FoU. Special BILAGA TILL GRODDEN NR Vår fantastiska spannmål. Små kärnor med stora möjligheter

Transkript

1 FoU BILAGA TILL GRODDEN NR Special Vår fantastiska spannmål Små kärnor med stora möjligheter

2 Lantmännen har bidragit med många innovativa och nydanande produkter. Produktutveckling och forskning är ett kontinuerligt arbete som ständigt pågår. Här är ett litet axplock av produkter som alla är resultat av utvecklingsarbetet på Lantmännen. Salovum Spraytorkat äggulepulver med protein AF från AS-Faktor. Utvecklades i början av 2000-talet och används framför allt som medicin mot svår diarré vid tarmsjukdomar som Crohns sjukdom. Säljs via apotek. Just nu pågår studier för att få vetenskapliga belägg för effekten hos Salovum. FoU FORSKNING OCH UTVECKLING I LANTMÄNNEN Med örat Vi som varit med några år i arbetslivet vet att det ständigt förändras, och visst går det väl snabbare nuförtiden? Det känns som det var ett lugnare tempo förr men det kan ju hänga ihop med att vi med säkerhet var yngre då och förmodligen mer förändringsbenägna! Det fanns för några tiotal år sedan ett antal starkt dominerande företag på den svenska marknaden som försörjde oss med produkter och som en effekt av detta gjorde stabila vinster. Vad vi sedan den tiden blivit varse med accelererande tydlighet är vi inte är ensamma på marknaden. All konkurrensutsatt verksamhet kräver anpassning och utveckling, annars blir vi överkörda utan att någon tutar först! FÖRÄNDRING PARERAS MED FÖRÄNDRING En del i förändringsarbetet är ett ha en nära relation till sina kunder och förstå deras förutsättningar och behov och att utifrån detta produktutveckla och förbättra tjänsteutbudet. Det kan röra sig om små förändringar som förbättrar kundens och därigenom vår konkurrenskraft. En stor del av Lantmännens FoU-verksamhet fokuserar på detta såväl vår internationella verksamhet som våra nationella affärer. Ett exempel är Lantmännen Unibake, de utvecklar ständigt nya brödprodukter som ska ge ett mervärde för de som äter Max hamburgare eller njuter av Hiltons berömda frukostbuffé. Ett annat är affärerna under varumärkena Kronfågel och Danpo nya produkter utvecklas för att öka bekvämligheten och matupplevelsen att konsumera kycklingprodukter. Ett tredje bra exempel är den framgångsrika avancerade utveckling som sker inom Lantmännen Lantbruk för att ständigt förbättra våra spannmålssorter till att prestera bättre och ge ett större värde för lantbrukaren och för oss i våra gemensamma affärer. Större förändringar i vårt sätt att vara eller konsumera produkter beror ofta på nya upptäckter, uppfinningar eller tekniksprång. Dessa hopp är ofta beroende på en ny idé eller en kraftigt förändrad förutsättning på marknaden. Det kan gälla helt ny teknik inom IT som påverkar vår processtyrning eller marknadsföring. Det kan också gälla produktutveckling som radikalt förenklar hanteringen för en lantbrukare eller ger en konsument möjlighet att förbättra sin hälsostatus genom att äta rätt produkter. Ett exempel på en kraftig förändring på marknaden är förutsättningarna för Lantmännen Agroetanol som delvis styrs av politiska beslut. Dessa är inte alltid är så långsiktiga som återbetalningarna på investeringarna skulle önska. Men effektiviteten i etanolprocessen är på plats och nu jobbar Agroetanol med att utveckla nya sätt att ta vara på andra komponenter i spannmålet, som protein och fiber. Forskning och utveckling måste vara både behovsstyrd och idébaserad. Den måste vara både kortsiktig och långsiktig. De ständiga förbättringarna säkras genom behovsstyrd utveckling och teknologispången genom strategisk forskning. Lantmännen satsar på båda! mats larsson FoU-direktör, Lantmännen peter annas Utvecklingschef, Lantmännen Lantbruk...OCH BLICKEN MOT FRAMTIDEN 300 miljoner satsas årligen på forskning och utveckling inom Lantmännen. Det omfattar allt från utveckling av nya produkter som foder och livsmedel till grundforskning på universitet och högskolor. Bland de gemensamma funktionerna i Lantmännen finns den centrala forsknings- och utvecklingsavdelningen som leds av Mats Larsson. Vad gör de på den avdelningen egentligen? Vi brukar formulera vårt mål så här: vi ska säkerställa att det finns en interaktion mellan ägarnas intressen och våra affärer på en långsiktig och vetenskaplig plattform. I praktiken betyder det att vårt uppdrag är att organisera, starta och koordinera forskningsprojekt som ger värden genom hela kedjan, förklarar Mats. Central FoU har tre huvuduppdrag: latt leda Lantmännens forskningsstiftelse latt hitta extern finansiering för möjliga forskningsprojekt latt definiera de områden som ska prioriteras för forskning, givetvis i samarbete med de olika affärsområdena. 3NIVÅER AV FORSKNING Ute i de olika affärsverksamheterna finns process- och produktutvecklingen. Där finns de största resurserna och flest personer. Runt 200 personer är involverade i utvecklingsarbete runtom i Lantmännenkoncernen och största delen av de 300 miljoner som satsas på FoU i Lantmännen går just till den rena produktutvecklingen. Hur arbetet är upplagt är olika från division till division. Mellanskiktet är de divisionsgemensamma resurserna. Här finns personer som koordinerar olika projekt. Den sista nivån är den koncerngemensamma, centrala FoU-enheten, med en budget på 14 miljoner samt ytterligare 15 miljoner som är anslag till Lantmännens forskningsstiftelse. Text: HELENA HOLMKRANTZ Mats Larsson, chef för Lantmännen FoU. Lantmännens forskningsstiftelse har bildats genom sammanslagning av de tre äldre stiftelserna (VL-, SL- och Cerealiastiftelsen). Stiftelsen finansierar olika forskningsprojekt, som alla har det gemensamt att de äger rum inom något område som anknyter till Lantmännens verksamhet. Stiftelserna startades en gång i tiden på ägarnas initiativ eftersom man ville se långsiktighet i Lantmännens affärer. Vi säkrar den långsiktigheten genom att hantera anslag genom stiftelsen, påpekar Ingmar Börjesson, som är avgående forskningschef på avdelningen. Han ersätts av Helena Fredriksson, som redan arbetar på avdelningen. Vi ska vara en sammanhållande länk mellan olika instanser och vi har ett speciellt uppdrag att hålla kontakten med forskningsvärlden, något som divisionerna inte har samma möjlighet till, säger Ingmar och förtydligar: Vi ska också vara en tydlig ingång om en forskare har en god idé. De ska veta vem man kan kontakta och vi ska veta vem vi kan kontakta vidare. 15 miljoner avsätts årligen från Lantmännen till stiftelsen, men FoU-enhe- 2 Grodden Special 2012

