Vad har Infart Västra Trosa att göra med den globala klimatuppvärmningen?

Transkript

1 Vad har Infart Västra Trosa att göra med den globala klimatuppvärmningen? Infart Västra Trosa, har planerats sedan 2006 då den upptogs i Översiktsplanen för Trosa kommun. I länsplanen inkluderades den Mycket har hänt sedan dess. Inte minst har ny kunskap tillkommit om klimatsmart och transportsnål samhällsplanering. Men mer om detta senare, låt oss först titta på historiken. Varför vill den styrande majoriteten i Trosa kommun bygga en ny väg? Trosa är en idyllisk liten småstad med gammal bebyggelse i centrum och smala gator. Igenom denna idyll flyter Trosaån som delar gamla stan i två delar. Det finns två broar för genomfartstrafik över Trosaån, varav den ena, Smäckbron, är trång för mötande trafik. Förbifarten planerades i första hand för att avlasta Smäckbron från trafik. Den andra målsättningen var att ge möjlighet till utbyggnad av västra Trosa. Trosa kommun har idag cirka invånare fördelade på de tre tätorterna Vagnhärad, Trosa och Västerljung. Målsättningen är att växa med personer per år. Den nya vägen planeras byggas genom Hunga strövområde och förbinda östra och västra Trosa. En Förstudie av Förbifarten gjordes I denna beräknade Trosa kommun de planerade bostäderna i västra Trosa till cirka 500. Trafikverkets analys i Förstudien visade att trafiken över Smäckbron i stället för att minska skulle öka på grund av expansionen i västra Trosa. En av målsättningarna med Förbifarten föll då bort. Möjligheten att expandera på västra sidan återstod dock. I Översiktsplanen 2015 finns endast de då aktuella expansionsområdena Smedstorp, Västra Trosa och Ekebonäs angivna, se karta. Figur 1. Karta som visar befintlig och planerad bebyggelse kring Trosa tätort, från ÖP 2015 Målpunkter Viktigt att notera är att en stor del av målpunkterna (figur 2) finns i centrala Trosa, vilket medför att behovet av resor inom tätorten kommer att öka i takt med förväntad befolkningsökning. 14

2 Hur ska Förbifarten finansieras? Trosa är landets trettonde mest skuldsatta kommun, varje invånare har över kronor i skuld. Kostnaden för Förbifarten beräknades 2011 till miljoner kronor. Kostnaden 2016 uppskattades till minst150 miljoner kronor, varav kommunen ska stå för 60%, dvs 90 miljoner kronor, Trafikverkets del ska Trosa förskottera för att bygget ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt. Kommunfullmäktige beslöt den 30 november 2016 att vägen skulle finansieras med exploateringsavgifter. Alla fastigheter som byggs i västra och södra Trosa ska betala en exploateringsavgift. Trosa kommun räknade ut att det behövde byggas 670 bostäder som var och en skulle betala kr (indexreglerat) i exploateringsavgift. För att kunna bygga så många fastigheter var kommunen även tvungen att utöka exploateringsområdet så att det förutom västra Trosa inkluderade hela Tureholmshalvön i söder, en enorm utökning som synes av kartan. Klimatavtalet Varför var det beslut som fattades i Kommunfullmäktige den 30 november 2016 ett dåligt beslut ur klimatsynpunkt? Politikerna tog inte hänsyn till det världsomfattande klimatavtalet, det så kallade Parisavtalet, som slöts i december Den globala temperaturökningen beror till övervägande del på människans utsläpp av växthusgaser. Koldioxid är en sådan växthusgas. Vägtrafiken står för drygt 90% av växthusgasutsläppen och här har vi alla möjlighet att påverka genom minskat bilåkandet. Men politikerna har även ett stort ansvar genom att skapa ett samhälle som blir mindre beroende av transporter och enskilt bilåkande.

