Sammanträde Protokoll från Tandvårdsnämndens sammanträde

Transkript

1 I II Landstinget DAlARNA Tandvårdsförvaltning 8eställamenheten för tandvård PROTOKOLL Tandvårdsnämnden Sammanträde Sida 1 (7) Dnr LO 13/00009 Protokoll från Tandvårdsnämndens sammanträde Tid: Plats: Folktandvårdens kansli, Bergsskolegränd 8 A, Falun Beslutande Thomas Ylven (V), Ordförande Bo Jönebratt (FP), 2:e vice ordförande Per Helin (S) Liv Lunde Andersson (S) Åsa Björklund (M) Katarina Gustavsson (KO) Irja Fors (S), tjänstgörande ersättare Ersättare Thomas Näslund (S) Föredragande Conny Konradsson, Förvaltningschef 1-4 Kristina Ahnlen, Assistent 5 Sekreterare Britt-Marie Engkvist, Nämndsekreterare Facklig representation Birgitta Elfving, VISION, 1-4 Ann Broman OTF-TT, 1-4 Övriga tjänstemän Ing-Marie Bergstedt-Swärd, 4 Mikael Svensson, 1-4 Birgitta Wallman, 1-4

2 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning Beställarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LD13/00009 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information för Tandvårdsförvaltningen 3 Anmälningsärenden Delegeringsbeslut Tandvårdförvaltningen 4 3 Anmälningsärenden Tandvårdsförvaltningen 4 Övriga beslutsärenden Tandvårdsförvaltningen Bokslut Övriga beslutsärenden Beställarenheten för tandvård Bokslut Protokollsjustering... 7

3 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning BestäJJarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LD1 3/00009 Sida 3 (7) Inledning och protokollsjustering 1 Information för Tandvårdsförvaltningen Tandvårdsnämndens beslut. 1. Antecknar informationen till protokollet. Information lämnas om Rekryteringsläget Bolagsliknande former Tandtekniska verksamheten Reviderad miljöplan för 2013 (TN ) Bilaga. MBA-förhandling har ägt rum utan erinran.

4 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning Bestäliarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LO 13/00009 Sida 4 (7) Anmälningsärenden 2 Delegeringsbeslut Tandvårdförvaltningen Tandvårdsnämndens beslut. 1. Antecknar de anmälda delegeringsbesluten till protokollet. Av tandvårdschefen enligt bemyndigande TN 18/12 fattade beslut: Dnr LD13/00095 Avtal mellan Folktandvården Dalarna och Svenskt Kvalitetsregister för karies och parodontit, SkaPa. Dnr LD13/00179 Avtal mellan Folktandvården Dalarna och Spetacon KB. Av verksamhetschefen Säter enligt bemyndigande TN 18/12 fattade beslut: Dnr 12/263:1 Avtal mellan Folktandvården Säter och Alimänpsykiatriska slutenvård APK. Dnr 12/263:2 Avtal mellan Folktandvården Säter och Rättspsykiatriska kliniken. Dnr 12/263:3 Avtal mellan Folktandvården Säter och Vårdcentralen Säter. MBA-förhandling har ägt rum utan erinran. 3 Anmälningsärenden Tandvårdsförvaltningen Tandvårdsnämndens beslut. 1. Antecknar övriga anmälningsärenden till protokollet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Nyanställda inom Folktandvården. b) LD13/00302, Finansiering och betalning för "fakultetsplatser" för specialiseringstjänstgöring för tandläkare år c) Redovisning av den administrativa internkontrollen. (TN ) MBA-förhandling har ägt rum utan erinran.

5 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning Beställarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LD13/00009 Sida 5 (7) Övriga beslutsärenden Tandvårdsförvaltningen 4 Bokslut 2012 Diarienummer LD13/00419 Tandvårdsnämndens beslut 1. Godkänna årsredovisningen och bokslut 2012 för Folktandvården. 2. Överlämna den omfattande verksamhetsberättelsen till landstingets ekonomienhet och revision. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen skall landstingsstyrelsen, med samtliga nämnders redovisningar som grund, avsluta räkenskaperna (bokslutet) och sammanfatta dessa i en årsredovisning som skall överlämnas till landstingsfullmäktige och revisorerna senast den 15 april (KL 8 kap 17 ). Landstingsfullmäktige ska före utgången av juni besluta om ansvarsfrihet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse, lång och kortversion c) Måluppfyllelse d) Bokslut i siffror e) Miljöredovisning 2012 f) Nyckeltal miljöredovisning 2012 g) Patientsäkerhetsberältelse

6 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning Beställarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LD13/00009 Sida 6 (7) Övriga beslutsärenden Beställarenheten för tandvård 5 Bokslut 2012 Diarienummer LD13/00420 Tandvårdsnämndens beslut 1. Godkänna årsredovisningen och bokslut 2012 för Beställarenheten för tandvård. 2. Överlämna den omfattande verksamhetsberättelsen till landstingets ekonomienhet och revision. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen skall landstingsstyrelsen, med samtliga nämnders redovisningar som grund, avsluta räkenskapema (bokslutet) och sammanfatta dessa i en årsredovisning som skall överlämnas till landstingsfullmäktige och revisorerna senast den 15 april (KL 8 kap 17 ). Landstingsfullmäktige ska före utgången av juni besluta om ansvarsfrihet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse, lång- och kortversion c) Bokslut i siffror d) Ackumulerat resultat i förhållande till budget, diagram e) Mål och resultat 2012 f) LD Miljöredovisning Beställarenheten för tandvård.

7 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning Beställarnenheten för tandvård Protokoll Tandvårdsnämnden Sammanträde LD13/00009 Sida 7 (7) Protokollsjustering Vid protokollet Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets anslagstavla, Vasagatan 27, Falun. Anslagstid: rj1)/:3-0 r -/6

8 FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med redovisade ändringar. ~~~--~ av Folktandvårdens miljöplan plan utgår från LD Miljöplan FTV:s specifika miljöm ål med aktiviteter och nyckeltal tillkommer där utöver. Förklaringar: Kli niker/verksamheter = kliniker, tandtekniska laboratorier och Folktandvårdens kansl i. TC = tandvårdschef. VC = verksamhetschef. MS = miljösamordnare ~ r LD LD och FTV Målområde övergripande Uppföljning (mått! FTV Aktivitet Kom mentarer mål nyckeltal) Miljölednings Certifierbart Ledningens genomgång på Rutin finns i system enligt miljölednings- tandvårdförvaltning och på LedningssystemeVLedningsprocessen ISO system enl igt. mil' öcertifierad kl inik :2004 ISO :2004 Andel av Ftv ",efvaltnin ssh vefiisafahetef FTV milj öplan med ställda miljömål används i alla LD verksamheter som har ~~~FättaF Illinillsns allti,'itetef gäller för al la Folktandvårdens verksamheter. upprättat klinikens till "'TV FAilje~lan. kl iniker/verksam heter. aktiviteter till FTV Förvaltning upprättar FTV Kl inikerna/verksamheterna ansluter till miljöplan, % miljöplan miljömålen och skapar klini kens Verksam heterna upprättar aktiviteter för att efterleva dessa. klinikens aktiviteter till FTV FTV Miljöplan, klinikens aktiviteter - miljöplan ru tin (Ftv Milj öhandbok) används för detta ändamål. Miljöredovisning med nyckel tal Folktandvårdens kliniker/verksam - heter rapporterar föregående års miljö redovisning på avsedd blankett. MS sammanställer redovisningen. Antal av Ftv Miljörond Miljörond är arbetsnamnet för verksamheter som har genomgång av Mi ljöcheckli sta. (Ftv ) genomfört miljörond,% Miljöhandbokl Andel av Ftv ~ revision av klinikernas n v Miljehan99sl1 f8 ljsf stan9af9sn fef verksamheter som har miljöarbete inom ramen för FAiljele9nin ssystefa, I"G 14GG1 :2GG4.,/1 genomfört intern FTV Ledningssystem FTV Ledningssystemet och FTV ~ miljörevision enligt Miljöhandbok revideras vart annat år V revisionsschem a, % av Folktandvårdens interna revisorer. Ansvar Te, Ve Klart Datum Maj och november TC, MS Oktober VC Januari ve, Februari MS, Te ~r fö reg åen~ ~ ve Februarii ve Enligt C0 j Interna revlslonsrevisorer plan i Ftv --"- ledningssystem Version

