Årsredovisning Förvaltningstotalt VS

Transkript

1 RAPPORT 1 (34) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Västmanlands sjukhus kan kort summera 2016 inom de väsentliga perspektiven enligt följande: Kvalitet Medicinklinikerna i Köping och Västerås erhöll Swedehearts kvalitetsutmärkelse för bästa hjärtsjukvård. Medicinkliniken i Köping har, som första sjukhus, två år i rad erhållit utmärkelsen Sveriges strokesjukhus. Kärlkirurgiska kliniken blev Sveriges bästa klinik i Swedvasc avseende sekundär prevention. Röntgenkliniken nu certifierade enligt ISO Över sverigesnitt avseende helhetsintryck för sluten- och öppenvård i den nationella patientenkäten. Tredje plats i nationell ranking avseende jämställd vård. Aktuella målnivåer för öppna jämförelser uppnås för 68% av indikatorerna, vilket anses tillfredsställande. Att kvaliteten generellt faller väl ut verifieras i SKLs resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden där Landstinget Västmanland placerar sig på sjätte plats av 21 landsting i en samlad bedömning avseende alla ingående indikatorer. Medarbetare Ökad sjukfrånvaro och ökad inhyrning från externa företag. Aktiviteten Optimerad kompetensbemanning går nu in i en genomförandefas. Produktion Ekonomi Ökad produktion i både slutenvård och öppenvård. Bra tillgänglighet för besök, bland de bästa i Sverige. Tillgänglighet för åtgärder har ett genomsnittligt utfall. Resultatförbättring mot föregående år. Högt kostnadstryck för inhyrning, diagnostik och köpt vård. Viktiga händelser Viktiga händelser i början av året var införande av robotkirurgi, uppstart av primärvårdens jourmottagning i anslutning till sjukhuset och Medicinklinikens nya intermediärvårdsavdelning (MIMA) i syfte att avlasta intensivvårdsverksamheten. Uppstarterna har fungerat väl. Alla klinikledningar deltog under våren i designdialogen avseende behov av vårdplatser och struktur för verksamhetsflöden inför fortsättning av projektet kring nytt operations- och diagnostikhus samt eventuellt nya vårdavdelningar. Under hösten genomförde landstinget en studieresa till England och Holland för att under några dagar studera sjukhus som nyligen genomfört ny- och ombyggnationer. Därefter har arbetet med en ny lokalförsörjningsplan startat. Arbetet med standardiserade vårdförlopp och nivåstrukturering inom cancervården pågår, fem vårdförlopp genomfördes 2015 och ytterligare 13 har startats Som ett led i det har även diagnostiskt centrum startats upp i augusti, vars syfte är att fånga potentiellt allvarliga symptom i ett tidigt skede.

2 RAPPORT 2 (34) För första gången sedan 2012 ökar produktionen för samtliga mätvärden inom både sluten- och öppenvård samt operationer. Sista tertialet var ökningen tydlig inom framförallt slutenvården. Effektivisering av operationsverksamheten samt ett högt söktryck bidrog till ökningen. Arbetet med verksamhetsplanen För att på ett ordnat sätt hantera arbetet med att få ekonomisk balans i sjukhusets verksamhet finns en tre års horisont, I hela detta arbete är tillit och mandat till verksamhetscheferna av yttersta vikt. Grunden för det pågående arbetet är den verksamhetsplan som tagits fram i sjukhusledningen inför 2016 och till stora delar fortsätter in i Avgörande för att arbetet blir framgångsrikt är att kraftfullt fokusera på god kontroll över uppdrag, produktion och bemanning. Under hösten har ett analysarbete genomförts för att förbättra kunskapen om kostnadslägen och förbättra nyckeltalen till Syftet är att på ett effektivare sätt hantera uppföljning och avvikelser. Arbetet med aktiviteter enligt förvaltningens verksamhetsplan pågår: - Utredningen om internmedicin, geriatrik och AH har gått över i planeringsfas med inriktningen att utveckla och utöka den mobila vården i syfte att stärka vården av de mest sjuka äldre utanför sjukhuset. - Utredning för att kartlägga och optimera operationskapaciteten har genomförts. Initiala justeringar gjordes inför hösten vilket resulterat i högre produktion och ökad knivtid. Vidare har den lett till bildandet av en strategisk planeringsgrupp för sjukhusets samlade opererande verksamhet. En tilläggsutredning av operationsflödet kopplat till bemanning har påbörjats före årsskiftet. - Arbetet med kunskapsstyrning stödjer intentionen att i alla moment i verksamheten fokusera på kvalitet, dels i det direkta patientarbetet, dels för att vidmakthålla eller förbättra läget för indikatorerna i Öppna jämförelser. Bilagt återfinns bokslutet för kunskapsstyrning som beskriver arbetet i detalj. - Arbetet med att utveckla controllerfunktionen har pågått under året, och från och med februari 2017 kommer kliniker med mer omfattande behov av stöd att ha sin controller fysiskt på plats i verksamheten och ingå i ledningsgruppen. - Arbetet med att jämföra nationella kostnadslägen för olika kliniker gjordes inför budgetprocessen Under hösten har analysen fokuserat på sjukhusnivå nationellt. Arbetet har varit meningsfullt och intentionen är att ytterligare stärka kunskapsläget.

3 RAPPORT 3 (34) - Optimerad kompetensbemanning inkluderar tre delprojekt: Organisation/verkställighet, bemanningsrevision/produktion, arbetstidsmodeller/ersättningar. Arbetet har övergått i genomförandefas och är för oss avgörande för att lyckas stabilisera och effektivisera bemanningen på sjukhuset. - Akutläkarfunktionen har börjat analyseras. I ett första steg har hittillsvarande erfarenheter från projekt ute i landet inhämtats och sammanställts. En projektgrupp arbetar vidare med överväganden och förslag på framtida inriktning och organisation. - Avseende aktiviteten att förbättra externa intäkter finns sedan 1 november en ansvarig för marknads- och försäljningsarbetet. Ett analysarbete pågår och under våren 2017 ska en plan presenteras. Ekonomiskt utfall, kostnadsutveckling och kostnadsläge Förvaltningens resultat uppgår till -113 mkr, en förbättring mot föregående år med +64 mkr. Ca hälften av förbättringen avser engångseffekter i intern finansiering och ca hälften avser en real förbättring. Många kliniker har stabiliserat sitt ekonomiska läge och förbättrat sin kostnadskontroll. Avvikelsen mot budget är framförallt hänförlig till bemanningsrelaterade kostnader, t ex extern inhyrning och övertid, samt kostnader för köpt vård. Bruttokostnadsutvecklingen på 4,0% är den lägsta sedan Målvärdet om en lägre kostnadsutvecklingstakt per DRG-poäng än genomsnittet för länssjukhusen uppnås. I diagram i ekonomiperspektivet visar sjukhuset ett bra utfall jämfört med liknande landsting, med en lägre kostnadsutveckling över en 10-årsperiod, där sista året 2015 också devierar positivt. Sjukhusets kostnadsläge för den somatiska specialistvården står sig väl i en nationell jämförelse, se vidare diagram i ekonomiperspektivet. Avslutande bedömning Läget inom svensk sjukhusvård präglas sedan flera år av en instabil bemanningssituation framförallt orsakad av sjuksköterskebrist. Förutom detta är en åldrande befolkning, teknologi- och läkemedelsutveckling samt ett öppnare vårdutbud utmaningar när det gäller att ha kontroll över kostnadsutvecklingstakten. Tecken tyder på en stabilisering av förvaltningens ekonomiska situation, men utmaningarna ovan måste hanteras löpande. Förvaltningens samlade verksamhetsplan syftar till att angripa frågorna i grunden. Att inom det samlade uppdraget för somatisk akutsjukvård inom länet skapa stabilitet och effektivitet avseende produktion och bemanning är helt prioriterat. Fortsatt kontroll på kostnadsutvecklingen är viktigt, och väsentligt för det är att aktiviteterna i optimerad kompetensbemanning nu gått in i genomförandefas.

4 RAPPORT 4 (34) Bildandet av storregion har stannat av vilket kommer att kräva strategiska överväganden kring nivåstrukturering och annat utvecklings- och samarbete inom nuvarande samverkansregion. Kvalitet, effektivitet och en bra arbetssituation är förutsättningar för att vara en framgångsrik aktör i framtiden. Principerna runt kunskapsstyrning, produktionsstyrning och ekonomistyrning är centrala dimensioner i förändringsarbetet. MEDBORGARE/PATIENTPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande mått: Antal personer hänvisade till hälsocenter Ökad användning av mina vårdkontakter Andel som fått besök/åtgärd inom 60/60 dagar Andel patienter som väntat högst fyra timmar på akutmottagningen Remissflöde Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och uppföljningsmått Kvalitet, tillgänglighet, e-hälsa samt god och jämlik vård Kvalitet Andel målsatta kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser som når lokalt eller nationellt uppsatta mål är 68%. Målvärdet för 2016 på 70% uppnås inte, men resultatet bedöms ändå vara tillfredsställande, dels mot bakgrund att mätning mot fasta målnivåer är något nytt, vilket innebär att målnivåerna blir osäkra framförallt på kort sikt, dels att målnivåerna anses ambitiöst satta. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målnivåerna, men för vissa indikatorer kommer det att behövas längre tid. Den medicinska kvaliteten står sig generellt väl i nationell jämförelse. Detta framgår i SKLs rapport Resultatöversikt för landsting på 16 hälso- och sjukvårdsområden, baserad på indikatorer i Vården i siffror. Västmanland kommer väl ut vid sammanställningen, som nummer sex av 21 landsting. Enligt Vårdbarometern har 70% av invånarna som besvarat enkäten ett mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen i länet, vilket är högre än rikssnittets 68 %. I bilaga Kunskapsbokslut 2016 finns en mer utförlig beskrivning av vårdens kvalitet. Tillgänglighet När det gäller vårdgarantins 90 dagar för besök redovisade Landstinget Västmanland den bästa tillgängligheten av alla landsting under perioden februari april med ett värde över 95 %. Trots att värdet sjunkit lite tillhör Västmanland fortfarande de fem bästa i Sverige. Medelvärdet för året visar på en ökning på 1,7 procentenheter i jämförelse mot föregående år.

5 RAPPORT 5 (34) Förvaltningens tillgänglighetssiffror för besök inom 60 dagar förbättrades successivt fram till semesterperioden och målvärdet på 80 % klarades i maj och juni. Efter semesterperioden sjönk värdena för att under de sista månaderna förbättras igen. Ett medelvärde för hela året visar en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående år. Väntetiderna till operation fortsätter att öka vilket till största delen kan kopplas till bristen på operationsoch anestesisjuksköterskor på Operationskliniken. Följden av detta kan framför allt ses inom vårdgarantins 90 dagar där medelvärdet för året är 9,7 procentenheter lägre än För tillgängligheten inom 60 dagar bibehålls värdet på grund av en tydlig prioritering av cancer och akuta patienter som blir opererade inom måldatum. Under året har värdet för antalet färdigbehandlade patienter inom fyra timmar på akutmottagningarna pendlat mellan %. Målvärdet nås inte vilket kan förklaras av ett fortsatt högt inflöde samt den ansträngda vårdplatssituationen. Antalet färdigbehandlade patienter inom 4 timmar har ökat från 2012 till 2016 med 4,2 %. Antalet besök totalt på akutmottagningarna har under samma period ökat med ca 7 %. Jourmottagningen har trots sortering inte avlastat sjukhusets akutmottagning. Inflödet av remisser är oförändrat jämfört med föregående år på förvaltningsnivå. Bidragande orsak till att inflödet inte ökar är bland annat ett fortsatt gemensamt arbete tillsammans med primärvården genom etablerade samverkansdokument. Enligt Vårdbarometern anser 54 % att väntetider till besök och behandling på sjukhusen i länet är rimliga. Detta är en ökning från år 2015 då endast 39 % ansåg att väntetiderna var rimliga. Rikssnittet är 51 %. E-Hälsa Andel invånare som anslutit sig till Mina Vårdkontakter är landstingsövergripande 39 %, därmed nås målvärdet. Västmanland sjukhus har bidragit genom ett brett utbud av e-tjänster och genom fortsatt införande av direkt tidbokning. Antalet e-tjänster har utökats i ett samarbete med hälsocenter och tobaksenheten. Åtta kliniker har under året infört direkt tidbokning via webben för utvalda diagnosgrupper, i nuläget erbjuder 11 av 19 kliniker webbtidbokning. Exempel på effekter är bland annat minskat tryck på telefonrådgivning till specialistmödravården och kirurgmottagningen. En positiv utveckling är att flera av de kliniker som startat planerar för att utöka webbokning till flera diagnosgrupper alternativt typer av besök. Inför 2017 kommer uppgradering av Cosmic påverka införandetakten. Projektet Hälsocenter i Mina vårdkontakter, där förvaltningen varit drivande, är avslutat och hälsocenter samt Tobaksenheten erbjuder nu flera e-tjänster på startsidan. E-tjänsterna används och antalet deltagare har ökat på Hälsocenter, 888 deltagare 2016 jämfört med 755 år Genom ett bra samarbete med Hälsocenter arbetar förvaltningen inte bara för ett bättre hälsoläge utan även för ökad tillgänglighet och patientmedverkan. Som ett led i det arbetet har basutbudet av e-tjänster utökats med tjänsten Vill du förbättra din hälsa gällande vikt, kost, motion, sömn och stresshantering? Denna tjänst riktas direkt till Hälsocenter utan kliniken som mellanled. De opererande klinikernas e-

