Slutrapport Projekt, regional samverkan sfi

Transkript

1 Rapport 2014:04 Slutrapport Projekt, regional samverkan sfi Anders Friberg

2 Regional samverkan sfi Slutrapport Anders Friberg Rapport 2014:04 Dnr: 14-21

3 Förord Stort tack till de aktörer, myndigheter och organisationer som bidragit till projektets syfte och mål att utreda behov och förutsättningar för en regional samverkan kring sfi. Kommunerna som är huvudman för sfi, har i projektet uttalat att en utveckling av yrkessfi är viktigt för att bättre rusta nyanlända till jobb och sysselsättning. Yrkessfi är en kombination av svenskundervisning och yrkesutbildning som ska svara mot det regionala arbetsmarknadsbehovet. Den befolkningstillväxt vi ser att Örebro regionen har utgörs i allt större grad av utlandsfödda personer som av olika skäl kommer till vår region. En av de viktigaste regionala tillväxtfrågorna är hur vi bättre kan tillvarata nyanländas kompetens och erfarenheter. Mot den bakgrunden kan rapportens innehåll och slutsatser skapa förutsättningar i det fortsatta arbetet. Rapporten har skrivits av Anders Friberg, projektledare, som svarar för rapportens innehåll. Pia Norstedt Enhetschef, Näringsliv och Kompetens

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 5 Inledning 6 Bakgrund 7 Projektets syfte och mål 7 Projektorganisation 8 Sfi i dag 9 Lagrådsremissen, Individualisering och integration en effektivare vuxenutbildning 10 Metod och material 11 Kartläggning av länets sfi verksamhet 11 Enkätsvar, yrkessfi 14 Omvärldsbevakning, sfi med yrkesutbildning 15 Örebromodellen 15 Gävleborgsmodellen 17 Kommunernas slutsatser av projekt, regional samverkan sfi 18 Projektledarens slutsatser av projekt, regional samverkan sfi 18

5 Sammanfattning Projektet, regional samverkan sfi, har haft i uppdrag att utreda behov, förutsättningar för en regional samverkan inom sfi. Behoven är större än vad förutsättningarna är. För det första behöver behoven av en regional samverkan komma från kommunerna själva som äger frågan om sfi, inte som i det här fallet att staten via länsstyrelsen fått ett uppdrag att främja samverkan i regionen. Ett ovanifrån perspektiv med svag förankring har givit sämre förutsättningar. För det andra behöver sfi som skolform prioriteras högre än vad som är fallet idag. Satsningar på en snabb och effektiv språkinlärning med tydlig koppling till arbetsmarknaden får bland annat till konsekvens att fler kan få jobb och på så sätt bidra till sänkta socialbidragskostnader. Alla är vinnare, individen, kommunen och arbetsgivarna. För det tredje har det under större delen av projekttiden pågått en nationell utredning 1, som ännu ej är beslutad. En väntan och ovisshet om hur den framtida sfi undervisningen skall se ut, har påverkat handlingskraften negativt kopplat till projektets syfte och mål. Projektet fick i senare delen uppdraget att närmare se på förhållandet yrkessfi. Det vill säga kopplingen mellan svenska och yrkesutbildning med tillhörande möjligheter. Projektet vill för framtiden rekommendera Örebroregionen en regional uppväxling av Örebromodellen 2. Upplägget kan sägas vara ett skolexempel där samverkan mellan flera parter fungerade bra. Ett gott utfall där två utbildningsomgångar med 49 deltagare genererade att 60% fick jobb efter avslutad utbildning. Projektet föreslår därutöver att ämnet Arbetsmarknadskunskap 3 utvecklas till att omfatta skolformerna sfi och komvux. För detta krävs ett utvecklingsarbete med att anpassa studieoch handledarmaterial för deltagarna. På det sättet kan också svenskundervisningen i högre utsträckning än idag generera ökad kunskap och förståelse om arbetsmarknadens villkor. Vidare att arbetsgivare ges möjlighet att föreläsa, inspirera på plats men också öppna upp sina arbetsplatser för studiebesök, språkpraktik och ökad kulturförståelse. Som en av Örebroregionens viktigaste regionala tillväxtfrågor, hur vi bättre tillvaratar utlandsföddas kompetenser och erfarenheter krävs också ett kunskapslyft när det gäller interkulturell kompetens. För att förstå vilken tillgång invandrare utgör behöver vi också mer kunskap om deras länder och kulturer och hur vi kan omsätta detta i våra verksamheter. En framtida regional arbetsmarknad som bättre möter den utmaning som handlar om den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden 4. Här behövs en kraftsamling i den nya regionen. 1 Sfi-utredningen (U 2011:05) 2 Yrkesutbildning med Sfi mellan PostNord, Örebro kommun och Arbetsförmedlingen 3 Ett franchisekoncept från JIV, Jobba i Västerås 4 Jakobsson Max (2012). Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv. 5