3 Det beslut som togs i Kommunfullmäktige den 30 november 2016 går tvärtemot alla råd för att minska klimatpåverkan. De planerade nya exploateringsområden som tillkom efter finansieringsbeslutet ligger bl a i Gillbergsvik där hundratalet permanentbostäder planeras, Hållsnäs och Käftudden, alla belägna 5-12 km från tätorten Trosa på Tureholmshalvön. På Tureholmshalvön finns idag cirka 475 fastigheter, de flesta fritidshus med endast ett fåtal permanentboende. Om det för finansieringen nödvändiga antalet fastigheter skulle byggas i detta rekreationsområde skulle antalet fastigheter öka med mer än 140%. Den enda trafikverksväg, Utterviksvägen, som finns på Tureholmshalvön är en återvändsväg, smal och krokig och i dåligt skick. Det finns ingen kollektivtrafik, inga skolor, inga livsmedelsaffärer och ingen annan nödvändig service på Tureholmshalvön. Om man låter bygga hundratalet permanenthus på ett avstånd så långt från tätorten Trosa kommer bilåkandet från och till tätortens serviceutbud öka väsentligt. Med 500 tillkommande hus skulle antal resor per dag och hushåll bli minst 1500 bilresor per dag bara till Trosas serviceutbud. Trosa är ofta inte slutstation utan bilresan fortsätter, för det mesta via Ådavägen eller Västerljungsvägen till Vagnhärad där det finns anslutning till E4 och andra mindre vägar samt kollektivtrafik, både järnväg och buss. Antal bilpendlare från och till Trosa är redan nu stort då över 50% av befolkningen arbetar utanför kommunens gränser. Avståndet från de nya planerade exploateringsområden på Tureholmshalvön till Vagnhärad är cirka km. Lägger man sen till att Ådavägen, som förbinder Trosa med Vagnhärad, planeras bli tvåfilig och att hastigheten planeras höjas från nuvarande 70 km/h till 100 km/h ökar koldioxidutsläppen ännu mer. I Trafikverkets rapporter anges att alla nya vägar genererar ökad trafik och en höjning av hastigheten ger även den upphov till ökade koldioxidutsläpp.. En exploatering så långt ifrån Trosa tätort innebär ökat bilåkande och krav på infrastruktur och går tvärtemot klimatmålet om ett mer transportsnålt samhälle. Kan Trosa kommuns tillväxtmål lösas på annat sätt? Ja. Om kommunen i stället för att bygga bostäder i söder, styr byggandet av nya bostäder till östra sidan och till Vagnhärad undviker man att exploatera den skyddsvärda skärgårdsnaturen på Tureholmshalvön. De få nya bostäderna på västra sidan kan använda Västerljungsvägen och väg 219 till Vagnhärad, vilken är både kortare och snabbare än att åka via Trosa. I Översiktsplanen 2015 redovisas tänkbara boendeområden i Vagnhärad, Trosa och Västerljung vilka möjliggör cirka 2000 nya bostäder. Räknat utifrån kommunens nuvarande hushållsstruktur med knappt 2,6 invånare per hushåll kan befolkningstillskottet bli drygt 5000 personer under en 10-årsperiod. Den 14 mars 2017 uttalade sig Trosa kommunalstyrelses ordförande Daniel Portnoff i Södermanlands Nyheter att Vagnhärad under en 10-årsperiod ska öka med 1500 personer. Enbart med denna ökning uppfylls tillväxtmålet på 150 personer per år som Kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Ytterligare planerade bostäder i andra delar av Trosa och Västerljung försörjer tillväxtmålet under ytterligare år. Vagnhärad är särskilt fördelaktig för utbyggnad av ny "stationsnära" bebyggelse då pendlingsmöjligheter till Stockholmsregionen är goda och kommer med Ostlänken att bli ännu bättre. Vid tiden för Förstudien 2012 var projekt Ostlänken fortfarande mycket osäkert beträffande genomförandetid. Idag har beslut tagits om byggstart, vilket innebär att förutsättningarna väsentligen förändrats. Exploateringen av västra Trosa och Tureholmshalvön behövs därför inte för att uppnå tillväxtmålet och Infart Västra Trosa blir onödig.

4 Vad tycker Trafikverket, Naturvårdsverket, Boverket och Länsstyrelsen? Trosa har varken närhet till järnväg eller E4. Trosa kommun har byggt sin tillväxtplan på att boende i kommunen ska pendla till arbetet. Det är därför av yttersta vikt att inte förlänga pendlingsavstånden utan snarare minska avstånden till kollektivtrafikpunkterna samt E4. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel, och tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik. Trafikverket har i rapporten "Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen, (Diarienummer: TRV 2016/18483 Publikationsnummer: 2016:043)" listat följande åtgärder för att minska biltrafiken: 1. tillkommande bebyggelse koncentreras till dagens tätortsytor så att ytterligare utbredning undviks. 2. lokalisering sker centralt eller nära lokalt centrum i tätorterna med god kollektivtrafikförsörjning. 3. investeringar i infrastruktur inriktas på en framtid med minskande biltrafik och lastbilstrafik, kraftigt ökad kollektivtrafik samt transporter på järnväg och sjöfart. 4. Generell sänkning av hastighetsgränser sker med 10 km/h från dagens hastighetsgränser på 70 km/h och uppåt. Naturvårdsverket har tillfrågats om klimatmålen har inkluderats i planeringen av Infart Västra Trosa med vidhängande exploatering av västra Trosa och Tureholmshalvön. Naturvårdsverkets generella svar är att "trafikarbetet med bil och lastbil (liksom flyg) behöver minska genom en inriktning mot mer transportsnål samhällsplanering. Bebyggelseutvecklingen och vilken transportinfrastruktur som byggs har betydelse för hur transporternas utsläpp av koldioxid utvecklas. Detta eftersom våra val av transportsätt och vår efterfrågan på resor och transporter påverkas av hur den fysiska bebyggelsen och infrastrukturen är planerad och lokaliserad. Generellt anser Naturvårdsverket att de nationella klimatmålen (minskad klimatpåverkan från inrikes transporter med minst - 70% 2030 jämfört med 2010 och nettonollutsläpp är 2045) ska vara styrande för planeringen av bebyggelse och transportinfrastruktur. Samverkan mellan planeringen av transportinfrastruktur och markanvändning behöver vara inriktad på att sätta fokus på tillgänglighet, dvs, tillgänglighet till service, arbete osv snarare än bilburen rörlighet, t ex "framkomlighet för fordon". Denna tillgänglighet i och mellan städer och tätorter kan tillgodoses genom ett transportsnålt samhälle med täthet i bebyggelsestrukturen, funktionsblandning av bostäder och verksamheter, närhet till service och arbete osv, och prioritering av alternativa färdsätt till bil." Boverket har också tillfrågats om klimatmålen inkluderats i planeringen av Infart Västra Trosa med vidhängande exploatering av Västra Trosa och Tureholmshalvön. Boverket ger i sin information, PBL Kunskapsbanken, vägledning om hur den fysiska planeringen kan bidra till minskad klimatpåverkan. Liksom Naturvårdsverket ger Boverket ett generellt svar. "Kommunen ansvarar för planläggningen enligt plan- och bygglagen av mark- och vattenområden och det är endast kommunen som har befogenhet att anta planer och bestämma om planläggning ska komma till stånd eller inte. I plan- och bygglagen står det att kommunerna ska ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Länsstyrelserna tillvaratar och samordnar de statliga intressena i planprocessen och kan sägas utgöra statens

