kan göra stor skillnad för vårt välbefi nnande, men har man ont om tid kan det vara svårt att hitta den där stunden. Du som inte har så lång resväg kanske kan välja att cykla eller gå till jobbet så är den saken löst. Det gäller bara att komma igång. MIMOSA vill sporra dig att prova på. pro Du s men dag sett för m Vår till d kört veck före vad din h som cyk Före cyke vänd eller peri peri för d unde Läs mer om hur MIMOSA kan hjälpa dig att bidra till en bättre miljö och kanske också ett ökat välbefi nnande. 2 5

26 B i l a g a 1 M I M O S A i n f o r m a t i o n s b r o s c h y r Prova på ett nytt sätt att pendla. MIMOSA erbjuder dig att delta i en av våra fyra prova-på-grupper. Du som redan idag promenerar eller cyklar till jobbet kan delta i vår kontrollgrupp. tt å ek- r- promenera mera Du som bor en halv timmas promenadväg från jobbet kan få ditt dagliga behov av motion tillgodosett genom att promenera. Bra för miljön och dessutom gratis. Vår promenadgrupp vänder sig till dig som tidigare åkt buss eller kört bil. Prome nera under en tioveckorsperiod, gör ett hälsotest före och efter perioden och se vad promenaden kan göra för din hälsa. Vi delar ut presenter som underlättar din promenad. res med skånetrafi ken Kör du bil till jobbet men har tillgång till bra kollektivtrafi k? Då kan du delta i vår kollektivtrafi kgrupp. Att resa tillsammans innebär en klar vinst för miljön men också för din hälsa. Du gör ett hälsotest före och efter perioden, då ser du hur din hälsa påverkas när du slutar köra bil, dessutom slipper du dyra parkeringsavgifter. Vi kan erbjuda prova-på-biljetter. v a tid cykla till jobbet Föredrar du att cykla? Det fi nns gott om cykelvägar i Helsingborg. Vår cykelgrupp vänder sig till dig som tidigare åkt buss eller kört bil. Cykla under en tio-veckorsperiod, gör ett hälsotest före och efter perioden och se vad cyklingen kan göra för din hälsa. Vi delar ut presenter som underlättar din cykeltur. eco-driving för dig som kör Är bilen ditt enda alternativ? Kanske bor du långt från närmaste tåg- eller busslinje, eller måste du skjutsa barnen till dagis? Du kan ändå bidra till minskade koldioxidutsläpp. Efter en kurs i EcoDriving kommer du att minska bensinförbrukningen och troligen också körtiden. MIMOSA erbjuder dig en kurs i EcoDriving, resultat visar sig snabbt i plånboken och koldioxidutsläppen sjunker rejält. 2 6

27 B i l a g a 1 M I M O S A i n f o r m a t i o n s b r o s c h y r Avdelningar som vill medverka i projektet är välkomna att genom respektive avdelningschef kontakta miljöstrateg Ann-Cathrine Karlsson, tel , Helsingborgs lasarett. Därefter kommer vi ut och informerar om MIMOSA och delar ur anmälningsblanketter till provapå-grupperna. MIMOSA kommer att finnas på Helsingborgs lasarett med en informationsdisk där man kan få hjälp att hitta sina resealternativ. Hit är alla välkomna både de som vill delta i prova-på-grupper och de som bara vill veta mera. Prova-på-grupperna startar under våren Vad kostar det att köra bil jämfört med att åka buss? Hur lång tid tar det att cykla? Finns det cykelvägar som passar mig? Hur fungerar en stegräknare? När går bussen? Hur mycket pengar sparar jag per år om jag byter pendlingssätt? Vi ska försöka besvara alla frågor både innan prova-på-grupperna drar igång, och under tiden de pågår. Varmt välkommen att delta i MIMOSA-projektet! i l lu s t r at i o n : i n g r i r a f i s k f o r m.se 2 7

28 B i l a g a 2 r e s v a n e u n d e r s ö k n i n g H e l s i n g b o r g s L a s a r e t t i n t r a n ä t Fråga 1. Hur långt är det mellan bostaden och arbetsplatsen? Mindre än 2 km 18 % 2-4 km 19 % 4-8 km 15 % Mer än 8 km 48 % Fråga 2. Hur brukar du ta dig till arbetet under sommarhalvåret? Bil 30 % (Alternerar mellan olika transportsätt 22 %) Buss/Tåg 10 % Cykel 29 % Till fots 9 % Annat - Fråga 3. Hur brukar du ta dig till arbetet under vinterhalvåret? Bil 36 % (Alternerar mellan olika transportsätt 20 %) Buss/Tåg 18 % Cykel 16 % Till fots 10% Anrat - Fråga 4. Hur lång tid tar resan från dörr till dörr under sommarhalvåret? Mindre än 10 min 16 % min 54 % min 25 % Mer än 60 min 5 % Fråga 5. Hur lång tid tar resan från dörr till dörr under vinterhalvåret? Mindre än 10 min 14 % min 53 % min 28 % Mer än 60 min 5 % Fråga 6. Vilket postnummerområde bor du i? _ Fråga 7. Kön Kvinna 83 % Man 17 % Fråga 8. Hur gammal är du? Under 26 år 2 % år 16 % år 23 % år 34 % Över 55 år 25 % Fråga 9. Bör arbetsgivaren bry sig om medarbetarnas resor till och från arbetet? Ja 55 % Nej 23 % Vet ej 22 % Fråga 10. Övrigt _ 2 8

