John Dewey: "The truly human way of living"
|
|
- Maja Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Statsvetenskapliga institutionen Samhällskunskap AB Ht 2008 Mats Lundström Demokrati i skolan? 1. Vad betyder "demokrati"? John Dewey: "The truly human way of living" Herbert Tingsten: Demokrati betyder vanligtvis..."en bestämd organisation av statsstyrelsen, en organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar - i praktiken huvudsakligen i form av val - är centrala moment". Tron på demokratin innebär en uppfattning om statsstyrelsens form, om tekniken för politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens innehåll och samhällets struktur. Alf Ross: Det demokratiska momentet, folkets inflytande på utövande av offentlig myndighet, kan variera med hänsyn till: 1. Intensitet, dvs. med hänsyn till omfånget av den personkrets som får tillstånd att deltaga i omröstningar och val. 2. Effektivitet, dvs. med hänsyn till den verkningsgrad, varmed folket förmår göra sina synpunkter gällande. 3. Extensitet, dvs. med hänsyn till den omfattning av den folkliga kontrollen av statsmaktens olika förgreningar.
2 Brian Barry: By democratic procedure I mean a method of determining the content of laws (and other legally binding decisions) such as that the preferences of the citizens have some formal connection with the outcome in which each counts equally. That is to say, I reject the notion that one should build into 'democracy' any constraints on the content of the outcomes produced, such as substantive equality, respect for human rights, concern for the general welfare, personal liberty, or the rule of law." Robert Dahl: Fullständig proceduriell demokrati innebär (idealtypsdefinition): 1. Jämlikhet i beslutsproceduren 2. Effektivt deltagande 3. Upplyst förståelse 4. Kontroll av dagordningen 5. Inklusivt demos I en modern demokratisk stat ("polyarki") motsvaras dessa principer av sju institutioner (realtypsdefinition): 1. Valda makthavare. 2. Fria och rättvisa val. 3. Allmän rösträtt. 4. Allmän valbarhet. 5. Yttrandefrihet. 6. Informationsfrihet. 7. Organisationsfrihet. 2
3 Dahl: Demokrati är en "kinesisk ask" med olika regulativa principer. Det viktiga är att den yttersta asken (staten) styrs demokratiskt. "Innehållsliga" demokratidefinitioner (Elvander) innebär att man inkluderar ett visst innehåll i beslut i defintionen av "demokrati". Exempel: Demokrati=def. medborgarstyre av en stat + löntagarstyrda företag ("ekonomisk demokrati") + jämlikhet + självförvaltning (av t.ex. skolor) + privat äganderätt + effektivitet + rättsstat + maktdelning + valfrihet Tingsten (Elvander): Innehållsliga demokratidefinitioner innebär ett oriktigt språkbruk, som leder till en osaklig argumentation för en politisk ståndpunkt som är förenlig med demokrati. Dominerande statsvetenskapligt språkbruk: Demokrati är i regel en deskriptiv term som refererar till en viss fördelning av makt över en stat. 3
4 Definitioner av "demokrati" uttrycker språkregler, inte moraliska normer. Definitioner av demokrati svarar inte på frågan: Varför är demokrati bra? 1. Procedurargument: Demokrati att alla medborgare ges samma rätt att delta i politiska beslut. 2. Folkviljeargument: Demokrati innebär att politiska beslut stämmer med "folkviljan" (Westerståhl) 3. Utfallsargument: Demokrati har goda konsekvenser. Exempel: 1. Demokrati utvecklar medborgarna moraliskt (J S Mill) 2. Demokrati leder till välfärd (Bentham) 3. Demokrati leder till man upptäcker och genomför rättvisa beslut (Habermas, Rousseau) 4. Demokrati leder till social och ekonomisk rättvisa (Rawls). 5. Demokrati leder till fred och stabilitet (Schumpeter). 4
5 Vad är skoldemokrati? Skoldemokrati innebär kollektiv maktutövning av elever på en skola inom en begränsad maktsfär. En hybrid mellan "brukarinflytande", "självförvaltning" och "lokaldemokrati". Hur tillämpa Dahls fem punkter? 1. Jämlikhet i beslutsprocedur: Allmänna val av elevrepresentanter? 2. Effektivt deltagande: Opinionsbildning, diskussion, dialog? 3. Upplyst förståelse: Insikter i beslutsalternativ och konsekvenser? 4. Kontroll av dagordningen: Vilket beslutsområde? 5. Inklusivt demos: Vilka fattar beslut och vilka påverkas av besluten? 5
6 Varför är skoldemokrati bra? Regeringens argument för elevmajoritet i lokala skolstyrelser (skoldemokrati): 1. Man respekterar Barnkonventionen (art. 12). Alla omyndiga har rätt att göra sin "stämma hörd" i frågor som angår dem. 2. Leder till "demokratisk fostran" - i värderingar och procedurer. 3. Leder till pedagogisk effektivitet - ökad lust och motivation för lärande. 4. Leder till bättre "kompetensutnyttjande". Tänkbara invändningar: 1. Barnkonventionen kräver rätt för individers inflytande. Elevdemokrati är ingen garanti för individers inflytande. Elevmajoriteter kan köra över individer och minoriteter i viktiga frågor. 2. Demokratisk fostran bör vara samhällsinriktad. Självförvaltning inte samma sak som demokrati. Elevdemokrati kan komma i konflikt med medborgarstyre. 6
7 3. Sambandet mellan elevdemokrati och effektivare inlärning är inte belagt. Individuellt inflytande kan vara viktigare. Elevdemokrati utan resurser kan vara frustrerande. Utsikter till måluppfyllelse kan vara viktigare än maktstrukturen. 4. Elevdemokrati behöver inte leda till "ökat kompetensutnyttjande". Den kan leda till minskat kompetensutnyttjande av rektor och lärare. Avgörande är vilka elever som väljs och vilka beslut de fattar. Institutionella problem: 1. Personval eller "partival"? 2. Valkretsindelning? 3. Mandatperiod? 4. Stabilt demos? 5. Maktsfär? 6. Tid tas från undervisning Sammanfattande kommentar: 1. Skoldemokrati innebär begränsad självförvaltning inom ramen för politisk demokrati. 2. Uppfostringsargumentet ger mest stöd för elevdemokrati. Men effekterna måste utvärderas. 3. Skoldemokratiska institutioner bör underbyggas med en skoldemokratisk överideologi som anger en legitimitetsgrund. 7
8 Fyra frågor för en skoldemokratisk överideologi : 1. Hur förhåller sig skoldemokrati till medborgardemokrati? 2. Hur förhåller sig elevdemokrati till elevers individuella inflytande och rättigheter? 3. Hur förhåller sig elevdemokrati till lärares och rektors professionella ansvar? 4. Hur förhåller sig elevdemokrati till skolpersonalens fackliga inflytande? 8
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merEn bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd
En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Hur och varför? Hur vi ska göra skolan bättre och höja elevernas resultat är en ständig debatt
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merSyntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merFortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merEventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Läs merGymnasieelevers inställning till lokal skolstyrelse med elevmajoritet - en enkätstudie
Gymnasieelevers inställning till lokal skolstyrelse med elevmajoritet - en enkätstudie Joel Gustavsson Jesper Lundvall C-uppsats 2005 Pedagogik med didaktisk inriktning C Handledare: Carsten Ljunggren
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merDemokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
Läs merHandlingsplan för ökat elevinflytande i
Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där
Läs merINDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN
Datum Sida 1 (5) INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN åk 1 åk 6 Antagen våren 2012 Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Individuell utvecklingsplan (IUP) Elevens individuella utvecklingsplan
Läs merIndivider och gemenskaper
Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS
ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merDen nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund
Läs merNorrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merIntraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt
Läs merVÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
Läs merTre grundläggande frågor
Demokratins ABC Tre grundläggande frågor Det fattas dagligen beslut i alla möjliga sammanhang som många berörs av. När bör den processen vara demokratisk och vad innebär det? I den här teoribakgrunden
Läs merLinköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället
Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merVision och Värdegrund Nyköpings Ungdomsfullmäktige
Vision och Värdegrund Nyköpings Ungdomsfullmäktige 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 4 Primära mål...5 Sekundära mål...5 Värdegrund... 6 Demokratiskt...6 Partipolitiskt obundet...6
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merBasutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning
Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merDossier. Dossier. Deutsche Ausgabe. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier Dossier Deutsche Ausgabe Europeisk språkportfolio European Language Portfolio Council of Europe The Council of Europe was established in
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merDN:s skolledarpris 1999
DN:s skolledarpris 1999 Gabriella Ekström visar att ett genomtänkt och personligt ledarskap gör skillnad i skolan. Stark värdegrund, tydliga kunskapskrav, stora ansträngningar för att ta in föräldrarna,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merSer man det som en angelägenhet att fatta demokratiska beslut i skolan?