6 RAPPORT 6 (34) tjänsteutbud har även utökats med tjänsten Rökstopp inför operation, i det här fallet med direktlänk till Tobaksenheten. I februari 2017 blir alla hälsocenter i länet enheter i Cosmic och kommer då att kunna ta emot konsultationsremisser från vården. Gemensamt journalsystem underlättar flöden och uppföljning. God och jämlik vård Som en del i landstingets handlingsplan för en jämlik vård har förvaltningen genomfört en litteraturstudie och nulägesbeskrivning av deltagandet i mammografi- och aorta screening. De förslag som presenteras i rapporten kommer att bearbetas under Förvaltningen har aktivt deltagit i en arbetsgrupp där revidering av handlingsplanen, Delaktighet för personer med funktionsnedsättning skett under året. Förvaltningen har utbildat 36 barnrättspiloter. Barnrättspiloternas uppdrag är att utifrån rådande lagstiftning vara ett stöd i olika barnrättsfrågor i sin verksamhet. Ett nätverk har inrättats för att fortsätta värna om att barns lagligliga rättigheter efterföljs. Det kan vara till exempel rätten till information och delaktighet, att få framföra sina åsikter samt att få vistas i en barnvänlig miljö i landstingets olika verksamheter. Åtgärder Tillgänglighet Förvaltningen har under året aktivt arbetat med att integrera produktionen i övergripande planering och uppföljningsprocess för att få en koppling till budget och utfall. Eftersom det idag inte finns någon koppling i utdata mellan ekonomi, personal och produktion har förvaltningen startat ett arbete under hösten för att ta fram en kravspecifikation för de verktyg som behövs i arbetet. Det pågår ständiga förbättringar för att effektivisera patientflödet inom vården, några exempel är; - Neurologens Gaffelmottagning, som innebär att en specialist handleder ett antal underläkare under mottagningsbesök vilket ger en högre kapacitet och lärande. Detta har lett till att verksamheten reducerat antalet hyrläkare samt ökat besöken med 89% under de senaste 5 åren. - Akutmottagningen i Köping har infört ett akut geriatrisk spår. - Infektionsmottagningen har infört One Stop Clinic, som innebär att röntgenundersökning, provtagning och läkarbesök görs vid ett och samma tillfälle. Ett koncept som kärlmottagningen haft under en längre tid. - Laboratoriemedicin har infört automation för akuta blodprover samt blododling på jourlaboratoriet, vilket ger kortare svarstider. - Kirurgkliniken har ett standardiserat omhändertagande efter planerad operation (ERAS) detta arbetssätt har nu utvecklats och inkluderar även akuta patienter.

7 RAPPORT 7 (34) Vid jourmottagningens öppnande i Västerås under våren 2016 har akutmottagningen infört en "Front Nurse" funktion, som syftar till patientstyrning mellan akutmottagningen och jourmottagningen. Under året har rådgivningsstöd för akutmottagningens sjuksköterskor införts för att öka patientsäkerheten och styrning till rätt vårdnivå. Under hösten har "Front Nurse" kompletterats med läkare samt distriktssjuksköterskor under några veckor. Utvärderingen visade på att sorteringsdokumentet fungerar väl samt att distriktssjuksköterskans kompetens var mycket värdefull och skulle vara ett bra komplement. Trots ökad läkarbemanning fram till klockan 21 på akutmottagningen i Köping, men också tillgång till högre kompetens dagtid (specialistläkare) ses ingen förkortning av överföringstiden. Däremot bedöms patienter snabbare av läkare jämfört med tidigare. Fortsatt utveckling av snabbspår för större patientgrupper till exempel höft, stroke, blodbrist och geriatrik. Utredning angående Akutläkare vid akutmottagningen i Västerås kommer att redovisas under första kvartalet Från januari 2017 öppnar Operationskliniken ytterligare en operationssal. Inför detta har den totala salsfördelningen gåtts igenom och uppdaterats utifrån medicinska prioriteringar och väntetider. För att ytterligare säkerställa att operationsresurserna används så effektivt som möjligt har även en strategisk operationsgrupp skapats. Huvuduppgiften för denna grupp är att ta fram relevanta underlag och mätetal som ska ligga till grund för beslut i operationsrådet. Parallellt med detta fortsätter även genomlysningar av scheman så rätt bemanning finns på plats samt omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesroller. Omfördelningen av arbetsuppgifter är en viktig del på de klinikerna som har brist på vissa specialistkompetenser. Produktionsråd har inrättats på flera klinker för att öka delaktighet och ansvarstagande. De kliniker som visar de lägsta tillgänglighetsvärdena eller en negativ trend kommer även i fortsättningen att kallas på extra uppföljningsmöten. Samlad bedömning Den medicinska kvaliteten inom förvaltningen står sig väl i nationell jämförelse vilket bekräftas i Vårdbarometern där invånarna har ett högt förtroende. Kunskapsstyrningen bidrar till att kvalitetssäkrad kunskaps sprids och används inom alla verksamheter vilket är ett långsiktigt arbete. Tillgängligheten för besök har förbättrats jämfört med föregående år vilket också kan ses i en nationell jämförelse där förvaltningen under året tillhör de fem bästa i Sverige.

8 RAPPORT 8 (34) Stort fokus på förvaltningens långsiktiga målsättning, rätt vård i rätt tid, säker vård och vård anpassad till våra resurser som syftar till fortsatt arbete med ständiga förbättringar för att effektivisera patientflödet och öppna stängda operationssalar samt öka antalet disponibla vårdplatser. Digitala tekniker, som redan nu finns tillgängliga, har potential att i grunden förändra vårdsystemet. Digitala lösningar och det nya arbetssätt som det möjliggör kan ge patienterna ett större inflytande över sin egen hälsa och vård. Samtidigt kan de bidra till att göra vården mer tillgänglig och den medicinska kvaliteten högre. En viktig konsekvens av allt detta är det senaste decenniets utveckling, där kostnaderna för hälsooch sjukvården växer snabbare än BNP, kan bromsas. Införande av integrerade journalsystem, system för vårdkonsultation över internet och för distansövervakning av äldre och kroniskt sjuka är åtgärder med stor potential- och som bör prioriteras. PROCESS/PRODUKTIONSPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande mått: Andel klassificerade avvikelser Andel inom fyra veckor allvarlighetsbedömda avvikelser Procentuell ökning av kostnad per DRG poäng inom somatisk slutenvård Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och uppföljningsmått Patientsäkerhet, vårdproduktion, allmän säkerhet och miljö Patientsäkerhet Våren 2016 inträffade en smittspridning av Vankomycinresistenta enterokocker, VRE på Västmanland sjukhus Västerås. Erfarenheterna från det tidigare VRE-utbrottet resulterade i en tydlig handlingsplan och kommunikationsplan vid smittutbrott, vilka sattes på prov i skarpt läge. Den operativa arbetsgruppen med bred representation och tydligt beslutsmandat visade sig vara en framgångsfaktor och som resulterade i en begränsad smittspridning. Totalt har 20 Lex Maria-anmälningar gjorts under 2016, fördelat på sju med risk för allvarlig vårdskada och tio som medfört allvarlig vårdskada samt tre suicid (2015 totalt 13 varav sju med risk för allvarlig vårdskada, inga suicid). Målsättningen är att kvoten risk för allvarlig vårdskada ska öka jämfört med inträffad vårdskada har inte infriats.

9 RAPPORT 9 (34) I förvaltningen har 32 medarbetare genomgått grundutbildning i suicid och ytterligare 24 har genomgått en fördjupad utbildning. Ett antal kliniker har valt att utbilda enstaka nyckelpersoner. En klinik har valt att utbilda ett större antal, som en del i det förebyggande arbetet då självmord inträffat efter att patienten vårdats på kliniken. Klinikbunden markörbaserad journalgranskning har inte kommit igång. Orsaken är relaterad till bristande möjlighet att avsätta personalresurser på kliniken för arbetet. Dock sker journalgranskning på hudkliniken och även inom ambulanssjukvården samt på kirurgkliniken, då i syfte att undersöka följsamhet till vårdprogram och följsamhet till behandlingsriktlinjer. Andelen inom fyra veckor allvarlighetsbedömda patientavvikelser uppnås inte för förvaltningen som helhet. För december är data uttaget i förtid, vilket medför att vissa ärenden troligen inte bearbetats klart. Fortsatt klassificeras ärenden som negativ händelse/olycka trots att så inte är fallet, men också att ärenden som klassats som tillbud skulle varit negativ händelse. Övriga patientsäkerhets relaterade parametrar finns att återhämta i bilaga Kunskapsbokslut Vårdproduktion Produktionen under 2016 har ökat både inom öppenvården och slutenvården i jämförelse mot föregående år och lagda produktionsplaner. De planerade läkarbesöken visar en ökning med 4,1% och det är Medicinkliniken, Urologkliniken och Västmanlands sjukhus Köping som står för de största ökningarna. De akuta besöken har ökat med ca 1 %. Inom sjukvårdande behandling är ökningen 4,3% och där finns den största ökningen inom hörapparatutprovning, strålbehandling och cytostatikabehandling. Detta beror på rekrytering av audionomer, ökat antal cancerpatienter samt ökat behov av strålbehandling. Det totala antalet operationer har ökat med 5,7%, största ökningen finns inom de klinikegna operationerna (11,4%). Även de dagkirurgiska operationerna ökar vilket har en koppling till den omfördelning av operationssalar som genomfördes i Köping under våren. Slutenvårdsoperationerna ligger på samma nivå som 2015 men antalet knivtimmar visar en ökning med 5,4%. Orsak till denna ökning är att flera långa och komplicerade operationer genomförts samt lyckade förbättringsarbeten. Inom slutenvården har antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat med 1,7% respektive 0,8 %. Medelvårdtiden ligger kvar på samma nivå som 2015 med 5,5 dagar. Att det har varit en hög belastning under året bestyrker beläggningsgraden som ökat från 95% till 98%. Även detta år har följsamheten till lagda produktionsplaner varit god. Vid årets slut låg 15 av 17 kliniker inom det godkända målvärdet för läkarbesöken och fyra av sju kliniker klarade målvärdet för operationerna.

10 RAPPORT 10 (34) Förvaltningens kostnad per DRG-poäng ökade med 4,7% mellan 2014 och 2015, till kr. Poängkostnaden för länssjukhusgruppen ökade med 6,6% motsvarande period, vilket gör att målet uppnåddes med god marginal. Förvaltningen har framförallt via aktiviteterna kunskapsstyrning och effektivisering av produktionsprocessen arbetat med bättre flöden inom slutenvården. Detta visar sig också om man jämför medelvårdtiderna med den nationella KPP-databasen, där förvaltningen ligger i nivå med övriga länssjukhus på nio av de tio mest kostnadskrävande DRG. För återinläggningar inom 30 dagar ses en viss ökning, vissa kliniker har haft en ökning av antalet återinläggningar jämfört med föregående år medan andra kliniker har minskat antal återinläggningar En orsak till återinläggningar kan vara att vårdplatsbristen leder till att patienter skrivs ut innan de är färdigbehandlade. Optimistiska vårdplaneringar vad gäller kommunala insatser kan också påverka återinläggningar samt bristande läkarstöd i den kommunala hemsjukvården. När det gäller undvikbar slutenvård har antalet vårdtillfällen ökat jämfört med föregående år. I slutrapporten för projektet Äldresamordnare på Akutkliniken framgår att cirka 20 personer över 80 år söker akutmottagningen per månad, trots att behov av akutsjukvård inte föreligger. I flera av dessa fall råder en så kallad ohållbar hemsituation vilket gör att patienterna skrivs in i slutenvården. För diagnossatta vårdtillfällen nås inte målet. Orsaken till detta är brist på medicinska sekreterare inom vissa verksamheter. Registrering i Senior Alert har avslutats och kommer ersättas med riskbedömningar och vårdprevention i journalen. En sammanhållen dokumentation i journalen skapar förutsättningar för ökad patientsäkerhet. Förvaltningen arbetar aktivt med standardiserade vårdförlopp vilket innebär att ingen cancerpatienter skall behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Under 2016 har 13 standardiserade vårdförlopp startat, totalt sett pågår 18 vårdförlopp. Berörda enheter visar stort engagemang i arbetet och flera av de första vårdförloppen visar reducerade ledtider.

