MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014"

Göran Lundberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014

2 MOTION 1 angående beredskap för livsmedelsförsörjningen - svält i Sverige vid oljekris Alla s k utvecklade länder är kraftigt oljeberoende, det är väl känt. Det inkluderar även jordbruket och livsmedelsförsörjningen, inte minst i Sverige. De fossila bränslena är på väg att sina; de är ju ändliga resurser (sök på peak oil på Internet). Det finns alternativ, men de är inte på långa vägar tillräckliga i dagsläget för att ersätta de enorma energimängder som finns i de fossila bränslena, enligt uppgifter tagna från Internet. (Ett synnerligen intressant alternativ är konstgjord fotosyntes för framställning av vätgas som energibärare, men det är ännu i sin linda; sök på konstgjord fotosyntes på Internet. Man nyligen slagit världsrekord på KTH vad gäller konstgjord fotosyntes, både vad gäller energiåtgången för att framställa vätet, och hastigheten för denna, som är i paritet med naturlig fotosyntes. Man planerar en pilotanläggning för detta.) När (och inte om) de fossila bränslena sinar måste t ex livsmedelsförsörjningen ställas om enligt de flesta bedömare, t ex Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala, se t ex nyheter/energi_miljo/kol_och_olja/article ece. Livsmedelsförsörjningen är beroende av ständig tillförsel av fossil energi. skriver man. När oljan sinar och jordbruksmaskinerna står stilla, när transporterna blir för dyra eller uteblir osv, måste man ha en beredskapsplan för att möta detta. I artikeln (som är publicerad på flera ställen, men jag refererar till artikeln i Ny Teknik) den 13:e november 2013, har man satt som rubrik: Svält i Sverige vid oljekris. 2 Det är också så att Sverige till viss del bara är självförsörjande och beroende av import, som ju sker m h a fossila bränslen. En siffra jag har hört är att Sverige bara är självförsörjande med ca 50 %, jag vet inte säkert hur väl det stämmer, men det låter rimligt. Den andelen måste öka successivt för att vi ska klara livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden. Tidsperspektivet kan vara kortare än vi tror. JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) skriver bl a att Öppna åkrar skulle användas för produktion av livsmedel och inte för produktion av djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle minska till förmån för nötkreatur och får, som klarar extensivt bete. I artikeln står det också Projektdeltagarna JTI, SP, SIK, ÅF samt länsstyrelsen i Uppsala län vill fortsätta kartläggningen och föreslå åtgärder för att minska samhällets sårbarhet. Det kan röra sig om alternativa drivmedel, ändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsviktiga produkter. att Coop bör hålla sig a jour med utvecklingen gällande ovanstående, och dra sitt strå till stacken, t ex verka för ett samarbete med t ex JTI, och andra relevanta forskare, odlare och aktörer vad gäller utvecklingen av livsmedelsförsörjningen (t ex kraftigt utökad närodling, m m), dvs bidra till en hållbar utveckling på detta sätt. Conny Gustafsson, Västerås

Det finns alternativ, men de är inte på långa vägar tillräckliga i dagsläget för att ersätta de enorma energimängder som finns i de fossila bränslena, enligt uppgifter tagna från Internet.

3 MOTION 2 angående remineralisering av jorden Jorden som vi använder har ofta utarmats på mineraler under årens gång, efter att inlandsisen en gång har malt ner berget och jorden som sedan bildats har mineralberikats. De odlingsmetoder som nu använts har gjort att utarmningen av mineraler har blivit kritisk på många håll. Två exempel från USA: Ett vetekorn innehåller idag ca 50 % så mycket järn som det gjorde år En morot innehåller 25 % så mycket magnesium som den gjorde år Ytterligare exempel på utarmningar av mineraler finns på Internet (sök t ex utarmning mineraler, remineralize, rockdust ) och i litteraturen. Det finns skäl att tro att liknande förhållanden råder i Sverige p g a våra odlingsmetoder, som vi använder/har använt. Den s k mineralgödning som används idag ger enbart ett fåtal ämnen, och är alltså väldigt ensidig. Utarmningen av mineraler är inte bra sett ur många aspekter: För t ex folkhälsan är det inte bra, eftersom många menar att denna mineralbrist orsakar sjukdomar som fetma, diabetes typ 2, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar osv. De mineraltillsatser som behövs är ett fullspektrum av mineraler, inte som t ex ett kosttillskott som t ex 10 vitaminer och 8 mineraler (som finns att köpa i handeln), utan näringen bör helst komma från det vi äter, vilket inte är tillräckligt enligt många rapporter. Ett exempel av fullmineraltillsats är s k Rockdust, som är nedmald och pulvriserad basalt, en vulkanisk bergart som täcker 70 % av jordytan. Det började man med i Skottland för några år sedan. Det har sedan spritt sig flera håll i världen (se Internet: rapporter, artiklar och videor). I Sverige kan man köpa Rockdust sedan en tid tillbaka på flera ställen, t ex Bauhaus. Rockdust innehåller enligt uppgift 78 mineraler och spårämnen. Tyvärr framgår det inte vilka ämnen det är (men innehåller t ex fosfor), men det är en naturlig mineraltillsats, som är utprovad på många ställen, bl a har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersökt saken, vad jag vet. Det enda jag vet är att man kom fram till att mineralhalterna höjdes med tillsats av Rockdust. Fördelarna med Rockdust eller liknande tillsatser är många, t ex för odlade grödor m.m. (uppgifter både från engelska och svenska Internet-sidor): Större skördar. Ökad storlek. Godare smak. Högre näringsvärde. Ökat motstånd mot insektsangrepp. Tåligare mot torka, kräver mindre vatten. Rockdust suger upp koldioxid från luften. Grödorna kan lagras mycket längre tid ( shelf life ). Jorderosionen minskar Naturligtvis ska ekologisk odling tillämpas i samband med detta. Att ytterligare använda gödsel boostar tillväxten av grödorna. Tilläggas bör att man på många ställen strör ut krossat berg (t ex bergpulver/ stendamm) på åkrar, och har gjort så 3

