FÖRDJUPNING 3. LANDSKAPSBILD

Transkript

1 DEL 3: FÖRDJUPNING 3. LANDSKAPSBILD Landskapsbilden utgör den visuella och emotionella upplevelsen av landskapet med dess beståndsdelar, uppbyggnad, struktur och topografi. Landskapsbilden har växt fram och påverkats av historiska händelser, människans användande och naturens förutsättningar. INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Övergripande förutsättningar Landskapsbildsvärden KONSEKVENSANALYS Bedömningsgrunder Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Nollalternativet Utbyggnadsalternativet SAMLAD BEDÖMNING MÖJLIGA MILJÖÅTGÄRDER I KOMMANDE SKEDEN KÄLLOR FÖRDJUPNINGAR PROJEKTHISTORIK UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV LANDSKAPSBILD YTVATTEN GRUNDVATTEN NATURMILJÖ NATURA 2000 KULTURMILJÖ TRAFIKBULLER FRILUFTSLIV & REKREATION MARKANVÄNDNING RISK & SÄKERHET BYGGSKEDET TILLSTÅND & DISPENSER 197 (549)

2 Rätvinklig ägostruktur i nordsydlig riktning ger landskapet en säregen karaktär Skogsparti med en markerad ytterkant Mosaiklandskapet norr om Tollarp Sammanhängande skogsparti Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Norr om Skättilljunga â â â â â â â â â Linderödsåsen Vramsåns dalgång Rävshultsvägen â â â â â â â â â â â â befintlig E22 Öppen åkermark med fina utblickar Särpräglad odlings-/ betesmark Skättilljungavägen Ullarp Spångarp Utblick mot Liarumsdalen Linderödsåsens nordsluttning Utblick mot slätten Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund och Kristianstad Sätaröd Vramsån med meandring Bertebäcken Tjörningabäcken Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Gräns för vägplan Tollarp Vramsåns dalgång Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsen Ullarp Spångarp meter m Förklaring Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund Förklaring Landskapsområde â â â Landskapsvärde â banvall Korridor Sätaröd Vramsån med Utbyggnadsalternativ Utbyggnadsalt. Landskapsvärde Banvall Gräns för vägplan Figur 3.1. Landskapsbildsvärden inom utredningsområdets västra del.

3 Gräns för vägplan Sigridslundsvägen Adamsberg Ljungen Mosaiklandskapet norr om Tollarp â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Rya befintlig E meter m Förklaring Landskapsområde â â â Landskapsvärde â banvall Korridor Sätaröd Vramsån med Utbyggnadsalternativ Utbyggnadsalt. Landskapsvärde Banvall Nöbbelövsvägen Sammanhängande skogsparti Rävshultsvägen Vacker vegetationsvolym Ryabäcken Slutet skogsområde Vacker vegetationsridå i en mjuk båge Slingrande vegetationsridå, Rambrobäcken â â â â â â â â Särpräglad odlings-/ betesmark Gammal sockengräns markerad med mäktig stenvall Skogsområdet vid Sigridslund Slättbygden vid Nöbbelöv â â â â â â Tjörningabäcken â â â â â â â â â â â â Tollarp Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Vramsåns dalgång Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsen Ullarp Spångarp Förklaring Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund Gräns för vägplan Figur 3.2. Landskaspbildsvärden inom utredningsområdets östra del.

4 1. Förutsättningar 1.1. Övergripande förutsättningar Mellan Spångarp och Vä förekommer två naturgeografiskt vitt skilda landskapstyper: den skogsbeklädda Linderödsåsen och den åkerdominerande Kristianstadsslätten. Vägkorridoren har sin början vid Spångarp och fortsätter österut nedför Linderödsåsens branta nordostsluttning och vidare ut genom Vramsåns dalgång. Därefter går korridoren huvudsakligen på Kristianstadsslätten genom olika karaktärsområden bort till Vä där den avslutas i ett tätt gran- och tallskogsparti. Den del av vägkorridoren som berör Linderödsåsen är i den södra delen omväxlande skog och öppen mark. I de öppna delarna bidrar de kvarvarande aktiva jordbruken och bebyggelsen i anslutning till det äldre vägnätet till områdets karaktär. I den norra delen lutar terrängen brant och området domineras av äldre lövskog med i huvudsak bok. Kristianstadsslätten utgörs av en helt annan landskapstyp då dess berggrund utgörs av kalksten, sandsten och lera. Landskapet är öppet eller halvöppet och brukas idag för odling och bete i ett storskaligt jordbruk. I landskapet ligger mindre och större skogspartier i form av tallskog i de sandiga områdena och lövskog i övriga områden. Slätten har relativt olika karaktärsdrag. De västra delarna, norr om Skättilljunga och Tullsåkra, utgör en småskalig och mosaikartad övergångsbygd med omväxlande öppna odlings- och betesmarker och slutna skogsbevuxna områden. Den finmaskiga rätvinkliga ägostrukturen med stenmurar, vegetationsridåer och äldre gårdsbyggnader ger en ålderdomlig prägel åt landskapet. De östra delarna vid Nöbbelövs och Väs gamla ägor har ett tydligare släktskap med slättbygden. Här breder sig ett mer kuperat storskaligt slättlandskap ut sig som utgörs av fullåkersbygd. Slätten präglas främst av odlingsmarker, äldre gårdar, stenmurar, fornlämningsområden och få vegetationsvolymer. KRISTIANSTAD VÄ BRÖD TINGS NÖBBELÖV LINDERÖDSÅSEN TULLSÅKRA SÄTARÖD SKÄTTILLJUNGA BEF. E22 SPÅNGARP BEF. E22 TOLLARP Figur 3.3. Terrängskuggningskarta över området, korridoren markeras med lila streck. 200 (549)

5 Vramsåns dalgång Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Skättilljungavägen Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsens nordsluttning Liarumsdalen Linderödsåsen Be Vramsån med meandring Ullarp Sätaröd Befintlig E22 Spångarp Sätarödsvägen, gamla Linderödsåsens vägsträckningen mellan nordsluttning Lund och Kristianstad Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Gräns för vägplan Vramsåns dalgång Utblick mot Liarumsdalen Utblick mot slätten Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsen Ullarp Spångarp Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund Förklaring Landskapsområde Landskapsvärde Korridor Sätaröd Vramsån med m Utbyggnadsalt. Banvall b Gräns för vägplan Figur 3.4. Landskapsbildsvärden: Linderödsåsen och Linderödsåsens nordsluttning.

6 1.2. Landskapsbildsvärden Nedan presenteras de landskapsbildsvärden som identifierats i korridoren. Bedömningsgrunder för värderingen presenteras i kapitel 2.1 Bedömningsgrunder. Linderödsåsen (Spångarp till och med Ullarp 1:14) Uppe på åsen är den skogsklädda terrängen småkullig med ett stort antal lokala småhöjder. Rumsligt är landskapet småskaligt och varierat med omväxlande åker och skog. Området präglas av sin urbergsgrund, vilket ger relativt magra marker och ett småkuperat landskap, vilket i sin tur har gjort att rationaliseringen av jordbruket har varit mindre än i slättbygden. Området har en lång bosättningstradition och det finns spår av både äldre odlingslämningar och bebyggelsemönster, vilket bidrar till områdets karaktär. Bebyggelsen ligger i huvudsak orienterad mot den äldre vägen mellan Lund och Kristianstad som går i samma sträckning som nuvarande E22 eller parallellt med denna. Trakten kring Spångarp ligger högt i landskapet och här bjuds på en vidsträckt vy ut över Liarumsdalen. Landskapsbildsvärdet i denna del ligger till största delen i det småskaliga jordbrukslandskapet och upplevelsen av det äldre vägsystemet. Landskapsbildsvärdet bedöms vara medelstort. Figur 3.5. Det småskaliga landskapet på Linderödsåsen. Linderödsåsens nordsluttning (från Ullarp 1:14 till släntfoten) Åsens nordostsluttning utgör genom sin brantare topografi ett påtagligt skifte i karaktär. Landskapet i sluttningen är slutet och tätt med inslag av ett småskaligt, varierat och ålderdomligt jordbrukslandskap med främst betesmarker. Eftersom nordostsluttningen delvis är uppodlad ges fina utblickar ut över Kristianstadsslätten. Mycket av skogsmarken utgörs av ädel- och blandlövskog, på flera ställen med lång kontinuitet. Sluttningen är perforerad med ett flertal raviner och dalgångar vilka avvattnas genom ett flertal bäckar ner mot Vramsån. Den nordöstra sidan av åsen utgör en tydlig och framträdande kant mot Kristianstadsslätten. Det småskaliga jordbrukslandskapet utgör delar av landskapsbildsvärdet, men här bidrar de äldre vägsträckningarna av landsvägen mellan Lund och Kris- 202 (549)

7 tianstad och en dramatisk topografi avsevärt till värdet. Av stort värde för landskapsbilden är även den sammanhängande skogen i sluttningen och den obrutna skogssilhuetten. Dessa ger förståelse för landskapet när man betraktar Linderödsåsen från Kristianstadsslätten. Ett antal stora vindkraftsverk uppe på åsen påverkar skogssilhuetten och landskapsbilden då de syns på långt avstånd. Landskapsbildsvärdet bedöms vara stort. Figur 3.6. Linderödsåsen sett från Kristianstadsslätten. Vramsåns dalgång Området mellan Linderödsåsen och Bertebäcken och byarna där emellan (Ullarp, Årröd och Sätaröd), utgör sedan länge en utpräglad övergångsbygd mellan Linderödsåsens skogslandskap och Kristianstadsslättens jordbruksbygd. En äldre benämning för områdestypen är risbygd. Vid Linderödsåsens släntfot öppnar sig ett flackt till svagt böljande jordbrukslandskap med inslag av partier med ädellövskog. Byn Sätaröd ligger precis i vecket mellan åsen och slätten. Byns placering upplevs mycket naturlig i kanten mellan öppen mark och skog. Utmed Linderödsåsens fot och genom Tollarp rinner Vramsån som mynnar ut i Helgeå väster om Åhus. Vattendraget med omgivande strandskog hyser stora naturvärden och är därför klassat som riksintresse för naturvården och Natura Den meandrande delen av ån som kantas av vegetation är ett särskilt känsligt parti ur landskapsbildssynpunkt som har höga visuella kvaliteter. Figur 3.7. Vramsån. 203 (549)

8 Befintlig E22 S s Rävshultsvägen Vramsåns dalgång Skättilljungavägen åsens nordsluttning Mosaiklandsk om Toll Norr om Skättilljunga Skättilljungavägen Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Vramsån med meandring Sätaröd Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund och Kristianstad en Vackert beteslandskap med stora bokar & ekar Skogsparti med en markerad ytterkant Öppen åkermark med fina utblickar Tjörningabäcken Bertebäcken Rätvinklig ägostruktur i nordsydlig riktning Linderödsåsens ger landskapet en säregen nordsluttning karaktär Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Vramsåns dalgång Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsen Ullarp Spångarp Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund Förklaring Landskapsområde Landskapsvärde Korridor Sätaröd Vramsån med m Utbyggnadsalt. Banvall b Gräns för vägplan Figur 3.8. Landskapsbildsvärden: Vramsåns dalgång och Norr om Skättilljunga.

9 De vegetationsridåer som följer Vramsån samt den branta och skogsbeklädda åssluttningen som i väster ramar in de öppna partierna av åkeroch betesmark, utgör viktiga landmärken i landskapet och ger området en stark identitet. Den vinkelräta gränsen mellan skogen och den öppna marken bidrar också till denna identitet. Linderödsåsen har en mycket stor betydelse för landskapsbilden som en vegetationsklädd mörk fond som kan upplevas från långt håll i landskapet. På östra sidan av Vramsån höjer sig terrängen stegvis fram till Bertebäcken. Här öppnar landskapet upp sig i åker- och betesmark med vida utblickar mot söder. Landskapsbildsvärdet bedöms vara stort. Norr om Skättilljunga (från Skättilljungavägen till Rävshultsvägen) Området har en särpräglad stark, rätvinklig ägostruktur med långsmala fastigheter i nord-sydlig riktning. Strukturen har uppkommit med 1800-talets skiftesreformer och efterföljande hemmansklyvningar (fastighetsombildning där en jordbruksfastighet delas upp i en eller flera delar). Intrycket förstärks av flertalet stenmurar som åtskiljer ägorna och raka markvägar som leder till gårdar, odlingar och betesmarker. Strukturen har en stark identitet och integritet. Området uppfattas som ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmark och skog med mycket speciell och sällsynt karaktär. Det öppna landskapet i kontrast till de skogsbevuxna äldre utmarkerna kring Venestad i norr speglar landskapshistorien väl. Centralt i korridoren finns ett stort skogsparti med en ytterkant som markerar en gammal gräns mellan in- och utägor och utgör ett fint element i landskapet. Norr om detta parti finns ålderdomliga betesmarker med visuella kvaliteter och marken i söder utgörs huvudsakligen av öppen åkermark med fina utblickar. Linderödsåsen har en mycket stor betydelse för landskapsbilden som en vegetationsklädd mörk fond som kan upplevas från långt håll i landskapet. Landskapsbildsvärdet bedöms vara stort. Figur 3.9. Den småskaliga, långsmala strukturen norr om Skättilljunga är ett viktigt inslag i landskapsbilden. 205 (549)

10 â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Nöbbelövsvägen Sammanhängande skogsparti â â â â â â Rya Rävshultsvägen â â â â â â â â Särpräglad odlings-/ betesmark â â â â â â â ed en erkant a Tjörningabäcken Mosaiklandskapet norr om Tollarp Gammal sockengräns markerad med mäktig stenvall Vacker vegetationsvolym Ryabäcken Vacker vegetationsridå Vramsåns dalgång i en mjuk båge Slättby Ljungen Linderödsåsen Ullarp Spångarp Linderödsåsens nordsluttning Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund Förklaring Landskapsområde Landskapsvärde Korridor Sätaröd Vramsån med m Utbyggnadsalt. Banvall b Gräns för vägplan Figur Landskapsbildsvärden: Mosaiklandskapet norr om Tollarp.

11 Mosaiklandskapet norr om Tollarp (från Rävshultsvägen till Nöbbelövsvägen) Även om karaktärsområdet formellt sett tillhör Kristianstadsslätten kan inte området betraktas som renodlad slättbygd utan snarare en övergångsform mellan risbygd och slättbygd. Området har en stark integritet. Landskapet är mycket småbrutet och en struktur av stenmurar inramar ett odlingslandskap präglat av 1800-talets markanvändning. Resultatet är ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmarker och skogsbevuxna marker. Den finmaskiga ägostrukturen med välbehållna stenmurar, vegetationsridåer, äldre gårdsbyggnader och intrikat vägsystem ger landskapet en ålderdomlig prägel och identitet. De välbetade, trädlösa och blockrika ängs- och beteshagarna påminner om gamla betesmarker och har visuella kvaliteter. Det förekommer flera skogspartier i varierande storlek vilket gör att landskapet varierar mellan att vara öppet och slutet. Figur Mosaiklandskapet norr om Tollarp. Korridoren korsas av Tjörningabäcken och Ryabäcken som har visuella kvaliteter. Bäckarna är biflöden till Vramsån och kan ses i landskapet eftersom de omges av bårder med fuktiga marker och enstaka träd. Området är rikt på fuktiga marker, men utan några större mossar. Marken sluttar åt söder och höjs stegvis åt öster men är i övrigt relativt flack. I den östra delen blir terrängen mer svagt böljande. Från de högre och fritt liggande partierna i landskapet erbjuds här och var utsikt över Vramsåns dalgång, Tollarps samhälle och Linderödsåsens nordsida. Östra och Västra Vrams kyrkor i Tollarp utgör landmärken i landskapet. Området södra del kantas av utskiftade gårdar från byarna Skättilljunga, Tullsåkra och Rya, medan Bröds utspridda gårdsbebyggelse kantar området från norr. 207 (549)

12 Norr om Bengtsro finns ett sammanhängande skogsparti och söder om detta en särpräglad odlings-/betesmark med fin utblick omgiven av tät vegetation, vilket ger platsen en stark identitet. Figur Sammanhängande skogsparti och särpräglad odlings-/betesmark norr om Bengtsro. Mellan Bröd och Rya finns en välbevarad och gammal sockengräns. Gränsen är markerad med en mäktig stenvall vilken på sina ställen är närmare två meter hög och tre meter bred. Sockengränsen har en tydlig förankring och roll i landskapet samt visuella kvaliteter. Söder om gränsen finns en stor vegetationsvolym vilken fungerar som ett landmärke i landskapet. Landskapsbildsvärdet bedöms vara medelstort. Figur Sockengränsen mellan Bröd och Rya. Figur Vegetationsvolymen söder om sockengränsen mellan Bröd och Rya. 208 (549)

13 Gräns för vägplan Sigridslundsvägen â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Nöbbelövsvägen Vacker vegetationsridå i en mjuk båge Slättbygden vid Nöbbelöv Värdefulla vegetationsvolymer i det öppna landskapet Skogsområdet vid Sigridslund Slingrande vegetationsridå, Rambrobäcken Linderödsåsen Ullarp Spångarp Linderödsåsens nordsluttning Vä Linderödsåsens nordsluttning Befintlig E22/ väg 19 Slutet skogsområde Vinkelrät kant mellan skog och öppen mark Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund och Kristianstad Vramsåns dalgång Förklaring Landskapsområde Landskapsvärde Korridor Sätaröd Vramsån med m Utbyggnadsalt. Banvall b Gräns för vägplan Figur Landskapsbildsvärden: Slättbygden vid Nöbbelöv och Skogsområdet vid Sigridslund.

14 Slättbygden vid Nöbbelöv (från Nöbbelövsvägen till Sigridslundsvägen) Kring Vä breder ett öppet, mer kuperat, storskaligt fullåkerslandskap ut sig. De gynnsamma odlingsförhållandena i denna del bidrog till att det vid skiftet av byarna, i förhållande till byarna längre västerut (Skättilljunga, Tullsåkra och Rya), fanns mer produktiv mark att fördela och därmed andra möjligheter att placera ut gårdarna i terrängen. Brukningsenheterna blev större och skiftena mer kvadratiska, rektangulära och solfjäderformade, medan bebyggelsen spriddes ut i alla riktningar från byn. Spåren från tidigare markanvändning, odlingsmarker, stenmurar som i hög grad är vegetationsklädda och större gårdar karaktäriserar området och ger det identitet. Landskapet är mycket öppet med inslag av vegetationsridåer längs stenmurarna och få skogsdungar. Norr om Ljungen finns en fin vegetationsridå som böjer sig i en mjuk båge och en vegetationsridå följer Rambrobäckens slingrande väg söderut. Den ringa vegetation som finns utgör ett mycket viktigt inslag i landskapsbilden. Ägorna är åtskiljda av stenmurar som i hög grad kantas av vegetation, ofta av ädla lövträd. Eftersom landskapet är öppet och har brist på vegetation, framträder ägogränserna tydligt i landskapet och bildar en vacker väv som framhäver den småkuperade/böljande terrängen/topografin. Den mest homogena strukturen finns från de högre liggande partierna mellan Norregård och Adamsberg och vidare österut. Detta område har en stark identitet. I Nöbbelöv ligger stärkelsefabriken och spritfabriken med sina väl synliga silos och produktionshallar. Dessa bildar landmärken i landskapet. Ett annat landmärke är Centralsjukhuset Kristianstad som höjer sig över stadsbebyggelsen. Landskapsbildsvärdet bedöms vara medelstort. Figur Slättbygden vid Nöbbelöv. 210 (549)

15 Skogsområdet vid Sigridslund Korridorens östligaste del sträcker sig genom ett terrängavsnitt med svagt markerade förhöjningar och mellan dessa belägna flygsandsområden. Befintlig E22 löper genom området, vilket påverkar dess integritet negativt. Vegetationen utgörs av skogspartier med planterad tall och gran, eller avsnitt med lövträd och sly. Ställvis finns också öppen åkermark. Närmare Vä kommer man åter in i skogsdominerade partier, runt om väg E22 efter Nöbbelöv ligger större planterade barrskogar. Här finns även naturområdet Mosslunda Natura 2000, vilket är ett äldre jordbruksområde där enefälader och slåttermarker är bevarade och under upprustning efter en längre tids igenväxning. Landskapsbildsvärdet bedöms vara litet. Figur Skogsområdet vid Sigridslund. Vy mot söder med Sigridslundsvägen till höger och befintlig E22 till vänster i bild. Befintlig E22 med omgivningar Befintlig E22 har lång platskontinuitet och tidigare vägar har haft samma sträckning eller varit placerade i närheten av denna. Vägen går på skrå ner för den skogsbeklädda Linderödsåsen, genom byn Sätaröd och vidare ut på Kristianstadslätten där den passerar över Vramsån och genom Tollarps samhälle. Vägen kantas av randbebyggelse längs hela sträckan, dock i större omfattning i väst än i öst. Landskapsbildsvärdet bedöms vara litet till medelstort. 211 (549)

16 2. Konsekvensanalys Begrepp 2.1. Bedömningsgrunder Följande ligger till grund för konsekvensbedömningarna avseende landskapsbild: Miljöbalken: Miljöbalken ska enligt kap 1 tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. I kap 6 finns bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar, där påverkan på bland annat landskap, kulturmiljö och kulturarv ska beskrivas inför beslut enligt en rad olika lagar. Regeringens beslut om tillåtlighet: Den tillåtlighet som regeringen meddelat den 22 december 2011 är förenad med tre villkor, varav ett berör vägens inverkan på landskapsbilden. I enlighet med villkoret har Trafikverket upprättat ett kulturmiljöprogram som har godkänts av Länsstyrelsen i Skåne. Enligt tillåtlighetsbeslutet och kulturmiljöprogrammet ska vägen ur ett estetiskt och kulturhistoriskt perspektiv anpassas till kulturmiljön så att fragmentering av odlingslandskapet, negativ påverkan på kulturmiljön och försämring av befintlig jordbruksmarks arrondering så långt möjligt begränsas. Den Europeiska Landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Konventionens parter erkänner att landskapet betyder mycket som uttryck för en mångfald av naturoch kulturarv och för att skapa identitet. Bedömningarna görs på en glidande skala utifrån följande grunddefinitioner. Bedömning av värden Stort värde Medelstort värde Stort värde har miljöer av nationellt eller regionalt bevarandeintresse. Miljön har stora visuella kvaliteter, stark integritet och/eller stark identitet samt är sällsynt. Medelstort värde har miljöer av regionalt eller kommunalt bevarandeintresse. Miljön har visuella kvaliteter, integritet och/eller identitet samt är ovanlig. Visuell kvalitet: förekomsten av vyer med pittoresk kvalitet samt estetiska landskapselement i en estetiskt tilltalande sammansättning. Integritet: graden av påverkan från storskaliga, visuellt störande eller på andra sätt disharmoniska ingrepp som är främmande för landskapets karaktär. Identitet: graden av sådan distinkt och gemensam landskapskaraktär som inkluderar topografisk och visuell enhet samt en påtaglig platskänsla. Sällsynthet: förekomsten av landskapselement eller kvaliteter som är sällsynta, representativa och värdefulla. Källa/läs mer: Skånska landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen i Skåne (2007) Litet värde Litet värde har en miljö som är vanligt förekommande och har vissa visuella kvaliteter, integritet eller identitet. 212 (549)

17 Utredda och avfärdade utformningar och lokaliseringar redovisas i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. Bedömning av effektförändringar Stora negativa effekter Medelstora negativa effekter Liten eller ingen effekt Medelstora positiva effekter Stora positiva effekter Åtgärderna innebär ett direkt intrång i enskilda landskapselement, samband eller strukturer av betydelse för landskapets karaktär. Landskapsvärden går irreversibelt förlorade, det vill säga att de inte går att återskapa. Åtgärderna innebär ett intrång i landskapet, dock inte i dess värdekärna. Landskapsvärden försvagas, men effekten kan lindras genom åtgärd. Åtgärderna förändrar inte landskapsvärdena i någon större utsträckning. Åtgärderna understödjer enskilda landskapselement, samband eller strukturer. Åtgärderna stärker landskapselement, samband eller strukturer. Landskapsvärdena förbättras påtagligt Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Utbyggnadsalternativet innebär att E22 byggs ut till motorvägsstandard på sträckan Sätaröd - Vä, se del 2 samt gestaltningsprogram. Följande landskapsbildsåtgärder har arbetats in i förslaget: Vid lokaliseringen av väglinjen inom korridoren har hänsyn i möjligaste mån tagits till landskapsvärdena inom korridoren, se Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. De landskapsvärden där intrång försökts undvikas är bland annat vegetationsvolymer, den rätvinkliga strukturen norr om Skättilljunga, stenmurar, sockengränsen mellan Bröd och Rya, Vramsåns meandring och landskapets speciella struktur och karaktär. Profilen ligger lågt i landskapet för att minska vägens intrång, barriäreffekt och exponering i landskapet. Vägen ska ha en placering och förankring i landskapet som ger ett naturligt uttryck. Enligt VGU kan innerslänten utformas med lutning 1:2 om man har vägräcke. I detta fall utformas slänterna med flackare lutning för att man från vägen ska kunna uppleva var slänten möter omgivande mark och på så sätt få en känsla av att vägen landar i landskapet. Vägen ska anpassas till omgivningen med mjukt avrundade släntkrön och bankfötter så att vägen smälter in bättre i sin omgivning. Vägens utformning samordnas längs E22 för att få ett samlat arkitektoniskt gestaltningsgrepp. Korsande vägar med planskildhet går främst under E22:an för att vara mindre visuellt exponerade i landskapet. Vägarna är en förutsättning för fortsatt hävd av marken i anslutning till vägen. 213 (549)

18 Ny trafikplats Nöbbelöv söder om Vä anläggs, vars läge och utformning anpassas till landskapet. Nya enskilda vägar, driftsvägar med mera följer så långt möjligt landskapets befintliga strukturer för att smälta in. De framhäver landskapets struktur och karaktär samt underlättar förståelsen av kulturlandskapet. Planskilda korsningar, koportar och nya parallellvägar säkerställer fortsatt tillgänglighet till jordbruksmarker. Den befintliga vegetationen bevaras i så stor utsträckning som möjligt, eftersom den bidrar till rumsbildningar och sekvensindelning av vägsträckan och är mycket värdefull för landskapsbilden. Nyplantering av vegetation för att väganläggningen ska få förankring i landskapet och smälta in i den omgivande miljön samt för att återskapa vegetation som går förlorad. Vägslänter sås med ängsflora där det är lämpligt. Utformningsalternativ och åtgärder för att minimera behov av rivning av stenmurar som är ett viktigt element i landskapets karaktär och betydelsefulla för att bibehålla möjligheten att tolka och förstå landskapets äldre strukturer. Fördröjningsmagasin påverkar landskapsbilden på ett positivt eller negativt sätt beroende på var de placeras, om de har förankring i landskapet, hur de utformas och om ny vegetation planteras i anslutning till dem. Placering av fördröjningsmagasin ska ske så att värden som naturobjekt klass 1-3, stenmurar och vegetationsvolymer kan bevaras. Magasinen utformas med naturliga former och placeras i anslutning till vegetationsvolymer och stenmurar för att få förankring i landskapet så mycket som möjligt. Restytor väljs om möjligt. Vegetation planteras kring våtmarken med en rak gräns ut mot det öppna landskapet så att de karaktäristiska raka gränserna i det öppna landskapet norr om ån bibehålls. Ny fuktskog tillskapas för att ersätta en del av den fuktskog som försvinner. Bullerskyddsåtgärder placeras så att naturvärdesobjekt klass 1-3, stenmurar och vegetationsvolymer bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Åtgärderna anpassas efter landskapets karaktär och utformas så de smälter in i landskapet så mycket som möjligt. Slänten från den höga vägbanken där vägen kommer ut i det öppna landskapet nedanför Linderödsåsen görs så flack att den går att plantera. Plantering eller återetablering av skog på slänten minskar vägens visuella inverkan i det öppna landskapet nedanför åsen. Branta slänter alternativt återplanteringsbara slänter på Linderödsåsens nordsluttning, minskar vägens visuella inverkan i och med att skog kan sparas, eller återetableras nära vägen. Även viltstängsel sätts nära vägen. 214 (549) Vid fastighet Sätaröd 3:15 höjs den planerade slänten för att åstadkomma bullerskydd för boende söder om vägen. Slänten planteras med skog för att minska vägens exponering.

19 2.3. Nollalternativet stora medel små inget små + medel stora + + Linderödsåsen (Spångarp till och med Ullarp 1:14) Vid ett nollalternativ kan antalet brukningsenheter inom området förväntas minska något. Sannolikt kommer en del mark att växa igen spontant på grund av jordbrukets strukturomvandling eller genom plantering av skog. Många bostäder ligger mycket nära befintlig E22 och på sikt kan de eventuellt försvinna på grund av den utsatta boendemiljön. De negativa konsekvenserna för nollalternativet bedöms bli små. små negativa konsekvenser (-) stora medel små inget små inga konsekvenser (0) medel stora + + Linderödsåsens nordsluttning (från Ullarp 1:14 till släntfoten) Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets landskapsbildsvärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små + medel stora + + Vramsåns dalgång Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets landskapsbildsvärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. inga konsekvenser (0) stora medel små inget små medel stora + + Norr om Skättilljunga (från Skättilljungavägen till Rävshultsvägen) Vid ett nollalternativ kan antalet brukningsenheter inom området förväntas minska något. Sannolikt kommer en del mark att växa igen spontant på grund av jordbrukets strukturomvandling eller genom plantering av skog. De negativa konsekvenserna för nollalternativet bedöms bli små. små negativa konsekvenser (-) 215 (549)

20 Mosaiklandskapet norr om Tollarp (från Rävshultsvägen till Nöbbelövsvägen) Vid ett nollalternativ kan antalet brukningsenheter inom området förväntas minska något. Sannolikt kommer en del mark att växa igen spontant på grund av jordbrukets strukturomvandling eller genom plantering av skog. De negativa konsekvenserna för nollalternativet bedöms bli små. stora medel små inget små medel stora + + små negativa konsekvenser (-) Slättbygden vid Nöbbelöv (från Nöbbelövsvägen till Sigridslundsvägen) Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets landskapsbildsvärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. Skogsområdet vid Sigridslund Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets landskapsbildsvärden. stora medel små inget små inga konsekvenser (0) medel stora + + Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små + medel stora + + inga konsekvenser (0) Befintlig E22 med omgivningar Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets landskapsbildsvärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små + medel stora + + inga konsekvenser (0) 216 (549)

21 2.4. Utbyggnadsalternativet stora medel små inget små medel stora medelstora negativa konsekvenser (--) Linderödsåsen (från Spångarp till och med Ullarp 1:14) Den nya vägen kommer att skära igenom landskapet, ungefär på samma sätt som dagens väg. Två av de gårdar som brukar den öppna marken och fyra andra bostadshus ligger relativt nära ny och befintlig E22. Skalskillnaden mellan bebyggelsen och väganläggningen kommer att upplevas negativ ur landskapsbildssynpunkt. Dagens E22 kontrasterar mot det omgivande småskaliga landskapet och den nya vägen kommer i ännu högre grad att göra det. Befintlig och föreslagen E22 kommer att ligga relativt nära varandra och gå parallellt och kommer sammantaget ge ett mycket storskaligt intryck i förhållande till omgivningen. Det finns en risk att området mellan de två vägarna kommer att växa igen i och med att det blir svårbrukbart, vilket dock bedöms som positivt ur landskapsbildssynpunkt. Det bidrar till att minska den rumsliga skalan och gör att nuvarande och planerad E22 inte upplevs samtidigt, vilket gör väganläggningen mindre storskalig och därmed minskar skillnaden i skala mellan vägarna och det omgivande landskapet. En total igenväxning av ytan medför dock att möjligheten till utblickar från den nya vägen minskar. Om minskningen av sammanhängande jordbruksmark däremot leder till att något av jordbruken tvingas upphöra, får det negativa konsekvenser ur landskapsbildssynpunkt. Till följd av strukturförändringar inom jordbrukssektorn förväntas antalet brukningsenheter inom området minska något och en del mark växa igen, spontant eller på grund av skogsplantering. Utbyggnadsförslaget innebär en påspädning av denna utvecklingstrend. Bullerskyddsåtgärder i form av en bullervall föreslås uppföras på södra sidan av vägen mitt för fastigheten Tågarp 3:4. Vallen kompletteras med en skärm på vallkrönet mitt för bostadshuset. För de som färdas på vägen kommer upplevelsen av det öppna landskapet att minska, men sett utifrån landskapet kommer vallen och skärmen endast att få en begränsad påverkan i och med att vallen/skärmen kommer att stå i kanten av det öppna landskapet. Fastigheterna Tågarp 2:8, 2:11, 3:9 och 3:16 föreslås lösas in på grund av buller. Det innebär att fastigheterna avvecklas och byggnaderna rivs. Detta kommer att påverka landskapsbilden genom att detaljer i det småskaliga landskapet försvinner och det blir svårare att förstå den historiska kopplingen mellan vägsträckningen mellan Lund och Kristianstad och det omgivande landskapet. Delar av det öppna landskapet kan även komma att växa igen när husen försvinner. Bullerskyddsåtgärder föreslås norr om befintlig E22 för fastigheterna Ullarp 1:13 och 1:14. Vid fastighetsen Tågarp 3:5 föreslås en bullerskärm i anslutning till fastigheten. skärmen kopplas i hop med en befintlig byggnad. Den nya skärmen påverkar i någon mån upplevelsen av landskapet i och med att det mesta av byggnaderna inte kommer att skymas set från nuvarande och ny E22. Det kan även innebära att befintlig stenmur som i dag utgör gräns mot vägen tas bort. Åtgärdena anpassas efter nuvarande terräng- 217 (549)

22 förhållanden. Ytterligare fyra fastigheter utmed sträckan, Spångarp 1:2, Spångarp 1:5, Tågarp 5:2 och Tågarp 5:3, kommer att lösas in eftersom dessa kommer i direkt konflikt med den nya vägen. Även detta kommer att minska småskaligheten i landskapet, men husen ligger i skogen och påverkan bedöms därför i övrigt bli begränsad. Bostäderna ligger mycket nära befintlig E22 och det är möjligt att de även utan att den nya vägen byggts på sikt hade försvunnit på grund av den utsatta boendemiljön. De negativa konsekvenserna bedöms bli medelstora. Linderödsåsens nordsluttning (från Ullarp 1:14 till släntfoten) På denna sträcka går den föreslagna motorvägen till den övervägande delen i skogslandskap och konsekvenserna för landskapsbilden när man rör sig i området blir begränsade i och med att förändringen endast upplevs när man kommer nära vägen. Effekterna här blir främst att dessa miljöer försvinner där den nya vägen anläggs och att vägen kommer att bli ett hinder för dem som rör sig i landskapet. Konsekvenserna blir även här att den rekreativa upplevelse det innebär att befinna sig i denna typ av landskap kommer att minska. Området kommer troligen att bli mindre attraktivt och de som bor i närheten av den planerade vägen kan uppleva sin boendemiljö som mindre värdefull, men i mindre grad i än i ett öppet landskap i och med att påverkan blir mer lokal. En stor påverkan på landskapsbilden bedöms uppstå där den nya vägen passerar området vid Sätarödsvägen, där både åsens markanta terrängform och Sätarödsvägens och bebyggelsens naturliga placering i övergången mellan åsen och slätten bidrar till områdets starka identitet. Störst påverkan på landskapsbilden bedöms intrånget i den sammanhängande skogsvolymen på sluttningen utgöra. Den obrutna skogshorisonten har stora visuella kvaliteter och ger området en stark identitet när man betraktar Linderödsåsen från slätten. stora medel små inget små medel stora mycket stora negativa konsekvenser (----) Fastigheten Sätaröd 3:90 föreslås få en bullervall som skydd mot trafikljud. Detta bedöms inte påverka landskapsbilden eftersom huset ligger i skogen och inte syns från omgivningen. De negativa konsekvenserna bedöms bli mycket stora. Vramsåns dalgång Den nya vägen kommer att skära genom landskapet och dess skala kommer att kontrastera starkt mot det småskaliga landskapet, vilket är negativt för landskapsbilden. Den förslagna nya motorvägen kommer ut i det öppna landskapet nedanför åsen på en bank som är som högst 10 meter ovan omgivande mark, för att efter cirka 300 meter vara nere i en bankhöjd på cirka 2-3 meter. Den södra banken föreslås planteras för att mildra upplevelsen av vägen. Riktningen på vägen skiljer sig från den rätvinkliga gränsen mellan skogsmark och öppen mark, vilket påverkar upplevelsen av landskapet negativt. Väster om Vramsån döljs stora delar av vägen av skog. Om delar av skogen avverkas i framtiden kommer vägen att exponeras mer. stora medel små inget små medel stora mycket stora negativa konsekvenser (----) 218 (549)

23 Vid Sätaröd 3:15 föreslås en bullervall kombinerat med skärm på vägens södra sida för att åstadkomma bullerskydd för de boende. Bullervallen utformas som en höjning av den bankslänt som blir i anslutning till vägen. Påverkan på landskapsbilden från bullerskyddsåtgärden bedöms försumbar i förhållande till hela åtgärden. Detta särskilt som slänten planeras att planteras med skog för att minska vägens påverkan på landskapet. Vägen kommer att utformas med en höjdpunkt vid bron över Vramsån, där landskapets naturliga lågpunkt ligger. Bron över Vramsån ger höga, breda vägbankar som innebär ett stort fysiskt intrång i den värdefulla skogen. Vägbankarna kommer relativt nära Vramsåns meandring som är en estetisk kvalité. Bron kommer förses med buller- och bländskydd för områdets fauna, vilket gör att bron blir mer markant. Nedre delen av skyddet kommer vara slutet för att motverka bländning och övre delen av skyddet genomsiktligt för att mildra intrycket något. Skyddet kommer att påverka känslan när man färdas på bron och upplevelsen av det omgivande landskapet på ett negativt sätt. Utblicken över den tidigare obrutna horisontlinjen vid Linderödsåsen kommer att påverkas negativt. De små brukningsenheterna på platsen medför en stor risk för att små ytor av impedimentkaraktär ska uppstå. I en av dessa ytor väster om Skättilljungavägen kommer ett fördröjningsmagasin anläggas. En ansenlig mängd stenmurar kommer att behöva rivas och vägen gör intrång i fina betesmarker, åkermark samt slutna skogsparti, vilket är negativt för områdets karaktär. De negativa konsekvenserna bedöms bli mycket stora. 219 (549)

24 Norr om Skättilljunga (från Skättilljungavägen till Rävshultsvägen) Vägen kommer att skära tvärs genom den särpräglade strukturen med längsgående fastigheter, vägar, stenmurar och övriga element i nord-sydlig riktning norr om Skättilljunga. Skalan på vägen kommer att kontrastera starkt mot det småskaliga landskapet och vägen kommer att upplevas som en barriär. Detta kommer påverka landskapsbilden negativt. Skogspartiet med markerad ytterkant i korridorens centrala del som accentuerar känslan av gränsbygd kan bevaras och döljer delvis vägen från bebyggelsen i söder. Landskapets speciella karaktär kommer att kunna upplevas från vägen. stora medel små inget små medel stora mycket stora negativa konsekvenser (----) Till följd av strukturförändringar inom jordbrukssektorn förväntas antalet brukningsenheter inom området minska något och en del mark växa igen, spontant eller på grund av skogsplantering. Utbyggnadsförslaget innebär en påspädning av denna utvecklingstrend. Vägen leder till en fragmentering av jordbrukslandskapet, vilket ökar risken för att hävden av marken upphör. Risken mildras dock av de inplanerade portarna som säkerställer fortsatt tillgänglighet. Vidare kan vissa ägofigurer komma att bli så små att de inte längre kan brukas rationellt, vilket i sin tur kan leda till att de till slut, helt eller delvis, växer igen. En ansenlig mängd stenmurar kommer att behöva rivas och vägen gör intrång i fina betesmarker, åkersmark samt slutna skogsparti, vilket är negativt för områdets karaktär. Rävshultsvägen kommer att gå över E22:an vilket blir en visuell barriär i landskapet. Bullerskyddsåtgärd i form av tät bullerskärm vid Bertebäcken och bullervall öster om det kommer att uppföras för fastighet Skättilljunga 71:1 på norra sidan av vägen. Eftersom landskapet är öppet och flackt kommer bullerskyddsåtgärden exponeras och påverka landskapsbilden på ett negativt sätt. Bullerskärmen och vallen bryter av landskapets rätvinkliga struktur i nord-sydlig riktning. Fastighet Skättilljunga 11:56 kommer att lösas in då den kommer i konflikt med vägen. Det innebär att fastigheten avvecklas och flera äldre byggnader rivs som i dag bidrar till områdets karaktär. I området kommer tre fördröjningsmagasin anläggas. De negativa konsekvenserna bedöms bli mycket stora. Mosaiklandskapet norr om Tollarp (från Rävshultsvägen till Nöbbelövsvägen) Den nya vägen kommer att skära genom mosaiklandskapet och dess skala kommer att kontrastera starkt mot det småskaliga landskapet, vilket är negativt för landskapsbilden. Landskapets mosaiklandskap och skiftningar mellan öppna marker och slutna skogspartier upplevs från vägen eftersom vägen går genom de olika områdena. Vägen kommer delvis att döljas i skogsområden. stora medel små inget små medel stora stora negativa konsekvenser (---) 220 (549)

25 Till följd av strukturförändringar inom jordbrukssektorn förväntas antalet brukningsenheter inom området minska något och en del mark växa igen, spontant eller på grund av skogsplantering. Utbyggnadsförslaget innebär en påspädning av denna utvecklingstrend. Vägen leder till en fragmentering av jordbrukslandskapet, vilket ökar risken för att hävden av marken upphör. Risken mildras dock av de inplanerade portarna som säkerställer fortsatt tillgänglighet. Vidare kan vissa ägofigurer komma att bli så små att de inte längre kan brukas rationellt, vilket i sin tur kan leda till att de till slut, helt eller delvis, växer igen. En ansenlig mängd stenmurar kommer att behöva rivas och vägen gör intrång i fina betesmarker, åkermark samt slutna skogsparti, vilket är negativt för områdets karaktär. Norr om Bengtsro gör vägen ett stort intrång i ett tätt sammanhängande skogsparti, den särpräglade odlings-/betesmarken söder om detta bevaras. Sockengränsen mellan Bröd och Rya bevaras med undantag av de östra delarna som påverkas. Sockengränsen framhävs och upplevs från vägen eftersom den läggs i anslutning till gränsen, vilket bidrar till förståelse för hur landskapet formats. Vägen gör dock ett stort intrång i vegetationsvolymen söder om sockengränsen. Banvallen kommer att gå över E22 vilket innebär en stor visuell exponering i landskapet. Samtidigt skapas möjligheter till fina vyer från bron. Bullerskyddsåtgärd i form av tät bullerskärm på bullervall kommer att uppföras för fastighet Skättilljunga 70:1 på norra sidan av vägen. Bullerskyddet gör intrång i stenmurar, en tät vegetationsvolym och i fina betesmarker vilket påverkar landskapsbilden på ett negativt sätt. Bullerskyddet upplevs mer från söder där det är mer öppet än i norr. Bullerskyddsåtgärd i form av tät bullerskärm kommer att uppföras för fastighet Nöbbelöv 21:5 och Nöbbelöv 21:6 på norra sidan av vägen. Eftersom vägen ligger i en tät vegetationsvolym kommer skärmen främst påverka upplevelsen när man färdas på vägen, påverkan på landskapsbilden är försumbar i förhållande till hela åtgärden. Nöbbelöv 4:5 kommer att lösas in då den kommer i konflikt med vägen. Det innebär att fastigheten avvecklas och flera äldre byggnader rivs som i dag upplevs från Nöbbelövsvägen. Nöbbelövsvägen kommer förändras och gå under E22:an vilket ger en stor påverkan på landskapsbilden. Fastighetens inlösen anses försumbar i förhållande till hela åtgärden. Bäckarnas vegetationsridåer bryts och Ryabäcken grävs om och ett biflöde till Ryabäcken kulverteras. I området kommer två fördröjningsmagasin anläggas. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora. 221 (549)

26 Slättbygden vid Nöbbelöv (från Nöbbelövsvägen till Sigridslundsvägen) Vägen kommer att skära genom det öppna jordbrukslandskapet. Skalmässigt kommer den att passa in något bättre än i korridorens västra delar, men avsaknaden av vegetation gör att det visuella intrånget blir stort och vägen kommer att synas på långt avstånd. Landskapet kommer att kunna upplevas från vägen. stora medel små inget små medel stora + + Fastigheter kommer att skäras av men förutsättningarna för att de kvarvarande delarna ska kunna fortsätta brukas ungefär som tidigare är relativt goda. stora negativa konsekvenser (---) En mängd stenmurar kommer att behöva rivas och vägen gör intrång i fina betesmarker, åkermark samt i en betydelsefull, mindre vegetationsvolym norr om Adamsberg. En trädrad kommer tas bort på grund av en ny jordbruksbro samt ett stort träd i en äldre trädrad tvärs vägen. Samtliga ingrepp är negativt för områdets karaktär. Den fina vegetationsridån norr om Ljungen och de flesta vegetationsvolymerna i landskapet kommer bevaras. Sigridslundsvägen kommer att gå över E22, vilket innebär en stor visuell exponering i landskapet eftersom det är så öppet. Bullerskyddsåtgärd i form av tät bullerskärm öster om Rambrobäcken och bullervall väster om kommer att uppföras för fastighet Vä 160:1 på södra sidan av vägen. Bullerskärmen kommer upplevas som en del av fastigheten och en avgränsning mot E22:an. Bullervallen bör utformas så naturlig som möjligt och med flackare slänter så den smälter in bättre i det böljande landskapet. Bullerskyddet kommer påverka landskapsbilden på ett negativt sätt. Rambrobäckens slingrande rörelse kommer brytas och vegetationsvolym tas i anspråk där E22:an går över den. I området kommer ett fördröjningsmagasin och fyra fördröjningsdiken anläggas. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora. Skogsområdet vid Sigridslund Trafikplatsen kommer göra stort intrång i skogsmarken, kvarvarande skog kommer dock att delvis dölja den. Befintlig E22 går genom området, vilket innebär att platsen redan är trafikdominerad. Utbyggnadsförslaget blir en barriär som adderas till den befintliga vägens barriäreffekt. Trafikplatsen och vägen gör intrång i fina betesmarker, åkermark och slutna skogspartier, vilket är negativt för områdets karaktär. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. stora medel små inget små medel stora små negativa konsekvenser (-) 222 (549)

27 stora medel små inget små medel stora + + Befintlig E22 med omgivningar Utbyggnadsförslaget möjliggör anpassningsåtgärder så som hastighetssänkningar och/eller avsmalning av vägen. Utbyggnadsförslaget får såväl positiva som negativa konsekvenser, dessa bedöms ta ut varandra. inga konsekvenser (0) 3. Samlad bedömning I nollalternativet förväntas landskapet påverkas av jordbrukssektorns strukturomvandling, genom färre antal brukningsenheter, igenväxning av mark och nyplantering av skog. Det gäller främst Linderödsåsen, Norr om Skättilljunga och Mosaiklandskapet norr om Tollarp. De negativa konsekvenserna för nollalternativet bedöms dock bli små. Vägen i utbyggnadsalternativet skär genom landskapet och dess skala kontrasterar starkt mot landskapet, framförallt i det mer småskaliga landskapet i väster. Utbyggnadsalternativet gör stora intrång i det vackra landskapet, exempelvis i jordbruks-, ängs- och betesmark samt i slutna skogspartier, enskilda vegetationsvolymer och ridåer. Det gör även intrång i stenmurar, vattendrag och i topografin. Landskapets karaktär påverkas negativt och viktiga strukturer bryts. Vägen innebär en risk för att restytor kan komma att uppstå i jordbrukslandskapet med igenväxning som följd. Igenväxning och nyplantering av skog förväntas även till följd av jordbrukssektorns strukturomvandling, liksom färre antal brukningsenheter. De negativa konsekvenserna bedöms bli stora till mycket stora. mycket stora negativa konsekvenser stora negativa konsekvenser medelstora negativa konsekvenser små negativa konsekvenser inga konsekvenser små positiva konsekvenser medelstora positiva konsekvenser stora positiva konsekvenser mycket stora positiva konsekvenser Värde Linderödsåsen Linderödsåsens nordsluttning Vramsåns dalgång Norr om Skättilljunga Mosaiklandskapet norr om Tollarp Slättbygden vid Nöbbelöv Skogsområdet vid Sigridslund Befintlig E22 med omgivningar Nollalternativet Utbyggnadsalternativet Landskapsbild Nollalternativet Utbyggnadsalternativet Ytvatten 223 (549)

28 4. Möjliga miljöåtgärder i kommande skeden Här listas åtgärder som inte arbetats in i utbyggnadsförslaget och därför inte konsekvensbedömts. Åtgärderna är möjliga att genomföra i kommande skeden. Punkterna nedan kommer utredas vidare och bevakas i framtagandet av förfrågningsunderlag för totalentreprenad. Vid nyplantering av vegetation varieras arter för att främja den biologiska mångfalden och arter väljs som finns naturligt på platsen för att förstärka karaktären och ge bättre möjlighet till etablering. Planteringar vid våtmark och fördröjningsmagasin förbättrar upplevelsen av dem och gynnar flora och fauna. Vegetation placeras i anslutning till bullerskyddsåtgärderna för att de ska smälta in bättre i landskapet. Vegetation som ska sparas skyddas under byggskedet. Omgivningens markvegetation återskapas med avbaningsmassor där det är möjligt på vägslänterna, för att vägen ska smälta in så mycket som möjligt i landskapet. Skog återetableras på vägens sidoområde i anslutning till befintlig skog. Ängsfloran i vägslänterna anpassas efter platsen och de arter som är typiska för miljön. Flora kan med fördel anpassas till specialiserade arter. Täckning av slänterna på Sigridslundsvägen med sandiga avbaningsmassor. Åtgärden ger en naturlig spridning och etablering av flora och fauna från omgivande miljö. De brantare slänterna sprutsås med ängsfröblandning för att motverka erosion. Trädrad och häck föreslås vid Tågarp 3:4 för att bättre förankra vägen i kulturlandskapet. Trafikplats Nöbbelöv gestaltas efter platsens karaktär. Bron och tallarna i anslutning till bron effektbelyses. Stenar från stenmurar som tas bort på grund av vägen läggs upp som nya stenmurar eller stensamlingar. De kan exempelvis läggas upp i sina gamla sträckningar på de nya vägslänterna, parallellt med vägen, vid fördröjningsmagasin, i portarm och i trafikplats Nöbbelöv. Länsstyrelsens synpunkter avseende biotopskydd beaktas i framtagandet av förslag på stenmurars och stensamlingars återuppbyggnad och placering. Bron över Vramsån utformas så smäcker som möjligt. En smäcker utformning påverkar landskapsbilden mindre än en grövre. Bron över Sätarödsvägen ges en hög bearbetningsgrad för att anpassa vägen till det känsliga kulturlandskapet kring Sätarödsvägen. 224 (549)