MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014

Transkript

1 MOTIONER TILL KONSUMENT- FÖRENINGEN SVEA 2014

2 MOTION 1 angående beredskap för livsmedelsförsörjningen - svält i Sverige vid oljekris Alla s k utvecklade länder är kraftigt oljeberoende, det är väl känt. Det inkluderar även jordbruket och livsmedelsförsörjningen, inte minst i Sverige. De fossila bränslena är på väg sina; de är ju ändliga resurser (sök på peak oil på Internet). Det finns alternativ, men de är inte på långa vägar tillräckliga i dagsläget för ersätta de enorma energimängder som finns i de fossila bränslena, enligt uppgifter tagna från Internet. (Ett synnerligen intressant alternativ är konstgjord fotosyntes för framställning av vätgas som energibärare, men det är ännu i sin linda; sök på konstgjord fotosyntes på Internet. Man nyligen slagit världsrekord på KTH vad gäller konstgjord fotosyntes, både vad gäller energiåtgången för framställa vätet, och hastigheten för denna, som är i paritet med naturlig fotosyntes. Man planerar en pilotanläggning för detta.) När (och inte om) de fossila bränslena sinar måste t ex livsmedelsförsörjningen ställas om enligt de flesta bedömare, t ex Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala, se t ex nyheter/energi_miljo/kol_och_olja/article ece. Livsmedelsförsörjningen är beroende av ständig tillförsel av fossil energi. skriver man. När oljan sinar och jordbruksmaskinerna står stilla, när transporterna blir för dyra eller uteblir osv, måste man ha en beredskapsplan för möta detta. I artikeln (som är publicerad på flera ställen, men jag refererar till artikeln i Ny Teknik) den 13:e november 2013, har man s som rubrik: Svält i Sverige vid oljekris. 2 Det är också så Sverige till viss del bara är självförsörjande och beroende av import, som ju sker m h a fossila bränslen. En siffra jag har hört är Sverige bara är självförsörjande med ca 50 %, jag vet inte säkert hur väl det stämmer, men det låter rimligt. Den andelen måste öka successivt för vi ska klara livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden. Tidsperspektivet kan vara kortare än vi tror. JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) skriver bl a Öppna åkrar skulle användas för produktion av livsmedel och inte för produktion av djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle minska till förmån för nötkreatur och får, som klarar extensivt bete. I artikeln står det också Projektdeltagarna JTI, SP, SIK, ÅF samt länsstyrelsen i Uppsala län vill fortsätta kartläggningen och föreslå åtgärder för minska samhällets sårbarhet. Det kan röra sig om alternativa drivmedel, ändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsviktiga produkter. Jag föreslår Coop bör hålla sig a jour med utvecklingen gällande ovanstående, och dra sitt strå till stacken, t ex verka för ett samarbete med t ex JTI, och andra relevanta forskare, odlare och aktörer vad gäller utvecklingen av livsmedelsförsörjningen (t ex kraftigt utökad närodling, m m), dvs bidra till en hållbar utveckling på detta sätt. Conny Gustafsson, Västerås

3 Svar på motion 1 Coop anser det är angeläget Sverige har en strategi för livsmedelsförsörjning i händelse av kris, vi deltar i olika beredskapsforum för diskutera detta löpande. Coop har i dagsläget inte möjligheter lägga specifika resurser på livsmedelsförsörjningsfrågor utan hänvisar till relevanta myndigheter. Med bakgrund av Coops ovanstående inställning beslutade höststämman anse motionen besvarad 3

4 MOTION 2 angående remineralisering av jorden Jorden som vi använder har ofta utarmats på mineraler under årens gång, efter inlandsisen en gång har malt ner berget och jorden som sedan bildats har mineralberikats. De odlingsmetoder som nu använts har gjort utarmningen av mineraler har blivit kritisk på många håll. Två exempel från USA: Ett vetekorn innehåller idag ca 50 % så mycket järn som det gjorde år En morot innehåller 25 % så mycket magnesium som den gjorde år Ytterligare exempel på utarmningar av mineraler finns på Internet (sök t ex utarmning mineraler, remineralize, rockdust ) och i litteraturen. Det finns skäl tro liknande förhållanden råder i Sverige p g a våra odlingsmetoder, som vi använder/har använt. Den s k mineralgödning som används idag ger enbart ett fåtal ämnen, och är alltså väldigt ensidig. Utarmningen av mineraler är inte bra sett ur många aspekter: För t ex folkhälsan är det inte bra, eftersom många menar denna mineralbrist orsakar sjukdomar som fetma, diabetes typ 2, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar osv. De mineraltillsatser som behövs är ett fullspektrum av mineraler, inte som t ex ett kosttillskott som t ex 10 vitaminer och 8 mineraler (som finns köpa i handeln), utan näringen bör helst komma från det vi äter, vilket inte är tillräckligt enligt många rapporter. Ett exempel av fullmineraltillsats är s k Rockdust, som är nedmald och pulvriserad basalt, en vulkanisk bergart som täcker 70 % av jordytan. Det började man med i Skottland för några år sedan. Det har sedan 4 spritt sig flera håll i världen (se Internet: rapporter, artiklar och videor). I Sverige kan man köpa Rockdust sedan en tid tillbaka på flera ställen, t ex Bauhaus. Rockdust innehåller enligt uppgift 78 mineraler och spårämnen. Tyvärr framgår det inte vilka ämnen det är (men innehåller t ex fosfor), men det är en naturlig mineraltillsats, som är utprovad på många ställen, bl a har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersökt saken, vad jag vet. Det enda jag vet är man kom fram till mineralhalterna höjdes med tillsats av Rockdust. Fördelarna med Rockdust eller liknande tillsatser är många, t ex för odlade grödor m.m. (uppgifter både från engelska och svenska Internet-sidor): Större skördar. Ökad storlek. Godare smak. Högre näringsvärde. Ökat motstånd mot insektsangrepp. Tåligare mot torka, kräver mindre ven. Rockdust suger upp koldioxid från luften. Grödorna kan lagras mycket längre tid ( shelf life ). Jorderosionen minskar Naturligtvis ska ekologisk odling tillämpas i samband med detta. Att ytterligare använda gödsel boostar tillväxten av grödorna. Tilläggas bör man på många ställen strör ut krossat berg (t ex bergpulver/ stendamm) på åkrar, och har gjort så