6 Inledning Fler och fler invandrare kommer till vår region. Det visar Migrationsverkets prognoser som så sent som i juli 2014 reviderade antalet asylsökanden från till I oktober väntas Migrationsverket skriva upp prognosen till Orsaken är det spända läget runt om i världen som Syrien, Somalia, Libyen och Eritrea. Ett annat skäl till att prognosen måste skrivas upp är att situationen i norra Irak har förvärrats. Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanländas etablering, lagen om etablering för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Riksrevisionen 5 har låtit granska statens insatser för att tillvaratade nyanländas kompetens. Resultatet visar att det lokala arbetssättet har betydelse för resultatet men också att samarbetet mellan stat och kommun är otillräckligt. Dessutom utnyttjas inte etableringsperiodens två år tillräckligt effektivt. Det finns brister i såväl insatsernas innehåll som kvalitet. Utbildningsdepartementet gav under augusti 2014 in lagrådsremissen Individualisering och integration - en effektivare vuxenutbildning. Den lämnar förslag till ändringar i bland annat skollagen (2010:800) som syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning, framför allt när det gäller utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. I vår region skulle nyanlända bidra ännu mer på arbetsmarknaden förutsatt att de snabbt och effektivt får sina erfarenheter och kompetenser validerade. I en allt mer globaliserad värld ser vi fler länder som konkurrerar om den gemensamma arbetskraften. Ska vi stå som vinnare i den kampen behöver vi snabbt och effektivt se till att invandrarna får lära sig svenska i kombination med en yrkesutbildning utifrån ett efterfrågestyrt behov. I annat fall finns risken att individerna går förlorade för en annan region eller land. Att ansvariga politiker inte är omedvetna om problemen med Sfi undervisningen framgår av följande uttalande 6 av vår tidigare jämställdhetsminister, Nyamko Sabuni (Fp), uttalande: Svenska för invandrare, SFI; är en skolreform i förfall, det finns ingen annan skolform i Sverige som har fått förfalla så som SFI har gjort. 5 RIR 2014:11 6 Politico.campus 27 september

7 Bakgrund Projektet, Regional samverkan kring svenska för invandrare, sfi har finansierats av 37, regionala medel via Länsstyrelsen Örebro län, enligt förordningen 2010:1122, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. En av länsstyrelsernas viktigaste uppgifter är att se till att kommunerna är väl förberedda - att det finns kapacitet och beredskap för att ta emot vissa nyanlända invandrare i landets kommuner. Projektet har pågått i knappt två år och har haft två projektägare. Under tidsperioden var Sydnärkes Utbildningsförbund projektägare. Under tidsperioden har Regionförbundet Örebro varit projektägare. Regionförbundet Örebro är länets tolv kommuner och landstingets gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Örebroregionen 7. Projektets syfte och mål Projektets ursprungliga syfte: Att i länet skapa en Sfi i samverkan mellan kommunerna för länets nyanlända och som möter upp de förändringar inom området som påbörjats och som för individen stödjer en etablering i samhället och arbetmarknaden inom de två år som etableringsplanen avser med olika insatser. Ett annat syfte är att koppla dagens Sfi undervisning till arbetslivet som bidrar till snabbare och bättre språkinlärning och fler kontaktytor för deltagarna. Projektets ursprungliga mål: Skapa en flexibel regional samverkansmodell kring Sfi som svarar mot regionens behov, önskemål och förutsättningar med tydligt fokus på effektivare och bättre etablering som leder till egen försörjning. Därutöver addera de kommande förändringar och förutsättningar i den nationella Sfi-utredningen för att säkerställa en hållbar regional verksamhet. Sjösättning av modell Projektledaren samt projektägare och finansiär har tidigt under projektets andra del insett att det ej är möjligt att leverera ursprungligt mål och syfte varför det rimliga var att föreslå en ändring. Därför antogs en ny syftes- och målformulering av såväl projektägare, finansiär som stygrupp, enligt följande lydelse: Projektet har som syfte haft att skapa en regional samverkan kring yrkessfi för målgruppen nyanlända. Snabbare och effektivare etablering koordinerad med övriga arbetsmarknadsinsatser. Projektets mål är att ena kommunerna kring samarbetsformer för yrkessfi. Undersöka om målet kan samordnas med förestående regionala samverkan kring yrkesvux. 7 Ur skriften: Det här är Regionförbundet Örebro 7

