Nyhetsbrev från Programrådet för grundlärarutbildningen, oktober 2014

Transkript

1 Programrådet för grundlärarprogrammet Nyhetsbrev från Programrådet för grundlärarutbildningen, oktober 2014 Höstterminen är i full gång och en hel del har hänt efter det att nyhetsbrevet från i maj skickades ut. Mer om detta följer men först det där med förkortningar. Så här är det: LGFRI: Lärarutbildning Grundnivå, inriktning mot arbete i FRItidshem LAFOG: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i Förskoleklass Och Grundskolans årskurs 1-3 LAGRU: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i GRUndskolans årskurs 4-6 LAGRV: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i Grundskolans årskurs 4-6/ Verksamhetsintegrerad profil PR: Programrådet Programrådets sammansättning Antagning ht 2014 och kvarvarande studenter i denna kohort Två förändringar har skett vad gäller rådets sammansättning. Studentrepresentant Tobias Magnusson (LGFRI) har tagit examen och ny studeranderepresentant från denna inriktning är Herrman Välitalo som läser sin tredje termin vid campus Kalmar. Per-Eric Betzholtz som varit med från PR-start kan numera titulera sig prefekt och därför är han inte längre med i rådet. I hans ställe har Lena Wennersten från samma institution (BOM) trätt in. Därmed ser sammansättningen ut enligt följande (tillhörighet fakultet/institution) Programrådsledare: Elisabeth Frank (FSV/UV) Ledamöter: Ann-Christin Torpsten, specialområde: Interkulturell fördjupning (FSV/PED) Gunilla Nilsson (FTK/MD) Helena Ackesjö (FSV/PED) Lena Wennersten (FHL/BOM) Lena Thor, extern ledamot, rektor Dörbyskolan, Kalmar Tor Ahlbäck (FSV/PED) Ulla-Karin Nordänger, adjungerad ledamot, specialområde: VFU-ramverk och Verksamhetsintegrerad profil (FSV/UV) Åsa Nilsson Skåve (FKH/IFL) Studeranderepresentanter: Lars Magnusson, LAGRV Herman Välitalo, LGFRI Victoria Olsson, LAFOG Håkan Hansson, utbildningssamordnare/sekreterare, Kansliet för lärarutbildningen (LUB) Nedan följer en redovisning av hur många studenter som skulle erbjudas plats i respektive inriktning (ett överintag är förklaringen till att det finns fler studenter än fastställda platser). I parentesen anges hur många studenter som påbörjade utbildningen och slutligen i fetstil hur många studenter som i skrivandes stund finns kvar. 1

2 LGFRI Kalmar: 30 platser (33) 33 LGFRI Växjö: 30 platser (34) 33 LGFOG Kalmar: 25 platser (27) 27 LGFOG Växjö: 25 platser (30) 30 LAGRV Kalmar: 20 platser (21) 20 LAGRU Växjö: 30 platser (36) 35 Grundlärardagen 25 augusti Teleborgs slott Glädjande nog drog årets upplaga av grundlärardagen fulla hus och här sattes nytt deltagarrekord (nästan 50 personer!). Förmiddagen ägnades åt många och komprimerade informationspunkter medan tiden efter lunch var avsatt för möten mellan lärare i de olika inriktningarna där bland annat framgångsfaktorer lyftes fram. Betydligt mer tid hade behövts för denna programpunkt vilket också påtalades. Av denna anledning, men framförallt för att deltagare uttryckte önskemål, har PR tagit beslut om att erbjuda grundlärardag varje termin. Redan nu kan du alltså boka in den 27 januari 2015 då merparten av tiden kommer att ägnas åt erfarenhetsutbyte lärare emellan. Nedan följer i sammandrag den information som gavs under dagen. Vill du veta mer i detalj så kontakta någon av PR s ledamöter. Programrådets uppdrag inför UKÄ s granskning Elisabeth Frank informerade kort om vad som kan göras inför den kommande prövningen av examensrättigheterna. Granskningen är i stora delar resultatinriktad i så motto att det handlar om i vad mån studenterna nått examensmålen och hur utbildningen givit studenterna möjlighet att uppnå dessa. I granskningen måste lärosätet kunna ge exempel på hur studenten erbjuds dessa möjligheter rent konkret och då inte enbart som skriven text i kursplanerna. När granskningen väl är ett faktum är det många dokument som ska skrivas fram och levereras på kort tid. För att detta ska kunna genomföras måste kursansvariga och examinatorer vara behjälpliga med exempel på examinationsformer, studentarbeten etc. Därför denna uppmaning: Börja hamstra! I skrivandets stund vet vi ännu inte när examinationsrättigheterna kommer att sättas under lupp. Ett scenario är redan 2015 men eftersom besked dröjer så lutar det åt ett senareläggande. Programrådets uppdrag i sammanhanget är att ansvara för att - kritiskt granska förutsättningar och processer så att helhet genom programstudierna och progression mot examensmålen säkras. - identifiera och informera om de områden som är mest angelägna att åtgärda eller utveckla i syfte att förbättra studenternas möjligheter att nå examensmålen. - följa upp de åtgärder som vidtas. I ett första steg handlar det om att identifiering och prioritera utvecklingsområden och detta arbete är också i gång. Se nedan. 2