Ser man det som en angelägenhet att fatta demokratiska beslut i skolan? Åsa Kihlander och Lena Olsson Inriktning/specialisering/LAU370 Handledare: Peter Esaiasson Examinator: Annika Bergström Rapportnummer:
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs mer2. Demokratins grunder.
2. Demokratins grunder. I en demokrati röstar medborgarna genom allmänna val som innebär instruktioner till de folkvalda oavsett partitillhörighet om hur landet ska styras. Detta är fastställt i grundlagen.
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merLära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning
Lära för livet Skolplan 2008-2011 Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning Utbildningsförvaltningen Kommunen har ansvar för att utbildningen genomförs
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merFoto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?
Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,
Läs merSkolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan.
Skolverket träffar elevorganisationerna för att tala med dem om deras syn på delaktighet och inflytande. Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna? Först träffar vi Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer.
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN
1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-10-26 203 St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 www.skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65 kansli@skurup.se Demokrati
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merSTYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN
6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merPedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Läs merNr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet
Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet Bangkok den 18 januari och 19 april 2002 Regeringen beslutade den 29 november 2001 att ingå överenskommelsen i form av skriftväxling. Överenskommelsen
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merFoucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist
Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merVem får se min bild? Till läraren
Lektionen handlar om ansvarsfull användning av digitala medier. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem får se bilden? 2. Dela försiktigt Sida 1 av 16 3. Sammanfatta 4. Fortsätt med nästa lektion
Läs merPolitisk teoretisk PM
Politisk teoretisk PM Seminarieuppgift 3 Demokratin, ett sätt att leva För många år sedan uppstod det som då kunde ses som ett fenomen och sedan kom att införas som en typ av statsskick, nämligen demokratin.
Läs merUtbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning?
Utbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning? Jonas Österberg, Kvalitetscontroller/Processledare, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg Stad Vuxenutbildningen i Göteborg Sfi, Komvux
Läs merSamtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting
Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. Var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige under förra mandatperioden drabbades
Läs merSollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling.
PM nr 31 2013-04-16 Sollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamheter som omfattas av planen Samtliga enheter inom Sollefteå gymnasium. Ansvariga för planen Planen upprättas
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merDemokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Läs merMedborgardialog och politiskt inflytande
Medborgardialog och politiskt inflytande Rätten till staden genom inbjudet deltagande? nazem.tahvilzadeh@abe.kth.se Telefon: 0707-913658 mellanplats.se Vad menas egentligen med social hållbarhet i staden?
Läs merPARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Läs merStatschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick
Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merKursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merNedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt. 2011 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne
Läs merRegelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Helixgymnasiet i Borlänge
Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Helixgymnasiet i Borlänge Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2009:84 Beslut Helixutbildningar AB Hindriksväg 3 795 70 Vikarbyn 2009-02-06
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs mer