Kv. Yngve 3 och 4 FÖRHANDSKOPIA Bullerberäkning för detaljplan

Transkript

1 Projekt: Rapport: Revision: Datum: Antal sidor: 14 Bilagor: Inga Kv. Yngve 3 och 4 FÖRHANDSKOPIA Bullerberäkning för detaljplan Uppdragsgivare: Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Karin Johansson Borås Tel: Uppdrag: Sammanfattning: I uppdraget ingår bullerberäkningar från vägtrafik i utomhusmiljön för tilltänkta bostadslägenheter. Det ingår även att redovisa aktuella riktvärden och att vid behov föreslå bullerreducerade åtgärder. Enligt det förslag som ligger till grund för bullerberäkningarna är vår samlade bedömning att det går att uppnå riktvärdena (enligt Boverkets publikation Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg och spårtrafik för de flesta utav lägenheterna. Två hörnlägenheter med en ekvivalent ljudnivå vid fasad > 55 dba får dock inte tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Ekvivalent ljudnivå vid respektive lägenhets minst bullerutsatta fasad beräknades till 62 respektive 59 dba. Som en kompensationsåtgärd kan dessa lägenheter dimensioneras för ljudklass B i inomhusmiljön. I rapporten redovisas förslag på olika möjligheter att minska ljudet vid fasad utanför sovrumsfönster vid hörnlägenheterna (som vetter mot syd, väst och norr) på plan 610 med hjälp av inglasning/delvis glasning av uterum i kombination med ljudabsorbenter. Med denna lösning innebär det att det går att ha exempelvis en dörr eller ett fönster i vädringsöppet läge i sovrummet mot det inglasade utrymmet (uterummet) och erhålla en god ljudmiljö inomhus. Handläggare: Kvalitetskontroll: Johan Hässel Martin Almgren ÅFIngemansson AB Box 1551, SE Göteborg, Sweden ISO9001 Phone ISO14001 Fax \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc

2 Innehåll 1. Bakgrund Förklaring av akustiska begrepp Riktvärden vägtrafik Boverket Kommunal tillämpning bl.a. i Göteborg Bullerberäkningar Underlag Beräkningsmodell och metod Beräkningspunkter och 3d bullerkartor Bullerberäkningar enligt förslagshandling Ljud från avlägsna vägar Slutsatser och förslag till ytterligare åtgärder Bakgrund I centrala Borås på planområdet vid Allégatan, Källegatan och Sparregatan planeras det för nya bostäder (lägenheter). Planområdet ligger nära gator med vägtrafik. Det är främst fasader som vetter mot Allégatan som är mest utsatta då Allégatan är den mest trafikerade gatan nära planområdet. Utredningen bygger på ett förslag som är utarbetat av GAJD arkitekter. Förslag på ytterligare bullerreducerade åtgärder som redovisas i rapporten har diskuterats med arkitekten. Denna rapport är en uppdaterad version av tidigare rapport (daterad ). Det har arbetats vidare med bullerreducerande åtgärder och planlösningen har ändrats. Vidare har fler sovrum på plan 610 har placerats mot den tystare sidan och bullerskärmar har placerats mellan lägenheter på balkonger (sydfasad) samt utanför sovrum (norrfasad). 2. Förklaring av akustiska begrepp Ljudnivåerna i denna rapport är redovisade som ekvivalenta respektive maximala ljudnivåer. Den ekvivalenta ljudnivån är en form av en genomsnittlig ljudtrycksnivå under en given tidsperiod, t ex ett dygn som är normalt förekommande för vägtrafik. Genomsnittet ska beräknas eller mätas på ett sätt som påminner om addition av ljudnivåer. Om ljudnivån är 30 dba under halva dygnet och 40 db under andra halvan blir den ekvivalenta ljudnivån 37 dba. Den ekvivalenta ljudtrycksnivån kan bestämmas för flera olika sorters ljudtrycksnivåer, t ex A eller Cvägd ljudtrycksnivå. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivån under viss tid. Det är viktigt att ange vilken tidsvägning som avses. Normalt ska tidsvägning Fast användas. I beräkningsmodellen för vägtrafik antas att maximala ljudnivån överskrids av 5 % av fordonspassagerna. För vägtrafik är maximalljudnivå framförallt viktigt nattetid i inomhusmiljön samt på uteplats under dagtid. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 2 (14)