11 RAPPORT 11 (34) Kravet på de diagnostiska verksamheterna och då framförallt patologi och röntgen som är involverade i samtliga vårdförlopp har ökat (se bilaga Kunskapsbokslut 2016). Allmän säkerhet Störningar i vattenförsörjningen till Västmanlands sjukhus Västerås och Köping har inträffat vid ett flertal tillfällen under året. Hot och våld mot personal har ökat i omfattning liksom stölder. En trend är att personer vistas på sjukhusen och dess närområde utan anledning. Stölder av cyklar och stöld ur parkerade bilar har förekommit under året. Skadegörelse i form av graffitti och fönsterkrossning är ett återkommande problem. Miljö Totalt har medarbetare från Västmanlands sjukhus genomfört grundläggande miljöutbildning. Det motsvarar en ökning med nästan 500 medarbetare mot föregående år. Totalt har antibiotikaförskrivningen från Västmanlands sjukhus ökat från 67,9 till 69,2 recept per tusen invånare mellan 2015 och 2016, totalt för Västmanland är ökningen från 323 till 328 recept per tusen invånare. Det långsiktiga nationella målet är 250 recept per tusen invånare. Under året infördes ett nytt kemikaliehanteringssystem KLARA för att uppfylla kraven i kemikalielagstiftningen. Utbildning av kemikalieombud har genomförts. Åtgärder Patientsäkerhet En central händelseanalys genomfördes efter avslutat VRE utbrott. Utifrån denna analys föreslogs följande åtgärder; utbildningsinsatser i mikrobiologi, hygien- och städrutiner, se över introduktionsprogrammen för nyanställda, införa kompetenskort för basal hygien, säkerställa att hygienaspekter är med vid upphandling av patientnära utrustning, frigöra tid för vårdpersonal genom att till exempel använda vårdnära service för uppgifter som vårdpersonal inte måste utföra, skapa en chefsutbildning i vårdhygien som berör ansvarsfrågor, synsätt och kultur. Dessa åtgärder vidtas under 2017 under begreppet Hygienåret För att säkerställa att samtliga avvikelser är klassificerade och allvarlighetsbedömda senast inom 4 veckor för händelsen kommer förvaltningen fortsätta den månadsvisa uppföljningen, samt personlig kontakt med berörda enheter/samordnare för genomgång och repetition av handläggning av ärenden. Rapportering och anmälan av Lex Maria sker inte omedelbart när händelsen inträffat. Detta kan vara en av orsakerna till en mindre variation mellan åren. Medvetenhet och följsamhet till anmälningsplikten ökar hela tiden vilket också kan medföra ett ökat antal anmälningar. Lex Maria har aktualiserats i sjukhusledningsgruppen som ett underlag för att lära av varandra. Den riskanalys gällande överbeläggningar och utlokaliseringar som genomfördes under 2015 har legat till grund för ett systematiskt förbättringsarbete under året. Detta för att minimera risken för vårdskada.

12 RAPPORT 12 (34) Vårdproduktion Ett intensivt och fokuserat arbete pågår inom förvaltningen där aktiviteterna effektivisering av produktionsprocessen, optimerad kompetensbemanning och kunskapsstyrning syftar till att löpande utveckla och effektivisera vårdproduktionen samt förbättra vårdkvaliteten. Ett förbättrat IT-stöd kan i detta sammanhang bli nödvändigt. Det pågår en kontinuerlig översyn av lägsta effektiva omhändertagande nivå, LEON principen. Inför 2017 kommer förvaltningen att fokusera på en mer aktuell uppföljning av KPP och produktion uttryckts i DRG. Utbildningsinsatser kommer att genomföras, ett mer relevant rapportpaket ska tas fram och klinikerna kommer att ha tätare uppföljningstillfällen. En översyn av samtliga kalkyler kommer också att genomföras. För att förbättra diagnossättning och svarstid har ett arbete startats, som ska leda till att förvaltningens samlade resurser av medicinska sekreterare nyttjas på ett mer optimalt sätt. Dessutom kommer statistik att tas fram för uppföljning av medicinska sekreterares produktion. För att minska återinläggningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård krävs att förebyggande insatser görs inom den kommunala hemsjukvården i samverkan med primärvården. Utbildningsinsatser genomförs för att säkerställa att patienter har en särskild individuell plan, SIP. Ett landstingsövergripande projekt, Trygg och säker hemgång, har initierats där förvaltningen aktivt deltar. Inom de stora diagnosgrupperna hjärtsvikt och astma/kol pågår arbeten för att förbättra omhändertagandet. Detta görs bland annat genom att se över och förbättra vårdflöden, återuppringning samt att verksamheterna i Regionen inrättat ett astma/kol råd. Förvaltningen har initierat en aktivitet för strukturering av intermedicin, geriatrik och utbyggd avancerade hemsjukvården med fokus på den äldre befolkningen. Syftet är att ge stöd till den kommunala hemsjukvården för att förebygga onödiga inläggningar. Under hösten har Laboratoriemedicin genomfört en extern genomlysning som ett led i arbetet med framtida utveckling och effektivisering. Allmän säkerhet Skalskyddet har förstärks med inlåsning av kulvertar vilket ökar säkerheten och tryggheten inom sjukhuset. Insatser med föreläsningar och förebyggande arbete i vården har genomförts och en e-utbildning finns framtagen. Under 2017 planeras en stor utbildningsinsats för medarbetare för att öka kunskapen och stärka tryggheten i hotfulla situationer. En dialog förs med säkerhetsansvarig med anledning av det ökade antal stölder som sker på inom vårdens lokaler av obehöriga personer. Åtgärder för att öka säkerheten för patient och medarbetare behöver vidtas.

13 RAPPORT 13 (34) Miljö Samtliga chefer har uppmanats att genomföra den fördjupade miljöutbildningen som en del i avvikelsehanteringen efter extern miljörevision. En dialog kommer även att föras mellan förvaltningsledningen och regionens miljöfunktion kring hur det fortsatta miljöarbetet inom Västmanlands sjukhus ska organiseras. I den avancerade sjukvården är antibiotikabehandling ofta motiverad, men då sådan måste ges är ett mål att i första hand använda preparat som inte gynnar resistensutveckling. Det är därför angeläget att infektionsspecialist alltid finns tillgänglig på konsultbasis, att Infektionsverktyget används på alla kliniker och att Stramaverksamheten prioriteras. Samlad bedömning På Sjukhusledningsgruppens möten genomförs två gånger per år temaarbete för att stärka patientsäkerhetskulturen. Workshoparna genomförs tillsammans med chefläkarna. Vårdproduktionen har ökat under året och arbetet med standardiserade vårdförlopp har också lett till en ökad kunskap kring ständiga förbättringar. Under nästa år kommer arbetet att intensifieras avseende vårdflödet för det mest sjuka äldre i samverkan med primärvården och länets kommuner i syfte att ingen ska behöva ligga på sjukhus i onödan. Genom att förvaltningen fokuserar på värdeskapande vård via kunskapsstyrning bidrar det till att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom alla verksamheter, som exempel kan nämnas införande av beslutstödet UptoDate, forskningsombud på samtliga kliniker och öppet hus för verksamhetsutveckling. Kunskapsstyrning ska säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används vid beslut som direkt rör patientverksamhet men också vid beslut som rör investeringar och produktionsstruktur, se bilaga Kunskapsbokslut MEDARBETARPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande mått: Sjukfrånvaro Antal rehabärenden Antal arbetsmiljöavvikelse totalt Antal specifika arbetsmiljöavvikelse såsom stickskador, hot/våld

14 RAPPORT 14 (34) Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och uppföljningsmått Systematiskt arbetsmiljöarbete, sjukfrånvaro, rehabiliteringsärenden och arbetsmiljöavvikelser Den totala sjukfrånvaron under 2016 ökade med 0,8% -enheter till totalt 7,4% i jämförelse med Långtidssjukfrånvaron över 60 dagar ökade med 3,9% -enheter. Kvinnor visar en fortsatt högre sjukfrånvaro än män (8,2% respektive 3,5%). Sjukfrånvaron ökade i alla åldersgrupper men mest i gruppen 50 år och äldre. En orsak till sjukfrånvarons utveckling var en hög sjukfrånvaro i början av året på grund av influensa och andra infektioner som sedan ökade igen efter sommaren och kulminerade med en topp i november/december. Fyra verksamheter har uppnått förvaltningens målvärde 5,8% för Antal rehabiliteringsärenden för 2016 uppgick till 944 vilket är fler än 2015, dock avslutades fler rehabiliteringsärenden än under föregående år. Förvaltningens chefer använder Adato som dokumentationsverktyg. Totala antalet rapporterade arbetsmiljöavvikelser för året uppgår till 928, vilket är 31 fler än förra året. Av dessa utgör 95 stycken hot och våld samt 53 stycken stickskador. Motsvarande siffror för 2015 var 97 respektive 47. Antal rapporterade risk- och iakttagelser ökade medan rapporterade tillbud minskade. Verksamheterna följer systematiskt upp och i samverkan analyserar sjukfrånvarons utveckling. Tidig kontakt mellan chef och medarbetare oavsett längd på sjukfrånvaron, samt ett nära samarbete med Landstingshälsan vid upprepad korttidsfrånvaro har gett effekt. I olika sammanhang har vikten av att avvikelserapporter och arbetsskadeanmälningar skrivs påtalats i syfte att utveckla/förbättra arbetsmiljön. Genomgångar av inrapporterade avvikelser sker regelbundet på arbetsplatsträffar och i kliniksamråd. För att bättre kunna hantera situationer av hot- och våld har möjligheten att bära personliga larm vid två enheter prövats och vidareutveckling av handlingsplaner pågår. Inom exempelvis Laboratoriemedicin arbetar verksamheten regelbundet med att ta fram handhavande och rutiner för att göra arbetet säkrare vid provtagning, blodtappning och instrumentellt underhåll. Utvecklandet av hälsofrämjande arbetsplatser, införande av hälsoteam på enheterna har pågått under året. I november fanns 110 hälsoinspiratörer inom förvaltningen. Under 2016 nyttjade medarbetare landstingets friskvårdsbidrag. Avdelning 1 Medicinkliniken vid Västmanlands sjukhus i Köping erhöll Landstinget Västmanlands arbetsmiljöpris Solrosen Arbetsmiljöverket gjorde under hösten 2016, som ett led i nationell tillsyn, en inspektion vid tre kliniker för att följa upp arbetsmiljön för 1:a linjens chefer. Förvaltningen genomförde under året en egen utbildning Samarbete och arbetsmiljö i samverkan för förvaltningens chefer och fackliga företrädare (ca 200 personer).

15 RAPPORT 15 (34) Framarbetad medarbetarpolicy Under året har förvaltningen inom ramen för Optimerad kompetensbemanning arbetat med att utreda, klargöra och förtydliga chefers mandat och befogenheter. Arbetet är ett led i att ta fram gemensamma riktlinjer för schema och bemanning. Utifrån medarbetarenkäten 2015 och medarbetarpolicyn, beskriver våra klinker att ett stort arbete pågår med att identifiera och därmed flytta arbetsuppgifter från en yrkesprofession till en annan. Exempelvis gör fysioterapeuter eller medicinska sekreterare delar av arbetsuppgifter som tidigare låg på läkare och sjuksköterskor (Ortopeden). Andra exempel är arbetsuppgifter som har funnits på sjuksköterskor som flyttas till undersköterskor eller medicinska sekreterare (Geriatriken och Rehab med) eller får IT lösningar (Medicinkliniken, RAK projektet). På några kliniker pågår också samarbete med förvaltningen Verksamhet och Ledningsstöd och projektet VårdNäraService/VårdNäraAdministration (Medicinkliniken Köping, Onkologen, Akuten). Utöver det deltar förvaltningen aktivt i de olika åtgärder som genomförs inom HR området såsom implementera medarbetarpolicyn, introduktionsår för nyutexaminerade sjuksköterskor, läkarförsörjning, arbetsgivarprofilering, gemensam mall för medarbetarsamtal mm. Optimerad kompetensbemanning inom ramen för kompetensförsörjning Inom ramen för Optimerad kompetensbemanning har arbete fokuserats kring fyra aktiviteter. Med hjälp av en karriärmodell kopplat till lönestrategin och lönestrukturer skapas förutsättningar för chef och medarbetare att gemensamt ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner och karriärutveckling. För att skapa förutsättningar för ett stabilare bemanningsläge pågick under året ett arbete med att kartlägga, utreda och testa förutsättningarna till att införa en gemensam arbetstidsmodell med fokus på hälsosamma arbetstider. Till följd av det beslut som redan år 2015 fattades om rätt till heltid färdigställdes under året en riktlinje för implementering. Som ett resultat av en bemanningsrevision på vårdavdelningar prövades slutligen en ny budget- och uppföljningsmodell med fokus på kompetensförsörjning under året. Metoden har testats på tre klinker, Medicinkliniken och Kirurgkliniken samt på Västmanlands sjukhus i Köping. Åtgärder Systematiskt arbetsmiljöarbete sjukfrånvaro, rehabiliteringsärenden och arbetsmiljöavvikelser Förvaltningen kommer under 2017 att aktivt delta i de aktiviteter som ryms inom Region Västmanlands beslutade Arbetsmiljöprogram (utveckling av hälsoteam och hälsoinspiratörer, förbättringar i det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån AFS 2015:4, samt införande av så kallade inventeringsmöten som syftar till att identifiera tecken på ohälsa för att kunna vidta preventiva åtgärder). Det sistnämnda har påbörjats vid två kliniker i november 2016 och innebär att en hälsoinventering görs på samtliga medarbetare. Arbetet leds från Regionhälsan och utöver berörd chef deltar även verksamhetsnära HRkonsult.

