Frilansen äger sin upphovsrätt! Det säger svensk lag.

Transkript

1 Frilansen äger sin upphovsrätt! Det säger svensk lag.

2 Att sälja frilansmaterial Du säjer rätten till EN publicering När du säljer ett jobb säljer du normalt tillståndet att publicera eller sända ditt verk artikeln, inslaget, bilderna eller vad det nu är vid ett eller enstaka tillfällen under begränsad tid. Du upplåter ditt arbete till användning, men förutsatt att du inte skrivit på något fulavtal har du fortfarande kvar din upphovsrätt. Du har då full rätt att sälja samma reportage till olika uppdragsgivare, eller att ta betalt igen när en uppdragsgivare vill använda ditt material vid flera tillfällen än vad ni från början kommit överens om. Upphovsrätten en garant för din trovärdighet Som frilansjournalist äger du upphovsrätten till allt du skapar. Det säger svensk lag. Tack vare 2028upphovsrätten behåller du kontrollen över dina alster och var de publiceras. Upphovsrätten är en garant för din journalistiska trovärdighet. Som frilans lever på att låta olika uppdragsgivare köpa rätten att publicera det du skapar. Om du förhandlar bort din upphovsrätt förhandlar du också bort dina möjligheter att ta betalt för ditt arbete. En mer långtgående konsekvens är att medierna allt mer kommer att fyllas av återpubliceringar av friköpt material. Din marknad och dina möjligheter till försörjning krymper. Så angrips din upphovsrätt Många medieföretag försöker nu förhandla bort frilansjournalisternas upphovsrätt. De vill kunna publicera samma material i flera olika kanaler, ibland också utomlands. De försöker därför få frilansjournalister att skriva under så kallade fulavtal, där de får rätt att utnyttja materialet på alla tänkbara sätt, utan eller till alldeles för låg betalning. Ofta vill de kunna sälja det vidare, ändra i det och ibland även använda det i marknadsföring. Många förlorar på utvecklingen Både vi frilansjournalister och allmänheten förlorar på dagens utveckling. Vår marknad och våra försörjningsmöjligheter krymper när medierna fylls av återpubliceringar. Indirekt hotas yttrandefriheten eftersom färre röster kommer till tals och obekväma uttalanden och fakta enkelt kan klippas bort. Om du skriver på ett fulavtal kan det hända att ditt arbete används på ett för dig eller den du intervjuat kränkande sätt utan att du har möjlighet att hindra det. Enda chansen att stoppa ett kränkande utnyttjande av ditt arbete blir att gå till domstol. Tack vare upphovsrätten kan du tala om för dem du intervjuar eller tar bilder av var ditt arbete kommer att publiceras. De flesta till veta var deras uttalanden ska hamna för att ställa upp.

3 Så kan ett fulavtal se ut Bonnier Tidskrifter försökte nyligen få sina frilansar för tidningarna Laga lätt, Allt om mat och Spis bedre att skriva under ett oskäligt avtal. Enligt avtalet ges bolaget rätt att publicera texter och bilder ett obegränsat antal gånger och för all framtid mot en ersättning på 20 procent av grundarvodet, ett av de värsta exemplen på fulavtal hittills i Sverige. Så här såg några av paragraferna ut: 3 Upphovsmannen överlåter härmed på BT den fullständiga upphovsrätten enligt 2 upphovsrättslagen till Arbetet, vilket omfattar bl a rätten att upphovsrättsligt förfoga över Arbetet i tryckt och i digital form, inom den verksamhet som direkt eller indirekt hör till BTtidningarna. 4 Av 3 följer att bl a att BT har rätten att publicera och/eller bearbeta Arbetet ett obegränsat antal gånger och utan begränsning i tid, geografiskt eller till omfattningen i övrigt, vilket inkluderar att Arbetet används i marknadsföring. Efter protester från frilansar och en demonstration drogs detta avtal tillbaka. Se upp för liknande paragrafer i dina egna avtal! Om du få ett liknande avtal, mejla det direkt till: fulavtal@frilansriks.org. Läs hela Bonniers fulavtal! Ett annat exempel är Egmont tidskrifters fulavtal. Du har alltid kvar den ideella upphovsrätten Du har alltid kvar den så kallade ideella upphovsrätten till ditt alster. Den kan inte säljas. Den ideella upphovsrätten innebär att det bara är du själv som har rätt att göra större ändringar i ditt material. Köparen får inte ändra eller beskära i texten, inslaget eller bilderna utan ditt tillstånd. Dessutom har du alltid rätt att namnges då ditt arbete publiceras. Om någon har ändrat i ditt material på ett kränkande sätt eller har publicerat ditt alster utan ditt namn, har du rätt att kräva ersättning i efterhand. Ytterst är det då en domstol som avgör vad som är kränkande. Tvister kring dessa frågor är dock ovanliga. Olika regler gäller för olika köpare Upphovsrättslagen fungerar olika för olika slags köpare. Det är viktigt att tänka på när du förhandlar om ditt arvode. Myndigheter: Om köparen är en myndighet kan din text komma att bli allmän handling när den publiceras, läs mer under Mer om upphovsrätt. Om det är en text får den då fritt återges av vem som helst. Tänk på det när du tar betalt. Detsamma gäller dock inte för bilder. Nyhetsbyråer: Om köparen är en nyhetsbyrå får den sälja ditt material vidare. Tänk på det när du tar betalt. Redaktioner: Redaktioner och andra köpare får bara överlåta publicerings- eller sändingsrätten om ni kommit överens om det.