5 Svar på motion 2 under tidens lopp, men hur vanligt det är vet jag inte. Det är också så man kanske inte behöver tillsätta det varje år, det beror på förhållandena. Enligt uppgift är det ganska drygt. Man har ovan jämfört olika bergarter, och kommit fram till basalt är bäst (förutom det inte innehåller litium, tror jag). (För övrigt gäller ovanstående också vårt kommunala dricksven, som behandlas så mineralhalterna blir för låga, ref. hälsodebör Pehr-Johan Fager, sökbar på Internet. Han förespråkar (förutom allmän mineraltillsats) bl a en liten tillsats av litium i ven, vilket tydligen ska vara bra för t ex hjärnans funktion. Litium finns inte i Rockdust vad jag förstår, men det ger ytterligare fördelar enligt uppgift.) Coop ser positivt på ökning och utvecklingen av ekologisk odling. Coop har däremot inte möjlighet undersöka eller driva på odlingstekniskutveckling som till exempel val och användning av gödsel. Det finns myndiheter som handlägger denna typ av frågor. Höststämman beslutade anse motionen besvarad Jag föreslår Coop bör undersöka möjligheterna i stor skala tillämpa ovanstående mineraltillsats i t ex ekologiska produkter i allmänhet. Conny Gustafsson, Västerås 5

6 MOTION 3 angående Vi-skogen Svar på motion 3 Jag tycker det ska finnas möjlighet skicka bidrag via butik. Jag föreslår Vi-skogenkort ska säljas i butik. Britt Weisner, Åby I samarbete med Vi-skogen och We Effect har vi enats om lansera en ny insamlingsaktivitet under det närmaste året. Medlemmar kommer från och med 1 oktober ges möjlighet donera sina poäng till Vi-skogen eller We Effect via Coops nya medlemsprogram. Vi planerar även utveckla befintliga insamlingskanaler, för Vi-skogen handlar det främst om öka insamlingen via Biståndsknappen i våra pantrum. Vår gemensamma bedömning är dessa insatser ska leda till en ökning av bidraget från Coop till båda organisationerna. Förslaget är svårt genomföra, men föreningsstyrelsen tycker det är en god idé och ser man bör fortsätta undersöka möjligheten till sälja Viskogenkort i butik. Höststämman beslutade anse motionen besvarad motionen jämte styrelsens utlåtande översänds till Coop 6

7 MOTION 4 angående rab på betalkort Svar på motion 4 Ibland händer det man glömmer sitt medlemskort, men på t ex Willys spelar det ingen roll för där kan man koppla sitt vanliga betalkort till sina medlemsraber. Om man inte får reklam från Coop via posten kan det upplevas som svårt veta vad man har i rab eller erbjudanden. Det tar lång tid leta reda på det på internet. Jag föreslår man ska kunna koppla sitt vanliga betalkort till Coop så man får sina erbjudanden och raber oavsett om man har kommit ihåg ta med sig sitt Coop MedMera-kort eller inte. Att kunna koppla sitt medlemskap i föreningen och Coop till ett oberoende betalkort ligger inte i planen inom den närmaste tiden. Att vara medlem i Coop skiljer sig markant från vara med i en kundklubb. MedMera-kortets innehåll är det samlade erbjudandet från Coop och är en viktig markör för medlemskapet hos föreningarna och Coop och gå ifrån detta skulle innebära underminera värdet av medlemskapet. Höststämman beslutade avslå motionen Patricia Lazo, Örebro 7

8 MOTION 5 angående utbyggnad av Vadstenabutiken Svar på motion 5 COOP och hyresvärden till butiken vid Rådhustorget i Vadstena håller på ta fram underlag till ut-/ ombyggnad av lokalerna. Diskussioner har pågått i flera år men av olika anledningar har inte COOP:s butiksutvecklare kommit framåt i processen. Andra projekt har prioriterats och handläggare har bytts ut i samband med ständiga omorganisationer. Det är viktigt för Vadstena med en centralt belägen butik med fullt sortiment. Butiken är dessutom lönsam och har genom alla år bidragit till COOP centralt. Vadstenas medlemmar är värda en fullvärdig och modern butik samtidigt som butikspersonalens arbetsmiljö förbättras. Processen i Vadstena är igång och Coops planer är kunna färdigställa och erbjuda en ny och modern butik i befintligt cityläge inom snar framtid. Vi ser mycket positivt på genomföra en enkät till våra medlemmar i Vadstena. Höststämman beslutade anse motionen besvarad Nu när det finns en chans till större försäljningsyta får det inte vara COOP som väljer ett mindre alternativ. Jag föreslår lokala vinstintressen bevakas Vadstenas medlemmar, kunder, politiker och butikspersonal tillfrågas i en enkät om butikens sortiment och utbut resultatet följs utbyggnad kommer till stånd och inte stoppas av andra projekt Sten Gustafsson, Vadstena 8

9

10 Konsumentföreningen Svea Sportfältsvägen Uppsala svea@coop.se