16 RAPPORT 16 (34) Det utökade samarbetet med Försäkringskassan kring rehabiliteringsprocessen av våra medarbetare fortsätter. En organisatorisk och social skyddsrond kommer att genomföras under våren 2017 för alla 1:a linjens chefer. Detta är en åtgärd utifrån de inspektioner som Arbetsmiljöverket genomförde hösten Optimerad kompetensbemanning inom ramen för kompetensförsörjning Förhandlingar och implementerande av en gemensam arbetstidsmodell för hälsosamma arbetstider i Region Västmanland kommer att ske under året. Stödjande och kompletterande insatser läggs till arbetet så som gemensamma schemariktlinjer och sjukhusgemensamma planeringsperioder för produktionen av sjukvård. Den nya budget- och uppföljningsmodellen för bemanning och kompetensförsörjning kommer att utvecklas och involvera fler klinker och arbetsplatser. En karriärmodell kopplat till gemensam lönestruktur som stödjer Regionens kompetensförsörjning kommer under 2017 att vara införd. För att stödja karriärmodellen kommer ett systemstöd att införas parallellt med införandet. Förvaltningen deltar aktivt i SKLs projekt om Oberoende av inhyrning genom aktiviteterna i optimerad kompetensbemanning. Målsättningarna med aktiviteterna är bland annat att skapa ett stabilare bemanningsläge men också en effektivare bemanningsplanering för att på så sätt få en minskad personalomsättning. Det minskade behovet av att introducera och rekrytera ny personal är vägen till att bli oberoende av hyrpersonal. Vår efterfrågan av tillfälliga bemanningslösningar kommer att sjunka i takt med att förvaltningen kan anställa och utveckla våra egna medarbetare. Samlad bedömning Förvaltningens utmaning handlar om arbetsmiljö med fokus på aktiviteter som minskar sjukfrånvaron, ett ledarskap och medarbetarskap som göra att alla upplever känslan av sammanhang och glädje i arbetet och slutligen tydliga strukturer för möjligheter till karriär och kompetensutveckling. Vi är övertygade om att vårt arbete med optimerad kompetensbemanning kan leda till en effektivare och stabilare kompetens- och bemanningsplanering kopplat till produktion och ekonomi. Däremot måste organisationen ha uthålligheten över tid, modet att prioritera och göra rätt saker i rätt och ordning. Och framförallt våga pröva och genomföra nödvändiga åtgärder.

17 RAPPORT 17 (34) EKONOMIPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av genomförda aktiviteter Övergång till DRG-prislista och säkerställande av intäkter Fakturering av öppenvård enligt DRG-prislista för utomlänspatienter startade upp 24 januari Utvärdering av övergången ska ske under våren. Bedömningen i tidigare delårsrapporter om att det redan nu finns en god kontroll över de externa intäkterna kvarstår. Förvaltningen har kartlagt samtliga avtal för såld vård utöver samverkansnämndens prislista. Angående Prator har ingen samordnad informationsinsats skett under hösten 2016, diskussion pågår om eventuella insatser under Ökade intäkter för såld vård Aktiviteten startade upp i november Ansvarig person arbetar med analys av läget och kartläggning av marknaden. I april 2017 ska en plan presenteras för fortsatt arbete. Gemensam bild över vår ekonomiska utmaning samt ökad följsamhet till budget Under november och december har arbetet med omställning av controllerstödet intensifierats och beräknad uppstart är i mitten av februari. Planen är då att ha riktat om och förbättrat stödet till de kliniker som bedömds ha ett större behov av stöd än andra. Arbetet med att ta fram ytterligare förbättrade nyckeltal är genomfört och förberedelse pågår för uppstart nu. I juni avslutades del 1 av arbetet med att skaffa kunskap om nationella kostnadslägen på kliniknivå. En analys av KPP, Nysam och benchmarking med två andra landsting är genomförd. Projektet för vidareutveckling av ersättningsmodell inom den somatiska sjukhusvården pågår och innan sommaren togs ett inriktningsbeslut om fortsatt process. Projektet är ett samarbete med landstingskontoret.

18 RAPPORT 18 (34) Ekonomisk uppföljning Periodens resultat översikt Förvaltningens ekonomiska resultat för året är 113 mkr, vilket ligger inom prognosintervallet -106 mkr +/- 10 mkr. Resultatet är en avvikelse mot budget (se vidare nedan) med drygt -2%, och en förbättring mot föregående år med +64 mkr. Cirka hälften av förbättringen avser engångseffekter i intern finansiering och cirka hälften avser en real förbättring.

19 RAPPORT 19 (34) Förvaltningens ekonomiska läge kan utifrån nedanstående analyser summeras enligt följande Många kliniker har under året stabiliserat sitt ekonomiska läge och förbättrat sin kostnadskontroll Ett fåtal kliniker kvarstår med större avvikelser av olika problematik, framförallt bemanningsrelaterat. Stödinsatser och intensifierat arbete med aktiviteter kommer att pågå in i Höga och ökade kostnader för externt inhyrd personal, vilket ytterligare förstärker det svåra bemanningsläget för vissa kliniker i kombination ökade sjukskrivningstal och ett ökat söktryck under hösten. Sedan ett antal år en fortsatt hög kostnadsutveckling för köpt högspecialiserad vård och akutvård. Mellan 2015 och 2016 var ökningen ca 5%. Kostnaderna för valfrihetsvård enligt nya patientlagen ökade under 2016 med 90% mot Sedan 2013 har kostnaderna ökat från i princip noll till nu 28 mkr. Påverkansmöjligheten är mycket liten och de flesta av patienterna passerar inte genom sjukhusets verksamhet alls. Kostnaden för köpt tillgänglighetsvård har minskat mot föregående år, trots neddragna operationsresurser. För 2015 var dock den landstingsinterna finansieringen högre, vilket påverkar årets utfallet negativt. Uppbromsning av kostnadsutveckling för läkemedel jämfört med tidigare år på grund av framförallt patentutgångar för dyra reumatologiska läkemedel och ökade rabatter. Kostnader för material och tjänster har budgetöverdrag på grund av ökad efterfrågan på diagnostik, uppstart av robotoperationer, införande av moderna blodsockermätare, fler inkommande flyktingar och övergång till köp av tjänster för avdelningskök från Kost.

20 RAPPORT 20 (34) Intäkts- och bruttokostnadsutveckling och utfall i relation till budget Intäkter Förändring intäkter jmf fg år, mkr. (Plus: Ökning av intäkter, Minus: Minskning) Förändring intäkter jmf fg år, procent. (Plus: Proc ökning, Minus: Proc minskning ) Avvik mot helårsbudget, mkr. (Plus: Överskott, Minus:Underskott ) Landstingsersättning 175,9 5,0% 0,0 Extra lt-ersättning utöver ram 19,7 14,5% 47,2 Övriga intäktsförändringar 43,0 8,8% 67,2 Totalt intäkter 238,6 5,7% 114,4 Kostnader Förändring kostnader jmf fg år, mkr. (Plus:Ökning av kostnader, Minus: Minskning) Förändring kostnader jmf fg år, procent. (Plus: Proc ökning, Minus: Proc minskning) Avvik mot helårsbudget, mkr. (Plus: Överskott, Minus:Underskott ) Personalkostnader totalt 107,4 4,5% -82,3 Varav lönekostnader egen personal 57,0 3,6% -24,2 Varav sociala avgifter 32,1 4,7% -4,0 Varav övr pers.kostn. egen personal 2,9 7,6% -6,0 Varav inhyrd personal (int+ext) 15,4 22,4% -48,0 Köpt vård 33,0 6,6% -83,3 Varav vårdgaranti -6,7-16,7% -33,5 Varav högspecialiserad vård 39,7 8,7% -49,8 Läkemedel -15,8-3,6% -6,6 Tjänster, material och tekniska hj.medel 30,0 7,6% -44,6 Övriga kostnader 19,7 3,1% -10,7 Totalt bruttokostnader 174,2 4,0% -227,5 Resultatets avvikelse mot budget -113,1 Förändring arbetad tid Förändring utfall jmf fg år, timmar Förändring utfall jmf fg år, procent Motsv antal årsarbetare Förändring arbetad tid totalt ,3% 41,0 Varav arbetad tid egen personal ,9% 28,8 Varav internt inhyrd personal ,5% -2,4

21 RAPPORT 21 (34) Analys av intäkts- och bruttokostnadsutveckling Intäkter Total intäktsförändring jämfört med föregående år är 239 mkr och 5,7% Av total intäktsförändring är 114 mkr obudgeterad. Den obudgeterade förändringen beror framför allt på tillkommande landstingsinterna ersättningar på ca 95 mkr för att täcka kostnader för tillkommande uppdrag: LS anslag för satsning på kvinnors hälsa, mest sjuka äldre, professionsmiljarden med mera, 28 mkr Landstingsintern ersättning för flyktingmottagande (Samflykt och Asylhälsan), 23 mkr Landstingsintern ersättning för bl. a standardiserade vårdförlopp, utvecklingsersättning, handledararvode, 17 mkr LS anslag för tillgänglighetssatsning, 15 mkr Kostnader Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år är 174 mkr och 4,0% Av total bruttokostnadsförändring på 174 mkr är 227 mkr obudgeterad. Den obudgeterade bruttokostnadsförändringen beror framför allt på följande händelser: Tillkommande kostnader för tillgänglighetssatsning, 42 mkr Kostnader för besvärligt bemanningsläge inom ett par kliniker, brist på vissa specialistsjuksköterskor, högt söktryck under hösten, ökade sjukskrivningar och sommarersättningar, 42 mkr Tillkommande kostnader kopplade till LS anslag och lanstingsinterna ersättningar, 41 mkr Tillkommande kostnader för att möta ökat flyktingmottagande, 28 mkr Ökade kostnader för köpt högspecialiserad vård och akutvård, 25 mkr Ökade kostnader för inköp av material och tjänster, bland annat på grund av hög efterfrågan på diagnostik och inköp till robot, 19 mkr Ökade kostnader för köpt valfrihetsvård enligt nya patientlagen, 17 mkr En jämförelse mot de tre senaste årens bruttokostnadsutveckling visar att ökningen mellan 2015 och 2016 är den lägsta över perioden. Arbetad tid Den arbetade tiden har ökat med 1,3%, varav cirka hälften av ökningen beror på planerad tillkommande verksamhet, t ex larmcentralen och utökad ambulansverksamhet. Även extra finansiering, som bidrag för flyktingmottagande, standardiserade vårdförlopp och förbättring av kvinnors hälsa, har påverkat ökningen på grund av tillkommande anställningar. Fler anställda undersköterskor för att kompensera avsaknaden inom vissa områden av kompetenta sjuksköterskor bidrar också till fler arbetade timmar.

22 RAPPORT 22 (34) Analys av helårsresultatets avvikelse mot budget händelseöversikt Att årets resultat avviker mot budget beror framförallt på följande händelser: Kostnader på grund av besvärligt bemanningsläge inom ett par kliniker och brist på vissa specialistsjuksköterskor. Här återfinns bland annat projektet MIMA där det är för tidigt att se om förväntade ekonomiska effekter kommer att uppstå. Under hösten har också tagits engångskostnader i samband med upplärning och tillfälliga inhyrningar för att upprätthålla en väl fungerande operationsverksamhet. Varken Kirurgkliniken och Medicinkliniken har kunnat göra sig av med inhyrda externa sjuksköterskor enligt plan och det påverkar kostnaden negativt. En kombination av ökat söktryck under hösten och stigande sjukskrivningstal gjorde att kostnaden för inhyrd personal blev högre än planerat. Svårbudgeterade kostnader för vård av svårt sjuka patienter och köpt öppenvård i enlighet med nya patientlagen. Antal patienter med en enskild kostnad över 1 mkr var st och kostnaden uppgick till 65 mkr. För 2015 var motsvarande utfall 25 patienter till en kostnad på 44 mkr. Kostnaderna för valfrihet ökade med ca 90%, motsvarande 14 mkr sedan Ofinansierade kostnader för satsningar på tillgänglighet, på grund av begränsat eget operationsutrymme. Begränsningen gör att cancerpatienter prioriteras och tränger undan ej akuta åtgärder. Sedan 2013 har tillgänglighetsköp finansierats med olika belopp inom LS anslag, varav 2016 har den hittills lägsta finansieringen. Genomförda och planerade åtgärder för att hantera avvikelsen mot budget Åtgärder för en ekonomi i balans till 2018 Västmanlands sjukhus inledde våren 2015 ett långsiktigt arbete mot en ekonomi i balans till Mycket analysarbete och kunskapsinhämtning om både historik och omvärld har skett sedan dess. Under hösten 2015 formades en verksamhetsplan med 7 stora aktiviteter som samtliga är uppstartade och pågår. Sjukhuset avser att hålla fast vid dessa aktiviteter och jobba med fortsatt genomförande under hösten 2016 och hela Effekter och utfall är beroende av en samlad genomförandekraft inom organisationen. Den samlade effekten av arbetet bedöms ge mkr. Åtgärder för budgetavvikelser inom högspecialiserad vård och valfrihetsvård Kostnaden för avancerad vård till svårt sjuka patienter är svårbedömd och svårgripbar. Arbete pågår ständigt inom förvaltningen för att remisskrivning ska följa de avtal och intentioner som finns. Under hösten har ett projekt startats inom Medicinkliniken för kontroll och uppföljning av fakturor. Utvärdering kommer att ske i februari 2017 för beslut om utvidgning till att omfatta hela förvaltningen, men hittills är utfallet mycket gott och ett antal felaktiga fakturor har hittats. Att få kontroll över valfrihetsvården är mer komplicerat, ett arbete har dock startats upp tillsammans med Vårdval för att kartlägga patientströmmar och ta fram åtgärder.