4 Webbpublicering ska ge extra betalt Om du producerar material för webb har uppdragsgivaren enligt Journalistförbundets frilansrekommendation rätt att ha materialet liggande under sex månader. Om uppdragsgivaren i första hand publicerar materialet i tryckt version men också vill lägga ut det på webben ska du ha extra betalt för det. Journalistförbundet rekommenderar 20 procents påslag på arvodet per sexmånadersperiod. Medieföretagens annonspriser bestäms av hur många besökare de har på sina sajter och det är vårt arbete som gör webben intressant. Tänk på det och ta betalt! Texter som publiceras på webben riskerar att ligga kvar där under mycket lång tid. Det kan få svåröverblickbara konsekvenser både för dig och för dem du intervjuar. Kom överens med uppdragsgivaren om en tidsgräns för hur länge ditt material får ligga kvar på webben. Läs mer i Journalistförbundets frilansrekommendation! Det här kan du göra om du får ett fulavtal Upphovsrätten är en fråga där facket faktiskt kan göra något! Det är också ett område där vi tjänar på att agera kollektivt. En enskild frilans är utsatt när det kommer fulavtal, men som kollektiv kan vi förändra. Frilans Riks arbetar aktivt med frågan. När du uppmanas att skriva på ett fulavtal, ta då alltid kontakt med den som är upphovsrättsansvarig i din klubb. Är du inte med i Journalistförbundet, ta kontakt ändå och gå med! Larma: Mejla även fulavtalet till Frilans Riks och berättar vad som hänt. Adressen är: fulavtal[snabel-a]frilansriks.org Obs! Inga kontakter kommer att tas med din uppdragsgivare utan att du har gett ditt medgivande. Nätverka: Genom att ta kontakt med oss kan du få hjälp att hitta andra som frilansar för samma företag. Vi kan hjälpa till att skapa en e-postlista där ni kan diskutera er fram till hur ni vill agera. Det finns existerande e-postlistor för frilansar som jobbar för Göteborgsposten, Sveriges Radio och för tidningar inom Forma Magazines. Tanken är att underlätta diskussioner om bland annat arvoden och upphovsrätt. För att gå med i någon av dessa e- postlistor, kontakta Malin Wahlstedt på malins.masterverk[snabela]timecode.se och tala om vilken lista du vill gå med i. Förhandla: Känn först efter om du kan gå med på ditt material publiceras i de kanaler som kunden vill sprida det till. Om avtalet tillhör den riktigt fula typen som inkluderar publicering överallt och för all framtid förklara då att det inte är möjligt. Om kunden vidhåller fulavtalet, larma och nätverka! - Om du tycker det är okej att ditt material vidarepubliceras mot betalning, be då kunden att specificera hur de önskar använda din text/bild (om det inte redan framgått väldigt konkret).

5 Ibland skriver medieföretag ospecifika avtal för att de inte riktigt vet vad de vill använda material till. De vill försäkra sig om alla rättigheter utifall att. - I nästa steg, begär ett pris för vidarepubliceringen. Enligt frilansrekommendationen bör överlåtelse till ett annat företag ge 100 procents betalning. Det rekommenderade arvodet för återpublicering hos samma kund är 50 procent av ursprungsarvodet. Om materialet behöver bearbetas rekommenders procent, beroende på bearbetningens omfattning. - En annan väg är att ta hjälp av arbetsplatsklubben på medieföretaget. Det är också möjligt att få förhandlingshjälp från Journalistförbundet. Kontakta då Journalistförbundets jurist Olle Wilöf ow@sjf.se eller klubbarnas upphovsrättsansvariga, läs mer under Kontakta oss! Gör en gryningsräd hitta stulet material: Satsa några timmar varje månad för att jaga upphovsrättsintrång på olika hemsidor på nätet. Om du googlar ditt namn och kanske någon rad ur en artikel och kan du hitta ställen där dina texter publicerats utan tillstånd. När du hittat intrång kan du kräva både rättelse och skadestånd. I pdf-filen Hitta stulna texter kan du läsa hur det går till och varför det är viktigt att göra så kallade gryningsräder regelbundet. Automatiserad gryningsräd med Google Alert håll koll på dina grejer: Google Alert är ett utmärkt sätt att låta Google sköta omvärldsbevakningen åt dig på. Det är gratis fungerar för de webbplatser som går att hitta via Googles normala söktjänst i praktiken hela internet. Allt är gratis, det enda du behöver är ett Google-konto. Så här fungerar det: Vad du vill söka efter bestämmer du själv, men typiskt kan det vara ditt eget namn (ju ovanligare desto mer exakt blir sökningen), intervjupersoner som förekommer i ditt material (även här är ett ovanligt namn eller en titel mer precist) eller textsträngar i dina texter. Välj exempelvis ett citat med en lite udda formulering för att slippa alerts som handlar om andra saker. När ditt namn eller en specifik textsträng dyker upp första gången på en webbplats får du ett mejl till den e-postadress du har uppgivit i ditt Google-konto. I mejlet finns en länk till den webbplats där det namn eller den textsträng du gjort en alert för förekommer. Så här skapar du en Google Alert: * Om du redan har ett Google-konto, kan du gå direkt till Om du däremot inte redan har ett Google-konto behöver du skapa ett först. * Fyll sedan i det namn eller den textsträng du vill bevaka och välj från rullgardinsmenyerna hur du vill att sökningen ska göras och presenteras för dig. Du kan även förhandsgranska det du vill söka på så att du vet att bevakningen blir så precis som du vill ha den; du får veta vilka träffar just den tänkta bevakningen kommer att ge så att du kan justera den innan du väljer att aktivera den. Ett tips är att sätta alla namn eller söksträngar som består av fler än ett ord inom citationstecken, alltså på precis samma sätt som när du söker med hjälp av Google. * Klicka på Skapa alarm /Create Alert. Nu kommer Google Alerts att, via mejl till den e- postadress du valt, berätta för dig när tjänsten upptäcker förekomster av det du söker.

6 * Du kan skapa hur många larm som helst. Gör bara en ny bevakning med en textsträng eller ett namn ur din text. * I listan över aktiva bevakningar kan du i efterhand ändra hur de ska agera så att det passar dina behov. Kontakta oss! Har du fått ett fulavtal eller har andra frågor kring upphovsrätt är du också välkommen att kontakta de upphovsrättsansvariga i Frilans Riks eller i din klubb. Frilans Riks Fatima Grönblad / / fatima.gronblad[snabela]telia.com Dalarnas frilansklubb Frilansar i Dalarna och Gävleborgs län Erik Hjelte / erik.hjelte[snabela]bredband.net / Frilansklubben i Norrbotten Karin Sjöberg / karin.skrivare[snabela]gmail.com / Frilansklubben Västerbotten Annika Rydman / Frilans Syd Frilansar i Skåne och Blekinge Jenny Wickberg / jenny.wickberg[snabela]djingis.se Anne Jalakas / anne.jalakas[snabela]gmail.com Mellannorrlands frilansklubb Frilansar i Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län Karin Kämsby / karin.kmsby[snabela]telia.com / Mälardalens frilansklubb Frilansar i Stockholm, Uppland, Södermanland och Västmanland Elisabeth Wahl / elisabet.wahl[snabela]milsbo.se / Värmland Marie Lundström / marie[snabela]kaktusreportagebyra.se / Västra frilansklubben Frilansar i Västra Götaland och Halland. Katarina P Nielsen / kp-write[snabela]tele2.se Östergötland Eva-Lena Askling / evalena.askling[snabela]telia.com / Anna Sjöstrand / anna[snabela]velda.se / Småland Ingen