3 Ytterligare ett utvecklingsområde som PR drivit sedan lång tid tillbaks är studenters skrivande och språkstödssatsning. En av informationspunkterna handlade också om just detta. Språkstödssatsning Åsa Nilsson-Skåve gav en kort lägesrapport om vad som har gjorts i frågan och vad som sker kring denna kvalitetspunkt. En utsedd arbetsgrupp med medlemmar från inte bara grundlärarutbildningen utan också från förskollärarutbildningen, yrkeslärarutbildningen och studieverkstaden har beslutat att en väg att gå är att formalisera samarbetet mellan studieverkstaden och kursansvariga. Detta innebär att det inte bara blir en punktinsats utan också fortsatt arbete och uppföljning för de studenter som är i behov av språkstöd. Arbetsgruppen har arbetat fram en checklista/lathund (se länk) med klara progressionssteg som ska följa studenten genom hela utbildningen. Man kan också beställa den som broschyr via repro. Checklistan ses som ett redskap för såväl kursansvariga som student och används till att börja med på prov för studentkohort Tanken är att den kan revideras och utvecklas framöver. Därför är det önskvärt med feedback mot slutet av höstterminen, både från lärare och från studenter. Länk till utvärdering som då kan användas är liten guide 3

4 I sammanhanget poängterade en deltagare att skriftlig/kommunikativ förmåga bör vara något som finns med i målen för flera kurser. I vad mån det är möjligt att ha ett sådant mål i exempelvis en matematikkurs återstår att utreda. Studentreflektioner En återkommande programpunkt är att studentrepresentanter presenterar sina tankar kring utbildningen. Först ut var Lars Magnusson LAGRV-student som nu går sin tredje termin. Han inledde med hur han tänkte om yrket innan han påbörjade studierna: Ett otacksamt yrke, det handlar om att gå in-undervisa-gå ut och att det är skönt med lov. Efter ett år i utbildning har bilden förändrats. Nu framhåller Lars att det handlar om ansvar, att vara en värdig representant för yrket, många administrativa uppgifter samt ett givande, utmanande och utvecklande arbete. Och ROLIGT! Hans erfarenheter specifikt från den verksamhetsintegrerade profilen (mer om den i en senare punkt) är fördelen med tidig kontakt med verkligheten, att ha möjlighet att följa elevers utveckling och att få uppleva sig själv som en del i ett arbetslag. Victoria Olsson som nu är inne på sin sjunde termin (LAFOG) berättade att det var gruppens tankar hon förde fram. Även Victoria sa att hon i stort trivdes med utbildningen och att lärarna hon mött i kurser varit kunniga. Dock ville hon ta tillfället i akt att poängtera saker som hennes grupp hade stött på och som kan bli bättre: - Studenterna saknade moment om skrivande i början av utbildningen, kursen där momenten akademiskt skrivande och vetenskapligt tänkesätt ingår kommer för sent vilket medfört stor (och onödig) nervositet inför det självständiga arbetet. - Ojämnt tempo stora skillnader gällande kraven som ställs i kurserna även om det är samma hp-antal. Särskild stora skillnader ansågs det överlag vara mellan UVK och ämneskurser. UVK-kurserna upplevdes som slappa med allt för lågt ställda krav och där kursinnehållet till skillnad från i ämneskurserna upplevdes flummigt. - Lärarna har dålig koll på tidigare kurser. - Första VFU-perioden kommer för sent studenter ska tidigt kunna avbryta sina studier om de upptäcker att yrkesvalet inte är det rätta. Victoria avslutade med några citat från den gemensamma FB-sidan: Dåligt att vi får vara försökskaniner hela tiden för allt. Kull 11-studenterna har alltför ofta fått höra: Utbildningen är precis ny och ni är första gruppen, det blir säkert bättre sen. Det borde ha varit hårdare tempo och krav redan från första början. Tobias Magnusson som nu är ute i arbetslivet (f.d. LGFRI) avslutande programpunkten studenter reflekterar. Tobias höll med om mycket av det som sagts men ville poängtera att UVK-kurserna som många upplevde som flummiga under studietiden har visat sig vara väldigt värdefulla och lärorika nu när han själv befinner sig ute i yrkesprofessionen. Från att ha upplevt sig så här vid studiestart 2011 sammanfattar Tobias kort och gott studietiden enligt följande: Lärorikt till tusen! Kunskapsoch personlighetsutvecklande! Dock kan en bra utbildning alltid bli ännu bättre och reflektionerna här handlade om: -Avsaknad av röd tråd i utbildningen och bristande kontakt mellan lärarna. 4

