Föredragningslista för Regionstyrelsen onsdagen den 4 november 2015

Transkript

1 Regionstyrelsen Föredragningslista för Regionstyrelsen onsdagen den 4 november 2015 Plats: Sessionssalen, Regionhuset i Linköping Informationer Lunchpaus Gruppmöten Beslutsärenden Fika ca UPPROP Val för protokollsjustering.. 2 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionfullmäktige 2:1 Finansplan :2 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen - delårsrapport :3 Avgiftsbestämmelser :4 Folktandvårdens taxor 2016 Mats Svensson :5 Återremiss - svar på motion: Inför mobilt team för vård till flyktingar 2:6 Svar på motion: Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland Ärenden från ledningsstaben 2:7 Delårsrapport Josefin Bjäresten 2:8 Miljöarbete inom Region Östergötland 2:9 Policy Arbete och föräldraskap 2:10 CEMR-deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå Rapport och handlingsplan

2 Regionstyrelsen 2:11 Remiss - Barns o ungas rätt vid tvångsvård 2:12 Region Östergötland förhållningssätt inom området nyanländas etablering Catherine Szabó, Christoffer Martinelle och Sara Mellergård 2:13 Direktiv till stämmoombud vid extrastämma i Nyköping-Östgötalänken AB 3. INFORMATION ER 3:1 Kortinformationer från ordföranden och RD Regionfrågan - Rapport från SKL:s nationella referensgrupp för arbetet med ny regional indelning Mats Johansson och Marie Morell - Hur arbetar vi i Östergötland med regionfrågan? Richard Widén 3.3 Nyköping-Östgötalänken AB Göran Gunnarsson 3.4 Utbildning inom miljöområdet Mats Persson med flera 4. Gruppmöten; (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Norra sammanträdesrummet BESLUTSÄRENDEN Ärende 2: enligt ovan 6. DELEGATIONSBESLUT 7. INKOMNA SKRIVELSER 8. ÖVRIGT 2

3 Finansplan Förslag till regionstyrelsen Datum: Diarienummer: RS

4 Finansplan RS Innehållsförteckning FINANSPLAN... 3 Inledning... 3 Samhällsekonomisk utveckling... 3 Utdebitering... 3 Balanskrav... 3 Ekonomiska förutsättningar jämfört med treårsbudget... 3 Ekonomisk bedömning för budgetperioden... 6 Ekonomiska ramar... 6 Resultat... 7 BESLUT... 8 Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 2 Bilaga 3 Regionbidrag för regionstyrelsen, hälso och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik och samhällsplaneringsnämnden Total sammanställning av regionstyrelsen regionbidrag och koncerngemensamt påslag Bilaga 4 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning (blandmodellen) 2

5 Finansplan RS FINANSPLANN Inledning I strategisk plan med treårsbudget fattades beslut om skattesats samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Finansplanen är en uppdatering av de övergripande ekonomiska förhållandena samt beslut om aktuella ekonomiska ramar för periodenn Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen i Sverige präglas i år och nästa år av snabb inhemsk efterfrågeökning, bland annat tack vare höga nvesteringsnivåer och att den offentliga konsumtionen uppvisar höga tillväxttal. Under åren som följer därefter bedöms den svenska ekonominn nå en form av konjunkturell balans, då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Höstens prognoser över skatteunderlaget påverkas av utvecklingen på arbetsmarknaden, en växande befolkning och av förslagen i regeringens budgetproposition. För Region Östergötland bekräftar prognoserna den ökning av skatter och bidrag som bedömdes redann i vårens treårsbudget. Skatteunderlaget växer nominellt med drygt 5 procent under 2016 och drygt 4 procent därefter. Under senare del av planeringsperioden bedöms dock löner, priser och räntorr öka, med ettt högre prisindex som följd. Den realaa tillväxten sjunker därför tilll knappt 1 procent under Utdebiteringsnivån ska ligga fast på 10,70 kronor per skattekrona under hela budgetperioden. Balanskrav Enligt lag ska regionen ha ekonomisk balans vilket innebär att resultaträkningen ska visa överskott. Ekoår efter nomiska underskott ska återställas senast tre det år då underskottet uppstått. Region Östergötland budgeterarr ett positivt resultat r för de kommande tre åren samt harr redovisat överskott de senaste tre åren. Det D egna kapitalet är positivt och beräknas till 645 miljoner m kronor år Region Östergötland uppfyller därmed balanskravet. Ekonomiskaa förutsättningar jämfört med treårsbudget I jämförelse med treårsbudgetent n revideras dee ekonomiska förutsättningarna enligt följande. Skatter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Sammantaget bedöms intäkterna av skatter, kom- munalekonomisk utjämning u (skatteutjämnings- med treårsbudget 2016 och i princip vara oförändrade. Då har inte hänsynn tagits till utökningar av det generella statsbidraget på grundd av förstärkningar i systemet) och generella statsbidrag överensstämma samband med budgetpropositionen. Dessa och riktade statsbidrag behandlas i avsnittenn nedan. Statsbidrag i budgetpropositionen Regeringen presenterade budgetpropositionen den 21 september I propositionenn finns förslag som påverkar Region Östergötland Ö och som är inarbetade i finansplanen. Riksdagen fattar beslut först i december. Totalt beräknas regionen erhållaa nya statsbidrag som inte är inräknade sedan s tidigare e enligt följande nivå (miljoner kronor): 2016 Statsbidrag Ekonominn är fortsatt stark i ettårsperspektivet, men präglas därefter av konjunkturella osäkerhetsfaktorer, till exempel befolkningstillväxten, inflationstaktenn och en internationell och finansiell oro. Utdebitering Region Östergötlands utdebitering av a skatt uppgår år 2016 till 10,70 kronor per skattekrona, vilket motsvarar 10,70 procent av den beskattningsbara inkomsten. 1 SKL Ekonominytt 16/2015 Generella statsbidrag I budgetpropositionen föreslås en generell resurs- 45 miljoner kronor 2016 och 233 miljoner kronor förstärkning, som för Region Östergötland innebär Generella statsbidrag finansieringsprincip Regeringen föreslår ett antal satsningar som kompenseras med ett ökat generellt statsbidrag; avgiftsfri mammografi fri tandvård för unga avgiftfri vård för äldre ä 3

6 Finansplan RS kostnadsfria läkemedell för barn och kostnadsfria preventivmedel för unga kvinnor. Påverkan på statsbidraget för Region Östergötlandd framgår av tabellen nedan. Investeringar De budgeterade nvesteringarnaa under perioden uppgår till miljoner m kronor år 2016, miljoner kronor årr 2017 och miljoner kronor år Av den totala investeringsvolymen utgör investeringar i fastigheter miljoner kronor år 2016, 1 341miljoner kronor år 2017 och miljoner kronor årr Region Östergötland har sedan tidigare infört avgiftsfri mammografi och fria preventivmedel. Riktade statsbidrag Riktade statsbidrag som ingår i finansplanen omfattar satsningar som ingår sedan tidigare; Professions- miljarden (tidigare kömiljarden), sjukskrivnings- Nya satsningar görs riktade till jämlik hälsa, arbete med psykisk processen och rehabiliteringsgarantin. ohälsa och jämlik cancervård. Beräknad nivå för Region Östergötland framgår av tabellen. Statsbidrag läkemedel Statsbidraget för läkemedel regleras enligt separatt avtal. Avtalet för år 2016 och framått är inte färdigför- antogs i treårsbudgeten. Löne och prisökningar Regionindex för år 2016 har fastställts till 2,7 procent. Nivån är oförändrad i jämförelse med treårsbudgeten. handlat. Bidraget antas ligga fast på samma nivå som De omfattande investeringarna i fastigheter beror på tidigare fattade beslut; ombyggnad av Universitets- sjukhuset i Linköping, nybyggnad av Rättspsykiat- av riska regionkliniken i Vadstena, ny och ombyggnad Vrinnevisjukhusett i Norrköpingg men även pågående fastighetsutvecklingsplan/generalplan för Lasarettet i Finspång. Reserveringar för driftkostnadskonsekvenserr av investeringsprojekten finns avsatta inom finans- flyttar in i nya, verksamhetsanpassade, lokaler läggs förvaltningen. I samband med att verksamheterna ett rationaliseringskrav motsvarande 10 procent av driftkostnadsökningen. Övriga investeringar ligger på en högre nivå än normalt på grund av utrustningsinvesteringarr kopplat till nflyttning i nya lokaler. 4

7 Finansplan RS Pensionskostnader och principer för budgetering och redovisning Pensionskostnaderna beräknas bli 75 miljoner kronor lägre år 2016 i jämförelse med tidigare prognos. Pensionskostnaden är för 2015 och 2016 låga i jämförelse med tidigare år, då nivån legat runt 500 miljoner kronor. År 2018 beräknas kostnaden öka väsentligt och uppgå till mer än 800 miljoner kronor. Kostnaden för pensioner varierar på grund av att pensionsförvaltarnas prognoser påverkas av förändrade antaganden. Prognoserna har den senaste tiden visat betydande förändringar över tid och värdering av åtgärder för att möta eventuellt högre kostnader år 2018 fattas längre fram under budgetperioden. I denna finansplan har en reservering gjorts år 2018 så att pensionskostnaden ligger på en genomsnittlig nivå runt 550 miljoner kronor. Region Östergötland tillämpar en rättvisande redovisning (fullfonderingsmodellen) för budgetering och ekonomisk redovisning. Fullfondering innebär att det totala pensionsåtagandet för regionens medarbetare redovisas i balansräkningen och att resultaträkningen påverkas av den totala pensionsförändringen. Gemensamma intäkter och kostnader Region Östergötlands finansiella intäkter förväntas ge en genomsnittlig avkastning på 3,5 procent. De finansiella intäkterna påverkas av en hög investeringsnivå. I finansplanen finns omkostnader kopplade till beslutade fastighetsinvesteringsprojekt. Sådana omkostnader är exempelvis nedskrivning, driftkostnader för färdiga men inte ianspråktagna lokaler och verksamhetsutvecklingsprojekt för bättre processer/flöden i de nya lokalerna. Projektomkostnader finansieras till del med överskott inom regiongemensamma intäkter. Östgötatrafiken har reviderat sin prognos för 2016 Kostnaden beräknas bli 15 miljoner kronor lägre än tidigare bedömning. Sedan tidigare finns 50 miljoner kronor reserverat för MÄLAB-samarbetet. Reserveringen reduceras till 20 miljoner kronor under Produktionsenheternas ekonomiska resultat Helårsbedömning för de sjukvårdande enheterna är efter augusti månad minus 269 miljoner kronor. Resultatutvecklingen är allvarlig. Regionsstyrelsen beslutade i oktober om ett åtgärdsprogram som sammantaget motsvarar 270 miljoner kronor. Åtgärdsprogrammet innehåller kostnadsreducerande åtgärder, förstärkningar till vården från hälso- och sjukvårdsnämnden, fortsatt arbete med handlingsplaner samt en satsning på sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamhet. I treårsbudgeten för åren reserverades medel för underskott inom de sjukvårdande enheterna. Reserveringen gjordes utifrån den plan som regionstyrelsen beslutade om i januari (RS ) med ett godkänt underskott år 2016 på 70 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor år Reserveringen är oförändrad och finns som marginal då utfasning av bemanningsföretag initialt kan innebära merkostnader samt att ekonomiska effekter av åtgärder för nya/tillkommande kostnader 2016 kan ha viss fördröjning. Reserveringar Inom finansförvaltningen finns 51 miljoner kronor reserverade. Dessa medel kan nyttjas för specifika satsningar, engångsinsatser och oförutsedda behov. Reserverade medel för kommande driftskostnader av fastighetsinvesteringar är oförändrade i jämförelse med treårsbudget. För år finns medel avsatta för årliga satsningar på 50 miljoner kronor inom hälso- och sjukvård. En reservering på 20 miljoner kronor finns riktade till trafik- och samhällsplaneringsnämnden för MÄLAB-samarbetet. Slutgiltigt ställningstagande kring satsningar fattas i samband med kommande treårsbudgetar. Ramförstärkningar Utöver de resursförstärkningar som beslutades i treårsbudgeten förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 176 miljoner kronor. 100 miljoner kronor avser förstärkning av sjukvårdande enheter som kompensation för produktionsökningar. 30 miljoner avser förstärkningar för att skapa mer jämlik vård och öka den psykiska hälsan, i linje med aviserade statsbidrag. 16 miljoner är en förstärkning enligt finansieringsprincipen på grund av införandet av fria läkemedel för unga med anledning av nya statsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas även med 10 miljoner till Framtidens primärvård, vilket reserverades i treårsbudgeten. Regionstyrelsen förstärks med 17 miljoner för specifika satsningar på vidareutbildning av sjuksköterskor samt miljöförbättrande åtgärder. Medlen reserverades i treårsbudgeten. Därutöver tilldelas regionstyrelsen ett engångsanslag på 60 miljoner kronor. Engångsanslaget kan användas till specifika projekt samt till eventuella omställningskostnader kopplat till Åtgärdsprogrammet. Regionutvecklingsnämndens ram utökas med 2 miljoner kronor för att förstärka kulturen. 5

8 Finansplan RS Ekonomisk bedömning för budgetperioden De i finansplanen redovisade förändringarna jämfört med treårsbudgeten ger följande ekonomiska effekter år (mkr): + = ökade intäkter eller minskade kostnader - = minskade intäkter eller ökade kostnader TREÅRSBUDGET mkr Resultat enligt STÅB Skatter och utjämning Pensioner prognos aug Index (lägre prisuppräkning 17/18) Sänkta kostnader trafik 15 Förskjutning trafik (MÄLAB) Upplöst reservering Budgetproposition/statsbidrag NYA BESLUT: Finansieringsprincip (från BP) HSN Kostnadsfri tandvård HSN Avgiftsfri vård >85 år 9 9 HSN Fria läkemedel unga < HSN Arbetsgivaravgift unga HSN Fria preventivmedel < Förstärkning HSN HSN Psykisk hälsa HSN Jämlik hälsa HSN framtidens PV HSN förstärkning vård Förstärkning RS RS VUB ssk RS Miljösatsningar RS Engångsmedel 60 Förstärkning RUN RUN Förstärkning kultur Övrig reservering RESULTAT Region Östergötlands ekonomi är i grunden stabil och något förbättrad i jämförelse med treårsbudgeten. Sammantaget innebär de ekonomiska förutsättningarna att Region Östergötland klarar såväl investeringar som att möta nya behov inom angelägna utvecklingsområden med en ekonomi balans. Det nuvarande finansiella målet om ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag uppnås år År 2017 och 2018 nås ej målet utan resultatet motsvarar 0,5 procent respektive 0,1 procent. Försvagningen i ekonomin beror på att beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader samt att pensionskostnaderna ökar från en låg nivå År 2019 försvagas ekonomin ytterligare och resultatet bedöms vara negativt. Ytterligare åtgärder kan komma att behöva vidtas för att få en långsiktigt hållbar ekonomi. En ny prövning görs i samband med treårsbudget Det egna kapitalet är positivt och beräknas år 2018 uppgå till 645 mkr. Ekonomin är stark i och med att det finns reserveringar för planerade satsningar och oförutsedda behov samt att regionen har ett positivt eget kapital. Regionen har trots detta stora utmaningar. Kostnadsutvecklingen är fortsatt mycket hög och måste brytas. Det beslutade åtgärdsprogrammet är en förutsättning för att komma till rätta med befintlig obalans inom ett antal produktionsenheter. Inför år 2017 kan ytterligare åtgärder behöva vidtas för att nå ett resultat i nivå med det finansiella målet. Trots att avsättningar finns för årliga förstärkningar samt reserveringar för att möta ökade driftskostnader utifrån beslut, måste verksamheten fortsatt fokusera på effektiviteten i processerna. De stora utmaningar som vården står inför, med nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, kommer inte att kunna lösas med resurstillskott utan måste till stor del hanteras inom befintliga ekonomiska resurser. Ekonomiska ramar Nedan presenteras ramar till styrelse och nämnder för år I regionbidrag 2016 ingår tekniska justeringar och beslut under år Av tabellerna framgår beslut i samband med treårsbudget samt nya beslut i denna finansplan. Regionstyrelsen Regionstyrelsens ram utökas med 17 miljoner kronor för miljöförbättrande åtgärder och en satsning på vidareutbildning av sjuksköterkor. Därutöver räknas ramen upp med index för år Regionbidrag RS mkr Regionbidrag före beslut Nya Beslut Miljöförbättrande åtgärder Vidareutbildning sjuksköterskor Engångsmedel 60 Index Ram RS (beslut) Inga reserveringar Preliminär ram

9 Finansplan RS Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas med 176 miljoner kronor utöver index för år Regionbidrag HSN mkr Regionbidragg före beslut Nya Beslut Förstärkningg vård Framtidens Primärvård Jämlik hälsa Psykisk hälsaa Fria läkemedel unga Kompensation höjd AGA unga Index 2016 Ram HSN (beslut) Förstärkningg vård 2017 (reservering) Förstärkningg vård 2018 (reservering) Kostnadsfri tandvård (reservering) Avgiftsfri vård >85 år (reservering) Fria läkemedel unga <18 (reservering) Fria preventi vmedel <21 (reservering) Preliminär ram Regionutvecklingsnämndenn Ramen för regionutvecklingsnämnden utökass med 2 miljoner kronor avseende förstärkning kultur. Ramen höjs även med indexjustering. Regionbidrag RUN mkr Regionbidrag före beslut Nya Beslut Förstärkning kultur Index 2016 Ram RUN (beslut) Ingen reservering Preliminär ram De aktuella ekonomiska ramarna för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, trafik- och samhälls- framgår av bilaga planeringsnämnden samt regionutvecklingsnämnden 2. Resultat Med de förutsättningar som beskrivs i denna finansplan beräknas följande ekonomiska resultat (sammanställd redovisning, fullfondering): År 2016 Resultat 240 mkr mkr mkr Region Östergötland redovisar årliga överskott under hela budgetperioden, vilket innebär att regionen lever upp till balanskravet enligt kommunallagen. Det egna kapitalet beräknass uppgå till plus 645 miljoner kronor. Resultat enligt blandmodellen uppgår till 10 miljoner kronor år 2016, minus m 39 miljoner kronor år 2017 samt minus 34 miljoner kronor år Komplett resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning framgår av bilagaa 1. Motsvarande underlag enligt blandmodellen redovisas i bilaga 4. Trafik och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ram reduceras med 15 miljoner kronor påå grund av justerat avtal till Östgötatrafiken. Ramen justeras därutöver med indexuppräkning för år 2016 avseende de delar som ej ingår i avtalet med Östgötatrafiken. Regionbidrag TSN mkr Regionbidragg före beslut Nya Beslut Justerad ram Index 2016 (ej Ötraf) Ram RS (beslut) MÄLAB (reservering) Preliminär ram ,2 0, ,

10 Finansplan RS BESLUT Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA att anta finansplan för åren , att fastställa ekonomiska ramar för regionstyrelser en, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklings-- år samt nämnden n och trafik- och samhällsplaneringsnämnden att fastställa skattesatsen för år 2016 till 10,70 kronor per skattekrona. 8

11 Bilaga 1 Resultaträkning fullfondering Belopp i miljoner kronor Löpande priser - resultaträkningen inkl sammanställd redovisning med resultat = 0 Regionen Sammanställd redovisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Generella statsbidrag - läkemedel Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat

12 Bilaga 1 Kassaflödesanalys fullfondering Löpande priser Regionen Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

13 Bilaga 1 Balansräkning fullfondering Löpande priser Regionen Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinskteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Justerat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital x) Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter mm Semesterlöneskuld Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, avsättningar och skulder x) därav: rörelsekapital anläggningskapital

14 Bilaga 2 REGIONBIDRAG PER STYRELSE/NÄMND Belopp i tusentals kronor Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regionutvecklingsnämnden Summa Regionbidrag REGIONSTYRELSEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av Regionbidrag Regionbidrag år 2016 enligt Treårsbudget Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Regionbidrag enligt beslut Förändrat Regionbidrag Vidareutbildning sjuksköterskor Miljöförbättrande åtgärder Index Engångsmedel Summa Totalt Regionbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (RS) Avgår BI-projekt (totalt 60 mkr) Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (RS) Omfördelning RS/HSN (enheten för hälsoanalys EFH) DÅ Omfördelning HSN/RS (omkalkylering CMIT) DÅ Summa

15 Bilaga 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av Regionbidrag Regionbidrag år 2016 enligt Treårsbudget Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Regionbidrag enligt beslut Förändrat Regionbidrag Förstärkning vård Framtidens Primärvård Jämlik hälsa Psykisk hälsa Fria läkemedel unga Kompensation höjd arbetsgivaravgift unga Index Summa Totalt Regionbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (HSN) - Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (HSN) Omfördelning RS/HSN (enheten för hälsoanalys EFH) DÅ Omfördelning HSN/RS (omkalkylering CMIT) DÅ Summa TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERINGSNÄMNDEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av Regionbidrag Regionbidrag år 2016 enligt Treårsbudget Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Regionbidrag enligt beslut Förändrat Regionbidrag Reducering av ram Index 2016 (ej Östgötatrafiken) Summa Totalt Regionbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (TSN) - Summa Treårsbudget/Finansplan (TSN) 13 - Summa 0 0 0

16 Bilaga 2 REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Belopp i tusentals kronor Sammanställning av Regionbidrag Regionbidrag år 2016 enligt Treårsbudget Förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (se nedan) Rampåverkande beslut (se nedan): Regionbidrag enligt beslut Förändrat Regionbidrag Förstärkning kultur Index Summa Totalt Regionbidrag Specifikation av förändringar beslutade i tidigare Treårsbudget/Finansplan (RUN) - Summa Specifikation av rampåverkande beslut efter Treårsbudget/Finansplan (RUN) Ersättning till regionbibliotek DÅ Summa

17 Bilaga 3 Total sammanställning av regionstyrelsen - regionbidrag och regiongemensamt påslag Budget 2016 (tkr) Regionbidrag Regiongem. Totalt Politisk ledning Ledningsstab Landstingsgemensamma verksamheter/projekt Särskilt riktade medel ST-läkare AT-läkare Landstingets revisorer Forskning och utveckling Summa

18 Bilaga 4 Resultaträkning blandmodell Belopp i miljoner kronor Löpande priser - resultaträkningen inkl sammanställd redovisning med resultat = 0 Regionen Sammanställd redovisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Generella statsbidrag - läkemedel Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat

19 Bilaga 4 Kassaflödesanalys blandmodell Löpande priser Regionen Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

20 Bilaga 4 Balansräkning blandmodell Löpande priser Regionen Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinskteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Justerat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital x) Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter mm Semesterlöneskuld Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, avsättningar och skulder x) därav: rörelsekapital anläggningskapital

21 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Göran Atterfors Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport - Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen augusti 2015 Årligen görs en delårsrapport för Samverkansnämnden baserat på augusti månads utfall. Materialet är strukturerat enligt nedan nämndens aktiviteter under året avtalsuppföljning, verksamhet avtalsuppföljning, ekonomi Delårsrapporten godkändes av Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen vid sammanträdet 18 september 2015 Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport för Samverkansnämnden augusti 2015

22 1 Dnr: SVN Samverkansnämnden Delårsrapport - Samverkansnämnden augusti 2015 Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län med placering i Östergötland. Nämnden är underställd regionfullmäktige och är en politisk nämnd med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. Under året har Samverkansnämnden beslutat om: - årsredovisning 2014 för Regionsjukvårdsnämnden (RSN) inkl uppföljningsplan och regionala systemmått. (Regionsjukvårdsnämnden benämns från 2015 Samverkansnämnden ) - att till Socialstyrelsen avge yttrande över remissversion av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - att inför Inera AB:s bolagsstämma nominera Anders Henriksson och Marie Morell från Sydöstra sjukvårdsregionen att ingår som representanter i styrelsen till Inera AB - nominering av ledamöter och ersättare i Rikssjukvårdsnämnden - att avge remissvar på Socialstyrelsens rapport Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion. - att till Socialstyrelsen avge remissvar över remissversion av nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. I övrigt har nämnden behandlat följande ärenden: Genomgång av resultat i Öppna jämförelser 2014 där Sydöstra sjukvårdregionen generellt ligger väl till i landet. Områden där sjukvårdsregionen ligger relativt sämre till, exempelvis inom vissa cancerområden, kommer att bli föremål för fortsatt arbete.

23 2 Information har lämnats om pågående arbete inom IT-området dels ur ett nationellt perspektiv dels ur ett sjukvårdsregionalt perspektiv. Inom sjukvårdsregionen drivs ett gemensamt projekt med syfte att öka möjligheterna till elektronisk kommunikation mellan sjukvårdsregionens olika huvudmän (espir). Projektet korrdineras via Regionsjukvårdsledningen. Information har lämnats angående den utredning om högspecialiserad vård som bland annat ska precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård samt ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Utredningen redovisar sitt uppdrag 25 november Återrapportering har skett från det nationella screeningrådet via Sydöstra sjukvårdsregionens representant Mia Frisk. RCC:s resultatredovisning indikerar att cancerledtiderna sakta rör sig mot förbättring. I sammanhanget informerades också om den nationella satsning som genomförs med förkortade väntetider inom cancerområdet med standardiserade vårdförlopp som metod. Information har givits från samtliga RMPG (Regionala Medicinska Program Grupper) i form av sammanställd årsrapport med muntlig föredragning. Anders Milton (huvudutredare) har informerat om en pågående statliga utredningen gällande donations- och transplantationsfrågor. I sammanhanget gavs också en orientering om läget inom Sydöstra sjukvådsregionen. Diskussioner om gemensamt regionalt målarbete har genomförts. Via Regionsjukvårdsledningen koordineras några sjukvårdsregionalt strategiska uppdrag: - IT-området (espir tidigare nämnt ovan) - Komptensförsörjning - Upphandling Lägesrapporter har lämnats under våren.

24 3 Sjukvårdsregional uppföljning Inför 2009 enades om att följa regionala systemmått. Uppföljningsvariablerna följer strukturen enligt God-vård-konceptet och redovisas med olika frekvenser. Uppföljningen ingår nu som en naturlig del inom regionsjukvårdssamarbetet Den mätvärden som föreligger hittills under året indikerar att regionernas/landstingets resultat står sig väl i en nationell jämförelse. Hittillsvarande arbete har inriktats mot uppföljning men där Samverkansnämnden under våren initierat ett arbete som tar sikte på att - hitta gemensamma regionala mål för samarbetet - utveckla lärande som ett resultat av Öppna jämförelser - fokusera på områden med tydlig förbättringspotential Under året gör respektive landsting egna analyser av landstingets egna data. I samband med SVN:s årsredovisning görs en gemensam regional analys. Regionavtalet 2015 Årligen träffas en Regional överenskommelse om Samverkan och vård i Regionen samt Vård vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) vanligen benämnt Regionavtalet Verksamhet regionsjukvård Avtalet omfattar huvudsakligen fyra större vårdområden där regionala centrumråd finns etablerade: barn- och kvinnosjukvård hjärtsjukvård kirurgisk och onkologisk sjukvård rekonstruktiv kirurgisk sjukvård inkl ortopedi Utöver dessa områden omfattar avtalet vård inom Närsjukvården i centrala Östergötland, smärt- och yrkesmedicin och mindre delar inom laboratoriemedicin.

25 4 Verksamhet Utöver överenskommelse om vård vid US omfattar även avtalet ett antal sjukvård i regionen samverkansområden Områden för ökad regional samverkan (avsnitt B1.1 (avser sjukvårdsregionen) till B1.16). Regelbunden rapportering av aktivitetsgrad sker till Regionsjukvårdsledningen och i förekommande fall även till Samverkansnämnden. Ekonomi Ersättning Ersättningarna för regionsjukvården delas upp i en fast del och en rörlig del. Rörlig del utgörs av ett gemensamt US-pris och fakturering baseras på faktiskt utförd vård. E-län lämnar helt fast ersättning. Bedömning av rörlig del har gjorts av respektive landsting. Fast avtalad del och beräknad rörlig del uppgår i avtal 2015 till: (belopp i tkr) Fast Rörlig Summa Region Östergötland Region Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Summa Utöver debiterad vårdproduktion finns inom avtalet överenskommelser om särskilda ersättningar i form av helt rörliga ersättningar och särskild överenskommelse beträffande läkemedel. För F-län beräknas dess uppgå till 7,0 mkr och för H-län beräknas dessa uppgå till 24,7 mkr. Avstämning Utöver traditionell uppföljning av volymer i DRG-poäng har överenskommelse skett om att följa upp avtalet genom att dels att ställa ersättningen i relation till faktisk kostnad för respektive landsting (F- och H- län) dels att analysera kostnad per DRG-poäng. Uppföljningen görs två gånger per år, efter juni och efter december. Avvikelser regleras till kommande avtalsperiod. Nuvarande avstämningsperiod avser

26 5 Ekonomiska flöden De ekonomiska flödena hanteras på följande sätt: Region Östergötland Region Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen. Samverkansnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport Mats Uddin Agneta Jansmyr Krister Björkegren Tf Regiondirektör Regiondirektör Landstingsdirektör Region Region Landstinget i Östergötland Jönköpings län Kalmar län

27 BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS Regionstyrelsen AVGIFTSBESTÄMMELSER FÖR ÅR 2016 Allmänt Vårdavgifter har länge i första hand använts som ett instrument att styra patientens val av vårdnivå och i mindre utsträckning som finansieringsinstrument. Då den enskilde ska ta ett större ansvar för sin egen vård bör avgifterna även kunna användas för att finansiera vården. De som har högst behov av sjukvård skyddas av högkostnadsskyddet för öppen vård medan de som endast sporadiskt söker sjukvård får räkna med att kostnaderna kan bli högre. Härmed redovisas i detalj ledningsstabens förslag till avgiftsbestämmelser för år 2015 för såväl öppen som sluten sjukvård liksom för sjukresebestämmelser med mera. Vårdavgiftsbestämmelserna ska på förslag från landstingsstyrelsen fastställas av landstingsfullmäktige. Ärendets inledningsvisa behandling i hälsooch sjukvårdsnämnden är dock viktig för att markera att landstinget i första hand ser vårdavgifter som ett vårdpolitiskt snarare än ett ekonomiskt instrument. De taxebestämmelser som gäller för 2015 förutsätts gälla även för 2016 i den mån inte annat beslutas. Transport av avliden Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvar för hälso- och sjukvården att också ta hand om de avlidna. Kommuner och landsting/regioner skall ansvara för att förvara och transportera avlidna tills kroppen lämnas ut för svepning och kistläggning. Då övertas ansvaret av dödsboet. En samordnad upphandling av transporter av avlidna har genomförts tillsammans med nio av länets kommuner. Avtalet trädde i kraft I tidigare avtal som har varit gällande fram till fanns två priser, ett som var giltigt vardagar mellan klockan och ett pris för övrig tid. I nuvarande avtal finns priser från 0 kronor upp till beroende på i vilken kommun transporten sker. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen får Lansting/regioner ta ut avgifter i samband med omhändertagna av avlidna. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om att avgift för dödsboet är lika för alla inom regionens område.

28 BESLUTSUNDERLAG 2/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS Injektioner för livslånga behandlingar Avgifter för injektioner för livslånga behandlingar har ensats och motsvarar den för sjukvårdande behandling, d.v.s. 100 kr per tillfälle. Avgifter inom mödrahälsovården Inom Barn- och kvinnocentrum ser verksamheten inte exakt likadan ut inom länet och avgifter har därför vuxit fram i efterhand för exempelvis nya preventivmedel. För att åtgärda denna skillnad fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att ensa avgifterna inom mödrahälsovården inom länet. Dialyspatienter Dialyspatienter har under åren kunnat få så kallad gästdialys då de vistats tillfälligt i ett annat landsting. Det har ofta handlat om en semestervistelse, eller liknande. Dessa patienter har då haft rätt att söka sjukreseersättning för de resekostnader som uppstått mellan vistelseplatsen och det närmaste sjukhuset där dialysbehandling kunnat erbjudas. I och med att den nya patientlagen trädde i kraft 1 januari 2015, öppnades en generell möjlighet för patienter att kunna välja öppen vård var som helst i landet, på samma villkor som patienter boende i det landsting man besöker. Denna förändring ger självklart också en förstärkt möjlighet för patienter med behov av dialysbehandlingar att få sådana under en så lång tid man önskar. Samtidigt innebär det fria valet av vård att man som patient inte har rätt till sjukreseersättning (Riksavtalet 7.8). Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om att dialyspatienter medges rätt till sjukreseersättning för dialysresor i annat landsting under maximalt fem veckor per kalenderår. Vaccinationer av patienter med nedsatt immunförsvar Vaccinationer är oftast en preventiv åtgärd där patienterna får stå för kostnaden själv. Undantag är vaccinationer enligt särskilt vaccinationsprogram via barnvårdscentral eller skola samt vaccination mot influensa för personer över 65 år. Det finns dock patientgrupper där vaccinationen ses som en del i en behandling och som ordineras av läkare. Det gäller patienter med nedsatt immunförsvar. Dessa vaccinationer ses för patienter med immunbrist som en del i en behandling och ordineras av läkare. Risken för att insjukna i någon av dessa infektioner är hög för denna patientgrupp. Kostnaden för varje ordinerat vaccin kan vara hög och eftersom det är ett vaccin, så får patienten stå för

29 BESLUTSUNDERLAG 3/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS kostnaden själv. Kostnaden för vaccination ingår inte heller i högkostnadsskyddet. Alternativkostnaden för Region Östergötland om patienten insjuknar är sannolikt avsevärt högre. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om att vaccination som är en del i en behandling och som ordineras av läkare till patient med nedsatt immunförsvar skall vara avgiftsfri. Justeringar Smärre justeringar av avgiftsbestämmelserna kommer alltid att behöva kunna göras för att anpassa dessa till nya förutsättningar som kan uppstå under året. Under löpande år ska hälso- och sjukvårdsnämnden ha rätt att fastställa dessa justerade regler. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlar detta ärende vid sammanträde den 3 november Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Region Östergötlands avgiftsbestämmelser för år 2016 enligt föreliggande förslag, samt a t t ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att under år 2016 besluta om mindre förändringar av Region Östergötlands avgiftsbestämmelser. Mats Uddin T.f. regiondirektör Josefin Bjäresten T.f. ekonomidirektör

30 BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS Regionstyrelsen Öppenvårdstaxan Läkarvård TAXA 2016 Nedan redovisas ett sammanfattande förslag till regionsfullmäktiges beslut av vårdavgiftstaxa. I avgiftshandboken återfinns detaljerade regler för tillämpning av taxan samt bestämmelser fastställda av annan myndighet än regionen. Primärvård: Annat än primärvård: Första remissbesök (från PV): Hembesök läkare: 150 kr 300 kr 150 kr 200 kr Sjukvårdande behandling Kiropraktor-/naprapatvård: Övriga vårdgivare: 200 kr 100 kr Barn och ungdom Avgiftsfria besök för läkarvård och sjukvårdande behandling under 20 års ålder. Från och med den 1 september 2011 infördes avgift för uteblivna besök för barn och ungdomar för läkar- och sjuksköterskebesök inom specialitet barn- och ungdomsmedicin inklusive allergicentrum i Linköping motsvarande de gällande avgifterna för motsvarande besök för vuxna. I december 2013 infördes avgift för uteblivna besök för omyndiga patienter för läkarbesök, sjukvårdande behandling eller operation/åtgärd på kliniker i specialiserad vård som omfattas av vårdavgiftssystemet. Undantaget från ovanstående bestämmelse är uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering respektive ungdomsmottagningar/ungdomshälsa där avgift för uteblivet besök inte får tas ut. Regeln gäller när barn och ungdomar som idag är befriade från vårdavgift, uteblir från bokad vårdkontakt i specialiserad vård liksom för logopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi inom såväl primärvård som specialiserad vård. Det betyder att regeln omfattar barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år.

