Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kungsängsskolan Beslutad 30 september 2008 Björn Axelsson, Birgitta Norlin, Agneta Arnryd Rektorer 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 På Kungsängsskolan gick det 803 elever varav 71 på det individuella programmet. Elever - år varav IV 46 - år varav IV 15 - år varav IV 7 -år varav IV 3 Lärare 77,6 Övrig pedagogisk personal 2 Övrig personal inkl.skolledning 28,35 Lärare per 100 elever 9,5 (enligt SCB*) Pedagogisk personal 9,7 per 100 elever Personal 13,2 per 100 elever i skolan Observera att IV-elever år 3 och år 4 enbart har praktik 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Vi bygger vår beskrivning av skolan på olika underlag. Vi använder elevenkäter och personalenkäter och alla arbetslag har haft möjlighet att yttra sig om sin verksamhet inför kvalitetsredovisningen. Även personal som inte är med i arbetslag har haft den möjligheten. Vi har dock inte några utarbetade rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen. Vi håller nu på att utarbeta sådana inför nästa års redovisning. 3

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål Kunskaper IV-programmet åtog sig att se till att utbildningen på IV skulle förbättras för elever med dyslexi. Två lärare i svenska och svenska som andra språk har utbildats i hur man arbetar med lexias datorprogram för dyslektiker. Vi har också köpt in programmet och berörda elever på IV arbetar nu med Lexia. Ett annat åtagande var att få in metoden 7-tjugo i undervisningen, vilket är en manualbaserad metod för att arbeta med relationer och värderingar. Den ville vi använda som en förutsättning för att kunna ta in kunskap. Under läsåret arbetade alla elever på IV-programmet med metoden under det obligatoriska ämnet livskunskap. Normer och värden IV-programmet har arbetat med läroplanen och försökt implementera tankarna där i konkreta insatser. Det har bland annat lett till diverse temadagar. Under våren blev det en temadag angående miljö. Elevernas ansvar och inflytande Om IUP används som den ska blir den ett redskap som förbättrar elevernas möjlighet att påverka sin egen inlärning. På IV-programmet har ett dokument utarbetats som hela personalgruppen enats om som vi tror ska kunna användas som ett verktyg för läraren, eleven och föräldern. Detta dokument används nu. Utbildningsval-arbete och samhällsliv Vi väntade med att bestämma förändringar av utbudet pga att vi inte visste hur det skulle bli med gymnasiereformen. Aspergergruppen Enligt vad vi hoppades kommer elever att kunna söka till Aspergergruppen på KSK i höst. 4

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elevantalet - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevkullen har ökat fram t.o.m 2008 men avtar därefter för att om några år ha minskat med 40 %. Eleverna på KSK ökar i antal med 4 % och elever som går hos andra skolanordnare ökar med 15 %. Vi kan också konstatera att elever på studieförberedande program minskar medan elever på yrkesförberedande program ökar. Flera yrkesförberedande program är fulla och vi kan ej ta emot fler utan att bygga ut. Kungsängsskolan elever Yrkesförberedande Studieförberedande ÅK ÅK ÅK IV Totalt Från annan kommun Till annan kommun Ekonomisk utveckling (Har skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Skolans ekonomiska situation är ej stabil med prognostiserat underskott på 10 miljoner för budgetåret Anpassningar görs för att närma oss budgetbalans. Elevtalförändringar, redovisade ovan, tillsammans med lönekostnadsutvecklingen och den allmänna kostnadsutvecklingen samt hyreshöjning orsakad av ombyggnation av köket är huvudorsakerna till det underskott som uppkommer. Med krympande komvux får ungdomsskolan bära en allt större andel av skolans infrastruktur. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) De program som finns på Kungsängsskolan är förlagda i fyra olika byggnader på skoltomten. A-,B-,C- och D-hus. Förutom D-huset som togs i bruk 1995 är byggnaderna mer än 30 år. Köket har renoverats och togs i bruk V45. Aulan samt kemi och fysiksalar har renoverats under budgetåret Till läsårets början togs en ny datasal med 27 datorer i bruk. Byggprogrammet hyr lokaler av Ösby och har stora ljusa fina utrymmen för sin verksamhet. Idrotten har 2 stora specialsalar, cyklotek och styrketräningsrum samt tillgång till beachvolleyplan, grönområde och Bråstaskogen. 5