5 - Universitetet och skolan måste bli mer samspelta. - Stärka yrkesidentitet vi ska bli lärare i fritidshem. - Samläsning mellan de olika inriktningarna måste öka när ändå chansen finns (kurser som samläses i hela grundlärarprogrammet). - Samläsning mellan olika Campus måste bli bättre tekniken ställer till det och studenter som inte befinner sig där läraren är känner sig utanför. Så här känner sig Tobias efter avslutad utbildning: En stolt grundlärare i fritidshem! Lämplighetsprov Linnéuniversitetet ansökte i våras om att få ingå i försök med att pröva ut om och hur lämplighetsprovkan användas vid urval till lärarutbildning. Vid sidan av Högskolan i Jönköping och Karlstad universitet ingår vi i en försöksverksamhet där Per Gerrevall är utsedd till den som håller i rodret. Per gav en kort information om det påbörjade arbetet. Lnu:s förslag på lämplighetsproven ser i nuläge ut som följer: - Prövningens innehåll: Kommunikativ förmåga (att kunna tillägna sig, förstå och kommunicera ett innehåll, att kunna behärska språkets struktur och form). Social lyhördhet, självinsikt och hållning. - Prövningens form: Webbaserad prövning; skriva en uppsats (motiv för yrkesval etc.). Skriftligt sammanfatta och diskutera ett innehåll. - Intervjuer individuellt och i grupp. En (eventuellt två) studentgrupp från vartdera programmet (För, Grund, Ämne) ska ingå i utprövningen som beräknas starta i och med antagning Internationalisering Emil Tyberg gav en lägesrapport om arbetet kring internationalisering. Han poängterade att det handlar om ett långsiktigt strategiskt arbete för att arbetafram fungerande, likvärdiga och kvalitetssäkra strukturer gällande hur internationaliseringen inom programmet bör se ut. Detta gäller såväl VFU utomlands som andra utomlandstudier men också internationalisering på hemmaplan. Han betonade att det måste vara enhetliga regler om gäller så att studenterna får samma svar vem hon/han än frågar. Det gäller att studenten ansöker om att få genomföra utlandsstudier i god tid, att kursansvariga/examinatorer är med i ett inledande skede och ger bifall/avslag. När det gäller VFU utomlands så ska kontakt alltid tas med, och gå via, VFU-koordinator Katrin Bladh som informerar studenten om ansökningsgången. Emil sa att han kunde komma och informera vid lärararbetslagsträffar om så önskas. En hemsida kring internationalisering vid lärarutbildningen är under uppbyggnad. Emil hoppades att den skulle kunna vara publikt nu i höst. Verksamhetsintegrerad profil/övningsskolor Katarina Herrlin och Ulla-Karin Nordänger gav en lägesrapport gällande den verksamhetsintegrerade profilen som ges i Kalmar (LAGRV) men de informerade också om försöket med övningsskolor. I korthet innebär den så kallade verksamhetsintegrerade profilen att studenterna är ute på sina VFU-skolor två dagar varannan vecka på så kallade VI-dagar (verksamhetsintegrerade dagar). På samma skola genomförs också ordinarie VFU. Tanken är att moment i den högskoleförlagda delen av utbildningen ska 5