31 BESLUTSUNDERLAG 2/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS Regeln om fakturering ska inte tillämpas inom barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagning/ungdomshälsa, barn- och ungdomspsykiatri och för barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år inom vuxenpsykiatri och beroendevård. Tandvård Tandvård där avgift ska erläggas enligt sjukvårdens avgiftssystem Allmäntandläkare Specialisttandläkare Annan vårdgivare (ex tandhygienist) 150 kr 300 kr 100 kr Avgiftsbefrielse Avgiftsbefrielse gäller vid: Behovsstyrda hembesök initierade av vårdpersonal Forskningsbesök Medicinhämtning Vissa besök inom den psykiatriska vården Högkostnadsskydd Högkostnadsgräns kr Anhörigdygn Avgift per dygn för anhörig som stannar på sjukhus hos nybliven moder 250 kr Intyg, hälsoundersökningar, vaccinationer m.m. Oförändrad taxa undantaget vissa justeringar och förtydliganden i texten och smärre justeringar av vaccinationstaxan. Egenavgifter för ortopedtekniska hjälpmedel Egenavgift på skor till vuxna Egenavgift på skor till barn (vid onormal förslitning p g a handikapp tas egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor erhålles avgiftsfritt) Inlägg Skoreparation, klackning Skoreparation, sulning kr 500 kr 500 kr 200 kr 250 kr

32 BESLUTSUNDERLAG 3/3 Ledningsstaben Kada Karlsson RS Specialkost Sondmat, hel kost: Sondmat, halv kost: Kosttillägg: kr per månad 800 kr per månad 230 kr per månad Peruker Årsavgift för peruker Årsavgift för barn under 20 år Maximal ers från landstinget 750 kr 0 kr 2 x kr Slutenvårdstaxan Nettoersättning tillämpas Åldersgruppen 0-19 Åldersgruppen Åldersgruppen 65 - w 0 kr 100 kr 50 kr Hälsoundersökningar Möjlighet till jämkning av avgiften inom psykiatrin samt då medicinska/sociala skäl talar mot avgift. Bukaortascreening Mammografi Gynekologisk cellprovskontroll 0 kr 0 kr 0 kr

33 1

34 SAMMANFATTNING AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION BETALNINGSRUTINER PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL KVITTON OCH KVITTOKOPIOR ADMINISTRATION DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR Läkarvård Sjukvårdande behandling Öppen och sluten vård Inom- resp. utomlänspatienter Samordningsnummer ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND Avgift för vård p.g.a. sjukdom Taxa för besök mm Vissa laboratorieundersökningar Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård Smittskyddslagen Transport av avlidna VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND Utomlänstaxor PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LANDSTING Allmänt Kvarskrivna patienter Akut vård Planerad vård TANDVÅRD

35 2.4.5 Allmänt Personkrets Vårdgivare Patienter boende i Östergötland Patienter inte boende i Östergötland SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE PATIENTAVGIFTER Patienter från Landstinget i Östergötland (inomlänspatienter) Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient) SPECIALBESTÄMMELSER Permissioner och femdagarsvård Överflyttningsresor Sällskap hos patienten Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER DEFINITIONER Allmänt PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR EU/EES-området och Schweiz Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES Högkostnadsskydd och resor Kostnadsansvar Identifikation Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer Utsända personer Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling Taxa för sluten vård Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ

36 4.3.5 EU/EES-länderna och Schweiz Vårdåtagande Planerad vård Särskilda vårdinsatser SJUKVÅRDSKONVENTIONER Konventions- och avtalsländer Ersättning från Försäkringskassan Nordiska konventionen PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER Patient utan rätt till sjukvårdsförmån HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL INLEDNING ALLMÄNT FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE Ersättning från Migrationsverket Patientavgift LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET PERSONKRETS Allmänt Identifikation/LMA-kort Gömda barn Gömda och andra papperslösa vuxna HJÄLPMEDEL SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT ERSÄTTNINGSREGLER PATIENTAVGIFTER Patientavgifter i öppen vård Befrielse från patientavgift i öppen vård

37 Högkostnadsskydd/Frikort Patientavgifter i sluten vård TANDVÅRD TOLKKOSTNADER HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Hälsosamtal/hälsoundersökningar Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan myndighet HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD ALLMÄNT EU/EES DELBETALNING LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD Grundläggande regler Särskilda regler Utomlänspatienter ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR Besöksregistrering och utfärdande av frikort Besök med frikort Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för högkostnadsskyddet Rekvisition av blanketter HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL Allmänt Överprövning DELBETALNING HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M ALLMÄNT Intyg Intyg på andra språk

38 7.1.7 Moms Grupptaxesystem Intygsersättning till läkaren Avgiftsfria intyg INTYG Laboratorieprover och Röntgenundersökningar VACCINATIONSVERKSAMHET Influensavaccin för vissa riskgrupper HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER 84 ALLMÄNT ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET IVF/Äggdonation Refertiliseringsoperationer Omskärelse av pojkar Borttagande av godartade hudförändringar Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk grund KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER VÅRDGARANTI ADMINISTRATIVA REGLER ALLMÄNT KLINIKENS ANSVAR TIDSREGLER REMISSREGLER VÅRDAVGIFTER MEDICINSK SERVICE

39 9.7 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING TANDVÅRD KOSTNADSANSVAR REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM Allmänt Avtal om utomlänsvård Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet Andra landstings remisskrav Ekonomiskt ansvar Reseersättning REMISSRÄTT Riksavtalets bestämmelser Remissregler REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT UTOMLÄNSVÅRD) REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR LANDSTINGET Behandlingshem/rekreationsvistelser Utlandsvård - Specialistvård utomlands Klimatvård Habilitering Tandvård SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN VÅRD Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt fysioterapeut/sjuk-gymnast SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkan inom sjukvårdregionen

40 Regionavtal REGIONAL TAXA FÖRORD AVTALETS OMFATTNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER MEDICINSK SERVICE HJÄLPMEDEL TRANSPORTER OCH RESOR ERSÄTTNING Grunder för ersättning regional prislista Reglering av ersättning AVTALSTID BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD SYFTE BAKGRUND RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN OCH KONTRAKT MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE RIKSAVTALETS OMFATTNING DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET Rätten att remittera Vidareremittering Förbehåll i en remiss Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m

41 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER Förutsättningar för akut- och förlossningsvård a Vård av vissa patienter Vidareremittering Kontakt med hemlandstinget ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER Patientlagen öppen vård Förbundsrekommendation sluten vård MEDICINSK SERVICE Rätten att beställa medicinsk service Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV Beställning från försvarsmakten m.fl HJÄLPMEDEL TRANSPORTER OCH RESOR Transport till vårdenhet Överflyttningstransport Transport från vårdenhet Transport av avliden Permissionsresa Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Samordningsmöjligheter Patientens val av vårdgivare i andra landsting ERSÄTTNING Grunder för ersättning regional prislista Reglering av ersättning

42 SAMMANFATTNING Denna handbok innehåller de regler och avgifter som tillämpas för såväl den öppna som slutna sjukvården inom Landstinget i Östergötland. Patientavgifter för öppen vård för patienter boende i Sverige, oavsett medborgarskap, på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget och redovisas under avsnitt 2. Avgifter för sluten vård för patienter boende i Sverige, oavsett medborgarskap, på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget och redovisas under avsnitt 3. Regler för vård som ges till personer som inte bor i Sverige fastställs dels av staten, dels genom överenskommelser mellan staten och landstingen. Taxebestämmelser för utlandssvenskar samt för personer som inte bor i Sverige redovisas under avsnitt 4. Regler för vård som ges till asylsökande redovisas under avsnitt 5. Regler för tillämpning av högkostnadsskyddet återfinns under avsnitt 6 och fastställs av landstinget men grundar sig på lagbestämmelser. Avgifter för annan sjukvård än på grund av sjukdom eller förlossning, fastställs i regel av landstinget. För vissa undersökningar är dock taxan fastställd enligt skilda författningar. Taxan redovisas under avsnitt 7. Under avsnitt 8 redovisas vissa övriga avgiftsbestämmelser och andra regler som inte finns beskrivna på annat håll i taxan. Under avsnitt 9 redovisas vissa generella och allmänna bestämmelser avseende vårdgarantin. Avsnitt 10 redovisar bestämmelserna för utomlänsvård samt landstingets remissregler mm. Under avsnitt 11 återfinns samtliga bilagor, däribland Riksavtalet för utomlänsvård. 10

43 1 AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION 1.1 BETALNINGSRUTINER Avgift för vårdinsatser ska i huvudsak betalas i förväg. Med anledning av att landstinget under år 2010 övergick till kontantlös hantering av avgifter ska betalning i huvudsak ske med kort. Om kortbetalning inte görs kan fakturering ske. På grund av säkerhetsskäl för såväl personal som patienter, tas kontant betalning endast emot i undantagsfall. Fakturering kan ske via autogiro i de fall patienten har tecknat avtal om sådant. Fakturering i efterhand får dock inte ske vid utfärdande av intyg eller i samband med vaccinationer. Intyg kan dock översändas till mottagaren via postförskott. Administrativa rutiner för registrering av patientbesök och annat utnyttjande av datoriserade system (Cosmic eller annat system) eller manuella system fastställs av systemansvariga. 1.2 PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL Landstingsstyrelsen har 1997 fastställt följande regler för fastställande av patienters identitet. Reglerna bygger på Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården. Personer som söker vård vid landstingets enheter skall vid behov kunna legitimera sig. Vid kallelse skall det framgå att patienten skall kunna legitimera sig. I det fall patienten inte kan eller vill visa legitimation skall det - om patienten inte är känd på annat sätt - antecknas på kvittot eller i annan lämplig handling, samt i journalen, att patienten vid vårdtillfället inte visat legitimation. Att hälso- och sjukvården kräver att en patient skall kunna identifiera sig innebär således inte att en patient kan nekas vård på grund av att identiteten inte är fastställd. Medföljande till ett barn ansvarar, så långt det är möjligt, för att barnets identitet är korrekt angiven. Vid remittering av patient skall på remissen antecknas om patientens identitet inte är säkerställd. Patienter har rätt att få HIV-test utförd anonymt. Ansvar för att dessa riktlinjer tillämpas, och vad som i övrigt gäller enligt lagar och förordningar, åvilar chefsöverläkare/verksamhetschef vid landstingets enheter. 1.3 KVITTON OCH KVITTOKOPIOR Kvitto ska alltid lämnas på betald avgift. Kopia på avgiftskvitto ska kunna lämnas upp till 10 år efter besöket. Särskilda rutiner finns för att ta fram sådana kvitton även från tidigare patientadministrativa system. 11

44 1.4 ADMINISTRATION Beställning av frikort och högkostnadskort görs hos Patientkontoret inom Resurscentrum. Frågor om taxans innehåll besvaras av Patientkontoret inom Resurscentrum, som också tacksamt tar emot synpunkter på taxan. 1.5 DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR Läkarvård Besök i öppen vård av patient hos läkare (eller av läkare hos patient) på grund av sjukdom benämns läkarvård. Journal skall föras. Telefonkontakt räknas inte som besök. Läkarvård hos patient, i allmänhet i den senares hem eller i särskilt boende benämns hembesök. Konsultbesök är avgiftsfritt för patienten. Med konsultbesök menas: besök i öppen vård där annan läkare än mottagningens tillkallas, eller besök på mottagning av patient inskriven i sluten vård på annan klinik. Konsultbesök kan även ske mellan sjukhus. Av patienten tidigare planerade besök som sker under ett slutenvårdstillfälle är inte att anse som ett konsultbesök utan är avgiftsbelagt Sjukvårdande behandling Behandling vid besök i öppen vård pga. sjukdom som ges av annan vårdgivare i landstinget än läkare benämns sjukvårdande behandling. Journal skall föras. Remiss till sådan vård är inte nödvändig men förekommer ofta. Vården kan lämnas av sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska, logoped, arbetsterapeut, kurator, psykolog, psykoterapeut, oftalmologassistent m fl. Vården kan ges till flera patienter samtidigt, s.k. gruppbesök. Som sjukvårdande behandling räknas avgiftsmässigt också delegerade eller indirekta läkarbesök. Vid sådana besök ges vården av annan vårdgivare än en läkare men på delegation eller uppdrag från läkaren. Behandling hos kiropraktor eller naprapat som omfattas av landstingets vårdavtal är också sjukvårdande behandling. Observera i dessa fall den särskilda patientavgiften för besök hos kiropraktor och naprapat. Remiss för sjukgymnastik behövs inte vare sig hos landstingets eller privata sjukgymnaster, men kan vara lämpligt ur medicinsk synpunkt. Remissfrihet gäller även hos kiropraktor/naprapat för vård enligt vårdavtal med landstinget Dagsjukvård Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt övrig dagsjukvård. 12

45 Dagkirurgi är dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Som dagmedicin räknas dagsjukvård där den medicinska åtgärden omfattar diagnostik eller terapi som normalt kräver en period av observation såsom dialysbehandling eller onkologisk behandling. Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin, i allmänhet i form av sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård Öppen och sluten vård Som öppen vård avses annan sjukvård än sluten vård och hemsjukvård. Som sluten vård avses vård som ges till en patient inskriven vid en vårdenhet Inom- resp. utomlänspatienter Personer folkbokförda inom landstinget i Östergötland räknas som inomlänspatienter. Dessutom räknas personer som är kvarskrivna enligt bestämmelserna om kvarskrivning i folkbokföringslagen, dvs personer folkbokförda i ett annat län, och som stadigvarande vistas inom landstinget som inomlänspatienter. Ur avgiftssynpunkt ska alla inomlänspatienter hanteras på samma sätt, de generella avgifterna ska tas ut vid besök och i sluten vård. De generella avgiftsreglerna ska även tillämpas för patienter från; andra landsting i Sverige när Riksavtalet för utomlänsvård gäller. EU/EES-länder när regler för dessa patienters sjukvård gäller, se avsnitt 4. konventionsländer när sjukvårdskonventioner gäller, se avsnitt 4. Vissa utlandssvenskar vid akut vård, se avsnitt 4. Som utomlänspatient räknas alla andra patienter oavsett dessa är bosatta i annat landsting i Sverige, i ett EU/EES-land, i ett konventionsland eller i övriga världen. Utomlänspatienter i övrigt betalar normalt avgifter enligt utomlänstaxan. För asylsökande patienter gäller dock särskilda regler, se avsnitt Samordningsnummer Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för personer som inte är eller inte varit folkbokförda i Sverige. Samordningsnumret kan tilldelas en person på begäran av en statlig myndighet för registrering i statliga register. Orsaken till sådan registrering kan vara beskattning, registrering i körkortregister eller registrering av brottmål. Landstinget/sjukvården kan inte begära att ett samordningsnummer ska utfärdas. Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men födelsedagen är ökat med 60. Exempelvis ersätts födelsedag 12 med dag

46 De ekonomiska sjukvårdrättigheterna för personer med samordningsnummer beror på från vilket land de kommer och har sin hemvist, de nordiska länderna, EU/EES, konventionsländer eller övriga världen. Samordningsnumret som sådant ger således inte några rättigheter. 14

47 2 ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE 2.1 GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER Nedanstående bestämmelser för besöksavgifter skall tillämpas vid vård och behandling på grund av sjukdom, misstanke om sjukdom, skada etc, samt vidare för vård i samband med förlossning. Reglerna gäller för personer boende i Sverige (även boende i andra landsting). De vanligast förekommande avgifterna framgår av nedanstående förteckning: Läkarvård: Besök hos läkare inom primärvård Besök hos läkare inom annat än primärvård Alla läkarbesök för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 150 kr 300 kr 0 kr Sjukvårdande behandling: Sjukvårdande behandling Besök hos kiropraktor/naprapat (vård enligt vårdavtal) All sjukvårdande behandling för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 100 kr 200 kr 0 kr Detaljerade avgiftsregler återfinns i nedan följande avsnitt. Avgiftsregler för viss tandvård redovisas på sidan VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND Avgift för vård p.g.a. sjukdom Vårdavgiftskvitto/vårdavgiftsräkning Vårdavgift som betalas med bankkort kvitteras med kvitto. I den mån vården inte betalas med kort ska fakturarutin i Cosmic användas. Fakturarutinen används även om patienten har autogiro. Tidigare har begreppen AFL-kvitto och AFL-räkning använts och har sin grund i att avgifter för vård på grund av sjukdom tidigare reglerades enligt lagen om allmän försäkring, AFL. I dag gäller denna lag inte för vårdavgifterna utan dessa regleras enligt bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men begreppet har varit inarbetat och levt kvar i dagligt tal Besöksavgift Besöksavgiften utgör ersättning för samtliga åtgärder vid ett besök hos vårdgivaren, inberäknat i förekommande fall; läkemedelsförskrivning provtagning för klinisk laboratorieundersökning (inklusive senare lämnade fasteprover, prover med krav på törst och fasta samt prov som kräver att patienten under viss tid samlar urin och/eller avföring) se även nedan 15

48 röntgenundersökning I avgiften för vården ingår också betalning för eventuella läkarintyg för erhållande av sjuklön eller sjukpenning (inkl så kallat förstadagsintyg), samt för intyg till Försäkringskassan för vård av barn (VAB) förband och annat förbrukningsmaterial som lämnas vid besöket Provtagning i anslutning till läkarbesök kan ske en eller flera dagar innan eller efter läkarbesöket och då även vid annan mottagning än den där läkarbesöket skett. Patientavgift tas inte ut vid provtagningstillfället utan ingår i avgiften för läkarbesöket. Provtagningsremissen bör märkas att provtagningsbesöket är avgiftsfritt. Analyskostnad betalas av beställande enhet. Avgiftsfrihet gäller även för besök från privata mottagningar som dock kan debiteras för arbetet av provtagande enhet. Om provet tas på annan mottagning kan denna debitera beställaren enligt gällande prislista. Om direkt hänvisning sker samma dag inom landstinget till annan mottagning exempelvis från primärvård till akutmottagning vid sjukhus, räknas båda besöken avgiftsmässigt som ett sammanhållet besök. Avgift tas ut vid den första mottagningskontakten. Se vidare nedan. Om patienten gör flera besök samma dag tas avgift ut för varje besök om besöken avser skilda åtgärder/flera vårdgivare och flera än en besökstid. Träffar patienten vid ett besökstillfälle/en besökstid flera vårdgivare tas endast en besöksavgift ut Remissbesök För besök hos läkare efter remiss ska vårdavgift tas ut. För det första remissbesöket efter remiss från primärvården ska reducerad vårdavgift tas ut. Remissen ska vara utfärdad efter besök inom primärvården i Östergötland, landstingets vårdcentraler eller privat vårdcentral med vårdavtal. Remiss från privatpraktiserande läkare till sjukhus berättigar inte till reducerad vårdavgift. Remiss efter hälsoundersökning (mammografi och gynekologisk cellprovskontroll) berättigar på samma sätt till reducerad avgift Avgiftsfria remissbesök Avgiftsfrihet vid remissbesök gäller för besök; på akutmottagning efter direkt hänvisning samma dag från landstingets mottagningar då avgift betalats där. Som landstingsmottagning räknas även privatläkarmottagning med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal. för laboratorie- och röntgenundersökning som är en del av ett läkarbesök. Debitering av eventuella kostnader för provtagningen görs till den som beställt analys eller röntgenundersökning. Besök som ersätter läkarbesök debiteras som sjukvårdande behandling, se

49 Öppenvårdsavgift vid inläggning i sluten vård Patient som efter besök på mottagning läggs in i sluten vård ska betala avgift för såväl den öppna som den slutna vården. Rätten till befrielse från eller återbetalning av öppenvårdsavgift för besök på akutmottagning i samband med inläggning i sluten vård upphörde från och med år Debiteringsregler Avgift för besök tas regelmässigt ut i förskott. Betalningsmottagaren debiterar avgift med utgångspunkt från de uppgifter patienten och eventuellt vårdgivaren lämnar om anledningen till besöket. Det rekommenderas att vid tidsbeställningen ta reda på orsaken till besöket för att underlätta fastställande av avgift Delbetalning En patient kan fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök genom att betala avgiften månadsvis. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5 eller 10 månader. Vid betalning fördelat på; 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad Samtidigt som överenskommelsen tecknas får patienten ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år från utfärdandedatum och den summa som ska avbetalas är för närvarande kr. Detaljerade regler om och blankett för överenskommelse återfinns under avsnitt Taxa för besök mm Taxa, generell Läkarvård Besök hos läkare inom primärvård Besök hos läkare inom annat än primärvård Reducerad avgift vid första remissbesöket 150 kr 300 kr 150 kr Sjukvårdande behandling - behandling av annan än läkare Sjukvårdande behandling, även hembesök i distriktsvården avses. Vid upprepade hembesök tas endast en avgift ut per dag. Kiropraktor/naprapat (vårdavtal) 100 kr 200 kr Hembesök 17

50 Hembesök av läkare oavsett vilken enhet inom landstinget läkaren tillhör. 200 kr Preoperativ undersökning i öppen vård Preoperativ undersökning som inte föranleder inläggning i sluten vård (jämställs med läkarbesök) Om undersökningen utförs av annan vårdpersonal 300 kr 100 kr Indirekta läkarbesök Indirekta läkarbesök, d.v.s. besök där vård meddelas efter delegation eller på uppdrag från läkare, av sjuksköterska, psykolog, kurator eller annan vårdgivare räknas i avgiftshänseende som sjukvårdande behandling. Inga särskild avgifter ska tas ut för receptförskrivning, provtagning o dyl. I den mån det under besöket bedöms att patienten måste träffa en läkare ska ingen förhöjd avgift tas ut för detta Livslånga behandlingar Injektioner vid livslång behandling motsvarar avgiften för sjukvårdande behandling Rökavvänjning/Tobaksavvänjning Behandling mot rökning kan ges individuellt eller i grupp. Behandlingen sker normalt som sjukvårdande behandling och debiteras som sådan Telefonrådfrågning, recept Från och med den 1 juli 2009 tas inte längre ut någon patientavgift för telefonrådgivning oavsett om receptförskrivning skett eller inte. Apoteken kommer inte längre att kunna bistå med att ta ut dessa avgifter. Ingen avgift tas heller ut i de fall privatläkare med ersättning från landstinget efter rådgivning förskriver läkemedel per telefon Avgiftsbefrielse Befrielse från att betala avgift gäller i följande fall Barn och ungdom Besök för läkarvård och sjukvårdande behandling för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 0 kr Behovsstyrt besök Besök som behovsstyrt initierats av annan vårdgivare, patienten ska ha motsatt sig att söka nödvändig behandling 0 kr 18

51 Forskning/utbildning Om patienten i samband med vård deltar i forskningsprojekt, utbildning av blivande läkare m.fl och besöket därvid kan anses pågå längre tid än normalt eller förorsakar patienten besvär av fysisk eller psykisk art eller det av andra skäl kan anses som befogat kan aktuell mottagning avstå från att ta ut ersättning. Besöket ska registreras. 0 kr Om patient kallas till mottagning endast för att delta i forskningsprojekt, medicinsk studie eller tjäna som åskådningsexempel eller försökspatient i undervisning av exempelvis blivande läkare ska besöket inte registreras. Patienten har i sådana fall inte heller rätt till reseersättning från landstingets patientkontor. Resekostnader och annan ersättning till patienten betalas i dessa fall av den som engagerat patienten Frikort Om patient uppvisar ett giltigt frikort är besöket avgiftsfritt GMU-soldater Sjukvård åt svenska soldater som genomgår grundläggande militär utbildning (GMU). 0 kr 0 kr Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. För övrig anställd militär personal gäller sedvanliga avgiftsregler. Riksavtalets bestämmelser gäller i förekommande fall Kriminalvårdens patienter Sjukvård åt anhållna, häktade och intagna på fångvårdsanstalt 0 kr Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. För patient som inte är boende i Sverige debiteras anstalten avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. Sjukresa betalas av kriminalvården. Patient som avtjänar straff i frivård med fotboja betalar avgift som en vanlig patient Medicinhämtning/provtagning och Dosettdelning) Patient som regelmässigt får hjälp med medicinering på mottagning (psykiatriska kliniken m.fl) är avgiftsfri. Provtagning för att kontrollera medicinering med psykofarmaka är även den avgiftsfri för patienten. Delning av läkemedel i Dosett är avgiftsfri Psykiatrisk vård Behandling inom öppen psykiatrisk vård där sjukdomsinsikt saknas och där krav på betalning utgör ett hinder i vården. Gäller efter beslut av ansvarig chefsöverläkare. 19

52 Gäller inte asylsökande patient. 0 kr Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning, ska ingen särskild patientavgift tas ut för vid besöket meddelad läkarvård Sjukskrivning, förlängning av Sjukintyg då förlängning av sjukskrivning begärts per telefon eller per brev 0 kr Tillnyktringsenhet (TNE) Avgift tas inte ut av patient som förs till TNE 0 kr Ungdomsmottagning/Ungdomshälsa Avgift tas inte ut av patient som besöker ungdomsmottagning/ungdomshälsa även om patienten fyllt 20 år. 0 kr Uteblivet besök Avgift ska tas ut för uteblivet besök. Avgift ska tas ut vid samtliga öppenvårdsenheter inom landstinget. Produktionsenhetschef får undantagsvis besluta att avgift för uteblivet besök inte ska tas ut för viss patient eller viss patientgrupp. Från och med den 1 september 2011 infördes avgift för uteblivna besök för barn och ungdomar för läkar- och sjuksköterskebesök inom specialitet barnoch ungdomsmedicin inklusive allergicentrum i Linköping motsvarande de gällande avgifterna för motsvarande besök för vuxna. I december 2013 infördes avgift för uteblivna besök för omyndiga patienter för läkarbesök, sjukvårdande behandling eller operation/åtgärd på kliniker i specialiserad vård som omfattas av vårdavgiftssystemet. Undantaget från ovanstående bestämmelse är uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering respektive ungdomsmottagningar/ungdomshälsa där avgift för uteblivet besök inte får tas ut. Den nya regeln gäller när barn och ungdomar som idag är befriade från vårdavgift, uteblir från bokad vårdkontakt i specialiserad vård liksom för logopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi inom såväl primärvård som specialiserad vård. Det betyder att regeln omfattar barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år. Regeln om fakturering ska inte tillämpas inom barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagning/ungdomshälsa, barn- och ungdomspsykiatri och för barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år inom vuxenpsykiatri och beroendevård. 20

53 När avgift för uteblivet besök ska tas ut gäller följande bestämmelser: Avgift för uteblivit besök tas ut med samma belopp som avgiften för det besök patienten uteblivit från. Redovisning ska ske på U-kvitto. Tilläggsavgift för exempelvis beställd tolk får inte tas ut Patienten ska betala avgift även om denne har giltigt frikort. Avgift berättigar inte till markering i högkostnadskortet. Någon tidsgräns för avbeställning innan besöket planerats ske kan inte ställas. Om patienten, sedan krav för uteblivet besök ställts, kan göra troligt att försök till avbeställning gjorts eller att avbeställning av olika skäl inte kunnat ske skall ställda krav makuleras Utebliven vård eller behandling Ersättning ska ges till patient som inte fått den vård eller behandling denne kallats till. Patienten ska ersättas för utlägg för resa till och från vårdinrättningen. Ersättning lämnas med belopp enligt bestämmelserna i landstingets sjukresereglemente utan avdrag för egenavgift. Detta gäller även för resa med egen bil och kollektivtrafik inom landstinget. Eventuell betald patientavgift i öppen vård återbetalas. Vid utskrivning från sluten vård ska någon fakturering av vårdavgift inte ske. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst lämnas inte och inte heller lämnas ersättning för obehag. Ersättning ska utges oavsett om sjukvårdsenheten kan lastas för att vården uteblivit eller inte. Är patienten skyldig till att vård inte kan ges exempelvis beroende på sen ankomst eller annat skäl ska någon ersättning inte utges. Reseersättningen betalas av den vårdenhet som skulle ha gett vården eller behandlingen. Patienten får inte hänvisas till Patientkontoret för ersättning Vissa laboratorieundersökningar Laboratorieundersökningar som ersätter läkarbesök För provtagning för laboratorieundersökning samt för röntgenundersökning (lungmedicin) som ersätter ett läkarbesök erläggs avgift som för sjukvårdande behandling. I de fall provtagning för laboratorieundersökning görs av kommunsjuksköterska inom hemsjukvården samt inom SÄBO ska ingen avgift tas ut från landstinget eftersom patienten i dessa fall betalar för provtagningen till kommunen Undersökningar efter remiss från vissa privata vårdgivare Medicinsk service (lab/röntgen) efter remiss från läkare utan ersättning från landstinget debiteras enligt respektive laboratoriums självkostnadstaxa. Debitering ska även ske av åtgärder efter remiss från företagshälsovårdsläkare. 21

54 2.1.4 Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt övrig dagsjukvård. Särskilda debiteringsrutiner för dagsjukvård kan gälla vid vissa kliniker Som dagkirurgi räknas dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Dagmedicin är dagsjukvård där den medicinska åtgärden omfattar diagnostik eller terapi som normalt kräver en period av observation såsom dialysbehandling eller onkologisk behandling. Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin i allmänhet i form av sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård. 300 kr 300 kr 100 kr Kostavgift Vid dagsjukvård kan kost erbjudas patienterna mot särskild avgift. Avgiften innefattar alla måltider som erbjuds vid ett dagvårdstillfälle såsom lunch eller middag och kaffe. Avgift tas ut då lagad mat serveras oavsett om patienten har frikort eller inte. Respektive produktionsenhet äger rätt att besluta om kost skall serveras utan avgift vid speciella kliniker/enheter. Avgift för kost vid dagsjukvård, per dag För uttag av avgift gäller särskilda rutiner enligt respektive produktionsenhets bestämmelser 40 kr Smittskyddslagen Allmänfarliga sjukdomar Patient är befriad från patientavgift för undersökning, vård och behandling som bedöms minska risken för smittspridning om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom. Om kriterierna inte är uppfyllda ska debitering av patienten göras enligt den generella taxan som vid ett normalt besök. Avgift för östgötar * 0:- Avgift för icke östgötar Avgift enligt gällande utomlänstaxa debiteras patientens hemlandsting enligt bestämmelserna i riksavtalet eller Försäkringskassan 22

55 Vad som gäller i övriga länder avseende EU/EES- eller konventionspatienter. Övriga utländska personer är självbetalande för smittskyddsvård. Beslut om kostnadsfrihet kan fattas när samhällsintresset överväger, det är då smittskyddsläkare som gör bedömningen. Undersökning, vård och behandling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning och som ges inom landstingets hälso- och sjukvård eller av en läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1 651) om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med landstinget är kostnadsfri. * Vilka rutiner som skall användas vid redovisning av besök för samhällsfarlig sjukdom av patienter från Östergötland fastställs inom respektive produktionsenhet. Allmänfarliga sjukdomar finns förtecknade i Smittskyddslagen (Lag 2004:168). Samtliga sjukdomar är anmälningspliktiga. Läkemedel för behandlingen ges även den avgiftsfritt enligt Smittskyddslagen Andra anmälningspliktiga sjukdomar än samhällsfarliga Patienten erlägger vårdavgift enligt den generella taxan som vid vanligt besök. Anmälningsplikt föreligger beträffande sjukdomar som finns förtecknade i smittskyddsförordningen (Förordning 2004:255) Tillhandahållande av hjälpmedel mm Hörapparater och andra hörhjälpmedel Besöksavgift och avgift vid förskrivning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel Besöksavgift tas ut som för sjukvårdande behandling vid utprovning av hörapparat och andra hörhjälpmedel. En egenavgift på 500 kronor tas ut vid utlämning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel. Gravt hörselskadade (tml>60 db på sämsta örat) erhåller annat hörhjälpmedel än hörapparat utan att egenavgift tas ut. Egenavgift berättigar inte till notering i högkostnadskort. Någon övre gräns för hörapparatens eller annat hörhjälpmedels kostnad finns inte. Egenavgift tas inte ut om patienten efter utprovning inte får någon hörapparat eller annat hörhjälpmedel. Patient som behöver/önskar en hörapparat för vardera örat har rätt till detta. Barn och ungdomar får hörapparater och andra hörhjälpmedel avgiftsfritt så länge de går i grund- eller gymnasieskolan. 23

56 Patient/brukaransvar Hörapparat och annat hörhjälpmedel förskrivs som ett lån och ska återlämnas när behovet upphör. Egenavgift återbetalas ej när hörapparat eller annat hörhjälpmedel återlämnas. Landstinget svarar för service av utlämnade hörapparater och andra hörhjälpmedel. Avgift tas ut med 100 kronor per servicetillfälle. Serviceavgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad betalar patienten/brukaren den faktiska kostnaden. Om stenar eller annan utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar brukaren den faktiska kostnaden. Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av patienten/brukaren. Streamer, fjärrkontroll, externa mikrofoner o. dyl. bekostas av patienten/brukaren. Fjärrkontroll som av medicinska skäl. t.ex. handhavandeproblem, förskrivs tillsammans med hörapparat debiteras ej. Om medicinska skäl finns för att komplettera med fjärrkontroll vid senare tillfälle tas ny egenavgift ut. Brukare, som avböjt telespole vid utprovningstillfället (avser allt-i-öratappararater), och som sedan vill komplettera med sådan, får själv stå för kostnaden. Hörapparat och annat hörhjälpmedel, som inte ingår i landstingets upphandlade sortiment, betalas av patienten/brukaren. I normalfallet är installation av slinga patientens/brukarens ansvar och bekostas av denne. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala skäl föreligger kan installation av slinga beställas från Landstingets fördjupade hörselrehabilitering. Brukare, som flyttar inom landstinget, betalar själv kostnaden för upp- /nedmontering av hörhjälpmedel. Vid flyttning av fast installerade hörhjälpmedel gäller samma regler som vid flytt av andra hjälpmedel (se avsnitt ) C-pap-utrustning Hyra av C-pap-apparat kostar 450 kr per kvartal. Avgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. Masker och nödvändiga tillbehör ingår i hyran 24

57 medan filter och övrigt förbrukningsmaterial bekostas av patienten Ortopediska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel som en patient är i behov av ska, med undantag för nedanstående, utlämnas kostnadsfritt för patienten. Nedanstående taxa ska tillämpas då en patient av medicinskt/ortopediska skäl har behov av anpassade skor eller skoinlägg. Egenavgift på skor till vuxna Egenavgift på skor till barn (vid onormal förslitning på grund av handikapp tas egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor erhålles avgiftsfritt.) Inlägg Skoreparation, klackning Skoreparation, sulning 1000 kr 500 kr 500 kr 200 kr 250 kr Käppar Avgifter för tillhandahållande av käpp/kryckkäpp. Ingen begränsning finns för den tid en käpp får disponeras. Käpp, enkel 100 kr Käpp, avancerad 200 kr Avgift tas inte ut av barn/ungdom som inte fyllt 20 år Peruker Årsavgift för tillhandahållande av peruker Barn som inte fyllt 20 år ska vara befriade från avgift. 750 kr En patient har rätt till två peruker per år. Landstinget lämnar ersättning för upp till kr per peruk. Överskjutande kostnad betalas av patienten. Patientavgift tas ut en gång per år genom perukleverantörens försorg. En klinik som anser att det av medicinska/sociala skäl finns anledning att förskriva peruker etc. till ett större värde än kr per gång har rätt att göra detta. Klinikchef/motsv. bör i sådant fall fatta detta beslut Flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel För flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel såsom taklyft, porttelefon mm debiteras avgift med kr per hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig avgift ut för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle, dvs maxkostnad är kr. 25

58 Specialkost För specialkost som förskrivs till enskild patient sker debitering med följande månatliga belopp. Avgift tas ut oavsett patientens ålder. Fakturering av barns avgifter ska ske till vårdnadshavare. Full nutrition Sondnäring inklusive aggregat som helt täcker energibehovet Tilläggsnutrition Sondnäring inklusive aggregat som inte täcker energibehovet helt eller fler än tre kosttillägg per dag Kosttillägg Ett till tre kosttillägg per dag kr/uttag 800 kr/uttag 230 kr/uttag Ett uttag avser i samtliga fall 30 dagars förbrukning Specialkost för barn under 16 år Vid vissa sjukdomar, födoämnesintolerans eller funktionsnedsättning kan specialkost eller näringslösningar krävas. Den som är under 16 år har rätt till kostnadsreducering vid inköp av speciallivsmedel som förskrivits av läkare vid diagnoser enligt följande: 1 Crohn's sjukdom 2 Fenylketonuri 3 Galaktosemi 4 Glutenintolerans 5 Komjölksproteinintolerans 6 Kort tunntarm 7 Laktosintolerans (medfödd och sekundär) 8 Kronisk njurinsufficiens 9 Sojaproteinintolerans 10 Ulcerös kolit Rabatten inträder när kostnaderna för speciallivsmedlen vid ett inköpstillfälle överstiger 120 kronor. Den mängd som får expedieras vid ett tillfälle får motsvara högst 90 dagars förbrukning Inkontinensartiklar Av landstinget tillhandahållna inkontinensartiklar för personer i eget boende tas ingen avgift ut för inkontinensartiklarna. Vid förskrivning av inkontinensartiklar tas patientavgift ut Transport av avlidna Landstinget har ansvar för att patienter som avlider i hemmet och där landstinget har hemsjukvårdsansvar (inkl LAH) transporteras till bårhus där kroppen utlämnas för bisättning eller begravning. Landstinget har upphandlat 26

59 denna verksamhet från vissa entreprenörer som ska anlitas vid transporter. Transportören debiterar landstinget och debitering sker sedan från landstinget till respektive dödsbo. Avgiften som debiteras dödsboet är kr. Ett dödsbo kan självt överta ansvaret för transporten av den avlidne till bårhus. 2.2 VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND Utomlänstaxor I det nedanstående hänvisas till vad som gäller patienter som inte kommer från Region Östergötland, utan är bosatta i andra landsting, till att debitering ska ske enligt gällande utomlänstaxa. Debiteringen ska då ske till andra landsting. Avgiftsreglerna gäller även för utlandssvenskar och personer bosatta i andra länder, se följande avsnitt. Debitering sker i dessa fall till Försäkringskassan eller i vissa fall direkt till patienten. Gällande utomlänstaxa varierar mellan olika kliniker/mottagningar och sjukhus. Taxan finns redovisad i Priser och ersättningar för sydöstra sjukvårdsregionen Denna taxa, även kallad Regionala taxan är fastställd av Regionsjukvårdsnämnden, se följande länk: På US tillämpas såväl en åtgärdsbaserad, PBE, som en DRG-baserad utomlänstaxa. På Vrinnevisjukhuset, Lasarettet i Motala och Närsjukvården i Finspång tillämpas en i huvudsak DRG-baserad utomlänstaxa. Vissa fasta taxor finns även. För öppen vård vid enheter där ovanstående taxor inte är tillämpliga gäller en särskild av Regionsjukvårdsnämnden fastställd taxa enligt följande. Priserna anges brutto inklusive den avgift patienter har att betala när hemlandsting eller Försäkringskassan ska betala del av vårdkostnaden. A. Primärvård Läkarbesök Sjukvårdande behandling B. Besök på sjukhus Läkarbesök Sjukvårdande behandling kr 695 kr Se Regionala taxan (prislista för läns- och länsdelssjukhus öppenvård NordDRG-CC) Se Regionala taxan I den mån ovanstående utomlänstaxor inte är tillämpliga ska riksavtalets ersättningsbestämmelser enligt Förteckning E tillämpas. Se avsnitt

