VÄGPLAN. E22 Malmö Kristianstad Sätaröd-Vä. Projektnummer: Teknisk PM Geoteknik

Transkript

1 VÄGPLAN E22 Malmö Kristianstad Projektnummer:

2 Dokumentinformation Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig: Titel: Dokumentnummer Projekt: Trafikverket, Dennis Andersson Ramböll Sverige AB, Sweco, Johan Leijman; Rickard Kappers Britt-Marie Henningsson/Elisabet Hammarlund; Hans Persson/Fredrik Wettemark 0G Uppdragsnr Ramböll: Uppdragsnr Sweco Projekteringssteg: E22 Malmö-Kristianstad, Fotot på framsidan visar vy över Vramsån och Skättiljungavägen 2 (46)

3 Innehåll 1 Uppdrag och objektsbeskrivning Tillämpat regelverk och andra krav Utförda undersökningar och redovisning Fältundersökningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Resistivitetsmätningar Översikt geologiska förhållanden Jord Berg Grundvatten Broförslag geotekniska förhållanden och åtgärder Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden och åtgärder per delsträcka Allmänna geotekniska åtgärder Sträcka km 6/400 7/ Sträcka km 7/100 7/ Sträcka km 7/800 8/ Sträcka km 8/800 9/ Sträcka km 20/200-20/ Sträcka km 20/940-22/ Sträcka km 22/700-23/ Sträcka km 23/750-26/ Sträcka km 26/000-27/ Sträcka km 27/600-28/ Sträcka km 28/500-28/ Sträcka km 28/990-30/ Sträcka km 30/100-32/ Sätarödsvägen (väg 1979) Befintlig E22, Folkvagnskurvan Tillfällig förbifart vid Folkvagnskurvan Skättiljungavägen Rävhultsvägen Tränevägen Banvallen Nöbbelövsvägen Sigrislundsvägen Trafikplats Nöbbelöv Ägovägar Dagvattenmagasin Miljötekniska förhållanden Masshantering Omgivningspåverkan Vibrationer (46)

4 9.2 Hydrogeologisk påverkan Kompletterande undersökningar och utredningar Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 SGUs jordartskarta med brunnar, källor och grundvattenrör (4 sidor) SGUs bergartskarta med brunnar, källor och grundvattenrör (4 sidor) 4 (46)

5 1 Uppdrag och objektsbeskrivning På uppdrag av Trafikverket utför Sweco (tidigare Vectura) och Ramböll projektering för vägplan för väg E22 delen, se Figur 1. Projektet är uppdelat i två längdmätningar. Första delen omfattar sträckan km 6/300-9/740 och andra delen omfattar sträckan km 20/200-32/400. Km 9/740 sammanfaller med km 20/200 och ligger strax väster om Vramsån. Denna PM beskriver de geotekniska, bergtekniska och hydrogeologiska delarna av projekteringen. Projektet omfattar ombyggnad och nybyggnad av E22 till motorvägsstandard på en sträcka av totalt ca 16 km samt projektering av ombyggnad och tillbyggnad av befintliga vägar i anslutning till om- och nybyggd E22. En del av sträckan går nerför Linderödsåsens sluttning i en ca 850 m lång berg- och jordskärning. Ny E22 korsar flera befintliga vägar och vattendrag på bro. Utöver det blir det jordbruks-passager/ ägovägar på flera ställen längs sträckan. För att förhindra att vägdagvatten och eventuella föroreningar orenat når Vramsån eller grundvattenmagasinet på Kristianstadsslätten, planeras en del renings- och tätningsåtgärder längs med delar av sträckan. Figur 1 Översiktskarta 5 (46)

6 2 Tillämpat regelverk och andra krav Styrande dokument under projekteringen har utgjorts av: TK GEO 11 (TRV publ. nr. 2011:047) TRVK Väg, publikation 2011:072. Trafikverkets tekniska krav Vägkonstruktion AMA Anläggning 10. Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten 3 Utförda undersökningar och redovisning 3.1 Fältundersökningar De utförda geotekniska, bergtekniska, hydrogeologiska och miljötekniska undersökningarna inom sträckan Spångarp Vramsån redovisas i 1G14RG00, RGeo, Geoteknisk undersökning. Rapport, fält- och laboratorieresultat. Brunnsinventering utförd inom sträckan Spångarp Vramsån redovisas i handling 1H14RB01, Rapport Brunn. De utförda geotekniska och hydrogeologiska undersökningar inom sträckan Vramsån Vä redovisas i 2G14RG00, RGeo, Geoteknisk undersökning. Rapport, fält- och laboratorieresultat. Brunnsinventering utförd inom sträckan Vramsån Vä redovisas i 2H14RB01, Rapport Brunn. 3.2 Resistivitetsmätningar Som ett led i att utreda behovet av vattenskyddsåtgärder har en resistivitetsundersökning utförts längs en stor del av vägsträckan. Mätningen har utförts som två parallella linjer på sträckan från Linderödsåsens fot (ca km 8/700) fram till gården Bergdala vid Rambrobäcken (ca km 30/700). Mätningen omfattar ett område där jordlagerföljden från markytan ner till underliggande kalkberg/urberg har behövt undersökas för att ta reda på förekomst av naturliga täta lager. Skärningen genom Linderödsåsen, samt det genomsläppliga området med hög sannolikhet för direktkontakt med kalkberget (Helgeåsen), har inte undersökts. Resultat av undersökningen redovisas dels i en datarapport(2h140004, Resistivitetsmätning 2012, Datarapport) och dels i en tolknings-rapport (2H140005, PM Tolkning av resistivitetsundersökning). 6 (46)

