FÖRDJUPNING 2. UTREDDA OCH AVFÄRDADE ALTERNATIV

Transkript

1 DEL 3: FÖRDJUPNING 2. UTREDDA OCH AVFÄRDADE ALTERNATIV I denna fördjupning beskrivs de faktorer som legat till grund för val av väglinje och vägutformning. Fördjupningen ska synliggöra och förklara hur avvägningarna mellan olika intressen har gjorts och vad de grundats på. INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund och syfte Vägutformning VAL AV VÄGLINJE INOM KORRIDOREN Analysmetod Bedömning/prioritering Icke alternativskiljande värden Trafikplatsläge längs sträckan Förbi Linderöd Delsträcka 1, Spångarp Skättilljungavägen Delsträcka 1 Fördjupning Vramsån Delsträcka 2, Skättilljungavägen - Ekehill FÖRDJUPNINGAR PROJEKTHISTORIK UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV LANDSKAPSBILD YTVATTEN GRUNDVATTEN NATURMILJÖ NATURA 2000 KULTURMILJÖ TRAFIKBULLER FRILUFTSLIV & REKREATION MARKANVÄNDNING RISK & SÄKERHET BYGGSKEDET TILLSTÅND & DISPENSER 2.8. Delsträcka 3: Ekehill Nöbbelövsvägen Delsträcka 4, Nöbbelövsvägen - Trafikplats Nöbbelöv Delsträcka 5: Trafikplats Nöbbelöv Förordad väglinje VAL AV PROFIL Profil ned för Linderödsåsens nordsluttning Landskapsbro Profil på slätten Profil över Vramsån PASSAGER ÖVER VATTENDRAG VÄGNÄTETS UTFORMNING Sidovägnät Trafikplatser VÅTMARK VÄSTER OM VRAMSÅN BIFLÖDE TILL RYABÄCKEN Studerade alternativ Analys Förordat alternativ KÄLLOR (549)

2 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Under projekteringsfasen behandlas miljöfrågorna genom MKB-arbetet kontinuerligt inom samtliga teknikområden. Korridoren är så pass bred att flera olika vägsträckningar är möjliga. Med utgångspunkt i målformuleringar och förutsättningsanalys genomförs därför en alternativgenerering, det vill säga en genomgång av var i korridoren väglinjen bör dras. Genom att uppenbart omöjliga/ orimliga/olämpliga lägen utesluts begränsas områdena inom korridoren till delar där alternativ sedan kan sökas. Fördjupningen redovisar processen bakom och resultatet av alternativgenereringen. Fördjupningen behandlar också olika alternativa utformningar som utretts men av olika anledningar avfärdats. Aktuell fördjupning syftar till att tydliggöra de faktorer som legat till grund för lokalisering av vägen inom korridoren, samt till val av utformning. Målsättningen har varit att på ett enkelt och kortfattat sätt lyfta fram de aspekter som är alternativskiljande. En ny väg genom området kommer att påverka olika värden. Ibland uppstår konflikter mellan värdena varför en avvägning mellan olika intressen är nödvändig. Fördjupningen ska synliggöra och förklara hur avvägningarna gjorts och vad de grundats på. Sist i fördjupningen finns en förklaring av ord och begrepp som används i texten Vägutformning För den nya sträckningen av väg E22 gäller styrande hastighet 110 km/h. Sidoområden utformas enligt VGU, kap 1 Sektion landsbygd vägrum, figur 1.1-2, samt Största tillåtna lutning (längsfall) enligt VGU (Linjeföring kap 3, tabell ) är 6 %. Tillåtet tvärfall ska ligga inom intervallet 2.5 % till 5,5 % enligt VGU. Minsta tillåtna horisontalkurva enligt VGU vid 110 km/h och skevning 4 % är 1200 meter. Planläget, profilens längslutning samt tvärfallet för E22 Sätaröd-Vä ska i väster ansluta till väglinje för E22 Förbifart Linderöd alternativt befintlig E22 vid Spångarp och i öster ansluta till befintlig E22 strax söder om Vä. Detaljutformningen av vägen är och har under alternativgenereringen varit en viktig fråga. Målsättningen har under hela processen varit att utforma vägen på ett sätt som minimerar påverkan på områdets värden. Generellt har arbetet inriktats på att trycka ner vägen så att den smälter in i landskapet. Att minimera bullerpåverkan och därmed minska behovet av bullerskydd har också varit ett mål, då bullerskyddsåtgärder påverkar upplevelsen av landskapet. Avseende passagen av Vramsån, Bertebäcken, Tjörningabäcken, Ryabäcken och Rambobäcken, tas särskild hänsyn vid utformning av broar bland annat genom att broarna blir längre än vad som är brukligt. 110 (549)

3 2. Val av väglinje inom korridoren 2.1. Analysmetod Korridoren löper huvudsaklingen genom ett kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden och miljön kommer att påverkas oavsett var inom korridoren den nya vägen lokaliseras. Intrången är irreversibla. Området för korridoren är på flera sätt unikt och intressant utifrån såväl landskaps- och kulturmiljövärden som naturvärden kopplade bland annat till vattenmiljöerna och brukningslandskapet. För att tydliggöra förutsättningar och problembild i lämplig skala beskrivs korridoren i 5 delsträckor. Avgränsningen har gjorts med hänsyn till landskapets olika karaktärer inom korridoren, lämplig längd på varje sträcka och med vägar eller gårdar som gränspunkter. Den särskilt komplicerade passagen över Vramsån behandlas mer ingående i en fördjupning. Delsträcka 1 är cirka 3,8 km lång och sträcker sig från Spångarp över den skogbeväxta sluttningen av Linderödsåsen ner genom skogs- och odlingslandskapet, där den passerar det känsliga och värdefulla vattendraget Vramsån. Skättilljungavägen utgör gräns för delsträckan. Passagen över Vramsån behandlas mer ingående i en fördjupning till delsträcka 1. Delsträcka 2 är cirka 3,3 km lång och sträcker sig från Skättilljungavägen, strax öster om Vramsån, till Ekehill genom ett särpräglat skifteslandskap med en rätvinklig och långsmal struktur. Delsträcka 3 är cirka 3,5 km lång och sträcker sig från Ekehill till Nöbbelövsvägen genom ett mosaiklandskap av åker, äng och skogsbevuxen mark. Delsträcka 4 är cirka 3,6 km lång och sträcker sig från Nöbbelövsvägen till Sigridslundsvägen. Sträckan präglas av Kristianstadsslättens öppna och storskaliga jordbrukslandskap. Delsträcka 5 är cirka 2 km lång och utgörs av Trafikplats Nöbbelöv, från Sigridslundsvägen till den den plats där nya vägen möter väg 19/befintlig väg E22. Landskapet präglas av flygsandsområden och täta tallskogspartier. Delsträcka 1-5, Sätaröd - Vä Delsträcka 2 Delsträcka 3 Delsträcka 4 Delsträcka 5 Delsträcka 1 Figur 2.1. Indelning av delsträcka 1-5. m 0 1,5 3 6 km 111 (549)

4 Inledningsvis presenteras läget för trafikplats Spångarp i den angränsande arbetsplanen Förbi Linderöd, då lokaliseringen av denna inverkar på aktuell alternativgenerering för sträckan Sätaröd - Vä. För respektive delsträcka behandlas sedan alternativskiljande värden utifrån olika intresseområden så som landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, vatten och så vidare. Förutsättningarna för varje intresseområde inom delsträckan beskrivs i text och karta. Vidare förordas en lokalisering av vägen med hänsyn till varje intresseområdes värden inom korridoren. Slutligen vägs alla intressen samman och en lokalisering rekommenderas för delsträckan. Sammanvägningen redovisas grafiskt enligt figur 2.2. I vissa fall kan flera olika lägen vara lika lämpliga, och i dessa fall är flera fält ifyllda under förordad dragning. I några fall rekommenderas olika lägen inom samma delsträcka, i dessa fall är flera fält delvis ifyllda. Hänsyn tas även till angränsande delsträckor innan en slutgiltig lokalisering rekommenderas. En avstämning mot projektmålen redovisas också. Vissa värden är inte alternativskiljande, det vill säga att de inte påverkar lokalisering av vägen inom korridoren. De kan exempelvis vara mycket små, inte påverkas av en ny väg, eller så är värdet stort men påverkas lika mycket oavsett var i korridoren vägen placeras. Icke alternativgenererande värden beskrivs översiktligt under egen rubrik nedan. Arbetet med alternativgenereringen har föregåtts av omfattande samråd med teknikansvariga, underkonsulter med specialiststöd, Trafikverkets specialister, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, SGI, SGU, Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstads kommun, markägare med flera. Områden inom korridoren med värdefull natur har inventerats inom ramen för vägprojektet. Områdena har klassats efter deras naturvärde och delats in i tre kategorier, klass 1 - unika naturvärden, klass 2 - höga naturvärden och klass 3 naturvärden Bedömning/prioritering Vid alternativgenereringen har miljöaspekterna varit centrala, samtidigt innebär områdets komplexitet att avvägningar mellan olika intresseområden har varit nödvändiga. Där det uppstått intressekonflikter har en analys gjorts av vilka värdena är, vikten av varje värde samt i viss mån vilka möjligheter till skadeförebyggande åtgärder som finns. Prioriteringarna har utgått från projektets målformuleringar och de villkor som gäller för vägutbyggnadens tillåtlighet samt gällande lagstiftning för skyddade natur- och kulturmiljöer. De vägtekniska kraven har satt ramarna för vad som varit möjligt. Prioriteringarna redovisas detaljerat under rubriken Bedömning/prioritering för respektive delsträcka. 112 (549)

5 FÖRUTSÄTTNINGAR landskap naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik arrondering FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA X nordlig central sydlig Figur 2.2. Exempel på sammanfattande illustration. 113 (549)

6 2.3. Icke alternativskiljande värden Vilt Området är relativt viltrikt. Viltet rör sig i stora områden, främst i nord-sydlig rikting och vice versa. Denna faktor blir inte alternativskiljande då viltets rörelsemönster och förhållande kommer att påverkas oberoende av vägens lokalisering. Se även Fördjupning 6. Naturmiljö. Rekreation och friluftsliv Området för korridoren är inte utpekat som ett särskilt rekreationsområde och möjligheterna till rekreation i jordbrukslandskapet är relativt dåliga. Här finns det inte några friluftsanläggningar. Det mindre vägnätet och de enskilda vägarna lämpar sig däremot väl för exempelvis löpning, cykling och ridning. Genom vägkorridoren sträcker sig två äldre banvallar, vilka idag fungerar som gång- och cykelbanor och stärker möjligheterna för rekreation i området. Bastslingan är listad av Trafikverket som en särskilt intressant kultur- och naturväg i Skåne, vägen är både tillgänglig för cykel- och gångtrafikanter samt bilister. Vägen sträcker sig från Tollarp till Skättilljunga och vidare till Ekeröd. Linderödsåsens nordsluttning utgör ett intressant utflyktsmål. Norr om Sätaröd ligger Liarumsdalen, placerad strax utanför utredningsområdet. Dalen är mycket naturskön och från åsen erbjuds fantastiska utsiktspunkter över dalen och Kristianstadsslätten. Med anledning av att det inte finns några specifika värden kopplade till rekreation och friluftsliv, inom korridoren, är det inte en alternativskiljande faktor och väglinjens exakta lokalisering är därav av mindre betydelse. Kristianstadsslättens grundvattenmagasin Vägkorridoren berör en värdefull naturresurs i form av en riklig och betydelsefull grundvattentillgång under Kristiandstadsslätten. Denna formation med grundvatten kan beskrivas som en sänka i urberget uppfylld av sedimentära bergarter såsom sandsten och kalksten med stor kapacitet att hålla vatten. Förekomsten sträcker sig från Linderödsåsen i sydväst till Listerlandet i nordost samt från Hässleholm i väst till Hanöbukten i öster. Tillgången har mycket stor betydelse för kommunal och enskild vattenförsörjning, livsmedelsindustrin och jordbruksbevattning. Hela vägkorridoren är att betrakta som inströmningsområde till den sedimentära berggrundsakviferen men eftersom jordlagren i huvudsak är relativt täta går grundvattenströmningen ner genom marken långsamt. Undantaget är delsträcka 5 där vägkorridoren helt och hållet går över genomsläppliga jordarter (sand och grus) i form av en isälvsavlagring. Den sedimentäta berggrunden förekommer i hela korridoren och inga stora skillnader i markens infiltrationsegenskaper förekommer som är alternativgenererande varken i områden med tätare jordlager eller i områden med genomsläppliga jordlager. Även i jordlagren förekommer grundvatten som har betydelse för enskild vattenförsörjning både åt människor och djur. Inom korridoren förekommer brunnar vid i princip alla bostäder. Dessutom finns grävda brunnar för vattning av djuren i anslutning till betesmarker. I de fall en sådan brunn skulle påverkas av vägen alternativt att vägen splittrar en betesmark behöver alternativ vattenförsörjning anordnas så att betesmarken ändå kan nyttjas. Grundvatten är ett alternativskiljande värde endast i delsträcka 1, som inte berör Kristianstadslättens grundvattenmagasin utan urberget i Linderödsåsen. För övriga delsträckor kan grundvattenfrågan inte anses vara alternativskiljande. Med anledning av detta beskrivs grundvattenförhållandena vidare endast för delsträcka 1 i detta fördjupningskapitel. 114 (549)

7 2.4. Trafikplatsläge längs sträckan Förbi Linderöd Vägutbyggnaden mellan Linderöd och Vä är uppdelad på en arbetsplan, Förbi Linderöd, samt en vägplan, Sätaröd-Vä. I gränszonen mellan de två planerna har ett trafikplatsläge utretts - ett västligt läge vid Spångarp alternativt ett östligt läge vid Sätaröd, samt ett antal varianter av lägen för en trafikplats inom området mellan Spångarp och Sätaröd. Figur 2.3. Område för tänkbara trafikplatslägen. Utifrån de trafikmässiga förutsättningarna är det mest fördelaktiga läget en placering i öster vid Sätaröd. Här kan befintlig E22 på ett bra sätt utgöra anslutning till både Linderöd och Sätaröd. Vid Sätaröd blir avståndet till Linderöd och Tollarp dessutom ungefär lika långt och här fångas även trafik från omgivande mindre vägnät upp på ett bra sätt. Den känsliga miljön vid Sätaröd, med höga natur- och landskapsmässiga värden samt förekomst av grundvatten i åsens nordsluttning, talar dock emot en lokalisering vid Sätaröd. Genom att i stället placera trafikplatsen i ett västligt läge vid Spångarp minimeras påverkan på de höga natur- och landskapsmässiga värdena vid Sätaröd samt på grundvattenförekomsten i åsens nordsluttning. Ur landskapssynpunkt bedöms denna placering fungera bra, då trafikplatsen delvis kan ta stöd i terrängformen samt placeras inom skogsmark vilket förhindrar en alltför stor exponering av trafikplatsen trots höjdläget i landskapet. Trafikplatsen föreslås placeras utanför Riksintresseområdet för Naturvård (Linderödsåsen nordsluttning) vilket motiverar lokaliseringen. Eftersom vägkorridoren är smal vid Spångarp har läget för trafikplatsen låsts fast av vägtekniska förutsättningar. En placering av en trafikplats i ett läge i området mellan Spångarp och Sätaröd ger varken någon miljömässig eller trafikmässig fördel varför ett sådant alternativ ströks på ett tidigt stadium. Med hänsyn till ovanstående resonemang har en trafikplats i ett västligt läge vid Spångarp valts. På följande sida presenteras trafikplatsens läge inom arbetsplanen för E22 Förbi Linderöd. 115 (549)

8 Arbetsplanegräns Förbi Linderöd Figur 2.4. Valt trafikplatsläge för trafikplats Spångarp inom arbetsplanen E22 Förbi Linderöd (Laga kraft vunnen genom Regeringsbeslut ). 116 (549)

9 117 (549)

10 Buddahus Skättilljunga fälad Fäladen 118 (549) Vramsån, natura 2000 Skättilljungavägen skogsmarker, höga naturvärden vägen till Årröd, laga skifte Linderödsåsen Liarumsdalen stenkross Ullarp Toarp Mossabäcken röse färdväg trädklädd betesmark, höga naturvärden Lindebäck fossil åkermark sumpskog utmed bäckmiljö, höga naturvärden Sätarödsvägen ek- och björkhage, höga naturvärden fossil åkermark by-/gårdstomt Folkvagnskurvan bebyggelse kulturmiljövärde färdväg natura 2000 vattendrag Sätaröd strandskydd RI naturvård betad alskog, höga naturvärden Tågarp sluttningszon naturvårdsavtal sumpskog Sätarödsbäcken betesmark, höga naturvärden naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) floralokal, unika naturvärden Spångarp landskapsvärde Oders- bokskog och ravin, unika naturvärden naturvärden klass 1 bäck Gislahagen naturvärden klass 2 Troröd naturvärden klass 3 fossil åkermark gräns för vägplan Sätaröd - Vä, gräns för delsträcka meter m

11 2.5. Delsträcka 1, Spångarp Skättilljungavägen Landskap Förutsättningar Delsträckan sträcker sig över tre markanta landskapstyper; Linderödsåsen Sluttningszonen Vramsån. Uppe på Linderödsåsen kring Spångarp och Tågarp är landskapet relativt plant med en variation av öppna och skogsklädda miljöer. Två gårdar brukar marken centralt i området och kring dessa gårdar är landskapet öppet. Där Sätarödsvägen viker av från nuvarande E22 bjuds på en vidsträckt vy ut mot Liarumsdalen. Mycket av bebyggelsen på denna del av sträckan ligger i anslutning till den gamla landsvägen mellan Lund och Kristianstad, vilken idag ungefär motsvarar befintlig E22 i väster och därefter följer Sätarödsvägen. Linderödsåsens nordsluttning är ett utmärkande element i landskapet. Sluttningen är brant och skiljer sig från den plana ytan på åsen och Liarumsdalen kring Vramsån. Den tydliga terrängformen gör åsen till ett dominant landskapselement. Den obrutna horisontlinjen, när man ser mot åsen från det öppna landskapet i öster, är av stort landskapligt värde. Den mogna lövskogen och naturbetesmarkerna dominerar åssluttningen vilka bidrar till åsens särskiljande karaktär och värde. Även de många vägarna och den före detta järnvägsbanken nerför åsen i detta läge är karaktäristiskt för området. Gårds- och randbebyggelsen utmed Sätarödsvägen, mellan den öppna slätten och den skogklädda sluttningen, utgör också ett särdrag i landskapet. Slätten nedanför åsen fram till Vramsån har en egen karaktär. Området är jämnt skålat ner mot ån. De raka och rätvinkliga gränserna mellan den öppna jordbruksmarken och skogsmarken syns från de öppna delarna av området. Stora delar av skogen är, eller har varit, betesmark med träd. Många av träden är mycket stora och ger området en speciell karaktär. Analys och förordad dragning utifrån landskapsmässiga förutsättningar Uppe på Linderödsåsen är en sydlig lokalisering av väglinjen att föredra. Då minimeras den visuella påverkan i Liarumsdalen norr om vägkorridoren. Vidare blir störningar på bebyggelsen i anslutning till den äldre vägstrukturen så små som möjligt. En sydlig placering av väglinjen innebär också att det befintliga småskaliga landskapet vid Knopparp får goda möjligheter att fortleva. En central placering av väglinjen innebär i stället att en sammanhållen transportkorridor med befintlig E22 erhålls. Denna placering medför dock en större påverkan på det småskaliga landskapet vid Knopparp. DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Nerför Linderödsåsens nordsluttning är en sträckning från den södra till norra delen av vägkorridoren att föredra. Detta ger en något bättre anpassning till terrängformen jämfört med en vägsträckning i den södra delen av korridoren. Nedanför åsen rekommenderas däremot en sträckning i den norra delen av korridoren, eftersom vägen då placeras i skogen och på så sätt inte blir synlig i landskapet. 119 (549)

12 Naturmiljö DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Förutsättningar Linderödsåsens nordsluttning med vattendrag utgör Riksintresse för Naturvård (N61). Linderödsåsen är en urbergshorst (geologisk förhöjning till följd av försänkningar på ömse sidor av förhöjningen) med mycket markerad förkastningsbrant i nordväst-sydostlig riktning. Åsen genomkorsas av talrika diabasgångar, huvudsakligen i nordost-sydvästlig riktning. Dessa förhållanden ger upphov till områden med rikare och mer näringskrävande vegetation. Riksintressets omnämnda kärnområden vid Maltesholm och Söndreklack ligger utanför vägkorridoren men naturvärden i form av ängsoch betesmarker samt äldre ädellövskog finns inom vägkorridoren. Totalt omfattar riksintresset en areal av 7447 hektar och har en utbredning på cirka 35 km. Det högsta naturmiljövärdet längs sträckningen utgörs av Vramsån som är ett Natura 2000-område. Själva passagen av Vramsån redovisas i en fördjupning nedan men vägkorridoren berör 4 bäckar som utgör biflöden till Vramsån. Förutom Vramsån har två objekt i klass 1 (högsta klassen i den naturvärdesinventering som genomförts) identifierats inom delsträcka 1. Det ena objektet utgörs av en floralokal vid Mossabäcken i södra delen av vägkorridoren. Det andra objektet finns i den södra delen av vägkorridoren, längs befintlig E22 och utgörs av en bokskog med ravin. Ett tiotal områden med i klass 2 finns inom vägkorridoren och utgörs av främst betesmarker och skogsmarker. Merparten av dessa områden finns i den norra delen av vägkorridoren. Vägkorridoren berör tre biflöden till Lindebäck samt Sätarödsbäcken som samtliga utgör tillflöde till Vramsån. Cirka 1 km norr om vägkorridoren mynnar Lindebäck i Vramsån och vid mynningen har förekomst av flodpärlmussla påträffats. Här finns även mycket fina reproduktionsbottnar för laxfiskar. Inom vägkorridoren saknar dock biflödena till Lindebäck värde som öringbiotop på grund av flera vandringshinder. Sätarödsbäcken har ett strandskydd på 100 meter och rinner genom en ravin längs befintlig E22 innan den kulverteras fram till Vramsån. Övriga naturvärden inom vägkorridoren är kopplade till mindre biotoper såsom diken, bäckar, stengärdesgårdar och odlingsröse, där huvuddelen av biotoperna finns i den norra delen av vägkorridoren. Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar De högre naturvärdena längs delsträcka 1 finns i huvudsak i norra och södra delen av vägkorridoren. Påverkan på riksintresseområdet sker oavsett var ny väg placeras inom vägkorridoren. Störst påverkan på riksintresseområdet bedöms ske i en nordlig sträckning nerför Linderödsåsen där påverkan på yt- och grundvatten riskerar att bli störst. Uppe på Linderödsåsen och nerför åsen förordas därför en central lokalisering av den nya väglinjen, nära befintlig E22. Väglinjen bör placeras norr om värdena vid Mossabäcken och Sätarödsbäcken. Nedanför åsen fram till Vramsån förordas att väglinjen placeras söder om skogsmarkerna i klass 2. Kulturmiljö Förutsättningar Två områden har identifierats som särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt, ett vid Spångarp och ett i området kring Folkvagnskurvan. 120 (549)

13 Värdena vid Spångarp utgörs av en komplex och sammansatt kulturmiljö. Området består av lämningar som innefattar flera äldre kommunikationslämningar, ett äldre gårdsläge, fyra områden med fossil åkermark, en stensättning, ett vägmärke samt två möjliga förhistoriska boplatslägen. I området kring Folkvagnskurvan finns en samlad mängd av äldre kommunikationslämningar. Dessa representeras av olika föregångare till dagens E22 och mindre lokalvägar, både i form av äldre vägbankar och hålvägar som kan ha ett stort tidsdjup. I områdets norra kant löper dessutom banvallen från järnvägen Hörby Kristianstad som invigdes 1886 och numera är omvandlad till cykelväg. Banvallen är välbevarad och på vissa ställen starkt nedskuren i åsens branta nordsluttning. Dessutom finns en äldre industrimiljö bevarad med spår efter sentida stenbrytning i form av stenbrott och en stenkross. Stenkrossen anlades av väghållningsdistriktet i början av 1930-talet. Ett flertal miljöer med fossil åkermark finns inom området. Det bäst bevarade utgörs av ett område norr om den gamla landsvägen med talrika röjningsrösen av ålderdomlig typ, stensträngar samt ett gravröse och en hålväg. Röseområdena i vägkorridorens södra del är i sämre skick, men har fortfarande vissa välbevarade partier. Längst i öster finns rester av hägnaden kring en av flera planteringshagar för skog från 1700-talet. Analys och förordad dragning utifrån kulturmiljöns förutsättningar Från kulturmiljösynpunkt förordas en sydlig lokalisering av väglinjen i korridoren. Då undviks intrång i sammansatta fornlämningsmiljöer, äldre vägstråk och övriga kulturlämningar vilka är särskilt rikt förekommande och i några fall mycket välbevarade i korridorens norra del. En sydlig väglinje innebär intrång i ett par områden med fossil åkermark. Dessa är delvis skadade sedan tidigare och dessutom utgör de perifera delar av en större koncentration norr om Linderöd. Ett centralt-sydligt läge innebär att stenkrossen kan behöva tas bort. Stenkrossen utgör en viktig kulturhistorisk betydelsebärare med koppling till den modernare väghistorien. Den är idag i dålig teknisk standard vilket innebär att den sannolikt kommer att behöva rivas inom några år. Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren för delsträcka 1 finns 35 gårdar, småhus och fritidshus varav ungefär hälften ligger nära befintlig E22. Söder om korridoren finns ytterligare ett stort antal småhus och gårdar; 15 inom 200 meter från korridoren och ytterligare ett 15-tal inom 500 meter. Norr om korridoren finns sju småhus och gårdar inom 200 meter och ytterligare sex småhus/gårdar inom 500 meter. DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsemässiga förutsättningar Eftersom bostäder främst ligger i den centrala men även i den norra delen av vägkorridoren förordas ur ett bebyggelseperspektiv ett sydligt läge i korridoren. Vid Sätaröd bör dock placeringen vara mer centralt i korridoren. Oavsett dragning riskerar bostadsfastigheter behöva lösas in. Vatten och vattenområden Vid Linderödsåsens sluttning kommer vägen att gå i skärning. Anledningen till detta är den höjdskillnad på 70 meter med 8-9 % marklutning som Linderödsåsens norrsluttning utgör. Eftersom motorvägen har en önskvärd största längslutning på 6 % krävs både skärning på åsens topparti samt hög bank vid åsens fot. Olika djup på skärningen kan väljas, vilket ger olika mycket påverkan på bland annat grundvattenförhållandena. Detta är dock inte alternativskiljande då en hög eller låg profil kan väljas i samtliga väglinjealternativ. 121 (549)

14 Skärningen nedför åsen kommer att inverka på grundvattenförhållandena. De geotekniska och hydrogeologiska undersökningar som utförts i detta område (seismik, provgropar, provborrningar, brunns- och källkartering, fältbesök etc) visar att det finns mer uppsprucket ytligt berg koncentrerat på en mer sammanhängande sträcka i den nordliga delen av korridoren jämfört med den södra delen. DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN I detta ytligt uppspruckna berg, vanligtvis överlagrat av en till några meter jordlager, kan det finnas gott om grundvatten. I samband med provgropsgrävningar har det påträffats rikligt med grundvatten i det uppspruckna berget, men det har varit begränsat i utbredning. Undersökningarna visar också att det finns en stor andel källor och enskilda brunnar i den nordliga delen av korridoren. Inom korridoren finns fyra mindre vattendrag som kan påverkas avseende föroreningspåverkan och kulvertering/omledning; tre av dem avrinner till Lindebäck som är ett biflöde till Vramsån och den fjärde avrinner direkt till Vramsån. Av de tre vattendragen som avrinner till Lindebäck korsas Spångarpsbäcken av den planerade trafikplats Spångarp i väster (se arbetsplan E22 förbi Linderöd) och går därefter parallellt med befintlig E22 en sträcka. De andra två är Mossabäcken och ett betydligt mindre vattendrag (här kallad Vildsvinsbäcken ) öster om Mossabäcken. Mossabäcken och Vildsvinsbäcken sträcker sig över hela korridoren, från söder till norr, och kommer att korsas av ny E22 oavsett vilken sträckning i korridoren som väljs. Då ny E22 börjat gå i skärning vid passage av Vildsvinsbäcken kommer detta behöva ledas om i ny sträckning. Söder om Folkvagnskurvan, parallellt med befintlig väg E22, finns Sätarödsbäcken som avrinner direkt till Vramsån. På slätten mellan Linderödsåsen och Vramsån finns ett dikningsföretag med utdikningar som sträcker sig i öst-västlig och nord-sydlig riktning och som kommer att korsas och påverkas. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden Det är i Linderödsåsens nordsluttning som påverkan på den dränerande effekten på yt- och grundvatten samt de geotekniska förhållandena inverkar mest på lokaliseringen av väglinjen. De hydrogeologiska undersökningarna visar att det finns risk för större negativ påverkan på dränering av yt- och grundvattnet vid en nordlig sträckning nedför åsen än vid en central eller sydlig sträckning. Ur perspektivet påverkan på vattendrag avseende föroreningspåverkan och kulvertering/omledning är påverkan på vattendragen i de flesta fall relativt likvärdiga i de olika alternativen för väglinjens sträckning. Valet av sträckning ger endast några få alternativskiljande för- och nackdelar: Spångarpsbäcken vid trafikplats Spångarp kommer korsas ytterligare en gång om väglinjen väljs i ett nordligt läge. I ett centralt läge kommer bäcken antingen korsas ytterligare en gång eller behöva grävas om. Ett sydligt läge påverkar inte bäcken. Mossabäcken och det mindre vattendraget Vildsvinsbäcken kommer att korsas av väglinjen på likartade sätt oavsett vilken sträckning denna får. I etappen nedför Linderödsåsens sluttning föredras ett centralt eller nordligt läge för att inte påverka Sätarödsbäcken i för stor utsträckning. Ett nordligt läge ger ingen påverkan på bäcken alls. Ett centralt läge ger en kortare omläggning av bäckfåran på grund av en arbetsväg under byggskedet om den djupa profilen byggs. Om den högre profilen byggs behöver bäcken grävas om en sträcka. Inget vägdagvatten kommer avledas mot bäcken i driftskedet. I ett sydligt läge för väglinjen skulle Sätarödsbäcken behöva ledas om i ett helt nytt läge på en längre sträcka. På slätten nedanför åsen ger ett centralt eller sydligt läge mindre påverkan på dikningsföretaget. 122 (549)

15 Ett optimalt läge för vägen hade varit ett sydligt läge uppe på åsen, ett centralt läge nedför åsen och ett centralt eller sydligt läge nedanför åsen. Då ett sydligt läge uppe på åsen är svårt att nå på grund av Trafikplats Spångarps låsta läge kan ett centralt eller nordligt läge ändå vara aktuellt där. Sammantaget, avseende påverkan på grundvatten och vattendrag, förordas ett centralt läge. Vatten Nordligt läge Centralt läge Sydligt läge På åsen Spångarpsbäcken Påverkan Påverkan Ingen påverkan Mossabäcken Påverkan Påverkan Påverkan Nedför åsen Dränering yt- och grundvatten Stor påverkan Påverkan Påverkan Vildsvinsbäcken Påverkan Påverkan Påverkan Sätarödsbäcken Ingen påverkan Ingen påverkan Stor påverkan Nedanför åsen Dikningsföretag Stor påverkan Påverkan Påverkan Vägteknik/delsträckan i sitt sammanhang Förutsättningar Längs vägkorridoren för delsträcka 1 passeras befintlig E22, Linnemöllavägen (väg 1986), Sätarödsvägen (väg 1979, 1988), Liarumsvägen (väg 1979), Buddahusvägen (väg 1991) samt en GC-väg (före detta banvallen). I övrigt ska väglinjen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar För att samla befintlig E22 och ny motorväg i en gemensam transportkorridor förordas ett centralt läge i delsträckans inledande västra del. Väglinjen korsar befintlig E22 i ett fortsatt centralt läge, vilket inte medför någon längre ombyggnad av den befintliga E22:an då korsningsvinkeln för vägarna är gynnsam ur väg- och broteknisk synpunkt. DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Nedför åssluttningen förordas ett centralt läge som undviker bebyggelsegrupper. Vägen passerar under befintlig E22 samt på en gemensam bro över Sätarödsvägen (väg 1988) och GC-vägen på banvallen. I delsträckans östra del, nedanför åsen, förordas ett centralt läge för att kunna ansluta till önskvärt läge vid passage av Vramsån, se kapitel Fördjupningskapitel 7 Natura Arrondering Förutsättningar I denna del av vägkorridoren är brukningsstrukturen småskalig. Det innebär att möjligheten att idag bedriva rationellt jordbruk är tämligen begränsade med avseende på jordbruksfastigheternas storlek. 123 (549)

16 Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar För att minimera fragmenteringen av brukningslandskapet förordas en sydlig lokalisering uppe på åsen och en nordlig lokalisering nedanför åsen så att att vägen kan placeras i skogspartier. På grund av den småskaliga brukningsstrukturen finns risk att mycket små enheter av impedimentkaraktär uppstår. DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Bedömningar/Prioriteringar För delsträcka 1 är en central sträckning det alternativ som sammantaget bedöms ge minst negativ påverkan. Grundvattenfrågan kopplad till passagen nedför Linderödsåsens nordsluttning bedöms vara överordnad övriga intressen. Väglinjen förordas att placeras centralt, söder om befintlig E22, vilket innebär att det skapas en sammanhållen transportkorridor. Även passagen av Vramsån är överordnad varför det slutliga läget för passagen över Vramsån påverkar det övriga väglinjevalet inom delsträcka 1. En central dragning medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap inget eller ytterst begränsat visuellt intrång i Liarumsdalen viss visuell påverkan kommer att ske i det öppna landskapet norr om Sätaröd terrängformen Linderödsåsens nordsluttning kommer att påverkas negativt Naturmiljö objektet i klass 1 vid Mossabäcken bevaras flertalet objekt i klass 2 i norra delen av vägkorridoren bevaras objektet i klass 1 vid Sätarödsbäcken påverkas då vägprofilen för befintlig E22 måste justeras på en längre sträcka. Riksintresseområdet för Linderödsåsens nordsluttning (N61) påverkas oavsett vägsträckning inom vägkorridoren Kulturmiljö det komplexa området med särskilt värde vid Folkvagnskurvan bevaras område med fossil åkermark med mera riskerar att påverkas. område av särskilt värde vid Spångarp påverkas Bebyggelse bullerpåverkan uppstår på bostäder längs befintlig E22 negativ påverkan uppstår då bostadshus måste lösas in Vatten Sätarödsbäcken påverkas inte av vägföroreningar eller väganläggning annat än under byggskedet. minskad negativ risk för påverkan på dränering av yt- och grundvatten jämfört med en nordlig dragning 124 (549)

17 påverkan på Spångarpsbäcken. Bäcken kommer fortsätta påverkas av vägföroreningar och riskerar att behöva omledas en sträcka grundvattnet sänks i vägskärningens närhet längs åsens sluttning enskilda grävda brunnar samt källor nedströms vägskärningen i åsens sluttning riskeras att påverkas genom mindre grundvattentillförsel Mossabäcken kommer behöva omledas en kort sträcka Vildsvinsbäcken, en mindre bäck öster om Mossabäcken, riskerar att behöva omledas en längre sträcka Vägteknik längre ombyggnad av befintlig E22 undviks, (kan därmed även utnyttjas på ett bättre sätt under byggtiden). korsar varken Liarumsvägen (väg 1986), Linnemöllavägen (väg 1988) eller Buddahusvägen (väg 1991). eventuella nya väganslutningar till befintlig E22 söderifrån längs den samlade transportkorridoren försvåras med denna centrala dragning. Arrondering påverkan på brukningsstrukturen minimeras genom att vägen i huvudsak placeras i skogspartier DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN 125 (549)

18 DELSTRÄCKA 1, SPÅNGARP - SKÄTTILLJUNGAVÄGEN Sammanfattning delsträcka 1, Spångarp - Skättilljungavägen FÖRUTSÄTTNINGAR landskap naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 1, VRAMSÅN arrondering nordlig central sydlig 126 (549)

19 Buddahus vägen till Årröd, laga skifte Delsträcka 1, Spångarp - Skättilljungavägen Skättilljunga fälad Fäladen Vramsån, natura 2000 Skättilljungavägen skogsmarker, höga naturvärden Linderödsåsen Liarumsdalen stenkross Ullarp Toarp Mossabäcken röse färdväg trädklädd betesmark, höga naturvärden Lindebäck sumpskog utmed bäckmiljö, höga naturvärden Sätarödsvägen ek- och björkhage, höga naturvärden by-/gårdstomt Folkvagnskurvan färdväg Sätaröd betad alskog, höga naturvärden Tågarp Sätarödsbäcken betesmark, höga naturvärden floralokal, unika naturvärden Spångarp Oders- bokskog och ravin, unika naturvärden bäck Gislahagen Troröd det finns 9 områden med fossil åkermark inom delsträckan vald väglinje utredda väglinjer meter m utredd trafikplats 127 (549) gräns för vägplan Sätaröd - Vä, gräns för delsträcka 1

20 nordlig passage ger påverkan på bostäder samt omdragning av Skättilljungavägen Skättilljungavägen Vramsån, Natura 2000 översvämningsyta gräns mellan delsträcka 1 & 2 strandnära skog, skuggar ån befintlig passage, kvarnmiljö & brofästen fossil åkermark fast fornlämning kraftig meandring, stora naturvärden & estetiska kvaliteter. Södra meanderbågen har låga naturvärden, den norra höga. bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd natura 2000 naturvärdesobjekt sydlig passage ger betesmark (TUVA) stor påverkan på landskapsvärde Skättilljunga & naturvärden klass 1 angränsande bebyggelse naturvärden klass 2 naturvärden klass meter m 128 (549)

21 2.6. Delsträcka 1 Fördjupning Vramsån Landskap Förutsättningar Utmed Linderödsåsen rinner Vramsån vilken kantas av värdefulla svämlövskogar. Vramsån är ett viktigt landmärke i landskapet med sina ridåer av växtlighet. Väster om Vramsån är vegetationen relativt tät och i sydväst finns en öppen betesmark med inslag av dungar och enstaka träd. Öster om ån öppnar sig landskapet i åker- och betesmark med ålderdomlig karaktär och vida utblickar. I den norra och mellersta delen av korridoren är ån relativt rak medan den i söder slingrar sig i en meandering, vilket är en estetisk kvalitet. Topografin är flack precis i anslutning till Vramsån. Analys och förordad dragning utifrån landskapmässiga förutsättningar Placeringen av vägen avgör hur väl denna kan smälta in i landskapet. Vramsån bör passeras i ett område där själva åbäckenet är så rakt och smalt som möjligt för att minimera påverkan på ån och dess strandområde samt därmed intilliggande vegetation. Detta ger även en kortare rätvinklig bro som påverkar landskapsbilden mindre än en lång bro. Bron bör lokaliseras i anslutning till vegetationsvolymer för att få stöd och en naturlig förankring samt för att dölja höga pelare samt vägbankar. Vegetationsridåer, särskilt nära Vramsån, ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Vägen förordas lokaliseras centralt i korridoren och samtidigt korsa Vramsån så långt ifrån meandringen som krävs för att den ska kunna bevaras Naturmiljö Förutsättningar På den västra sidan av Vramsån består omgivningen huvudsakligen av naturtypen svämlövskog, dock förekommer en 50 meter bred remsa betesmark centralt i korridoren. På den östra sidan kantas Vramsån av en smalare remsa svämlövskog som längre uppströms övergår i jordbruksmark som tidvis även betas. DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN Vattnet i Vramsån håller en hög kvalitet inom korridoren. Det är relativt syrerikt, klart och rent. Ån har en hög flödeshastighet vilket skapar gynnsamma levnadsförhållanden för floran och faunan. I vattendraget varierar lugna och strömmande partier. Flera av arterna i Vramsån återfinns endast på ett fåtal platser i Sverige, exempel på dessa är stormusslor som flodpärlmusslan och tjockskalig målarmussla samt vattenväxten jättemöja. Vramsån är en av få åar i Sverige som hyser samtliga sju inhemska stormusselarter. De höga värdena har medfört att Vramsån har ett starkt lagskydd och ingår sedan år 2004 i Natura 2000 nätverket samt omfattas av ett utökat strandskydd på 300 meter. Vramsån är även ett riksintresse för naturvården och stora delar av Vramsån med närområde ingår i biosfärsområdet Kristianstads vattenrike. Flera arter som har påträffats längs Vramsån finns upptagna i Artskyddsförordningens bilaga 1, detta gäller: flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, bred paljettdykare, barbastell, fransfladdermus och mustaschfladdermus. Av dessa har flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan påträffats inom korridoren. 129 (549)

22 Flera inventeringar av Vramsån (biotopkarteringar, bottenfaunainventering, naturvärdesinventering och stormusselinventering) har visat att det är de steniga partierna med hög vattenhastighet som hyser den största artrikedomen. Inga stormusslor har påträffats i den norra delen av korridoren. Detta beror främst på att vattnet här är lugnare och bottensubstratet mera finkornigt. Lugnvattenpartiet hyser dock en värdefull lugnvattenflora- och fauna. Exempelvis har den rödlistade nattsländan Odontocerum albicorne hittats här. Sländan är klassad som sårbar (VU) enligt Artdatabankens rödlista. DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN I Vramsån finns även en mycket fin fiskfauna med bland annat både vandrande och stationär öring. Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar För att begränsa intrånget i svämlövskogen, som är en skyddad naturtyp inom Natura 2000-området, förordas en central placering av vägen i korridoren. Vägen bör i största möjliga mån lokaliseras till det parti öster om ån som inte består av svämlövskog. I den centrala delen finns även lugnvattenpartiet som hyser en något mindre värdefull flora och fauna än partierna uppströms och nedströms. En central dragning kommer dock att innebära att svämlövskog samt strandnära träd avverkas, vilket medför en negativ påverkan på den skyddade naturtypen och även på ån genom bland annat en minskad beskuggning, vilket kan påverka flora och fauna. Bron bedöms medföra en betydligt större försämring av biotopen svämlövskog jämfört med biotopen vatten med flytbladsväxter och akvatiska mossor (i praktiken översvämningsyta med gräs, tåg och liknande vegetation). Kulturmiljö Förutsättningar I anslutning till Vramsån finns kulturhistoriska värden med stort tidsdjup. Strax väster om ån, i korridorens södra del, finns ett område vilket är registrerat som fast fornlämning i form av fossil åkermark. Sannolikheten för att påträffa ytterligare under mark dolda boplatser i anslutning till ån är stor. I anslutning till den befintliga bron över Vramsån finns en kvarnmiljö, belagd från år Intill den befintliga bron finns rester av äldre brofästen i form av kallmurade stenar. Analys och förordad dragning utifrån kulturmiljöns förutsättningar Ur ett kulturhistoriskt perspektiv bör den fossila åkermarken väster om Vramsån undvikas, varför dragning av vägen i den centrala eller norra delen av korridoren förordas. Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren finns det inte några bostäder i direkt anslutning till Vramsån. Bebyggelsen ligger huvudsakligen samlad vid Skättilljungavägen och är lokaliserad till södra respektive norra delen av korridoren. Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsemässiga förutsättningar Vid Vramsån förordas en dragning i de centrala delarna av korridoren för att minimera antalet bostäder som blir bullerstörda. 130 (549)

23 Vatten och vattenområden Förutsättningar Vramsåns lopp följer i princip foten av Linderödsåsen. Avrinningsområdet uppströms vägkorridoren är cirka 170 km 3 och medelvattenföringen uppgår till 2 m 3 /s. Eftersom det saknas utjämnade sjöar varierar vattenföringen mycket. Medellågvattenföringen är beräknad till 0,26 m 3 /s och medelhögvattenföring 16 m 3 /s. På större delen av den aktuella sträckan flyter vattendraget lugnt och vattendjupet är relativt stort (cirka 1 meter). I södra delen av korridoren ökar bottenlutningen och flödet blir mera strömmande. Längst i söder finns en befintlig bro över ån. I norra delen kan botten betraktas som ackumulationsbotten även om erosion sannolikt förekommer vid höga flöden. Vid medelvattenföring är ån 5-15 meter bred men vid högvatten breder ån ut sig över större ytor. På delar av sträckan blir det vid högvatten två åfåror. I södra delen förekommer två åfåror även vid medelvattenföring. Den sammanlagda bredden av båda fårorna vid medelhögvatten uppskattas till meter. Vid extremt vattenflöde kan bredden öka till meter. Det förekommer enskilda brunnar enbart i direkt anslutning till bostäder. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden Passagen över ån bör vara nära vinkelrät mot ån och förläggas där vattenområdet är smalt med syfte att göra passagen så kort som möjligt. Detta utesluter den meanderande delen. Vid befintlig bro finns inte tillräckligt med utrymme för en ny bro om inte befintlig bro rivs. En dragning centralt i vägkorridoren ger en god geometri för bron över ån och möjlighet att lokalisera brostöden i område som inte översvämmas i så stor utsträckning. Vägteknik Förutsättningar Ur väg- och broteknisk synvinkel är det bäst om passagen av vägen förläggs till en del av åfåran som är rak och smal. I övrigt ska vägen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar Passagen över Vramsån bör förläggas centralt i korridoren, strax norr om meandringen, där ån löper rakt samt är smal, vilket underlättar konstruktionen. DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN Arrondering Förutsättningar I denna del av vägkorridoren är ägostrukturen mycket småskalig och fastigheterna väster om Vramsån utgörs till stor del av skog. Det innebär att möjligheterna att bedriva rationellt jordbruk idag är tämligen begränsade, främst med avseende på jordbrukfastigheternas storlek. Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar På grund av den småskaliga brukningsstrukturen är risken stor att mycket små enheter av impedimentkaraktär uppstår. För att minimera fragmenteringen i brukningslandskapet förordas en central lokalisering av vägen, vilket också innebär att vägen till stor del lokaliseras till skogspartier. 131 (549)

24 DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN Bedömning/prioritering delsträcka 1- fördjupning Vramsån När alla aspekter vägts samman framstår det som mest fördelaktigt om Vramsån passeras centralt i korridoren. Vramsån hyser mycket stora naturvärden och har ett starkt lagskydd. Passagen bör därför ske på ett sådant sätt att eventuell påverkan på ån minimeras. Musselförekomsten är störst längst uppströms och längst nerströms i korridoren därför har dessa delar valts bort. Den södra delen skulle dessutom innebära en konflikt med den befintliga vägen och bron. Norr om befintlig bro är ån delad i två fåror vilket innebär att den sammanlagda bredden blir stor och en bro i det läget blir onödigt lång. Efter denna inledande ansats valdes två möjliga; ett i den norra delen och ett i den centrala delen av korridoren. Två förslag till broutformningar med olika brospann gjordes som anpassades till de uppmätta profilerna i respektive broläge. De inventerade naturvärdena och avvägningen av intrång i skyddande biotoper utgjorde sedan grund för att det centrala läget har valts för bron. Bron bedömdes medföra en betydligt större försämring av biotopen svämlövskog jämfört med biotopen vatten med flytbladsväxter och akvatiska mossor (i praktiken översvämningsyta med gräs, tåg och liknande vegetation). Därmed valdes det läge som innebar minst intrång i svämlövskog. Om bron hade placerats något längre söderut än det valda läget hade intrånget i svämlövskogen kunnat undvikas men det hade medfört ett större intrång i vattenområdet där ån kröker eller en väsentligt längre och dyrare bro. På den östra stranden utgörs biotopen i det valda broläget av videsnår som inte utgör en skyddad biotop enligt Natura En central dragning av vägen medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap ån kan passeras så rätvinkligt som möjligt vilket ger en kortare bro och mindre landskapspåverkan vägen kan ta stöd i vegetationsvolymer som döljer pelare och vägbankar meanderingen, som utgör en estetisk kvalitet, bevaras Naturmiljö visst intrång i svämlövskogen, minimeras dock i det valda partiet eventuell påverkan i de mest strömmande partierna undviks Kulturmiljö den fossila åkermarken väster om Vramsån undviks Bebyggelse antalet bullstörda bostäder vid Skättilljungavägen minimeras Vatten de mest värdefulla åsträckorna undviks och intrånget i vattenområdet minimeras Vägteknik vägtekniska krav kan uppfyllas. Arrondering minimera fragmentering av det småskaliga jordbrukslandskapet 132 (549)

25 Sammanfattning delsträcka 1, fördjupning Vramsån FÖRUTSÄTTNINGAR landskap naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 1, VRAMSÅN DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN arrondering nordlig central sydlig 133 (549)

26 DELSTRÄCKA 1, FÖRDJUPNING VRAMSÅN 134 (549)

27 nordlig passage ger påverkan på bostäder samt omdragning av Skättilljungavägen Vramsån, Natura 2000 översilningsyta strandnära skog, skuggar ån befintlig passage, kvarnmiljö & brofästen fossil åkermark fast fornlämning kraftig meandring, stora naturvärden & estetiska kvaliteter sydlig passage ger stor påverkan på Skättilljunga & angränsande bebyggelse meter m Skättilljungavägen gräns mellan delsträcka 1 & 2 möjligt broläge vald väglinje utredda väglinjer 135 (549)

28 Området har en särpräglad rätvinklig struktur till följd av en skiftesreform på 1820-talet och efterförljande hemmansklyvningar samt den agrara markanvändningen innan dess med indelning i inägor och utmark.strukturen är kulturhistoriskt och landskapsmässigt bevarandevärd. vackert beteslandskap med stora bokar och ekar bevarandevärd vegetationsvolym med markerad ytterkant, kan dölja vägen för boende söder om korridoren beteslandskap med höga respektive unika naturvärden gammal gräns mellan in- och utäga Tjörningabäcken och betad högörtäng unika naturvärden. Hyser bl. a.utter, tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla fornlämningar, bl. a. gravfält Skättilljunga fälad bebyggelse damm med bl. a. större vattensalamander Vasaholm Bertebäcken - större påverkan om vägen löper parallellt Turelund Furulund jämfört med norra sidan av korridoren drabbas fler bostäder vid en sydlig dragning fast fornlämning, hällristning gräns mellan delsträcka 2 & 3 Rävshultsvägen öppet, vida utblickar betesmarker sydlig passage ger påverkan på bostäder samt omdragning av Rävshultsvägen Ekehill bebyggelse kulturmiljövärde natura 2000 vattendrag strandskydd naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde naturvärden klass 1 naturvärden klass 2 gräns mellan delsträcka 1 & 2 naturvärden klass 3 Skättilljungavägen Sätesholm Björkhaga Storegård Segeslund Skättilljunga meter m 136 (549)

29 2.7. Delsträcka 2, Skättilljungavägen - Ekehill Landskap Förutsättningar Landskapet norr om Skättilljunga har en starkt rätvinklig, långsmal struktur i nord-sydlig riktning med sin grund i 1800-talets skiften och efterföljande hemmansklyvningar. Strukturen är uppbyggd av vägar, brukningsenheter, stengärdsgårdar samt ägo- och sockengränser. Området uppfattas som ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmark och skog med mycket speciell karaktär. Det öppna landskapet i kontrast till de skogbevuxna äldre utmarkerna kring Venestad i norr speglar landskapshistorian väl. En stor vegetationsvolym med markerad mjuk ytterkant centralt till norrut i korridoren utgör ett fint element i landskapet. Norr om detta finns två större områden av vackert beteslandskap med äldre bokar och ekar. Söder om vegetationsvolymen är odlingslandskapet öppet med fina utblickar. Analys och förordad dragning utifrån landskapets förutsättningar För att bevara landskapets värdefulla äldre ägostruktur och speciella karaktär norr om Skättilljunga rekommenderas en nordlig dragning av vägen. Ju längre norrut vägen läggs, desto mindre blir konsekvenserna för mosaiklandskapet. Detta innebär även att större sammanhängade enheter bevaras i söder. Om vägen lokaliseras norr om vegetationsvolymen kan dess värden bevaras och upplevas från vägen. Vegetationsvolymen döljer också vägen för fastigheterna söder om korridoren där odlingslandskapet kan bevaras öppet. Nackdelen med en nordlig dragning i korridoren är att det vackra beteslandskapet påverkas negativt, samtidigt kan de delar som blir kvar upplevas från vägen. Vägens närhet till fastigheter kan medföra krav på bullerdämpande åtgärder i form av bullerplank och/eller bullervallar vilket påverkar landskapsbilden negativt. En lokalisering av vägen i förhållande till fastigheterna så att bullerdämpande åtgärder kan undvikas är därför att föredra. På större delen av sträckan är en nordlig dragning att föredra. Vid Rävhultsvägen är en placering mitt emellan fastigheterna bättre, då bullerskydd kan undvikas. Samtidigt kan detta vara svårt att kombinera med en nordlig dragning inom andra delar av delsträcka 2. Naturmiljö DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL Förutsättningar Det finns höga naturvärden inom hela delsträcka 2. I delsträckans centrala/nordliga del finns flera betesmarker i klass 1 (högsta klassen enligt naturvärdesinventeringen) och flera av dessa är även upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Bertebäcken korsar korridoren norr om Vasaholm och löper sedan parallellt med korridorens södra gräns tills den möter Tjörningabäcken. Bäckarna har ett strandskydd på 100 meter och är biflöden till Vramsån, vilket innebär att direkt påverkan på bäckarna kan leda till indirekt påverkan på Vramsån. 137 (549)

30 Väster om Bertebäcken finns en damm som hyser större vattensalamander. Salamandern är upptagen i Artskyddsförordningens bilaga 1 och kräver ett noggrant skydd. DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL Tjörningabäcken hyser en rad starkt skyddade arter som fransfladdermus, tjockskalig målarmussla och utter vilka alla finns upptagna i Artskyddsförordningens bilaga 1. Vid Tjörningabäcken har naturvärdesinventeringen pekat ut två områden i klass 1 och två områden i klass 2, dessa fyra områden är även upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Värdena finns främst i bäcken och i de intill bäcken liggande fuktiga högörtsängarna i korridorens centrala delar. Det finns gott om diken i området och även dammar med mindre vattensalamander och vanlig groda. Dammarna faller under det generella biotopskyddet och groddjuren skyddas enligt Artskyddsförordningen. Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar Det finns höga naturvärden inom hela delsträckan. Då den större vattensalamandern samt Vramsåns biflöde har starka lagskydd förordas en central eller nordlig dragning av vägen. Ur ett naturmiljöperspektiv är det något fördelaktigare att lokalisera vägen centralt då detta sparar störst sammanhängade marker i klass 1 och 2. Öster om Rävhultsvägen bör vägen lokaliseras något mer sydligt för att spara de fuktiga högörtsägnarna i de centrala delarna av korridoren vid Tjörningabäcken. Bäckarna ska passeras på ett sätt som undviker omgrävning av bäckarna. Kulturmiljö Förutsättningar Delsträcka 2 omfattar starka kulturhistoriska värden med ett stort tidsdjup. Före det tidiga 1800-talets skiftesreformer präglades landskapet av en markanvändning med indelning i inägor och utmark, och gränsen mellan dessa är än idag markerad med en stenmur längs vissa delar. När Skättilljunga skiftades flyttades många gårdar ut till inägorna. Eftersom varje gård var berättigad till en del åker, en del äng och en del fäladsmark blev skiftena smala och mycket långa. Gränserna markerades med stenmurar. Ytterligare gränser och hägnader tillkom med hemmansklyvningar och fägator. Denna speciella fastighetsindelning som än idag är mycket tydlig har påverkat områdets vägstruktur och medfört ett stort antal brukningsvägar i nord sydlig riktning. Centralt i korridoren, i anslutning till gränsen mellan inägor och utmark, finns ett parti med olika typer av lämningar. Här finns ett stort antal förhistoriska gravar av stensättningstyp, fossil åkermark med röjningsrösen, en stensträng, en hålväg samt ett potentiellt förhistoriskt boplatsläge. Strax väster om Rävhultsvägen finns en fast fornlämning i form av hällristningar (skålgropar). Analys och förordad dragning utifrån kulturmiljöns förutsättningar För att undvika intrång i den välbevarade och komplexa fornlämnings- och kulturhistoriska miljön vid Skättilljunga kan vägen antingen läggas norr eller söder om gravområdet. En nordlig dragning förordas dock då den innebär mindre påverkan på den värdefulla och särpräglade ägostrukturen med långsmala fastigheter. Exempelvis sparas en stor del av de färd- och brukningsvägar som binder samman gårdar i söder med ägor i norr. En nordlig dragning innebär även att de delar av korridoren som tidigare utgjorts av så kallade inägor förblir opåverkade. 138 (549)

31 Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren för delsträcka 2 finns fem gårdar och småhus. Söder om korridoren finns ett stort antal småhus och gårdar; åtta inom 200 meter från korridoren och ytterligare ett 20-tal inom 500 meter. Norr om korridoren finns tre gårdar inom 200 meter och ytterligare två småhus/gårdar inom 500 meter. Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsens förutsättningar Med hänsyn till det stora antalet bostäder söder om korridoren är en nordlig dragning att föredra ur ett bebyggelseperspektiv. Antalet bullerstörda fastigheter minimeras och vegetationen i den mellersta delen av korridoren kan dölja vägen för boende i söder. En nordlig dragning innebär dock att två fastigheter öster om Skättilljungavägen med största sannolikhet måste lösas in. Det innebär även att fastigheter norr om korridoren kan behöva bullerreducerande åtgärder samt ersättningsvägar och/ eller portar under den nya vägen. Vatten och vattenområden Förutsättningar Två biflöden till Vramsån rinner i området; Bertebäcken och Tjörningabäcken. Bäckarna har en beräknad medelvattenföring på 0,2 respektive 0,3 m 3 /s. Strandskyddszonen är 100 meter bred på vardera sidan av bäckarna. I södra delen av korridoren rinner båda vattendragen i korridorens längsriktning medan vattendragen går nära vinkelrät mot längsriktningen i den norra delen av korridoren. En damm med bland annat större vattensalamander finns också. I området finns enskilda brunnar i anslutning till bostäder samt flera grävda brunnar för vattning av betesdjur. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden Vägens passage av vattendragen bör vara nära vinkelräta mot vattendragen för att minimera intrång i vattenområdena. Därför förordas en dragning i norra delen av korridoren. Vägteknik Förutsättningar Skättilljungavägen kommer att dras under den nya vägen. Passagen är styrd av läget för bron över Vramsån och bör ske centralt i korridoren (se beskrivning av delsträcka 1). Det är även önskvärt att passera Skättilljungavägen i sådant läge så att dess nya skärning inte påverkar närliggande bebyggelse. DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL Vägen kommer att passera under Rävshultsvägen. I övrigt ska vägen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar Passagen över Skättilljungavägen bör ske centralt i korridoren. I övrigt ska vägen lokaliseras så att den uppfyller de ställda vägtekniska kraven. 139 (549)

32 Arrondering Förutsättningar Denna del av vägkorridoren består av smala, långsträckta ägo- och brukningsstrukturer. De långsmala strukturerna är till stor del uppdelade i två delar, med jordbruksområden i söder och betesmarker i norr. I området strax öster om Vramsån är brukningsstrukturen småskalig och mindre långsmal än övriga avsnitt av delsträckan. DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar I partiet norr om Skättilljunga med den långsmala ägostrukturen kommer vägen att medföra en fragmentering av befintlig arrondering. Genom arrende har större sammanhängande brukningsenheter skapats, men trots detta kommer vägen att medverka till ett försvårat brukande. En följd kan bli aktiv skogsplanering eller spontan igenväxning. Genom att lokalisera vägen till den norra delen av korridoren bibehålls större delar av gårdarnas mark i anslutning till gårdsbyggnaderna, vilket ger bättre förutsättning för fortsatt hävd av marken. Bedömning/prioritering delsträcka 2 För delsträcka 2 är en nordlig dragning det alternativ som ger minst påverkan om alla aspekter vägs ihop. Utifrån landskap, kulturmiljö, vatten och bebyggelse ger en nordlig dragning otvetydigt minst negativa effekter. Naturmiljön däremot påverkas negativt. Med hänsyn till övriga intresseområden har en nordlig dragning trots allt förordats. Detta beror delvis på att naturmiljöintressena i området i högre uträckning än övriga intressen stäcker sig över stora delar av korridorens bredd. En nordlig dragning medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap bevara stora delar av den karaktäristiska ägostrukturen de centrala vegetationspartierna döljer vägen i landskapet vilket är positivt överlag samt i synnerhet för boende kring Skättilljunga färre bostäder påverkas av buller vilket ger färre bullerskyddsåtgärder, vilka påverkar landskapet negativt. genom intrång påverka vackert beteslandskap i korridorens norra del Naturmiljö undvika påverkan på den damm vilken hyser större vattensalamander undvika påverkan på Bertebäckan och Tjörningabäcken det är viktigt att tillgängligheten till markerna norr om den nya vägen tillgodoses för att inte bryta hävden påverka beteslandskap i klass 1 och 2 negativt prioriteringen för sträckan har gjorts med hänsyn till att området som helhet hyser många betesmarker av den här typen och att alla går inte att undvika 140 (549)

33 Kulturmiljö att minimera intrånget den kulturhistoriskt komplexa och intressanta miljön vid Skättilljunga den nya vägen förläggs till utmark större sammanhängande delar av befintliga gårdars mark behålls ett stort fornlämningsområde i korridorens centrala del kan undvikas en fast fornlämning i anslutning till Rävshultsvägen kan undvikas den kulturhistoriskt intressanta ägonstrukturen påverkas negativt Bebyggelse ägostrukturen sträcker sig dock över hela delsträckan minimera antalet fastigheter som påverkas negativt av till exempel buller två fastigheter måste lösas in Vatten vattendragen kan passeras med minimalt intrång i vattenområde, liten påverkan på avrinningsförhållanden och möjlighet att utforma dagvattenhanteringen optimalt ur risksynpunkt Vägteknik vägtekniska krav kan uppfyllas Arrondering skapa bättre förutsättningar för fortsatt hävd av mark genom att bibehålla större delar av gårdarnas mark i anslutning till gårdsbyggnaderna den befintliga långsmala arronderingsstrukturen fragmenteras. DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL 141 (549)

34 DELSTRÄCKA 2, SKÄTTILLJUNGAVÄGEN - EKEHILL Sammanfattning delsträcka 2, Skättilljungavägen - Ekehill FÖRUTSÄTTNINGAR landskap naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 2 nordlig central sydlig arrondering 142 (549)

35 Tjörningabäcken och betad högörtäng unika naturvärden. Hyser bl. a.utter, tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla bevarandevärd vegetationsvolym med markerad ytterkant, kan dölja vägen för boende söder om korridoren Området har en särpräglad rätvinklig struktur till följd av en skiftesreform på 1820-talet och efterförljande hemmansklyvningar samt den agrara markanvändningen innan dess med indelning i inägor och utmark.strukturen är kulturhistoriskt och landskapsmässigt bevarandevärd. gammal gräns mellan in- och utäga beteslandskap med höga respektive unika naturvärden vackert beteslandskap med stora bokar och ekar fornlämningar, bl. a. gravfält fast fornlämning, hällristning gräns mellan delsträcka 2 & 3 Rävshultsvägen Skättilljunga fälad öppet, vida utblickar betesmarker sydlig passage ger påverkan på bostäder samt omdragning av Rävshultsvägen Ekehill bebyggelse Bertebäcken - större påverkan om vägen löper parallellt Turelund Furulund damm med bl. a. större vattensalamander gräns mellan delsträcka 1 & 2 jämfört med norra sidan av korridoren drabbas fler bostäder vid en sydlig dragning Vasaholm Skättilljungavägen Björkhaga Sätesholm Segeslund Storegård meter m vald väglinje utredda väglinjer Skättilljunga 143 (549)

36 Tjörning Bengtsro Bröd Tings Nöbbelöv Nöbbelövsvägen banvallen långsmal ägostruktur Tränevägen Snapphane- gården Tullsåkra Rya Ryedal Ryalund meter m gräns mellan delsträcka 2 & 3 Ekehill tät vegetation, en dragning genom vegetationen ger variation av upplevelsen längs vägen fossil åkermark bevarandevärd & särpräglad odlings-/betesmark omgiven av tät vegetation by- och sockengräns mellan Rya/Bröd respektive V- Vrams/Träne socken, markerad med stenvall och råmärken Ryabäcken, höga naturvärden hyser bl. a. utter gräns mellan delsträcka 3 & 4 artrik naturbetesmark välbevarade gravar vacker vegetationsvolym bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde naturvärden klass 1 naturvärden klass 2 naturvärden klass (549)

37 2.8. Delsträcka 3: Ekehill Nöbbelövsvägen Landskap Förutsättningar Området norr om Tollarp har en småskalig karaktär med ett mosaiklandskap bestående av åkrar, ängar, betesmark och skog. Den finmaskiga ägostrukturen med stenmurar, vegetationsridåer och äldre gårdsbyggnader ger landskapet en ålderdomlig prägel. I området, som har svagt böljande topografi, förekommer flera skogspartier i varierande storlek vilket gör att landskapet växlar mellan att vara öppet och slutet. I västra delen av korridoren finns ett sammanhängande skogsparti och söder om detta en särpräglad odlings-/betesmark omgiven av tät vegetation och stengärdsgårdar. Mellan Bröd och Rya finns en välbevarad och gammal sockengräns. Gränsen är markerad med en mäktig stenvall vilken på sina ställen är närmare två meter hög och tre meter bred och som har en tydlig förankring och roll i landskapet. Norr om denna ligger enskilda hus med långsmala odlings-/ betesmarker avgränsade av stengärdsgårdar. Söder om sockengränsen finns en stor vegetationsvolym vilken fungerar som ett landmärke i landskapet. Analys och förordad dragning utifrån landskapets förutsättningar Norr om Bengtsro finns det både för- och nackdelar med att dra vägen i söder genom odlings-/betesmarken, centralt vid vegetationens ytterkant alternativt i norr genom skogspartiet. Dras vägen i söder kan det större sammanhängande skogspartiet och dess ytterkant bevaras och vägen ta stöd i skogskanten. Den speciella strukturen på den öppna odlings-/betesmarken påverkas negativt, men kan upplevas från vägen. Lokaliseras vägen centralt i korridoren förstörs skogspartiets markerade ytterkant, vilket är negativt ur ett landskapsperspektiv. Lokaliseras vägen istället i norr göms den undan i skogen vilket gynnar variationen längs vägen eftersom den annars till stor del löper genom öppet landskap. På så sätt framhävs landskapets skiftningar. Odlings-/betesmarken kan bevaras intakt, men upplevs inte från vägen. Ett nordligt alternativ förordas här, men det väger inte så mycket tyngre än det södra alternativet. Ett annat viktigt element på delsträckan är sockengränsen söder om Bröd. Ur ett landskapsperspektiv rekommenderas att vägen placeras parallellt med denna så att den kan bevaras och även upplevas från vägen. På så sätt stärks dess förankring och roll i landskapet. Vägen kan antingen lokaliseras norr eller söder om sockengränsen. DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN Eftersom de långsmala ägogränserna norr om sockengränsen är tydligt förankrade i landskapet medan de söder om är uppdelade i mindre, mer otydliga brukningsenheter har det bedömts som viktigare att bevara strukturen norr om sockengränsen. Vegetationsvolymen söder om sockengränsen är en viktig visuell volym som också bidrar till att skapa variation i det öppna landskapet samt kan medverka till att dölja vägen. Delar av volymen kommer att gå förlorade om vägen lokaliseras söder om sockengränsen. Om vägen lokaliseras centralt i korridoren kan bullerskyddsåtgärder undvikas, vilka skulle påverka upplevelsen längs vägen negativt, särskilt utmed sockengränsen. Utifrån landskapsmässiga aspekter förordas vägen löpa strax söder om sockengränsen. 145 (549)

38 Naturmiljö Förutsättningar Inom delsträckan finns de högsta naturvärdena norr om Bengtsro samt väster om Nöbbelövsvägen. DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN Norr om Bengtsro finns en betesmark och en blandlövskog. Betesmarken har höga naturvärden och är upptagen i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. I anslutning till betesmarken finns en blandlövskog vilken är klassad som lövskogslund/hagmarksskog i Skogsstyrelsens inventering av värdefulla skogsmiljöer. Väster om Nöbbelövsvägen, i korridorens centrala del, har naturvärdesinventeringen identifierat två värdefulla områden. En artrik fuktig betesmark i klass 1 och norr om denna en fuktig naturbetesmark i klass 2. I båda områdena växer orkidén Sankt Pers nycklar, som är skyddad enligt Artskyddsförordningens bilaga 2, och områdena är även upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Ryabäcken, vilken är ett biflöde till Vramsån, korsar korridoren strax norr om byn Rya. Bäcken har en rik fiskfauna med bland annat öring och har ett strandskydd på 100 meter. Uttern som lever vid bäcken är upptagen i Artskyddsförordningens bilaga 1 och kräver ett noggrant skydd. Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar För att undvika intrång i ängs- och betesmarkerna samt skogspartiet vi klass 1 och 2, förespråkas en sydlig lokalisering av vägen genom delsträcka 3. För att minska påverkan på Ryabäcken bör denna korsas så att omgrävning undviks. Kulturmiljö Förutsättningar Norr om Bengtsro finns några mindre områden med fossil åkermark. Två av dem (närmst Tränevägen) är av särskild betydelse. De skiljs åt av en liten bäck med fuktmarker och omfattar bland annat tre välbevarade gravar av stensättningstyp. Lämningarna har sannolikt stort tidsdjup. Byarna Tullsåkra, Rya och Bröd skiftades under första halvan av 1800-talet. Ägostrukturen är någorlunda långsmal, dock inte lika småskalig som vid Skättilljunga. Välbehållna stengärdesgårdar, små gårdsenheter och ett invecklat vägsystem ramar in olika marktyper och ger landskapet en ålderdomlig prägel. Mellan Bröd och Rya finns den gamla sockengränsen fortfarande bevarad i landskapet. Förordad dragning utifrån kulturmiljöns förutsättningar Med hänsyn till de arkeologiska fynden förordas en så nordlig eller sydlig dragning som möjligt för att på så sätt undvika intrång i de välbevarade fornlämningsområdena. Genom att lokalisera vägen strax söder om och parallellt med sockengränsen mellan Bröd och Rya kan gränsen bevaras och dess förankring i landskapet stärkas. Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren för delsträcka 3 finns två småhus och gårdar. Söder om korridoren finns åtta småhus och gårdar inom 200 meter från korridoren och ytterligare ett 10-tal inom 500 meter. Norr om korridoren finns sex bostäder inom 200 meter och ytterligare ett 10-tal inom 500 meter. 146 (549)

39 Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsens förutsättningar Det finns ungefär lika många bostäder söder om korridoren som norr om. Ur ett bebyggelseperspektiv är det därför lämpligast att vägen lokaliseras centralt i korridoren för att bland annat minimera bullerpåverkan. Även vid Nöbbelövsvägen i öster bör vägen lokaliseras mitt emellan de bostäder som ligger strax norr och söder om korridoren. Det innebär dock att en bostad måste lösas in. Vatten och vattenområden Förutsättningar Ett biflöde till Vramsån, Ryabäcken passerar genom korridoren. Beräknad medelvattenföring är 0,3 m 3 /s. Strandskyddszonen är 100 meter bred på vardera sidan. Ryabäcken är sedan tidigare omgrävd, troligen i samband med att järnvägen byggdes. Trots det finns höga biologiska värden i bäcken. Ett biflöde till Ryabäcken finns också i området. Biflödet har ett beräknat medelvattenflöde på 0,1 m 3 /s och saknar strandskyddsområde. Biflödet har lägre skyddsvärde än Ryabäcken både på grund av sin mindre storlek och sina branta höga slänter. Passage av Ryabäcken är speciellt svår vid banvallen eftersom det i så fall krävs en korsning i tre plan med vattendraget i en kulvert underst. Alternativ till en sådan korsning har studerat och förutsätter att vattendraget flyttas (omgrävning) på en flera hundra meter lång sträcka. I en träddunge intill bäcken finns en damm. Eftersom den inte ligger i jordbruksmark är den inte biotopskyddad. Enskilda brunnar förekommer i anslutning till bostäder. Tre brunnar för vattning av betesdjur förekommer i korridoren. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden För att minimera påverkan på Ryabäcken och dess biflöde förordas en dragning längst norrut i korridoren. Även en dragning centralt i korridoren är möjlig så länge som en passage av bäcken precis vid banvallen kan undvikas. Biflödet behöver då grävas om på en sträcka. Även i den södra delen av korridoren kan det fungera att passera Ryabäcken på ett bra sätt men då behöver biflödet grävas om på en sträcka. Vägteknik Förutsättningar Vägen kommer att passera över Tränevägen. DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN Den före detta banvallen föreslås gå över E22 för att underlätta en eventuell omdragning av Ryabäcken. Vägen kommer att passera över Nöbbelövsvägen. Möjlig sänkning av Nöbbelövsvägen begränsas av bebyggelse i norr (Nöbbelöv 21:6) och söder (Nöbbelöv 20:12). Nöbbelöv 4:5 kommer föreslås att lösas in. I övrigt ska vägen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar Inom avgränsat område är det önskvärt att passera Nöbbelövsvägen på sådant sätt att vägprofiler kan justeras utan att påverka söder och norr om liggande bostadshus, därför förespråkas ett centralt läge i vägkorridoren vid Nöbbelövsvägen. I övrigt ska vägen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. 147 (549)

40 Arrondering Förutsättningar DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN I denna del av korridoren är ägostrukturen långsmal. Gårdarna norr om Tullsåkra är relativt stora och bärkraftiga och andelen åkermark är övervägande. Gårdar är samlade i byn med marker i långa åkerlappar som stäcker sig upp mot sockengränsen mellan Rya och Bröd. Väster om Nöbbelövsvägen har ägostrukturen en mer småskalig karaktär. Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar Ett läge i den norra delen av korridoren förordas då vägen därmed lokaliseras nära sockengränsen mellan Rya och Bröd, vilken utgör en naturlig ägogräns. På så vis minimeras påverkan på nuvarande arrondering. Väster om Nöbbelövsvägen förespråkas en central-nordlig lokalisering för att ge så lite påverkan som möjligt. Bedömningar/Prioriteringar - delsträcka 3 För delsträcka 3 är en nordlig-central dragning det alternativ som ger minst negativ påverkan när alla aspekter vägs ihop. Vägen förespråkas gå norr om den fossila åkermarken väster om Tränevägen och vidare strax söder om sockengränsen. Passagen över Nöbbelövsvägen sker bäst i ett centralt läge. På så sätt kan vägteknisk påverkan och bullerpåverkan på närliggande bostäder begränsas, samtidigt som stora värden inom delsträckan bevaras. Naturmiljön inom delsträckan kommer att påverkas negativt. En sydligare dragning hade dock medfört stora negativa konsekvenser för den fossila åkermarken, bebyggelsen i Rya samt även natur- och kulturvärden inom delsträcka 2 och 4 på grund av vägtekniska begränsningar. En nordlig-central dragning medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap: bevara den särpräglade betesmarken norr om Bengtsro vägen går genom skogsområden som dels berikar trafikantupplevelsen, dels döljer vägen sockengränsen Rya/Bröd kan upplevas från vägen minimering av antalet bostäder som påverkas av buller vilket ger färre bullerskyddsåtgärder som skulle påverka landskapet negativt Naturmiljö tillgängligheten till markerna norr och söder om vägen tillgodoses så att hävden kan fortsätta påverka ängs- och betesmark i klass 2 samt skog i klass 2 norr om Bengtsro negativt påverka betesmark i klass 1 väster om Nöbbelövsvägen negativt påverka skog med klass 2 negativt omgrävning av Ryabäcken kan bli aktuell Då Ryabäcken tidigare har rätats ut finns det goda förutsättningar att skapa en ny, mer slingrande bäck som på relativt kort sikt kan få lika höga värden som dagens bäck. Utformningen av den nya bäckfåran är avgörande. 148 (549)

41 Kulturmiljö största delen av den fossila åkermarken väster om Tränevägen bevaras visst intrång i ett av områdena med fossila åkermark som bedöms som särskilt betydande de tre gravarna norr om Bengtsro behålls intakta sockengränsen Bröd/Rya, bevaras och kan upplevas från vägen Bebyggelse minimera bullerpåverkan för bostäder i området negativ påverkan eftersom ett hus/fastighet måste lösa in Vatten En ny omgrävd sträcka av Ryabäcken utformas slingrande, med varierat tvärsnitt och med grus och sten i botten vilket skapar goda förutsättningar för naturmiljön i vattendraget. Ryabäcken behöver få en ny sträckning för att kunna passera banvallen separat från passagen med E22. Vägteknik vägtekniska krav uppfylls. Arrondering minimera fragmentringen på nuvarande arrondering av odlingsmark bevara den naturliga ägogräns den äldre sockengränsen utgör DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN 149 (549)

42 DELSTRÄCKA 3, EKEHILL - NÖBBELÖVSVÄGEN Sammanfattning delsträcka 3, Ekehill - Nöbbelövsvägen FÖRUTSÄTTNINGAR landskap kulturmiljö naturmiljö bebyggelse vatten vägteknik FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 3 arrondering nordlig central sydlig 150 (549)

43 Tjörning Bengtsro Bröd Tings Nöbbelöv Nöbbelövsvägen banvallen Tränevägen Rya Ryedal Snapphane- Ekehill tät vegetation, en dragning genom vegetationen ger variation av upplevelsen längs vägen fossil åkermark bevarandevärd & särpräglad odlings-/betesmark omgiven av tät vegetation Ryabäcken, höga naturvärden hyser bl. a. utter gräns mellan delsträcka 3 & 4 by- och sockengräns mellan Rya/Bröd respektive V- Vrams/Träne socken, markerad med stenvall och råmärken långsmal ägostruktur artrik naturbetesmark välbevarade gravar vacker vegetationsvolym gården Tullsåkra Ryalund vald väglinje utredda väglinjer meter m gräns mellan delsträcka 2 & (549)

44 152 (549) Stensborg Strömdalen sandiga betesmarker unika naturvärden Rambrobäcken, höga naturvärden Nytorp Ignabacken Sigridslund fossil åkermark, fast fornlämning Brearöd Björka Sigridslundsvägen Solhem gräns mellan delsträcka 4 & 5 Bergdala myren, torrlagd våtmark fuktig naturbetesmark, unika naturvärden damm med mindre vattensalamander Adamsberg Norregård artrika naturbetesmarker, unika naturvärden hyser bl. a. göknycklar artrika naturbetesmarker, unika naturvärden hyser bl. a. slåttergubbe Ljungen Rambro gammal gräns mellan inägor och utmark, markerad med vegetationsridå, landskapsoch kulturmiljövärden gräns mellan delsträcka 3 & 4 bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde naturvärden klass 1 naturvärden klass 2 Nöbbelövsvägen naturvärden klass 3 8 registrerade boplatser finns inom delsträckan, fasta fornlämningar 7 mindre vegetationsvolymer utgör viktiga element för landskapsbilden Tings Nöbbelöv meter m

45 2.9. Delsträcka 4, Nöbbelövsvägen - Trafikplats Nöbbelöv Landskap Förutsättningar Delsträcka 4 präglas av ett öppet mer kuperat storskaligt slättlandskap som utgörs av fullåkersbygd. Spåren från tidigare markanvändning, odlingsmarker, stengärdsgårdar och större gårdar karaktäriserar området. Landskapet är mycket öppet så vegetationslinjerna i ägogränserna, den böljande vegetationslinjen längs Rambrobäcken och de få skogsdungarna som finns utgör mycket viktiga inslag. Norr om Ljungen finns en fin vegetationsridå som böjer sig i en mjuk båge. Analys och förordad dragning utifrån landskapets förutsättningar Vägens närhet till fastigheter kan medföra krav på bullerdämpande åtgärder i form av bullerplank och bullervall vilket påverkar det öppna, storskaliga landskapet negativt. Om vägen lokaliseras centralt i korridoren påverkas minst antal bostäder av buller. Vegetationsvolymerna fungerar som skydd för flora och fauna samt har ett viktigt landskapsvärde i det öppna landskapet. För att bevara de få skogsdungar och vegetationslinjer som finns rekommenderas att vägen lokaliseras så att den inte bryter igenom vegetationsvolymerna. Vid vegetationsridån som böjer sig i en mjuk båge norr om Ljungen rekommenderas vägen lokaliseras så att vegetationsridån kan bevaras. Vägen bör gå norr om och följa denna för att skapa en optisk ledning. Naturmiljö Förutsättningar Naturvärden i klass 1 och 2 finns längs hela delsträckan. Områden i klass 1 och 2 finns norr om Ljungen. Här finns även en damm som hyser mindre vattensalamandern, vilken är skyddad enligt Artskyddsförordningens bilaga 2. I anslutning till dammen finns fuktiga naturbetesmarker. Norr om Norregård finns en ädellövskog vilken av Skogsstyrelsen har klassats som lövskogslund/ hagmarksskog i sin inventering av värdefulla skogsmiljöer. Även naturvärdesinventeringen har pekat ut höga naturvärden i området. I anslutning till skogsområdet finns en gräsmark med orkidén Sankt Pers nycklar, vilken är skyddad enligt Artskyddsförordningens bilaga 2. DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Kring Adamsberg finns två artrika naturbetesmarker i klass 1 enligt naturvärdesinventeringen. De är även upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. I områdena växer orkidén göknycklar och slåttergubbe, vilka är skyddad enligt Artskyddsförordningens bilaga 2. Strax väster om Bergdala korsar Rambrobäcken, vilken är ett biflöde till Vramsån. Bäcken har ett strandskydd på 100 meter och hyser, enligt naturvärdesinventeringen, höga naturvärden (klass 2) med både utter och en fin fiskfauna med bland annat öring. Uttern kräver ett noggrant skydd enligt Artskyddsförordningens bilaga 1. Öster om Sigridslundsvägen finns sandiga marker i klass 1 enligt naturvärdesinventeringen. 153 (549)

46 Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar För att undvika områdena i klass 1 förordas initialt en sydlig placering av vägen, där den fuktiga betesmarken undviks. Vägen bör sedan ha en central-nordlig placering förbi Norregård och Adamsberg, för att undvika intrång i naturbetesmarkerna i söder och ädellövskogen i norr. Vid Bergdala bör vägen lokaliseras centralt-sydligt för att undvika de sandiga markerna vid Sigridslundsvägen. För att inte påverka floran och faunan i Rambrobäcken ska denna korsas så att omgrävning undviks. DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Kulturmiljö Förutsättningar Hela området från nordväst om Norregård i väster till Sigiridslundsvägen i öster är av särskilt arkeologiskt värde. Här finns flera fynd och gravplatser. De kända boplatser och goda boplatslägen som präglar området är rumsligt, topografiskt och funktionellt kopplade till den numera torrlagda våtmarken Myren norr om Adamsberg. Lösfynd från området indikerar att boplatserna troligtvis är från stenåldern, men de kan vara äldre. Området karaktäriseras av en typisk slättbygd. De gynnsamma odlingsförhållandena bidrog till att det fanns mycket produktiv mark att fördela vid skiftesreformerna. Därmed blev brukningsenheterna större och av varierande form, samtidigt som bebyggelsen spreds ut mer än i övriga delar av korridoren. Ägorna är ännu åtskiljda av stengärdsgårdar. Strax öster om Nöbbelövsvägen finns kulturhistoriska värden i form av en gammal gräns mellan det som tidigare var in- och utägor som än idag är markerad med en stenmur samt med en vegatationsridå. Norr om gränsen finns en mindre, välbevarat, småskaligt odlingslandskap med högt bevarandevärde. Analys och förordad dragning utifrånkulturmiljöns förutsättningar Fornlämningarna finns till stor del i de norra och södra delarna i korridoren. Därför rekommenderas en centralt lokaliserad väge. På så sätt förblir den större delen av fornlämningsområdena intakta. Dock kommer sambandet mellan de olika fornlämningsområdena påverkas negativt. En central dragning innebär även att den gamla gränsen mellan tidigare in- och utägor samt det småskaliga odlingslandskapet norr om denna kan bevaras. Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren för delsträcka 4 finns tre småhus och gårdar. Söder om korridoren finns sju småhus och gårdar inom 200 meter från korridoren och ytterligare fem inom 500 meter. Norr om korridoren finns sex bostäder inom 200 meter och ytterligare ett 10-tal inom 500 meter. Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsens förutsättningar Det finns ungefär lika många bostäder söder om korridoren som norr om. Ur ett bebyggelseperspektiv är det därför lämpligast att vägen lokaliseras centralt i korridoren för att minimera bland annat bullerpåverkan. Det innebär dock att en gård kan komma att lösas in. 154 (549)

47 Vatten och vattenområden Förutsättningar Strax öster om Nöbbelövsvägen finns en våtmark som bidrar till de höga naturvärdena i betesmarken. På delsträckan rinner Rambrobäcken vid Bergdala. Rambrobäckens utflöde i Vramsån är beläget drygt 3 km nerströms den nya vägens passage av vattendraget. Medelvattenflödet uppgår till 0,1 m 3 /s och strandskyddszonen är 100 meter. På grund av det kulliga landskapet gör bäcken en kraftig krök norr om Bergdala. En bevattningsbrunn och en hushållsbrunn är belägna centralt i korridoren utan att ligga intill bostäder. Det finns även flera grävda brunnar i anslutning till betesmarker för vattning av betesdjur. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden Våtmarken intill Nöbbelövsvägen kan undvikas genom en nordlig sträckning i korridoren. Vägen bör inte dras vid bäckkröken norr om Bergdala eftersom det skulle medföra en omgrävning av bäcken. För att undvika denna är en central-sydlig sträckning att föredra nära Sigridslundsvägen. Vägteknik Förutsättningar Vägens placering inom delsträcka 4 styrs av passagen över Nöbbelövsvägen, som bör ske centralt (se delsträcka 3), samt av läget för trafikplats Nöbbelöv, som bör lokaliseras centralt (se delsträcka 5). I övrigt ska vägen utformas så att den uppfyller de i VGU ställda vägtekniska kraven. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar Vägen ska utformas så att den uppfyller de ställda vägtekniska kraven samt anpassas till intilliggande delsträckor, i övrigt finns inga vägtekniska begränsningar inom delsträckan. Arrondering Förutsättningar I denna del av korridoren är brukningsenheterna storskaliga vilket innebär att de är mindre känsliga för en ny väg. Den nya vägen innebär att fragmentering kommer att uppstå men förutsättningarna för att kvarvarande åkrar och betesmarker kan fortsätta att brukas bedöms som relativt goda. DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar För denna delsträcka förordas en central lokalisering av vägen då det sannolikt ger minst påverkan på den nuvarande arronderingen. 155 (549)

48 Bedömningar/Prioriteringar - delsträcka 4 För delsträcka 4 är en central dragning av vägen att föredra när alla aspekter vägs samman. Utifrån landskap, kulturmiljö och naturmiljö ger en central dragning minst negativa konsekvenser. Vägtekniska begränsningar avseende exempelvis geometri samt kopplingen till vissa fasta punkter, passagen över Nöbbelövsvägen och anslutningen vid trafikplats Nöbbelöv, påverkar möjligheten att undvika alla värdefulla områden. Trots en central dragning berörs flera viktiga utpekade natur-, landskap - och kulturmiljöområden. DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV En central lokalisering av vägen medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap bevara vegetationsridån norr om Ljungen överlag minska intrånget i värdefull vegetationsvolym ge litet eller inget behov av bullerskyddsåtgärder vilka påverkar landskapet negativt Naturmiljö undvika intrång i betesmarker i klass 1, norr om Adamsberg Rambrobäcken korsas så att omgrävningar undviks påverkan på dammen öster om Nöbbelövsvägen som hyser mindre vattensalamander men större delen av de fuktiga naturbetesmarkerna i anslutning till denna bevaras påverka sandiga betesmarker i klass 1 väster om Sigridslundsvägen negativt påverka naturbetesmarker i klass 1 väster om Nöbbelövsvägen negativt prioriteringen för delsträckan har gjorts med hänsyn till att vägen på så vis kan dras norr om dammen som hyser mindre vattensalamander. Betesmarkerna sträcker sig över hela korridoren varför intrång inte går att att undvika helt. Vidare har placeringen av trafikplats Nöbbelöv till stor del styr vägens placering väster om Sigridslundsvägen. Dessutom är det möjligt att återskapa de sandiga markerna. genom intrång negativt påverka flera områden med vilka klassats som värdefulla prioriteringen för delsträckan har gjorts med hänsyn till att korridoren hyser flertalet av dessa områden och alla inte går att undvika. Vidare sparas områden med högre värden, exempelvis naturmiljöområden i klass 1. Kulturmiljö bevara en värdefull gammal gräns mellan det som tidigare var inägor och utmark i korridorens västra del bevara större delen av de kända boplatslägena och gravplatserna intakta fossil åkermark norr om Ljungen bevaras påverka sambanden mellan de olika kulturhistoriska områdena negativt prioriteringen för delsträckan har gjorts med hänsyn till att många av de olika kulturhistoriska områdena förblir intakta. Vidare kan områdena krävas ur och studeras, vilket dock medför kostnader 156 (549)

49 Bebyggelse färre bostäder påverkas av buller en fastighet måste lösas in Vatten möjliggör en bra passage av Rambrobäcken, men endast under förutsättning att bäckkröken undviks Vägteknik vägtekniska krav uppfylls. Arrondering minimera påverkan på arronderingen i området viss fragmentering av nuvarande arrondering DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV 157 (549)

50 DELSTRÄCKA 4, NOBBELÖVSVÄGEN - TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Sammanfattning delsträcka 4, Nöbbelövsvägen - Trafikplats Nöbbelöv FÖRUTSÄTTNINGAR landskap naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik arrondering FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 4 nordlig central sydlig 158 (549)

51 Stensborg Strömdalen sandiga betesmarker unika naturvärden Rambrobäcken, höga naturvärden Nytorp Ignabacken Sigridslund fossil åkermark, fast fornlämning Brearöd Björka Sigridslundsvägen Solhem myren, torrlagd våtmark gräns mellan delsträcka 4 & 5 Bergdala fuktig naturbetesmark, unika naturvärden damm med mindre vattensalamander Adamsberg Norregård artrika naturbetesmarker, unika naturvärden hyser bl. a. göknycklar artrika naturbetesmarker, unika naturvärden hyser bl. a. slåttergubbe Ljungen Rambro gammal gräns mellan inägor och utmark, markerad med vegetationsridå, landskapsoch kulturmiljövärden gräns mellan delsträcka 3 & 4 Nöbbelövsvägen 8 registrerade boplatser finns inom delsträckan, fasta fornlämningar 7 mindre vegetationsvolymer utgör viktiga element för landskapsbilden meter m Tings Nöbbelöv vald väglinje utredda väglinjer 159 (549)

52 Toftadal Norregård Lilla Stensborg Heimershus boplats, fast fornlämning Stensborg Strömdalen Ignabacken Björka Sigridslund Adamsberg Bergdala gravhög, fast fornlämning gräns för vägplan skålgrop, fast fornlämning 1 naturbetesmark, unika naturvärden enfälad, unika naturvärden hyser bl. a. backsippa Södergård tät vegetation, döljer trafikplatsen från det öppna landskapet betesmarker, unika naturvärden Täppet bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd natura 2000 naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde naturvärden klass 1 naturvärden klass 2 naturvärden klass meter m gräns mellan delsträcka 4 & (549)

53 2.10. Delsträcka 5: Trafikplats Nöbbelöv Landskap Förutsättningar Delsträcka 5 utgörs av ett terrängavsnitt med svagt markerade förhöjningar och mellan dessa finns flygsandsområden. Vegetationen består av skogspartier med planterad tall och gran med inslag av lövträd. Skogspartierna varierar i ålder, täthet och höjd. Det finns även mindre områden med betes-/ odlingsmark. I denna del av korridoren planeras trafikplats Nöbbelöv. Analys och förordad dragning utifrån landskapets förutsättningar Ur ett landskapsperspektiv är det bästa alternativet att lägga trafikplatsen inne i tallskogen för att på så vis gömma undan den i det öppna landskapet. Naturmiljö Förutsättningar Strax öster om Sigridslundsvägen finns, enligt naturvärdesinventeringen, naturvärden i klass 1 i form av sandiga marker. Markerna är upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Cirka 200 meter öster om befintlig E22, delvis angränsande till korridorens slut, finns Natura 2000-området Norra Mosslunda. De öppna betesmarkerna hyser naturvärden i klass 1 med fler än tio rödlistade arter. Mer detaljerad information om detta kommer att finnas i projektets MKB för Natura Längs befintlig väg E22, finns vägslänter med i klass 2 enligt naturvärdesinventeringen. I norr har naturvärdesinventeringen pekat ut två områden i klass 2. Områdena hyser flera rödlistade insektsarter, bland annat flera sällsynta fjärilar. Analys och förordad dragning utifrån naturmiljöns förutsättningar För att undvika de sandiga markerna vid Sigridslundsvägen förordas en sydlig dragning av vägen samt att trafikplatsen placeras på den västra sidan av befintlig väg E22, för att undvika påverkan på Natura 2000-området och angränsande marker. De värdefulla markerna i norra delen av delområdet sträcker sig över hela korridoren. Här förordas en breddning av befintlig väg E22. Vid denna plats lever med största sannolikhet inte de sällsynta fjärilarna i direkt anslutning till vägen, då deras habitat sträcker sig över ett större område. Vidare är vägen redan idag en stor barriär i landskapet. DELSTRÄCKA 5, TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Kulturmiljö Förutsättningar Sigridslundsvägen i den västra delen av korridoren har en lång platskontinuitet och har därför ett kulturhistoriskt värde. Korridorens nordöstra del sträcker sig genom ett terrängavsnitt med en blandning av åkermark och skogspartier. Inom korridoren finns lämningar i form av en boplats, en gravhög och en hällristning. Analys och förordad dragning utifrån kulturmiljöns förutsättningar Hänsyn bör tas till Sigridslundsvägens sträckning för att värna om dess långa platskontinuitet. Ur ett kulturmiljö perspektiv rekommenderas en dragning söder om de kända fornlämningarna. 161 (549)

54 Bebyggelse Förutsättningar Inom korridoren för delsträcka 5 finns en bostad samt en bildemontering. Västerut finns en kriminalvårdsanstalt samt två bostäder inom 200 meter från korridoren och ytterligare ett 20-tal inom 500 meter. Österut finns en gård inom 200 meter från korridoren och ytterligare fyra gårdar inom 500 meter. DELSTRÄCKA 5, TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Analys och förordad dragning utifrån bebyggelsens förutsättningar Ur ett bebyggelseperspektiv bör trafikplatsen lokaliseras så långt söderut i korridoren som möjligt med hänsyn till bland annat buller. Vatten och vattenområden Förutsättningar På delsträckan finns inga vattendrag eller småvatten vilket antas bero på att jordlagren är mycket genomsläppliga. Detta betyder att djupa skärningar som går ner under grundvattenytan ska undvikas eftersom det skulle kräva kostsamma täta tråg för att förhindra oacceptabel grundvattensänkning. De genomsläppliga jordlagren innebär en högre risk för spridning av förorening till grundvattnet i händelse av en olycka med utsläpp av drivmedel eller flytande farligt gods jämfört med övriga delsträckor. Analys och förordad dragning utifrån vatten och vattenområden En dragning som ger små skärningar är att föredra eftersom djupa skärningar blir mera kostsamma när grundvattenresursen behöver skyddas från förorening och avsänkning. Vägteknik Förutsättningar Vägen och dess trafikplats ska rymmas inom vägkorridorens gränser. Analys och förordad dragning utifrån vägtekniska förutsättningar Inom korridoren förordas ett läge från centralt i korridoren och norrut då ett sydligt läge skulle innebära att ramperna för trafikplatsen inte skulle rymmas inom vägkorridoren. Arrondering Förutsättningar Denna del av vägkorridoren består till störst del av skog utom i de allra nordligaste och sydligaste delarna. Analys och förordad dragning utifrån arronderingens förutsättningar Eftersom delsträckan till störst del består av ett skogsparti rekommenderas ur ett arronderingsperspektiv att vägen lokaliseras centralt i skogen för att bevara de brukningsstrukturer som finns. 162 (549)

55 Bedömningar/Prioriteringar - delsträcka 5 För delsträcka 5 innebär en central placering minst negativ påverkan om alla aspekter vägs in. Vägtekniska begränsningar med hänsyn till att trafikplatsen och att vägen ska få plats inom korridoren utgör en viktig begränsning vilken innebär att andra värden får stå tillbaka. En central dragning medverkar till att (negativ påverkan kursiverat): Landskap vägen lokaliseras i tallskogen och på så vis göms undan vilket innebär att landskapsbilden bevaras Naturmiljö betesmarkerna i klass 1 öster om befintlig väg E22 bevaras minimera eventuell påverkan på Natura 2000-området och angränsade marker öster om vägkorridoren intrång i de sandiga naturbetesmarker öster om Sigridslundsvägen prioriteringen har gjorts med hänsyn till att trafikplatsen ska ligga i tallskogen där den är mer undangömd och de sandiga markerna sträcker sig längs en längre sträcka längs Sigridslundsvägen och är då svår att helt undvika. göra intrång i områden med naturvärden i klass 1 vid Bergdala samt områden med höga värden i korridorens norra del (som bland annat hyser sällsynta fjärilar) Kulturmiljö prioriteringen har gjorts med hänsyn till att befintlig väg E22 redan sträcker sig genom området och att fjärilarna troligtvis inte lever direkt i anslutning till vägområdet bevara kända fornlämning i form av en gravplats intakt bevara fasta fornlämningar i korridorens norra del intakta påverka Sigridslundsvägens långa platskontinuitet negativt prioriteringen har gjorts med hänsyn till att vägen planeras att gå under Sigridslundsvägen DELSTRÄCKA 5, TRAFIKPLATS NÖBBELÖV Bebyggelse minimera antalet bostäder som blir utsatta för buller Vägteknik trafikplatsen kan lokaliseras till mitten av korridoren vilket innebär att bland annat ramper ryms inom korridoren. Arrondering bevara de brukningsstrukturer som finns i området 163 (549)

56 Sammanfattning delsträcka 5, Trafikplats Nöbbelöv FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRORDAD DRAGNING SAMMAN- VÄGNING FÖRORDAD DRAGNING DELSTRÄCKA 5 landskap DELSTRÄCKA 5, TRAFIKPLATS NÖBBELÖV naturmiljö kulturmiljö bebyggelse vatten vägteknik arrondering nordlig central sydlig 164 (549)

57 Toftadal Norregård Lilla Stensborg Heimershus gravhög, fast fornlämning gräns för vägplan boplats, fast fornlämning skålgrop, fast fornlämning 1 Stensborg Strömdalen naturbetesmark, unika naturvärden Södergård Ignabacken Björka Sigridslund tät vegetation, döljer trafikplatsen från det öppna landskapet betesmarker, unika naturvärden Adamsberg Bergdala enfälad, unika naturvärden hyser bl. a. backsippa Täppet gräns mellan delsträcka 4 & 5 vald väglinje utredda väglinjer meter m 165 (549)

58 166 (549)

59 2.11. Förordad väglinje Inom ramen för vägplan E22, Sätaröd - Vä, förprojekteras en väglinje tillsammans med en trafikplats. Under projekteringsfasen behandlas miljöfrågorna genom MKB-arbetet kontinuerligt inom samtliga teknikområden. Med hänsyn till korridorens bredd har flera olika vägsträckningar varit möjliga. I aktuell rapport har olika intressen redovisats och vägts mot varandra. I ett par fall har två fält fyllts i under rekommenderad dragning. Detta beror på att delsträckorna är relativt långa och att olika dragningar rekommenderas för olika avsnitt av sträckan. Vid alternativgenereringen har miljöaspekterna varit centrala, samtidigt som områdets komplexitet innebär att avvägningar mellan olika intresseområden har varit nödvändiga. Där det uppstått intressekonflikter har en analys gjorts av vilka värdena är, hur tungt respektive värde väger samt till viss del vilka möjligheter till skadeförebyggande åtgärder som finns. På nästföljande uppslag presenteras den förordade väglinje som processen resulterat i. 167 (549)

60 Stavsbacka Kartan visar den slutgiltigt förordade väglinjen samt de värden som berörs av denna. Vallarestället Rävshult Tjörning Forshult Årröd Norregård Olarp Bostället Årröd Skättilljunga fälad Lilla Årröd Fäladen Buddahus Skättilljunga fälad Linderödsåsen Ullarp Ekehill Bengtsro Toarp Turelund Furulund Vasaholm Skättilljunga Lindemölla Tågarp Spångarp Gislahagen Troröd Sätaröd Oders- bäck Sätesholm Kärrdala Plattaholm Skarshult Åbacka Ljungen Björkhaga Skättilljunga Storegård Segeslund bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd Grushålan natura 2000 naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde Bostället naturvärden klass 1 naturvärden klass 2 Tollarp gräns för vägplan naturvärden klass 3 delsträcka 1, Spångarp - Skättilljungavägen delsträcka 2, Skättilljungavägen - Ekehill 1 Björkeröd Knopparp Sandhusen Västra Vram backen meter m

61 gräns för vägplan Skogsgård Kartan Gybjär visar den slutgiltigt förordade väglinjen Backagården samt de värden som berörs av denna. Furulund Almedal Annelund Toftadal Lilla Stensborg Heimershus Farmardungen Södergård Louisefarm Nytorp Stensborg Strömdalen Ignabacken Träne ängar ängar Solhem Brearöd Björka Sigridslund Bergdala Tjörning Bröd Tings Nöbbelöv Norregård Adamsberg Täppet Ljungen Rambro Furuhuset Bengtsro Skättilljunga Snapphane- gården Tullsåkra Killsåkra Rya Ryalund Ryedal Ballaröd Skogsäng Nygård Almhem Nöbbelöv Tings Nöbbelöv Ugerupsdal Ugerup bebyggelse kulturmiljövärde vattendrag strandskydd natura 2000 naturvärdesobjekt betesmark (TUVA) landskapsvärde naturvärden klass 1 Stenshäll naturvärden klass 2 naturvärden klass 3 Segeslund Hagalund delsträcka 3, Skättilljungavägen - Nöbbelövsvägen delsträcka 4, Nöbbelövsvägen - Sigridslundsvägen delsträcka 5, Tpl Nöbbelöv Tasseboda Grushålan Norregård Trobro Möllegården Lyngsjö mölla Nymölla Bostället Nydala Trobrodal Bäcklunda meter Vävablekan m meter m

62 3. Val av profil 3.1. Profil ned för Linderödsåsens nordsluttning Ett känsligt parti inom vägkorridoren är där vägen går nerför Linderödsåsens norra sluttning. För att vägen ska kunna överbrygga nivåskillnaden behöver den dels gå i en skärning, dels gå i en bank från åsens höjdparti ner till den mer låglänta Kristianstadsslätten. Vägprofilen nerför åsen bör förläggas på en sådan nivå att den blir så optimalt anpassad som möjligt med hänsyn till områdets hydrogeologi, vägens påverkan på landskapsbilden samt till objektets behov av jord- och bergmassor. Hydrogeologiskt innebär sträckan nerför åsen att en lågt liggande vägprofil medför en grundvattensänkning som påverkar ett större område eftersom skärningen blir djupare och längre än för en högt liggande vägprofil. Påverkan på grundvattenförhållandena kring vägen kan i sin tur påverka enskilda vattentäkter, vattendrag och vegetation. Vägtekniskt innebär sträckan nerför åsen på en låg nivå att det blir en längre skärning och större masstillgång. Om vägsträckan läggs på en hög nivå blir skärningssträckan kortare och masstillgången mindre. Studerade alternativ Låg vägprofil: I alternativet med låg vägprofil går vägen nerför sluttningen i skärning 910 meter och med ett maxdjup på cirka 8 meter. Högsta bankhöjd vid åsfoten blir cirka 7 meter. Med vägprofilen på denna nivå behöver befintlig E22, som korsas vid km 8/472 höjas med cirka 0,7 meter medan Sätarödsvägen, som korsas vid km 8/786 behöver sänkas med cirka 4 meter. Hög vägprofil: I alternativet med hög vägprofil går vägen nerför sluttningen i skärning 720 meter och med ett maxdjup på cirka 5 meter. Högsta bankhöjd vid åsfoten blir cirka 10,5 meter. Med vägprofilen på denna nivå behöver befintlig E22 höjas med cirka 4 meter, medan Sätarödsvägen behöver sänkas cirka 0,5 meter. Kombination mellan låg och hög vägprofil: Alternativet innebär att vägen går i den låga vägprofilen i den övre delen av åsen fram till passagen förbi befintlig E22 och därefter i en anpassning mot den höga profilen i den nedre delen av åsen ut på slätten mot Vramsån. Vägen går nerför sluttningen i skärning 860 meter och med ett maxdjup på cirka 8 meter. Högsta bankhöjd vid åsfoten blir cirka 10,5 meter. Med en vägprofil som kombination mellan det låga och det höga alternativet behöver befintlig E22 höjas med cirka 0,7 meter, medan Sätarödsvägen behöver sänkas cirka 2 meter. En vägskärning som medför grundvattensänkning påverkar vattnets flödesvägar och innebär olika grad av omgivningspåverkan. Brunnar, källor, vattendrag, vegetation och andra ekologiska värden kommer att påverkas av ändrade grundvattenförhållanden inom sänkningens influensområde. Omgivningspåverkan blir vanligtvis större i en djupare skärning jämfört med en grundare. Men graden av påverkan kan även bero på förutsättningar såsom, i detta fall, förekomst av genomsläppliga jordlager, rösberg (ytligt uppsprucket berg i gränsskiktet mellan överliggande morän och underliggande fast berg) och dess uthållighet, mängd tillgängligt grundvatten och berg- eller jordskärning. 170 (549)

63 Nuvarande markyta Hög profil Låg profil Figur 2.5. Studerade vägprofiler nedför Linderödsåsens sluttning. Observera att figuren har olika höjdoch längdskala. Både en högt liggande och lågt liggande vägprofil innebär intrång i naturområden 1, 2 och 3 enligt de definitioner som används i Inventering och naturvärdesbedömning gjord av Naturcentrum, daterad För de båda klasserna 2 och 3 innebär den låga profilen ett större intrång, medan för klass 1 innebär det höga profilalternativet ett väsentligt större intrång. Det större intrånget i området med klass 1 orsakas av den tillfälliga förbifart som behöver byggas för befintlig E22 under byggtiden. Ur landskapssynpunkt innebär den nya vägen ett vertikalt intrång, både i skärningen nedför åsen och på vägbanken. När vägen kommer ut i det öppna landskapet nedanför åsen kommer den att innebära en barriär i landskapet. Från Kristianstadsslätten kommer vägen att upplevas som ett markant brott i den sammanhängande skogen som växer på åsens norrsluttning och som ett tydligt hack i den obrutna horisontlinjen på åskrönet. Analys Seismiska och geotekniska undersökningar har gjorts för att upprätta en bergmodell inom åsens sluttning. I bergmodellen har det fasta bergets överyta tolkats. Berget innehåller troligen också sprickzoner. Över det fasta berget förekommer jord, främst morän och avsnitt med rösberg. Jordlagren utgörs av morän med en varierande sammansättning av grus, sand och silt. Vid provgropsundersökningar har vatten vanligtvis sipprat fram eller så har provgroparna varit torra. Rikligt med vatten har påträffats i uppsprucket berg i en undersökningspunkt. Grundvattenmagasinet kan ha varit lokalt då det gick att tömma gropen genom att skopa ur med grävmaskin. 171 (549)

64 Ur geoteknisk aspekt bedöms inte något av profilalternativen vara mer gynnsamt än det andra. I samtliga fall sker skärning i jord och rösberg. I den höga profilen är det inte så mycket skärning i berg, medan det i den låga profilen är en hel del bergskärning. Den höga profilen kan möjligtvis vara ogynnsam inom vissa avsnitt där man får en terrass som består av vittrat berg, som kan ha sämre bärighetsegenskaper. På första delen av vägskärningen nerför Linderödsåsen kan den låga vägprofilen medföra en grundvattensänkning i jordlagret som kan påverka ett område upp till meter från själva skärningen. Det är cirka meter större område jämfört med en påverkan från den höga vägprofilen. Längre ner för åsen blir det övervägande bergskärning. Om berget är av bra kvalitet kan detta fungera som naturligt tråg och motverka en grundvattensänkning. Grundvattenytan i berget har uppmätts till runt 10 meter under markytan i några bergborrade brunnar i området. Själva grundvattenintaget i bergborrade brunnar ligger normalt betydligt djupare. På den sista delen av sträckan är påverkan liten eller obefintlig av den högre vägprofilen. Den låga profilen kan medföra påverkan till upp till 60 meter från vägskärningen. Flera brunnar och källor finns i området. Källorna är belägna nära Linderödsåsens sluttning. Dessa källor ligger utanför bedömt påverkansområde, det vill säga cirka 250 meter från beräknat influensområde. Grävda brunnar kan påverkas genom att tillrinningen dit blir något sämre, då vattentillförseln uppströms kan ändras på grund av förändrade strömningsvägar. Detta gäller särskilt den låga profilen men troligen även den höga då det finns risk att brunnarna hamnar inom grundvattensänkningens influensområde samt att grundvattnets strömningsvägar förändras. Grävda brunnar och källor nedström vägen som inte kommer att påverkas direkt kan påverkas indirekt genom att grundvattenströmningens riktning och flöde i området förändras. Oberoende vilken vägprofil som väljs föreslås samma principlösning för avledandet av vägdagvattnet ner för Linderödsåsen. Om den låga nivån för vägprofilen väljs kommer det i stort sett att bli massbalans inom sträckan från strax öster om trafikplats Spångarp fram till Vramsån. Detta under förutsättning att cirka % av berget används till förstärkningslager. Om i stället den höga profilnivån väljs för samma sträcka och med samma förutsättningar blir massunderskottet cirka m 3. Det låga profilalternativet kommer sammantaget att påverka mer värdefull naturmark, men då i huvudsak områden som är bedömda i klass 2 eller 3 i naturvärdesinventeringen och endast en liten del som har bedömts ha klass 1. Den höga profilen påverkar sammantaget mindre områden som bedömts ha klass 2 och 3, men cirka 1000 m 2 av bäckravinen med unika naturvärden sydväst om befintlig E22 (ravinen vid Sätarödsbäcken) kommer att beröras av en tillfällig vägomläggning som behövs under byggnadstiden. I och med att den låga och den kombinerade profilen går i en djupare skärning nedför åsen kommer dessa två profilalternativ att upplevas mer när man betraktar åsen österifrån, men skillnaden i visuell påverkan jämfört med den höga profilen kommer att bli begränsad i och med skalan både på ingreppet och på åsens storlek. Den avgörande påverkan orsakas av att det sker ett fysiskt intrång. Hur skärningen utformas, om slänterna planteras med ny skog, eller om området närmast vägen hålls öppet, gör troligen större skillnad för upplevelsen än vilket alternativ som väljs. Nedanför åsen innebär den nya vägbanken en påtaglig inverkan i det öppna landskapet och mellanprofilen och den höga profilen innebär störst påverkan på landskapet. 172 (549)

65 Förordat alternativ En sammantagen bedömning av de olika aspekterna för val av vägprofil nerför åsen ger att nivån på vägprofilen har liten betydelse när det gäller geotekniska åtgärder och utformning av systemet för att ta hand om vägdagvatten samt skydda grundvattnet. Gällande påverkan på grundvattenflöden så blir en låg vägprofil av naturliga skäl mindre gynnsam än en hög profil. Ytvattnet i Sätarödsbäcken kan påverkas både positivt och negativt av en låg profil; en låg profil medför en kortare omledning av bäckfåran jämfört med en hög profil, men samtidigt ökar risken att ytvattnet avvattnas genom grundvattenavsänkningen. För Vramsån gör en hög eller låg profil ingen större skillnad då vattenflödena ändå tas omhand och fördröjs på samma sätt innan de släpps till ån. Ur naturmiljösynpunkt berör en låg vägprofil större områden med värdefull naturmark. En hög vägprofil berör å andra sidan det mest värdefulla området vid befintlig E22 även om det är ett tillfälligt ingrepp. Ur landskapsperspektiv påverkar en kombinationsprofil med djup skärning och hög vägbank landskapet mest. När det gäller masshantering är en låg vägprofil att föredra eftersom man får ut mer massor i skärningen samtidigt som massåtgången blir minst vid en lägre vägbank. Vägbyggnadstekniskt är en kombinationsprofil att föredra eftersom passagen med befintlig E22 kan göras med att i stort sett behålla befintlig väg på nuvarande nivå i terrängen samtidigt som Sätarödsvägen inte behöver sänkas så mycket om profilen för E22 ligger högre här. En kombinationsprofil med en låg profil i den övre delen av åsen och en hög profil i den nedre delen av åsen förordas Landskapsbro En översiktlig studie har gjorts av att anlägga en landskapsbro nerför Linderödsåsen, se figur 2.6, eller att anlägga en landskapsbro på slätten från åsfoten fram över Vramsån och över Skättilljungavägen strax öster om ån, se figur 2.7. Landskapsbro nerför Linderödsåsen Skälen till att anlägga en landskapsbro nerför åsen var att i princip undvika all påverkan på grundvattenströmning samt att undvika påverkan på källor och brunnar. Vidare medför bron att vilt och människor kan passera obehindrat vilket innebär att vägen inte blir till en barriär. Detta minskar påverkan på naturmiljön och för rekreation och friluftsliv. Det skulle även innebära en mindre påverkan på natur- och kulturmiljön i och med att grävarbetet skulle minimeras. Ur landskapsbildssynpunkt bedöms en bro som är 20 m bred, cirka 3 m tjock och följer terrängen på en fri höjd mellan 0-4 m över omgivande mark att upplevas som ett främmande inslag och logiskt svårförståelig. Nedför åsen går bron i huvudsak inne i skogen vilket gör att den endast upplevs när man kommer nära.därför bedöms den negativa påverkan på landskapsbilden vara begränsad. Där bron kommer ut i det öppna landskapet nedanför åsen blir den fria höjden under bron mer än 10 m. Detta bedöms som positivt för upplevelsen av landskapet, jämfört med om vägen går på en hög bank som skär av sikten och begränsar förståelsen för dalgången. Vidare medför det betydande svårigheter rent tekniskt att anlägga en bro med en så brant lutning. Det innebär en stor risk för halka i backen och på körbanan genom att bron blir kall även underifrån. Den största nackdelen är dock den kostnad som en landskapsbro, cirka meter lång, skulle innebära. Kostnaden bedöms till cirka 450 miljoner kr. Jämförelsevis blir kostnaden för vägen i skärning respektive i bank nerför åsen inklusive skydd för grundvatten och omhändertagande av vägdagvatten cirka 55 miljoner kr. 173 (549)

66 Figur 2.6. Profil för landskapsbro ned för Linderödsåsen. Landskapsbro från åsfoten över Vramsån och Skättilljungavägen Skälen till att anlägga en landskapsbro från åsfoten fram över Vramsån och över Skättilljungavägen var att behålla ett öppet landskap med möjlighet för friluftsliv och vilt att passera obehindrat. Detta innebär att vägen inte blir till en barriär. Ur landskapsbildssynpunkt är en bro att föredra jämfört med en hög bank, eftersom dalgången tillåts ligga kvar orörd och befintlig markanvändning troligen kan fortgå. Alternativet är dock sämre än den höga bron nedför åsen som föreslås i föregående alternativ. Då skalskillnaden till omgivningen blir större och landskapet i dalgången inte kan upplevas lika obehindrat som då bron går högre över dalgången. Nackdelen är ökad risk för halkolyckor och den kostnad som en bro, cirka meter lång, skulle innebära. Kostnaden bedöms till cirka 610 miljoner kr. Jämförelsevis blir kostnaden för en vägbank och broar över Vramsån och Skättilljungavägen cirka 100 miljoner kronor. 174 (549)

67 8/800 Figur 2.7. Profil för landskapsbro från åsfoten över Vramsån och Skättilljungavägen. 10/200 Slutsats På grund av de höga kostnaderna med en landskapsbro jämfört med andra alternativ har ett alternativ med en sådan bro utgått. Att lägga vägen i skärning i den övre delen av åsen samt på bank i den nedre delen av åsen och fram till bron över Vramsån innebär en lägre kostnad samtidigt som åtgärder kan vidtas för att ta hand om vägdagvattnet, skydda grundvattnet och för att mildra vägens påverkan på landskapet på ett lika bra sätt som med en landskapsbro Profil på slätten Regeringens tillåtlighet är villkorad med att vägen från en estetisk och kulturhistorisk grund ska anpassas till kulturlandskapet. I enlighet med kravet har profilen på slätten hållts så låg som möjligt. En låg profil minskar det fysiska och visuella intrång som vägen gör i landskapet. Figur 2.8. En låg profil minskar vägens fysiska och visuella intrång. 175 (549)

68 Även utformningen av vägslänterna påverkar vägområdets bredd och upplevelsen av vägrummet. Slänterna utformas så flacka att vägen landar i landskapet. En brantare släntlutning medför att man som trafikant inte ser innerslänten vilket påverkar upplevelsen. En nackdel med en låg höjd på vägen i det flacka landskapet på slätten är att det är svårt att få tillräckligt fall för avledning av dagvattnet i dikena, speciellt om det är långt mellan utsläppspunkterna. En konsekvens av detta är att dagvattnet i stor utsträckning måste lyftas upp (pumpas) till recipienterna. Pumpstationerna förbrukar el, vilket är sämre ur ett hållbarhetsperspektiv, jämfört med dagvatten som rinner med självfall. Möjligheten att ha flackare, odlingsbara slänter (1:10-slänter) har utretts. Som grundförutsättning är 1:10-slänter endast möjliga där vägen är på bank. Där det är betesmark, naturobjekt klass 1-3, skogsmark eller område med rikligt förekommande stengärdsgårdar är det inte lämpligt med 1:10 slänter. Detta har medfört att endast ett fåtal kortare sträckor kan vara aktuella för 1:10 slänter och då de inte tillför nämnvärt mycket för varken brukaren eller landskapsbilden har beslut tagits att inte tillämpa 1:10 slänter Profil över Vramsån Den fria höjd under bron, vid åns stränder, har betydelse för vilka djur som kan utnyttja stränderna som viltpassage. Vid en fri höjd av minst 4 meter bedöms alla förekommande arter (inklusive älg och kronhjort) kunna nyttja passagen. Brons fria höjd över vattnet har sannolikt betydelse för om fåglar (t ex de utpekade arterna kungsfiskare, forsärla och strömstare) och fladdermöss väljer att passera över eller under bron. Det är önskvärt att de väljer att flyga under bron eftersom de riskerar att krocka med fordon på bron om de flyger över. Brons fria höjd har även betydelse för hur mycket ljus som kommer in under bron framför allt under höst och vår. Det är främst strandvegetation och vegetation inom översvämningsområdet som påverkas medan musslor och vattenvegetationen bedöms vara mindre känsliga. Genom att studera bron på väg 108 över Höje å vid Värpinge har det konstaterats att en fri höjd på fyra meter inte påverkar vegetationen i ett liknande översvämningsområde vid Höje å. Vid den andra stranden har bron en lägre fri höjd 2-3,5 m vilket gradvis försämrar möjligheten för vegetationen under bron. Vägprofilens nivå över marken får konsekvenser för hur höga de anslutande vägbankarna behöver vara och därmed påverkas bankarna bredd och vilket intrång som blir i omgivningen. Optimalt följer vägprofilen landskapets form men med utjämning av stora höjdskillnader genom att växla mellan bank och skärning. Därför eftersträvas att vägen får sin lågpunkt vid vattendraget. Väggeometriskt kan detta inte uppfyllas med en bro som är högre än ca 3 meter. Vid en brohöjd på ca 2 m kan profilen utformas med lågpunkten vid ån. Vid en fri höjd av fyra meter får vägen i stället en höjdpunkt vid ån. Utbredningen av buller från trafiken påverkas av vägprofilens höjd genom att bullret dämpas i större utsträckning vid en låg profil. Vid beaktande av de fem aspekterna som beskrivits ovan; barriär för djur, förutsättningar för vegetation, intrång, väggeometri och buller har Natura 2000 värdena fått väga tyngst. Det innebär att bron får en fri höjd på fyra meter vilket ska minimera barriäreffekten och säkra vegetationen under bron. Nackdelarna blir höga anslutande vägbankar som stör lanskapsbilden, vägprofilen får en höjdpunkt på bron och bullerutbredningen blir något större jämfört med en låg bro. 176 (549)

69 4. Passager över vattendrag Bakgrund/Parametrar att förhålla sig till Regeringens tillåtlighet är villkorad med att negativ påverkan på Vramsån med strandzoner och biflöden ska bli så liten som möjligt. Särskild vikt ska läggas vid konstruktion och utformning av broar inom dessa områden. Passage över Mossabäcken I längdmätning 7/630 korsar ny E22 Mossabäcken. Bäcken anpassas delvis efter vägen och leds i en sned vinkel under E22 och ägoväg. Bäcken leds under vägen i en stålvalvsbro av stål med en fri öppning på 3,6 meter. Detta medger en fri öppning för bäcken på 2,7 meter och en fri öppning för småvilt på 0,9 meter för att möjliggöra faunapassage för småvilt. Mossabäcken kan påverkas av den grundvattensänkning som vägskärningen medför, men sannolikt bara marginellt då den ligger utanför beräknat influensområde. Passage över Vildsvinsbäcken Studerade alternativ Omgrävning av bäcken med gemensam sträckning med vägdike för befintlig E22 Omgrävning av bäcken parallellt men skiljd från vägdike för befintlig E22 Omgrävning av bäcken i skogsmark Kulvertering av bäcken under ny E22 Analys I längdmätning 8/020 korsar E22 en mindre bäck kallad Vildsvinsbäcken. E22 ligger här i skärning. Flera olika lösningar för hur detta ytvatten ska omhändertas har utretts, men huvudprinciperna har varit att antingen leda om bäckfåran cirka 640 meter eller leda bäcken i en meter lång ledning under E22, beroende på vilken vägprofil som väljs. Omgrävningen innebär att omgivande skogsmark påverkas och bli mer stormkänslig, dels av att ett nytt dike anläggs och dels genom att den sista sträckan av bäcken ner mot E22 torrläggs. Bäcken påverkas sannolikt nedströms vägen av grundvattensänkningen. Tre alternativa sträckningar av bäcken på delen mellan ny och befintlig E22 har också studerats. En sträckning där ny bäckfåra leds in i vägdiket för befintlig E22 som då behöver fördjupas, en sträckning parallellt men skiljd från vägdiket för befintlig E22 samt en sträckning mer i skogsmark som då kan ges en mer naturlik sträckning. En sträckning av bäcken i vägdiket längs befintlig E22 innebär en ökad risk för snabb transport av en förorening vid en olycka på befintlig E22. En sträckning parallellt men skiljd från vägdiket för befintlig E22 innebär att en snabb transport av en förorening vid en olycka på befintlig E22 undviks. En mer naturlik sträckning innebär ett större intrång och större påverkan på skogsmarken. Förordat alternativ Beslut togs att den mindre bäcken leds om cirka 640 meter då detta ger förutsättningar för vattenlevande organismer och småvilt att följa vattenstråket. Förordat alternativ mellan ny och befintlig E22 är att bäcken leds parallellt men skiljd från vägdiket för befintlig E22 vilket ökar skyddet av nedströms liggande miljöer. 177 (549)

70 Passage över Sätarödsbäcken Sätarödsbäcken kommer inte påverkas om ny E22 förläggs i låg vägprofil eller i mellanprofilen, däremot kommer den att beröras av befintlig E22 på en sträcka av cirka 200 meter om ny E22 läggs i den höga vägprofilen, detta eftersom befintlig E22 måste höjas och dess slänter då kommer ut i bäckravinen. Oavsett profilval kommer bäcken att påverkas under byggtiden genom att den behöver flyttas på en sträcka, på grund av den temporära byggvägen som behövs då bron för befintlig E22 över ny E22 ska byggas. Den sträcka av bäcken som berörs blir längre om den höga vägprofilen väljs. Sätarödsbäcken kan påverkas, men sannolikt blir påverkan av mindre omfattning då bäcken ligger ovanför vägen, det vill säga dess vattenflöde kommer uppströms ifrån. Passage över Vramsån Olika typer av broar har utvärderats. Gemensamt är att de är har bärande konstruktioner av stål, brostöd av betong och farbana av betong. Fördelen med dessa jämfört med en platsbyggd betongbro är att man begränsar behovet av temporära konstruktioner. De studerade alternativen är: 1. Stålbalksbro med fyra spann ( meter) 2. Stålbalksbro med tre spann ( meter) 3. Stålbalksbro med ett spann (cirka meter) 4. Bågbro i stål med ett spann (92 meter) I figurerna 2.9, 2.10 och 2.11 illustreras alternativ 1, 2 och 4. Figur 2.9. Broalternativ 1 Stålbalksbro med fyra spann (valt alternativ). Figur Broalternativ 2 Stålbalksbro med tre spann. Figur Broalternativ 4 Bågbro. Exempel på bro med brospann ca 50 meter men ca 80 meter behövs för att ge tillräcklig fri öppning under bron i det aktuella projektet. 178 (549)

71 Alternativ 1 får en brotjocklek (konstruktionstjocklek) på cirka 1,7 meter vilket innebär en relativt smäcker bro. Den totala brolängden blir över 90 meter vilket gör att det blir gott om plats för viltpassage längs båda stränderna med god sikt genom. Uppgift om fri höjd saknas. De tre brostöden placeras utanför vattenområdet vid normalvattenstånd men i vattenområdet (vid högsta högvatten för 50-års flödet). Eftersom stöden är smala kommer de inte att orsaka dämning i ån. Spontning för stöden behövs. Om spontning utförs vid normalvattenföring eller lägre kommer arbetet att ske i torrhet utan att orsaka grumling. Alternativet innebär i anspråktagande av ca 50 m 2 översvämningsyta inom den skyddade biotopen vatten med flytbladsvegetation och akvatiska mossor och ca 50 m 2 svämlövskog. Alternativ 2 får en brotjocklek på cirka 2,5 meter vilket ger en tyngre bro än alternativ 1. För att uppnå samma fria höjd under bron som vid alternativ 1 måste vägbankarna höjas 0,8 meter. Det medför en viss ökning av området som tas i anspråk för vägbankarna. Den totala brolängden blir 90 meter och ger gott om plats för viltpassage längs båda sidorna med god sikt igenom. Ett brostöd placeras utanför vattenområdet vid normalvattenstånd men i vattenområdet vid högsta högvatten för 50-års flödet. Eftersom stöden är smala kommer de inte att orsaka dämning i ån. Om spontning utförs vid normalvattenföring eller lägre kommer arbetet att ske i torrhet utan att orsaka grumling. Figur 2.10 visar åprofilen vid det norra broläget, som valts bort. Alternativ 3 får en brotjocklek på 3,5 meter vilket ger en tyngre och massivare bro än i alternativ 1. För att uppnå samma fria höjd under bron som vid alternativ 1 måste vägbankarna höjas 1,8 meter. Det medför en ökning av området som tas i anspråk för vägbankarna och ger en betydligt massivare bro, vilket sammantaget medför större negativ påverkan på landskapsbilden. Den totala brolängden blir kortare än alternativ 1 och 2 vilket ger sämre plast för viltpassage längs stränderna och mera begränsad sikt under bron. Inget brostöd placeras i vattenområdet (vid högsta högvatten för 50-års flödet) och därför behövs ingen spontning i vattenområdet. Bullerutbredningen blir större med vägen högre upp, vilket medför behov av högre bullerskärm om man ska uppnå samma resultat som i alternativ 1. Alternativ 4 är en bågbro i stål med en brotjocklek på ca 2,0 m och bankhöjd för anslutande väg som är några decimeter högre än för huvudalternativet. Bågarna kommer att sticka upp ca 18 meter över brons underkant vilket motsvarar meter över markytan. Bron kommer att synas på håll. Dess påverkan på landskapsbilden blir stor, vilket ställer höga krav på den estetiska utformningen. Den totala brolängden blir 90 meter vilket gör att det blir gott om plats för viltpassage längs båda stränderna med god sikt genom. Inget brostöd placeras i vattenområdet (vid högsta högvatten för 100-års flödet) och därför behövs ingen spontning i vattenområdet. De anlutande vägbankarnas högre höjd innebär att ytan som banken tar i anspråk blir drygt en meter bredare jämfört med huvudalternativet. Skillnaden är marginell. Fördelen med alternativet är att ingen mark tas i anspråk för permanenta brostöd inom Natura 2000-området. En nackdel med alternativet är att det blir dyrare än huvudalternativet. Kostnaden beräknas bli ca 60 % högre än för alternativ 1, 64 miljoner jämfört med 40 miljoner kronor. När bron ska byggas behövs temporära stöd i vattenområdet. De temporära stöden kan byggas på pålar eller plintar för att minimera intrånget. Omfattningen av de temporära konstruktionerna under byggtiden är mera omfattande än för huvudalternativet men mindre än vad som behövs för de permanenta stöden i alternativ 1. Om bron byggs vid vattenföring lägre än normalvattenföring kommer arbetet att ske i torrhet utan att orsaka grumling. Skillnad i påverkan under byggtiden mellan alternativ 1 och alternativ 4 bedöms vara marginell eftersom bågbron kräver temporära konstruktioner som är likvärdiga med spontningen för fundamenten i alternativ 1. Fördelarna ur miljösynpunkt jämfört med huvudalternativet bedöms inte vara så väsentliga att det kan motivera den stora kostnadsökningen. 179 (549)

72 Jämförelse: Som exempel på en bro i liknande miljö och ungefär samma storlek på vattendrag finns bro för väg 108 över Höje å vid Värpinge utanför Lund (se figur 2.9 och 2.10). Bron är av betong i tre spann ( m) och åns huvudfåra rinner genom ett av sidospannen. Brons tjocklek är 1,5 m plus 0,5 m skevning och bredden är 13 m. Fri höjd under bron är 3,2-3,7 m på ena sidan (översvämningsytor) och 2,5 m på andra sidan (torr passage vid högsta högvatten). Förordat alternativ För att minimera påverkan på naturmiljön i och kring Vramsån har en lång och smäcker bro valts med som lägst 4 meter fri höjd under. De tre brostöden har placerats utan intrång i vattnet vid normalvattenstånd. Bron har gjort tillräckligt lång och hög för att medge viltpassage som bedöms fungera för alla förekommande arter på båda sidor av ån. Med lämpliga arbetsmetoder bedöms bron kunna byggas utan betydande skada på naturvärdena. En bro utan stöd i vattenområde bedöms på nuvarande underlag antingen vara orimligt dyr (alternativ 4) eller medföra en tjock bro med orimligt höga anslutande vägbankar (alternativ 3) om man ska uppnå 4 meter fri höjd eller en tjock bro med betydligt lägre fri höjd om man ska begränsa höjden på anslutande vägbankar. Skillnad i påverkan under byggtiden mellan alternativ 1 och 4 är marginell eftersom bågbron behöver temporära konstruktioner som är ungefär lika omfattande som spontning för fundamenten till alternativ 1. Passage över Bertebäcken Studerade alternativ Brokonstruktion: Trumma, stålvalvsbro eller enspannsbro Rak bro med omgrävning av bäcken eller sned bro utan omgrävning Fri öppning 7-10 meter Analys En trumma alternativ stålvalvsbro är den billigaste lösningen för att passera Bertebäcken. Nackdelen är att det behövs schaktning i bäcken under byggtiden. Det kan också bli problem att få plats höjdmässigt med en tillräckligt stor trumma om inte vägprofilen höjs. Det skulle kunna lösas med en stålvalvsbro eller två parallella trummor. Utterpassage kan anordnas antingen på en hylla i trumman eller genom uppfyllnad i stålvalvsbron. Ett annat alternativ för utterpassage är att lägga en separat så kallad torrtrumma bredvid på en högre nivå så att den ständigt är torr. En bro kan byggas med en lägre profil för vägen vilket är att föredra ur landskapssynpunkt m fl aspekter. En rak bro är enklast att konstruera och bygga men förutsätter att bäcken grävs om så att den korsar vägen med rät vinkel. Omgrävningen påverkar naturmiljön i bäcken negativt även om effekten är övergående. En sned bro är mera komplicerad att konstruera och bygga jämfört med en rak bro men bäcken kan bibehålla sin sträckning. Brostöden anläggs vid sidan av bäcken. En bro med fri öppning på 10 meter kan byggas utan intrång i bäcken. Schakt för grundläggning bedöms kunna utföras utan spontning. En bro med fri öppning på 7 meter kan också byggas utan intrång i bäcken men eftersom grundläggningen kommer närmare befintlig strandlinje finns det inte plats för någon slänt utan spontning blir nödvändig. Det bedöms inte vara några betydande skillnader vad gäller miljöpåverkan om den fria öppningen blir mellan 7 och 10 meter. Därmed kan öppningens storlek lämnas åt entreprenören att bestämma. 180 (549)

73 Förordat alternativ En sned bro förordas för att bäcken ska kunna bibehålla sin sträckning. Bron utrustas med kantstöd och stänkskydd för att vägdagvatten inte ska rinna direkt ner i bäcken. Rejäla räcken ska förhindra att fordon kan köra ner i bäcken vid en olycka. Bron blir ca två meter hög och anpassas för utterpassage. Passage över Tjörningabäcken Studerade alternativ Brokonstruktion: 10 meter lång enspannssbro som innebär en uträtning av bäcken 35 meter lång tvåspannsbro med brostöd i meanderbågen. Analys En enspannsbro förutsätter att en meanderbåge tas bort och bäcken rätas ut på en 50 meter lång sträcka. En tvåspannsbo medför att bäckens vindlande lopp i stort sett kan bevaras. Meandringen har såväl naturmiljö- som landskapsbildsvärden. Tvåspannsbron innebär dock visst intrång i bäcken för anläggning av erosionsskydd vid mittstödet och västra ändstödet. För att inte inkräkta på bäckens tvärsnittsarea behöver befintliga stränder grävas bort och materialet ersättas med mera erosionsbeständigt material på en sträcka av ca m. För att begränsa grumling vid anläggandet av erosionsskyddet kan arbetet utföras vid lågvattenföring, alternativt anordnas en temporär förbiledning. På bäckens båda sidor finns portar för betesdjur och större vilt, varför en storviltspassage inte anses behövas. Därför hålls höjden så lågt som tekniskt är möjligt. Förordat alternativ En 10 meter lång enspannsbro förordas. Bäckens nya fåra förses med erosionsbeständigt material på sidorna. Slänterna görs flacka och bredden ökas något för att kompensera för högre vattenhastighet på grund av att bäcken får kortare väg. Omgrävningen och grundläggningen av bron utförs i torrhet och vattnet leds sedan över i den nya bäckfåran. Förfarandet reducerar risken för skadlig grumling. Bron utrustas med kantstöd och stänkskydd för att vägdagvatten inte ska rinna direkt ner i bäcken. Bron blir ca 1,5 meter hög och anpassas för utterpassage. Passage över Ryabäcken Studerade alternativ Brokonstruktion: 10 meters enspannsbro, omgrävning av Ryabäcken samt stålvalvsbro, rörbro eller trumma under banvallen 10 meters enspannsbro, banvallen får ny sträckning Analys Ryabäcken, den planerade vägen och befintlig järnvägsbank som numera används som gång- och cykelväg korsar varandra i ungefär samma punkt. För att denna passage ska bli tekniskt möjlig behöver korsningspunkterna flyttas, antingen genom en flytt av banvallen eller en flytt av bäcken så att bäcken korsas separat av vägen och gång- och cykelvägen. En flytt av bäcken innebär en förändring 181 (549)

74 av Ryabäckens sträckning på en sträcka av cirka 220 meter. På så sätt skapas tre separata korsningspunkter; Ryabäcken/banvall, Ryabäcken/E22 och E22/banvall. Flytt av banvallen skulle medföra betydligt högre kostnader och vara negativt för kulturmiljön och landskapsbilden. Den berörda sträckan av Ryabäcken har grävts om tidigare (troligen i samband med anläggandet av järnvägen). Den har också fördjupats vid bildandet av ett dikningsföretag Förslaget till ny sträckning utformas med möjlighet till en variation av livsmiljöer för bäckens flora och fauna och på relativt kort sikt kan den få lika höga eller högre naturvärden som den befintliga bäcken. Den omgrävda bäcken utformas som ett tvåstegsdike där den lägre nivån rymmer flöden upp till knappt medelhögvatten och den högre nivån utförs bredare och med flackare slänter. Formen innebär att risken för erosion minimeras och översvämning förebyggs. Den nya bäckfåran och broarna byggs i torrhet medan bäcken fortfarande rinner i befintlig fåra. Slänterna i den djupa delen av diket får erosionsbeständigt material som i ytan ska vara av naturgrus. Förordat alternativ 10 meters enspannsbro, omgrävning av Ryabäcken samt en rörbro under banvallen. Bron över Ryabäcken utrustas med stänkskydd och kantstöd. Bron anpassas för utterpassage. Rambrobäcken Studerade alternativ -trumma, stålvalvsbro eller enspannsbro -bro med omgrävning eller sned bro utan omgrävning -fri öppning 7-10 meter Analys En trumma alternativ stålvalvsbro är den billigaste lösningen för att passera Rambrobäcken. Nackdelen är att det behövs schaktning i bäcken under byggtiden. Det kan också bli problem att få plats höjdmässigt med en tillräckligt stor trumma om inte vägprofilen höjs. Det skulle kunna lösas med en stålvalvsbro eller två parallella trummor. Utterpassage kan anordnas antingen på en hylla i trumman eller genom uppfyllnad i stålvalvsbro. Ett annat alternativ för utterpassage är att lägga en separat så kallad torrtrumma bredvid på en högre nivå så att den ständigt är torr. En bro kan byggas med en lägre profil för vägen vilket är att föredra ur landskapssynpunkt m fl aspekter. En rak bro är enklast att konstruera och bygga men förutsätter att bäcken grävs om så att den korsar vägen med rät vinkel. Omgrävningen påverkar naturmiljön i bäcken negativt även om effekten är övergående. En sned bro är mera komplicerad att konstruera och bygga jämfört med en rak bro men bäcken kan bibehålla sin sträckning. Brostöden anläggs vid sidan av bäcken. En bro med fri öppning på 10 meter kan byggas utan intrång i bäcken. Schakt för grundläggning bedöms kunna utföras utan spontning. En bro med fri öppning på 7 meter kan också byggas utan intrång i bäcken men eftersom grundläggningen kommer närmare befintlig strandlinje finns det inte plats för någon slänt utan spontning blir nödvändig. Det bedöms inte vara några betydande skillnader vad gäller miljöpåverkan om den fria öppningen blir mellan 7 och 10 meter. Därmed kan öppningens storlek lämnas åt enreprenören att bestämma. Förordat alternativ En sned bro förordas för att bäcken ska kunna bibehålla sin sträckning. Bron utrustas med kantstöd och stänkskydd/bländskydd för att vägdagvatten inte ska rinna direkt ner i bäcken. Bron blir ca två meter hög och anpassas för utterpassage. 182 (549)

75 5. Vägnätets utformning 5.1. Sidovägnät Sidovägnätet har utformats med fokus på att behålla det idag väl fungerande vägnätet i största möjliga mån. Vidare ska marker i området vara tillgängliga i samma utsträckning som i dag, så långt det är möjligt. Det är av stor betydelse att markerna fortsätter att vara tillgängliga, så att deras hävd kan upprätthållas. Om markerna skulle bli otillgängliga och växa igen skulle det ge negativa konsekvenser för naturmiljö, exempelvis genom förlust av hävdgynnade arter; landskapsbild och kulturmiljö, där fortsatt hävd är viktig för att bevara kulturlandskapets karaktär samt för jordbruket som är en viktig materiell tillgång. Jordbruksportar och parallellvägar har i möjligaste mån placerats så att de gör så lite intrång i biotopskyddade objekt så som stenmurar, odlingsrösen och diken som möjligt. Vad gäller vägportar har detta varit svårare då många befintliga vägar kantas av stenmurar. Vidare har sidovägnätet utformats så att det följer landskapets befintliga strukturer. Där det har varit möjligt har korsande vägar lagts under E22 för att de ska göra ett så litet visuellt intrång i landskapet som möjligt. Undantagen är Rävshultsvägen, banvallen och Sigridslundsvägen, där det varit tekniskt olämpligt att lägga dem under. Vidare har sidovägnätet utformas för att passa in i landskapet. Nya vägar och portar följer de befintliga linjer, så som ägo- eller markanvändningsgränser, stenmurar eller vägars riktning. Det innebär bland annat att några portar inte korsar ny E22 vinkelrätt, vilket hade varit bäst ur en teknisk synvinkel Trafikplatser Trafikplats Tollarp En trafikplats norr om Tollarp (vid Tränevägen) har utretts och valts bort med följande motivering: En faktiskt restidsvinst för boende i Tollarp går inte att fastställa då den teoretiska restidsvinsten är nästintill försumbar och dessutom främst gäller boende i norra delen av orten. Kostnaden för trafikplatsen, ca 37 miljoner kr, kan inte motiveras då få eller inga betydande restidsvinster kan påvisas. En trafikplats norr om Tollarp medför ökad trafik längs Tränevägen vilket kräver ombyggnadsoch bullerskyddsåtgärder längs denna. I dagsläget finns inget exploateringsbehov norr om Tollarp. Trafikplats Nöbbelöv Syftet med trafikplats Nöbbelöv är att ansluta ny E22 till väg 19/ befintlig E22. Utformningen är vald för att upprätthålla framkomlighet och trafiksäkerhet, samtidigt som trafikplatsens utbredning bör minimeras för att begränsas dess fysiska intrång och anläggningskostnad. Att hålla trafikplatsen så liten och kompakt som möjligt minskar markanspråket och ingreppet i landskapet. Ytterligare en fördel med att samla ihop trafikplatsen till en så liten yta som möjligt är att den döljs inom nuvarande vegetationsområde. 183 (549)

76 Ytterligare en förutsättning för trafikplats Nöbbelöv placering är att inte omöjliggöra en omläggning av väg 1655 (Sigridslundsvägen) i samband med en utökning av kriminalvårdsanstalten vid Vä. Trafikverket har utrett behovet av att bygga Sigridslundsvägen för att möjliggöra en utökning av anstalten. Arbetsplanen kommer dock inte att fastställas i nuläget, vilket motiveras av att Kriminalvårdsstyrelsen ännu inte har tagit beslut om utbyggnaden av ett nytt storfängelse. Tills vidare ligger planerna på ombyggnad av väg 1655 på is. Nio alternativa utformningar av Trafikplats Nöbbelöv har utretts, varav sex avfärdats i ett tidigt skede. I ett första steg togs ett grundalternativ fram (figur 2.12) vilket sedan kompletterades med nio stycken utformningsalternativ. Flera av alternativen är snarlika och kan ses som varianter av grundalternativet. Utifrån ställda utformningskrav förkastades sex av nio alternativ. De olika alternativen tar ungefär lika mycket mark i anspråk. En anslutning av väg 1655 riskerar dock att ytterligare del upp jordbruksmarken strax väster om trafikplatsen. Grundalternativet utgår från en så kallad trumpetlösning. Utformningen innebär att en god framkomlighet för trafikströmmar i två av tre riktningar skapas, vilket passar väl med nuvarande trafiksituation. I grundalternativet får väg 1655 en egen port och ansluter till väg 19 enligt nuvarande förhållanden. s 48:6 48:8 48:11 143:1 143:1 48:4 trömdalen 89:2 91:2 5:17 29:41 E22 48:4 90:2 29:41 Väg :1 29:27 Bergdala 161:1 112:1 161:1 48:10 Anstalt 89:1 1 PRODUKTEN Väg 1655 ny sträckning Väg 19 VÄ 161:2 147:3 147:2 147:6 147:4 113: :12 14 Täppet87:1 48:6 27:13 27:21 3:4 3:3 3:2 9:1 Grundalternativ Figur Grundalternativet för utformning av trafikplats Nöbbelöv. Alternativen som förkastades var alternativ 1 till 4 samt alternativ 8 och alternativ 9 (se figur 2.13), dessa sex alternativ skilde sig i högre grad från grundalternativets utformning. Förslagen förkastades då de inte levde upp till ställda krav kring trafiksäkerhet och framkomlighet samt transportkvalitet (alternativ 1-4). Även tillgänglighetsaspekten för jordbrukare i området påverkades negativt av två av alternativen (alternativ 8-9). Osäkerheten kring om kriminalvårdsanstalten i Vä faktiskt kommer att byggas ut, påverkade också beslutet att inte vidare utreda ett alternativ (alternativ 1). I fem av dessa sex alternativ lämnades grundalternativets trumpetutformning. 184 (549)

77 Figur Avfärdade utformningsalternativ, trafikplats Nöbbelöv. 185 (549)

78 Alternativ 5, alternativ 6 och alternativ 7 utreddes vidare, (se figur 2.14). Dessa bygger på grundalternativets trumpetlösning, men skiljer sig däremot från grundalternativet i anslutningarna till omkringliggande vägar, konstruktionen av ramper och broar. Den valda utformningen är den som bäst uppfyller kraven på utformningen (se figur 2.15). s 48:6 48:8 48:4 trömdalen 5:17 48:11 29:41 E22 48:4 90:2 29:41 143:1 143:1 27:13 27:21 Väg :1 29:27 89:2 91:2 Bergdala 161:1 112:1 161:1 48:10 Anstalt 89:1 48:6 Väg 1655 ny sträckning 147:4 147:3 :6 1 PRODUKTEN Väg 19 VÄ 161:2 113:1 pet87:1 3:2 3:3 147:2 3:4 9:1 147 Täp Alternativ 5 s 48:6 48:8 48:4 trömdalen 5:17 48:11 29:41 E22 48:4 90:2 29:41 143:1 143:1 27:13 27:21 Väg :1 29:27 89:2 91:2 Bergdala 161:1 112:1 161:1 48:10 Anstalt 89:1 48:6 1 PRODUKTEN Väg 19 VÄ 161:2 147:3 Väg 1655 ny sträckning 147:2 Väg :6 Bef. bro 147:4 113:1 46:12 Täppet87:1 46: 14: 3:4 3:3 Alternativ 3:2 7 9:1 48:8 48:4 trömdalen Figur Utformingsalternativ, trafikplats Nöbbelöv som utreddes vidare. s 48:6 5:17 48:11 29:41 E22 48:4 90:2 29:41 143:1 143:1 27:13 27:21 143:1 29:27 89:2 91:2 Bergdala 161:1 112:1 161:1 48:10 Anstalt Väg :1 48:6 1 PRODUKTEN Väg 19 VÄ 161:2 147:3 Väg 1655 ny sträckning 147:2 Väg :6 Bef. bro 147:4 113:1 46:12 Täppet87:1 46: 14: 3:4 3:3 Alternativ 3:2 6 9:1 Figur Vald utformning för trafikplats Nöbbelöv. 186 (549)

79 6. Våtmark väster om Vramsån Studerade alternativ Från väster avleds vägdagvatten mot Vramsån från en cirka 2 km lång vägsträcka nedför Linderödsåsens nordsluttning. Utan åtgärder skulle vägdagvattnet från denna sträcka kunna ge en stor påverkan på Vramsån genom snabba flödesförändringar vid regn och mycket föroreningar och sediment som spolas med. På grund av Vramsåns känsliga vattenliv, de höga grundvattennivåerna och att marken på aktuell plats är lämplig anläggs en våtmark väster om Vramsån. Våtmarken fördröjer vägdagvattnet och minskar flödestoppar samt skyddar ån från utsläpp av kontinuerliga föroreningar från trafik och från utsläpp vid en eventuell olycka. Till våtmarken leds även vägdagvatten från den västra delen av bron över Vramsån. Två alternativa lägen för våtmarken har studerats. Båda innebär att våtmarken anläggs väster om Vramsån. Alt 1. I det ena alternativet placeras våtmarken i ett skogsområde som vallas in där höjdnivåerna inte naturligt hägnar in området. Skogsområdet är redan idag utsatt för fluktuerande vattennivåer. Grundvattnet ligger tidvis i markytan, medan det under andra delar av året finns en omättad zon för dagvattnet att infiltrera ner i. Våtmarken anläggs med ett utlopp, men huvuddelen av vattnet som når våtmarken ska infiltrera ner genom marken och som grundvatten nå Vramsån. Alt 2. I det andra alternativet placeras våtmarken där det idag är åkermark. Åkermarken är idag dränerad genom att marken tillhör ett dikningsföretag. Ytvattnet som når våtmarken kommer delvis infiltrera ner genom marken och som grundvatten nå Vramsån men även rinna ur våtmarksområdet genom ett utlopp varefter vattnet leds som ytvatten via skogsområdet ner mot Vramsån. Analys Alt 1: Våtmark på skogsmark. Fördelar med att anlägga våtmark i skogsmark är att området är blött redan idag vilket troligen underlättar för att få en fungerande våtmark tidigt. I skogspartiet finns naturliga höjdskillnader som man kan använda sig av när man anlägger våtmarken. Nackdelar med våtmark i skogsområdet är att det finns höga naturvärden att ta hänsyn till (nr 16 och 19). Där finns bl a orkidéer (grönvit nattviol och tvåblad) som är upptagna i Artskyddsförordningen. Orkidéer har speciella krav på sin omgivning och är känsliga för att deras livsmiljö förändras. Dessa och biotoperna i övrigt kommer att påverkas ytterligare av att området vallas in (vattnets naturliga fluktuationer påverkas) och av tillförseln av vägvattnet med de föroreningar som medföljer. Om det sker en olycka blir det betydligt svårare att sanera i skogsområdet inom rimlig tid då avverkning av skog sannolikt först behöver genomföras. 187 (549)

80 Alt 2: Våtmark på jordbruksmark. Fördelar med våtmark på jordbruksmark är att det blir lättare att anpassa den för dess syften. I en våtmark på åkern kan man lättare reglera vattnet, den kan fungera som en buffert vid stora flöden och man kan släppa ut mer vatten när det är torrare i markerna. Om man anlägger våtmarken på åkern har man bättre koll på vägdagvattnet och kan lättare rensa och sanera om det sker en olycka. Ur aspekten biologisk mångfald bedöms det positivt att anlägga våtmarken på jordbruksmark då nya biotoper bildas för djur och växter samtidigt som naturvärden i intilliggande skogsmark undviks. Nackdelen är att jordbruksmark tas i anspråk. Villkoren i tillåtlighetsprövningen innebär att så lite jordbruksmark som möjligt ska tas i anspråk. Området ligger inom dikningsföretagets båtnadsområde, som i detta fall kommer att påverkas ytterligare istället för att bara korsas av vägen. För att förhindra att vägdagvattnet avrinner mot dikningsföretaget behöver åkerdräneringar brytas vid våtmarken. Förordat alternativ Våtmarken föreslås placeras enligt alternativ 2, dvs på jordbruksmark. Detta eftersom den då kan anläggas mer kontrollerat, ej anläggs i skogsmark med högt naturvärde samt lättare kan underhållas och eventuellt saneras. Vid anläggandet måste åkerdräneringarna brytas så vägdagvattnet inte dräneras ut till dikningsföretaget. Figur Alternativa lägen för våtmark strax väster om Vramsån. 188 (549)

81 7. Biflöde till Ryabäcken I samband med tillståndsprövning av vattenverksamhet presenterades två olika alternativa utformningar för omgrävning av biflöde till Ryabäcken, dels alternativ 2, som sedan tidigare funnits med i MKB-processen och dels ett nytt alternativ, alternativ 1. Orsaken till att alternativ 1 tillkom var för att tillmötesgå markägarnas önskemål om bättre arrondering och en omprioritering mellan olika existerande naturvärden i området. Vid huvudförhandlingen lämnade Trafikverket två alternativa yrkanden för biflödet till Ryabäcken varefter Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd till alternativ 1 som var Trafikverkets förstahandsyrkande Studerade alternativ Alternativ 1 innebär att diket kulverteras på en sträcka av 504 meter. Dessutom anläggs ny ledning söder om vägen som ska leda vatten från områden söder om ny väg och öster om Nöbbelövsvägen. Alternativet visas i figur 4.16 i Fördjupning F4 Ytvatten. Eventuellt kan ledningen på norra sidan av vägen läggas i den nya vägens släntfot på samma sätt som dragning på södra sidan. Alternativ 2 innebär att diket kulverteras på tre delsträckor; 90 m, 55 m och 90 m. Dessutom anläggs en ny ledning söder om vägen på samma sätt som i alternativ 1. Alternativet visas i figur Analys Biflöde till Ryabäcken (se figur 2.17) omfattar ca 900 meter dike genom omväxlande skog, betesmark och åker. Diket avvattnar jordbruksmark belägen både norr och söder om planerad väg. Även mark öster om Nöbbelövsvägen avvattnas till diket. Biflödet till Ryabäcken har en bredd på 1-1,5 meter och vattnet är lugnflytande med relativt mycket organiskt material på bottnarna. Två partiella vandringshinder har konstaterats i biflödet. Biflödet är mer eller mindre kanaliserat. Bottenlutningen är liten. Biflödet till Ryabäcken är i Naturcentrums inventering bedömd som naturvärdesklass 3 (lägsta naturvärdesklassen). Bäcken har ett lågt värde för strömvattenlevande arter (klass 0, lägsta klass enligt Naturcentrums bedömning) men ett visst värde för andra vattenlevande organismer och groddjur. Bäcken bidrar till ett värdefullt och mer komplext sammanhang med omgivande betesmark. Liknande bäckmiljö finns i två N-S sträckningar norr om aktuellt dike. Figur Biflöde till Ryabäcken; till vänster dike i skogsmark, till höger stensatt dike i betesmark. 189 (549)

82 Figur Alternativ 2, delvis kulvertering av biflöde till Ryabäcken. Ryabäcken med biflöde Förklaring Befintlig bäckfåra, grävs ej om (biflöde) Omgrävning av bäckfåra (biflöde) Bäckfåra som utgår (biflöde) Översvämningsområde, 50-årsflöde (Ryabäcken) Bäckfåra (Ryabäcken) Vägkorridor meter m 190 (549)

83 Biflödet till Ryabäcken omges på norra och södra sidan av betesmarker. I öster går biflödet genom en lövskog med bland annat björk och al. I sydväst rinner den genom ett litet och frodigt lövskogsparti för att sedan komma ut i öppna marker innan den mynnar i Ryabäcken. Strax söder om biflödet går den planerade vägen över en särskilt fin betesmark (se figur 2.19) med en lång rad hävdgynnade kärlväxter som jungfrulin, svinrot, jordtistel (rödlistad NT), knägräs och orkidén S:t Pers nycklar (upptagen i artskyddsförordningen). Betesmarken är stenbunden med enbuskar, hagtorn, nypon och en mindre träddunge. Karaktären och artuppsättningen tyder på en mycket lång beteskontinuitet. Förutom kärlväxter finns en rik insektsfauna och gott om småfåglar. Området som helhet är komplext med flera diken, våtmarker och stenmurar som tillsammans med betesmarkerna och angränsande skogsmiljöer bildar en värdefull miljö med goda förutsättningar för en stor mångfald av arter. Stenmurarna är liksom diket skyddade biotoper i jordbruksmark. Öster om de öppna markerna går den planerade vägen genom en fuktig skog med bland annat björk och al. Skogen har begränsat naturvärde och har inte klassificerats som naturvärdesobjekt. I väster går vägen genom lövskogar som i naturvärdesinventeringen klassificerats som Naturvärden (Klass 3) och Höga naturvärden (Klass 2). Landskapet karaktäriseras som en mosaik av åkrar, betesmarker och skogbevuxna marker som åtskiljs av stenmurar. Landskapet är småskaligt och har spår av äldre brukningsmetoder. På grund av den småskaliga strukturen är möjligheten att bedriva storskaligt rationellt jordbruk relativt begränsad. Marken brukas som betesmark och skog. Betesdriften är nödvändig för att bibehålla de höga naturvärdena i området. Figur Buskrik betesmark med mycket höga naturvärden (klass 1). 191 (549)