FÖRDJUPNING 8. KULTURMILJÖ

Transkript

1 DEL 3: FÖRDJUPNING 8. KULTURMILJÖ Kulturmiljö betecknar den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. Fokus är främst på bebyggelse, landskapsorganisation och markanvändning. INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Övergripande förutsättningar Kulturhistoriska värdebärare Befintlig E KONSEKVENSANALYS Bedömningsgrunder Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Nollalternativet Utbyggnadsalternativet SAMLAD BEDÖMNING MÖJLIGA MILJÖÅTGÄRDER I KOMMANDE SKEDEN KÄLLOR FÖRDJUPNINGAR PROJEKTHISTORIK UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV LANDSKAPSBILD YTVATTEN GRUNDVATTEN NATURMILJÖ NATURA 2000 KULTURMILJÖ TRAFIKBULLER FRILUFTSLIV & REKREATION MARKANVÄNDNING RISK & SÄKERHET BYGGSKEDET TILLSTÅND & DISPENSER 403 (549)

2 â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Särskilt värdefullt område: Spångarp/Tågarp â â â Årröd Särskilt värdefullt område: Norr om Skättilljunga Skättilljunga befintlig E meter m Tollarp Förklaring â â â âbanvall Korridor Utbyggnadsalternativ Område med särskilt värde Registrerad fornlämning punkt Registrerad fornlämning linje Registrerad fornlämning yta fornlämning utanför korriodren Gräns för vägplan Särskilt värdefullt område: Ullarp/Sätaröd â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Gräns för vägplan â â â â Figur 8.1. Kulturmiljövärden i korridorens västra del.

3 â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Särskilt värdefullt område: Tullsåkra Bröd Särskilt värdefullt område: Myren befintlig E meter m Förklaring â â â âbanvall Korridor Utbyggnadsalternativ Område med särskilt värde Registrerad fornlämning punkt Registrerad fornlämning linje Registrerad fornlämning yta fornlämning utanför korriodren â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Tollarp Vä Gräns för vägplan Figur 8.2. Kulturmiljövärden i korridorens östra del.

4 1. Förutsättningar 1.1. Övergripande förutsättningar Förhistorisk tid och medeltid Fornlämningar och lösfynd från Kristianstadslätten och Linderödsåsen vittnar om ett landskap som brukats under årtusenden, ända sedan inlandsisens avsmältning. Fynd av flinta från äldre stenåldern har hittats vid Vramsåns flöde. Dessa antyder att det har funnits tillfälliga jaktbosättningar på platsen någon gång mellan 9500 och 8000 år före Kristus. Under den yngre stenåldern (ca f. Kr) växte mer permanenta bosättningar fram samtidigt som lantbruk och boskapsskötsel introducerades. Inom området har boplatser och stenkammargravar från denna tid framförallt påträffats på Kristianstadsslätten. Bronsåldern och äldre järnåldern omfattar en dynamisk tidsepok med samhällsförändringar, lantbruks- och bebyggelseutveckling, långväga kontakter och introduktion av bronshantverk. Vissa typer av lämningar från bronsåldern är väl synliga och karaktäristiska värdebärare i kulturlandskapet. Exempelvis uppfördes gravmonument som rösen och högar. Norr om korridoren, i Träne och Väs socknar, finns anhopningar av bronsålders- och järnåldersgravar. Lämningar från boplatser kan också förväntas mellan de olika gravområdena. Korridoren ligger utanför de mest markanta anhopningarna men det utesluter inte att, idag dolda, lämningar kan finnas inom den aktuella korridoren. Möjligen har varaktiga bosättningar även förekommit på Linderödsåsens sluttningar under yngsta bronsålder eller äldre järnålder. Något som tyder på detta är förekomster av fossil åkermark med röjningsrösen av ålderdomlig karaktär. Röjningsrösena tyder även på att lämningar av bosättningar i form av gårdar kan finnas i närheten. Sammantaget utifrån ovanstående resonemang kan en expansion av bebyggelse anas, från bronsålderns centralområden på slätten upp mot Linderödsåsens höjder under yngre bronsålder och äldre järnålder. De centrala delarna av Kristianstadslätten dominerades under yngre järnålder och medeltid av större byar, medan det framförallt fanns mindre byar och ensamgårdar på åsen. Gravmonument från yngre järnålder återfinns i samma områden som de äldre gravarna. På Kristianstadslätten var Vä en viktig plats med centrala funktioner under yngre järnålder och tidig medeltid. Fornlämning En fornlämning är en fast kvarleva efter människors verksamhet under forna tider och som inte längre är i bruk. Till fasta fornlämningar räknas exempelvis gravar, offerplatser, husgrunder, vägbankar, fornborgar och boplatser. Till varje fast fornlämning hör ett så stort fornlämningsområde som krävs för lämningens bevarande. Fossil åker Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder. Omfattar även åkermark som fortfarande används om spåren efter äldre tiders bruk är mycket tydliga. Röjningsröse Stenansamling som uppkommit genom röjning, i regel för odling, men ibland även för annan verksamhet. Boplats Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/ eller avfall lämnats kvar på marken. In- och utmark Uppdelningen av inägor (åker och äng) och utmark (bete) är en viktig utgångspunkt för alla typer av landskapshistoriska analyser. Särskiljandet av de båda marktyperna var fundamental i det äldre odlingslandskapet och i utnyttjandet av de olika resurserna på respektive ytor. På åsen finns ett antal gårds- och bytomter noterade. Flera av dem sammanfaller med ovan nämnda röjningsrösen. 406 (549)

5 Skogs-, slätt- och risbygd Under och talet började man skilja på skogs-, ris- och slättbygd, även om begreppen lanserades först 1928 av forskaren Åke Cambell. I den utpräglade skogsbygden fanns högvuxen timmerskog på utmarkerna och ekonomin var i första hand inriktad på boskapsskötsel. Kännetecknande för risbygden var att de tidigare skogbevuxna utmarkerna genom uthuggning eller överdriven betning hade reducerats till smärre dungar eller krattskog och högvuxen skog återfanns endast i de inhägnade inägomarkerna. Under sent tal benämndes områdena som mellan skogen och plogen. Slättbygdskaraktär innebar att huvudparten av marken låg som åker och äng vilket bidrog till ett öppnare landskap. Fredningssystem Begrepp som avser den rytm med vilken ett inägoområde växlade mellan att vara fredat mot kreaturen för odling respektive låg öppet för kreaturen som betesmark under odlingssäsongen. Exempel på fredningssystem är ensäde och tresäde. Ensäde och tresäde Ensäde är ett odlingssytem vilket innebar årlig fredning av odlingsmarken. Tresäde innebar att odlingsmarken fredades två av tre år. Hemman och hemmansklyvningar Hemman betyder äldre benämning för jordbruksfastighet som blivit bokförd i kronans jordeböcker med ett visst mantalsvärde. Hemmansklyvning innebär delning av hemman i två eller fler delar genom arvsskifte talet 1800-talet Korridoren berör tre, för Skåne, kulturhistoriskt viktiga landskapstyper. Skogsbygd på Linderödsåsen, slättbygden på Kristianstadslätten och risbygd i zonen mellan skogs- och slättbygd. Området kan beskrivas som en övergångsbyggd mellan dessa skånska kulturlandskapstyper. Byarnas marker var indelade i inägor och utmarker. På Linderödsåsen tycks ensäde ha varit det rådande fredningssystemet. På den södra delen Kristianstadsslätten finns det däremot tecken på användning av tresäde talet 2000-talet Den agrara revolutionen varade under hela 1800-talet och innebar att byarna skiftades för att gårdarna skulle få ägorna samlade. Den innebar även att ängs- och betesmarker odlades upp, vallordning infördes, täckdikning genomfördes, sjöar och vattendrag reglerades och nya redskap kom. Denna utveckling har haft stor betydelse i aktuellt område. Under 1800-talets andra hälft utvecklades en omfattande industri i området, främst i form av förädling av jordbrukets produkter. Exempelvis var brännerinäringen stor i området, men det fanns också verksamheter som frukt- och bärfabrik, mejeriverksamhet och en likkistefabrik. På sätt och vis blev genomslaget av den agrara revolutionen mindre på åsen. Framförallt på grund av att små byar och ensamgårdar inte påverkades på samma sätt som större byar. Därför låg flertalet av gårdarna kvar samtidigt som ägogränserna rätades upp. Nedanför Linderrödsåsen, på Kristianstadslätten, blev skiftet mer påtagligt. Ett tydligt exempel på detta är Skättilljunga by. Därifrån flyttades många gårdar till de södra delarna av byns marker. Byn hade sina inägor (åker och äng) i söder och utägor (betesmark) i norr. Eftersom varje gård skulle ha en del äng, en del åker och en del betesmark blev skiftena långa och mycket smala. Nya raka vägar och fägator anlades och de nya ägogränserna markerades med stengärdesgårdar. Under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet kom dessa långsmala enheter att delas upp i fler små enheter vilket genom hemmansklyvningar skapat dagens småskaliga odlingslandskap. Utvecklingen innebar även att stora delar av fäladsmarken mot gränsen till Venestad odlades upp. Även i byarna Tullsåkra, Rya, Nöbbelöv och Vä genomfördes skiften av marken. Under 1900-talets andra hälft har strukturrationaliseringen gjort att en del lantbruk avvecklats och att mark i bästa fall blivit en del av större och mer bärkraftiga enheter. Denna utveckling är speciellt tydlig på Linderödsåsen och norr om Skättilljunga där en del av åker- och betesmarken växt igen eller planterats med skog. Många industrier har lagts ner. 407 (549)

6 1.2. Kulturhistoriska värdebärare Nedan presenteras de kulturmiljövärden som finns inom korridoren. Bedömningsgrunder för värderingen presenteras i kapitel 2.1, bedömningsgrunder. Jordbrukslandskapet På Linderödsåsen är landskapet omväxlande slutet och tätt med inslag av ett småskaligt, varierat och ålderdomligt jordbrukslandskap, främst betesmarker. Här finns många kulturbärande landskapselement så som stenmurar, fägator och röjningsrösen. Norr om Skättilljunga finns ett säpräglat odlingslandskap med långsmala fastigheter i nord-sydlig riktning som tillkommit med 1800-talets skiftesreformer och efterföljande hemmansklyvningar (se särskilt värdefulla områden). Längre österut, mot Vä, domineras landskapet av mer storskaliga jordbruk med större ägofigurer. Även här finns rikligt med stengärdsgårdar. Antalet fastigheter är betydligt större än antalet brukare, vilket innebär att många mindre enheter arrenderas av större, aktiva jordbruk. Mellan Bröd och Rya finns en välbevarad äldre sockengräns. Gränsen är markerad med en mäktig stenvall som på sina ställen är närmare 2 meter hög och 3 meter bred. Öster om Nöbbelövsvägen finns två vångagränser, troligen med högmedeltida ursprung, som delvis än idag framträder som manifesta element i landskapet. Jordbrukslandskapet bedöms ha ett litet till medelstort värde. Fornlämningar Inom korridoren dominerar tre typer av fornlämningar: boplatser/lägen för potentiella boplatser/bebyggelse; platser med fossil åkermark samt potentiella platser för gravar och offerfynd. Merparten av lokalerna med fossil åkermark återfinns längst i väster på Linderödsåsens sluttningar och nedanför åsen, i form av röjningsrösen. Längre österut består fornlämningsbilden till övervägande del av boplatser och fyndplatser. Förekomsterna består till stor del av bearbetad flinta och i någon mån skörbränd sten och keramik. Fornlämningarna inom korridoren bedöms ha ett medelstort värde. Vägar och järnvägar I området finns, förutom en mängd olika huvudvägar, även ett mindre och ålderdomligt landsvägnät exempelvis sträckan Tollarp Skättilljunga Årröd. I samband med skiftesreformen på 1800-talet tillkom ett yngre mer rätvinkligt vägnät, vilket syns tydligt i landskapet. I ett perspektiv av gränsområde framstår vägförbindelsen mellan sydvästra och nordöstra Skåne som viktig. Utifrån placeringen och utformningen av Linderöds kyrka anses denna ha byggts i anslutning till en existerande väg. Redan under tidig medeltid har alltså passagen över Linderödsåsen skett här. 408 (549)

7 De många lämningarna efter äldre färdvägar i anslutning till nuvarande E22 och Sätarödsvägen tyder på att detta har varit sträckning för vägen mellan Lund och Kristianstad under mycket lång tid. Två före detta järnvägslinjer finns i området. Den ena är Hörby-Tollarps järnväg, delen Tollarp-Linderöd. Rälsen revs upp 1967 men banvallen är helt intakt. Den andra järnvägssträckningen är Gärds härads Järnväg, delen Karpalund-Tollarp-Degeberga. Även denna banvall ligger kvar helt intakt och används numera som ett rekreativt gång- och cykelstråk. Väg- och järnvägsnätet bedöms ha ett litet till medelstort värde. Figur 8.3. Ovan: Den gamla landsvägen i höjd med folkvagnskurvan Nedan: Den gamla banvallen mellan Karpalund - Tollarp - Degeberga används idag som gång- och cykelväg. 409 (549)

8 Särskilt värdefulla områden Inom korridoren finns det anledning att lyfta fram några miljöer som på ett tydligt sätt belyser skillnader mellan åsen och slätten eller som är goda exempel på komplexa eller sammansatta miljöer. Dessa har blivit utpekade i pilotprojektet Arkeologi i vägprocessen (Länstyrelsen och dåvarande Vägverket) och har sedan utvecklats i Kulturmiljöprogrammet E22 Linderöd-Vä (Trafikverket). Spångarp fossil åkermark, kommunikationslämningar m m Spångarp ligger på den södra höjden av Liarumsdalen. Utsikten över dalen är storslagen och har stor visuell betydelse. Spångarp var på 1700-talet ett enstaka hemman med gårdsbebyggelsen i samma läge som den idag närmast E22 belägna gården. I området finns flera ytor som registrerats som fossil åkermark. Inslagen av äldre lämningar efter kommunikationer och transporter är påtagligt; hålvägar, äldre vägbankar, fägator och milsten. Miljöns avgränsning baseras på den komplexa och sammansatta miljön med lämningar som innefattar flera äldre kommunikationslämningar, ett äldre gårdsläge, fyra områden med fossil åkermark, en stensättning, ett vägmärke samt två möjliga förhistoriska boplatslägen. Området bedöms ha ett medelstort värde. Ullarp och Sätaröd äldre färdvägar, industrimiljö och äldre tiders odling Området innefattar Linderödsåsens branta nordsluttning, på ömse sidor om en äldre sträckning av väg E22 som fortfarande är i bruk. Området ligger norr om väg E22:s nuvarande sträckning. Området har främst ett upplevelsevärde och pedagogiskt värde, men även en vetenskaplig betydelse. Upplevelsevärde och pedagogiskt värde består i de för allmänheten tydliga och avläsbara spåren i landskapet efter äldre färdvägar, industrimiljö och äldre tiders odling. Den fossila åkermarken är fragmenterad av senare tiders markanvändning. Det vetenskapliga värdet hos de lokala röseområdena och fossila åkermarken, graven och hålvägarna vid Ullarp och Sätaröd, ligger främst i den nya kunskap om åsens äldre odlings- och bebyggelsehistoria, som dessa lämningar förväntas ge vid en arkeologisk undersökning. Den fossila åkermarken med talrika rösen efter äldre stenröjning utgör även en viktig karaktärslämning för området. Området bedöms ha ett medelstort värde. Skättilljunga extremt småskaligt odlingslandskap med stort tidsdjup Området har en särpräglad ägostruktur med långsmala fastigheter i nordsydlig riktning som tillkommit med 1800-talets skiftesreformer och efterföljande hemmansklyvningar. Centralt i korridoren, i anslutning till en gräns mellan inägor och utmark, finns ett parti med olika typer av 410 (549)

9 lämningar. Här finns ett stort antal förhistoriska gravar av stensättningstyp, fossil åkermark med röjningsrösen, en stensträng, en hålväg samt ett potentiellt förhistoriskt boplatsläge. Området bedöms ha ett medelstort till stort värde. Figur 8.4. Den småskaliga, långsmala strukturen norr om Skättilljunga är särpräglad och bevarandevärd. Tullsåkra fossil åkermark och gravrösen Miljön består av två lokaler med fossil åkermark och tre gravar av stensättningstyp. Lämningarna har sannolikt ett stort tidsdjup. Ytterligare två kända lokaler finns i närheten. Området bedöms ha ett medelstort värde. Myren utdikad våtmark med förtätad fornlämningsbild Från nordväst om Norregård i väster till Sigridslundsvägen i öster utgör hela korridoren ett område av särskilt arkeologiskt värde. Det finns flera fynd och gravplatser inom området. De rika fynden beror bland annat på den mosse, kallad Myren, som förr fanns i området men som idag är torrlagd. Mossen har under äldre tider sannolikt varit en sjö där ett stort antal kända boplatser och bra boplatslägen varit samlade. Området bedöms ha ett medelstort värde Befintlig E22 Nuvarande E22 har en lång platskontinutet och tidigare vägar har haft samma sträckning eller varit placerade i närheten av denna. Idag framträder dessa som hålvägar, mindre mark- och landsvägar. Passagen över Linderödsåsen samvarierar, ur ett rumsligt och topografiskt hänseende, med den gamla landsvägens sträckning vilket tyder på en lång platskontinuitet. Bebyggelsen i anslutning till befintlig väg visar att vägen kan ha sitt ursprung redan från medeltiden. Samtliga föregångare till nuvarande E22 har utnyttjat ravinen väster om Sätaröd och haft målpunkter i kyrkbyarna Linderöd, Västra Vram och Östra Vram. Befintlig E22 tillkom på 1930-talet men har vid senare tillfälle breddats. Vägen har haft stor betydelse för framväxten av orter utmed denna. Befintlig E22 bedöms ha ett stort värde. 411 (549)

10 2. Konsekvensanalys 2.1. Bedömningsgrunder Följande ligger till grund för konsekvensbedömningarna avseende kulturmiljö: Kulturmiljölagen. Kulturmiljölagen (KLM) fastslår att Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.. Enligt KLM är det förbjudet att ändra eller skada en fast fornlämning utan tillstånd från Länsstyrelsen. Detta gäller även fornlämningar som inte är kända sedan tidigare. I KLM anges bland annat vad som är en fast fornlämning och hur stort område den omfattar. Miljöbalken. Miljöbalken ska enligt kap 1 tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. I kap 3 regleras vad som gäller för områden av riksintressen för kulturmiljö och i kap 4 för vissa stora områden, som i sin helhet är av riksintresse på grund av de natur- och kulturvärden som finns i området. I kap 6 finns bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar, där påverkan på bland annat landskap, kulturmiljö och kulturarv ska beskrivas inför beslut enligt en rad olika lagar. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap enligt kap 7. Regeringens beslut om tillåtlighet. Den 22 december 2011 fattade regeringen beslut om tillåtlighet för väg E22 delen Linderöd Vä. Tillåtligheten är förenad med tre villkor, varav ett berör vägens inverkan på kulturmiljön. I enlighet med villkoret har Trafikverket upprättat ett kulturmiljöprogram som har godkänts av Länsstyrelsen i Skåne. Enligt tillåtlighetsbeslutet och kulturmiljöprogrammet ska vägen ur ett estetiskt och kulturhistoriskt perspektiv anpassas till kulturmiljön så att fragmentering av odlingslandskapet, negativ påverkan på kulturmiljön och försämring av befintlig jordbruksmarks arrondering så långt möjligt begränsas. Bedömningarna görs på en glidande skala utifrån följande grunddefinitioner (se motstående sida). 412 (549)

11 Bedömning av värden Stort värde Stort värde har miljöer av nationellt eller regionalt bevarandeintresse. Miljön är sällsynt och utgör ett särskilt gott exempel på en epok eller företeelse. Medelstort värde Litet värde Medelstort värde har miljöer av regionalt eller lokalt bevarandeintresse. Miljön är ovanlig och är representativ för en epok eller företeelse. Litet värde har en miljö som är ett vanligt förekommande exempel på en epok eller företeelse. Bedömning av effektförändringar Stora negativa effekter Medelstora negativa effekter Liten eller ingen effekt Medelstora positiva effekter Stora positiva effekter Åtgärderna innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärna eller att samband eller strukturer bryts. Miljöns upplevelsemässiga, pedagogiska och/eller vetenskapliga värden går irreversibelt förlorade, det vill säga att de inte går att återskapa. Åtgärderna innebär ett intrång i kulturmiljön, dock inte i dess värdekärna. Miljöns upplevelsemässiga, pedagogiska och/eller vetenskapliga värden försvagas, men kan lindras genom åtgärd eller kompensation. Åtgärderna förändrar inte kulturmiljövärdena i någon större utsträckning. Åtgärderna understödjer samband eller strukturer. Åtgärderna stärker samband eller strukturer. Miljöns upplevelsemässiga, pedagogiska och/eller vetenskapliga värden förbättras påtagligt. Utredda och avfärdade utformningar och lokaliseringar redovisas i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ Inarbetade miljöåtgärder i utbyggnadsalternativet Utbyggnadsalternativet innebär att E22 byggs ut till motorvägsstandard på sträckan Sätaröd Vä. Följande kulturmiljöåtgärder har arbetats in i förslaget: Vid lokaliseringen av väglinjen inom korridoren har hänsyn i möjligaste mån tagits till de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna inom korridoren (se Fördjupning 2. Utredda & avfärdade alternativ). Planskilda korsningar, koportar och nya parallellvägar säkerställer fortsatt tillgänglighet till jordbruksmarker. Nya enskilda vägar, driftsvägar med mera följer i möjligaste mån befintliga strukturer i landskapet. 413 (549)

12 2.3. Nollalternativet Jordbrukslandskapet Nollalternativet innebär att det inte byggs någon ny väg på sträckan Sätaröd - Vä. Till följd av strukturförändringar inom jordbrukssektorn förväntas antalet brukningsenheter inom området minska något och en del mark växa igen, spontant eller på grund av skogsplantering. Förändringar bedöms få negativa effekter på jordbrukslandskapets kulturmiljövärden. De negativa konsekvenserna blir små. stora medel små inget små medel stora + + små negativa konsekvenser (-) Fornlämningar Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets kulturmiljövärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. Vägar och järnvägar Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på vägnätets kulturmiljövärden. stora medel små inget små inga konsekvenser (0) medel stora + + Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små + medel stora + + inga konsekvenser (0) Särskilt värdefulla områden Spångarp fossil åkermark, kommunikationslämningar med mera. Sannolikt kommer en del av den fossila åkermarken att påverkas av områdets fortsatta brukande. Förändringarna bedöms vara marginella. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små medel stora + + inga konsekvenser (0) 414 (549)

13 stora medel små inget små medel stora + + Ullarp och Sätaröd äldre färdvägar, industrimiljö och äldre tiders odling Sannolikt kommer en del av den fossila åkermarken att påverkas negativt av områdets fortsatta brukande. Den stenkross som idag ligger vid Sätarödsvägen kommer troligen att förfalla ytterligare och kanske helt försvinna som en del i den äldre miljön knuten till de äldre väganläggningarna. Förändringarna bedöms vara små. De negativa konsekvenserna blir små. små negativa konsekvenser (-) stora medel små inget små medel stora ismå negativa konsekvenser (-) stora stora medel små inget små medel Skättilljunga extremt småskaligt odlingslandskap med stort tidsdjup Sannolikt kommer en del mark att växa igen spontant på grund av jordbrukets strukturomvandling eller genom plantering av skog. Nollalternativet bedöms få små negativa effekter på jordbrukslandskapets kulturmiljövärden. De negativa konsekvenserna blir små. Tullsåkra fossil åkermark och gravrösen Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets kulturmiljövärden. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. inga konsekvenser (0) Myren utdikad våtmark med förtätad fornlämningsbild Nollalternativet bedöms inte få någon effekt på områdets kulturmiljövärden. stora medel små inget små + medel stora + + Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. inga konsekvenser (0) 415 (549)

14 Befintlig E22 Nollalternativet bedöms stärka den långa platskontinuiteten för befintlig E22 något. Effekten blir svagt positiv. Nollalternativet bedöms inte få några konsekvenser. stora medel små inget små medel stora inga konsekvenser (0) 2.4. Utbyggnadsalternativet Jordbrukslandskapet Till följd av strukturförändringar inom jordbrukssektorn förväntas antalet brukningsenheter inom området minska något och en del mark växa igen, spontant eller på grund av skogsplantering. Utbyggnadsförslaget innebär en påspädning av denna utvecklingstrend. I den västra delen av korridoren är brukningsenheterna mycket småskaliga vilket innebär att risken för att mycket små enheter av impedimentkaraktär uppstår bedöms som stor. Vägen kommer att beröra flera längsgående element vilka har större eller mindre betydelse för förståelsen av det av människan påverkade och formade landskapet. Administrativa gränser, ägo- eller brukningsgränser, landsvägar och mindre vägar påverkas. Särskilt i den västra delen med den småskaliga ägostrukturen som visualiseras genom ett omfattande system av stengärdsgårdar. Detta område speglar en agrarhistorisk utveckling med stort tidsdjup. Brukandet av marken säkerställs dock genom planskilda korsningar, koportar och parallellvägar. Med hänsyn till detta bedöms de negativa effekterna av utbyggnadsalternativet vara medelstora (se även Särskilt värdefulla områden). I det mer storskaliga området i öster kommer många fastigheter att skäras av men förutsättningarna för att de kvarvarande delarna ska kunna fortsätta brukas ungefär som tidigare är relativt goda. stora medel små inget små medel stora medelstora negativa konsekvenser (--) De negativa konsekvenserna blir medelstora. Fornlämningar Ett färre antal kända fornlämningar kommer att påverkas av vägutbyggnaden. Dessa kommer att slutundersökas och tas bort. Förekomst av under mark dolda fornlämningar är att vänta. De negativa effekterna bedöms därav bli små. De negativa konsekvenserna blir små. stora medel små inget små + medel stora + + små negativa konsekvenser (-) 416 (549)

15 stora medel små inget små medel stora + + Vägar och järnvägar De äldre vägarna i området kommer att vara kvar och korsa den nya vägen planskilt. I samband med detta sker små förflyttningar hos några av de befintliga vägarna. 19 mindre enskilda vägar kommer att skäras av och bli överflödiga. Därigenom mister de sin nuvarande funktion. Nya parallellvägar och portar säkerställer att vägnätets funktion upprätthålls. Med hänsyn till detta bedöms utbyggnadsförslaget få små negativa effekter. De negativa konsekvenserna blir små. små negativa konsekvenser (-) Förklaring Påverkad väg Gräns för vägplan Utbyggnadsalternativ Korridor meter m Figur 8.5. I kartan visas de vägar som riskerar att förlorar sin nuvarande funktion. 417 (549)

16 Särskilt värdefulla områden Spångarp - fossil åkermark, kommunikationslämningar med mera. Ett område med fossil åkermark kommer att påverkas i utkanten av den kända fornlämningen och anslutning mellan en äldre färdväg och nuvarande E22 kommer att stängas och färdvägen kommer att kopplas till ett parallellt lokalvägnät. De delar av den fossila åkermarken som berörs av den nya vägen kommer att slutundersökas och tas bort. De negativa effekterna på kulturmiljövärdena inom området bedöms bli små. De negativa konsekvenserna blir små. stora medel små inget små medel stora små negativa konsekvenser (-) Ullarp och Sätaröd äldre färdvägar, industrimiljö och äldre tiders odling Ett område med fossil åkermark kommer att påverkas och den centrala delen av den kända fornlämningen kommer att påverkas av den nya vägdragningen. De delar av den fossila åkermarken som berörs av den nya vägen kommer att slutundersökas och tas bort. Nuvarande sträckning av E22 och den tidigare sträckningen av vägen mellan Lund och Kristianstad (Sätarödsvägen) kommer att korsas planskilt av den nya vägen. Nuvarande E22 kommer att gå på bro över den nya vägen och Sätarödsvägen kommer att passera under. Den stenkross som idag ligger vid Sätarödsvägen kommer att tas bort när den nya vägen byggs. Skalskillnaden på den nya vägen där den korsar Sätarödsvägen och den småskaliga och komplexa kulturmiljön här kommer att påverka upplevelsen negativt. De negativa effekterna på kulturmiljövärdena inom området bedöms bli medelstora. stora medel små inget små medel stora medelstora negativa konsekvenser (--) De negativa konsekvenserna blir medelstora. Norr om Skättilljunga Vägen planeras att lokaliseras till norr om Skättilljunga vilket innebär att fastigheterna inom den särpräglade långsmala strukturen skärs av. Detta leder till en fragmentering av jordbrukslandskapet, vilket ökar risken för att hävden av marken upphör. Risken mildras dock av de inplanerade portarna som säkerställer fortsatt tillgänglighet. Vidare kan vissa ägofigurer komma att bli så små att de inte längre kan brukas rationellt, vilket i sin tur kan leda till att de till slut, helt eller delvis, växer igen. En ansenlig mängd stengärdesgårdar kommer att behövas ta bort. Utbyggnadsförslaget innebär därmed en påspädning av den utvecklingstrend som till följd av strukturomvandlingar förväntas forsätta inom jordbrukssektorn, med färre antal brukningsenheter och igenväxning. Sammantaget innebär detta att möjligheten att förstå landskapet påverkas negativt. Landskapet kommer dock att kunna upplevas från vägen. Fornlämningsområdet påverkas inte av vägutbyggnaden. Effekten av utbyggnadsförslaget bedöms bli medelstor till stor negativ. De negativa konsekvenserna blir stora. stora medel små inget små medel stora stora negativa konsekvenser (---) 418 (549)

17 stora medel små inget små medel stora + + Tullsåkra Ett mindre parti av den fossila åkermarken vid Tullsåkra kommer att påverkas av utbyggnadsalternativet. Den del som berörs av vägen kommer att slutundersökas och tas bort. Gravarna av stensättningstyp påverkas inte. Förekomst av under mark dolda fornlämningar kan inte uteslutas. De negativa effekterna på kulturmiljövärdena inom området bedöms bli små. De negativa konsekvenserna blir små. små negativa konsekvenser (-) stora medel små inget små medel stora små negativa konsekvenser (-) stora medel små inget små medel stora medelstora negativa konsekvenser (--) Myren Större delen av fornlämningsområdena kring Myren förblir intakt. Däremot innebär utbyggnadsalternativet att sambandet mellan fornlämningarna påverkas negativt. Delar av tre kända boplatser vilka är dolda under mark kommer att slutundersökas och tas bort. Förekomst av under mark dolda fornlämningar kan inte uteslutas. De negativa effekterna på kulturmiljövärdena inom området bedöms bli små. De negativa konsekvenserna blir små. Befintlig E22 Utbyggnadsförslaget innebär att befintlig väg E22 tappar sin regionala funktion. De orter som har fötts och växt fram genom den ursprungliga vägen, till exempel Spångarp, Sätaröd, Sandhusen, Västra Vram, Östra Vram och Tings Nöbbelöv, riskerar sannolikt ur ett långsiktigt kulturmiljöperspektiv att påverkas negativt av vägen omdragning. Vägen kommer dock fortfarande att finnas kvar i landskapet. Den negativa effekten begränsas därmed till medelstor. De negativa konsekvenserna blir medelstora. 419 (549)

18 3. Samlad bedömning Nollalternativet innebär att de kulturmiljövärden som berörs av utbyggnadsalternativet i stort sett förblir opåverkade. E22:an långa platskontinuitet kommer dock att bestå. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå genom igenväxning och förskogning av markerna till följd av jordbrukssektorns strukturomvandling samt genom att stenkrossen vid Sätarödsvägen troligen kommer att förfalla ytterligare eller helt försvinna. Utbyggnadsalternativet innebär att E22:ans långa platskontinuitet bryts. Vägens regionala betydelse förloras och orterna utmed den gamla vägen kan komma att påverkas negativt. Utbyggnadsalternativet innebär även intrång i området Ullarp och Sätaröd, med idag tydliga och avläsbara spår efter äldre färdvägar, industrimiljö och äldre tiders odling samt intrång i området Skättilljunga, ett extremt småskaligt odlingslandskap med stort tidsdjup. Konsekvenserna bedöms som medelstora till stora negativa. Påverkan sker även på fornlämningar och agrarhistoriska element längs hela sträckan så som jordbruks-, skogs-, ängs- och betesmark och stenmurar så att det kulturhistoriska landskapet blir svårare att avläsa. Dessa konsekvenser bedöms som medelstora. En generell igenväxning och förskogning av markerna förväntas även ske i detta alternativ. Värde Jordbrukslandskapet Fornlämningar Vägar och järnvägar Spångarp Ullarp och Sätaröd Området norr om Skättilljunga Tullsåkra Myren Befintlig E22 Nollalternativet Utbyggnadsalternativet mycket stora negativa konsekvenser stora negativa konsekvenser medelstora negativa konsekvenser små negativa konsekvenser inga konsekvenser små positiva konsekvenser medelstora positiva konsekvenser stora positiva konsekvenser mycket stora positiva konsekvenser Kulturmiljö Trafikbuller Nolllternativet Utbyggnadsalternativet Största konsekvens Mest representativa 420 (549)

19 4. Möjliga miljöåtgärder i kommande skeden Här listas åtgärder som inte arbetats in i utbyggnadsförslaget och därför inte konsekvensbedömts. Åtgärderna är möjliga att genomföra i kommande skeden. I kommande skeden bör kulturmiljövärdena beaktas, exempelvis vid upplag av massor. Se även Fördjupning 13. Byggskede. I de fall stengärdsgårdar flyttas bör de återuppbyggas på ett kulturhistoriskt acceptabelt sätt. Där det är möjligt kan mark bytas så att brukare på vardera sidan vägen får ett så stort samlat markinnehav som möjligt så att marken fortsättningvis går att bruka. Arkeologisk utredning steg 2 har utförts hösten 2014 och arkeologisk förundersökning sker hösten (549)

20 5. Källor Edenbrandt, Anna (2012). Tillväxt, specialisering och diversifiering - hur har jordbruksföretagen förändrats de senaste 20 åren? AgriFood Economics Centre. Trafikverket (2012). Kulturmiljöprogram E22 Linderöd Vä, Trafikverket, Vägverket och Länsstyrelsen i Skåne (2007). Arkeologi i vägprocessen ett pilotprojekt i Skåne för bättre planeringsunderlag. Vägverket och Länsstyrelsen i Skåne 2006:48. Webbplatser (2012). Hämtat från Länsstyrelsen i Skåne, gis-underlag: se/stgis/ (2012). Hämtat Riksantikvarieämbetet, gis-underla: (549)