3 AXA Havreflakes En ny processteknik och intensivt utvecklingsarbete ligger bakom den första havreflingan i butikshyllorna. AXA Havreflakes lanserades i början av året och är en krispig flinga, gjord av nordisk havre som mättar samt ger bra energi. Här tar man vara på havrens många goda egenskaper. Den innehåller fullkorn och fiber och är dessutom en viktig källa till vitaminer, mineraler och protein. Havre har dessutom ett högre innehåll av protein, fiber, järn och zink än vete, majs och ris. AXA func* supermüsli En müsli som är nyttigare än de flesta på marknaden lanserades av Lantmännen Cerealia förra året. Den har optimal näringssammansättning (baserat på nordiska näringsrekommendationer), den innehåller dubbelt så mycket protein och har dessutom lägre kolhydrathalt än andra produkter på marknaden. Müslin riktar sig till den som vill äta nyttigt och vill satsa på en långsiktigt sund livsstil. mot jorden... Ingmar Börjesson, Lantmännen FoU. ten ska också arbeta med att hitta möjligheter att växla upp medlen till forskning i koncernen genom att hitta externa medel. Beredningsgrupper Att definiera rätt forskningsområden är en grannlaga uppgift som framför allt sköts av tre beredningsgrupper: Lantbruk och Maskin, Energi och gröna material samt Livsmedel och förpackningar. Sammansättningen i de tre beredningsgrupperna är tänkt att ge så bra bredd som möjligt, därför finns det i varje grupp representanter för ägarna, för tjänstemän i de olika divisionerna och dessutom externa forskare. Mycket av det arbete som sker i beredningsgrupperna handlar om att formulera det som divisionerna föreslagit i form av forskningsprojekt. Den grundläggande uppgiften i beredningsgrupperna är att hitta rätt forskningsprojekt. Det ska vara projekt som kan tillfredsställa och stödja de befintliga affärerna, men projekten ska också kunna ge upphov till nya affärer, förklarar Mats. Ibland dyker det upp idéer som inte riktigt passar in i någon av de befintliga affärsverksamheterna: Vi måste vara beredda på att hantera idéer som inte passar in i den ordinarie strukturen, hitta nya vägar för att förverkliga och göra affärer av goda idéer. Ta till exempel Bioagri och AS- Faktor, det är två bolag med innovationer som inte riktigt passar in, men genom att ta vara på idéerna trots att de låg lite utanför ramen har vi fått två framåtriktade affärer, konstaterar Mats och fortsätter: Det är ju så att de affärsdrivande enheterna av nödvändighet måste ägna sig åt att utveckla sina affärer så att de tillfredsställer kundernas krav. Vi kan komplettera genom att komma med idéer som skapar nya behov hos kunderna idédriven FoU. Att forskningen är viktig för Lantmännen som helhet råder det knappast något tvivel om. Vi ska komma ihåg att Lantmännen är marknadsledare inom många områden. För att kunna fortsätta ligga i framkanten behövs en bra satsning på forskning och utveckling. Vi arbetar seriöst genom samarbeten med universitet och högskolor. Många av våra nysatsningar bygger på vetenskaplig grund, säger Ingmar och tar åter AS- Faktor och Bioagri som exempel, men nämner även de arbeten som ligger till grund för Lantmännens livsmedelsprodukter med fullkorn och vit fiber. Sidoströmmar Ytterligare ett exempel där Lantmännens FoU kan göra stor skillnad för affären är de utvecklingsprojekt som rör sidoströmmarna. Drankprodukterna från etanoltillverkningen ett bra exempel. Fibrerna kan användas till humankonsumtion, till hälsoprodukter, både proteinråvaran och fibrerna kan förädlas till djurfoder. Det finns också projekt som undersöker hur kli skulle kunna användas till gröna material. Det är en väv av aktiviteter som vi försöker koordinera. Men vårt mål är i förlängningen alltid att koppla samman jord och bord att ge Lantmännen ökad trovärdighet och ge garanten Från jord till bord en substans, kort sagt att stärka varumärket, fastställer Mats. Vi ska komma ihåg att Lantmännen är marknadsledare inom många områden. För att kunna fortsätta ligga i framkanten behövs en bra satsning på forskning och utveckling. Fokus på lantbruket Lantmännen Lantbruks utvecklingsavdelning leds av Peter Annas och består av fyra delar. Växtförädlingen, är den ojämförligt största delen. Foderutveckling, Odlingsutveckling och BioAgri är de andra tre delarna. Vår övergripande strategi är att säkerställa att vi på Lantbruk erbjuder våra kunder så bra produkter som möjligt. Det ska vara produkter som är effektiva och ansvarsfulla och som möter behoven nu och i framtiden, säger Peter Annas och fortsätter: De affärer vi tar fram ska dessutom ha ett dubbelsidigt mervärde. De ska ge kunderna ett mervärde och vara lönsamma för Lantmännen. Samarbetet med marknads- och säljavdelningarna är nära. De produkter som utvecklas oavsett om det är reella produkter eller kunskap når markna- Peter Annas, chef för Lantmännen Lantbruks utvecklingsavdelning. den via säljorganisationen. De använder sig av kunskapen kring produkten när de presenterar valmöjligheterna för kunden För oss är det jätteviktigt att kundernas behov styr vår inriktning Växtförädling Målet med utvecklingsarbetet inom 1 växtförädlingen är att utveckla robusta och konkurrenskraftiga sorter som riktar sig till de nord- och centraleuropeiska marknaderna. Eftersom den svenska marknaden är för liten för att skapa en lönsam affär väljer Lantmännen Lantbruk ett bredare geografiskt perspektiv. Vi ska vara lönsamma genom att rikta oss till den europeiska marknaden och detta återinvesterar vi sedan i växtförädlingen i Sverige. Vårt uppdrag är att förse det svenska lantbruket med de bästa tillgängliga sorterna egenutvecklade eller från våra samarbetspartners. Vi arbetar också med att utveckla vår teknologiplattform. (Läs mer på sid 4-7) Foderutveckling Foderutvecklingen har fokus på att få 2 fram kostnadseffektiva och samtidigt konkurrenskraftiga foder. Att utveckla såväl produkter som utfodringskoncept anpassade till gårdarnas förutsättningar ska skapa ett bättre utnyttjande av gårdarnas potential. Det hjälper de kunder som är verksamma i en bransch som ofta har svårt att nå lönsamhet. Till sin hjälp har avdelningen en försöksgård för mjölkkor, Nötcenter Viken, samt samarbete kring fjäderfä- och grisfrågor med flera försöksvärdar, privata gårdar i kommersiella drift. Det räcker dock inte enbart med utfodringsförsök utan kräver satsningar på många olika ämnesområden. Vi klarar det genom våra egna projekt, men vi samarbetar också med olika internationella lantbruksföretag och med universitet både inom Sverige och runtom i Europa. (Läs mer på sid 12-13) Odlingsutveckling Inom odlingsutveckling är fokus att 3 öka odlingssäkerheten genom att presentera lönsamma agronomiska lösningar för kunderna. Det gäller att fokusera på produktiviteten med nuvarande marknadsförutsättningar. Därför tar vi fram produktanknuten kunskap och erbjuder våra kunder bra lösningar. Avdelningen finslipar odlingsstrategierna genom att arbeta med egna fältförsök. Genom samverkan och genom att följa andras utvecklingsarbete och forskning, både inom och utom landets gränser, breddas kunskapsbasen. Vi medverkar i flera olika grupperingar i Lantbrukssverige för att kunna samla så brett kunnande som möjligt, sammanfattar Peter. BioAgri Lantmännen Bioagri är den fjärde 4 delen av utvecklingsavdelningen. Det är ett utvecklingsbolag som arbetar med biologiska växtskyddsmedel och biologisk behandling av utsäde. (Läs mer på sid 14) 2012 Grodden Special 3

4 SPC-flakes Specialprocessade spannmålsflingor som stimulerar kroppen till ökad produktion av protein AF. Har visat sig ha goda effekter på olika tarmsjukdomar. Finns bland annat på apotek och hälsokostbutiker. Axa Great Gröt på en minut till frukost, till lunch, till mellanmål För två år sedan släpptes gröten Great på marknaden och därmed ett helt nytt sätt att tillaga gröt: Tillsätt bara hett vatten och gröten är klar på en minut. Havregrynen i gröten har blandats med bitar av frukt, frön och bär, för en god smak och en matig konsistens. Grahamsmjöl Vinjett Detta grahamsmjöl är ett premiummjöl som helt bygger på vårvetet Vinjett. Det har samma kvaliteter som det siktade Vetemjöl Vinjett, men ger samtidigt grahamsmjölets rustika utseende och smak. Fantastiska spannmål. Hälsotrender kommer och går, men spannmålen består. Spannmål ger oss foder till våra djur och håller markerna öppna. Spannmål ger oss bröd på bordet och föder människor över hela jordklotet. Ja, spannmål kan till och med vara rena medicinen. Spannmål är den viktigaste grundbulten i Lantmännens verksamhet och ett självklart fokus i den forskning och utveckling som utförs. Trendspaning i växtförädlingens tjänst Växtförädling är produktutveckling i det långa perspektivet. En växtförädlare ska självklart kunna utnyttja växtens genetik för att få fram nya sorter med rätt egenskaper. Men en växtförädlare måste också kunna se in framtiden och fråga sig: vad kommer industrin och konsumenten att vilja ha om tio-femton år? Text: HELENA HOLMKRANTZ Utvecklingsarbetet i Lantmännens växtförädling kan delas in i två delar dels sortframställningen där grödor med nya, förbättrade egenskaper tas fram, dels utvecklingen av nya egenskaper och nya tekniker för att snabba på och kvalitetssäkra förädlingen. Ett produktivt och hållbart lantbruk är nyckelorden, under den devisen kan både sjukdomsresistenta grödor och ökad avkastning gå in. Framför allt handlar det om hög och stabil avkastning och kvalitet i grödorna. Växtförädlingschefen på Lantmännen Lantbruk, Annette Olesen nämner också nyckelordet mervärde: Avkastning kommer alltid att vara den viktigaste egenskapen vi tittar på i förädlingen. Men det finns en brytpunkt mellan spetskvalitet och avkastning, en brytpunkt som en förädlare alltid måste balansera på. Har du två sorter av liknande kvalitet är det alltid avkastningen som avgör vilken odlaren väljer. Men det finns också specialkvaliteter som skapar ett mervärde i sig, där avkastningen inte är lika viktig under förutsättning att lantbrukarna får betalt för den speciella kvaliteten. Växtförädlingsinsatserna i Lantmännen Lantbruk, med varumärket SW, har under en period framför allt inriktat sig på bulkproduktion de stora grödorna som kan ge de stora skördarna. Det kommer man att fortsätta med, men det finns också ett annat spår. Grödor som skapar mervärde, som kan ge vinst både åt Lantmännen och åt de bönder som odlar dem genom sitt mervärde. Det vi förädlare gör är hållbart på lång sikt. Vi kan åstadkomma en genetisk förändring i en planta som kan vara en marknadsmässig fördel. Att hitta mervärden är ett av våra mål. Det vi nu behöver utveckla är modeller för hur man ska marknadsföra detta mervärde, konstaterar Annette. Processtekniken påverkar Förädlaren jobbar i ett långt perspektiv det går ofta tio år från det att ett förädlingsprojekt påbörjas till dess att en produkt är färdig för marknaden. Bo Gertsson är gruppchef för växtförädling och teknik och konstaterar att under den tiden hinner mycket hända: Vi måste försöka förstå vad industrin vill ha om år. Vi konkurrerar inte bara med andra förädlare, vi Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen Lantbruk. konkurrerar också med exempelvis processtekniker. Ta till exempel maltkornsförädlingen. När Harboe började använda speciella enzymer från Novozyme som gjorde att de kunde nöja sig med en billigare råvara och ändå få bra resultat i mältningen, förändrades förutsättningarna för maltkornsförädlingen. Ölet Clim8beer har inte fått någon större marknad, men vi vet ännu inte Havre Vårvete Höstvete EGENSKAPEN ÄR MÅLET De egenskaper som förädlingen riktar in sig på är framför allt hög och stabil avkastning, tidighet, stråstyrka, men också sjukdomsresistens. Det är det program som har störst andel av inriktning på specialegenskaper. Hög fetthalt är en viktig egenskap, som bland annat eftersträvas för att få fram bra hästfoder. Den nya sorten Fatima är på väg ut på marknaden för just hästfoder. En annan viktig egenskap i havre är hög halt av betaglukaner. Betaglukaner sänker kolesterolet i blodet och under flera år har specialhavren Betania odlats för sin höga betaglukanhalt. De närmaste åren är nya sorter är på ingång med dessa speciella egenskaper. Andelen vårvete minskar i svenska odlingar i takt med klimatförändringarna. Men vårvetet är samtidigt viktigt för bageriindustrin på grund av sin höga proteinhalt och höga kvalitet. Lantmännens sorter verkar ha goda möjligheter att komma in på de ryska och kanadensiska marknaderna. Båda länderna har mycket stora arealer med vårvete och vi kommer att utvärdera våra sorters anpassning där, kommenterar Annette Olesen. Södra Sveriges viktigaste gröda till foder, till etanolproduktion och till kvarnvete. Höstvete är en typisk bulkgröda och därför är priset och avkastningen oerhört viktiga. Ett intressant projekt som kan bli verklighet framöver är vete med en speciell stärkelsekvalitet som är speciellt gynnsam för tarmfunktionen, högamylosvete. Det är inget som finns på den europeiska marknaden i dag, men de fina hälsoegenskaperna gör att man tror att detta specialvete kan ha en framtid. 4 Grodden Special 2012