29 B i l a g a 3 i n l e d a n d e r e s v a n e u n d e r s ö k n i n g o c h i n t r e s s e a n m ä l a n M I M O S A MIMOSA Helsingborgs lasarett Avdelning 1. Vilket eller vilka färdmedel använder du oftast till och från arbetet under vinterhalvåret Ex: om du går 500 meter till bussen som sedan kör dig 10 km till arbetet, ange då till fots 0,5 km och buss 10 km. Cykel(km) Till fots (km) Bil (km) Buss (km) Tåg (km) Annat (km) 2. Restid dörr till dörr minuter 3. Vilket eller vilka färdmedel använder du oftast till och från arbetet under sommarhalvåret Ex: om du går 500 meter till bussen som sedan kör dig 10 km till arbetet, ange då till fots 0,5 km och buss 10 km. Cykel(km) Till fots (km) Bil (km) Buss (km) Tåg (km) Annat (km) 4. Restid dörr till dörr minuter 5. Har du körkort för personbil? ja nej 6. Har du tillgång till personbil? ja nej 7. Mitt postnummer 8. Ålder 9. Man Kvinna Intresseanmälan MIMOSA miljö och motion i samverkan Jag är intresserad av att delta i MIMOSA och få möjlighet att förändra min arbetspendling och därigenom skona miljön och kanske förbättra min hälsa. Jag är beredd att föra resedagbok under prova-påperioden. Kontakta mig! PROMENERA MERA Jag vill prova på att gå till arbetet under 10 veckor. Jag vill göra en friskprofil före och efter provperioden och se hur min hälsa påverkas då jag går till arbetet, jag har tidigare åkt buss/tåg eller kört bil till arbetet. CYKLA TILL JOBBET Jag vill prova på cykla till arbetet under 10 veckor. Jag vill göra en friskprofil före och efter provperioden och se hur min hälsa påverkas då jag cyklar till arbetet, jag har tidigare åkt buss/tåg eller kört bil till arbetet. RES MED SKÅNETRAFIKEN Jag vill prova på att åka buss/tåg till arbetet, jag kör alltid bil. Jag kommer att spara pengar och samtidigt bidra till en minskning av koldioxidutsläpp från trafiken och kanske i någon mån förbättra min hälsa. En friskprofil före och efter provperioden ingår. ECODRIVING FÖR DIG SOM KÖR Jag kör alltid bil till arbetet och skulle vilja gå en EcoDriving-utbildning. Sedan kommer min bilkörning att bli bränslesnålare utan att resan tar längre tid, på så sätt sparar jag pengar och koldioxidutsläppen från bilen kommer att minska. KONTROLLGRUPP Jag går eller cyklar till arbetet och skulle gärna vilja göra en friskprofil och därmed delta i MIMOSAs kontrollgrupp. Namn Gatuadress Postadress Tel. MIMOSA startar i februari 2007! Vid stort intresse lottas platser till prova-på-grupperna. 2 9

30 B i l a g a 4 a v s l u t a n d e e n k ä t M I M O S A 3 0

31 B i l a g a 5 S k å n e t r a f i k e n s e n k ä t 1 f ö r d e l t a g a r e i K o l l e k t i v t r a f i k g r u p p e n Enkät 1 Svarsalternativ Totalt antal Varav män Varav kvinnor Fråga 1 Hur har du oftast åkt till jobbet eller skolan under det senaste halvåret? Bil Cykel Går Stadsbuss Regionbuss Tåg Annat Fråga 2 Hur ofta åker du med Skånetrafiken? Dagligen Någon/några ggr per vecka 3 3 Någon/några ggr per månad Mer sällan 5 5 Aldrig 1 1 Fråga 3 Vad är din främsta anledning till att du vill prova åka buss eller tåg istället för bil? Spara pengar Skona miljön Använda tiden till annat Slippa stressen i trafiken Röra på mig mer 2 2 Träffa nya människor Fråga 4 Vilka av de följande erbjudandena associerar du med Skånetrafiken? Duo/Familj 5 5 Engångskortet 1 1 Sommarkortet Rabattkortet Veckokortet Månadskortet Annat Fråga 5 Om du sällan åker med Skånetrafiken, varför? Långt till hållplats 1 1 Bilen i tjänsten 1 1 Bil för att uträtta ärenden Många byten 1 1 Tar för lång tid För få avgångar 3 3 Annat 3 3 Fråga 6 Tycker du att det är en bra idé om din arbetsgivare kan erbjuda dig andra förmånliga färdsätt till och från jobbet genom att samarbeta med Skånetrafiken? Ja Nej Vet ej 3 1