Linköpings universitet Hemtentamen. Av Anneli Rainer, Politisk teori 2

Transkript

1 Linköpings universitet PM Hemtentamen Av Anneli Rainer, Politisk teori 2 1

2 Inledning Trenden, demokratins uppgång, har under det senaste århundradet format världen. Påtryckningar från massorna är numera den huvudsakliga drivkraften för social förändring. Hierarkier bryts ner och slutna system öppnas upp. Från att vara ett statsskick har demokrati gått till ett sätt att leva. Idag har över 60 % av världens länder det vi idag skulle kalla demokrati: en regeringsmakt som tillkommit genom val i vilka alla vuxna medborgare kunde rösta. År 1900 hade inga länder detta. Demokrati betyder för människor i väst, ett politiskt system som även utmärks av rättsäkerhet, maktdelning och värnandet om grundläggande rättigheter som yttrandefrihet, mötesfrihet, religionsfrihet och skydd för egendom. Dessa friheter som man skulle kunna kalla konstitutionell liberalism har egentligen inget att göra med demokrati (Zakaria, Fareed 2003). Ett land som Indien är en demokrati. Hur kan den stora multikulturella folkmängden, hinduismen med kastsystemet och de stora skillnaderna inom landet, ekonomiskt och socialt och bristande mänskliga rättigheter vara förenligt med demokrati? Forskningsfråga Att Indien är en demokrati, hur är det förenligt med grundantaganden och demokratibegreppets innebörd? Demokrati vad är det? Ordagrant betyder demokrati folkstyre, till skillnad från fåvälde eller oligarki. Vad innebär det att säga att folket styr? Vad kännetecknar en demokratisk styrelseprocess? Demokrati är en politisk ordning och till grund för en politisk ordning ligger ett antal antaganden. Ur dessa antaganden följer ett antal kriterier som utmärker en demokratisk politisk ordning (Dahl, R 1989). Grundantaganden 1. Bindande beslut skall bara fattas av personer som är underställda besluten, d.v.s. av sammanslutningens medlemmar. Beslut skall inte fattas av personer som står utanför sammanslutningen. Detta grundantagande brukar formuleras som att ingen lagstiftare står över lagen. Det bygger på den elementära rättviceprincipen att den som inte själv är bunden av en viss lag, inte rättmätigt kan ålägga andra att följa den. Detta är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att respektera medlemmarnas frihet att 2

3 själva bestämma; lagar och regler påtvingade av utomstående skulle helt klart kränka de styrdas självbestämmande. 2. Varje medlems intresse förtjänar lika hänsyn. Detta är en direkt tillämpning av principen om en inneboende jämställdhet[..]. 3. Ingen vuxen medlem skall någonsin behöva bevisa att han eller hon har tillräcklig kompetens att tillvarata sina egna intressen. Bevisbördan ligger istället på den som hävdar att undantag bör göras i vissa fall. Och inga sådana fall skall accepteras, vare sig på moraliska eller juridiska grunder, utan en mycket övertygande demonstration att undantaget i fråga är berättigat. Här förutsätts alltså varje medlem i sammanslutningen på det hela taget bedömer sina intressen bättre än vad andra skulle göra. [ ] Vi skall kalla de vuxna medlemmar som uppfyller detta villkor medborgare, tillsammans utgör de demos eller medborgarkollektivet. 4. Varje medborgares krav på vilka bindande åtgärder som bör antas, är giltigt och lika giltigt som alla andras. Med hjälp av de två föregående antagandena kan vi alltså sluta oss till att stark jämställdhet råder mellan medborgarna. 5. Även om de föregående grundantagandena kan verka tillräckliga för en demokratisk process, behöver de formellt sett kompletteras med ytterligare en elementär princip som nästan ingen skulle ifrågasätta: knappa och värdefulla saker skall fördelas rättvist. Inte nödvändigtvis jämlikt, det kan kanske i vissa fal finnas skäl att fördela efter förtjänst. Och även i de fall där rättvisa skulle kräva jämlikhet, innebär detta [ ] inte nödvändigtvis lika stora andelar. Ibland kan det förstås vara så att en rättvis fördelning kräver lika stora andelar för alla av det knappa och värdefulla; eller om det inte låter sig göra en lika stor chans för alla att komma över det saken gäller (Dahl, R. s ) Kriterier på en demokratisk process Dahl anser att om man accepterar grundantagandena, så måste man också acceptera kriterierna rimligtvis. Det gäller även åt motsatt håll, att om man förkastar kriterierna så förkastar an ett eller flera av grundantagandena. I en sammanslutning där grundantagandena gäller bör man värdera de politiska procedurerna utifrån fem kriterier som är normer, eller ideal. Om en process uppfyller dessa kriterier fullt ut är det en helt och hållet demokratisk process och sammanslutningens styre är ett fullständigt demokratiskt styre (Dahl. R 1989). 1. Effektivt deltagande 3