5 Vetemjöl Vinjett Ett premiummjöl för den hängivne hemmabagaren. Det är det första mjölet för konsumentmarknaden som inte bara är baserat på vårvete, utan rentav en namngiven vetesort Vinjett. Gluten i vårvete jämfört med höstvete (kärnvetemjöl) är mer elastiskt och smidigt men kräver samtidigt att degen blir tillräckligt bearbetad i maskin. Rätt använt ger Vinjettmjölet en större volym av brödet, mer jässtabil deg och en hårdare och krispigare skorpa. Cupcakes från Kungsörnen Kungörnen var först ut på svenska marknaden med en mix för minibakelserna Cupcakes. Cupcakes skapades i USA redan på 1800-talet och är något av de vackraste små bakverk man kan tänka sig. I botten en mjuk kaka, på toppen alltid glasyr, frosting och lekfulla dekorationer med strössel, konfekt, kristyr eller något annat gott. Bara fantasin sätter gränserna. Allt som behövs till Cupcakes samlat i en förpackning. FÖRÄDLARENS VERKTYGSLÅDA på i förädlingen. vilket genomslag den tekniska utvecklingen får på längre sikt. Det är ändå ett bra exempel på att vi måste bevaka vilka framsteg som görs med andra metoder än växtförädling. Växtförädlingen blir alltmer global. Små växtförädlingsföretag försvinner och marknaden domineras i allt högre grad av multinationella kemiföretag med stora resurser och stora ambitioner. Hur står sig Lantmännens växtförädling i detta? Det kan finnas fördelar att vinna av att vara en mindre spelare också, inte minst att vi inte är uppbundna till något kemiföretag, påpekar Bo. Strategi för tre år Strategierna för förädlingen dras i mångt och mycket upp i de workshops Rågvete Avkastning kommer alltid att vara den viktigaste egenskapen vi tittar Rågvete används i ganska liten utsträckning i Sverige, men är däremot en stor gröda i länder som Polen, Tyskland och Frankrike. Det är i första hand avkastning som är viktigt för rågvete, men de senare åren har grödan drabbats av en del gulrost, vilket givetvis satt växtförädlingen i arbete. som hålls årligen för alla grödorna. Där diskuteras trender och efterfrågan och utifrån dessa diskussioner görs en treårsstrategiplan för förädlingsprogrammen upp. Det är viktigt att tänka långsiktigt och att samarbeta med våra olika verksamheter, både lantbruk och livsmedel, för att få en bra bild av vilka egenskaper som kommer att efterfrågas i framtiden. De trender vi ser just nu är bland annat att stabilitet hos en gröda blir allt viktigare, jämna skördar och tålighet. Klimatförändringarna och det ökade, och förändrade, sjukdomstrycket kommer att få stor betydelse för förädlingsmålen framöver. En växtförädlare måste ständigt ställa sig frågan vilka utmaningar ser vi i framtiden? Det handlar naturligtvis om Vårkorn Vårkornsprogrammet är egentligen två ett nordligt och ett sydligt. I det nordliga handlar det om vårkorn som en ren fodergröda. Fokus är tidighet och så hög avkastning som möjligt. Dessutom är det viktigt att grödan kan odlas långt norrut. De nordligaste försöksfälten finns i Luleå. Det sydliga programmet är inriktat både på foder och på maltkorn. När det gäller maltkorn har fokus gått från hög kvalitet till bra nog. att förstå hur jordbruket förändras, men också om frågor som vad som händer på kemikaliesidan? Var kommer problemen att uppstå? Hur ser den stora bilden ut? Fusarium är ett bra exempel på hur förändringar i omvärlden får stor påverkan. För tio år sedan var angrepp av fusarium ett minimalt problem i Sverige. Många hade kanske knappt hört talas om begreppet. De senaste tre åren har problemen vuxit enormt mycket och är i dag en påtaglig verklighet som försvårar arbetet för många odlare i landet. Vi har projekt där vi arbetar med resistens mot fusarium, men det är ett problem som måste angripas från många håll, med råd om förfrukt, växtföljd och liknande. På vår önskelista står nya billigare analysmetoder för just mykotoxiner, svampgifter. Det skulle hjälpa en bit på vägen, konstaterar Bo och Annette. Råg Förädlingen har lagts ner på Lantmännen eftersom rågproduktionen är liten i Sverige. Det är helt enkelt svårt att få lönsamhet i rågförädlingen. Däremot hålls kunskapen uppe genom att vi testar utländska sorter för svenska förhållanden. BILD: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT Traditionell växtförädling med korsningar av sorter för att få fram önskvärda egenskaper är ett tidsödande arbete. Från start till färdig sort kan det ta upp till 15 år. I dag finns dock en hel del verktyg för att såväl snabba upp som förbättra processen med att få fram nya sorter På Växtförädlingen inom Lantmännen Lantbruk använder man exempelvis: Markörteknologi selektering av önskvärda agronomiska egenskaper direkt i växtens DNA. Tekniken är dyr att utveckla men sparar samtidigt tid och resurser. Genom laboratorieanalyser av växtens DNA kan man hitta eftersökta arvsanlag. DH fördubblade haploider är en teknik där man med hjälp av vävnadsodling får växtens könsceller, exempelvis pollenkornen, att ge upphov till en planta som har enkel kromosomuppsättning (men är steril). Ofta fördubblas kromosomerna sedan spontant och då har man fått fram s k homzygota plantor som har en komplett kromosomuppsättning (är fertil) och vars avkomma därför är identisk med moderplantan och kan potentiellt vara en ny sort. Genom att kombinera marköranalys och DH teknik får man ett redskap som kan minska behovet av traditionella växthus- och fältförsök och snabba upp sortframställningen. SSD single seed decent är en relativt gammal teknik men som förbättrats under senare år. I korthet går den ut på att man sår ett frö i en liten mängd jord för att stressa det, så att plantan snabbt växer upp, sätter få frön och mognar. På så sätt kan man exempelvis få fram tre generationer på ett år. Spektroskopi genomlysning med nära infrarött ljus (NIR) är ett av de verktyg som utvecklats mycket under senare år. Genom NIR-spektroskopi kan man analysera olika egenskaper såsom proteinoch oljehalt. Detta har tidigare gjorts i laboratorier, men det senaste är att man på Förädlingsstationen i Svalöv framgångsrikt provat att montera spektroskopinstrument på sina små tröskor och därmed omedelbart kunnat få fram viktiga data om förädlingsmaterialet direkt i fält. Såväl de bioteknologiska verktygen DNA-markörer och fördubblade haploider som SSD och spektroskopi används parallellt i Lantmännen Lantbruks växtförädlingsarbete. Genom att också skicka vissa generationer till södra halvklotet (bland annat Chile) under det svenska vinterhalvåret kan man ytterligare påskynda processen med ett par år. Text: LEIF BERGLUND 2012 Grodden Special 5

6 Tetra Recart Lantmännen Doggy var först i världen med att börja tillverka våt hund- och kattmat i Tetra Recart förpackning. Den har samma egenskaper som en konservburk, men består av återvinningsbart material med papper från FSC-producerad skog. Den är lätt att öppna, återförslutningsbar och transporteffektiv. En lastbil med tomma Tetra Recart förpackningar motsvarar 16 lastbilar med tomma konservburkar. Rågmjöl Evolo Ett rågmjöl av den speciellt utvalda rågsorten Evolo. Mjölet goda bakegenskaper och en känsla av den viskoelasticitet som finns i ett vetemjöl med bibehållet rustikt utseende. God volym! Smakegenskaperna förändras också till det bättre om vi jämför mot ett helt finförmalt fullkornsrågmjöl. Mildare smak. När brödbak blir vetenskap Man kan tydligt känna lukten av en viss karakteristisk maillardreaktion när man kliver in i det stora kaklade rummet på Lantmännen Lantbruks laboratorium i Svalöv, Skåne. Denna lukt doften av nybakat bröd finns inte bara i luften utan sitter också i väggarna sedan drygt 60 år tillbaka. Text och Bilder LEIF BERGLUND 6 Grodden Special 2012 Reaktion vid 170 När bröd gräddas startas en maillardreaktion vid cirka 170 grader, vilket är en reaktion mellan kolhydrater och aminosyror som ger brödet dess bruna färg på ytan och doften av nybakat bröd. Reaktionen är uppkallad efter läkaren och kemisten Louis Camille Maillard ( ).