9 FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med ndringar. av sil revision av Följer extern~ revisionsplan ve I Arl igen certifierad klinik LD LD och FTV Uppföljning Aktivitet Kommentarer Ansvar Klart Målområde övergripande (måttlnyckeltal) Datum mål ARtal 89 1\~R1sRtsFa8s Miljiise8iiR1RiRtlaF ska IORlitlt slarksu (LO MiljiiR1ål) Olssl~ts f'9ftliif3 ar8s R1iljii8s8iiR1RiRtlaF S9R1 tlsr9r1fiifas irfiif f39iitisl\a fanafs ir åf i f3g1itiska 8ssl~t. iner=! FTV 8es l ~ts~r8efla. Energi Energi- Andel miljökontrakt i De verksamheter som har FTV har tecknat ett gemensamt ve Fortlöpande effektivisering Verksamheter som har möjlighet tecknar miljökontrakt miljökontrakt med Landstingsmöjlighet att teckna med Landstingsfastigheter. fastigheter för de arbetsplatser som dessa, % bedriver sin verksamhet i Alla verksamheter identifierar Landstingsägda lokaler. och genomför lämpliga För arbetsplatser som bedriver energibesparande åtgärder verksamhet i privat ägda lokaler kan miljökontrakt inte tecknas. Exempel på energisparande åtgärder: släcka belysnin g i utrymmen man inte vistas i, installera närvarovakter, byta tilllågenergilampor, släcka dataskärmar och stänga av datorer vid daqens slut. Version

10 i I FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med redovisade ändringar. LD LD och FTV Uppföljning Målområde övergripande (mått/nyckeltal Aktivitet Kommentarer Ansvar Klart mål Datum Avfall Minska avfalls- Följa lokala och centrala LD:s avfallsguider (Navet) uppdateras ve Fortlöpande mängder avfallshanteringsguider fortlöpande och klinikerna anpassar sina rutiner till dessa. FTV hanteringsguide för specialavfall, (FTV Miljöhandbok) visar FTV:s farliga avfall Källsortering Sker enligt respektive kommuns regler Alla Fortlöpande inom FTV Kg hög- och Omhändertagande av hög- Rutiner finns för omhändertagande av ve låghaltigt och låghaltigt amalgam avfall amalgamavfall. Miljöservicetjänst är amalgamavfall / upphandlad av SRAB tal beh.pat. Använda röntgen- Digital röntgen minskar Röntgenkemikalier används idag i ve kemikalier, användning av mycket begränsad omfattning. GGR liter/1000-tal röntgenkemikalier endast vid ev. havefi i det digitala beh.pat. systemet. Version

11 FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med redovisade ändringar. ~~---~ av LD Målområde LD och FTV övergripande mål Resor och transporter Minska resors och transporters miljöpåverkan ~J? - ~ Version Uppföljning Aktivitet Kommentarer (mått/nyckeltal Antal km körda med Öka andelen miljöklassade LD:s leasingbilar via bilpool är leasingbilar fordon miljöklassade. (leasingbilar via bilpool, extern hyrbil samt verksamhetsägda fordon) /årsanställd Externa hyrbilar som hyrs via biluthyrningsfirmor bör vara miljöklassade Verksamhetsägda fordon leasas via LD :s försorg Antal km körda i Minska antal km körda med Det finns en uttalad ambition från den tjänsten med privat privat bil politiska och administrativa ledningen bil inom Landstinget Dalarna att minska användandet av antalet egna bilar i tjänsten. Andel us barn på Användning av mobil klinik Mobil klinik innebär att "tandläkaren mobil klinik av totalt us 3-19 år, % kommer till skolan" i ställer för tvärt om. Många barn kan undersökas på plats i skolan. Detta medför minskade transporter i samband med patientresor. Antal resor med Öka det kollektiva åkandet i Använda landstingets kombikort för resekort tjänsten buss/tågresor inom länet för resor i tjänsten. Ansvar Klart Datum Alla inom FTV ve ve ve cv,-, Fortlöpande

12 FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med recjo'vls,acle iinrllrirln<>r av Antal anläggningar med videowebb Information till patienter om möjligheter till kostnadsfritt kollektivt resande till och från Folktandvårdens klinker Öka användandet av telefonmöten och videowebb för möten på distans Patienter kan resa kostnadsfritt med DalaTrafik vid uppvisande av kallelse ti ll vårdinrättning. Patientinformation "Ta bussen till tandläkaren" sätts upp i väntrummet. Teknisk utrustning krävs för videowebb Kontakta IT för information och hjälp. Alla inom FTV Alla inom FTV Fortlöpande Fortlöpande LD LD och FTV Målområde övergripande mål Kem ikalier Minska och miljöpåverkan från läkemedel kemiska produkter och läkemedel Uppföljning (måttlnyckeltal) Antal utfasade miljöfarliga Aktivitet Fasa ut och minska antalet miljöfarliga kemiska produkter Kommentarer Vid inköp, välj kemikalie med minsta miljöfarliga innehåll. Via Kem Risk listas de miljöfarliga kemiska som bör fasas. tj.kjäf Ansvar ve Klart Datum Fortlöpande Version Väga in miljöpåverkan vid förskrivning av läkemedel Utbildning av nya kemikalieregistratorer Sanering av avloppssystem vid avveckling kliniker Kemikalieregistrator registrerar och inventerar vsrl\sar'lrstsrs kemiska rodukter i KemRisk. Kemikaliregistrator ska finnas på varje klinik/verksam het. Ny kemikalie registrator ska genomgå utbildnin för u iften. I samband med avveckling genomförs sanering av klinikens avloppssystem med avseende på förekomst av kvicksilverrester. Förskrivare ve LD Miljöenhet MS Fortlöpande Fortlöpande Vid behov ~~ ~. ~$ ~

13 Andel kliniker Provtagning och Vid SRAB:s årliga besök tas prover på ve med < än 1000 funktionskontroll av avloppsvatten efter amalgamavskiljning. MS ~g Hg / liter amalgamavskiljarsystemen Vid förhöjda värden görs en avloppsvatten orsaksanalys och ev.åtgärder vidtas. från avskilj arna Funktionskontroll av sugsystemet genomförs och ev. brister åtgärdas. Klinikerna genomför veckovisa kontroller av sugsystemet som registreras i loggbok Daglig desinfektion av sugsystemet qenomförs enliqt anvisninqar LD LD och FTV Uppföljning Aktivitet Kommentarer Ansvar Klart Målområde övergripande (måttlnyckeltal) Datum mål Kemikalier Antal gjorda am - Från den 1 juni 2009 är det förbjudet att ve och fyllningar " 1 QQQ använda amalgam inom den vanliga läkemedel tal beh. tandvården och ett totalförbud för patienter användning på barn och ungdomar. Ett tidsbegränsat undantag finns för användnin g på vuxna patienter inom sjukhustandvården, och är nu förlängt till och med (~ 7 Förbrukad Minska förbrukning och utsläpp Lustgasbehandling minskar inom FTV Te,Ve mängd lustgas, av lustgas och ersättas av alternativa kg sederingsformer. Antalet lustqasanläqqninqar minskar. ~ Version

14 i I FTV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med redovisade ändrin.. I av LO LO och FTV Uppföljning Aktivitet Kommentarer Ansvar Klart Målområde övergripande (måtttnyckeltal) Datum mål Utbildning Oka anställdas Antal anställda Grundkurs miljö, Yl dag Grundkurs miljö Yl dag, riktar sig till alla MS Arligen och politikers esh flelitil18r nyanställda samt de som tidigare inte miljökunskaper som genomgått gått kursen. miljöutbildning under året Grundläggande miljökunskap, En gemensam Grundläggande MS dag Miljöutbildning riktat till Verksam- Antal verksam- hetschefer och Miljöombud, genomförs hetschefer som under genomgått Miljöombudsdag, 1 dag Miljöombudsdag genomförs med aktuell MS Höst miljöutbildning under information, föreläsningar, seminarier etc. Pelitillsr i fotv tår SR rilltael ER rilltael FAilje~teiIElRiR ter fot'.. flelitiksr Mg ViEl eshev FAilje~te ii ElRiR srej~els Miljökrav vid Ställa miljökrav vid Folktandvården väljer Upphandling och inköp - rutin MS, ve Fortlöpande upphandling upphandlingar miljöanpassade produkter ( LedningssystemeUlnköpsprocessen) Bevakning av Identifiera och Uppdatering av förteckning över Aktuell Lagförteckning Miljö (Ftv MS Februari lagar och bevaka lagar och lagar och andra krav Miljöhandbok) sänds till alla ve varje och andra krav andra krav inom halvår. september miljöområdet Egenkontroll av efterlevnaden av Kontroll efterlevnad av lagar och andra Ve, Te Fortlöpande O- ~ Miljönyckeltal 2013 på nästa sida ~ Version milj ölagar och andra miljökrav krav Miljö - checklista (Ftv Mi li öhandbok) )

15 HV Miljöplan med kommentarer och miljönyckeltal, reviderad version med redovisade iinrlrinn". I av I 2013 Mätetal Lednin revisionsschema Avfall ve Kemikalier MS ve MS Läkemedel n~ Utbildnin "'fs~i:r's' omaen.;;;;qåttii1ffiöijibjj;dilfncilirider201~ '---'':=--' ~ he som -y Te = Tandvårdschef, ve = Verksamhetchef, MS = Millåsamordnare Behandlad patient = barn 3-19 år, fullständigt och partiellt beh vuxna i allmäntandvården Version ve MS

16 , Nyanställda inom Folktandvården, Dalarna Namn Yrke Klink Datum Osamah Mashkoor Tandläkare Grängesberg Helga Bima Peterdottir Tandläkare Tjädern, Ludvika Kerstin Eriksson Tandhygienist Norslund, Falun Margareta Abrahamsson Tandsköterska Svärdsjö Christin Tysk Tandsköterska Leksand Veronica Sundstedt Tandhygienist Avesta Ann-Kristin van Reenen Tandsköterska COR, Manhem Elisabeth Hållberg Tandhygienist Ludvika lasarett Saeld Neman Tandläkare Borlänge Sjukhus Louise Danielsson Tandhygienist Bjursås Sofie Kvick Biller Tandsköterska Vansbro

17 4, Sveriges Kommuner och landsting 20'3 0' 2' DNR 13/0351, (3) Avdelningen tör vård och omsorg Sektionen tör vård och socialtjänst Jenny Cartsson Landstingens och regionltj\m~"\iil\tl,i,,,~,,~\eet~d5at\ilalair~n~a~ INK. zon -01- L 4 DNR.!.:::D 1 ".!3.! CQ.~~.., SKR."... 'ioo... a.l.,.... Finansiering och betalning tör "fakultetsplatser" för specialiseringstjänstgöring tör tandläkare år 2013 I den sedan år 2004 regionaliserade modellen för planering och :fmansiering av specialiseringstjänstgöringen för tandläkare, avdelas 8 utbildningsplatser särskilt i syfte att långsiktigt trygga behoven att kunna rekrytera personal till fakulteterna. Dessa, så kallade fakultetsplatser, anordnas och driv3 på motsvarande sätt som övriga platser, men förutsätter en särskild dialog mellan utbildningsanordnare och fakulteter t,ex. vad gäller inrikmingen på utbildningen och samordningen med fakultetens verksamhet. Platserua finansieras nationellt genom att samtliga landsting eller regioner (i text vidare benämnd som landsting) betalar en del av den totala ersättningen som motsvarar respektive landstings andel av folkmängden i riket. Ersättningen per utbildningsplats och år är genom det tidigare Landstingsförbundets styrelses beslut , fastställd till kronor i 2002 års löne- och prisnivå. Justering av ersättningen sker för varje år med föregående års genomsnittliga förändring i konsumentprisindex (KrI). Sveriges Kommuner och Landsting svarar för justering av ersättningsbeloppet och föreslår betalningsordning, d.v.s. i vilken ordning utbildningsanordnande landsting fakturerar betalande landsting. Detta följer i stort den modell som tillämpades tidigare för finansieringen av samtliga s.k. nationella ST-platser. Efter beslut vid landstingsdirektörsmöte den 14 februari 2008 sarnfmansierar landstingen och regionerna ytterligare 6 platser i anslutning till den odontologiska forskarskolan. De tillkommande platserna växlas in i modellen baserat på disputation relaterat till hur befintliga platser är tillsatta. För år 2013 räknas för första gången två nya platser in, en för Region Skåne och en för Västerbottens läns landsting, vilket innebär att den totala ersättningen baseras på 10 platser. Som fördelningsgrund används totalbefolkningen L Aktuellt belopp per utbildningsplats är kronor. Nedan foljer redovisning av vad respektive huvudman skall betala under år 2013, de belopp som utbildningsanordnande landsting skall fakturera samt förslag till betalningsordning. Sveriges Kommuner och landsting Post Stockholm, Besök: Homsgatan 20 TTn: väj<el , Fax 08-4S2 70 SO info@ski.se Org nr {)31S