3 3. Riktvärden vägtrafik Nedan redovisas riktvärden för buller från vägtrafik för bostäder i utomhusmiljön. Det finns flera olika riktvärden, nedan redogörs för några. Många kommuner och städer tillämpar riktvärdena på olika sätt, exempelvis har Göteborg stad en särskild kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller. Enligt uppgift så har Borås stad ingen särskild policy för trafikbuller. För detta projekt bör Boverkets skrift Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg och spårtrafik Allmänna råd 2008:1 tillämpas. Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Riksdagen fastslog i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53 riktvärden för buller från vägtrafik som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt nedan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Tabell 1. Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Riktvärden för vägtrafik vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. Utrymme Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Inomhus 30 dba 45 dba Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 dba 3.1. Boverket I Boverkets Byggregler med ändringar till och med 2006:12 anges för nybyggnad av bostäder att ljudklass C enligt Svensk Standard SS utgåva 3 är minimikrav. Delen i standarden som handlar om riktvärden utomhus ingår egentligen inte i Boverkets byggregler. Så här står det i byggreglerna: Byggnader och deras installationer skall utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta skall ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Standardens formuleringar om ljud utomhus och på uteplats återges i tabellen nedan. Standarden Byggakustik ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder, är framtagen i samarbete mellan Boverket och andra aktörer i branschen. Den innehåller fyra stycken ljudklasser, A, B, C och D, där A är den bästa och D är den sämsta. Byggreglerna anger klass C som lägsta godtagbara nivå. Klass A och B kan väljas frivilligt om särskilt goda ljudförhållanden eftersträvas. Klass D kan i undantagsfall accepteras under särskilda omständigheter vid ändring av en befintlig byggnad. Tabell 2. Högsta tillåtna ljudtrycksnivå utanför fönster och uteplats, L pa enligt SS utgåva 3 (2004). \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 3 (14)

4 Position Typ av krav Klass A Klass B Klass C Klass D Utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro L pa L pafmax. 45 db 55 db 55 db 55 db Utanför övriga fönster L pa 55 db 55 2 db L pafmax På uteplats L pa 42 db 47 db 52 db 52 db L pafmax db 62 db 67 db 67 db 1 Kravet avser högst tre överskridanden under dag och kväll under ett medeldygn 2 I undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras, exempelvis då bostäder i städers centrala lägen och andra lägen med god kollektivtrafik av tekniska eller ekonomiska orsaker inte kan utformas så att kravet uppfylls. Då avsteg från kravet accepteras bör krav enligt översta raden och för uteplats skärpas med 10 db 3 I undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras, exempelvis då bostäder i städers centrala lägen och andra lägen med god kollektivtrafik av tekniska eller ekonomiska orsaker inte kan utformas så att kravet uppfylls. Då avsteg från kravet accepteras bör kravet utanför fönster eller för uteplats skärpas med 5 db Tabell 3. Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) Beräkning utifrån dimensionerande Avägda ljudtrycksnivåer i utrymmen i byggnad från ljudkällor utomhus enligt SS utgåva 3 (2004). Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning i tredjedelsoktavband utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i nedan angivna utrymmen: Utrymmen för Typ av krav Klass A Klass B Klass C Klass D sömn, vila och daglig samvaro L paeq,24h (trafik) eller L paeq (andra yttre ljudkällor ) 22 db 26 db 30 db 34 db L pafmax (nattetid) 37 db 41 db 45 db 49 db matlagning och L pa 31 db 31 db 35 db 49 db hygien L pafmax 46 db Boverket har gett ut publikationen Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg och spårtrafik Allmänna råd 2008:1, denna innehåller tre delar allmänna råd handbok och exempelsamling. Riktvärden enligt Buller i planeringen bör försöka eftersträvas för trafikbuller i utomhusmiljön för det aktuella projektet. Publikationen är främst avsedd att användas vid planläggningen av bostäder i områden som utsätts för trafikbuller. Utgångspunkten är de långsiktiga mål för den framtida ljudmiljön som riksdagen satt upp. Nedan bifogas ett utdrag ur Boverkets publikation: Huvudregel vid planering av nya bostäder \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 4 (14)