8 Projektorganisation Projektet utsåg Anders Friberg som projektledare för projektet regional samverkan kring svenska för invandrare, sfi. Styrgruppen har under perioden haft följande sammansättning: Per-Olov Mörn, enhetschef Länsstyrelsen Örebro län. Maria Johansson, integrationsutvecklare Länsstyrelsen Örebro län. Lars-Göran Hildor, utvecklingschef Sydnärkes Utbildningsförbund. Sören Carlsson, vuxenutbildningsrektor Sydnärkes Utbildningsförbund. Anders Friberg, projektledare Sydnärkes Utbildningsförbundet. Under projektets andra fas utökade och förändrades sammansättningen för att skapa ökad delaktighet i projektet. Följande aktörer har medverkat: Caroline Olsson, integrationssamordnare Askersunds kommun. Sören Carlsson 8, vuxenutbildningsrektor Sydnärkes Utbildningsförbund. Peter Wiker, utvecklingsstrateg Hällefors kommun. Jan Strid 9, rektor vuxnas lärande Karlskoga och Degerfors kommun. Johan Bergdahl 10, vuxenutbildningsrektor Kumla kommun. Åsa Löfvenhaft, integrationssamordnare Laxå kommun. Agneta Birgersson, vuxenutbildningsrektor Lekebergs kommun. Catrine Pernros-Eriksson, vuxenutbildningsrektor Lindesbergs kommun. Wiam Mohad, flyktingsamordnare Ljusnarsbergs kommun. Claes Dyst, vuxenutbildningsrektor/chef Nora kommun. Christopher von Stedingk, enhetschef språk & framtid Örebro kommun. Stefan Pettersson, enhetschef Arbetsförmedlingen. Annicka Carlsson, enhetschef Arbetsförmedlingen. Maria Svensson Hallberg, utvecklingsledare Regionförbundet Örebro. Anders Friberg, projektledare Regionförbundet Örebro. 8 Ersattes av Marie Kilk fr.o.m Ersattes av Christina Blomqvist fr.o.m Ersattes av Rolf Östman fr.o.m

9 Sfi i dag Sedan 1991 är kommunen huvudman för sfi. Utbildningen utgör en del av vuxenutbildningen och regleras i 22 kap. skollagen (2010:800), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för utbildning i svenska för invandrare och förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. Rätt att delta i sfi har en person från och med andra kalenderhalvåret det år personen fyller 16 år, om personen är bosatt i landet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi syftar till att ge. Finländska medborgare som arbetar i Sverige men är bosatta i Finland nära den svenska gränsen har rätt att delta om personen saknar de grundläggande kunskaperna i svenska. Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi. En kommun är enligt skollagen skyldig att se till att den som har rätt att delta i sfi kan påbörja utbildningen så snart som möjligt och senast inom tre månader från det att rätten inträtt. Rätten att delta i utbildningen uppstår i princip det datum personen folkbokförs i en kommun, förutsatt att övriga villkor för deltagande är uppfyllda. När det gäller nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen) ska kommunen aktivt verka för att utbildningen kan påbörjas inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till sfi hos kommunen. Kommunerna har i detta avseende därmed två tidsgränser för sfi-start att förhålla sig till. Varje kommun ska vidare aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och motivera dem att delta i utbildningen. Kommunerna har alltså en lagstadgad skyldighet att ge information om utbildningen till de som har rätt till sfi och motivera dem att också delta i utbildningen. Vid den första kontakten, dvs. i regel när en person kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen, gör kommunen en bedömning om personen är berättigad att delta och beslutar om personen ska tas emot till utbildningen. Om den sökande bedöms vara behörig att delta i utbildningen, gör kommunen en kartläggning av personens bakgrund och kunskaper, och placerar personen på en kurs och studieväg. Personen bör normalt också få information om utbildningsutbudet och ges möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare. 9

