Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual

Transkript

1 Spännande Roligt Intressant! Projektarbete manual

2 ÄMNESVAL - PROGRAMINRIKTNING I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet. Vi tolkar detta rakt upp och ned. Elevens programval skall vara tydligt i det projektarbete som elevengör. Det är sedan en tolkningsfråga i varje enskilt fall var gränserna går. Handledarens uppgift blir här att lotsa arbetet mot programmålen i arbetets inledande skede. Vi anser även att projektarbetet skall fördjupa delar som är centrala för den utbildning eleven valt. Det innebär att våra elever på riksidrottsgymnasiet bör stimuleras att välja projektarbete inom bandy eller bowling. Elev på våra musik- och tyskgymnasium kan mycket väl göra ett projektarbete med denna inriktning. Men det innebär inte att alla moment behöver vara programinriktade. Således kan det i flera program vara redovisningsformen som är programinriktad. I andra fall kan innehållet vara programinriktat medan redovisningsformen kan vara t. ex. medieinriktad (multimedia, film, foto m.m.) Även här får handledaren en viktig roll liksom samarbetet över programgränserna. Elever från olika program kan dessutom samarbeta och göra de delar som är relevanta inom respektive program. PROCESS OCH/ELLER PRODUKT Efter genomgång av Projektarbetets mål på sidan 6 i häftet om Projektarbete och utvärdering av de uppsatta målen har vi funnit att skolverket främst vill framhålla processen i projektarbetet. De moment som i första hand hänför sig till processen är att: - Skriva ett kontrakt med handledaren - Upprätta projektplan och revidera denna - Föra loggbok och fortlöpande redovisa processen för handledaren - Diskutera arbetets utveckling med handledaren Övriga mål finner vi giltiga både för processen och slutprodukten. Ett av målen är att eleven skall åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet. Det finns en motsättning mellan en självständig lösning och en skickligt utförd slutprodukt om man med detta menar att produkten skall vara gångbar på marknaden utanför skolan. Vi måste hela tiden tänka på att det är gymnasieelever som arbetar med ett projekt för att lära sig. Att eleven tänker självständigt under arbetets gång ser vi som nödvändigt för inlärningen. En slutprodukt som enbart innehåller lärarens tänkande har inte något större värde för eleven. För att läraren skall kunna bedöma självständigheten i ett arbete krävs ofta att han varit delaktig i processen. Ett självständigt och kreativt tänkande förutsätter också att eleven har rätt att göra fel. För betyget Mycket väl godkänd krävs att eleven skall visa skicklighet i utförandet av slutprodukten. Vi vill tolka detta som att man visar skicklighet i arbetet med att utföra slutprodukten inte nödvändigtvis att slutprodukten blir bra. Med ovanstående argument finner vi att man bör betona processen i projektarbetet och att man utarbetar kriterier för vad som är en bra projektarbetesprocess. Detta bör lämpligen göras inom varje program. Sedan är det ju en annan sak att en bra process vanligen resulterar i en bra slutprodukt

3 HANDLEDNING Det skall finnas en ansvarig handledare för varje projektgrupp eller enskild elev som gör projektarbete. En lärare skall alltid vara huvudansvarig för bedömning och betygssättning, även om den som handleder projektarbetet inte behöver vara lärare. I vissa projektarbeten kan externa handledare utgöra en viktig resurs. Möte med handledaren bör ske kontinuerligt. Några träffar skall vara obligatoriska, vilket framgår av mallen för loggboken. En timmes handledartid i veckan bör vara schemalagd. Eftersom mycket vikt läggs vid processarbetet är det nödvändigt att handledaren kan följa detta via såväl muntliga redogörelser som skriftlig loggbok. Handledaren skall i huvudsak fungera som ett stöd för eleven/eleverna, och det är viktigt att initiativ till projektets utförande tas av eleverna, d v s handledaren skall inte vara den drivande kraften. Det bör tydliggöras vilket ansvar handledare respektive elev har. MALL FÖR LOGGBOK Loggboken förs enskilt av varje elev. Det skall framgå vad som hänt med projektarbetet sedan man skrev senast. Inte enbart själva projektarbetet skall beskrivas utan även hur arbetet i gruppen fungerar. Som bilaga finns ett exempel på hur man skriver loggbok. Lämpligt är att skriva varje vecka, även om inget har hänt sedan sist. Nedan följer några utgångspunkter för loggboken. - Hur har du kommit fram till ditt ämnesval? - Hur är ämnet knutet till ditt program? - Är projektet genomförbart? Gällande tillvägagångssätt, tid, problemformulering, material, eventuella medarbetare? - Kan du se några problem? Hur skall du i så fall lösa dem? - Hur planerar du att lägga upp ditt fortsatta arbete? - Hur har du tänkt att presentera ditt projekt? - Vilket arbetsmoment har du genomfört? - Hur har du gått tillväga? - Har ändringar gjorts i din planering? Hur och varför? - Hur mycket tid har du lagt ner på detta arbetsmoment? - Vilket resultat har du uppnått? Vad har varit positivt och vad har varit negativt? - Om du arbetar i grupp, hur fungerar det? Vilken är din roll i gruppen? - Har det uppståttkonflikter? Hur har ni i så fall löst dessa? - Vad har du lärt dig på arbetsmomentet? - Vad planerar du härnäst? - Har projektplanen följts? Om inte, vad har ändrats? Hur? Varför? - Blev projektet som du väntade dig? Varför/varför inte? - Hur föreställer du dig din presentation? - Hur, i detalj, skall du genomföra din presentation? - Vad har du lärt dig? - Vad har varit positivt/negativt med projektarbetet? - Hur har kontakten med handledaren varit? Vad var bra? Vad kunde gjorts annorlunda? - Om du arbetade i grupp; hur fungerade gruppen i stort? Hur var din roll i gruppen? Hur fungerade de andra gruppmedlemmarna? Vad kan du dra för lärdom inför framtida grupparbeten? - Blev den slutliga produkten/presentationen som du tänkt dig? Varför/varför inte?

4 RAPPORT OCH SLUTDOKUMENT Inom avdelningen rapport och slutdokument bör det finnas två stora mallar för vad en rapport eller ett slutdokument skall innehålla. Vi börjar med att redogöra för den första, som kan användas av de elever som vill göra en lite mer traditionell uppsats. Uppsatsen Innehåller allt som en universitetsuppsats gör. - Sammandrag, först eller sist. - Inledning. - Syfte + Frågeställning. - Metod. - Bakgrund. - Avhandling. - Analys. - Källförteckning. - Ev. bilagor. Vad varje del i detta bör innehålla diskuterar du med handledaren. Projektet Den skriftliga delen bör innehålla: - Sammandrag. - Inledning. - Syfte, frågeställning och analys - Metod. De ovanstående delarna ingår i idéskissen av projektet. Övriga delar i slutdokumentet är: - Projektbeskrivning, muntlig del som beskriver projektets utförande och användningsområde. - Analys, muntlig och en mindre skriftlig del för att det skall finnas kvar till efterföljande årskurser. Den muntliga delen görs vid presentationsdagen. - Källförteckning. Det är viktigt att poängtera att alternativa redovisnings metoder mycket väl får förekomma, exempelvis i multimedie form eller teateruppspel. Elevens fria val är viktigt för motivationen, och egna initiativ bör bejakas. BEDÖMNING Bedömningen av ett projektarbete utgår från hur väl eleven har arbetat med sitt projekt eller hur eleven har arbetat med sin del i ett projektarbete som omfattar flera elever. Det är hela processen som skall bedömas och inte enbart produktens kvalitet. Här skall kursmålen beaktas, nämligen att eleven skall: - kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap - kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna - kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen - kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren - kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet - kunna göra en skriftlig redovisning (inte nödvändigtvis pappersbunden) av projektet som beskriver arbetets gång från idé till färdig slutprodukt - kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat.

5 BETYGSKRITERIER Godkänd Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen (inte nödvändigtvis pappersbundet) arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet. Väl Godkänd Eleven visar under handledning självständighet i valet av kunskapsområdet och formulering av uppgift eller problem som projektet skall lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar ett tydligt ansvar för hela projektarbetet. Mycket Väl Godkänd Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi dels i formulering av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten. Eleven har tagit ett stort ansvar för hela projektarbetet, från idé till färdig produkt. PROJEKTARBETESDAG I början på maj infaller projektarbets dag. Alla projektarbeten redovisas samtidigt. Under förmiddagen arbetar eleverna i åk 3 med att iordningställa redovisningen. Den pågår sedan under eftermiddagen och eventuellt även på kvällen. För alla elever och lärare på Brinellgymnasiet är deltagandet under skoltid obligatoriskt. Särskild inbjudan görs till eleverna i årskurs 9 (eventuellt även åk 8). Inbjudan utgår även till näringslivet, BU-nämnden och ledamöterna i KF. I särskild annons i SmT inbjuds även allmänheten. Utrustning och salar bokas via intranetet (Information kommer när man kan börja boka). Det är viktigt att handledaren följer upp att denna bokning sker. Efter projektarbetenas presentation städas skolan och all material återställs. Utifrån kriterierna produkt, process, presentation bedömer ledningsgruppen på skolan vilka elever som skall ha stipendier ur Göte Öhrskogs stiftelse för väl genomförda projektarbeten. RESURSER Ekonomiska resurser Varje rektor disponerar 100 kronor per elev i årskurs 3. Dessa pengar är till för att finansiera resor och material. Tag kontakt med din rektor innan du bokar biljett eller köper material. Spara alltid kvittot. Utan kvitto kan inte rektor betala ut några pengar. Det finns ett specialutrustat rum för projektarbetet (vid blå trp. vån1). Här finns datorer med program för layout, bildredigering mm. I receptionen kan man låna IP-telefon, digitalkamera, videokamera. Medborgarskolan Vid 3 eller fler elever som är i samma projekt finns det även möjlighet att få handledning och ytterligare resurser från Medborgarskolan. Kontakta Ann-Katrin Lennartsson på telefon eller

6 SAMMANFATTNING Ämnesvalet eller redovisningsformen eller både och skall vara knutet till elevens programmål. Både process och slutprodukt bedöms. Elevens ansvar för projektarbetet är ett viktigt bedömningsunderlag. För handledning skall finnas fasta schemalagda tidpunkter. En bra och kontinuerlig handledarkontakt är grunden för ett bra projektarbete. Eleven för under hela tiden en loggbok som är ett viktigt underlag i samtalet med handledare och sedemera för bedömningen av projektarbetet. Elevens slutrapport skall vara skriftlig. Men formen behöver inte vara pappersbunden. Digitala medier kan användas och ibland rekomenderas. För att projektarbetet skall fungera bra krävs ett väl fungerande bibliotek med goda sökmöjligheter och kunnig personal. Moderna presentationsmedier bör finnas tillgängliga för de elever som vill använda dem. Eleverna presenterar sina projektarbeten på Projektarbets dag för övriga på skolan samt för allmänhet, politiker, näringsliv och eleverna på högstadiet. De bästa projektarbetena erhåller stipendier. LITTERATUR OCH TIPS Projektarbete i skolan, Siw Skrövset och Torbjörn Lund, Studentlitteraur Projektarbete 100p, Andersson m.fl. (finns hos rektor) Processen i projektarbetet, Andersson (finns hos rektor) Sammanhang och samspel, Skolverket (finns hos rektor) Projektarbete, kursplan, betygskriterier och kommentarer (Gy 2000:20), Fritzes Diverse material från skolverket Medborgarskolan i Nässjö (Annkatrin Lennartsson, tel , , annkatrin.lennartsson@medborgarskolan.se) Projektarbetet nu. Myndigheten för skolutveckling. Multimediabyrån (skolverket) Så här kan t ex en loggbok se ut - Loggbok Sonny Eriksson SpA0306. Ämne: Orsaker till Sovjetunionens sönderfall Projektarbete tillsammans med Konstantin Opel och Alexej Lada Handledare: Kalle Hygglig - V34 Introduktionsdag den 18/8. Diskuterade upplägget med Konstantin och Alexej. Kalle (vår handledare) tyckte det verkade intressant. Han trodde han kunde hjälpa oss med någon han kände på utrikespolitiska institutet i Stockholm. Vi skall träffa Kalle sista måndagen i varje månad under hösten för att stämma av. Innan mötet skall vi mejla våra loggböcker till honom. Vi skall träffa honom 27 september då vår idé bör vara strukturerad samt för att skriva ett handledningskontrakt. Vi beslöt att söka efter litteratur i biblioteket och på nätet. Hann göra lite sökning under dagen och fann en artikel i tidskriften Ordfront. Skall träffa Konstantin och Alexej varje vecka på håltimmen torsdag morgon. Vi måste kolla upp eventuella externa källor snarast. - V35 träffade Konstantin och Alexej på torsdagen. De hade inte gjort mycket medan jag läst artikeln ovan. Jag blev lite sur på dem men de lovade att kolla upp mtrl till nästa torsdag. Såg dessutom att det skulle visas en film om kalla kriget i vetenskapens värld i TV2 nu på måndag. Skall spela in det avsnittet. - V36 Inget blev gjort pga nationellt prov i svenska på onsdagen. Både Konstantin och Alexej var sjuka på torsdagen. Kändes lite snopet eftersom jag ville snacka med dom om en del grejor som kom upp i TV-filmen.