5 Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutgiltiga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägning mellan kravet på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: I centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering av befintlig bebyggelse längs kollektivstråk i större städer samt med ny tätare bebyggelse till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregel då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det gå att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (4550 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen liksom uteplats bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (4550 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen liksom uteplats bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpande sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 5 (14)

6 byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpande sidan. Även vistelse ytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpande sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpande sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Rum i bostad (bostadsrum) Med bostadsrum avses alla rum i permanentbostäder och fritidshus där en låg ljudnivå efterstävas. Här ingår rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro. Kök och kök med matplats räknas dock inte som bostadsrum. Uteplats Med uteplats avses gemensamt eller privat iordningställd område eller yta såsom terrass balkong eller liknande som ligger i anslutning till bostaden. Målen för ljudnivå vid uteplats avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerat värde, Tyst sida Tyst sida är en sida med dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre 45 dba frifältsvärde som en totalnivå det vill säga det sammanlagda ljudet från olika källor, till exempel trafik, fläktar och industri. Även maximalnivå 70 dba gäller för att uppfylla definitionen av tyst sida. Ljuddämpad sida Ljuddämpad sida har en dygnsekvivalent ljudnivå som är mellan 45 och 50 dba frifältsvärde som en totalnivå det vill säga det sammanlagda ljudet från olika källor, till exempel trafik, fläktar och industri. Även maximalnivå 70 dba gäller för att uppfylla definitionen av tyst sida. Lägenhetsstorlekar Samma krav på ljudmiljön bör ställas för bostadslägenheter oberoende av storlek. Enkelsidiga lägenheter mot trafiksidan bör i princip inte accepteras, i synnerlighet gäller detta om ljudnivån överstiger 60 dba. Uteplatser och balkonger Om planen medger arr varje bostad har tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat i anslutning till bostaden bör den uppfylla huvudregeln. Om planen möjliggör en uteplats som uppfyller huvudregeln kan en balkong med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement. Helt inglasad balkong eller uteplats erbjuder inte utevistelse och bör därför inte accepteras som metod att uppnå dessa allmänna råd. Normalt bör halv eller i enstaka fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats accepteras som åtgärd för att begränsa bullret Kommunal tillämpning bl.a. i Göteborg Enligt uppgift så har inte Borås stad inte någon uttalad policy för planering och byggande och bostäder i stadsmiljöer. Nedan redovisas som ett exempel på hur bullerriktvärdena kan tillämpas i Göteborg. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 6 (14)

7 I skriften Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg utgiven av Göteborg stad år 2006 redovisas hur riktvärdena bör tolkas i Göteborg. Riktvärdena som anges liknar Boverkets tolkning. Nedan redovisas ett utdrag av några förtydliganden: När den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid någon fasad för bostaden är mellan 55 och 65 dba ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta (45 dba) eller ljuddämpande (50 dba) sidan för samtliga boende i lägenheten. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 60 och 65 dba ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus. Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida. I undantagsfall kan dessutom enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg som riktlinje fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad. Undantag får bara ske för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. 4. Bullerberäkningar 4.1. Underlag Nedanstående underlag har använts som underlag i denna utredning: Planritningar med uppgifter om placering av byggnader på planområdet. Föreslagna planlösningar för samtliga våningsplan, planlösningar daterade Underlag , GAJD arkitekter. Ny planlösning för plan 610 erhållits Sektioner daterad med uppgifter om bl. a. höjder på byggnader på planområdet, GAJD arkitekter Terräng modell (dwg) med uppgifter om omgivning, hus, markhöjder etc, Borås Stad. Diverse flygfoton över omgivningen Tabell 4. Vägtrafikdata som använts i beräkningsmodellen. Data har erhållits/bedömts av Stadsbyggnadskontoret samt Gatuavdelningen. Vägsträcka Totalt antal fordon Andel tunga fordon Rv % 90 Hastighet km/h \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 7 (14)