4 Under hela processen fram till dess att ett bindande beslut är fattat, bör medborgarna ha adekvata och lika möjligheter att uttrycka vilket slutligt avgörande de föredrar. De måste ha adekvata och lika möjligheter både att föra upp frågor på dagordningen och att förespråka det ena avgörandet framför det andra. 2. Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet. Under beslutsfattandet måste varje medborgare tillförsäkras lika möjligheter att uttrycka ett val som väger lika tungt som varje annan medborgares val. Vid det slutliga avgörandet, utgör dessa val och de enbart grunden för beslut. 3. Upplyst förståelse 4. Kontroll över dagordningen (Dahl, R 1989). Demokratiska institutioner och gynnsamma villkor Varje aktuell demokrati har alltid misslyckats med att nå upp till kriterierna för en demokratisk process som beskrivits tidigare. Dahl uppmärksammar oss också på att termen demokratiskt används både för att referera till ett mål eller ideal och till en aktualitet som endast är ett delvis uppfyllande av målet. Vad innebär det att ett land styrs demokratiskt? Vilka politiska institutioner är nödvändiga för att ett land ska vara demokratiskt? Dahl beskriver tre metoder för att få fram ett minimum krav på de politiska institutioner som krävs för att ett land ska vara demokratiskt. Dessa demokratiska institutioner är: 1. Elected officials. Control over government decisions about policy is constitutionally vested in officials elected by citizens. Thus modern, large-scale democratic governments are representative. 2. Free, fair, and frequent elections. Elected officials are chosen in frequent and fairly conducted elections in which coercion is comparatively uncommon. 3. Freedom of expression. Citizens have a right to express themselves without danger of severe punishment on political matters broadly defines, including criticism of officials, the government, the regime, the socioeconomic order, and the prevailing ideology. 4. Access to alternative sources of information. Citizens have a right to seek out alternative and independent sources of information from other citizens, experts, newspapers, magazines, books, telecommunications, and the like. Moreover, alternative sources of information actually exist that are not under the control of the government or any other single political group attempting to influence public political beliefs and attitudes, and these alternative sources are effectively protected by law. 4

5 5. Associational autonomy. To achieve their various rights, including those required for the effective operation of democratic political institutions, citizens also have a right to form relatively independent associations or organizations, including independent political parties and interest groups. 6. Inclusive citizenship. No adult permanently residing in the country and subject to its laws can be denied the rights that are available to others and are necessary to the five political institutions just listed. These include the rights to vote in the election of officials in free and fair elections; to run for elective office; to free expression; to form and participate in independent political organizations; to have access to independent sources of information s; and rights to other liberties and opportunities that may be necessary to the effective operation of the political institutions of large-scale democracy. (Dahl, R. s ) De senaste villkoren har tillkommit på senare tid. Allmän rösträtt är det som främst skiljer modern representativ demokrati från alla tidigare former av demokrati. Fem villkor inverkar signifikant på chanserna för demokrati i ett land. De fem villkoren är följande: Essential conditions for democracy: 1. Control of military and police by elected officials 2. Democratic beliefs and political culture 3. No strong foreign control hostile to democracy Favorable conditions for democracy: 4. A modern market economy and society 5. Weak subcultural pluralism (Dahl, R. s ) Dahl menar att ett land som har alla fem förutsättningar nästan säkert kommer att utveckla och behålla demokratiska institutioner. Ett land som däremot saknar alla fem villkor kommer extremt osannolikt att utveckla demokratiska institutioner. Om landet mot förmodan skulle det så kommer dessa inte att bli långvariga. Det finns ett mellanting där några är gynnsamma och några ogynnsamma, hur blir det då? Enligt dessa kriterier är Indien ett exempel på en osannolik demokrati (Dahl, R. s 1998). Indien en osannolik demokrati Med en befolkning på över en miljard är det högst osannolikt att landet kan upprätthålla demokratiska institutioner. Indien är det mest uppdelade landet i världen, inräknat språk, kast, klass, religion och region, vilka i sin tur är indelade i underdivisioner. Landets konstitution erkänner officiellt 15 språk och har inget nationellt språk. Omfattningen av språkproblemen 5

6 späds på av att minst en miljon indier talar ett av trettiofem distinkta språk. Dessutom används omkring tjugotvå tusen distinkta dialekter. Befolkningen består till 80 % av hinduer och resten i främst muslimer, förutom en stat, Kerela, som består av många kristna. Den enande effekt som hinduismen skulle kunna ha kompromissas strängt av kastsystemet som hinduismen föreskriver indier, sedan 1500 f Kr. Detta är i sig väldigt varierande liksom språket. Ett stort antal är dessutom uteslutna från de föreskrivna ärftliga kasten. Varje kast är sen uppdelat i oberäkneliga ärftliga underkast, inom vilkas sociala, bostads, och ofta yrkes gränser medlemmarna är begränsade. Indien är ett av världens fattigaste länder förklarades landet självständigt och antog en demokratisk konstitution Landet har lidit av upprepade kränkningar av grundläggande rättigheter. Dessutom är det ett av 10 av världens mest korrupta länder. Fastän Indiens politiska liv ofta är våldsamt och fortsätter de grundliga demokratiska institutionerna att fungera, vilket är emot all förmodan. Dahl menar att hur Indien lyckas bibehålla de demokratiska institutionerna kan förklaras av vissa aspekter hos landet. Detta är dels att flera av de gynnsamma villkoren som beskrivits ovan existerar i Indien. Efter att tidigare ha varit en brittisk koloni har Indiens militär utvecklat och behållit en lydnad till valda civila ledare. På det sättet har Indien varit befriade från det hot mot en demokratisk regering som de flesta utvecklingsländer utsätts för. Dahl menar att man säga att demokrati är Indiens nationalideologi. Dem som grundade det moderna Indien och ledde det till självständighet höll alla fast vid tron på demokrati och de hjälpte till att forma dess konstitution och politiska institutioner. Dessutom är Indien det enda landet i världen där hinduismens tankar och praxis delas så, att den förser de flesta indier med något liknande en gemensam identitet (Dahl, R. s 1998). Den utbredda fattigdomen tillsammans med multikulturella uppdelningen borde ge upphov till antidemokratiska rörelser starka nog att köra över demokratin och installera auktoritär diktatur, varför har inte det hänt frågar sig Dahl. Förklaringen är enligt honom att varje indier är medlem av en kulturell minoritet som är så liten att dess medlemmar inte har någon möjlighet att styra Indien själva. Dessutom tenderar dess att leva utspridda över olika regioner i Indien. Det får som konsekvens att de flesta minoriteter inte kan hoppas på att bilda ett eget land utanför Indiens gränser. Det finns alltså inget realistiskt alternativ till demokrati för de flesta. Detta visar enligt författaren att Indien är ett exempel på ett land som saknar ett eller flera villkor som gynnar demokrati, där demokrati är riskabel och osannolik men inte nödvändigtvis omöjligt (Dahl, R. 1998). 6

7 Analys Indien är en demokrati, speciellt genom att landet har alla de sex institutioner som beskrivits tidigare och som räknas som nödvändiga för demokrati. Dessa är en representativ regering, fria, rättvisa och regelbundna val, frihet i att uttrycka sig, tillgång till alternativa källor för information, associationellt självstyre, och ett inkluderande medlemskap. Att Indien även lyckas med att behålla demokratin beror mycket på att det uppfyller flera av de väsentliga villkoren för demokrati som kontroll över militär och polis genom valda ämbetsmän, politisk kultur och tro på demokrati och att landet inte har någon stark utrikes kontroll som är fientlig mot demokrati. Däremot är det svårt att säga att Indien uppfyller kriteriet om en svag subkulturell pluralism, med sin mångkulturalism och uppdelning av landet. Att uppmärksamma i sammanhanget är ändå att Indien är det enda landet i världen där hinduismens tankar och praxis delas så, att den förser de flesta indier med något liknande en gemensam identitet. Indien har ett flertal gånger blivit fällt för bristande mänskliga rättigheter. Den stora fattigdomen och brister i utbildning, hur går det ihop med demokratin? Dahl beskriver att de flesta demokratier brustit i de fem kriterierna för en demokratisk process, och eftersom denna hänger ihop med och följer av grundantaganden och tvärtom innebär det att dessa inte heller alltid följs. Dahl anser att om man accepterar grundantagandena, så måste man också acceptera kriterierna rimligtvis. Det gäller även åt motsatt håll, att om man förkastar kriterierna så förkastar man ett eller flera av grundantagandena. I en sammanslutning där grundantagandena gäller bör man värdera de politiska procedurerna utifrån fem kriterier som är normer, eller ideal. Om en process uppfyller dessa kriterier fullt ut är det en helt och hållet demokratisk process och sammanslutningens styre är ett fullständigt demokratiskt styre. Att speciellt grundantagande 2) om lika hänsyn till varje medlem och 5) om att knappa resurser ska fördelas rättvist, inte uppfylls av landet med den stora andelen fattiga och med kastsystemet som medlemmarna ärver sin plats i. Detta hänger även ihop med de fem kriterierna för en demokratisk process genom speciellt det tredje kriteriet om upplyst förståelse, innebär att bristande utbildning och fattigdom även inverkar på andra områden som exempelvis det första kriteriet på effektivt deltagande. Slutsats Indien är en demokrati i bemärkelsen att landet har de nödvändiga demokratiska institutionerna. Däremot uppfylls inte samtliga grundantaganden och därmed kriterierna för en demokratisk process inom landet fullt ut, vilket inte är nödvändigt för att vara en demokrati. 7

8 Källförteckning Beckman, Ludvig. Carbin, Maria. Mörkenstam, Ulf. Näsström, Sofia. Reinikainen, Jouni & Wendt, Maria Höjer (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori [2:a upplagan] (Malmö: Liber). Dahl, Robert A. (1998). On Democracy (New Haven: Yale University Press). 8