Flyg- och rymdmässan i Paris framtidens utmaningar

Transkript

1 Flyg- och rymdmässan i Paris framtidens utmaningar Flyg- och Rymdmässan i Paris är världens största. För fjärde gången i rad arrangerade SAI (Swedish Aerospace Industries) ett svenskt program i samband med 2013 års mässa. Där diskuterade Sveriges ledande flyg- och rymdaktörer hur Sverige kan bidra till effektivare och mer konkurrenskraftiga transportsystem. Totalt deltog ett trettiotal representanter från akademi, företag och samhälle, bland andra kan nämnas Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Utrikesminister Carl Bildt. För flyget visade mässan att säkerhet och effektivitet måste öka, och detta måste ske inom ramen för de uppsatta miljömålen. Den gav även besked på varför omvärlden satsar på flyg- och rymd, bland annat för områdets dokumenterade egenskap som en beprövad drivmotor i kunskapsutvecklingen, där tuffa krav är en viktig drivkraft, och även utgör en viktig forskningsdisciplin inom grundforskning. Mässan vittnade även om en bransch som fyller en unik roll i en alltmer global infrastruktur samt därigenom en stabil och hög marknadstillväxt. Inte minst då 27,000 nya större civila flygplan ska byggas den närmaste 20 åren till ett värde av $3,700 miljarder. 9,500 av dessa flygplan är redan beställda, varför dagens leveranstakt globalt om närmare 1,000 plan om året först om åtta år hanterat lagda beställningar. Mässan vittnade om en global bransch med globala samarbeten där konkurrenskraftiga företag i Sverige är en del av utvecklingen i internationellt samarbete. Flera länder positionerar sina förmågor för att ta del av denna lukrativa marknad där Sverige idag har en global marknadsandel på 1,3%. Om Sverige behåller 1% av de kommande 20 årens marknad motsvarar det en exportintäkt på $37 miljarder och svenska arbetstillfällen i proportion till detta. Avgörande för effektivisering av transportsektorn är även i vilken utsträckning tjänster från rymden kan användas på effektivt sätt för transporter. Fordon, resenärer och gods måste kunna ta sig fram så smidigt som möjligt. Transporttjänster kommer i allt större utsträckning att effektiviseras med hjälp av positioneringstjänster, kart-/bildtjänster samt kommunikationstjänster via rymden. Dessa exempel på rymdbaserade tjänster behövs för att öka trafiksäkerheten, transporteffektivitet och minimera miljöpåverkan. För rymdnäringen aktualiserade SAI på mässan därför frågan om en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

2 BAKGRUND - HÄNDELSER I SVERIGE INFÖR MÄSSAN Processerna kring flygverksamheten Under hösten 2012 startades arbetet med att ta fram NRIA NRIA Flyg är den svenska forskningsoch innovationsagendan för flyg med målsättningen att stärka förutsättningarna inom flygteknikområdet. Den är framtagen av representanter från företag, universitet/högskolor/institut, intresseorganisationer och myndigheter verksamma inom flygteknik. I 2013 års dokument, NRIA Flyg 2013, föreslås åtgärder som ger bäst utväxling för svensk innovation inom flygteknik som tillsammans ger en heltäckande åtgärdspalett för de företeelser inom svensk flygforskning och innovation som vi upplever som flaskhalsar och hinder för utveckling. Den övergripande målsättningen är att samordna forskningssatsningar inom flygområdet, att nyttiggöra resultaten brett genom branschöverskridande samverkan och att effektivisera styrningen av forskningsprogrammen genom en central funktion NRIA Flyg Forum. Processerna kring rymdverksamheten Under 2011 samarbetade företag, institut och universitet/högskolar inom den svenska rymdsektorn med att ta fram ett inspel till en nationell Rymdagenda som döptes till Fördel Rymd nyttor och förutsättningar. I denna skrift belyses alla de nyttor för samhället som dagligen levereras med hjälp av rymdteknik; klimatövervakning, telefoni och data, satellitbilder, positionering, väderprognoser, säkerhetsapplikationer, innovationer etc. Skriften pekar också på att det gör skillnad att Sverige har en Rymdverksamhet! Det handlar om vår position som kunskapsnation och ledarskap inom teknologisk utveckling, vår roll i internationella samarbeten samt vårt och Europas oberoende. I början av 2013 publicerade Riksrevisionen sin rapport Svensk rymdverksamhet en strategisk tillgång? (RiR 2013:1). I rapporten konstaterade RR att svensk rymdverksamhet ska enligt riksdagens intentioner från 2009 vara en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. Den allt mer ökande samhällsnyttan gör rymdverksamheten samhällskritisk. Riksrevisionens övergripande slutsats var att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte tillräckligt effektivt utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas. Riksrevisionen ansåg att regeringen bör basera genomförandet av svensk rymdverksamhet på ett bredare angreppssätt som är väl förankrat hos användare och att en översyn av organisationsstrukturen måste genomföras. I regeringen svar på Riksrevisions rapport (juni 2013) står att läsa att man förbereder direktiv till en kommande utredning med uppgift att med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv ta fram ett brett förankrat förslag till en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

3 DISKUSSIONEN I PARIS Under ett seminarium på Svenska Klubben i Paris diskuterade delegaterna vad Sverige kan göra bättre. Infrastruktursminister Catharina Elmsäter- Svärd jämför flygets process med hur regeringen nyligen arbetat för ett sjöfartsmanifest, där en strategi tagits fram med vattnet som gemensam nämnare. Catharina ställde frågan om vi kunde använda luften/rymden på samma sätt för att skapa samsyn? Infrastrukturministern menade att det i Sverige, inte minst i regeringen, finns en stor förståelse för flyg-/rymdnäringens situation, men bad även näringen om ytterligare kunskap och medskick för att skapa bättre förståelse i det politiska systemet. Hon önskade även att branschen tog en helhetssyn på transport och resande, där vi bättre beskrev nyttor. Inte minst återkopplade ministern till den presentation om den satsning på 2 miljarder över en 7 års period som i våras lanserades av brittiska premiärministern för att säkra den brittiska konkurrenskraften på denna strategiska marknad. Hans Ollongren, SAS, gav samtidigt operatörernas syn och illustrerade en bransch med låga marginaler. Vem vill finansiera branschen om vinsten är så låg? Vad kommer att hända i framtiden? Hans pekade på tre problemområden för operatörerna. Först konkurrens på olika villkor mellan Europa och övriga världen, där Hans menade att europeiska politiker inte förstått flygets betydelse för samhällsutvecklingen, utan enbart ser "miljöboveriet". Hans pekade på flera olika EU-initiativ som i grunden handlar om ökade kostnader och försvårande omständigheter för operatörerna. Så, menade Hans, är det inte utanför Europa. Därpå följde en diskussion om utflaggning och låglönebesättningar. Det andra problemområdet är miljön. Kan lösas via teknik, bränslen och operation. Hans hävdade dock att teknikutvecklingen är såpass stark att vi sannolikt inte behöver miljöskatter. Det tredje rör en obalans i värdekedjan. De små marginalerna för flygbolagen matchas inte av övriga aktörer i kedjan. Flygplatser, trafikledning, bokningssystem, resebyråer/speditörer, tillverkare vilka marginaler har de i jämförelse? Marta-Lena Antti, Luleå Tekniska Universitet, fortsatte på temat om teknikutvecklingen och pekade på ett antal utmaningar, bl.a. hur öka samarbete akademi/industri för att ta tillvara forskningsresultat, hur öka rymdkompetens genom att utnyttja barns nyfikenhet och övervinna lärares osäkerhet, och hur öka allmänhetens kunskap om rymden i vardagen? En diskussion följde om att det saknas en naturlig hemvist för rymdfrågor men även en avsaknad att samordna Sverige för samarbete (inte konkurrens) med resten av världen. Marta-Lena vände sig även till tillverkarna och efterlyste mer information om vad tillverkarna avser fokusera verksamheten på, inte minst tjänsteutvecklarna.

4 Deltagarna noterade att det finns ett politiskt behov av att visa på flyg/rymds nyttor, så vad kan vi bidra med? Ett antal förslag lyftes fram: Avpolitisering av kritiska frågor, de får inte bli inaktuella eller non grata vid regeringsbyte. Avpolitisering skapar långsiktighet. Flyg/rymds nyttouppfyllelse behöver förstås bättre hos allmänheten. Rymden måste se sig själv som en förutsättning för en enorm mängd samhällsfunktioner och -tjänster, för vilka man tillhandahåller grunden. Viktigt att flyg/rymd inte ses som ett särintresse! Området måste visa sin centrala plats i den stora bilden, visa att man på ett samlat sätt kan leverera samhällsnyttor som efterfrågas (eller borde göra det). Skapa någon sorts dokument som liknar sjöfartens gemensamma inlaga där luften och rymden (likt vattnet) ses som det sammanhållande kittet för det gemensamma erbjudandet? En gemensam strategi för flyg och rymd är knappast möjlig, men en gemensam plattform har fördelar inte minst avseende branschens gemensamma förutsättningar och teknologiutveckling. Även viktigt att med bredd förmedla en gemensam världsbild gentemot politiken. Rymdutvecklarna måste ha bättre koll på vad tjänsteutvecklarna pysslar med och vart de rör sig. Var finns framtidens marknad? Hur ska rymdteknikutvecklarna kunna tjäna lika mycket pengar som tjänsteutvecklarna? Mer specifikt diskuterades hos de deltagande flygaktörerna; Internationell positionering kan vi använda det för att uttrycka våra intressen? Exempelvis UAV-området där vi redan samverkar, bland annat för regelverk. NRIA ger en behovsbild. Hur vinner vi stöd även hos politiken för den strategin och de prioriteringar de avser? Nyttan vart vill vi, hur når vi marknadskopplingen? Hur återkopplar vi effektivare användarnas kunskap/behov till utvecklarna? Går det att utnyttja de två dominerande företagen i Sverige för att etablera nya framgångsrika företag? Risk för särintressen, vi vill bli sedda som samintresse. Tillverkning står inte högst på agendan. Viktigt att politiker tar den internationella debatten (?). Vi ska inte jobba nationellt med flyg. Viktigt att egen lagstiftning sker på internationell nivå. Den bör lyftas ovanför EU-nivån. Bland rymdaktörerna berördes frågor såsom; Vilken typ av rymdverksamhet ska vi ha i Sverige? Visa på samhällsnyttan. Vår uppgift att visa politikerna hur de kan lära allmänheten. Vi är ett verktyg för massor av olika applikationer, därför måste vi förstå helheten. Bättre känna till slutanvändarprodukter för att få en större del av kakan. Utvärdera alt omvärdera nuvarande materielsystem för försvaret. I dag utvecklar vi inget. Sverige blir mindre intressant som forskningspartner. Lös regelverket för rymdturism, som ett komplement till befintlig rymdlag. Tröghet hos Utbildningsdepartementet på grund av lång beslutsprocess. UK får 70 milj kr per år för tekniköverföring. Sverige måste öppna upp för influenser utifrån, inte vara en "gatekeeper". Centrumbildning för att ta tillvara nyttorna. Kan andra tjänster använda Galileo? Datapolicy mellan satellit och användare skiljer sig inom EU. Fri eller begränsad tillgång till data? Ska vi ha en "Rymdriksdag" liksom turistnäringen? Utveckla Rymdforum till ett beslutsforum.

5 SLUTSATSER Sverige är starkt inom forskning och utveckling och vill fortsätta att leda arbetet med ett hållbart flyg och sprida våra framsteg över världen. Vi behöver bättre tydliggöra flygindustrins betydelse och nytta för det svenska samhället i sin helhet. Flyget är kollektivtrafik för längre resor. Flygnäringens betydelse i samhället för att skapa möten mellan människor, mellan länder, över kontinenter och därmed göra världen inom räckhåll är helt unik. Det pågående arbetet med NRIA Flyg och Flygmanifestet är viktiga element i processen att tydliggöra och effektivisera flygteknisk forskning, inriktningen av svensk flygverksamhet i bred omfattning, samt för att få en bättre förståelse och förankring för/av flygets betydelse och nytta hos både politiker och den breda allmänheten. Det är avgörande att denna verksamhet sker i samförstånd mellan alla branschens aktörer, men också med fokus på branschöverskridande synergier till och från andra industrisektorer. SAI deltar i detta arbete och har även erbjudit sig att biträda berörda i arbetet med den svenska rymdstrategin. I brev till utbildningsdepartementet välkomnar SAI regeringens avsikter och erbjuder sig att under processen delta med kunskap och erfarenheter. SAI vill se en bred förankring i Riksdagen och alla berörda departement, företrädesvis i formen av en kommittéutredning. Vi hoppas att diskussionerna i samband med flyg- och rymdmässan har bidragit till en ökad kunskap om branschens speciella förutsättningar och möjligheter, och ser gärna att denna process kan fortsätta inte bara vartannat år i Paris, utan löpande även på hemmaplan.