8 Vägsträcka Totalt antal fordon Andel tunga fordon Arlagatan % 50 Fabriksgatan % 50 Allegatan % 30* Kvarngatan % 30* Källegatan % 30* Sparregatan % 30* * Skyltad hastighet är 50 km/h Hastighet km/h Enligt uppgift är det gatsten på Allégatan, Kvarngatan, Källegatan och Sparregatan, detta kan ge en något högre ljudnivå. Normalt ger detta en förhöjd nivå med ca 23 db jämfört med asfalt. I beräkningarna har det korrigerats med +2 db Beräkningsmodell och metod Beräkningar har utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller i beräkningsprogrammet SoundPlan ver 6.4. Osäkerheten kan delas upp i beräkningsmodellens osäkerhet samt osäkerhet i indata. Osäkerheten i beräknad ekvivalentnivå kan bedömas med hjälp av uppgifter i rapport 4653 från Naturvårdsverket. Osäkerheten beror på avståndet från vägen och är mindre än 1 db på 50 m avstånd och upp till 3 db på 200 m avstånd. Den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik är inte en lämplig metod att använda för beräkningen av det s.k. bullerregnet dvs. bakgrundsnivån från t.ex. avlägsna större trafikerade vägar, ljudnivån blir i verkligheten något högre. För beräkningen av bullerregnet har vi använt ÅFIngemanssons beräkningsmetod Beräkningspunkter och 3d bullerkartor Beräkningspunkter har valts på flertalet fasader samt på olika våningsplan. I tabeller under beräkningsresultat redovisas ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå för respektive fasad och våningsplan. Ekvivalent ljudnivå redovisas även på 3dbullerkartor i punkter för några olika vyer. Beräkningsresultatet på 3dbullerkartor, redovisas enbart för en bättre visuell överblick av beräknad ljudnivå vid olika fasader, dessa skall ses som ett hjälpmedel för att arbeta vidare med för utformning av eventuella bullerreducerande åtgärder. På 3dbullerkartor som redovisats har det inte tagits hänsyn till eventuell skärmning av fasad av t.ex., täta räcken, utåtgående bjälklag, detta skulle beror på slutgiltigt utförande samt att detta inte ingår i den beräkningsmodell som tillämpas varför detta ej redovisas. Antag till exempel att ett t.ex. att delvis glasning placeras framför en fasad vid en balkong mot t.ex. Källegatan, då skulle den verkliga ljudnivån vid bostadens fasad kunna bli något lägre än vad som redovisats på 3dbullerkartorna. Ett tätt räcke i normal höjd framför fasad i kombination med ljudabsorbenter vid t.ex. en uteplats har normalt en begränsad skärmande förmåga som bedöms ligga ca 13 dba beroende på utförande och placering med hänsyn till ljudkällan (avstånd till trafiken). Dessa speciella fall bör istället bedömmas från fall. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 8 (14)

9 5. Bullerberäkningar enligt förslagshandling Observera att för redovisade ljudnivåer nedan i tabell samt på 3d bullerkarta har det inte tagits hänsyn till skärmning av utåtgående bjälklag samt eventuella skärmande räcken, inglasningar eller ytterligare bullerreducerande åtgärder såsom inglasning, nivåerna vid balkonger kan därför bli något lägre i verkligheten beroende på slutgiltigt utförande. Se även kommentarer och förslag till ytterligare åtgärder. Enligt de planritningar som ligger till grund för beräkningarna är de flesta utav lägenheterna genomgångslägenheter (alla utom två hörnlägenheter på plan 5) med tillgång till tyst eller ljuddämpad sida. Enligt förslaget har de flesta sovrum placerats mot respektive lägenhets tystare sida vilket skapar en god ljudmiljö. Arkitekten arbetat med indragningar av fasader, bullerskärmar vid balkonger för att minska minska ljudet vid fasad. De båda trapphusen skärmar ljud och det skapas en skärmad innergård, tyst eller ljuddämpad sida uppfylls för samtliga lägenheter som vetter mot innergården. De högsta ekvivalenta ljudnivåerna beräknades vid fasader som vetter mot Allégatan. Figur 1. Buller från vägtrafik 3d bullerkarta fasad mot nord och väst. Ekvivalent ljudnivå (L Aeq, dygn ) vid fasad. Frifältsvärden. Beräknad ljudnivå redovisas enbart vid tilltänkta bostäder. OBS! Ljudnivåer som redovisas ovan har inte korrigerats för eventuella bullerreducerande åtgärder såsom skärmning av utåtgående bjälklag, inglasningar, räcken etc. vid fasad. Figur 2. Buller från vägtrafik 3d bullerkarta fasad mot norr. Ekvivalent ljudnivå (L Aeq, dygn ) vid \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 9 (14)