6 Bild- och musik har tillgång till specialsalar som är väl fungerande. Specialsalar och verkstäder behövs för flertalet av yrkesprogrammen. Deras kvalitet och ändamålsenlighet varierar. I D-huset ligger skolans bibliotek som är ett välfungerande centrum för inhämtande av information. Biblioteket är välutrustat och utnyttjas av eleverna både på raster och håltimmar och till undervisning. När elever i 2:a årskursen fick frågan om hur ofta de besökte biblioteket var det vanligaste svaret några gånger i veckan (45 av 174) Förutom den samverkan som sker med musikskolan vad gäller undervisning i musikämnen så upplåter musikskolan en sal för dem som har fritt val dans två gånger i veckan. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Skolan leds av en platschef tillika rektor samt ytterligare 2,8 rektorer. I ledningsgruppen ingår även kontorschefen. I skolans styrning ingår skolkonferensen där elever och personal är lika representerade med platschefen som ordförande. Två politiker från nämnden är adjungerade. Personalens inflytande underlättas genom arbetsplatsträffarna (APT) som leds av respektive personalansvarig. Även arbetslagen är fora för inflytande. De används ibland av skolledningen som remissinstanser. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Kommunens geografiska läge och dess ytutbredning i kombination med de allmänna kommunikationerna gör förutsättningarna besvärliga vid rekrytering av elever från andra kommuner. För att förstärka utbudet på de teoretiska programmen har vi 2 profiler, Djur och naturvetenskapliga programmet (DNV) och Globala programmet (GP) Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) Det finns 1 dator per 3 elever i medeltal. Fördelningen är dock ojämn då vissa program har personliga datorer till alla elever. Datortätheten har ökat sedan förra året. 6

7 Arbetet i verksamheten Arbetet med elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd ( BUP, Skolteamet, mm). Vi har 80 % kurator och skolsköterska på heltid. Vi har även en Läs- och skrivstudio där 2,5 personal arbetade läsåret 07/08 för att stödja elever på de nationella programmen. Svenska A, matematik A och engelska A är prioriterade ämnen. En i studion är utbildad speciallärare i matematik. Grundtanken med verksamheten är att ge elever i behov av stöd extra undervisningstid. Studion är öppen varje dag 8-16 med besök av bokade elever men även drop in. Personalen samarbetar med berörda lärare och eleven själv för att utforma en plan för elevens studier. Genom överlämnandekonferensen får personalen klart för sig vilka elever som är i behov av stöd och de följs sedan upp. Av de elever som tog studenten 2008 hade ca 34 % haft kontakt med studion. Andelen elever som arbetar där har ökat för varje år. Varje termin finns en mätvecka för att se hur många elever som besöker studion. Besök under mätveckan ht-07 var 133 och vt På IV-programmet finns en ungdomskonsulent som samarbetar med socialförvaltningen. Eleverna på gymnasiesärskolan har elevassistenter på delar av karaktärsämnestiden. En elevassistent finns deltid på IV. En elevassistent arbetar deltid med rullstolsbunden elev. Då behov uppstod startade vi en Aspergergrupp för elever med diagnos men behöriga till nationellt program. I den gruppen arbetar en lärare på deltid. Även vår integrerade gymnasiesärutbildning kan räknas som särskilt stöd. Där är en lärare anställd på heltid för att undervisa i kärnämnen. Undersökningen Liv&hälsa Ung 2008 visar att Sala sticker ut genom att procenten flickor som inte mår bra i grundskolans år 9 nästan fördubblas i gymnasiet från ca 20 % till 40 %. Vår skolsköterska har 800 elever att ta hand om och alla ettor ska ha hälsosamtal. Vi saknar psykolog och specialpedagog. På elevvårdskonferensprotokollen finns ett avsnitt för åtgärder och det är detta som har använts på de nationella programmen som åtgärdsprogram. Läs- och skrivstudion utarbetar planer för alla elever som kommer till dem. På IV-programmet används speciella åtgärdsprogram. Under 2009 kommer vi att arbeta med åtgärdsprogram på hela skolan. Skolteamet arbetar inte med gymnasieskolan men KSK finns representerat i en grupp som träffas var tredje vecka för att följa upp enskilda ungdomar. I den gruppen finns också socialförvaltningen, Ung start, arbetsförmedlingen och ibland vuxenpsyk. För mer övergripande resonemang träffas Dropingruppen var tionde vecka. Förutom ovanstående parter finns även ungdomsmottagningen och arbetsmarknadsenheten representerade. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med svenska som andraspråk och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. Vi undervisar i tre modersmål förutom svenska: Sorani 12 elever, kurmanji 7 elever och 7