Två exempel från USA: Ett vetekorn innehåller idag ca 50 % så mycket järn som det gjorde år 1950. En morot innehåller 25 % så mycket magnesium som den gjorde år 1940.

4 MOTION 3 angående Vi-skogen under tidens lopp, men hur vanligt det är vet jag inte. Det är också så att man kanske inte behöver tillsätta det varje år, det beror på förhållandena. Enligt uppgift är det ganska drygt. Man har ovan jämfört olika bergarter, och kommit fram till att basalt är bäst (förutom att det inte innehåller litium, tror jag). (För övrigt gäller ovanstående också vårt kommunala dricksvatten, som behandlas så att mineralhalterna blir för låga, ref. hälsodebattör Pehr-Johan Fager, sökbar på Internet. Han förespråkar (förutom allmän mineraltillsats) bl a en liten tillsats av litium i vatten, vilket tydligen ska vara bra för t ex hjärnans funktion. Litium finns inte i Rockdust vad jag förstår, men det ger ytterligare fördelar enligt uppgift.) Jag tycker att det ska finnas möjlighet att skicka bidrag via butik. att Vi-skogenkort ska säljas i butik. Britt Weisner, Åby att Coop bör undersöka möjligheterna att i stor skala tillämpa ovanstående mineraltillsats i t ex ekologiska produkter i allmänhet. Conny Gustafsson, Västerås 4

(För övrigt gäller ovanstående också vårt kommunala dricksvatten, som behandlas så att mineralhalterna blir för låga, ref. hälsodebattör Pehr-Johan Fager, sökbar på Internet.

5 MOTION 4 angående rabatt på betalkort MOTION 5 angående utbyggnad av Vadstenabutiken Ibland händer det att man glömmer sitt medlemskort, men på t ex Willys spelar det ingen roll för där kan man koppla sitt vanliga betalkort till sina medlemsrabatter. Om man inte får reklam från Coop via posten kan det upplevas som svårt att veta vad man har i rabatt eller erbjudanden. Det tar lång tid att leta reda på det på internet. att man ska kunna koppla sitt vanliga betalkort till Coop så man får sina erbjudanden och rabatter oavsett om man har kommit ihåg att ta med sig sitt Coop MedMera-kort eller inte. Patricia Lazo, Örebro COOP och hyresvärden till butiken vid Rådhustorget i Vadstena håller på att ta fram underlag till ut-/ ombyggnad av lokalerna. Diskussioner har pågått i flera år men av olika anledningar har inte COOP:s butiksutvecklare kommit framåt i processen. Andra projekt har prioriterats och handläggare har bytts ut i samband med ständiga omorganisationer. Det är viktigt för Vadstena med en centralt belägen butik med fullt sortiment. Butiken är dessutom lönsam och har genom alla år bidragit till COOP centralt. Vadstenas medlemmar är värda en fullvärdig och modern butik samtidigt som butikspersonalens arbetsmiljö förbättras. Nu när det finns en chans till större försäljningsyta får det inte vara COOP som väljer ett mindre alternativ. att lokala vinstintressen bevakas att att att Vadstenas medlemmar, kunder, politiker och butikspersonal tillfrågas i en enkät om butikens sortiment och utbut resultatet följs utbyggnad kommer till stånd och inte stoppas av andra projekt Sten Gustafsson, Vadstena 5

Det tar lång tid att leta reda på det på internet.

6 Konsumentföreningen Svea Sportfältsvägen Uppsala svea@coop.se

Relevanta dokument

MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014

MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014 MOTION 1 angående beredskap för livsmedelsförsörjningen - svält i Sverige vid oljekris Alla s k utvecklade länder är kraftigt oljeberoende, det är väl känt.