23 RAPPORT 23 (34) Åtgärder för ökad kostnadskontroll av material och tjänster Förvaltningen har en aktivitet under 2017 som syftar till att öka kostnadsmedvetenheten för material och tjänster. Målet är att samtliga inköp ska ske utifrån planerat behov, till bästa pris och kvalitet och från rätt leverantör enligt avtal. Aktiviteten är ett samarbete med Inköp. Ekonomiska effekter av planerade åtgärder Åtgärder inom de andra perspektiven som syftar till balansering av ekonomin 2016 Kommentar Av planerad ekonomisk helårseffekt på 50 mkr uppnår förvaltningen 16 mkr. Utfallet är något sämre än i Delår 2, framförallt beroende på uppskjuten tidsplan för införande av gemensamma modeller för ersättning för arbete på obekväm arbetstid. Däremot blev utfallet något bättre för effektivisering av produktionsprocessen då kostnaderna för köp av tillgänglighet minskade mer än tidigare gjorda bedömningar. Den huvudsakliga orsaken till avvikelse mot åtgärdsplanen är, som tidigare rapporterats, försenade effekter av bemanningsarbete på ett par kliniker. För åtgärder angående bemanningsarbetet, se ovan under åtgärder för hantering av avvikelse mot budget och under perspektivet Medarbetare. Investeringsredovisning Resultat, analys Beräknad ekonomisk effekt 2016 Belopp i mkr Utfall helår mkr Avvikelse helår, mkr Effektivisering av produktionsprocessen 13 mkr 6 mkr -7 mkr Utveckla struktur och arbetsformer för kunskapsstyrning Strukturering av intermedicin, geriatrik och utbyggd avancerad hemsjukvård Organisationsgenomlysning av varje klinik med fokus på rätt kompetens på rätt plats, optimal bemanning i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna och produktionen Gemensamma modeller för ersättning för arbete på obekväm arbetstid 5 mkr 5 mkr 0 mkr 10 mkr 3 mkr -7 mkr 15 mkr 0 mkr -15 mkr 5 mkr 0 mkr -5 mkr Förbättra externa intäkter 2 mkr 2 mkr 0 mkr Summa åtgärder 50 mkr 16 mkr -34 mkr Förvaltningen anskaffade under 2016 anläggningar för 72 mkr. De största posterna var två datortomografer till Röntgenkliniken, 9 mkr respektive 3 mkr, videogastroskop och koloskop till Kirurgkliniken, 4 mkr, samt en autoklav till Sterilcentralen, 4 mkr. Förskjutningar mellan åren gör att inköp på 2015 års budget uppgick till 29 mkr. Tack vare eftersläp på 2016 års budget in i 2017 på 69 mkr överskreds inte årets ram på 93 mkr.

24 RAPPORT 24 (34) Åtgärd Investeringar i medicinteknisk utrustning analyseras och prioriteras av den interna investeringsgruppen innan de godkänns. Syftet är att effektivisera inköpen och undvika onödiga investeringar. För att minska eftersläpningar mellan åren arbetar förvaltningen med att anpassa respektive årsbudget till de praktiska upphandlingstiderna och verksamheternas möjlighet att bistå inköpsavdelningen. Analys av förvaltningens nationella kostnadsläge Som ett led i arbetet med en ekonomi i balans till 2018 har analyser genomförts för att förbättra kunskapen om klinikernas, förvaltningens och den västmanländska sjukvårdens nationella kostnadsläge. Analysen visar att det är ett kostnadsläge som inte sticker ut på något sätt, och som ligger i nivå eller strax bättre än jämförbara landsting. Analysen som visar kostnadsutveckling över tid visar en nivå som är bättre än jämförbara landsting. Till analysen kan också läggas att Västmanland är det landsting i regionen, utöver Örebro och Uppsala, som köper minst vård per invånare utanför länet. Analys 1: Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad exkl. hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader, kr/inv Analysen visar att Västmanland ligger på 8:e plats av samtliga landsting, varav 5 av de 7 som ligger bättre till har större folkmängd. Av jämförbara landsting ligger Västmanland på tredje plats.

25 RAPPORT 25 (34) Analys 2: Nettokostnad specialiserad somatisk vård 2015 (exkl. läkemedel) Analysen visar att Västmanland ligger i mittskiktet, varav 7 av de 10 som ligger bättre till har större folkmängd. Av jämförbara landsting ligger Västmanland på andra plats. Analys 3: Kostnadsutveckling specialiserad somatisk vård kr/inv. (exkl. läkemedel) Analysen visar att Västmanland ökat med 34% under perioden, samma utfall som riket. Liknande landsting har ökat med 42%. Rikets utfall påverkas av att Stockholm, Västra Götaland och Skåne endast har ökat med 26%.

26 RAPPORT 26 (34) Analys 4: Nettokostnad spec. somatisk vård kr/viktad vårdkontakt 2014 Analysen visar att Västmanland ligger på åttonde plats. Av jämförbara landsting ligger Västmanland på tredje plats. Analys 5: Kostnad/konsumerad DRG-poäng specialiserad somatisk vård 2014

27 RAPPORT 27 (34) Analysen visar att Västmanland ligger på nionde plats. Av jämförbara landsting ligger Västmanland på tredje plats. Källa samtliga diagram: kolada.se INTERN REFERENS Denna rapport behandlas av Regionstyrelsen drift Diarienummer: RV BILAGOR 1. Verksamhetsrapport 2. DUVA-bilagor: Resultatrapport, Driftredovisning, Lönekostnader och kostnader, inhyrd personal 3. Investeringsbilaga 4. Kunskapsbokslut

28 RAPPORT 28 (34) SAMMANSTÄLLNING AV MÅL OCH UPPDRAG I FÖRVALTNINGSPLAN 2016 Medborgare/patient perspektiv A. Intention (Målområde 1 En god och jämlik vård och hälsa ) Hälsoläget i Västmanland är jämlikt och invånarna upplever att de har en god fysisk och psykisk hälsa och får god vård på lika villkor. A.1. Resultatmål A.1.1. Andelen invånare med självupplevd god hälsa ska öka och 2016 uppgå till 74 % A.1.2. Skillnaden i självupplevd hälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska och 2016 uppgå till 12 % A.1.3. Den medicinska kvaliteten (enligt ÖJ) ska stå sig väl i nationell jämförelse Mått: Den medicinska kvaliteten inom valda sjukdomsområden 1 i ÖJ ska nå uppsatta mål 2 A.2. Processmål A.2.1. Antal personer som hänvisas till Hälsocenter från hälso- och sjukvården ska öka år från år A.3. Uppdrag A.3.1. VS ska i sin förvaltningsplan redovisa hur man avser styra verksamheten med utgångspunkt i målen ovan och följande styrdokument: Program för bättre hälsa och sexuell hälsa samt våld i nära relationer (Nytt program för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård är under framtagande 2015) Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Handlingsplan för HFS-arbetet (Hälsofrämjande hälso- och sjukvård) Utvecklingsplan för psykisk hälsa för barn och unga vuxna (Länsstrategin) Handlingsplan för jämlik vård (beslutas av LS i september) A.3.2. VS ska i sin förvaltningsplan redovisa hur det hälsofrämjande arbetet ska stärkas till personer med kronisk sjukdom utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. A.3.3. VS ska redovisa hur förvaltningen använder Hälsocenter som resurs. 1 Kan t ex vara de 12 som utgår från nationella riktlinjer och f n hanteras i Samverkansnämnden och/eller andra prioriterade områden (preciseras i mätplanen) 2 Målvärden fastställda nationellt eller lokalt (preciseras i mätplanen)

29 RAPPORT 29 (34) B. Intention (Målområde 3 Nöjda och trygga invånare ) Västmanlands invånare har förtroende för och är nöjda med landstingets tjänster. B.1. Resultatmål B.1.1. Invånarnas förtroende för landstingets hälso- och sjukvård ska öka år från år och 2016 uppgå till 71 % B.1.2. Andel av befolkningen som anser att väntetiderna i hälso- och sjukvården är rimliga ska öka år från år och 2016 uppgå till 61 % (avser sammanvägt värde för primär- och sjukhusvård) B.1.3. Andel patienter som får sin vård minst enligt vårdgarantin ska öka år från år B.2. Processmål B.2.1. Andel patienter som fått besök/åtgärd inom 60/60 ska 2016 uppgå till 80 % för besök 70 % för åtgärd B.2.2. Andel patienter som väntat högst fyra timmar på akutmottagningen ska öka till 75 % 3 B.2.3. Ökad användning av Mina Vårdkontakter (mäts på landstingstotal nivå) Andel invånare som anslutit sig till Mina Vårdkontakter ska öka och 2016 uppgå till 35 % B.3. Uppdrag B.3.1. VS ska i sin förvaltningsplan redovisa hur man avser styra verksamheten med utgångspunkt i målen ovan och följande styrdokument: Strategi och handlingsplan för tillgänglighet Program och handlingsplan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Handlingsprogram för barnkonventionen i LTV 2014 Landstinget Västmanlands e-hälsoplan B.3.2. VS ska: Öka användningen av 1177 Vårdguidens e-tjänster (2016) och ta fram aktiviteter i dialog med LK Säkra KVÅ-kodsregistrering (Barnkonventionen) av DU055, DU056, DU057 och GD008. Kodningen ska införas och följas upp.4 Löpande uppföljning utöver processmål och uppdrag Följa remissinflödet 3 Ledtid. Andel patienter som genomgått alla provtagningar/undersökningar, fått sina ordinationer och lämnat akutkliniken inom 4 timmar. 4 KVÅ-kodning = Klassificering av Vård Åtgärder. Innebär att om det finns närstående barn till en fysiskt, psykiskt sjuk patient, person med missbruk, svårt skadad eller avliden, är landstinget enligt HSL 2 skyldiga att ge barnen information råd och stöd samt att dokumentera det.

30 RAPPORT 30 (34) Processperspektiv C. Intention Landstingets verksamheter utförs på rätt nivå i säkra, sammanhållna processer och med god hushållning av resurserna C.1. Resultatmål C.1.1. Antal patienter som drabbas av allvarlig vårdskada ska minska (Lex Maria) C.1.2. Patienterna ska få en större andel av sin öppenvård i primärvården. Öka med två procentenheter per år. C.1.3. Landstingets negativa miljöpåverkan ska minska år från år (Samlad bedömning av landstingets samtliga 16 miljömål) C.1.4. Verksamheten ska bedrivas effektivt med god kostnadskontroll Mått: Andel utvalda processer som når sina mål C.2. Processmål C.2.1. Samtliga avvikelser ska vara klassificerade och allvarlighetsbedömda senast inom 4 veckor för händelsen: - Andel klassificerade avvikelser 5 ska 2016 uppgå till 80 % - Andel inom fyra veckor allvarlighetsbedömda avvikelser 6 ska 2016 uppgå till 60 % C.2.2. Kostnaderna för DRG-poäng inom den somatiska slutenvården ska på sikt inte överstiga genomsnittet för länssjukhusgruppen. Ökningstakten ska varje år vara lägre än genomsnittet för länssjukhusgruppen 7. C.3. Uppdrag C.3.1. VS ska i sin förvaltningsplan redovisa hur man avser att styra verksamheten med utgångspunkt i målen ovan och följande styrdokument och prioriteringar: Verksamhetsplan för patientsäkerhetsarbete samt för allmän säkerhet, informationssäkerhet, kris- och katastrofberedskap och strålsäkerhet Program och handlingsplan för processutveckling Handlingsplan för standardiserade vårdförlopp 8 Socialstyrelsens nationella riktlinjer 9 5 Avser samtliga avvikelser 6 Avser patientolycksfall 7 Länssjukhusgruppen=Lgp 8 Omfattar2015 prostatacancer, cancer i urinblåsa och urinvägar, huvud- och halscancer, akut myeloisk leukemi (blodcancer), matstrups- och magsäckscancer.

31 RAPPORT 31 (34) Handlingsplan för produktionsstyrning Miljöpolitiskt program och handlingsplan Rätt kompetens används för rätt uppgift C.3.2. VS ska: Medverka i det fortsatta utvecklingsarbetet kring suicidprevention och följa de riktlinjer som finns framtagna i landstingets Handlingsplan för suicidprevention Säkerställa patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå, t ex i form av brukarråd/fokusgrupp Minska förskrivning av antibiotika Säkerställa att verksamheterna har miljöaktiviteter i sina verksamhetsplaner Säkerställa att chefer, processägare och processledare får den kompetensutveckling inom processområdet som behövs för sin roll Säkerställa fortsatt utveckling av teamarbete, flöden/processer och kunskapsstyrning för bästa möjliga patientvärde och nyttjande av alla medarbetares kompetens Aktivt medverka i utvecklingen av den vårdnära/verksamhetsnära servicen Öka användning av NPÖ Löpande uppföljning utöver processmål och uppdrag Återinläggningar inom 30 dagar Undvikbar slutenvård Kvalitetsparametrar enligt målrelaterat ersättningssystem Vårdproduktion enligt överenskommen specifikation 9 Omfattar f n diabetes; bröst-, kolorektal- och prostatacancer; astma och kol; hjärtsjukvård, depression, ångest och schizofreni, demenssjukdomar, rörelseorganens sjukdomar samt palliativ vård.