7 4 Översikt geologiska förhållanden 4.1 Jord Enligt SGUs jordartskarta, se bilaga 1, domineras jorden inom området för den planerade vägsträckningen av morän. I anslutning till Vramsån förekommer isälvssediment som är en del av Linderödsåsen och vid Vä förekommer ett brett stråk med isälvssediment som är en del av Helgeåsen. Enligt jordartskartan finns även några avsnitt med sand i ytan samt enstaka hällar och berg i dagen mellan km ca 7/000 och 9/500. De geotekniska undersökningar som har utförts inom ramen för vägplanearbetet har visat att sandig morän eller siltig sandmorän dominerar längs större delen av den planerade väglinjen. Finkornigare morän som innehåller lera förekommer mot djupet; närmast Vramsån utgörs moränen av en lermorän från ca 7 m under markytan medan lermorän förekommer närmare ytan i mitten av vägsträckningen (vid redan 2-5 m under markytan vid km 25/000-28/500). Där sand förekommer i ytan är djupet till moränen som regel relativt litet. Sanden har en mäktighet som mest på 2 m förutom i slutet av den planerade vägsträckningen där isälvssediment i form av sand och grus förekommer ner till 10 m djup (Helgeåsen mellan ca km 30/000-32/000). Vid Vä är moränen sannolikt borteroderad och isälvssedimenten direkt avlagrade på den sedimentära berggrunden. Den totala jordmäktigheten har uppmätts till mellan 3 och 5 m inom vägavsnittet fram till Linderödsåsens fot (ca km 9/000). Nedanför Linderödsåsens fot och fram mot Vramsån (ca km 20/300) ökar jordmäktigheten till mellan 7 och 14 m för att sedan kunna uppgå till m som mest. Enligt undersökningarna innehåller moränen block och bedöms därför vara relativt svårschaktad. 4.2 Berg Områdets berggrundsgeologi finns beskriven i SGUs berggrundskarta, se bilaga 2, och har även undersökts inom ramen för vägplanearbetet genom hällkartering i område med förekommande hällar (Linderödsåsen). Enligt beskrivningen och undersökningarna utgörs berggrunden längs början av den planerade vägsträckan (mellan ca km 6/040 och 24/000) till största delen av kvarts-fältspatrika gnejser och granit med inslag av diabasgångar. Från km ca 24/000 utgörs berggrunden huvudsakligen av sedimentär berggrund (övervägande kalksten). Inom området finns en underjordisk erosionsdal där kalkberget är borteroderat ner till urberget. Där berggrunden utgörs av sedimentärt berg varierar jorddjupen mellan ca m, medan de i erosionsdalen kan uppgå till 60 m. Då Linderödsåsen utgörs av en horst så är urberget stundtals kraftigt uppsprucket på grund av de rörelser som skett när horsten skapats. Dessa spricksystem är oftast, i olika grad, vattenförande. Diabasgångarna har genom sitt senare intrång i horsten påverkat de äldre bergarterna och spräckt dessa ytterligare. Man kan därför anta att 7 (46)

8 berget är mest uppsprucket i diabasernas direkta närhet och att sprickfrekvensen i berggrunden minskar med avståndet från diabaserna. Utförda undersökningar visar också att den övre delen av berget varierar från kraftigt vittrat och leromvandlat till uppsprucket i block, men kan även vara helt fast och ej grävbart. Då det förekommer vittrat och uppsprucket berg har detta enligt undersökningarna en mäktighet från någon decimeter till ett par meter. 4.3 Grundvatten Vägen passerar urbergshorsten Linderödsåsen och Kristianstadsslätten som är två hydrogeologiskt olika områden. Linderödsåsen utgörs av en urbergshorst där berget sannolikt ställvis är kraftigt uppsprucket till följd av de rörelser som skett när horsten skapats. Dessa spricksystem är ofta grundvattenförande. Diabasgångarna har genom sitt senare intrång i horsten påverkat de äldre bergarterna och spräckt dessa ytterligare. Uppsprucket berg kan även vara leromvandlat och är i så fall inte vattenförande. Kristianstadsslätten utgörs av en fördjupning i urberggrunden som fyllts med sediment som därefter har omvandlats till sedimentär berggrund bestående av mestadels kalksten och sandsten. Kristianstadsslättens grundvatten är en av Sveriges största grundvattentillgångar. Linderödsåsens sluttning och gränsen mot Kristianstadsslätten är utpekat som ett viktigt inströmningsområde för Kristianstadsslätten. I området där nya E22 planeras är dock den sedimentära berggrunden borteroderad vid horstens fot och längs ett stråk mot Vä. I erosionsdalen finns jordlager med mycket varierad sammansättning, både täta lager av lera och mera genomsläpplig sand förekommer liksom blandjordarter. Linderödsåsen Vid Linderödsåsen tyder grundvattenmätningar och geotekniska undersökningar på att det förekommer två skilda grundvattenytor, i jord respektive berg. Grundvattenytan i jord ligger ca 0-4,5 m under markytan, i berg ca 3-10 m under markytan. Rösberg förekommer i begränsad omfattning och förutsätts till stor del vara lervittrat och därmed mindre permeabelt, dvs. fungerar som ett tätande lager mellan jord och berg. Huvudsakliga grundvattenflödet sker i jordlagren eftersom det lervittrade rösberget begränsar grundvattenbildningen till berg. Viss grundvattenbildning sker dock till berg genom lågpermeabla delar av rösberget och lokalt genom rösberget där det är mer permeabelt. Vid brunnsinventeringen har ett flertal källor påträffats norr om den planerade vägen (bilaga 1), nära Linderödsåsens sluttning. Dessa kan ha samband med den rikliga förekomsten av rösberg men sannolikt mest styrd av topografi (raviner) och närheten till diabasgångar. Beroende på variationen i topografi, jordlager, rösbergets genomsläpplighet, bergyta och diabasgångar så kan dessa förhållanden leda fram grundvattnet till markytan och skapa källor. Det finns många grävda dricksvattenbrunnar i området viket tyder på relativt god grundvattentillgång i jordlagren. Det finns även ett flertal borrade dricksvattenbrunnar 8 (46)