60 2.3 PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LANDSTING Allmänt Patienter som bor och är folkbokförda inom annat landsting än Östergötlands läns landsting räknas som utomlänspatienter. Vård av sådan patient regleras främst i det mellan landstingen tecknade "Riksavtalet för utomlänsvård", se avsnitt 12. För patienter från Jönköpings och Kalmar län regleras vården enligt "Regionavtalet för Sydöstra sjukvårdsregionen" Kvarskrivna patienter Personer som riskerar att utsättas för bland annat allvarlig förföljelse eller hot kan vid flyttning få vara kvarskriven som folkbokförd på den tidigare folkbokföringsorten. Särskilda bestämmelser om detta finns i folkbokföringslagstiftningen. Antalet kvarskrivna uppgår till ca 1000 personer i hela landet. Den nya adressen är endast känd för skattemyndigheten, som vidarebefordrar personens post. Den kvarskrivne kan vistas på en ort inom eller utom det landsting där denne är kvarskriven. Folkbokföringsmyndigheten kan upplysa om och på begäran utfärda ett intyg om kvarskrivning till den enskilde personen. Intyget skall uppvisas i samband med besök i vården. En kvarskriven person har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till fullständig sjukvård i sitt vistelselandsting på samma villkor som om de är bosatta där. Fakturering får under inga omständigheter ske till patientens folkbokföringslandsting. Patienten har rätt till reseersättning inom vistelselandstinget. Kvarskrivna personer som vistas i Östergötland har således rätt till sjukvård här liksom rätt till sjukreseersättning. Patienter som efter kvarskrivning i Östergötland (dvs är folkbokförda här) söker vård inom Landstinget i Östergötland har rätt till detta som om de var bosatta i landstinget. Någon ersättning utges inte för resan från vistelselandsting och hit Akut vård All akut vård av utomlänspatienter sker enligt riksavtalet. Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting framgår av följande. Läkarvård: Patient Hemlandsting Patient i allmänhet 150:- resp 300:- (hembesök) 200:- resp 300:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Sjukvårdande behandling Patient i allmänhet 100:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa 28

61 2.3.8 Planerad vård Planerad vård kan ske antingen enligt riksavtalet eller regionavtalet (med eller utan remiss) eller efter initiativ från patienten utanför riksavtalet. Remiss för utomlänsvård kan ges av medicinska eller andra skäl. Vård kan också ske enligt riksavtal även om remiss saknas. Hit räknas utomlänspatient som vistas inom vårdlandstinget och som är i behov av vård för sjukdom, skada eller i samband med mödra- eller barnavård. När mer kostnadskrävande åtgärder i öppen vård krävs på ett sjukhus fordras dock remiss. Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting framgår av följande. Patientkategori Patientavgift Hemlandstinget Läkarvård Vård enligt riks- Patient i allmänhet 150:- resp 300:- eller regionavtal (hembesök) 200:- resp 300:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Vård som inte omfattas av rikseller regionavtal Alla patientkategorier Utomlänstaxa Sjukvårdande behandling Vård enligt riks- Patient i allmänhet 100:- Utomlänstaxa eller regionavtal Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Vård som inte omfattas av rikseller regionavtal Alla patientkategorier Utomlänstaxa 2.4 TANDVÅRD Allmänt Sedan 1999 har landstinget ett utökat ansvar rörande tandvård för vissa grupper innebärande att dessa har rätt till tandvård enligt avgiftsbestämmelserna för öppen sjukvård. Reglerna avser vissa främst äldre patienter samt patienter som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och avser vård som ges av såväl folktandvård som privatpraktiserande vårdgivare. 29

62 För oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser tas avgift ut enligt avgiftsbestämmelserna för öppen sjukvård. För övrig oralkirurgisk vård tas avgift ut som för annan tandvård Personkrets För var och en av nedanstående grupper har Socialstyrelsen definierat de kriterier som skall ligga till grund för de bedömningar av personernas rätt till tandvård enligt angivna grunder och vilken vård som skall ges. Landstinget har också på grundval av Socialstyrelsens kriterier fastställt de regler som skall gälla inom landstinget för att patienterna skall få rätt till förmånerna. Reglerna omfattar följande personer och tandvårdsbehov: a) Personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad eller personer i eget boende som har ett stort vårdbehov. (TvL 8a st 1 och 2). Dessa personer skall erbjudas såväl bedömning av munhälsotillstånd (undersökning av behovet av daglig munvård och av nödvändig tandvård) som nödvändig tandvård. Den nödvändiga tandvården skall erhållas oavsett bedömning av munhälsotillståndet gjorts eller inte. Vad som är nödvändig tandvård fastställs (i det enskilda fallet) av respektive landsting. Förhandsbedömning av vården ska ske i vissa fall. Landsting och kommun identifierar gemensamt de individer som skall omfattas av förmånerna. Ett särskilt plastkort tilldelas aktuella personer. Vården får sökas hos valfri vårdgivare. b) Personer som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. (TvL 8 a st 3). Förhandsbedömning av vården ska ske i flertalet fall enligt landstingets regler. Vården får sökas hos valfri vårdgivare. c) Personer som genomgår viss oralkirurgisk behandling i de fall sjukhusets resurser krävs. (TvL 15 a st 3) Vårdgivare Följande tandvårdspersonal kan utföra landstingsfinansierad tandvård: 1. tandläkare inom folktandvården 2. tandläkare vid sjukhusens tandvårdsavdelningar/motsv (oralkirurgi) 3. privattandläkare 4. tandhygienister inom landstingets tandvårdsorganisation 5. privata tandhygienister Av landstinget fastställda patientavgifter ska tillämpas för de aktuella patienterna av samtliga vårdgivare. Patienten har rätt att välja vårdgivare för den tandvård som landstinget enligt ovanstående är betalningsansvarig för. Landstinget skall således utge ersättning såväl till folktandvården och annan landstingsdriven tandvård som till privat vårdgivare. Privatpraktiserande vårdgivare måste vara förtecknade hos försäkringskassan för att kunna få ersättning från landstinget. 30

63 2.4.8 Patienter boende i Östergötland Patienter som är hemmahörande inom Region Östergötland benämns inomlänspatient. Taxa för inomlänspatienter för bedömning av munhälsotillstånd (undersökning av behovet av daglig munvård och behov av nödvändig tandvård) Vårdgivare Patientavgift Alla vårdgivarkategorier 0:- Taxa för inomlänspatienter för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser. Vårdgivare Patientavgift Behandling av tandläkare inom allmäntandvård 150:- Behandling av tandläkare inom specialisttandvård, 300:- första besök efter remiss från primärvården 150:- Behandling av annan vårdgivare än tandläkare 100:- Om patienten visar giltigt frikort är besöket avgiftsfritt. Barn och ungdomar som inte fyllt 20 år är befriade från patientavgift. Ersättning till vårdgivaren utgår med belopp som av landstinget bedöms som skäligt med avdrag för de avgifter som patienten erlagt Patienter inte boende i Östergötland Patient som inte är hemmahörande inom landstingsområdet benämns utomlänspatient. En utomlänspatient kan komma från ett annat landsting eller från utlandet. För en patient som kommer från ett annat landsting gäller att hemlandstinget är betalningsansvarig för den del av avgiften som är högre än patientavgiften om vården meddelas i enlighet med hemlandstingets regler. Riksavtalet är tillämpligt för oralkirurgisk behandling. Riksavtalet är inte tillämpligt för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling. Vårdgivaren fakturerar vårdkostnaden direkt till hemlandstinget. Patienten debiteras samma patientavgift som inomlänspatienter. Om patienten visar giltigt frikort är besöket avgiftsfritt för denna men hemlandstinget erlägger även patientavgiften. Barn och ungdomar som inte fyllt 20 år är befriade från 31

64 patientavgift. Ersättning till vårdgivaren utgår med belopp som av landstinget bedöms som skäligt med avdrag för de avgifter som patienten erlagt. För patienter från andra länder gäller att dessa kan ha rätt till förmåner om de omfattas av reglerna för EU/EES-patienter eller av konventioner/ sjukvårdsöverenskommelser. I dessa fall är det Försäkringskassan som är betalningsansvarig för den del av vårdkostnaden som överstiger patientavgiften. Asylsökande omfattas inte av de avgiftsregler för tandvård som beskrivs i detta avsnitt. 32

65 3 SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE 3.1 PATIENTAVGIFTER Patienter från Region Östergötland (inomlänspatienter) Vård på landstingets sjukvårdsinrättningar Patienter intagna för sluten vård på sjukvårdsinrättning inom Region Östergötland betalar en avgift relaterad till patientens ålder enligt nedanstående: Ålder Vårdavgift per dag 0-19 år 0 kr per dag år 100 kr per dag 65 w 50 kr per dag Den som är 19 år vid inskrivningstillfället men fyller 20 år under vårdtillfället är befriad från avgift till slutet av den kalendermånad då 20-årsdagen inträffade. Den som fyller 65 år under pågående vårdtillfälle betalar en avgift om 50 kr hela den kalendermånad som 65-årsdagen inträffar. Avgift tas ut för inskrivningsdag och övriga vårddagar, men inte utskrivningsdag. Sker in- och utskrivning samma dag debiteras för en vårddag. Avgift tas inte ut vid permission, se nedan under avsnitt Asylsökande ska inte debiteras avgift för sluten vård, se avsnitt Vård vid andra landstings sjukhus Patient som vårdas vid sjukhus i annat landsting ska i enlighet med reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård betala detta landstings patientavgifter. Särskilda regler gäller för vård vid Höglandssjukhuset och Sjukhuset i Västervik, se nedan Vård på enskilda vårdinrättningar Vid vård efter remiss från landstinget på enskilda vårdinrättningar, behandlingshem m.fl., ska patienten själv betala patientavgift. Vården kan regleras i vårdavtal mellan landstinget och vårdinrättningen. Avgift ska tas ut enligt samma regler som för vård inom landstinget. Avgiften tas ut av vårdinrättningen och avdrag görs vid fakturering till landstinget. För klimatvårdsresa svarar landstinget för debitering Vård på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat landsting När patient vårdas på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat landsting ska vårdavgift tas ut enligt det andra landstingets avgiftsbestämmelser. 33

66 Nedsättning och befrielse från avgifter Nedsatt avgift vid låg inkomst Nedsättning av slutenvårdsavgift med hänvisning till låg inkomst eller pension medges inte Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 1-30 Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 31 w Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som fyllt 40 år, vårddag 1 w 50 kr 100 kr 100 kr Observera att detta inte gäller personer med aktivitetsstöd som är en annan socialförsäkringsåtgärd Avgiftsnedsättning inom psykiatriska vården Inom den psykiatriska vården kan avgiften jämkas till lämpligt belopp i den mån en ojämkad avgift har en negativ inverkan på patientens sociala och/eller medicinska situation. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande) Avgiftsbefrielse av medicinska och/eller sociala skäl I övrigt kan avgiften jämkas om avgiften av medicinska och/eller sociala skäl kan anses utgöra ett hinder i vården. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande) GMU-soldater, fångar m.fl Studenter Patient som fullgör Grundläggande militär utbildning (GMU) eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt Studenter studerande vid utbildning i Sverige med studiemedel från CSN. CSN-intyg om studier ska visas upp. 0 kr 0 kr Vård efter fritt val vid Höglandssjukhuset eller Sjukhuset i Västervik Patient som efter fritt val vårdats i sluten vård vid Höglandssjukhuset eller Sjukhuset i Västervik och då fått betala högre vårdavgift än om vården getts vid sjukhus i Östergötland har rätt att efter ansökan till landstinget återfå för högt betalat belopp. Begäran om nedsättning handläggs vid patientkontoret i Linköping. 34

67 3.1.6 Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient) Avgiften för utomlänspatienter bestäms normalt enligt bestämmelserna i Riksavtal för utomlänsvård. Patienten betalar avgift enligt bestämmelserna för inomlänspatienter, se ovan. Patientens hemlandsting debiteras avgift enligt gällande utomlänstaxa. Om avtalen inte är tillämpliga på vården betalar patienten hela vårdavgiften (ordinarie utomlänstaxa). 3.2 SPECIALBESTÄMMELSER Permissioner och femdagarsvård Avgiftsbefrielse vid permission Avgift ska inte tas ut för vårddag när patienten har permission. Som permission räknas en sammanhängande frånvaro på minst 12 timmar per kalenderdygn. Vistelse utanför sjukhuset kortare tid än 12 timmar per kalenderdygn räknas inte som permission Femdagarsvård Femdagarsvård innebär vård på en avdelning som normalt stängs under veckosluten. Patienten anses då ha permission Resebestämmelser Permissionsresa räknas inte som sjukresa. Patients kostnader för resa mellan sjukhuset och den ordinarie bostaden vid permission kan i vissa fall enligt nedan ersättas av sjukhuset. Reseersättning lämnas om permissionen anordnats av sjukhuset som ett led i patientens rehabilitering. Reseersättning lämnas vid permission som beror på beslutad stängning av avdelning över kortare tid såsom helg eller vid femdagarsvård. Egenavgift för patient som har färdtjänst ersätts inte Överflyttningsresor Landstinget svarar för resor som sker av inskrivna patienter mellan av sjukvårdshuvudman drivna sjukhus (överflyttningsresa) oavsett resan sker inom eller ut ur länet. Resan betalas av avsändande vårdenhet. Om resan avser en utomlänspatient ska hemlandstinget debiteras. Överflyttningsresa räknas inte som sjukresa Sällskap hos patienten Allmänt Anhöriga eller annan patienten närstående kan få vistas på sjukhus hos patient som sällskap (vårdare). Inskrivning av sällskapet behöver inte men kan ske. Sällskap har rätt till logi samt kost i enlighet med sjukhusets lokala förutsättningar. Sällskap ska, om kost fås på sjukhuset, betala avgift för detta enligt den taxa som tillämpas för personalkost. För logi på patienthotell erläggs avgift enligt sjukhusets taxa. 35

68 Respektive centrum eller klinikledning utfärdar nödvändiga tillämpningsföreskrifter Anhörigdygn Anhörig (en person) som stannar på sjukhuset tillsammans med nybliven mamma och nyfött barn betalar avgift med 250 kr per påbörjat dygn. Den anhörige har rätt till sådan kost (frukost och kvällsmat) som iordningställs på avdelningen Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv har att svara för sådan vårdavgift som överstiger 100 kr per vårddag är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 36

69 4 SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER 4.1 DEFINITIONER I det följande avsnittet kommer nedanstående definitioner att användas för att skilja olika individers rätt till vård. Med utlandssvensk avses svensk medborgare bosatt utomlands. Patient från EU/EES-land eller Schweiz är patient som inte är bosatt i Sverige. Patient från konventionsland avser patient från land Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med. Patient från övriga länder avser patient från annat land än EU/EES-land, Schweiz eller land Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med. Rätt till vård för personer folkbokförda i Sverige oavsett medborgarskap har redovisats ovan under avsnitt 2 och 3. Folkbokföring förutsätter att vistelsen i Sverige ska vara minst ett år. Om en patient inte kan uppvisa de intyg som krävs i det följande för att ha rätt till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordningar eller konvention ska patienten i debiteringshänseende räknas som en patient utan sjukvårdsförmån. Patienten får då betala hela sjukvårdskostnaden och får själv kräva ersättning från sin eventuella försäkring Allmänt Gruppen personer bosatta i annat land kan delas in i fem undergrupper: Utlandssvenskar Med utlandssvensk avses utomlands bosatt svensk medborgare. Se vidare avsnitt 4.2. Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordning 1408/71 alternativt 883/04 Enligt ovanstående förordningar har personer från ett annat EU/EESland vid behov av nödvändig sjukvård rätt till sådan till samma avgift som de som bor i Sverige. Försäkringskassan debiteras utomlänsavgift. Se vidare avsnitt 4.3. Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt konventioner och sjukvårdsavtal (nedan kallad konvention) Personer från ett konventionsland har vid behov av akut sjukvård rätt till sådan till samma avgift som de som bor i Sverige. Försäkringskassan debiteras utomlänsavgift. Se vidare avsnitt 4.4. Patienter utan rätt till sjukvårdsförmåner Patient, som inte har rätt till sjukvårdsförmån enligt EU/EES-förordning, eller kommer från land med vilket Sverige har konvention, ska själv betala hela sin vårdkostnad. Detta gäller även vid akut vård. Även patienter som säger sig tillhöra någon av ovanstående två grupper med sjukvårdsförmåner men inte kan bevisa detta ska själva betala hela sin vårdkostnad. Patienter som hänvisar till att de har privata 37

70 försäkringar istället för de intyg som krävs för att ha rätt till sjukvårdsförmåner enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 eller konvention ska själv betala hela sin vårdkostnad. Patienten får sedan kräva ersättning från sin försäkring. Se vidare avsnitt 4.5. Asylsökande För asylsökandes rätt till sjukvård gäller speciella regler som framgår av bestämmelser under avsnitt 5. Födelsekontrollerande verksamhet för utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige, se avsnitt PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR EU/EES-området och Schweiz För utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz gäller samma regler som för personer från dessa länder. Se vidare under Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension Pensionärer med svensk pension och deras familjemedlemmar som är bosatta i ett annat EU-land har sedan 1 maj 2010 rätt till all slags vård vid besök i Sverige. Pensionärerna har således samma rätt till vård som övriga bosatta i Sverige. Patienten, som ska uppvisa ett särskilt intyg från den svenska Försäkringskassan, Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU-land (se bilaga 4), betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget. Kostnaden för denna vård skall faktureras den svenska Försäkringskassan. Dessa pensionärer har ett Europeiskt sjukförsäkringskort från antingen Sverige om pensionären är boende i ett annat EU-land eller från bosättningslandet om de är boende i ett EES-land eller i Schweiz. Har pensionären ett EU-kort från Sverige ska det kortet inte användas för vård i Sverige utan det är intyget från Försäkringskassan som ska visas upp. EUkorten är avsedda att användas vid tillfälliga vistelser i andra länder. Under förutsättning att en familjemedlem till en pensionär med svensk pension har fått ett intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU-land, har denne rätt till all slags vård vid besök i Sverige Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES Akut vård I de fall utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området blir akut sjuka under vistelse i Sverige har de rätt till öppen vård till samma avgift som här bosatta och sluten vård till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för närvarande 100 kr per vårddag. Den akuta vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. 38

71 Om en utlandssvensk täcks av en sjukvårdskonvention grundar den rätten till akut sjukvård i Sverige. I dessa fall får landstinget ersättning från Försäkringskassan. Se mer om konventionsvård under avsnitt 4.4. Finns ingen konvention om sjukvård svarar landstinget för kostnaden för akut vård Planerad vård En förutsättning för att utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området kan få subventionerad planerad vård i Sverige är att vården söks i det landsting som denne var folkbokförd i vid utflyttningen från Sverige. I annat fall får patienten själv betala hela vårdkostnaden. Den avgift som utlandssvenskar betalar för planerad vård beror på om de kan få tillfredsställande vård till låg avgift i sina bosättningsländer. Till dessa länder räknas bl.a. Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. I dessa fall betalar utlandssvenskarna de verkliga kostnaderna för planerad vård Högkostnadsskydd och resor En utlandssvensk som får akutvård som omfattas av konventionsregler har rätt till förmåner enligt högkostnadsskyddet samt till sjukreseersättning enligt landstingets regler. För övriga patienter gäller inte dessa förmåner Kostnadsansvar I de fall en utlandssvensk har rätt till subventionerad vårdavgift och debitering inte kan ske till Försäkringskassan får respektive vårdcentral eller klinik inte debitera någon annan enhet inom eller utanför landstinget Identifikation Svenskt pass måste kunna uppvisas för att styrka medborgarskap Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer Missionärer, präster och volontärer i utvecklingsländer har rätt till öppen vård till samma avgifter som bosatta i Sverige. De får också sluten vård, akut och planerad, till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för närvarande 100 kr per vårddag Utsända personer Med en utsänd person avses en person som arbetar åt en svensk arbetsgivare med anställning i Sverige men med arbetsplatsen förlagd i ett annat land Statligt utsända Statligt utsända personer och deras medföljande familj är under utsändningstiden folkbokförda i Sverige och anses som boende här och har därför tillgång till vården i Sverige såsom övriga boende i Sverige. De får öppen vård till samma avgifter som för bosatta. De får också sluten vård, akut och planerad, till den vanliga slutenvårdsavgiften för bosatta. En utsänd kan i landet denne är utsänd till ha tillgång till nödvändig vård till följd av förordning 39

72 883/04 alternativt förordning 1408/71 eller sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal Övriga utsända Den som är utsänd av en privat arbetsgivare under längre tid än ett år ska inte vara folkbokförd i Sverige. Dessa personer har därvid normalt ingen rätt till sjukvårdsförmåner i Sverige. Om utsändningen sker till ett land inom EU/EES eller till Schweiz under längre tid än ett år ska personen inte vara folkbokförd Sverige. En utsänd kan dock ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Samma rätt kan även gälla för medföljande anhörig även om denne har en anställning i Sverige. Rätten till vårdförmåner i Sverige ska i dessa fall styrkas med ett särskilt intyg från Försäkringskassan. En utsänd kan även i landet denne är utsänd till ha tillgång till nödvändig vård till följd av förordning 883/04 alternativt förordning 1408/71 eller sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling Utlandssvenskar Utsänd persons familjemedlem, samt missionär, präst eller volontär i utvecklingsland Pensionär med svensk pension bosatta i ett annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige. Krav: intyg från Försäkringskassan Svenska medborgare som är bosatta i ett annat EU/EES-land och omfattas av detta lands sjukförsäkring enligt EUforordningen 883/04 eller 1408/71. Krav: EU-kort eller intyg Svenska medborgare som bor i ett annat EU/EES-land men ej är försäkrad enligt 883/04 eller 1408/71. Saknar EU-kort. Akut/nödvändig sjukvård Samma patientavgift som bosatt i landstinget Samma patientavgift som för hemmasvenskar Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa. Samma patientavgift som för hemmasvenskar Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa Planerad vård Samma patientavgift som bosatt i landstinget Samma patientavgift som för hemmasvenskar Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. S2- eller E112- intyg ger rätt till vård till samma avgift som vid akut vård Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa 40

73 Akut sjukvård Planerad vård Svensk medborgare bosatt i Algeriet Krav: Försäkringsintyg. Svensk medborgare bosatt i Australien Québec (endast arbetande eller studerande) Krav: Försäkringsintyg. Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada eller Nya Zeeland eller västeuropeiskt land utanför EU/EES-området med vilket Sverige saknar konvention. Avgift betalas även av barn Övriga utlandssvenskar (Ej ingående i någon av ovanst. grupper). Avgift betalas även av barn Samma patientavgift som bosatt i landstinget Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa Samma patientavgift som bosatt i landstinget Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa Samma patientavgift som bosatt i landstinget Landstinget står för övriga kostnader. Samma patientavgift som bosatt i landstinget Landstinget står för övriga kostnader. Läkarvård: 600:- Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Läkarvård: 600:- Landstinget står för övriga kostnader Taxa för sluten vård Utlandssvenskar Akut/nödvändig Planerad vård sjukvård Utsänd persons familjemedlem, samt missionär, präst eller volontär i utvecklingsland 100:- 100:- Pensionär med svensk pension bosatta i ett annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige. Krav: intyg från Försäkringskassan Svenska medborgare som är bosatta i ett annat EU/EES-land och omfattas av detta lands sjukförsäkring enligt EU-forordningen 883/2004 eller 1408/71. Krav: EU-kort eller intyg 100:- Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:- Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:- Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. S2- eller E112-intyg ger rätt till sjukvård till samma avgift som vid akut vård 41

74 Svenska medborgare som bor i ett annat EU/EES-land men ej är försäkrad enligt 883/2004 eller 1408/71. Saknar EU-kort. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Akut sjukvård Planerad vård Svensk medborgare bosatt i Algeriet Krav: Försäkringsintyg. Svensk medborgare bosatt i Australien Québec (endast arbetande eller studerande) Krav: Försäkringsintyg. Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada eller Nya Zeeland eller västeuropeiskt land utanför EU/EES-området med vilket Sverige saknar konvention. Avgift betalas även av barn Övriga utlandssvenskar (Ej ingående i någon av ovanst. grupper). Avgift betalas även av barn 100:- Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:- Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:- Landstinget står för övriga kostnader. 100:- Landstinget står för övriga kostnader. 1000:- Landstinget står för övriga kostnader. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. 1000:- Landstinget står för övriga kostnader Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv svarar för den fulla vårdavgiften, dvs överstigande 100 kr per vårddag, är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan en godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 4.3 PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ EU/EES-länderna och Schweiz Nedanstående länder, förutom Sverige, ingår i EU/EES-området vad gäller sjukvård. 42

75 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island * Italien Kroatien Lettland Liechtenstein* Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Norge * Polen Portugal Rumänien Schweiz ** Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike *) Island, Liechtenstein och Norge är inte med i EU men omfattas genom EESavtalet av EU:s sjukvårdsregler. **) Schweiz har ett avtal med EU. Avtalet innebär att försäkrade i Schweiz får subventionerad sjukvård i Sverige som om de vore med i EU/EES Vårdåtagande Sedan 1994 jämställs svenska medborgare boende i EU/EES-länder med övriga boende och sjukförsäkrade i dessa länder. Dessa personer omfattas av förordning (EEG) 883/2004 eller 1408/71 och har mot uppvisande av EU-kort eller intyg, som utfärdas av myndigheterna i respektive arbets- eller bosättningsland, rätt till akut och nödvändig vård i Sverige. Det innebär att de betalar vanlig patientavgift för denna vård vid vistelse i Sverige. Nedanstående text avser i det följande såväl personer bosatta i annat EU/EESland eller Schweiz samt utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz om inte annat anges. Förordningarna (EEG) 883/2004 eller 1408/71 reglerar rätten till vård i andra EU/EES-länder. Reglerna gäller för personer som lagligen vistas inom EU. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet, EU-kortet. För personer från de nordiska länderna gäller delvis andra regler vilket kommer att redogöras för nedan under Försäkrade i andra EU-länder har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till nödvändig vård (inklusive akut vård). Rätten till nödvändig vård innebär att de försäkrade under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas här den tid de har planerat. De ska inte behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland p.g.a. medicinska skäl. Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det inkluderar även provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnavård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. En besökare som tänker vistas här i t.ex. fem månader kan ha rätt till mer omfattande vård än en person som planerar att bara stanna några dagar. Det är behandlande läkare som i det enskilda fallet avgör vad som 43

76 ska anses vara nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger dock inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. Den 1 oktober 2013 träder en ny lag i kraft gällande ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Enligt dessa bestämmelser kan en patient söka vård i ett annat EU/EES-land. En östgöte som önskar söka vård i ett annat EES-land ska hänvisas till Försäkringskassan för information om regelverket kring patientrörlighet. En patient från ett annat EES-land kan även tas emot för planerad vård i Sverige. Om patienten inte har med sig ett S2-intyg från motsvarigheten till den svenska Försäkringskassan i det andra EES-landet ska patienten betala enligt gällande utomlänstaxa för vården. Patienten kan därefter ansöka om ersättning för vårdkostnaden i sitt hemland Patient som är turist från EU/EES - krav på EU-kort eller intyg vid akut och nödvändig vård En patient som är bosatt och försäkrad i ett annat EU/EES-land ska för att kunna styrka sin rätt till nödvändig vård i Sverige visa sitt europeiska sjukförsäkringskort, EU-kortet. EU-kortet utfärdas av patientens försäkringskassa eller motsvarande i det andra landet. I bilaga 2 finns EU-kortet i svenskt utförande. Patienten kan istället för EU-kort uppvisa ett provisoriskt intyg om EU-kort. Även vissa andra E100 blanketter kan undantagsvis finnas (E106, 114, 120, 122, 123). I bilaga 3 finns exempel på det provisoriska intyget i svenskt utförande. En EU/EES-patient, som är berättigad till nödvändig vård, betalar samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård har rätt till ersättning enligt landstingens sjukreseregler omfattas av högkostnadsskyddet för läkemedel Landstinget fakturerar Försäkringskassan för utförd vård enligt gällande utomlänstaxa tillsammans med en kopia av EU-kortet eller intyg. En patient från något av de övriga nordiska länderna behöver inte uppvisa vare sig EUkort eller intyg. I dessa fall är det tillräckligt om landstinget till Försäkringskassan i stället lämnar uppgifter om patientens namn och fullständig adress i bosättningslandet. För planerad vård, se Akut och nödvändig vård Läkarbesök Besök på mottagning Hembesök Sjukvårdande behandling Patientavgift Försäkringskassan 150:- resp 300:- Utomlänstaxa 200:- resp 300:- Utomlänstaxa 100:- Utomlänstaxa 44

77 Taxa för sluten vård för patient bosatt i annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige Akut och nödvändig vård Kostnad per vårddag Patientavgift Försäkringskassan 100:- Utomlänstaxa (EU-kort) Giltigt EU-kort eller intyg saknas Om EU-kortet eller intyg saknas eller är ogiltigt, ska patienten själv betala hela beloppet för vården enligt gällande utomlänstaxa. Den vårdsökande kan då få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i det andra EU-landet. För att göra det enklare för landstingen att informera om dessa avgiftsregler finns i bilaga 6 ett informationsformulär, som är översatt till tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska och lettiska Ogiltiga kort Försäkringskassan accepterar inte längre det särskilda försäkringskort, Versichertenkarte som patienter från Tyskland tidigare har använt i stället för intyg eller EU-kort. Numera måste även dessa patienter uppvisa EU-kort för att få nödvändig vård. Försäkringskassan accepterar inte heller försäkringskort utfärdade från försäkringsbolag i Nederländerna. Många nederländare omfattas inte av den allmänna försäkringen utan är privat försäkrade. Försäkringsbolagskorten har i vissa fall EU:s stjärnor och text om att de gäller i hela världen vilket dock inte gäller gentemot Försäkringskassan. Dessa patienter får själva betala sin vård och sedan vända sig till sin försäkring för att få ersättning En patient från en annan EU/EES-stat som arbetar i Sverige Personer som arbetar i Sverige och kommer från andra EU/EES-länder kan vara registrerade i den svenska Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för såväl akut/nödvändig som planerad vård för denna kategori patienter som inte är bosatta här. Försäkringskassan ersätter också landstingen för mödravård, förlossningsvård och vård vid abort för dessa patienter. Regeln om registrering i Försäkringskassan gäller i de fall patienten har ett arbete här som tidsmässigt inte överskrider 12 månader. Försäkringskassan kräver för att ersättning ska kunna ges att det till fakturan bifogas ett av arbetsgivaren utfärdat giltigt svenskt arbetsgivarintyg eller Försäkringskassans Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz, se bilaga 7. Om anställningstiden överskrider 12 månader ska personen ifråga normalt folkbokföra sig i Sverige. Därmed är personen bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvården såsom övriga bosatta i landstinget. 45

78 Taxa för patient arbetande i Sverige men bosatt i annat EU/EES-land Akut och planerad vård Läkarbesök Besök på mottagning Hembesök Patientavgift 150 kr resp 300 kr 200 kr resp 300 kr Försäkringskassan Utomlänstaxa Utomlänstaxa Sjukvårdande behandling 100 kr Utomlänstaxa Akut och planerad vård Patientavgift Försäkringskassan Kostnad per vårddag 100 kr Utomlänstaxa Studerande och utsända Inom EU/EES har studerande, utsända personer och deras medföljande familjemedlemmar, liksom övriga försäkrade enligt förordning 883/2004 samt 1408/71, rätt till nödvändig vård. Även dessa personer skall för att styrka sin rätt till vård uppvisa sitt EU-kort eller intyg. Patienten betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget. Försäkringskassan faktureras den resterande vårdkostnaden. EU-kortet ger dock inte några rättigheter om syftet med resan är att få vård i Sverige Planerad vård I Sverige Personer som är bosatta i Sverige och som studerar i annat EU/EES-land eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen samtidigt som de omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift. Dessa personer ska vid vårdtillfället för vårdgivaren visa upp Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av Försäkringskassan, se bilaga 8. Kostnaden för tillhandahållen vård ska berört landsting fr.o.m den 1 oktober 2013 inte längre fakturera Försäkringskassan på Gotland. Det blir vårdlandstinget som svarar för vårdkostnaden. En person som är försäkrad enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71, har möjlighet att begära av sin motsvarighet till den svenska försäkringskassan i sitt hemland att finansiera planerad vård i ett annat EU/EES-land. Med planerad vård avses att syftet med resan till Sverige är att söka vård. En patients försäkringskassa skall på blankett S2 alternativt E112 styrka att det finns tillstånd för vård i Sverige. Om en patient ges vård efter uppvisande av blankett S2/E112 ska fakturering av vården enligt gällande utomlänstaxa ske till den svenska Försäkringskassan som i sin tur vidarefakturerar sin utländska motsvarighet. 46

79 Planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal) Patientavgift Försäkringskassan Läkarbesök 150 kr resp 300 kr Utomlänstaxa (S2 eller E112) Sjukvårdande behandling 100 kr Utomlänstaxa (S2 eller E112) Taxa för sluten vård vid planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal) Kostnad per vårddag Patientavgift Försäkringskassan 100 kr Utomlänstaxa (S2 alt E112) Särskilda vårdinsatser Dialys och syrgasbehandling En person som uppvisar sitt EU-kort har vid tillfällig vistelse rätt till dialys och syrgasbehandling. För svenska patienter i utlandet gäller samma regler. En förutsättning är att avtal träffas i förväg mellan patienten och vårdinrättningen och att behandlingen utförs på institutioner som omfattas av avtal med den aktuella statens myndigheter Förlossning En kvinna som uppvisar EU-kortet har rätt till all vård som blir nödvändig p.g.a. graviditet. Detta inkluderar också förlossning i normal tid förutsatt att avsikten med vistelsen här inte är att söka förlossningsvård Hjälpmedel En person som uppvisar EU-kortet har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som nödvändiga. Landstingets avgiftsregler gäller. Om en person bor i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har denne rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen är bosatt här. Det innebär att Försäkringskassan i dessa fall ersätter landstinget. När en person som fått tillgång till hjälpmedel enligt ovanstående återvänder till sitt hemland ska lånade hjälpmedel vanligtvis återlämnas då personen inte längre har rätt till vårdförmåner i Sverige. Personen kan sedan i sitt hemland begära ett nytt hjälpmedel Sjukresor och sjuktransporter i Sverige Landstingen fakturerar Försäkringskassan de faktiska kostnaderna för sjukresor och andra sjuktransporter, där vården omfattas av förordning 883/2004 alternativt 1408/71. 47

80 Hemtransport och hemresa Förordning 883/04 eller 1408/71 täcker inte resor och transporter över nationsgränserna. En patient som ska transporteras tillbaka till sitt hemland ska hänvisas till sitt försäkringsbolag. Sjukvården får inte beställa sådana transporter. Om sådan beställning sker finns risk för betalningsåtagande för kliniken. I den nordiska sjukvårdskonventionen finns dock ett åtagande om hemtransporter. Se vidare nedan under Läkarintyg Landstingen kan få en begäran från en institution i ett annat EU-land om att utfärda läkarintyg som rör t.ex. pension för personer som bor i Sverige eller i andra EU-länder. Landstingen kan i dessa fall begära ersättning av Försäkringskassan för de faktiska kostnaderna för att utfärda ett intyg. I sådana ärenden bifogar landstingen en kopia av begäran om läkarintyg Vård av sjömän För de sjöman som är anställda ombord på ett fartyg som för ett EU/EES-lands flagga gäller enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 det landets lagstiftning. Detta lands försäkringskassa utfärdar EU-kortet eller intyg. Saknas EU-kortet eller intyg och fartyget för utomnordisk flagg kan, om inte en betalningsförbindelse fås från fartyget/rederiet, hela vårdkostnaden tas ut av patienten Läkemedel En person som uppvisar EU-kortet har rätt till nödvändiga läkemedelsförmåner på samma ekonomiska villkor som personer bosatta i landet. När personen köper ett läkemedel från ett apotek uppvisas receptet och EU-kortet. 4.4 SJUKVÅRDSKONVENTIONER Konventions- och avtalsländer Sverige har sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal med många EU/EESländer. Dessa sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal kommer i fortsättningen att användas alltmer sällan beroende på EU:s utvidgning och bestämmelser om att bosatta i ett EU/EES-land är försäkrade enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71. En konvention som även framöver kommer att användas är emellertid den nordiska konventionen som behandlas nedan under Utöver de konventioner som finns med många EU/EES-länder finns även sjukvårdsavtal med Algeriet, Australien, Israel och Québec. Avtalet med Israel avser endast förlossningsvård. Avtalet med Algeriet avser akut vård, avtalet med Australien avser nödvändig vård och avtalet med Quebec avser all vård under vistelse här. Det innebär att personer från dessa länder har rätt till nämnda vård på samma avgiftsvillkor som bosatta i Sverige. Motsvarande rätt 48

