Handlingsplan. för akut uppkomna krissituationer. Område 2, Läreda

Transkript

1 Område 2, Läreda Reviderad Handlingsplan för akut uppkomna krissituationer Område 2, Läreda

2 1 Allmänna riktlinjer Vid dödsfall När barn / elev dör När förälder eller syskon dör När personal dör Olyckshändelser Skolskjutsolycka Brand Olycka i kemi- eller slöjdsal Olycka utanför skolans område, t ex.drunkningsolycka Minnesstund Praktiska arrangemang Litteraturlista Bilagor... 8 Bilaga 1 - Till klasslärare som förlorat elev genom dödsfall... 8 Bilaga 2 översikt över olika reaktionsfaser... 9 Bilaga 3 exempel på olika åtgärder och rutiner Bilaga 4 goda råd om kris, första hjälpen Bilaga 5 råd till arbetsledare och chefer Bilaga 6 och 7 redovisas inte här. 1

3 1 Allmänna riktlinjer Den/de som drabbats av kris ska om möjligt tas om hand av en person som är känd. Viktigt att man känner förtroende för och är trygg med dem som får ta emot de första reaktionerna. Man bör ha tillgång till ett ostört rum med telefon. Ge något att dricka! Håll om! Se mer bilaga 1-3. Den som först får reda på att något hänt informerar bitr. rektor som kontaktar rektor. Krisgruppen på enheten träder in och får organisera den hjälp som behövs. Rektor är huvudansvarig för all information. Rektor ska informera till anhöriga, till personal och utåt till pressen. Vid behov kompletteras krisgruppen t ex med Hässleholms kommuns POSOMgrupp. POSOM-gruppen är kommunens beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid större olyckshändelser och vid katastrofer rörande individer och samhälle. POSOM-gruppens uppgifter är att 1. Vara stödpersoner till individer och familjer 2. Upprätta informations- och stödcentrum 3. Samverka med övriga av olyckan berörda organisationer och aktuella krisgrupper 4. Stå till räddningstjänstens förfogande med avlastnings- och stödsamtal 5. Verka för utbildning av egen organisation Information är mycket viktig för alla. Det är bättre att ha flera korta möten än få stora. Informationen ska ske fortlöpande angående insatta åtgärder, kunskap om händelseförloppet, händelseutvecklingen efter den akuta situationen och framförhållning kring berörda personer. Uppföljning sker i krisgruppen men kan också ske i klasser, personalgrupper eller i andra berörda konstellationer. Det ska då finnas med en samtalsledare och en iakttagare/medhjälpare som leder uppföljningsarbetet. 2 Vid dödsfall 2.1 När barn / elev dör Du som får information av föräldern, redogör i stora drag för enhetens handlingsplan. Inhämta förälderns medgivande att föra informationen vidare. Informera bitr. rektor om det inträffade. Bitr. rektor ansvarar för att en telefonkedja startar på den enhet där dödsfallet har inträffat. En aktuell personallista ska finnas som alla har hemma. Rektor informeras. Ta fram sorgelådan och ta del av handlingsplanen. Samtlig personal inom enheten inställer sig i personalrummet före skolans/verksamhetens början (eller så snabbt som möjligt) för att få information. Rektor informerar andra verksamheter i området. 2

4 Samtliga klasser informeras av undervisande lärare under första lektionen. Eleverna måste få möjlighet att ge utlopp för sina känslor, tala om sin sorg och om det som hänt så länge det behövs. Flaggan hissas på halv stång när samtliga på skolan är informerade. I den klass/barngrupp där barnet gått bör man tända ett ljus på bänken eller platsen där barnet brukade sitta. På så sätt markerar man minne, sorg och saknad på ett värdigt sätt. Se bilaga 1. Därefter måste klassen/barngruppen få möjlighet att bearbeta sina känslor genom att exempelvis gå ut på promenad, måla eller skriva av sig sina upplevelser till musik. Lämplig musik finns i sorgelådan. Sänd gärna ett brev hem med kortfattad information till alla föräldrar på skolan. Efter arbetsdagens slut återsamlas samtlig personal inom enheten för att bearbeta sina upplevelser med krisgruppen. Krisgruppen ska ha funnits till hands under hela dagen. Rektor sänder skolans/enhetens kondoleanser till föräldrarna/anhöriga i form av brev och t ex blommor. Om man vill sätta in en annons ska föräldrarna först ge sitt godkännande. Klasslärare/avdelningens personal ansvarar för kontinuerlig återkoppling till berörd förälder/anhörig. 2.2 När förälder eller syskon dör Klassläraren/avdelningspersonalen informerar i den berörda klassen/gruppen. Är det drabbade barnet i skolan/barnomsorgen, görs överenskommelse med barnet. För barnet är det viktigt att få bekräftelse från någon vuxen och från kamraterna om att vi vet och vi finns om du behöver oss! Tala om för övriga i klassen /barngruppen, att de inte ska vara rädda för att beröra vad som hänt. Krisgruppen informeras Koppla in elevvårdsteamet. Meddela övrig personal. Återkom till det inträffade även lång tid efteråt. 2.3 När personal dör All personal samlas för information. Information i samtliga klasser/barngrupper första lektionstimmen. I övrigt se planen för när en elev/barn dör. 3

5 3 Olyckshändelser 3.1 Skolskjutsolycka Rektor informeras. Två personer ur krisgruppen åker ut till olycksplatsen. En speciell lokal ska avsättas för omhändertagande av oskadade men chockade elever. En och samma vuxen ska finnas där hela tiden. Press hålles på avstånd. Viktigt att ge information kring olyckan så fort något nytt kommer fram. Filtar, dryck mm skaffas fram. För barnen välkända personer ska finnas med hela tiden ex skolvärd, klasslärare. Rektor ansvarar för kontakt med press och anhöriga. Förvaltningschef informeras. En telefonlinje för inkommande samtal ska alltid hållas öppen. Telefonen ska vara bemannad. Alla föräldrar med skolskjutsbarn informeras per telefon. Aktuella telefonlistor för alla klasser ska finnas med telefonnummer både hem och till föräldrarnas arbetsplatser. Föräldramöte med räddningstjänst, polis och sjukvårdspersonal hålles så snart som möjligt. Den första tiden efter olyckan bör en vuxen från skolan åka med i bussen för att vara till hands. 3.2 Brand Stäng fönster, dörrar och ventilation. Ring 112 Utrym på säkraste sätt.(glöm inte att kontrollera toaletter och andra småutrymmen) Försök begränsa brandens omfattning. Rektor informeras. Ring vaktmästargruppen för praktisk hjälp. Samla alla barn/elever i lämplig samlingslokal. Krisgruppen informerar först eleverna sedan föräldrarna. Föräldrarna får exakt samma korta meddelande per telefon, och besked om när de ska hämta hem sina barn och få ytterligare information. Ev. finns då representanter från räddningstjänsten närvarande och berättar vad som har hänt och vad som bör göras. Föräldrarna uppmanas att lyssna på Radio Kristianstad morgonen efter kl för vidare information om vad som gäller för dagen. All personal samlas för genomgång om hur vi går vidare. Att tänka på: All information som lämnas via telefon ska vara kort och nedskriven. Telefonlistor ska finnas på flera platser inom området. Rädda liv! 3.3 Olycka i kemi- eller slöjdsal Ta hand om skadade och/eller drabbade. Larma 112 och internt. Ge första hjälpen. Vid behov ska skolsköterskan hämtas. Krisgruppen samlas. Skolledningen ansvarar. 4

6 Ta kontakt med anhöriga. Följ med till sjukhus eller bostad. Ta hand om ev. vittnen till händelsen. Informera. Krisgruppen går runt och informerar elever och lärare i klassrum. När elever är hemskickade samlas personalen i aulan för information. Skolledningen ansvarar även för att personal som inte är på skolan informeras. Fatta beslut om specialinsatser. Skolledningen ansvarar. Informera kontinuerligt. Ta eventuellt kontakt med media. Rektor pressansvarig. När släpps eleverna? När skolledningen har bestämt hur nästa skoldag ska utformas. 3.4 Olycka utanför skolans område, t ex.drunkningsolycka Larma 112 Information till skolan bitr.rektor som sedan informerar rektor. Pressansvarig utses. Krisgruppen samlas. En speciell lokal ska avsättas för omhändertagande av oskadade men chockade elever. En och samma vuxen ska finnas där hela tiden. Press hålls på avstånd. Krisgruppen meddelar övriga barns föräldrar (gäller ej drabbad familj/familjer). Räddningstjänstens grupp POSOM kontaktas. Kriscenter upprättas. Berörd klass, personal och förälder träffas i eget upprättat kriscenter. I övrigt se dödsfall barn/elev. 4 Minnesstund Minnesstund ska präglas av att det är skolan som tar avsked av eleven. Den ska äga rum före begravningen. Minnesstunden kan innehålla Minnesord Musik Diktläsning Ljus och blommor För att detta avsked ska bli värdigt, är det bra om någon spelar piano eller något annat instrument när eleverna samlas. Inom förskolan bör samlingen anordnas vid första tillfället efter det att dödsfallet inträffat. Föräldramöte i berörd klass/barngrupp ska äga rum i samråd med elevvårdsteam, präst, bitr. rektor och klassföreståndare. Återkom till minnet av den döde även lång tid efter dödsfallet. Tänd ett ljus och ha en kort minnesstund. 5

7 5 Praktiska arrangemang Ansvarig för de praktiska arrangemangen är bitr. rektor på enheten. Flaggan ska hissas på halv stång vid dödsfall. Glöm inte anslag i personalrummet om anledningen till flaggningen. Detta för att informera dem som inte varit med på informationsmötet. Sorgelåda ska finnas lätt tillgänglig på väl synlig plats. Den bör innehålla: Handlingsplan Barnpsalmbok Ljus, tändstickor, ljusstakar Vas, duk Musikkassetter Pappersnäsdukar Aktuell telefonlista Diktbok Bok barn i sorg eller liknande Vid kristillfället måste man snabbt se till att det finns något att äta och dricka för de drabbade. 6

8 6 Litteraturlista Författare Titel Förlag Arnstein/Johnsen Barn sörjer Verbum Rädda Barnen Barn i kris, Rädda barnen Beredskapsplan för skolan Bratteli, Randi Cullberg Kris och utveckling Natur och kultur Davidsen /Nielsen Den onödiga smärtan Almqvist och Wiksell Dyregov, Atle Barn i sorg Studentlitteratur Johansson B/Larsson B Barns tankar om döden Natur och kultur Johnsson/Hagström En bro över mörka vatten Cordia Kide, Per En gång ska vi alla dö LIC-förlaget Kübler, Ross Om barn och döden Natur och Kultur Döden är livsviktig Döden Lewis, C.S Anteckningar under dagar Libris av sorg Lindgren, Astrid Bröderna Lejonhjärta Mio min Mio Kajsa Kavat Nils Karlsson Pyssling Orlenius, Kennert På ett dammkorn i Cordia Universum Reutersvärd, Maud Dagar med Knubbe Skeie, Eyvind Sommerlandet Luthe Sverkström, Lars Livet kring döden Verbum Socialstyrelsen Psykiskt och socialt Soc styr. 1991:2 omhändertagande vis stora olyckor och katastrofer Skolverket Beredd på det ofattbara Best nr 00:572 Cleve, Elisabeth En stor och en liten är Wahlström & Widstrand borta Andersson, Mariann Ingemarsson, Kristina Kris och katastrof en handbok för skolan Liber utbildning Fler böcker finns att hitta på nätet ex

9 7 Bilagor Bilaga 1 - Till klasslärare som förlorat elev genom dödsfall Till klasslärare som förlorat elev genom dödsfall Låt bänken stå kvar Gör bänken fin med blommor och ljus. På högstadiet kan ev. elevskåpet också bli en minnesplats. Spela stilla musik. Låt eleverna prata efter behov. Minns tillsammans vad barnet sa och gjorde. Titta på teckningar som barnet har gjort. Högläsning Låt barnen rita och skriva av sig sina upplevelser. Bearbetning efteråt är också viktigt, gärna gruppsamtal ledda av lärare eller elevvårdspersonal. Besök gravplatsen. Om barnen får gå hem, se till att någon finns hemma och att man där vet vad som inträffat. Läraren, tillsammans med eleverna bestämmer när man tar bort elevens bänk, gärna i samband med terminsslut. Förslag till minnesstund Stilla musik Psalm Tryggare kan ingen vara Minnesord av bitr. rektor/rektor Andakt av präst Tyst minut Diktläsning, gärna av eleverna Psalm Härlig är jorden Gärna liten måltid 8

10 Bilaga 2 översikt över olika reaktionsfaser Chockfasen avstängningsfasen - varar kort ögonblick till något dygn - individens funktionsförmåga sätts mer eller mindre ur spel - håller verkligheten ifrån sig - ej mottaglig för information - lugn yta ofta kaos inom bords - olika reaktioner man har under fasen är affekt, tystnad, paralyserad - fysiska symtom som kräkningar, darrningar, frysningar, svettningar, hjärtklappning, ofrivillig urinavgång, ont i ryggen, klump i halsen. Reaktionsfasen repetitionsfasen - kan vara upptill ett par månader - inträder när individen inte längre kan förneka det som hänt - inser gradvis den svåra situationen - försöker finna mening i det som hänt - ofta ältas samma problem om igen vilket är ett sätt att försöka bemästra det som hänt - chock och reaktionsfasen utgör tillsammans krisens akuta del - vanliga reaktioner är aggressivitet, desperata handlingar, självförakt, koncentrationssvårigheter, beslutsvånda, isolering, projektion (någon annans fel). Bearbetningsfasen reparationsfasen - när de akuta stadierna börjar klinga av går man över i en reparationsfas - den kan pågå under ett halvt år upp till ett år - man börjas så smått intressera sig för omvärlden - livet blir åter viktigt - återupptar gamla aktiviteter - blickar långsamt framåt - livsglädjen kommer tillbaka. Nyordningsfasen avslutningsfasen - gått igenom påfrestningarna och bearbetat dem på rätt sätt vilket gör att man kan lämna det förflutna bakom sig även om en ärrbildning kommer att finnas kvar. - Om den drabbade saknar stöd hos andra människor i omgivningen eller om de reagerar negativt på försöken till kontakt så finns risk att individen fastnar i något av de beskrivna beteendemönstren. En genomgången kris är ofta en styrka! 9

11 Bilaga 3 exempel på olika åtgärder och rutiner En kom ihåg lista ansvar genomfört ta hand om skadade och/eller drabbade ge första hjälpen följ med till sjukhus eller bostad ta hand om vittne till händelsen ta kontakt med anhöriga informera arbetskamrater fatta beslut om specialistinsatser samla arbetskamraterna informera ta eventuellt kontakt med media 10

12 Bilaga 4 goda råd om kris, första hjälpen Säg vem du är om du inte redan är känd och gör klart för den drabbade att din hjälp är menad som ett erbjudande. Lyssna till den drabbade mer än du pratar själv. Inrikta samtalet på den drabbades aktuella problem och symtom. Var ärlig mot den drabbade. Hjälp den drabbade att realistiskt se sin situation i ögonen. Låt den drabbade beskriva skeendet. Du kan korrigera uppenbara missuppfattningar eller förvrängningar. Hjälp den drabbade att acceptera att ta emot hjälp. Acceptera den drabbades känslor som de är och hjälp vederbörande att fritt våga uttrycka känslor av sorg, smärta, skuldkänslor och aggressivitet. Förmedla en positiv grundstämning och ge den drabbade hopp om att reaktionen kommer att gå över. Känn och godta din egen begränsning som hjälpare. Bilaga 5 råd till arbetsledare och chefer Arbetsledare och chefer bör direkt efter en psykiskt påfrestande situation eller omskakande händelse vidta följande åtgärder: Samla alla inblandade efter händelsen på en trygg och avskärmad plats. Låt de inblandade få möjlighet att tillsammans prata av sig och vädra känslor. Alla ska också ges möjlighet att ringa telefonsamtal. Sänd inte hem någon före denna samling. Någon utbildad person bör informera om vilka reaktioner som kan förväntas. Ordna ett nätverk av kamratstöd. Alla ska ha tillgång till en arbetskamrat att ringa under kvällen eller natten om det skulle behövas. Att hemma möta fyra tomma väggar eller en partner, som kanske undrar varför man utsätter sig för en så riskfylld situation, kan vara svårt. Ansvar - skuld. Leta inte efter syndabockar eller fel. Det är chefens/arbetsledarens uppgift att bära gruppens påfrestningar. Han/hon ska vara öppen, mottagande och i detta skede ta på sig ansvaret/skulden och fungera som container. Diskussionen om eventuellt ändrade arbetsrutiner och arbetsmetodik hör inte hemma här, utan får vänta till ett senare tillfälle. Dagen efter (15-24 timmar efteråt), när chocken släppt, ska de inblandade kallas till ett första debriefingmöte. Ingen sjukskrivning om det inte är absolut nödvändigt. Det leder ofta istället till isolering. Kontakten med kollegor och arbetsgrupp är viktig, annars kan det lätt uppstå negativa följdverkningar. Hämtat ur Debriefing Krisstöd ASS. Ovanstående riktlinjer kan även användas i andra situationer än en arbetsplatsolycka. 11