9 i området. Totalt finns ca 40-tal grävda och borrade brunnar inom ca 400 m på ömse sidor av den planerade vägen (se bilaga 1). Kristianstadsslätten Även på Kristianstadsslätten förekommer separata magasin i jord och berg. På grund av de relativt stora jorddjupen har berggrundsmagasinet inte undersökts inom ramen för detta uppdrag. I morän ligger grundvattenytan vanligen 1-3 m under markytan. Amplituden mellan högsta och lägsta nivå över året är normalt 2 m. Ställvis finns det ytliga sandförekomster längs linjen. Dessa innehåller inget vatten eller lite vatten på grund av den begränsade mäktigheten. I Helgeåsen (vid Sigridslundsvägen) förekommer mäktigare sandlager. Grundvattenytan ligger där något djupare 2-4 m under markytan. Det finns många enskilda brunnar i området eftersom det inte finns kommunalt vatten. Det förekommer både grävda och borrade brunnar. Dessutom finns grunda grävda brunnar för betande djur. 5 Broförslag geotekniska förhållanden och åtgärder Grundläggningsförhållandena för broarna är goda. Samtliga broar kan grundläggas på packad fyllning i morän, eller på berg. De flesta broarna kommer att grundläggas under grundvattenytan vilket kräver grundvattensänkning under byggtiden. Se vidare i handling 2K Teknisk PM Byggnadsverk, daterat Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden och åtgärder per delsträcka 6.1 Allmänna geotekniska åtgärder Dimensionering av föreslagna geotekniska åtgärder bestäms och detaljprojekteras i bygghandlingsskedet. De åtgärder som anges nedan anger därför endast åtgärdernas bedömda omfattning. Generellt är de geotekniska förutsättningarna goda, vilket innebär att inga stabilitetseller sättningsproblem bedöms uppkomma. Bergschakt erfordras längs vissa sträckor. Grundläggning av broar kommer att ske på nivåer under naturlig grundvattenyta. Under byggtiden kommer därför grundvattensänkning att krävas. Även vissa jordskärningar för korsande vägar kan komma att medföra grundvattensänkning. Utbredning av och storleken på grundvattensänkningen varierar med grundvattenytans naturliga fluktuationer. Den grundvattensänkningen som beskrivs för varje delsträcka är baserad på en bedömd hög grundvattennivå. 9 (46)

10 Jordmaterial i terrassnivå inom skärningspartier består i huvudsak av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2 samt materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3. Lokalt förekommer terrassmaterial av materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1 samt materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Jordmassorna av materialtyp 4 och 5 är känsliga för vattentillskott och mekanisk bearbetning i samband med terrassering på grund av deras flytbenägenhet vid höga vattenkvoter. Även bergskärning förekommer. Materialtyper för skärningsterrasserna framgår av Fel! Hittar inte referenskälla. nedan. Sträcka start Sträcka slut Sträcklängd (m) Materialtyp Tjälfarlighetsklass 6/180 6/ B 2 7/250 7/ B 2 7/470 7/ B 2 7/825 7/ B 2 7/900 8/ A 4 8/050 8/ Berg Berg 8/550 8/ A 4 8/620 8/ B 2 20/940 22/ A 3 22/950 23/ A 3 23/500 23/ A 3 23/950 24/ A 3 24/370 24/ A 3 24/780 24/ A 3 24/900 25/ A 3 25/050 25/ A 3 25/150 25/ A 3 25/350 25/ A 3 25/890 26/ A 3 26/500 26/ A 3 26/570 26/ A 3 27/600 27/ A 3 27/700 28/ A 3 28/000 28/ A 3 28/500 28/ /100 29/ A 3 29/750 30/ /390 30/ /600 31/ Tabell 1 Materialtyp och tjälfarlighetsklass för skärningsterrasser Vegetationslagrets och mulljordens mäktighet varierar mellan 0 och 1,2 m. Mulljordstjocklek överstiger 0,5 m på följande sträckor: km 27/040-27/180 och km 29/170-29/240. Vid km 30/600 har dytorv observerats ner till ca 1 m djup. Avbanade vegetationslager och mulljord kan användas som släntbeklädnad och för landskapsmodelleringar, exempelvis bullervallar. 10 (46)

11 6.2 Sträcka km 6/400 7/100 Vägförslag Vägen går på bank (upp till 4-5 m hög) och passerar vid ca km 7/090 en enskild väg som går i port under planerad väg E22, se Figur 2. En ny trumma för avledning av ytvatten passeras vid km 6/860. En ledning för dagvatten planeras även genom porten. Längs sträckan km 6/900-7/100 går en ny enskild väg parallellt med E22. Figur 2. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 6/600 7/100. Enskilda brunnar (cirkelsymbol, där första två bokstäverna härrör till fastighetsnamnet, siffrorna är löpnummer, j=jordbrunn/grävd brunn, b=bergborrad brunn, k=källa). Geotekniska förhållanden Jorden består till övervägande delen av sandmorän, som ofta är siltig och ibland lerig siltig. Jordmäktigheten är ca 3 m. Berget utgörs av gnejs eller granit. Hydrogeologiska förhållanden Det finns inga mätbara grundvattenrör längs sträckningen, men baserat på topografi och grundvattenförhållanden i närliggande undersökningspunkter bedöms grundvattennivån ligga ca 3 m under markytan. En enskild borrad brunn (Tå6_b) ligger inom vägområdet vid km 7/000. Vid km 6/800 korsar vägen en bäck/dike (kallad Spångarpsbäcken) som är biflöde till Lindebäcken som i sin tur är biflöde till Vramsån. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar för vägbanken. 11 (46)

12 Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 meter. Bergschakt erfordras för byggandet av bron och den enskilda vägen i korsningen med ny väg E22 och anslutningarna på den södra sidan västerut och österut. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Vägporten kommer att medföra en mindre grundvattensänkning vid tidpunkter på året då grundvattennivån normalt ligger högt. Detta medför då en lokal avsänkning runt portläget med påverkansområde på mindre än 10 m. Närliggande brunnar som finns på nästa delsträcka kommer inte att påverkas av denna nivåsänkning. Inget vägdagvatten kommer att tillföras direkt till Spångarpsbäcken utan att först infiltrera i slänterna samt ha möjlighet till fördröjning i planerade vägdiken. En avstängningsanordning anläggs innan utsläpp till Spångarpsbäcken. Diket fungerar även som haveriskydd som vid en eventuell olycka ger Räddningstjänsten tid att sanera innan föroreningarna når bäcken. Den borrade brunnen, Tå6_b, vid ca km 7/000 ligger inom vägområdet vilket medför att den löses in. 6.3 Sträcka km 7/100 7/800 Vägförslag Vägen går i nivå med markytan eller på en upp till 2 m hög bank, se Figur 3. Det ursprungliga läget för Mossabäcken passeras i km 7/625 och vid km 7/640 passeras en rörbro där Mossabäcken läggs i sitt omgrävda läge. Vid km 7/740 passeras en trumma där Vildsvinsbäcken läggs i omgrävt läge. Geotekniska förhållanden Jordlagren består till övervägande delen av sandmorän, som ofta är siltig. Partier med siltmorän förekommer. Jordmäktigheten är ca 3 m. Jorden bedöms innehålla sten och block och vara relativt svårschaktad. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattennivån ligger mestadels kring 1-2 m under marknivå längs sträckan, men det finns även partier där grundvattnet ligger nära markytan och även periodvis tränger upp ovan mark. Vid km 7/640 korsar planerad E22 Mossabäcken som är biflöde till Vramsån. Två källor finns nedströms (norr om) vägen, Tå11_k och Ul1_k. Den senare även kallad Helle källa, en kallkälla och gammal offerkälla. På samma fastighet finns även fem dammar som får sitt vatten från källan. Det finns tio kända enskilda brunnar inom 300 m från den planerade vägen, varav fyra är bergborrade och sex grävda. 12 (46)

