Psykologprogrammet. Krishantering i arbetslivet. Per Calleberg, leg. Psykolog, fil.kand. i biologi
|
|
- Malin Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykologprogrammet Krishantering i arbetslivet Per Calleberg, leg. Psykolog, fil.kand. i biologi
2 Innehåll 1 Definitioner Krisreaktioner (individuella kollektiva) Krishantering interventioner Krishanteringens utveckling Evidensbaserad krishantering Rollspel/reflektion - gruppsamtal
3 Innehåll 2 Arbetsmiljölagstiftningen Förebyggande arbete Ledarskap Utveckling av krisledning Handlingsplaner Utbildning Case-diskussioner Gruppdiskussioner Definiera krisorganisation Ta fram förslag till handlingsplan
4 Kris- och katastrofbegreppen Grekiska för ödesdiger rubbning En kris uppstår när ens tidigare erfarenheter inte räcker till för att förstå och bemästra en uppkommen situation. Utvecklingskris/livskris Traumatisk kris Cullberg (2006) Katastrof Sociologisk def.: Händelser där ett stort antal mänskliga relationer bryts inom ett begränsat geografiskt område. Medicinsk def.: Händelser där antalet drabbade överstiger behandlingskapaciteten. Dyregrov (2002); Michel et al. (2001)
5 Traumatisk händelse typ Naturliga Översvämning, ras, sjukdom, dödsfall Orsakade av människan Våld, rån, överfall, etc. Brand, industriolyckor Transportolyckor Självmord Mer väntade / mer oväntade
6 Traumatisk kris (definition) Den traumatiska krisens kännetecken: Plötslig Oväntad Förlust Kan gälla förlust av liv, hälsa, social identitet, ekonomisk trygghet, känsla av säkerhet, möjlig framtid, etc.
7 Traumatisk kris (organisationsperspektiv) Kris ur organisationens perspektiv: 1) Individuell kris (skilsmässa, dödsfall, etc.) 2) Lokal kris (arbetsplatsolyckor, dödsfall, hot, rån, förskingring, etc.) 3) Organisationskris (organisationförändring, medialt uppmärksammade händelser, lagöverträdelser, etc.) 4) Katastrof (omfattar hela samhället)
8 Traumatisk kris (reaktioner) (Hammarlund, 2001) Olika emotionell valör: Förluster, t ex plötsliga dödsfall Dominerande känsla: sorg Hot, t ex våld, hot om våld, rån Dominerande känsla: rädsla Kränkningar, t ex inbrott Dominerande känsla: ilska Ansvar, t ex brustit i ansvar Dominerande känsla: skuld
9 Krisreaktioner vad utlöser dem?
10 14 månader efter Tsunamin (Johannesson et al., J Nerv Ment Disease, 2010) Andel med posttraumatiska stressreaktioner IES-R >41,6 % Livshot Ej livshot Låg exponering n=2012 n=1507 n=1303
11 Traumatisk kris (händelse / reaktion) Viktigt att skilja på: Krisutlösande händelse (Alla inblandade reagerar inte likadant på en och samma händelse) Krisreaktion (Väsentligen är det upplevelsen av kontrollförlust som bidrar till krisreaktionen)
12 Potentiellt traumatisk händelse En extrem händelse som innebär hot mot liv och hälsa för en själv eller närstående personer. Åtföljs av intensiv rädsla eller fruktan. Innebär ofta mycket starka sinnesintryck.
13 Kollektiva reaktioner på larm Människor reagerar olika på ett larm eller en potentiell nödsituation: 10% accepterar faran 30% undersöker 60% ignorerar/förnekar faran
14 Kollektiva reaktioner på fara Harst/Madsen,1976; Canter, Donald & Wood, 1988) När faran väl är accepterad: 25% blir handlingskraftiga oflyr (10%) otar strid (5%) ohjälper andra (10%) 60% väntar på initiativ från andra 15% problematiska ohandlingsförlamning (12-14%) opanik (1-3%) (enl Sund, 1985;
15 Panik (Colvard & Colvard, 2003; Morgan, 1995; Morgan et al., 2005) Förutsättningar för panik: Uppenbar livsfara Ont om tid Möjlig väg ut
16 Krisreaktioner Påverkas av tidigare erfarenheter - kan ge s.k. överdeterminerade reaktioner Påverkas av personlighetsfaktorer Styrkan på reaktionerna hänger samman med närhet (fysisk och känslomässig) till den eller de drabbade. Styrkan på reaktionerna hänger samman med styrkan och arten av sinnesintryck / upplevelse av hot.
17 Faktorer som påverkar krisreaktioner (1) Den traumatiska situationens karaktär Slumpmässighet eller avsiktlighet Relation till förövarna Upplevelse av kontroll
18 Krisreaktioner (enl. S Hede, Försvarshögskolan) Reaktionsstyrka Mänsklig ondska, illvilja Mänsklig försummelse Mänskliga misstag Naturlig orsak, naturkatastrof
19 Faktorer som påverkar (2) Omvärldsfaktorer Förhållningssätt hos omgivningen Socialt stöd
20 Hur värderas hjälpen? (Bergh Johannesson et al., 2006)
21 Faktorer som påverkar (3) Personlighetsfaktorer Härbärgeringsförmåga Attributionsstil Mental förberedelse Kunskaper och förväntningar Copingstrategier Försvar Krav på sig själv, perfektionism Lyhördhet för egna behov Beroende av andras bekräftelse Benägenhet att ta emot hjälp Ålder
22 Faktorer som påverkar (4) Tidigare erfarenheter Många, svåra eller inga traumata
23 Krisens förlopp fritt efter Cullberg (2006) Reaktion 2-3 dagar 3-4 veckor 6-12 månader Tid Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering
24 Krisreaktioner mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009). Symtom Motståndskraft % Stresstålighet Återhämtning % Senare besvär 0-15 % Kroniska besvär 5-30 % Tid
25 Krisreaktioner Inom biologin talar man om Kamp-flykt-reaktion (Fight, flight, freeze or submissionresponse) Kroppsliga Känslomässiga Kognitiva Beteendemässiga
26 Stressignaler och symtom Akuta Förstorade pupiller Humörsvängningar, ilska, prestationsinriktning, vaksamhet Muntorrhet Senare Spänningshuvudvärk, migrän Depression, trötthet, utmattning Muskelspänningar och -ömhet, spec. i nacke och skuldror Svettning Ökad andningsfrekvens Hjärta: ökning av puls och slagvolym Aptitminskning Oregelbunden puls och bröstsmärtor Magsmärtor, diarré, aptitförändring Blodsockerhöjning Ökad genomblödning i muskler Ökad förbränning i hela kroppen Kalla extremiteter Minskad insulinkänslighet, kan leda till bukfetma på sikt. Ändrad sexlust
27 Känslomässiga reaktioner Avtrubbade känslor Cynism Starka känslor Överväldigad Hjälplöshetskänslor Eufori, känsla av hjältemod Skuld Motstridiga känslor Ytterligheter Snabbt skiftande känslor Nedstämdhet, sorg Misstänksamhet Ilska, irritation Fruktan, rädsla
28 Kognitiva (tankemässiga) reaktioner Overklighetskänsla Nyansfattigdom Superhågkomst Flash-bulb memories Upprepningar Minnesproblem Beslutsunderlag Omdöme Tidsuppfattning Koncentrationssvårigheter Farhågor uppfattas som fakta Fokus på irrelevanta detaljer Förstorar och förminskar
29 Beteendemässiga reaktioner Hyperaktivitet eller minskad aktivitet Överdriven humor Irritation, dåligt tålamod Undandragande, isolering Minskad produktivitet Relationsproblem Missbruk
30 Föreställningar och empiri om krisreaktioner i grupper Erfarenhet Föreställning Flykt i panik Psykologiskt beroende Chockreaktion (disaster shock) Utrymning larma inte för tidigt Skyddsrum fyll snabbt Rationellt beteende Förmåga att svara på andras behov Hjälper andra Utrymning måste påbörjas tidigt då larm inte tas på allvar Skyddsrum använd i sista hand behov av att söka upp anhöriga
31 Kollektiva reaktioner beteenden I den akuta fasen tenderar människor att: Hålla ihop med familjemedlemmar, vänner och bekanta. Gå tillbaka och hämta tillhörigheter. Ta sig ut samma väg som de kom in.
32 Gruppreaktioner Ilska mot chefer och ansvariga Klickbildning / subgrupper Kritisk hållning mot kollegor Brist på initiativ Negativ attityd Krävande inställning
33 Hormonnivåer under kris och stress
34 Varför krisinterventioner? Reducera akuta reaktioner Understödja normal hantering och återhämtning. Förebygga senare problem Obearbetade kriser och förluster kan leda till senare problem. Minska sjukfrånvaro och hälsoproblem Bättre livskvalitet Bättre arbetsmiljö och produktivitet Medarbetarnas lojalitet Juridiskt ansvar
35 Målgrupper för krisinterventioner Primärt drabbade Chockade, skadade, överlevande Anhöriga och efterlevande Ögonvittnen Chefer Hjälp- och insatspersonal Allmänheten (vid katastrofer)
36 Krisreaktioner hos förberedda och oförberedda Icke proffs oförberedda Proffs - förberedda Obehagssymtom direkt Tillåter sig att reagera Normal bearbetning Värjer sig mot känslor Senare stressreaktion
37 Tolkning och bemästring Tolkning Bemästring Probleminriktad Känsloinriktad Planera Positivt tänkande Söka information Självkontroll Handla Reducera Önsketänkande Distansering Flykt
38 Krishanteringens historia (VandePol et al., 2006) Experimentellt (1914 cirka 1974) Olika behandlingar mot shell shock, vietnam veteran syndrome, etc. prövades. CISM / CISD (cirka 1974 cirka 1997) Mitchell 1983 Syfte: skapa enhetlig bild av händelseförloppet, sätta in händelsen i ett sammanhang, separera yrkesroll och person Målgrupp: räddnings-, utrycknings- och insatspersonal Screen and treat (cirka 1997 idag) 70-80% klarar sig utan professionell hjälp Risker med blandade grupper: traumatisering av ej drabbade Risker för drabbade: Återupprepning av traumat. Det finns ingen opåverkad vardag att återvända till
39 Debriefing (Dyregrov, 2003) Experimentell metod c:a 1974 Mitchell (1983) Syfte: skapa enhetlig bild av händelseförloppet, sätta in händelsen i ett sammanhang, separera yrkesroll och person Målgrupp: räddnings-, utrycknings- och insatspersonal Utvecklades under 1980-talet av Mitchell och Everly Strukturerat samtal: Tidsaxel: från före händelse till efter händelse Kartläggning av händelseförlopp Sinnesintryck: syn, hörsel, lukt, känsel Tankar Känslor Undervisning
40 Kritik mot debriefing (Rose, et al., 2009) Metod framtagen för sekundärt drabbade Förutsätter briefing före uppdrag, dvs vetskap om kommande påfrestningar Förutsätter opåverkad vardag att avsluta samtalet med En gruppbehandling ska inte användas för enskilda individer Inte kostnadseffektivt för primärt drabbade Samma behandling för alla oavsett behov Överbehandlar de 70-80% som återhämtar sig spontant Risker med enstaka sessioner som inte följs upp För kraftfull intervention för primärt drabbade, speciellt om den sätts in för tidigt Risk för återtraumatisering snarare än läkning Patologiserar normala reaktioner och riskerar att försvåra normal självläkning Risk med heterogena grupper Risk för sekundärtraumatisering Saknas bevis för att metoden är effektiv
41 Psykisk utsatthet vid kriser (Bonanno, 2004; Brewin, 2005) Ny forskning lyfter fram skillnaden mellan Recovery (tillfrisknande efter insatt behandling) Resilience (förmåga till egen återhämtning) 60-70% av alla som är med om en potentiellt traumatisk upplevelse återhämtar sig spontant med stöd av egna resurser och sitt normala sociala nätverk. Slutsats: Viktigt med screening (initial bedömning av individuell utsatthet och individuella behov)
42 Olika typer av drabbade Primärt drabbade Räddningspersonal och liknande Tertiärt drabbade De som själva var utsatta för en händelse Sekundärt drabbade ( Rahe, 2005) Vittnen, men ej direkt utsatta Indirekt drabbade Anhöriga till primärt drabbade De som nästan blev primärt drabbade Sjukvårdspersonal, kamratstödjare och liknande Övriga, t.ex. tidigare drabbade som kan leva sig in i de drabbades situation
43 Fem grundprinciper (Hobfoll, et al., 2007) Säkerhet Lugn Samhörighet Tillit Hopp
44 Evidensbaserad krishantering Drabbade bör få tillgång till empatiskt stöd Stödet kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om vanliga reaktioner och bemästring För individer med lättare reaktioner som varat mindre än 4 veckor är observerande väntan tillräckligt Psykologisk debriefing bör man avstå från, framför allt inte av individer, när det gäller primärt drabbade Screening av högriskindivider en månad efter traumat Personer med PTSD ska ha tillgång till traumaterapi inom en månad Okänsligt bemötande kan ge återtraumatisering Källor: Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Socialstyrelsens kunskapscentrum för krisberedskap National Institute for Health and Clinical Excellence, 2005 Rose, Bisson, Churchill & Wessely (2009). Cochrane Review
45 Evidensbaserad krishantering (tidig fas) Tidiga insatser bör: Stärka drabbades känsla av trygghet och säkerhet Stabilisera och lugna Stärka känslan av självtillit, hjälp ur offerrollen Stärka samhörigheten med andra drabbade och närstående Stärka de drabbades känsla av hopp Utvärdering av insatserna är viktigt för att kunna lära av erfarenheter Flexibla planer i kombination med lämplig utbildning Tidiga interventioner kan störa den naturliga återhämtningsprocessen. Interventioner som fokuserar på emotionell bearbetning i akut fas kan vara för påträngande och kan därmed ha motsatt efffekt (Brewin, 2005)
46 Evidensbaserad krishantering (mellanfas) Säkerställa socialt stöd från anhöriga och vänner Stärka grupptillhörigheten och sammanhållningen Screening av högriskindivider efter en månad Traumafokuserad behandling Försäkringsfrågor etc. kan bidra till psykiska problem om de inte hanteras på ett lämpligt sätt och vid rätt tidpunkt
47 Evidensbaserad krishantering (långtidsfas) Återsamlingar för att dela erfarenheter Uppmärksamma ex.vis årsdag och andra symboliska tidpunkter Specialistbehandling för PTSD och depression Ersättningsfrågor Källor: Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Socialstyrelsens kunskapscentrum för krisberedskap Bonnano (2004) Brewin (2005) I Cardeña & Croyle
48 Krisinsatser behov (Fritt efter Psycho-Social Support in Situations of Mass Emergency. European Policy Paper 2001.) Behov % Psykologiska behov Praktiska behov Medicinska behov Akut fas Mellanfas Långtidsfas Tid
49 Aktuella rekommendationer Tidig fas: Stabilisera Samhörighet Flexibilitet Inte för påträngande Mellanfas: Socialt stöd Bedömning Behandling Långtidsfas: Dela erfarenheter Sätta punkt Källor: Socialstyrelsen, NICE, Cochrane Review, ISTSS
50 Syftet med avlastningssamtal Ökad trygghet i arbetsgruppen Öppna upp för kollegialt stöd Alla i gruppen får samma information om händelsen Avlastning för de drabbade ( lätta på trycket ) Möjlighet att dela upplevelsen med andra Information om och förståelse för krisreaktioner
51 Avlastande samtal Syftet Ramen (rum, tid, etc) Fråga efter vad den drabbade varit med om/vilken roll han/hon haft Fokus: Här och nu Lyssna, våga lämna och avgränsa Normalisera Info om nästa steg Reaktioner...hos dig, hos den drabbade Bedömning Uppföljning
52 Faktorer som påverkar gruppsamtal positivt Ramar trygg Rummet Reglerna Rutinen Respekten Härbärgering, hållande sedd, hörd, bekräftad, respekterad, delaktig, egna känslor får inte andra att gå igång. Timing
53 Placering av personer Tidsperspektiv Sätt de drabbade så att den som först drogs in i händelseförloppet får berätta först. Chefen / informella ledaren sist Så att chefen inte har möjlighet att sätta ribban för vad som ska berättas och hur personlig berättelsen får vara. Rund ring eller bord? Kan upplevas som mindre hotfullt med bord än med stolar i cirkel.
54 Perspektiv Personperspektiv Händelseperspektiv Förskjut perspektivet från person till händelse, så lägger sig t.ex. skuldkänslor.
55 Samtalsprocesseer I alla samtal pågår två parallella processer: Överföring av logiskt innehåll: Information Fakta Åsikter Handlingar, etc. Relationsprocesser
56 Kommunikationsnivåer Manifest innehåll Det som sägs i ord Latent innehåll Det som kommuniceras via kroppsspråk, röstläge, talhastighet, ögonkontakt, gester, osv.
57 Ramar Ramar ger tydlighet och trygghet Fokus för samtalet Även för vems skull samtalet hålls Rummet Ostört, insynsskyddat, lyhört, osv. Tiden Hur länge samtalet ska pågå Överenskommelser Sekretess, uppföljning, etc. Ev. mål för samtalet Kanske inte alltid formuleras vid t.ex. avlastande samtal
58 Övning Övning: Rollspel En samtalsledare En chef Medarbetare Observatörer Syftet är inte att genomföra det perfekta gruppsamtalet, utan att testa vad som fungerar och inte tillfälle till reflektion.
59 Stabilisering Grundtrygghet Ledarskap (chefsstöd) Information Kollegialt stöd Stödgrupp (kamratstöd) Professionellt stöd
60 Information Fakta vad har hänt? Åtgärder vad kommer att göras? Reaktioner vad är vanliga reaktioner? Uppföljning var får man mer hjälp? Muntligt Skriftligt
61 Kriskommunikation Information har en lugnande effekt Bra kriskommunikation: Trovärdig Öppen Snabb Begriplig Ansvarstagande hållning
62 Kriskommunikation Den verbala och icke-verbala kommunikationen måste förmedla samma budskap Uttalanden som görs måste stämma överens med tidigare uttalanden Begriplighets- och trovärdighetsparadoxen Öppenhet ökar trovärdigheten och minskar rykten Undvik tvärsäkra uttalanden utan säker kunskap Förminska inte problemet Prioritera mänskligt lidande för ekonomiska värden Erkänn och be om ursäkt för misstag Undvik förklaringar som kan uppfattas som bortförklaringar Redogör för åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas
63 Begriplighets- och trovärdighetsparadoxen Information är mest effektiv när den är anpassad till olika gruppers behov och möjligheter att tillgodogöra sig informationen Detta kan medföra att olika grupper får olika information, och det minskar trovärdigheten
64 Medialogiken Tid Länge sedan Ringa intresse Stort intresse Nyligen Nära Långt bort Geografiskt avstånd
65 Mediala processen Fas 1 Beskrivningar av vad som hänt. Ögonvittnesskildringar Fas 2 Fördjupning. Bakgrundsfakta, statistik, jämförelser med liknande händelser Fas 3 Utvärdering. Vad hände, vem är skyldig?
66 Indirekta interventioner Mobilisera nätverk Skydda från ytterligare belastning Stärka omgivningens positiva stöd Skapa trygghet och förutsägbarhet Inte ta över ansvar Upprätthålla positiva förväntningar
67 Hur värderas hjälpen? (Bergh Johannesson et al., 2006)
68 Casediskussioner (1) Två grupper om 3-4 personer jobbar i par. Varje grupp skriver ihop ett case, där följande måste finnas med: Händelseförlopp, dvs vad har inträffat (kan vara allvarligt tillbud, arbetsplatsolycka, dödsfall, våld, hotsituation, allvarligt brott, m.m.) Inblandade/berörda personer (namn, befattning och deras roll i händelseförloppet) Typ av verksamhet, ev. formellt ansvariga Ev komplikationer utöver själva händelsen, ex.vis media Ev redan vidtagna åtgärder Förutsättningar: Eventuella skadade är redan fysiskt omhändertagna Person med mandat att fatta ekonomiska beslut är tillgänglig
69 Casediskussioner (2) De två grupperna i paret byter case med varandra och diskuterar caset utifrån bl.a. följande: Insatsbehov: Insatser för ansvarig chef Insatser för drabbad Insatser för anhöriga Insatser för kollegor Timing av insatser Informationsbehov Risker/fallgropar kring krishanteringen Ev brister (krisplan, etc.) Därutöver ska varje grupp skriva ihop ett förslag till pressmeddelande att gå ut med. Varje grupp skriver också ihop tre meningar med kärnbudskapet som informationsansvarig el likn kan gå ut med I t ex radio eller TV.
70 Casediskussioner (3) Redovisning: De två grupperna som jobbat i par redovisar för varandra vad de kommit fram till kring krishanteringen, pressmeddelande, etc. Varje grupp-par tar med 1-3 viktiga punkter till genomgång i plenum, t.ex. lärdomar, insikter, frågor, funderingar kring svårigheter, osv.
71 När söker man professionell hjälp? När symtomen inte minskar under den första månaden. När symtomen ökar över tid. När symtomen medför väsentliga svårigheter i arbets- eller privatliv.
72 Depression och PTSD Depression Skuld Pessimism Nedstämdhet Självförebråelse PTSD Oro Ångest Sömnstörning Koncentrationsproblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet
73 Behandling vid PTSD Metod Rekommenderas KBT/KPT (Foa, et al., 2009) Evidens RCT PDT Med vissa begränsningar Empiri BEP Eklektisk korttidsterapi RCT EMDR RCT Bildterapi Med vissa begränsningar Empiri Hypnos Komplement till annan beh. Empiri ACT Ej effektivt RCT DBT Ej effektivt RCT TA Ej effektivt RCT Debriefing Ej effektivt / skadligt Metastudier Gruppterapi? Komplement till indiv.beh. Empiri Farmakoterapi? Inte förstahandsval RCT
74 Före: Riskmedvetenhet förberedelser Det händer inte mig Svårt att motivera människor Fatalism Tillit till samhället / myndigheter Erfarenhetens betydelse Låg effekt av informationskampanjer
75 Arbetsmiljölagstiftning AML AFS 1993:2 om hot och våld AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 7 Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.
76 Arbetsmiljölagstiftning - under krisen AFS 1999:7 7 Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd. Det är viktigt att alla i organisationen känner till vem som gör vad och vad som förväntas av var och en. Rutinerna bör även innefatta vilken överenskommelse som gjorts om [ ] specialistinsatser. [ ] bör ingå att hjälpinsatserna utlöses utan diskussioner huruvuda det är nödvändigt eller om man klarar sig själv. [ ] det är viktigt att det finns klara rutiner för hur insatserna påbörjas.
77 Arbetsmiljölagstiftning - efter krisen AFS 1999:7 7 För dem som utsatts för starkt påfrestande händelser kan det behövas en tillfällig förändring av arbetsuppgifter eller arbetstider. En rutin för omhändertagande av människor i kris bör även omfatta åtgärder föratt följa upp och uppmärksamma om psykiska symptom som är att hänföra tillhändelsen utvecklas hos den drabbade.
78 Chefens ansvar Katastrofkommissionens rapport, SOU 2005:104, Sverige och tsunamin den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden [ ] har det även under kris och katastrof.
79 Chefens trefaldiga ansvar vid kris För verksamheten arbetsleda omstrukturera prioritera För de anställda omhändertagande information samordning av insatser För sig själv hur involverad? ökade krav söka stöd
80 Utveckling av krisledning Krisansvariga/krisledning Väljs utifrån personlig lämplighet Får alltid info från ansvarig chef vid incident Koordinerar insatser Avropar extern hjälp Krisresursgrupp Tillsätts utifrån funktion (informationsansvarig, fastighetsansvarig, säkerhetsansvarig, osv.) Kallas in vid behov av krisledningen
81 Handlingsplaner Innehåll i prioritetsordning Kontaktlistor Intern krisorganisation Checklistor Pedagogisk del Checklistor Bedöm, Ta ställning till, etc. snarare än gör si eller så Utifrån roll och ansvar snarare än utifrån händelse Pedagogisk del kan användas som kurslitteratur vid utbildningar Årlig uppdatering: datering, versionsnummer Papperskopia i två exemplar eller intranät? Vem äger handlingsplanen?
82 Utbildning Olika syften och omfattning för olika grupper Krisansvariga/krisledning Chefer Sekreterare, reception, skyddsombud, m fl Syftet avgör innehåll Definitioner Kristeori Interventioner Handlingsplan Regelbundet återkommande utbildningar Introduktionsutbildning för nya chefer
83 Upphandling av krisstöd Krisstödstjänstens organisation/samordning Geografisk täckning Hantering av inkommande samtal Kompetens hos krishanterarna Metodik Kapacitet Driftsäkerhet och kvalitet Prisstruktur Uppföljning och utvärdering
84 Case: Företaget - verksamhet Tillverkningsindustri Husmoduler för annan tillverkningsindustri Höga krav på precision och renlighet Geografiskt utbredd verksamhet: Ledning, staber och processingenjörer i Stockholm. Byggnadsingenjörer, IT och inköp i Göteborg. Produktion i Estland. Försäljningskontor i Schweiz, Irland och USA. Montering på site hos kund. C:a 390 anställda och ung. 400 konsulter.
85 Case: Er uppgift Utifrån den information ni har om företaget ge ett förslag på: Hur krisorganisationen skulle kunna se ut Hur en handlingsplan skulle kunna se ut, vem som ansvarar, i vilken form den ska föreligga, etc. Hur kunskap om krisorganisation och handlingsplan ska spridas / implementeras i organisationen Vilket externt krisstöd kan behövas, vad bör beaktas/vilka krav ska ställas vid upphandling?
86 Case: Er uppgift Ha realistiska ambitioner, dvs tänk på att De flesta organisationer har många frågor som har högre prioritet än krisstöd De som är operativa i verksamheten är vanligtvis mycket måttligt intresserade av krisstöd innan något verkligen har inträffat Även om det brukar få kosta när något har inträffat, är det förebyggande krisstödsarbetet oftast behäftat med (ibland snäva) ekonomiska ramar
87 Case: Handlingsplanen 1. FÖRORD 2. KRISBEREDSKAP 3. KRISORGANISATION FÖR PSYKOSOCIALA INSATSER 3.1 Telefonnummer - Krisorganisation 3.2 Krisorganisation 4. KRISTEORI 4.1 Definition av begreppet kris 4.2 Krisens förlopp Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringsfasen 4.3 Krisens följder
88 Case: Handlingsplanen 5. KRISHANTERING 5.1 Insatser i en krissituation Insatser under chockfasen Insatser under reaktionsfasen Insatser under bearbetningsfasen Uppföljning av insatser 5.2 Information som en del av krisstödet Intern information Extern information 5.3 Tänkbara kriser, bemötande och insatser Tillbud Olyckor Katastrofer Förändringar Sjukdom Dödsfall Hot och våld Konflikter Oegentligheter, brott och brottsmisstankar Att bevakas av media 5.4 Förberedelse inför psykologisk påfrestning Det viktiga samtalet Psykologisk krisförberedelse - Prebriefing
89 Case: Handlingsplanen 6. SAMMANFATTNING 7. CHECKLISTOR 7.1 Checklista för krisansvarig 7.2 Checklista för chef för drabbad enhet 7.3 Checklista för psykologisk första hjälp 7.4 Råd i stödsituationer 7.5 Logg för krishantering 8. INSTRUKTIONER 8.1 När en medarbetare har avlidit 8.2 Nödlägesplan Bombhot Sthlm 8.3 Nödlägesplan Bombhot Göteborg 8.4 Nödlägesplan Brand Sthlm 8.5 Nödlägesplan Brand Göteborg 8.6 Nödlägesplan Våld och hot Sthlm 8.7 Nödlägesplan Hot och våld Göteborg
Modern krishantering:
Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs merUr Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.
Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa. 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens
Läs merKrisstöd och förebyggande åtgärder
Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck
Läs merKrishanteringsplan för
Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse
Läs merKrisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merKrisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda
Krisstödsrutin för social- och omsorgsförvaltningens anställda Revidering fastställd i ledningsgrupp mars 2016 Arbetsmiljö Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att
Läs merPraktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKrishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merRiktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.
1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merExempel på organisering av psykosocialt krisstöd
Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merKrisstöd - att stärka människors motståndskraft
Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merKris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande
Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att
Läs merKrisstödsrutin. för omsorgsförvaltningens anställda
Krisstödsrutin för omsorgsförvaltningens anställda Reviderad mars 2014 Krisstödsplan för omsorgsförvaltningens anställda Enligt Arbetsmiljöhandboken flik 11 - Våld och hot och flik 12 - Första hjälpen
Läs merAnvisning för skolchefens ansvar för krisstöd till anställda och studenter
Klicka här för att välja dokumenttyp Gäller från Diarienummer: Anvisning 2015-05-21 V-2015-0331 Anvisning för skolchefens ansvar för krisstöd till anställda och studenter Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Syfte...
Läs merFöreskrifter och riktlinjer för krishantering
1(7) Föreskrifter och riktlinjer för krishantering Målet för krishantering Att ge ökad kunskap och psykologiskt stärka förutsättningarna i och för arbetet. Att skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning
Läs merFRILUFTSFRÄMJANDET. Handlingsplan vid kriser
FRILUFTSFRÄMJANDET Handlingsplan vid kriser Sida 1 av 7 1 Innehållsförteckning 2 Friluftsfrämjandets krisnummer... 3 3 Friluftsfrämjandets krisledningsgrupp... 3 4 Om en kris uppstår:... 3 5 Hantera media
Läs merPolicy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum
Läs merKrisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.
Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning
Läs merDen psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merVÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merEnsamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merArbetslös en kris för många
Arbetslös en kris för många 2 Arbetslös en kris för många Innehåll Arbetslös en kris för många 3 IF Metalls klubb på SCF Betongelement AB i Strömsund gick utbildningen Det svåra samtalet när företaget
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merKrisstödsplan för Västerviks kommunkoncern
Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd
Läs merHandlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun
2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3
Läs merArbetslös en kris för många
Arbetslös en kris för många 2 Arbetslös en kris för många Foto: Peter Hamberg IF Metalls klubb på SCF Betongelement AB i Strömsund gick utbildningen Det svåra samtalet när företaget varslade anställda
Läs merInformationspuff för psykiskt stöd
Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merVälkomna. Trygghet & Säkerhet
Välkomna Trygghet & Säkerhet Dagens upplägg Bakgrund, händelser Aktuell lagstiftning LSO Första hjälpen och krisstöd Våld och hot i arbetsmiljö Scenarion Summering och utvärdering Mycket diskussioner!
Läs merKrisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan
Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05 En krissituation kan uppstå i många olika sammanhang och ha mycket olika karaktär och omfattning. Denna krisplan skall ses som ett stöd
Läs mer2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser
Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merSpånga Basket Krisplan
Spånga Basket Krisplan Version 1.0 Beslutad av styrelsen för Spånga Basket 2013-08-21 Innehållsförteckning Krisplan... 3 Inledning... 3 Rutiner vid katastrofer... 3 Vid olycksfall i Spångahallen eller
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3
Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag
Läs merVet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?
Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla
Läs merKrishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation
Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet
Läs merÖvergripande beredskapsplan för krisstöd i Åstorps kommun
Övergripande beredskapsplan för krisstöd i Åstorps kommun Revidering 2012-05-02 Kommunstyrelsen, 65 Åstorps kommun Dnr 2012/01 Ansvarig enhet: Personalenheten ASTORPS KOMMUN l Övergripande beredskapsplan
Läs merMaterialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &
Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur & Kultur). Boken köps in som handbok av kommuner och landsting
Läs merVad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
Läs merFörsta hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information
Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merMaterialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av
Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att
Läs merOm det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser
Om det händer Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser 1 Människor reagerar olika i en våldssituation En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra
Läs merRutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun
Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Akut våldshändelse, hot om våld eller olycksfall 4 Uppgifter om anhörigs arbetsplats och telefonnummer
Läs merAckrediterad som fördjupningskurs inom områdena: Arbets- och organisationspsykologi och Pedagogisk psykologi
Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer (ackrediteringsbeslut RA4120). Ackrediterad som fördjupningskurs inom områdena:
Läs merRiktlinjer för första hjälpen och krishantering
2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares
Läs merVåld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning
Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen
Läs merGoda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan
1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merSYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY
SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merKriskommunikationsplan Bräcke kommun
Kriskommunikationsplan Bräcke kommun 1 Rev 2010-04-20 Rev 2010-06-07 Rev 2012-08-29 Bilaga 8 till Ledningsplan 22/2008 Kriskommunikationsplan - kommunikation i händelse av kris 1. Inledning och syfte Kriskommunikation
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt
Läs merBEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER
BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merHandlingsplan/ Krishantering
Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merHandlingsplan. Reviderad
Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merVid akuta incidenter sekundär intervention
Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det
Läs merInnehåll. 1 Stressbegreppet... 9
Innehåll 1 Stressbegreppet... 9 Flera olika former 9 Traumatisk stress 11 Posttraumatisk stress, PTS och PTSD 11 Katabol stress 12 Sju typer av stress 13 2 Den mänskliga stressens natur... 14 Psykosomatiska
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merKontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala Kris- och kontinuitetshantering Fastställd av: Universitetsdirektören 2014-10-30 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering
Läs merMålsättning. Fastställd
Krisstödspolicy Fastställd 2007-10-04 Arbete inom räddningstjänsten innebär att i det dagliga arbetet möta människor som utsatts för svåra händelser och olyckor. Det finns därmed en risk för psykiska stressreaktioner
Läs merMålet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.
Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen
Läs merKrisplan för Vårby Gårds Scoutkår Antagen: och godkänd av Kårstyrelsen Reviderad: aldrig och godkänd av
Inledning Vad är en kris? En kris är en oväntad händelse som riskerar skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke. Kriser av olika slag kräver olika typer av åtgärder. I vissa fall omedelbart
Läs merDet är sannolikt att något osannolikt kommer att inträffa - Aristoteles (300 före Kr)
Krishantering Arbetsgivaren har ansvar att ha väl fungerande rutiner för att hantera en katastrof- eller krissituation. en är därför i första hand chefer och ledare på företag och i organisationer. Syfte/Mål
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merKRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR
KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.
Läs merTrauma och psykisk sjukdom
Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merKrisplan, Institutionen för Lärandet
BLANKETT Krisplan, Lärande Fastställd av Diarienummer Fastställt datum Arnold Pears, Prefekt 2019-03 Skapad av Gällande från Caroline Ahlstedt, Admin verksamhetsansvarig 2019-03-15 Dokumentansvarig Version
Läs merHandlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014
Handlingsplan vid olycka/kris Stiernhööksgymnasiet Vt 2014 Upprättad 2013-10-24 Handlingsplan vid olycka/kris Reviderad 2014-03-12 Fel! Bokmärket är inte definierat. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik Fel!
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET
ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter
Läs merGe exempel på kriser!
Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller
Läs mer