10 Lagrådsremissen, Individualisering och integration en effektivare vuxenutbildning Utbildningsdepartementet lämnade i augusti 2014 in en lagrådsremiss med förslag till ändringar i bland annat skollgen (2010:800) med syfte att effektivisera och indivianpassa vuxenutbildningen, framför allt när det gäller utbildning inom sfi och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Sfi som egen skolform upphör och föreslås ingå som en del i den kommunala vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen ska då erbjudas inom grundläggande nivå, gymnasial nivå och sfi. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning inom sfi ska verka för att undervisningen erbjuds efter tider som är anpassade efter elevens behov. Elevens hemkommun är skyldig att erbjuda studie- och yrkesvägledning för den som avser påbörja utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Därutöver ska hemkommunen ansvara för att en individuell studieplan upprättas för varje elev inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Ändringarna föreslår träda i kraft den 1 januari 2015 men tillämpas från och med 1 januari 2016 under förutsättning att lagrådsremissen vinna laga kraft i riksdagen. 10

11 Metod och material Som metod och material har projektet, regional samverkan Sfi, genomfört två kartläggningar, varav den första är en nulägesanalys av sfi verksamheten bland regionens kommuner. Den andra med fokus på yrkessfi. Resultaten redovisas under rubrikerna Kartläggning av länets sfi verksamhet samt Enkätsvar, yrkessfi. Kartläggning av länets sfi verksamhet Framtagning och skapande av frågor kopplat till projektets syfte och mål. Kartläggning och intervjuer med vuxenutbildningens rektorer. Svaren har via e-post godkänts efter eventuell justering. Personlig återkoppling med länssammanställning. Förankring och information av respektive kommun. Sfi verksamheten med kommunen som huvudman har cirka 1700 inskrivna deltagare inskrivna på sfi och därtill cirka 100 personal fördelat i första hand på rektorer, lärare, arbetskonsulenter och handledare. Numerären förändras kontinuerligt mot bakgrund av löpande antagning och det höga söktrycket för närvarande. Utifrån kommunernas storlek och behov anpassas utbudet av kurser och spår. Samarbete sker idag med andra kommunala verksamheter som Arbetsmarknadsenheten, Vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen samt andra kompletterande aktörer inom området. Arbetsförmedlingen har sedan 2010 samordningsansvaret för nyanländas etableringsprocess vilket bland annat har fått till följd att samverkan ökat med Arbetsförmedlingen men också utmaningen att få ihop två olika uppdrag och kulturer som kommunerna och Arbetsförmedlingen utgör. Utbudet av kompletterande aktörer är påtagligt. Större individfokus med egen försörjning som mål. Otydlighet om roller och ansvar. Före etableringsreformen ansåg kommunerna att helhetssynen var bättre för individen när kommunerna ägde samordningsansvaret. En annan tydlig konsekvens är förflyttningen från språk- till yrkespraktik. Arbetslinjen har förstärkts och utvecklats via etableringsreformen. En utmaning är det delade ansvaret utifrån handlingsplanen och dess genomförande. Två världar och två kulturer som ska förstå varandras uppdrag med den tredje parten, individen och dennes behov och förutsättningar. Historiskt sätt har fokus legat på språkinlärning men utvecklingen går mer mot kombinerade språk och yrkesutbildningar, det har fått till konsekvens att fokus är mer mot yrkesutbildning som en följd av arbetslinjen samtidigt som det ställer krav på att utveckla pedagogiken och anpassa utbildningen till dagens krav. Det finns en potential till regional samverkan för gemensam kompetensutveckling med erfarenhetsutbyte och nätverkande för att på så sätt dela och få ned kostnaderna. En del ur lärarkåren upplever att olika aktiviteter sker för tidigt på bekostnad av språkinlärningen. En reflektion på detta är vid återgång till Sfi studier när vissa deltagare vid 11

12 praktik inte fått möjlighet att träna svenska språket. Därför är god handledning och tät dialog mellan arbetsgivare, sfi och deltagare en förutsättning för att säkerställa en bra praktik. Teori och praktik ska stödja varandra och ge deltagaren en bättre integration till det svenska samhället. När det gäller kommunernas syn på regional samverkan finns möjligheter i att utveckla det pedagogiska och utvecklingsorienterade arbetet i länet genom befintliga lärarnätverk men också ökad samverkan kring gemensamma studiebesök i de fall det är aktuellt. För att nyttja särskilda kompetenser inom sfi föreslås ökad mobilitet mellan kommunerna. Det framgår att behoven i de mindre kommunerna är större och att en regional samverkan skulle kunna leda till större variation och utbud inom sfi. Olika individuella behov skulle kunna utvecklas och bättre tillgodoses. Två viktiga aktörer framhålls i en regional samverkan, Arbetsförmedlingen och REKO 11. Kommunerna lyfter också behoven av god infrastruktur som en viktig del i en fungerande samverkan. Vidare att god infrastruktur i regionen är ett bra incitament för att underlätta och möjliggöra en regional samverkan. Dessutom anges de ekonomiska incitamenten som starka. Utmaningarna är framförallt ekonomiska men också organisatoriska, hur ska en regional samverkan byggas när förutsättningarna bland kommunerna är så olika? Kommunerna ser behovet av en regional utbildningskatalog med det samlade utbudet av yrkessfi utbildningar. Dock är utbudet i dag av den ringa omfattning att det kan ses mer i ett framtida perspektiv när en utbyggnad har skett. Fler och flexibla utbildningsformer och att närma sig våra college i regionen är uppslag på samverkansområden. Detta inte minst med tanke på de förestående rekryteringsbehov som finns inom framförallt industrin samt hälsa och sjukvård. När det gäller det senare vore ett utvecklingsområde att skapa till exempel vårdsvenska inom Sfi. Många är de patienter/brukare som i sina vårdkontakter inte upplever att de blir förstådda vid vårdbesök. Det behöver inte alltid handla om språkförbistringar utan kan också hänföras till bristande kulturell förståelse. Här kan utredningen se en regional utvecklingspotential i den nya regionbildningen. Att bättre utnyttja de samlade resurserna inom regionen med fokus på yrkessfi och att samordna aktiviteter bör ge sfi deltagarna bättre förutsättningar till jobb. I enkätundersökningen med fokus samverkan så ställdes en fråga om på vilket sätt kommunerna idag samverkar inom sfi såväl internt som externt. Av naturliga skäl är Arbetsförmedlingen den externa myndighet som kommunerna har mest samverkan med. Näringslivet anges som en part vid till exempel språkpraktik. Intern samverkan utgörs i första hand av Vuxenutbildningen, Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen. Samtidigt anges att det finns en utvecklingspotential när det gäller den interna samverkan. I Reko rektorsgruppen erbjuds bland annat sfi dagar med fokus på undervisning och bedömning. I norra länsdelen finns sedan 2005 ett sfi nätverk för lärare. 11 Nätverket för vuxnas lärande i Örebro län. 12

13 Därutöver finns i länets kommuner olika konstellationer av samverkansgrupper. En särskild målgrupp som lyfts fram där samverkan kan utvecklas är gentemot studie- och yrkesvägledarna. När det gäller synen på sfi utredningen, U 2011:05, kopplat till de förslagen om Sfi-peng och fler utförare och ökad valfrihet så ställer just valfriheten ökade krav på information till deltagarna om utbud och innehåll hos utförarna. Kommunerna ser en risk att sfi likt friskolorna kommer att locka riskkapitalister som enbart ser till ekonomiska vinstintressen. Utredningen ses också mycket som en storstadskonstruktion och kommer ställa högre krav på samverkan bland gles- och landsbygdskommuner med andra utförare. När det gäller just andra och flera utförare så hänförs vikten av neutral och adekvat beställarkompetens. Men också att samma villkor ska råda inom till exempel lärarbehörigheter. Givetvis skapar det ökade utbudet av aktörer en hotbild till den egna verksamheten i form av konkurrensutsättning. Samtidigt som det också bidrar till att den egna verksamheten måste utvecklas för att vara attraktiv för deltagarna. När det gäller synen på flexibilitet och hur den kan öka inom sfi så framgår av kartläggningen att verksamheterna redan idag är mycket flexibla sett till kontinuerliga intagningar, i flera fall hetrogena grupper och därmed skiftande tempo. Undervisningen skall kombineras med andra aktiviteter för den nyanlände, enligt upprättad etableringsplan. En utmaning som finns är att erbjuda sfi på olika tider för att bättre kunna möta och kombinera med andra behov och aktiviteter som deltagarna har. Mer transparens och öppenhet mellan sfi och arbetslivet förs fram som en del i ökad flexibilitet och kunskap om arbetslivet. Det lyfts även fram vikten av att utveckla fler utbildningsformer som distansutbildning. I en värld där internet är vardag för många är det också viktigt att sfi finns där än mer tyligt genom digitala lärplattformar, sociala medier etcetera. 13

14 Enkätsvar, yrkessfi Under tidig vår 2014 genomfördes en enkätundersökning med fokus yrkessfi utifrån kommunernas vilja att projektet skulle fokusera kring detta. Här presenteras i sammanfattning svaren från enkäten. 11 av 12 kommuner har svarat. Svarande respondenter är styrgruppens medlemmar. Embryon till yrkessfi finns i något enstaka fall i regionen. Goda exempel och modeller för yrkessfi som kan vara intressant för vår region säger sig majoriteten av kommunerna inte kunna svara eller ge exempel på. Drygt 30% kan göra det och hänvisar till Gävleborgsmodellen och samarbete med Vård- och omsorgscollege när det gäller vårdsvenska. Styrgruppen för projektet beslutade att fokusera på yrkessfi och möjliga samverkansformer för detta. På frågan om vilka två sektorer som i första hand skall prioriteras är det framförallt vård och omsorgssektorn som den övervägande majoriteten vill se en koppling till mellan sfi och yrkesutbildning. Industrin är den andra sektorn som kommunerna anger som viktig att prioritera. Mot den bakgrunden och utifrån kommunernas önskemål om att jobba inifrån och med befintliga nätverk och mötesplatser skulle en utveckling av dialogen med länets college vara en väg vidare. Ett annat spår är att mer tydligt, i linje med sfi-utredningens förslag, söka samarbetsformer mellan den kommunala vuxenutbildningen och sfi. Det spåret ligger också i linje med den förstudie som APeL FoU 12 genomförde under Scenario 2, som länets kommuner har enats om, kallas för Fokus yrkesutbildning. En kraftsamling sker kring yrkesutbildning med en regional aktör som styr och finansierar arbetet. Det skulle ge stordriftsfördelar där såväl personella som ekonomiska resurser bättre skulle användas sett till kompetens, lokaler och utrustning etc. Här finns anledning att närmare utreda det förhållandet. Kunskapen om projektet, regional smavrekan sfi, ute i kommunerna varierar avseende i vilken omfattning kännedomen finns och var i organisationen den har tillkännagivits. Majoriteten av kommunerna har informerat och förankrat projektet inom sfi och vuxenutbildningen och i nästan lika hög utsträckning också ansvarig förvaltning. I hälften av fallen finns också kännedom hos Arbetsmarknadsenheten. Däremot visar enkäten att förankring av projektet inom såväl socialtjänsten som näringslivsenheten är obefintlig, vilket är två viktiga verksamheter sett ur ett samverkansperspektiv. När det gäller socialtjänstens roll, efter etableringsplanens två år, har de en mycket viktig roll att spela gentemot invandrarna som kontaktyta. Näringslivsenhetens roll skulle kunna förstärkas och utvecklas, här har båda parter att bidra till en förbättrad dialog. Det handlar om att förstå varandras uppdrag och skapa en gemensam bild med individen i fokus. En utveckling av yrkessfi förutsätter bland annat många lokala företagskontakter för att fånga upp framtida arbetskraftsbehov och föra in det till Sfi, men också möjligheten till studiebesök och praktikmöjligheter. 12 Förstudie om regional samverkan inom vuxenutbildningen i Örebro län 14

15 Sfi och vuxenutbildningen behöver också bättre marknadsföra sig lokalt/regionalt såväl internt som externt genom att erbjuda mötesplatser för underlätta individer och arbetsgivare att träffas och informera om utbud och efterfrågan. Nästintill samtliga ser ytterligare behov av förankring på alla nivåer i kommunerna. Detta önskar man i första hand sker genom lokala mötesplatser med förankring och dialog, men också personliga möten mellan ansvariga tjänstemän och politiker. Flera kommuner ser också behovet av regionala mötesplatser för framtiden. Majoriteten ser ett kontinuerligt behov av förankring genom framförallt befintliga nätverk som finns etablerade i länet. Omvärldsbevakning, sfi med yrkesutbildning Örebromodellen 13 Projektledaren har i sin sammanfattning föreslagit en regional uppväxling av Örebromodellen den långa anställningsintervjun. En fråga som tidigt infinner sig är om detta är en modell eller arbetsätt för de stora arbetsgivarna mot bakgrund av att PostNord är en stor arbetsgivare. Såväl Arbetsförmedlingen som Örebro kommun har deklarerat i olika sammanhang att modellen kan skalas upp och ner beroende på behovet. Det skulle till exempel kunna vara så att en specifik bransch har ett rekryteringsbehov av en yrkeskategori. En samordning mellan kommunerna i Örebroregionen skulle öka elevunderlaget och på så sätt bättre möjliggöra ett genomförande. När det gäller erfarenheterna av genomförd utbildning kan sägas att den fått nationell spridning och vid upprepade tillfällen har PostNord, Arbetsförmedlingen och Örebro kommun fått presentera upplägget och det goda resultatet. Bakgrunden var PostNords nya terminaletablering i Hallsberg med ett rekryteringsbehov av cirka 300 medarbetare, samt en arbetsplats som avspeglar samhällets sammansättning. Därför valde PostNord Den långa anställningsintervjun i syfte att uppnå en bättre sammansatt arbetsplats och den bästa kompetensen. Vanligtvis konkurrerar individerna med sina meriter, erfarenheter och utbildningsnivå. Det bästa ur två världar, rekrytering och integration på samma gång och under ett tak. 13 PPT Den långa anställningsintervjun ett rekryteringsprojekt Postterminalen i Hallsberg 15

16 I korthet byggde upplägget på följande delar: PostNords kompetensutvecklingsbehov. Treparts samarbete mellan PostNord, Arbetsförmedlingen och Örebro kommun. Målgruppen Ännu ej etablerade på arbetsmarknaden. Fastställd kompetensprofil med öppenhet för verifiering av kompetens på nytt sätt. Omfattning 15 veckor i syfte att stärka anställningsbarheten, ej PostNord specifik. Resultatet av två utbildningsomgångar med totalt 49 deltagare gav 29 anställningar utan stöd. Rekryteringsprocessens framgångsfaktorer var matchning och en tydligt rekryterande arbetsgivare som kort kan beskrivas enligt följande: Information till särskilt inbjudna Matchning Terminalchef deltog Studiebesök på brevterminal efter intresseanmälan Intervjuer utifrån ny intresseanmälan alla tre parter deltog Urval PostNord tongivande Utbildning inklusive två veckors praktik på brevterminal, totalt 15 veckor Sfi lärare och undervisning integrerad under utbildningstiden PostNords rekrytering CV och ansökan Intervju med Proffice Praktikutlåtande Utbildningsföretagens utlåtande Arbetsgivarens närvaro och utbildningen Oavsett jobb på PostNord eller ej så är deltagarna bättre rustade för arbetsmarknaden Identifierade framgångsfaktorer: Lösningsfokuserat samarbete mellan stat, arbetsgivare och kommun Näringslivets/företagets engagemang Reellt rekryteringsbehov Tydlighet Konkurrenssituation Närvarande arbetsgivare Bra projektledare Ta ut svängarna inom ramen för regelverket Två utbildningsföretag med engagemang och samarbetsförmåga 16

17 Gävleborgsmodellen 14 Den internationella finans- och jobbkrisen som tog sin början hösten 2008, med efterföljande eurokris, har fått stora konsekvenser för arbetsmarknaden i Gävleborg. Länet har idag landets högsta arbetslöshet, och det är särskilt de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, ungdomar och utrikesfödda, som drabbats. I juli 2008 fanns totalt arbetslösa i åldern år anmälda på arbetsförmedlingarna i Gävleborg. I juli 2013 uppgick det totala antalet arbetslösa till personer. I relation till arbetskraften var arbetslösheten 11,1% i Gävleborgs län i juli Motsvarande siffror för utrikesfödda (16 64 år) var 35,1%. Arbetsförmedlingens företagsenkäter visar att bristen på kompetens ökar inom såväl industrin som offentlig sektor. I den senaste enkäten från våren 2013 uppgav nästan 25 % av industriföretagen och över 30 % av de offentliga arbetsgivarna att de haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Den ökande arbetskraftsbristen ska också ses i ljuset av den pågående generationsväxlingen, som innebär att det i Gävleborgs län mellan åren årligen avgår ungefär fler med ålderspension än det tillkommer nytillträdande ungdomar. Ackumulerat över hela perioden innebär det över fler åldersavgångar än nytillträdande. Under åren uppgår det beräknade arbetskraftsunderskottet till ungefär personer i Gävleborgs län. Utbildningarna är mellan veckor där yrkesbevis/branschcertifikat och sfi betyg ingår. Därutöver ska utbildningen alltid innehålla praktik. Deltagaren får ersättning och resor under utbildningen. I upplägget ingår information om svensk arbetsmarknad, jobbsökaraktiviteter samt CV kunskap. Modellens framgångsfaktorer är när Sfi integreras i yrkesutbildningen och allt ges på ett och samma ställe. Förutom god samverkan mellan inblandade parter framhålls språkstödjarna/lärarassistenterna som en viktig resurs och länk. Det innebär snabbare anpassning och inlärning, ökad trygghet, erfarenhetsöverföring. Utfallet är 21 utbildningar inom 10 yrken som genomförts på 50 % av länets orter. Cirka 300 deltagare från alla orter med jämn könsfördelning, 49 % kvinnor och 51 % män. 14 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 17

18 Kommunernas slutsatser av projekt, regional samverkan sfi Utifrån projekets syfte och mål har kommunerna har gett uttryck för att vilja fortsätta föra samtal om hur en yrkessfi skulle kunna utvecklas som kommer alla länets kommuner till del. Detta kan med fördel föras i befintliga nätverk där ansvariga tjänstemän träffas. Andra behov är att utveckla samtal och möjliga samarbeten kring omvärldsanalys, statistik och analysarbete, gemensam kompetensutveckling och studiehandledning. Projektledarens slutsatser av projekt, regional samverkan sfi Projektet har inte uppnått uppsatt syfte och mål, trots att en revidering genomförts under projektet. Orsakerna, är enligt projektledaren flera. Dels har den nationella sfi-utredningen löpt under hela projektperioden. Kommunerna har därför haft en avvaktande roll i väntan på om och när nya beslut och direktiv kommer i frågan. Styrgruppen, i den andra delen av projektet, där kommuncheferna utsåg representanter har haft otydligt mandat, dåligt engagemang vilket i sin tur påverkat projektets möjligheter och förutsättningar att närma sig målet. Sfi är en liten skolform men desto större i betydelse, inte minst med tanke på det ökade söktryck som för närvarande råder. Det är också så att sfi har olika förutsättningar i kommunerna beroende på organisering, omfattning och utbud. Projektledaren ser tre övergripande slutsatser att jobba vidare med: 1. Det finns en samsyn bland regionens kommuner att utveckla en samverkan kring yrkessfi. Därför rekommenderas en regional utveckling av Örebromodellen, som tidigare beskrivits i rapporten. Den är genomförd med gott resultat där 60% fick jobb efter avslutad utbildning. Den går att anpassa efter näringslivets behov sett till innehåll, omfattning och storlek på företag. 2. Regionen bör utveckla Arbetsmarknadskunskap som en del i undervisningen inom sfi. Detta för att nyanlända snabbare skall få kunskap och förståelse om arbetsmarknadens villkor och förutsättningar. För att sänka trösklarna ytterligare mellan deltagare och näringsliv kan med fördel studiebesök och representanter från näringslivet involveras i undervisningen. 3. Integration som genomsyrande perspektiv bör förstärkas och prioriteras i den nya regionen. Detta kan med fördel ske genom en medveten satsning på ökad interkulturell kompetens inom det statliga, offentliga och privata sektorerna. Ökad kunskap och förståelse om andra kulturer och länder bör leda till ökad mångfald på den regionala arbetsmarknaden. Effekterna blir att nyanländas erfarenheter och kunskaper bättre tillvaratas i regionen. 18

19

20 Regionförbundet Örebro Tfn: Örebro Fax: Besöksadress: Forskarvägen 1 E-post: regionorebro@regionorebro.se