Fastställd den 28 mars 2014 av generaldirektör Greger Bååth, intygar gd-sekreterare Sara König Eriksson

Transkript

1 Fastställd den 28 mars 2014 av generaldirektör Greger Bååth, intygar gd-sekreterare Sara König Eriksson Rapport Granskning av efterlevnad av styrdokument mot kränkande behandling Specialpedagogiska skolmyndigheten Internrevisionen Mars 2014

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning... 3 Förutsättningar... 4 Utgångspunkt... 4 Rapportstruktur... 4 Regler och riktlinjer... 5 Kommentarer... 6 Kännedom... 8 Kommentarer... 9 Tillämpning Enkätundersökning Kommentarer Rapportering avvikelser Kommentarer Sammanfattande bedömningar (15)

3 Inledning Internrevision utgör ett systematiskt och strukturerat sätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll samt ledningsprocesser. Målet med internrevision är i första hand att, genom analys och utvärdering, komma fram till om kritiska risker hanteras på ett bra sätt. Därtill kommer förväntningar om att identifiera och kommunicera operativa förbättringsmöjligheter och potentiella kostnadsreduceringar. Arbetet med internrevisionsarbete bidrar till en kultur där medarbetarna med en hög medvetenhet beaktar risker och deras hantering i det dagliga beslutsfattandet. Internrevision ger följaktligen en god kännedom om hela verksamheten. Bakgrund Det har i media förekommit uppgifter om att tidigare elever utsatts för kränkande behandling i en skola som numera tillhör myndighetens ansvarsområde. Nu finns ett system på plats med planer mot diskriminering och kränkande behandling på skolorna som är viktiga verktyg för att upptäcka om något sker och som tydliggör hur elever och lärare ska agera om en kränkning sker. Det pågår också ett arbete för att synkronisera och kvalitetssäkra planerna mot kränkande behandling. Det är viktigt att alla elever vet vilka rättigheter de har och vart de ska vända sig men även att arbetet mot kränkande behandling i skolorna är viktigt. Syfte Granskningsuppdraget innebär att genomföra en kartläggning och analys av hur myndighetens skolor arbetar med de instrument som ska säkerställa att elever aldrig ska utsättas för kränkande behandling. Detta uppdrag ingår i revisionsplanen för Internrevisionens rapport ska lämnas till generaldirektören snarast möjligt. Omfattning Granskningen omfattar skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling med särskilt fokus på hur man arbetar med att säkerställa att elever känner till hur man ska göra om man upplever att man blivit utsatt för kränkande behandling. Skolornas arbete prövas utifrån ett barnrättsperspektiv, skollagen och diskrimineringslagen. Internrevisionens bedömningar innefattar hur god kännedom eleverna har om skolornas arbete för likabehandling och om elever och föräldrar känner sig trygga med hur skolan idag hanterar dessa frågor. Granskningen genomförs genom dokumentstudier och inledande intervjuer med ansvarig rektor och övrig skolpersonal. En enkätundersökning bland samtliga elever, skolpersonal och föräldrar görs också. Kompletterande upplysningar har inhämtats löpande. 3 (15)

4 Förutsättningar Granskningsuppdraget har genomförts med stöd av konsult från Deloitte AB som under arbetets genomförande haft kontinuerliga avstämningar med myndighetens internrevisionschef. Utgångspunkt Granskningen utgår ifrån en tolkning av barnrättsperspektivets implementering för att skapa trygghet och att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lagkrav: Främja likabehandling, förbud mot diskriminering och kränkande behandling Mål: diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma Främjande Skapa trygghet Krav, checklista Tillämpa Barnkonventionen diskrimineringslagen, Främja likabehandling Trygghet Förebyggande Skapa kontrollmiljö Styrning mot övergripande mål Risker Kartlägga, upptäcka, Identifiera problem, initiera åtgärder Kontrollmiljö Förhindrande Systematiserat arbetssätt Planer, rutiner och aktiviteter Enkätundersökning, Qualis, uppföljning, utvärdering Systematisera, vidta åtgärder skapa delaktighet Säkerställd efterlevnad /Kontroll Genomföra aktiviteter Rapportstruktur Rapporten beskriver i nästkommande kapitel: Regler och riktlinjer; Hur myndigheten reglerar förutsättningarna för arbetet med att tillämpa barnrättsperspektivet och att skapa trygghet för elever i specialskolan. Kännedom; Beskriver hur skolorna arbetar med att implementera planer, vidta åtgärder och göra uppföljningar. Tillämpning; Redovisar vad som framkommit i denna undersökning när det gäller hur intentionerna ovan uppfattas av respondenterna. Här ges en beskrivning av vad enkätundersökningen syftade till och vad som framkommit. Rapportering avvikelser; Redogör för hur tillbud, händelser och anmälningar hanteras. Sammanfattande bedömning; Internrevisionens bedömningar av hur väl förbudet mot trakasserier och kränkande behandling efterlevs och vilket arbete som behöver prioriteras för att säkerställa tryggheten för eleverna i specialskolan. 4 (15)

5 Regler och riktlinjer Granskningen utgår från gällande bestämmelser i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Både diskrimineringslagen och delar av skollagen innehåller regler som skyddar barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Bestämmelserna förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Krav ställs härvid på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det är väsentligt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden av begreppen för att förstå de allmänna råden 1 samt för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt främja likabehandling. Granskningens utgångspunkter regleras i följande myndighetsövergripande styrdokument: Myndighetsgemensam verksamhetsplan (ALL2013/48) Policy och plan för myndighetens arbete med att implementera två konventioner (ALL 2012/778) Policy med nationella mål för specialskolans boendeverksamhet inom SPSM (ALL 2012/713) Riktlinjer för elevtransporter inom SPSM (ALL/843) Policy och plan för lika rättigheter och möjligheter (ALL2012/881) Ansvaret och kontrollen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras inom arbetet med riskhantering 2 föreskrifter med arbetsordning för respektive avdelningar Vid skolorna upprättas planer mot diskriminering och kränkande behandling och för att främja likabehandling i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och myndighetens övergripande riktlinjer. 1 Skolverkets allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10. 2 Beskrivning av verksamhetsstyrning vid SPSM (ALL 2012/440). 5 (15)

6 Av myndighetsövergripande riktlinjer följer att SPSM 3 ska vara en självklar aktör när det gäller att externt bidra till att barns rättigheter beaktas i förskola och skola med särskilt fokus på barn och elever med funktionsnedsättning. För att säkra ett internt barnrättsperspektiv har en checklista tagits fram. Denna ska användas av alla avdelningar i det vardagliga arbetet och vara ett grundläggande perspektiv i arbetet och inför beslut. Checklistan omfattar följande frågeområden: Hur har hänsyn tagits till att barnet eller ungdomen har likvärdiga villkor som andra? På vilket sätt har barnets eller elevens bästa satts i främsta rummet? Vilka konsekvenser får den tänkta insatsen på barnets eller ungdomens utveckling? På vilket sätt har barnet eller ungdomen fått uttrycka sin mening? Alla avdelningar ska aktivt arbeta med kontrollåtgärder inom de områden som identifierats som väsentliga risker i årlig myndighetsövergripande riskanalys. Kontrollåtgärderna är bland andra att avdelningscheferna svarar för att kontinuerligt informera om gällande regler, att checklistan används och följs upp samt att skolorna har aktuella planer där eleverna är delaktiga vid upprättandet, enkätundersökningar görs på enhetsnivån som grund för uppföljning och utvärdering av arbetet. Självutvärdering av kontrollefterlevnad görs årligen genom avdelningarnas självskattning kring kontrollefterlevnaden (hög, medium eller låg). Enligt senaste självutvärdering 4 för risker som berör granskningsområdet bedöms kontrollåtgärder i stort ha fungerat effektivt och ha hanterat risken. Kommentarer Studier av övergripande styrdokument utvisar att myndigheten till stora delar har reglerat förutsättningar för ett fungerande arbete för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för verksamhetsstyrningen görs ett kontinuerligt arbete för att identifiera och följa upp väsentliga risker inom området. Återrapportering sker i form av dokumenterade årliga riskbedömningar och kontroller av efterlevnaden genom självutvärdering. Avdelningschef är ytterst ansvarig för att kontrollåtgärderna följs upp. Det finns anledning att fundera över hur återrapportering av genomförda kontrollåtgärder görs. Rutiner behövs som fångar på vilket sätt information kring styrregler når ut, 3 Myndighetsgemensam verksamhetsplan pkt 2.6 Barnrättsperspektiv. 4 Självutvärdering av kontrollefterlevnad gällande SPSM:s väsentligaste risker 2013; ALL 2013/ (15)

7 hur skolorna arbetar med checklistan, elevernas delaktighet och arbetet med enkätundersökningar. Detta till grund för den årliga självutvärderingen och för att säkra efterlevnaden i en förlängning. 7 (15)

8 Kännedom Skolorna upprättar och reviderar kontinuerligt sina respektive planer mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna har olika utformning. Gemensamt är att rutiner vid akuta situationer eller vid händelser finns utförligt beskrivna. Flertalet innehåller definitioner av begrepp och beskrivningar kring skolans förebyggande arbete och på det sätt utförda insatser eller aktiviteter utvärderas. Någon skola har dokumenterat åtgärdsplan utifrån uppföljning av tidigare arbete och delvis till följd av resultat från genomförd trivselenkät bland eleverna. Mål och åtgärder utifrån identifierade problemområden har inte formulerats på ett tydligt sätt i skolornas planer. Avsikter om att efterleva gällande lagbestämmelser och att aktivt verka för delaktighet i att främja likabehandling och motverka kränkande behandling har uttryckts. Två av skolorna har angett att diskriminering eller kränkande behandling inte ska förekomma. Skolorna använder en gemensam modell för kvalitetsmätningar genom verktyget Qualis. Inom ram för den årliga uppföljningen och använda kvalitetsindikatorer redovisas förebyggande och dokumenterat arbete när det gäller att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Av utdrag från dokumentation i senaste Qualis-rapport vid fem skolor (A-E) framgår följande: A. Utsett antimobbningsgrupp som har ansvar för kamratstödjare - de arbetar med trivselbefrämjande aktiviteter, tar emot anmälningar och genomför årlig enkätundersökning som diskuteras i skolledning och i arbetslagen. Rutin finns för att upprätta en åtgärdsplan om en elev upplever sig kränkt av vuxen. Elever och föräldrar har möjligheter att påverka miljö- och trivselfrågor genom klassråd, elevråd och föräldraråd, skolråd (myndighetsnivån) där elevrådsrepresentanter deltar vid minst ett tillfälle per år. Skolornas elevrådsrepresentanter har en gemensam träff en gång om året. B. Utsett trygghetsteam med kamratstödjare som bl.a. har ansvar för att anordna en vänskapsdag. Utför och får positivt gensvar i egen enkätundersökning (F-2) kring trygg miljö och hög trivsel, mindre när det gäller skolgården och utemiljön. Mindre positiva svar i samma undersökning för högre årskurser (3-10), föräldrar är mer kritiska till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, självvärderingarna (inom Oualis) pekar på mindre positiva svar än i egen enkätundersökning, det går inte att utläsa hur skolan arbetat med den diskrepans som kommit fram i genomförda undersökningar. C. Skolan genomför egen årlig uppföljning om hur eleverna mår och trivs. Höga omdömen i egen enkätundersökning och självvärdering (Qualis). Bra värdegrundsarbete och fasta rutiner uppfattas bidra till höga omdömen. D. Skolan har tagit fram handlingsplan vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering och kränkande behandling, incidenter dokumenteras och följs 8 (15)

9 upp för den situation som uppstått. Anser att påverkan möjliggörs genom elevföräldra- och skolråd. Utvecklingssamtalet som ett led i det förebyggande arbetet lyfts också. E. Skolan redovisar förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling och som utvärderas regelbundet. Delaktighet skapas genom arbetet i elev-, föräldra-, skol- och boenderåd. Kommentarer Utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning 5. Av bestämmelserna framgår att årlig plan ska upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja, förebygga och förhindra trakasserier och innehålla en redogörelse för de åtgärder som påbörjas och genomförs under det kommande året. Arbetet förutsätter en behovsinventering för att komma fram till de åtgärder som behövs eller inte behövs för de områden som berörs. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Skolorna har att upprätta årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumentstudierna har visat på varierande utformning i upprättade planer. Beskrivningar kring aktiviteter och insatser i främjande och förebyggande arbeten lämnas. Det framgår inte tydligt hur skolan har kommit fram till åtgärder för att främja, förebygga eller förhindra trakasserier. Hur skolorna arbetar med kartläggning av förekomsten av trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna kön, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och för sexuella trakasserier är inte heller tydligt. Skolorna behöver konkretisera mål och åtgärder som har vidtagits för att åtgärda eventuella identifierade problemområden. Det är inte tydligt på vilket sätt skolorna använder resultat i egna undersökningar och självvärderingar som grund för åtgärder. Strukturerade och dokumenterade riskbedömningar på skolnivå och som motsvarar kraven på översikt behövs. Det går inte att uttala sig om skolornas arbete med planerna uppfyller lagstiftningens krav fullt ut i dagsläget enligt vår bedömning. En större enhetlighet i utformningar skulle kunnat underlätta för användning av verktyget Qualis i uppföljningsarbetet inför revidering av följande års plan. 5 Diskrimineringslagen 3 kap (15)

10 Tillämpning Myndighetsövergripande vägledningar för tillämpning av styrande regler finns framtagna. Det är tydligt att rektor har ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling vid skolorna. Ansvaret innefattar att förvissa sig om att elever och föräldrar är trygga med hur skolan hanterar dessa frågor. Avdelningschef ska hållas underrättad och ta emot anmälan i förekommande fall. Avdelningschef svarar för att alla styrdokument är så kända att medarbetarna kan tillämpa dem i sitt vardagsarbete och som följs upp regelbundet. Checklistan (barnrättsperspektivet) hanteras kontinuerligt vid skolornas ledningsmöten enligt uppgifter. Skolorna anses bedriva ett aktivt förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna enligt intervjuer. Regelbundna informationsinsatser genomförs, både i förebyggande syfte och om en händelse inträffar. Tillfällen för frågor kring diskriminering och kränkande behandling är vid elevhälsosamtal, boendemöten, terminskonferenser, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar etc. För en skola redovisas följande steg i arbetet med den årliga revideringen av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling: - förslag tas fram av skolledning tillsammans med representanter från elevhälsan förslaget diskuteras tillsammans med möjliga insatser eller aktiviteter vid arbetsplatsträffar - effekter av tidigare genomförda aktiviteter utvärderas - störst risk för situationer vid raster har uppmärksammats - trivselregler uppdateras och en trygghetsgrupp utses för att motverka risk - utvärderas vid efterföljande års revidering av planen. Eleverna anses väl medvetna om sina rättigheter, frågeställningar kring området tas regelbundet upp i elev- och föräldraråd. Elever, föräldrar och personal anses känna till vart de ska vända sig om något händer. Teckenspråksscener tas fram utifrån diskrimineringsgrunderna och används vid några skolor. Stöd har inhämtats via företagshälsovården när det gäller att känna igen olika kränkningssituationer (gäller personal) hos andra. En större medvetenhet hos elever kring vad som kan uppfattas som kränkningar över tid redovisas i intervjuer. Det kan hänga samman med tvåspråkigheten och en öppnare värld genom ökad tillgänglighet till information via sociala medier och internet. Snävare tolkningar av budskap och ett tuffare språk bland elever med hörselnedsättning i jämförelse med normalhörande förs fram. Vikten av dialog och kommunikation och att frågorna hanteras kontinuerligt i olika grupperingar lyfts fram i intervjuer. Uppföljning och utvärdering av insatser och aktiviteter görs kontinuerligt i förda samtal, i diskussionsgrupper och via egna undersökningar kring elevernas trivsel 10 (15)

11 och trygghet vid skolorna. Dokumentation sker till viss del i årliga kvalitetsmätningar (Qualis) och i efterföljande plan mot diskriminering och kränkande behandling. De förbättringsområden som förs fram i intervjuer rör främst följande: - Öka kunskapen om innebörden i diskrimineringsgrunderna - En enhetlig mall för skolornas planer skulle underlätta - En tydligt utformad målsättning som grund för att vidta åtgärder så att det som hänt inte händer igen - Bättre på att återkoppla till föräldrar när något har hänt - Få tillfällen att öva på agerande i en kränkningssituation - Myndighetsövergripande kontroll av arbetet efterfrågas - Elevtransporter behöver ingå i skolornas uppföljning Enkätundersökning Granskningen innefattar att undersöka elevernas kännedom om skolornas arbete och om elever och föräldrar känner sig trygga med hur frågorna hanteras vid skolan för att främja likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. En enkätundersökning har genomförts bland elever, personal och föräldrar och som omfattar miljöer i skolan, fritidshem och boende. Av den uppskattade mängden möjliga respondenter 1583 stycken har 715 svar inkommit antingen i webbformat eller via pappersenkät. Det ger en total svarsfrekvens på 45 procent. Av 507 elever har 396 svarat på enkäten det vill säga 78 procent. Respektive rektor har fått göra egna urval vad gäller enkätutskick till elever. Det är således osäkert hur många som fått möjlighet att besvara enkäten. Det kan av den anledningen sannolikt vara så att svarsfrekvensen ligger högre än 45 procent. Elevenkäten har grupperats enligt elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner, elever F-2 6, elever samt personal och föräldrar. För gruppen elever grundsär har svar erhållits från 5 av 8 skolor och hälften av svaren är från en skola. För gruppen elever F-2 har svar erhållits från 6 av 8 skolor där övervägande del av svaren är från 2 skolor. För gruppen elever 3-10 har svar erhållits från 7 av 8 skolor. Vi kan konstatera att övervägande del av de elever i gruppen grundsär som svarat på enkäten är trygga i efterfrågade miljöer i skolan, fritidshem och boendet. När det gäller elever F-2 har fler angett att de är mindre trygga i miljöer som toaletter, omklädningsrum och matsal. Detta styrks av personalens svar och pekar på att man vid skolorna har vetskap om de miljöer som är mindre trygga. 6 F-2 = Förskoleklass till och med andra klass = tredje till och med tionde klass 11 (15)

12 För elever 3-10 har frågor ställts kring hur väl man känner till skolans värdegrundsarbete och delaktigheten i arbetet med att upprätta skolans plan. Här framträder en tydlig skillnad mellan vad som kommit fram i dokumentstudier och intervjuer då hälften av eleverna inte håller med om att de varit delaktiga i arbetet med att ta fram skolans planer. I flera svar från personalen framkommer att man inte heller anser sig vara delaktig i upprättandet av skolans plan. Det bör uppmärksammas att 1 av 5 som svarat i gruppen elever 3-10 märkt eller har själv blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Svaren understöds av svar från grupperna personal och föräldrar. 1 av 6 personal som svarat har upplevt att det förekommer att någon vuxen har kränkt en elev. 1 av 3 föräldrar känner till och misstänker att det egna barnet blivit utsatt för kränkning. Det är inte möjligt att uttala sig om när i tiden kränkningarna har skett då frågorna inte utformats på det sättet. Personal som svarat håller med om att de lägger stor tyngd i arbetet med att skapa trygghet, de känner till rutiner, begrepp är tydligt definierade och att de inte accepterar kränkningar och säger till direkt om de ser något. Här framträder en något motsägelsefull bild då de samtidigt angett att kränkningar förekommit. Föräldrar som svarat upplever trygghet i skolan och på boendet och anser att barnet känner till sina rättigheter. De känner väl till skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling och vet vem de kan vända sig till. Några håller inte med och några har angett att de inte fått gehör för sina synpunkter. Kommentarer Vår bedömning är att skolorna i stort bedriver ett ändamålsenligt främjande och förebyggande arbete för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Elever och föräldrar är trygga med hur skolorna hanterar frågorna till den delen. Frågeställningar hanteras kontinuerligt i vardagen och ett till synes fungerande arbete vid skolorna har framträtt. Skillnader i skolornas förhållningssätt kommer fram när det gäller elevers och personalens delaktighet i att upprätta och revidera årliga planer vid skolorna. Arbetet för att identifiera och åtgärda problemområden hanteras olika. Skolorna har inte genom ett systematiserat kvalitetsarbete fullt ut lyckats förhindra att trakasserier förekommer. Skolorna har inte klarat av att säkerställa kontrollefterlevnad och förbudet mot trakasserier och kränkande behandling. 12 (15)

13 Rapportering avvikelser Förfarandet vid misstanke eller upplevd diskriminering eller kränkande behandling framgår av skolornas planer. Myndighetsövergripande vägledningar finns framme. Om anmälan är skriftlig ska den diarieföras. Om anmälan är muntlig ska den dokumenteras av den personal som tagit emot anmälan och diarieförs vid färdigställandet. Den som tar emot anmälan har att skyndsamt informera rektor som i sin tur informerar avdelningschef. Vårdnadshavare för en elev informeras så fort som möjligt. Informationen dokumenteras i upprättad skriftlig anmälan. Om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för kränkande behandling ska rektor även informera myndighetsövergripande kvalitetssamordnare 8. Dokumentation i anmälan görs genom elevhälsan i samråd med rektor och skyddsombud enligt uppgifter. Det är något oklart om och på vilket sätt rapportering har diarieförts. Tillbudsrapport har tidigare använts för alla typer av händelser (olyckor, trakasserier, våld mm) som drabbar elever eller personal. Ny rutin 9 och blankett för rapportering av kränkningar har nyligen införts. Årliga sammanställningar över anmälningar görs på skolnivån enligt intervjuer. Sammanställningarna ligger till grund för inventering av riskområden, riskmönster och åtgärder för att eliminera risker i efterföljande plan. Beskrivet förfarande går inte att utläsa av den dokumentation vi tagit del av. Upplysningar om att det inte genomförs och dokumenteras på ett tydligt och strukturerat sätt i dagsläget förs fram i intervjuer. Möjligheter att anmäla via myndighetens rutiner för klagomål finns. Rutinen avser klagomål om skolan inte uppfyller bindande bestämmelser i lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett klagomål avseende hantering av kränkningsärende har diarieförts under Kommentarer Den samlade bilden av förekomsten av trakasserier och kränkningar via anmälda situationer och händelser saknas i dagsläget. Vi har noterat ett mycket lågt antal diarieförda anmälningar avseende år Kunskaper om innebörden av diskrimineringsgrunderna och förståelsen kring ett agerande när en misstanke eller händelse ändå inträffar behöver stärkas. Verksamheten behöver ha hög beredskap för att hantera uppkomna situationer så att det inte händer igen. Stödet till personalen behöver ses över och förbättras. 8 Vägledning för utredning, handläggning och dokumentation av ärenden avseende kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan; ALL 2013/42. 9 Vägledning för utredning, handläggning och dokumentation av ärenden avseende kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan; ALL 2013/ (15)

14 Det ses som väsentligt att myndigheten ser över hanteringen vid rapportering av avvikelser i sin helhet. Rutiner vid anmälan bör gås igenom och konkretiseras. Rapport ska lämnas till huvudmannen som representeras av avdelningschef. Tillvägagångssättet behöver grundas i erfarenheter som tas tillvara och som gynnar ett organisatoriskt lärande. Rutinen bör, förutom att hantera omedelbara åtgärder, även innefatta instruktioner för insamling av data som underlag för analyser. Syftet med all rapportering är att dra lärdomar och använda kunskaper i det fortsatta arbetet för att främja likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Sammanfattande bedömningar Myndigheten har till stora delar reglerat förutsättningar för ett fungerande arbete genom framtagna riktlinjer och tillämpningsanvisningar. En övergripande struktur med kontrollåtgärder för att säkra efterlevnaden till gällande riktlinjer finns. Granskningen pekar på att kontrollrutiner behöver säkras på det sätt att rutiner för återrapporteringar ses över. Dokumentationen behöver förbättras så att resultat för de parametrar som bedöms tydligt framgår i underlag inför avdelningarnas årliga självutvärderingar. Olikheter och brister i dokumentationen i skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling har uppmärksammats. Myndigheten bedöms kunna stärka förutsättningarna genom en enhetlig utformning av dokumentationen i planer. Anvisningar för hur underlag i årliga kvalitetsmätningar (Qualis) kan nyttiggöras i utvärdering och uppföljning behövs. Strukturerade och dokumenterade riskbedömningar som underlag vid kartläggning av främjande, förebyggande och förhindrande aktiviteter och åtgärder skulle ge en bättre översikt av skolornas arbeten inom området. Följande har framkommit som stärker förutsättningarna: Elever är i stort trygga i skolan och boendet. Miljöer som uppfattas som mindre trygga är kända och förebyggande aktiviteter ochåtgärder genomförs. Elever känner i huvudsak till sina rättigheter och frågeställningarna hanteras regelbundet i möten, samtal, träffar och konferenser. Elever, föräldrar och personal känner skolornas arbeten och vet vem man ska vända sig i uppkomna situationer eller händelser. I granskningens enkätundersökning har det rapporterats om förekomster av upplevda trakasserier. Så länge sådana uppgifter förekommer måste myndigheten fortsätta sitt utvecklingsarbete mot nolltolerans vad gäller trakasserier och kränkande behandling. 14 (15)

15 Nedanstående insatser bör prioriteras och påskyndas för att kunna säkra efterlevnad av myndighetens styrdokument mot kränkande behandling. Gemensamt för skolorna. o Enhetlig utformning av planer mot diskriminering och kränkande behandling o Förbättra strukturen för kartläggning av förekomsten av trakasserier, formulera konkreta mål och åtgärder för att åtgärda identifierade problem. Arbetet för att identifiera och åtgärda problemområden bör ses över och dokumenteras på ett enhetligt sätt. o Förfarandet och dokumentationen vid misstanke eller upplevd diskriminering eller kränkande behandling bör ses över och förbättras. Tydliggör krav på dokumentation och återrapportering, omfattar krav på sammanställningar på myndighetsnivån Avdelningschef, som representant för huvudmannen, bör tydliggöra krav på skolornas återrapportering. o Hur skolornas uppföljning och utvärdering ska göras, hur enkätundersökningar och självvärderingar tas omhand samt vad som ska återrapporteras och på vilket sätt behöver klaras ut. o Avdelningschef behöver stärka stödet till ansvarig rektor för att klara upprättandet av planer och tillhörande nödvändig dokumentation behöver förbättras. o Avdelningschef bör säkerställa att tillräckliga underlag finns för avdelningens självutvärdering (Qualis-resultat bör utgöra en delmängd i detta) o Stöd behövs även i kommunikation och dialog kring innebörden för diskrimineringsgrunderna samt arbetet för att förhindra att situationer uppkommer. o Kunskaper om vad som har hänt bör tas tillvara för att stärka förutsättningarna så att det som hänt inte händer igen. Rektor bör säkerställa att personalen får det stöd de behöver för att upptäcka och förhindra trakasserier. o Övningstillfällen på agerande i en tänkt kränkningssituation kan med fördel övervägas. o Det gäller även former för elevernas och personalens delaktighet i arbetet med upprättandet och revideringar av skolornas planer. 15 (15)