18 f.~ Sveriges J.-,/ ' Kommuner... 'J... och Landsting (3) Tabell l anger respektive landstings andel av den totala nationella ersättningen för "fakultetsplatserna" beräknad utifrån var huvudmans andel av den totala folkmängden_ Vid f6rdelningen i tabellerna har beloppen avrundats till närmaste looo-tal kronor_ Tabell I Landsting/region Anlallnvånare Att betala år 2013 ( ) (tkr) Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Region Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget i Västmanland Landstinget Dalama Landstinget Gävleborg Landstinget Västemorriand Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting ln Norrbottens läns landsting Totalt Ersättningen är justerad med KPJ ärsgenomsnitt från nivå år kronor per utbildningsplats och år, till kronor i 2012 års nivå_ I tabell 2 framgår den ersättning som respektive utbildoingsanordoare sammantaget skall fakturera för "fakultetsplatserna"_ Beloppet är ersättningen för antal utbildningsplatser reducerat med den andel av den totala nationella ersättningen som utbildningsanordoaren själv skall svara för utifrån sin andel av befolkningen_ Tabell 2 Landsting/region Antal Ersättning, tkr Netto att fakturera, tkr Stockholms läns landsting Region Skåne Västra Götalandsregionen Västerbottens läns landsting Summa

19 Sveriges Kommuner och landsting (3) I tabell 3 föreslås vilka huvudmän som skall faktureras av respektive ulbildningsanordnare samt aktuella belopp_ Tabell 3 UtbIldningsanordnare Betalande landsting Tkr Summa Stockholms läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting 133 Region Gotland 39 Landstinget i Uppsala län 231 Landstinget i Sörmland 186 Landstinget i Östergötland 295 Landstinget i Jönköpings län Västra Götalandsregionen Landstinget i Jönköpings län 27 Landstinget Kronoberg 126 landstinget i Kalmar län Västerbottens läns landsting Landstinget i Kalmar län 106 Landstinget Blekinge 104 Region Halland 206 Landstinget i Värmland 186 Örebro läns landsting 192 Landstinget i Västmanland 174 Landstinget Dalarna 189 Landstinget Gävleborg 189 Landstinget Västemorrland 165 Jämtlands läns landsting 86 Norrbottens läns landsting Totalt

20 /' 17':Q~ C-':; _b. -'--_-, 7/1'_'. 8 <./,-- Page l ofl Hedström Elisabet ICentral förvaltning Administrativ enhet IFalu LANDSTINGET DALARNA Från: Skickat: Ämne: Sveriges Kommuner och Landsting [utskick@skl.se] den 24 januari :46 Information - Finansiering och betalning för "fakultetsplatser" för specialiseringstjänstgöring för tandläkare år 2013 Bifogade filer: Finansiering och betalning för fakultetsplatser för specialiseringstjänstgöring för tandläkare år 2013.pdf Hej, bifogar information om finansiering och betalning för "fakultetsplatser" för specialiseringstjänstgöring för tandläkare år Med vänliga hälsningar Sveriges kommuner och landsting

21 Följande granskning av den administrativa interna redovisningskontrollen har genomförs under 2012 (enl beslut i TN ). Sjukfrånvaro: Sjukfrånvaron har minskat. År 2008 var den 18.5 dgr/anst, dgr/anst samt för ,1 dgr/anst och dgr/anst. Sjukfrånvaron för tiden är 11,0 dgr/anst. Vårt mål för 2012 är 14,0 dgr/anst. Utbildningsdagar: De totala utbildningsdagarna för hela verksamheten är per , 3,2 dgr/anst. Allmäntandvården och den tandtekniska verksamheten har som mål 3 dgr/anst och Specialisttandvården har 5 dgr/anst. Frånvaro: Beviljade ledigheter vid enskild angelägenhet med lön har kontrollerats, enl AB tillfällen och dess orsaker har kontrollerats. 12 tillfällen är ej förenliga med ledighet enl AB 32 regelverk. 5 tillfällen har facklig information beviljats enl denna paragraf. Detta har ändrats till facklig information på den egna kliniken. För en person har frånvaro 5 dgr med lön beviljats. Skulle ha varit frånvaro utan lön. Åtgärdat på lön i oktober För 1 person har regelverket beviljats för generöst. Vid frånvaro för blodgivning har fellöneart använts. Regelverket har tydliggjorts liksom möjligheten att ta ut Närstående penning från Försäkringskassan. Flextid: Samtliga kliniker och Folktandvårdens kansli har flextid. Käkkirurgiska kliniken är undantagen från detta. Flextidsavtalet säger att man får ha 10 timmar minus eller 30 timmar plus vid månadens utgång. Löneavdrag sker om man har över 10 timmar minus och justering sker till plus 30 timmar om man har över dessa timmar. Varje månad sker reglering av detta. Fem kliniker har kontrollerats betr stämplingar i "realtid". På två kliniker gör personalen lunchstämplingar i efterhand, vid dagens slut. Detta har påtalats till respektive verksamhetschef. Fortsatt uppföljning av detta kommer att ske. Övertid: Listor har tagits ut från Heroma ang. arbetad övertid enl. Arbetstidslagen, ATL -tid. Enl. lagen skall dispens förhandlas med facken när någon kommer över 200 tim. För två personer kommer vi att begära dispens. Förhandling kommer att ske med resp fackförbund, Vision och SRAT. Säker/rätt information på Internet/Navet Informationen på Internet/Navet kontrolleras fortlöpande av marknadschefen och marknadsstrategen på Folktandvårdens kansli. För att ytterligare säkra att informationen är rätt har de som är ämnesansvariga (d v s de som upprättat ett dokument) fått i uppdrag att kontroller sina respektive sidor. Vid denna kontroll har vi funnit att några dokument var inaktuella och att några behövde revideras. Detta har åtgärdats.

22 Leverantörsfakturor Vi har granskat stora belopp (över kr) i ett första steg och i ett andra steg har slumpmässiga stickprov genomförts. Avtal finns med de företag vi kontrollerat. Förutom fakturor från ett utbildningsföretag ( kr) där saknades avtal Inget avvikande i övrigt kunde noteras. Diarieföring Alla inkommande, upprättade och utgående allmänna handlingar diarieförs i landtingets centrala diarium. ci~ 2

23 ,.. Fo~~x~r.,den Tandvårdsförvaltning LD Tandvård BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Datum Sida 1 (2) Dnr LD 1 3/ Uppdnr 472 Bokslut 2012 Ordförandens förslag 1. Godkänna årsredovisningen och bokslut 2012 för Folktandvården. 2. Överlämna den omfattande verksamhetsberättelsen till landstingets ekonomienhet och revision. Sammanfattning Enligt kommunallagen skalllandstingsstyrelsen, med samtliga nämnders redovisningar som grund, avsluta räkenskapema (bokslutet) och sammanfatta dessa i en årsredovisning som skall överlämnas till landstingsfullmäktige och revisorema senast den 15 april (KL 8 kap 17 ). Landstingsfullmäktige ska före utgången av juni besluta om ansvarsfrihet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse, lång och kortversion c) Måluppfyllelse d) Bokslut i siffror e) Miljöredovisning 2012 f) Nyckeltal miljöredovisning 2012 g) Patientsäkerhetsberättelse Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Årsredovisningen är i första hand ett beslutsunderlag för landstingsfullmäktige och har följande syften: Den skall tillsammans med revisionsberättelsen ligga till grund för landstingsfullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning. Den skall ge en rättvisande bild över landstingets samlade finansiella ställning och utveckling. Årsredovisningen skall också ge landstingsfullmäktige, underlag för planering och utveckling av verksamheten. Personal- och arbetsmiljöfrågor ska belysas liksom miljöarbetet. Patientperspektiv Postadress Box Falun Se bokslutshandlingar, Besöksadress Bergsskolegränd 8 A Falun,- Kontakt Folktandvarden.Kansli@LTdalar na.se Org.no / I Handläggare Konradsson Conny 023-4~56. Tand~~~on ( \\.,. conny~@ltdalama.s /f '"

24 Landstinget Dalarna Tandvårdsförvaltning BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Datum Dnr LD13/00419 Sida 2 (2) Finansiering och ekonomiska konsekvenser Se bokslutshandlingar Miljö Se bokslutshandlingar likabehandling Se bokslutshandlingar Barnkonsekvens Se bokslutshandlingar Juridik Se bokslutshandlingar Folkhälsa Se bokslutshandlingar Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Se bokslutshandlingar Samverkan med fackliga organisationer MBA-förhandling har ägt rum utan erinran. Uppföljning Efter revision.

25 Tandvårdsnämnden 2012 Tandvårdsförvaltningen Mål uppfyllelse 2012 Folktandvården följer fortlöpande graden av måluppfyllelse via sina nyckeltal kopplade till gjord verksamhetsplanering. Målen för såväl barn- och ungdomars som de vuxnas tandhälsa har till största delen uppnåtts. Glädjande är också att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för, också nåtts på ett kostnadseffektivt sätt. Tyvärr klarar vi inte målet om en sjukfrånvaro på max.imalt 14 dagar per anställd inom allmäntandvården även om övriga verksamheter har ett klart lägre antal sjukdagar än målet. Sammantaget utifrån resultatet 13,6 dagar per anställd inom hela Folktandvården når vi dock millet för den totala sjukfrånvaron. Antalet utbildningsdagar har ökat jämfört med föregående är och beror främst på riktade insatser i samband med inskolning av ny personal men är också en konsekvens av att tandvårdsstödet reviderats och nya krav på verksamheten. Målen för samtliga verksamheter har till största delen uppnåtts, detta trots att en omfattande generationsväxling av behandlare pågår samtidigt som svårigheter föreligger au rekrytera. Viktiga händelser under året Nuvarande tandvårdsstöd har sedan införandet varit komplicerat och i vissa avseende svårtolkat. Beroendet av ett väl utvecklat!t-system har varit och är fortfarande stort och glädjande nog har befintligt system stabiliserats och fungerar allt bättre. Nuvarande tandvårdsstöd är dock mycket komplicerat och svårtolkat och gränsdragningsproblematik leder till olika tolkningar bland behandlare och av Försäkringskassan. Detta medför att vård ibland utförs i god tro av behandlare, vård som sedan, helt eller delvis, inte ersätts av Försäkringskassan, vilket i sin tur medför kundförluster för behandlaren även om patienten inte påverkas. Det s k tredje steget i tandvårdstödet, som skulle införts under 2012, infördes inte som planerats utan träder i kraft Detta nya stöd utgör en viktig förutsättning för ett förbättrat stöd för vissa sjuka och personer med funktionshinder. Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och allt flera interna revisioner görs i en hög ambition att hela tiden utveckla detsamma. Något förvirrande har dock den diskussion varit som gäller utvecklandet av ett ledningssystem för landstinget då olika uppfattningar tycks föreligga kring vad ett ledningssystem är och vad det skall innehålla. Vi kan dock konstatera att vårt upplägg tillgodoser de krav Socialstyrelsen ställer på ett ledningssystem och även ett verksamhetssystem i stort. Då samtliga landsting brottas med att ta fram ett ledningssystem så har Folktandvården Dalarnas ledningssystem blivit intressant för många andra. Information har givits i olika sammanhang till olika intressenter och personliga besök för att få en mera ingående presentation av vad som gjorts har också skett. Kraven på konkurrensneutralitet har ytterligare skärpts och ett omfattande arbete med att ta fram en modell för särredovisning av kostnader har inletts lokalt. Tydlighet måste föreligga i att inga subventioner förekommer av vuxelllandvärden och hur ingående moms samt eget kapital '1{a-7~ ~ y b h ;~teras. bet nadonella samarbetet kring att ta fram en oemensam modell för hur ekonomiredovisningen skall gå till ~år långsamt och man har svårt att enas i sakfrågan. Inför budaetåret 2012 vidtogs omfattande åtgärder inom Foll~tandvården Dalarna för att säkerställa att inga fria nyttigheter förelåg och momsen reglerades. Samtidigt innebar detta att tandvårdstaxan höjdes Denna höjning var nödvändig utifrån de ökade kostnader som drabbade tandvården via genomfdrda åtgärder och då i första hand genom att avdrag ej längre fick göras for ingående moms. Konkurrenskraven har därmed lett till omfattande aktiviteter under året såväl lokalt som nationellt. Målet är att all tandvård skall redovisas på samma sätt och att lika konj..."urrensvillkor for alla värdgivare därmed skall föreligga på den tandvårdsmarknad som man anser skall finnas. Utifrån det regelverk som tandvården har baserat på företaasekonomiskt o tänkande och marknadsmässiga villkor, har allt flera landsting valt att bedriva sin tandvård i andra driftsformer än renodlad förvaltningsdrift. Sädana diskussioner har också förts och pågår i Dalarna och eventuella förändringar kan bli aktuella under Arbetshypotesen har varit att försöka hitta en utvecklad form av förvaltningsdrift som skall bedrivas och redovisas under bolagsliknande former. Antalet privatpraktiserande tandläkare är oförändrat och samarbetet med privattandvärden i de delar detta är möjligt är gott. Under 2012 har en helt ny klinik byggts och driftsatts i Avesta där vi avvecklat tre kliniker och ersatt dessa med den en ny. Den nya kliniken är byggd enligt senaste tekniska standard och lokaliteterna är baserade på ett skiftgångskoncept och utökade tider för öppethållande där även lördagsöppet tillämpas. På detta sätt har goda ekonomiska möjligheter skapats samtidigt som tillgängligheten till tandvård ökat i väsentlig omfattningj Avesta kommun. Ett modifierat ski ftgångskoncept har också tillämpats i Hedemora med mycket goda verksamhetsmässiga och ekonomiska resultat som följd. Uppföljning besparingsåtgärder Folktandvården har genom sin verksamhetsplaneringsmodell baserad på nyckel tal goda möjligheter att ställa om verksamheten utifrån nya förutsättningar. För 20 [2 erhöll Folktandvården ett avkastningskrav om l Mkr. Detta reglerades via en sänkt landstingsersättning motsvarande nämnt belopp samtidigt som landstingsersättningen räknades upp med 2,7%.Pä grund av att avdrag ej längre skulle fä göras av ingående moms kompenserades Folktandvården med ytterligare 6,5 Mkr i form aven höjd landstingsersättning samtidigt som tandvårdstaxan höjdes för att totalt sett kunna täcka ökade kostnader till följd av att momsavdraget togs bort. Ökade intäkter var därför en given förutsättning for ett gott ekonomiskt resultat samtidigt som en god kostnadskontroll var nödvändig. Vi visste också att kostnadsutvecklingen i form av ökade personalkostnader, för tandtekniska underleverantörstjänster etc skulle öka våra kostnader i betydande omfattning och i en omfattning som översteg uppräkningen av landstingsersättningen. De åtgärder som vidtagits är som tidigare nämnts avveckling av kliniker samt att vi fortlöpande minskar våra lokal ytor och antalet behandlingsrum för att åstadkomma en mera kostnadseffektiv produktion. Ett exempel på detta utgörs av införandet av skiftgång vid kliniken i Hedemora för att på detta sätt inrymma såväl den verksamhet som den personal som tidigare funnits i Långshyttan utan att ombyggnation och,"", '0","'"',""re "er,"re",~.., '";

26 självfinansierad inom ramen för en fri pri ssätlning gjordes också en höjning av tandvårdstaxan inför Delta var nödvändigt p g a momsproblematiken men också p g a att den pågående generationsväxlingen av j första hand tandläkare medför lägre externa intäkter då samma produktionskrav inte kan gälla för de som inskolas i verksamheten som för de mera erfarna. Till detta skall läggas att ad mini strationen ökat in om tand vården p g a det nya tandvårdsstödet. Denna måste betalas av patienterna och har varit en viktig del i översynen av tand vårdstaxan. Vidtagna åtgärder för att åstadkomma ekonomisk balans har lett till önskvärt resultat. Då intäktsökningen inte alls bli vit så stor som kalkylerats har en omfauande kostnads kontroll tillämpats. Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att utgöra en dominerande inslag under kommande år. Stora pensionsavgångar är all förvä nta och det kommer alt vara svårt alt rekrytera personal till framförallt glesbygd. Det är därför glädjande all konstatera att våra rekryteringsinsatser i Sverige och utomlands varit framgångs ri ka och au 10 tandläkare från Portugal påbörjat si n anställning under början av Då omfauande utbildningsinsatser krävts för dessa och produktionstakten av förklarliga skäl måste vara lägre än för erfarna tandläkare har intäkterna kortsiktigt påverkats. Den omfattande generati onsväxling och investering i ny personal so m pågår kommer oc kså att forts ätta varför rimliga intäktskrav och god kostnadskontroll kommer att vara mycket viktiga inslag under kommande år. Konkurrensfrågorna kommer också alt hela tiden vara i fokus och risk finn s för skärpt lagstiftning i denna fråga om inte kraven om särredovisning av kostnader för såväl Folktandvårdens som landstingets kostnader kan nås på frivillig väg. Detta krav kommer att medföra mycket arbete och eftertanke. Samtidigt är det viktigt att rätt föru tsätt ningar ges för den offentliga tandvården. Det är därför vi kti gt att begreppet bolagsliknande former utveckjas i någon form av arbetsordning och all ord leder ti ll handling i denna del. Gällande regel verk för tandvård gör att det är mycket svårt, för att inte säga omöj ligt, att inlemma tandvården i ett landstingsgemensamt perspekti v och ett gemensamt regel verk. Dalarna är fortfarande ett län som har förh ållandevis få tand läkare per populationsenhet och samarbetet med pri va uandvården fungerar bra i de delar där samarbete kan åstadkommas. Den förhållandevis låga numerären av tandläkare har lett till en arbetsorgani satorisk utveckling där andra personalkategorier än tandläkare medverkar i den patientvärdande verksamheten med en förebyggande profil. Resultatet har blivit e n av de bästa tandhälsorna i landet gällande såväl barn- och ungdomar som vuxna. Denna utveckling kommer au kunna förstärkas vid större acceptans för fri sktandvårdskonceptet. Vi bedömer också all Frisktand vård på sikt kommer att vara populärt bland vära kunder då man på dena sätt får garanterade rimliga kostnader för sin tand vård på årlig basis. Då samtli ga folktandvårdsorganisationer anslutit sig till konceptet uppkommer också möjligheten till förändringar i nu varande tandvårdsslöd och då förh oppningsvis till Frisktand vårdens fördel. Ekonomi (),L g V 6 fjl{apj'ov- Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Anikc.lse Resultat [n täkter ,2-1 2,4 193,6 Kostnader -370,0-357,3 -t2,7-346,1 varav personalkostnader Verksamhetens resultat Landstings bidrag 167,4 167,46 Över-/ Underskott ,0-2,0-218,7-167,4-167, 1 0,3-152,5 t57,6 0,0 0,3 5, t Årets in vestering 7,6 6,8 0,8 8,6 De ekono miska förutsättningarna för 2012 var som tidigare nämn ts en höjd landstingsersättning med beaktande av eu fa stställt sparbeting om I Mkr samt kända ökade kostnader till följd av an avdrag för ingående moms ej längre tilläts av konkurrensskäl.. Samtidigt togs samtli ga s k fria nyttigheter bon utifrån nya regler för konkurrens inom tandvården, vilket medförde högre kostnader för verksamheten och därmed en större ov isshet gäll ande ekonomiskt utfall. Mot denna bakgrund, ökade lönekostnader till följd av 2012 års löneöversyn samt den minskade produktivi tet som uppkommit till följd av generationsväxlingen bland tand läkare, skall årets resultat, +0,3 Mkr ses som ett bra resultat sett till förutsättningarna. Personalkostnaderna har ökat under året motsvarande + 8,3 Mkr genom att om fallande rekryteringar gjorts för att fylla vakanser samt genom genomförd löneöversyn.. Intäkterna har tyvärr minskat jämfört med fjol året, -3,4 Mkr. Denna minskn ing är oroväckande stor då vi kalkylerat med en mindre ökning under verksamhetsåret. Orsaken ti II della står i första hand all finna i den generationsväxling som nu pågår bland behandlare samt i den ökade admini strativa börda som tillkommit p g a det nya tandvårdsslödet, en börda vi inte kun nat ta ut intäkter frå n patienterna för. De övriga kostnaderna har ökat med +2,9 Mkr. Då momsavdrag ej fåll göras under året har i realiteten de övriga kostnaderna i reell a termer minskat jämfört med fjolåret, della trots all en allmän kostnadsökning skett för olika former av tjänster, materi al etc under året. Ell samband finn s oc kså mellan minskade intäkter och öv riga kostnader så ti ll svida att minskade intäkter via protetiska tjänster där tandtekniska underleverantörstjänsler krävs, också innebär minskade övriga kostnader. Vid farre protetiska tj änster minskar således de övriga kostnaderna. Årets övriga kostnader och årets resultat har också påverkats av de avskri vningar vi tvingats göra. Totalt sett har avskri vningar till följd av konstaterade kundförluster gjorts till ett värde av 4,4 Mkr. 2,8 Mkr av dessa utgör avskrivningar gentemot FörSäkringskassan medan resterande del är avskrivningar p g a utestående patientrelaterade kundfordringar. Hyreskostnaderna är oförändrade genom att lokal ytor minskats och kliniker avvecklats. Delta är bakgrunden till oföränd rade hyreskostnader, trots all hyreskostnaderna påverkats av vissa kostnader p g a ombyggnationer av exempelvis arbetsmiljöskäl.. Genom en,,, "0 ""'.",,,,". (5:'Til" "' "" 2