13 Figur 3 Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 7/100-7/800. Grundvattenrör (triangelsymbol) och enskilda brunnar (cirkelsymbol, där första två bokstäverna härrör till fastighetsnamnet, siffrorna är löpnummer, j=jordbrunn/grävd brunn, b=bergborrad brunn, k=källa). Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga stabilitets- eller sättningsproblem. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Grundvattennivån ligger på 0-1 m under markytan i 47-3GW, vid km 7/346, och 0,6-3 m under markytan i 47-1GW, vid km 7/397. Den grunda vägskärningen kommer att endast medföra en liten grundvattensänkning vid tidpunkter på året då grundvattennivån normalt ligger högt. Mossabäcken kommer att behöva grävas om och ledas under ny E22 genom en ny stålvalvsbro. Bron förses med kantstöd och räcke och innan utsläpp kommer vägdagvattnet att samlas upp i ett breddat dike som utformas som en längsgående fördröjningsyta där föroreningar kan sedimentera innan de når bäcken. Direktutsläpp förhindras genom en vall i slutet av det breddade diket som förses med en brunn med avstängningsmöjlighet. Diket fungerar även som haveriskydd. Avrinningsområdet för Mossabäcken minskar marginellt i och med dränering kring ny E (46)

14 Vid ca km 7/100 finns en enskild grävd brunn (Tå2_j) som ligger inom vägområdet vilket medför att den löses in. 6.4 Sträcka km 7/800 8/800 Vägförslag Vägen går i upp till 8 m djup skärning fram till ca km 8/700. Därefter går vägen på en upp till 5 m hög bank. Befintlig E22 passerar på bro ny väg E22 i ca km 8/472. Vägen passerar på bro befintlig väg 1979 (Sätarödsvägen) och en gång- och cykelväg i ca km 8/786, se Figur 4. Figur 4. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 7/800-8/800. Grundvattenrör (triangelsymbol) och enskilda brunnar (cirkelsymbol, där första två bokstäverna härrör till fastighetsnamnet, siffrorna är löpnummer, j=jordbrunn/grävd brunn, b=bergborrad brunn, k=källa). Geotekniska förhållanden Under ett ytskikt, 0,25-0,35 m mäktigt, av mullhaltig sandmorän, följer morän som domineras av siltig sandmorän. Även avsnitt med sandig siltmorän förekommer. Jordmäktigheten varierar från 0 till 4 m inom avsnittet, men är vanligtvis ca 2 till 4 m. Under moränen följer urberg, främst bestående av gnejs och granit, men även inslag av diabasgångar förekommer. Provgropsgrävningar har visat att den övre delen av berget varierar från kraftigt vittrat och leromvandlat till uppsprucket i block, men kan även vara helt fast och ej grävbart. Då det förekommer vittrat och uppsprucket berg har detta observerats till från någon decimeter till ett par meter ner i berget. Moränen bedöms innehålla block och bedöms därför relativt svårschaktad. 14 (46)

15 Hydrogeologiska förhållanden Enligt SGUs grundvattenkarta har berget där den aktuella vägsträckan kommer att gå en bedömd grundvattenkapacitet på mellan tämligen god ( L/h) till goda uttagsmöjligheter ( L/h). Grundvattentillgångarna finns främst i den sedimentära sand- och kalkstensberggrunden. Grundvattennivåerna varierar mellan som högst 0,40 m över markytan till som lägst 3,7 m under markytan. Det finns fem källor och sexton kända enskilda brunnar, varav fem är bergborrade och elva grävda, inom 500 m från den planerade vägen. Den borrade brunnen Sä1_b har artesiskt vatten. Vid km 8/020 korsar planerad E22 Vildsvinsbäcken och vid km 8/450 Sätarödsbäcken som är ett biflöde till Vramsån. Sätarödsvägen passerar under planerad E22 vid km 8/750 och fungerar som ett tvärställt dike. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar för vägen. Bergets kvalitet kan lokalt medföra att släntlutningar måste anpassas. Vägområdet är tilltaget så att berget kan ställas i lutning 1:3 om så behövs. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Vägen kommer att gå i djupast skärning längs km 7/820-8/680, som mest 8 m under befintlig mark. Grundvatten dräneras genom skärningsdiken i vägskärningen och grundvattensänkningen medför i sin tur ett påverkansområde. Den djupaste delen av jordskärningen kan medföra en grundvattensänkning på som mest ca 7,5 m i jordlagren och som kan innebära ett påverkansområde på upp till ca 130 m från skärningen (se Tabell 2 och Figur 5). Påverkansområdet för berg ligger i stort sett inom påverkansområdet för jord, frånsett i sydöstra delen av området (Figur 5). Den blivande avsänkningen har beräknats utifrån den högsta uppmätta grundvattennivån jämfört med dräneringsnivån. Dräneringsnivån efter färdig byggnation av väg har generellt satts till 1,5 m under vägbanans nivå. De beräknade påverkansområdena i Tabell 2 avser avsänkning i jordlager, under antagandet att de är uthålliga. Rösberg förekommer i begränsad omfattning och förutsätts till stor del vara lervittrat och därmed mindre permeabelt, dvs. fungerar som ett tätande lager mellan jord och berg. Därmed styrs avsänkningen i jord framför allt av genomsläppligheten i jordlagren, inte i rösberget, även om fläckar med högkonduktivt rösberg inte kan uteslutas. Rösbergets egenskaper har därför inte beaktats i beräkningen. Hydraulisk konduktivitet (K) som använts för beräkning av påverkansområde har baseras på en sammanvägning av beräknade K-värden från siktkurvor, korttidspumpningar, slugtester samt tabellvärden. Beräkningarna framgår av handling 0N Hydrogeologisk Beskrivning daterad (46)

16 Sektion 7/960 8/080 8/205 8/250 8/525 8/630 Hydraulisk konduktivitet K (m/s), bedömt intervall Avsänkning vid vägdränering sw (m) Influensradie för avsänkning <0,1m 5,0E-05 4,1 63 1,0E ,0E-05 6, ,0E ,0E-05 6, ,0E ,0E-05 7, ,0E ,0E-05 4,1 62 6,0E ,0E-05 2,6 25 5,0E Tabell 2 Grundvattensänkning och influensradie i jord pga. skärning Figur 5. Blå streckad linje visar bedömt påverkansområde i urberg (gräns för avsänkning <1m). Ljusblått område visar bedömt påverkansområde i jord (gräns för avsänkning <0,1m). Berget i skärningen kan ha kontakt med Kristianstadsslättens sedimentära berggrund. Med infiltrationsskyddade vägdiken och omhändertagande av vägdagvatten minimerar man risken att påverka Kristianstadslättens grundvattentillgång och Vramsåns Natura 2000-område. Vägdagvattnet från de infiltrationsskyddade dikena i bergskärningen vid Linderödsåsen leds via ledning förbi Sätarödsvägen till nytt bankdike söder om ny 16 (46)

17 E22. För att säkerställa att föroreningar vid eventuell olycka inte leds vidare till bankdiket från bergsskärningen anläggs en brunn med avstängningsanordning innan ledningen korsar Sätarödsvägen. Detta för att det ska vara möjligt att vid en eventuell olycka stänga av och sanera i det tätade diket innan Sätarödsvägen och minimera risken att påverka Vramsåns Natura 2000-område. Bankdiket nerför slätten fram till den planerade våtmarken tätas inte, eftersom jordarterna i området har låg genomsläpplighet. Bankdiket avleder vägdagvatten från både skärningen innan Sätarödsvägen samt det vägdagvatten som tillkommer då vägen går på bank fram till planerad våtmark. Bergskärning tvärar över två diabasgångar, se bilaga 2, och vattengenomsläppligheten kan förväntas vara högre i kontaktzonen mellan diabasen och omgivande berg, vilket då påverkar var huvuddelen av vattenflödet till vägdikena i bergskärningen kan förväntas. Det kan också lokalt påverka utbredningen lokalt av grundvattennivåerna i berg. Avrinningsområdena för Vildsvinsbäcken och Sätarödsbäcken kommer att minska något med hänsyn till vägskärning i berg och omledning av Vildsvinsbäcken. Det påverkar flödet under delar av året. Under del av året är bäckarna torrlagda. Vildsvinsbäcken kommer att behöva grävas om och korsas av ny E22 med trumma, då detta ger förutsättningar för vattenlevande organismer och småvilt som följer vattenstråket att passera planerad E22. Den nya bäckfåran separeras från befintlig E22 vägdike norr om ny E22 innan den ansluts till befintlig bäckfåra. Omgrävningen kan ske i torrhet, varefter vattnet släpps på i den nya bäckfåran. På detta vis minskar man grumlingen. Inget vägdagvatten släpps direkt till bäcken utan dagvattnet fördröjs och renas i ett breddat fördröjningsdike som även fungerar som haveriskydd. Vildsvinsbäcken nedströms vägen påverkas sannolikt även av att dess tillrinningsområde får minskat grundvattenflöde på grund av vägskärningen. De grävda brunnarna (Sä6_j, Sä7_j och Sä8_j) och källan (Sä9_k) norr om väglinjen vid ca km 8/510 kan komma att påverkas av grundvattensänkningen. Dessa kommer att kontrolleras enligt Kontrollprogrammet för grundvatten som upprättats. Övriga brunnar och källor nedströms vägen, som inte kommer att påverkas direkt av vägskärningens påverkansområde, kan påverkas indirekt genom att grundvattenströmningens riktning ändras och flöde minskar något i dess tillrinningsområde. Den borrade brunnen (Sä11_b) strax före km 8/500 ligger inom vägområdet och kommer att försvinna då fastigheten löses in. Tillstånd till grundvattenbortledning, omgrävning av vattendrag och byggande av bro har erhållits från Mark- och miljödomstolen, Dom i mål: M , M , M Domen innehåller krav på skadebegränsande åtgärder och kontrollprogram. 17 (46)

18 6.5 Sträcka km 8/800 9/800 Vägförslag E22 går på en 4 till drygt 10 m hög bank fram till ca km 9/100. Därefter går vägen på en 2 till 4 m hög bank, se Figur 6. Figur 6. Jordartskarta (SGU) för delsträckan km 8/800-9/800. Grundvattenrör (triangelsymbol) och enskilda brunnar (cirkelsymbol, där första två bokstäverna härrör till fastighetsnamnet, siffrorna är löpnummer, j=jordbrunn/grävd brunn, b=bergborrad brunn, k=källa). Geotekniska förhållanden Jorden inom sträckningen domineras överst av siltig sandmorän. Inom sträckan km 8/900-9/100 består jorden överst av ca 2 m något siltig sand. Det förekommer även skikt av siltmorän inne i sandmoränen. Mot djupet blir moränen finkornigare. Närmast Vramsån förekommer lermorän från ca 7 m under markytan. Djupet till berg är 7 till 10 m i foten av Linderödsåsen (km 8/900 till 9/200) för att sedan öka till mer än 15 m närmare Vramsån (km 9/800). Hydrogeologiska förhållanden Mellan km 8/850 och 9/250 ligger grundvattennivån relativt grunt, från någon decimeter till drygt en meter under markytan. Här består jorden av sand och området bedöms som särskilt känsligt inströmningsområde till Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. På resten av sträckan ligger grundvattennivån djupare, mellan 1 och 3 m. Det finns nio enskilda brunnar inom 500 meter söder om planerad E22, varav fem är borrade och fyra är grävda. 18 (46)

