Orsaker till att vårdpersonal inte prioriterar munvård bland äldre på särskilt boende - en litteraturstudie

Transkript

1 Orsaker till att vårdpersonal inte prioriterar munvård bland äldre på särskilt boende - en litteraturstudie Reasons for health professionals to prioritize oral health among the elderly in residential care - a literature study Kristin Rydgren Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Grundnivå/ examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng Handledare: Angelica Fredholm Examinerande lärare: Barbro Renck Datum:

2 SAMMANFATTNING Titel svenska: Orsaker till att vårdpersonal inte prioriterar munvård bland äldre på särskilt boende - en litteraturstudie Titel engelska: Reasons for health professionals to prioritize oral health among the elderly in residential care - a literature study. Fakultet: Fakulteten fo r ha lsa, natur- och teknikvetenskap. Institution: Institutionen fo r Ha lsovetenskaper. A mne: Omvårdnad. Kurs: Examensarbete i omva rdnad, 15 hp, grundniva. Fo rfattare: Kristin Rydgren. Handledare: Angelica Fredholm. Sidor: 19 Nyckelord: Munhälsa, prioritering, äldre, särskilt boende och vårdpersonal. Introduktion: Antalet äldre människor i samhället ökar och med stigande ålder blir många människor beroende av vård. Om munvård inte utförs adekvat äventyras munhälsan och därigenom hälsan. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning enligt mallar. Totalt sju artiklar gick vidare till databearbetningen där fyra kategorier identifierades. Resultat: De kategorier som redovisas i resultatet är: Brist på kunskap och utbildning, Tidsbrist, Vårdpersonalens obehag till att utföra munvård samt Motstånd och integritet. I resultatet framkom det att många vårdanställda tyckte att de hade fått otillräcklig utbildning för att utföra god munvård och därmed inte tillräckligt med kunskap. Tidsbrist var en anledning till att munvård inte blev prioriterat, även att vårdpersonalen upplevde obehag vid utförande av munvård gjorde att det inte blev utfört. Det rapporterades att vårdpersonal fick motstånd från de boende som kunde göra att munvården blev lämnat ogjord. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat behöver vårdpersonal mer och bättre utbildning i munvård då det påverkar de äldre om inte tillräcklig kunskap finns.

3 Innehållsförteckning Introduktion 4 Ha lsa 4 Omvårdnad på särskilda boenden 4 Äldre och a ldres munha lsa 5 Problemformulering Syfte. 6 Metod.. 7 Litteraturso kning. 7 Inklusionskriterier... 8 Exklusionskriterier.. 8 Urval Urval Urval Databearbetning Forskningsetiska överväganden. 11 Resultat. 12 Diskussion Resultatdiskussion. 14 Metoddiskussion 15 Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning.. 15 Slutsats Referenslista. 16 Bilaga 1. Artikelmatris

4 Introduktion Det sociala livet och livskvaliteten påverkas om människor inte har en god munhälsa (Forsell et al. 2010), vilket är viktigt för alla (Paulsson et al. 2008). Munhälsan är viktig för människans totala hälsa då det bidrar till förbättring i välbefinnandet (Thean et al. 2007). Enligt Yellowitz och Schneiderman (2014) varierar munstatus och behovet av tandvård bland den äldre befolkningen. Åldersgruppen 80 år och äldre har en ökad risk för att drabbas av munsjukdomar och andra besvär i munnen enligt Lewis et al. (2015). Hälsa I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det att: Ma let för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till va rden. (2 SFS 1982:762) Enligt World Health Organisation [WHO] (1948) definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt samt socialt välbefinnande och inte endast som frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Enligt WHO gäller det att se hela människan och dennes ma ende fo r att kunna uppfylla WHO s definition av en god hälsa. Hälsa kan dock definieras på mer än ett sätt (Willman 2009). I den biomedicinska inriktningen beskrivs hälsa som frånvaro av sjukdom, då kropp samt själ är åtskilda och inte en helhet. Det som då lindrar samt botar sjukdom för att återuppbygga hälsa är farmaka. I den humanistiska inriktningen beskrivs hälsa som något mer än bara frånvaro av sjukdom. Där ses kropp, själ och ande i sin helhet som syftar till hela människan (Willman 2009). Begreppet munhälsa inkluderar funktioner och tillstånd i munnen samt allmänhälsa och välbefinnande (Öhrn & Andersson 2006). Det finns indikationer på att försämrad munhälsa har en negativ effekt på allmänna sjukdomar som demens, hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes. Anledningen är en inflammationsprocess som främst utvecklas av bakterier vid parodontal sjukdom och har en negativ effekt på allmänna sjukdomar. Vid bristande munvård kan det leda till att biofilm av bakterier utvecklas och för allmänhälsan är bakterier en riskfaktor (Gil- Montoya et al. 2015). Förändringar som sker med åldern hos de flesta människor ger en funktionsnedsättning (Larsson & Rundgren 2003). Det är idag många människor som är år som har en relativt god funktionsförmåga och hälsa enligt Santoni et al. (2015). Omvårdnad på särskilda boenden Enligt socialtjänstlagen (SoL 2001:453) definieras särskilda boenden som lägenheter för människor över 65 år där de boende ska få leva ett så värdigt och självständigt liv dem kan med service, stöd samt omvårdnad som är individuellt anpassat. Vårdpersonal som jobbar med omvårdnad på särskilda boenden i Sverige inkluderar vårdbiträden och undersköterskor som inte har någon högskoleutbildning eller legitimation, eller sjuksköterskor som har en högskoleutbildning (Socialstyrelsen 2013). I omvårdnaden vid munhälsoproblem ingår att planera omvårdnaden, utföra omvårdnadsåtgärder, bedöma riskfaktorer och patienters hälsostatus (Öhrn & Andersson 2006). Omvårdnadsåtgärder som kan utföras är till exempel fuktning, användning av olja vid torra slemhinnor, vaselin eller cerat för att smörja torra läppar 4

5 (Larsson & Rundgren 2003), rengöring av protes och tänder så att plack samt matrester tas bort från slemhinnor och läppar (Fitzpatrick 2000). Patienten bör även få hjälp med bland annat regelbunden undersökning av tänder och mun, rengöring av tänderna av tandläkare eller tandhygienist samt att minska konsumtionen av socker (Öhrn & Andersson 2006). För att en god munhälsa ska åstadkommas behövs sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder, vilket kan innebära att hjälp från vårdpersonal behövs (Socialstyrelsen 2012). För att förhindra och riskbedöma ohälsa inom bland annat munhälsa kan senior alert (Senior alert 2016) och bedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) (Ribeiro et al. 2014) användas. Det är sjuksköterskans roll samt ansvar att se till att munvård utförs, att munbedömningar följs, att rutiner för munvård finns och att det dokumenteras i journaler (Andersson 2009). Om patientens munvård inte dokumenteras försvinner viktig information som är väsentligt för att patienten ska få möjlighet till god munhälsa (Paulsson et al. 2008). Sjuksköterskan har fyra ansvarsområden: förebygga hälsa, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande för patienten (ICN 2014). Det är sjuksköterskans roll att undersöka riskfaktorer till nedsatt munhälsa samt bedöma munhälsan hos patienter (Andersson 2009). Äldre och äldres munhälsa Den äldre populationen i världen växer. År 2005 var omkring 600 miljoner människor världen över äldre än 60 år och enligt uträkningar kommer siffrorna stiga till 2 miljarder till år 2050 (Petersen & Yomamoto 2005). I Sverige har antalet äldre ökat och det är i de äldre åldrarna som den största ökningen kommer fortsätta att ske. Det som prediceras är att det kommer bli en ökning från cirka 1,9 miljoner till cirka 3 miljoner människor 65 år och äldre till år 2060 (SCB 2009). Då den äldre befolkningen ökar kommer belastningen på hälso- och sjukvården bli framförallt på äldrevården (Socialstyrelsen 2009). Det innebär förändringar i det dagliga livet när människor blir äldre (Blomqvist & Edberg 2004). För människor över 65 år kan förmågan att utföra munhygien och andra egenvårdsuppgifter påverkas av olika anledningar som till exempel nedsatt syn och olika sjukdomar som bland annat demens, artrit (Fitzpatrick 2000) samt nedsatt hörsel, försämrad finmotoriken och rörelseförmåga (Blomqvist & Edberg 2004). Flera äldre människor som bor på särskilt boende har någon slags funktionsnedsättning eller sjukdom (Dobrzyn-Matusiak et al 2014) och då är behovet av stöd samt hjälp från vårdpersonal av stor betydelse för de boende (Lam et al. 2014). Med stigande ålder blir många människor beroende av vård och om munhygien inte utförs adekvat riskeras munhälsan. Flertalet äldre har samtliga eller några egna tänder kvar (Locker 2003; Vilstrump et al. 2007), vilket ställer högre krav på att bevara god munhälsa (Locker 2003). Nedsatt munhälsa kan ha negativ inverkan på nutritionen, välbefinnandet och allmänhälsan. Vilket gör det viktigt att som vårdpersonal ha tillräcklig kunskap inom området för att kunna hjälpa till att förstärka hälsan (Öhrn & Andersson 2006). Med de förändringar som sker i munhålan vid åldrandet kan nedsatt munhälsa och nedsatt hälsotillstånd tillsammans med dessa förändringar öka riskerna för infektioner i munnen. Vårdpersonal har skyldighet att bevara äldres munhälsa och detta görs genom att hålla den äldres munslemhinnor och tänder fuktiga, rena och i bra skick för att undvika infektioner (Samson & Vesterhus Strand 2008). 5

6 Problemformulering Det är vanligt att äldre människor som bor på särskilt boende har svårigheter att sköta sin munvård, de behöver därför stöd av vårdpersonal. Trots att munhälsan är viktig och grundläggande inom omvårdnaden bortprioriteras den i många fall. En bristande munhälsa kan få flera följder, som bland annat sjukdomar, vilket gör det lika viktigt att prioritera omvårdnaden av munhälsan som andra arbetsuppgifter. Det är främst sjuksköterskans roll att se till att munvården görs av vårdpersonal och att rutiner för munbedömning följs samt dokumenteras. Studier som behandlar varför munvård inte prioriteras är av stor vikt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker som bidrar till att vårdpersonal inte prioriterar munvård hos äldre på särskilt boende. 6

7 Metod Metoden som användes var en litteraturstudie. Enligt Polit och Beck (2012) är en litteraturstudie en sammanfattning av ett forskningsområde som formuleras i en frågeställning. Vid en litteraturstudie används tidigare publicerad forskning för att undersöka ett valt forskningsområde (Polit & Beck 2012). En litteraturstudie beskrivs användas till att sammanställa litteratur inom valt forskningsområde och genom ett systematiskt sätt söka fram vetenskaplig forskning som sedan granskas (Forsberg & Wengström 2013). Polit och Becks (2012) niostegsmodell har använts vid denna litteraturstudien (Figur 1), där steg sex och steg sju byter plats. De olika stegen som finns i modellen användes för att hitta vetenskapliga artiklar, samt analysera och kritiskt granska dem till att sammanställa ett resultat till litteraturstudien (Polit & Beck 2012). 1. Frågeställningar och syfte formuleras. 2. Val av databaser och identifiering av sökord. 3. Söka och granska relevanta vetenskapliga artiklar. 4. Bearbeta artiklarna och granska dem mot syftet. 5. Läs utvalda artiklar. 6. Kritiskt granska utvalda artiklar. 7. Koda och sammanfatta information från utvalda artiklar. 8. Analysera informationen och söka efter teman. 9. Förbereda en sammanställning av utvalda artiklar. Figur 1. Polit och Becks (2012) niostegsmodell, fritt tolkad och översatt. Litteratursökning Litteratursökningen inleddes med att syfte formulerades enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell steg ett. Enligt steg två i samma modell valdes databaser samt sökord och i steg tre utfördes sökningarna till litteraturstudien. De databaser som använts under litteraturstudien för att söka relevanta vetenskapliga artiklar var PubMed och CINAHL. Enligt Forsberg och Wengström (2013) täcker databaserna PubMed och CINAHL ämnet omvårdnad. CINAHL headings har använts i CINAHL och MeSH-termer har använts i PubMed. För att hitta lämpliga sökord har SweMed+ använts. I databasen PubMed användes sökorden oral health, oral hygiene, mouth diseases, nursing homes, long term care, attitude, perceptions och guidelines (Tabell 1) och i databasen CINAHL användes sökorden oral health, oral hygiene, mouth diseases, nursing homes, nursing home 7

8 patients, nursing home resident, attitude, policy och organizational policies (Tabell 2). Valda begränsningar i PubMed var: artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade mellan Begränsningarna som gjorts i CINAHL var: artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, vara vetenskapligt granskade (peer reviewed) samt vara publicerade mellan Sökorden i databaserna kombinerades med OR och AND (Tabell 1 och Tabell 2). I databasen CINAHL (Tabell 2) framkom artiklar som sedan a terkom i samma databas genom tidigare so kkombinationer, interna dubbletter, vilka exkluderades innan urval 1. Dessa interna dubbletter visas inom parantes ( ). Inklusionskriterier I litteratursökningen inkluderades artiklar som handlade om äldre, äldre som bor på särskilt boende som boendeform, studier där både demenssjuka och icke demenssjuka ingår, innefattade vårdpersonal, vårdpersonalens attityder och vårdpersonalens prioriteringar. Exklusionskriterier I litteraturstudien exkluderades artiklar som var review artiklar, äldre boende i hemmet, äldres upplevelser av munvård, äldre inlagda på korttidsboende, specialistutbildade sjuksköterskor samt äldre inlagda på sjukhus. 8

9 Tabell 1. Sökning i PubMed. Databas, sökord, antal träffar, urval 1, urval 2 och urval 3. Sök: Sökord: Antal träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3: S1 Oral health [MeSH Terms] 6436 S2 Oral hygiene [MeSH Terms] 6721 S3 Mouth diseases [MeSH Terms] S4 Nursing homes [MeSH Terms] S5 Long Term Care [MeSH Terms] 8450 S6 Attitude [MeSH Terms] S7 Perception [MeSH Terms] S8 Guidelines [All Fields] S9 S1 OR S2 OR S S10 S4 OR S S11 S6 AND S9 AND S S12 S7 AND S9 AND S S13 S8 AND S9 AND S Totalt:

10 Tabell 2. Sökning i CINAHL. Databas, sökord, antal träffar, urval 1, urval 2 och urval 3. Sök: Sökord: Antal träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3: S1 (MM Oral Health ) 2338 S2 (MM Oral Hygiene ) 688 S3 (MM Mouth diseases ) 937 S4 (MM Nursing Homes ) 4500 S5 (MM Nursing Home Patients ) 3454 S6 Nursing Home Residents 2293 S7 (MM Attitude ) 2612 S8 Attitude S9 Perceptions S10 Guidelines S11 (MM Long Term Care ) 6119 S12 S1 OR S2 OR S S13 S4 OR S5 OR S S14 S7 OR S S15 S13 OR S S16 S12 AND S13 AND S S17 S12 AND S13 AND S9 7 (3) S18 S12 AND S14 AND S15 10 (3) 1 0 S19 S12 AND S13 AND S10 3 (1) 1 0 S20 S12 AND S11 AND S Totalt: ( ) Interna dubbletter. 10

11 Urval 1 I steg fyra (Polit & Beck 2012) bearbetades och granskades artiklarnas titlar och abstrakt mot syftet, vilket motsvarar urval 1. Artiklar som visades vara icke relevanta sållades bort och de artiklarna som var relevanta gick vidare till urval 2. Från sökningen i PubMed valdes tolv artiklar och från sökningen i CINAHL valdes sex artiklar. Totalt valdes 18 artiklar i urval 1. Urval 2 Enligt steg fem lästes de utvalda artiklarna från urval 1 noggrant och i sin helhet för att försäkra att de svarar på litteraturstudiens syfte. I steg sex kritiskt granskas utvalda artiklar. Elva artiklar från urval 1 exkluderades på grund av att de inte belyste litteraturstudiens syfte. Totalt valdes sju artiklar, fyra artiklar från PubMed och tre artiklar från CINAHL. Urval 3 För analysering och sammanställning av information användes Polit och Becks (2012, s ) granskningsmall Guide to an overall critique of a qualitative research report och Guide to an overall critique of a quantitative research report. Detta för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten på de utvalda artiklarna. Inga artiklar exkluderades i urval 3 utan de sju artiklarna som valdes ut från urval 2 ingick sedan i litteraturstudien. Artiklarna redovisas i en matris som beskriver artiklarnas författare, år, syfte, metod och resultat (Bilaga 1). Databearbetning I steg 7 (Poli & Beck 2012) kodades och sammanställdes information från utvalda artiklar. I steg åtta analyserades informationen från utvalda artiklar och teman samordnades. De återstående sju artiklarna från urval 3 fick en siffra från ett till sju. Efter det lästes artiklarna upprepade gånger och de delar i artiklarna som var relevanta ströks under med hjälp av understrykningspennor. Därefter skrevs siffrorna ett till sju i ett block och en sammanfattning av de delar som var relevanta i artiklarna skrevs ner under respektive siffra, detta för att få en helhetsbild av vilka delar som hörde till vilken artikel samt vilka delar som fanns i flera artiklar. Därefter användes post-it lappar i olika färger för att lättare kunna arbeta fram relevanta kategorier. Sammanlagt bildades fyra kategorier som sedan ingick i resultatet. Slutligen gjordes en kritisk sammanställning av resultatet enligt steg nio. Forskningsetiska överväganden Enligt Polit och Beck (2012) ska artiklarna som använts i litteraturstudien innehålla etiska överväganden eller ett godkännande från en etisk kommitté. Vidare ska inget undanhållas eller förvrängas från artiklarna samt att inget plagiat eller fusk ska förekomma. Noggrann översättning till svenska har gjorts på artiklarna då alla artiklar var skrivna på engelska. Engelsk/svensk lexikon har använts vid behov som hjälpmedel för att få en korrekt översättning och för att undvika feltolkningar. För att undvika misstolkningar av betydelse så har citat skrivits på originalspråk. Alla de artiklar som ingick i denna litteraturstudie redovisades och de artiklar som valdes till resultatet redovisades i en matris. Resultatets artiklar var vetenskapligt granskade (peer reviewed). Primärkällor användes för att undvika andra författares tolkningar. Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska resultat i litteraturstudien redovisas trots egna antaganden och eventuella hypoteser som författare. 11

12 Resultat Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker som bidrar till att vårdpersonal inte prioriterar munvård hos äldre på särskilt boende. De sju vetenskapliga artiklarna som låg till grund för litteraturstudiens resultat redovisas i artikelmatrisen (Bilaga 1), fem artiklar med kvantitativ metod och två artiklar med kvalitativ metod. Databearbetningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: Brist på kunskap och utbildning, Tidsbrist, Personalens obehag till att utföra munvård samt Motstånd och integritet (Figur 2). Brist på kunskap och utbildning Tidsbrist Personalens obehag till att utföra munvård Motstånd och integritet Figur 2. Kategorierna i resultatet. Brist på kunskap och utbildning I studien av Lindqvist et al. (2013) påpekades det att i undersköterskeutbildningen studeras inte munvård. I studien av Sumi et al. (2001) var det 410 heltidsanställda på ett service boende i Japan som blev tillfrågade att besvara ett frågeformulär, 39 % av dem uppgav att de hade fått utbildning i munvård men att den var otillräcklig. I studien av Forsell et al. (2011) rapporteras det att ett stort hinder för att utföra adekvat munvård var otillräcklig utbildning i munvård och i munhygien, detta i både forskar- och grundutbildning. Flera vårdanställda tyckte att de inte hade fått tillräckligt utbildning i munvård och därför inte hade kompetens nog att utföra den adekvat (Lindqvist et al. 2013), de vårdanställda uppgav att utbildning från tandvårdspersonal skulle vara av betydelse för att förbättra det (Lindqvist et al. 2013). I en studie av Wårdh et al. (2011) tackade 454 vårdanställda ja till att delta och 35 % av dessa angav att de inte hade någon formell utbildning i munvård. Vårdpersonalen i Wårdh et al. (2011) studie var medvetna om personliga brister i utförandet av munvårdsarbete och rapporterade att utbildning från tandhygienister skulle kunna bidra till utförande av god munvård. Tidsbrist Flera vårdanställda tyckte att tiden inte räckte till för att utföra munvård (Sonde et al. 2011; Lindqvist et al. 2013; Willumsen et al. 2011; Wårdh et al. 2011). I en studie av Wårdh et al. (2011) uppgav 40 % av deltagarna att mer tid skulle bidra till förbättrad munvård för de boende. Tidsbrist kan vara ett hinder för bland annat tandborstning, som uppfattas tidskrävande för vårdpersonal (Lindqvist et al. 2013). Enligt Sonde et al. (2011) rapporterade vårdpersonalen tidsbrist som ett hinder för att utföra munvård eftersom de upplevde äldre människor som långsamma och därför mer tidskrävande. I studien av Willumsen et al. (2011) deltog

13 vårdanställda genom att svara på en enkätstudie där hälften rapporterade tidsbrist som en anledning till att inte utföra regelbunden munvård. Personalens obehag till att utföra munvård Vårdpersonal upplevde munvård som en obehaglig arbetsuppgift (Forsell et al. 2010; Forsell et al. 2011; Willumsen et al. 2011) och att den främsta anledningen var på grund av upplevd ovilja från de boende (Forsell et al. 2010; Willumsen et al. 2011). I studien av Forsell et al. (2011) förkortade antingen vårdpersonalen den utsatta tiden för munvård eller så undvek de att utföra den på grund av att de kände obehag. Anledningen till att de upplevde obehag trodde vårdpersonalen kunde bero på till exempel osäkerhet i utförandet eller att de upplevde ovilja från de boende (Forsell et al. 2011). En majoritet av vårdpersonalen tyckte att tandborstning var en besvärande munvårdsuppgift (Wårdh et al. 2011), att munvård i sin helhet var betungande samt tröttsamt (Sumi et al. 2001) och att munvård kan vara svårt att utföra eftersom det inte är lätt att sköta någon annans munhälsa (Lindqvist et al. 2013). Motstånd och integritet Motstånd från de som bodde på särskilt boende var inte ovanligt (Forsell et al. 2010; Forsell et al. 2011; Lindqvist et al. 2013; Willumsen et al. 2011; Wårdh et al. 2011). I studien av Willumsen et al. (2011) visade det sig att vårdpersonalen inte kunde få de boendes tänder tillräckligt rena när de gjorde motstånd, vilket ökade risken för nedsatt munhälsa. I Wårdh et al. (2011) studie rapporterades det att vårdpersonalen upplevde svårigheter när de boende gjorde motstånd samt vägrade öppna sin mun. Anledning till detta var för att de boende tyckte att det var onödigt eller att de kände att de inte ville ha hjälp (Wårdh et al. 2011). I studien av Lindqvist et al. (2013) upplevde vårdpersonalen uppgivenhet när patienterna vägrade att ta emot munvård. De boende utan demensdiagnos kunde efter en stund ge samtycke till munvård då de kunde förstå att det var viktigt (Willumsen et al. 2011). På boenden kunde vårdpersonalen få motstånd med varierande frekvens från enstaka tillfällen till varje försök (Forsell et al. 2010; Forsell et al. 2011), vilket kunde resultera i tvång (Forsell et al 2010). Vårdpersonalen kunde erbjuda de boende munvård men det var inte alltid det blev mottaget (Lindqvist et al. 2013; Willumsen et al. 2011), vilket gjorde att munvården blev lämnad ogjord (Willumsen et al. 2011). Enligt Lindqvist et al. (2013) rapporterade vårdpersonalen upplevelser om att de kränkte patientens integritet vid utförande av munvård. Vårdpersonalen hade en oro gällande integriteten och sekretessen som kunde leda till motvilja för att kunna utföra munvård (Forsell et al. 2010; Forsell et al. 2011). Vårdpersonalen kunde känna en rädsla för att skada de boende vid utförande av munvård då det är ett känsligt område som kan kännas kränkande för många (Forsell et al. 2011; Lindqvist et al. 2013). Flera av de boende kunde bli aggressiva för att de inte ville motta munvård (Lindqvist et al. 2013). 13

14 Diskussion Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker som bidrar till att vårdpersonal inte prioriterar munvård hos äldre på särskilt boende. Kunskap och utbildning var något de flesta vårdanställda tyckte de hade otillräckligt av när det gällde munvård. När det gällde tiden upplevde vårdpersonal att den inte räckte till för att kunna utföra adekvat munvård. Många vårdanställda upplevde munvård som en obehaglig arbetsuppgift och att den var besvärande, svår samt tröttsamt att göra. Anledningen till upplevt obehag var främst ovilja från de boende. Många vårdanställda kunde få motstånd vid munvård. Vårdanställda kunde erbjuda eller påbörja munvård men de boende kunde vägra. Resultatdiskussion I litteraturstudiens resultat framkom det att flertalet vårdanställda tyckte att de inte hade tillräckligt med kunskap eller utbildning för att utföra god munvård. I liknande studier av Chan och Hui-Ling Ng (2012) och Kullberg et al. (2010) styrks detta då de också nämner brist på kunskap och otillräcklig utbildning som hinder till varför inte god munvård utförs. För att uppnå och utföra god munvård behöver vårdpersonal munvårdsutbildning (Sweeney et al. 2007), vilket många vårdanställda tycker att de inte fått (Wårdh et al. 2000; Öhrn et al. 2000). Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om äldre människors behov av munhälsa (Fitzpatrick 2000) och att de har erfarenhet samt kompetens till att utföra god munvård (Wårdh et al. 2000). Skillnad bland vårdpersonal finns när det gäller praktiskt utförande av munvård då all vårdpersonal känner olika för om de har tillräcklig (Reis et al. 2010; Wårdh et al. 2012; Yoon el at. 2011). Utbildning skulle vara av betydelse för vårdpersonal för att kunna utföra god munvård, att ökad kunskap ger ett ökat intresse samt ökad motivation. Litteraturstudiens resultat visade att det fanns många vårdanställda som tyckte att tiden inte räckte till för att kunna utföra adekvat munvård vilket Chan och Hui-Ling Ng (2012) och Wårdh et al. (2000) förstärker genom sina studier, som beskriver att flera vårdanställda har rapporterat att tiden är otillräcklig för att kunna hinna med de boendes munvård. Vårdpersonal har rapporterat att de inte har kunnat ge den bästa vården till de boende eftersom de har haft för lite tid (Unfer et al Vården ska ges med respekt och värdighet samt att hela människan och dennes mående ska ses för att uppnå god hälsa (WHO 1948). Målet är att vården ska vara lika för alla och att skapa god hälsa (SFS 1982:763), vilket inte uppfylls när tidsbrist upplevs från vårdpersonal. Varför flera vårdanställda upplever tidsbrist kan bero på att de inte prioriterar den arbetsuppgiften främst utan utför andra uppgifter före, vilket resulterar i för lite tid åt munvården. En anledning till att tidsbrist upplevs kan bero på brist på personal. I litteraturstudiens resultat framkom det att många vårdanställda upplevde att munvård var en obehaglig arbetsuppgift och att den främsta orsaken till det var på grund av ovilja från de boende. I en liknande studie av Kullberg et al. (2010) styrks detta då det framkom även där att vårdpersonalen tyckte att munvård var obehagligt och att anledningen var upplevd ovilja från de boende, vilket resulterade i upplevt tvång från vårdpersonalen för att utföra god munvård. Enligt Socialstyrelsen (2012) behövs hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder för att en god munhälsa ska åstadkommas. Enligt Andersson (2009) är det sjuksköterskornas roll att se till att detta görs. Sjuksköterskor tillsammans med resten av de vårdanställda behöver samarbeta och stötta varandra när någon exempelvis upplever svårigheter. Då vårdpersonal kan känna osäkerhet behövs stöd för att underlätta en situation/uppgift som upplevs obehaglig. Situationen blir bättre och man kan handskas med den samt försöka lösa den tillsammans genom att förslagsvis gå in två och två när munvård ska utföras. 14

15 Metoddiskussion Den metod som har använts var en litteraturstudie och till det togs hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell, där det visas hur man kan genomföra en litteraturstudie på ett tydligt och strukturerat sätt. Ett syfte formulerades, ett val av databaser gjordes och sökord identifierades. De sökord som identifierades bedömdes relevanta för denna litteraturstudie. Om andra sökord hade valts eller om andra sökkombinationer utförts kunde litteraturstudiens resultat påverkats. I urval 3 valdes inga artiklar bort utan de sju inkluderade artiklarna från urval 2 ingick i litteraturstudiens resultat. En styrka är att artiklarna lästes i fulltext tidigt vilket påverkade resultatets kvalitet positivt. Den vetenskapliga kvaliteten på de utvalda artiklarna var hög. Begränsningen i hur gamla artiklarna skulle vara fick utökas från sex år till tio år då en artikel med relevant innehåll skulle exkluderats, vilket dessutom skulle ha resulterat i för få artiklar till litteraturstudiens resultat. En styrka bortsett från den artikeln är att artiklarna i studiens resultat är aktuella. Granskningen av artiklarna gjordes utan egna hypoteser eller antaganden. När relevanta teman utarbetades användes först understrykningspennor och sedan post-it lappar för att tydligt se likheter och skillnader mellan artiklarna. Detta gjordes noga för att undvika att viktigt material utelämnades som skulle ha kunnat påverka litteraturstudiens resultat. Klinisk betydelse Eftersom munvård har stor inverkan på livskvaliteten och det sociala livet är det viktigt att vårdpersonal kan hjälpa de boende att upprätthålla god munhälsa med bra munvård när det behövs, då är det viktigt att vårdpersonalen har tillräcklig kunskap. Om vårdpersonal, främst sjuksköterskor, vet orsakerna till varför utförandet av munvård inte blir prioriterat i den utsträckning den borde så kan kvalitetsarbete bedrivas för att förbättra det. Detta kan exempelvis förbättra samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor så att de kan stötta varandra samt att utförandet av munvården blir mer effektivt. Förslag till fortsatt forskning Förslag till fortsatt forskning är att studera varför utbildningar inte prioriterar munhälsa i sina kursplaner samt studera hur hinder för att utföra munvård uppstår så som exempelvis integritetskränkning och tidsbrist skulle kunna åtgärdas. Eventuellt skulle en implementeringsstudie där personal på särskilt boende får utbildning och att munvården jämförs före och efter implementering. Slutsats Vårdpersonal behöver mer utbildning i munvård för att kunskapen ska bli tillräcklig och munvården prioriteras högre. Vårdpersonal får tack vare utbildning mer kompetens för att utföra relevant och god munvård. Utbildning resulterar i att vårdpersonal inte upplever lika mycket besvär med de övriga orsakerna som bidrog till att vårdpersonal inte prioriterade munvård - tidsbrist, personalens obehag att utföra munvård och motstånd samt integritet. Vårdpersonalen vet mer efter utbildning vilket underlättar för dem när de stöter på något hinder. 15

16 Referenser * Artiklarna i resultatet. Andersson, P. (2009). Munha lsa. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.) Omva rdnadens grunder: Ha lsa och oha lsa. Lund: Studentlitteratur AB, ss Blomqvist, K. & Edberg, A-K. (2004). Att vara a ldre man har ju sina kra mpor. Lund: Studentlitteratur. Chan, E-Y. & Hui-Ling Ng, I. (2012). Oral care prectices among critical care nurses in Singapore: a questionnaire survey. Applited Nursing Research, 25 (3), Dobrzyn-Matusiak, D., Marcisz, C., Bak, E., Kulik, H. & Marcisz, E. (2014). Physical and mental health aspects of elderly in social care in Poland. Clinical Interventions in Aging, 9, doi: /CIA.S69741 Fitzpatrick, J. (2000). Oral health care needs of dependent older people: responsibilities of nurses and care staff. Journal of Advanced Nursing, 32, Forsberg, C. & Wengstro m, Y. (2013). Att go ra systematiska litteraturstudier: Va rdering, analys och presentation av omva rdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur. * Forsell, M., Kullberg, E., Hoogstraate, J., Herbst, B., Johansson, O. & Sjo gren, P. (2010). A Survey of Attitudes and Perceptions Toward Oral Hygiene Among Staff at a Geriatric Nursing Home. Geriatric Nursing, 31 (6), doi: /j.gerinurse * Forsell, M., Sjo gren, P., Kullberg, E., Johansson, O., Wedel, P., Herbst, B. & Hoogstraate, J. (2011). Attitudes and perceptions towards oral hygiene tasks among geriatric nursing home staff. International Journal of Dental Hygiene, 9 (3), doi: /j x. Gil-Montoya, JA., Ferreira de Mello, AL., Barros, R., Gonzalez-Moles, MA. & Bravo, M. (2015). Oral health in the elderly patient and its impacts on general well-being: a nonsystematic review. Clinical Interventions in Aging, (10), doi: /CIA.S54630 ICN (2014). The ICN Code of ethics for nurses. Geneva: ICN International council of nurses. Tillga nglig: [ ] Kullberg, E., Sjögren, P., Forsell, M., Hoogstraate, J., Herbst, B. & Johansson, B. (2010). Dental hygiene education for nursing staff in a nursing home for older people. J Adv Nurs, 66 (6) oi: /j x. Lam, O., McMillan, A., Li, L. & McGrath, C. (2014). Predictors of Oral Health-related quality of life in patients following Stroke. Journal of rehabilitation medicine, 46 (5), doi: / Larsson, M. & Rundgren, A. (2003). Geriatriska sjukdomar. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur. 16

17 Lewis, A., Wallace, J., Deutsch, A. & King, P. (2015). Improving the oral health of frail and functionally dependent elderly. Australian Dental Journal, 60 (1), doi: /adj * Lindqvist, L., Seleskog, B., Wårdh, I., & Bültzingslöwen, I. (2013). Oral care perspectives of professionals in nursing homes for the elderly. International Journal Of Dental Hygiene, 11(4), doi: /idh Locker, D. (2003). Dental status, xerostomia and the oral health-related quality of life an elderly institutionalized population. Spec Care Dentist, 23: Paulsson, G., Andersson, P., Wårdh, I. & Öhrn, K. (2008). Comparison of oral health assessments between nursing staff and patients on medical wards. European Journal of Cancer Care, 17, Paulsson, G., Andersson, P., Wårdh, I. & Öhrn, K. (2008). Comparison of oral health assessments between nursing staff and patients on medical wards. European Journal of Cancer Care, 17, Petersen, P.E. & Yamamoto T. (2005). Improving the oral health o folder people: the approach of the WHO global oral health programme. Community Dentistry and Oral Epidemilogy 33, Polit, D.F & Beck, C.T. (2012). Ninth edition. Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health- Lippincott. Reis, S.C., Marcelo, V.C., da Silva, E.T. & Leles, C.R. (2010). Oral health of institutionalised elderly: a qualitative study of health caregivers perceptions in Brazil. Gerodontology, 28 (1), doi: /j x. Ribeiro, M.T., Ferreira, R.C., Vargas, A.M. & Ferreira, E.F. (2014). Validity and reproducibility of the revised oral assessment guide applied by community health workers. Gerodontology, 31 (2), doi: /ger Santoni, G., Angelman, S., Welmer, A-K., Mangialasche, F., Marengoni, A & Fratiglioni, L. (2015). Age-Related Variation in Health Status after Age 60. PLOS ONE, 10 (3), doi: /journal.pone Samson, H. & Vesterhus Strand, G.(2008). Munvård. I Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) Geriatrisk omvårdnad god omsorg till den äldre patienten. Liber: Stockholm, ss Senior Alert (2016). Ett nationellt kvalitetsregister fo r va rd och omsorg. [Elektronisk] Tillga nglig: [ ]. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Socialdepartementet Socialstyrelsen (2009). Folkha lsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. 17

18 Socialstyrelsen (2012). Nationella riktlinjer fo r vuxentandva rd. Tillga nglig: [ ]. Socialstyrelsen (2013). Kompetens och kompetensfo rso rjning. [Elektronisk]. Tillga nglig: 2/Documents/ _Kompetensochkompetensforsorjning.pdf [ ]. Socialtja nstlagen (2001: 453). Ha mtad den 13 december 2016 fra n * Sonde, L., Emami, A., Kiljunen, H., & Nordenram, G. (2011). Care providers' perceptions of the importance of oral care and its performance within everyday caregiving for nursing home residents with dementia. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(1), doi: /j x Statistiska centralbyra n (2009). Demografiska rapporter 2015:2. Sveriges framtida befolkning Stockholm: SCB. allare-for-press/372727/ ( ) * Sumi, Y., Nakamura, Y., Nagaosa, S., Michiwaki, Y. and Nagaya, M. (2001), Attitudes to oral care among caregivers in Japanese nursing homes. Gerodontology, 18: 2 6. doi: /j x Sweeney, MP., Williams, C., Kennedy, C., Macpherson, L-M., Turner, S. & Bagg, J. (2007). Oral health care and status of elderly care home residents in Glasgow. Community Dent Health, 24: Thean, H., Wong-Loke, M. & Koh, H. (2007). The dental awareness of nursing home staff in Singapore a pilot study. Gerodontology, 24 (1), Unfer, B., Braun, K.O., Ferreira, A.C., Ruat, G.R. & Batista, A.K. (2012). Challenges and barriers to quality oral care as perceived by caregivers in long-stay institutions in Brazil. Gerodontology, 29 (2), e doi: /j x. Vilstrup, L., Holm-Pedersen, P., Lykke-Mortensen, E & Avlund, K. (2007). Dental status and dental caries in 85- year- old Danes. Gerodontology, 24 (1), Willman, A. (2009). Ha lsa och va lbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omva rdnadens grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB, ss * Willumsen, T., Karlsen, L., Naess, R. & Bjørntvedt, S. (2011). Are the barriers to good oral hygiene in nursing homes within the nurses or the patients? Gerodontology, 29 (2), e doi: /j x. World Health Organization (1948). Constitution of the world health organization. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. 18

19 Wa rdh, I., Hallberg, L.R.M., Berggren, U., Andersson, L. & So rensen, S. (2000). Oral Health Care- A Low Priority in Nursing. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 14 (2), * Wårdh, I., Jonsson, M. & Wikström, M. (2011). Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel- an area in need of improvment. Gerodontology, 29 (2), e doi: /j x. Yellowitz J.A. & Schneiderman M.T. (2014). Elder's oral health crisis. The Journal of Evidence-Based Dental Practice, 14, doi: /j.jebdp Yoon, M.N., Lowe, M., Budgell, M. & Steele, C. M. (2011). An Exploatory Investgation Using Appreciative Inuiry to Promote Nursing Oral Carl. Geriatric Nursing, 32 (5), Öhrn, K. & Andersson, P. (2006). Munvård inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Öhrn, K.E.O., Whalin, Y-B. & Sjödén, P-O. (2000). Oral care in cancer nursing. European Journal of Cancer Care, 9 (1),

20 Bilaga 1. Artikelmatris. Författare: År: Syfte: Metod: Huvudresultat: Forsell, M., Kullberg, E., Hoogstraate, J., Herbst, B., Johansson, O. & Sjögren, P Att testa effekten av en munhygienisk pedagogisk modell om attityder och uppfattningar mot munhygien bland vårdpersonal. Kvantitativ metod. Ett pilot frågeformulär. 42 vårdgivare på ett geriatriskt vårdhem fick enkäten före och efter en muntlig hygienutbildning (februari-mars 2008). Det var frivilligt att delta. Vårdpersonalen upplevde munvård obehagligt samt att de kändes motstånd från patienter. Forsell, M., Sjögren, P., Kullberg, E., Johansson, O., Wedel, P., Herbst, B. & Hoogstraate, J Att bedöma attityder och uppfattningar mot munhygienuppgifter bland geriatrisk vårdpersonal, före och efter en tandhygienutbildning. Kvantitativ metod. Enkätundersökning. Utfördes på 105 vårdanställda för dementa i Sverige. Frivilligt att delta. 87 % av vårdpersonalen ansåg munvård obehagligt och en majoritet upplevde alltid eller ibland motstånd från patienterna vilket försvårande utförandet av munvård. Sonde, L., Emami, A., Kiljunen, H. & Nordenram, G Att beskriva vårdpersonals uppfattning och resonemang om oral vård på vårdhem för patienter med demens, och för att beskriva sjuksköterskors resonemang i förhållande till deras ansvar för övervakning av munvårdsinsatser inom regelbundna omvårdnadsrutiner på vårdhem för patienter med demens. Kvalitativ metod. Utfördes på vårdpersonal som var specialiserade på demens. Två delstudier genomfördes. Delstudie 1: Fokusgruppdiskussioner med 9 vårdganställda där intervjuerna spelades in. Delstudie 2: Semistrukturerade intervjuer med 4 sjuksköterskor där intervjuerna spelades in. Delstudie 1: vårdpersonalen upplevde tidsbrist och svårigheter med att utföra munvård när patienterna inte vara samarbetsvilliga till att öppna sin munnar. Delstudie 2: vårdpersonalen upplevde brist på riktlinjer och rutiner för munvård samt brist på riktlinjer för informationsbyte mellan de olika yrkesgrupperna.

21 Författare: År: Syfte: Metod: Huvudresultat: Lindqvist, L., Seleskog, B., Wårdh, I. & Bültzinglöwen, I Att undersöka på vårdhem för äldre vad yrkesverksamma med olika ansvarsområden kan betrakta som viktiga aspekter av väl fungerande daglig munvård. Kvalitativ metod. Datainsamling genom enskilda intervjuer. En innehållsanalys utfördes med både latenta och uppenbara analyser. 23 informanter i Sverige intervjuades. Låg prioritering från vårdpersonal, inte tillräckligt med utbildning/kompetens, brist i rapporteringen och inga tydliga nyckelprocesser om munvård. Sumi, Y., Nakamura, Y., Nagaosa, S., Michuwaki, Y. & Nagaya. M Att undersöka munvård praxis och medvetenhet om det bland vårdgivare i japanska sjukhem. Kvantitativ metod. Självrapportfrågeformulär som innehöll 14 poster som var uppdelad i 4 sektioner. 410 heltidsvårdgivare i Japan. Ålder år, medelålder 37,1 år. 45 % upplevde munvård besvärligt och 28 % upplevde trötthet av att ge munvård. Otillräcklig med utbildning i munvård. Willumsen, T., Karlsen, L., Naess, R. & Njørntvedt, S Att undersöka munhygien på patienter som bor på vårdhem och deras sjuksköterskors bedömningar av hindren för förbättring. Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie en enkät gavs till 494 sjuksköterskor i ett vårdhem i Norge. Även munvården på 358 patienter på samma vårdhem bedömdes. Motstånd från patienter och att vårdpersonal upplevde munvård som obehagligt. Wårdh, I., Jonsson, M. & Wikström, M Att undersöka attityder till och kunskap om munhälsovård bland vårdhemspersonal efter mer än 5 år då lagen antogs, nämligen Kvantitativ metod. 630 vårdhemsanställda på dagtidschema i Sverige svarade på en enkät med 16 flervalsfrågor som ingick. Frågeformuläret avslutades med en öppen punkt. 80 % upplevde att patienterna inte var samarbetsvilliga till munvård, 60 % ansåg munvård som en besvärande arbetsuppgift, vilket resulterar i låg prioritering av munvården. Brist på utbildning.