5 förlängda arm i regionerna. Under samråd för översiktsplaner ska länsstyrelsen bistå kommunen med befintliga planeringsunderlag och föra en diskussion med kommunen." Länsstyrelsen ansvarar regionalt för att de nationella klimatmålen ska uppnås bl a genom samråd med kommunen vad gäller översiktsplanen. Gällande översiktsplan 2015 har inte uppdaterats vad gäller de nya exploateringsområdena på Tureholmshalvön. Något samråd mellan Länsstyrelsen och kommunen har heller inte skett vad gäller planerna på att bygga så många bostäder på Tureholmshalvön. Länsstyrelsen har på förfrågan svarat att "vår bedömning får anstå tills kommunen tar fram underlag för detta". Så länge utbyggnaden av Tureholmshalvön inte inkluderats i översiktsplanen tänker inte Länsstyrelsen agera. Länsstyrelsen bedömer inkomna detaljplaneförslag utifrån aktuell lagstiftning och kunskapsunderlag. Eftersom detaljplaneförslag, som Länsstyrelsen kan bedöma, hittills endast berört några enstaka fastigheter förbises de storslagna exploateringsförslag som nu förbereds i bl a Gillbergsvik med ett hundratal permanentbostäder och en marina med båtplatser. Länsstyrelsens roll i vägplanesamråd är enligt egen utsago "kontrollera att handlingarna är aktuella, relevanta och kompletta vilket exempelvis kan handla om att de olika trafikprognoser som ingår kontinuerligt uppdateras utifrån lokala befolkningsprognoser." På frågan om de ändrade förutsättningarna (klimatavtalet, de nya exploateringsområdena) anses påverka genomförandet av Infart Västra Trosa svarar Länsstyrelsen: "Det kan de göra. Nya förutsättningar kring exempelvis trafikeringsprognoser ska bedömas och eventuella åtgärder redovisas inom ramen för pågående samråd." Länsstyrelsen har upprättat en regional Klimatstrategi för Södermanland, vars syfte är att samla länets aktörer kring en gemensam kunskapsbild om vad som behövs för att nå uppsatta klimatmål. Just nu ligger en remiss på Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län ute för synpunkter. Länsstyrelsen tillfrågades om man avsåg att informera Regionförbundet om att projekt Infart Västra Trosa har förändrats väsentligt sedan 30 november 2016 och att klimatfrågan måste prioriteras i samhällsplaneringen även om lagar och föreskrifter ännu inte har hunnit införliva klimataspekten i regelverket. Länsstyrelsens svar: "Nej. Länsstyrelsen har ingen sådan avsikt eftersom vi inte anser oss ha någon formell skyldighet att hålla Regionförbundet Sörmland underrättad om förändringar i ett pågående vägplanesamråd." Länsstyrelsen fattade ett beslut om att Förstudien Vägplan för Förbifart (numera Infart Västra Trosa) inte kan antas "medföra betydande miljöpåverkan". Detta beslut har överklagats av bl a Naturvårdsföreningen och 150 boende i Trosa. Enligt Länsstyrelsen kan detta beslut inte överklagas "Av 74 Väglagen följer att Länsstyrelsens beslut om ett projekts miljöpåverkan inte kan överklagas" Enligt 27 Förvaltningslagen gäller att om en myndighet finner att ett beslut som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. På förfrågan om inte angivna lagparagraf innebär att Länsstyrelsen har möjlighet att ompröva hela projektets miljö- och klimatkonsekvenser svarar Länsstyrelsen: "Nej, den tolkningen har Länsstyrelsen, som nämnts, inte gjort vid våra tidigare prövningar av frågan." Är Länsstyrelsen i Södermanlands agerande i projekt Infart Västra Trosa förenligt med de nationella klimatmål som de är satta att ansvara för regionalt i egenskap av regeringens förlängda arm? Trosa kommun har tillfrågats den 7 oktober 2017 om klimatmålen har inkluderats vid planeringen av Infart Västra Trosa med vidhängande exploatering av västra Trosa och Tureholmshalvön men har ännu inte inkommit med något svar. Trosa kommun har tidigare lämnat svar i frågan om Infart Västra Trosa, det kan läsas på webbplatsen

6 InformationTrosa.wordpress.com under menyn Brev till Trosa Kommun i april Vad kan vi göra? Vägplanen för Infart Västra Trosa läggs ut för granskning i slutet av november. Efter det att planen lagts ut måste synpunkter på denna inkomma till Trafikverket inom tre veckor. Vägplanen publiceras på Trafikverkets hemsida. Trosa i november 2017