10 fasad. Frifältsvärden. Beräknad ljudnivå redovisas enbart vid tilltänkta bostäder. OBS! Ljudnivåer som redovisas ovan har inte korrigerats för eventuella bullerreducerande åtgärder såsom skärmning av utåtgående bjälklag, inglasningar, räcken etc. vid fasad. Figur 3. Buller från vägtrafik 3d bullerkarta fasad mot syd och öst. Ekvivalent ljudnivå (L Aeq, dygn) vid fasad. Frifältsvärden. Beräknad ljudnivå redovisas enbart vid tilltänkta bostäder. OBS! Ljudnivåer som redovisas ovan har inte korrigerats för eventuella bullerreducerande åtgärder såsom skärmning av utåtgående bjälklag, inglasningar, räcken etc. vid fasad. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 10 (14)

11 Figur 4. Buller från vägtrafik 3d bullerkarta vy mot syd och väst. Ekvivalent ljudnivå (L Aeq, dygn) vid fasad. Frifältsvärden. Beräknad ljudnivå redovisas enbart vid tilltänkta bostäder. OBS! Ljudnivåer som redovisas ovan har inte korrigerats för eventuella bullerreducerande åtgärder såsom skärmning av utåtgående bjälklag, inglasningar, räcken etc. vid fasad. Figur 5. I rapporten benämnda beräkningspunkter (QR). Beräkningsresultatet från respektive beräkningspunkt redovisas nedan. Beräkningspunkterna är markerade med grönt. Planlösningen för plan 610 syns i bakgrunden. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 11 (14)

12 Tabell 5. Buller från vägtrafik. Ekvivalent (L Aeq, dygn ) och maximal ljudnivå (L AmaxFast ) vid fasad för bostäderna. Frifältsvärden. I tabellen redovisas beräknad ljudnivå i beräkningspunkterna enligt figur 5. Med plan 13 avses garageplan. Beräkningspunkt (enligt figur 5) Plan Fasad riktning L Aeq, dygn L A Max A 5 V B 610 V C 510 S D 57 S S E 56 S S S F 5 Ö Ö G 5 Ö H 5 V I 58 N N J 57 N N K 5 Ö L 67 N N M 610 N N 11 N O 11 S P 11 Ö Q 11 N R 11 N Fast 5.1. Ljud från avlägsna vägar Det beräknade ljudnivån från t.ex. avlägsna vägar det s.k. bullerregnet bör ses som en ungefärlig lägsta ljudnivå som normalt uppkommer under högtrafik samtidigt som det råder medvind från Rv 40 till planområdet. För tillfällen då det inte råder medvind samtidigt som det är högtrafik blir ljudnivån lägre. Beräkningsresultatet som redovisas i tabeller etc. i denna utredning har inte korrigerats med avseende på det s.k. bullerregnet. Bakgrundsnivån från Rv 40 (det s.k. bullerregnet) har beräknats till ca 48 dba. D.v.s. det har beräknats att riktvärdet om ljuddämpad sida på 50 dba innehålls med marginal. En sänkning av hastigheten till 70 km/h som har diskuterats innebär att ljudnivån skulle minska med ytterligare ca 2 db. För fasader som inte vetter direkt mot Rv 40 blir ljudnivån även lägre. Bakgrundsnivån (det s.k. bullerregnet) från järnvägstrafiken har bedömts att underskrida riktvärdet för tyst eller ljuddämpad sida med marginal. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 12 (14)

13 6. Slutsatser och förslag till ytterligare åtgärder Den mest ljudutsatta hörnlägenheten (plan 5) mot Allégatan/Källegatan beräknades den ekvivalenta ljudnivån vid fasad mellan 61 och 64 dba. För den andra hörnlägenheten (plan 5) mot Källegatan/Sparregatan beräknades den ekvivalenta ljudnivån mellan 60 och 59 dba. Dessa två hörnlägenheter får således inte tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Enligt Boverkets rekommendationer kan som en kompensationsåtgärder bullerutsatta lägenheter dimensioneras för ljudklass B i inomhusmiljön med avseende på ljud från vägtrafik. Detta kräver att fasaden (fönster, dörrar, genomföringar, ytterväggar och ytor) väljs med hänsyn till ljud. Ekvivalent ljudnivå vid boningsrum som har fönster mot innergården (mellan de två trapphusen) beräknades den ekvivalenta ljudnivån vid fasad till mellan 40 och 49 dba, dvs. samtliga av dessa lägenheter får tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Den ekvivalenta ljudnivån utanför sovrumsfönster i hörnlägenheterna åt norr mot allégatan i anslutning till balkong (plan 610) beräknades enligt förslaget till ca 5258 dba. Den ekvivalenta ljudnivån utanför sovrumsfönster i hörnlägenheterna åt norr mot Sparregatan i anslutning till balkong (plan 610) beräknades enligt förslaget till ca 4852 dba. Den maximala ljudnivån överstiger riktvärdet om 70 dba för många beräkningspunkter, dvs. ljudnivån uppfyller normalt inte Boverkets definition på tyst eller ljuddämpad sida. Som möjlighet att förbättra ljudmiljön utanför dessa sovrumsfönster föreslås att balkongerna (uterummen) glasas in. Inglasningen görs till fördel med någon form av skjutdörrar anpassade för ändamålet så att boende själv kan välja hur öppet läge som önskas med hänsyn till både luftgenomströmning och ljud. Med denna lösning innebär det att det går att ha exempelvis en dörr eller ett fönster i vädringsöppet läge i sovrummet mot det inglasade utrymmet (uterummet) och erhålla en god ljudmiljö inomhus. Det går att klara en ekvivalent ljudnivå om 4550 dba innanför inglasat uterum i med ett fönster i vädringsöppet läge. Det finns även speciella fönster med särskilt goda ljudreducerande egenskaper i vädringsöppet läge. Balkongerna (inglasade uterum bör i tak (undersida bjälklagsplatta) förses med ljudabsorbenter i ljudabsorbtionsklass A. Lägenheterna mot Sparregatan är inte lika utsatta som lägenheterna mot Allégatan, där kan något mindre ljudreducerande glaskonstruktioner kan väljas. Om t.ex. glasningen (dörrarna) skulle ställas i halvöppet eller trefjärdes glasat läge (vilket innebär uteplats enligt Boverkets definition) så innebär det att viss ljudnivå sänkning i kombination med ljudabsorbenter men att riktvärdet om maximalljudnivå på uteplats inte alltid förväntas kunna uppfyllas på samtliga balkonger. En uteplats kan antingen vara enskild eller gemensam. För de uteplatser som inte bedöms kunna klara 70 dba, kan den privata uteplatsen eller ett inglasat uterum ses som ett komplement till en gemensam tyst uteplats som uppfyller riktvärdet. En gemensam uteplats kan t.ex. anordnas på innergården där den maximala ljudnivån förväntas kunna understiga riktvärdet 70 dba med marginal. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 13 (14)

14 Figur 2. Förslag på inglasning/delvis inglasning av uterum utanför sovrummen för att minska ljudnivån utanför sovrumsfönster vid plan 610 mot norr. Med inglasning/delvis inglasning i kombination med ljudabsorbeter i tak (och ev på vägg) kan en god och tyst ljudmiljö erhållas även med skjutdörrar eller fönster i vädringsfönster i öppet läge i uterum och i sovrum. Skärm Åtgärd inglasning/delvis inglasning förslagsvis med skjutdörrar (i glas). Åtgärd inglasning eller delvis inglasning förslags med skjutdörrar (i glas) Skärm Beräknade maximala ljudnivåerna gäller för passage av enstaka tunga fordon. Maximal ljudnivå från lätta fordonspassager är avsevärt lägre. \\afgbgcl2v1\powsell\tech\document\ \ doc Sida 14 (14)