Plan mot diskriminering och kränkande. behandling. Trollbacksskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Inledning Skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling kom Barn- och elevskyddslagen som ställde krav på skolorna att visa sitt arbete i en så kallad likabehandlingsplan. Barn- och elevskyddslagen ersattes från och med januari 2009 med Diskrimineringslagen och ett tillägg i skollagen. I och med detta är skolan skyldig enligt lag att aktivt arbeta mot alla former av kränkande behandling samt att visa upp detta arbete i en plan. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vi på tar avstånd från alla tendenser till mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Den som uttrycker att den känner sig kränkt skall tas på allvar. Alla människor på enheten, stora som små, har ansvar för att främja en miljö fri från kränkande behandling. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och ålder. (Diskrimineringslagen kap 3, 14.) 1

2 Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund (se nedan). Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika Communitys). Mobbning Mobbing är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid utsätter en person för negativa handlingar i avsikt att såra eller skada. Det kan vara av verbal och/eller fysisk karaktär. (Skolan arena för mobbning, Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback. På tal om mobbning och det som görs, en kunskapsöversikt. Frånberg, Gill, Nordgren, Wrethander 2002). Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009) Diskriminering Diskriminering är när skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (diskrimineringsgrunderna). Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpa en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 2

3 Diskrimineringsgrunderna Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet 3

4 heterosexualitet. Ålder Skolan får inte diskriminera eller trakassera elever på grund av ålder. Det är dock inom skolan tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid till exempel gruppindelning. Könsöverskridande identitet Skolan får inte diskriminera eller trakassera på grund av könsöverskridande identitet. Diskrimineringsgrunden innebär att könsöverskridande identitet bryter mot samhällets rådande föreställningar om hur män - kvinnor och/eller pojkar - flickor förväntas vara eller se ut. 4

5 Skolans värdegrundsuppdrag Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Kartläggning och nulägesanalys Mål Under 2012 ska all personal genomgå kompetensutveckling inom områdena mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Alla områden i planen skall kartläggas och en analys av resultatet ska göras. Aktivitet Genomföra nulägesanalys, utifrån diskrimineringsgrunderna, gällande likabehandling i alla verksamheter. Integrera värdegrund i skolarbetet. Gemensamt material för värdegrundsarbete i klasserna beställs. Skolan med plats för alla. Kompetensutveckling för all anställd personal gällande kamratkulturer samt barns sätt att skapa relationer. Kartläggning av eventuella verktyg och redskap som kan vara riskfaktorer gällande barns relationsarbete i skolan. Utvärdera trivselregler för skolan som helhet samt trivselregler för respektive klass. Tidpunkt År 2012 Ansvar Arbetslagen/Husen ansvarar för att den påbörjade nylägesanalysen slutförs. Rektor tillsammans med all personal ansvarar för att integrering av värdegrundsarbete sker. Rektor ansvarar för att kompetensutveckling sker, All personal ansvarar för kartläggning av riskfaktorer. Kamratstödjare och vuxenstödet, elevhälsoteam. Klasslärare ansvarar för att tillsammans med barnen skapa trivselregler i respektive klass. 5

6 Kompetenshöjning, personal Mål Att öka all personals kompetens gällande när, var och hur kränkningar förekommer samt att bli observant på och öka kompetensen i att förebygga dessa situationer. Aktivitet All personal läser ``Du är så jävla ful `` en bok om barns utsatthet i skolan eller kapitlet av författaren Marie Wrethander Bliding i boken Utstött, boken finns i ett ex i varje hus. Diskussioner som ger material till likabehandlingsplanens specifika åtgärder som är tänkta att hjälpa oss att eliminera de risksituationer som vår organisation kan tänkas skapa. Här behöver vi också använda oss av den konkreta kunskap våra kamratstödjare och elevrådsrepresentanter kan ge oss stöd med i utarbetandet av en organisation som förebygger situationer där kränkningar får fritt spelrum. Ansvarstrappan av Ahola, Hirvihuhta och Furman. Bjuda in Here for You till personalgruppen. Tidpunkt År 212 Ansvar Rektor och personal Allmänna åtgärder Mål Den årliga planens framtagande och spridning. Aktivitet Vid framtagning av planen skall elevhälsoteam, kamratstödjare, elevråd, föräldrarådcafé användas som referensgrupp. Vid varje förändring i planen så förankras den omgående i personalgruppen på skolan. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten av klasslärare, samt rektor och planen ska finnas lätt tillgänglig för föräldrar på skolans hemsida. Planen utvärderas i referensgrupperna. Arbetslagen gör en löpande värdering av planen under året. Ansvar Rektor med hjälp av ovanstående referensgrupper.(personal, föräldrar och elever) 6