19 Mellan ca km 9/150 och 9/300 finns ett område som avvattnats av dikningsföretag. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Bankdiket nerför slätten fram till den planerade våtmarken tätas inte, eftersom jordarterna i området har låg genomsläpplighet. Bankdiket avleder vägdagvatten från både skärningen innan Sätarödsvägen samt det vägdagvatten som tillkommer då vägen går på bank fram till planerad våtmark. Räcke anläggs största delen av sträckan där vägen ligger på hög bank och fungerar som ytterligare en skyddsåtgärd. 6.6 Sträcka km 20/200-20/940 Vägförslag E22 går på en upp till 6 m hög bank. Mellan km ca 20/300 och 20/400 passerar E22 över Vramsån med tillhörande Natura2000-område på bro. I km 20/629 passerar E22 över Skättilljungavägen på bro (bro ). Figur 7. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 20/200 20/ (46)

20 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av siltig sandig morän och sandmorän. I anslutning till Vramsån förekommer mulljord, svämsediment av sand samt i begränsad omfattning torv och gyttja. Öster om ån finns isälvsavlagringar av sand och grus. Moränen bedöms vara stenig och blockig. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0-3,5 m under markytan. De minsta djupen återfinns närmst Vramsån och de största vid Skättilljungavägen. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar för vägbanken. Föreslagna geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Den genomsläppliga jorden i isälvsavlagringen mellan Vramsån och Skättilljungavägen motiverar vattenskyddsåtgärder i form av täta diken. Syftet med dessa är att ett eventuellt utsläpp vid en olycka inte ska kunna nå Vramsån. Under den genomsläppliga jorden finns tätare lager som skyddar kalkberggrunden mot eventuella föroreningar. Skättilljungavägen kommer att gå i skärning under E22. Ytlig jord är relativt genomsläpplig men grundvattensänkningen som uppgår till ca 2 m kommer att ske i sandmorän. Överslagsmässigt sträcker sig grundvattensänkningen mindre än 10 meter ut från bron. Bortledning av grundvatten och länshållningsvatten får inte ske till ån utan att vattnet renats genom sedimentation. Längs sträckan finns en enskild brunn 25 m från vägmitt. Brunnen är borrad i en grävd brunn. Fastigheten kommer att lösas in och brunnen ska förseglas. 6.7 Sträcka km 20/940-22/700 Vägförslag E22 går på denna sträcka på en 0 till 1,8 m hög bank förutom inom sträckan km 21/250-21/370 där den går i som mest 1 m skärning. Längs sträckan passerar E22 över två jordbruksportar i km 21/564 och km 22/628 (bro respektive ), över Bertebäcken i km 21/453 (bro ) samt över en ägoväg i km 22/045 (bro ). 20 (46)

21 Figur 8. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 20/940 22/700 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sandig morän och sandmorän som ställvis kan vara siltig. Sandig siltig morän förekommer även vid ca km 22/630. Vid Bertebäcken samt vid km 22/040 består jorden överst av ca 1-2 m sand och grusig sand. Moränen bedöms vara något stenig och blockig till mycket blockig. Större block (>600 mm) kan förekomma. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0-2 m under markytan. Vid km 21/453 korsar planerad E22 Bertebäcken som är biflöde till Vramsån. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Tre korsande vägar kommer att gå i skärning under E22. Portarna för dessa (vid km 21/564, km 22/045, km 22/628) hamnar under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan vid de tre portarna utgörs av sandig morän som kan vara något siltig och något lerig. Vid port km 21/564 uppskattas sänkningen till 4,6 m med influensradie mindre än 15 m, vid port km 22/045 uppskattas sänkningen till 2,6 m 21 (46)

22 med influensradie mindre än 10 m och vid port km 22/628 uppskattas sänkningen till 5 m med influensradie 15 m. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske före utsläpp till recipient. Bro över Bertebäcken ska byggas i torrhet för att undvika påverkan på vattendraget. En miljödom (daterad ) reglerar villkor för utförande och kontroll. Längs sträckan finns fem grävda brunnar inom 150 m från vägmitt. Tre är hushållsbrunnar och två är betesbrunn. Inga speciella åtgärder behövs. 6.8 Sträcka km 22/700-23/750 Vägförslag E22 går på denna sträcka på en 1 till drygt 2 m hög bank. Längs sträckan passerar E22 över en jordbruksport i km 23/687 (bro ) och under en allmän väg i km 23/194 (Rävhultsvägen, bro ). Figur 9. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 22/700 23/750 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sandig morän. Moränen bedöms vara stenig och mycket blockig. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0,5-2 m under markytan. 22 (46)

23 Stabilitets- och sättningsförhållanden Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Vid passagen under Rävshultsvägen (i ca km 23/194) går E22 i skärning. Här kommer vägens diken att hamna med botten under högsta uppmätta grundvattenyta. Det blir således en viss grundvattensänkning vid höga nivåer jämfört med befintliga förhållanden. Påverkansområdet uppskattas till ca 5 m från vägskärningen. En korsande väg kommer att gå i skärning under E22 (km 23/687). Porten för den hamnar under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan utgörs av sandig morän, siltig sandig morän eller sandmorän. Sänkningen uppskattas till 3,5 m med influensradie ca 10 m. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske före utsläpp till recipient. Längs sträckan finns tre enskilda brunnar inom ca 50 m. Brunn 143 är grävd och används som betesbrun. Avståndet till vägen är ca 50 m. Brunn 144 är grävd och används som betesbrunn. Den ligger inom 20 m från vägmitt. Den kommer att behöva ersättas med ny grävd brunn. Brunn 111 är borrad. Den ligger inom vägområdet. Brunnen ska förseglas och ersättas med en ny borrad brunn. 6.9 Sträcka km 23/750-26/000 Vägförslag E22 går på denna sträcka på en upp till knappt 3 m hög bank. Längs sträckan passerar E22 över Tjörningabäcken i km 23/798 (bro ), över en ägoväg i km 24/087 (bro ) samt över en allmän väg i km 25/243 (Tränevägen, bro ). 23 (46)

24 Figur 10. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 23/750 26/000 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sand eller sandig morän. Vid Tjörningabäcken samt vid km 24/090 består jorden överst av ca 1-2 m sand. Mot djupet har lermorän 24 (46)

25 påträffats, vid ca 1,5 m under markytan i anslutning till Tjörningabäcken och vid ca 3 m under markytan vid km 25/240. Moränen bedöms vara stenig till mycket stenig och något blockig. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0-2 m under markytan. De minsta djupen återfinns vid Tjörningabäcken (0-1 m djup). Vid km 23/798 korsar planerad E22 Tjörningabäcken som är biflöde till Bertebäcken. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Tjörningabäcken ska få en ny sträckning på ca 50 m i anslutning till bron. Grävning av ny fåra ska göras i torrhet. Utformningen av ny fåra och erosionsskydd i anslutning till bron ska ske enligt en miljödom daterad I domen finns villkor för utförande och kontroll. Två korsande vägar kommer att gå i skärning och hamna under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan utgörs av sandig morän, till viss del siltig och lerig. Vid port 22/087 uppskattas sänkningen till 4,5 m med influensradie mindre än 15 m och vid Tränevägen uppskattas sänkningen till 4,5 m med influensradie mindre än 15 m. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske före utsläpp till recipient. Längs sträckan finns en grävd brunn inom 150 m. Det är en grävd betesbrunn på 35 m avstånd från vägmitt. Inga speciella åtgärder behövs förutom att brunnen ska märkas ut och skyddas under byggtiden Sträcka km 26/000-27/600 Vägförslag E22 går på denna sträcka på en 1 till 3 m hög bank. Längs sträckan passerar E22 över Ryabäcken i km 26/580 (bro ) samt över en allmän väg i km 27/350 (Nöbbelövsvägen, bro ). Dessutom passerar E22 under en gång- och cykelväg i km 26/491 (Banvallen, bro ). 25 (46)

26 Figur 11. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 26/000 27/ (46)

27 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sandig morän eller sandmorän som ställvis kan vara siltig. Vid km 26/580 samt km 24/090 består jorden överst av ca 0,5-1 m sand. Mot djupet är moränen finkornigare (sandig lerig morän). Moränen bedöms vara stenig och något blockig till blockig. Större block (>600 mm) kan förekomma. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0-2 m under markytan. De minsta djupen återfinns vid km 26/490 (0-1 m djup). Vid km 26/580 korsar planerad E22 Ryabäcken som är biflöde till Vramsån. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Ryabäcken ska få en ny sträckning på ca 250 m i anslutning till E22 och banvallen. Grävning av ny fåra ska göras i torrhet. Utformningen av ny fåra och erosionsskydd i anslutning till bron ska ske enligt en miljödom daterad I domen finns villkor för utförande och kontroll. Nöbbelövsvägen (km 27/350) kommer att gå i skärning och hamna under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan utgörs av siltig sandig morän. Vid porten uppskattas sänkningen till 5,6 m med influensradie mindre än 20 m. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske före utsläpp till recipient. Längs sträckan finns fyra enskilda brunnar inom 110 m. Alla är grävda och två används till hushåll och två är betesbrunnar. Brunn 107 ligger på en fastighet som ska lösas in. Brunnen ligger 14 m från vägmitt och ska tas bort/förseglas. Brunn 150 ligger nära skärningen för Nöbbelövsvägen. Denna brunn används inte eftersom marken inte nyttjas som betesmark längre. Brunnen riskerar att sina p.g.a. skärningen. Det är oklart om en ersättningsbrunn ska grävas eller inte eftersom möjligheten att använda betesmarken försämras av vägbygget. 27 (46)

28 6.11 Sträcka km 27/600-28/500 Vägförslag E22 går på denna sträcka i 1-2 m djup skärning. Längs sträckan passerar E22 över en jordbruksport i km 28/107 (bro ). Figur 12. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 27/600 28/500 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sandig siltig morän. Lermorän har påträffats som ytligast på 2,5 m djup. Moränen bedöms vara något stenig. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 0,2-1,8 m under markytan. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag En korsande jordbruksväg kommer att gå i skärning under E22 (km 28/107). Porten för den hamnar under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan utgörs mest av sandig siltig morän. Sänkningen uppskattas till 4 m med influensradie ca 12 m. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske före utsläpp till recipient. 28 (46)

29 Från ca km 28/350 går E22 i skärning. Här kan vägens diken möjligen nå ner under högsta grundvattenyta. Det blir i så fall en viss grundvattenbortledning vid höga nivåer. Inga grundvattennivåmätningar finns tillgängliga. Längs sträckan finns två enskilda brunnar. Båda är grävda och används som betesbrunnar. Brunn 149 ligger ca 30 m från vägmitt. Inga speciella åtgärder behövs förutom att brunn 149 ska märkas ut och skyddas under byggtiden Sträcka km 28/500-28/990 Vägförslag E22 går på denna sträcka i en 1-3 m djup skärning. Längs sträckan passerar E22 under en ägoväg i km 28/870 (bro ). Figur 13. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 28/500 28/990 Geotekniska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sand och sandmorän. Hydrogeologiska förhållanden Inga noteringar av grundvattennivåer finns på denna sträcka men grundvattennivån bedöms vara belägen på ca 2 m under markytan. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. 29 (46)

30 Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Fram till ca km 28/930 går E22 i skärning. Här kan vägens diken möjligen nå ner under högsta grundvattenyta. Det blir i så fall en viss grundvattenbortledning vid höga nivåer. Inga grundvattennivåmätningar finns tillgängliga. Längs sträckan finns en grävd betesbrunn drygt 90 m från vägmitt. Inga speciella åtgärder behövs Sträcka km 28/990-30/100 Vägförslag E22 går i nivån med markytan eller på en upp till 1 m hög bank fram till ca km 29/700. Därefter går vägen i en upp till 3 m skärning. Längs sträckan passerar E22 över en jordbruksport i km 29/960 (bro ). Figur 14. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 28/990 30/100 Geotekniska förhållanden Jordlagren utgörs överst av sand, siltig lera och sandig lera ner till mellan 2-6 m djup. Under leran och sanden förekommer lermorän. Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenytan har noterats på mellan 1-4 m under markytan. Vid km 29/970 ligger grundvattenytan djupare än 3 m under markytan. 30 (46)

31 Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag En korsande jordbruksväg kommer att gå i skärning under E22 (km 29/960). Porten för den hamnar under grundvattenytan. Jordlagren under grundvattenytan utgörs av lera och silt ovanpå sandig morän eller lerig morän. Sänkningen i morän uppskattas till 3,5 m med influensradie ca 10 m. Vid höga grundvattennivåer kan det även bli frågan om grundvattensänkning i ytligare jord som kan vara mera genomsläpplig. Här kan influensradien uppgå till m. Eventuellt behov av grundvattensänkning i silt är beroende på årstidsfluktuationer och bör undersökas i byggskedet. Sänkningen bör i så fall ske med sugspetsar. Rening av bortlett grundvatten och länshållningsvatten ska ske genom sedimentation före utsläpp till recipient. Längs sträckan finns en enskild brunn inom ca 100 m från vägmitt. Brunn 139 är en borrad bevattningsbrunn belägen i ett pumphus ca 70 m från vägmitt och precis intill korsande jordbruksväg. Vattenledning och elkabel kommer att korsas av ny väg. Brunnens funktion (bevattning 15 mars-15 oktober) ska bibehållas under byggtiden Sträcka km 30/100-32/000 Vägförslag På denna sträcka går E22 växelvis på bank och i skärning. Som mest går den på en ca 3 m hög bank i km 30/350. Största skärningen uppgår till ca 4,5 m vilken återfinns i km 31/000. Längs sträckan passerar E22 över Rambrobäcken i km 30/581 (bro ). Dessutom passerar E22 under broar för två allmänna vägar i km 30/972 (Sigridslundsvägen, bro ) och i km 31/303 (trafikplats Nöbbelöv, bro ). På sträckan planeras täta diken längs E22 från km 30/200 fram till etappens slut. Även ramper i trafikplats Nöbbelöv utrustas med täta diken. 31 (46)

32 Figur 15. Jordartskarta (SGU) för delsträcka km 30/100 32/ (46)

33 Geotekniska förhållanden Jordlagren utgörs huvudsakligen av sand som har en mäktighet upp till 10 meter. Vid Rambrobäcken utgörs jorden överst av ca 1-2 m mulljord. Torv har noterats ner till ca 5,5 m under markytan vid undersökningspunkt (vid ca km 30/500, ca 30 m söder om vägen) samt ett minst 1,0 m tjockt lager av torv har observerats vid ca km 30/600 (vägmitt). Hydrogeologiska förhållanden Delsträckan går över isälvsavlagringen Helgeåsen som är en viktig grundvattentillgång. Magasinet har enligt SGUs beskrivning hydraulisk kontakt med Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. Grundvattenytan har noterats på mellan 3-7 m under markytan. Vid Rambrobäcken ligger grundvattenytan högre, ca 1-2 m under markytan. Vid km 30/581 korsar planerad E22 Rambrobäcken som är biflöde till Vramsån Stabilitets- och sättningsförhållanden Torv förekommer i anslutning till bullervallen vid km 30/500 samt i läget för planerad väg vid km ca 30/600. Förekomst av torv innebär att stora och snabba sättningar kommer att ske vid belastning av marken. I övrigt förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder För att undvika sättningsproblem föreslås urgrävning av torv under bullervallen mellan km ca 30/470 och km 30/570 samt under E22 kring km 30/600. Återfyllning sker med packningsbar friktionsjord. Vegetationsavtäckning och mulljordsavbaning utförs vid bank lägre än 2 m. I övrigt erfordras inga geotekniska förstärkningsåtgärder. Hydrogeologisk omgivningspåverkan och åtgärdsförslag Bro över Rambrobäcken ska byggas i torrhet för att undvika påverkan på vattendraget. En miljödom (daterad ) reglerar villkor för utförande och kontroll. Vägens djupa skärning ligger ovanför förväntad grundvattenyta. Längs sträckan finns en enskild brunn inom ca 100 m från vägmitt. Brunn 133 är borrad ca 100 m från vägmitt och används till caféverksamhet. 33 (46)

34 6.15 Sätarödsvägen (väg 1979) Vägförslag Sätarödsvägen sänks i samma sträckning som den befintliga vägen. Sänkningen utförs på en sträcka av ca 170 m och omfattar maximalt ca 2 m sänkning av befintlig väg. Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Jorden inom området består av sandmorän, som kan vara något siltig. Jordmäktigheten är ca 2 till 4 meter under befintlig väg. Moränen bedöms innehålla block och vara relativt svårschaktad. Vid de geotekniska undersökningarna har inget grundvatten påträffats och grundvattennivån ligger lägre än planerad vägyta. Marken och grundvattenytan i området lutar mot norr. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Lokalt kan viss bergschakt erfordras Befintlig E22, Folkvagnskurvan Vägförslag Vägen läggs i samma sträckning som befintlig E22. Profilen höjs med ungefär överbyggnadstjockleken. Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Området består av befintlig asfalterad väg. Under vägöverbyggnaden finns sand och siltig sandmorän. Jordmäktigheten varierar mellan 0 och 5 m. Berg i dagen förekommer i anslutning till befintlig väg E22. Grundvattenytan har noterats på ca 2 m djup under markytan. Vägen går inte under befintlig markyta. Förhållandena på platsen beskrivs i kapitel 6.4, Sträcka km 7/800 8/800. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Bergschakt erfordras. Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. 34 (46)

35 6.17 Tillfällig förbifart vid Folkvagnskurvan Vägförslag En tillfällig förbifart läggs söder om befintlig E22 vid den s.k. Folkvagnskurvan. För att få en bra vertikalgeometri läggs vägprofilen med en skärning om maximalt 3 m i Linderödsåsen. Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Jorden inom området består till övervägande delen av siltig sandmorän. Under sandmoränen följer urberg, bestående av gnejs och granit med inslag av diabas. Jordmäktigheten är 2 till 4 m. Grundvattenytan har noterats på ca 2 m djup under markytan. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Bergschakt erfordras. Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras Skättiljungavägen Vägförslag Skättilljungavägen kommer att sänkas för att passera under E22 vid km 20/629. Skärningen uppgår som mest till 2 m under befintlig mark. Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Jorden utgörs av sandmorän som kan vara siltig. Moränen bedöms vara stenig och blockig. Grundvatten har påträffats på mellan 0,6-3,5 m under markytan. Stabilitets- och sättningsförhållanden På sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Förslag geotekniska åtgärder Inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Skärningen går delvis under grundvattenytan. Detta är beskrivet i avsnitt 6.6 Sträcka km 20/200-20/ Rävhultsvägen Vägförslag Rävhultsvägen kommer att höjas för att passera över E22 vid km 23/194 på en upp till 6,5 m hög bank. Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Jorden utgörs huvudsakligen av sandig morän. 35 (46)