81 till subventionerad akut vård har personer bosatta i Sverige vid besök i samtliga dessa länder. Sverige har sjukvårdskonventioner/sjukvårdsavtal med följande länder. Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Algeriet Israel 3 Nederländerna Spanien Australien Italien 4 Norden 7 Storbritannien och Nordirland Estland 1 Lettland 5 Polen Tyskland Frankrike 2 Litauen 6 Portugal Ungern 9 Grekland Luxemburg Québec 8 Österrike 1 Omfattar också dialysvård och akut tandvård till barn som är under 20 år på samma villkor som gäller för tandvård för personer över 20 år. 2 Även medborgare i andra länder med vilka både Sverige och Frankrike har ingått avtal om social trygghet. 3 Endast förlossningsvård. 4 Gäller endast vid vistelse kortare än 3 månader. 5 Vad gäller akut tandvård omfattar avtalet endast tandvård för personer över 20 år i enlighet med förordningen om tandvårdstaxan, medan tandvård till barn under 20 år inte omfattas av avtalet. 6 Avtalet innebär att akut tandvård ges till barn som är under 20 år på samma villkor som gäller tandvård för personer över 20 år i enlighet med förordningen om tandvårdstaxan. 7 Konventionen gäller mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den vårdsökande skall vid behov kunna visa att personen i fråga är bosatt i annat nordiskt land. Denna konvention gör EU/EES-reglerna tillgängliga för alla bosatta i Norden oavsett medborgarskap och kraven på t.ex. arbetsanknytning. Motsvarande gäller för Grönland, Färöarna och Åland. 8 Endast för den som arbetar eller studerar för kortare tid än ett år. Försäkringsintyg från Québec och intyg om arbetstillstånd eller inskrivningsintyg från läroanstalt i Sverige som omfattas av den svenska lagstiftningen om studiestöd. 9 Endast sjukhusvård, som är akut slutenvård Ersättning från Försäkringskassan Landstingen får ersättning från Försäkringskassan när vård ges till patienter från de länder med vilka Sverige har konventioner eller sjukvårdsavtal. Landstinget ska med anledning därav fakturera Försäkringskassan. Fakturan ska dessutom innehålla en kopia av patientens ID-handlingar som antingen kan vara pass eller försäkringsintyg. Försäkringskassan kräver intyg från personer från EU/EES-länderna. För avtalsländerna såsom t.ex. Algeriet finns inga krav på intyg. I dessa fall är det tillräckligt med pass eller motsvarande som legitimationskrav. I den mån patienten inte kan uppvisa ett intyg eller pass ska hela patientavgiften debiteras patienten. Patienter som omfattas av konventionsreglerna har rätt till sjukreseersättning. 49

82 Taxa för öppen vård för patient som omfattas av konvention För patienter från länder, se ovan, med vilka Sverige har sådan konvention att den innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande vårdavgifter: Akut vård Läkarvård Besök på mottagning Hembesök Sjukvårdande behandling Patientavgift Försäkringskassan 150 kr resp 300 kr Utomlänstaxa 200 kr resp 300 kr Utomlänstaxa 100 kr Utomlänstaxa Planerad vård (ej vård enligt konvention) Patientavgift Samtliga vårdformer Utomlänstaxa, ev tolkavgift tillkommer Taxa för sluten vård för patienter som omfattas av konvention För patienter från länder med vilka Sverige har sådan konvention att den innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande vårdavgifter vid sluten vård: Akut vård Kostnad per vårddag Patientavgift 100 kr Försäkringskassan Utomlänstaxa (Intyg eller pass) Planerad vård Patientavgift Försäkringskassan Kostnad per vårddag Utomlänstaxa 0 kr Nordiska konventionen Den nordiska konventionen har ett åtagande om hemresa som sträcker sig utöver övriga konventioner och förordning 883/04 och 1408/71. Enligt den nordiska konventionen svarar det land som vården getts i för merutgifterna för hemresan till patientens hemortssjukhus/motsvarande. Med merutgift avses de kostnader som uppkommer med anledning av att patienten, p.g.a. sitt 50

83 sjukdomstillstånd, måste använda ett dyrare färdsätt än personen annars skulle ha använt. Patientens sjukdomstillstånd skall styrkas med läkarintyg. Inom Norden ges således den akuta vården enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 och en eventuell hemresa enligt den nordiska konventionen. Exempel En kvinna som bor i Oslo insjuknar under en semesterresa akut i Linköping. Enligt läkarintyg behöver kvinnan flygas hem till Oslo. Kostnaden uppgår till kr. Den vanliga hemresekostnaden, om akut sjukdom inte hade uppstått, är beräknad till kr. Merkostnaden för hemresan blir kr. Landstinget fakturerar Försäkringskassan för beloppet kr. Landstinget får fakturera patienten för beloppet 1500 kr. Landstinget ska lämna upplysning till Försäkringskassan om normalt hemresesätt och kostnad för denna. Även Färöarna, Grönland och Åland omfattas av den nordiska konventionen om social trygghet. En patient boende i ett nordiskt land behöver inte uppvisa EU-kort utan endast uppge adress i bosättningslandet för att få rätt till vårdförmåner enligt den nordiska konventionen. 4.5 PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER De patienter som är utländska medborgare och som är bosatta i länder utanför EU/EES-området med vilka Sverige saknar sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsöverenskommelse har inte någon rätt till subventionerad vård av landstingen. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård. Dessa patienter är även fullt betalningsansvariga för hemtransporter och hemresor till sina respektive hemländer. Avgift tas i dessa fall även ut för barn. Vårdkostnader och resekostnader betalas oftast av patientens försäkringsbolag Patient utan rätt till sjukvårdsförmån Taxa för öppen vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån För patient som ej omfattas av EU/EES-avtalet eller konvention är avgiften densamma antingen vården är akut eller planerad. Följande avgifter gäller: Läkarvård Akut och planerad vård Samtliga vårdformer Avgift för patienten Utomlänstaxa Ev tolkavgift tillkommer Sjukvårdande behandling 51

84 Planerad vård Samtliga vårdformer Avgift för patienten Utomlänstaxa Ev tolkavgift tillkommer Mödra- och barnavård Besök hos läkare: Besök hos barnmorska: Avgift för patienten Utomlänstaxa Utomlänstaxa Ersättning för tolkkostnad får tas ut från patienten i förekommande fall Taxa för sluten vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån Akut och planerad vård (ej vård enligt EU/EES-avtal) Patientavgift Utomlänstaxa Kostnad per vårddag Ev tolkavgift tillkommer Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv svarar för hela vårdavgiften, dvs överstigande 100 kr är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. Istället för förskottsbetalning kan en godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 52

85 5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL 5.1 INLEDNING Nedan redovisas de regler som gäller för sjukvård till asylsökande. Inledningsvis ges en övergripande beskrivning och därefter ges direkta taxebestämmelser. 5.2 ALLMÄNT Landstinget har från 1997 enligt avtal mellan Landstingsförbundet och staten tagit över det ekonomiska ansvaret för ersättning för sjukvård åt asylsökande från Migrationsverket. Landstinget får enligt avtalet ett särskilt statsbidrag för denna vård. Från och med den 1 juli 2008 har avtalet med staten ersatts med en särskild lag som ålägger landstingen att erbjuda sjukvård åt asylsökande. Den nya lagstiftningen innebär i sak inga förändringar jämfört med tidigare förhållanden och landstinget kommer även fortsättningsvis att få ersättning från Migrationsverket för de sjukvårdsinsatser som ges till asylsökande. 5.3 FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE Ersättning från Migrationsverket Migrationsverket ersätter landstingen för hälso- och sjukvård av asylsökande i enlighet med följande; Migrationsverket utbetalar fyra gånger per år ett schablonbelopp till landstingen som baseras på antalet asylsökande inom landstinget och som är registrerade hos Migrationsverket. Migrationsverket ersätter i särskild ordning kostnaden för den del av en avslutad vårdkontakt som överstiger kr. I dessa fall ansöker landstingen om ersättning från Migrationsverket. Vid långvarig vårdkontakt kan utbetalning ske kvartalsvis i efterskott. Dessa ersättningar beräknas enligt riksavtalet. Migrationsverket ersätter landstinget för en hälsoundersökning. Ersättningen till vårdande enheter utges som för utomlänsvårdspatienter och rutinerna beskrivs längre fram under detta avsnitt Patientavgift Landstingen får inte debitera de asylsökande högre patientavgifter än vad som anges i förordningen 1994:362 om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. Dessa patientavgifter tas ut vid vård om den vårdsökande kan uppvisa ett LMA-kort som intygar att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket. LMA-kortet finns avbildat i bilaga 9. En hälsoundersökning är avgiftsfri för den asylsökande. Vid besök hos akutoch specialistmottagning utan remiss tillämpas vanlig patientavgift. Den slutna vården är avgiftsfri för patienten. Om en vårdsökande inte kan uppvisa ett 53

86 LMA-kort har landstingen möjlighet att kräva betalning för den totala vårdkostnaden (utomlänsavgift). Landstingsfullmäktige beslutade den strategisk inriktning och finansplan för I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande och papperslösa det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar inte tandvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Alla asylsökande har, när de kommer till Sverige, dessutom rätt till en hälsoundersökning eller ett hälsosamtal. Ovanstående beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden ska tolkas som att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas fullständig vård på lika villkor som patienter bosatta i Östergötland, utifrån vad som är lämpligast med hänsyn till den enskilde patientens situation. Vid bedömning av olika former av medicinska insatser (omfattar även förskrivning av hjälpmedel och läkemedel) ska beaktas huruvida en fortsatt medicinsk behandling alternativt service av förskrivet hjälpmedel kan ges i hemlandet i de fall patienten skulle komma att avvisas efter det att den medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera att hamna i en sämre situation än om behandlingen inte hade påbörjats. De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som för östgötar. Detta innebär att asylsökande fortsatt ska betala 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, 25 kr för sjukvårdande behandling samt 300 kr vid första besök hos specialistläkare utan remiss för vård som inte kan anstå. För vård utöver vård som inte kan anstå ska dessa personer betala som personer bosatta i Östergötland. För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet tillämpas. 5.4 LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE Landstinget ska, enligt det beslut som fattades av Hälso- och sjukvårdsnämnden , erbjuda asylsökande en fullständig vård på lika villkor utan åtskillnad mot svenska medborgare. Tandvård omfattas däremot inte av ovanstående beslut utan där ska landstingen enligt överenskommelse 54

87 med staten lämna tandvård enligt 6 tandvårdslagen samt tandvård som inte kan anstå. Personer som inte fyllt 18 år har samma rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Landstinget ska även erbjuda en hälsoundersökning/hälsosamtal av samtliga asylsökande. 5.5 VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET Bestämmelserna omfattar inte och staten lämnar inte ersättning för hälso- och sjukvård som ges till; personer som fyllt 18 år och som håller sig undan så att beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas och som enligt 12 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd, personer som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas (1 första stycket 3 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.). Migrationsverket får dock ersätta kostnaderna för hälsoundersökning som görs av smittskyddsskäl för person som avses i 1 första stycket 3 denna lag. Överenskommelsen omfattar inte heller personer som beviljats uppehållstillstånd och omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Staten lämnar dock under vissa förutsättningar ersättning för varaktig vård som ges till dessa personer. Migrationsverket får också lämna ersättning för hälsoundersökningar av personer som avses i 3 2st punkt 1,2 och 4 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. som inte genomgått hälsoundersökning innan de första gången togs emot i en kommun. 5.6 ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET Ersättningen inom landstinget administreras av en särskild enhet vid Patientkontoret i Linköping. All fakturering för vård och undersökningar av asylsökande som beskrivs i denna taxa ska göras till denna enhet. LMAnummer och förläggning ska anges vid faktureringen. Fakturorna sänds därefter till Region Östergötland, Asylsjukvården Linköping Ange referensnummer enligt nedan: Asylsökande (vård som ej kan anstå) Vård som kan anstå asylsökande Papperslösa (vård som ej kan anstå) Vård som kan anstå papperslösa 55

88 Endast vård som ges av landstingets egna vårdgivare eller vårdgivare med vårdavtal med landstinget ersätts. 5.7 PERSONKRETS Allmänt Reglerna gäller endast personer som söker asyl eller har tillfälliga uppehållstillstånd. Att en person tillhör den aktuella gruppen visas genom ett LMA-kort. Vilka personer som ingår i personkretsen redovisas i detalj nedan. För övriga som söker uppehållstillstånd i Sverige gäller att de ska betraktas som turister och i allmänhet betala hela sjukvårdskostnaden själva om de inte omfattas av konvention eller EU/EES-förordning. För personer som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda och som inte vistas på en förläggning gäller att de i sjukvårdssammanhang har samma rättigheter som alla andra personer som bor i Sverige Personkretsen i detalj Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl omfattar utlänningar som; 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap 2 eller 2a utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap 2,3,4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, 3. hålls i förvar enligt 10 kap 1 eller 2 utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller 4. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap 15 utlänningslagen. Lagen omfattar även utländska barn och ungdomar som inte fyllt 18 år och som visats i landet utan att vara bosatta här och som tidigare omfattats av bestämmelserna i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Identifikation/LMA-kort De asylsökande ska ha ett särskilt tillfälligt kort, ett så kallat LMA-kort som måste uppvisas vid vård. På LMA-kortet finns angivet ett särskilt löpnummer, LMA-nummer, som måste anges vid fakturering av vårdkostnader. Om LMAnummer utelämnas vid fakturering kan ersättning inte lämnas till vårdande enhet. 56

89 LMA-kortets giltighetstid måste alltid kontrolleras. Om den som söker vård inte har ett LMA-kort bör man ta kontakt med den förläggning som patienten säger sig tillhöra eller kontakta Migrationsverket i Norrköping eller Asylsjukvården. Se vidare information om LMA-kortet i bilaga 9. Den 1 januari 2012 infördes ett nytt LMA-kort. Det nya kortet har samma typ av information som finns på det tidigare LMA-kortet. Det nya kortet återfinns via följande länk. Nytt_LMA_extern_sid1.pdf Gömda barn Gömda och andra papperslösa barn har rätt till samma vård som barn bosatta i Östergötland Gömda och andra papperslösa vuxna Landstingsfullmäktige beslutade strategisk inriktning och finansplan för I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande och papperslösa det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar inte tandvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Ovanstående beslut ska tolkas som att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas fullständig vård på lika villkor som patienter bosatta i Östergötland, utifrån vad som är lämpligast med hänsyn till den enskilde patientens situation. Vid bedömning av olika former av medicinska insatser (omfattar även förskrivning av hjälpmedel och läkemedel) ska beaktas huruvida en fortsatt medicinsk behandling alternativt service av förskrivet hjälpmedel kan ges i hemlandet i de fall patienten skulle komma att avvisas efter det att den medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera att hamna i en sämre situation än om behandlingen inte hade påbörjats. De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som för östgötar. Detta innebär att personer som vistas utan nödvändiga tillstånd i Sverige fortsatt ska betala 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, 25 kr för sjukvårdande behandling samt 300 kr vid första besök hos specialistläkare utan remiss för vård som inte kan anstå. För vård utöver 57

90 vård som inte kan anstå ska dessa personer betala som personer bosatta i Östergötland. För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet tillämpas. 5.8 HJÄLPMEDEL En patient som har rätt till sjukvård enligt ovanstående har även rätt till hjälpmedel. Till hjälpmedel räknas även inkontinensartiklar. 5.9 SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT 5.10 ERSÄTTNINGSREGLER 5.11 PATIENTAVGIFTER Sjukresor regleras på samma sätt som för boende i Sverige. Den asylsökandes LMA-nummer, reservnummer och ev. förläggning måste noteras på det blåa sjukreseintyget. Karensbeloppet för resa med taxi är för asylsökande 40 kr per enkel resa. Ambulanstransporter av asylsökande debiteras även de Asylsjukvården. Vårdande enhet får ersättning för vård av asylsökande enligt samma ersättningsregler som för andra utomlänspatienter. Debitering görs för all meddelad vård. Vid vård inom MVC resp. BVC debiteras ersättning för läkarvård eller sjukvårdande behandling beroende på vilken vårdgivare som träffat patienten. I de fall debitering inte sker enligt PBE-taxa eller DRG-taxa ska annan regional utomlänstaxa användas. Asylsjukvården ska faktureras mellanskillnaden mellan patientavgiften och utomlänstaxa. För asylsökande gäller särskilda regler vid debitering av patientavgifter. Avgift för vård som inte kan anstå tas ut för öppen vård men inte för sluten vård. Asylsökande omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd när avgift betalas enligt förordning 1994:362 om vårdavgifter m.m för vissa utlänningar. För vård som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den asylsökande ska betala samma patientavgift som patienter bosatta i Östergötland gäller de vanliga avgiftsreglerna Patientavgifter i öppen vård Patientavgift ska alltid tas ut av de asylsökande med undantag för barn och ungdomar. Avgift tas inte ut av barn och ungdomar som inte fyllt 20 år, dvs samma åldersregler gäller som för svenska barn och ungdomar. Kvitto där namn och mottagning samt erlagd avgift framgår ska alltid lämnas. 58

91 Avgift inom primärvården Läkarbesök vuxna barn Sjukv. behandling vuxna barn 50 kr Interndebitering med kr 0 kr Interndebitering med kr 25 kr Interndebitering med 670 kr 0 kr Interndebitering med 695 kr Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet. Avgift inom länssjukvården/öppen vård på sjukhus Vid besök med remiss Läkarbesök vuxna 50 kr Interndebitering med kliniktaxa barn 0 kr Sjukv. behandling vuxna barn 25 kr Interndebitering med kliniktaxa 0 kr Gäller även fortsatta vårdkontakter efter första remissbesök. Vid besök utan remiss Läkarbesök vuxna barn Sjukv. behandling vuxna barn 300 kr 0 kr 100 kr 0 kr Interndebitering med kliniktaxa Interndebitering med kliniktaxa Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet. Angivet belopp för debitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet Befrielse från patientavgift i öppen vård Patientavgift ska inte betalas för; vård vid MVC respektive BVC förlossningsvård vård enligt smittskyddslagen Debitering för denna vård ska ske med hela utomlänstaxan Högkostnadsskydd/Frikort Asylsökande patienter omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd, dvs det vanliga högkostnadskortet och frikortet för vård som inte kan anstå. Migrationsverket har istället ett särskilt högkostnadsskydd för de asylsökande och betalar efter särskilda regler tillbaka erlagda avgifter till de asylsökande. En asylsökande över 20 års ålder ska därför alltid betala avgift till landstinget för 59

92 öppen sjukvård. Asylsökande omfattas således inte av landstingets högkostnadsskydd när avgift betalas enligt förordning 1994:362 om vårdavgifter m.m för vissa utlänningar. För vård som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den asylsökande ska betala samma patientavgift som patienter bosatta i Östergötland gäller de vanliga avgiftsreglerna och de asylsökande omfattas därför av landstingets högkostnadsskydd/frikort Patientavgifter i sluten vård En asylsökande som får sluten vård som inte kan anstå får inte debiteras någon patientavgift. Debitering för sluten vård ska ske enligt utomlänstaxa till Asylsjukvården. En asylsökande som får sluten vård som kan anstå ska däremot debiteras vanlig slutenvårdsavgift likt personer bosatta inom Östergötland TANDVÅRD För personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Tandvården ska ges inom Folktandvården. Patienten betalar en patientavgift om 50 kr per besökstillfälle. Den som inte fyllt 18 år har rätt till all tandvård och ska få denna kostnadsfritt. Folktandvården debiterar Asylsjukvården enligt gällande tandvårdstaxa. Det utökade vårdåtagandet som beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden omfattar inte tandvård TOLKKOSTNADER För tolkkostnader debiteras Asylsjukvården 500 kr per utnyttjat tolktillfälle. Tolkkostnad får inte debiteras vid hälsosamtal/hälsoundersökningar där ersättning för tolkar ingår i ersättningen, se nedan HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Hälsosamtal/hälsoundersökningar För hälsosamtal/hälsoundersökningar för asylsökande som inte tidigare genomgått någon sådan undersökning efter sin ankomst till Sverige internlämnar Migrationsverket ersättning med kr. Ersättningen avser såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster. Samtalet/undersökningen ska ske snarast efter det att den nyanlända personen kommit till ett landsting och registrerats av Migrationsverket. Migrationsverket informerar landstinget om vilka personer som har rätt till samtal/undersökning och sjukvård. 60

93 Debitering av ersättningsbeloppet på kr sker till Asylsjukvården som kvartalsvis fakturerar Migrationsverket för genomförda samtal/undersökningar. Samma avgift kr, används för extern debitering för hälsoundersökningar begärd av annan myndighet, avseende flykting eller motsvarande Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan myndighet Utlåtanden, intyg, eller undersökning som begärs av exempelvis kommun (social myndighet, skola m.fl.) eller annan myndighet som krav för att ta emot ett barn i barnomsorg eller i skola etc. debiteras den beställande myndigheten som har att svara för undersökningskostnaden. Taxa om kr enligt föregående stycke används. Region Östergötland debiterar dock inte länets kommuner för remisser från kommunernas elevhälsa/skolhälsovård avseende hälsoundersökningar för nyanlända skolbarn Hälsoundersökning av kvotflyktning och anhöriginvandrare Kvotflyktingar och vissa anhöriginvandrare har vid ankomsten till Sverige rätt till hälsoundersökning och hälsosamtal på liknande villkor som asylsökande. Normalt aktualiseras sådan undersökning av den kommunala flyktingsamordnaren. Aktuella personer ska folkbokföras vid ankomsten till Sverige för att få rätt till hälsoundersökning samt annan vård. Vårdenheten har rätt till ersättning för dessa undersökningar från Migrationsverket. Ersättning ges under 2015 med kr. Ersättningen avser såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster. Patienten ska inte betala någon avgift för undersökningen. Ansökan ska ske på särskild blankett. Fakturering enligt vanliga rutiner för hälsoundersökning av asylsökande får inte ske, utan ansökan om ersättning ska skickas till nedanstående adress för vidarebefordran till Migrationsverket. Ansökningsblanketten återfinns på följande länk på Migrationsverkets webbplats: Blanketten kan fyllas i direkt i men inte sparas i datorn. En kopia på blanketten återfinns på nästa sida. Ansökningsblanketten sänds därefter till patientkontoret för vidarebefordran till Migrationsverket under denna adress: Patientkontoret, Klostergatan 19, plan 4, Linköping Intyg och utlåtanden i samband med överklagningsärenden Utlåtanden, intyg och undersökningar som begärs av ombud för asylsökande i samband med överklagningsärenden och dylikt debiteras den asylsökandes ombud. Utlåtanden bör inte lämnas ut innan betalning skett. Debitering ska ske enligt timtaxa i enlighet med avsnitt 9. Utlåtandena är momspliktiga. 61

94 Intygsersättning från Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 enligt ny lagstiftning övertagit ansvaret från kommunerna för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Det rör sig om personer i åldersgruppen år som beviljats uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhöriginvandrare och som blivit folkbokförda i Sverige. För att kunna fastställa dessa personers prestationsförmåga kommer Arbetsförmedlingen att behöva hjälp av läkare som utfärdar intyg om hälsotillståndet. Arbetsförmedlingen kommer att begära sådana intyg hos vården. Arbetsförmedlingen kommer att ge ersättning för sådana utlåtanden med kr exkl moms per intyg. 62

95 6 HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD 6.1 ALLMÄNT Enligt bestämmelser i 26 a i hälso- och sjukvårdslagen gäller att en patient endast behöver betala en viss sammanlagd högsta avgift per år för besök i öppen vård. Enligt lagbestämmelserna får de sammanlagda avgifterna inte överstiga kr. Det är dock möjligt för ett landsting att fastställa ett lägre årsbelopp. För patienter som är bosatta i Östergötland är högsta avgift för att få frikort för sjukvård kr. Registrering ska ske oavsett om besöket betalas med kort eller faktureras. Kvalificering för att få frikort kan ske genom besök i samtliga landsting hos landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med landsting eller vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag. Den som fått ett frikort har rätt till fri öppen sjukvård i samtliga landsting hos landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med landsting eller vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag. Frikortet berättigar även till fri tandvård för vissa patientgrupper enligt vad som regleras i 8 a och 15 a tandvårdslagen, se avsnitt EU/EES En patient som omfattas av EU/EES-regler vid betalning av patientavgifter omfattas även av reglerna för högkostnadsskyddet. 6.3 DELBETALNING Regler om delbetalning av patientavgifter samt blankett för tecknande av överenskommelse om delbetalning återfinns nedan under 6.7 samt som bilaga LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD Grundläggande regler Landstingets högkostnadsskydd för öppen sjukvård gäller enligt följande regler: Kvalificerande belopp för frikort är kr Kvalificerande avgifter är avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare i landsting, avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare med ersättning från landsting enligt lag eller avtal, avgift för besök för tandvård för vissa patientgrupper hos folktandvård eller privat tandvård (TvL 8a & 15 a ) samt avgift för inkontinensartiklar för vilka landsting tar ut avgift. Giltighetstiden för högkostnadsskyddet är tolv månader räknat från och med första besöket. 63

96 6.4.6 Särskilda regler Kvalificerande besök inom ramen för högkostnadsskyddet registreras på ett högkostnadskort som erbjuds av landstinget. Som alternativ till att registrera betalade avgifter i högkostnadskortet kan patienten spara avgiftskvitton. Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid betalning med kort och vid utfärdande av räkning. Sedan högkostnadsgränsen passerats och högkostnadsskyddet lösts ut utfärdas ett frikort. Patienten ska själv bevaka sin rätt till högkostnadsskydd. Om en patient visar upp kvitton på betalade avgifter bör dessa noteras i högkostnadskortet innan eventuellt utfärdande av frikort sker. Avgift erläggs upp till högst det kvalificerande beloppet. Det innebär att den sista kvalificerande avgiften kan understiga den fastställda avgiften för besöket eller förbrukningsartikeln. Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om gränsen för högkostnadsskydd passerats när patienten begär frikort. För mycket betalade avgifter återbetalas inte men de äldsta avgifterna kan strykas och en senare avgift räknas som den första för erhållande av högkostnadsskydd Utomlänspatienter Högkostnadsskyddet gäller även för patienter från andra landsting. Frikort ska utfärdas även för dessa patienter med tillämpning av de beloppsgränser för högkostnadskort som gäller i patientens hemlandsting. Bestämmelser om de kvalificerande besöken och avgifter kan avvika mellan landstingen. I dessa fall gäller emellertid vårdlandstingets bestämmelser vid notering i högkostnadskort. Högkostnadskort och frikort kan ha utfärdats för patient boende i Östergötland vid besök i ett annat landsting. Sådana utfärdande kort gäller även i Östergötland. 6.5 ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR Besöksregistrering och utfärdande av frikort Vid första besöket På högkostnadskortets framsida ska patientens personnummer, namn och adress antecknas. På högkostnadskortets insida registreras besöket. Registreringen görs i löpande följd oavsett om besöket görs hos läkare eller hos annan vårdgivare (sjukvårdande behandling). Besökstidpunkt noteras med datumstämpel. Vid sidan om stämpeln skriver vårdpersonalen sin signatur. Besökskvittot bör även stämplas. Denna stämpel utgör en signal om att besöket noterats i högkostnadskortet. Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid betalning med kort och vid utfärdande av räkning. Den vid vårdtillfället debiterade avgiften antecknas på avsedd plats i högkostnadskortet. Summera även hittills betalda avgifter. 64

97 Om datumstämpel eller stämpel med Landstingets symbol saknas, anteckna istället mottagningens namn, länsbokstaven E, besöksdatum och signatur. Finns någon annan stämpel som visar vilken mottagning det är fråga om får den gärna användas Vid mellanliggande besök Vid sista besöket För patient som redan har högkostnadskort görs notering enligt ovan på kortet. Har patienten glömt sitt högkostnadskort kan ett nytt kort utfärdas. Enligt reglerna för högkostnadsskyddet får de sammanlagda avgifterna inte överstiga den fastställda högkostnadsgränsen om kr. Avgiften för det sista besöket kan därför understiga den för besöket fastställda avgiften. För det sista besöket innan frikortet ska utfärdas ska avgiften således inte vara högre än att summan på högkostnadskortet blir kr. När registrerade belopp uppgår till sammanlagt kr, inklusive det sista beloppet utfärdas ett frikort. Glöm inte att notera det sista besöket i högkostnadskortet. Frikortet ska registreras i Cosmic eller i annat patientadministrativt system. Observera att patienten själv får bestämma när frikort ska utfärdas. Patienten kan därför avstå från att räkna med de äldsta besöken. Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om flera besök gjorts efter det att högkostnadsgränsen passerats. Istället för att använda sig av högkostnadskortet kan patienten istället samla kvitton för sjukvård. Kvittona gäller då istället för högkostnadskortet men bör för kontroll föras in i ett högkostnadskort i samband med att frikort utfärdas. Om patienten uppvisar både högkostnadskort och kvitton bör det kontrolleras att samma besök inte räknas med mer än en gång, dvs har besöket stämplats i kortet ska kvittot ej räknas med. För säkerhets skull bör samtliga kvitton föras in på högkostnadskortet. Summera alla noterade avgifter på högkostnadskortet samt dra ifrån och stryk noteringar på de avgifter som är äldre än 12 månader. Stryk över de rutor som inte använts för noteringar och fyll i datum för utfärdande av frikortet. Före utlämnandet ska frikortet förses med uppgifter om patientens namn och personnummer, slutdatum för giltighet (ett år från datum för första registrering, varvid månad alltid skrivs med bokstäver) datum för första giltighetsdag (datum för sista erlagda avgift) var kortet utfärdats samt signatur. Kortet ska därefter plastas in. Om uppgifterna på kortet blir fel, makulera detta och skriv ut ett nytt. Underlag för frikortet, högkostnadskort och/eller kvitton på betalade avgifter ska markeras (med stämpel eller påskrift) så att det tydligt framgår att ett frikort utfärdats. Allt material lämnas sedan åter till patienten Förlorat frikort Patient som förlorat sitt frikort ska kunna få ett nytt om underlaget för det gamla frikortet uppvisas. Samma giltighetstid som för det förlorade frikortet 65

98 ska gälla. Sådant ersättningskort ska kunna lämnas ut på alla ställen som utfärdar frikort. Ange dagens datum som utfärdandedatum. Nytt frikort kan också utfärdas om det i ett patientadministrativt system finns angivet att patienten tidigare haft ett frikort och giltighetstiden är angiven i systemet. Nytt kort kan även utfärdas med kopia av delbetalningskontrakt som underlag, Samma slutdatum ska anges som på det ursprungliga frikortet Hembesök och räkningsbesök Vid besök där patienten fått räkning och besöket inte noterats i högkostnadskortet och patienten därefter betalat avgiften per plusgiro/motsvarande, kan besöksavgiften registreras på högkostnadskortet vid nästa besök vid en patientmottagning. Om besök gjorts efter det att högkostnadsgränsen uppnåtts ska vid utfärdande av frikort räkningar för överskjutande belopp makuleras Särskilda regler för barn under 18 år Barn under 18 år i samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd, dvs deras sammanlagda betalade avgifter ligger till grund för kvalificering för frikort. Registrering sker i princip på högkostnadskort för vart och ett av barnen. Flera barn kan dela på ett högkostnadskort och då ska samtliga namn vara noterade på kortet. Med barn i samma familj menas biologiska barn, adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn. Om två personer sammanbor och det i familjen finns dels gemensamma barn, dels barn till den ena av dem kan alla dessa barn gemensamt kvalificera sig till frikort. Individuella frikort utfärdas för vart och ett av barnen i samma familj. Detta kan innebära att antalet frikort blir fler än antalet inlämnade högkostnadskort om inte alla barnen har varit sjuka under kvalificeringstiden. Observera att även nyfödda barn i en familj där de äldre syskonen har frikort har rätt till ett eget frikort. Ovanstående information saknar för närvarande aktualitet inom vårt landsting då barn och ungdomar under 20 år har rätt till avgiftsfri öppen sjukvård, se vidare under avsnitt Sjukvård som anställnings- eller försäkringsförmån Patienter med anställningar som har avtal om att arbetsgivaren träder in och betalar sjukvårdskostnaderna har rätt till en registrering i högkostnadskortet. Samma gäller för patienter där ett försäkringsbolag betalar patientavgift Besök med frikort Vid besök med frikort utfärdas AFL-kvitto på 0 kr. Har patienten glömt frikortet ska patientavgift erläggas i vanlig ordning. Återbetalning av avgift görs endast vid enhet där avgiften betalats. Lokala anvisningar finns om hur detta ska ske. 66

99 6.5.7 Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för högkostnadsskyddet Patienter som framför klagomål på tillämpning av högkostnadsskyddet ska i första hand hänvisas till den enhet som patienten senast hade kontakt med med anledning av högkostnadskortet. I andra hand hänvisas till patientkontoret Rekvisition av blanketter Rekvisition av blanketter etc. sker enligt lokala anvisningar, kontakta patientkontoret. 6.6 HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL Allmänt Ett särskilt högkostnadsskydd gäller för rabattberättigade läkemedel som säljs på recept på apotek. Även p-piller och förbrukningsartiklar vid stomi omfattas av förmånen. Detta högkostnadsskydd regleras i lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och administreras av Apotekens Service AB. Den högsta sammanlagda avgift som ska betalas för läkemedel enligt denna förmån är kr. Läkemedel har då förvärvats till ett sammanlagt värde av kr Överprövning Landstinget prövar enligt 23 läkemedelsförmånslagen rätten till förmåner enligt samma lag för boende i landstinget. Beslut får enligt lagens 26 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Patienter som framför klagomål på apotekets tillämpning av läkemedelsförmånerna ska i första hand hänvisas till apoteket för ny prövning av förmånssystemet och i andra hand till ledningsstaben. 6.7 DELBETALNING En patient boende i Östergötland kan fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök genom att betala en avgift per månad. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5 eller 10 månader. Vid betalning fördelat på; 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad Om inget aktivt val sker av under vilken tid delbetalningen ska ske, kommer fakturering ske under 5 månader. Samtidigt som överenskommelsen tecknas får patienten ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år och den summa som ska avbetalas är för närvarande kr. 67

100 Patient som tidigare betalat öppenvårdsavgift får inte räkna dessa avgifter till godo vid tecknande av delbetalningskontrakt. Öppenvårdsbesök som sker efter det att frikort lämnats hanteras som övriga besök med uppvisande av frikort. En patient som efter tecknande av delbetalningsöverenskommelse inte utnyttjar frikortet för sjukvårdsbesök har inte rätt att få tillbaka någon till landstinget betalad avgift. Någon aviseringsavgift tas inte ut i samband med de månatliga debiteringarna. Ledningsstaben har utarbetat särskilda regler och rutiner för delbetalningsfunktionen. Regler och blankett för tecknande av överenskommelse om delbetalning återfinns under bilaga 10. Blanketten kan även hämtas i landstingets blanketthotell under rubriken Sjukvård/Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter. 68

101 7 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M 7.1 ALLMÄNT Intyg Exempel: Nedanstående regelverk omfattar intyg och utlåtanden, vaccinationer samt hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen. Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet, bosättningsort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska även tillämpas när exempelvis försäkringsbolag eller annan myndighet begär ett intyg. Avgifterna för intyg, hälsokontroller och vaccinationer ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård och frikort gäller inte. Även barn och ungdomar betalar avgift enligt detta regelverk. Enligt patientdatalagen finns en skyldighet att utfärda intyg om vården. I övrigt finns ingen allmän skyldighet att utfärda intyg, såvida det inte är klart uttryckt i lag. Region Östergötlands verksamheter bör ändå i den mån det är möjligt tillgodose önskemål om intyg. Ett nekande att skriva intyg kan inte överklagas, men handläggningen kan anmälas till JO. En patients begäran om intyg ska prioriteras utifrån behovet med beaktande av skadan eller sjukdomens art. En intygsbehövande patient ska varken komma i bättre eller sämre läge än andra patienter. Med intyg avses även utlåtanden, skriftliga svar på förfrågningar mm av olika slag och omfattning som utfärdas på begäran av patient, Försäkringskassan, försäkringsbolag, myndighet eller annan. Intyget ska avse en bestämd person och någon patient-läkarrelation behöver inte föreligga för att intyg ska kunna utfärdas. Med intygsutfärdande avses såväl förberedande arbete, t ex inläsning av journaler, som formulering av intygstext och utskrift av intyg. Frågan om vem/vilken enhet som är ansvarig för att skriva de intyg som efterfrågas uppkommer med jämna mellanrum. Huvudregeln bör vara att den enhet/klinik som har mest kännedom om patienten i den fråga som intyget rör även är den klinik/enhet som bör vara ansvarig för att utfärda intyget. För att vissa av de åtgärder som är upptagna i taxan skall kunna genomföras krävs laboratorieanalyser, röntgenundersökningar och liknande. Prover, analyser och undersökningar debiteras enligt respektive laboratoriums självkostnad, taxa för provet/undersökningen eller främmande laboratoriums faktiska kostnad. Om patienten inte tidigare har haft någon vårdkontakt bör efterfrågat intyg utfärdas av den vårdcentral där patienten är listad. 69