7 Arbetsgruppen/Stödgruppen Arbetsgruppen/stödgruppen består av rektor, resurs arbetslaget där speciallärare, skolsköterska, vuxenansvarig för kamratstödjarna, Ida personal och en lärare i förskoleklass ingår. Arbetsgruppen ska träffas minst en gång i månaden. Mål Hålla planen uppdaterad och se över att informationskedjan löper på. Aktivitet Deltagare i arbetsgruppen Elev hälsoteam ansvarar för att planen uppdateras och att informationskedjan löper på. Detta sker regelbundet under pågående läsår. Rektor använder/pratar om planen vid olika tillfällen för att implementera den i verksamheten Tid År 2012 Ansvar Rektor tillsammans med deltagare i arbetsgruppen/stödgruppen. Elevers delaktighet Mål Att eleverna skall var delaktiga i arbetet med den årliga likabehandlingsplanen. Aktivitet Alla klasser arbetar med kartläggningen utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med sin klasslärare. Eleverna får tala om och markera på en skolkarta var de otrygga miljöerna finns på skolan. Alla klasser arbetar med den årliga planens förslag på åtgärder. De äldre barnen pratar om digitala kränkningar och diskuterar förhållningssätt på nätet. Planen sammanställs genom kartläggning i referensgrupperna. Tidpunkt År 2012 Ansvar Rektor tillsammans med Arbetsgruppen/stödgruppen, elevhälsoteam, kamratstödjare, elevråd och klasslärare. 7

8 Föräldrars delaktighet Mål Att föräldrarna skall vara delaktiga i arbetet med planen. Aktivitet Skolan presenterar planen på ett föräldrarådsmöte för diskussion. Därefter finns planen för alla föräldrar att ta del av på skolans hemsida. Skolan kommer ht-2012 bjuda in Niclas Ottosson kring temat nätmobbning. Tidpunkt Läsåret 2011/2012 Ansvar Rektor 8

9 Allmänt förebyggande arbete Samtalsgrupper Ett förebyggande arbetssätt där samtal om relationer, kamratskap och ett positivt förhållningssätt till varandra poängteras. Detta pågår i en del klasser under varje läsår. Ett gemensamt material för detta arbete har köpts in. Ansvarstrappan Ahola, Hirvihuhta, Furman Detta arbete ska förstärkas och göras i alla årskurser, Idag görs det i år 1-3. Finns önskemål för mer tid att även genomföras på mellanstadiet. Rastverksamhet Syftet med rastverksamheten är att verka för en trygg skola. Det åstadkommer vi med att fler vuxna finns ute på rasterna, samarbete med kamratstödjare, elevråd, lekombud och att rast verksamhetsansvarig finns utöver ordinarie rast värdssystem. Vi vill stimulera elevernas kreativa utveckling genom rörelse och samarbete. Det åstadkommer vi genom att skapa lekvänliga miljöer, lekombud, stimulera till spontan lek, personalen stödjer eleverna i genomförandet av deras idéer, erbjuder aktiviteter som kräver rörelse, eleverna lämnar förslag till elevrådet på vad som skall erbjudas på rastverksamheten och möjlighet att låna lekmaterial ur en lekbod. Vi vill verka för en jämlik skola där alla kan delta utifrån sina förutsättningar.. Det åstadkommer vi genom att ha många aktiviteter som kräver samarbete, ger möjlighet till kontakter över klassgränser, visar tydlighet genom regler, turtagning, ledning mm och skapar aktiviteter som kan tilltala alla. Skolan har ett eget kompisträd som man kan gå till om man söker en kompis att vara med på rasten. All personal som är ute som rastvärdar har egna gula västar som de ska eller har skrivit sitt eget namn på för att vara lätta och se och så att alla vet var de heter. Samtalsgrupper Alla elever på skolan ingår i en samtalsgrupp tillsammans med en ansvarig pedagog. I samtalsgrupperna gör man olika aktiviteter samt samtalar om viktiga saker vilket har till syfte att skapa goda relationer mellan deltagarna i gruppen, att få tillfälle till djupare samtal samt att bygga en nära relation med vuxna. Kamratstödjare Kamratstödjare utses genom personval. Kamratstödjarna får utbildning samt ett kontinuerligt stöd från de vuxna i arbetsgruppen, Annika W. Om kamratstödjarna upplever att någon utsätts för kränkningar måste någon vuxen kontaktas. I första hand klassläraren som då bedömer hur man går vidare. Vuxna på skolan Alla vuxna skall föregå med gott exempel. Alla arbetslag skall arbeta utifrån läroplanens och utbildningsplanens normer och värden samt den årliga planen. 9

10 Personal som nyanställs skall av rektor informeras om den årliga likabehandlingsplanen. Den nyanställde är skyldig att ta del av planen så snabbt som möjligt Vid misstanke om kränkningar ska alla som arbetar på skolan ta ansvar för att ingen åsidosätter sitt ansvar samt att inget dröjsmål för ingripande får förekomma. Specifika åtgärder Skolans rutiner då kränkningar har skett elev - elev: 1. Händelser dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag och vad som inträffat och arkiveras i pärmen. 2. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med eleven eller eleverna då misstanke om kränkningar förekommer. 3. Klasslärare eller annan berörd personal kontaktar hemmen och informerar om händelsen. Både den som kränkts och den som kränkt kontaktas. 4. Elevvårdsteamet och resursarbetslaget informeras. Vid behov: 5. Samtal av berörd personal samt någon ur resurs arbetslaget sker med den/de som utsatts för kränkningar. 6. Samtal av berörd personal samt någon ur resurs arbetslaget sker med den eller de som utfört kränkningar. 7. Plan för hur man går vidare upprättas av berörd personal och någon ur resurs arbeteslaget. 8. Rektor kallar till gemensam träff med föräldrar, där både den som blivit kränkt och den som har utfört kränkningar, samt resurs arbetslaget och informerar om hur skolan planerar att gå vidare tillsammans med eleverna. 9. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor att kontakt tas med socialtjänsten eller polis. 10. Återkoppling/information lämnas till personal, föräldrar, inblandade elever och vid behov klassen. 11. Uppföljning av beslutade insatser (punkt 6 ovan) sker av lärare, rektor och stödgrupp. 12. Om kränkningar inte upphör kontaktas socialtjänsten eller polisen för ytterligare åtgärder av rektor eller föräldrar. Då kränkning har skett vuxen - vuxen, vuxen - elev, elev vuxen Dessa fall behandlas i första hand av skolans arbetslag och som nästa steg av skolledningen tillsammans med inblandade parter. 10

11 Kartläggning och åtgärder Etnicitet Mål Ökad kunskap om våra elevers olika kulturer och etnicitet. Aktivitet - Föräldrar med olika etnisk bakgrund bjuds in till klassen att berätta om sin kultur. - Föräldracafé med olika innehåll kultur, mat och hälsofrågor. - I skolans ämnen diskutera det mångkulturella samhället - Idag har vi samarbete med modersmålslärarana en gång i veckan. Likaså förekommer ett samarbete klasslärare/modersmålslärare detta arbetet sker tillsammans utifrån tema, ex barnkonventionen. - Modersmålets dag som vi har tillsammans på skolan. Tidpunkt Ansvar Alla pedagoger i skola/fritidshem Religion eller annan trosuppfattning Mål Ökad kunskap och tolerans kring olika religioner och trosuppfattningar. Aktivitet - Föräldrar med olika trosuppfattningar bjuds in till klassen att berätta om sin religion. - Representanter för olika religioner och trosuppfattningar bjuds för att berätta om sin tro. Vi önskar att Imamen kommer på besök. - I religionsundervisningen prata likheter och skillnader mellan olika trosuppfattningar. Tidpunkt Ansvar Klasslärarna 11