32 RAPPORT 32 (34) Medarbetarperspektiv D. Intention Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser, och en professionell uppdragsgivare. D.1. Resultatmål D.1.1. Värdet på Nöjd medarbetarindex ska vidmakthållas eller öka D.1.2. Värdet på Chef- och ledarskapsindex ska öka och senast 2017 vara i nivå med medarbetarindex D.1.3. Minskad sjukfrånvaro D.1.4. Ökad frisknärvaro D.2. Processmål D.3. Uppdrag D.3.1. VS ska i sin förvaltningsplan redovisa hur man avser styra verksamheten med utgångspunkt i målen ovan och följande prioriteringar: Framarbetad medarbetarpolicy Riktlinje för systematiskt arbetsmiljöarbete Kompetensförsörjning Genomförande av "Rätt till heltid Anpassning och förläggning av arbetstider Löpande uppföljning utöver processmål och uppdrag Sjukfrånvaro Antal rehabärenden Antal arbetsmiljöavvikelser totalt Antal specifika arbetsmiljöavvikelser (Stickskador, hot/våld)

33 RAPPORT 33 (34) Ekonomiperspektiv E. Intention Den finansiella ställningen ska vara stark så att landstinget långsiktigt klarar en verksamhet av god kvalitet, och inte skjuter kostnader på framtida generationer. E.1. Resultatmål Nuläge Frekvens E.1.1. Det ekonomiska resultatet för landstinget ska uppgå till 100 miljoner 2016, 110 miljoner 2017 och 120 miljoner 2018 E.1.2. Den totala låneskulden får vid utgången av resp. år högst uppgå till 800 miljoner E.2. Processmål E.2.1. Verksamheten ska bedrivas inom given ram/fastställd budget för VS. E.3. Uppdrag E.3.1. VS ska redovisa hur man avser arbeta med att säkra hanteringen av sina externa intäkter. VS ska redovisa beräknade ekonomiska effekter av åtgärder som föreslås under processmål och uppdrag inom övriga perspektiv som specifikt syftar till balansering av ekonomin under Löpande uppföljning utöver processmål och uppdrag Antal arbetade timmar Periodresultat och helårsprognos o Bruttokostnadsutveckling o Utfall jämfört med föregående år o Helårsprognos jämfört med budget Kostnader för anställd och inhyrd personal Kostnad per arbetad timme Investeringar

34 RAPPORT 34 (34) Sammanställning av styrning/aktiviteter i styrkortsmatris Nedanstående aktiviteter är de viktigaste i förvaltningens verksamhetsplan för 2016 Medarbetare/uppdragstagare Optimerad kompetensbemanning Medborgare/patient Utveckla struktur och arbetsformer för kunskapsstyrning Strukturering av internmedicin, geriatrik och utbyggd avancerad hemsjukvård Process Effektivisering av produktionsprocessen Ekonomi Förbättra externa intäkter Läkarbemanning akutmottagning Gemensam bild över vår ekonomiska utmaning samt följsamhet till budget

35 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Bilaga 1 Dnr: RV Medborgare/Patient Tillgänglighet Besök 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Tillgänglighet Åtgärd 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti Faktisk väntan Mål Vårdgaranti Mål F Väntande Vårdgaranti Faktisk väntan Mål Vårdgaranti Mål F Väntande Andel överförda patienter på Akutmottagningarna inom 4 timmar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Remissinflöde (st) 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målvärde Föregående år Innevarande år 8 Antal hänvisningar till Hälsocenter (st) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Sida 1 / 6

36 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Dnr: RV Bilaga 1 Process/Produktion Diagnossatta läkarbesök (ack) Diagnossatta vårdtillfällen (ack) 98% 99% 96% 98% 94% 97% 92% 96% 90% 88% 95% 86% 94% 84% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 93% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målrel ers 50% Målrel ers 100% Föregående år Innevarande år Målrel ers 50% Målrel ers 100% Undvikbar slutenvård (VTF) Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar (VTF) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 240 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Föregående år Innevarande år Identifierade och riskbedömda patienter över 70 år (Senior Alert) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Åtgärdsbedömda riskpatienter över 70 år (Senior Alert) 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målrel ers 50% Målrel ers 100% 10% 0% Jan Föregående Feb Mar år AprInnevarande Maj Jun år JulMålrel Aug ers 50% Sep Okt Målrel Nov ers 100% Dec Sida 2 / 6

37 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Dnr: RV Bilaga 1 Process/Produktion Klassificerade avvikelser Allvarlighetsbedömda avvikelser 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målvärde Föregående år Innevarande år Målvärde Medelvårdtid (VDG) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Sammanställning produktion Ack Inn År Ack Bud Inn år Ack avv Bud % Ack Fg År Ack avv Fg år % Helår Prognos Helår Budget Avv Bud mot prog % Bokslut Utf Fg år Läkarbesök - Varav akuta besök Sjukvårdande behandling Vårdtillfällen Vårddagar exkl perm (utskrivna) Beläggning 06:00 Operationer totalt - Varav slutenvårdsoperationer - Varav dagkirurgi - Varav klinikegna operationer Knivtid DRG-poäng totalt (1 mån släp) - Varav DRG-poäng öppenvård (1 mån släp) - Varav DRG-poäng slutenvård (1 mån släp) ,9% ,0% ,7% ,6% ,9% ,7% ,2% ,3% ,2% ,1% ,7% ,0% ,7% ,8% ,3% ,2% ,4% ,7% ,7% ,3% ,1% ,2% ,5% ,0% ,1% ,8% ,4% ,8% ,8% ,2% ,7% ,7% Sida 3 / 6

38 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Dnr: RV Bilaga 1 Medarbetare 10% 8% 6% 4% 2% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Total sjukfrånvaro 6,6 7,4 - varav korttidssjukfrånvaro, dag 1-1 3,1 3,3 - andel långtidsfrånvaro över 60 da 36,4 40,3 Män 3,4 3,5 Kvinnor 7,3 8,2 Anställda -29 år 6,8 7,6 Anställda år 6,5 7,2 Anställda 50 år- 6,6 7,5 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målvärde 320 Antal rehabiliteringsärenden (st) Antal rehabiliteringsärenden (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Antal rehabiliteringsärenden Varav avslutade rehabiliteringsärenden Frisknärvaro % (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 80 Föregående år Innevarande år 40 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total frisknärvaro 56,2 53,6 Män 73,8 75,0 Kvinnor 52,9 49,6 Föregående år Innevarande år 20 Arbetsmiljöavvikelser (st) Arbetsmiljöavvikelser (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Antal negativ händelse/olycka Antal tillbud Antal risk/iakttagelse Totalt antal varav hot och våld varav stickskador Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hot och våld fg år Hot och våld Inn år Stickskador fg år Stickskador Inn år Sida 4 / 6

39 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Dnr: RV Bilaga 1 Ekonomi Ackumulerat resultat (tkr) Kostnadsutveckling (Ack utf/ack utf fg år) 0 3,6% ,4% ,6% 6,6% ,1% ,7% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregeående år Innevarande år Budget Prognos -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Löner Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Övrigt Totalt Förenklad resultaträkning (mkr) Motpart 1,2 Intäkter Ack utfall Inn år Ack Budget Inn år Ack avv från budget Ack Utfall Fg år Helår Prognos Helår Budget Avv Bud mot Prog Bokslut Utf Fg år Ack Avv Fg år Patientavgifter 71,3 74,3-3,0 72,1 72,6 74,3-1,7 72,1-0,8 Ersättning Riksavtal 82,8 75,6 7,2 81,1 81,6 75,6 6,0 81,1 1,8 Landstingsersättning 3 874, ,0 47, , , ,0 46, ,6 195,6 Försäljning av tjänster och Övriga intäkter 376,7 313,8 62,9 334,6 369,7 313,8 55,9 334,6 42,1 Summa Intäkter 4 405, ,6 114, , , ,6 106, ,4 238,6 Kostnader Personalkostnader , ,7-82, , , ,7-80, ,6-107,4 -Varav inhyrd personal -84,1-36,1-48,0-68,7-77,0-36,1-40,9-68,7-15,4 -Varav övertid/mertid -66,1-42,0-24,1-64,5-64,7-42,0-22,8-64,5-1,6 Riks- och regionvård (inkl. vårdgaranti) -531,3-448,0-83,3-498,3-525,0-448,0-77,0-498,3-33,0 Läkemedelskostnader -421,6-415,0-6,6-437,4-429,0-415,0-14,0-437,4 15,8 Material och tjänster -422,7-378,1-44,7-392,7-414,0-378,1-35,9-392,7-30,1 Övriga verksamhetskostnader -653,5-641,6-11,9-631,9-647,7-641,6-6,1-631,9-21,6 Finansiella kostnader -5,0-6,3 1,3-6,9-5,3-6,3 1,0-6,9 1,9 Summa Kostnader , ,6-227, , , ,6-212, ,9-174,2 Resultat -113,1 0,0-113,1-177,5-106,0 0,0-106,0-177,5 64,4 Sida 5 / 6

40 Västmanlands sjukhus Årsredovisning 2016 Dnr: RV Bilaga 1 Ekonomi Arbetad tid (ack) Innevarande År Föregeående År Förändring Förändring % Utförd arbetstid ,57% - varav övertid/mertid ,90% - varav timavlönade ,90% Justering timavlönade, övertid/mertid, vab. (Diff mot vald månad fg år.) ,00% Justering personer i omställningsprogrammet. Objekt ,48% Justering utvecklingsanställda ,86% Justering inhyrd personal från externa bemanningsföretag ,08% - varav läkare ,05% - varav sjuksköterskor ,92% - varav övriga ,24% Justering inhyrd personal från resursenheten ,46% Justering för fler eller färre arbetsdagar inn år jmf med fg år ,00% Justering för en extra dag i februari (vid skottår) för arb med schema ,00% Arbetad tid inkl jour/beredskap ,22% Avdrag arbetad tid under jour/beredskap ,65% Arbetad tid exkl jour/beredskap ,26% Antal årsarbetare utifrån arbetad tid exkl jour/beredskap ,26% 2,5 Procentuell förändring antal årsarbetare jmf med fg år (ack) 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Sida 6 / 6

41 Bilaga 2 År: 2016 Förvaltning: Analys: 17 Västmanlands sjukhus Ej Uppdragsprojekt, exklusive förvaltningsinterna poster Helår Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Bokslut 2016 Avvikelse 2016 Intäkter Patientavgifter Ersättning enligt avtal Försäljning av tjänster Landstingsersättning Övriga intäkter Intäkter Summa Intäkter P Personalkostnader Löner Sociala avgifter Övriga kostnader i kkl Inhyrd personal Personalkostnader Kostnader för material, varor och tjänster Ankomstregistrerade fakturor Riks o regionvård Labtjänster Sjukvårdsartiklar/medicinskt material Tekniska hjälpmedel Övriga kostnader i kkl Röntgentjänster Anestesi-Op/IVA Läkemedel inom förmånen, öppenvård Rekvisitionsläkemedel Kostnader för material, varor och tjänster ÖÖvriga verksamhetskostnader Lokalhyra Avskrivningar Övriga kostnader i kkl Övriga kostnader i kkl Övriga verksamhetskostnader F Finansiella kostnader Finansiella kostnader Finansiella kostnader Summa Kostnader Resultat:

42 Bilaga 2 År: Förvaltning: Analys: Västmanlands sjukhus Ej Uppdragsprojekt, inklusive förvaltningsinterna poster Helår Belopp i tkr Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Prognos 2016 Bokslut 2016 Avvikelse 2016 Bokslut i % av Intäkt 01 Kirurgi ,1% 02 Ortopedi ,0% 03 Ögonkliniken ,9% 04 Kvinnokliniken ,1% 05 Medicinkliniken ,2% 06 Fysiologi ,6% 07 Infektion ,8% 08 Öron ,4% 09 Barnmedicin ,6% 10 Operation ,6% 11 Radiologi ,0% 14 Urologi ,5% 16 Onkologi ,5% 17 Hud ,9% 18 Reumatologi ,5% 32 Specialisttandvårdskliniken ,3% 47 Kärlkirurgiska kliniken ,1% 89 Akutkliniken ,9% 90 Laboratoriemedicin ,5% 91 Medicinsk teknik ,7% 96 Sjukresor ,2% MD Västmanlands Sjukhus Gemensamt ,9% P3 Köpings Närsjukhus ,1% P4 Sala Närsjukhus ,2% P5 Geriatrik och Medicinsk Rehab ,5% Summa: ,2% År: Förvaltning: Analys: Västmanlands sjukhus Ej Uppdragsprojekt, exklusive förvaltningsinterna poster Lönekostnader Helår Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Bokslut 2016 Förändring i % Bilaga 2 00 PRG övrigt ,6% 10 Sjuksköterskor m fl ,0% 11 Undersköterskor, skötare m fl ,8% Löneväxling (alla personalgrupper) ,0% 20 Paramedicinsk personal ,6% 30 Läkare ,1% 40 Tandläkare ,7% 41 Tandhygienist ,9% 42 Tandsköterskor ,0% 50 Administrativ personal ,4% 60 Teknisk personal ,2% 70 Utbildnings- och fritidspersonal ,3% 90 Ekonomi- och transportpersonal ,8% Summa lönkostnader: ,6% Kostnader inhyrd personal Helår Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Bokslut 2016 Förändring i % Arbetsterapeuter inhyrd personal Färdbeviskontroll (inhyrd personal) ,0% Läkare inhyrd personal ,5% Läkarsekreterare inhyrd personal ,3% Psykologer inhyrd personal ,3% Sjuksköterskor inhyrd personal ,9% Övrig inhyrd personal ,1% Inhyrd personal exkl resursenheten: ,3% Resursenheten: ,5% Summa inhyrd personal: ,4% Total Helår Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Bokslut 2016 Förändring i % Summa anställda och inhyrd personal: ,4%

43 Bilaga 3 Förvaltning/verksamhet: Västmanlands sjukhus Investeringar Bokslut Belopp i tkr Helår Bokslut Budget Utfall Utfall Prognos Avvikelse perioden inköp 2016 utifrån budget 2015 perioden inköp 2016 utifrån budget 2016 inköp 2017 utifrån budget budget - utfall 2016 Investeringsutgifter Immateriella anläggningstillg 0 Datorutrustning Medicinsk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och transportmedel Leasingavtal 0 0 Övriga maskiner och inventarier Tekniska hjälpmedel Summa Konst 0 Byggnader (endast Fastighet) 0 Totalsumma

44 Bokslut kunskapsstyrning 2016 Västmanlands sjukhus Bilaga 4

45 Bilaga 4 2 (17) Datum Västmanlands sjukhus En dag på Västmanlands sjukhus Västerås, Sala och Köping Föds 9 barn Kommer 33 personer för blodgivning Får 220 patienter vård på våra akutmottagningar Genomför länets 16 ambulanser 89 uppdrag 101 patienter skrivs in för sjukhusvård Utförs 68 operationer Kommer 693 patienter på läkarbesök Undersöks 571 patienter på Röntgen och Fysiologkliniken Besöker 19 patienter specialisttandvården Tas 7032 prover på vilka det utförs analyser

46 Bilaga 4 3 (17) Datum Västmanlands sjukhus INNEHÅLL 1 Inledning Information om kunskapsstyrning Landstingsstyrelsen Patientsäkerhetsteamet Centrum för klinisk forskning (CKF) Lärcentrum Analysgruppen Dialog med sjukhusens verksamheter kring kunskapsstyrning Kvalitetsarbete under året Andel uppnådda målnivåer i Öppna jämförelser (ÖJ) Kvalitetsindikatorer Regionalt cancercentrum (RCC) och Standardiserade vårdförlopp (SVF) Processutveckling Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå Öppet hus för verksamhetsutveckling Återinförande av UpToDate Sjukhusförvaltningens kvalitetsparametrar i styrkortet Trycksår VRI Basal hygien och klädregler Klassificerade avvikelser Andel Lex Maria Patientdelaktighet Sammanfattande kommentarer... 16

47 Bilaga 4 4 (17) Datum Västmanlands sjukhus INLEDNING I början av januari 2015 beslutade sjukhusledningen att Västmanlands sjukhus ska arbeta med kunskapsstyrning integrerat med ekonomi och produktionsstyrning, ett beslut baserat på en rapport kring kunskapsstyrning som utformades under hösten Målet med kunskapsstyrning är att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom alla verksamheter. Kunskapsstyrning ska säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används vid beslut som direkt rör patientverksamhet men också beslut som rör investeringar och produktionsstruktur. Vi är ett kunskapsföretag där vårt mål är god vård i rätt tid med patienten i centrum. Allt vi gör ska ge mervärde för patienten varför icke värdeskapande arbete ska tas bort. Pengarna blir medlet att nå målet och om vi hushåller med pengarna räcker de till mer värdeskapande vård. God vård för våra medborgare innebär att vården ska vara Patientsäker Patientfokuserad Kunskapsbaserad Jämlik Effektiv Ges i rimlig tid Västmanlands sjukhus har redan idag hög kvalitet och god vård inom många områden. Detta vill vi förstärka och sprida via kunskapsstyrning. Arbetet är långsiktigt. I verksamhetsplanen för sjukhusförvaltningen 2016 har vi initialt arbetat för att utveckla en struktur och arbetsformer för kunskapsstyrning med fokus på dialog med sjukhusets verksamheter och samarbetspartner. Under 2016 tillsattes en medicinsk stabschef för att medicinska frågor ska få rätt tyngd i stabsarbetet. Flera aktiviteter i verksamhetsplan 2016 har haft fokus på kunskapsstyrning: 1. Vi skapar en gemensam bild där alla medarbetare och politiken vet vad kunskapsstyrning/värdeskapandevård innebär 2. Varje klinik genomför minst en aktivitet/förbättringsarbete 3. Varje klinik redovisar regelbundet klinikens kvalitetsresultat på ex APT 4. Kunskapsbokslut blir en del av årsrapporten 2 INFORMATION OM KUNSKAPSSTYRNING Kvalitetsstyrning är det yttersta målet för kunskapsstyrning vilket förutsätter en nära samordning med ekonomi och produktionsstyrning för att vi ska kunna ge en värdeskapande vård. Dialog med verksamheter och samarbetspartner är därför central. 2.1 Landstingsstyrelsen En förutsättning för att sjukhusförvaltningen ska kunna arbeta med kunskapsstyrning och värdeskapande vård är att styrningen centralt även går i denna linje. Den 23 mars presenterade sjukhusförvaltningen sjukhusets arbete med kunskapsstyrning på landstingsstyrelsens möte. Förvaltningens arbete med kunskapsstyrning överensstämmer väl med Göran Stjernstedts utredning om effektiv vård (SOU 2016:2). Presentationen togs emot positivt av landstingsstyrelsen.

48 Bilaga 4 5 (17) Datum Västmanlands sjukhus Patientsäkerhetsteamet Centrala patientsäkerhetsteamets uppdrag är att ge stöd till förvaltningsledningar med analyser inom patientsäkerhetsområdet och systematiskt följa upp beslutade förändringar. Workshops två gånger per år med patientsäkerhetsteamet och sjukhusledningen inrättades under Syftet är att säkra vården och eftersträva färre vårdskador, bland annat genom att lyfta fram och dra lärdom av sjukhusets Lex Mariaärenden. Vid vårens möte var temat Överbeläggningar och utlokaliseringar, med utgångspunkt i den riskanalys som genomförts. Till detta kopplades en vetenskaplig artikel Going solid som belyser komplexiteten i var gränsen för säker vård går. Höstens möte hade tema Läkemedel, med fokus på läkemedelsberättelse tillsammans med en film om ledarskapets betydelse för förändringar. En kort introduktion till infektionsverktygets möjligheter presenterades som in introduktion inför vårens möte Förvaltningen har beviljats projektmedel för sex patientsäkerhetsprojekt under året, samtliga projekt är pågående. Införande av Gröna korset på Kirurgkliniken, Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Sala samt på Geriatriken. Syftet är att dagligen bedriva ett systematiskt patientsäkerhets arbete. Bäckenbottenprojekt på Kvinnokliniken med syfte att minska bristningar grad 3 och 4. Medicinkliniken Västerås: uppstart HND mottagning (hjärtsvikt, njursvikt och diabetes) för att öka personcentrerad vård. Pilotprojekt på Geriatriken och Ortoped kliniken: Farmaceut i vården, med syfte att stärka patientsäkerheten samt förbättra arbetsmiljön runt läkemedelshantering. 2.3 Centrum för klinisk forskning (CKF) CKF har inrättat forskningsombud på sjukhusets alla kliniska verksamheter. Ombuden utgör kontaktpersoner från sjukhuset till CKF och omvänt. Ombudsmöten har hållits fyra gånger under året och har haft ett fokus på hur man kan komma igång med patientnära klinisk forskning med ett multiprofessionell deltagande och där STläkares obligatoriska FOU arbeten kan utgöra en väg in. 2.4 Lärcentrum En enkätundersökning genomfördes i början av året med syfte att kartlägga verksamheternas behov av utbildning via lärcentrum. Enkätsvaren visar att många är nöjda med Lärcentrums utbud och tillgången på utbildningslokaler. Det som upplevs som mindre bra är bland annat utbildningstider, väntetider och att det är för mycket fokus på specifika utbildningar.

49 Bilaga 4 6 (17) Datum Västmanlands sjukhus Vidare visar enkätsvaren att de utbildningar som saknas på Lärcentrum i dagsläget är framför allt utbildningar för medicinska sekreterare, intro och vidareutbildning för sjuksköterskor, klinisk utbildning samt chefsutbildningar. Det bedrivs ett stort antal interna utbildningar i verksamheterna, vanligast där är S HLR/HLR följt av klinikspecifika utbildningar samt föreläsningar. Hur utbildningarna genomförs varierar stort mellan verksamheterna, exempelvis i form av teamutbildningar, efter vissa teman, fallstudier, scenarioövningar eller speedutbildningar. Utbildningarna kan ske under hel och halvdagar, följa ett årshjul, under kompetens och planeringsdagar eller på mötestider. Vanligast är att egna läkare håller i utbildningarna men det är också vanligt att egna sjuksköterskor/ barnmorskor håller i dem eller externa specialister bjuds in. Resultatet från enkäten presenterades på sjukhusledningen samt på lärcentrums råd. De viktigaste utvecklingsområdena framöver är att utveckla en samsyn på hur utbildningar/kompetensutveckling ska ske. För att sprida kunskap och möjlighet att delta på klinikegna utbildningar gavs möjlighet till verksamheterna att använda förvaltningens arbetsplatsytas kalenderfunktion. 2.5 Analysgruppen Analysgruppen ska stödja och stimulera kunskapsstyrning, implementeringen av nationella riktlinjer och vårdprogram samt strukturera arbetet med kvalitetsregister och öppna jämförelser. Analysgruppen är även en primär mottagare av rapporten Öppna jämförelser. Analysgruppen arbetar vidare i ett nätverk av ämnesexperter på kliniknivå för granskning av resultaten och förslag till förbättringar. Nedan följer en kort sammanställning av väsentliga områden som granskats av Analysgruppen tillsammans med ämnesexperter under året. Nationella riktlinjer Slutlig version av nationella riktlinjer MS och Parkinson Remissversion av nationella riktlinjer för demens Remissversion av nationella riktlinjer för depression och ångest. Nationella utvärderingar av riktlinjer: Utvärdering av hjärtsjukvård Utvärdering av MS/Parkinsonsvården Utvärdering av astma/kol vården Nationella modellen för prioriteringar Test med Cochlea implantat och FGM mätare Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump

50 Bilaga 4 7 (17) Datum Västmanlands sjukhus DIALOG MED SJUKHUSENS VERKSAMHETER KRING KUNSKAPSSTYRNING En kickoff på temat Värdebaserad vård via kunskapsstyrning genomfördes i oktober 2015 för samtliga chefer på Västmanlands sjukhus. Uppföljande dialoger har förts under året. Värdeskapande vård via kunskapsstyrning. Detta tema har under året presenterats för och diskuterats med flera av sjukhusets medarbetare. Det har understrukits att innebörden av kunskapsstyrning inte är något nytt utan är en fortsättning och en markering av tidigare arbetssätt. Diskussion kring värdet av att rent praktiskt ta fram enkla kunskapsstyrningsprojekt som kan vara draghjälp och symboler för ett mer fördjupat arbetssätt senare. Vi har diskuterat kring evidensbaserat arbetssätt och kunskapsstyrning där sammanfattningen blev att kunskapsstyrning är en del av flera klinikers arbetssätt även om detta kan ytterligare understrykas. Detta resulterade även i givande diskussioner med kvalitet och ledningsarbete i fokus för klinikens fortsatta arbete med att involvera kunskapsstyrning i verksamhetsplanen. Uppföljning av kunskapsstyrning på förvaltningens enhetschefsmöte har skett vid tre tillfällen under året med syfte att inspirera och diskutera på vilket sätt kunskapsstyrning bidrar till att utveckla vården. 4 KVALITETSARBETE UNDER ÅRET Sjukhusförvaltningen har visat bra resultat inom flera områden och våra verksamheter har vid flera tillfällen uppmärksammats tack vare kompetenta medarbetare. Vi ligger i tätposition i öppna jämförelser och är Sverigeledande inom bröstcancer, tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Under 2016 har sjukhuset uppmärksammats nationellt inom flera områden: Västmanlands sjukhus Västerås är på 10 i topplistan (placering nr 9) när Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus 2016 inom kategorin medelstora sjukhus Över Sverigesnitt avseende helhetsintryck i den nationella patientenkäten Tredjeplats i nationell ranking avseende jämställd vård Medicinkliniken erhöll Swedhearts kvalitetsutmärkelse för bästa hjärtsjukvård Kärlkirurgiska kliniken blev Sveriges bästa klinik i Swedvasc avseende sekundär prevention Röntgenkliniken blev certifierad enligt ISO 9001