102 1. En asylsökande patient är listad på vårdcentral X men har inte besök vårdcentralen någon gång. Patienten har däremot genomgått en hälsoundersökning hos FMC. Patientens ombud begär nu ett intyg på att patienten har krigsskador från sitt hemland. Eftersom patienten aldrig träffat primärvården bör FMC vara den enhet/klinik som lämpligast bör utfärda intyget. Observera att avgift kan tas ut för intyget, se Region Östergötlands avgiftshandbok. 2. En patient är listad på vårdcentral Y, men har aldrig behövt uppsöka vården. Patienten vill nu ha ett intyg att lämna till Försäkringskassan. Eftersom ingen enhet/klinik träffat patienten är patientens ingång via primärvården och vårdcentral Y bör således skriva intyget. Intyg till Försäkringskassan är enligt Region Östergötlands avgiftshandbok avgiftsfria Kostnad där intyg inte ingår i grundpriset Avgift för utfärdande av intyg/utlåtande med anledning av undersökning där intyg/utlåtande inte ingår i avgiften för undersökningen är 250 kr varav moms är 50 kr. Kostnad för utfärdande av intyg/utlåtande där sådant inte ingår i grundpriset på för åtgärden förtryckta formulär är 125 kr varav moms är 25 kr Intyg på andra språk Det finns ingen skyldighet att utfärda ett utlåtande eller intyg på att annat språk än svenska språket. Den som vill använda ett utlåtande på svenska i ett främmande land får svara för översättningen själv. Observera att icke auktoriserade översättningar kan innebära problem av olika slag, i värsta fall krav på skadestånd Moms Åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är momspliktiga. Detta innebär att merparten av intyg och utlåtanden samt hälsoundersökningar som redovisas i denna del av avgiftshandboken är belagda med moms på 25 %. Det innebär således att utredningar, provtagningar eller undersökningar som görs av legitimerad personal med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje part är momspliktiga. Det kan exempelvis röra sig om rätt för en person att utöva en viss verksamhet t ex sportdykning eller att få körkortstillstånd. Vaccinationer och vissa andra åtgärder är undantagna. Särskilda rutiner gäller för redovisning och registrering av de momspliktiga åtgärderna. 70

103 7.1.8 Grupptaxesystem Landstingets taxa bygger i huvudsak på ett grupptaxesystem med viss avgift för respektive grupp enligt nedanstående förteckning. Grupp 0 0 kr (avgiftsfritt) Grupp kr 125 kr inkl moms, 25 kr Grupp kr 250 kr inkl moms, 50 kr Grupp kr 375 kr inkl moms, 75 kr Grupp kr 500 kr inkl moms, 100 kr Grupp 5 Timtaxa 800 kr/tim (200 kr per påbörjad 15 min) kr inkl moms, 200 kr. (250 kr per 15 min, moms 50 kr) Intygsersättning till läkaren För vissa utlåtanden och intyg, som tidigare reglerats i läkarnas kollektivavtal, och som utfärdas av läkare på grundval av journaler och andra handlingar, får läkare själv ta ut särskild ersättning av uppdragsgivaren enligt följande regler. Utfärdande av utlåtanden och intyg för vilka ersättning utgår till läkare personligen skall ske på annan tid än arbetstid. När ersättning från landstinget utgår för arbetstid har läkaren inte rätt att få ersättning för intyg. Arbetad tid under jour betraktas i detta sammanhang som arbetstid. Läkare, som med stöd av författning eller andra bestämmelser förordnas att utföra undersökningar och med anledning därav utfärda utlåtanden och intyg, får uppbära ersättning för detta av förordnande myndighet eller den som anges i bestämmelsen. Om intyg hos landstingklinik eller motsvarande begärs av en myndighet eller företag får intyget inte utfärdas av enskild läkare utan att överenskommelse om detta träffats med beställaren Avgiftsfria intyg För vissa intyg tas ingen avgift ut. Vilka intyg som är avgiftsfria framgår av nedanstående taxa. Utöver dessa är intyg som Region Östergötland behöver för sin handläggning, exempelvis intyg för tandvårdsstöd, patientskadeförsäkringen samt stiftelser i den mån intyg behövs avgiftsfria. 7.2 INTYG A Adoption Utlåtande om adoptivföräldrar (exkl. hälsoundersökning som debiteras särskilt) 250 kr (varav moms 50 kr) 71

104 Anställning Arbetsgivare Arbetsförmedling Utlåtande om adoptivbarn (undersökning av adoptivbarn sker som undersökning enligt smittskyddslagen och är avgiftsfri) Friskintyg för anställning, (kan innefatta undersökning inkl. utlåtande för anställning och liknande ändamål exkl. röntgen) Undersökning inkl utlåtande till arbetsgivare angående omplacering m m (grupp 5) Intyg och utlåtanden grundade på journaler och begärda av arbetsförmedlingen, debiteras enligt bestämmelserna i Riksförsäkringsverkets kungörelse RFFS 1977:27 i dess senaste lydelse. Läkarutlåtande om hälsotillstånd ska innehålla en utförlig beskrivning av bl.a. status, prognos, utförda undersökningar, socialmedicinska utredningar och av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Särskilt läkarutlåtande som är utfärdat av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin och som tagit mer än tre timmar i anspråk att utfärda, kan istället för ovan angivna belopp ersättas med kronor per timme, dock ersätts högst tolv timmar ( kronor). Med arvode för läkarutlåtanden m.m. avses bruttoarvoden. (Enligt lydelse FKFS 2008:2) 250 kr (varav moms 50 kr) 375 kr (varav moms 75 kr) Timtaxa (inkl moms) kr exkl moms kr Utlåtande till arbetsvårdsorgan (arbetsförmedling, länsarbetsnämnd) (grupp 4) exkl. lab prover och röntgen 500 kr (varav moms 100 kr) Audiogram Undersökning inkl utlåtande (grupp 4) 500 kr (varav moms 100kr) B Blodkontroller Kontroll av blodgivare vid blodcentral eller motsvarande (grupp 0) 0 kr Undersökning för blodgruppering (ABO, Rh) i samband med uttagande av ID-bricka eller motsvarande inkl utlåtande och provtagning (grupp 2) Blodprov (venblod) för laboratorieanalys (grupp 1) Tagning av blodprov utanför ordinarie arbetstid, eventuell resekostnad tillkommer (grupp 4) Anm: Laboratorieanalysen debiteras enligt respektive laboratoriums/röntgenkliniks taxa. Om undersökning eller analys utförs på främmande 250 kr (varav moms 50 kr) 125 kr (varav moms 25 kr) 500 kr (varav moms 100 kr) 72

105 Bostadsanpassning D Dykare laboratorium debiteras faktisk kostnad. Intyg till kommun i bostadsanpassningsärenden (grupp 0) Undersökning för certifikat inkl utlåtande, exkl lab och röntgen 750 kr (varav moms 150 kr) Dödsbevis Konstaterande av dödsfall (grupp 0) 0 kr F Faderskapsutlåtande Undersökning och utlåtande, exkl lab och röntgen (grupp 2). Intyg i faderskapsärenden/faderskapsmål utfärdas på blankett fastställd av Socialstyrelsen, se SOSFS 2004:16 Flygcertifikat Utlåtande för innehav av flygcertifikat, inkl undersökning exkl lab och röntgen. Specialundersökningar får endast utföras av godkända specialister inom respektive specialitet, auktoriserade av Transportstyrelsen. 0 kr 250 kr (varav moms 50 kr) Formulär 1 C, version L 1630 Kan endast utföras av flygläkare med undantag av segel-, ballong- och ultralättcertifikat Formulär 2 version L specialundersökning av ögon Formulär 3 version L specialundersökning av öron, näsa och halsorgan exkl audiogram Formulär 4 version L specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan 375 kr (varav moms 75 kr) 500 kr (varav moms 100 kr) 500 kr (varav moms 100 kr) Se Vilo-EKG (inkl tolkning) Se Fosterbarn Friskintyg för, inkl undersökning 500 kr (varav moms 100 kr) Färdtjänst Intyg för erhållande av färdtjänst. (Ev undersökning ersätts 0 kr enl AFL). (grupp 0) Färgsinneutlåtande Vanligt färgsinneutlåtande inkl undersökning (grupp 2) 250 kr (varav moms 50 kr) Försäkringsbolag I samband med anomaloskoundersökning (grupp 2) Intyg om skada eller sjukdom, exkl undersökning (grupp 2) Undersökning inkl intyg om hälsotillstånd (grupp 4) 250 kr (varav moms 50 kr) 250 kr (varav moms 50 kr) 500 kr (varav 73

106 moms 100 kr) Försäkringskassan Intyg om invaliditet (grupp 5) Utlåtande (intyg) SPP (grupp 2) Utlåtande (intyg) AMF (grupp 3) Utlåtande PSR (patientförsäkring) (grupp 0) Ange alltid skadenummer eller motsvarande på fakturan till försäkringsbolag eller motsvarande. Utlåtanden som begärs av Försäkringskassan ska alltid lämnas kostnadsfritt till Försäkringskassan. Detta gäller även om det är patienten som begär ett utlåtande som ska lämnas till Försäkringskassan. Intyg som behövs för att få närståendepenning ska lämnas kostnadsfritt även om det begärs av den närstående och inte av Försäkringskassan. För intyg som behövs för att få föräldrapenningförmåner får ingen patientavgift tas ut. Även undersökningar som behövs ska ske kostnadsfritt för den försäkrade/patienten. Timtaxa (inkl moms) 250 kr (varav moms 50 kr) 375 kr (varav moms 75 kr) 0 kr G God man/ förvaltarskap Om patient deltar i avstämningsmöte (sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen m.fl.) ska ingen besöksavgift tas ut av patienten även om samtalet sker på vårdenheten. I de fall läkare deltar kan debitering ske med 750 kr för första timmen och därefter med 375 kr per påbörjad halvtimme till Försäkringskassan. (FKFS 2010:35) Intyg angående klient, exkl undersökning (grupp 0) Gymnastik Utlåtande för skolbarn angående gymnastik m m (grupp 0) 0 kr H Hälsoresor/klimatvård Utlåtande inkl undersökning för klimatvårdsresa utom landet - begärd för resa som betalas av landstinget - begärd för annan resa (grupp 3) 0 kr 0 kr 375 kr (varav moms 75 kr) Höjdintyg Höjdintyg inkl undersökning 375 kr (varav moms 75 kr) K 74

107 Kontaktlinser Undersökning inkl utlåtande (grupp 4) 400 kr Körkort Synundersökning för körkort inkl utlåtande (grupp 2) 250 kr(varav moms 50 kr) Körkort/missbruk Undersökning inkl utlåtande för olika former av körkort exkl lab eller komplicerad undersökning (grupp 3) Särskilt utlåtande inkl ev kompletterande undersökning för körkort för hörselskadade, diabetiker, epileptiker m fl. Intyg bör i huvudsak kunna utfärdas på befintlig journal. Avser även förlängning av rätt till körkort (grupp 0) Undersökning för att återfå eller behålla körkort p.g.a. missbruk efter beslut från körkortsmyndighet. Avgift tas ut med intygskostnad samt kostnad för varje av myndigheten begärd analys. Beloppet kan delbetalas men ska vara fullt betalt innan intyg lämnas ut. 375 kr (varav moms 75 kr) 0 kr 75

108 Körkort/yrkesförare L Livsmedelshantering Intyg Vad ingår Läkartid, sekreterartid samt ev sköterske- /skötaretid Provtagning och analyskostnad Provtagning och analyskostnad Provtagning och analyskostnad Blodprov, per prov Urinprov, per prov Blod-och urinprov, per prov Screening av Provtagning och andra preparat analyskostnad samt hårprov Undersökning för förlängning efter 45 år av körkort kategori C, CE, D, DE och Taxi, inkl intyg, exkl lab Undersökning, inkl intyg, ev inkl undersökning av salmonella och shigella (grupp 3) Momsbelopp Kostnad med moms 400 kr 2000 kr 175 kr 875 kr 100 kr 500 kr 225 kr 1125 kr Särskild laboratorietaxa 750 kr (varav moms 150 kr) 375 kr (varav moms 75 kr) M Missbruksvård Missbruk Endast undersökning av salmonella och shigella inkl intyg (grupp 3) Utlåtande för intagning enligt lag om vård av missbrukare (LVM), inkl intyg och undersökning (grupp 4) Undersökning av eventuellt missbruk på begäran av polis, (inkl lab. och utlåtande) 375 kr (varav moms 75 kr) 400 kr kr (varav moms 200 kr) N Nykterhetsärenden Utlåtande till socialnämnd inkl undersökning (grupp 4) 400 kr O Omyndighet P Parkeringstillstånd Utlåtande inkl undersökning för omyndighetsförklaring och myndighetsförklaring (grupp 5) Timtaxa (inkl moms) Utlåtande för tillstånd till handikapparkering exkl 0 kr undersökning (jfr färdtjänst) (grupp 0) Patientförsäkring Utlåtande till landstingets patientförsäkring (LÖF/PSR) 0 kr R Radiologiskt arbete 300 kr Utlåtande inkl undersökning för anställning i radiologiskt arbete (grupp 3) Periodisk undersökning av personal i radiologiskt arbete inkl 300 kr 76

109 utlåtande (grupp 3) Rättsintyg Somatisk undersökning inkl utlåtande (grupp 5) Psykiatrisk undersökning inkl utlåtande (för rättegång eller motsvarande) (grupp 5) Timtaxa (inkl moms) Timtaxa (inkl moms) På begäran av socialnämnd eller anhörig (grupp 0) 0 kr Röntgenundersökning Undersökning för anställning, skola etc (inkl intyg) Se S Sjukresa Intyg om avsteg från gällande sjukreseregler, resa utan 0 kr samordning eller utanför tidtabell (grupp 0) Sjöfolk Undersökning jämte utlåtande exkl röntgen (grupp 4) 400 kr Skjutvapen Utlåtande angående rätt till innehav av skjutvapen Timtaxa (grupp 5) Socialnämnd Utlåtande inkl undersökning till socialnämnd (grupp 4) 400 kr Utlåtande enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 (grupp 0) (enligt tidigare lagstiftning 71 ) Utlåtande avseende barnavård inkl undersökning till socialnämnd (grupp 4) 0 kr 500 kr Intyg för nödvändig tandvård 0 kr T Travkuskar Utlåtande för, inkl undersökning (grupp 4) 500 kr (varav moms 100 kr) U Utbildning Utlandsvistelse Undersökning inkl utlåtande för utbildningssökande (grupp 3) För hälsoundersökning av personal vid FN, SIDA m fl vid avresa eller tropikmedicinsk undersökning vid hemkomst; Kontroll före eller efter utlandsvistelse (tropikundersökning) Exkl röntgen samt utlåtande 375 kr (varav moms 75 kr) - östgötar (grupp 4) - ej östgötar V Vaccinationsintyg Intyg att patienten inte tål vaccin (grupp 1) Intyg om sprutor och kanyler för tull o dyl. (grupp 1) 500 kr (varav moms 100 kr) 750 kr (varav moms 150 kr) 100 kr 100 kr 77

110 Visum Intyg över tuberkulinprövning och BCG-vaccination (grupp 0) Intyg över ympning mot eller vaccinationsintyg enligt WHO:s formulär, "gula kortet" (grupp 0) Olika former av friskintyg eller intyg om sjukdom för erhållande av visum för resa till annat land. Kostnad för laboratorieanalys tillkommer. 0 kr 0 kr 375 kr (varav moms 75 kr) Grundat på befintlig journal 250 kr (varav moms 50 kr) Gäller även för sjukdom som omfattas av smittskyddslagens bestämmelser. Våldtäkt Se rättsintyg Vårdintyg Vårdintyg för sluten psykiatrisk vård, undersökning inkl 0 kr intyg (grupp 0) Värnpliktig Intyg angående hinder för inställelse i tjänsten (grupp 0) 0 kr Undersökningar/intyg som inte återfinns i taxan ska ersättas enligt taxa för liknande åtgärd, framräknad självkostnad eller enligt timtaxa. Om intyg/utlåtande skall utfärdas på annat språk än svenska skall timtaxa alltid tillämpas. I det fall intyg/utlåtande måste lämnas till översättare skall denna kostnad debiteras. I debiterad tid ingår den tid som krävs för undersökning, utfärdande och utskrift av intyget. Kostnader för undersökningar och utlåtanden ska alltid debiteras den som hos landstinget beställer åtgärden oavsett vem som är den slutliga betalaren Laboratorieprover och Röntgenundersökningar För laboratorieprover och röntgenundersökningar som behövs för utfärdande av utlåtande debiteras enligt respektive laboratoriums/röntgenkliniks taxa. Om undersökning eller analys utförs på främmande laboratorium debiteras faktisk kostnad. 7.3 VACCINATIONSVERKSAMHET Avgiften avser kostnad för såväl injektionen som preparatet om inte annat anges. Grupp A Ambirix 620:- 78

111 BCG 300:- Boostrix 450:- Difteri 430:- Difteri/revaccination 420:- Difteri/stelkramp (DT), dite booster 370:- Difteri, stelkramp kikhosta (diteki) 400:- Fendrix 900:- Gammaglobulin 2ml 450:- Gammaglobulin över 2 ml 500:- Gardasil 1100:- Gula febern 500:- Hepatit A (samma för barn och vuxna) 400:- Hepatit B, 0,5 ml 350:- Hepatit B, 1,0 ml 375:- Hepatit B, paketpris grundskydd 1500:- Haemophilus influenzae 500:- Influensa (för riskgrupper gäller särskilda regler) 300:- Japansk encephalit Ixiaro 1100:- Vaccin mot Mässling, Påssjuka, Röda hund; 320:- Menveo 700:- Neisvac 550:- Pentavac 500:- Icke konjugerat pneumokockvaccin 450:- Prevenar :- Synflorix 550:- Polio 400:- Rabies 1,0 ml 800:- Rotarix 800:- Stelkramp 400:- TBE, fästingburen encefalit 400:- Tuberkulintest 300:- Twinrix B, barn 500:- Twinrix V, vuxen 600:- Typhim VI, tyfoidvaccin 420:- 79

112 Varilrix, vattenkoppsvaccin 675:- Zoostavax, bältrosvaccin 1500:- Aunativ, injektion + preparat 250:- samt självkostnad för preparat Grupp B Kolera oralt, 1 dos 375:- Kolera oralt, 2 doser 550:- Kolera oralt, 3 doser 725:- Recept, ex malariaprofylax per person (max. 2 x 200:- per familj) 200: Influensavaccin för vissa riskgrupper Influensavaccin ges avgiftsfritt till vissa riskgrupper; personer som under året fyller 65 år eller är äldre personer som i övrigt ingår i av Socialstyrelsen fastställd riskgrupp. En patient som inte tillhör någon av riskgrupperna betalar vaccinationen enligt den ordinarie taxan. Vaccinationsavgiften får inte noteras i högkostnadskortet och frikort ger inte rätt till avgiftsfri vaccination. Vaccinationsinjektioner och kontroller Injicering av vaccin eller immunglobulin som medförs av patienten. För kontrollbesök som endast omfattar granskning av resultat från tidigare utförd test och vaccination uttas inte särskild avgift 250: Vaccinationer av personer med nedsatt immunförsvar Vaccination av patienter med nedsatt immunförsvar som ses som en del av behandling och som ordineras av läkare är avgiftsfria. Exempel på vaccinationer är: 80

113 Vaccination mot pneumkocker Vaccination mot meningokocker Vaccination mot Haemophilus influenzae typ B Vaccination mot influensa Patienten betalar motsvarande vanlig besökstaxa HPV-vaccination Landstinget erbjuder alla flickor födda avgiftsfri vaccination mot HPV. Flickor födda 1999 eller senare kommer att vaccineras i skolan. Kvinnor födda 1992 eller tidigare som vill vaccinera sig, kan också beställa tid för vaccination. Vaccinationen kvinnor födda 1992 eller tidigare är inte avgiftsfri och ingår inte i högkostnadsskyddet. 7.4 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Allmän hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande autoanamnes, synskärpeundersökning och tonometri, hörselprövning, enkelt blod- och urinstatus, fysik samt normalstatus (grupp 4), 400 kr. För röntgen, EKG, EEG, blodstatus, audiogram, ergometertest och färgsinneundersökning samt andra laboratorieundersökningar tas tilläggsavgift enligt taxa ut, se Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning, skall ingen särskild patientavgift utgå för vid besöket meddelad läkarvård Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller Mödrahälsovård och preventivmedel För personer som är försäkrade enligt lagen om allmän försäkring (AFL), dvs för personer inskrivna hos Försäkringskassan, gäller rätt till kostnadsfri rådgivning för viss födelsekontrollerande verksamhet. Verksamheten kan avse såväl rådgivning avseende preventivmedel som abort. Den fria rådgivningen gäller även om patienten är utomlänspatient. Hemlandstinget ska debiteras för besöket. För asylsökande, se avsnitt 5. För patient som inte är försäkrad enligt AFL, dvs för personer som inte är bosatta i Sverige debiteras vid rådgivning gällande utomlänsavgift. Aborter och sterilisering ska alltid betalas enligt gällande taxor för sjukvård. Såväl ingrepp som förberedande besök liksom återbesök ska betalas. 81

114 Landstinget erbjuder särskild hälsovård till blivande mödrar och nyfödda barn; mödra- och barnhälsovård. Denna hälsovård är avgiftsfri för patienten. Avser endast barnmorskebesök och läkarbesök relaterade till själva graviditeten. Sjukreseersättning ges inte vid mödra- och barnhälsovård. under 26 år Psykolog 0 kr 0 kr Kurator gravida 0 kr 0 kr Psykoterapeut under grav 0 kr 0 kr Psykoterapeut post partum 0 kr 0 kr Beteendevetare 0 kr 0 kr Aurora 0 kr 0 kr Sjukgymnast Aurora, vattengymnastik 0 kr 0 kr Barnmorska akupunktur 0 kr 0 kr Dietist 0 kr 0 kr Cu-spiral inklusive insättning 250 kr 100 kr Nexplanon insättning 100 kr 0 kr Mirena insättning 100 kr 0 kr Jadesse insättning 100 kr 0 kr Depo-Provera injektion 100 kr 0 kr Ella One 100 kr 0 kr Graviditetstest 100 kr 0 kr Flygintyg 250 kr 250 kr Ultraljudsbild 50 kr 50 kr Vattengymnastik (erbjuds i Linköping, gravida utan medicinska skäl) Psykoprofylax 350 kr 5ggr á 1 tim 800 kr 2 ggr á 2 tim i centrala länsdelen 450 kr 1 ggr á 3 tim i östra länsdelen 350 kr 5ggr á 1 tim 800 kr 2 ggr á 2 tim i centrala länsdelen 450 kr 1 ggr á 3 tim i östra länsdelen 82

115 Gynekologisk hälsoundersökning Gynekologisk hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande autoanamnes, bimanuell undersökning, cytologiprov, inspektion av vagina och porto samt enkel blod- och urinstatus (grupp 3), 300 kr Riktade hälsokontroller Landstinget erbjuder riktade hälsokontroller, gynekologisk cellprovskontroll, mammografi samt bukaortascreening. I landstingsfullmäktige fattades beslut om att fastställa avgifterna för ovanstående screeningverksamhet till 0 kr. Avgift: Gynekologisk cellprovskontroll Mammografi Bukaortascreening 0 kr 0 kr 0 kr Sjukreseersättning ges inte vid riktade hälsokontroller Asbestundersökning För asbestundersökningar som utförs på personer som i sitt dagliga arbete exponeras för asbest tillämpas taxa enligt detta kapitel. Hälsoundersökning, röntgenundersökning och eventuella lab.prover. Vid behov tillämpas timtaxa enligt (ej moms) 83

116 8 KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER ALLMÄNT I detta avsnitt redovisas de generella avgifts- och ersättningsregler samt andra bestämmelser med giltighet över hela landstinget som inte finns publicerade på annat sätt. Den praktiska hanteringen av ersättningar mm. kan vara centraliserad till en enhet för hela landstinget. 8.1 ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER Ersättning ges till levande givare av organ eller vävnad i samband med utredning eller donation. Särskilda ersättningsregler gäller för ägg- och spermadonation, se bilaga 11. De administrativa frågorna angående ersättningen hanteras med vissa undantag vid Patientkontoret i Linköping. 8.2 BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER Patienter som behandlas med oxygenkoncentrator har sedan år 2006 rätt till ekonomisk kompensation för ökade elkostnader. Patienten förses med apparatur från landstinget sida. Ersättning kan ges till person i eget boende och som har elkostnader. Ersättning lämnas med 150 kr per månad/1 800 kr per år Ersättning ges efter uppvisande av läkarintyg. Ersättning ges så länge patienten förses med oxygenkoncentrator från landstinget och så länge patienten är bosatt i Östergötland 8.3 VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET Vissa vårdinsatser är undantagna från sjukhusens och primärvårdens sjukvårdsansvar. Patienten ska när denne får sådan vård betala en avgift som motsvarar hela eller en del av åtgärdens faktiska kostnad. Aktuella åtgärder: IVF/Äggdonation Vid äggdonationsbehandling gäller grundkraven rörande offentligt finansierad IVF behandling. Dessutom gäller följande vid behandling med äggdonation: Maximalt kan 3 behandlingar med färska donerade ägg ges. Eventuella tidigare offentligt finansierade IVF behandlingar inkluderas i detta antal så att maximalt 3 st återföranden med egna eller donerade ägg kan erhållas. Ingen offentligt finansierad syskonbehandling kan ges. Om paret har frysta embryon från tidigare behandlingar kan dessa endast ges genom egenfinansiering. 84

117 8.3.2 Refertiliseringsoperationer Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande Omskärelse av pojkar Rituell omskärelse utan medicinsk indikation. Kostnad, se DRG-taxa. Observera att omskärelse av flickor i lag är förbjudet Borttagande av godartade hudförändringar Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk grund Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande. 8.4 KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM Vid utlämning av kopior av journaler och andra allmänna handlingar ska avgift tas ut enligt bestämmelser fastställda av Landstingsfullmäktige. Nya regler gäller från och med Övergripande avgiftsbestämmelser återfinns i bilaga ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER Landstinget får ersättning från kommunerna för utskrivningsklara, tidigare benämnda medicinskt färdigbehandlade patienter enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt förordningen (1991:1278) om kommuners betalningsansvar för viss sjukvård. Från och med den 1 januari 2015 gäller enligt förordningen följande ersättningsbelopp. 3 För somatisk långtidsvård som bedrivs av ett landsting skall ersättning lämnas för varje utnyttjad vårdplats under år 2015 med följande belopp. Landsting Region Östergötland Kronor per påbörjat vårddygn kr 4 Kommunen ska lämna ersättning för patienter som inte längre behöver den medicinska vård som ges vid den enhet inom landstingets hälso- och sjukvård där de vårdas eller vid någon annan enhet inom landstingets hälso- och sjukvård för vilken kommunen inte har betalningsansvar. Har inte annat överenskommits ska ersättningen, för varje vårddygn som påbörjas under år 2015, lämnas med a) kronor för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, 85

118 b) kronor för patienter vid en enhet för geriatrisk vård, och c) kronor för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Har ett landsting och en kommun kommit överens om viss ersättning för vård av utskrivningsklara patienter, ska ersättning lämnas med detta belopp. I fall som avses i första stycket ska ersättning dock lämnas med lägst kronor för varje vårddygn. För psykiatrisk vård som bedrivs av en enskild vårdgivare på uppdrag av ett landsting ska ersättning lämnas med det belopp som motsvarar landstingets kostnader för vården. Observera att ovanstående avser verksamhet 2015 med de belopp som publicerats i förordning 2014:

119 9 VÅRDGARANTI ADMINISTRATIVA REGLER 9.1 ALLMÄNT Den 1 november 2005 infördes en för landet gemensam vårdgaranti. Vårdgarantin är från och med den 1 juli 2010 lagstadgad genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin innebär att ingen ska behöva vänta mer än en viss tid för att få vård: Primärvården ska erbjuda personlig kontakt via telefon samma dag. Om läkarkontakt inom primärvården behövs ska denna erbjudas inom högst sju dagar. Efter mottagen remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar från remissdatum. Efter beslut om behandling ska denna erbjudas inom högst 90 dagar. Vårdgarantin gäller all slags vård. Klarar inte det egna landstinget detta ska patienten genom ansvarig kliniks försorg erbjudas besök, behandling/operation någon annanstans i landet. Detta ska ske utan extra kostnader för den enskilde patienten. Det är den klinik/vårdcentral som behöver sända iväg patienten till annan vårdinrättning som får stå de kostnader som detta medför. Vid remittering till annat landsting gäller reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet återfinns i sin helhet under avsnitt 11. Nedan redovisas vissa generella regler för tillämpning av vårdgarantin. 9.2 KLINIKENS ANSVAR Den klinik som inte klarar av att erbjuda den väntande patienten vård enligt stipulerad tid ska svara för att denne erbjuds vård vid en annan vårdenhet i eller utanför Östergötland. Kliniken ska aktivt erbjuda vård vid annan vårdenhet. Det är kliniken som ska svara för att besöks- eller behandlingstid fås vid annan vårdinrättning. Patienten ska inte själv behöva söka efter vårdenheter där vård kan fås. Bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård avseende remiss och betalningsansvar ska gälla när patient får vård vid enhet utanför landstinget. Vård utanför landstinget ska erbjudas vid en vårdenhet driven av ett annat landsting eller som har vårdavtal med ett landsting och avtalet omfattar utomlänspatienter. Remittering till privata enheter som inte har vårdavtal med något landsting får inte ske. För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller reglerna för valfrihet i vården. Valfrihetsregler gäller även i de fall en patient erbjuds vård vid en främmande vårdenhet men önskar vård vid en annan enhet. 87

120 9.3 TIDSREGLER Tid för vårdgarantins beräkning ska; inom primärvården räknas från den dag då patienten har kontaktat vårdcentralen och besök bedömts behövas för besök inom specialistvården räknas från den dag då remiss har utfärdats av remissutfärdaren för operation/behandling räknas från den dag då beslut om sådan har tagits av sjukhuskliniken En patient som erbjudits vård inom eller utanför landstinget och tackat nej till denna ska ha möjlighet att förskjuta tidpunkten för behandlingen. Eventuella förmåner som följer av vårdgarantin ska därvid inte ges. Patient som tvekar om behandling ska utföras och som två gånger tackar nej till erbjuden behandling eller uteblir ska avskrivas från väntelistan/ planeringslistan. Patienten och remittent ska informeras. Patient som erbjuds vård inom landstinget inom för vårdgarantin stipulerad tid kan ändå begära remiss enligt valfrihetsregler till annat landsting. 9.4 REMISSREGLER En patient som inte kan tas emot för undersökning eller behandling/operation vid en enhet i Östergötland enligt vårdgarantins regler ska erbjudas remiss till enhet i annat landsting. Remittering ska ske med remiss enligt kapitel 2 i Riksavtalet för utomlänsvård (remiss på landstingets initiativ, oftast benämnd specialistremiss). Remiss för vårdgaranti ska utfärdas av överläkare på sjukhus. Remiss föranledd av vårdgaranti ska märkas genom kryss i rutan C Enligt vårdgaranti på remissblanketten. Remiss ska utfärdas även i de fall vården avses äga rum i ett annat landsting inom regionen och där valfrihet utan krav på remiss från hemlandstinget normalt gäller. Landstingets regler för remisser för utomlänsvård återfinns i avsnitt 11. För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller regler för valfrihet i vården. En klinik är skyldig att utfärda remiss för valfrihet enligt Riksavtalet kap 4.4, en så kallad valfrihetsremiss om patienten skulle ha tagits emot för vård på kliniken. Valfrihetsremiss kan utfärdas från första dagen beslut om behandling/operation tagits. Sådan remiss markeras med kryss i rutan Enl patientens önskan. Remiss utfärdas av överläkare vid sjukhus samt godkännes av klinikchef/motsvarande. 9.5 VÅRDAVGIFTER En patient som erbjudits vård i ett annat landsting med anledning av vårdgaranti betalar avgift enligt vårdlandstingets avgiftsregler, se Riksavtalet kap 8.3 st 4. 88

121 9.6 MEDICINSK SERVICE Medicinsk service (laboratorie- och röntgenundersökningar) omfattas inte av vårdgarantins regler om väntetider. Väntetid för röntgenundersökning eller laboratorieundersökning kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten har rätt till undersökning vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för undersökning. 9.7 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING 9.8 TANDVÅRD Hjälpmedelsförsörjning omfattas inte av vårdgarantins regler om väntetider. Väntetid för att få hjälpmedel kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten har rätt att få hjälpmedel vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för detta. Undantaget är utprovning av hörapparat som omfattas av vårdgarantin. Tandvård ingår i princip inte i vårdgarantin oavsett om avgiften för sådan vård betalas enligt sjukvårdens avgiftssystem (nödvändig tandvård, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling eller oralkirurgi). Sådan vård regleras av tandvårdslagen. Tandvård ingår dock i vårdgarantin om tandvårdsinsatsen är ett reellt led eller moment i eller en förutsättning för en medicinsk utredning eller behandling som omfattas av vårdgarantin. Även tandvårdsinsatser som kräver sjukhusets resurser, eller samverkan med medicinska specialiteter, omfattas av vårdgarantin. Exempel på sådana insatser är behandling av käkfrakturer, käkledskirurgi, besök för bedömning av oralmedicinska tillstånd som kräver medverkan av sjukhusets medicinska specialiteter, behandling av oralmedicinska tillstånd som infektioner och tumörer samt behandling av svåra smärttillstånd där både specialistklinik för oral kirurgi och medicinska specialister krävs, se SOS /98. Insatser som t ex rekonstruktiv och orthognat kirurgi vid medfödda missbildningar omfattas dock inte av garantin. Avgränsningen syftar till att en tandvårdsinsats som behövs för att genomföra en medicinsk behandling inte ska fördröja behandlingen. 9.9 KOSTNADSANSVAR Klinik som sänder en patient till annat landsting för vård svarar för de kostnader som uppstår i samband med vården. Kostnadsansvaret avser såväl vårdkostnader och eventuella anhörigkostnader medan resekostnader tills vidare betalas med centrala medel. 89

122 10 REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM Allmänt Med utomlänsvård avses i huvudsak sådan vård som ges en patient hos annat landsting/region eller hos landstingsfri kommun. Utomlänsvård kan under vissa förhållanden även ske vid vårdinrättning som drivs av annan huvudman än landsting. Vården behöver i dessa fall inte alltid ske utanför landstingets gränser. Grunderna för remiss för utomlänsvård är fastställda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Nedan redovisas även regler för valfrihet i sjukvården, vård vid rehabiliteringsanläggningar samt sjukvård utomlands. Dessutom finns vissa riktlinjer för valfrihet inom habilitering och tandvård Avtal om utomlänsvård Utomlänsvården vid landstingsdrivna vårdinrättningar regleras i olika avtal mellan de olika landstingen. Även vård vid vissa privata sjukhus som drivs enligt avtal med respektive vårdlandsting omfattas av bestämmelserna i riksavtalet. Inom sjukvårdsregionen regleras utomlänsvården i Regionavtalet. För vård utanför sjukvårdregionen regleras utomlänsvården i Riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet omfattar samtliga landsting/regioner. Mellan enskilda landsting inom samma region eller i olika regioner kan även finnas särskilda avtal så kallade mellanlänsavtal. Region Östergötland har tecknat mellanlänsavtal i form av gränsavtal om primärvård med landstinget i Södermanland Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet Riks- och Regionavtalet reglerar vård av följande former: Vård efter remiss från hemlandstinget (specialistremiss/vårdgarantiremiss) Akut- och förlossningsvård Utomlänsvård där patienten själv väljer sådan (valfrihetsremiss krävs i vissa fall) Medicinsk service Andra landstings remisskrav När en patient från ett annat landsting tas emot för vård inom landstinget enligt patientens fria val, Riksavtalet kap 4.4, ska patientens hemlandstings regler för remiss för besök hos specialistläkare respektive sjukgymnast tillämpas, se närmare bestämmelser i slutet av detta avsnitt. 90

123 Ekonomiskt ansvar Hälso- och sjukvårdsnämnden har med vissa undantag det politiska ansvaret för utomlänsvården. Det ekonomiska ansvaret ligger dels hos olika produktionsenheter/centrum inom sjukvården, och dels hos hälso- och sjukvårdsnämnden. Produktionsenheterna svarar ekonomiskt för; utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter specialistvårdsremiss/vårdgarantiremiss som ges i enlighet med Regionavtalet eller kapitel 2 i Riksavtalet. utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter valfrihetsremiss som ges i enlighet med Regionavtal eller kapitel 4.4 i Riksavtalet. vård vid enskilda behandlingshem för psykiatrisk vård som kan jämföras med ett sjukhus psykiatriska klinik. viss annan vård som undantagsvis ges efter remiss till privat vårdenhet som inte omfattas av vårdavtal med ett landsting/motsvarande. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar ekonomiskt för; utomlänsvård inom annat landstings primärvård. övrig akut utomlänsvård samt förlossningsvård utanför landstinget som ges i enlighet med Regionavtalet eller Riksavtalet. övrig planerad utomlänsvård som söks i enlighet med Regionavtalet eller Riksavtalet enligt gällande valfrihetsregler och som sker utan remiss från landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte ekonomiskt för; medicinsk service som beställs enligt bestämmelserna i Riksavtalet av enhet inom landstinget, se särskilda regler nedan. övrig utomlänsvård som inte regleras av Riksavtalet eller Regionavtalet eller beslutats särskilt av nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte heller för vård utanför landstinget avseende habiliteringsvård eller tandvård som inte är sådan oralkirurgisk verksamhet som i avgiftshänseende jämställs med sjukvård Reseersättning Reseersättning lämnas enligt landstingets sjukresereglemente i de fall utomlänsvården skett efter remiss på landstingets initiativ. Då patienten på eget initiativ väljer utomlänsvård lämnas normalt ingen reseersättning REMISSRÄTT Riksavtalets bestämmelser Remiss för utomlänsvård på landstingets initiativ, här benämnd specialisteremiss/vårdgarantiremiss regleras i Riksavtalets kapitel 2. Remisserna kan avse öppen och/eller sluten vård. Remisser där patienten själv väljer utomlänsvård, dvs valfrihetsremiss regleras i Riksavtalets kapitel

124 Remisserna kan avse såväl öppen som sluten vård. Övergripande regler om valfrihet redovisas nedan Remissregler Specialistremisser/vårdgarantiremiss Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet kapitel 2, dvs för vård som tillkommit på landstingets initiativ (specialistremiss samt vårdgarantiremiss). Remissrätten avser patienter som behandlas vid sjukhuset oavsett patientens hemvist inom landstinget. Respektive centrum kan utfärda egna regler för godkännande av remisser utfärdade av remissberättigad läkare. Remisser för akut specialistvård enligt Riksavtalet kapitel 3.2 kan sändas direkt med patienten till främmande sjukhus. Här kan tjänstgörande läkare oavsett tjänsteställning utfärda remiss Valfrihetsremisser Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet kapitel 4.4 för vård som tillkommit på patientens initiativ (valfrihetsremiss). En valfrihetsremiss ska vara godkänd av landstinget (dubbla underskrifter). Landstingets godkännande görs av respektive chef för den enhet som är ekonomiskt ansvar för vården Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss Grunder för valfrihet vården finns beskrivet längre ner under detta avsnitt PATIENTLAGEN Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I korthet innebär patientlagen att den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas samt att patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas därför i hälsooch sjukvårdslagen till att gälla även patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Patientens hemlandsting ska bekosta vård som patienten får i ett annat landsting, under förutsättning att patientens hemlandstings remissregler följs. I det fall en patient besöker primärvården i Östergötland och önskar få öppen specialiserad vård i ett annat landsting där krav på remiss finns till den specialiserade vården, har primärvården från den 1 januari 2015 möjlighet att skriva en konsultationsremiss för öppen vård till ett annat landsting på samma sätt som primärvården idag skriver remiss till den specialiserade vården inom Region Östergötland. 92

125 10.4 REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT UTOMLÄNSVÅRD) För remisser för vård (inte medicinsk service) enligt Riksavtalet ska en särskild remissblankett användas. Remissen skrivs i IT-systemet KUL: Registrera remiss i KUL För mer information kring hantering av remisser i KUL: Köpt utomlänsvård För vård som inte regleras inom Riksavtalet för utomlänsvård bör blanketten i KUL inte användas. För klimatvård finns särskilda blanketter REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE Remissrätt för medicinsk service (laboratorie- och röntgentjänster) inom ramen för Riksavtalet för utomlänsvård tillkommer chefsöverläkare vid sjukhus och i primärvård. Remissrätten kan delegeras till annan läkare. Beställande enhet har betalningsansvar för köpt medicinsk service. Medicinsk service kan med beaktande av gällande upphandlingsregler och tecknade avtal även köpas vid privata enheter. Betalningsansvar för sådan service åvilar beställande enhet. Privatläkare med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal har inom ramen för Riksavtalet för utomlänsvård rätt att på landstingets bekostnad beställa medicinsk service i sitt eller patientens hemlandsting VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET Enligt riksavtalets bestämmelser gäller viss valfrihet i vårdsökandet och en patient kan därför söka planerad vård utanför landstinget enligt följande; Öppenvård: Primärvård kan sökas utan remiss i hela landet. Länssjukvård kan utan remiss sökas hos andra landsting och privata vårdgivare i hela landet. Remisskrav kan finnas i det vårdande landstinget. För mer kostnadskrävande vårdåtgärder i öppen vård såsom exempelvis dagkirurgisk verksamhet och dylikt krävs en valfrihetsremiss enligt Riksavtalet 4.4, se ovan. Valfrihetsremiss krävs inte om vården söks i landstingen i Jönköpings och Kalmar län inom sjukvårdsregionen. Sluten vård: Länssjukvård kan sökas i övriga landet om valfrihetsremiss utfärdats enligt Riksavtalet 4.4, se ovan. Sådan valfrihetsremiss krävs emellertid inte om vården söks i landstingen i Jönköpings och Kalmar län inom sjukvårdsregionen. Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss 93

126 En valfrihetsremiss avser en remiss enligt Riksavtalet för utomlänsvårds bestämmelser som ges för att tillgodose en patients önskan. I dessa fall finns motsvarande medicinska vårdresurser inom patientens hemlandsting, men patienten önskar vård inom ett annat landsting. Patienten har rätt till en valfrihetsremiss om dennes sjukdom skulle innebära att patienten fått vård i Östergötland om så önskats men väljer att söka vård i ett annat landsting av personliga skäl. Samma prioriteringsgrunder ska gälla vid utfärdande av valfrihetsremiss som vid meddelande av vård inom remitterande klinik. Patientens sjukdom ska således kräva behandling vid vårdinrättning i Östergötland. Rätt till valfrihetsremiss gäller inte vid rättspsykiatrisk vård eller psykiatriskt tvångsvård och inte heller vid så kallad högspecialiserad vård. Sjukreseersättning ges inte längre när patienten utnyttjar sin valfrihet inom eller utanför landstinget. Akut vård och förlossningsvård kan alltid sökas vid vistelse i annat landsting. Abort kan också sökas i annat landsting utan krav på remiss från hemlandstinget. Patientlagen Se ovan under 11.3 vad som gäller enligt patientlagen VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR LANDSTINGET I det följande informeras mycket översiktligt om vissa övriga frågor rörande vård utanför landstinget Behandlingshem/rekreationsvistelser Vård vid olika former av behandlingshem ofta specialiserade på olika sjukdomsgrupper eller vid rehabiliterings- eller rekreationsvistelser ofta arrangerade av olika patientorganisationer, benämns ofta utomlänsvård. Dessa vårdformer omfattas inte av remissreglerna för vård enligt Riksavtalet för utomlänsvård. Det ekonomiska ansvaret åligger inte heller hälso- och sjukvårdsnämnden utan vården betalas av sjukhus eller primärvården enligt lokalt utfärdade riktlinjer. Reseersättning utges i allmänhet inte av patientkontoret Utlandsvård - Specialistvård utomlands Vård efter initiativ från landstinget/sjukvården Remittering för utlandsvård, specialistvård utomlands ska ske av överläkare vid klinik på Universitetssjukhuset. Remiss ska sändas till ledningsstaben. Ledningsstaben har tidigare ställt remissen till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för prövning. SKL har upphört med denna rutin varför prövning numera sker inom landstinget i samverkan med landstingsdirektörens medicinska rådgivare. Beslut om huruvida vård enligt remissen ska medges 94

127 eller inte fattas som delegationsbeslut av ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden. Den remitterande kliniken svarar i samband med utlandsvården för alla praktiska arrangemang såsom anordnande av transporter, kontakter med det främmande sjukhuset och mottar och attesterar alla fakturor. Slutlig betalning sker via patientkontoret/utomlänsvården. Klinik kan för ECMO-behandling med eget kostandsansvar och utan godkännande från nämnden sända patient för vård utomlands Vård efter initiativ från patienten Enligt gällande EU/EES-bestämmelser kan en patient hos Försäkringskassan ansöka om tillstånd för vård i ett annat EU/EES-land. Försäkringskassan fattar beslut i frågan efter hörande av landstinget. Ledningsstaben inhämtar i dessa fall regelmässigt yttrande från lämplig klinik eller motsvarande Planerad vård i övrigt utomlands Det förekommer att landstingen remitterar patienter för vård utomlands i de fall vården inte kan ges i Sverige. Andra EU-länder kan även i dessa fall kräva att patienten uppvisar blankett S2 / E112. Försäkringskassan kan då utfärda blanketten om landstinget utfärdar en betalningsförbindelse Klimatvård Region Östergötland sänder patienter för klimatvård till främst Kanarieöarna och Spanska fastlandet. Landstinget jämställer klimatvårdsresor med sluten sjukvård. Vården omfattar följande patientgrupper; neurologiskt sjuka, unga reumatiker samt psoriatiker. Remiss kan utfärdas av patientens läkare på särskild blankett. Remisserna granskas av särskilda uttagningsläkare inom respektive specialiteter. Upplysningar kan lämnas av patientkontoret, Habilitering För habiliteringsvård som ges utanför länet är landstingets habilitering ekonomiskt ansvarig. En patient kan med hänvisning till det fria valet inom sjukvården välja vårdgivare för såväl utredning som behandling inom ett annat landstings habiliteringsorganisation. Landstingets habilitering kan då särskilda skäl föreligger efter kontakt med nämndens tjänstemän remittera till privata vårdgivare som inte har landstingsavtal Tandvård Såväl allmäntandvård som specialisttandvård ersätts förutom av patienten i huvudsak av Försäkringskassan. För vissa patientkategorier främst gamla och handikappade samt patienter i behov av tandvård i samband med kortvarigt sjukdomstillstånd lämnas ersättning av landstinget enligt särskilda regler. 95

128 Patienten kan i dessa fall själv välja tandläkare fritt i landet. Riksavtalet för utomlänsvård är inte tillämpligt för vården. Allmäntandvård för barn kan fritt väljas i landet under förutsättning att vårdgivaren följer av landstinget uppställda krav. Landstinget lämnar ersättning för vården enligt särskilda regler. Riksavtalet är inte tillämpligt i dessa fall. Folktandvården har ansvar för specialisttandvård för barn. Riksavtalet är inte tillämpligt. För sådan oralkirurgisk behandling som ur patientavgiftssynpunkt jämställs med sjukvård gäller riksavtalets bestämmelser SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN VÅRD Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt fysioterapeut/sjuk-gymnast I riksavtalet för utomlänsvård regleras i kapitel 4.2 frågan om icke akut öppen vård och sjukvårdande behandling till utomlänspatienter. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Enligt riksavtalet kan bestämmelserna i bl.a. kapitel 4 ersättas med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. Landsting med uppgift om länskod Stockholms läns landsting 01 Landstinget i Uppsala län 03 Landstinget Sörmland 04 Region Östergötland 05 Landstinget i Jönköpings län 06 Landstinget Kronoberg 07 Läkare Remisskrav JA NEJ X Fysioterapeut/ sjukgymnast Remisskrav JA NEJ X Kommentar X X Krav på remiss till psykoterapibehandling X X X X X X Krav på remiss till öppen specialiserad ögonsjukvård för vuxna, 20 år och äldre. X X 96

129 Landstinget i Kalmar län 08 Landstinget Blekinge 10 Region Skåne 12 Region Halland 13 X X X X X X X X Västra Götalandsregionen 14 Landstinget i Värmland 17 Örebro läns landsting 18 Landstinget Västmanland 19 Landstinget Dalarna 20 Landstinget Gävleborg 21 Landstinget Västernorrland 22 Jämtlands läns landsting 23 Västerbottens läns landsting 24 Norrbottens läns landsting 25 Region Gotland 09 X X X X X X Undantag: psykiatri, gynekologi, barnmedicin, STDmottagning, internmedicin, kardiologi, reumatologi, neurologi, lungmedicin samt dermatologi (hudsjukdomar) X X X X Undantag: barnmedicin, gynekologi och psykiatri. Även klinisk mammografi och smittskydd. X X X X X X Undantag: barn- och ungdomspsyk, infektion, delar av hudkliniken (STD-verksamhet), gynekologi, psykiatri och barnmedicin. X X Undantag: * Patient vars sjukdomar faller under smittskyddslagen * Patient som söker psykiatrisk vård * Kvinnor med gynekologiska besvär * Barn under ett år * Patient som söker för STD X X X X Remisstvång till barnmedicin för barn över 2 år. 97

130 10.9 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkan inom sjukvårdregionen Inom Sydöstra sjukvårdsregionen samverkar landstingen i Östergötland, Kalmar län och Jönköpings län med sjukvårdsfrågor av främst specialiserat slag. Även på andra områden finns olika former av samverkan. En gemensam nämnd, Regionsjukvårdsnämnden, med representanter för de tre landstingen svarar för den politiska styrningen av verksamheten. Länk till Regionsjukvårdsnämnden; Länk till fler sidor om regional samverkan; Regionavtal Samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen regleras av ett särskilt avtal. Avtalet återfinns på webben på denna länk; REGIONAL TAXA Inom Sydöstra sjukvårdsregionen fastställs en taxa för debitering av vård avseende patienter från de andra landstingen i regionen. Denna taxa har även enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård giltighet gentemot andra landsting för vård av patienter från dessa landsting. Genom förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden gäller taxan även för utländska patienter från EU/EES eller konventionsländer. Taxan används även vid interndebitering avseende asylsökande patienter. Taxan används även vid debitering av egenbetalande patienter. Taxan återfinns på webben via följande länk; 98

131 Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Med giltighet fr o m den 1 januari 2015 Antagande av avtalet Landstingstyrelsen har vid sammanträde den 16 december 2014, 223, beslutat att godkänna och från och med den 1 januari 2015 tillämpa det reviderade riksavtalet för utomlänsvård. 99

132 FÖRORD Riksavtalet för utomlänsvård har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt eget hemlandsting. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslöt i oktober 2014 att godkänna ett nytt riksavtal för utomlänsvård med giltighet fr.o.m. den 1 januari Styrelsen beslöt också att rekommendera landstingen och regionerna att godkänna och tillämpa detta avtal. Denna skrift innehåller riksavtalet och kommentarer till avtalet. Avsikten med kommentarerna är att underlätta den praktiska tillämpningen av avtalet. Stockholm i november 2014 Hans Karlsson Direktör Avdelningen för vård och omsorg 100

133 Bilaga 1 1 AVTALETS OMFATTNING Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akutoch förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. I kapitel 4.1 redogörs för patientlagens (2014:821) bestämmelser om möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2 framgår den miniminivå som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården är landstingsfinansierad och lämnas av: landsting privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i sådana kontrakt behandlas i kap 8. vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från hemlandstinget enligt följande bestämmelser. 2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet. Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med annat landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande. Hemlandstinget sänder i dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin tur förmedlar remissen till privat vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med övergångsbestämmelserna i kap 8.2. Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och vad som ska gälla enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras vidare på hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra sådan remittering vid den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder som anges i remissen. 2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och sluten vård. På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård. 101

134 Bilaga 1 Förbehåll i remissen kan emellertid inte göras gällande om det begränsar förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller behandlingar. 2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget, ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Remissen kan behöva kompletteras med annan medicinsk information. Utöver de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som anges på remissblanketten. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser. 3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård. 3.1.a Den som till följd av vård med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt, under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård och som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt bestämmelserna i 4 andra stycket HSL. 3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand remitteras till vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste vårdenhet där den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har rätt att utfärda en sådan remiss. En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter. 3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt kontakt tas med patientens hemlandsting ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i enlighet med följande. Patientlagen öppen vård 102

135 Bilaga Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Detta gäller både för den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Patienten ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i andra landsting. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. En patient ska få möjlighet att välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om hemlandstingets eventuella remisskrav från allmänläkare till specialistläkare och fysioterapeut/sjukgymnast har iakttagits. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för vårdlandstingets egna invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. Förbundsrekommendation sluten vård 4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget MEDICINSK SERVICE HJÄLPMEDEL En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande. 5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting. 5.2 Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses om kontraktet medger det. Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses. 5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen, häktad eller intagen. 103

136 Bilaga 1 Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget TRANSPORTER OCH RESOR En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande. 7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten kan få nödvändig vård. 7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten vård. 7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till hemmet. 7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha remitterats enligt kapitel 2 till ett annat landsting. 7.5 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget. 7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik, som har beställts via vårdlandstingets beställningscentral. 7.7 Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska utnyttja befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska transporterna i stället utföras av detta landsting ERSÄTTNING Grunder för ersättning regional prislista För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan angivna bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med regional prislista, som har sin grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget och samverkande landsting inom sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra prislistan tillgänglig via sin hemsida. 104

137 Bilaga Reglering av ersättning Privat vårdgivare Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det kontraktsslutande landstinget. Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare. Kontrakt om sluten vård Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. 105

138 Bilaga 1 Övrigt Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad av annat landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2, remiss för akutvård enligt kapitel 3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel 5.2. Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt avtalet faktureras det betalningsansvariga landstinget med specifikation per patient och vårdtillfälle så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i räntelagen (1975:635) AVTALSTID Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 t.o.m. den 31 december Om avtalet inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder. 106

139 Bilaga BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal är flerårigt och har en övergripande ramkaraktär. Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte är ett regionavtal. Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen sluter i enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur. Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med kontraktsslutande landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett annat landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses undersökning eller behandling av utomlänspatient. Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning. Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Akut vård är synonymt med begreppet omedelbar hälso- och sjukvård, vars innebörd enligt 4, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, är följande. Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd av annan än läkare. Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. 107

140 Bilaga 1 Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a HSL, sådan hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. 108

141 Bilaga KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD 10.4 SYFTE 10.4 BAKGRUND Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår från riksavtalets kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av bakgrunden till riksavtalet samt de övriga avtal som ligger till grund för samarbete landstingen emellan. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen (2014:821) fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa lagar ställer ett antal krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget. Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälsooch sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det. Vidare har landstingen en skyldighet att erbjuda akut vård, 4 första stycket i HSL, även åt den som tillfälligt vistas i landstinget. 9 HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om sådan vård. I 9 kap. patientlagen regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig information om denna lag finns i SKL-cirkulär 14:33 som är tillgängligt här. Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2013 till drygt 8,6 miljarder kronor. De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och sjukvård, exklusive tandvård, uppgick 2013 till omkring 216 miljarder kronor RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN OCH KONTRAKT MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och sjukvård behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med kontrakt med landsting. Svaren på dessa frågor regleras inte i HSL. Dessa frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet, regionavtal inom sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare. För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av samtliga landsting. 109

142 Bilaga 1 Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt specialiserad sjukvård såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom dessa regioner upprättar de berörda landstingen tillsammans också regionala prislistor, som används vid debitering av vård i egen regi av patienter från bl.a. andra landsting och EES-länder. I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal kan avse samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden, som är uppdelade på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en naturlig arbetsmarknadsregion. Ytterligare information om relationen mellan riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1. En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts för kostnader i egen regi av en patients hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas också om patientens hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det mellanlänsavtalets prislista som gäller mellan de landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan gäller vid vård av patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan sjukvårdsregionerna enligt följande. Region Stockholm Gotland Sydöstra Södra Västra Uppsala Örebro Norra Landsting Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Uppsala, Södermanland, Värmland, Region Örebro län, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata vårdgivaren är normalt belägen inom vårdlandstinget, men kan också vara belägen utanför det kontraktsslutande landstingets geografiska område. Vård som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det 110

143 Bilaga 1 kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i kontraktet angivna villkoren. Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Vård som ges av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning RIKSAVTALETS OMFATTNING Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar också medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Med undantag för kap. 4.1 och kap 8 är riksavtalets kapitel 2-7 inte tvingande. Det betyder att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom geografiskt avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal. Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2. Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett landsting har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2 samt vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för fysioterapi DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom HSL anger att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är bosatta omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens hemlandsting som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus. I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter utfärdandet folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande landstingets betalningsansvar under den tid som remissen gäller, normalt ett år. Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från det landsting, som har utfärdat remissen ska vårdlandstinget kontakta både det tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och det nya 111

144 Bilaga 1 landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient för utomlänsvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET Rätten att remittera Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för specialistvård, vård enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk bedömning, rikssjukvård, akutvård, till följd av patientens eget val eller av andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss omfattar också sjukvårdande behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som fastställer vilka befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso-och sjukvård enligt avtalet Vidareremittering Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets bekostnad också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss avser sådan vård eller sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget Förbehåll i en remiss En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den enbart ska gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt mottagande vårdenhet inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i övrigt är ett hinder för en medicinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den behandlande läkaren ska i ett sådant fall kontakta remitterande sjukhus eller läkare Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Innebörden av en remiss är att det remitterande landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande vårdenhet behöver inte kontrollera att en remiss är utfärdad av en behörig läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt inom det remitterande landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att det ska finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett elektroniskt system om inte annat anges AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER Förutsättningar för akut- och förlossningsvård Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För intagning enligt riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller havandeskap är i omedelbart behov av vård. 112

145 Bilaga 1 I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även nödvändiga återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är desamma som vid akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har samband med förlossningsvård ingår i avtalet a Vård av vissa patienter Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU, LRV, LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet med följande. En sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt hemlandsting och någon kontakt när patienten vårdas behöver vårdlandstinget inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer patientens behov av vård och patientens hemlandsting har att acceptera denna bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om utfärdande av remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts för sina kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting, som har betalningsansvaret Vidareremittering Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver vidareremitteras, ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid den tjänstgörande läkaren rätt att i en akut situation, utan kontakt med eller godkännande av hemlandstinget, remittera patienten till den närmaste vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården Kontakt med hemlandstinget Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt med hänsyn till patientens tillstånd och andra omständigheter. Hemlandstinget kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens initiativ enligt kapitel 4. En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt samma regler som gäller för sluten vård ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård utanför sitt eget landsting. Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. Patienten ska också få möjlighet att välja sluten vård i andra landsting. Öppen vård I 9 kap patientlagen regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 113

146 Bilaga 1 andra stycket HSL regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Sluten vård Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som trädde i kraft den 1 juli Denna rekommendation reglerar även valmöjligheterna inom det egna landstinget. Rekommendationen avser en miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller i hela landet. Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida. Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet med reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget samtidigt till dem som är bosatta i landstinget kan erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 leva upp till målet i HSL 2 med avseende på att: Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på samma sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård har dock stöd i HSL vid akut-, region- och rikssjukvård. Resekostnader Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Se också kap 7.8 i kommentarerna. Information I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om vårdgarantin Patientlagen öppen vård Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 patientlagen ges möjlighet att i andra landsting välja utförare inom primärvården och den specialiserade öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård enligt 9 HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt 114

147 Bilaga 1 allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. Listning Av proposition 2013/14:106 Patientlag framgår att en patient ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i ett annat landsting. Ett landsting är skyldigt att ta emot utomlänspatienter för listning mot bakgrund av 4 andra stycket HSL i vilket det anges att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas att ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av listad patient. Den patient som är listad inom primärvården ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. En listad utomlänspatient omfattas inte av den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Frågor om den ekonomiska ersättningen för utomlänslistning bereds och beslutas på motsvarande sätt som gäller för övrig utomlänsvård i egen regi i enlighet med bestämmelserna i kap 8.1. Den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare för utomlänslistning hanteras i enlighet med kap 8.2. i riksavtalet. Förbundet kommer underhand att publicera beslutsstöd i frågor om listning via SKL:s hemsida, här. Hemlandstingets remissregler tillämpas också i andra landsting I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler. Det innebär att det landsting som finansierar vården av en patient får fatta beslut om remissregler som tillämpas även i andra landsting. Om patientens hemlandsting kräver remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast kan även vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan emellertid inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remisskrav i anledning av ovan nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som förmedlas vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också tillgängliga här via SKLs hemsida. Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter 115

148 Bilaga 1 Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler fr.o.m. den 1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i enlighet med 4 tredje stycket HSL. Hemsjukvård Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska anses ha fått hemsjukvård. Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för läkarinsatser i hemsjukvård, Ett hemlandsting ersätter också ett vårdlandsting för hemsjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå om detta ansvar inte har överförts till kommunerna i hemlandstinget. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Abort En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård Förbundsrekommendation sluten vård Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens hemlandsting. Remissen har till uppgift att överföra medicinsk information om bl.a. vårdbehovet och fungera som betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt reglerna om regionsjukvård och rikssjukvård (9-9 b i HSL). Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård MEDICINSK SERVICE Rätten att beställa medicinsk service En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är att den medicinska tjänsten beställs av någon som har rätt att beställa dessa tjänster, såsom t.ex. köp av laboratorietjänster. Den mottagande enheten behöver normalt inte kontrollera att en beställning är utfärdad av en behörig person. 116

149 Bilaga Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient om beställningen utförs av läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger sådan beställning. Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk service i patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i annat landsting. Motsvarande gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger en sådan hantering Beställning från försvarsmakten m.fl. En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service av utförare som är landstingsfinansierad inom vårdlandstinget för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning, anhållen, häktad eller intagen HJÄLPMEDEL Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger kr. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än kr ska samråd ske med hemlandstinget för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma TRANSPORTER OCH RESOR I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat landsting än där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till hemlandstinget i samband med vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil, ambulanshelikopter och ambulansflyg utgår från patientens medicinska behov Transport till vårdenhet En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan lämna den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande kommun till sitt hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i hemlandstinget. 117

150 Bilaga Överflyttningstransport En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter i de fall en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En överflyttning av en patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till hemortssjukhuset om det återstående vårdbehovet bedöms som relativt kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs ska den läkare som svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar för inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan reserveras. Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat svarar patienten själv för resekostnaden. Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård vid såväl avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från hemlandstinget även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En patients hemlandsting ersätter kostnaden för en medföljande vårdare som vårdlandstinget tillhandahåller Transport från vårdenhet En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade transporten till vårdenheten eller till hemmet. En patient får själv svara för den merkostnad som uppkommer i de fall en patient begär en transport till en annan vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten Transport av avliden Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till hemlandstinget förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget enligt riksavtalets kapitel 2. Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet. I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för hemtransport av den avlidne Permissionsresa En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar beslut om behovet av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som är medicinskt eller socialt motiverade. Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje veckoslut såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för patientens vistelse på sjukhusorten Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid betalar enbart egenavgift har vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting de överskjutande kostnaderna. Övriga resekostnader 118

151 Bilaga 1 såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras, i enlighet med hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget Samordningsmöjligheter När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både sittande och liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas. SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans. Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja hemtransporterna av sina patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära samarbete mellan landstingen om transporter av patienter över länsgränserna. Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den som verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om betalningsansvaret inte är oklart i något avseende kan dock den som utfört transporten fakturera hemlandstinget direkt. Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller permissionsresa för person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på kriminalvårdsanstalt ersätts av kriminalvården Patientens val av vårdgivare i andra landsting Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Om det vid patientens eget val av vård i ett annat landsting i det enskilda fallet uppstår ett behov av ej normalt förutsedda vårdinsatser som kräver särskilda transporter så blir kap och , tillämpliga ERSÄTTNING Grunder för ersättning regional prislista Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster, som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av vårdlandstinget tillsammans med alla övriga landsting inom respektive sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i en regional prislista. En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser med andra liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen en betydande öppenhet som rör redovisning av vårdkostnader. En sådan redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster mellan olika landsting. Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i vårdlandstingets egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för den högspecialiserade vården utan också för vård vid bl.a. läns- och 119

152 Bilaga 1 länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande behandling, internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för anhörigboende på patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en patients medicinska behov. En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga priser för en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse landstingen emellan kan en viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och ett annat pris vid ett annat sjukhus. Däremot krävs inom regionen enhetliga utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för att de ska kunna faktureras enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte ges olika pris beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i mängdrabatter eller anslagsfinansierade kostnadsslag. En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7 Transporter och resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av regionala prislistor gäller också regeln om skäliga priser. För resor gäller normalt den fakturerade kostnaden Reglering av ersättning En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse. En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting utför. Det landsting som utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren och är samtidigt en betalningsförbindelse från det utfärdande landstinget. Detta gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2, kapitel 3.2 samt beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret. Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både den öppna vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården eller slutna vården av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till ersättning för även denna åtgärd. I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker öppenvård, som ej har något samband med anledningen till den slutna vården, ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården. 120

153 Bilaga 1 Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i sin tur fakturerar berört hemlandsting. Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om andra avgifter. Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader för vården, också t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska redovisas på en och samma faktura. Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och landsting beskrivs inte i detta sammanhang. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte. Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan: Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats Patientens namn, personnummer och postadress Vårdenhet där vården lämnats Tidpunkt när vården ägt rum Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning. Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser. 121

154 Bilaga 2 EUROPEISKA SJUKFÖRSÄKRINGSKORTET EU-KORTET Det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) infördes under EU-kortet ersatte blankett E111 samt blankett E128 men inledningsvis har EUkortet och blanketterna funnits parallellt. Nedan visas ett svenskt EU-kort. Språken i förklaringarna i respektive fält varierar mellan länderna men samma slags uppgifter återfinns alltid i motsvarande fält. EU-kortet är blått i olika nyanser. EU-kortet kan finnas på baksidan av nationella sjukförsäkringskort. EU-kortet är individuellt och gäller endast för den person vars namn finns på det. Kortet omfattar således inte make/maka och inte heller barn. Alla måste ha sitt eget EU-kort. Patient som saknar EU-kort kan få ett provisoriskt intyg att uppvisa i avvaktan på att kortet kan erhållas. Patient som saknar kortet kan tillfrågas att hos sin Försäkringskassa/motsvarande i hemlandet begära att beviset översänds via fax till mottagningen. Kortet för personer från Schweiz saknar ringen med stjärnor som är en symbol för EU-organisationen som Schweiz inte är medlem av. En utlandssvensk kan inte hänvisa till ett i Sverige utfärdat EU-kort utan måste ha ett kort utfärdat i bosättningslandet. 122

155 Bilaga 3 Blankett för: PROVISORISKT INTYG OM INNEHAV AV EUROPEISKT SJUKFÖRSÄKRINGSKORT 123

156 Bilaga 4 INTYG TILL PENSIONÄR MED SVENSK PENSION BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 124

157 Bilaga 5 INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 1 125

158 Bilaga 5 INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 2 126

159 Bilaga 6 Information på olika språk till patienter från EU I denna bilaga finns informationsblad på svenska med översättning till EUspråken tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska och lettiska. Informationsbladen kan kopieras och överlämnas till patienter från olika EUländer i de fall det är svårt att förklara vilka avgifter som ska erläggas. Blanketterna ska kompletteras med de avgifter som ska betalas. Om patient har EU-kort kan det nedre textavsnittet överkryssas. 127

160 Bilaga 6 Tyska INFORMATION FÜR PATIENTEN AUS DEUTSCHLAND ÜBER DIE GEBÜHREN FÜR NOTWENDIGE MEDIZINISCHE BEHANDLUNGEN 128

161 Bilaga 6 Engelska INFORMATION TO PATIENTS FROM THE EU ON FEES FOR ESSENTIAL MEDICAL CARE 129

162 Bilaga 6 Franska Information aux patients ressortissants de l UE concernant les frais des soins médicaux urgents. 130

163 Bilaga 6 Italienska Informazioni sui costi delle cure medicalmente necessarie per i pazienti provenienti da uno Stato membro dell Unione Europea 131

164 Bilaga 6 Spanska Información para pacientes de países de la UE sobre derechos por cuidados sanitarios de emergencia. 132

165 Bilaga 6 Polska Informacja dla pacjentów (pochodzących z) krajów UE dotycząca opłat za opiekę medyczną świadczoną w nagłych wypadkach. 133

166 Bilaga 6 Estniska INFO VÄLTIMATU MEDITSIINIABI TASUDE KOHTA EUROOPA LIIDUST PÄRIT PATSIENTIDELE 134

167 Bilaga 6 Litauiska INFORMACIJA PACIENTAMS IŠ ES DĖL MOKESČIŲ UŽ BŪTINĄJĄ MEDICININĘ PAGALBĄ 135

168 Bilaga 6 Lettiska INFORMĀCIJA PACIENTIEM NO ES SAISTĪBĀ AR MAKSU PAR NEPIECIEŠAMO MEDICĪNISKO PALĪDZĪBU 136

169 Bilaga 7 INTYG TILL PERSON BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND SOM TILLFÄLLIGT ARBETAR I SVERIGE Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 137

170 Bilaga 8 INTYG TILL PERSONER SOM STUDERAR I ANNAT EU/EES-LAND ELLER SCHWEIZ Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 138

171 Bilaga 9 Giltighetstid LMA-nummer Asylsökande Telefon:

172 Följande handling gäller som intyg på att personen är asylsökande till dess personen fått sitt LMAkort. Intyget är dock giltigt längst 14 dagar efter angivet datum. 140

173 141

174 Bilaga 10 Blankett för överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter Blanketten Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter ska användas då en patient önskar fördela kostnaderna för sina besök i öppen vård över tiden. Blanketten ska fyllas i med namn, personnummer och adress. C/o-adress kan anges om betalning ska ske genom någon annan än patienten själv (god man eller anhörig). Patienten måste notera under vilken tid delbetalningen ska ske, 1, 5 eller 10 månader. Om detta inte görs kommer debitering att ske under 5 månader. Patienten ska underteckna blanketten. Utfärda ett frikort med ett års giltighetstid. Notera frikortsnummer och sista giltighetsdag på blanketten. När blanketten är ifylld och undertecknad ska den kopieras. Kopian ges till patienten tillsammans med frikortet. Besöket registreras som ett frikortsbesök i det patientadministrativa systemet. Original av blanketten skickas till Patientkontoret, Linköping. Patientkontoret svarar för administration och utskick av räkningar. Blanketten finns tillgänglig i blankettarkivet under rubriken sjukvård. Om intranätet inte är tillgängligt återfinns en blankett på nästa sida som kan användas för kopiering. Förfrågningar avseende delbetalning besvaras av Marianne Osin Källström, Patientkontoret,

175 Bilaga

176 Bilaga 11 Bakgrund Riktlinjer för ersättning till levande givare av organ eller vävnad i samband med utredning eller donation. Landstingsförbundets styrelse rekommenderade (cirkulär AC 49/72, daterad ) landstingen att utge ersättning till njurdonatorer. Tilläggas bör att rekommendationen från 1972 skulle ses som en temporär lösning i avvaktan på att en lagändring i den allmänna försäkringen skulle ske för att tillgodose donatorernas speciella situation. Så har emellertid inte skett. Inkomstbortfall Enligt Landstingsförbundets rekommendation ska sjukvårdshuvudmannen betala ut ersättning till donatorn för inkomstbortfall som inte betalas av Försäkringskassan samt för eventuella merkostnader i samband med utredning och donation. Utredning av donatorslämplighet kan behöva göras på flera personer och nedanstående ersättningsregler skall då avse samtliga berörda personer. Sedan Landstingsförbundets rekommendation utfärdades har transplantationsverksamheten ökat. De i skrivelsen föreslagna riktlinjerna bör i princip gälla för samtliga transplantationsformer med de eventuella modifikationer som kan behöva göras med hänsyn till de olikheter i ekonomiska förluster som kan följa av olikheter i det medicinska förloppet. Principen ska vara att donatorn inte skall lida någon ekonomisk skada. Sedan rekommendationens tillkomst har reglerna för sjuklön ändrats ett flertal gånger. De första 14 dagarna i en sjukperiod ersätts numera av arbetsgivaren. Eftersom organdonation är en frivillig sjukskrivning har enligt uppgift många blivande donatorer mötts av tveksamhet från sin arbetsgivare av just den anledningen att de skall betala ut sjuklön för denna tid. Speciellt gäller detta i mindre företag där sjukfrånvaro slår hårt mot arbetsgivarens ekonomi. Arbetsgivaren kan få vidkännas kostnader både för den bortovaro som en sjukskrivning innebär samt för ersättare i företaget. Upplysningsvis är det recipientens (mottagaren av organet) hemlandsting som står för ersättningen till donatorn. Donation av organ (ex njure) Ur patientens, samhällets och sjukvårdens synpunkt innebär en lyckad njurtransplantation en bättre och billigare behandling jämfört med dialysbehandling. Med den uttalade brist som råder på organ från avlidna innebär utnyttjandet av levande donatorer en stor fördel för hela patientgruppen med upphörd njurfunktion. Kostnaderna för ersättningen till donatorn och kostnaderna för transplantationen ska sättas i relation till kostnaderna för fortsatt dialysbehandling som kan uppgå till ca kronor per år exklusive kostnaderna för sjukresa till och från behandlingen. Det är därför möjligt att 144

177 Bilaga 11 framhålla att den mottagande patientens hemlandsting med fog gör en påtaglig besparing i de fall någon anhörig till patienten vill ställa upp som donator. Donation av benmärg - stamceller Samma regler som för givare av organ bör kunna tillämpas på levande givare av benmärg. Ersättning vid eventuell skada Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799 2) jämställs levande givare av organ eller vävnad med patient vilket innebär att skada uppkommen under operation ersätts av patientförsäkringen. I den mån försäkringen inte ersätter uppkommen skada föreslås att landstinget lämnar ersättning vilken får bedömas från fall till fall. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig inkomst. Samverkansnämndens beslut: att landstinget ersätter levande givare av organ eller vävnad med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan dennes ordinarie inkomst och försäkringskassans ersättning för sjuklön. att landstinget lämnar egenföretagare och lantbrukare full ersättning för anställning av vikarier och avbytare under den period som de är frånvarande i samband med donationsingreppet att landstinget efter särskild prövning ersätter skada uppkommen i samband med donationsingreppet som inte täcks av patientförsäkringen. Landstingets ersättningsskyldighet kommer med den nu gällande lagen om sjuklön att omfatta eventuella karensdagar under utredningstiden, dvs de första 14 dagarna i sjukskrivningsperioden samt från och med dag 15 mellanskillnaden mellan den ordinarie inkomsten och Försäkringskassans sjuklöneersättning. Ersättning lämnas för resekostnader. Patientavgift skall inte tas ut vare sig under förundersökningsperiod eller under slutenvårdstillfället. Avgiftsbefrielsen innefattar även efterkontroll. Medicinkostnader som har samband med utredning eller transplantation ska ersättas av landstinget. Styrkta kostnader i övrigt som uppkommer vid utredningstillfällena och/eller sjukhusvistelse exempelvis kostnader för barntillsyn, fördyrade telefonkostnader bör prövas från fall till fall av sjukvårdshuvudmannen. Blankett för ansökan om ersättning finns i blankettarkivet. Särskilda regler vid donation av ägg och sperma Äggdonation I samband med äggdonation lämnas en schablonersättning med kr per donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst, resor och övriga kostnader. Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap

178 Bilaga 11 Inkomstskattelagen (1999:1229). Ersättningen administreras och betalas av för verksamheten ansvarig klinik. Spermadonation I samband med spermadonation lämnas en schablonersättning med 500 kr per donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst och övriga kostnader. Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap 29 Inkomstskattelagen (1999:1229). Utöver detta ges ersättning för resekostnader. Ersättningen administreras och betalas av för verksamheten ansvarig klinik. 146

179 Bilaga 12 Kostnader för journalkopior mm Den som så önskar har rätt att avgiftsfritt ta del av allmänna handlingar "på stället" dvs. i myndighetens lokaler antingen på bildskärm om det är ändamålsenligt eller på papper om inte sekretessbestämmelser lägger hinder i vägen. Den enskilde har även rätt att mot avgift få en kopia. Denna rättighet är grundlagsskyddad enligt 2 kap 13 tryckfrihetsförordningen. En begäran kan vara skriftlig eller muntlig. En begärd handling ska lämnas ut snarast. Landstingsfullmäktige har i november 2009 beslutat om avgifter för kopior av allmänna handlingar. För utlämnande av uppgifter enligt Personuppgiftslagen (PUL) gäller särskilda regler, se nedan. Utöver nedan fastställda avgifter är det inte tillåtet att ta ut avgift för att ta fram handlingar från eller återställande till arkiv. Inte heller kan avgift tas ut för arbetet med kopieringen. Avgift för kopior av journaler mm tas ut enligt följande: Avgift för kopior av allmänna handlingar och för utskrift ur datasystem (svart/vitt tryck) sida 1-9 utan avgift, sidan kronor för varje sida därutöver 6 kronor/sida. För kopia av egen journal vid ett och samma tillfälle tas avgift ut om högst 300 kr. Dubbelsidig kopiering räknas som 2 sidor. Avgiften för avskrifter av allmän handling och utskrift av ljudbandsupptagning är 90 kronor per påbörjad fjärdedels timme. För betygsavskrifter tas dock ett fast pris om 300 kronor/betyg ut. Avgiften för kopia av ljudband är 120 kronor/band. Avgiften för kopior som kräver särskilda rutiner, t.ex. för handling i elektronisk form på en diskett eller CD-skiva eller om arbetet inte kan anses utföras som en rutinbetonad åtgärd skall motsvara den faktiska kostnaden. Avgiften för ultraljudsbild är 50 kronor. Privatperson som beställer egen logglista kan om antalet sidor överstigen nio stycken en gång per år betala en fast avgift om 60 kr. Vid ytterligare beställningar betalas ordinarie avgift. Avgift tas ut även om kopior sänds med fax Beställare kan inte undgå avgift genom att dela upp beställning på två eller flera tillfällen Postens avgifter tillkommer i de fall kopiorna är avgiftsbelagda 147

180 Bilaga 12 Kopior till enheter inom Landstinget i Östergötland utlämnas gratis Kopior lämnas ut utan avgift till vårdenheter utanför Region Östergötland när kopior behövs för vården där och till myndigheter utanför Region Östergötland då uppgifter begärs t ex för tillsynsverksamhet eller då uppgiftsskyldighet föreligger. Personuppgiftslagen En patient har en gång per år rätt att få del av vilka uppgifter som finns om denne i landstingets register. För att få del av dessa uppgifter ska en undertecknad ansökan om detta sändas till landstingets personuppgiftsombud under följande adress: Personuppgiftsombudet, Vårdprocesscentrum, Region Östergötland, Linköping. En begäran om exempelvis journalkopior från en vårdenhet får inte sammanblandas med en begäran från personuppgiftsombudet. En patient som kräver att få kopior utan avgift ska hänvisas till ombudet. 148

181 Bilaga 14 Historik ändringar i detta dokument Detta dokument uppdateras löpande. I denna version av dokumentet framgår detta års senaste ändringar genom att texten är markerad med grå bakgrund. När dokumentet uppdateras under löpande år kompletteras dokumentet med ett versionsnummer. Denna versionshantering används från och med den 1 januari varje år och gäller under löpande år. När landstingsfullmäktige beslutat om landstingets avgifter för kommande år kommer följande års avgiftshandbok att läggas upp på landstingets webbplats och får då på nytt versionsnummer 1. I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga förändringar som gjorts i dokumentets olika versioner version Avgifter för transport av avlidna har ändrats pga nytt avtal. Avgiften som debiteras dödsboet är från och med kr version Har flyttats till Mödra- och barnhälsovård har bytts till Mödrahälsovård och preventivmedel. Nya patientavgifter inom mödrahälsovården har lagts till Nytt stycke. Avgifter för injektioner för livslånga behandlingar har ensats och motsvarar den för sjukvårdande behandling Nytt stycke. Vaccinationer av patienter med nedsatt immunförsvar skall vara avgiftsfri version Ändring om vart fakturorna skall sändas Text ändring 149

182 Bilaga Nytt stycke. Förtydligande vad som gäller för övriga länder Nytt stycke. Specialkost för barn under 16 år. 150

183 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Maria Johansson Dnr: RS Regionstyrelsen Folktandvårdens behandlingstaxor gällande från Folktandvården har inkommit med förslag till behandlingstaxor att gälla från Landstingsfullmäktige fattade enligt 27/08 beslut om principer för fastställande av Folktandvårdens behandlingstaxor där utgångspunkten skulle vara åtgärdslistan och referensprislistan i det statliga tandvårdsstödet samt Folktandvårdens kostnader för respektive åtgärder. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har via Nämnden för statligt tandvårdsstöd beslutat om en ny föreskrift (med nya referensprislistor) att gälla från den 15 januari 2016, TLVFS 2015:1. Med anledning av förändringen av ikraftträdandedatum (tidigare 1 september) av föreskriften föreslås att Folktandvårdens i Östergötland nuvarande (för tiden till och med ) behandlingstaxor förlängs att gälla för tiden till och med Inom Tandvårdsenheten har en granskning gjorts av förslaget till behandlingstaxor. Jämförelse har gjorts med de nu gällande behandlingstaxorna. Vidare har jämförelser gjorts gentemot de statliga referensprislistorna samt mot andra folktandvårdsorganisationers behandlingstaxor. Bedömningen har gjorts utifrån riktlinjen att priserna för åtgärderna i behandlingstaxorna i Östergötland skall ligga under genomsnittet för landet. Sammanvägt ligger den totala höjningen av Folktandvårdens i Östergötland behandlingstaxor inom allmän- och specialisttandvården på en nivå av cirka 4,0 % respektive 2,4 %. De föreslagna behandlingstaxorna för Folktandvården i Östergötland ligger i nivå med referensprislistorna och under genomsnittet i landet. I de fall där Folktandvårdens i Östergötland priser avviker från referensprislistan eller genomsnittet i landet finns flera orsaker. Det kan vara att Folktandvården inte får kostnadstäckning för åtgärden då dyrare material än standardmaterial används eller att Folktandvårdens priser vid upphandling av tandteknik och implantatkomponenter avviker. Sammanvägt bedöms att Folktandvårdens förslag till behandlingstaxor kan tillstyrkas.

184 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Maria Johansson Dnr: RS Folktandvårdens behandlingstaxor föreslås även gälla den tandvård som utförs inom Käkkliniken, Sinnescentrum, samt inom Odontologisk radiologi, Diagnostikcentrum. Behandlingstaxorna skall även gälla för ersättning till Folktandvården och privattandvården för nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade, tandvård som led i en kortvarig sjukdomsbehandling samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa nuvarande (för tiden till och med ) behandlingstaxor inom Folktandvården att gälla för tiden till och med a t t fastställa framlagt förslag till behandlingstaxor inom Folktandvården att gälla under tiden till och med a t t dessa behandlingstaxor även skall gälla tandvård utförd inom Käkkliniken, Sinnescentrum, och inom Odontologisk radiologi, Diagnostikcentrum, a t t privattandvården för utförd nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade, tandvård som led i en kortvarig sjukdomsbehandling samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning skall ersättas enligt Folktandvårdens behandlingstaxor samt a t t fortsättningsvis delegera till regionstyrelsen att besluta om justeringar av löpande karaktär i Folktandvårdens behandlingstaxor Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör Beslutet expedieras till:

185 Maria Johansson Tandvårdsenheten Principer för fastställande av Folktandvården Östergötlands prislistor 15 januari 2016 Inför 2016 sker inte några större förändringar i det statliga tandvårdsstödet utöver justeringar av referenspriserna. Den enda justeringen, förutom referensprisjusteringarna, som påverkar prislistorna är att tidigare åtgärd 163, Biopsi inkl lab kostnader delas upp i två nya åtgärder: 163 Biopsi och 164 Laboratoriekostnader. Vi har också lagt till nya åtgärder i prislistorna: 282/S282, Retainer och 283/S283, Duranskena då det finns ett behov att prissätta dessa behandlingar. Två åtgärder är borttagna: 972/S972, Blekning och 973, Fastsättning av tandsmycke, då dessa moment sedan årsskiftet är momsbelagda och därför ingår i den nya åtgärden/produkten estet. Samtliga dessa åtgärder ligger utanför tandvårdsstödet. Inom abonnemangs-/frisktandvården föreslås, tillsynes, omfattande prishöjningar inom vissa avgiftsklasser. Detta är tillfullo en effekt av att Folktandvården under 2015 infört ett nytt riskbedömningssystem som ligger till grund för avgiftsklasserna och är därför en anpassning till den nya riskbedömningen. Dessa avgiftsklasser skall också betraktas som ett paket av åtgärder utifrån den enskilda patientens odontologiska behov och inte som enskilda åtgärder. En prisjämförelse av rådande tandvårdstaxor hos Folktandvårdsorganisationerna i landet har föregått diskussioner om prisjustering för Folktandvården i Östergötland. Vi har, liksom i tidigare jämförelser, kunnat konstatera att Folktandvården Östergötland ligger under medelpriset för Folktandvården i Sverige för många åtgärder framför allt inom allmäntandvård. Värt att notera är att Folktandvårdsorganisation i landet i allt större utsträckning justerar priserna i samband med årsskiftet och att detta leder till att prisjämförelsen, i huvudsak, alltså görs mot prisnivån och i vissa fall Priserna för specialisttandvård är svåra att jämföra då konstruktionerna av dessa prislistor verkar variera samtidigt som eventuella andra finansieringsalternativ av verksamheten är svåra att överblicka. Något landsting/region saknar också specialister inom vissa specialiteter varför dessa inte är prissatta. Många Folktandvårdsorganisationer använder dessutom olika tillägg till sina prislistor som inte alltid framgår av de officiella dokumenten. I arbetet med att framställa bifogat förslag till Folktandvården priser har samråd skett med representanter för odontologisk radiologi. Käkmottagningen har inte hörsammat kallelsen till dessa möten.

186 Vid framtagande av bifogat förslag till priser i Folktandvården i Östergötland från har följande faktorer beaktats i nedan nämnd ordning: Nuvarande pris. Kostnadstäckning för respektive åtgärd Medelpris i Folktandvården i Sverige 1 oktober 2015 på jämförbara åtgärder inom allmäntandvård och specialisttandvård. Uppdaterade referenspriser från och med 15 januari Upphandling av tandteknik Upphandling av implantatkomponenter. Vår bedömning är att priserna från för allmäntandvård i Folktandvården i Östergötland sammantaget kommer att ligga något under medelpris för Folktandvården i Sverige, då vi också utgår från att många andra FTV organisationer kommer att höja sina priser from 15 januari Till följd av att justeringarna i det statliga regelverket, inklusive referensprisjusteringarna, träder i kraft behöver giltighetstiden för Folktandvårdens nuvarande prislistor förlängas till och med För Folktandvården Mats Svensson Försäkringstandläkare

187 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% 100. Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder S101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare S101 L Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, enkel S101 H Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, omfattande S103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare S107 Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare S107 L Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, enkel S107 H Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläk, omfattande S108 Utredning inklusive undersökning utförd av tandläkare S108 H Utredning inklusive undersökning utförd av tandläkare, 90 minuter eller mer S111 Basundersökning, utförd av tandhygienist S112 Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist S113 Akut eller annan undersökning, utförd av tandhygienist S114 Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhyg S114 L Kompletterande parodontal us eller kariesutredning, utförd av tandhyg, mindre omf S115 Konsultation specialisttandvård S116 Konsultation specialisttandvård, omfattande S121 Röntgenundersökning av enskild tand S122 Röntgenundersökning, delstatus S123 Röntgenundersökning, helstatus S124 Panoramaröntgenundersökning S125 Röntgenundersökning, extraoral S126 Röntgenundersökning, omfattande S131 Tomografisk undersökning av en kvadrant S132 Tomografisk undersökning av två kvadranter S133 Tomografisk undersökning av tre kvadranter S134 Tomografisk undersökning av fyra kvadranter S141 Studiemodeller, för behandlingsplanering S161 Salivsekretionsmätning S162 Labkostnader vid mikrobiologisk undersökning S162 H Labkostnader vid mikrobiologisk undersökning, DNA-prov S163 Biopsi S164 Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder S201 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem S204 Profylaxskena, per skena S205 Fluorbehandling, kortare behandlingstid S206 Fluorbehandling Sjukdomsbehandlande åtgärder S301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattning S302 Sjukdomsbehandlande åtgärder S303 Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling S303 H Sjukdomsbehandlande åtgärder, mycket omfattande behandling S311 Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem S311 L Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, mindre omfattning S311 H Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, större omfattning S312 Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem S313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer S314 Beteendemedicinsk behandling S321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom S322 Stegvis excavering S341 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning S341 H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, längre tid S342 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning S342 H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, längre tid S342 T Behandling av parodontal sjukdom, större omfattning, spec tandläkare S343 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandl S343 T Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandl spec tandläkare S362 Lustgassedering, per gång

188 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% 400. Kirurgiska åtgärder S401 Tanduttagning, en tand S402 Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand S403 Tanduttagning, tillkommande enkel S404 Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle S405 Omfattande dentoalveolär kirurgi S406 Tanduttagning, övertalig tand S407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Implantatkirurgiska åtgärder S420 Implantat, per styck S421 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat S421 H Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat, komplicerad S422 Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik S423 Operation avseende käkbensförankrade implantat, 2 eller 3 implantat S423 H Operation avseende käkbensförankrade implantat, 2 el 3 implantat, flera kvadranter S424 Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik S425 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat S426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik S427 Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle S428 Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle S429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle S430 Perioperativ kirurgi vid implantatkirurgi, tilläggsåtgärd S435 Avlägsnande av ett implantat S436 Avlägsnande av ett implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder S441 Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle S442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle S442 H Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle, kompl S443 Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle S444 Omfattande parodontalkirurgisk behandling vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle S445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per op-tillfälle S446 Rekonstruktiv behandling med membran (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle S447 Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per op tillfälle S448 Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Övriga åtgärder S480 Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Rotfyllningsåtgärder S501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal S502 Rensning och rotfyllning, två rotkanaler S503 Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler S504 Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler S521 Akut endodontisk behandling S522 Komplicerad kanallokalisation S523 Stiftborttagning S541 Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle S541 H Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle, komplicerad S542 Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma behandlingstillfälle, tilläggsåtg Bettfysiologiska åtgärder S601 Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena S602 Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk ind, per skena S603 Reponeringsskena, per skena S604 Mjukplastskena, lab-framställd, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena S606 Motorisk aktivering S607 Bettslipning för ocklusal stabilisering

189 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% 700. Reparativa åtgärder S701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand S701 L Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, mindre omfattning S702 Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand S703 Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand S704 Fyllning av en yta på molar eller premolar S704 H Fyllning av en yta på molar eller premolar, omfattande S704 L Fyllning av en yta på molar eller premolar, mindre omfattning S705 Fyllning av två ytor på molar eller premolar S706 Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar S707 Krona i plastiskt material, klinikframställd S708 Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Tandstödd protetik S800 Permanent tandstödd krona, en per käke S800 A Permanent tandstödd krona, en per käke - Urtagskrona S800 B Permanent tandstödd krona, en per käke - Helkeramisk S801 Permanent tandstödd krona, flera i samma käke S801 A Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Urtagskrona S801 B Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Helkeramisk S802 Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift S803 Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift S804 Hängande led vid tandstödd protetik, per led S804 A Hängande led vid tandstödd protetik, helkeramiskt, per led S805 Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd S805 A Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, helkeramiskt, per stöd S806 Radikulärförankring vid avtagbar protes S807 Semipermanent krona eller hängande led, per led S808 Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner S809 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik S811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand S811 H Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand, emaljretinerad S812 Reparation av krona eller bro, utan tandteknisk insats S813 Broreparation med tandteknisk insats S814 Broreparation med tandteknisk insats, omfattande S815 Sadelkrona Avtagbar protetik S822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder S823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder S824 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad S825 Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attchements S826 Attachments, per styck S827 Hel underkäksprotes S827 H Hel underkäksprotes, svårare S828 Hel överkäksprotes S828 H Hel överkäksprotes, svårare S829 Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes S831 Justering av avtagbar protes S832 Lagning av protes eller tillsättning av protestand S833 Rebasering av protes S834 Lagning av protes där avtryck krävs S834 H Lagning av protes där avtryck krävs, omfattande S835 Rebasering och lagning av protes S836 Komplicerad lagning av protes S837 Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes S839 Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling S845 Ocklusionskorrigerande bettslipning S846 Skena, hel eller cem i sektioner för vertikal platsberedning eller bettstabilisering S847 Klammerplåt S848 Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandposition

190 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% Implantatprotetiska åtgärder S850 Implantatförankrad krona, en per käke S850 A Implantatförankrad krona, en per käke - Helkeramisk S852 Implantatförankrad krona, flera i samma käke S852 A Implantatförankrad krona, flera i samma käke - Helkeramisk S853 Hängande led vid implantatförankrad bro S853 A Hängande led vid implantatförankrad bro, helkeramiskt S854 Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led S855 Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat,per implantat S856 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på impl, per led S857 Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på impl per implantat S858 Distans inklusive centrumskruv, per styck S861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat * * S862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat * * S863 Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat, eller fler * * S865 Implantatförankrad bro, underkäke 4 implantat, eller fler * * S871 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 2 implantat eller implantatstödd täckprotes, * * 5743 underkäke, oavsett antal implantat S872 Implantatstödd täckprotes överkäke, 3 implantat * * 7220 S873 Implantatstödd täckprotes överkäke, 4 implantat eller fler * * 6078 S874 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat S875 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat S876 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat S877 Implantatstödd täckprotes exklusive implantat, implantatkomponenter * * 5219 och förankringselement S878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstödd protetik S880 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett till två implantat S881 Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning S881 L Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning Förslutning av skruvschakt. S882 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på tre eller flera impl S882 L Av- och återmontering av impl-förankrade konstruktioner på tre eller flera impl, enkel S883 Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandtekn insats S884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk * insats krävs S888 Fästskruv, per styck S889 Centrumskruv, per styck S890 Implantatförankrad krona på befintligt implantat S890 A Implantatförankrad krona på befintligt implantat, helkeramisk Tandreglering och utbytesåtgärder Tandreglering S901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år * S902 Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 till 1,5 år * S903 Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 till 2 år * S904 Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år * S905 Tandreglering två käkar, aktiv behandling högst 1 år * S906 Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1 till 1,5 år * S907 Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1,5 till 2 år * S908 Tandreglering två käkar, aktiv behandling mer än 2 år *

191 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% Utbytesåtgärder S921 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand. S921 B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand, helkeramisk S922 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar S922 B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar, helkeramisk S925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Enstegsteknik S925 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Tvåstegsteknik. S925 H Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Komplicerad. S926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller S926 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller Helkeramisk S928 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Enstegsteknik S928 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Tvåstegsteknik S929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. S929 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på, helkeramisk S940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka. Enligt faktisk tand- * regleringsåtgärd S901 - S908 S941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 800 eller 801 har * utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Enligt faktisk tandregleringsåtgärd S901 - S908

192 Folktandvården Östergötland prislista Ref- Pat- Pat- Ref- Pat- Patpris avgift avgift pris avgift avgift Specialisttandvård Pris STV 50% 15% ATV 50% 15% Tillägg till åtgärd T Tillägg ädelmetall till åtg 800, 801, 802, 804, 805, 806, 808, , , 850, 852, 853, , , 883, 884, 890, 921, 922, 926, 929 faktisk kostn T Tillägg attachment och förankringselement upp till faktisk kostnad T Tillägg implantatkomponenter upp till faktisk kostnad T Tillägg vid membranteknik till åtgärd 427 faktisk kostnad T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 428 överstigande 2500kr upp till faktisk kostn T Tillägg membran (GTR) eller emaljmatrixprotein till åtg 446 överstigande ref-pris T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 447 överstigande ref-pris T Tillägg inlägg till åtgärd Ädelmetall tillkommer 4000 T Tillägg lingual ortodonti till åtgärd Ädelmetall tillkommer T Tillägg lingual ortodonti till åtgärd Ädelmetall tillkommer T Tillägg vid invisalign till åtg Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet S1000 Mertid AFL-taxa, tandläkare motsv kr/tim S1001 Mertid AFL-taxa, tandhygienist motsv 990 kr/tim Subv Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, kortare tid 320 Subm Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, längre tid 700 Subl Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare AFL-taxa 300 Subh Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist/tandsköterska 300 Subhm Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist längre tid 500 Subhl Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist AFL-taxa 100 Sinr Intyg 600 S129 MR-undersökning av käkleder 3500 S281 Tandskydd, inklusive tandteknik 1600 S282 Retainer 1200 S283 Duranskena 1200 S681 Apnéskena, mer omfattande beh 7300 S682 Apnéskena 4900 S971 Skalfasad vid estetisk behandling 7600 S999 Övrigt, belopp estet Estetisk / kosmetisk behandling, belopp inkl moms * Pris måste beräknas i varje enskilt fall Omgörningar enligt regel D.5, E.5-E.8 samt E.15 TLVFS 2014:6, täcks av Folktandvården Patient kan på begäran få skriftlig information om vilka material som använts vid behandling som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad (8 :3 SFS 2008:193)

193 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% 100. Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare L Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, enkel H Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare, omfattande Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare L Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, enkel H Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, omfattande Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare H Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare, omfattande Basundersökning, utförd av tandhygienist Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist Akut eller annan undersökning, utförd av tandhygienist Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhygienist L Kompletterande parodontal us eller kariesutredning, utförd av tandhyg, mindre omf Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, helstatus Panoramaröntgenundersökning Röntgenundersökning, extraoral Röntgenundersökning, omfattande Tomografisk undersökning av en kvadrant Tomografisk undersökning av två kvadranter Tomografisk undersökning av tre kvadranter Tomografisk undersökning av fyra kvadranter Studiemodeller för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi Laboratoriekostnader vis patologanatomisk diagnostik (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem L Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem mindre omfattning 204 Profylaxskena, per skena Fluorbehandling, kortare behandlingstid Fluorbehandling Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande behandling Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling H Sjukdomsbehandlande åtgärder, mycket omfattande behandling Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem L Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, mindre omfattning 312 Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem 313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer Beteendemedicinsk behandling Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis excavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning L Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, kortare tid H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, längre tid Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning H Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, längre tid Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling 343 T Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling, tandläkare 362 Lustgassedering, per gång

194 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård 400. Kirurgiska åtgärder avgift Pris pris 50% 15% Tanduttagning och dentoalveolär kirurgi 401 Tanduttagning, en tand Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand Tanduttagning, tillkommande enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, övertalig tand Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Perioperativ kirurgi vid implantatkirurgi, tilläggsåtgärd Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av ett implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder 441 Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle 442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle 444 Omfattande parodontalkirurgisk behandling vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per op-tillfälle 446 Rekonstruktiv behandling med membran (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle 447 Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per op tillfälle Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Övriga åtgärder 480 Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Rotbehandlingsåtgärder 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd Bettfysiologiska åtgärder 601 Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Reponeringsskena, per skena Mjukplastskena, laboratorieframställd, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena Motorisk aktivering Bettslipning för ocklusal stabilisering

195 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% 700. Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand L Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, mindre omfattning Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar L Fyllning av en yta på molar eller premolar, mindre omfattning H Fyllning av en yta på molar eller premolar, större omfattning Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Tandstödd protetik 800 Permanent tandstödd krona, en per käke A Permanent tandstödd krona, en per käke - Urtagskrona B Permanent tandstödd krona, en per käke - Helkeramisk Permanent tandstödd krona, flera i samma käke A Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Urtagskrona B Permanent tandstödd krona, flera i samma käke - Helkeramisk Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led A Hängande led vid tandstödd protetik, helkeramiskt, per led Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd A Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, helkeramiskt, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik 811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand H Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per tand, emaljretinerad Reparation av krona eller bro, utan tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats, omfattande Sadelkrona Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments Attachments, per styck Hel underkäksprotes Hel överkäksprotes Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes 831 Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs H Lagning av protes där avtryck krävs, omfattande Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes 839 Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena, hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilisering Klammerplåt Betthöjning el uppbyggnad för ocklusal stabilisering, med fylln-material, per tandposition

196 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% Implantatprotetiska åtgärder 850 Implantatförankrad krona, en per käke A Implantatförankrad krona, en per käke - Helkeramisk Implantatförankrad krona, flera i samma käke A Implantatförankrad krona, flera i samma käke - Helkeramisk Hängande led vid implantatförankrad bro A Hängande led vid implantatförankrad bro, helkeramiskt Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat 858 Distans inkl centrumskruv, per styck Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat * Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat * Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat eller fler * Implantatförankrad bro, underkäke 4 implantat eller fler * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 2 implantat, eller implantatstödd täckprotes * 2843 underkäke, oavsett antal implantat 872 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat, eller fler * Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Implantatstödd täckprotes exklusive implantat, implantatkomponenter * 2044 och förankringselement 878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstöddprotetik 880 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett till två implantat Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning L Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattning. Förslutning av skruvschakt 882 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på tre eller flera implantat L Av- och återmontering av impl-förankrade konstruktioner på tre eller flera impl, enkel Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 888 Fästskruv, per styck Centrumskruv, per styck Implantatförankrad krona på befintligt implantat A Implantatförankrad krona på befintligt implantat, helkeramisk Tandreglering och utbytesåtgärder Tandreglering 901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 till 1,5 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 till 2 år * Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling högst 1 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1 till 1,5 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling 1,5 till 2 år * Tandreglering två käkar, aktiv behandling mer än 2 år * 4905

197 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård avgift Pris pris 50% 15% Utbytesåtgärder 921 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand, helkeramisk. 922 Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar B Utbytesåtgärd. Krona istället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar, helkeramisk 925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Enstegsteknik 925 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår. Tvåstegsteknik. 926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller Helkeramisk 928 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Enstegsteknik 928 A Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår. Tvåstegsteknik 929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. 929 B Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på, helkeramisk 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka. Enligt faktisk tand- * regleringsåtgärd Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 800 eller 801 har utförts * 6410 inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Enligt faktisk tandregleringsåtgärd Abonnemang / Frisktandvård 1 Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod ' Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod Abonnemang kostnad per år under en treårsperiod 9480

198 Folktandvården Östergötland prislista Pat- Pat- Referens- avgift Allmäntandvård Tillägg till åtgärd T Tillägg ädelmetall till åtg 800, 801, 802, 804, 805, 806, 808, , , 850, 852, 853, , , 883, 884, 890, 921, 922, 926, 929 faktisk kostn T Tillägg attachment och förankringselement upp till faktisk kostnad T Tillägg implantatkomponenter upp till faktisk kostnad T Tillägg vid membranteknik till åtgärd 427 faktisk kostnad T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 428 överstigande 2500kr upp till faktisk kostn T Tillägg membran (GTR) eller emaljmatrixprotein till åtg 446 överstigande referenspris T Tillägg benersättningsmaterial till åtg 447 överstigande referenspris T Tillägg inlägg till åtgärd Ädelmetall tillkommer 4000 T Tillägg lingual ortodonti till åtg , ädelmetall tillkommer T Tillägg lingual ortodonti till åtg , ädelmetall tillkommer T Tillägg invisalign till åtg T Helgjour,tillägg, beh upp till 30 min 300 T Helgjour,tillägg, beh mer än 30 min 500 Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet 1000 Mertid AFL-taxa, tandläkare motsv kr/tim 1001 Mertid AFL-taxa, tandhygienist, motsv. 990 kr/tim 5000 Fullständig urrensning av tand på jourpatient, motsv 1980kr/tim ubv Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, kortare tid 300 ubm Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare, längre tid 600 ubl Uteblivande eller sent återbud hos tandläkare AFL-taxa 150 ubh Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist/tandsköterska 300 ubhm Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist längre tid 500 ubhl Uteblivande eller sent återbud hos tandhygienist AFL-taxa 100 inr Intyg Tandskydd, inklusive tandteknik Retainer Duranskena Apnéskena, mer omfattande beh Apnéskena Skalfasad vid estetisk behandling Övrigt, belopp estet Estetisk / kosmetisk behandling, belopp inkl moms * Pris måste beräknas i varje enskilt fall Omgörningar enligt regel D.5, E.5-E.8 samt E.15 TLVFS 2014:6, täcks av Folktandvården Patient kan på begäran få skriftlig information om vilka material som använts vid behandling som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad (8 :3 SFS 2008:193) avgift Pris pris 50% 15%

199 Svar på återremiss av motion från Marie Morell (M) och Per Jameson (M) Inför mobilt team för vård till flyktingar (LiÖ ) Regionfullmäktigemötet den 7 oktober beslutade återremittera motionen Inför mobilt team för vård till flyktingar (LiÖ ) bland annat på grund av den oklarhet som uppstod i och med bruket av orden mobilt arbetssätt i ett interpellationssvar givet under samma regionfullmäktigemöte. I motionen yrkas att: Landstinget i Östergötland skapar förutsättningar för ett mobilt team som kan genomföra hälsoundersökningar och ge vård på, framförallt flytkingförläggningar En rimlig tolkning av detta är att det som efterfrågas är en permanent struktur som kan ge undersökningar och vård på plats. Bedömningen är att det som skulle krävas är utrustade fordon med där till kopplad ny personal motsvarande en kostnad av ca 5,1 miljoner kronor 1. I stället för att inrätta denna tämligen dyra permanenta struktur görs och har gjorts en rad andra insatser för att nå samma mål, nämligen bättre tillgång till hälsoundersökning och bättre hälsooch sjukvård för asylsökande. Från årsskiftet omfördelades medel för asylsjukvård till vårdcentralerna Valdemarsvik, Kolmården, Finspång, Åtvidaberg och Ödeshög och för 2016 inarbetas ersättningen för vårdval primärvård. På så sätt stärks möjligheten att möta det ökade behovet i och med fler asylsökande. Skrivningarna i överenskommelsen med Närsjukvården i väster(där FMC 2 ingår) har förändrats så att kravet på förbättrad tillgänglighet till hälsoundersökningar tydliggörs: Som patient ska jag som är asylsökande eller nyanländ i tidigt skede efter ankomst till länet erbjudas en hälsoundersökning vara införstådd med hälsoundersökningens syfte ges förutsättningar för att ta mig till hälsoundersökningen känna tilltro till att jag får den vård och information jag behöver oberoende av eventuella språkförbistringar Som en följd av det exceptionella läget vi befinner oss i införs ett tillfälligt mobilt arbetssätt. Detta innebär att tillfälliga lokaler upprättas i de kommuner där behovet är stort. Vårdcentralerna, framförallt i städerna, kommer att nyttjas, men det kan även handla om att hyra andra lokaler eller använda portabla baracker på landsbygden. Inventering av personal görs och utbildning genomförs för att klara den extra insatsen. För närvarande koncentreras arbetet till de större städerna där stora insatser görs med extra personal kvällar och på helger. Viljan från personalen att jobba extra har varit god och i skrivande stund jobbar ca 100 personer med att beta av kön av asylsökande som väntar på hälsoundersökning. 1 Personellt innebär motionärernas förslag 3 sjuksköterskor, 2 biomedicinska analytiker och 2 vårdadministratörer till en kostnad av ca 4,5 miljoner. Till det kommer lokaler, utrustning, fordon och bränsle för ca 0,7 miljoner. Summa ca 5,1 miljoner. Samhällskostnaden för de estimerade dryga 1000 hälsoundersökningarna skulle bli nära 5000 kr/styck. Eftersom regionen får bidrag från migrationsverket kommer kostnaden att bli lägre men fortfarande ligga nära 3 miljoner. 2 Flyktingmedicinskt centrum

200 För att stödja denna utveckling gjordes ett tillägg i Regelboken för vårdval primärvård: Leverantören skall i samråd med Flyktingmedicinskt centrum svara för att för att de lagstadgade hälsoundersökningarna riktade till asylsökande kan genomföras på vårdcentral eller annan lokal som är anpassad efter patienternas behov. Upplägget från FMC bygger på att vi befinner oss i en extraordinär och övergående situation. Skulle situationen kvarstå över tid behöver andra lösningar komma på plats. Det kan handla om ytterligare resurser till primärvården men även motionärernas förslag på en mer permanent struktur avseende mobilt team kan i det läget komma att aktualiseras. De satsningar som görs under hösten från FMC sida kommer att utvärderas och sedan kommer en ny bedömning att göras utifrån de erfarenheter och kunskaper som erhållits. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t a t t avslå motionen vad gäller införande av mobilt team för vård av flyktingar i övrigt anse motionen för besvarad

201 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige Svar på motion: Inför mobilt team för vård till flyktingar. LiÖ Nr 23 i handlingarna. 163 Regionstyrelsen 228/2015 Per Jameson (M) med flera med flera har den 24 november 2014 inkommit med motionen Inför mobilt team för vård till flyktingar. Landstingsfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Precis som motionärerna beskriver är det en högst angelägen fråga att se till att så många flyktingar som möjligt får en snabb tillgång till hälsoundersökningar. Det handlar om att hitta personer som behöver vård och om att förhindra smittspridning. En bra första kontakt med hälso- och sjukvården stärker också integrationen. Väntetiden, samt bristande kommunikation, påverkar också andra verksamheter exempelvis primärvård, skola och elevhälsa. Det innebär en osäkerhet kring hur de ska hantera en person som söker vård eller börjar skolan utan att personen först har varit på hälsoundersökning. Under 2014 genomfördes en behovsanalys Asylsökande och nyanlända. Behovsanalysen kom fram till att det var ett problem att inbokade personer inte kom till hälsoundersökningen. Det var även sena avbokningar vilket medförde att tider inte kunde utnyttjas i den omfattning som var önskvärd. Som skäl till detta angavs bland annat felaktiga adresser, svårigheter att ta sig till hälsoundersökningen, reskostnader, misstro mot syftet med hälsoundersökningen och att undersökningen är frivillig. Ett tänkbart sätt att möta de problem som framkom i behovsanalysen skulle kunna vara att införa ett mobilt team precis som motionärerna föreslår. Förslaget har dock en rad mer eller mindre allvarliga nackdelar. En handlar om att insatsen bara kan rikta sig till bosatta på tillfälliga boenden och det därmed uppstår en orättvisa mot de som har ordnat boende på annat sätt. Den största nackdelen är att lösningen är dyr och leder till ineffektiv användning av resurser. Personellt innebär motionärernas förslag 3 sjuksköterskor, 2 biomedicinska analytiker och 2 vårdadministratörer till en kostnad av ca 4,5 miljoner. Till det kommer lokaler, utrustning, fordon och bränsle för ca 0,7 miljoner. Summa ca 5,1 miljoner. Samhällskostnaden för de estimerade dryga 1000 hälsoundersökningarna skulle bli nära 5000 kr/styck. Eftersom regionen får bidrag från migrationsverket kommer kostnaden att bli lägre men fortfarande ligga nära 3 miljoner. Samtidigt behöver problemen med tillgängligheten till hälsoundersökningar lösas. Det handlar om att FMC(Flyktingmedicinskt centrum) måste få bättre tillgång till exempelvis lokaler, att kallelserna till hälsoundersökningar

202 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige utformas på så sätt att missförstånd elimineras och att mer flexibla lösningar kan hittas när det gäller att transporter till och från flyktingboenden. Mot bakgrund av detta har skrivningarna i överenskommelsen med Närsjukvården i väster(där FMC ingår) förändrats så att kravet på förbättrad tillgänglighet tydliggörs: Som patient ska jag som är asylsökande eller nyanländ i tidigt skede efter ankomst till länet erbjudas en hälsoundersökning1. vara införstådd med hälsoundersökningens syfte ges förutsättningar för att ta mig till hälsoundersökningen känna tilltro till att jag får den vård och information jag behöver oberoende av eventuella språkförbistringar För att tydliggöra vårdens ansvar för asylsökandes tillgång till hälsoundersökningar görs ett tillägg i Regelboken för vårdval primärvård: Leverantören skall i samråd med Flyktingmedicinskt centrum svara för att för att de lagstadgade hälsoundersökningarna riktade till asylsökande kan genomföras på vårdcentral eller annan lokal som är anpassad efter patienternas behov. Ovanstående åtgärder bedöms som tillräckliga för att tillgänglighetsproblemet avseende asylsökandes hälosundersökningar kraftigt ska förbättras. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen vad gäller införande av mobilt team för vård av flyktingar a t t i övrigt anse motionen för besvarad Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen vad gäller införande av mobilt team för vård av flyktingar a t t i övrigt anse motionen för besvarad. Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson

203 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige (Moderaterna) och Anders Eksmo (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: I det svar som givits till motionen visas inga kostnadsberäkningar för de alternativa åtgärder som föreslås vilket gör att merkostnadsberäkningen för det mobila teamet är ofullständig. Samtidigt konstateras att dagens system har stora brister och att många i målgruppen missas. Att i ett läge då många flyktingar missar denna första, viktiga kontakt med sjukvården hänvisa till att en mobil, uppsökande och mer effektiv verksamhet blir för dyr är ett olyckligt ställningstagande. Riskerna för bakslag i form av sämre hälsostatus och sämre integration är uppenbara och innebär i sig merkostnader för samhället. Regionfullmäktiges behandling av ärendet Yrkanden Per Jameson (M), Marie Morell (M), Ulla Ordell (M) och Torbjörn Andersson (V) yrkar att ärendet återremitteras. Yrkandet motiveras med följande: Återremiss yrkas på grund av skillnader i svar på motion (ärende 23) och följande interpellation om flyktingmottagande av Maria Almesåker (interpellation 8). Motionen besvaras med att ett mobilt team skulle bli för dyrt medan interpellationssvaret innehåller dels att många står i kö för hälsoundersökning (1543 personer) samt att "tillfälligt mobilt arbetssätt ska införas". Dessa skillnader i svar bör klargöras och svaret på motionen bör övervägas på nytt sett utifrån svaren samt nuläge i flyktingmottagande. Christoffer Bernsköld (S) och Richard Svensson (SD) yrkar avslag till Per Jameson med fleras återremissyrkande och bifall till regionstyrelsens förslag. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas Per Jameson med fleras återremissyrkande. Om återremissyrkandet avslås prövas därefter regionstyrelsens förslag. Propositionsordningen godkänns.

204 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige Ordföranden ställer Per Jameson med fleras återremissyrkande under prövning och finner att yrkandet avslås. Votering begärs. Denna voteringsproposition godkännes: Den som röstar för att bifalla Christoffer Bernsköld med fleras yrkande röstar ja. Den som röstar för att bifalla Per Jameson med fleras återremissyrkande. röstar nej. Vid omröstningen avges 65 ja-röster och 36 nej-röster. Platsnr. i LF Ledamöter Ja Nej Avstår Ej närv 1 Mats Johansson (S) 1 2 Kaisa Karro (S) 1 3 Christoffer Bernsköld (S) 1 4 Artturi Afflect (S) ersätter 1 Rebecca Hägg (S) 5 Conny Eriksson (S) ersätter 1 Hans Elf 6 Riitta Leiviskä Widlund (S) 1 7 Linus Emmoth (S) 1 8 Helene Andersson Molina (S) 1 9 Jörgen Oskarsson (S) 1 10 Christina Hasselrot (S) 1 11 Nicklas Andersson (S) 1 12 Britt Olauson (S) 1 13 Olle Vikmång (S) 1 14 Anna Larsson (S) 1 15 Martin Tollén (S) 1 16 Camilla Jonsson (S) ersätter 1 Lena Westerlund (S) 17 Per-Arne Larsson (S) 1

205 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige 18 Birgitta Larsson (S) 1 19 Sonnie Knutling (S) 1 20 Yvonné Gustafsson (S) ersätter 1 Madelaine Vilgren (S) 21 Jan Erik Persson (S) ersätter 1 Miko Månsson (S) 22 Ann-Charlotte Wiberg (S) 1 23 Jan Sundin (S) ersätter 1 Jangunnar Hjalmarson (S) 24 Efat Saiady (S) 1 25 Klas Corbelius (S) 1 26 Birgitta Wessman-Thyrsson (S) 1 27 Alma Basic (S) 1 28 Lisa Enquist (S) 1 29 Rainer Fredriksson (S) 1 30 Anna-Lena Svensson (S) 1 31 David Ergül (S) 1 32 Billy Gustafsson (S) 1 33 Mattias Ravander (S) 1 34 Börje Lindholm (S) ersätter 1 Elisabeth Edlund (S) 35 Peter Hermansson (S) 1 36 Hildegard Jarskog (MP) 1 37 Cecilia Bergfasth (MP) 1 38 Peter Nolinge (MP) 1 39 Margareta Fransson (MP) 1 40 Catarina Engström (MP) 1 41 Cvijeta Stojnic Karlsson (MP) 1 42 Pontus Wessman ersätter Bengt 1 Cete (MP) 43 Torbjörn Holmqvist (S) 1 44 Eva Hermansson (M) ersätter 1 Kerstin Nordenberg (M) 45 Maria Almesåker (M) 1 46 Julie Tran (C) 1

206 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige 47 Göran Gunnarsson (C) 1 48 Lena Berglert (C) ersätter Birgitta Gunnarsson (C) 49 Michael Cornell (C) Carola Andersson (C) 1 51 Kerstin Sjöberg (C) 1 52 Monika Broman (FP) 1 53 Britt-Marie Söderberg (FP) 1 54 Anita Jernberger (FP) 1 55 Jessica Holmqvist (V) 1 56 Franco Sincic (V) 1 57 Christer Nyström (FP) ersätter 1 Madelaine Pavlidis (FP) 58 Alexander Höglund (FP) 1 59 Malin Östh (V) 1 60 Torbjörn Andersson (V) ersätter 1 Emil Broberg (V) 61 Tobias Holmberg (V) ersätter 1 Draginja Femic (V) 62 Saga Janse Ferko (V) ersätter 1 Ricardo Olivares (V) 63 Elwira Wibeck (KD) ersätter 1 Anders Eksmo (KD) 64 Lena Käcker Johansson (KD) 1 65 Torgil Slatte (KD) 1 66 Nils-Ingvar Graan (KD) 1 67 Stefan Redéen (KD) 1 68 Per Larsson (KD) 1 69 Marie Morell (M) 1 70 Fredrik Sjöstrand (M) 1 71 Bo Lennhammar (M) 1 72 Eva Cox (M) 1 73 Claes Hallert (M) 1 74 Peder Drott (M) 1 75 Monika Gideskog (M) 1

207 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige 76 Jan Owe-Larsson (M) 1 77 Per Jameson (M) 1 78 Fredrik Lundell (M) 1 79 Lars-Erik Nilsson (M) 1 80 Torolf Nilzén (M) 1 81 Jörgen Olofsson (M) 1 82 Ulla Ordell (M) 1 83 Hanna Österman (M) 1 84 John Weinerhall (M) 1 85 Bertil Wahlbom (M) 1 86 Åke Svensson (M) 1 87 Gary Sparrborn (M) 1 88 Elisabeth Rignell (M) 1 89 Sonny Persson (SD) 1 90 Richard Svensson (SD) 1 91 Clara Aranda (SD) 1 92 Torgny Mauer (SD) ersätter Elin 1 Petersson (-) 93 Jenni Iwarsson (SD) 1 94 Bertil Jonsson (SD) 1 95 Christer Danielsson (SD) 1 ersätter Patrik Rubindahl (SD) 96 Christina Nilsson (SD) ersätter 1 Ingvar Våxmo (SD) 97 Joakim Pripp (SD) 1 98 Rolf Dahl (SD) 1 99 Ann-Cathrine Hjerdt (M) Reza Zarenoe (FP) Eva Andersson (S) 1 Summa: Ett ärende ska återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, enligt kommunallagens bestämmelser om minoritetsåteremiss.

208 Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige Regionfullmäktige BESLUTAR a t t återremittera ärendet till regionstyrelsen. Vid protokollet Peder Björn Justerat Eva Andersson Ordförande Reza Zarenoe Ann-Cathrine Hjerdt Rätt utdraget intygas /Maud Jonsson/

209

210

211 Svar på motion från Clara Aranda (SD) Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland (RS ) Motionären Clara Aranda (SD) föreslår i sin motion att Region Östergötland ska utreda möjligheten att erbjuda kvinnor mellan 23 och 65 år kostnadsfria HPV-tester för självtestning i hemmet. Motivet är bland annat att nå de kvinnor som i dag av olika skäl inte nås i screeningprogrammen. Varje år drabbas cirka 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. En tredjedel av de drabbade dör inom några år. Bland de cancerformer som drabbar yngre kvinnor är livmoderhalscancer den näst vanligaste. Den vanligaste anledningen till att man får livmoderhalscancer är att man genom sexuellt umgänge smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Det finns många olika typer av HPV, varav några få orsakar cancer. Cancer i livmoderhalsen utvecklas oftast långsamt under många år. Om man går på regelbundna cellprovskontroller kan elakartade cellförändringar upptäckas och tas bort i god tid. Därför är ett högt deltagande i regionens screeningsprogram med gynekologisk cellprovskontroll avgörande för att upptäcka fall av livmoderhalscancer i så god tid som möjligt. I Östergötland erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 50 år gynekologisk cellprovtagning vart tredje år. Kvinnor mellan 51 och 65 år kallas vart femte år. Idag finns inget vetenskapligt underlag i form av randomiserade studier för att värdera hemtest för HPV som primärscreening. 1 En svensk studie har dock visat att hemtest för HPV,som ett erbjudande till långvariga uteblivare (6-8 år) från ordinarie cervixcancerscreeningsprogram, kan vara till nytta. Förutsättningen är att det sker i ett redan välfungerade screeningsystem med inbyggda påminnelsefunktioner. Kostnadseffektiviteten är beroende på HPV-testets kostnad. 2 Ett nationellt vårdprogram håller under året (2015) på att utarbetats av Socialstyrelsen och det är rimligt att Region Östergötland avvaktar förändringar tills dessa riktlinjer är presenterade. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t avslå motionen 1 Screening för Livmoderhalscancer rekommendation och bedömningsunderlag Socialstyrelsen i juni S 18 2 Increasing participation in cervical sreening: offering a HPV self-test to long term not-attendees as part of RACOMIP,a Swedish randomized controlled trial. Broberg G1, Gyrd-Hansen D, Miao Jonasson J, Ryd ML, Holtenman M, Milsom, I, Strander B. Int J Cancer May 1;134(9): Doi: /ijc Epub 2013 Oct 31.

212

213 PROTOKOLLSUTDRAG Regionfullmäktige Peder Björn Anmälan av motion: Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland Clara Aranda (SD) RS Clara Aranda (SD) har den 18 maj 2015 inkommit med motionen Kostnadsfria HPV-tester i Region Östergötland. Regionfullmäktige BESLUTAR a t t överlämna motionen till regionstyrelsen för beredande av svar. Vid protokollet Peder Björn Justerat Eva Andersson Ordförande Anita Jernberger Ann-Cathrine Hjerdt Rätt utdraget intygas /Eliana Pettersson/

214 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 09 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 09 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med september. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport. Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 09 Regionstyrelsen 2015 (januari - september)

215 Delårsrapport 09 Regionstyrelsen 2015 Januari september Datum: Diarienummer: RS

216 Delårsrapport januari september Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 5 Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Tillgänglighet processperspektivet 2. Basfakta processperspektivet 3. Medarbetarperspektivet 4. Ekonomiperspektivet resultat per nämnd/enhet 5. Lönekostnadsutveckling 6. Kostnadsutveckling läkemedel 7. Intäkts- och kostnadsutveckling

217 Process Delårsrapport januari september Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015, är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, är i augusti 70 % vilket är 4 procentenheter högre än motsvarande månad föregående år. Tillgänglighet till behandling ligger 2 procentenheter högre än föregående år och uppgår nu till 65 %. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under tredje kvartalet 2015 klarade 21 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något förbättrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 71 %. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Under augusti fick sammantaget 50 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 67 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. 1

218 Process Medarbetare Ekonomi Delårsrapport januari september Produktion (ackumulerat) Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för öppenvård har ökat något samtidigt som den minskat för slutenvården jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Antal anställda i heltidsmått I augusti var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 433 heltidstjänster sedan december. En del av ökningen förklaras av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen (ca 60 anställda). Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat under årets första åtta månader med 48,8 % jämfört med samma period Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,2 % jämfört med motsvarande period föregående år (5,5 % justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Även kostnader för köp från bemanningsföretag fortsätter att öka. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total Index 2014: 2,75% uppräkning Index 2015: 2,8% uppräkning 2

219 Ekonomi Delårsrapport januari september Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktionen för egenproducerad vård inom Region Östergötland har utvecklats i förhållande till kostnader sedan början av Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en produktivitetsförsämring. Kostnaden per DRG-poäng i september beräknat på de senaste tolv månaderna uppgick till kronor/drg-poäng. Region Östergötlands samlade resultat Regionens samlade resultat till och med september är 476 miljoner kronor. Det positiva ekonomiska resultatet beror på erhållna engångsersättningar och inte använda reserveringar. Avkastningen på placerade medel är lägre än 2014 och i september var värdeförändringen minus 93 miljoner kronor. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna Budget Helårsbedömning 08 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 3

220 Delårsrapport januari september Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter september ett resultat på minus 183 miljoner kronor, (minus 106 miljoner kronor 2014). Helårsbedömningen efter augusti för de sjukvårdande enheterna var minus 269 miljoner kronor. Bedömningen är oförändrad efter september. Flera planerade åtgärder har inte kunnat realiseras eller får effekt först Samtidigt arbetar enheterna med nya åtgärder och handlingsplaner. Ett regionövergripande åtgärdsprogram har tagits fram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med ett långsiktigt ansvarstagande Budget Helårsbedömning 08 Trend baserad på års resultat Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 4

221 Delårsrapport januari september Processperspektivet Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I september nås målet för följsamhet till klädregler, men inte målet för hygienregler. Aktuella resultat i september är 97 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer september

222 Delårsrapport januari september Effektiv hälso- och sjukvård Tillgänglighet Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen avseende andel som varit på besök inom 60 dagar de senaste fyra månaderna, fram till augusti. Tillgänglighet per centrum (Faktiska väntetider) Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärden för behandlingar är 80 procent. Produktionsenheternas sammantagna resultat når inte upp till målen, vilket framgår av ovanstående tabell. I regionens totala tillgänglighetsresultat inkluderas även resultatet för privata aktörer och flera verksamheter än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. I augusti genomgick 70 procent av patienterna i regionens verksamheter och hos de privata aktörerna sitt första besök inom 60 dagar patienter väntade längre. Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) 6

223 Delårsrapport januari september Motsvarande under augusti fick 65 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar och 812 patienter väntade längre. Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (första läkarbesök eller första behandlingstillfälle) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt nationell uppföljning. I den nationella uppföljningen där också vuxenpsykiatri ingår i regionens resultat är tillgängligheten 72 procent för besök och 65 procent för behandlingar. Detta presenteras under staplarna i ovanstående diagram. (I bilaga 1 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för öppenvård har ökat något samtidigt som den minskat för slutenvården jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. 7

224 Delårsrapport januari september Optimal beläggning av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter samt beläggningsgraden, totalt och för akutvårdsflödet. Den ljusblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under Den ökande trenden bröts dock månadskiftet mars/april men utlokaliseringarna ökar därefter återigen. I augusti utlokaliserades 538 vårddygn totalt på US och ViN. Utfallet är mer än fem gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar har succesivt minskat under 2015 och utgör under augusti endast 1 procent av det totala antalet utlokaliserade vårddygn. Vårddygn utlokaliserade patienter Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Riktvärdet för akutvårdsflödet är 95 procent. Beläggningsgraden för akutvårdsflödet uppgår i augusti för Lasarettet i Motala till 90 procent, Universitetsjukhuset 96 procent och för Vrinnevisjukhuset till 91 procent. Riktvärdet för den totala beläggningsgraden är 90 procent. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus var i augusti 91 procent. Beläggningsgrad akutvårdsflödet (US, VIN, LIM) och totalt 8

225 Delårsrapport januari september Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Målet är att återinläggningarna inte ska uppgå till mer än 15 procent av det totala antalet vårdtillfällen för patienter över 65 år. Under september 2015 nås målet och återinläggningarna utgör 15 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend men varierar mellan ca vårddagar. I september var antalet vårdagar för gruppen dagar. 9

226 Delårsrapport januari september Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I juli var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 433 heltidstjänster. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. Trots att antalet sjuksköterskor ökat har sjukvårdsorganisationen, under längre tid, upplevt en brist på sjuksköterskor. Detta har delvis kompenserats genom ökningen av antalet undersköterskor, vilket i nedanstående statistik redovisas under kategorin övrig vårdpersonal. Även antalet läkare har ökat i Regionen bland annat i och med ökningen av antalet AT-läkare och extrasatsningen på ST-läkare inom primärvåden, i syfte att säkra Regionens framtida kompetensförsörjning. I och med verksamhetsövergång av Regionförbundet Östsam ökades antalet administrativ personal med cirka 60 medarbetare vid årsskiftet. Förändringar i olika yrkesgrupper I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Den största ökningen som redovisas avser Centrum för medicinteknik och IT med 118 personer sedan årsskiftet. Ökningen beror till stor del på att produktionsenheten tog över Regionens medicintekniska verksamhet från Diagnostikcentrum vid årsskiftet, vilket i sin tur har lett till att Diagnostikcentrums antal anställda har minskat. Samtidigt som antalet anställda totalt sett har ökat i Regionens organisation, förekommer fortsatt bemanningsobalans och som konsekvens fortsätter anlitandet av bemanningsföretag att öka. Ökningen under årets nio första månader har varit 48,8 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Ökningen motsvarar tkr. 10

227 Delårsrapport januari september Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under september till 5,0 procent vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående månad. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. 11

228 Delårsrapport januari september Ekonomiperspektivet Region Östergötlands totala resultat till och med september är 476 miljoner kronor. Det finansiella nettot är 55 miljoner kronor, vilket är lägre än budget. Det positiva resultatet beror på erhållna engångsersättningar och hittills inte använda reserverade medel. Utfall jan-sep 2015 Utfall jan-sep 2014 Helårsbedömning Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till 11 miljoner kronor. Det är 136 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter september är underskottet 183 miljoner kronor. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden samt trafik och samhällsplaneringsnämnden bidrar positivt till resultatet. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen 12

229 Delårsrapport januari september Obalans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Helårsbedömningen efter augusti är minus 217 miljoner kronor och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med ett långsiktigt ansvarstagande har fattats av regionstyrelsen. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter september ett resultat på minus 183 miljoner kronor, att jämföra med minus 106 miljoner kronor motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 170 miljoner kronor. Vårens negativa utveckling fortsätter och indikerar utifrån trend ett årsresultat på minus 295 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med helårsbedömningen efter augusti. De sjukvårdande enheternas bedömning är oförändrad jämfört med augusti. Helårsbedömningen var då minus 269 miljoner kronor. Resultat, sjukvårdande enheter (Mkr) Budget Helårsbedömning 08 Trend baserad på års resultat Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig. Berörda produktionsenheter har sedan maj månad arbetat med olika åtgärder för att åstadkomma ett resultat i nivå med godkänd budget. Av delårsrapporterna efter augusti framgick att flera åtgärder inte har kunnat realiseras eller får effekt först Samtidigt har ekonomin förvärrats av nytillkomna kostnader, främst kopplat till rekryteringsproblem av sjuksköterskor till dygnet runt verksamhet. Sjuksköterskebristen har medfört kostsamma åtgärder som fler hyrsjuksköterskor, tillägg och stängda vårdplatser. Ett regionövergripande åtgärdsprogram har tagits fram för att bromsa kostnadsutvecklingen men med långsiktigt ansvarstagande. De sjukvårdande enheterna fortsätter sitt arbete med handlingsplaner och att vidta nya åtgärder för att få en ekonomi i balans. 13

230 Delårsrapport januari september Nedan följer en presentation för några utvalda produktionsenheter: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 56 miljoner kronor. Trots att den negativa trenden ser ut att ha vänt bedömer produktionsenheten att resultat för 2015 blir minus 100 miljoner kronor, vilket motsvarar fastställd budget. Produktionen fortsätter att öka, vilket leder till att kostnaderna ökar för medicinsk service och material samt cancerläkemedel. Även kostnader för köpt vård och köpta hyrläkare ökar. Sinnescentrums resultat uppgår till minus 47 miljoner kronor. Försämringen jämfört med utfallet efter augusti förklaras i huvudsak av vikande intäkter. Kostnaderna har i stort sett fallit ut enligt budget. Produktionsenheten räknar med att intäkterna vid årets slut är i nivå med budget, varmed helårsbedömningen efter augusti på minus 60 miljoner fortfarande gäller. En försämring med 35 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Som framkom i delårsrapport 08 förklaras det sämre helårsresultatet av att planerade åtgärder delvis inte varit möjliga att genomföra, att effekten av åtgärder förskjutits i tid eller uteblivit och att ekonomin i övrigt utvecklats negativt. Produktionsenheten har tagit fram nya åtgärder för att få effekt på kort och lång sikt. Samtidigt är flera av åtgärderna i den ursprungliga handlingsplanen fortfarande aktuella men behöver bearbetas ytterligare för att ge önskad effekt. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 39 miljoner kronor. Resultatet efter september förklaras bland annat av en svår vårdplatssituation. Ökade kostnader för köpt vård och material samt lägre regionintäkter i kombination med högre tillgänglighetsviten bidrar även till underskottet. I helårsbedömningen efter augusti angav produktionsenheten ett helårsresultat på minus 48 miljoner kronor, vilket var en försämring med 40 miljoner kronor i jämförelse med godkänd budget. Underskottet förklaras med att patientvolymer och patientflöden är fortsatt stora, samtidigt som centrumet inte kunnat lösa kompetensförsörjningen, vilket påverkar vårdplatserna och tillgängligheten. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 27 miljoner kronor. Resultatet förklaras främst av bemanningsproblem med fortsatt hög kostnad för hyrpersonal. Antalet dagar för utskrivningsklara patienter har också ökat. Helårsbedömningen efter augusti var minus 30 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Efter september har bilden inte förändrats utan produktionsenheten tror sig inte kunna få ett resultat i nivå med fastställd budget. Produktionsenheten arbetar utifrån fastställd handlingsplan, men på grund av bland annat fortsatt hög kostnad för hyrpersonal och stort antal utskrivna patienter får inte handlingsplanen full ekonomisk effekt under Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 17 miljoner kronor. Produktionsenheten håller fast vid helårsbedömningen som gjordes efter augusti och förväntar sig att ett fortsatt åtgärdsarbetearbete ska ge ett resultat motsvarande minus 17 miljoner kronor för 2015, vilket är en förbättring med 5 miljoner kronor i förhållande till godkänd budget. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 7 miljon kronor. En förklaring till det negativa resultatet är dyra bemanningslösningar. Det sker dock kontinuerlig dialog med de kliniker som har hyrpersonal för att säkerställa att avvecklingsplanen följs. Vårdplatsbristen är fortfarande stor och medför ökad belastning och ökade kostnader för framförallt akutklinikerna. Helårsbedömningen efter augusti var minus 15 miljoner kronor, vilket inte är i linje med fastställd budget. Från och med maj månad har ett kostnadsreduceringskrav lagts på alla verksamheter exklusive primärvård, motsvarande 1,5 procent av kostnadsläget

231 Delårsrapport januari september Inom primärvården har motsvarande krav om 1 procents kostnadsreducering funnits sedan årsskiftet. Handlingsplaner som bifogades flera vårdcentralers budget signalerade ett behov av åtgärder som skulle påverka tillgängligheten. Dessa åtgärder har inte kunnat genomföras fullt ut utan väl motiverade ersättningsrekryteringar har skett. Utöver ovanstående åtgärder fortsätter närsjukvården med att genomföra nuvarande och nya handlingsplaner. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 136 miljoner kronor efter september. Områdena privata vårdgivare, närsjukvård, länssjukvård samt sjukresor redovisar störst överskott. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte har mätts och utbetalats samt att kostnader för sjukresor har minskat. Helårsbedömingen efter augusti visar ett överskott på 25 miljoner kronor. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 17 miljoner kronor efter september och förklars av ett överskott för område kollektivtrafik på 17 miljoner kronor. Det positiva resultatet inom området kollektivtrafik förklaras av ett bättre resultat än budgeterat vad gäller överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Det förbättrade resultatet går att hänföra till lägre trafikkostnader och lägre verksamhetskostnader; lägre produktion, gynnsamt ränteläge och ökad försäljning via webbutik är exempel på faktorer som resulterat i lägre kostnader. Nämnden förväntas generera ett överskott på 17 miljoner kronor vid årets slut. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämndens resultat är 5 miljoner kronor efter september. Resultatet förklaras av flera faktorer. Dels genom att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut och dels på grund av att kulturområdet haft lägre kostnader för projektmedel och arrangörsstöd. Periodens kostnad för tilläggssatsningen på scenkonstbolaget ingår i resultatet. Nämnden förväntas generera ett nollresultat vid årets slut. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutveckling i stort. Lönekostnadsutvecklingen till och med september är 6,2 procent, jämfört med samma period föregående år. Om hänsyn tas till att Östsam, med sina 60 medarbetare, från och med 1 januari blev en del av Region Östergötland är lönekostnadsökningen 5,5 procent. I helårsbedömningen efter augusti beräknas lönekostnaden för helåret öka med 5,8 procent. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 2,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet anställda (utryckt i antal heltidstjänster) har ökat med 433 medarbetare (varav cirka 60 medarbetare är från Regionförbundet Östsam). Samtidigt har övertiduttaget ökat. Resterande ökning på 2,6 procentenheter är till största delen en priseffekt (lönerevision och löneglidning). 15

232 Delårsrapport januari september Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Utöver personalkostnadsökningen ses en allt större ökning av kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet). Ökningen fram till och med september är 49 procent jämfört med samma period förra året (utan hänsyn till administrativa tjänster). Det motsvarar en ökning med 29 miljoner kronor. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, cirka 10 procent. Utfallet till och med september visar en kostnadsökning med 6,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 1,6 procent. Kostnadsökningen är något högre än den bedömning som gjordes för helåret efter augusti. Utfall Utfall Helårs- Utfall jämförelse jämförelse bedömning 08 jämförelse Kostnadsutveckling jan-sep 2015 jan-sep 2014 jämförelse 2014 med 2013 jan-sep 2014 jan-sep med 2014 Läkemedelsutveckling recept 0,3% -0,7% -0,5% 0,9% * allmänläkemedel -1,1% -3,7% -2,0% -3,7% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 16,8% 15,4% 17,0% 19,3% Läkemedelskostnad - totalt 6,0% 4,4% 5,7% 6,7% Läkemedelsstatsbidraget 3,2% I RÖ en volymökning med 1,6 procent och i riket en volymökning med 1,2 procent. Merparten av kostnadsökningen förklaras av att allt fler patienter får de nya preparat som revolutionerat behandlingen av hepatit C, se diagram nedan. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. Exkluderas kostnaden för nya hepatit C läkemedel är kostnadsökningen 2,0 procent, vilket är i paritet med fastställt målvärde. 16

233 Delårsrapport januari september Mkr Kostnadsutveckling - nya hepatit C läkemedel (ackumulerat) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedel ingår utöver ordinarie bidrag en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Ersättningen motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden. Inkluderas denna ersättning för hepatit C i statsbidraget innebär 2015 års bidrag en ökning med 1,2 procent jämfört med faktiskt utbetalt statsbidrag för år Nettokostnadsutvecklingen är 6,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 6,8 procent. I helårsbedömningen efter augusti förväntas nettokostnadsutvecklingen för helåret bli 6,4 procent rensat för jämförelsestörande poster. Nettokostnadsutvecklingen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast förväntas öka med 5,4 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är regionens nettokostnadsutveckling inte hållbar över tid. En jämförelse med övriga landsting/regioner visar att region Östergötlands nettokostnad även i år ökar mer än för riket som helhet. Den höga nettokostnadsutvecklingen i regionen förklaras främst av ökade kostnader för löner, läkemedel och köpta bemanningstjänster. De regiongemensamma posterna svarar för 465 miljoner kronor av resultatet, vilket är betydligt bättre än budget. Regiongemensamma poster Utfall Budget Differens jan - sep 2015 jan - sep 2015 utfall jämfört budget jan - sep Helårsbedömn 08 Budget Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse

234 Delårsrapport januari september Det finansiella nettot har skiftat under året och minskade ytterligare under september med 93 miljoner kronor jämfört med augusti och ligger nu under det budgeterade värdet med 123 miljoner kronor. Avkastningen på placerade medel var mycket positiv under perioden januari och februari då den ökade med 4,1 procent. Den kraftiga uppgången avtog därefter och sammantaget har ökningen varit 1,0 procent till och med september. Oron på den finansiella marknaden kvarstår och bedömningen är att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 237 miljoner kronor. Utveckling finansnetto, ackumulerat (Mkr) 600 Utfall finansnetto 2014 Utfall finansnetto 2015 Budget Helårsbedömning Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Skatter och generella statsbidrag avviker med 33 miljoner kronor mot budget. I avvikelsen ingår en engångsutbetalning med 35 miljoner kronor som kompensation för ökade läkemedelskostnader år 2014 kopplat till hepatit C- läkemedel. Beloppen är justerade utifrån SKL:s senaste skatteprognos där slutavräkningen för 2014 års skatt är något lägre än tidigare prognoser. Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 247 miljoner kronor mot budget och framgår av tabellen nedan. Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Differens Utfall/budget jan-sep Statsbidrag specialdestinerade 26 Regiongemensamt - inbetalt och nyttjat 28 Fastighetskostnader inkl reserveringar 60 Återföring netto från RS (FoUU, BI mm) 35 Övrigt (reserveringar och koncernbidrag) 98 Summa

235 Delårsrapport januari september Specialdestinerade statsbidrag är 26 miljoner kronor bättre än budget. Det är framförallt nya statsbidrag för cancervård, glasögon och kvinnors hälsa som bidrar till detta. Regiongemensamt (regiongemensamt påslag som finansieras av produktionsenheterna) är 28 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror såväl på att inbetalningen från produktionsenheterna är högre än beräknat som att planerade aktiviteter ännu inte påbörjats. Återbetalade medel från regionstyrelsen och regionbidrag som ännu inte nyttjats, uppgår till 35 miljoner kronor. Fastighetskostnader och reserveringar avviker positivt då reserverade medel ännu inte använts. I helårsbedömningen efter augusti förväntas de regiongemensamma posterna uppgå till 502 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor högre än budget. Under posten övrigt finns en mängd olika poster. Större positiva poster är återbetalningarna från AFA försäkring på 28 miljoner kronor och återbetalning av medlemsbidrag från Regionförbundet Östsam efter avveckling samt försäljning av Hjälpmedelscentrum på 58 miljoner kronor. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättningar för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Avsättningar för framtiden Regionens ekonomiska resultat för perioden januari till september 2015 i förhållande till skatter och generella statsbidrag är 5,4 procent, vilket är högre än det budgeterade målvärdet på 2,0 procent. I delårsrapport 08 bedöms regionens resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag för helåret uppgå till 2,4 procent. Oron på den finansiella marknaden gör utfallet för helåret osäkert. Om värdeökningen av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet efter september 4,8 procent. Regionens långsiktiga mål är 0,5 procent. Kostnadseffektiv verksamhet Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med september 2014 har produktiviteten minskat med 3,3 procent. Kostnaden per DRGpoäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. I sammanfattningen visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet/sjukvårdsproduktion mätt i DRG. 19

236 Delårsrapport januari september Kostnad per DRG-poäng 20

237 Delårsrapport januari september Resultat- och balansräkning Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Helårsbedöm- Godkänd budget Bokslut Jan-sep 2015 Jan-sep 2014 ning 08/ RÖ RÖ RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter 1) Finansiella kostnader 2) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Helårsbedöm- Godkänd budget Bokslut Balansräkning (mkr) ning 08/ RÖ RÖ RÖ RÖ RÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 3,5% 0,5% 2,1% -0,1% 0,3% 1) i posten ingår försäljningsvinst Hjälpmedelscentrum AB med: ) i posten ingår pensionskostnader med: Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftena under året som efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. 21

238 Delårsrapport januari september Bilaga 1 Tillgänglighet processperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

239 Delårsrapport januari september Bilaga 2 Basfakta processperspektivet 1

240 Delårsrapport januari september Bilaga 3 Medarbetarperspektivet 1

241 Delårsrapport januari september Bilaga 4 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-sep 2015 Resultat jan-sep 2014 Helårsbedömning Helårsbedömning Godkänd budget 2015 Resultat bokslut 2014 HB08 Eget kapital Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 135,8 106,1 25,0 0,0 0,0 19,8 25,0 0,0 Regionstyrelsen 1,8 4,9-2,0-3,0 0,0 1,7 3,4 5,4 Regionutvecklingsnämnden 5,2-0,0 0,0 0,0-0,0 - Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 17,3 90,6 17,0 0,0 0,0 105,5 17,0 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -6,8-0,3-15,0 0,0 0,0-21,6-27,4-12,4 Närsjukvården i östra Östergötland -26,6-21,5-30,0-15,0-15,0-41,0-78,3-48,3 Närsjukvården i västra Östergötland 7,9 3,4 0,0 0,0 0,0-9,3-11,9-11,9 Närsjukvården i Finspång 0,6 2,7 1,1 0,8 0,0-0,3 13,0 11,9 Hjärt- och Medicincentrum -39,1 3,9-47,7-8,0-8,0-10,0-39,6 8,1 Barn- och kvinnocentrum 2,2 12,2 0,0 0,0 0,0 1,0 26,4 26,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -56,1-52,9-100,0-100,0-100,0-81,1-154,0-54,0 Sinnescentrum -47,8-43,9-60,0-25,0-25,0-74,2-104,6-44,6 Diagnostikcentrum -17,3-9,1-16,9-21,9-22,0-16,0-45,0-28,1 Summa sjukvård -183,0-105,5-268,5-169,1-170,0-252,5-421,4-152,9 Tandvård Folktandvården 13,1 16,9 10,3 10,3 10,3 14,0 38,3 28,0 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1,0 3,0 0,2 0,0 0,0 0,6 7,0 6,8 Naturbruksgymnasiet 1,7 1,1 1,6 3,0 3,0-0,3-0,1-1,7 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -3,1 2,6-4,6-2,5 0,0-1,6-0,1 4,5 FM centrum 4,2 20,5 0,0 0,0 0,0 8,8 5,0 5,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 0,5 1,2 2,6 1,0 0,0 2,0 7,1 4,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 7,8 0,1 0,0 0,0 0,0-1,6 2,2 2,2 Upphandlingscentrum 1,4 0,4 0,8 0,0 0,0-0,4 0,8 0,0 Resurscentrum 7,2 4,8 0,9 0,0 0,0 2,4 6,9 6,0 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten 10,9 146,7-216,7-160,3-156,7-101,6-308,9-92,2 Finansförvaltningen 464,6 825,2 501,7 395,3 391, ,0 634,2 132,5 Summa Region Östergötland 475,5 971,9 285,0 235,0 235,0 936,4 325,3 40,3 1

242 Delårsrapport januari september Bilaga 5 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom september 2015 jämfört samma period föregående år Ack tom augusti 2015 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Regionstyrelsen 1) 34,2% 34,0% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång 2,3% 2,9% Närsjukvården i centrala Östergötland 4,3% 4,2% Närsjukvården i östra Östergötland 5,0% 4,5% Närsjukvården i västra Östergötland 4,8% 4,8% Hjärt- och medicincentrum 7,0% 7,0% Barn- och kvinnocentrum 8,0% 7,9% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 6,8% 6,9% Sinnescentrum 3,9% 4,0% Diagnostikcentrum 2) -6,1% -5,9% Tandvård Folktandvården 4,8% 5,0% Utbildning Lunnevads folkhögskola 6,9% 6,4% Naturbruksgymnasiet 2,6% 2,2% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 7,7% 9,3% FM centrum 16,4% 17,5% Centrum för medicinsk teknik och IT 2) 55,2% 55,7% Centrum för hälso- och vårdutveckling 14,8% 14,8% Upphandlingscentrum -3,8% -5,1% Resurscentrum 1) 15,0% 15,2% 1) Har tagit över verksamhet från Östsam. 2) Verksamhet har flyttats från Diagnostikcentrum till Centrum för medicinsk teknik och IT. 1

243 Delårsrapport januari september Bilaga 6 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom sep 2015 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom sep 2015 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom sep 2015 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång 2,2% 1,0% 2,2% Närsjukvården i centrala Östergötland 2,5% -27,5% -2,8% Närsjukvården i östra Östergötland 2,2% 7,2% 3,1% Närsjukvården i västra Östergötland 2,1% -7,2% 0,9% Hjärt- och medicincentrum 7,1% 0,9% 4,3% Barn- och kvinnocentrum 11,3% -3,7% 4,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 19,3% 7,4% 11,0% Sinnescentrum 3,5% 5,9% 5,3% 1

244 Delårsrapport januari september Bilaga 7 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Utfall Helårsbedömning 08 Utfall jämförelse jämförelse Jämförelse jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - sep 2015 jan - sep med Bokslut 2014 jan - sep 2014 jan - sep 2013 utfall 2014 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 6,6% 3,7% 6,3% 4,1% Exkl jämförelsestörande (Östsam och AFA, 2015) 6,8% * 6,4% 5,4% Skatter och generella statsbidrag 1) 4,2% 2,9% 4,3% 2,8% Exkl skatteväxling (hemsjukvård och regionalt uppdrag) 4,0% * 3,8% 5,1% Lönekostnadsutveckling 6,2% 3,6% 5,8% 3,5% Exkl Östsam 5,5% * 5,2% * 1) Den låga ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling mellan kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts