Bulletinen. REVs stora kongress med stämma 1-2 okt Grönområden. Ordning & Reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna

Transkript

1 Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr REVs stora kongress med stämma 1-2 okt 2011 Ordning & Reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna Grönområden Vem bestämmer över dessa? Ta chansen att lära dig mer inom förvaltning, juridik och vägteknik! 1 Bulletinen Nr

2 När får vi ordning och reda? Vilken rivstart för våren! Sommartemperaturer i stora delar av landet redan vid påsk. Det kändes som en liten kompensation efter vintern som blev den andra i följd med mycket snö och låga temperaturer. Trafikverkets snabba omprioritering noteras med tacksamhet. Stödet som erhölls blev naturligtvis ibland en droppe i havet jämfört med vad det kostat, men vi konstaterar flexibiliteten, nytänkandet, verklighetsanknytningen. Dessutom upplever ju så många av oss att det nuvarande regelverket innehåller så många orättvisor så det kunde väl inte bli bättre utifrån de förutsättningar som finns! Gesten uppskattas! Men nu pågår sedan några år en översyn av regelverket, vi får väl se var det landar. Vi försöker i detta nummer från REVs horisont ge en lägesrapport som vi upplever det. Den fråga som vi prioriterat när det gäller orimligheter i nu gällande förordning är samhällets engagemang när det gäller omfattande reparationer av broar eller andra tekniskt komplicerade anläggningar. Redan den nuvarande medfinansieringsnivån om 60 eller 70 procent gör staten Trafikverket till huvudfinansiär vilket bör innebära, även om väghållaren naturligtvis är byggherre och beställare, att staten bör stå ansvarig för upphandlingsunderlag, kontroll och byggledning etc. Kan vi sedan få en skälighetsprincip som garanterar en högsta kostnadsnivå för den enskilde så finns det goda förutsättningar för ett genomförande av den broplan som Catrine Carlson talar om i sin intervju. En annan viktig fråga är det fortsatta användandet av Landsbygdsprogrammets medel. Det är nu halvtid programmet spänner över sju år och vi måste här påverka beslutsfattarna så att den styvmoderliga behandling som vägfrågorna fått i vissa län upphör. Det handlar om totalt fem miljarder varje år, Eu- och svenska pengar, som skall användas för utveckling av landsbygden, i vårt fall för modernisering av våra gamla lantmäteriförrättningar. Medlen fördelas av Jordbruksverket på Landsbygdsdepartementets uppdrag till länsstyrelserna. Vissa län anser att infrastruktur inte är viktigt för landsbygden och fördelar inget stöd. REV anser att dessa medel istället ska fördelas direkt från Jordbruksverket i ett nationellt program. På tal om lantmäteriförrättningar så har vår lantmätare Nils Blohm lyckats övertyga Lantmäteriet om att en översyn behövs av rutinerna, syftande till ett större engagemang från föreningarnas styrelser, färre timmar för lantmätaren och därmed en lägre kostnad för föreningens medlemmar! Läs mer i hans artikel! Ha nu en skön sommar, men glöm inte boka in den 1-2 oktober för vår stämma i Örebro! REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan STOCKHOLM Telefon: Fax: E-post: kansliet@revriks.se Postgiro: Bankgiro: REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Produktion: Elanders Sverige AB Form och original: Ola Johansson/Elanders Sverige AB Annonser: Kansliet REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar Torsdagar Lunchstängt På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef , Leif Kronkvist, vägingenjör , Solweig Hultén, administratör Nils Blohm, lantmätare Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O län Bengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z län Sture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB län Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X län Margareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB län Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB län Christer Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S län Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör Uno Jakobsson, advokat Jan Johansson, företagare Lotta Thisell, företagare Revisorer: Åke T Carlestam Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Berndt Wiklander Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: Bengt Allfors Foto där inget annat anges: Kansliets personal Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Sven Ivarsson REVs ordförande Kansliets sommartider Under veckorna håller kansliet telefonväxeln öppen mellan Vecka 27 har kansliet semesterstängt. 2 Bulletinen Nr

3 Innehåll VÄGHÅLLNING Vinterns upphandling 25 Överlastavgift på enskild väg 28 Hög tid för röjning och slåtter ORDNING & REDA 4 Landsbygdsprogrammet 6 Intervju med Catrin Carlsson, Trafikverket 7 Översyn av väghållaransvar 14 Regelverksöversynen 15 REVs förbundsstämma REVs förbundsstämma 1-2 oktober 2011 LANTMÄTERI 12 Grönområden Vem bestämmer över dessa? 21 Omprövningsförättning Kan föreningen delta i arbetet? Väg till kopplingsstationer och teknikbodar REV-NYTT 8 REV och SVEVIA Vägdag i Norrköping ÖVRIGA ARTIKLAR 10 Kommunalt bidrag till enskild väghållning 11 Fastighetsdomstolarna upphör 22 Så fungerar det i Forsa Bruks VS 24 Personuppgifter i samfällighetsföreningen 26 Visar GPS:n fel väg? 28

4 TEMA Ordning & reda Landsbygdsprogrammet Foto: Eskil Erlandsson pressekreterare Många olika länsstyrelser har vi 35 miljarder, pengar från EU och svenska staten, skall under en sjuårsperiodanvändas för en positiv utveckling av landsbygden. Regelverket medger att pengar används exempelvis till lokala s.k. LEADER-projekt och till bättre organisation av landsbygdens infrastruktur. Budgetering och prioritering sker genom länsstyrelsernas försorg efter ramtilldelning från Jordbruksverket. Med den lagstiftning och det upplägg Sverige har för finansiering och skötsel av det lågtrafikerade vägnätet innebär detta att medel kan anvisas till omprövningsförrättningar av gamla lantmäteribeslut. Vi har i dag ett stort antal föreningar med regelverk som är år gamla. Med tanke på den omstrukturering som skett på landsbygden under den tiden så är det självklart att andelstal behöver fördelas om med mera. Andelen mjölkproducerande bönder har till exempel reducerats kraftigt och andra näringar har startat på många fastigheter. Som tidigare redovisats har vi under några år upplevt att den möjlighet som länsstyrelserna har att stödja nödvändiga omprövningsförrättningar har skötts mycket olika. I vissa län har alla som sökt fått 50 % av kostnaden i andra län ingenting. Ingen ordning och reda! Många är överens REV har vid flera tillfällen tagit upp, vad vi vill kalla för missförhållanden, med olika beslutsfattare och alla tycker att detta är märkligt, men det är ju ett annat utskott, eller det är ju ett annat departement, eller någon annan anledning men man tycker att det här borde REV driva vidare. Så vi beställde tid hos vår nye Landsbygdsminister, tidigare Jordbruksminister, Eskil Erlandsson. Det gick fort, efter ett par veckor satt vi hos statsrådet och ett antal av hans medhjälpare. Ett öppet och förtroendefullt samtal utvecklade sig och en hel del frågor klarades ut som kanske inte varit så glasklara för departementets personal. Dessutom visade det sig att ett arbete pågår inom regeringen för att utvärdera tiden hittills för Landsbygdsprogrammet. 4 Bulletinen Nr

5 Ordning & Reda TEMA Workshop, det har REV aldrig sysslat med En känsla som spred sig bland oss som deltagit hos ministern var att vi måste sätta oss med alla som är berörda. Här är så många parter och det där med reglerna för den enskilda väghållningen är nog inte så självklara för dom som inte är involverade dagligdags. Det visade sig att intresset var stort och utifrån att det nu också diskuteras som en ändring i Trafikverkets statsbidragsregler att man i normalfallet skall kräva av bidragsmottagande väghållare att man har en uppdaterad legal organisation var intresset från Trafikverket givet. Lantmäteriet var självklar deltagare som innehavare av alla fakta. Även Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Halland förklarade sig beredda att delta, liksom berörda departement naturligtvis, Näring och Landsbygd. Så det blev en god uppslutning kring vår första Workshop och även nu var det en god och positiv stämning kring bordet på Riddargatan. Från REVs sida försökte vi hävda att den här typen av verksamheter svårligen växer upp vid brevlådorna från gräsrotsnivån, detta är ett samhällsintresse. Samhället lägger med stöd av lagen ut ansvaret för en betydande del av infrastrukturen på ett antal fastighetsägare. Vägar som oftast är väsentliga för betydligt fler än de som råkar vara ägare av fastigheter. Något egentligt stöd för hur uppdraget skall förvaltas ges inte från samhällets sida. Tvärtom får man betala för att få det regelverk som samhället ålägger lekmannastyrelsen (ofta) att följa. Fortsättning följer REV kommer nu att skriva till regeringen och föreslå att dessa frågor hädanefter hanteras som nationella projekt med en plan som budgeteras och prioriteras av Jordbruksverket. Det är inte rimligt att de enskilda väghållarna skall belönas genom sitt i andra sammanhang lovprisade arbete med en så godtycklig och oinitierad hantering som den man utsätts för av vissa länsstyrelser. Vi kommer naturligtvis att framgent rapportera om hur det går. Håll era riksdagsledamöter varma med den här frågan! Text: Sven Ivarsson Foto: Arla Bulletinen Nr

6 TEMA Ordning & reda Intervju med Catrine Carlsson, Trafikverket Välkommen som ny chef för Enskilda Vägar i Trafikverket! Vem är du? Var bor du? Fritidsintressen? Vad gör du på semestern? Jag arbetar som avdelningschef i Trafikverket med ansvar för myndighetsutövning, kundtjänst och nu senaste tillskottet enskild väghållning. Jag har ett förflutet i tidigare Vägverket sedan 14 år. Jag bor naturskönt ute på landet några km norr om vintersportorten Hestra, givetvis längs en välskött enskild väg. Jag kopplar av i naturen och ägnar mig gärna åt jakt, gärna tillsammans med min ögonsten Jack! Han är en liten kortdrivare med pigga bruna ögon och korta snabba ben! Som hög chef i ett statligt verk så vet du väl inte så mycket om enskilda vägar? Tidigare erfarenheter i allmänhet och enskilda vägar i synnerhet? Eftersom jag under många år arbetat i en region, har jag på ett påtagligt sätt kommit i kontakt med enskild väghållning i min roll som planeringschef. Givetvis är mycket nytt men roligt. Jag tycker om att påverka och här får jag möjlighet att utveckla bidragssystem, rättvis fördelning i nära samarbete med REV. Det blev en rivstart med den här vintern? Ja vi har sett att det börjar bli ansträngt i plånboken hos många väghållare, därför prioriterade vi om nästan 100 miljoner till vinterdrift. Har du hittat några områden som det är angeläget att ta itu med? Att vi får ordning och reda på brister och ansvar för broar, ett område där vi behöver få stenkoll på tillståndet och börja förbereda en prioriterad projekteringsreserv. Ansvarsfördelningen mellan statligt, kommunalt och enskilt vägnät bör redas ut så att vi får en effektiv och rationell väghållning. Att vi ska kunna bli överens mellan parterna är nästa utmaning. Därför driver Trafikverket en utredning tillsammans med REV och Sveriges kommuner och landsting där vi föreslår nya gränser och roller gemensamt. Resultatet ska bli den där effektiva och rationella väghållningen vi alla vill ha. Jag tycker om att påverka och här får jag möjlighet att utveckla bidragssystem, rättvis fördelning i nära samarbete med REV. Kan du beskriva lite närmare vad du tycker bör studeras och vad du tycker är väsentligt att om möjligt förbättra? Det är särskilt viktigt att ta fram en prioriterad plan där kostnaderna för reinvesteringar och underhåll för brobeståndet är beskrivna och där åtgärder är prioriterade, en s.k. broplan. Vi ska verka för att dagens förordning justeras, bland annat för att ge oss möjligheter att öka den statliga medfinansieringen upp till 90 % när det gäller särskilda underhållsåtgärder, exempelvis kostsamma broar. Vad är viktigt för att säkerställa en framtida, god enskild väghållning? Att vi kan ge adekvat råd och stöd så att de enskilda väghållarna kan använda sitt bidrag på bästa sätt och få ut så mycket nytta för pengarna som det bara går. Många väghållare börjar ifrågasätta den enskilda väghållningen. Den är otidsenlig, samhället lägger ett stort ansvar på fastighetsägaren, äger du jord så har du väghållarkompetens, kommunerna borde ta ett större ansvar Samtidigt som många anser att det är kostnadseffektivt, ger medinflytande, tar lokala hänsyn, etc. Vad tycker du? Min uppfattning är att nuvarande modell är kostnadseffektiv för samhället och ger inflytande lokalt. När det gäller kommunernas ansvar är det spretigt, det är angeläget verka för en mer enhetlig kommunal hantering av enskild väghållning. Trafikverket jobbar med ett minst sagt ordentligt sparbeting, % har nämnts. Våra medlemmar har ju redan upplevt en sänkning av servicenivån. Vi har i och för sig upplevts som Trafikverkets nöjdaste kunder så det finns ett litet kapital att ta av. Är det vad ni är ute efter? Kommer även vårt stöd resursmässigt att minska? All verksamhet tjänar på att vi arbetar så effektivt som möjligt, jag tycker att vi ligger ganska rätt idag när det gäller råd och stöd ut till de enskilda väghållarna. Text: Sven Ivarsson 6 Bulletinen Nr

7 Översyn väghållaransvar vad händer? Ordning & Reda TEMA Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av vårt längsta vägnät? Det är en fråga som REV försökt lyfta under lång tid, med påpekande av ett flertal frågor som behöver belysas för att reda ut hur man i framtiden får den kostnadseffektiva, behovsstyrda väghållning som vi alla vill ha från samhällets makthavare till den enskilde medborgaren som vill kunna bo var han eller hon vill - på samma villkor som andra. Ett rimligt antagande bör vara att man börjar med att klara ut vem ska sköta vad? bland de aktörer vi har. I dag sköter staten genom Trafikverket de allmänna vägarna, kommunerna sköter gator inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap, men ibland också inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap och ibland även enskilda vägar inom samfällighetsföreningar utanför detaljplan. Många kommuner lämnar bidrag till enskilda väghållare, genom ersättning i kronor per meter eller i procent ovanpå statsbidraget eller genom fysisk väghållning, till exempel snöplogning. Övrigt sköts av enskilda väghållare. Något regelverk eller någon skyldighet för kommunerna att stödja den enskilda väghållningen finns inte, till skillnad mot det statliga stödet som regleras i en förordning. För vår del är det naturligtvis väsentligt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet! Det kommunala engagemanget vill vi ha kvar, gärna att det utökas till de kommuner som i dag inte bidrar alls. Dessutom ser vi en trend i att flera kommuner, i tider som upplevs som finansiellt ansträngande, ser över vad som är tvunget och vad som är frivilligt, och sedan drar in på det som inte är tvingande. Dåvarande Vägverket beslutade för ett par år sedan att inleda en översyn av rådande förhållanden, för att till att börja med försöka klarlägga hur det egentligen fungerar. I översynen involverades Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt REV. Som ett första steg beslöt Trafikverket att genomföra en pilotstudie i tre kommuner, Växjö, Värnamo och Mullsjö. Pilotstudien är inte färdig, men det verkar redan som att våra farhågor om bristen på ordning och reda är på väg att besannas. Låt oss först konstatera att samtliga tre kommuner visar ett stort positivt intresse och engagemang för de enskilda vägarna i sina respektive kommuner, om än på olika sätt. Men det var väl därför studien skulle göras! Ingen av kommunerna har en uttalad väghållningsstrategi vilket enligt REVs uppfattning är något av ett måste för att få en långsiktigt hållbar lösning avseende väghållningen inom kommunen. Från Trafikverket har lyfts nyttan och nödvändigheten av ett uppdaterat kommunalt väghållningsområde. I pilotprojektet konstateras också vikten av att övergripande riktlinjer tas fram för när bidrag skall utgå till olika typer av vägar. Samma regler bör gälla för en väg i dess helhet samma stöd till hela vägen. Det är också självklart viktigt att kostnad följer verksamhet. Ett problem föreligger här, som vi konstaterade redan i den enkät REV gjorde 2008, väghållningskostnaderna varierar på ett oförklarligt sätt över landet. Självklart blir omsättningen mindre i en förening där en stor andel av förekommande arbeten utförs oavlönat av föreningens medlemmar, men det kan inte vara hela sanningen, varför skulle föreningarna i Småland ha medlemmar som är mer benägna att arbeta ideellt än i Jämtland? Att som representanter för tidigare Vägverket konstaterade: Dom gör dåliga upphandlingar, stämmer inte heller. Vad styrker att man gör sämre upphandlingar i Mälardalen än i Västernorrland? Projektet har nu beslutat att göra en särskild studie avseende varför drift- och underhållskostnader för de enskilda vägarna varierar så kraftigt över landet. Många frågor återstår. Viktiga frågor, eftersom detta är så grundläggande. Målet måste vara att den som är bäst lämpad sköter vägen. En aforism som REV hävdat under alla år när frågan om gränsdragning kommit upp. Med detta menar vi att det är flera faktorer som spelar in. Det går inte att bara se till trafiksiffror, man kan inte bara räkna permanentboende, det är inte av stor vikt om det ligger en kyrka eller järnvägsstation utmed vägen. Det måste tas fram en helhetsbild för den bygd eller den bebyggelse som vägen betjänar, vilken bärkraft har berörda fastigheter, vilka samordningar kan göras Det är en grannlaga uppgift som Trafikverket tagit sig an, men förhoppningen är att allt arbete som läggs ner ska resultera i en bättre ordning och reda för den enskilda väghållningen! Text: Sven Ivarsson Bulletinen Nr

8 REV och SVEVIA anordnade en Vägdag i Norrköping REV tillsammans med SVEVIA bjöd in våra medlemmar till en informationsdag i april. Vi var närmare 40 personer från vägföreningar runt om i Östergötland som mötte upp på SVEVIAS kontor på Tenngatan i Norrköping. Hans Westerberg från SVEVIA och hans kollegor berättade inför deltagarna om de två vägar som genom SVEVIAS försorg rustats och uppgraderats till en god vägstandard. REV passade naturligtvis på att prata om de informationshäften som vi har på vår hemsida. Tips och råd om bland annat förvaltningsfrågor, farthinder, underhållsplan, ledningsärenden, parkeringsproblem samt ridning och travträning Informationsträff på SVEVIAS kontor. Leif Kronkvist berättar bl a om de informationshäften som finns på REVs hemsida. Skenäs-Färgestadens VS visar sin reparerade väg förstärkt och byte/rensning av trummor etc. Stenen som sattes upp utav straffångarna BUSSRESA PÅ VIKBOLANDET Efter besöket på kontoret gav vi oss av i buss ut till det första objektet beläget ute på vikbolandet. Föreningen heter Skenäs Färgestad. Vägen byggdes faktiskt av straffångar från en närbelägen fångvårdsanstalt år 1949 och nu var det dags att göra lite större åtgärder i form av förstärkning, byte/ rensning av trummor. Efter en god lunch på Mauritzbergs slott som för övrigt är mycket vackert belägen på en höjd med vidunderlig utsikt över Bråviken bar det av till nästa objekt. Föreningen heter Gulltorp- Hemmingstorp och var tidigare en ganska underhållsmässigt besvärlig grusväg. Vägen åtgärdades under 2010 med sprängning, breddning, förstärkning, byte/rensning trummor, dikning, röjning samt sist men inte minst en ny beläggning/förstärkning typ IMT40. På varje objekt informerade SVEVIA och föreningens 8 Bulletinen Nr

9 Anders Sjöberg ordförande i Skena-Färjestadens VS medlem i REV. Berättar om hur arbetet gått till och att det är mycket nöjda med den hjälp de fått utav SVEVIA. Nils-Erik Andersson, ordförande, sekreterare och kassör i Kilinge-Rödja VF medlem i REV: Intressant att få råd och tips om väghållningen. Viktigt för alla i närområdet att hålla en bra standard. Målsättningen är att självklart hålla en god väghållning Tetta Wedendal, sekreterare i Tomtaholms VS medlemmar i REV. Att få information om vägbygge känns jättebra och vad det kostar att upprusta vägen. Vi vill höja standarden på vår väg och diskuterar kring en ev beläggning Magnus Jonsson ordförande och Birger Ramerud kassör i Gulltorp-Hemmingstorps VS berättar om hur deras arbete gått till och den hjälp de fått utav SVEVIA. Vägen åtgärdades 2010 med sprängning, breddning, förstärkning, byte/rensning av trummor, dikning, röjning samt ny beläggning IMT40. representant dels vad som var gjort och hur föreningen löst ekonomin för objekten. Utan ett stort ekonomiskt tillskott från Trafikverket och ett mindre från kommunen hade förmodligen inte upprustningarna blivit av sammanfattade väghållarnas representanter. Flera av deltagarna uttryckte sin uppskattning över arrangemanget och den information som gavs. Säkert gav det tips hur just deras väg kan komma att åtgärdas i framtiden. UPPRÄTTA EN PLAN REV vill varmt rekommendera er som väghållare att upprättar en underhålls och förnyelseplan. Gör ni detta är det en god hjälp för er kommande planering, dels ekonomiskt och även när de olika åtgärderna är lämpliga att utföra. Finns inte kunskapen inom styrelsen så kan ni naturligtvis ta konsulthjälp till detta. Inventeringen i samband med upprättandet av planen kan då användas för att prissätta de olika åtgärderna. Text: Leif kronkvist/solweig Hultén Bulletinen Nr

10 Kommunala bidrag till enskild väghållning Vi får många olika frågor till REVs kansli och ni vet säker att vi tycker det är roligt och stimulerande, i vart fall om vi lyckas svara på era frågor. En inte alldeles ovanlig fråga är: vilka regler gäller för de kommunala bidragen till enskild väghållning? Till skillnad från det statliga bidraget för enskild väghållning som finns reglerat via en förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning finns inget motsvarande regelverk för kommunens hantering av bidrag till enskild väghållning. Bland våra 290 kommuner så finns det naturligtvis en uppsjö av olika lösningar. Allt ifrån att kommunen sköter alla åtaganden och föreningen är så att säga sovande till kommuner som inte bidrar med några medel alls till väghållningen. LITE STATISTIK Någon färsk rapport om vilka kommuner och om hur mycket varje kommun betalar ut har REV inte funnit. Däremot finns det statistik från en omfattande enkätundersökning som gjordes 2005 som visar på följande siffror: Kommunerna betalar ut bidrag till ca km väg, kommunerna sköter km väg. Det totala årliga kommunala bidraget ligger runt 500 miljoner/år. Här erfar REV att förändringar skett då vissa kommuner ökat sitt åtagande, varvid andra har avvecklat eller minskat ner sitt åtagande. När kommunerna upphör med sitt åtagande i form av total skötsel av den enskilda vägen väcker det i många fall protester från de boende. Många boende känner inte till att det är en enskild väg och att det i botten finns en vägorganisation. När väl kommunen tagit beslut att upphöra med deras åtagande är det oerhört viktigt att kommunen är tydlig och informerar väghållarna om den nya ordningen. Ett färskt exempel på detta är Sundsvalls kommun som beslutat sig för att upphöra med skötseln av de enskilda vägarna. Här är beslutet i sig inte felaktigt, utan snarare att kommuninnevånarna inte riktigt fått tillräcklig information. RÄTTVISEFRÅGA Varför skjuter kommunerna till pengar till den enskilda väghållningen kan man kanske fråga sig. Säkert är det så att det uppfattas som en rättvisefråga. De som bor utefter den enskilda vägen skall få samma service som de som bor utefter en kommunal eller allmän väg. Synsättet vilka som skall få bidrag skiljer sig också en hel del. Dock finns några huvudspår. Längre enskild väg på landsbygden som har permanent boende och som också har statsbidrag. Kortare vägar som inte har statsbidrag men som har permanent boende. Enskilda vägar som ligger inom tätorter. Enskilda vägar som i huvudsak används för timmertransporter och som anses viktiga för friluftslivet. OLIKA TYPER AV BIDRAG Även här skiljer det sig en hel del, men tyngdpunkten ligger på bidrag till vägar som redan uppbär statsbidrag. Vidare förekommer bidrag till belysningsanläggning, redskapsbidrag, upprustningsbidrag, administrationsbidrag osv. För vägar som erhåller statsbidrag betalar ofta kommunen ut ett bidrag som är en procentuell del av statsbidraget. Det förekommer också att kommunerna betalar ut ett bidrag per/meter väg. KOMMUNENS EKONOMI AVGÖR BIDRAGSNIVÅN Det REV erfar är att när kommunerna måste pruta i sin budget så får ofta de enskilda vägarna stryka på foten. Eftersom det inte finns någon kommunal lagstadgad skyldighet att ge bidrag till enskild väghållning har vissa kommuner upphört med denna hantering. Frågorna är så vitt REV erfar känsliga politiskt och väcker ofta en het debatt bland kommun innevånarna. Hur många gånger har inte frågan om indraget snöröjningsåtagande på mindre vägar på Gotland varit uppe, debatten blomstrar upp och kommunen känner sig tvungen att fortsätta sitt åtagande. HUR KAN DEN ENSKILDE VÄGHÅLLAREN PÅVERKA KOMMUNEN? Här borde REV leverera en patentlösning till er väghållare som kunde generera mera slantar till er förening. Tyvärr är det inte alldeles lätt, men några idéer kan vara värt att pröva i vart fall. Kontakta samtliga vägorganisationer i er kommun och genomför en gemensam skrivelse och uppvaktning av ansvariga politiker i kommunen. Kontakta samtliga politiska partier inför kommunalvalet och be dem redogöra för deras syn på enskild väghållning i allmänhet och i synnerhet bidrag till er verksamhet. Text: Leif Kronkvist 10 Bulletinen Nr

11 Fastighetsdomstolarna upphör Ny domstolsorganisation för bl.a. klandermåloch förrättningsöverklaganden har införts den 2 maj Verksamheten vid de länsvisa fastighetsdomstolarna har upphört och i deras ställe tar fem mark- och miljödomstolar vid. Beslut och domar överklagas till en Mark- och miljööverdomstol, som är kopplad till Svea hovrätt i Stockholm. De väghållare som råkat ut för klandertvister, eller överklaganden av förrättningsbeslut har fått stifta bekantskap med fastighetsdomstolen, som funnits i princip i varje län. Men, från och med denna vår blir det för de flesta lite längre till domstolen. De nya mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund. De mål som handläggs vid de nya domstolarna är: dagens miljödomstolars mål de flesta av dagens Mark- fastighetsdomstolars och miljödomstolar mål (överklagade beslut enligt anläggningslagen och klandermål Bildas den 2 maj enligt lagen om Kartan förvaltning visar placeringsorter av och samfälligheter domkretsar. hör hit) huvuddelen av målen enligt plan- och bygglagen Syftet med förändringen är enligt lagstiftaren att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål. Vi får väl se hur det blir med den saken. En sak som är säker är dock att de fem domstolarna kommer att ha rejäla balanser att beta av, när alla pågående mål i fastighetsdomstolarna nu skickas till dem. De som får längre resväg till domstolen än tidigare kan dock hoppas på att domstolen kan komma att hålla ting på ett ställe närmare den aktuella vägen eller fastigheterna, som är berörda av prövningen i det enskilda fallet; det är ju betydligt enklare att domarna reser till platsen för tvisten, än att de oftast mångtaliga sakägarna reser till den ort där de nya domstolarna finns. De nya domstolarnas domkretsar (verksamhetsområden) framgår av kartan här bredvid. Text: Uno Jakobsson Vänersborg Östersund Växjö Nacka Sommar och sol, dags att tänka på upphandling inför vintern! Ja, visst vill kanske många av oss glömma den gångna vinter och alla dess vedermödor med halka, stora snömängder, höga plogvallar och ett stort hål i föreningens kassa. Ändå är det nu som REV vill rekommendera er att fundera över hur vinterväghållningen skall hanteras kommande vintrar. Har ni redan en kontrakterad entreprenör och därmed ett pågående avtal så kan ni snabbt börja läsa nästa artikel i Bulletinen. För er som inte har löst entreprenadfrågan inför kommande vinter vill REV föreslå att ni med utgångspunkt Umeå av budgeterade medel gör en enkel anbudsförfrågan. Redovisa i text och på en karta vad ni vill få åtgärdat. Eventuellt start kriterium (snömängd) samt om halkbekämpning skall ingå och i vilken omfattning. Redovisa för viken tidsperiod på året kontrakten skall gälla. Självklart kontaktar ni de lokala entreprenörer ni känner till på orten. Kanske kan ni samordna åtgärderna med någon grannförening. Kommunen eller ortens lastbilscentral kan ibland rekommendera någon lämplig entreprenör. Ställ krav på F-skattsedel och att han naturligtvis skall ha en heltäckande ansvarsförsäkring för sin verksamhet. Försök att få ett kontrakt som löper på 3-4 år med en uppsägningstid efter avslutad vintersäsong. En långsiktig kontraktstid skapar trygghet för er som beställare och ger entreprenören en möjlighet att investera i lämplig utrustning. Text: Leif Kronkvist Bulletinen Nr

12 LANTMÄTERI Grönområden, vem bestämmer över dessa? REV har fått flera frågor om vad som gäller när grönområde eller naturmark är upplåtet för en gemensamhetsanläggning som en samfällighetsförening förvaltar. Ofta anges det bara att skötseln av området ingår i gemensamhetsanläggningen. Ibland kan området omfatta flera hektar skogsmark och i andra fall bara några tusen kvadratmeter. Områdets omfattning är ofta fastlagd i en detaljplan (tidigare byggnadsplan) och är där utlagd som grönområde eller naturmark. I samband med avstyckningar av tomterna inom planområdet bildades en gemensamhetsanläggning (tidigare vägförening) för sådant som skulle vara gemensamt, såsom vägar, badplatser, bollplaner och övriga grönområden. Ofta låg dessa anläggningar på stamfastigheten som ägdes av exploatören för området. Tanken var att denna stamfastighet skulle överlåtas till den blivande samfällighetsföreningen för området, men detta skedde inte alltid. Stamfastigheten kan nu ägas av någon som förvärvat den, och som tycker att eftersom han äger området kan han bedriva skogsbruk där. Vad gäller? En upplåtelse av ett område i ett anläggningsbeslut innebär att en begränsad sakrätt bildats. Det kan närmast jämföras med ett lantmäteriservitut som gäller för all framtid eller till dess det upphävs i en ny lantmäteriförrättning. Begränsad sakrätt innebär att det inte är hela ägandet som upplåtits, utan bara det som är beskrivet i anläggningsbeslutet. Fast egendom enligt jordabalkens regler hör fortfarande till fastigheten och ägs av fastighetsägaren. Ibland kan dock fast egendom göras till lös egendom i förrättningen, vilket i så fall ska framgå av anläggningsbeslutet. Träd är alltid att betrakta som fast egendom och ägs således av fastighetsägaren. Om skötseln av naturmark är upplåten till gemensamhetsanläggningen är det den förening som förvaltar gemensamhetsanläggningen som avgör hur marken ska skötas och vilka träd som ska tas ner. Upplåtelsen görs till förmån för gemensamhetsanläggningen. Detta innebär att enskilda fastighetsägare inte kan ta saken i egna händer och avverka ett antal träd på allmänningen som skymmer hans fastighet. Ett sådant fall har inträffade nyligen och det är under prövning i domstol nu. Exempel 1 I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat ett bad. Föreningen vill röja träd och bland annat ta ner en stor björk som skuggar badplatsen. Inom föreningen råder delade meningar om detta men efter diskussioner tas det upp på stämman som i demokratisk ordning beslutar att björken ska tas ner. Styrelsen vänder sig till markägaren som i detta fall är en kommun och frågar om det är OK. Svaret dröjer eftersom kommunen inleder en intern utredning om trädets naturvärde mm. Efter flera månader vänder sig föreningen till REV och ber om hjälp. REV ger rådet att meddela fastighetsägaren att trädet inom kort kommer att tas ner av föreningen och att föreningen önskar besked om hur fastighetsägaren vill göra med virket. Exempel 2 I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat 10 hektar skog som är upplåten i anläggningsbeslutet att skötas av gemensamhetsanläggningen. I detaljplanen anges natur för hela området. Föreningen tar kontakt med markägaren för att komma överens om att göra en rejäl gallring av skogen så att den blir attraktiv att vistas i för medlemmarna. Markägaren hävdar att i stort sett hela området bör slutavverkas för att få rationell hantering av skogsbruket. Om han ska gå med på den gallring som föreslås av föreningen ska virket apteras fackmässigt och läggas upp vid bilväg på föreningens bekostnad. Markägaren vill således i första hand helt själv styra avverkningen och i andra hand låta hela gallringen och 12 Bulletinen Nr

13 LANTMÄTERI uttransporten ske på föreningens bekostnad. Föreningen vänder sig till REV och ber om hjälp. REV ger rådet att det är föreningen som avgör hur området ska skötas. Om det är enstaka träd som behöver tas ner gäller svaret i exempel 1. Om det däremot är en större gallring eller avverkning som behöver göras bör arbetet upphandlas med tydliga instruktioner hur hyggesrester mm ska behandlas. Upphandlingen bör göras i samråd med markägaren och det är markägaren som ska erhålla nettot av avverkningen. Hur bör grönområdena skötas? Våra grönområden är viktiga för oss alla och känslorna svallar när något händer med just det grönområde jag bor intill. Alla minns väl almarna i Kungsträdgården. En långsiktig skötselplan för föreningens grönområden kan vara lika viktig att göra som den långsiktiga underhållsplanen som görs för vägarna. Givetvis ska stämman besluta om den. Skötselplanen ger också en bra grund till årsbudgeten där kommande årets åtgärder anges. På detta sätt behöver inte avverkningar eller nertagning av träd komma som någon överraskning för medlemmarna. Text: Nils Blohm Bulletinen Nr

14 TEMA Ordning & reda Regelverksöversynen Vad händer? Från många medlemmar kommer frågor om den regelverksöversyn som dåvarande Vägverket startade för några år sedan. Vad händer med frågorna om schablonersättningar, brofrågor, längdkrav, moms, B-vägar, förändringsärenden (gränsdragning), vinterkostnader och många, många fler. Projektet drivs vidare i nuvarande Trafikverket, med dels medarbetare från tidigare i projektet men också några nya namn. Från REVs sida har vi meddelat Trafikverket att vi prioriterar enligt följande: 1. Brofrågan, som egentligen är tre; a. Bidragsnivån b. Prioriterad objektbank c. Trafikklassning 2. Rätt avgränsat vägnät 3. Momsen REVs inspel Från REV har vi naturligtvis gett brofrågorna hög prioritet. Vi vet sen flera år tillbaka utifrån de besiktningar Vägverket gjorde att ett stort antal broar behöver åtgärdas. Om detta inte görs skyndsamt riskerar besiktningsunderlag och övriga handlingar att bli inaktuella och behöva göras om. En annan viktig fråga är betungandeprincipen som innebär att en enskild fastighetsägare inte skall drabbas oskäligt av egenfinansieringen. Även om bidragsnivån höjs till 90 % kan i ett fåtal broprojekt de återstående tio procenten bli orimliga. Planerings- och projekteringstiden inkl miljöprövning för broreparationer är som Trafikverket väl känner till mycket långa. Även om en statlig utredning nu föreslår vissa förbättringar så är det väsentligt att ta fram en prioriterad åtgärdsplan, inte minst inför möjligheten att det dyker upp en ny Närtidssatsning. Trafikklassning är en tekniskt kvalificerad uppgift/myndighetsutövning som Trafikverket måste ta ansvar för. Här ligger också en kapitalförstöringseffekt om för tunga laster tillåts i förhållande till brons skick. Rätt avgränsat vägnät är självklart en högprioriterad fråga för många av våra medlemmar. För många är det helt naturligt att vägen genom byn och eventuella stickvägar sköts av byborna, för andra är det lika naturligt att när byn blivit ett tätbebyggt samhälle skall kommunen ta över. Momsen ställer till med mycket förtret i bygderna. Beslutet att lägga full moms på väghållning var lika tokigt när det togs som det är att behålla det i dag. Motivet att det skulle vara 25 % moms på alla varor och tjänster har redan luckrats upp avseende bokmoms, matmoms mm. Problemet underlättas ju inte av att de två berörda myndigheterna Trafikverket och Skatteverket ser helt olika på frågan. Ta bort momsen på väghållning! Utöver dessa prioriterade frågor har vi naturligtvis lyft en annan för många medlemmar intressant fråga: Blir 3 x 330 m = 990 m?. Så var det ju som bekant inte i Vägverket. Om tre fastigheter ligger vid änden av en 990 meter lång väg så betalar staten 60 % av beräknad kostnad för väghållningen. Om vägen grenar sig så att de tre bor i slutänden av tre vägar en gemensamhetsanläggning som vardera är 330 meter men 990 meter väghållning så får de tre stå för hela kostnaden. Rimligt? Rapport under året Trafikverkets målsättning är att leverera en rapport med ett förslag under året. Frågan är om målsättningen håller. Som kunde anas så har många frågor dykt upp som behöver en noggrann genomlysning, hur hitta rätt schabloner med så olika kostnadsnivåer, hur ta hänsyn till svåra vintrar i norr jämfört med upprepade tjällossningar i södra Sverige? Vi kan konstatera att verkets tjänstemän försöker vara lyhörda och ta alla hänsyn i denna grannlaga uppgift. Bidragsberättigad väg L=990 Allmän väg Ej Bidragsberättigat vägnät summa L=990 Allmän väg Text: Sven Ivarsson 14 Bulletinen Nr

15 Riksförbundet Enskilda Vägar, REV ställer frågan på sin spets på Kongressen/Stämman 2011 Vem tar tömmarna över de enskilda vägarna? Ordning & Reda TEMA Titta på den gamla teckningen av herrarna med makt och myndighet, som är ute på väginspektion av enskilda vägar! Bilden hänger på Riksförbundet Enskilda Vägars, REV kansli. Situationen har inte förändrats särskilt mycket idag. Vi kan tänka oss att herrarna på kuskbocken idag är Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, Sven Ivarsson, förbundsordförande i REV, och den tredje herrn är en kvinna, nämligen Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. REV har Ordning och reda som tema för årets stora kongress 1-2 oktober i Örebro. Då tänker vi ställa frågan på sin spets: Vem är beredd att med hetta och passion driva de enskilda vägarnas högaktuella frågor? Fem ministrar och fem departement samt mängder av verk och myndigheter är idag inblandade i de enskilda vägarnas skötsel. Här behöver rensas upp i alla regelverk! Här behövs en renodling av alla verksamheter och sätt att betala ut anslag och bidrag! Vem är beredd att engagera sig i Sveriges längsta vägnät och skapa ordning och reda i samhällets hantering av våra vägar? Så vitt REV kan se det så handlar det idag om två ministrar som har kraften och resurserna: Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och Infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd. Eskil Erlandsson har nu ansvaret för hela landsbygdens utveckling. Han är chef för landsbygdsdepartementet. På kongressen i Örebro hoppas vi att representant för landsbygdsdepartementet ger svar på frågan om framtidens enskilda vägar. Vilka möjligheter ska finnas för småindustrier och människor att klara sig på landsbygden? Under Landsbygdsdepartementet sorterar Jordbruksverket. Jordbruksverket sitter på 37 miljarder i EU-bidrag. Bara smulor har hittills gått till de enskilda vägarna. Det naturliga är förstås att Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd tar tömmarna över våra enskilda vägar. Hon har huvudansvaret för Trafikverket och hela det svenska vägnätet. Ministern är inbjuden att hålla öppningstalet på kongressen. Under sin korta tid som minister har hon visat stort intresse för REV och våra frågor. REV anser det nu hög tid, att människorna på landsbygden höjer sina röster. Vi i REV försöker hjälpa dem. Men vi behöver också en kraftfull minister som med äkta engagemang för vår talan. I vintras sattes allt fokus ensidigt mot järnvägen och de bristande resurserna där! Ute på landsbygden satt människor fast i snödrivorna utefter våra vägar. Ägg och mjölk kom inte fram till konsumenterna. Om detta hördes inte mycket. Våra vägar är i lika stort behov av höjda anslag som järnvägen, om det ska finnas en landsbygd över huvud taget. Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2011 REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i Örebro, Conventum konferens den 1 oktober 2011 kl 17:00. Dagordning enligt stadgarna. Stämmohandlingar kommer att skickas ut till medlemmar i samband med nummer 3 av Bulletinen. Bulletinen Nr

16 TEMA Ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar Stora kongresshelgen Vår stora kongress med förbundsstämma hålls lördagen och söndagen, 1-2 oktober, på Conventum i Örebro Känn Dig varmt välkommen till REV:s kongress med förbundsstämma! Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd är inbjuden att hålla öppningstalet och Landshövdingen i Örebro län Rose-Marie Frebran hälsar både välkommen till länet och inviger vår inspirerande utställning av produkter och tjänster för föreningarna. Temat för kongressen 2011 är Ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna. Vi följer upp den enkätundersökning som gjordes bland verk och myndigheter häromåret. Idag styr och ställer fem ministrar, olika departement och mängder av verk och myndigheter med de enskilda vägarna. Vi måste veta vilka uppgifter de har och hur de har organiserat sig i arbetet med de enskilda vägarna. Vi kräver tydligare beslutsvägar och enklare regler! Oerhört viktigt är också att vi får veta vilka anslag och bidrag som kan stå till buds för oss från alla inblandade verk och myndigheter! Lars Gunnar Tannerfors är vår moderator och han ska lotsa oss genom heta utfrågningar, högaktuella debatter, spännande och intressanta anföranden och jordnära seminarier. Du ska veta att kongressen och förbundsstämman är till för Dig som medlem. Förbundets absoluta ambition är att ge Dig både nytta och glädje av programmet. Skynda Dig och anmäl Dig! Nu! 16 Bulletinen Nr

17 Ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar TEMA 1-2 oktober 2011 Kongressprogram Moderator: Lars Gunnar Tannerfors (prel.) Lördagen den 1 oktober :00 Incheckning och registrering. Besök bland utställarna 11:00 Speakers Corner - Öppen frågestund för medlemmarna Välkomstlunch på Conventum, Örebro REV:s ordförande Sven Ivarsson hälsar Landshövdingen Rose-Marie Frebran, Örebro län välkommen Utställningen öppnas av Rose-Marie Frebran 13:00 Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd inbjuden att invigningstala 13:40 Våra enskilda vägar går nu till historien! Historikern och forskaren Per Blomkvist, KTH 14:00 ORDNING OCH REDA! Sven Ivarsson presenterar en ny enkät Kaffe, mingel bland utställarna på CONVENTUM En ny framtid för landsbygden. Niclas Purfürst, avdelningschef på Jordbruksverket Anders Åkesson, Riksdagen ledamot i Trafikutskottet Samt representant Landsbygdsdepartementet Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar? Vad skall vi göra åt röran i anslagsgivningen? Finns det gränser för vad som kan kallas enskild väg? Sven Ivarsson inleder Stordebatten Söndagen den 2 oktober Hela förmiddagen ägnas åt konsten att bli en lycklig och framgångsrik väghållare i REV! Hur får vi livet med vägen att bli enklare? Block 1 Uno Jakobsson, Advokat och Styrelsesuppleant Leif Kronkvist, Vägingenjör i REV Sven Ivarsson, Ordf. i REV Kaffe och mingel bland utställarna, utcheckning 11:00 Block 2 fortsättning av seminariet Lunch och avslutning Stordebatt med Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Landsbygdsdepartementet. Trafikverket, Per Wenner, Direktör Tillgänglighet. Göran Roos, Sektionschef, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting Regionförbundet Örebro, Magnus Persson, Regiondirektör Lantmäteri, Hans Rosen, Infrastrukturförrättningar, Stockholms län 16:30 Paus Förbundsstämma :30 Välkomstdrink och festmiddag med glad underhållning av imitatören Jan Wolfhagen. Bulletinen Nr

18 TEMA Ordning & reda Ta chansen att utbilda dig i REVs fortsättningskurs! Lär dig mer inom förvaltningsfrågor, juridik och teknisk väghållning. Söndagens seminarier är indelade i två block där alla kan delta. REV har vid flera tillfällen fått frågan, kan ni inte ta fram en fördjupad kurs för styrelsefunktionärer. En kurs för de medlemmar som vill få ytterligare kött på benen när det gäller förvaltningsfrågor och teknisk väghållning. Utifrån det frågebatteri ni medlemmar levererar till oss på REVs kansli har vi fördjupat oss i ett antal som vi uppfattar det, för er viktiga frågor. Grunden för ett lyckat föreningsarbete är en ordnad förvaltning. Ett någorlunda färskt anläggningsbeslut och en styrelse som är väl insatt i vad som gäller är en god förutsättning. Grundlig kartläggning om vägens åtgärdsbehov, förståelse för orsak och verkan samt genomföra bra upphandlingar med lokal entreprenör är ytterligare några framgångsfaktorer. Med utgångspunkt från detta har vi skapat två block innehållande förvaltningsfrågor, juridik samt teknisk väghållning. Block 1, Förvaltningsfrågor och juridik Stadgar och bestämmelser i lagen Förberedelse inför och genomförande av föreningsstämman Uttaxeringsprocessen Rättsfall om ansvar för vatten Rättsfall om ansvar för halkskada Rättsfall om vägdamm Block 2, Teknisk väghållning Begreppsförklaring Upphandling av väghållningstjänster Barmark och vinterunderhåll Trafikreglering Nedbrytningseffekt på grund av tung trafik Behovsinventering/åtgärdsplan 18 Bulletinen Nr

19 Anmälan till Förbundsstämman, logi och seminarier På REVs hemsida finns en anmälningsblankett. Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 9 september 2011 Förening Medlemsnummer Endast förbundsstämma för medlemmar (Ingen kostnad), antal personer: Ombud För- och efternamn Logi/konferens enl nedan ange A, B eller C Söndagens sem Ja Nej Ev. allergi/veg I helpension ingår: Konferensdeltagare A. Helpension i enkelrum lör-sön 2 790:- /person B. Helpension i dubbelrum lör-sön 2 690:-/person C. Dagkonferensgäst l 1 700:-/person (ej logi) lör-sön Lördagens lunch Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe Förbundstämman (för medlemmar) Välkomstdrink Trerätters supé inklusive dryck och underhållning Logi med frukostbuffé Söndagens seminarier inkl kaffe Söndagens lunch Faktura adress samt e-post adress dit faktura och bekräftelse skickas Anmälan skickas till Underskrift Namnförtydligande Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan Stockholm Tfn: Fax: E-post: kansliete@revriks.se Bulletinen Nr

20 Avsändare: Vik här och tejpa ihop Frankeras ej REV betalar portot Förbundsstämman REV. Riksförbundet Enskilda Vägar SVARSPOST Kundnummer STOCKHOLM 20 Bulletinen Nr

21 Ordning & Reda TEMA Omprövningsförrättning, kan föreningen delta i arbetet? REV och Lantmäteriet startar en diskussion för att se hur omprövningsförrättningar kan genomföras så att föreningarna kan inbjudas till ett bättre engagemang i handläggningen och hjälpa lantmätaren för att få en billigare och effektivare hantering av förrättningen. Foto: Lantmäteriet Bakgrund I fastighetsregistret finns det registrerade vägsamfälligheter och vägföreningar bildade före 1975 enligt den gamla Enskilda VägLagen (EVL). Dessutom finns det uppskattningsvis vägsamfälligheter och vägföreningar som ännu inte registrerats. Således totalt ca gamla vägsamfälligheter och vägföreningar som nu gäller som gemensamhetsanläggningar och som borde vara i behov av omprövning på grund av allt som hänt de senaste 35 åren. Bara 3600 av dessa har dock omprövats, vilket ger en omprövningstakt på 100 st/år. Med den takten skulle arbetet vara klart efter 264 år. Således bör något göras för att öka takten på omprövningsförrättningarna. Varför sker så få omprövningar? Av de samtal jag har med REV:s medlemsföreningar förvånas jag över hur många som använder helt egna andelstalsserier för att debitera ut kostnaderna i föreningen. Detta fungerar ju bra så länge som alla medlemmar tycker att det är en rättvis och bra utdebitering som görs. Problemet uppstår när någon medlem har avvikande mening och någon klandrar utdebiteringen, då kommer domstolen att riva upp stämmobeslutet och föreningen måste göra en debiteringslängd med de gamla andelstalen som grund. På frågan om varför inte föreningen begär omprövning av anläggningsbeslutet och andelstalen blir svaret oftast att föreningen avstått på grund av höga förrättningskostnader. Projektet Projektet kommer att starta i maj med en träff med lantmätare från Lantmäteriet och med Agneta Eriksson som projektledare. Jag kommer att delta för REV. Min förhoppning är att vi får fram många idéer på hur förening och förrättningslantmätare kan samarbeta för att hitta optimala lösningar som innebär att förrättningkostnaderna kan minska utan att för den delen göra avkall på rättsäkerheten. Om projektet lyckas borde en konsekvens bli att antalet omprövningsförrättningar ökar markant och att fler föreningar får en stabil grund att stå på vid utdebitering av kostnaderna på medlemmarna. Jag tror mycket på projektet och jag kommer att återkomma i senare nummer med rapporter från projektet. Text: Nils Blohm Bulletinen Nr