51 Bilaga 4 8 (17) Datum Västmanlands sjukhus Andel uppnådda målnivåer i Öppna jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen fastställer målnivåer i nationella riktlinjer som hälso och sjukvården bör eftersträva. Målnivåerna utgår alltid från en indikator som i sin tur baseras på en rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer som tagits fram i dialog med expertgrupper, sakkunniga i vården och patientorganisationer. De finns för närvarande 28 målnivåer för Västmanlands sjukhus vilka kan aktivt följas digitalt i Vården i siffror. Eftersom målvärdena enligt Socialstyrelsen är högt satta (det första % värdet i listan nedan) har Analysgruppen beslutat att det ska finnas ett utrymme för lokala målnivåer i strävan att nå det nationella värdet. Ett värde på ± 5 procentenheter är en acceptabel nivå för att anse att målvärdet uppnås. Det lokala faktiska värdet presenteras inom parentes. Under 2016 har Västmanlands sjukhus uppnått 19 målnivåer. Det innebär en måluppfyllnad på 68%. Målvärdet för 2016 på 70% uppnås inte, men resultatet bedöms ändå vara rimligt tillfredställande. Detta mot bakgrund av att mätning mot fasta målnivåer är något nytt, vilket innebär att målnivåerna blir osäkra framförallt på kort sikt. Aktiv monitorering av prostatacancer med mycket låg risk Önskat värde: Högt 95% (90 %) målvärde uppnått Aktiv personer med diabetes med HbA1c 70 mmol/mol, typ 1 Önskat värde: Högt 80% (78,1 %) målvärde uppnått Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer Önskat värde: Högt 80% (75,9 %) målvärde uppnått Basbehandling vid hjärtsvikt Önskat värde: Högt 65% (60,8 %) målvärde uppnått Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Önskat värde: Högt 90% (89,1 %) målvärde uppnått Blodfettssänkande behandling månader efter stroke, år Önskat värde: Högt 75% (79,5 %) målvärde uppnått Blodförtunnande läkemedel vid stroke och förmaksflimmer, år Önskat värde: Högt 80% (82,5 %) målvärde uppnått Blodtryck 140/85 mmhg vid diabetes typ 1 Önskat värde: Högt 90% (79,3 %) målvärde inte uppnått Direktinläggning på strokeenhet Önskat värde: Högt 90% (80 %) målvärde inte uppnått Fotundersökning vid diabetes typ 1 Önskat värde: Högt 99% (95,6 %) målvärde uppnått

52 Bilaga 4 9 (17) Datum Västmanlands sjukhus Fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt 6 10 veckor Önskat värde: Högt 60% (63,6 %) målvärde uppnått Icke rökare vid diabetes typ 1 Önskat värde: Högt 95% (85,7 %) målvärde inte uppnått Kontaktsjuksköterska vid nydiagnostiserad prostatacancer Önskat värde: Högt 100% (95 %) målvärde uppnått Kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk Önskat värde: Högt 80% (90,5 %) målvärde uppnått Multidisciplinär konferens vid lungcancer Önskat värde: Högt 74% (93,4 %) målvärde uppnått Måluppfyllelse för LDL kolesterol efter hjärtinfarkt Önskat värde: Högt 60% (28 %) målvärde inte uppnått PET DT inför kurativt syftande behandling vid icke småcellig lungcancer Önskat värde: Högt 82% (85,7 %) målvärde uppnått Rökstopp månader efter hjärtinfarkt Önskat värde: Högt 75% (58 %) målvärde inte uppnått Rökstopp efter stroke Önskat värde: Högt 75% (42%) målvärde inte uppnått Tid till trombolys vid stroke Önskat värde: lågt 40% (38 %) målvärde uppnått Tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke Önskat värde: Högt 75% (60 %) målvärde inte uppnått Vård av strokeenhet Önskat värde: Högt 90% (91 %) målvärde uppnått Återfraktur inom 3 år efter fragilitetsfraktur Önskat värde: Lågt Bra värde, målvärde uppnått Ögonbottenundersökning vid diabetes typ 1 Önskat värde: Högt 98% (91,7 %) målvärde inte uppnått Överlevnad (1 års ) vid lungcancer Önskat värde: Högt 47% (41,8 %) målvärde inte uppnått

53 Bilaga 4 10 (17) Datum Västmanlands sjukhus Överlevnad vid bröstcancer Önskat värde: Högt 88% (93 %) målvärde uppnått Överlevnad vid tjocktarmscancer Önskat värde: Högt 67% (69,9 %) målvärde uppnått Överlevnad vid ändtarmscancer Önskat värde: Högt 67% (69,2 %) målvärde uppnått 4.2 Kvalitetsindikatorer Den medicinska kvalitén står sig generellt väl i nationell jämförelse. Detta framgår i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapport, Resultatöversikt för landsting på 16 hälso och sjukvårdsområden, baserad på indikatorer i Vården i siffror. Västmanland kommer väl ut vid sammanställningen, som nummer sex av 21 landsting. *Uppgift saknas för en indikator, inga poäng har utdelats 4.3 Regionalt cancercentrum (RCC) och Standardiserade vårdförlopp (SVF) Förvaltningen arbetar aktivt med standardiserade vårdförlopp, vilket innebär att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utrednings insatser, diagnosbesked och behandling. Under 2016 har 13 standardiserade vårdförlopp startat, totalt sett pågår 18 vårdförlopp. Berörda enheter visar stort engagemang i arbetet och flera av de första vårdförloppen visar reducerade ledtider.

54 Bilaga 4 11 (17) Datum Västmanlands sjukhus I augusti startade ett länsövergripande Diagnostisk centrum med syfte att ta hand om tre standardiserade vårdförlopp maligna lymfom (under huvud och hals), cancer med okänd primärtumör (CUP) samt allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer. RCCs lokala samverkansarbete inom landstinget har under året haft fokus på cancerrehabilitering. Cancerrehabiliteringen ska i första hand utökas med en sexolog och en neuropsykolog, behov utöver detta kommer att tas fram under kommande år. Ett annat utvecklingsområde har varit patientföreningarnas delaktighet. En av patientföreningarna utsedd representant finns med på rådets möten. Ett separat mötes forum har skapats för samtliga patientföreningar inom cancerområdet. Föreningarnas företrädare har bidragit mycket under året. Kontaktsjuksköterskornas arbete med Min vårdplan och SVF har varit tongivande. SVF arbetet har krävt mycket engagemang inte minst i att koordinera patienternas väg genom vården. Kontaktsjuksköterskorna har även haft en viktig roll med att stimulera patienterna att svara på en enkät (PREM) om deras upplevelse av SVF. 4.4 Processutveckling Utvecklingen av kliniska processer sker gemensamt inom sjukvården. Processer som utvecklats under året är SVF processerna. Ett arbete i form av etablering av ett Astma/KOL råd har också genomförts. 4.5 Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå I klinikernas årsrapporter redovisas ett stort antal utvecklings och förbättringsarbeten som utförts under Här finns ett stort utrymme för inspiration och lärande. Hela sjukhusets redovisning är omfattande och redovisas därför utan bearbetning i ett dokument på Västmanlands sjukhus Arbetsplats. Dokumentet heter Förbättringsarbeten VS I samband med kvartalsuppföljningar har verksamheterna även redovisat kvalitetsarbeten muntligen. En utbildningsmall för specialistläkare har utvecklats och finns på Arbetsplatsen. Den grundläggande tanken är att varje verksamhet tillsammans med sina specialister granskar klinikens samlade kompetensbehov inom olika områden och översätter detta till utbildningsbehov för verksamhetens specialister. Utifrån detta planerar verksamheten in kommande utbildningar på individnivå. En mall har även skapats för att varje verksamhet skall kunna sammanställa all utbildning som under året getts till läkare omfattande område tid kostnad. 4.6 Öppet hus för verksamhetsutveckling Ett mål i verksamhetsplanen är att alla verksamheter startar upp minst ett förbättringsarbete årligen och sprider kunskapen mellan klinikerna.

55 Bilaga 4 12 (17) Datum Västmanlands sjukhus Som stöd i detta erbjuds enhetschefer och verksamhetsutvecklare samt andra intresserade medarbetare, möjlighet att träffas för att bolla tankar och idéer om lokala förbättringsarbeten. Inbjudan till Nätverk/Öppet hus för verksamhetsutveckling har skett vid fem tillfällen under året med följande innehåll: EIRAS planerad vårdtid på Kirurgkliniken. Vinsten ligger både i bättre omhändertagande, men också kortare vårdtider och en säkrare vård med en patient som är delaktig Teambaserad verksamhetsutveckling med stöd av Nationella diabetesregistret exempel från Medicinkliniken. NRD IQ, ett teambaserat projekt som identifierar förbättringsområden och utformar handlingsplaner för att förbättra diabetesvården. Som stöd används det nationella diabetesregistret. Läkemedel på Ortopedkliniken. Presentation av slutenvårdsdos, narkotikaautomat samt projekt farmaceut i vården. Trycksår Ett förebyggande arbete på BMT samt trycksårsgruppens arbete 4.7 Återinförande av UpToDate Under 2015 fattades ett övergripande beslut att avsluta prenumeration av UpToDate och ersätta detta med Clinical Key. Denna förändring blev till stor nackdel för läkare på sjukhuset då beslutsstödet i vardagen försämrades markant. UpToDate är ett mer heltäckande, oberoende och en mer väl uppdaterad databas som innehåller översikter av kunskapsläget inom många stora såväl som små ämnesområden. Översikterna baseras på de stora och viktiga medicinska tidskrifterna och i de lägen där evidensen är svag förs resonemang som ändå ger vägledning eller avspeglar konsensus hos de ledande inom det fältet. UpToDate är därmed välfungerande i det kliniska arbetet. Under året har förvaltningen arbetat för att återinföra databasen vilket resulterade i att UpToDate åter blev tillgängligt från och med september. 4.8 Sjukhusförvaltningens kvalitetsparametrar i styrkortet Trycksår Syftet med trycksårsmätningen är att resultaten ska användas i det systematiska förbättringsarbetet. Trots ett stort engagemang och flera olika insatser i landstinget ligger andelen trycksår på en fortsatt hög nivå jämfört med riket. En framgångsfaktor för att minska andelen trycksår är att det finns rutiner för att identifiera trycksår som är sjukhusförvärvade. Genom fördjupad journalgranskning/ validering (start nov 2015) av alla patienter med rapporterad tryckskada/trycksår har vi börjat följa upp hur stor andel av trycksåren som troligen uppkommit på sjukhuset. Siffrorna är dock fortfarande osäkra då det i flera fall saknas dokumenterad hudbedömning vid inskrivning och/eller att det i saknas uppgift om patienten inkommer med trycksår.

56 Bilaga 4 13 (17) Datum Västmanlands sjukhus Andra framgångsfaktorer för att minska andelen trycksår är riskbedömning, hudbedömning och tidigt insatta förebyggande insatser. Från och med 2017 ska riskbedömning dokumenterats direkt i journalen och utifrån resultat ska vid behov vårdplan för det preventiva arbetet upprättas. Detta förväntas ge en bättre helhetsbild av patientens vårdbehov (tidigare registrerades riskbedömningarna i ett kvalitetsregister utan koppling till journalsystemet). Tidig hudbedömning är en framgångsfaktor i arbetet, liksom att identifiera vilka patienter som inkommer med trycksår för att tidigt sätta in åtgärder. 30,00% 20,00% 10,00% Tryckskador/trycksår Västmanlands sjukhus 0,00% mar 15 maj 15 sep 15 nov 15 mar 16 maj 16 sep 16 nov 16 Andel trycksår Riket Varav kat 2 4 Riket Andel trycksår VS Varav kat 2 4 VS In med tryckskada/trycksår* VRI Antalet vårdrelaterade infektioner ligger på en relativt jämn nivå oavsett vilket mätmetod som används. Vårdrelaterade infektioner följs på två olika sätt, dels genom Punktprevalens mätningar (andel med VRI av alla inneliggande patienter en given dag) och infektionsverktyget (andel patienter med VRI av alla som ordinerats antibiotika). Via infektionsverktyget kan vi också få ut rapporter gällande antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda verksamheter. Återkoppling hjälper verksamheten att själva identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. 10% 8% 6% 4% 2% VRI Västmanlands sjukhus 0% VT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT 2016

57 Bilaga 4 14 (17) Datum Västmanlands sjukhus Basal hygien och klädregler Följsamheten till Basala hygien och klädregler uppvisar brister inom flera kliniker vilket påverkar utfallet för helheten. Vid nationella mätningar rapporteras enbart observationer, eftersom detta är ett objektivt mått. För självskattning (som är en subjektiv skattning) ses ett något bättre resultat, vilket är en erfarenhet även från andra sjukhus i Sverige, men som medger att även personer med ensamarbete ges möjlighet att reflektera över sitt förhållningssätt. Under 2017 sker en stor satsning på vårdhygien genom månatliga mätningar av följsamhet till hygien och klädregler, workshop inom olika ämnesområden på enhetsnivå, samt en obligatorisk endagarsutbildning för chefer, allt i syfte att förbättra följsamhet till alla vårdhygieniska riktlinjer Klassificerade avvikelser För att säkerställa att samtliga felhändelser snabbt tas om hand, utreds och åtgärdas följs verksamheternas arbete med klassificering av avvikelser upp samt allvarlighetsbedömning av desamma. Klassificering av avvikelser visar stabila värden varje månad medan allvarlighetsbedömning varierar kraftigt. Jämfört med föregående år ses förbättrad måluppfyllelse. Enheter med brister vad gäller allvarlighetsbedömning kontaktas fortlöpande för stöd och åtgärder för att förbättra följsamhet till rutinen.

58 Bilaga 4 15 (17) Datum Västmanlands sjukhus Andel Lex Maria För år 2016 ses ökning av antalet Lex Maria ärenden, från 13 st 2015 till totalt 20 ärenden Målsättningen att kvoten risk för allvarlig vårdskada ska öka jämfört med inträffad vårdskada har inte infriats. Flera ärenden har en karaktär av mycket ovanliga händelser men i avsikt att lära av varandra har arbetet med att lägga upp avidentifierade anmälningar på sjukhusledningens samarbetsyta påbörjats. 5 PATIENTDELAKTIGHET Resultatet från nationell patientenkät visar för parametern helhetsintryck, att sluten specialist sjukhusvård ligger över Sverige snittet. När det gäller öppen specialiserad sjukhusvård visar parametern kontinuitet och koordinering ett högre värde än Sverige snittet.