7 Bozita Feline Funktion En serie med både torrfoder och våtfoder, som på ett unikt sätt samspelar med varandra för att främja kattens hälsa. Såväl torrfoder som våtfoder innehåller en hög andel färskt svenskt kött, bland annat kyckling från Lantmännen Kronfågel. När konsumenten väljer samma sort av både torrfoder och våtfoder så innehåller de samma mervärden, såsom nypon för antioxidantskydd, cellulosafiber för tandrengöring och Lantmännenpatentet SPC-havre för en stabil mage. Spannmåls-appen Skörda De flesta lantbrukare har sin mobiltelefon med ute på fältet. Det tog Lantmännen Lantbruk fasta på och satsade på digital produktutveckling. Strax före årets skörd lanserades appen Skörda, som ger sin användare de aktuella spannmålspriserna direkt i mobilen. Eivor Svensson, ansvarig för Lantmännen Lantbruks provbakningslaboratorium i Svalöv. Ett bakningslaboratorium inrättades här redan på 1920-talet och sedermera uppfördes en ny laboratoriebyggnad som invigdes I dag huserar den även delar av växtförädlingen inom Lantmännen Lantbruk med tillhörande laboratorier för bioteknologi och kemisk analys. Det berättar Eivor Svensson, som har en lång erfarenhet av växtförädling vad gäller såväl forskning och utveckling som produktion. Sedan tio år tillbaka är hon ansvarig för verksamheten i provbakningslaboratoriet och bär titeln laboratoriechef. Vete är en av våra viktigaste grödor. Här i labbet provbakar vi på mjöl från omkring olika vetesorter eller förädlingslinjer per år och gör analyser på alla degarna och på det färdiga brödet. Huvuduppgifterna för laboratoriet är att ge service till de olika växtförädlingsprogrammen inom Utvecklingsavdelningen och att stödja produktionen inom Lantmännen Lantbruk. Höga krav på nya sorter En viktig målsättning är att få fram nya vetesorter med bra bakningsegenskaper, det vill säga en god funktionell kvalitet. Men de nya sorterna ska också ge hög avkastning, ha god sjukdomsresistens, vara agronomiskt bra med exempelvis god stråstyrka, påpekar Eivor Svensson och tillägger: Därför är det mycket vi måste veta; som hur bonden jobbar, hur spannmålen fungerar, hur kvarnarna arbetar och sist men inte minst vad konsumenterna efterfrågar. Trots olika trender bland brödkonsumenterna tvingas man arbeta mycket långsiktigt. Att ta fram exempelvis en ny vetesort tar år. Det är onekligen en utmaning men samtidigt väldigt spännande. Det här är det roligaste man kan jobba med, brukar jag säga. I Sverige har vi en stor variation i klimat och odlingsförhållanden som vi måste förhålla oss till, men de nya vetesorterna i vår produktportfölj har både hög avkastning och bra kvalitet. Proteinkvaliteten är viktigast för bakningsegenskaperna och därför arbetar vi mycket med att få fram sorter med bättre proteinkvalitet. Men det är ett komplext arbete. Proteinet i vete, gluten, delas nämli- gen upp i olika grupper: till exempel gluteniner som är styva och nästan gummiaktiga och gliadiner, som är mera töjbara. När en deg blandas utvecklas ett tredimensionellt glutennätverk som utvidgas av koldioxiden (CO 2 ) som bildas under jäsning så formas brödets unika struktur. Proteinkvaliteten styrs alltså till stor del av vilka gliadiner och gluteniner som kärnorna av en specifik förädlingslinje innehåller: På Lantmännen Lantbruks laboratorium använder man sig av olika mer eller mindre komplicerade screeningmetoder för att kunna analysera halterna och kvaliteterna på proteinet i ett tidigt skede av växtförädlingsarbetet. Det underlättar eftersom vi först i sjätte generationen har så mycket material att vi kan göra en provbakning. Men genom att använda screening i tidigare generationer kan vi se om det över huvud taget är lönt att gå vidare med de förädlingslinjerna. Förutom proteinkvaliteten påverkas bakningsegenskaperna av mängden kolhydrater stärkelse och fibrer - samt eventuell förekomst av enzymaktivitet som kan bildas när det regnar i samband med skörden (falltalsproblem). Standardiserat bak I bageriet möter vi laboratorieassistenten Annika Zander som är den som sköter provbakandet. Hon använder sig av en standardiserad metod och arbetar exakt likadant vid varje provbak, vilket är viktigt för att resultaten ska bli jämförbara: Vi har två bakningsmetoder. SWmetoden där vi bakar ett litet formbröd och en fribulle på plåt. Dessutom har vi RMT-metoden, som är en standardiserad tysk bakningsmetod, där vi bakar brötchen. Själva degblandningen är dock inga konstigheter. Vatten, askorbinsyra, lite socker och salt samt 1 procent fett tillsätts mjölet som sedan bearbetas i en farinograf eller en mera traditionell degblandare. Mängden askorbinsyra varieras beroende på om det är höst- eller vårvete som det bakas på. Vår bakningsmetod är ganska tuff med långa jästider. Man kan säga att vi pressar degen för att se om proteinet är av en kvalitet som klarar den behandlingen. Är det dåligt bakningsmjöl gör den inte det, säger Eivor Svensson och påpekar att de sorter som utvecklas hos Lantmännen Lantbruk inte bara ska Vi måste veta hur bonden jobbar, hur spannmålen fungerar, hur kvarnarna arbetar och sist men inte minst vad konsumenterna efterfrågar. fungera hos de stora industribagerierna utan även hos hantverksbagarna. Tester och analyser I samband med bakningstesterna bedömer man också degens egenskaper med olika mekaniska mätningar, som att mäta när en viss given degsträng brister i en extensograf och att blåsa upp en degplatta i en alveograf, för att fastställa dess reologiska egenskaper. Detta är en del av vad som med en vetenskaplig term kallas reologi; läran om materiers deformations- och flytegenskaper. Materian i detta fall är degen, vars viskositet, elasticitet och flytgränser analyseras i baklabbet. Brödet bakas i en vanlig däckugn med ånga, samma typ av ugn som vanligtvis används på pizzerior. När det är klart mäts volymen och optiskt tittar man på formen, färgen och inkråmet. Vid provsmakning ska brödet ha en neutral smak. VAD TYCKER DU ATT LANTMÄNNEN BORDE FORSKA OM FÖR FRAMTIDEN? Gunilla Stenemo Distrikt Växjö Jag tycker att man ska forska om olika alternativ för att ersätta sojan, så att vi kan minska importen av proteingrödor. Det är även intressant att undersöka mer om vilka energigrödor vi kan odla på våra gårdar. Forskning om vår mat är ett stort och intressant ämne, hur vi ska äta för att må bra. Forskning om hur olika fodersorter påverkar kycklingens tillväxt och välbefinnande är också intressant. Johan Sahlin Distrikt Gävleborg För Norrlands utveckling så vill jag att man forskar på grödor som tål tuffa väderleksförhållanden men som ändå är snabbväxande och avkastar bra, helst utan att behöva så mycket kemisk bekämpning. Jag skulle också vilja se en utveckling av smarta, trendiga, nyttiga snabbmatserbjudanden som kan kombineras så väl till frukosten som till den mer avancerade middagsbjudningen. Man bör även forska mot vad Lantmännens råvaror i smarta, goda kombinationer med varandra kan ge i bättre folkhälsa (för känsliga magar, mot fetma och liknande). Lena Philipsson Distrikt Östergötland Jag tycker att Lantmännen ska fortsätta att forska om Agrodrank och utveckla nya foderblandningar så att vi kan ersätta den importerade sojan. Christian Andersson Distrikt Österlen För lantbruket är det viktigt att vi fortsätter ta ansvar för foderutveckling eftersom ingen annan gör det. När det gäller livsmedel så behöver vi fortsätta att komma med nya produkter som ligger rätt i tiden. Lotta Folkesson Distrikt Västerbotten Det jag känner är viktigt för framtiden är fortsatt forskning på Norrlandssorter, speciellt spannmål och proteingrödor Grodden Special 7

8 Rustik Ciabatta Brödbullen är resultatet av ett framgångsrikt samarbete med Tesco, en av världens största livsmedelskedjor. Tesco ville ha en kvalitetsprodukt till sina in-store -bagerier i Storbritannien och ville ersätta den vanliga ciabattan med en mer rustik. Lantmännen Unibake Benelux tog fram en rustik ciabatta, genom att utveckla en speciell process, där degen förbehandlades för att ge en bulle med frestande elefantskinnsskorpa. Ciabattan lanserades i maj i år och har blivit en storsäljare. Dajmbullar Storsäljaren Dajmbullar är ett bra exempel på hur ett lyckat samarbete kan bli en succéhistoria. Dajmbullarna har utvecklats i ett samarbete mellan Lantmännen Unibake och Kraft Foods och har lanserats både i Sverige och Norge Här börjar din nya frukostvana Mmmm, bra konsistens, där finns en sprödhet och krispighet. Och där, där kommer en tydlig smak av blåbär! Doften är fräsch, mmm, och granulaterna är spröda och goda... hör hur det krispar, hörseln finns också med! Text: LALLA LINDSTRÖM Bilder: EVA WERNLID De beskriver smakerna lika målande som värsta vinkännarna, Anne- Sofie Johansson och Ann-Julie Johansson. Här räknas såväl konsistens, smak och doft som hörsel. Det är en müsli som får dem att låta närmast lyriska: en av Axas färskaste nyheter, blåbärsmüsli. De båda produktutvecklarna står i Kungsörnens gamla provkök i Järna, där de mest varje dag provsmakar både egna varor och konkurrenternas. De känner med fingrarna på grynen, smakar, ler och nickar mot varandra. Blåbärssmaken är framträdande och det skiljer ut den här müslin från andra i butikerna, där hyllmeter efter hyllmeter fylls av olika frukostprodukter. Från hagtorn till lakrits Det är just det de vill ta fram hos Lantmännens avdelning för frukostprodukter och gryn i Järna, en lite speciell produkt, det där lilla extra som är unikt. Totalt arbetar fem personer med att ta fram produkterna, produktutvecklare men också marknadsförare. Till grund ligger trender, all den forskning som bedrivs kring spannmål, konsumentinsikter och gängets olika preferenser för smaker. Vi är ett gäng idékläckare med ibland extrema idéer, säger Anne-Sofie Johansson, som är den som jobbat längst med utveckling av frukostsortimentet. Och visst händer det under brainstormarna att det kommer fram lite udda idéer. Anne-Sofie och Ann-Julie berättar skrattande om när de testat att smaksätta müslin med hagtorn. Lukten blev så skarp att alla på våningsplanet gick CEREALIAS PROVKÖK I JÄRNA hem. Med huvudvärk. De har också funnit att citrussmaker inte är lyckosamma i en müsli, det skär sig mot mjölk. Lakrits och hallon däremot, det var suveränt gott men vem vill ha lakrits till frukost?. Frukost en envis vana Nej, det går inte att förändra folks frukostvanor så drastiskt. När det gäller frukost är vi vanemänniskor, vi äter gärna samma, morgon efter morgon. Det vi satsar på i nya produkter är framför allt nya smaker, berättar Anne-Sofie. Trenden i dag är att smakerna renodlas. Hon ger som exempel smaksatt vatten; för något år sedan skulle det vara flera smaker i samma flaska, en exotisk smak och en vanlig. Nu håller man sig till bara en. Samma sak är det med müsli som blåbärsmüslin, där det finns både rena bär och havrepuffar som smakar mycket blåbär. Nyligen kom också Axa med frukostflingor helt baserade på en enda smak, enbart havre. Det hörs att Anne-Sofie är mäkta stolt över den produkten, som det tog ett par år att ta fram: Ingen annan konkurrent i världen har lyckats med det! Det krävdes en helt ny process för att havreflingorna inte skulle härskna. Nyttigt och onyttigt Hur gjorde man då? Nej, det får vi inte svar på, Anne-Sofie ler bara och skakar på huvudet. Lika hemlighetsfull är hon över en ny produkt som är på gång en idé hon kläckte under en ridtur och som gått snabbt att ta fram. Jo, den här müslin kommer att få framgång, tror Anne-Sofie Johansson och Ann- Julie Johansson. 8 Grodden Special 2012

9 Cedomon, Cerall och Cedress En betningslösning av bakterien Pseudomonas chlororaphis minskar användning av bekämpningsmedel i Sverige med närmare liter per år! Lantmännen Bioagris biologiska växtskydd baserade på naturliga organismer har blivit en stor framgång. Cedomon används till korn och havre, Cerall till vete och råg. Det senaste tillskottet i produktserien är Cedress som är godkänt för betning av morots- och ärtfröer. Vicky rödklöver Vicky rödklöver är en nylanserad, tetraploid, medelsen sort och är ett gott exempel på grödor som är förädlade på Lantmännen Lantbruks förädlingsstation i Svalöv. Målsättningen har varit att framställa en sort med tydligt förbättrad vinterhärdighet och uthållighet. Vicky är lämplig för odling i Götaland och Svealand. EU är på väg att godkänna vissa hälsopåståenden. Tänk att äntligen få berätta om allt bra som finns i våra spannmål. Då kan vi verkligen börja jobba med nyttighet. Anne-Sofie Johansson har provsmakat müsli i tolv år. Numera känner hon skillnad på varje havresort. Jag är helnöjd. Det kommer att bli succé, säger hon tvärsäkert och avslöjar bara så mycket som att det är en traditionell smak som borde passa alla i hela världen Trovärdighet. Nyttighet. Det är två honnörsord när Anne-Sofie och hennes gäng tar fram nya produkter. Det är vad som krävs för att en ny produkt ska få framgång, menar hon. Men det finns ett aber: folks fördomar. Hon återkommer flera gånger till Start, den rostade müslin, som visserligen är en framgångsrik produkt med flera olika smaker (nu senast med mandel och jordgubb), men som hon menar har fått ett oförskyllt dåligt rykte som onyttig. Ändå innehåller den faktiskt 60 procent fullkornshavre! Dessutom är det mindre socker i den än i många produkter som konkurrenter marknadsför som nyttiga, säger Anne-Sofie och skakar på huvudet av frustration. Ett annat problem är att det skiljer sig mellan vad folk säger att de vill ha (fullkorn och fibrer och sockerfritt) och vad de faktiskt köper. Det gör det svårt att hitta rätt, säger hon och tar det vita brödet som exempel. Det finns nyttiga sorter med fullkorn, men det är svårt att få genomslag för att vitt bröd kan vara nyttigt. Anne-Sofie Johansson hoppas att det i framtiden ska bli möjligt att marknadsföra nyttigheterna på ett annat sätt. EU är på väg att godkänna vissa hälsopåståenden. Tänk att äntligen få berätta om allt bra som finns i våra spannmål. Då kan vi verkligen börja jobba med nyttighet. Vilken frukost äter hon då själv? Det blir kaffe och en macka med ost och skinka. Jag äter sällan müsli hemma. Dels får jag nog av allt jag smakar på jobbet, dels skulle jag sitta och analysera och dissekera ner i minsta smula. Men spannmål upptar ändå en stor del av Anne-Sofie Johanssons liv, inte bara på jobbet. Hon bor till och med i en ombyggd spannmålssilo. En lägenhet på höjden, med runda rum i fyra våningsplan. Men det här är inget hemmahosreportage, så vi lämnar Anne-Sofie i provköket i Järna. Kollegan Anne-Julie har sedan länge sprungit iväg på ännu ett möte om nya produkter 2012 Grodden Special 9

10 Donna digivningsfoder Ett premiumfoder som tagits fram av avdelningen för foderutveckling på Lantmännen Lantbruk med målet att ge så hög smågrisöverlevnad som möjligt. Förutom den högsta andelen aminosyror i hela suggsortimentet innehåller fodret även innehåller viktiga fettsyror och fiberkomponenter som bidrar till både en hög mjölkproduktion och smågrisöverlevnad. Donna är dessutom berikad med fiskmjöl och har ett förstärkt syrainnehåll för att säkerställa suggans hälsa och näringsstatus. Doft av framtiden HÄR SKAPAS MOR- GONDAGENS BRÖD Lantmännen Schulstad bakar varje vecka 1,2 miljoner bröd. Många är klassiker som tillverkas år efter år, men det finns ständigt ett behov av nya produkter. Grodden Special har träffat medarbetarna som skapar framtidens bröd. En aptitlig doft av nybakat möter processteknikern Per Kræmmer när han med passerkortets hjälp öppnar dörren till Schulstads fabrikslokaler i Avedøre i utkanten av Köpenhamn. Jag har jobbat med bröd i över trettio år, men tycker fortfarande om doften av nybakat, säger han. Han visar oss runt i fabriken, där maskinerna rytmiskt för bröden framåt. Från de stora trågen där degen knådas och jäses släpps massan ut på ett löpande band varefter den fördelas i formar. I den andra änden av lokalen kommer de färdiga gyllenbruna limporna ut ur ugnarna i snabb takt. Per går fram till en stapel med blå lådor fyllda med brödpåsar. Det är en helt ny sorts frallor som ännu inte finns på marknaden. Just nu testas de i produktionen, men Per är inte riktigt nöjd med resultatet. Vi har haft lite problem. Frallorna släpper inte från formen som de ska, säger han. Marknade kräver nytt I Schulstads sortiment finns ett antal klassiska bröd som bakas år efter år. Samtidigt ställer marknaden hela tiden krav på förnyelse. Samhället förändras och det samma gör kundernas köpbeteende. Därför har Schulstad en hel avdelning som arbetar med att ta fram nya produkter. När produkterna når Pers bord är utvecklingsarbetet redan i sin slutfas. Oftast behövs bara mindre justeringar av recepten om det inte är en särskilt omständlig produkt. Enligt innovationschefen Tina Lindeløv är det vanligt med en lanseringsplan på arton månader för en ny produkt, men arbetet kan genomföras snabbare om det finns särskilda krav från marknaden eller kunderna. Totalt lanserar vi mellan tio och femton nya färska bröd på marknaden varje år. Efter två år är ungefär hälften kvar i vårt sortiment, säger hon. Idéerna till de nya produkterna uppstår i ett samarbete mellan produktutvecklarna, marknadsavdelningen och Text: EMILIA SÖELUND Bilder: ADAM HAGLUND försäljningsavdelningen. På marknadsavdelningen jobbar bland annat produktchefen Cecilie Wiingaard. Hon har en förpackning med de nybakta frallorna liggande på sitt skrivbord. Det här är den första produkten som jag har varit med och utvecklat från början. Jag började på Schulstad i mars, säger hon och bjuder på ett smakprov. Cecilie och hennes kollegor letar hela tiden efter luckor på marknaden. Det gör de bland annat genom att titta på olika kundsegments dagliga behov. De tittar konkret på olika tidpunkter såsom vid frukosten eller när man är på språng. De viktigaste trenderna just nu rör hälsa och bekvämlighet. Bröd som är lätta att ha med sig i matsäcken ser vi en ökande försäljning av. Samtidigt märker vi att många väljer de nyttiga produkterna, säger Cecilie. De senaste åren har fullkornsprodukter hamnat i fokus i Danmark. Schulstad ingår i det så kallade Fullkornsamarbetet som är ett samarbete mellan danska myndigheter, hälsoorganisationer och livsmedelsproducenter. Målet är att få konsumenterna att välja fullkornsprodukter, som är bättre för hälsan. Sådana produkter märks med en fullkornslogga som är lätt att känna igen när man står vid brödhyllan. Fullkorn Leverbröd För Schulstads del började dock satsningen på fullkornsbröd långt tidigare. Redan 2005 lanserades ett nytt fullkornsbröd under varumärket Levebröd med mycket fibrer, lågt fettinnehåll och fullkornsmjöl. Det är viktigt att vi följer marknaden, men ibland kan vi också ligga före och forma marknaden. När vår Levebrödsserie lanserades var den något helt nytt. I dag ser marknaden annorlunda ut. Det är många som väljer helt utifrån fullkornsmärkningen när de handlar, säger Cecilie. När Cecilie vill diskutera ett projekt med någon av produktutvecklarna behöver hon bara ta en kort promenad nedför korridoren. 10 Grodden Special 2012