27 ekonomiskt resultat trots att intäkterna inte ökat i kalkylerad omfatlning. Den höjning av tandvårdstaxan som oenomfördes har således inte med fört att kalkylerade intäkter uppnåus vilket är eh observand um in för ko mmande år. En ytterligare höjning av tandvårdstaxan in fö r 2013 var därför en vi ktig komponent för all klara års ekonomi. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter In'! OS>; ev,f Y h. limmar. Det förklarar till stor del varför den arbetade tiden minskat. Antalet utbildningsdagar per anställd har förd ubblats på grund av inskolning av 15 portugisiska tandl äkare. Vi ha r en tämligen god balans mellan tandhygienister och tandläkare som i det närmaste är eh till eh. Uttaoet av övertid vänder åter uppåt efter att fl era år i rad ha min sc>kat En orsaksfaktor är au mycket resurser går åt till handledning och utbildning ti ll nyanställda. Glädjande nog så minskar omfatt ni ngen av timanställningar och det ganska kraftigt. IT ~utru stnin g Övriga in vesteri ngar 7,6 6,8 0,8 Summa 7,6 6,8 0,8 Årets investeringsutrymme om 7,6 Mkr har varit tillräckligt fö r att hantera de investeringar som planerats. Omfatotande investeringar har gjorts i de n nya kliniken i Avesta. Arets investeringar i övrigt har hu vudsakligen varit en konsekvens av ombyggnationer till följd av den förtätning av verksamheten som sker och den teknikutveckling so m krävs för att kunna klara gäll ande kvalitetskrav inom tandvården och samtidigt nå en god ekonomisk hushållning. Personal Antal faktiska årsarbetare Antal anställda \ t Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetad tid timmar, all a - varav timanställda - varav arbete under jourlberedskap läkare* ~ varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad lid inhyrd personal Preliminära värden för innevarande år Ett trendbrott kan skönjas i lir då antalet anställda vid tand vårdsförvaltningen vänder uppåt och ökar sett till en jämförelse vid två tidpunkter, i början och i slutet av året. Det beror främst på att vi I yckats fylla de vakanser som vi tidigare haft problem att fylla. Det gäller hu vudsakli gen distriktstandläkare. Den arbetade tiden minskar relativt kraftigt jämfört med föregående år. Det är ett bekymmer för oss och beror främ st på att vi investerat mycket tid i utbi ldning i svenska och inskolning av nya tandläkare. Under året har vi också varit i genomsnitt 3,91 årsarbetare farre vil ket ger ca 6900 timmar färre arbelade timmar. Till detta ska läggas att 2012 hade 3 arbetsdagar mindre än 2011 vilket ger 7800 farre arbetade Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad Kvinnor 95,4 94,4 93,6 Män 92,7 88,6 89,0 Totalt 95,2 93,7 93,0 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka vi lket innebär att allt fl era arbetar heltid. Sysselsättningsgraden ökar for både kvinnor och män. Noterbart är att kvinnor har en högre sysselsättningsgrad än män. Det kan frä mst förklaras av att männen är äldre tandl äkare som önskar all jobba deltid i relativt hög utsträckning. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor Män Tomlt 13,9 17,0 14,2 Vi har idag ett tiotal äldre tandläkare som jobbar kvar efter 67 år men det sker oftast i form aven lägre tjänstgöringsgrad. Vi kan ko nstatera att satsningen på förkortad arbetstid för äldre tandläkare gör att all t fler väljer att jobba kvar på del tid efter 67 år. De blir dock allt farre och antalet deltider minskar kontinuerligt. Förändringar mellan personalgrupper Vi har genom ett strategiskt riktat och värdebaserat rekryteringsarbete lyckats förmed la en positiv bi ld av Folktandvården Dalarna till potentiell a medarbetare, Det har bidragit till att vi näs tan har kunn at fyll a vårt behov av distriktstandläkare. Antalet distriktstandläkare ökar med fyra jämfört med föregående år. Tandhygieni sterna ligger stabilt kring 95 men ökar med en jämfört med föregående år. Antalet tandsköterskor min skar med en. Totalt ökar antalet anställda något och ökningen står distriktstandläkarna för. Genom att bredda basen för chefsrekryteri ng så minskar antalet tandläkare i chefsroller och de kan fokusera mer på det kliniska arbetet. Under nera lir av bristande tillgång på tandläkare har vi, in om ramen för deras kompetensområde. d delvis kunnat parera detta med att öka antalet tandhygienister. ""R""" Det har skett genom att arbela i team där var och en arbetar på toppen av,'o.,m",,", T","," =" 3

28 ,~ y I:] finn s kvar även o m rekryteringsläget förbäurats under årel. Särskil t de små orterna i landsbygden är svåra att rekrytera till. Vi jobbar kontinuerligt med au hitta effekti viseri ngar i verksamheten som ska möjliggöra alt vi kan erbj uda samma volym tandvård med farre anställda. Det innebär bl.a. att vi kontinuerligt ser över den totala tillgången och mixen av olika yrkeskategorier. Antal personer som börjat och slutat under Antal slutat 87 Antal börjat Flera medarbetare som redovisas som "slutat" enligt HEROMAs statistikfunktion har påbörjat tjänstgöring i ny kategorilbefauni ng och därmed de facto inte slutat i förvaltningen. Det ger ett noll su mmespel. Det förklarar varför det to tala antalet anställda ökar trots att det i denna kolumn redovisas som alt fler har slutat än som har börjat. Det sker också en kontinuerlig rationalisering av verksamheten och ersättningsrel'tyteringar sker inte automatiskt. Ett ti llskott på distriktstandläkare har skett under Valda personalkostnader (mkr) Budget Result.'lt Resultat Löner exkl. sociala avg. -153,0-153,7-147,3 Inh yrd pe.rsonal 0,0 0,0 0,0 81 Generationsskiftet är redan här och vi ser alt antalet medarbetare under 40 år ökar medan antalet i intervallet är fortsätter att minska. Det är framför allt distriktstandläkare som står för ökningen av medarbetare under 40 är. Antalet medarbetare över 60 år minskar vilket är glädjande då vi eftersträvar en mer jämn åldersfördelning. Vi kommer att behöva en fortsatt hög rekryteringstakl för att försörja förvaltningen på rält kompetens och klara generalionsski ftet. Medelålder Kvinnor Män Totalt 2012 Männens medelålder är exakt lika som kvinnornas. Medelåldern för tand vården ligger något över medelåldern för hela Landstinget Dalarn a. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension O O Sj ukersällning O O TOlalt Lönekostnaderna har ökat, + 6,4 Mkr och ligger något över budgeterad ram. Vi har fortfarande några ta vakanser vad gäller framför allt distriktstandl äkare som vi skulle behöva besätta. En klinik saknar tandhygienist sedan lång tid ti ll baka. Köns- och åldersfördelning Könsfördelning Kvinnor Män Åldersfördelning Under 40 år år Över 60 år Antalet män minskar på grund av höga pensionsavgångar bland manliga tandl äkare. Nyrekrytering sker främ st av yngre kvinnor inom kategorin tandläkare. Den låga andelen män i förhållande till kvinnor är något som vi måste jobba med. Det finns nästan inga män på arbetsmarknaden för tandsköterskor och tandhygienister. 98 Pensionsavgångarn a minskade med sex jämfört med föregående år och är tillbaka på samma nivå som Vi förv ä'llar oss en fortsatl hög pensioneringstakt. Sjukfrånvaro och långtidsfriska Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ord inarie arbetstid Anral sjukdagar/anställd ,3 13, ,1 4, ,9 Sjukfrånvaron vänder tyvärr uppåt igen. Vi foljer den allmänna trenden i samhället och ett ökat ohälsotal är oroande och vi behöver fokusera extra på att vända trenden nedåt igen. Vi har gjort kraftiga satsningar på förebyggande arbete genom tidiga insatser från Företagshälsan i form av utbildning i hälsokompetens det gångna året. Långtidsfriska Andel personer som bar max 5 sjukdagar under 54,4 57,9 55,2 ett år, uttryckt i % Antalet långtidsfriska minskar åter och Vi~t att vi drabbats " 0""","00'."", ;,"",m~ ;,," '" " '"",