12 Sexuell läggning Mål Ökad tolerans och kunskap om människors sexualitet. Aktivitet Språkbruket är ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom att genomföra ett temaarbete om etik och relationer. Tidpunkt Ansvar Alla pedagoger i skola/fritidshem och sociala teamet Funktionshinder Mål Ökad tolerans och kunskap om människor med olika funktionshinder. Aktivitet Språkbruket är ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom att genomföra ett temaarbete om etik och relationer. Drama Vårda språket och trygg skola Vi behöver genomföra vårda språket kampanjen igen. Ida personal som samtalsstöd Kompetensutveckling för all personal om vissa funktionshinder. Tidpunkt Vårterminen Ansvar Rektor och pedagoger i skola/fritidshem och stödgruppen. Uppföljning och utvärdering av planen Mål Att ta reda på hur bra vi lyckas i vår ambition att motverka och åtgärda diskrimineringar och kränkningar i vår skola. 12

13 Aktivitet - Pedagogiska nämndernas enkät som lämnas ut till år 2 och 5 varje år. - Skolans egen utvärderingsenkät i alla åldersgrupper - Kamratstödjarnas utvärdering av vårt arbete inom området. - Skolsköterskans hälsosamtal med elever i år 4. - Spontana samtal med elever om vårt arbete inom området. - Utvecklingssamtalen tar alltid upp trivsel som en punkt - Alla elever tillfrågas kring trygga och otrygga platser i skolan: - Trafiken/duschar/mörka platser Tidpunkt Planen utvärderas och arbetas om med start i januari månad varje läsår. Ansvar Rektor tillsammans med de olika referensgrupperna. 13

14 Referenslista Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket (2009) Förebygga diskriminering, främja likabehandling. Handledning från JämO, DO, HO, HO och BEO Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian Danebäck (2002). Skola en arena för mobbning. Stockholm Skolverket Gun-Marie Frånberg, Peter Gill, Kenneth Nordgren och Marie Wrethander (2009). På tal om mobbning och det som görs. Kunskapsöversikt. Stockholm Skolverket 14

15 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp (Skolverkets allmänna råd 2009) används i skolans likabehandlingsplan: Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 15

16 Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollags reglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollags reglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 16

17 Bilaga 2 Ansvarsfördelning Huvudmannen Har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten arbetar aktivt och målinriktat med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt kränkande behandling. Upprätta, utvärdera och omarbeta den årliga likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt även vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas omedelbart. Rektor ska även: Ansvara för att planen aktualiseras för all personal vid höstterminens start samt vid anställning av ny personal. Sätta upp nya prioriterade arbetsområden med tydliga mål för kommande verksamhetsår utifrån elevenkäten i samråd med elevrådsteam och resurs arbetslaget. Tillsammans med elevvårdsteamet och resurs arbetslaget planera kompetensutveckling för lärare och elever. Ytterst ansvara för att uppsatta rutiner följs. Personal All personal skall: Aktualisera den årliga planen vid varje terminsstart samt arbeta kontinuerligt med denna. Vid vistelse där elever uppehåller sig vara uppmärksam på att den årliga planen efterlevs. Aktivt samarbeta med vårdnadshavare och uppmuntra dem att besöka skolan. Fortlöpande ge eleverna tillfälle att öva sig i social och emotionell förmåga. Reagera mot skojbråk och nedsättande kommentarer, suckar, utfrysning och liknande. 17

18 Observera ensamma och tillbakadragna elever. Reflektera över normer och värderingar som han/hon förmedlar. Direkt vidta åtgärder enligt skolans arbetsgång som gäller då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/upptäcks/anmäls. 18

19 Bilaga 3 Skolpersonalens befogenheter För att både elever och personal ska kunna få en trygg arbetsmiljö kan det krävas att personal måste ingripa på något sätt mot elever. Enligt lagar och förordningar kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling. Nödvärnsrätten Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Avvisning Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning Läraren kan låta eleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Kollektiv bestraffning Är inte tillåtet i skolan. Flytt till annan skola I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studie ro. Beslut om att flytta elever mot vårdnadshavarens önskemål tas av Grundskolenämnden. Beslut om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagande nämnd. Beslagta föremål Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller utgör en fara mot säkerheten. 19

20 Kontrollåtgärder En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. 20

21 Bilaga 4 Skollagen (2010:800) Aktuella lagar och förordningar Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen (2008:567) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen (2010:800) Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 21

22 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan ed en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen sa innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571). Rättegången 14 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571). Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Lag (2008:571). Rätt att föra talan m.m. 16 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i 22

23 samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571). 17 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion. Lag (2008:571). 23

24 Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och

25 Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946). 25