11 Handheld Heroes Handheld Heroes, små hjältar att hålla i handen, är senaste innovationen från Lantmännen Unibake. Det handlar om aptitretare eller munsbitar, savouries, som passar när man bara vill ha något litet, men matigt att äta på gående fot. Här har man utnyttjat sitt kunnande i olika bakningskategorier för att utveckla ett nytt sortiment som följer snabbmatstrenden. I serien ingår till exempel smördegsbitar med ost och Dijonsenap, bullar med tomat, ost och basilika, croissanter med skinka och ost och ciabatta med pepperoni. Amase Amase är årets nyhet från Lantmännen Bioagri. En torr produkt för tillväxtstimulering av växter baserad på bakterieisolatet Pseudomonas azotoformans. Amase används vid odling av containerodlade växter, plantor för utplantering, krukväxter och plantskoleplantor. Exempel på växtslag som framgångsrikt odlats i Amase-behandlat substrat är tall- och granplantor, gurka, sallat, tomat, paprika, aubergine, vitkål och broccoli. 3 MYTER OM FULL KORN Ljust bröd kan inte vara bakat på fullkornsmjöl FEL. Ljust bröd kan ha bakats på fullkornsmjöl om kornen är finmalda. Mörkt bröd är alltid fullkornsbröd FEL. Färgen avgör inte. Det finns mörkt bröd som inte är baserat på fullkornsmjöl Fullkornsmjöl är mjöl gjort på hela kärnor DELVIS FEL. Fullkornsmjöl görs på hela spannmålskornet, det vill säga även skal och grodd. Om mjölet är finmalet känner du inga kärnor i brödet. VAD TYCKER DU ATT LANTMÄNNEN BORDE FORSKA OM FÖR FRAMTIDEN? I utvecklingsbageriet hittar hon bland annat Peter Nissen Leth. Just i dag står han vid bakbordet och skärskådar sju rågbrödsskivor som ligger uppradade framför honom. För en lekman kan bröden verka identiska, men sex av skivorna är Peters försök att komma så nära den sjunde som möjligt. Än är han inte nöjd. Tittar du noga ser du till exempel att färgen inte stämmer. Det kan åtgärdas genom att tillsätta mer eller mindre maltsirap. Men jag måste också hitta rätt när det gäller konsistens och frön, säger han. Att matcha produkter är en av Peters arbetsuppgifter. En annan är att testa ingredienser och ta fram nya recept. Arbetsdagen fördelas mellan kontoret där han gör beräkningar, och utvecklingsbageriet där han bakar. När Cecilie eller någon annan ger honom ett uppdrag börjar han spåna fram idéer utifrån befintliga recept och egen erfarenhet. Jag har arbetat som produktutvecklare i många år. Ofta bakar jag några 3SANNINGAR OM FULL KORN olika versioner och sedan får projektgruppen smaka och diskutera vilken man vill gå vidare med. Oftast handlar det om mindre förändringar av bröden, men ibland får Peter chansen att vara med och skapa något helt nytt. Ett bröd som han och hela innovationsavdelningen är särskilt stolta över är Schulstads nya sandwichrågbröd ett bröd som ser ut och smakar som ett mjukt bröd, men som är bakat på rågmjöl precis som ett rågbröd. Brödet tog två år att utveckla och var ett helt nytt fenomen på marknaden. Man kan inte uppfinna en fembent kalv varje dag. Men det ger en viss tillfredsställelse att se sina produkter på hyllorna. Man ser ett direkt resultat av sitt arbete, säger Peter. Även om Peter arbetar med innovation har han sällan fria händer. En viktig del av arbetet består av att beräkna ingredienserna så att det färdiga brödet även hamnar rätt rent prismässigt. Pumpakärnor, frön och andra tillsatser gör brödet godare, men också dyrare. Vi är väl alla överens om att goda Hela kornet ska med Fullkornsmjöl kan bestå av hela, skurna eller malda korn. Det viktigaste är att alla delar av spannmålskornet är med. Viktiga ämnen bevaras När kornen skalas försvinner mycket av kornets näringsämnen. Många vitaminer, mineraler och kostfibrer sitter nämligen just i skal och grodd. De viktigaste trenderna just nu rör hälsa och bekvämlighet. Schulstad Cecilie Wingaard, produktchef Schulstad råvaror gör brödet bättre, men kalkylerna måste också stämma, säger Peter. Även hälsokraven medför begränsningar för produktutvecklarna. Solrosfrön och andra ingredienser som innehåller mycket naturligt fett går inte alls att använda i Levebröden. När ett nytt recept har testats i utvecklingsbageriet och alla beräkningar är klara är det dags för det verkliga eldprovet. Då tar Per Kræmmer över och tillsammans med produktutvecklaren sätter han brödet i produktion i Schulstads fabrik. Startades: 1880 av Viggo Schulstad Affärsområde: Ingår i Lantmännen Unibake Anställda: Cirka 1200 (inom Lantmännen Unibake Danmark) Sortiment: Färskt rågbröd och ljust bröd, samt bake-off produkter Huvudkontor: I Avedøre, Köpenhamn. Många sorters fullkorn Fullkorn är inte bara vete och råg utan också havre, majs, hirs och ris. Däremot inte solrosfrön och andra fröer. Johan Bengtsson Tvååker Jag tycker att foder är ett område som ständigt är aktuellt med tanke på att djuren utvecklas. Sen är proteingrödor ett område som jag tror behöver fokuseras på, även hur vi ska hitta sätt att minska användningen av bekämpningsmedel utan att göra avkall på avkastningen. Jörgen Sävefjärd Distriktsstyrelsen Älvsborg Satsa på inhemska proteingrödor för att långsiktigt klara kraven på GMO-fria proteinråvaror. Det innebär en sortutveckling av befintliga alternativ och framtagning/utveckling av nya sorter. Det skulle säkerställa en fortsatt hög produktion i Sverige inom såväl kött- som mjölkproduktion samt ge möjlighet för odling av nya grödor med nya affärsmöjligheter för växtodlingen. Därmed skulle behovet av importerat proteinfoder minska och bidra till en hållbar utveckling för jordbruket. Nils-Gustav Nilsson Distrikt Nordvästra Skåne Vi behöver forskningsprojekt som stödjer vår växtförädling och utnyttjar de framsteg som görs inom biotekniken. Det är viktigt för att vår förädling fortsatt ska ligga i framkant. Målet måste vara sorter som står pall för vädrets nycker och kan ge en hög avkastning även när påfrestningar dyker upp Göran Brynell Vellinge Med tanke på all diskussion som pågår kring våra växtskyddsmedels vara eller icke vara så är det oerhört viktigt att man forskar kring hur man kan hantera olika problem med insekter och svampsjukdomar. Det är en avgörande fråga för näringen att vi kan producera friska och sunda livsmedel i en framtid med begränsad tillgång till växtskyddsmedel Grodden Special 11

12 Lantmännen samarbetar med flera andra innovativa företag, inte minst på maskinsidan. Här är några av de banbrytande produktutvecklingar som numera finns i Lantmännen Maskins sortiment. Biogastraktorer Biogastraktorn främjar användningen av förnybar energi i lantbruk och skogsbruk. Valtra har redan hunnit ta fram två traktorprototyper och tillsammans med Jordbruksverket och Transportstyrelsen kommer man under 2013 att delta i ett större forskningsprojekt kring användning av biogas som bränsle till traktorer. Därmed blir Valtra världens första traktortillverkare med serieproduktion (efterkonvertering) av biogastraktorer. Modellen som valts ut är N101 med 110 hästkrafter. Friska djur producerar bättre Lantmännens utvecklingsarbete av foder står aldrig still. Nya internationella forskningsrön, djurmaterial som utvecklas, lantbrukarnas strävan och önskan om ökad produktivitet samt kraven från konsumentmarknaden skapar en ständig efterfrågan på foderutveckling. Texter: LENA JASSLIN 12 Grodden Special 2012

13 Den förarlösa traktorn Med Fendt Guide Connect kan kapaciteten ökas utan de nackdelar som större och tyngre fordon ger. Två traktorer agerar som en enhet med hjälp av satellitnavigering och radiokommunikation. En obemannad traktor följer den bemannade och gör exakt samma arbetsmoment och kör i samma mönster. Samtidigt har man flexibiliteten att låta traktorerna arbeta var för sig när detta passar bättre. CLAAS Telematics CLAAS Telematics är ett mobilt GSM-baserat system som kontinuerligt loggar all information om tröskan. Via en webbsida kan användaren när som helst hämta information om motorvarvtal, sållöppning, hektaravverkning, position och mycket mer. Systemet visar kapaciteten i realtid med specifik information om varje fält. Man ser exakt var tröskan befinner sig och hur den har jobbat på fälten under tröskningen. Tempo precisionssådd Väderstads Tempo är en bogserad 6-8 raders planter (såmaskinstyp för till exempel majs, soja, solros och bomull) med oöverträffad precision i hög hastighet. Tempo är resultatet av det största forsknings- och utvecklingsprojekt som Väderstad någonsin genomfört. Trots all avancerad grundforskning om immunologi, teknik och näringslära så trycker Michael Murphy, foderutvecklingschef på Lantmännen Lantbruk, på välbefinnandet hos djuren som den viktigaste faktorn att ta hänsyn till i utvecklingsarbetet: Vi fokuserar allt mer på faktorer i fodret som gör att djuren mår bra. Välmående friska djur är också mer produktiva så enkelt är det, förklarar Michael. Fodersortimentet ska uppfylla många olika behov och det ställer krav på stor kunskap. Lantmännens produktspecialister för idisslare, fjäderfä och gris är de som utvecklar nya foder och foderkoncept. Men de är inte ensamma i utvecklingsarbetet, det är många som direkt eller indirekt är inblandade. Kerstin Sigfridson som är produktspecialist för gris beskriver sin roll lite som en tratt. Jag fångar upp signaler och önskemål från lantbrukare och våra säljare. Jag deltar i konferenser och nätverk samt läser forskningsrön. Allt detta är viktiga pusselbitar för foderutvecklingen. Gränslösa samarbeten Det är många internationella kontakter. I somras besökte till exempel Kerstin en kongress i Denver, USA, för att tillsammans med 400 andra grisnutrionister ta del av och diskutera fodrets betydelse för immunförsvaret. Dessa forskningsrön blir värdefull input i vår fortsatta utveckling, fortsätter Kerstin. Det internationella samarbetet är av stor betydelse. Sedan flera år tillbaka har Lantmännen ett samarbete med Agrifirm, som är ett av Hollands största foderföretag. Holland är ett av de ledande länderna inom Europeisk animalieproduktion. Stationsförsök med grisar och fjäderfä utförs på Agrifirms försöksgård i Holland och försöken med mjölkkor görs gemensamt på Lantmännens försöksanläggningen Nötcenter Viken. Samarbetet är mycket värdefullt eftersom Sverige är ett relativt litet land inom animalieproduktion. I och med att Sverige har mer erfarenhet av exempelvis uppfödning med låg antibiotikaanvändning och fodertillverkning med nolltolerans för salmonella är samarbetet även av stor betydelse för holländarna. Samarbeten sker på många fronter bland annat med andra kooperativa foderföretag i Europa via organisationen Intercoop men också med Lantbruksuniversitet i Sverige och i andra europeiska länder. Dessutom har utvecklarna personliga nätverk med forskare över hela världen. Fältgårdarna är ytterligare exempel på samarbete. De är något av en brygga mellan utveckling och marknaden, vilket gör samarbetet med fältgårdarna ovärderligt, betonar Kerstin. Efterfrågan från konsumenter Förutom att fodret ska ge djuren god hälsa, bra tillväxt, hög produktivitet och även ge lantbrukarna god lönsamhet så Fältförsöksgårdar kommer allt mer önskemål om mervärden till slutkonsumenten. Inom äggproduktion är exempelvis gulare gula ett marknadsföringsargument, vilket i sin tur också ställer krav på fodret. Ett annat exempel är konsumenternas ökade krav på spårbarhet och miljö. För några år sedan lanserade Lantmännen beräknat klimatvärde för sina foder. Klimatberäkning är starkt efterfrågad i hela livsmedelsbranschen, och genom att fodrets klimatpåverkan kan beräknas öppnades också möjligheten för livsmedelsbolagen att i förlängningen klimatmärka animaliska livsmedel. Ska man spå något om framtiden så tror jag att vi kommer att se en tydligare koppling mellan foder och de mervärden de kan skapa för slutprodukten. Marknaden har precis börjat inse den potential som finns. Äggbranschen hunnit längst, men jag tror vi kan se en ökad efterfrågan på foder som påverkar kvalitén även på kött och mjölk. Vi har i alla fall både kunskapen och möjligheterna, summerar Kerstin. Vi kommer att se en tydligare koppling mellan foder och de mervärden de kan skapa för slutprodukten. VAD TYCKER DU ATT LANTMÄNNEN BORDE FORSKA OM FÖR FRAMTIDEN? Agneta Pettersson Distrikt Västmanland Lantmännens forskning och utveckling ska givetvis bidra till bra och odlingsvärda arter/sorter som vi lantbrukare har nytta av. Det nya klimatet kräver nog lite annat jämfört med dagens sorter. Men vad händer med lantbrukets odling, råvaror och livsmedelsprodukter när allt fler konsumenter väljer bort spannmålsprodukter i kosten hur följer vi marknaden där? Sofia Klint Distrikt Dalarna Jag tycker det är bra om Lantmännen fortsätter forska kring spannmålssorter, såsom de gör i dag. Även kring det här med gluten, så att vi i förlängning kan få fram fler glutenfria produkter. Viktor Törnqvist Norrköping Jag tycker att det är viktigt att det sker forskning inom Lantmännen. Ett ämne som är särskilt aktuellt är om och hur klimatförändringarna kommer att förändra förutsättningarna för växtodling och djurhållning i framtiden och hur svenskt lantbruk kan bemöta detta med bibehållen lönsamhet. DEL I KVALITETS- SÄKRINGEN Samarbetet med fältförsöksgårdarna är en viktig del i foderutvecklingen. Resultaten är ett komplement till de försök vi driver på vår egen försöksanläggning för nöt, Nötcenter Viken, och det internationella samarbetet med det holländska Agrifirm säger Kerstin Sigfridson, foderutvecklare på gris när vi står utanför stallarna på Annelövsgrisen. Sedan 2009 är Annelövsgrisen AB, utanför Helsingborg, en av Lantmännens Lantbruks två fältförsöksgårdar på grisfoder. Ytterligare en för slaktgrisutfodring finns på Mellomgården utanför Töreboda i Västergötland. Annelövsgrisen imponerar med sin stor- lek. Här finns 950 suggor och det produceras cirka smågrisar per år. Varje vecka vägs och flyttas närmare 500 nyavvanda smågrisar till en av tillväxtstallets åtta avdelningar. Knappt sex veckor senare vägs de ut och levereras till en slaktgrisproducent. Sedan 2009 har Lantmännen specialföljt över avvänjnings- och tillväxtgrisar och på så sätt jämfört produktionsresultat och produktionsekonomi för ett antal foderoch utfodringsstrategier. Förutom att Annelövsgrisen tillhör de större smågrisuppfödarna i landet är det annars som vilken grisuppfödning som helst. Det som fungerar bra här fungerar hos merparten av de svenska grisuppfödarna. Här har vi goda förutsättningar att mäta hur exempelvis olika fodersammansättningar och tillsatser påverkar tillväxten, hälsa och produktionsekonomi på ett stort djurunderlag, säger Kerstin när hon tillsammans med Kent Nilsson, som är Annelövsgrisens VD, går genom stallarna. Den dag vi besöker stallet är det måndag Kerstin Sigfridson, produktspecialist för gris och Kent Nilsson, vd för Annelövsgrisen. och dags för en ny insättning i tillväxtstallet. I drivgången på väg in i tilllväxtstallet får varje kull stanna upp på vågen för att vägas innan de med skutt och grymtande fortsätter sin promenad till de nya boxarna. Rutinerna och dokumentationen kring grisarna är en del av samarbetsavtalet. Varje vecka får Kerstin rapporter om tillväxthastighet, foderförbrukning och dödlighet. I gengäld får Annelövsgrisen återkoppling på sina resultat i form av bearbetad statistik med staplar och tabeller. Genom noggrann uppföljning och tack vare den stora genomströmningen av grisar får Lantmännen ett gediget material att använda som jämförelse vid utprovning av olika typer av foder. Åke Söderberg Distrikt Västernorrland Det finns tre områden jag tycker är viktigare än andra att fortsätta utveckla. Det är ersättningar för importerade varor (till exempel soja), billigare råvaror till foder och nya systemlösningar för maskiner. Tomas Björkqvist Distrikt Gotland Ett exempel på vad jag tycker att Lantmännen borde forska mer om är biogas på gårdsnivå. Vad vi kan odla till våra djur här i landet så att vi blir mindre beroende av import är en annan viktig och intressant sak att forska om för framtiden 2012 Grodden Special 13

14 Uppstickaren BioAgri är en liten uppstickare i en värld av stora kemidrakar, men trots att vi är små så bidrar vi med mycket till vår miljö och till ett hållbart lantbruk, säger Kenneth Alness, vd på Lantmännen BioAgri. Företagets biologiska produkter minskar användningen av bekämpningsmedel i Sverige med närmare liter per år! Sverige ligger långt fram i forskningen när det gäller biologiskt växtskydd och utsädesbehandling. Hos Lantmännen BioAgri i Uppsala samlas en hel del av den kunskapen under ett tak. BioAgri ligger granne med SLU i Ultuna och är tillsammans med Incotec Sweden inrymt i SW:s gamla, idylliska lokaler, en liten rödtimrad oas mitt i ett växande högskolecentrum. Läget säger också mycket om verksamheten här omsätts forskningsresultat till produkter på ett innovativt sätt till gagn för såväl miljö, lantbruk och konsumenten i slutändan. Lantmännen BioAgri grundades 1996 med målet att använda naturligt förekommande mikroorganismer som bas för att utveckla biologiska växtskyddsmedel. Vår strategi är inte att ta fram metoder för den ekologiska nischen, även om de naturligtvis fungerar bra också för ekologiskt. Vi vill snarare kombinera det bästa från biologin med det bästa från det konventionella jordbruket. Sättet att kombinera kallas i dag IPM, uttytt Intergrated Pest Management, förklarar Kenneth. Den forskning och utveckling som ligger bakom företagets framgångsrika produkter har gjorts i samarbete mellan Text: HELENA HOLMKRANTZ Kenneth Alness, vd för Lantmännen BioAgri. Lantmännens FoU-enheter och andra samarbetspartners inom industrin och forskningen. För att skapa en bra plattform för vår FoU söker vi externa samarbetspartners och även externa medel. Vilka produkter som sedan kommer ut ur projekten är naturligtvis mycket beroende på vad som behövs på marknaden. För att få genomslag måste vi hela tiden jobba med våra kunder, involvera dem och undersöka inte bara vad de vill ha, utan också vad de kan tänkas behöva som de ännu inte vet om. Med andra ord lika delar att jobba med efterfrågan, som att ha en egen vision om vad som behövs i framtiden. Lantmännens roll i det hela är förstås närheten till lantbrukarna och långsiktigheten. Vårt arbete är viktigt för det svenska lantbruket och kan verkligen göra skillnad. Lantbrukarna brukar säga att de är tacksamma över att få en bättre arbetsmiljö och slippa en del av hanteringen av kemiska preparat. Det utan att vi gjort avkall på pris eller effekt. Cedomon, Cerall och Cedress Verksamheten började med utveckling av betnings-medel baserade på bakterien Pseudomonas chlororaphis. Resultatet blev Cedomon som används till korn och havre, och Cerall som används för att beta utsäde av vete och råg. För ett par år sedan godkändes en tredje produkt i familjen, nämligen Cedress som är godkänt för betning av morots- och ärtfröer. Sedan två år tillbaka betar Findus sina ärtfröer med Cedress. Godkännandet för användning på morotsfrö kom i april i år och intresset i Sverige är stort. Amase Den allra senaste produkten från BioAgri är Amase, som är resultatet av ett samarbete med MISTRAs forsknings program MASE och bygger på bakterien Pseudomonas azotoformans. Den koloniserar rötterna hos olika växter och hjälper växten att tillgodogöra sig växtnäring som finns bunden i jorden, exempelvis fosfor och svavel. Produkten används för tillväxtstimulering och har testats på exempelvis sallat, tomat och framför allt trädplantor som gran. Jag tror mycket på Amase. Det är en bra produkt som både stärker plantan och ökar skörden. Vi har haft tester hos BIDRAR TILL ETT HÅLLBART LANTBRUK bland annat sallatsodlare och Amase ökade utbytet i premiumklass från 65 procent till 71 procent. ThermoSeed Bioagri har ytterligare ett ben att stå på, nämligen ThermoSeed, en teknik för behandling av utsäde utan kemikalier, där luft, fukt och värme gör tricket för ett friskt utsäde liknande pastörisering. Vi trodde knappast att ThermoSeed skulle bli så stort som det blivit, men i dag behandlas ton utsäde varje år med ThermoSeed i Skara. Ytterligare en anläggning invigdes i Norge i vintras och nu behandlas närmare hälften av allt norskt utsäde med ThermoSeed. Vi har sedan 2008 haft ett nära samarbete med det holländska bolaget Incotec som ansvarar för utveckling och marknadsföring av ThermoSeed för den internationella marknaden. Lantmännen Bioagri forsätter ansvara för den Skandinaviska marknaden och samarbetet med Incotec har inneburit ökat intresse för tekniken både utomlands och i Sverige. Hur ser framtiden ut för BioAgri, var finns möjligheterna? Framför allt tror jag att vi kommer att arbeta mer med kombinationer och kanske även kombinera biologi och kemi till bättre växtskydd. För att nå dit måste vi fortsätta samarbeta med olika institutioner och företag. Vi måste titta utanför vår hemmaplan, att vara på fel ställe. På det sättet hoppas jag vi ska kunna hitta kombinationer som gör att 1+1blir 3. Men vårt fokus kommer alltid att vara lantbruksgrödor! 14 Grodden Special 2012

15 Spannmål är rena medicinen Lantmännen AS-Faktor är det lilla forskningsintensiva bolaget bakom produkterna SPC-Flakes, Salovum och 100 procent havre. Det handlar om livsmedel till medicin och friskvård. Det kroppsegna proteinet AF har en viktig roll i kroppens försvar mot sjukdomar. Bildningen av AF i kroppen har dessutom visat sig kunna stimuleras genom att man tillför speciella blandningar av aminosyror och socker. Med denna kunskap i bagaget utvecklade Lantmännen 1991 ett speciellt smågrisfoder, som stimulerar grisarna att själva producera sin egen medicin i form av protein AF. Det motverkar smågrisdiarré och gör att man slipper behandla med antibiotika. Lantmännen AS-Faktor startades för att kunna ta vara på möjligheterna med proteinet och snart funderade man vidare på har kunskapen skulle kunna användas på nya områden. Det blev starten till utvecklingen av SPC-Flakes. Flingorna består av havre, som specialprocessats för att gynna kroppens egen produktion av protein AF. SPC-Flakes används också som en ingrediens i olika sorters djurfoder. Hästfoder med SPC från Lantmännen används exempelvis av Frankrikes störste travtränare och Doggy har både hund- och kattfoder med tillsats av SPC. SPC-Flakes har även god effekt på människor med svåra tarmproblem. En studie med 40 Ménièrepatienter gjordes nyligen i Liverpool med goda resultat. 60 procent av patienterna blev kraftigt förbättrade. Dessutom visade studien att hälften av dem fick mycket mindre besvär av tinnitus, som är ett av symptomen på sjukdomen. Eftersom vi nu har tre stycken kliniska studier förväntar vi oss att försäljningen av SPC-Flakes därmed kommer att kunna öka, säger Lars Sjöstrand, vd för Lantmännen AS-Faktor. Salovum AS-Faktors andra stora produkt är Salovum, ett äggulepulver med protein AF. Salovum kom till när vi började fundera hur det fungerade med fåglar. Vi insåg att höns och andra fåglar tillverkar så mycket protein AF de bara kan i sina ägg för att ge ungarna så bra immunförsvar som möjligt. Den egenskapen utnyttjar vi genom att ge SPC till kycklingar som ska bli värphöns. Äggen från dessa värphöns används till Salovum, en effektiv medicin mot framför allt svåra diarréer och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom. Just nu pågår flera studier för att få ytterligare vetenskapliga belägg. Det är viktigt för oss eftersom det skulle innebära bredare acceptans bland läkarna. Forskningsprojekten kring protein AF pågår på flera plan. Vi har en syntetiskt peptid, AF-16, som har visat sig ha stor effekt vid behandling av cancer. AF-16 ökar inträngningen av cellgifter tiofalt. Långt gångna djurförsök med AF-16 visar på stor effekt när det gäller behandling av stroke, hjärnblödning eller olika typer av skallskador. AF förhindrar svullnad i hjärnan och det är svullnaden av hjärnan som är det farliga, förklarar Lars. 100 procent havre Lantmännen AS Faktor har ytterligare ett ben att stå på och det är 100 procent havre som riktar sig till glutenintoleranta. Vi arbetar inte bara med sjuka, vi vill också se till att man inte blir sjuk, poängterar Lars. De flesta som har celiaki, glutenintolerans, har problem att få i sig tillräckligt mycket fibrer. Havre är en av de bästa källorna, det är glutenfritt och de flesta glutenintoleranta kan äta havre, men de behöver ren havre, utan inblandning av andra sädeslag. Med noggrannhet och kontroll i alla led lyckades Lantmännen ta fram en ren produkt, något som mycket få europeiska bolag klarar. 100 procent havre säljs via Semper i Norden, men exporteras också till Storbritannien. Det är en produkt som har framtiden för sig, vi producerar ton 100 procent havre i dag och försäljningen ökar hela tiden. Text: HELENA HOLMKRANTZ dags att bryta gamla vanor Dags att uppgradera maskinparken på gården? Välj en hjullastare från Volvo och Swecon när du behöver trygghet, service och omtanke! Swecon tar hand om dig och din Volvomaskin. vvolvo ollvo cconstruction onsstruction eequipment quipment 2012 Grodden Special 15

16 DRANKEN GER MÅNGA MÖJLIGHETER Dranken, det som blir över efter etanoltillverkningen, är inte bara en restprodukt utan en stor tillgång. Därför pågår en lång rad projekt som undersöker hur man bäst använder resterna som mest består av proteiner och fibrer. Lantmännen Agroetanol tar in betydande mängder spannmål och gör etanol av stärkelsen, med spannmålen följer också ton rent protein. Om man kunde använda allt protein optimalt skulle det kunna ersätta upp till en tredjedel av Sveriges sojaimport. Lantmännen Agroetanol har under de senaste åren utvecklat metoder för att fraktionera sina biflöden och koncentrera proteinhalten. Flera tester, pilotproduktioner och utfodringsförsök har genomförts för att hitta den bästa metoden. Det handlar om att få ut så mycket protein som möjligt till minsta kostnad utan att förstöra proteinet genom onödiga värmesteg. Etanolprocessen är en tuff, ganska ovarsam process för känsliga proteiner. Lantmännen Agroetanol projekterar just nu för en ny foderlinje i Norrköping, en foderlinje där fraktionering av värdefulla proteiner utförs i rätt processteg, allt för att få ut så värdefulla och användbara proteinfoderråvaror som möjligt. Målet är att öka värdet på Agroetanols foderprodukter, att kunna använda dem till flera djurslag och minska importen av icke hållbara proteinråvaror. När man fraktionerar bort en del av proteinet, finns det fortfarande kvar destillationsrester och olika typer av fibrer med lägre proteinhalter. Dessa måste också kunna användas optimalt. Ett arbete pågår för att förbättra proteinkvalitén på dessa och göra dem mer användbara till nötkreatur. Ett stort arbete har också lagts ner på att säkerställa att man genom de investeringar som genomförs i dag inte stänger dörrar till vidare utveckling i framtiden. Foderråvarupusslet på Lantmännen Agroetanol har fallit på plats. Nordisk mat Mycket uppmärksamhet har projektet Nordisk mat som visar att den traditionella nordiska maten har samma välgörande egenskaper som exempelvis den omtalade medelhavskosten. Spannmålsprodukter med nyttiga kostfibrer, rapsolja, bär, frukt och nordiska vardagsfiskar. Det var några av ingredienserna i den meny som deltagarna i projektet fick äta. Resultaten visade sänkt LDL-kolesterol, sänkt insulinkänslighet och sänkt blodtryck. Dessutom gick försökspersonerna ner i vikt. En receptsamling från projektet Hälsosam nordisk mat kan beställas på Lantmännen är involverat i en lång rad olika forskningsprojekt. Många av projekten finansieras av Lantmännens forskningsstiftelse och utförs på olika universitet och högskolor runtom landet. Genom åren har de hundratals projekt som genomförts med stöd från Lantmännen resulterat i många nydanande produkter och metoder, som biologiska växtskyddsmedel som kan ersätta kemikalier i odlingen och nya livsmedel med goda hälsoeffekter. Analyser av jorden Jordburna växtsjukdomar kan orsaka stora skador på skörden. Biologisk markkartering kan komplettera den kemiska markkarteringen som lantbrukaren gör redan i dag. I forskningsprojektet BioSoM (Biological Soil Maping) försöker man identifiera de vilande sjukdomssporerna i marken för att kunna förutse risker för angrepp och därmed får chansen att förhindra eller lindra skador på grödan. BioSoM är ett omfattande projekt, ett så kallat temaprogram på SLU, som sträcker sig från grundforskning om växtsjukdomarna till hur lantbrukaren i praktiken ska kunna minska risken för växtsjukdomar på de egna åkrarna. På vägen söker man till exempel efter de sjukdomsalstrande sporernas DNA för att kunna känna igen dem. Man utvecklar också prognosmodeller för att koppla ihop förekomsten av sporer och verkliga angrepp. Dessutom utvecklas provtagningsmetoden för att få en rättvisande bild av hur det ser ut i jorden. Kampen mot DON Gott och nyttigt med kli Inom forskningsprogrammet Klifunk försöker man hitta nya sätt att använda vete- och rågkli i livsmedel. Det finns flera spår i projektet. Man undersöker bland annat hur man kan öka lösligheten hos fibrer i vetekli. Genom att kroppen lättare kan tillgodogöra sig nyttigheterna i kli kan halten av LDL-kolesterolet (det onda kolesterolet) sänkas. Ett annat spår är att försöka få kli att smaka bättre genom att processa det på olika sätt. Med godare kli behöver inte lika mycket socker tillsättas för att den färdiga produkten ska smaka bra. En tredje del i projektet är hur kli kan påverka mättnadskänslan. Här pågår forskning HÄR ÄR NÅGRA AV DE PROJEKT SOM PÅGÅR MED HJÄLP AV LANTMÄNNEN JUST NU Ordförande för Lantmännens Forskningsstiftelsen är Birgitta Carlander. Hon förklarar grundtanken i stiftelsens arbete: Helhetsbilden ska prägla varje ärende. Vi ska jobba med hållbarhet i hela kedjan i varje projekt. Det är viktigt att ha balans mellan de jordbruksnära områdena och de som kommer senare i kedjan, konstaterar hon och fortsätter: Att Lantmännen verkar i hela kedjan från jord till bord är definitivt vårt starkaste kort! Att skaffa sig kunskap på både kort och lång sikt om hur fusariumsvampar sprids och hur produktionen av toxiner fungerar. Provtagningar är centrala för att kunna se vad som händer. I år har därför provtagningen utökats och man har sorterat havren redan vid mottagningen för att hindra att rena partier smittas. Dessutom har ett prognosprojekt med prover från olika spannmålsslag tagna före skörd genomförts i ett samarbete mellan Lantmännen och övriga spannmålsbranschen. Årets projekt har precis slutrapporterats och det visade tidigt på ungefär samma geografiska fördelning av DONproblemen som senare kunde ses i inlevererad spannmål. Problemen var störst i havre i Västsverige, men nivåerna var inte lika höga som förra året. I ett svensk-norskt samarbetsprojekt, Prediktering av DON i havre, följer man havrens utveckling från sådd till skörd för att försöka se hur faktorer som blomningstid, klimat, sortmaterial med mera kan påverka förekomsten av DON i havre. Avsikten är att kunna göra säkrare riskbedömningar. I projektet har havrens blomningsförlopp följts noggrant på tre platser i Västsverige och på en plats i Norge. Enkäter med odlare och praktisk erfarenhet gör att man redan nu kan ge vissa råd, som att se upp med fördröjd skörd, eftersom det visat sig ge förhöjda halter. Skörderester bör heller inte lämnas kvar eftersom fusarium smittar mellan åren. Vissa tecken tyder också på att man kanske ska vara försiktig med kvävegödsling och att valet av förfrukt kan spela in ärter och oljeväxter tycks ge lite lägre halter än andra förfrukter.