29 året. Fler medarbetare än vanligt har haft sjukdagar som överstiger fem. Vi satsar på förebyggande hälsoinsalser i form av hälsoprofilundersökningar och massage vilket bidrar till minskad koruidsfrånvaro. Personalutveckling Fortbildning l 2010 Ant al dagar/anställd ,8 Antalel dagar med fortbildning ökar som e n följd aven omfattande satsning på kompetensutveckling för stora grupper såsom tandsköterskor. Vi har också genomfört nera riktade strategiska utbi ldningar som en investering för framtiden. Allmän löneutveckling Har under året varit 1,76 % vilket är lägst av alla förvaltningar och betydligt lägre än föregäende år. Det beror till stor del på att vi växlar ut äldre och välbetald arbetskraft mot yngre mer oerfarna medarbetare som då också har en lägre lön. Vi har under året tecknat ett tvåårsavtal med SRAT, (tandhygieni sternas förbund) vilket innebär att 2013 års löneutveckling räknas med i ovanstående siffra för den gruppen. Si ffran kan därför inte rll ll t ut användas som etl mått på den allmänna löneutvecklingen för Den siffran är egentligen lägre då löneni vån för 2013 är inräknad gällande tandhygienisterna. Löneutvecklingen är adekvat efter genomförd omvärldsbevakning och konkurrenssituation på arbetsmarknaden för utbildad tand vårdspersonal. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Beh. Patienter 3-19 år Tot vuxna patienter Färdigbeh. vuxna AkUl avslutade vuxna Part behandlade vuxna Tot behandlade. vuxna Tot erbj udna tim barn Tot erbjudna tim vuxna Tot erbj lim barn/vuxna Allmäntandvård Antalet ansvarsbarn 0-2 år har ökat marg inellt med +50 medan antalet barn- och ungdomar i åldern 3-19 år minskat med Tandhälsoutvecklingen inom barn- och ungdomstandvärden är fortsatt god och antalet vuxna som söker Folktandvården för sin tandvård är fortsatt hög. På grund av generationsväxlingen, ökad admi ni stration till följd av det nya tandvårdsslödet och i viss mån rekryteringsproblem har fårre vux na, -1524, kunnat erbjudas full ständig behandling jäm fört med fj olåret. Antalet erbjudna Limmar för vuxentandvård har dock ökat gällande såväl tandläkare, +2500, som tandhygienister, +6000, d v s i en omfattning motsvarande totalt ca timmar medan antalet erbjudna timmar inom barn- och ungdomstand vården ökat med drygt timmar för tandläkare och timmar för tandhygienister. Cirka 800 barn och ungdomar färre har erhållit full ständig behandling under året medan antalet akuta och partiellt behandlade vuxna sammantaget minskat. Vi kan därför konstatera att det ökade antalet erbjudna timmar inte Jett ti ll ökade intäkter inom vuxen tandvarden samtidigt som resursförbrukningen inom barn- och ungdomstandvården ökat. Detta förk laras av den generationsväxling som pågår och att del helt enkelt tar längre tid för oerfarna behandlare att utföra de ingrepp man kan ta betalt för. Ti ll detta kommer en ökad administration kring patienten som man också måste kunna hitta rimliga former för och ta betalt för, någol som kan vara svårt för den oerfarna behandlaren. Inom barn- och ungdomstandvårde n kan också den ökade resursförbrukningen förklaras med det ökade antalet asylsökande och kommunplacerade barn med invandrarbakgrund som sökt Folktand vårde n för sin tandvård. Dessa barn har uppvi sat en mycket dålig talldhälsa, något som krävt o mfattande resurser. Sammantaget kan dock konstateras att all mäntandvården nått en bra verksamhetsrelalerat resultat sett till rådande omständigheter. Specialisttandvård Samtliga specialiteter har varit representerade ino m Folktandv1lrden Dalarna. Inom ämnesomr1ldena bett fysiologi och radiologi har tjänster tidigare till viss del köpts av andra landsting. Under 2012 har rekrytering gjorts aven speciali st i bettfysiologi medan radiologisk ko mpete ns fortfarande köps i avvaktan på att en specialist, utbildad i egen regi, kan tillträda tjänsten. Inflödet av remisser är tämligen konstant och väntetiderna har för flertalet av specialiteterna varit enligt målsättning. Vissa problem har förelegat inom områdena protetik, beufysiologi och pedodonti p g a sjukdom och vakanser. Sjukhustandvård Denna har huvudsakligen bedrivits vid lasaretten i Falun och Mora. Verksamheten har till största delen utgjort s av tand vård till vuxna och i mer än hälften av fallen har ersättning utgått från Beställarenheten för tandvård eller så har patienten betalat hälso- och sjukvärdsavgift. Antalet remisser har varit oförändrat och allt flera remisser kommer från hälso- och sjukvården. Under 2012 har omb yggd lokal tagits i anspråk för verksamheten vid Mora Lasarett. Tandteknisk verksamhet Tandteknisk verksamhet har bedrivits i Mora, LO Dentlab Falun samt vid Tandregleringskliniken i Falun. Orderingången har under stora delar av året varit god även om den allmänna lågkonjunkturen och generationsväxlingen bland tandläkare påverkat densamma såväl nationellt som lokalt.. Totalt har tandtekniska tjänster och material tagits i anspråk motsvarande 15,8 Mkr, vilket är en minskning om- 2,5 Mkr jämfört med fjolåret.