6 kunna genomföras under VI-dagarna men studenterna examineras i vanlig ordning inom ramen för ordinarie teorikurs. Efter ett år byter studenterna till en annan VI-skola. Vid den sista VFU-perioden (VFU IV) kommer det att ske en skolövertagning då de 4-5 studenterna som gör sin VFU på VI-skolan till fullo tar över arbetslagets arbetsuppgifter. VFU-lärarna har då möjlighet till kompetensutveckling vid Linnéuniversitetet. Eftersom VI-profilen redan var i gång och manegen således krattad sökte Linnéuniversitetet och fick projektmedel för övningsskolor vilket i korthet innebär att samtliga inriktningar i Kalmar kommer att ha verksamhetsintegrerad profil från och med terminsstart hösten Slår projektet väl ut så kan VIprofil i en framtid även kunna bli aktuellt för Växjös del. Interkulturell fördjupning Ann-Christin Torpsten gav en lägesrapport gällande den interkulturella fördjupningen som erbjuds Växjö-studenter. Samtliga inriktningar vid grundlärarprogrammet har en interkulturell strimma som löper med progression genom fyra UVK-kurser. Ann-Christin håller just nu på med en granskning av kursplaner och tillsammans med kursansvariga ska strimman och progressionen av denna tydliggöras ytterligare. Just nu pågår också arbete med att knyta kontakter med aktuella VFU-skolor. Vid campus Växjö erbjuds studenterna en fördjupning då det är möjlighet att välja och genomföra VFU III och VFU IV vid en skola med någon form av interkulturell profil. I konceptet ingår även att skriva självständigt arbete inom denna fördjupning. Först ut att erbjudas denna möjlighet blir LGFRI-studenterna som ska göra VFU III under hösten Översyn LGFRI Ett utskott till programrådet har genomfört en översyn gällande de kurser som ingår i LGFRI. Syftet har varit att säkerställa progression i utbildningen men inte minst att alla mål utifrån examensordningen finns med. Utvärderingar visar att studenterna överlag är mycket nöjda med sin utbildning. Vad som emellertid påpekats är en ibland otydlig struktur och avsaknad av röd tråd i utbildningen men också att lärare i kursen inte tycks veta något om andra kurser än den egna. I syfte att skapa en större helhet för studenterna men också minska den fragmentering som många 7,5-hpkurser för med sig har utskottet skissat på en förändrad struktur. Många kvarnar ska mala innan en ny strukturplan kan komma att gälla (och i kommande nämndsmöte ska beslut tas om en eventuell förändring). Helena Ackesjö presenterade tankarna bakom strukturförändringen. En förändring som föll på läppen och under eftermiddagen diskutera upplägget ytterligare i LGFRI-gruppen. Tilläggas kan att det efter grundlärardagen filats ytterligare på strukturförändringen. Det nya föreslaget har varit ute på remiss hos berörda institutioner och där fått tummen upp. Dock har det framförts tankar om att det måste till strategiska medel för att skapa mötesplatser för medarbetare från olika fakulteter. PR är inne på samma linje och har sökt medel för ändamålet men också för en koordinator som terminsvis kan hålla samman utbildningen. Beslut i frågan är inte taget. Fortsättning följer. Några deltagarröster får avsluta sammanfattningen av Grundlärdagen Väldigt bra med en sådan här dag med möjlighet för möte mellan olika kurser, kursansvariga, institutioner, gärna oftare. - Förmiddagen var väldigt informativ, bra och effektiv det bästa förmiddags- 6

7 möte jag har varit på. - Givande, bra och trevligt med studenternas reflektioner. - Fler, ja helst samtliga berörda prefekter, borde ha varit här. - Önskvärt med längre tid för gruppdiskussionerna och med tydligare struktur för dessa, tiden för kort när så många har fått som uppdrag att ta med sig och presentera kurser, framgångsrecept, examinnationsformer m.m. Större block, med hp bör kunna få längre tid än kortare kurser/delkurser vid gruppdiskussionerna. Självständiga arbeten LGFRI Studenterna i LGFRI var först ut med att skriva det för utbildningen avslutande arbetet. Här hade studenterna möjlighet att skriva ett traditionellt arbete men också att genomföra aktionsforskning i form av utvecklingsarbete. I syfte att få veta mer om skrivprocess och utfallet av arbetena bjöd PR in kursansvariga och examinatorer till det senaste programrådet (7/10). Frågor som diskuterades var kvalitet i arbetena satt i relation till examensmålen och i vad mån genomgångna kurser förberett studenterna inför skrivandet. Här framkom att studenterna hade behövt värma upp genom ytterligare vetenskapligt skrivande i tidigare kurser. Ett resonemang gällande hur en forskningsfråga kan formuleras torde också kunna ha hjälpt upp. Vad som framhölls som väsentligt är att studenterna fokuserar på för professionen betydelsefulla och forskningsbara ingångar och att reparationer gällande sådant som de anser sig fått för lite av i utbildningen stävjas. Ytterligare något som framkom är att det måste finnas en tydlig koppling (och lärarsamverkan) mellan UVK-kursen som berör forskningsprocess och vetenskapligt förhållningssätt och kursen där det självständiga arbetet ingår. Strukturen för LGFRI är som tidigare nämnts under förändring och förhoppningsvis leder detta till att några problem undanröjs. Studenterna i LAFOG och LAGRU har nu i höst startat upp skrivandet av det första självständiga arbete (15 hp, avancerad nivå). Fokus här är matematik eller svenska och något fler studenter har valt att skriva inom ramen för matematikämnets didaktik. Intressant ska det bli att få veta i vad mån studenterna ansetts vara flygkunniga. Fortsättning lär följa. Fokussamtal Svarsfrekvensen vad gäller utvärderingar av kurser i programmet är låg vilket innebär att detta instrument upplevs otillräckligt för kvalitetssäkring. Detta är något vi också skrivit om i tidigare nyhetsbrev. I syfte att studera om fokussamtal är en framkomlig väg för att få fatt i studenternas uppfattningar provades metoden redan i slutet av vårterminen. Försöket slog väl ut studenterna kände sig lyssnade på och fick upp ögonen för kursplaner som juridiskt bindande dokument. PR kunde fånga röda trådar och brott på sådana men också ris och ros som inte så uttalat framgått i de utvärderingar som lämnats in. PR har nu tagit beslut om att genomföra fokussamtal i så motto att avslutningsvis i varje termin bjuda in studentrepresentanter från båda campus till samtal där de kan delge synpunkter på 7

8 terminens genomgångna kurser. Mötena kommer att äga rum via telebild och programrådsledamot/utbildningssamordnare finns med i såväl Kalmar som Växjö. Redan nu har samtliga studentgrupper blivit informerade om samtalen och blivit ombedda att utse språkrör. I ett fullt utbyggt system innebär metoden att cirka 11 samtal kommer att genomföras varje termin. Kursansvariga kommer att få ta del av vad som framkommit vid mötena. Både ros och eventuella ris. Allt i syfte att göra en bra utbildning bättre! Linnébarometern och Urank Linnébarometerns resultatsammanställning gällande lärarutbildningarna är en förhållandevis en trevlig läsning för oss lärarutbildare i grundlärarprogrammet. Så är också fallet när det gäller Sveriges universitetsranking Urank där programmet intar bronsplats bland de lärosäten som ger utbildningen. Men vi slår oss inte till ro med detta bra kan alltid bli bättre! Grundlärardagen Som tidigare nämnts kommer PR att bjuda in till Grundlärardag en gång per termin. Hoppas därför att vi möts den 27 januari i Växjö och ännu en gång på Telebors slott. Reservera dagen! Varför Växjö igen, kanske du undrar. En högst subjektiv uppfattning är att Kalmar gör sig bäst som sommarstad och därför kommer näst-nästkommande Grundlärardag att förläggas till Kalmar (i augusti). Utbildningssamordnare Dra dig inte för att kontakta Håkan Hansson om det är något du undrar över vad gäller kursplaner, vem som är kursansvarig för någon kurs etc. När det gäller kull 2014 så finns det riktigt bra information på följande länk. Slutligen gör vi tummen upp för speciallärar- och specialpedagogutbildningarna som gått igenom UKÄ s nålsöga med beröm godkänt! Det var allt för nu. Å programrådets vägnar // Elisabeth Frank, programrådsledare 8