7 Att köpa frilansmaterial Fula avtal hur ser de ut? Ett fulavtal är ett oskäligt avtal där inköparen försöker ta över frilansjournalistens lagstadgade upphovsrätt. Det kan handla om att köparen vill ha rätt att på eget bevåg ändra formuleringar i ett reportage, att köparen får rätt att publicera ljud, text eller bilder hur många gånger som helst utan att ersätta upphovsmannen, och att materialet kan publiceras i helt andra sammanhang än de från början avsedda till och med som reklam. I riktigt fula avtal förlorar upphovsmannen all makt över sitt eget material och får inte själv använda det. Ett hot mot journalistiken Ena dagen finns intervjun på nyhetssidorna i morgontidningen, nästa dag dyker den upp i ett reklamblad. Hur ska mediekonsumenten kunna lita på redaktioner och journalister som använder fulavtal? Och vem vågar ställa upp och låta sig intervjuas om ett känsligt ämne, när journalisten inte kan garantera hur, när och var informationen kommer att publiceras? Din redaktions trovärdighet urholkas Om du och din redaktion gör sig kända för att tumma på principer som är till för att skydda den fria journalistiken och i förlängningen demokratin vad händer då med er trovärdighet? Hur kommer era läsare, tittare eller lyssnare att se på er? Vilka journalister vill riskera sitt förtroendekapital genom att arbeta för er? Var solidarisk med dina kollegor Såväl redaktörer som frilansjournalister tillhör samma skrå och är ofta organiserade i samma fackförbund. Marknaden för frilansjournalister är hård och lönen är oftast mycket knapp. När upphovsrätten dessutom förhandlas bort blir det snudd på omöjligt att bedriva frilansjournalistik. Det är oetiskt och osolidariskt att som inköpare hjälpa medieföretag att profitera ytterligare på kollegor med dåliga villkor. Frilansens synvinkel Det är svårt att stå öga mot öga med en person som ska intervjuas och inte kunna tala om hur materialet ska användas. Det är högst obehagligt för en journalist att inte veta vad som kommer att ske med texter, bilder, ljud och filmer som man själv står som upphovsman till. En annan viktig aspekt är den ekonomiska. När frilansjournalisten berövas rätten att återanvända och sälja vidare sitt eget material, försvinner en för många livsviktig inkomstkälla. Du vet väl hur liten del av arvodet för ett jobb som till slut hamnar i frilansens plånbok? Om inte, klicka här!

8 Ditt eget jobb kan stå på spel Hur mycket tjänar din arbetsgivare på att publicera och reprisera frilansmaterial i flera olika publikationer, men bara betala en enda gång? Hur mycket fulavtalat frilansmaterial köper redaktionen in till underpris från andra medieföretag? Vilken summa pengar drar koncernen in på att själva sälja vidare frilansars verk? De flesta blir förvånade när de inser hur stor del av den egna publikationen som utgörs av frilansmaterial. Summorna som medieföretagen tjänar på fulavtalen är svindlande. Vad tror du händer med de fastanställda när arbetsgivaren kan fylla tidningar och program med billigt material eller gratismaterial? Kanske blir du själv olönsam i jämförelse. Vad säger lagen? All ljud, text och bild som äger verkshöjd (det vill säga har en individuell prägel och är ett resultat av upphovsmannens personliga skapande) omfattas av upphovsrättslagen. Det gäller exempelvis journalistiska texter, radioreportage, foton, film och tv-inslag. När man köper rätten att publicera upphovsrättsskyddat material är momssatsen 6 procent. Enligt Journalistförbundets frilansrekommendation ska frilansjournalisten då ha full ersättning för varje enskild publicering av materialet. I den statliga utredningen Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24), föreslås en ändring av 33 i Upphovsrättslagen, så att priset på texter och bilder ska motsvara omfattningen på användningen. Mer omfattande användning innebär mer ersättning än mindre omfattande användning. Betalas ingen sådan ersättning är det fråga om ett oskäligt avtalsvillkor. Den så kallade ideella upphovsrätten innebär att upphovsmannen alltid oavsett om ekonomisk ersättning har förhandlats bort har rätt att bli omnämnd i den omfattning som god sed kräver. Upphovsmannan har även har rätt till inflytande över hur materialet publiceras, så att det inte ändras eller används på ett sätt som kränker upphovsmannen. Läs mer om ideell och ekonomisk upphovsrätt här! Material som saknar verkshöjd, vilket kan vara fallet med en del informationsmaterial, saknar upphovsrätt och är belagt med 25 procents moms. Ifrågasätt era egna avtal! Vem har skrivit fulavtalet som din arbetsgivare vill att du ska använda när du köper in frilansmaterial? Kanske är det författat av någon jurist eller ekonom som har dålig inblick i de särskilda omständigheter som gäller för journalistiskt arbete. Journalistik är ingen vanlig handelsvara, den har stor vikt för vår yttrandefrihet och demokrati. Har din arbetsgivare tänkt på det? Väck frågan! Förhandla med frilansen istället för att använda färdigskrivna fulavtal.

9 Så skriver du schyssta avtal Journalistförbundet har tagit fram förslag till avtalsmallar för tidskrifter, radio och tv i frilansrekommendationen. Mallarna är under uppdatering men det mesta är fortfarande aktuellt. Avtalsmallarna hittar du här:

10 Detta kan frilansklubben göra Vi måste gå ihop! Upphovsrätten är en av de viktigaste frågorna för frilansklubbar just nu. Allt fler medieföretag vill publicera samma material i flera kanaler och publikationer. På detta sätt roffar de åt sig en allt större del av frilansarnas lagstadgade upphovsrätt och pengar. Om vi frilansar enbart agerar för sig kan rädslan att förlora uppdrag leda till att en efter en går med på de usla villkoren. Till slut riskerar de att bli norm. Det är därför oerhört viktigt att vi går samman för att hävda våra rättigheter. Vad är ett fulavtal? Om förhandlingarna skedde öppet, om uppdragsgivarna erbjöd rimlig betalning och om avtalsförslagen tydligt specificerade vilken typ av publicering som åsyftades, skulle återanvändning och vidareutnyttjande inte vara något problem. Då skulle varje frilans själv kunna ta ställning till om hon ville sälja sitt alster vidare och till vilka villkor. Men så fungerar det tyvärr sällan. Enligt Journalistförbundets frilansrekommendation ska uppdragsgivaren betala minst 50 procent extra för återpublicering och 100 procent extra för överlåtelse till annat företag. Många uppdragsgivare tar dock inte upp sina krav förrän i slutskedet av en förhandling. Avtalsförslagen är ofta luddigt formulerade och kan innehålla orimliga krav om att få publicera frilansarnas alster var som helst, för all framtid. Det är inte ovanligt att uppdragsgivaren försöker spela ut frilansar mot varandra genom att hota med att den som inte skriver på avtalet kommer att sluta anlitas. Steg för steg- guide Journalistförbundet har tagit fram ett handlingsprogram för att skydda frilansars upphovsrätt. Det specificerar hur frilansar, arbetsplatsklubbar och Journalistförbundets kansli ska arbeta med frågan. Gör så här: 1. Utse en-två upphovsrättansvariga som ska ingå i Frilans Riks upphovsrättsnätverk. Lägg ut tydlig information på er hemsida om hur man kommer i kontakt med dem och vilket stöd som går att få. 2. Utbilda och informera era medlemmar om upphovsrätt. Till exempel genom att: * Skicka ett välkomstbrev till nya medlemmar där ni bland annat förklarar konsekvenserna av att underteckna avtal som tar över upphovsrätten. Frilans Riks har tagit fram ett sådant välkomstbrev som man kan använda som mall. * Ordna kurser om upphovsrätt, förhandling och avtalsskrivning.

11 * Dela ut kampanjmaterial om upphovsrätt varje gång en aktivitet anordnas. Kampanjmaterial kommer snart att finnas att ladda ner här på sidan. * Informera icke-medlemmar om upphovsrätten vid rekryteringar. * Håll kontakt med arbetsplatsklubbarna på företag som köper frilansmaterial 3. När den upphovsrättsansvarige eller någon annan styrelsen kontaktas av en frilans som behöver hjälp med ett fulavtal, gör så här: * Be frilansen att skicka in avtalet till fulavtal[snabela]frilansriks.org. På så sätt dokumenteras det centralt. * Erbjud frilansen hjälp att bilda nätverk med andra som frilansar för samma uppdragsgivare så att de kan formulera gemensamma krav. Till exempel kan ni: Hjälpa till att efterlysa andra frilansar via klubbens och förbundets e-postlistor och nyhetsbrev. Påminna om att det går att hitta andra frilansar genom att gå igenom artiklar eller radioeller tv-inslag i mediet. Uppmuntra till att starta ett e-postnätverk. 4. Kontakta arbetsplatsklubben på medieföretaget ifråga (läs mer om vad arbetsplatsklubben kan göra på sidan för arbetsplatsklubbar) 5. Informera om att frilansen kan få förhandlingshjälp från Journalistförbundets jurist. 6. Demonstrera och dela ut flygblad: Frilans Riks och Mälardalens frilansklubb har arrangerat flera lyckade demonstrationer mot fulavtal. Det är ett enkelt, roligt och effektivt sätt att protestera. Till exempel delade representanter från Frilans Riks och Mälardalens frilansklubb ut flygblad utanför Bonniers dörr när företaget kommit med ett fulavtal. Kontakta gärna arbetsplatsklubben på företaget innan aktionen så att den är med på noterna.

12 Det kan arbetsplatsklubben göra Dumpade frilansvillkor angår även anställda Anställda och frilansande journalister är med i samma fackförbund, men arbetar under helt olika förutsättningar. För anställda gäller arbetsrättsliga regler där kollektivavtal spelar en viktig roll. Frilansarna agerar på en fri marknad där arvodena förhandlas fram mellan medieföretag och enskilda frilansar. Om arbetsgivare får tillgång till billig arbetskraft via frilansmarknaden påverkas på sikt lönerna även för de anställda. Dumpade frilansvillkor gör att arbetsgivarnas intresse av att ersätta anställda med billigt frilansmaterial ökar. Som arbetsplatsklubb bör ni därför arbeta för att förbättra villkoren för frilansar, både av omsorg om de egna medlemmarnas löneutveckling och av solidariska skäl. Utbudet i medierna minskar Det har blivit allt vanligare att ett medieföretag vill publicera samma material i flera kanaler, till exempel på webben eller i flera medier inom samma företag eller koncern. Bolagen försöker därför ta över en allt större del av frilansjournalisternas upphovsrätt, oftast utan att vilja betala för sig, läs mer under rubriken Mer om upphovsrätt. Detta försämrar frilansarnas möjligheter till rimlig betalning för sitt arbete. Den besparing som uppstår när ett medieföretag återanvänder material i stället för att låta anställda eller frilansar producera nytt material stannar hos företaget. Läsaren/tittaren/lyssnaren drabbas däremot negativt, eftersom medierna blir mer likriktade. Mångfalden och antalet röster minskar. Förtroendet för journalistiken hotas Urholkad upphovsrätt är också en förtroendefråga, både för journalistiken i stort och gentemot intervjupersonerna. Om journalisten mister kontrollen över sitt material och var det kan hamna finns risken att enskilda intervjupersoner hamnar i kläm och kränks, till exempel om materialet publiceras i ett sammanhang där de inte vill medverka. Viljan att låta sig intervjuas i medierna riskerar att minska. Journalistförbundets handlingsplan Journalistförbundet antog i maj 2009 en handlingsplan som beskriver hur olika delar av förbundet kan arbeta för att skydda frilansars upphovsrätt och i förlängningen även de anställdas villkor.

13 Här följer en guide över hur ni som arbetsplatsklubb kan arbeta: 1. Kartlägg frilansarna! Kartlägg i vilken utsträckning ditt företag köper material av frilansar och vilka som anlitas! Det ger en bra bild av omfattningen av frilansmedverkan och av frilansarnas villkor. Arbetsgivaren har skyldighet att ge klubben information om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken (del av 19 i MBL). En arbetsplatsklubb kan hänvisa till denna regel för att få fram information om frilansverksamheten, till exempel hur mycket den omsätter och hur villkoren ser ut. Arbetsgivaren bör i vart fall tillmötesgå kravet genom att göra en faktasammanställning, även om klubben kanske inte får tillgång till namnen på alla frilansar. Det är också relativt enkelt att kartlägga frilansarna på egen hand, genom att gå igenom publicerade artiklar eller inslag. Frilansarna går ofta lätt att hitta med hjälp av Journalistförbundets frilanskatalog eller sökmotorer. Om din klubb tecknar ett lokalt kollektivavtal enligt punkt 5 nedan, bör information om frilansverksamheten på företaget ingå i det. 2. Utse en kontaktperson! Gör en ledamot i klubbstyrelsen till kontaktperson för frilansfrågor! Frilansarna vet då vem de ska höra av sig till och att det blir lätt att samla all information på ett ställe. Kontaktpersonen kan också fungera som en knutpunkt mellan fackligt organiserade och ickeorganiserade frilansar när konflikter om avtal gör att alla frilansar behöver gå samman. 3. Bjud in alla frilansar till möte! Samarbetet mellan klubben och redaktionens frilansar kan förbättras om klubben bjuder in frilansarna till ett möte. Även frilansar som inte är medlemmar i Journalistförbundet kan då bjudas in (och rekryteras!). På mötet kan ni till exempel gå igenom frilansvillkoren och diskutera gemensamma strategier. 4. Informera redaktionsledningen om frilansars villkor Informera inköpande redaktörer om frilansars villkor och de överenskommelser som finns! Bra informationsmaterial hittar du här: - Frilansens tusenlapp -Frilansrekommendationen Kom ihåg att när medierna fylls med billigt eller återanvänt frilansmaterial minskar i förlängningen behovet av både anställda och frilansar.

14 5. Ge stöd vid tvister Samla frilansarna! När medieföretag inför sämre frilansvillkor drar de ofta nytta att frilansarna arbetar ensamma. - Stöd bildandet av nätverk Frilansar som går ihop har större chanser mot företaget. Om redaktionens frilansar lägger fram gemensamma krav blir de svårare att ignorera. E-postlistor är ett bra sätt att bygga nätverk. Nätverk av frilansar kan skapas även i fredstid, då det inte råder någon konflikt. Arbetsplatsklubben kan genom sin kartläggning hjälpa frilansarna att hitta varandra. Förhandlingar enligt frilansavtal I frilansavtalet mellan dåvarande Tidningsutgivarna och Journalistförbundet finns två förhandlingsregler: 6 om arvode: Klubben har rätt att påkalla förhandling med företaget angående frilansmedarbetarens arvode om frilansaren kräver detta. 12 om omfattande förändringar: Journalistklubben ska underrättas och förhandlingar upptas om en uppdragsgivare avser att upphäva eller göra omfattande förändringar av varaktiga överenskommelser med frilansare. Som omfattande förändringar kan exempelvis anses att medieföretaget vill använda materialet i fler kanaler eller driva igenom betydande försämringar av arvodet. Förhandlingar enligt MBL I samband med förhandlingar om företagets budget (arbetsgivaren är skyldig att begära en förhandling om budgeten enligt 11 i MBL) kan klubben också diskutera frilansbudget med arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör då kunna svara på i vilken omfattning företaget planerar att anlita frilansar. Även om arbetsgivaren normalt sett inte behöver förhandla om frilansintag, kan klubben använda sig av rätten att begära förhandling enligt 38 i MBL. Det bör framför allt ske om det visar sig att arbetsgivaren använder sig av frilansar som egentligen är att anse som anställda. Då finns det risk att arbetsgivaren missbrukar frilansbegreppet. Teckna lokalt avtal om villkoren för frilansmedverkan Klubben bör också teckna ett lokalt kollektivavtal som reglerar villkoren i de frilansavtal som skrivs. Varje frilansavtal är unikt, men klubben kan påverka vissa grundläggande regler för att undvika arvodesdumpning och alltför omfattande överlåtelser av upphovsrätt. Arbetsgivaren förbinder sig då gentemot klubben att tillämpa vissa villkor vid anlitande av frilansar. Förhandlingsavdelningen på Journalistförbundets kansli kan hjälpa till med närmare rådgivning. Du når dem här: mejldress, telefonnummer. En mer utförlig text med fler lagparagrafer att hänvisa till att läsa här:

15 Läs mer om Journalistförbundets syn på frilansvillkoren * Anställd eller frilans så funkar det: Journalistförbundets frilansstrategi: * Frilansrekommendationen (rekommendationer för arvoden): * Frilansavtal mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna respektive SRAO och Medie- och Informationsarbetsgivarna:

16 Upphovsrätten viktig men hotad! Upphovsrätten en garant för din trovärdighet! Varje journalist är personligen ansvarig för sina alster. Inte minst gentemot de intervjupersoner som medverkar. Upphovsrätten är en garant för journalistens trovärdighet och för att allmänheten ska kunna lita på att en journalist håller vad hon lovar. När uppdragsgivare vill ta över upphovsrätten innebär det ofta att de fritt vill förfoga över materialet de köper. De vill kunna använda det hur och var som helst, hur länge som helst. Utan att fråga journalisten först och utan att betala för sig. Journalisten kan då inte längre garantera var texten eller bilderna kommer publiceras och inte. Plötsligt kan materialet dyka upp i sammanhang där varken journalist eller intervjupersoner vill medverka. När samma material används på flera ställen minskar också mångfalden i medierna. Antalet röster blir färre, liksom antalet ögon som granskar makten. Demokratin blir fattigare. Vad är upphovsrätt Enligt svensk lag uppstår rätten till ett verk i och med att någon ger upphov till det. Man får inte använda någon annans alster utan att fråga om lov. Alla texter, bilder och illustrationer är skyddade av upphovsrättslagen. Ekonomisk och ideell upphovsrätt Upphovsrätten har både en ideell och ekonomisk sida. Den ekonomiska rätten eller förfoganderätten innebär att ingen annan än upphovsmannen får göra alstret tillgängligt för allmänheten i kommersiellt syfte eller annat publiceringssyfte. Den ideella rätten innebär att upphovsmannen alltid har rätt att namnges då hennes verk publiceras. Verket får inte heller ändras på ett sätt som kränker hennes anseende eller egenart som upphovsman, eller göras tillgängligt i en form som är kränkande för henne. Denna ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas. Alster som omfattas av upphovsrättslagen måste ha uppnått så kallad verkshöjd. För det krävs ett visst mått av andligt skapande. En människa måste ha tänkt ut det hela. Verket måste vara så särpräglat att ingen annan skulle ha utformat samma innehåll likadant, eller i stort sett likadant. För fotografier gäller dock inte detta krav, alla fotografier har automatiskt upphovsrättsligt skydd. Det betyder att det mesta i tidningar, TV och radio omfattas av upphovsrätten, men exakt var gränsen går mellan skyddat och oskyddat material är svårt att säga. Informationsmaterial kan med denna definition också ha en sådan verkshöjd att det skyddas av upphovsrättslagen. Tabeller, kataloger och andra faktasamlingar skyddas mestadels inte.

17 Journalistisk upphovsrätt Ett bolag, en tidningsutgivare eller en organisation får inte ta en text eller bild från nätet, kanske bearbeta den, och sedan lägga den på sin egen hemsida. Det förbjuder lagen. All sådan användning kräver tillstånd från upphovsmannen och oftast också betalning. Vad händer på marknaden nu? Frilansmarknaden som marknad är ganska obeforskad. Ingen vet hur stor den är i reda pengar. Men bara upphovsrätten är värd många, många miljoner kronor varje år. Värden som rätteligen tillhör upphovsmännen, men som uppdrags- och arbetsgivare vill ta över och slippa betala för. För att göra större vinster i sina bolag. Det är därför tidningskoncernerna går ihop, blir större och större och försöker återanvända material i flera tidningar. Innehållet i tidskrifter sprids över gränserna i Norden och i Europa utan att frilansarna får betalt eller ibland ens är informerade. Frilansar får skamlösa avtal att skriva under, där de förväntas göra sig av med sina lagstadgade upphovsrättigheter utan betalning. Ofta är alternativet att de annars blir av med uppdraget. Hur skyddar vi vår upphovsrätt? En och en är frilansar svaga, men när vi går ihop blir vi starka! Det bästa frilansar kan göra för att försvara upphovsrätten är att gå ihop i nätverk och besluta sig för att vägra skriva på så kallade fulavtal. Gång på gång har sådant agerande lett till positiva resultat. Det gäller vår försörjning, vår trovärdighet och mångfalden i medierna. Läs mer under Sälja frilansmaterial! Myndigheter och upphovsrätt Myndigheters handlingar särbehandlas i upphovsrättslagen, eftersom de omfattas av offentlighetsprincipen. De kan ha verkshöjd, men de får ändå spridas. Detta för att allmänheten ska ha insyn i myndigheternas arbete, enligt tryckfrihetsförordningen. Detta gäller både inkomna handlingar och handlingar som upprättats inom myndigheten. Undantag är handlingar som är resultat av en konstnärlig verksamhet. Rent kommersiellt utnyttjande begränsas dock av lagen, särskilt för handlingar som har stora kommersiella värden. Innehåll i tidningar som produceras av myndigheter skyddas av lagen, som vilket annat journalistiskt material som helst, men detta är inte helt oomstritt. Läs mer i boken Din upphovsrätt och andras av Kerstin Ahlberg.

18 Upphovsrätt och fildelning De senaste åren har upphovsrätt diskuterats mycket i media, men då med en utgångspunkt som på många sätt skiljer sig från hur journalisters upphovsrätt fungerar. Till skillnad från journalister så får andra upphovsmän, som till exempel författare, musiker och skådespelare, sina inkomster som en andel av medieföretagens inkomster från konsumenterna (det vill säga de pengar som skivköpare eller biografbesökare betalar). Genom olika fildelningstjänster på nätet kan man nu olagligt ladda hem till exempel långfilmer. Detta gör påstås det att biografbesöken minskar och att upphovsmännen får sämre betalt trots att publiken är lika stor. Detta är en helt annan fråga än den diskussion som är aktuell för frilansjournalister och andra journalister, som inte betalas med provision. Läs mer om upphovsrätt på Journalistförbundets hemsida: * Vad är upphovsrätt? * Skydda din upphovsrätt * Upphovsrätt för myndigheter Remisstiden för Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24) gick ut den 1 september Här är journalistförbundets remissvar.