8 serbokroatiska 2 elever. Varje vecka har vi 2x50 min studiehandledning. Vi har 13 elever på nationella program som läser svenska som andra språk A, Alla elever med utländsk härkomst år som kommer till Sala ska enligt de rutiner vi beslutade om under Brygganprojektet först till förberedelseklassen på Ekebyskolan. Där ska de under några veckor välkomnas och diagnostiseras. Därefter placeras de på rätt utbildning vilket ofta handlar om IV-programmet eller sfi när de kommer till KSK. På IV finns lärare i svenska som andra språk på deltid. För andra året har vi haft verksamhet en gång i veckan i Tjejcaféet. Antalet deltagare varierar mellan 5-12 stycken. Majoriteten är invandrarflickor. Håller i arbetet gör kurator på KSK, kurator på ungdomsmottagningen, skolsköterska, och en lärare. Verksamheten handlar om läxhjälp, nutidsorientering med hjälp av tidningar, film, dans, bowling mm. Ibland kommer inbjudna besökare från tex. kvinnojouren och friskvården. Det handlar om förebyggande hälsoarbete. Målet är att nå så många invandrarflickor som möjligt och stärka deras självkänsla. Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. Vi har tjejcafé se ovan. Vi har personal som utbildat sig i Disa; Depression In Swedish Adolescents eller på svenska: Din Inre Styrka Aktiveras. Tillsammans med kurator på ungdomsmottagningen har vår ungdomskonsulent arbetat med en grupp flickor på IVprogrammet. Det handlar om förebyggande arbete med flickor för att de inte ska få depressioner eller hamna i negativa tankemönster. De arbetar också för att förebygga stress. I SP-arbetslaget arbetas med genusperspektivet angående hur man ställer frågor i klassrummet. Arbetet med hälsa och livsstil. Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Varje år kan alla elever välja någon form att idrottsaktivitet som individuellt val. På teoretiska program är kurserna idrott A och B obligatoriska. Yrkesprogrammen har idrott A under tre år med en lektionstimme varje vecka. Idrottslärarna har utarbetat ett upplägg för idrottslektioner som innebär att elever vissa veckor kan välja mellan att vara med i bollsport, individuell- eller blandad aktivitet. Denna uppdelning har möjliggjorts genom att flera klasser och därmed flera lärare finns med vid varje lektionstillfälle. För den psykiska hälsan arbetar vi med Disa (se ovan) och Livskunskap på IV där vi använder oss av delar av metoden 7-tjugo, som är ett manualbaserat verktyg för att arbeta med relationer och värderingar. Livskunskapen handlar mycket om att bli vuxen och vad som stressar eleverna i frågor kring detta. 8

9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Två mål under läroplanens mål för Kunskaper, och ett mål under läroplanens mål för Elevernas ansvar och inflytande skall ges särskild uppmärksamhet. Kunskaper Under läsåret har vi arbetat mer intensivt med följande mål: - eleven ska tro på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas - eleven utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande samt - eleven kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier. Lärarna har valt ut dessa mål ur läroplanen och varje arbetslag har fått arbeta med vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Även biblioteksgruppen har varit involverad. Personalen har också varit delaktiga i funderingar om hur resultaten ska mätas. Genom att undervisa integrerat i NO på IV-programmet har antalet elever som valt att studera NO ökat från 3 året innan till 7. Antalet godkända betyg har ökat från 1 i biologi till 6 i NO. Vår analys är att de nya metoderna åtminstone är en delförklaring. Normer och värden Det läroplansarbete IV arbetade med hela året resulterade i förslag på temadagar, varav en genomfördes under året och fler är planerade. Vissa regler för hur vi är mot varandra i arbetslaget antogs också, bl.a. regeln att prata med varandra istället för om varandra och att rektors uppgift är att krita linjerna. För att arbetet med normer och värden ska ge större resultat behövs att hela skolan är involverad. Elevernas ansvar och inflytande Personalen valde ut tre kunskapsmål istället för två kunskapsmål och ett inflytandemål. Eleverna uttalade sig positivt till att använda sig av hela dagar till tema- och projektarbete som gjordes i arbetslag fem. Utbildningsval- arbete och samhällsliv Vi arbetade med mässan för att informera och locka elever till KSK. Vi hade även en minihögskoledag där olika högskolor var här och presenterade sin verksamhet. Eleverna i åk 3 åkte också till Mälardalens högskola. Betyg och bedömning Arbetslag 5 har inlett ett arbete med bedömningsmatriser i flera ämnen. Ambitionen är att utarbeta en gemensam IUP för mentorer, men arbetet är inte slutfört. 9

10 Rektors ansvar Under året arbetade IV-programmet med att förbättra dokumentationen. Nya dokument som utarbetades var studieplaner, individuella utvecklingsplaner(iup), samtalsunderlag inför uppföljning av IUP, åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram. Resultatet av detta arbete har blivit att vi framöver bättre kan visa elever och föräldrar elevens utveckling. Även bättre dokument för uppföljning av elevernas praktikplatser har utarbetats. Kartläggning av åtgärdsprogram Eftersom Kungsängsskolan inte har haft åtgärdsprogram i den mening skolverket anger, har vi inte kartlagt åtgärdsprogram. Däremot har vi inventerat vad vi har med liknande funktion och skapat strategier för att införa åtgärdsprogram. 10

11 En enkätundersökning genomförs i mars-maj 2008 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 11

12 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Det är stora skillnader jämfört med året innan. Fler elever vågar säga vad de tycker. Fler elever tycker att andra elever lyssnar på dem. Fler andra elever bryr sig om vad eleven tycker. Däremot upplever färre elever att personalen lyssnar. Färre elever tycker att personalen bryr sig om vad eleven tycker. Färre elever tycker att personal och elever bestämmer tillsammans. Vi i personalen måste tydligen börja fundera på inflytandefrågor och hur vi ska lyssna bättre. 12

13 KLASS/PROGRAM SLUTBETYG SAMLAT BETYGSDOK TOTALT Barn och fritid F Bygg El data El-installation Estet bild och form Estet musik Fordon Globala Handels Hotell och rest Industri Media Naturvetenskap Hantverk Omvårdnad Samhäll Teknik TOTALT Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Jämfört med förra året är betygsresultaten en stor framgång. En klass med få elever har försämrade resultat. Fjorton klasser har större andel elever än året innan som lyckats få slutbetyg, varav tre program har stora förbättringar, nämligen Estet-musik, media och omvårdnadsprogrammet. När vi jämför satta betyg under de tre senaste åren ser vi att betygen är stabila. Det är inte några stora skillnader, men det visar i alla fall att eleverna inte blir allt sämre vilket man hör ibland. 13

14 Uppföljning av likabehandlingsplanen Planen togs upp på skolkonferensen och det beslutades att den ska fortsätta att gälla. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har lyckats på vissa områden men har också utvecklingsområden. Vi är inte bra på föräldramedverkan och föräldrainflytande. Vi behöver också arbeta med elevinflytande om statistiken är rättvisande. Åtgärdsprogramsarbetet ligger vi efter med men har börjat åtgärda detta. Vi har mycket utvecklingsarbete på gång med nya typer av utbildningar. Vi samverkar mycket med företag i Sala och med andra parter i och utanför Sala. Vi har startat ett stort arbete med kunskapsmål. De olika arbetslagen har många olika projekt. Skolans huvuduppgift är att hjälpa eleverna till kunskap. Där har vi lyckats bra med tanke på att fler elever lyckades få slutbetyg. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Föräldramöten anordnas vid tre tillfällen under en elevs skolgång på nationellt program. 14

15 Vid ett av dessa får föräldern träffa klassföreståndaren och vid två tillfällen finns möjlighet att prata med alla elevens lärare. I SP-arbetslaget kontaktas föräldrarna två gånger per termin angående frånvaro så länge eleven inte är myndig. På IVprogrammet skrivs IUP tillsammans med förälder vid utvecklingssamtal varje termin. Det finns stora brister på KSK vad gäller detta uppdrag. En del beror på svårigheter att locka hit föräldrar. Ju äldre eleverna blir desto mer distanserar sig föräldrarna från skolan. Många av våra elever är också myndiga. För flera år sedan har det funnits föräldraförening på skolan, men vi har misslyckats med det under senare år. De små mentorsgrupper som finns på IV ger möjlighet till tät föräldrakontakt. Vid flera tillfällen har föräldrar bjudits in till föräldramöte i samband med konserter. Det har varit väldigt positivt. Då finns chans att skapa relation med föräldrar utifrån en naturlig och positiv upplevelse. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Hotell- och restaurangprogrammet, omvårdnadsprogrammet och medieprogrammet samarbetade med Räddningstjänst vid en iscensatt bussolycka. Estetelevers och medieelevers projektarbeten ställdes ut i Blå salen som kulturprojekt Blåljus. Ett sceniskt musikprojekt gav tre föreställningar för skolor och allmänheten på Centrumbiografen. Estetelever gav ett flertal konserter, exempelvis julkonsert, vårkonsert och avslutningskonsert på Täljstenen. Polisen har ibland bjudits in för att prata med klasser när det varit aktuellt, exempelvis vid falskt brandlarm. I Dropin i Sala samverkar KSK, Ame, IFO, vuxenpsyk., Ung Start, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Ungdomsmottagningen kring ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi bevakar vad som händer i Sala, informerar varandra om respektive verksamheter och försöker påverka uppåt. Vi medverkade i en arbetsmarknadsnämnd om projektet Aktiv ungdom. Vi misslyckades i försöket att påverka politikerna till att det behövs verksamhet för ungdomar när Af miste sina pengar för sådan verksamhet. Inom det stora Dropinprojektet som tog slut i december -07, samverkade vi med skolor i Holland, Italien och Tyskland. Vi fick lära oss nya metoder och de besökte oss för att framför allt lära sig om skolhälsovård. IV-programmets personal besökte Holland och vi fick besök av dem angående integrering av ämnen. Resultatet av detta har blivit fler betyg inom NO-ämnet på IV. Elever på IV gjorde studiebesök på Sardinien tillsammans med elever från Köping och Västerås. De studerade hur yrkesutbildningen kan se ut i Italien. Handelsprogrammet hade utbyte med en skola i Italien. Gymnasiet är inte en sluten värld utan har kontakter inom ett brett spektra. Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Medieprogrammet har arbetat med att göra en hemsida till Taxi Silverstaden. Hotelloch restaurangprogrammet och byggprogrammet arbetar kontinuerligt på uppdrag från privatpersoner och företag. Samarbete med Ung företagsamhet sker varje år. UF- 15

16 företag kan startas i åk 2 inom individuellt val eller i åk 3 som projektarbete (PA). Alla yrkesprogram har kontakt med sina branscher genom yrkesråden. Under läsåret startades 7 UF-företag. Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och gymnasieskolan! Vi fick klart för oss behovet av att starta integrerad gymnasiesärskola. Det bildades en samarbetsgrupp mellan KSK, särskolan och gymnasiesärskolan på Ösby för att diskutera kommande verksamhet. Planer på försöksverksamhet ht-08. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i gymnasieskolans verksamhet! Vi samarbetar med musikskolan genom att de förser oss med specialistkompetens till Estetiska programmet (ensemble- och instrumentallektioner) samt Ljudteknik som individuellt val. Vi har också Estetisk verksamhet Dans i deras orkestersal. 16

17 Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Vilka åtgärder planeras med anledning av vad som i Sala kommuns kvalitetsredovisning för 2007 skrivs angående systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling (Punkt 8.1). Skolledningen ansvarar för att skapa rutiner för delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen. Vi arbetar vidare med de tre kunskapsmål personalen valt ut. De ska resultera i konkreta åtgärder. Vi ska också arbeta fram metoder att mäta resultaten hos eleverna och genom självskattning hos personalen med hjälp av BRUK. Vi fortsätter att använda olika former av IUP och utvärderar hos elever och personal hur de utfallit. Under året ska vi arbeta med åtgärdsprogram, bland annat på en studiedag. Vi börjar använda Pro Capita för att effektivt kunna sköta uppföljningsuppdraget. Vi startar ett försök på Fordonsprogrammet med ämnesintegrering. Barn- och fritidsprogrammet ska pröva på att använda Disa (se ovan). Som åtgärder för förbättring står bibliotekssatsning och läs- och skriv men för vår del gör de ekonomiska besparingskraven att personalen på biblioteket och på Läs- och skrivstudion minskar. Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Skolledning elever och personal får analysera resultaten. Därefter får vi fundera på åtgärder. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Miljödag har planerats och kommer att genomföras. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Vi vill starta försöksverksamhet med integrerad Gymnasiesärskola 2008/2009 för att inför 2009/2010 kunna erbjuda gymnasiesärskola som ett möjligt val för elever år 9 som tillhör personkretsen. Vilka åtgärder planeras för att vidga satsningen på samarbetsformer med andra gymnasieskolor? Enligt kommunens kvalitetsredovisning skulle utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen skall fortsätta med, och vidga, satsningen på samarbetsformer med andra gymnasieskolor, exempelvis i form av omvårdnadscollege i länet. Målet att bli certifierad som omvårdnadscollege på regional nivå, vilket i detta sammanhang är Västmanlands län, uppnåddes i oktober. Målet att vård- och omsorgsutbildningarna och branschen i Sala ska bli certifierad under 2008 är inte uppnått. Beräknas uppnått i maj Beredning av certifieringsunderlaget pågår. 17

18 Likaså pågår en likartad beredning för att Salas utbildningar inom Teknikprogrammet, elprogrammet och Industriprogrammet inom gymnasieskolan och branschen ska bli certifierad som Teknikcollege. Den är inte lika nära verkställan som Vård- och omsorgscollege. Inledande dialog i länet om Handelscollege pågår. Under ledning av VKL ska förvaltningscheferna inom utbildning på gymnasienivå bilda en operativ beredande ledningsgrupp vars uppgift blir att ta fram ett förslag till samtliga kommuners nämnder som är ansvarig för gymnasieskola hur kommunerna kan samarbeta i ett regionalt utbudsperspektiv av program. Detta arbete är extra påkallat pga. den förestående gymnasiereformen är Oavsett reformen är syftet med ett samordnat utbud att stärka möjligheterna för existens av gymnasieskolor i länets samtliga kommuner sett i ljuset av konkurrens från fristående gymnasieskolor och utbildningar i de större kommunerna i närheten. Möjligheten att fortsätta erbjuda ett lika brett utbud av utbildningar i Sala är dock beroende av de ekonomiska resurser som står till buds, och hur ekonomiska rutiner eller strukturer kan skapas för att minska de ekonomiska fluktueringar som uppstår beroende på hur stora elevgrupper som söker utbildning på annan ort. Fortsatta diskussioner på kommunnivå måste därför föras och resultaten av dessa redovisas i kvalitetsredovisningen för Inga diskussioner om hur ekonomiska rutiner eller strukturer kan skapas för att minska de ekonomiska fluktueringar som uppstår beroende på hur stora elevgrupper som söker utbildning på annan ort har genomförts. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Enligt kommunens kvalitetsredovisning skulle en rapport lämnas under 2008, och eventuella beslut fattas, om hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, samt en plan upprättas för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Målet att rapport ska lämnas är uppnådd. Rapporten resulterade i ett utvidgat uppdrag inom de båda förvaltningarna som är ansvarig för utbildning att återkomma med förslag hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, förslag på en plan för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Ett arbete pågår att inom de båda förvaltningarna som är ansvarig för utbildning ta fram ett förslag på hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, förslag på en plan för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Vilka åtgärder planeras för att öka samverkan med musikskolan/kulturskolan? Det finns redan en väl etablerad och utvecklad samverkan med musikskolan. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? Flickorna på gymnasiet mår sämre psykiskt än vad pojkarna gör när de skattar sin egen upplevelse. Vi planerar att starta Disaverksamhet (se ovan) även för andra flickor 18

19 än de som går på IV. Vi tänker också fortsätta med tjejcaféet trots att vi inte längre får några projektpengar. Eventuella åtgärder med anledning av genomförd kartläggning av åtgärdsprogram Det blir en studiedag runt åtgärdsprogram läsåret 2008/2009. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Kunskaper: Under hösten 2008 ska arbetslagen specificera hur de ska gå tillväga för att hjälpa eleverna att uppnå de valda kunskapsmålen. Biblioteket vill tillsammans med andra finansiera ett projekt där alla elever i åk 1 (inklusive IV) får gå och köpa en egen bok i bokhandeln för ett läsprojekt med avsatt tid några veckor. Normer och värden: Med hjälp av sparbankspengar kommer samhällskunskapsämnet på KSK att arbeta med ett trygghetsprojekt. Målet är att eleverna ska bli tryggare. Elevernas ansvar och inflytande: Elevrådet upphörde. Stöttning kommer att ske för att nya elever ska kunna åta sig uppdraget. Utbildningsval-arbete och samhällsliv Fortsatt arbete med att förbereda för Teknik college och Omvårdnads college. Aspergergruppen ska bli sökbar. Försöksverksamhet med integrerad gymnasiesärskola ska starta. Lärlingsutbildning ska förberedas i samarbete med företag i Sala. Betyg och bedömning: KSK och Ösby ska ha en studiedag tillsammans om bedömning och betyg. På IV ska varje ämne skriva att dokument för elever och föräldrar där kurser och bedömning konkretiseras. Rektors ansvar Vi kommer att arbeta med organiserandet av kompetensutveckling. Vi vill se över ANTundervisningen och stötta bildandet av en ANT-grupp. Vi ska stötta den ämnesintegrering som prövas på Globalaprogrammet och Fordonsprogrammet. Vi kommer att inbjuda personer utifrån för att stimulera Miljöarbete och trafikkunskap. 19

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008. ÖSBY Västmanlands Naturbruksgymnasium

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008. ÖSBY Västmanlands Naturbruksgymnasium Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008 ÖSBY Västmanlands Naturbruksgymnasium Beslutad 30 september 2008 Per Lövenklev Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007

Läs mer

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2008/2009. Kungsängsgymnasiet

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2008/2009. Kungsängsgymnasiet Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2008/2009 Kungsängsgymnasiet Beslutad 30 september 2009 Birgitta Norlin, Monica Widelund, Björn Axelsson Rektorer 1 1. Beskrivning av verksamheten

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Ekebyskolan Beslutad 30 september 2008 Urban Erixon Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Ekebyskolan Kommunen Landet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 1 (5) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432) Beskrivning av verksamheten per 15 oktober

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Måluppfyllelse... 3 2. Normer och värden...

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Dragonskolans Teamarbete

Dragonskolans Teamarbete Dragonskolans Teamarbete På Dragonskolan arbetar såväl lärare som elevteam nära eleven. Syftet med detta är att eleven ska känna sig trygg i skolan och samt att skapa bra skapa bra förutsättningar och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Åby skola och förskola Beslutad 30 september 2008 Carina Andersson Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Åby förskola

Läs mer

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011 Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Bergska skolan Ekmans väg 12 612 36 Finspång Telefon 0122-85 530 E-post:

Läs mer

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 30) VK100S v1.0 040416, kvalitetsredovisning ro 1 2008-2009 Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Presentation Gymnasieskolan. Barn- och Utbildningskontoret 2019

Presentation Gymnasieskolan. Barn- och Utbildningskontoret 2019 Presentation Gymnasieskolan Barn- och Utbildningskontoret 2019 1 Ansvarsfördelning, styrning, utbud, organisation och utmaningar 2 Ansvarsfördelning inom skolan Riksdag och regering Bestämmer kunskapsmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Varmsätra skola Beslutad 30 september 2008 Åke Lantz Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Varmsätra Kommunen Landet

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post:

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-01-23 Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post: marie2.eklund@vasteras.se Kopia till Information om ingående resultatredovisning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Uppföljning introduktionsprogrammen

Uppföljning introduktionsprogrammen TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2013-01-23 1 (9) Diarienr: 2013 GAN 0067 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning introduktionsprogrammen Förslag till beslut 1. Godkänna

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2006/2007

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2006/2007 Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2006/2007 Kungsängsskolan, Vuxenutbildningen/ Enheten för Vuxnas lärande Beslutad 30 september 2007 Lennart Wallin Rektor 1 Beskrivning av verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 BOS/GUN Brittmarie Byström Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Grundfakta: Elevantal grundskola: 124 elever Elevantal: förskoleklass: 37 barn Totalt Celsiusskolan, F-6: 161 barn Personaltäthet: 8,0

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Uddevalla Praktiska Gymnasium i Uddevalla kommun 1 (9) Innehåll Inledning sid. 1 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan 2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan Olofsson Jerker Johan-Olovskolan 2013-01-01 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Personal... 2 Fortbildning... 2 Arbetmiljö...

Läs mer

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011 Humleskolan Kvalitetsredovisning 2011 Inledning Friendsskola Inspektion slutsats; arbeta mer på måluppfyllelse, tydliggöra målen och arbeta med höga förväntningar Ny läroplan och skollag Lokalt arbetstidsavtal

Läs mer

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program SALA2000, v 2.0, 2012-08-02 1 (8) DNR 2019/912 ÄRENDE 7 BILAGA 1 PLAN PLAN Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program Enligt skollagens 17 kap. 7 ska introduktionsprogrammen

Läs mer

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola Svenska Välkommen till Luleå gymnasieskola 1. Luleå gymnasieskola med kunskap och framtidstro i centrum Vår skola är en av Sveriges största med ungefär 2 400 elever. Skolan består av fem kvarter: Hackspetten,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Gymnasium. Årsredovisning 2009

Gymnasium. Årsredovisning 2009 Gymnasium Årsredovisning 2009 2 Årets verksamhet Alla platser på de yrkesförberedande programmen fylldes 2009 trots ett generellt sett lägre söktryck på dessa program under 2009 jämfört med tidigare år.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2015 KVALITÉTSARBETE Stavreskolans kvalitetsarbete fokuseras runt vårt systematiska årshjul där

Läs mer

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora

Läs mer

Kvalitetsredovisning 06

Kvalitetsredovisning 06 Kvalitetsredovisning 06 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 230 elever.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Parkskolan åk 1-6, Läsåret Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Tranängskolan 7-9 2013-09-11 Annika Källman Jonny Axelsson 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Valstaskolan Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till Valstaskolan och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ellen Key-skolan i Spånga.

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ellen Key-skolan i Spånga. Återkoppling 2017-11-24 Dnr 400-2016:11445 Stiftelsen Ellen Key-skolan info@eks.se Rektor Christian Gullfeldt rektor@eks.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0910

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0910 1 (6) 2011-02-17 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0910 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019 Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer