Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 1 (5) Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Tid Onsdag den 22 mars 2017, klockan 09:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan Beslutsärenden - KF 2 Gör ett utegym i Vårby svar på medborgarförslag från Graciela Saavedra Pizarro KS-2016/ Kommunala luftpumpar i alla kommundelar svar på motion väckt av Marianne Broman (MP), Barbro Lindh (MP) och Marica Lindblad (MP) KS-2016/ Bostadssituationen i Huddinge - förslag på åtgärder svar på motion väckt av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) KS-2016/ Namnsätt cykelvägarna! svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) KS-2016/

2 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 2 (5) 6 Handlingsplan för klimatanpassning för Huddinge kommun - Annika Blomquist, miljöplanerare KS-2015/ Markavtal med IP-Only avseende fiberledningar i kommunens fastigheter KS-2017/ Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i de stationsnära lägena Stuvsta och Huddinge C samt kvartersmark i Huddinge C - Katharina Staflund, trafikplanerare KS-2016/ Glömstahallen - Beställning av produktion - Mia Bergström, lokalplaneringschef, Lokalplaneringssektionen KS-2017/ Beslutsärenden - KS 10 Stoppa planerat övergångsställe, Vårby allé svar på medborgarförslag från Thomas Fredriksson KS-2016/ Anlägg farthinder på Gamla Stockholmsvägen mellan Kristinavägen och Skarphedens väg svar på medborgarförslag från Svante Hellsing KS-2016/ Skapa fartgupp från nr 239 till nr 281 och håll hasighetsbegränsningen till 30 km/h längs hela Gamla Stockholmsvägen svar på medborgarförslag från Louise Merzinger KS-2016/ Tomtberga prästgårds mark i Snättringe svar på medborgarförslag från Gunnel Jacobsen KS-2016/ Belysning på Balingsnäsvägen från Glimmervägen fram till Balingsholms gård och på ridbanan vid samlingslokalen Holken svar på medborgarförslag från Petronella Wester KS-2015/

3 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 3 (5) 15 Ändring av kommunstyrelsens reglemente (HKF 9200), ändring av riktlinjerna för exploateringsavtal samt ändring av riktlinjerna för markanvisningar - Charlotta Thureson Giberg, sektionschef Mark- och exploateringssektionen - Per-Erik Björkbacka, kommunjurist KS-2017/ Detaljplan för Låset 1 m.fl. förnyat planuppdrag - Maria Kjell Andrén, planarkitekt KS-2015/ Planbesked för fastigheterna Gitarren 2, Styrmannen 31, Stigfinnaren 10 och 11, Stigfinnaren 13 och 35, Förmannen 1 och 15, Bäckgården 1-5 och 7, Diagonalen 2, Lidret 2, Glömsta 1:442, Boplatsen 1 och Glömsta 1:144 samt Glömsta 1:393 KS-2017/ Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken (T18) KS-2017/ Verksamhetsanpassning Östra grundskolan KS-2016/ Beslutsärende KS SBU 20 Samråd om förslag till detaljplan för del av Farsta 2:1 i stadsdelen Larsboda svar på remiss från Stockholms stad KS-2017/ Informationsärenden 21 Information - Detaljplan för Tomtbergaskolan (tillbyggnad)- avstämning inför granskning KS-2015/

4 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 4 (5) 22 Information - Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning (HKF 9210) med anledning av nya roller i lokalförsörjningsprocessen samt avskaffande av äldreombudsman - Patrick Stenbacka, verksamhetscontroller - Mia Bergström, lokalplaneringschef KS-2016/ Information Flemingsberg 24 Information Kungens Kurva 25 Information Huddinge centrum med Storängen 26 Information större infrastrukturprojekt samt omgivande bebyggelse - Information om val av korridor för tvärförbindelse Södertörn - Gunilla Wastesson, biträdande samhällsbyggnadsdirektör 27 Information aktuella näringslivsfrågor 28 Information - lokalfrågor Övriga frågor 29 Övriga frågor

5 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 5 (5) Huddinge den 13 mars 2017 Malin Danielsson Ordförande Anna Berglind Sekreterare

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Camilla Fransson Camilla.Fransson1@huddinge.se Kommunstyrelsen Gör ett utegym i Vårby svar på medborgarförslag från Graciela Saavedra Pizarro Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om att göra ett utegym i Vårby anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 februari Sammanfattning Graciela Saavedra Pizarro föreslår i ett medborgarförslag att ett utegym byggs i Vårby gård. Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till medborgarförslaget då det främjar fysisk hälsa och social gemenskap i Vårby. Det planeras för att bygga ett utegym i samband med upprustningen av Vårby strandpark år Beskrivning av ärendet Vårbybon Graciela Saavedra Pizarro föreslår i ett medborgarförslag där hon föreslår att ett utegym byggs i Vårby gård. Utegymmet bör vara stort så att många får plats samtidigt. Förslagsställaren tycker att ett utegym i Akalla är ett bra referensobjekt, där det både finns två exemplar av varje redskap samt förklarande skyltar för hur redskapen ska användas. Graciela Saavedra Pizarro framhäver i sitt medborgarförslag fördelarna med utegym; att de är öppna dygnet runt och saknar åldersgränser. Utegymmen främjar även den sociala gemenskapen mellan olika generationer samt mellan kvinnor och män. Förslagsställaren pekar även på att utegymmen är kostnadsfria för användarna vilket kan vara särskilt positivt i den socioekonomiskt svaga kommundelen Vårby. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Graciela Saavedra Pizarro föreslår att utegymmet ska placeras på gräsytan nedanför Vårbytippen i anslutning till kommungränsen mot Stockholm. Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden. Remissinstansens synpunkter Kultur- och fritidsnämndens remissvar Kultur- och fritidsnämnden är positiv till medborgarförslaget. Nämnden anser att generellt sett är utomhusgym kostnadseffektiva anläggningar som bidrar till att stärka folkhälsan. Utomhusgym är lättillgängliga och normalt sett kostnadsfria att använda. Utomhusgym utgörs av naturgym och utegym. Naturgym är gjorda av stockar och trämaterial, medan utegym har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra sportcenter och Ågesta friluftsområde. Utegym finns i Rådsparken, Skeppsmyreparken och på Källbrinks IP. Kultur- och fritidsnämnden påpekar att ansvaret för uppförande och drift av utomhusgym inte är deras, dock med undantag för naturgymmet vid Visättra sportcenter. Däremot har kultur- och fritidsnämnden ett intresse av att medverka vid planeringen av nya utomhusgym i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att det arbete som pågår med att utveckla Vårby bör innefatta ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till utegym och folkhälsofrämjande aktivitetsytor. Förvaltningen arbetar för att i olika parkinvesteringsprojekt få in element som främjar spontanidrott och fysisk hälsa. Det kan vara allt ifrån utegym och hinderbana till konstgräsplaner och beachvolleyplaner. Förvaltningen är medveten om att det inte finns något utegym i Vårby gård, inte heller i närliggande Masmo eller Vårby Haga. Med tanke på detta är det högst önskvärt att få till ett utegym i kommundelen. Det är tyvärr inte möjligt att placera ett utegym på den plats Graciela Saavedra Pizarro föreslår i medborgarförslaget. Den aktuella gräsytan nedanför Vårbytippen tillhör Stockholm stad. Platsen är dessutom inte centralt placerad i stadsdelen och det saknas närliggande kollektivtrafik.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Däremot bedömer kommunstyrelsens förvaltning att ett utegym skulle passa bra in i nya Vårby strandpark som kommer rustas upp under år Parken är belägen i västra Vårby, längs Vårbyfjärdens strand. Den intilliggande gatan Vårby allé trafikeras av buss. Kommunen beviljades 2016 ett anslag från Boverket för att rusta upp Vårby strandpark. Inriktningen för strandparken är att i dialog med boende skapa mötesplatser och olika aktivitetsytor på platsen. Ett utegym liknande det som Graciela Saavedra Pizarro beskriver i sitt medborgarförslag passar väl in i detta koncept. Någon form av utegym planeras därför att anläggas i samband med upprustningen av Vårby strandpark. Kommunstyrelsens förvaltning anser med hänvisning till detta tjänsteutlåtande att medborgarförslaget anses besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Camilla Fransson Landskapsarkitekt

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Bilagor Bilaga 1: Gör ett utegym i Vårby medborgarförslag inlämnat av Graciela Saavedra Pizarro Bilaga 2: Remissvar från kultur- och fritidsförvaltningen KFN-2016/ Beslutet delges Förslagsställaren

10 [gj HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslcmet Skriv ditt medborgarförslag här ' Motivering Har kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera g~ma varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Hej! Mitt namn är Graciela Saavedra Pizarro och är 26 år gammal och bor i Vårby Gård. Jag har ett medborgarförslag till er, jag ser att behovet av ett utegym i Vårby är stort. Jag har nämligen pratat med invånarna ute i Vårby både yngre och äldre och de önskar att de fanns ett utegym, vilket också kommunens undersökningen Ung livsstil visar. De yngre kan t. ex inte skriva in sig på Vårby gymmet vid centrum p.g.a. åldern och såklart kostnaden. Och jag som jobbar i Vårbyungdom (Fritidsgården) vet att det finns många ungdomar som gillar att träna. Vi har ett litet gym på fritidsgården där ungdomarna tränar nackdelen där är att det är litet så det är inte så många som ryms där samt att den endast är tillgänglig när fritidsgården är öppen. Ett utomhusgym skulle innebära att det finns mera plats, inga öppettider och att både killar och tjejer kan träna tillsammans.ocq utan åldersgränser, alla är ett. Det kostar häller inget att använda, jag vet att många har ekonomiska problem i Vårby då många är låginkomsttagare och ett gratis utegym skulle ge fler möj l ighet att träna. För det som är äldre blir de nära och enkelt att träna och inga större kostnader och de bygger gemenskap till varandra så som ungdomarna. Detta ser jag som något mycket givande för Vårby borna både i hälsoperspektiv och att det bygger relatione r; gemenskap med varandra. De andra orterna runt omkring har utegym men inte vi varför inte? Underskrift Datum Undersk,_ g ~ POSTAORESS g Huddinge kommun i Kommunstyrelsens förvaltning Infamnation Huddinge ~ Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

11 ' ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge Efternamn Saavedra Gatuadress Förslaaet zarro Skriv ditt medborgarförslag här Förnamn Graciela Motiverina Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Mitt förslag till utegymmet är att den ska vara som den i Akal la. Jag har varit där och sett att den är väldigt bra då den är stor och har även 2 st av varje redskap samt att den visar hur man ska ändvända redskapen genom en skylt som är fäst vid de olika redskapen, vilket är mycket bra då inte alla förstår hur man ska använda dem. Jag vill att den ska vara stor så att man får plats och att så många som möjligt kan träna ihop det skapar gemenskap. Mitt förslag är att den ska vara på gräset nedanför Vårbergstippen, vet i nte vart gränsen går mellan Stocholmskommun och Huddingekommun men det vet säkert ni annars har jag andra förslag till var den kan byggas. Tack i förhand l Graciela Saavedra Pizarro POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST hudd nge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

12 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 12 (14) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 31 januari Diarienummer KFN-2016/ Gör ett utegym i Vårby, medborgarförslag-remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den l O j anuari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett m edborgarförslag daterat 16 september 2016 skriver Graciela Saavedra Pizarro att ett utegym bör uppföras i Vårby gård. Utegymet ska vara stort och förslagsvis ligga på gräset nedanför Vårbytippen i anslutning till kommungränsen mot Stockholm. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att utomhusgym generellt är kostnadseffektiva anläggningar som bidrar till att stärka folkhälsan och ställer sig därför positiv till förslaget. Utomhusgym är lättillgängliga och normalt sett kostnadsfria att använda. Utomhusgym utgörs av naturgym och utegym. Naturgym är gjorda av stockar och trämaterial, medan utegym har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra sportcenter och Ågesta friluftsområde samt utegym i Rådsparken, Skeppsmyreparken och Källbrinks IP. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar inte för uppförandet och driften av utomhusgym med undantag för naturgymet vid V isättra sportcenter. Dock har fö rvaltningen ett intresse av att medverka vid planeringen av nya utomhusgym i kommunen. I sammanhanget är den planering som samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning gör för utvecklingen av Vårby viktig och kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att det arbete som pågår med att utveckla Vårby bör innefatta ett utomhusgym. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Utdragsbestyrkande: datum och signatur

13 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Gör ett utegym i Vårby - medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 10 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag daterat 16 september 2016 skriver Graciela Saavedra Pizarro att ett utegym uppförs i Vårby gård. Utegymet ska vara stort och förslagsvis ligga på gräset nedanför vårbytippen i anslutning till kommungränsen mot Stockholm. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att utomhusgym generellt är kostnadseffektiva anläggningar som bidrar till att stärka folkhälsan och ställer sig därför positiv till förslaget. Utomhusgym är lättillgängliga och normalt sett kostnadsfria att använda. Utomhusgym utgörs av naturgym och utegym. Naturgym är gjorda av stockar och trämaterial, medan utegym har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra sportcenter och Ågesta friluftsområde samt utegym i Rådsparken, Skeppsmyreparken och Källbrinks IP. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar inte för uppförandet och driften av utomhusgym med undantag för naturgymet vid Visättra sportcenter. Dock har förvaltningen ett intresse av att medverka vid planeringen av nya utomhusgym i kommunen. I sammanhanget är den planering som samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning gör för utvecklingen av Vårby viktig och kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att det arbete som pågår med att utveckla Vårby bör innefatta ett utomhusgym. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) Annika Press TF Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunala luftpumpar i alla kommundelar svar på motion väckt av Marianne Broman (MP), Barbro Lindh (MP) och Marica Lindblad (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat 24 februari 2017, ska motionen bifallas. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 5 december 2016 föreslår Marianne Broman (MP), Barbro Lindh (MP) och Marica Lindblad (MP) att kommunala luftpumpar ska finnas i alla kommundelar. Motionärerna hänvisar till att det i Huddinge kommun finns kommunala luftpumpar i anslutning till cykelparkeringarna invid pendeltågsstationen i Skogås och Huddinge centrum samt i Stuvsta centrum på Stuvstatorget. Motionärerna menar att den kommunala servicen i Huddinge kommun så långt som möjligt bör vara likvärdig för alla kommuninvånare. Motionärerna föreslår att fullmäktige beslutar: att på lämpligt ställe i Flemingsberg installera luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar att på lämpligt ställe i Vårby installera luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärernas synpunkter och menar att det i samtliga kommundelar bör finnas luftpumpar. Förvaltningen menar att cykelpumpar kan installeras under 2017 under förutsättning att lämplig plats för pumparna hittas. Kostnaden för en luftpump, inklusive installation, bedöms till ca kr. Investeringskostnaden bedöms rymmas inom gällande investeringsbudget för gatu- och parkprojekt. Kommunstyrelsens förvaltning rekommenderar kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska bifallas. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige den 5 december 2016 (bilaga 1) föreslår Marianne Broman (MP), Barbro Lindh (MP) och Marica Lindblad (MP) att kommunala luftpumpar ska finnas i alla kommundelar. Motionärerna hänvisar till att det i Huddinge kommun finns kommunala luftpumpar i anslutning till cykelparkeringarna i vid pendeltågsstationen i Skogås och Huddinge centrum samt i Stuvsta centrum på Stuvstatorget. Motionärerna menar att den kommunala servicen i Huddinge kommun så långt som möjligt bör vara likvärdig för alla kommuninvånare. Motionärerna föreslår att fullmäktige beslutar: att på lämpligt ställe i Flemingsberg installera luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar att på lämpligt ställe i Vårby installera luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärernas synpunkter och menar att det i samtliga kommundelar bör finnas luftpumpar. Förvaltningen menar att cykelpumpar kan installeras under 2017 under förutsättning att lämplig plats för pumparna hittas. Kostnaden för en luftpump, inklusive installation, bedöms till ca kr. Investeringskostnaden bedöms rymmas inom gällande investeringsbudget för gatu- och parkprojekt. Kommunstyrelsens förvaltning rekommenderar kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska bifallas. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katharina Staflund Trafikplanerare Bilagor Motion - Kommunala luftpumpar i alla kommundelar. Beslutet delges Motionärerna

17 A N :< o M o l HUDDINGE KOMMUN j Huddinge kommun Kommunfullmäktige Motion Kommunala luftpumpar i alla kommundelar l Huddinge finns kommunala luftpumpar på plats i anslutning till cykelparkeringarna vid pendeltågstationen i Skogås och Huddinge centrum. l stuvsta centrum finns luftpump på stuvstatorget Här kan invånarna fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar. Detta är en mycket bra service till Huddinges befolkning. Men det behövs fler luftpumpar. Pumpar också för dem som bor i Flemingsberg och Vårby. Flemingsberg är en utpräglad studentort l Och cykling är populärt bland studenter. Och i Flemingsberg finns många studentbostäder. Cykling är också något som barn, tonåringar och många vuxna boende i området uppskattar. Cykeln används till motion, som färdmedel till arbetsplatser och som transportmedel vid handel. Vårby ligger vackert beläget vid Mälaren. Här uppskattas cykeln mycket under vår, sommar och höst som färdmedel vid utflykter ut i den vackra naturen och till närbelägna badplatser. Även här används cykeln också som motion, färdmedel och transportmedel. Men boende i dessa två bostadsorter har långt till kommunens luftpumpar. Den kommunala servicen i Huddinge bör så långt som möjligt vara likvärdig för alla kommuninvånare vare sig de är boende i Huddinge, Stuvsta, Skogås, Flemingsberg eller Vårby! Mot bakgrund av ovanstående föreslår Miljöpartiet i Huddinge att kommunfullmäktige beslutar: Att på lämpligt ställe i Flemingsberg installeras luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar. Att på lämpligt ställe i Vårby installeras luftpump där invånarna kan fylla på luft i sina däck på cyklar, rullstolar och barnvagnar. För Miljöpartiet de Gröna r// _p ~~~~th.- ~~J~A Barbro Lindh

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Annika Feychting annika.feychting@huddinge.se Kommunstyrelsen Bostadssituationen i Huddinge - förslag på åtgärder svar på motion väckt av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 februari 2017 anses motionen besvarad. Sammanfattning Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) har väckt en motion om bostadssituationen i Huddinge med förslag på åtgärder. I motionen föreslås fyra åtgärder: 1. Bygg högt, kollektivtrafiknära och funktionsblandat 2. Initiera byggande av bostäder med god kvalitet till lägsta möjliga kostnad som erbjuds av SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) 3. Ha med barnperspektivet i alla samhällsplanering 4. Tillsätt en projektgrupp för att inventera möjligheterna att få fram bostäder till särskilt utsatta personer. Motionen har gått på remiss till socialnämnden och Huge Fastigheter AB. Socialnämnden beskriver i sitt yttrande att ett brett bostadssocialt arbete bedrivs idag, för att hjälpa de som inte själva kan lösa sin bostadssituation. En enhet som enbart arbetar med bosättning av nyanlända flyktingar har inrättas och arbetet att hitta bostäder till nyanlända sker också i en kommunövergripande projektgrupp. Barnperspektivet är mycket viktigt för social- och äldreomsorgsförvaltningen och finns med i varje skede av det bostadssociala arbetet och samhällsplaneringen. Huge Fastigheter AB inte är medlemmar i SABO men söker liknande alternativ på öppna marknaden. De åtgärder som föreslås i motionen ingår i det arbetet som bedrivs inom kommunen. Det första förslaget i motionen överensstämmer med översiktsplanens inriktning om att bygga kollektivtrafiknära och med funktionsblandning. Huge Fastigheter AB är inte medlem i SABO, men POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) arbetar med att hitta alternativ på marknaden som ger samma fördelar som SABOs koncept. Barnkonsekvensanalyser, en metodik att tillvarata barnperspektivet, genomförs i samhällsplaneringen. Motionens tredje åtgärdsförslag tillämpas därmed. Motionens fjärde åtgärdsförslag har också genomförts. En kommunövergripande projektgrupp är tillsatt och arbetar med att tillgodose behovet av bostäder till nyanlända i enlighet med den nya lagstiftningen. Sammantaget bedrivs således ett arbete i enlighet med förslaget. Om Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn byggs är kommunens ambition att bygga bostäder till 2030 under förutsättning att det finns en marknad för det. Beskrivning av ärendet Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) har väckt en motion om bostadssituationen i Huddinge med förslag på åtgärder. I motionen beskrivs att det är svårt att hitta bostäder i Huddinge, särskilt för den som inte har råd att köpa den. Många barnfamiljer bor trångt och kommunen har ett ansvar för att anvisa boende till asylsökande som fått uppehållstillstånd och kommunplaceras i Huddinge. Motionärerna föreslår fyra åtgärder: 1. Att kommunen bygger på höjden i kollektivtrafiknära lägen för att spara grönområden och kunna levererar ett stort antal bostäder och att dessa bostäder är blandade med hyresrätter, bostadsrätter och egna hem för att åstadkomma en trivsam boendemiljö. 2. Att kommunen initierar byggandet av bostäder med god kvalitet men till lägsta möjliga kostnad. Motionen hänvisar till SABO som erbjuder nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka tjugofem procent under marknadspris. 3. Att kommunen har med barnperspektivet i all samhällsplanering för de miljöer man skapar. Ytor för barns lek måste vara väl tilltagna och ge en variation där t.ex. alla ytor inte är hårdgjorda. 4. Att en projektgrupp tillsätts för att inventera möjligheterna att få fram bostäder till särskilt utsatta personer, och att kommunen vid nybyggnationer förhandlar med fastighetsägaren om att få disponera en viss andel av bostäderna. Remissvar Motionen har remitterats till socialnämnden och Huge Fastigheter AB.

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Socialnämnden Den 26 januari 2017 beslutade socialnämnden att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande och anta yttrandet som sitt eget. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver det breda bostadssociala arbete som bedrivs för att hjälpa de som inte själva kan lösa sin bostadssituation. Genom samarbete med Huge tilldelas förvaltningen lägenheter som används som kortvariga lösningar medan individerna själva söker ett mer permanent boende. Förvaltningen har också en nyinrättat enhet som enbart arbetar med bosättning av nyanlända flyktingar. Det är viktigt att hitta bostäder till rimliga priser. Motionärernas föreslagna hus från SABO kan dock inte köpas in, då Huge inte är medlem av denna organisation. Barnperspektivet är mycket viktigt för förvaltningen och finns med i varje skede av det bostadssociala arbetet och samhällsplaneringen. Huge Fastigheter AB Huges styrelse beslutade att godkänna sitt remissvar den 27 januari I remissvaret framförs att Huge Fastigheter AB inte är medlemmar i SABO men söker liknande alternativ på öppna marknaden. Huge följer utvecklingen av SABOs kombohus samt Stockholmshems motsvarighet Stockholmshusen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i att det är svårt att hitta bostäder i Huddinge. Bostadssituationen är besvärlig i hela Stockholmsregionen. Om Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn byggs är kommunens ambition att bygga bostäder till 2030 under förutsättning att det finns en marknad för det. Den övergripande inriktningen i Huddinges översiktsplan, som antogs 2014, är en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Detta ska ske genom funktionsblandning och förtätning i kollektivtrafiklägen vilket gör att det blir nära till kommunal service och att försättningarna för korta resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Blandade upplåtelseformer och bostadstyper eftersträvas i samtliga områden för att öka sammanhållningen, möjliggöra bostadskarriär och för att det ska vara möjligt att bo kvar i området oberoende av livssituation. Denna inriktning överensstämmer med förslaget i motionen om att bygga kollektivtrafiknära och med funktionsblandning. Enligt översiktsplanen ska kommunen växa i takt med regionen vilket innebär utbyggnadstakt för bostadsbyggandet med ca 770 lägenheter per år. Huddinge

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) deltar i Sverigeförhandlingen. Om förhandlingarna går i mål med ett positivt resultat innebär det att kommunens utbyggnadstakt närmare fördubblas. Förvaltningen instämmer i att det är av vikt att bostäder kan produceras till rimliga priser så att det är möjligt att även mer utsatta grupper kan få bostad. Flera parter har sökt åstadkomma detta. Exempel på det är SABO som beskrivs i motionen. Ett annat exempel är Stockholmshem med Stockholmshusen som nämns i Huge Fastigheter AB:s remissvar. Huge är inte medlem i SABO, men söker liknande alternativ på den öppna marknaden. Ytterligare ett alternativ är den upphandling som Sveriges kommuner och landsting (SKL), i samarbete med SKL Kommentus Inköpscentral, genomfört av bostadshus för att kommuner lättare ska kunna få fram bra, funktionella och prisvärda bostäder som passar i olika miljöer (BoStadsHus 2016). I samhällsplaneringen har kommunen med barnperspektivet. I samband med arbetet med utvecklingsplaner och program samt vid upprättande av nya detaljplaner ska en barnkonsekvensanalys göras. En checklista och hjälpmedel för detta arbete har tagits fram och redovisats för samhällsbyggnadsutskottet. I metodiken ingår både att beskriva konsekvenserna för barn av planerna och att ge barn möjlighet till delaktighet och ge synpunkter. Metodiken ska tillämpas i all planering som påverkar barn. Av socialnämndens remissyttrande framgår att social- och äldreomsorgsförvaltningen under 2016 har bildat en särskild bosättningsenhet för att hantera behovet av bostäder till nyanlända i enlighet med den nya lagstiftningen. Arbetet med att tillhandahålla bostäder för nyanlända under deras etableringstid har också varit nödvändigt att samordna inom kommunen. Arbetet har organiserats i en sektors- och förvaltningsövergripande projektgrupp med tjänstemän från kommunens samhällsbyggnadsfunktioner och social- och äldreomsorgsförvaltningen samt representation från det kommunala bostadsbolaget Huge. Huddinge kommun har också startat ett samarbete med fastighetsägare i kommunen och ser positivt på att via detta nätverk få fram bostäder för både nyanlända och utsatta grupper framöver. De åtgärder som föreslås i motionen ingår i det arbetet som bedrivs inom kommunen. Det första förslaget i motionen överensstämmer med översiktsplanens inriktning om att bygga kollektivtrafiknära och med funktionsblandning. Huge Fastigheter AB arbetar med att försöka hitta liknande alternativ på marknaden som föreslås i motionens andra åtgärdförslag. Barnkonsekvensanalyser, en metodik att tillvarata barnperspektivet, genomförs i samhällsplaneringen. Motionens tredje

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) åtgärdsförslag tillämpas därmed. Motionens fjärde åtgärdsförslag har också genomförts. En kommunövergripande projektgrupp är tillsatt och arbetar med att tillgodose behovet av bostäder till nyanlända i enlighet med den nya lagstiftningen. Sammantaget bedrivs således ett arbete i enlighet med förslaget. Motionen ska därmed anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Annika Feychting Översiktsplanerare Bilagor Bilaga 1: Bostadsituationen i Huddinge förslag på åtgärder motion väckt av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) Bilaga 2: Remissvar från socialnämnden Bilaga 3: Remissvar från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Remissinstanserna

23 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Huddinge kommun Kommunfullmäktige Diarienr o 9 l Diarieplanbeteckn. MOTION Bostadssituationen i Huddinge- förslag på åtgärder Att hitta en bostad i Huddinge är svårt - särskilt för den som inte har möjlighet att köpa den. Många ungdomar bor hemma högt upp i åldrarna. Många barnfamiljer bor mycket trångt. För asylsökande som fått uppehållstillstånd och kommunplaceras i Huddinge har kommunen ett ansvar att anvisa bostad, 2016 kommer 321 nyanlända. Hur många som kommer till Huddinge 2017 vet vi inte, men vi kan förvänta oss att ett stort antal kommer att få kommunplacering i Huddinge. Vilken framförhållning har Huddinge kommun till detta. Hur har kommunledningen planerat att lösa den skriande bostadsbristen för dessa olika grupper - ungdomar, barnfamiljer och nyanlända. Hur planerar kommunen att lösa bristen på hyresrätter, som är det enda möjliga alternativet till bostad för ekonomiskt svaga grupper. Vi vet att kommunen planerar ett antal modulbostäder samt att bygga om en dellokaler till bostäder. Det är bra, men det är också mycket viktigt att även en långsiktig planering av bostäder sker. Ett hållbart samhälle behöver alla typer av bostäder, hyresrätter, bostadsrätter och egna villor. Miljöpartiet vill se aktiva åtgärder och föreslår: 1. Att kommunen bygger på höjden i kollektivtrafiknära lägen för att spara grönområden och kunna leverera ett stort antal bostäder. Av betydelse är också en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och egna hem för att åstadkomma en trivsam boendemiljö. Alla vet att närhet till grönytor, parker och naturområden är avgörande för livskvalitet, hälsa och utveckling. Inte minst för barn är dessa ytor mycket viktiga. Att lyfta upp dagvatten till dammar och vattenspeglar kan skapa nya attraktiva lägen. Grönytor kan även ge viss möjlighet till egen odling för den som så vill och stadsodling kan även ske på många sätt inne i bebyggelsen. Väl vald offentlig utsmyckning förhöjer attraktiviteten. Genom att studera goda exempel på stadsplanering, t. ex. Järfällasarbete med "Kajer mot det gröna" kan nya ideer födas. 2. Att kommunen initierar byggandet av bostäder av god kvalitet men till lägsta möjliga kostnad. Hus och lägenheter som står sig över tid och är trivsamma att bo i även för kommande generationer. För allmännyttiga bostadsbolag erbjuder SABO ett intressant alternativ med en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka tjugofem procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i dagsläget i tre utföranden, Bas - ett mindre kompletteringshus i 2-4 våningar, Plus - ett större punkthus upp till 8 våningar samt Mini - yteffektiva ettor och tvåor på kvm. l (2)

24 3. Att kommunen i all samhällsplanering har med barnperspektivet för de miljöer man skapar. Ytor för barns lek måste vara väl tilltagna och ge en variation där t. ex. alla ytor inte är hårdgjorda. Skolor och förskolor måste finnas med från början i planeringen så att det inte måste pressas in mot slutet med dåliga lösningar som följd. 4. Att inom ramen för kommunens bostadsplanering, en projektgrupp tillsätts med uppdrag att inventera möjligheterna att få fram bostäder av permanent och tillfällig karaktär, till särskilt utsatta personer. Vid nybyggnationer ska kommunen förhandla med fastighetsägare om att få disponera en viss andel av bostäderna. Bostäder kan också tas fram genom omdisponering av kommunens lokaler och genom tillfälliga paviljonger. Ambitionen bör vara att sprida boendena över hela kommunen. För Miljöpartiet de Gröna i Huddinge J;f}ltf/mmav Marianne Broman Jfauicu_i;.tU.Ji Marica Lindblad 2 (2)

25 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 26 januari Paragraf Diarienummer SN-2016/ Bostadssituationen i Huddinge - förslag på åtgärder - motion ställd av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En motion har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionärerna lägger fram fyra förslag till åtgärder för den nuvarande bostadssituationen i Huddinge. Förslagen gäller nya bostadshus i kollektivtrafiknära lägen, inköp av nyckelfärdiga hus från SABO, barnperspektivet i samhällsplaneringen samt tillsättandet av en projektgrupp för att arbeta med bostäder till särskilt utsatta personer. Förvaltningen bedriver idag ett brett bostadssocialt arbete, för att hjälpa de som inte själva kan lösa sin bostadssituation. Genom ett samarbete med Huge, tilldelas förvaltningen lägenheter som används som kortvariga lösningar medan individerna själva söker ett mer permanent boende. Förvaltningen har också en nyinrättat enhet som enbart arbetar med bosättning av nyanlända flyktingar. Det är viktigt att hitta bostäder till rimliga priser. Motionärernas föreslagna hus från SABO kan dock inte köpas in, då Huge inte är medlem av denna organisation. Barnperspektivet är mycket viktigt för förvaltningen och finns med i varje skede av det bostadssociala arbetet och samhällsplaneringen. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP) och Aysegül Balci (V). Efter detta förklaras överläggningen avslutad Protokollsanteckningar Protokollsanteckning anmäls dels av Anneli Sjöberg (S), dels av Marianne Broman (MP) och dels av Aysegül Balci (V). Se bilaga till detta protokolls 9, daterad Beslutet delges Kommunstyrelsen

26 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

27 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Bostadssituationen i Huddinge, förslag på åtgärder motion ställd av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En motion har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionärerna lägger fram fyra förslag till åtgärder för den nuvarande bostadssituationen i Huddinge. Förslagen gäller nya bostadshus i kollektivtrafiknära lägen, inköp av nyckelfärdiga hus från SABO, barnperspektivet i samhällsplaneringen samt tillsättandet av en projektgrupp för att arbeta med bostäder till särskilt utsatta personer. Förvaltningen bedriver idag ett brett bostadssocialt arbete, för att hjälpa de som inte själva kan lösa sin bostadssituation. Genom ett samarbete med Huge, tilldelas förvaltningen lägenheter som används som kortvariga lösningar medan individerna själva söker ett mer permanent boende. Förvaltningen har också en nyinrättat enhet som enbart arbetar med bosättning av nyanlända flyktingar. Det är viktigt att hitta bostäder till rimliga priser. Motionärernas föreslagna hus från SABO kan dock inte köpas in, då Huge inte är medlem av denna organisation. Barnperspektivet är mycket viktigt för förvaltningen och finns med i varje skede av det bostadssociala arbetet och samhällsplaneringen. Beskrivning av ärendet Motionen beskriver bostadssituationen i Huddinge som bekymmersam, då det är mycket svårt att hitta en bostad. Detta gäller särskilt för de personer som inte har råd att köpa sin bostad. Motionärerna ställer frågor kring hur Huddinge kommun arbetar med bostadsfrågan generellt men också hur man arbetar för att säkra bostäder för nyanlända flyktingar. Motionen ställer följande fyra förslag till kommunfullmäktige: POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

28 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (4) 1. Att kommunen bygger höga bostadshus i kollektivtrafiknära lägen. 2. Att kommunen initierar byggandet av bostäder med god kvalitet till lägsta möjliga pris. Motionen nämner här SABOs erbjudande om nyckelfärdiga bostadshus till 75 procent av marknadspriset. 3. Att kommunen i all samhällsplanering använder sig av barnperspektivet för de miljöer man skapar. 4. Att en projektgrupp tillsätts för att inventera möjligheterna att få fram bostäder till särskilt utsatta personer, och att kommunen vid nybyggnationer förhandlar med fastighetsägaren om att få disponera en viss andel av bostäderna. Förvaltningens bostadssociala arbete Bristen på bostäder är ett välkänt problem för flertalet kommuner inom Stockholms län. När en person eller familj, som vistas inom kommunen blir bostadslös och inte kan lösa sin situation på annat sätt har socialtjänsten det yttersta ansvaret i den akuta situationen, att tillgodose behovet av tillfälligt boende. Detta under förutsättning att den enskilde inte själv kan lösa sin situation. Förvaltningen beviljar tillfälligt boende genom biståndsbedömda beslut. Tillfälliga, akuta lösningar kombineras med att den enskilde, utifrån förmåga, aktivt söker en annan boendelösning för att komma vidare i boendekedjan. Därför arbetar Arbete och försörjning med att stödja individer och familjer att hitta mer varaktiga boendelösningar. Boendeteamet inom Arbete och försörjning bedriver även ett aktivt vräkningsförebyggande arbete med särskild inriktning på barnfamiljer. Alla barnfamiljer som riskerar att bli av med sitt boende erbjuds personlig kontakt och man arbetar aktivt med lösningar för att de ska behålla sitt boende. Huddinge kommun och Huge har ett etablerat samarbete vars syfte är att säkerställa en anpassad tilldelning av lägenheter, utifrån behov och förutsättningar. En del av samarbetet gäller bostadsförturer. För att en individ ska beviljas bostadsförtur krävs att man har ett särskilt bostadsbehov av starka sociala eller medicinska skäl och att man ska ha prövat alla andra möjligheter att skaffa bostad. Individen ska ha varit bosatt och folkbokförd i Huddinge kommun i minst två år. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under 2016 bildat en särskild bosättningsenhet för att hantera behovet av bostäder till nyanlända i enlighet med den nya lagstiftningen. I detta sammanhang har det också varit nödvändigt att samordna arbetet med att tillhandahålla bostäder för nyanlända under deras etableringstid. Arbetet har organiserats i en sektors- och förvaltningsövergripande projektgrupp med tjänstemän från kommunens

29 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (4) samhällsbyggnadsfunktioner och social- och äldreomsorgsförvaltningen samt representation från det kommunala bostadsbolaget Huge. Förvaltningens synpunkter Utifrån det bostadssociala arbetet med målgrupper bland annat inom funktionshinderområdet och ungdomar, ser förvaltningen positivt på möjligheten till fler hyresrätter, särskilt i Huge:s regi. Detta skulle kunna ge tillgång till fler lägenheter för placeringsformerna stödboende och träningslägenheter. Det bidrar i sin tur till minskade kostnader för de placeringar på HVB och liknande som ofta är ett alternativ när det inte är möjligt att placera i boenden i egen regi. Förvaltningen anser att det är viktigt att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen. I enlighet med Huddinge kommuns gällande översiktsplan är det önskvärt med en god blandning av såväl högre som lägre hus och blandade upplåtelseformer för att förebygga segregation. SABO är en medlemsorganisation för Sveriges kommunala bostadsbolag. Då Huge inte är medlem finns inte möjligheten att avropa den typ av billiga bostadshus som motionärerna föreslår. Däremot är det rimligt att Huddinge kommun omvärldsbevakar för att finna liknande lösningar som kan införskaffas till förmånliga priser. Att kostnaderna på nya bostäder hålls nere gynnar såväl verksamheten som brukare och övriga medborgare i kommunen. Det finns också ett stort behov av att producera mindre bostäder, som ettor och små tvåor. Barnperspektivet är ständigt närvarande i det bostadssociala arbetet och samhällsplaneringen. Förvaltningen tittar alltid på för- och nackdelar med samhällsplaneringen ur ett barnperspektiv. Detta görs också centralt i framtagandet av områdesprogram och liknande dokument, vilket förvaltningen ser mycket positivt på. I motionsställarens förslag nummer fyra berörs en arbetsform likt det ovan beskrivna arbetet hos bosättningsenheten. Erfarenheterna av projektgruppens arbete är goda vilket innebär att arbetsformen kan lämpa sig väl när det gäller att säkerställa behovet av bostadslösningar även för andra samhällsgrupper som kommunen har ett ansvar för. Denna arbetsform bör därmed kunna utgöra en bra grund och möjlighet till att tydliggöra hur arbetet ska kunna bedrivas mer långsiktigt och proaktivt samt utökas till att gälla fler grupper än anvisade nyanlända. Förvaltningen har idag det ovan nämnda samarbetet med Huge som ger en viss tilldelning av lägenheter ur det befintliga beståndet. Förvaltningen ser också positivt på möjligheten att förhandla med olika fastighetsägare för att avsätta en viss del av nyproduktionen till bostäder för sociala ändamål. Liknande avtal görs i andra kommuner i landet, till exempel Norrköping och

30 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (4) Göteborg, när kommunen avyttrar mark för nybyggnation av bostäder. Det är av vikt att dessa bostäder sprids på såväl nybyggnationer som befintligt bestånd, detta för att få en spridning av dessa bostäder över hela kommunen och undvika segregering. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Motionen Beslutet delges Kommunstyrelsen

31 HUDDINGE KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Protokollsanteckning Ärende 10, Bostadssituationen i Huddinge, förslag på åtgärder Motion ställd av Marianne Broman (MP) Marica Lindblad (MP) och Birgitta Lj ung (MP) Förvaltningen har inkommit med ett övervägande positivt svar på motionen som Miljöpartiet lagt om hur bostadssituationen i Huddinge ska förbättras. Förvaltningen bedriver idag ett brett bostadssocialt arbete för att hjälpa de som inte själva kan lösa sin bostadssituation. Förvaltningen har också en nyinrättad enhet som enbart arbetar med bosättning av nyanlända som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade. Förvaltningen har därmed stor erfarenhet av frågan. Motionärerna önskade se aktiva åtgärder i bostadsbyggande och planering och förslog att kommunen bygger på höjden i kollektivtrafiknära lägen för att spara grönområden. Förvaltningen anser också att det är viktigt att bygga i kollektivtrafiknära lägen, men förespråkar blandad bebyggelse även där. Vi anser att det är viktigt med blandad bebyggelse runt om i kommunen, men i kollektivtrafiknära lägen kan höga hus byggas, så att många av de som önskar bo kollektivtrafiknära har möjlighet att göra det. Det finns ett stort behov av att producera till ytan mindre bostäder, som ettor och tvåor, och genom att bygga på höjden kan många sådana lägenheter produceras. l motionen föreslogs även att kommunen initierar byggandet av bostäder med god kvalitet tilllägsta möjliga pris. l motionen nämns här SABOs erbjudande om nyckelfärdiga bostadshus till 75 procent av marknadspriset. Förvaltningen svarar här att SABO är en medlemsorganisation för Sveriges allmännyttiga bostadsbolag. Huge är inte medlem där och kan därför inte köpa dessa billiga bostadshus. Huge räknas för närvarande inte som ett allmännyttigt bostadsbolag beroende på antalet lokaler som Huge i nuläget äger och förvaltar. Förvaltningen anser dock att det är viktigt att Huddinge omvärldsbevakar för att finna liknande lösningar som SABO erbjuder. Förvaltningen framhåller vikten av att kostnader på nya bostäder hålls nere, då det gynnar såväl verksamheten som brukare och övriga medborgare i kommunen. Det finns ett stort behov av att producera mindre bostäder, som ettor och små tvåor. Motionärerna framhöll också vikten av att kommunen i all samhällsplanering använder sig av barnperspektivet för de miljöer man skapar. Här menar förvaltningen att detta redan sker. Vi skulle gärna se att en barnkonsekvensanalys görs vid planering av nybyggnation. Sid l (2)

32 v " < l motionen förslogs även att en projektgrupp tillsätts för att inventera möjligheterna att få fram bostäder till särskilt utsatta personer, och att kommunen vid nybyggnationer förhandlar med fastighetsägaren om att få disponera en viss andel av bostäderna. Sedan motionen lades, så har Social- och äldreomsorgsförvaltningen bildat en särskild bosättningsenhet för att hantera behovet av bostäder till nyanlända i enlighet med den nya lagstiftningen. l detta fall har det också varit nödvändigt att samordna arbetet med att tillhandahålla bostäder för nyanlända under deras etableringstid. Arbetet har organiserats i en sektors- och förvaltningsövergripande projektgrupp med tjänstemän från kommunens samhällsbyggnadsfunktioner och social- och äldreomsorgsförvaltningen samt med representation från kommunens bostadsbolag Hug e. Förvaltningen skriver även i sitt svar att: "Erfarenheterna av projektgruppens arbete är goda vilket innebär att arbetsformen kan lämpa sig väl när det gäller att säkerställa behovet av bostadslösningar även för andra samhällsgrupper som kommunen har ett ansvar för. Denna arbetsform bör därmed kunna utgöra en bra grund och möjlighet till att tydliggöra hur arbetet ska kunna bedrivas mer långsiktigt och proaktivt samt utökas till att gälla fler grupper än anvisade nyanlända." Samarbetet med Huge ger en viss tilldelning av lägenheter ur det befintliga beståndet. Förvaltningen ser också positivt på förslaget att förhandla med olika fastighetsägare för att avsätta en viss del av nyproduktionen till bostäder för sociala ändamål. Förvaltningen lyfter även upp exempel från andra kommuner i landet, till exempel Norrköping och Göteborg där sådana avtal görs i samband med att kommunen avyttrar mark för nybyggnation av bostäder. l likhet med oss anser förvaltningen att bostäder avsatta för sociala ändamål ska spridas över hela kommunen för att undvika segregering. A(6~b~~ 4ttJ(UJJ($~~ Marianne Broman Aysegul Balci Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sid 2 (2)

33 HF (1) Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Bostadssituationen i Huddinge förslag på åtgärder - motion väckt av Marianne Broman (MP), Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) med referens KS-2016/ Huge Fastigheter är inte medlemmar i SABO med söker liknande alternativ på öppna marknaden. Huge följer utvecklingen av SABOs kombohus samt Stockholmshems motsvarighet Stockholmshusen. Greger Nilsson Tf VD Huges styrelse godkände detta remissvar den 27 januari 2017.

34 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Kommunstyrelsen Namnsätt cykelvägarna! svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat 24 februari 2017, anses motionen vara besvarad. Sammanfattning I en motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) föreslås att kommunens cykelvägar namnsätts. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har gått på remiss till naturoch byggnadsnämnden som den 6 februari 2017 beslutat att överlämna naturoch byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 till kommunstyrelsen som svar på remissen. Natur- och byggnadsförvaltningen är i tjänsteutlåtandet positiv till förslaget i motionen och påpekar att det under 2016 genomfördes ett arbete med inventering och namnsättning av gång- och cykelvägar i Vårby. Förvaltningen gör bedömningen att arbetet med att se över och namnsätta cykelvägarna i resterande delar av kommunen kan genomföras först under år 2018 då resurser kan avsättas för arbetet. Natur- och byggnadsförvaltningen anser vidare att arbetet bör genomföras i samarbete med trafik- och landsskapssektionen på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa att arbetet överensstämmer med kommunens cykelplan och att nödvändig vägvisning och skyltning efter namnsättning kan genomföras. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansens synpunkter och anser att arbetet, i samarbete mellan trafik- och landskapssektionen på kommunstyrelsens förvaltning och lantmäteriet på naturoch byggnadsförvaltningen, kan inledas under år POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

35 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige den 10 oktober 2016 (bilaga 1) föreslår Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) att kommunens cykelvägar namnsätts. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionärerna menar att cyklingen tydligare måste prioriteras i samhällsplaneringen samt att det är hög tid att skapa bättre förutsättningar för cykelpendling. Remissinstansens svar Motionen har gått på remiss till naturoch byggnadsnämnden som den 6 februari 2017 beslutat att överlämna naturoch byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 till kommunstyrelsen som svar på remissen. Natur- och byggnadsförvaltningen är i tjänsteutlåtandet positiv till förslaget att namnsätta cykelvägar i kommunen för att öka trafiksäkerheten och som ett sätt att uppmuntra till ökad cykling. Förvaltningen menar att för att kunna genomföra namnsättningen behövs en genomgång av vilka cykelvägar i kommunen som är aktuella för namnsättning med utgångspunkt i de cykelstråk som redovisas i kommunens cykelplan. Förvaltningen påpekar att det under 2016 genomfördes ett arbete med inventering och namnsättning av gång- och cykelvägar i Vårby. Vidare anges att arbetet med att se över och namnsätta cykelvägarna i resterande delar av kommunen bedöms som möjligt att genomföra först under 2018 då resurser kan avsättas för detta relativt omfattande arbete. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att arbetet bör genomföras i samarbete med trafik- och landsskapssektionen på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa att arbetet överensstämmer med kommunens cykelplan och att nödvändig vägvisning och skyltning efter namnsättning kan genomföras.

36 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Förvaltningens synpunkter Under 2016 har ett arbete med inventering och namnsättning gång- och cykelvägar i Vårby genomförts i samarbete mellan naturoch byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning och under 2017 planeras skyltningen genomföras. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansens synpunkter och anser att arbetet, i samarbete mellan trafik- och landskapssektionen på kommunstyrelsens förvaltning och lantmäteriet på naturoch byggnadsförvaltningen, kan inledas under år Motionen kan i och med detta anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katharina Staflund Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Motion Namnsätt cykelvägarna! Bilaga 2: Remissvar från naturoch byggnadsnämnden. Beslutet delges Motionärerna

37 Huddinge kommun Kommunfullmäktige HUDf)lf\i( ' l o l 1-D-i&r-ic-nr----=lD;;;;e,,h,,:Bleckr - J MOTION Namnsätt cykelvägarna! En cykelväg har sällan ett namn, utan benämningen är oftast "cykelbanan längst med vägen xx". Cykelbanor dras inte alltid längst med vägar och blir därför svåra att hänvisa till eller felanmäla. Avsaknaden av namn kan i viss mån förstärka den bild att cyklister värderas lägre i trafiken, att cyklister är leksakstrafikanter. För att kunna göra bättre cykelväganvisningar och samtidigt ge legitimitet åt cykelvägar vore det bra om vi namnsätter cykelstråken i kommunen. Täby kommun har hittills namnsatt totalt 14 stråk och nyligen fattade också Tyresö beslut om att namnsätta cykelvägarna. Givetvis borde även vi i Huddinge sätta namn på alla våra stön-e cykelstråk. Idag finns några cykelstråk med egna namn, men fler behövs! Det handlar om att prioritera upp cykling överlag. Samhällsplaneringen har varit och är fortfarande - trots de stora klimatutmaningar vi står inför - till största del inriktad på bilsamhället Det är hög tid att skapa bättre förutsättningar för cykelpendling. Genom att namnsätta cykelstråken, sätter vi inte bara dem på kartan. Vi uppvärderar cyklisterna, möjliggör bättre geografiska hänvisningar och kan lättare identifiera olyckor. När fler trafikanter cyklar minskar både trängseln och utsläppen. Det är avgörande om vi ska kunna lösa klimatfrågan. Att cykling också är bra för hälsan och ekonomin är ytterligare vinster. Vi föreslår att fullmäktige besluta : att ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk Miljöpartiet de Gröna Jf();lliu :t. }JJ~ Marica Lindblad

38 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 6 februari Paragraf Diarienummer NBN-2016/ Remiss- Namnsätt cykelvägarna! - motion väckt av Marica Lindblad (MP) mfl. - svar till kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige från Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) föreslås att cykelvägarna i Huddinge kommun namnsätts. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har remitterats till naturoch byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet delges Kommunstyrelsen

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Hagström, Karin karin.hagstrom@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Namnsätt cykelvägarna! motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) svar till kommunstyrelsen Förslag till beslut Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige från Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) föreslås att cykelvägarna i Huddinge kommun namnsätts. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har remitterats till naturoch byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om namnsättning av cykelvägarna i Huddinge kommun. I motionen framhålls att cykelvägarna i kommunen bör namnsättas bland annat för att kunna göra bättre cykelvägvisningar och skapa bättre förutsättningar för cykelpendling. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har remitterats till naturoch byggnadsnämnden för synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker att det är ett bra förslag att ge namn åt cykelvägar i kommunen för att öka trafiksäkerheten och som ett sätt att uppmuntra till ökad cykling. För att kunna genomföra detta behöver det göras en genomgång av vilka cykelvägar i kommunen som är aktuella för namnsättning med utgångspunkt i de cykelstråk som redovisas i kommunens cykelplan. Under 2016 genomfördes ett arbete med inventering och namnsättning av gång- och POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

40 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) cykelvägar i Vårby. Arbetet med att se över och namnsätta cykelvägarna i resterande delar av kommunen bedömer förvaltningen att det är möjligt att genomföra under Innan dess finns inte möjlighet att avsätta resurser för detta relativt omfattande arbete. Arbetet bör genomföras i samarbete med gatu- och trafiksektionen för att säkerställa att arbetet överensstämmer med kommunens cykelplan och att nödvändig vägvisning och skyltning efter namnsättning kan genomföras. Anders Lindelöf Teknisk direktör Karin Hagström Avdelningschef lantmäteriavdelningen Bilagor Motion namnsätt cykelvägarna! Beslutet delges Kommunstyrelsen

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Blomquist, Annika Annika.Blomquist@huddinge.se Kommunstyrelsen Handlingsplan för klimatanpassning för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Handlingsplan för klimatanpassning för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 februari 2017, godkänns. 2. Finansiering av åtgärder som föreslås i Handlingsplan för klimatanpassning hanteras inom ordinarie budgetprocess. Sammanfattning I verksamhetsplan 2016 för kommunstyrelsen finns ett utvecklingsåtagande om att ta fram en plan för klimatanpassning utifrån klimatoch sårbarhetsanalysen. På sikt kommer Sverige att drabbas av fler och längre värmeböljor, ökad nederbörd och fler kraftiga skyfall än tidigare. Hur sårbart vårt samhälle är för kommande förändringar beror på hur snabbt det sker men också på hur förberedda vi är. Syftet med handlingsplanen är att förbättra beredskapen för klimatförändringar i Huddinge kommun. Dessutom minskar risken för skadekostnader och framtida skadeståndsanspråk för kommunen. Handlingsplanen för klimatanpassning handlar om risker och konsekvenser för Huddinge i ett förändrat klimat och vilka åtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna på sikt. Klimatförändringarna utgör en av de stora utmaningarna inom samhällsplaneringen, men också inom befintlig miljö. Handlingsplanen bygger på en tidigare översiktlig risk och såbarhetsanalys, som utgjorde underlag till Översiktsplan De förebyggande åtgärder som föreslås i planen har fokus på områden som kommunen eller kommunala bolag har rådighet över. I rapporten presenteras en översiktlig kostnads- POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) nyttoanalys. Analysen indikerar att det är lönsamt att vidta klimatsäkrande åtgärder, det vill säga, det är dyrare för Huddinge att inte vidta åtgärder. En samrådsversion av handlingsplanen har varit på remiss till berörda nämnder, bolag och myndigheter juni-september Handlingsplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Beskrivning av ärendet Bakgrund och syfte I verksamhetsplan 2016 för kommunstyrelsen finns ett utvecklingsåtagande om att ta fram en plan för klimatanpassning utifrån klimatoch sårbarhetsanalysen. På sikt kommer Sverige att drabbas av fler och längre värmeböljor, ökad nederbörd och fler kraftiga skyfall än tidigare. Hur sårbart vårt samhälle är för kommande förändringar beror på hur snabbt det sker men också på hur förberedda vi är. Syftet med handlingsplanen är att förbättra beredskapen för klimatförändringar i Huddinge kommun. Med en handlingsplan kan människor känna sig tryggare när översvämningar och värmeböljor kommer att bli vanligare framöver. Dessutom minskar risken för skadekostnader och framtida skadeståndsanspråk för kommunen. Handlingsplanen för klimatanpassning handlar om risker och konsekvenser för Huddinge i ett förändrat klimat och vilka åtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna på sikt. Klimatförändringarna utgör en av de stora utmaningarna inom samhällsplaneringen, men också inom befintlig miljö. Handlingsplanen bygger på en tidigare översiktlig risk och såbarhetsanalys, som utgjorde underlag till Översiktsplan De förebyggande åtgärder som föreslås i planen har fokus på områden som kommunen eller kommunala bolag har rådighet över. En översiktlig kostnadsnyttoanalys i rapporten indikerar att det är lönsamt att vidta klimatsäkrande åtgärder, det vill säga, det är dyrare för Huddinge att inte vidta åtgärder. Analys av risker och sårbarheter För att ta reda på vilka konsekvenser som ett framtida klimat får på kommunen har olika klimatfaktorers påverkan på så kallade systemtyper analyserats.

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) De klimatfaktorer som analyserats är: översvämning, ras, skred och stranderosion. Det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt. De systemtyper som analyserats är: befintlig och planerad bebyggelse och verksamhetsområden, befintliga och planerade kommunikationer/vägar, samhällsfunktioner, naturoch kulturmiljöområden, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, förorenad mark samt vattenskyddsområden. Påverkan på grund av varmare klimat samt påverkan på grund av smittspridning är aspekter som har lyfts under arbetets gång. Vid tiden för analysen fanns dock inget underlagsmaterial tillgängligt för att analysera i vilken omfattning som kommunen kommer att påverkas. Några viktiga iakttagelser från analysen Framförallt befintlig bebyggelse riskerar att påverkas negativt i ett framtida klimat. Bostadsbebyggelse (ca 2000 bostäder) riskerar att översvämmas främst på grund av skyfall med även vid höga flöden i vattendrag, framförallt Tyresån. Viktiga samhällsfunktioner är idag lokaliserade till områden som riskerar att påverkas, till exempel 73 förskole- och skolbyggnader samt flera sjukhus- och vårdcentralsbyggnader i områden som utgör topografiska sänkor. E4/E20 vid Kungens kurva ligger i en topografisk sänka. Nynäsbanan öster om Länna är i dagsläget utsatt eftersom spåren där passerar ett område med dålig markstabilitet. Vissa planerade förtätnings- och exploateringsområden riskerar att påverkas. Bland annat är 126 hektar bebyggelse planerad i områden som utgör topografiska sänkor, till exempel stora områden kring Huddinge station. För de områden som pekats ut att de ligger i topografiska sänkor finns stora osäkerheter eftersom analysen inte baseras på en skyfallskartering utan på lågpunkter i terrängen. Prioritering av åtgärder och förslag till kostnader I handlingsplanen i tabell 7 och 8 presenteras förslag till prioriteriade åtgärder för att minska de negativa effekterna av ett förändrat klimat samt anges ansvarig för åtgärden. Varje åtgärd har prioriterats från 1-3 utifrån hur akut åtgärden är med tanke på de konsekvenser den får. I tabell 9 och 10

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) presenteras en översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärderna. Genomförande och uppföljning Kommunstyrelsens förvaltning är ägare av dokumentet och ansvarar för att årligen följa upp handlingsplanen. Samtliga förvaltningar ansvarar för att planen implementeras i respektive verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning stöttar arbetet. Handlingsplanen ska uppdateras vart fjärde år. Sammanställning av remiss En samrådsversion av handlingsplanen har varit på remiss till berörda nämnder, bolag och myndigheter juni-september 2016, se sammanställningen över remissinstanser i bilaga 2. Handlingsplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar gjorts: Omarbetning av disposition och layout. Förtydliganden och översyn av språket generellt i planen. Tre nya prioriterade åtgärder har lagts till i listan över åtgärder. En åtgärd har omprioriterats från nivå 1 till nivå 2. Åtgärder där det stått att kommunen ska verka för att någon annan ska utföra har tagits bort, då det förutsätts att dessa åtgärder hanteras hos berörda aktörer. Några åtgärder har förtydligats genom omformulering. Ett kapitel om Genomförande och uppföljning har lagts till. Förvaltningens synpunkter De klimatförändringar som vi kan se redan idag och som kommer att bli vanligare i framtiden är en verklighet som kommunerna måste ha beredskap för. Det är en stor utmaning som väntar och för att lyckas krävs ett systematiskt arbete med klimatanpassningsfrågan och att samhällets olika aktörer samarbetar. Genomförande av åtgärder hanteras inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering.

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Annika Blomquist Miljöplanerare Bilagor 1. Handlingsplan för klimatanpassning Huddinge kommun. 2. Sändlista remissinstanser. 3. Sammanställning av remissvar. Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

46 Handlingsplan för klimatanpassning Huddinge kommun

47 Handlingsplan för klimatanpassning Huddinge kommun Diarienummer: KS-2015/2580 Författare: Karin Carlsson och Anna Risberg, WSP och Huddinge kommun I arbetet med handlingsplanen har följande personer deltagit: Projektledare: Katarina Persson (staben) februari 2012-juni 2012, Annika Blomquist (plansektionen) oktober 2016-mars Referensgrupp: Sara Andersson (staben), Mattias Carlswärd (markoch exploateringssektionen), Anders Falk (gatu- och trafiksektionen), Anders Kronhamn (SRV Återvinning AB), Carina Lindberg (plansektonen), Ann Lindqvist (Huge Fastigheter AB), Nicklas Lord (staben), Joakim Pramsten (SVAB), Gunilla Sundström (staben), Sven Tillman (sektionen för trygghets- och säkerhetsfrågor), Anders Wennloef (Södertörns brand-försvarsförbund), Mikaela Woltter (plansektionen). Grafisk form FamiljenPangea 2017 ISBN

48 2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Uppdrag Avgränsning Underlag som stöd i arbetet med att ta fram denna handlingsplan Så här har planen tagits fram Utmaning: Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat 6 2 Koppling till Huddinges styrdokument, policys och planer 8 3 Analys av risker och sårbarheter Befintlig bebyggelse och samhällsfunktioner Kommunikationer Elförsörjning Miljö Föroreningsspridning Påverkan på naturmiljö Hälsa Värmeböljor Påverkan på rekreationsområden Smittspridning Kulturmiljö Planerad bebyggelse och verksamheter 23 4 Genomförande och uppföljning 25 5 Åtgärder och prioriteringar Prioriterade åtgärder kategori Prioriterade åtgärder kategori 2 och Översiktlig kostnadsanalys Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder Värdering av skadekostnader Kvantitativa skadekostnader Kvalitativa skadekostnader Översiktlig kostnadsnyttoanalys 36 7 Källor 37 8 Bilagor 38

49 3

50 4 1 Inledning Huddinge kommun växer. I kommunens översiktsplan 2030 slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära en befolkning på mellan och år 2030 i jämförelse med dagens drygt invånare. Utbyggnadstakten kan bli i storleksordningen dubbelt så stor om beslut fattas att Spårväg syd ska byggas. En av utmaningarna i utvecklingen är att klara en hållbar utveckling av samhället i takt med att klimatet förändras. På sikt kommer Sverige att drabbas av fler och längre värmeböljor, ökad nederbörd och fler kraftiga skyfall än tidigare. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa. Hur sårbart vårt samhälle är för kommande förändringar beror på hur snabbt de sker men också på hur förberedda vi är. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas riskerar de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna att medföra skadekostnader och framtida skadeståndsanspråk för kommunen. Med en handlingsplan kan människor känna sig tryggare när översvämningar och värmeböljor blir vanligare framöver. En översiktlig samhällsekonomisk kostnads - nyttoanalys presenteras i rapporten. Denna analys indikerar att det är lönsamt att vidta klimatsäkrande åtgärder, det vill säga, det är dyrare för Huddinge att inte vidta åtgärder. Handlingsplanen för klimatanpassning handlar om vilka konsekvenser kommunen står inför vid ett förändrat klimat och vilka åtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna på sikt. Det är en stor utmaning som väntar och för att lyckas krävs samarbete mellan samhällets alla aktörer. Handlingsplanen vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän på kommunala förvaltningar och bolag som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor om klimatanpassning. 1.1 Bakgrund I klimatoch sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) konstateras att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Slutsatsen i utredningen är därför att anpassningen till ett förändrat klimat bör påbörjas redan idag. Utredningen föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser. I Stockholms läns regionala handlingsplan för klimatanpassning- Ett robust samhälle- Regional handlingsplan för Stockholms län (Rapport 2014:14) föreslås att kommunerna tar fram en politiskt förankrad kommun- och förvaltningsövergripande klimatanpassningsplan, där sårbarheter inom kommunens gränser preciseras, åtgärder föreslås och ansvariga för genomförandet pekas ut. Vidare föreslås att kommunerna ska verka för att arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan. I samband med att översiktsplan 2030 för Huddinge kommun togs fram gjordes en översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys. I verksamhetsplanen 2016 för kommunstyrelsens förvaltning (KSF) finns ett utvecklingsåtagande om att ta fram en plan för klimatanpassning utifrån klimatoch sårbarhetsanalysen.

51 5 1.2 Syfte Handlingsplanen ska leda till förbättrad beredskap för klimatförändringar i Huddinge kommun. 1.3 Uppdrag Handlingsplanen ska - identifiera och prioritera åtgärder inom kommunens verksamheter där åtgärder krävs för att stå bättre rustad i ett förändrat klimat. - identifiera ansvar och samverkan. - bedöma kostnader för genomförande av åtgärder samt bedöma riskkostnader om ingenting görs. 1.4 Avgränsning Handlingsplanen avgränsas till kommunens geografiska område. Analysen utgår från Översiktlig Klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge (IVL, 2012), underlag till översiktsplan 2030 i kommunen. Handlingsplanen omfattar inte åtgärder för att minska klimatpåverkan, för detta hänvisas till Miljöprogram för Huddinge kommun Underlag som stöd i arbetet med att ta fram denna handlingsplan Klimat- och sårbarhetsanalys (IVL 2012), underlag till Översiktsplan 2030 Huddinge kommun. Klimat- och sårbarhetsanalysen ger en översiktlig bild av risker och sårbarheter inom kommunen. I denna föreslås ett antal åtgärder som kommunen bör arbeta vidare med för att begränsa kommunens sårbarhet utifrån kommande klimatförändringar. I översiktsplan 2030 för Huddinge kommun har slutsatserna från klimatoch sårbarhetsanalysen tagits i beaktning på en övergripande nivå och med fokus på översvämningar. Dagvattenstrategi för Huddinge kommun, 2013 där riktlinjer för att hantera ökad mängd dagvatten till följd av klimatförändringar finns med. Riskhanteringsplan för Mälaren, Oxundaån och Tyresån, enligt förordningen om översvämningsrisker, Länsstyrelsen i Stockholms län.

52 6 1.6 Så här har planen tagits fram Handlingsplanen för klimatanpassning har tagits fram av samhällsbyggnadsavdelningen på Huddinge kommun i samarbete med konsult. Till stöd för arbetet har det funnits en referensgrupp med representanter från berörda förvaltningar och bolag inom Huddinge kommun. En samrådsversion av handlingsplanen har varit på remiss till berörda förvaltningar och myndigheter. För att få in värdefull kunskap och synpunkter på arbetet har en workshop hållits med berörda förvaltningar, kommunala bolag och aktörer. Utifrån tidigare genomförd klimatoch sårbarhetsanalys samt underlag som funnits tillgängliga från Huddinge kommun, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), SMHI och Länsstyrelsen har kommunens sårbarhet i ett förändrat klimat analyserats, med särskilt fokus på kommunens roll och rådighet. Analysen har utförts av WSP och har huvudsakligen gjorts i ArcGIS. De skikt som har analyserats i GIS finns att tillgå vid det fortsatta genomförandet av handlingsplanen. Samtliga GIS-skikt återfinns i bilaga 1. Utifrån den inledande analysen och resultaten från workshopen har sedan ett förslag till handlingsplan med åtgärder tagits fram. 1.7 Utmaning: Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Att klimatet förändras är ett faktum och innebär nya utmaningar för olika områden i samhället. Med mer nederbörd, ökad temperatur och en förändrad markanvändning förändras förutsättningarna. Klimatförändringarna kan till exempel orsaka stora skador på bebyggelse och en mängd olika funktioner kan påverkas. Beroende på vilka förebyggande åtgärder som vidtas och hur man utformar staden kommer det att resultera i olika risker gällande ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. Figur 1 ger en förenklad översikt av de bakomliggande orsakerna till utmaningen om att utveckla en robust stad i ett förändrat klimat och de effekter man har att hantera kopplat till utmaningen. De viktigaste orsakerna har identifierats utifrån de bakgrundsrapporter som funnits tillgängliga för arbetet. Utgångspunkten för handlingsplanen har varit att genom att analysera problembilden föreslå åtgärder som stärker Huddinges anpassningsförmåga.

53 7 Översvämningar, ras, skred och erosion Temperaturhöjning Förändrad markanvändning Orsaker Utvecklaen robust och attraktiv stad i ett förändrat klimat Utmaning Stadens utveckling Samhällsviktiga verksamheter Hälsa och miljö Effekter Figur 1. Förenklad bild av utmaningen att utveckla en robust stad i ett förändrat klimat (Källa: WSP)

54 8 2 Koppling till Huddinges styrdokument, policys och planer I Figur 2 illustreras hur klimatanpassningsplanen påverkar ordinarie styrning i Huddinge kommun. Figur 2. Hur Handlingsplan för klimatanpassning påverkar ordinarie styrning i Huddinge kommun Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 vägleder den fysiska utvecklingen samt markoch vattenanvändningen i kommunen såsom lokalisering och utformning av bebyggelse och infrastruktur. Enligt Plan-och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av markoch vattenområden samt lokalisering av verksamheter, byggnader och anläggningar. Detta innebär bland annat att områden med risk för översvämning, erosion, skred och ras ska redovisas i översiktsplanen och beaktas i efterföljande detaljplaner och bygglovsprövning. En kommun som medger nybyggande på mark som senare blir översvämmad riskerar att bli skadeståndsansvarig enligt skadeståndslagen. I översiktsplanen finns riktlinjer om att vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras.

55 9 Kommunens dagvattenstrategi och va-utbyggnadsprogram är exempel på beslutade dokument med bäring på klimatanpassning. I kommunens dagvattenstrategi finns riktlinjer och råd gällande översvämningsrisker vid planering av ny bebyggelse och anläggningar. Andra exempel på dokument där arbete pågår som har koppling till klimatanpassningsarbetet är gestaltningsstrategi och uppdrag att synliggöra ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Handlingsplanen för klimatanpassning ska föreslå åtgärder för att anpassa kommunen till ett förändrat klimat så att medborgarna kan känna sig trygga och säkra.

56 10 3 Analys av risker och sårbarheter Detta avsnitt beskriver översiktligt hur olika klimatfaktorer riskerar att orsaka konsekvenser för olika så kallade systemtyper 1. De klimatfaktorer som analyserats är: översvämning till följd av höga flöden och skyfall, ras, skred och stranderosion. Det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen. De systemtyper som analyserats är: befintlig och planerad bebyggelse och verksamhetsområden, befintliga och planerade kommunikationer/vägar, samhällsfunktioner, naturoch kulturmiljöområden, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet såsom avloppsreningsanläggningar och behandling av avfall, förorenad mark samt vattenskyddsområden. Systemtyper som inte analyserats är bland annat: telekommunikationer, radiooch tv-distribution, dammar, fjärrvärme, avlopps- och dagvattensystem, jordbruk och skogsbruk. De viktigaste iakttagelserna från analysen: Framförallt befintlig bebyggelse riskerar att påverkas negativt i ett framtida klimat. Bostadshus riskerar att översvämmas framförallt på grund av skyfall men även vid höga flöden i vattendrag, framförallt Tyresån. Viktiga samhällsfunktioner är idag lokaliserade till områden som riskerar att påverkas; till exempel 73 förskole- och skolbyggnader samt flera sjukhus- och vårdcentralsbyggnader i områden som utgör topografiska sänkor. E4/E20 vid Kungens kurva ligger i en topografisk sänka. Nynäsbanan öster om Länna är i dagsläget utsatt eftersom spåren där passerar ett område med dålig markstabilitet. Vissa planerade förtätnings- och exploateringsområden riskerar att påverkas. Bland annat är 126 hektar bebyggelse planerad i områden som utgör topografiska sänkor, till exempel stora områden kring Huddinge station. 1 Enligt definitioner i klimatoch sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60

57 11 Risker och sårbarheter med pågående klimatförändringar har tagits fram utifrån de underlag som framgår av avsnittet Underlag som stöd i arbetet. Analyser har gjorts utifrån olika översvämningsskikt för Mälaren 2 och Tyresån 3, områden som utgör topografiska sänkor vilket indikerar risk för översvämning vid skyfall. Även områden med dålig stabilitet samt områden med risk för stranderosion har analyserats. Källor till GIS-skikt med verksamheter och klimatfaktorer som analyserats redovisas i Bilaga 1. Denna handlingsplan tar endast upp enstaka exempel från GIS-skikten i följande kapitel för att illustrera varför hantering av risken behövs. Samtliga GIS-skikt och kartor som använts i analysen kan utgöra grund för fortsatta mer detaljerade analyser. Det är viktigt att notera att karteringen för Tyresån inte omfattar hela Tyresåns sjösystem utan endast vissa delsträckor. Därmed omfattas inte förhållandena kring Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran eller marker uppströms Flemingsbergsviken. En annan viktig notering är att ingen skyfallssimulering har gjorts. Det innebär att det finns stora osäkerheter för de områden och verksamheter som pekats ut att de ligger i topografiska sänkor, eftersom detta underlag enbart är en GIS-analys av lågpunkter i terrängen. Analysen kan både överskatta och underskatta riskområden. Påverkan på grund av varmare klimat är en aspekt som har lyfts under arbetets gång. Vid tidpunkten för analysen fanns inget kartunderlag tillgängligt för att analysera mer i detalj vilka områden i kommunen som löper större risk att drabbas av exempelvis värmebölja eller skogsbrand. Utsnitt ur kartor och tabeller med sammanställningar för hela Huddinge redovisas på nästkommande sidor. Kartorna och tabellerna har kompletterats med viktiga iakttagelser från den workshop som hölls inom ramen för projektet. Eftersom dagens 100-årsflöde 5 och beräknat högsta flöde (BHF) 6 är karterat för både Tyresån och Mälaren är dessa flöden de enda som finns med i de sammanfattande tabellerna som presenteras på kommande sidor. 2 Dagens höga flöden från IVL:s analys (Q100 och BHF) 3 Dagens höga flöden från IVL:s analys (Q100 och BHF) samt flöden i dagens (Q50) och ett framtida klimat år 2100 från MSB:s översiktliga översvämningskartering (Q100 och Q200). 5 Ett hundraårsflöde är det vattenflöde som har en återkomsttid på 100 år. 6 Beräknat högsta flöde beräknas i enlighet med Flödeskommiténs riktlinjer för dammar. Beräkningen bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllnad) som bidrar till ett flöde. Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde, men det är ett mycket extremt flöde.

58 Befintlig bebyggelse och samhällsfunktioner Bebyggelse och samhällsfunktioner riskerar att drabbas hårt av ökat antal naturolyckor. 5 Naturolyckor kan orsaka skador på byggnader och avbrott i viktiga samhällsfunktioner och försörjningssystem. Risker för områden och objekt inom befintlig bebyggelse och samhällsfunktioner har analyserats utifrån tillgängligt GIS-underlag avseende risk för översvämning vid höga flöden, skyfall (lågpunktskartering) samt ras, skred och stranderosion. I kategorin samhällsfunktion har information om följande underkategorier funnits tillgängliga för analysen: skola/förskola, brandstation, järnvägsstation, kommunhus, polisstation, djursjukhus, transformator, distributionsbyggnad, sjukhus/hälsocentral, pumpstation, ridhus, samfund, sporthall, vattentorn samt övrig ej kategoriserad samhällsfunktion. Urvalet av samhällsfunktioner är gjort av Huddinge kommun. Det är framförallt översvämning i topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på befintlig bebyggelse i Huddinge kommun. Det finns dock områden som är sårbara för flera klimatfaktorer. Exempelvis är mer än hälften av de byggnader som ligger i områden utsatta för stranderosion även känsliga för höga flöden. Mindre än 15 % av de byggnader som riskerar att drabbas av översvämning vid beräknat högsta flöde ligger även i områden med risk för översvämning på grund av skyfall. Viktiga samhällsfunktioner som riskerar att påverkas är: distributionsbyggnader, förskolor, skolor, pumpstationer, sjukhus och transformatorstationer. I Figur 3 visas ett exempel på hur höga flöden i Drevviken och dålig markstabilitet kan påverka och därmed få konsekvenser för bostäder och samhällsfunktioner i Trångsund, vid Stortorp, strax öster om Nynäsvägen. I Tabell 1 anges antalet byggnader och samhällsfunktioner i Huddinge som kan påverkas. Översvämningar längs Fullerstaån är ett identifierat problemområde inom kommunen. Avrinningen från Gömmaren till Trehörningen sker via ån. Enligt Stockholm Vatten kan ån avleda ett klimatanpassat 10-årsregn och har därmed tillräcklig kapacitet ur ett ansvarsperspektiv enligt VA-lagen. Däremot finns risk för översvämning vid större regn, till exempel 100-årsregn eller om bebyggelsen runt ån skulle öka. Kommunen ansvarar för att ta hänsyn till ett förändrat klimat i sin planering, såväl nu som i framtiden. Andra områden som identifierats som riskområden är Snättringe och översvämningar längs Lissmaån, med risk för påverkan från Länna. Vid Snättringe pågår ett åtgärdsarbete på dagvattensystemet i syfte att minska översvämningsrisken vid dimensionerande 10-årsregn. 7 Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. På grund av klimatförändringarna och samhällets sårbarhet, bedöms olika naturhändelser kunna inträffa oftare, blir mer omfattande och få allt större konsekvenser. Med naturhändelser menas exempelvis, skred, ras, storm, värmebölja, översvämning, skog- och gräsbrand.

59 13 I Kungens kurva finns det redan idag problem med avledning av dagvatten och förtätning och exploatering pågår eller planeras. Dagvattensystemet avleder även dagvatten från E4 (Förbifart Stockholm), Skärholmen, Segeltorp och Långsjön. Utöver ökningen av hårdgjorda ytor i Kungens kurva tillkommer nya hårdgjorda ytor från Förbifart Stockholm och exploateringar i Skärholmen och Segeltorp Långsjön. Det finns också problem med dagvatten norr om Vistaberg. Vatten från detta område rinner ned mot Glömstadalen och Glömstadiket vars kapacitet är begränsad. Utredning pågår för att bedöma hur stor kapacitet diket har. Tillkommande exploateringar i dikets avrinningsområde riskerar att förvärra situationen. Andra problemområden som identifierats är en lågpunkt utmed Häradsvägen i tunnel till busshållplats/bostadsområde. Ett problemområde som inte framgår av GIS-analysen är del av Trångsund (precis norr om stationen) där det, enligt Södertörns brandförsvar ofta är utryckningar på grund av översvämningar. Enligt Stockholm Vatten har en ny dagvattenledning lagts här i syfte att minska översvämningsrisken vid dimensionerande 10-årsregn. Det finns också områden utanför kommunen, till exempel översvämning med effekter på Norsborgs vattenverk, som kan ses som en potentiell risk vad gäller påverkan på miljö- och hälsa för Huddinge kommun. Stortorpsvägen Figur 3. Exempel på hur höga flöden i Drevviken och dålig markstabilitet kan påverka och därmed få konsekvenser för bostäder och samhällsfunktioner i Trångsund vid Stortorp strax öster om Nynäsvägen. Byggnader inramade med turkos färg är bland annat Stortorps äldreboende (samhällsfunktion)

60 14 Tabell 1. Påverkan på bebyggelse och samhällsfunktioner i Huddinge. Klimatpåverkan Bostäder [antal] Samhällsfunktioner [antal] Övriga byggnader [antal] Översvämning vid ett 100-årsflöde* Översvämning vid Beräknat Högsta Flöde* Riskområden för ras och skred på grund av dålig markstabilitet Riskområden för ras och skred på grund av stranderosion** Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor*** Övriga byggnader = Industribyggnader + Komplementbyggnader + Verksamhetsbyggnader + Övriga byggnader *Sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran saknar översvämningskartering **Karterat ett buffertområde på 100 m från strandlinjen ***Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering 3.2 Kommunikationer Påverkan på befintliga och planerade kommunikationer och transportsystem har analyserats utifrån tillgängligt GIS-underlag avseende risk för översvämning vid höga flöden, skyfall (lågpunktskartering) samt ras, skred och stranderosion. De viktigaste iakttagelserna från analysen är att stora delar av befintligt vägnät är lokaliserat i topografiska sänkor och därmed riskerar att översvämmas vid skyfall. Delar av planerat stamnät för kollektivtrafik och befintliga vägar riskerar att drabbas av översvämning vid höga flöden. Vid Nynäsbanan, i höjd med Länna, finns en trumma under järnvägen med begränsad hydraulisk kapacitet. Detta innebär att det finns en uppdämningsrisk som dessutom sammanfaller med markförhållanden som indikerar skredrisk. Lissmaån kan vid höga flöden trycka upp mot vallen och ytterligare öka risken för skred. I GIS-analysen är Nynäsbanan i Länna utpekad som sårbar för både översvämning vid höga flöden, dålig stabilitet och risk för stranderosion (se Figur 4). Delar av banan går även genom lågpunkter i terrängen vilket innebär en risk vid häftiga regn. Farbarhet på vägar och järnvägar till och från samhällsviktiga funktioner är viktiga aspekter för kommunen att beakta. Tabell 2 visar hur lång sträcka av befintliga och planerade transporter/kommunikationer i Huddinge kommun som kan komma att påverkas.

61 15 Nynäsvägen Lissmavägen Figur 4. Exempel på ett område där ett förändrat klimat kan medföra risker för viktiga transportleder i Huddinge kommun.

62 16 Tabell 2. Påverkan på befintliga och planerade transporter/kommunikationer i Huddinge kommun. Klimatpåverkan Befintlig spårbunden trafik [km] Planerat stamnät för kollektivtrafik** [km] Befintlig väg [km] Planerad väg [km] Översvämning vid ett 100-0,2 0,2 2 0 årsflöde Översvämning vid Beräknat 0,2 0,4 6 0,1 Högsta Flöde Riskområden för ras och 0, ,2 skred på grund av dålig markstabilitet Riskområden för ras och 0, skred på grund av stranderosion Potentiella riskområden för 0, översvämning i topografiska sänkor* *Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering. **Befintlig tunnelbana (röd linje Skärholmen Fittja ingår i Befintlig spårbunden trafik ). Huvuddelen av Spårväg Syd är med i analysen, och ingår i Planerat stamnät för kollektivtrafik. Dock saknas delar av Spårväg Syd i analysen varför det är extra stora osäkerheter i huruvida Spårväg Syd påverkas av de olika klimatfaktorerna. 3.3 Elförsörjning Elförsörjningen till bostäder och verksamheter riskerar att drabbas av avbrott om exempelvis en transformatorstation slås ut vid en översvämning. Vid analys av risker för elförsörjningen i ett framtida klimat har endast information om transformatorstationer funnits tillgänglig. Ett antal transformatorstationer där det finns risk för påverkan av olika klimatfaktorer har identifieras i GIS-analysen av Huddinges samtliga samhällsfunktioner (Tabell 3). En transformatorstation vid Glömstavägen (Figur 5) ligger inom område med dålig markstabilitet. I bilden ses också flera transformatorstationer som ligger inom områden som utgör topografiska sänkor Även transformatorstationer som är av riksintresse analyserades, de är dock ej lokaliserade i något riskområde med avseende på de analyserade klimatpåverkansfaktorerna. Vid Storängens Industriområde finns ytterligare ett exempel på transformatorstationer i ett lågpunktsområde. I området finns det mycket hårdgjorda ytor vilket gör området extra känsligt vid skyfall. Dessutom är ytan utpekad som exploateringsområde. Risken för skyfall bör beaktas i kommande planläggning.

63 17 Glömstavägen Huddingevägen Flemingsbergsleden Figur 5. Exempel på transformatorstationer i riskområden för översvämning samt ras och skred. Tabell 3. Påverkan på elförsörjning i Huddinge kommun Klimatpåverkan Berörda transformatorstationer [antal] Översvämning vid ett 100-årsflöde 2 Översvämning vid Beräknat Högsta Flöde 2 Riskområden för ras och skred på grund av dålig 1 markstabilitet Riskområden för ras och skred på grund av stranderosion 1 Potentiella riskområden för översvämning i topografiska 35 sänkor* * Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering

64 Miljö Föroreningsspridning När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken och i grundvattnet spolas ut i vattnet. Högre vattenflöden kan också innebära att såväl äldre som nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det leder till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor och växt- och djurliv. Av Huddinges potentiellt förorenade områden riskerar 36 av de riskklassade områdena att påverkas av översvämning eller ras, skred och erosion. Av de 265 områdena har endast de riskklassade områdena analyserats 5. Även delar av Mälarens vattenskyddsområde som normalt inte står under vatten riskerar att översvämmas genom höga vattenstånd i Mälaren eller vid skyfall. Det kan vara en risk att föroreningar sprids inom vattenskyddsområdet och till Mälaren eftersom även potentiellt förorenade områden finns inom dessa översvämningsområden. Delar av industriområdet i Länna med ett flertal potentiellt förorenade områden ligger i en topografisk sänka med översvämningsrisk och dessutom med närhet till Lissmaån och Drevviken. Ett annat exempel på en verksamhet som ligger i en topografisk sänka är återvinningscentralen i Trångsund. Denna placering av verksamheten kan utgöra en risk för spridning av föroreningar till omgivande områden vid kraftiga regn. Även Storängens industriområde innehåller ett antal riskklassade områden som riskerar att översvämmas, vilket skulle kunna innebära negativa konsekvenser för sjön Trehörningen, se Figur 6. Vid kommande exploatering kommer föroreningarna att hanteras varför detta bör utgöra en övergående risk. Kungens Kurva är ett annat förorenat område med potentiell risk. I kommunens västra del mellan Hagaudd och Myrstuguberget finns ett 15-tal potentiellt förorenade områden, varav några före detta kemtvättar, längs med Albysjöns strand. Flera av dessa områden kan innebära risk för föroreningsspridning i samband med stranderosion eller höga flöden i Mälaren. Effekter kopplat till förorenade områden i samband med översvämningar är svåra att förutse. Mer detaljerade analyser av respektive identifierat område behövs för att kunna bedöma konsekvenserna och därmed specificera eventuella åtgärder. 4 Det totala antalet potentiellt förorenade områden är bekräftade av Länsstyrelsen i deras remissvar till handlingsplanen. 5 Det bör poängteras att endast punktskikt för förorenade områden varit tillgängliga i analysen, inte hela utbredningsområdena, vilket gör att analysen sannolikt är underskattad.

65 19 Figur 6. Exempel på förorenade områden omkring Storängens industriområde. Till höger i bilden ses sjön Trehörningen Påverkan på naturmiljö Det som också kan noteras från GIS-analysen är att av kommunens 14 naturreservat riskerar elva att översvämmas vid 100-årsflödet. Att ett naturreservat översvämmas behöver inte nödvändigtvis få så stora konsekvenser. Översvämningar kan dock vara naturliga och vanligt förekommande i dessa områden.

66 Hälsa Värmeböljor I den senaste klimatanalysen från SMHI 6 beräknas medeltemperaturen fram till år 2098 enligt RCP 8.5 öka med mellan cirka tre och fem till sex grader i Stockholms län jämfört med referensperioden Jämfört med samma referensperiod beräknas längden på värmeböljorna öka med cirka tre till nio gånger beroende på klimatscenario. Temperaturen väntas bli högre i tätortsmiljö än på landsbygden. Asfalt och andra hårdgjorda ytor har en bristfällig kyleffekt samtidigt som tät bebyggelse och mycket mänsklig aktivitet gör tätortsmiljöer extra sårbara för temperaturförändringar. Särskilt utsatta grupper är till exempel äldre och/eller sjuka människor. I hårt exploaterade områden finns en ökad risk för konsekvenser till följd av värmeböljor på grund av risken för att det bildas så kallade Urban heat islands 7. Anläggande av grönytor 8 kan fungera temperaturreglerande och därmed förbättra lokalklimatet och minska sårbarheten i dessa områden. Det saknas dock underlag för att inom ramen för detta arbete analysera i vilken omfattning och i vilken grad som kommunen kommer att påverkas av högre temperaturer Påverkan på rekreationsområden GIS-analysen visar att av kommunens 14 naturreservat riskerar elva att översvämmas vid 100-årsflödet. Detta kan göra att möjligheter till rekreation kan minska tillfälligt Smittspridning Det saknas underlag för att inom ramen för detta arbete analysera i vilken omfattning och i vilken grad som Huddinge kommun kommer att påverkas av ökad smittspridning. I nedanstående punkter beskrivs i generella termer på vilket sätt klimatförändringar kan leda till ökad smittspridning. Temperaturökning kan leda till ökad smittspridning på badplaster eftersom det blir en längre badsäsong i och med högre temperatur. Djur- och marksmittämnen som kan påverka människor kan spolas ut i sjöar och vattendrag vid häftiga regn och översvämningar. Detta gör att människor kan drabbas av mag- och tarmbakterier, badsårsfeber och badklåda vilken orsakas av små larver som kan bildas i stora mängder vid högre vattentemperaturer. Ökad algblomning av blågröna alger vilket innehåller cyanobakterier, som producerar olika gift (toxin) vilka kan ge leverpåverkan, mag- och tarmbesvär eller påverka nervimpulserna till andningen. 6 SMHI, 2015, Klimatologi Nr 21, Framtidsklimat i Stockholms län enligt RCP-scenarier. 7 Urbana områden där det, på grund av mänskliga aktiviteter, är betydligt varmare än omgivningarna. 8 Exempel på grönytor är vegetation på tak (gröna tak), balkonger, uteplatser, väggar som vertikal grönska, träd, buskar och vegetationsklädda ytor längs gator som kan kombineras med omhändertagande av dagvatten.

67 Kulturmiljö Kulturarvet är en resurs som inte är förnybar. Kulturella, sociala och ekonomiska fördelar som kulturmiljön tillhandahåller riskerar att gå förlorade till exempel i en översvämningssituation. Många historiska byggnader, platser och landskap har dock redan upplevt och överlevt stora variationer i det förflutna och kan visa motståndskraft inför framtida klimatförändringar. Lissma Gård och Länna Gård är exempel på två kulturmiljöområden som riskerar att påverkas av både översvämningar samt ras och skred. Risken för påverkan på Länna Gård visas i figur 7. Förändrad markanvändning är en aspekt som ökar osäkerheten vad gäller motståndskraften. Värdet och känsligheten hos kulturarv är också mycket platsspecifika. Inom ramen för detta arbete har det inte funnits utrymme att analysera risker- och sårbarheter på en mer detaljerad nivå. Det är endast påverkan på kulturmiljöområden som har kunnat pekas ut i GIS-analysen (Tabell 4). Figur 7. Länna Gård är ett exempel på ett kulturmiljöområde som riskerar att påverkas av både översvämningar samt ras och skred.

68 22 Tabell 4. Påverkan på kulturmiljö i Huddinge kommun. Klimatpåverkan Översvämning vid både 100- årsflöde och beräknat högsta flöde Riskområden för ras och skred på grund av dålig markstabilitet eller stranderosion Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor Berörda kulturmiljöområden* Vårby gård, Fittjanäset, Balingsholm, Ågesta-Orlångsjö, Sundby Gård, Stensättra, Björksättra, Djupån, Lissma Gård, Länna Gård, Mörtvik, Trångsunds Herrgård, Masmo, Hanveden, Vårby Källa, Mellansjö, Trehörningen, Balingsta Vårby gård, Fittjanäset, Lissma Gård, Länna Gård, Östra Skogås, Mörtvik, Trångsunds herrgård, Masmo, Fullersta gård, Vårby källa, Myrstuguberget, Tingsvägen Villor utmed Södertäljevägen, S:t Miakels kapell, Fridhem, Skogsäng, Trehörningen, Balingsholm, Ågesta-Orlångsjö, Sundby Gård, Stensättra, Lissma, Länna Gård, Östra Skogås, Mörtvik, Fullersta Gård, Kommunalvägen, Hörningsnäs, Hanveden, Östra Balingsnäs, Jakobslund, Centrala Stuvsta, Kolartorp, Kvarnberget, Tingsvägen, Gamla Stockholmsvägen, Balingsta, Huddinge Gymnasium * Från 2013 års revidering av kulturmiljöinventeringen

69 Planerad bebyggelse och verksamheter Huddinge kommun har en uttalad ambition att växa i takt med länet. Enligt översiktsplanen innebär det en befolkning på mellan och år Utbyggnadstakten kan bli i storleksordningen dubbelt så hög under förutsättning att beslut fattas om utbyggnad av Spårväg syd. Det finns också en ambition om fler arbetsplatser och det planeras för flera renodlade verksamhetsområden med olika karaktär. Vid planläggning av nya bebyggelse- och verksamhetsområden är det viktigt att förutom att ha en genomtänkt höjdsättning av markytor och säkra avrinningsvägar, säkerställa att dagvattenflödena inte ökar och därmed påverkar nedströms liggande områden. Ett sätt att göra detta är att hantera dagvattenfrågan i tidiga skeden samt göra övergripande dagvattenutredningar för större områden. Exempel på utmaningar: Flemingsberg - Påverkan vad det gäller transporter till och från området. Kungens kurva - Begränsad kapacitet i dagvattenledningsnätet från Kungens Kurva där ny bebyggelse planeras. Länna industriområde - Begränsad kapacitet i dagvattenledningsnätet ut från Länna industriområde där mer hårdgjorda ytor tillkommer. Storängen - Låglänt instängt industriområde i Storängen som nu omvandlas. Vistaberg - Kommande exploateringsområdet Vista skogshöjd. Problem med dagvatten norr om Vistaberg. Entré Skogås Framtida verksamhetsområde beläget i topopgrafisk sänka. Ett exempel på framtida utbyggnadsområden lokaliserade i topografiska lågpunkter/sänkor visas i Figur 8. I Tabell 5 anges hur stort område av planerad bebyggelse och verksamheter i Huddinge kommun som kan komma att påverkas.

70 24 Huddingevägen Figur 8. Exempel på framtida utbyggnadsområden lokaliserade i topografiska lågpunkter/sänkor kring Huddinge station. Tabell 5. Påverkan på planerad bebyggelse och verksamheter i Huddinge kommun. Klimatpåverkan Översvämning vid ett 100- årsflöde* Översvämning vid Beräknat Högsta Flöde* Riskområden för ras och skred på grund av dålig markstabilitet Riskområden för ras och skred på grund av stranderosion** Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor*** Förtätningsområde [ha] Exploateringsområde [ha] Verksamhetsområde [ha] 0, ,5 0, ,4 1,2 1,1 3, *Sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran saknar översvämningskartering **Karterat ett buffertområde på 100 m från strandlinjen ***Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering

71 25 4 Genomförande och uppföljning Handlingsplanen och dess åtgärder följs upp årligen. Uppföljningen bidrar med kunskap till dokumentet PM planeringsförutsättningar. I det årliga framtagandet av kommunens mål och budget ska åtgärder i handlingsplanen beaktas, bland annat genom en lägesbeskrivning i dokumentet PM Planeringsförutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning är ägare av dokumentet och ansvarar för uppföljningen. I denna ingår bl.a. att följa upp hur åtgärder ska prioriteras eller om de ska omformuleras. Samtliga förvaltningar ansvarar för att handlingsplanen implementeras i respektive verksamhetsplan eller som en rutin i löpande arbete. Kommunstyrelsens förvaltning stöttar arbetet. Uppdatering av handlingsplanen sker vart 4:e år. 5 Åtgärder och prioriteringar I detta avsnitt presenteras förslag till åtgärder som syftar till att minska de negativa effekterna av kommande klimatförändringar. Urvalet av åtgärder har gjorts med utgångspunkt i den analys av risker och sårbarheter som WSP genomfört. Åtgärderna tar sin utgångspunkt i de förslag till åtgärder som finns i Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys, Huddinge kommun. Dessa åtgärdsförslag har kompletterats med uppgifter som framkom vid diskussioner på en workshop samt med WSPs expertis inom området. Samtliga åtgärder har kategoriserats i ett systemområde utifrån vilken del av samhället de berör främst, enligt definitioner i klimatoch sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60. Därefter har åtgärderna prioriterats med hjälp av vid tidigare nämnd workshop, översiktlig ekonomisk konsekvensanalys samt WSPs expertis. En modell har tagits fram för årlig prioritering, uppföljning och utvärdering av åtgärderna i åtgärdslistan (Tabell 6). Varje åtgärd har getts en prioritering (1-3) utifrån hur viktigt det är att komma igång med arbetet. För åtgärder som ges en hög prioritet (1-2) ställs högre krav på precisering av åtgärdens genomförande. I tabellen redogörs för definitionen av olika prioritetsnivåer samt vilka krav på aktiviteter som ställs för åtgärder på respektive nivå. Ansvarsfrågan för klimatanpassning är komplex; det är många aktörer som påverkar, och påverkas av direkta och indirekta effekter som uppstår av att hantera de åtgärder som pekats ut i åtgärdslistan. För de högst prioriterade åtgärderna bör åtgärden specificeras tydligt samt ansvarig förvaltning pekas ut. För respektive åtgärd ges förslag på ansvarig förvaltning eller annan aktör.

72 26 Tabell 6. Förslag till prioritetsmodell för genomförande av handlingsplanen. PRIORITET (1-3) DEFINITION AKTIVITET FÖR ÅTGÄRD 1 Existerande stora problem, arbete behöver påbörjas/intensifieras snarast. Aktiviteten specificerad Projektledare satt Budget/finansiering Tidplan för genomförande Metod för uppföljning specificerad, indikatorer/mål specificerade 2 Kan se effekter idag som kommer att eskalera enligt de modeller som finns. Arbete bör påbörjas inom de närmsta åren. Aktiviteten specificerad Ansvarig förvaltning utpekad, Starttid för aktiviteten satt 3 Framtida förväntade effekter som behöver beaktas. Årlig uppföljning och utvärdering Ansvarig förvaltning utpekad På nästkommande sidor redovisas åtgärder utifrån prioriteringsordning enligt ovan (Tabell 7 och Tabell 8). Åtgärderna fokuserar till stor del på dagvatten, översvämning, ras och skred. Det beror på att det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen.

73 Prioriterade åtgärder kategori 1 Tabell 7. Prioriterade åtgärder i kategori 1, som kommunen själv har rådighet över. ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/ TILLHÖRIGHET PRIORITET (1-3) Information internt i den kommunala organisationen samt information till kommunens invånare och näringsidkare om risker med ett förändrat klimat. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, kommunikationsavdelningen/ samhällsbyggnadsavdelningen / Trygghets- och säkerhetssektionen 1 Tydliggör krav på klimatanpassning vid planering av ny bebyggelse (placering och höjdsättning av bebyggelse, grönytor, vatten m.m.) Människors hälsa, säkerhet och trygghet samt Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Skyfallsmodellering av hela kommunen i likhet med vad som redan är genomfört för t.ex. Stockholms Stad. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, Trygghets- och säkerhetsfunktionen, Brandförsvaret 1 Tydliggör acceptabel risknivå när det gäller höga flöden och skyfall. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Implementera klimatanpassning i kommunens ordinarie verksamhet. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Samtliga förvaltningar, Kommunstyrelsens förvaltning stöttar och leder 1 Utföra översvämningskarteringar för ej karterade sjöar Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran samt ta fram förslag till åtgärder för att mildra effekterna. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Hantera dagvattenfrågor i tidiga skeden t.ex. i ÖP, FÖP, områdesprogram och se över hur det ska hanteras för att nå långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Övergripande dagvatten-/grönstrukturutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 GIS-skikt och kartor som utgör underlag till denna rapport ska göras tillgängliga i kommunens kartsystem Solen. Människors hälsa, säkerhet och trygghet samt Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1

74 Prioriterade åtgärder kategori 2 och 3 Tabell 8. Prioriterade åtgärder- kategori 2 och 3. Åtgärder med prioritet 2 och 3 är åtgärder som bör tas hänsyn till vid uppstart av nya projekt eller integreras i befintliga projekt där det är möjligt. Åtgärder som kommunen själv har rådighet över markeras med ljusgrått och åtgärder som kommunen inte råder över markeras med mörkgrått. ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/TILLHÖRIGHET PRIORITET (1-3) Klargör vilka åtgärder som behövs för att motverka temperaturhöjningar i befintliga, hårt exploaterade urbana miljöer för förbättrat lokalklimat. T.ex. ommålning av mörka ytor, solavskärmning, trädplantering, anläggande av dammar och fontäner samt fortsatt utveckling av fjärrkylenätet. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö, Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 2 Inventering av kommunens samtliga vägtrummor och broar för att säkerställa att de är dimensionerade för framtida nederbörd samt ökad risk för erosion/skred p.g.a. ökade dagvattenflöden. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Natur- och byggnadsförvaltningen 2 Detaljerade översvämningskarteringar och analyser i områden med samhällsviktig teknisk infrastruktur 9. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen i dialog med objektsägare 2 Identifiera vilka områden som de transformatorstationer försörjer, där det enligt GiSanalysen finns risk för klimatpåverkan. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Trygghets- och säkerhetsavdelningen 2 Dagens provtagningsprogram för badplatser utökas för att undvika framtida utbrott av t.ex. badsårsfeber och andra sjukdomar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Natur- och byggnadsförvaltningen 3 Inledande utredningar för att säkerställa en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation, Människors hälsa, säkerhet och trygghet Stockholm Vatten 2 Verka för att kommunala byggnader (befintliga och nya) klimatanpassas (ex kylanläggningar, solavskärmning, grönytor, materialval). Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Huge Fastigheter samt övriga fastighetsbolag samt vid markoch exploateringsavtal 3 Översyn av avloppsledningsnätet i kommunen i syfte att minska både mängden tillskottsvatten och bräddningar med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden. Succesiv ökning av kapaciteten i befintliga dagvattensysten i samband med förnyelse och omläggning. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Stockholm Vatten 3 9 Här avses sådana tekniska system där ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa eller samhällets funktionalitet.

75 29 6 Översiktlig kostnadsanalys I detta avsnitt presenteras översiktliga kostnadsbedömningar för respektive åtgärd (Tabell 9 och Tabell 10) och identifierade potentiella konsekvenser av att inte genomföra åtgärderna. Det bör betonas att kostnadsbedömningen är en uppskattning. Kostnadsbedömningen har gjorts i dialog med Huddinge kommun tillsammans med WSPs omfattande erfarenheter av utredningar inom området. Uppskattade kostnader motsvarar framförallt inledande utredningar. Handlingsplanens åtgärder berör olika nämnder och kommunala bolag. De är ansvariga för att åtgärderna arbetas in i respektive verksamhetsplan eller som en rutin i sitt löpande arbete. Kostnadsbedömningen för att genomföra åtgärderna har gjorts utifrån att det kommer att behöva avsättas medel för att starta processer och genomföra kompletterande utredningar. Flera av åtgärderna har bedömts som åtgärder som bör integreras i ordinarie budget då klimatanpassning bör ses som en integrerad del av verksamheten. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. Detaljerade projektplaner tas fram i ett senare skede där budget/finansiering av en prioritet 1-åtgärd bör sättas av ansvarig förvaltning/projektledare och samordnas med den ordinarie verksamhetsplaneringen.

76 Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder Tabell 9. Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder i kategori 1.. Åtgärder som kommunen själv har rådighet över markeras med ljusgrått och åtgärder som kommunen inte råder över markeras med mörkgrått. ÅTGÄRD PRIORITET (1-3) UPPSKATTAD KOSTNAD Information internt i den kommunala organisationen samt information till kommunens invånare och näringsidkare om risker med ett förändrat klimat kr Tydliggör krav på klimatanpassning vid planering av ny bebyggelse (placering och höjdsättning av bebyggelse, grönytor, vatten m.m.) 1 Inom ordinarie budget Skyfallsmodellering av hela kommunen (i likhet med vad som redan är genomfört för t.ex. Stockholms Stad) kr Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar kr Tydliggör acceptabel risknivå när det gäller höga flöden och skyfall kr 1 Implementera klimatanpassning i kommunens ordinarie verksamhet kr Utföra översvämningskarteringar för ej karterade sjöar Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran samt ta fram förslag till åtgärder för att mildra effekterna kr Hantera dagvattenfrågor i tidiga skeden (t.ex. i ÖP, FÖP, områdesprogram), för att nå långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Övergripande dagvatten-/grönstrukturutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. 1 Inom ordinarie budget GIS-skikt och kartor som utgör underlag till denna rapport ska göras tillgängliga i kommunens kartsystem Solen Kostnaden avser utredning.

77 31 Tabell 10. Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder i kategori 2 och 3. Åtgärder som kommunen själv har rådighet över markeras med ljusgrått och åtgärder som kommunen inte råder över markeras med mörkgrått. ÅTGÄRD PRIORITET (1-3) UPPSKATTAD KOSTNAD Klargör vilka åtgärder som behövs för att motverka temperaturhöjningar i befintliga, hårt exploaterade urbana miljöer för förbättrat lokalklimat. T.ex. ommålning av mörka ytor, solavskärmning, trädplantering, anläggande av dammar och fontäner samt fortsatt utveckling av fjärrkylenätet kr Inventering av kommunens samtliga vägtrummor och broar för att säkerställa att de är dimensionerade för framtida nederbörd samt ökad risk för erosion/skred p.g.a. ökade dagvattenflöden kr/år 1 Detaljerade översvämningskarteringar och analyser i områden med samhällsviktig teknisk infrastruktur kr per område Identifiera vilka områden som de transformatorstationer försörjer, där det enligt GiS-analysen finns risk för klimatpåverkan. 2 Inom ordinarie budget Dagens provtagningsprogram för badplatser utökas för att undvika framtida utbrott av t.ex. badsårsfeber och andra sjukdomar kr/år Inledande utredningar för att säkerställa en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning. Verka för att kommunala byggnader (befintliga och nya) klimatanpassas (t.ex. kylanläggningar, solavskärmning, grönytor, materialval) kr (SVABs budget) 3 Finansieras genom projekten Översyn av avloppsledningsnätet i syfte att minska både mängden tillskottsvatten (felkopplat dag- och dränvatten, inläckande yt- eller grundvatten) och bräddningar med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden. 3 Ingen tillkommande kostnad för kommunen 1 Kostnaden uppskattas utifrån att det är ett kontinuerligt pågående arbete varvid åtgärder listas och prioriteras. Kostnader för åtgärder ingår inte.

78 Värdering av skadekostnader I ett kostnads-nyttoperspektiv betraktas minskade risker för människa och miljö som nyttor. I detta avsnitt beräknas kostnader för de konsekvenser som antas uppstå om man inte vidtar några åtgärder för att klimatanpassa kommunen, så kallade skadekostnader. Den skadekostnad som beskrivs i detta avsnitt ska alltså ses som en kostnad som Huddinge kommun besparas genom att vidta åtgärder i enlighet med handlingsplanen. Skadekostnaderna kan bestå av antingen värdet av det som skadas eller kostnaden för att återställa det skadade. Detaljnivån när det gäller att värdera olika typer av konsekvenser är till exempel beroende av lokala omständigheter, tillgång till data, erfarenhet, kunskap och forskning om översvämningar och ekonomiska effekter. Inom ramen för denna studie har det inte varit möjligt att genomföra detaljerade och platsspecifika värderingar av konsekvenserna varför endast mycket översiktliga skadekostnader redovisas. Konsekvenserna redovisas kvantitativt så långt det är möjligt och övriga effekter beskrivs och bedöms kvalitativt. Skadekostnader som beskrivs är: kostnader för akuta åtgärder skadekostnader kopplade till översvämningar skadekostnader kopplade till ras och skred skadekostnader kopplade till ökad temperatur Kvantitativa skadekostnader Kostnader för akuta åtgärder Akuta åtgärder är de olika räddningsinsatser som behövs då en olycka inträffar. Ur ett kostnadsperspektiv rör det sig dels om direkta kostnader som uppkommer vid den operativa insatsen, dels om extra kostnader för personal och eventuella evakueringskostnader. I en studie av kommuners kostnader för olika översvämningssituationer (WSP 2015) anges insatskostnader i samband med en större naturolycka till mellan cirka kronor och upp mot 1 miljon kronor. Från studien framgår att kommunerna generellt har haft svårt att redogöra för de olika kostnaderna i samband med händelsen. Det torde vara självklart att översvämningar kan bli olika omfattande, och att insatskostnaden därmed kommer att variera. Det begränsade urvalet för studien gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser när det gäller kostnader för akuta åtgärder utan siffran ska ses som ett exempel på insatskostnader i samband med översvämningar Återställandekostnader kopplade till översvämningar Skador som kan uppkomma på grund av översvämningar är byggnader som behöver återställas, produktion som stannar av i industrianläggningar, vägar som blir obrukbara eller att teknisk försörjning av energi, vatten eller liknande inte når medborgare.

79 Återställande av byggnader Det är främst topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på bebyggelsen. Från Tabell 1 går att utläsa att i områden med topografiska sänkor finns idag bostäder, övriga byggnader och 162 verksamheter/industrier. Förutom den befintliga bebyggelsen finns även planerad bebyggelse i områden som klassas som topografiska sänkor. Att avgöra hur många av byggnaderna som skulle drabbas av översvämning vid ett kraftigt regn är svårt då ingen detaljerad skyfallskartering finns att tillgå. Skadekostnaderna vad gäller byggnader har därför beräknats utifrån två olika räkneexempel. Dels utifrån att samtliga byggnader i hela Huddinge belägna inom område för topografiska sänkor drabbas vid ett och samma tillfälle. I det andra räkneexemplet har vi antagit översvämningar i topografiska sänkor i ett avgränsat område i närheten av Huddinge station. Uppgifter om hur många av bostäderna som utgörs av flerfamiljshus respektive villor saknas och då osäkerheterna är stora har vi valt att använda schablonkostnaderna för villor vilket är lägre än för flerfamiljshus. Skadekostnaden har sedan beräknats utifrån schablonkostnader, schabloner från SWECO (2012). I det första räkneexemplet, det vill säga om samtliga byggnader som identifierats som belägna i topografiska sänkor inom kommunen skulle omfattas av skador till följd av skyfall, skulle de samlade återställandekostnaderna uppgå till drygt 148 miljoner kronor. Den uppskattade kostnaden för avbrott i produktionen skulle uppgå till 31 miljoner koronor. Uppskattar vi istället kostnaderna kopplade till skyfall till ett avgränsat område, i det här fallet ett område runt Huddinge station, uppskattas återställandekostnaderna till knappt 35 miljoner kronor Avbrott i produktionen En annan konsekvens vid översvämningar är att det kan bli avbrott i produktionen för de drabbade verksamheterna/industrierna. Drygt 160 verksamheter/industrier har identifierats i topografiska sänkor. Samma scenarios som för återställande av byggnader har använts för att beräkna skadekostnader för avbrott i produktionen. Kostnaden för avbrott i produktionen, har i likhet med beräkningen för återställande av byggnader, gjorts med schabloner hämtade från SWECOS rapport (2012). Kostnader för avbrott i produktion beräknas till knappt 4 miljoner kronor för det utvalda området Energiförsörjning MSB har sammanställt effekter från översvämningar i Sverige (MSB 2012). Översvämningar har gett skador på elverk, kraftledningar och transformatorstationer vilket har lett till strömavbrott och inneburit störningar i elmobil-, data-och teletrafik. 41 berörda transformatorstationer har identifierats. Återställandekostnader för en transformatorstation uppskattas till ca kronor (SWECO). De indirekta kostnaderna för dessa objekt är svåra att uppskatta då driftsstopp för objekten sannolikt också inverkar på leverantörers eller kundföretag som inte själva är översvämmade.

80 Kommunalteknisk försörjning När ett område drabbas av stora mängder regn riskas att ett stort antal källare drabbades av översvämning. Skadeärenden och självrisker i samband med översvämningar kan då uppgå till en ansenlig summa. Till det kommer kostnader för att hantera översvämningen och löpande åtgärder kopplat till översvämningen. Förutom att hantera akuta kostnader kan återställande av dricksvattenkvalitet uppgå till stora kostnader. I underlag till klimatoch sårbarhetsutredningen SOU 2007:60, uppskattades återställande av dricksvattenkvalitet, genom extra reningskapacitet i vattenverk till mellan miljoner kronor i investeringskostnad (ej kolfilter) och cirka miljoner kronor i driftskostnad, utifrån antagande om tre års utökad rening Kvalitativa skadekostnader Med kvalitativa skadekostnader menas skadekostnader som det inte varit möjligt att kvantifiera. Från GIS-analysen har 173 viktiga samhällsfunktioner i topografiska sänkor identifierats som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Exempel på samhällsfunktioner som kan drabbas är förskolor, skolor, pumpstationer, sjukhus och transformatorstationer. Översvämningars inverkan på allmännyttiga företag som el- och fjärrvärmeleveranser, vattendistribution, avloppssystem, avloppsrening och telekommunikation kan få långtgående konsekvenser. Hela områden kan lämnas utan grundläggande tjänster när viktiga objekt påverkas; och orsaka betydande direkta och indirekta effekter. Någon heltäckande kartläggning av påverkan på dessa funktioner har inte rymts inom ramen för detta uppdrag. Även påverkan på transportinfrastruktur kan få långtgående konsekvenser. Det vanligaste sättet att bedöma eventuella störningar av dessa tjänster är genom att identifiera och räkna mest sårbara punkter eller installationer av dessa system i potentiellt översvämmade områden. På grund av de viktiga samhällsfunktionernas vitt spridda funktion är det svårt att göra en rättvis ekonomisk värdering Transportsystemet Påverkan på vägar och järnvägar redovisas oftast genom att räkna längden på järnväg och väg som översvämmas. Kostnaden för återuppbyggnad kan uppskattas genom en närmare analys av vägnätet. Ännu vanligare är att översvämningar ger stora vattenmängder på begränsade områden och det orsakar stora problem för trafiken, men även för närliggande infrastruktur och jordbruksmark. Att förutsäga och sätta ett kvantitativt värde för de trafikförseningar som skulle uppstå i samband med översvämningar har inom ramen för denna studie inte varit möjlig att studera. Endast kortare sträckor (< 0,5 km) befintlig och planerad spårbunden trafik finns i områden som riskerar att drabbas av översvämningar till följd av höga flöden i vattendrag och skyfall.

81 35 Av befintliga vägar finns det ca 100 km som är lokaliserade i topografiska sänkor, bland annat E4/E20 vid Kungens Kurva. Ett vägnät om ca 4 km planeras till topografiska sänkor, vilket skulle kunna leda till allvarligare konsekvenser i framtiden. Framförallt gäller detta en längre vägsträcka i Glömsta. Även om sträckan är kort kan det bli betydande konsekvenser av en översvämning om den drabbar exempelvis järnvägen eller kollektivtrafikens stamnät. Så är till exempel fallet för om Nynäsbanan eller Nynäsvägen skulle drabbas av en naturolycka Ekologiska och sociala konsekvenser I vilken mån naturområden är påverkade av en översvämningssituation beror både på översvämningens egenskaper till exempel längd, djup och kvalitet och salthalten i vatten som den period av året som översvämningen inträffar vinter, vår, sommar eller höst. Effekterna av översvämningar på vattenkvaliteten kan exempelvis bedömas både i form av potentiella föroreningskällor, såsom förorenade markområden, industriell verksamhet och förorenat vatten. Översvämningar och temperaturökning kan också påverka ekosystemen och de tjänster de tillhandahåller positivt till exempel genom att vissa arter gynnas. Bedömningen av de ekologiska kostnaderna för miljöförstöringen kompliceras av flera faktorer. Trots betydande framsteg i förståelsen av ekosystemets tjänster och de naturliga processer som ligger bakom dem är kunskapen om dessa komplexa system fortfarande ofullständig. När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken att spolas ut i vattnet. Höga flöden kan också innebära att gamla och nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det leder till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor och växt- och djurliv. I Huddinge finns 36 förorenade områden som riskerar påverkas av översvämning, ras, skred eller erosion. Observera att endast punktskikt för förorenade områden varit tillgängliga i analysen, inte hela utbredningsområdena, vilket gör att analysen sannolikt är underskattad. Därutöver ligger återvinningscentralen i Trångsund som sorterar, krossar och omlastar avfall i en topografisk sänka. När det gäller att bedöma de sociala konsekvenserna kopplat till en översvämning saknas det till stor del underlag. En social konsekvens som kan uppstå till följd av översvämningarna är att delar av kommunen kan bli isolerad i mer eller mindre grad. En annan social konsekvens, som dock är svår att bedöma, är översvämningens påverkan på människors känsla för trygghet kopplat till möjligheter till rekreation och hälsoeffekter när vattenmiljön påverkas Skadekostnader kopplade till ras, skred och erosion Skador som kan uppkomma på grund av ras, skred och erosion liknar det skador som kan uppkomma till följd av översvämningar. Det kan vara byggnader som behöver återställas, produktion som stannar av i industrianläggningar eller vägar och järnvägar som blir obrukbara. Det saknas uppgifter om monetära värden för den här typen av skador.

82 36 I kommunen ligger 42 bostäder och 70 övriga byggnader i riskområden för ras och skred på grund av dålig markstabilitet, och 41 bostäder och 102 övriga byggnader i riskområden för stranderosion (observera att ett visst överlapp kan finnas). Mindre områden om enstaka hektar planeras också i riskområden. En annan konsekvens av ras och skred är på samma sätt som för översvämningar eventuella avbrott i produktionen för de drabbade industrierna. Uppgifter om antal industrier som är i riskzonen för rask och skred saknas. Kollektivtrafikens stamnät genom delar av Nynäsbanan öster om Länna och delar av Nynäsvägen ligger i områden med dålig markstabilitet och riskerar att drabbas av ras och skred. Stamnätet för kollektivtrafiken ligger även längs erosionslinjer och riskerar även ras och skred av den anledningen. Då dessa leder (både väg- och järnväg) är viktiga infarter mot Stockholm utan egentliga alternativ, åtminstone på järnvägssidan, skulle ett avbrott kunna leda till stora ekonomiska konsekvenser. Att uppskatta exakt hur stora de blir är dock komplext då många faktorer är avgörande (hur påverkar avbrottet, hur länge pågår avbrottet och så vidare) Skadekostnader kopplade till temperaturökning Skadekostnader kopplat till temperaturökning består främst av ökad risk för brand och hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Inga analyser av detta har gjorts inom ramen för uppdraget varför skadekostnad inte kan uppskattas. 6.3 Översiktlig kostnadsnyttoanalys Kostnaden för att utföra föreslagna prioriterade åtgärder är främst förknippade med utredningskostnader vilka till stor del bedöms kunna integreras i ordinarie verksamhet. Skadekostnaderna som kan uppstå till följd av påverkan av dagens och ett framtida klimat är sannolikt underskattade eftersom främst kostnader för översvämning analyserats. Dessa kostnader understiger enligt vår bedömning riskkostnaden för att inte vidta föreslagna åtgärder. När ytterligare utredningar är gjorda kan större kostnader och investeringar för åtgärder förväntas, vilket får kostnadsnyttobedömas i ett senare skede. Genomförandekostnader av åtgärder, till exempel uppförande av översvämningsskydd, integrerade dagvattenlösningar bör vara en naturlig del av den kommunala planeringen. Dessa genomförandekostnader är därför inte med i kostnadsuppskattningen för klimatanpassningsplanen utan bör bedömas i det enskilda projektet. Genom att integrera klimatanpassningen i den kommunala planeringen minskar kostnaderna för beredskapsinsatser över tid.

83 37 7 Källor IVL (2012) Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys i Huddinge kommun MSB (2012) Översvämningar i Sverige , SOU 2007:60. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen MSB (2013). Översvämningskartering utmed Tyresån Rapport nr 3, SWECO Environment AB (2012) Kostnads-Nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet, WSP (2015) Kommuners kostnader för översvämningar

84 38 8 Bilagor 8.1 Bilaga 1 Ingångsvärden till GIS-analys De GIS-skikt som har analyserats redovisas i de två följande tabellerna. I Tabell 11 listas olika klimatpåverkansfaktorer. Översvämningsskikten som representerar dagens 50- årsflöde samt de klimatanpassade 100- och 200-årsflödena omfattar endast Tyresåns avrinningsområde, medan de övriga skikten även omfattar Mälarens avrinningsområde. Detta bedöms dock inte utgöra ett problem för analysen, eftersom de två översvämningsskikten som omfattar Mälarens avrinningsområde är beräknade på ett sådant sätt att vattenstånden under 100- årsflödet och det beräknade högsta flödet är lika med eller strax högre än de rekommenderade lägsta nivåerna för grundläggning vid nybyggnation i anslutning till Mälaren (1). Områden med risk för stranderosion är i det ursprungliga GISmaterialet representerat med linjer utmed en strandsträcka. I den kvantitativa analysen har det expanderats till polygoner som sträcker sig 100 meter åt vartdera håll från linjen. Avseende analys av risk för objekt och verksamheter i topografiska sänkor så är antalet riskobjekt mycket osäkert eftersom en riktig skyfallsanalys saknas. Kartering av topografiska sänkor kan både över- och underskatta risken för översvämningar till följd av ett skyfall. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps översiktliga översvämningskartering, vilken utgör underlaget till klimatoch sårbarhetsanalysen för Huddinge kommun, omfattar inte hela Tyresåns sjösystem utan endast vissa delsträckor. Därmed omfattas inte förhållandena kring Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran eller marker uppströms Flemingsbergsviken. Detta innebär att bebyggda områden kring nämnda sjöar, t.ex. Huddinge centrum, Sjödalen och Glömstadalen inte har karterats. Likaså är fallet med den mer detaljerade översvämningskarteringen utmed Tyresån.

85 39 Tabell 11. Studerade klimatpåverkansfaktorer och dess representationer i form av GIS-skikt. Klimatpåverkan GIS-skikt Källa Dagens 50-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_50_arsflode.shp MSB Dagens 100-årsflöde LstAB100_Flow_areas.shp IVL Klimatanpassat 100-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_100_arsflode.shp MSB 2 Klimatanpassat 200-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_200_arsflode.shp MSB 2 Beräknat högsta flöde LstAB10000_Flow_areas.shp IVL 3 Områden med dålig stabilitet LstAB_stabilitet_areas.shp IVL 3 Områden med risk för stranderosion Erosion_lines.shp IVL 3 Lokala topografiska sänkor Topo2_areas.shp IVL 3 (1) Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren, (2) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Översvämningskartering utmed Tyresån, Rapport nr 3, (3) IVL Svenska Miljöinstitutet, Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys Huddinge, I Tabell 12 listas de verksamheter/områden som har analyserats i ljuset av ovan nämnda klimatpåverkansfaktorer. Samtliga GIS-skikt är mottagna av Huddinge kommun (4), förutom de fem skikten som beskriver riksintressen planerad respektive befintlig väg, riksintressen för spårtrafik, miljöfarlig verksamhet samt vattenskyddsområden och Natura 2000-områden vilka är hämtade via Geodataportalen (5). Potentiellt förorenade områden är manuellt digitaliserade med hjälp av data från Stockholms Länsstyrelse (6). Kartskiktet som beskriver de potentiellt förorenade områdena och dess placeringar är endast ett punktskikt och säger därmed ingenting om ett enskilt potentiellt förorenat områdes geografiska utbredning. Information om de två Seveso-anläggningarna är mottagen av Huddinge kommun (7).

86 40 Tabell 12. Analyserade verksamheter och dess representationer i form av GIS-skikt. Verksamhet Människor/fastigheter (Byggnader) Människor/fastigheter (Bebyggelsetyp) Samhällsfunktion Påverkan på elförsörjning Markanvändning Vägar Spårtrafik Lokala områden med biotopskydd Naturreservat Riksintresse befintlig väg Riksintresse planerad väg Planerad kollektivtrafik Exploateringsområden Framtida bebyggelsereserv Förtätningsområden Utredningsområden Verksamhetsområden Kulturmiljöområden från den senaste inventeringen 2013 Riksintresse transformatorstationer GIS-skikt Byggytor_areas.shp BEBYGGELSE_areas.shp Byggytor_areas.shp Byggytor_areas.shp Markskikt_areas.shp vaglank_lines.shp Spår_lines.shp Biotopskydd_areas.shp naturreservat_areas.shp Vagnat.shp Planerat vägnät_lines.shp Stamnät för kollektivtrafik_lines.shp Exploateringsområde_areas.shp Framtida bebyggelsereserv_areas.shp Förtätningsområde_areas.shp Utredningsområde_areas.shp Verksamhetsområden_areas.shp Kulturmiljöområden13_areas.shp Riksintresse Transformatorstation_points.shp Kraftledningar i Huddinges översiktskarta Riksintresse kraftledningar Riksintresse befintlig järnväg Riksintresse planerad järnväg Miljöfarlig verksamhet Vattenskyddsområden Natura 2000 (art- och habitatdirektivet) Natura 2000 (fågeldirektivet) Potentiellt förorenade områden Kraftledning_lines.shp Riksintresse Krafledning_lines.shp Jarnvag.shp Jarnvag_framtida.shp SE.US.Miljöförvaltningsanläggningar.shp VSO_polygon.shp SCI_ej_alvar_rikstackande.shp SPA_rikstackande.shp WMS_LST_wms_miljodata (4) Huddinge kommun genom Katarina Frölander, mailkommunikation med WSP genom Anna Risberg mellan och (5) Geodataportalen, [ ]. (6) Länsstyrelserna, Länsstyrelsens WebbGIS, [ ]. (7) Huddinge kommun genom Ida Mattsson, mailkommunikation med WSP genom Anna Risberg mellan och

87 41

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM SIDA 27 juni (1) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Remissinstanser - Handlingsplan för klimatanpassning Externt Huge fastigheter AB Länsstyrelsen Stockholm vatten SRV AB Södertörns brandförsvarsförbund Trafikverket Vattenfall Internt Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Intern remiss på kommunstyrelsens förvaltning till samtliga sektioner på samhällsbyggnadsavdelningen trygghets- och säkerhetssektionen sektionen för kvalitet och projekt kommunikationsavdelningen lokalplaneringsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen/Stab

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Sida 1(17) Handläggare Annika Blomquist Sammanställning av remissvar Nedan redovisas inkomna remissvar, instans för instans. Natur- och byggnadsnämnden Generella synpunkter Generellt sett anser förvaltningen att handlingsplanen innehållsmässigt är något spretig och därmed svårläst. Handlingsplanen bör i det avseendet förtydligas. Här saknar förvaltningen också en hänvisning till Länsstyrelsens regionala klimatanpassningsplan. Kommentar: Omarbetning har skett av dokumentets layout och disposition. Handlingsplanen är framtagen enligt den process som länsstyreslen föreslår. En hänvisning görs till Länsstyreslens regionala klimatanpassningsplan. En avgränsning i handlingsplanen är att den avgränsas till att omfatta Huddinge kommuns geografiska område. Detta i sig har inte förvaltningen någon invändning emot. Däremot föreslår förvaltningen att handlingsplanen tydligt skiljer mellan klimatanpassningsåtgärder inom kommunens egna verksamheter d.v.s. där kommunen har rådighet och åtgärder utanför kommunens rådighet men ändå inom kommunens geografiska område. Förvaltningen menar att en sådan skillnad kan ge upphov till en annorlunda prioritering av åtgärder. Kommentar: Åtgärdslistan har omarbetats så att det tydligt framgår vilka åtgärder som kommunen råder över. Solkarta På sidan 9 i dokumentet lyfts fram att Kommunen arbetar med att ta fram en solkarta, vilken kan användas till exempel för att kartera riskområden för värmebölja. Enligt förvaltningens kännedom visar solkartan endast solinstrålning på tak varför förvaltningen ställer sig frågande till att den är så användbar vad gäller riskområden för värmebölja. Om så är fallet bör underlaget, om det är möjligt, utökas till att omfatta samtliga relevanta högreflekterande ytor och material som ökar värmelagringen i mark och byggnader. Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

90 Datum Sida 2(17) Kommentar: Hänvisning till solkartan har tagits bort. Prioriterade åtgärder kategori 1 I figur 16, på sidan 18 är en prioriterad åtgärd av kategori 1 att föra in dagvattenutredningar, som en viktig fråga, i tidiga skeden t.ex. i planprogram för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Och att övergripande dagvattenutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. Förvaltningen håller i grunden med i detta resonemang men vill se en utveckling av resonemanget. Först och främst är det redan en pågående exploatering (utbyggnad) i flera av dessa utvecklingsområden. Vidare har planoch bygglagen, PBL, förändrats avseende krav på planprogram vilket troligen innebär ett färre antal detaljplaner med programskedet. Den utveckling förvaltningen vill se är dagvattenutredningar på systemnivå där avrinningsområden och/eller delavrinningsområden utreds, gärna i samband med föreslagen skyfallsutredning. Kommunen har bland annat gjort en övergripande utredning, i fallet med Huddinge Centrum, där Fullerstaån och dess avrinningsområde utreddes. Om en tidig dagvattenutredning ska ge önskad effekt för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering måste, enligt förvaltningens erfarenhet, utredningens resultat vara styrande för placeringen av bebyggelse och infrastruktur. Kommentar: Ingen åtgärd i dokumentet. Frågan tas med till arbetsgruppen för tidiga skeden samt till områdesstrategerna. Utredningar i all ära men i detta sammanhang kan nämnas att förvaltningen sedan åtminstone 1990-talet har arbetat med relativt enkla fysiska åtgärder som inte kräver föregående dagvattenutredningar. Sådana åtgärder är återmeandring av uträtade diken, borttagande av kulvertar, återskapande av våtmarker och grävning av så kallad groddammar m.fl. Samtliga åtgärder har syftat till att få en längre uppehållstid av vattnet med viss sedimentation och upptag av näringsämnen. Exempel på sådana åtgärder är våtmarken i Bottnen, Balingsta, meandring av Lövstaån och Visättra. Ett annat exempel, dock inte enkelt, är byggnationen av damm vid utloppet av Ågestasjön till Norrån. Dammen ska reglera vattenståndet så att det följer en mer naturlig vattenståndsvariation med översvämningar av strandområden på våren m.m. Fysiska åtgärder av ovanstående karaktär anser förvaltningen bör ingå i prioriterade åtgärder. Kommentar: Ingen åtgärd. I åtgärden Skyfallsmodulleringar för hela kommunen samt i arbetet med att ta fram övergripande dagvattenutredningar för kommunens utvecklingsområden (Prioriterade åtgärder kategori 1) får kommande analyser utvisa var det behövs åtgärder för att minska risken för översvämningar samt vilka typer av åtgärder som gör mest nytta i det enskilda fallet.

91 Datum Sida 3(17) Fortsatt arbete Handlingsplanen synliggör flera kunskapsluckor och områden att arbeta vidare med. Det gäller bland annat de områden där underlag saknas. Planen föreslår att sådana områden lyfts in vid kommande revidering. Förvaltningen föreslår att detta utredningsbehov tas med bland prioriterade åtgärder redan nu. Kommentar: Följande utredningsbehov läggs till i listan över åtgärder. - Utredning och analys av översvämningsrisken kring sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran samt behov av åtgärder. - Identifiera vilka områden som de transformatorstationer försörjer, där det enligt GIS-analysen finns risk för klimatpåverkan. Kultur-och fritidsnämnden Förvaltningen menar att planen, så som den är utformad, har en begränsad relevans för nämndens uppdrag. Dock finns indirekta kopplingar mellan planen och nämndens ansvarsområde där förvaltningen strävar efter att skapa ett hållbart Huddinge med minimal klimatpåverkan i verksamheten vilket i förlängningen kan bidra till goda effekter på de övergripande klimatmålen. Förvaltningen instämmer i rapportens slutsats att tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra. Kommentar: Ingen åtgärd I de prioriteringar som görs i rapporten och som kan anses relevanta för kultur- och fritidsförvaltningen skall arbetet genomföras på sådant sätt att det bidrar till förverkligandet av de klimatmål som sätts upp. Rapporten rör i första hand samhällsviktig verksamhet, något som förvaltningen menar även har en betydelse i planeringsprocesserna kring om- till- och nybyggnation inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Kommentar: Ingen åtgärd Länsstyrelsen Övergripande synpunkter Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning med prioriterade och kostsatta åtgärder. Planen är tydlig och anknyter bra till kommunens övriga strategiska arbete genom figuren på sidan 5. Synsättet att kommunen ska klara en omställning och ha anpassningsförmåga i de system som byggs är en bra metod som också går i linje med hur klimatanpassning på den regionala nivån är tänkt att bedrivas. Mer om det nedan under kopplingar till Länsstyrelsens handlingsplan.

92 Datum Sida 4(17) Det som vi saknar i de övergripande beskrivningarna är kopplingen till kommande VA-utbyggnadsplan och även till eventuell plan för ledningsnätsförnyelse. Båda dessa hänger nära samman med klimatanpassningsåtgärder som tas upp som prioritet l och borde rimligtvis också ligga under paraplyet för översiktsplanering. Kommentar: Figur 2 byts ut till ny figur som beskriver hur handlingsplanen påverkar ordinarie styrning i Huddinge kommun. Texten har omarbetats så att koppling även görs till Va-utbyggnadsprogrammet. Angående ledningsförnyelse har Stockholm Vatten en åtgärdsplan som sträcker sig fyra år framåt i tiden. Vid all nyprojektering och vid mer omfattande omläggningar beaktas att dagvattenflödena kan komma att öka i ett framtida klimat genom att öka dimensionerande flöden med procent. Kommunen anger att handlingsplanen syftar till att säkerställa att Huddinge är anpassat till klimatförändringar som förväntas år Kommunens klimatoch sårbarhetsanalys tar utgångspunkt i klimatdata fram till år 2100 och pekar utifrån de scenariorna ut kommunens sårbarheter. Ny bebyggelseexploatering förväntas ofta ha en längre livslängd än 40 år och markanvändningen måste därav bedömas i ett längre tidsperspektiv än fram till Alternativet här kan vara att inte tidsbestämma till vilket årtal kommunen ska klara en klimatförändring utan angripa problemet utifrån nu kända sårbarheter och istället ha en plan för uppföljning av handlingsplanen allteftersom ny klimatdata framkommer. Kommentar: Tidshorisonten för när kommunen ska klara en klimatförändring har tagits bort. Planen belyser ett relativt brett perspektiv av klimatanpassning men har ett övervägande fokus på vattenfrågor och översvämningsproblematik och dess betydelse för olika verksamheter i kommunen. I beskrivningen av utmaningen på sidan 4 är temperaturhöjningen med som en del av orsaker till effekter för exempelvis hälsa. Detta spår vidareutvecklas dock inte senare i tabeller om påverkan på verksamheter eller i åtgärderna. Kommunen kan utveckla resonemangen runt hur sårbarheter för värmebölja kan minskas. Detta kan till exempel lyftas in som ett resonemang i stycket om ekosystemtjänster där grönska, förutom att fungera som flödesutjämning, också kan fungera temperaturreglerande. Temperaturreglering och att minska sårbarheter inför värmebölja är en del av klimatanpassning som ofta inte får så mycket utrymme trots att sårbarheterna kan vara stora och åtgärderna relativt lätta att genomföra. Exempel på åtgärder som skulle kunna föras in för att få med denna faktor är att ta fram värmekarteringar, kartlägga vissa sårbara grupper och ta fram en beredskapsplan för värmebölja.

93 Datum Sida 5(17) Kommentar: När det gäller effekter kopplat till temperaturhöjningar har det saknats underlag för analys. Detta bedömdes inte som en prioriterad åtgärd inom 1-3 år. I åtgärdslistan finns flera åtgärder med bäring på högre temperaturer/värmbölja. I avsnittet Hälsa finns ett generellt resonemang om effekter av högre temperaturer/värmbölja. Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete och liknande uppdrag Länsstyrelsen har sedan 2009 i uppdrag att vara regional samordnare för klimatanpassningsarbetet i länet. Under 2016 har även myndigheten i uppdrag att följa upp det regionala och det lokala arbetet som bedrivs inom klimatanpassning och visa på vilka effekter länsstyrelsens klimatanpassningsarbete har fått på lokal nivå. Under 2014 tog Länsstyrelsen i Stockholm fram en regional handlingsplan för klimatanpassning, Ett robust samhälle. Den regionala handlingsplanen är förankrat brett med både kommuner, näringslivsaktörer och intresseorganisationer i länet. Den har fyra olika inriktningar; vatten, grönstruktur, samhällsbyggnad och innovation. Inom varje område finns det ett antal åtgärder uppradade där även förslag på ansvarig aktör har pekats ut. Länsstyrelsen arbetar löpande med åtgärderna i handlingsplanen där myndigheten har pekat ut sig själv som huvudsaklig ansvarig aktör. Många utav de åtgärder som kommunen tar upp i sin handlingsplan rimmar väl med åtgärderna som är satta för regional nivå. Nedan är en kort redovisning av det arbete som bedrivs från Länsstyrelsen nu som kan kopplas till kommunens framtagna klimatanpassningsplan. Regional vattenförsörjningsplan Kommunen har som en av prioritet l åtgärderna tagit upp att ett säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning ska göras. Det pågår just nu ett arbete på Länsstyrelsen att i samverkan med kommunerna i länet, kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting (TRF), ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholmsregionen. Arbetet, som kan ha inverkan på den framtida förvaltningen av kommunens råvattenresurser, har påbörjats och kommer att pågå under åren Kommentar: Ingen åtgärd Regeringsuppdrag om grön infrastruktur Kommunen har en åtgärd som berör framtagande av en policy och krav på grönytor i tätort. Detta knyter an till länsstyrelsens uppdrag att titta på hur grön infrastruktur kan vara behjälplig får att säkra främst biologisk mångfald, men också andra värden, i ett förändrat klimat. Arbetet kommer att mynna ut i en handlingsplan för grön infrastruktur som ska redovisas under hösten Länsstyrelsen ser positivt på kommunens förslag till åtgärd inom detta område. Kommentar: Ingen åtgärd

94 Datum Sida 6(17) Rekommendationer för bebyggelse i översvämningsområde Länsstyrelsen skickade i juni ut en remiss på Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivåför ny bebyggelse vid länets sjöar och vattendrag- med hänsyn till översvämningsrisk Rekommendationerna gäller för samtliga sjöar och vattendrag i länet, bortsett från Mälaren och Östersjön som har andra rekommenderade nivåer. Länsstyrelen har satt specifika nivåer för tre utav länets vattensystem: Tyresån, Oxundaån och Norrtäljeån. Dessa är utpekade inom ramen får Länsstyrelsens arbete med översvämningsförordningen. Kommentar: Ingen åtgärd. Nivåerna går att hitta i Länsstyrelsens remiss och knyter an till kommunens åtgärd om acceptabel risknivå får höga flöden. Länsstyrelsen har under året drivit ett projekt för skyfallshantering i nybyggnadsområden. Karteringsmetoder för skyfall har testats och arbete pågår med att ta fram riktlinjer får skyfallshantering i nybyggnadsområden. Detta knyter an till kommunens åtgärder om risknivåer får skyfall och framtagande av skyfallskartering. Det går att läsa mer om projektet på länsstyrelsen hemsida. Kommentar: Kommunen tar med sig rekommendationerna till arbetet med att tydliggöra acceptabel risknivå när det gäller höga flöden och skyfall. Ett minimum är att följa länsstyrelsens riktlinjer. Detaljerade synpunkter Under detta avsnitt utvecklar vi resonemangen inom några av de områden som handlingsplanen tar upp och som i vissa fall relaterar till andra regleringar eller tillståndsverksamhet som Länsstyrelsen handlägger. VA- samt dagvattenhantering och koppling till översvämning från skyfall Kommunen skriver på sidan 10 om hur stor andel bebyggelse och samhällsviktiga objekt som är påverkade av översvämningsrisk. Ett stort problem är översvämning från skyfall som också påverkar nivåerna i Fullerstaån. Handlingsplanen redovisar att ån idag kan avleda ett klimatanpassat 10-års regn och att detta är en tillräcklig kapacitet utifrån VA-lagens ansvarsperspektiv. Det är dock här viktigt att påpeka att VAhuvudmannens ansvar handlar om ersättningsanspråk för översvämningsskador som sker på byggnader för dåligt utbyggt va- nät och ska inte sammanblandas med det ansvar som kommunen har enligt planoch bygglagen. Alltså att placera bostäder på mark som är lämpad för ändamålet, där risken får översvämning ska ha bedömds och tillgodosetts. Länsstyrelsen har en rekommendation att enstaka nya bostäder inte ska placeras under nivån för 100- års flöde och samlad bostadsbebyggelse ska ligga över den beräknade högsta nivån. Svenskt vattens rapport P110, som är normgivande får VA-branschens dimensionering, anger att kommunen är den aktör som har ansvaret att se till att nya områden klarar en översvämningssituation upp till en återkomsttid för minst l 00 år.

95 Datum Sida 7(17) Resonemanget om Fullerstaåns avledningsförmåga och även översvämningsrisker längs exempelvis Lissmaån och Glömstadiket och eventuell tillkommande bebyggelse behöver därför korrigeras så detta synsätt är tydligt. Kommentar: Huvudmannen för VA:s ansvar respektive kommunens ansvar vid översvämning har förtydligats i texten. I redovisningen om påverkan på planerad bebyggelse skriver kommunen att området vid Kungens kurva samt Länna industriområde har en begränsad kapacitet i dagvattennätet. Detta kopplar också till en prioritet l åtgärd om övergripande dagvattenutredningar. Länsstyrelsen vill här påpeka att det inte bara är kapaciteten som ska beaktas utan även behovet av rening från områdena antingen innan avledning eller innan utsläpp till recipient. Detta är än mer aktuellt i ett förändrat klimat då vi förväntas få kraftigare skyfall som vid snabb avrinning kan dra med sig föroreningar från markyta. Kommentar: Ingen åtgärd. Behov av rening av dagvatten ska, enligt dagvattenstrategin, beaktas vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvänding samt drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Som kategori 2 och 3 åtgärder har kommunen angivit att en inventering av vägtrummor ska göras. Det är vid denna inventering lämpligt att dra nytta av kommunens tidigare genomförda inventeringar av vandringshinder i bland annat Tyresåns avrinningsområde. Här finns det möjligheter till synergier om det framkommer behov av ändrad dimensionering. Kommentar: Ingen åtgärd. Vi tar med oss informationen till arbetet med åtgärden. Åtgärden i kategori 3 som lyder "Översyn av avloppsledningsnätet samt Henriksdals och Himmerfjärdens reningsverk med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden, och åtgärder av eventuella brister." bör omformuleras så att fokus för åtgärden blir avloppsledningsnätet i Huddinge kommun och behov av förnyelse i syfte att minska både mängden tillskottsvatten (felkopplat dag- och dränvatten, inläckande yt- eller grundvatten) och bräddningar. Henriksdals reningsverk står inför omfattande ombyggnader som, förutom att förbättra reningseffektiviteten, kommer att öka resursåtgången (energi och kemikalier) per renad kubikmeter avloppsvatten. Det finns därmed ytterligare anledning att ur ett hushållningsperspektiv minska mängden tillskottsvatten. Kommentar: Textinnehållet i åtgärden har omarbetats utifrån synpunkten.

96 Datum Sida 8(17) Förorenade områden Kommunen har redogjort för påverkan på förorenade områden. Siffrorna i handlingsplanen för hur många potentiellt förorenade områden det finns i Huddinge kommun stämmer inte med det antal som Länsstyrelsen har kännedom om. Det framgår inte hur kommunen kommit fram till de siffrorna men antalet skiljer sig stort. I Huddinge kommun finns det 265 objekt registrerade i länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden. 39 av dessa har inventerats och tilldelats en riskklass. Det kan därav vara så att det är fler än de 36 områden som kommunen lyfter upp som förorenade områden med översvämningsrisk som finns i kommunen. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta några områden där flertalet objekt ligger tätt samlade invid vattenförekomster eller andra skyddsvärda områden. En del av dessa är redan uppmärksammade i handlingsplanen. Gladö kvarns industriområde: ett tiotal objekt på liten yta med närhet till både naturreservat och vattenförekomster. Industriområdet i Länna (vid Lissmavägen): ett tiotal objekt varav två riskklassade med närhet till både naturreservat, Lissmaån och Drevviken. Sjödalens industriområde: nära 20 objekt varav sex riskklassade med närhet till våtmark och sjön Trehörningen. I kommunens västra del mellan Hagaudd och Myrstuguberget: ett 15- tal objekt, varav några f.d. kemtvättar, längst med Albysjöns strand. Länsstyrelsen ser det som positivt att denna problematik lyfts fram i handlingsplanen. En åtgärd för att tydligare inventera dessa områden och vilken påverkan de skulle få om spridning sker på grund av högt vattenflöde vore värdefullt. Kommentar: Ingen åtgärd. Det saknas i nuläget tillräckliga kunskaper/underlag för att bedöma behovet av föreslagen åtgärd. Vi avvaktar därför med åtgärden tills mer information har inhämtats vid en kommande uppdatering av handlingsplanen. Handlingsplanens koppling till tillståndspliktig vattenverksamhet Många av de åtgärderna och problembilder som kommunen tar upp i handlingsplanen har koppling till vattenverksamhet. I det fortsatta arbetet kan det vara bra att ha med sig att åtgärder inom vatten har koppling till vattenverksamhet som i sin tur kan vara tillståndspliktig och där tillstånd ansöks hos markoch miljödomstolen. Mindre verksamheter kan anmälas till Länsstyrelsen direkt. Exempel på vad sådan verksamhet kan vara är: anläggande av dammar och våtmarker, grävning eller utfyllnad. Ett vattenområde definieras i 11 kap. miljöbalken som ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Detta anses enligt lagdefinitionen vara allt inom område för ett 100- års flöde. Det saknas nu hänvisningar i

97 Datum Sida 9(17) handlingsplanen till detta, vilket kan vara lämpligt att lägga in. För Huddinge kommun finns det just nu ett flertal pågående tillsynsärenden som berör dikens funktion med direkt koppling till översvämning, bland annat i Lissmaån och Glömsta. Kommentar: Ingen åtgärd. Kommunen instämmer i att det är en viktig fråga och tar med sig synpunkten. Kommunen tar upp kommande utvecklingsområden och hur dessa kan komma att påverkas av översvämningsrisk. Kopplat till detta finns det en problematik runt äldre markavvattningsföretag. Sådana beslut måste vid ny bebyggelse i översvämningsområden omprövas då besluten är tagna utifrån den då rådande markanvändningen. Exempelvis kan ett dikesföretag i jordbruksmark ha räknat med att klara visa typer av översvämningar under en del årstider. Ändras markanvändningen i ett sådant område till exempelvis bebyggelse så gäller inte samma förutsättningar längre och ett nytt beslut på flödesdynamik och vattentillrinning måste tas. Detta är också nära sammankopplat till hur planeringen av dagvattenhanteringen ser ut i området i stort och kommunens ansvar att se till att marken är lämpad för bebyggelse och skyddad mot risken får översvämningar. Om dikets funktion är en förutsättning för bebyggelse och avledning av dagvatten så bör kommunen gå in som delägare i markavattningsföretaget Att tänka på är att markavvattningsföretag har laglig status fram till dess att de avvecklas eller upphävs i markoch miljödomstolen. Finns det behov av att förbättra avvattningen från ett område genom att fördjupa dikena kan det röra sig om ny markavvattning som är dispens och tillståndspliktig vattenverksamhet. Att skydda exploatering eller annat mot vatten genom permanenta invallningar är också markavvattnig och dispens- och tillståndspliktig vattenverksamhet. I fortsatt arbete med åtgärdena som tas upp i handlingsplanen kan denna problematik vara bra att ta med sig. Kommentar: Ingen åtgärd. Vi tar med oss synpunkten. Trafikverket Trafikverket region Stockholm har mottagit rubricerat ärende och yttrar sig i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet i regionen. Ett förslag till handlingsplan för klimatanpassning har tagits fram för Huddinge kommun. Trafikverket välkomnar initiativet och ser fram mot en fortsatt dialog om risker och åtgärder i samband med våra anläggningar. Kommnetar: Ingen åtgärd

98 Datum Sida 10(17) Huge Fastigheter Avseende dagvattenhantering instämmer Huge i vikten av att hantera denna fråga i tidiga skeden. Dock är det viktigt att styrning av utformning inte är för detaljerad i tidiga skeden för att möjliggöra lösningar som är robusta över tid och fungerar ihop med avsedd verksamhet. Detta kan försvåras om man i tidigt låser sig till en viss lösning beskriven på allt för detaljerad nivå. Kommentar: Ingen åtgärd I handlingsplanen nämns klimatanpassning av kommunala byggnader och åtgärder som t.ex. kylanläggningar, solavskärmning o.s.v. Dessa kategoriseras som underhållsåtgärder. Förslaget i rapporten är att höja underhållsbudgeten för denna typ av byggnader. Huges synpunkt i frågan är att nämnda åtgärder är investeringar som måste finansieras. I val av åtgärder är det viktigt att väga den totala nyttan så att ambitioner om att bedriva en väl fungerande verksamhet samt rimliga hyresnivåer inte äventyras. Som helhet är Huge Fastigheter positiva till att ett samlat grepp tas i kommunen för att möta framtida klimatförändringar. Kommentar: Textinnehållet i nämnda åtgärd har justerats i enlighet med synpunkten.. Stockholm Vatten Sid 5: Det står: Handlingsplan för klimatanpassning syftar till att säkerställa att Huddinge kommun är anpassad för de kommande klimatförändringarna som förväntas 2050 De klimatanpassningsåtgärder som planeras att utföras bör ha en livslängd på minst 100 år. Klimatförändringarna som man utgår från bör således baseras på klimat 2120 men prioriteringen av de områden som i nuläget behöver åtgärdas kan utgå från planeringshorisonten 2050, således samma som för RUFS2050. För klimatåtgärder på ej utbytbara system eller markområden bör tidshorisonte vara minst 200 år. Det beror bland annat på att om ca 40 år, mellan , har havsnivåhöjningen (enligt klimatunderlaget) passerat landhöjningen vilket på sikt innebär högre vattennivåer i Mälaren. Se även det underlag från SMHI som användes i Delbetänkande av Dricksvattenutredningen SOU 2015:51, BILAGA 6, Sveriges framtida klimat.

99 Datum Sida 11(17) Kommentar: Det har diskuterats i arbetet vilken tidshorisont som ska vara utgångspunkt för klimatanpassningsplanen. Diskussionen har landat i att inte tidsbestämma till ett specifikt årtal. Se även kommentar till länsstyrelsens synpunkt ovan.. Sid 10: Det står: Det är framför allt översvämning i topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på befintlig bebyggelse i Huddinge kommun. Det finns dock områden som är sårbara för flera klimatfaktorer. Exempelvis är mer än hälften av de byggnader som ligger i områden utsatta för stranderosion även känsliga för höga flöden. Ett klimatanpassat 100-årsregn (ca 1,25 x nuvarande 100-årsregn) innebär stora dagvattenflöden på ytor som inte är anpassade för det. Tillkommande ytor från framtida exploateringar medför ännu större flöden och flödeshastigheter som kan medföra omfattande skador. Med både förändrad nederbörd och en befolkningsökning på upp till 50% till invånare år 2030 och eventuellt upp till invånare år 2050, nytillkomna hårda ytor från planerade exploateringar samt nya vägar, ökar kraven på utformning (t.ex. höjdsättning markytor) på nya områden och på att säkra robusta avrinningsvägar. Om ej även avrinningsvägar nedströms nya områden säkras riskerar ett kraftigt ökat dagvattenflöde att även förosaka skador på befintliga nedströms liggande områden. Kommentar: Kommunen instämmer i att det är viktigt att säkerställa att nya bebyggelseområden inte orsakar ökade dagvattenflöden för nedströms liggande områden. Synpunkten har arbetats in i avsnittet Planerad bebyggelse och verksamheter. Det står: Andra områden som identifierades vid workshopen var Snättringe och översvämningar längs Lissmaån, med risk för påverkan i Länna. Det bör stå: Andra områden som identifierades vid workshopen var Snättringe och översvämningar längs Lissmaån, med risk för påverkan från Länna.. Kommentar: Synpunkten har beaktats. Det står: I Skärholmen finns det redan idag problem med avledning av dagvatten och förtätning och exploatering pågår/planeras. Vilket område avses? Skärholmen ligger ju i Stockholms kommun och inte i Huddinge. Avses området Kungens kurva (Huddinge och Skärholmen), Segeltorp och Långsjön?

100 Datum Sida 12(17) Dagvattensystemet avleder ju även dagvatten från E4 (Förbifart Stockholm), Skärholmen, Segeltorp och Långsjön. Utöver ökningen av hårdgjorda ytor i Kungens kurva tillkommer nya hårdgjorda ytor från Förbifart Stockholm och exploateringar i Skärholmen och Segeltorp Långsjön. Kommentar: Texten har omarbetats utifrån synpunkten. Sid 11: Det står: Farbarhet på vägar/järnvägar till och från samhällsviktiga funktioner var aspekter som lyftes fram vid workshopen. Vilka vägar som ej är farbara bör tas fram. Kommentar: Att analysera farbarheten på vägar har inte ingått i uppdraget. Sid 12: Det står: Ett antal transformatorstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GISanalysen Vilka områden som de berörda transformatorstationerna försörjer bör tas fram. Vid strömavbrott till vattenpumpstation eller avloppsstation försöker Stockholm Vatten att minimera avbrottstiden genom användande av mobila elkraftaggregat. Dessa hämtas i Norsborgs vattenverk för vidare transport via vägnätet till berörd station. Kommentar: En åtgärd har lagts till i åtgärdslistan med följande formulering: Identifiera vilka områden som de transformatorstationer försörjer, där det enligt GIS-analysen finns risk för klimatpåverkan. Sid 13: Det står: Bland annat diskuterades Kungens Kurva som ett förorenat område med potentiell risk. Även föroreningar kopplat till Mälarens vattenskyddsområde pekades ut som ett potentiellt riskområde. Det står i fördjupad översiktsplan för Kungens kurva att En maximal utbyggnad enligt planförslaget innebär att ytterligare cirka hektar mark bebyggs. Det innebär en ökning av andelen hårdgjorda ytor med cirka procent. De ledningar som idag leder dagvattnet bort från området Kungens kurva består av två stycken 1400-ledningar som övergår i två 1800-ledningar som i sin tur ansluter till en bergtunnel som mynnar i Vårbyfjärden inom vattenskyddsområdet för Östra Mälaren. Dagvattensystemet avleder även dagvatten från E4 (Förbifart Stockholm), Segeltorp och Långsjön. Utöver

101 Datum Sida 13(17) ökningen av hårdgjorda ytor i Kungens kurva tillkommer nya hårdgjorda ytor från Förbifart Stockholm och exploateringar i Segeltorp Långsjön. Dagvattenflödena som avleds i dagvattennätet kommer att öka och risken för lokala översvämningar ökar. Kungens kurva pekas ut som ett potentiellt riskområde för föroreningar! Mängden föroreningar som avleds via dagvattensystemet till Vårbyfjärden riskerar att öka. Vid planeringen av området bör man även ta hänsyn till framtida förändrat klimat och markföroreningar (intensivare skyfall sommartid och mer vinternederbörd) som kan leda till ökade dagvattenflöden och ökade föroreningsmängder. Det bör tänkas igenom och vägas in i god tid då det kan innebära större behov av ytor för dagvattenanläggningar att leda dagvatten till även vid extrema flöden. Detta även för att minska risken för översvämning av fastigheter och byggnader vid eventuella extremregn. Även höjdsättning är en viktig aspekt att ta in i ett område som Kungens Kurva. Ökade dimensioner på ledningarna är inte alltid en lösning som vi eftersträvar eftersom de befintliga systemen då på sikt blir extremt belastade samt då detta skulle innebära begränsad rening av dagvatten. Kommentar: Ingen åtgärd. Inom arbetet med FÖP Kungens Kurva kommer övergripande dagvattenutredningar att tas fram som även tar hänsyn till ett framtida förändrat klimat. Sid 18: Det står: Figur 16. Prioriterade åtgärder kategori 1. Säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning. Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Stockholm Vatten

102 Datum Sida 14(17) Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att säkerställa dricksvattenförsörjningen på både kort och lång sikt inom verksamhetsområdet och till anslutna grannkommuner utifrån lagen om allmänna vattentjänster, livsmedelslagen (dricksvattenkungörelsen), miljöbalken, Lagen om Skydd mot Olyckor, Plan och ByggLagen, vattendirektivet och avtal/överenskommelser. Dricksvattenförsörjningen dimensioneras dessutom utifrån gällande planer, anslutna kommuners befolkningsutveckling under ca 30 år framåt och utifrån nu kända gällande klimatförändringar under minst 100 år framåt. Angående vattentäkter görs dessutom en längre studie om underlag finns samt översvämningsstudier utifrån BHF (nivån utifrån årsflödet). Kommentar: Åtgärden flyttas till kategori 2. Sid 18: Det står: Figur 16. Prioriterade åtgärder kategori 1. Föra in dagvattenhantering som en viktig fråga i tidiga skeden (t ex i planprogram), för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Övergripande dagvattenutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. Instämmer! Övergripande utredningar på avrinningsområdesnivå är bra att genomföra både i programskedet och i samband med planer inom nämnda områden och inom alla mer omfattande exploateringar då mängden hårda ytor kommer att öka på grund av en mycket kraftig befolkningsökning på upp till 50 % till invånare år 2030 och eventuellt upp till invånare år Nytillkomna hårda ytor från planerade exploateringar inklusive nya vägar samt förändrad nederbörd till följd av klimatförändring innebär ökade risker för översvämningar och ökad föroreningsbelastning. Storängen är ett instängt område från vilket dagvatten pumpas upp till Trehörningen. Kommunen planerar för nya bostäder här och översvämningsrisken i området borde därför utredas och värderas så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att säkra området mot skyfall och stora flöden i Fullerstaån. Flemingsberg kommer enligt den fördjupade översiktsplanen att få en mycket stor ökning av antalet invånare, arbetsplatser och hårdgjorda ytor samt att där genomförs större infrastrukturprojekt. Ökat antal bostäder och arbetsplatser samt anläggande av nya trafikleder/gator innebär en ökad mängd hårdgjord yta. Det leder till ökad flödesbelastning på nedströms liggande dagvattensystem om inte omfattande fördröjningsåtgärder (LOD) utförs. Även framtida förändrat klimat (intensivare skyfall sommartid och mer vinternederbörd) kan leda till ökade dagvattenflöden. Då huvuddelen av området avleds till Orlången är det av speciellt intresse att undersöka kapaciteten på det markförlagda huvudnätet för dagvatten från området ner

103 Datum Sida 15(17) till Flemingsbergs våtmark. Vi har även en begränsad kapacitet i trumman under järnvägen (stambanan). Den räcker i nuläget men tillkommande flöden måste utjämnas om vi inte ska lägga en ny trumma. Kommentar: Ingen åtgärd. Övergripande dagvattenutredningar med hänsyn till skyfall och stora flöden tas fram inom arbetet med tidiga skeden för nämnda områden. Sid 20: Det står: Figur 17. Prioriterade åtgärder kategori 2 och 3. Inventering av kommunens samtliga vägtrummor och broar för att säkerställa att de är dimensionerade för en ökad mängd nederbörd. Att inventera vägtrummors dimensionering/kapacitet så att de klarar klimatanpassade 30-årsregn respektive 100-årsregn är ett måste då uppströms planerade exploateringar i nuläget dimensioneras för 30-årsregn x klimatfaktor 1,25. Här bör även inventeringen omfatta inventering av trummors status avseende kondition och risk för erosion/skred på grund av större dagvattenflöden. Kommentar: Har åtgärdats genom att lägga till att inventeringen även ska omfatta trummors status avseende kondition och risk för erosion/skred på grund av större dagvattenflöden. Det står: Figur 17. Prioriterade åtgärder kategori 2 och 3. Översyn av avloppsledningsnätet samt Henriksdals och Himmerfjärdens reningsverk med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden, och åtgärder av eventuella brister. Denna formulering bör kompletteras med att se över möjligheten att minska mängden tillskottsvatten. Kommentar: Åtgärden har omformulerats i enlighet med synpunkten. Sid 23: Det står: Figur 18. Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder. Säkerställande av en pålitlig framtida kr dricksvattenförsörjning. Vad ingår i den uppskattade kostnaden? Att säkerställa en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning vid en klimatförändring som innebär C temperaturhöjning för luft och på sikt för vatten samt en ökad nederbörd under vinterhalvåret innebär betydligt

104 Datum Sida 16(17) större ökade driftkostnader och investeringskostnader i vattentäkter, vattenverk och vattennät. Anm: Se Delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51) från Regeringskansliet och de underlag som de baseras på: Se nedanstående länkar: Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning, SOU 2015:51, del 1/2 (pdf 4 MB) Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning, SOU 2015:51, del 2/2 (pdf 9 MB) Kommentar: Åtgärden har omformulerats till Inledande utredningar för att säkerställa en framtida säker dricksvattenförsörjning. Kostnaden avser de inledande utredningarna. Sid 30: Det står: Där kunskap om sårbarheter i ett framtida klimat saknas, såsom exempelvis översvämningsrisken kring sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran, bör detta analyseras och behovet av åtgärder kan sedan införas i handlingsplanen då denna aktualiseras. De av Länsstyrelsens rekommenderade lägsta nivåerna för grundläggning vid 100-årsflöde respektive BHF bör följas. Kommentar: Kommunen instämmer i att Länsstyrelsens rekommenderade lägsta nivåerna för grundläggning vid 100-årsflöde respektive BHF bör följas. Ingen åtgärd. Tillsynsnämnden Det är viktigt att nästa steg i Huddinge kommuns klimatanpassningsarbete påbörjas och integreras i kommunens processer idag. Inte minst med tanke på kommande exploatering. Föreliggande planförslag är dock inte heltäckande, det fokuserar på de områden där det finns analysunderlag (dagvatten, översvämning, ras och skred) och den behöver utvecklas och revideras kontinuerligt. För att fungera som en handlingsplan menar miljötillsynsavdelningen att några kompletteringar behöver göras redan nu. Kommentar: Ingen åtgärd Hur prioriteringen har gjorts i kategorierna 1-3 behöver beskrivas ytterligare. Till exempel genom att tillfoga kommentarer till prioriterade åtgärder i kategori 2-3 på samma sätt som för kategori 1. I den mån åtgärdsförslag i klimatoch sårbarhetsanalysen inte återfinns bland prioriterade åtgärder och om andra tillkommit bör det motiveras.

105 Datum Sida 17(17) Kommentar: Ingen åtgärd. I avsnittet Åtgärder och prioriteringar framgår att åtgärderna utgår från Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys, Huddinge kommun, att åtgärderna har prioriterats med hjälp av uppgifter vid tidigare workshop, översiktlig ekonomisk konsekvensanalys samt med hjälp av WSPs expertis. Dokumentet har renodlats till en färdig handlingsplan, d.v.s. tidigare ställningstaganden som gjorts vid bl.a. workshopen betraktas som arbetsmaterial. Exempelvis föreslår klimatoch sårbarhetsanalysen utredning av hur översvämningar kan påverka industrier och förorenad mark på eller i anslutning till vattenskyddsområden eller bebyggelse. I handlingsplanens analys av påverkan på miljö och hälsa konstateras vidare att 36 av 53 potentiellt förorenade områden riskerar att påverkas vid översvämning, ras, skred eller erosion (samt att detta sannolikt är en underskattning). Åtgärder kopplade till detta har dock inte lyfts in i som en prioriterade åtgärder. Det har däremot gjorts med inventering i syfte att undersöka var risk föreligger för nedfallna träd över spår och ledningar vid framtida stormar (trots att det inte analyseras i handlingsplanen i övrigt). Kommentar: Det saknas i nuläget tillräckliga kunskaper/underlag för att bedöma behovet av föreslagen åtgärd. Vi avvaktar därför med åtgärden tills mer information har inhämtats vid en kommande uppdatering av handlingsplanen. Avsnittet om kostnader av att inte genomföra klimatåtgärder rubriceras som en kostnadsanalys men är i huvudsak en redovisning av utgångspunkter för en kostnadsanalys med ett antal räkneexempel byggda på kända schabloner. Förtjänsten med avsnittet är som utgångspunkter för en analys samt att det visar på underlag som saknas och studier som skulle behöva göras. Kommentar: Det saknas idag vedertagna metoder för effektsamband när det gäller kostnadsnyttoanalyser kopplat till klimatanpassningsåtgärder. Konsulten har använt sig av de kända underlag som funnits att tillgå. Inom ramen för projektet har det inte funnits någon möjlighet att göra mer än en översiktlig analys. Handlingsplanens synliggör flera kunskapsluckor och områdena att arbeta vidare med. Det gäller bland annat de områden där WSP konstaterar att underlag saknas, som för värmeböljor och temperaturökning. Planen föreslår att sådana områden lyfts in vid kommande revidering. Ett alternativ är att lyfta in utredningsbehovet bland prioriterade åtgärder redan nu. När det gäller effekter kopplat till temperaturhöjningar har det saknats underlag för analys. Detta bedömdes inte som en prioriterad åtgärd inom 1-3 år. I åtgärdslistan finns flera åtgärder med bäring på högre temperaturer/värmbölja. I avsnittet Hälsa finns ett generellt resonemang om effekter av högre temperaturer/värmbölja.

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) HANDLÄGGARE Gran, Jonas Jonas.Gran@huddinge.se Kommunstyrelsen Markavtal med IP-Only avseende fiberledningar i kommunens fastigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Markavtal mellan Huddinge kommun och IP-Only Networks AB rörande kommunens allmänna platsmark godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 februari Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till ett generellt markavtal mellan Huddinge kommun och IP-Only Networks AB rörande förläggning av kanalisation för ett öppet fibernät i kommunens allmänna platsmark, Bilaga 1. Markavtalet är baserat på tidigare undertecknade avtal med andra fiberoperatörer och innehåller motsvarande villkor. Avtalstiden är 10 år med möjlighet till förlängning med två år i taget. Avtalet omfattar kommunens allmänna platsmark. Om ledningar ska upplåtas i kommunens övriga fastigheter ska enligt avtalet särskild överenskommelse träffas. Varje enskild åtgärd kräver godkänt schakttillstånd samt att kommunen godkänner lokaliseringen. Vidare reglerar avtalet flytt och ändring av ledningar, samordning med andra ledningsägare och kommunen, samt bestämmelser om arbetets bedrivande. För upplåtelse av kommunens mark betalar IP-Only Networks AB en årlig avgift om 4,50 kr per löpmeter ledning. Beskrivning av ärendet IP-Only Networks AB kontaktade Huddinge kommun under 2016 med avsikt att teckna ett markavtal för att etablera sig som leverantör av öppet fibernät till företag och privatpersoner i kommunen. IP-Only Networks AB som har sitt säte i Uppsala är sedan tidigare etablerade i ett flertal kommuner runtom i landet, varav flera i Stockholmsområdet. Företaget bygger och förvaltar ett öppet fibernät där operatörer kan gå in och leverera sina tjänster till de anslutna företagen och hushållen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

107 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Kommunstyrelsens förvaltning har med bakgrund av ovanstående tagit fram ett förslag till ett generellt markavtal mellan Huddinge kommun och IP-Only Networks AB rörande förläggning av kanalisation för fibernät i kommunens mark, Bilaga 1. Avtalet har upprättats i samråd med Natur- och byggnadsförvaltningen. Markavtalet är baserat på tidigare markavtal med andra fiberoperatörer och innebär att Huddinge kommun upplåter mark för ledningsändamål. Avtalet omfattar kommunens allmänna platsmark och reglerar förhållandet mellan parterna vid ledningsförläggning. Vid upplåtelse i kommunens övriga fastigheter, både inom kvartersmark och utanför detaljplan, ska enligt avtalet särskild överenskommelse träffas. Avtalet löper på 10 år med möjlighet till förlängning med två år i taget. För varje enskilt anläggningstillfälle krävs schakttillstånd samt kommunens godkännande av lokalisering. Vidare reglerar avtalet flytt och ändring av ledningar, samordning med andra ledningsägare och kommunen, samt bestämmelser om arbetets bedrivande där avtalet hänvisar till kommunens gällande föreskrifter och rutiner. Ledningsägaren betalar årligen en ersättning om 4,50 kronor per löpmeter ledning för markupplåtelsen till kommunen vilken räknas upp med konsumentprisindex, KPI. Ersättningen är marknadsmässig och är på samma nivå som för andra fiberoperatörer som har markavtal med kommunen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att villkoren i avtalet är rimliga och föreslår att förslaget till markavtal mellan kommunen och IP-Only Networks AB godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Bilaga 1: Markavtal med IP-Only Networks AB Jonas Gran Exploateringsingenjör

108 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Beslutet delges IP-Only Networks AB Natur- och byggnadsnämnden

109 1(6) Markavtal Följande avtal om markupplåtelse för ledningsändamål i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Ledningsägaren: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Ledningsägaren IP-Only Networks AB Uppsala Org nr Nedan kallad Ledningsägaren. Kommunen och Ledningsägaren benämns gemensamt nedan som Parterna. Detta avtal ersätter alla tidigare avtal och andra överenskommelser avseende ledningsägarens ledningar i kommunens allmänna platsmark samt i annan kommunen tillhörig mark. Avtalet innehåller inga definitioner. Termer och begrepp som används i avtalet ska ha den innebörd som följer av branschpraxis och relevant lagstiftning. 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal omfattar upplåtelse av markområde för ledningsändamål. Kommunen upplåter allmän platsmark där Kommunen är fastighetsägare till Ledningsägaren för ledningsändamål på de villkor som följer av avtalet. För upplåtelse i Kommunens övriga fastigheter ska särskild skriftlig överenskommelse upprättas. Sådan överenskommelse ska följa detta avtal utom i de delar som avser ersättning, där ska värdering ske utefter rätt värderingsförhållande för aktuellt markslag. Upplåtelsen avser utrymme för bibehållande av befintliga samt anläggande och bibehållande av nya ledningar av följande slag: Teleledningar och tomrör (kanalisation) inom det upplåtna utrymmet. Med teleledningar avses i detta avtal alla kablar och ledningar genom vilka överförs signaler för ljud, text, bild, data eller information i övrigt. Upplåtelsen avser även utrymme som är nödvändigt för att anlägga och bibehålla tillbehör till ledning, såsom block, brunnar (< 15 m²), skåp, stolpar, tunnlar och andra tillbehör, samt rätt att disponera det utrymme som behövs för att utföra anläggnings- och underhållsarbeten. Den exakta sträckningen av ledningar och placeringen av tillbehör ska godkännas av kommunens Gatudriftsenhet och bestäms i schakttillstånd. Kommunen har alltid rätt att neka upplåtelse oavsett anledning. Ledningsägarens rätt enligt detta avtal utgör inget hinder för Kommunen eller annan anläggningsägare att disponera marken eller utföra arbete i eller på marken. Dnr KS-2017/

110 2(6) 2 Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättning inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3 Avtalstider Detta avtal gäller i 10 år räknat från och med att avtalet har undertecknats av Parterna. Om ingen av Parterna säger upp avtalet senast 2 år före avtalstidens utgång är avtalet förlängt tills vidare, med 2 års uppsägningstid och på i övrigt oförändrade villkor. Uppsägning ska alltid ske skriftligt. 4 Ersättning Ledningsägaren ska betala en årlig ersättning för upplåtelsen samt det besvär och arbete som upplåtelsen åsamkar Kommunen. Ersättningen beräknas utifrån ianspråktaget utrymme och utgör 4.50 kr per längdmeter ledning oberoende av antalet kablar och rör inom det upplåtna området. Kommunen har, förutom schablonersättningen enligt stycket ovan, rätt till ersättning för ökade framtida underhållskostnader i samband med Ledningshavarens schaktarbeten. Ersättning ska utgå med ett engångsbelopp om 55 kr per kvadratmeter återställd beläggningsyta i körbana. Ersättningen ska endast beräknas på Ledningsägarens utförda schaktarbeten i asfalterad körbana, gäller ej GCM-väg, grönytor samt grusade ytor. Ytorna uppmätes gemensamt av Parterna. Ersättningarna ovan är anpassade till konsumentprisindex för oktober månad år 2008 (bastalet). Den totala ersättningen ska årligen per den 1 januari justeras med det procenttal varmed indextalet föregående oktobermånad har förändrats i förhållande till bastalet. Ersättningen kan dock aldrig bli lägre än grundbeloppen i föregående stycke. Ersättningen beräknas per kalenderår och betalas årligen i efterskott inom 30 dagar efter fakturering. Fakturering ska ske av Kommunens Natur- och byggnadsförvaltning senast den 1 februari varje år. Förorsakar Ledningshavarens grävningsarbete sättning eller annan synlig försvagning av beläggningen bekostar Ledningshavaren erforderliga underhållsarbeten under två år efter det att arbetet godkänts. Dnr KS-2017/

111 3(6) 5 Tillträde och tillstånd Grävningsarbeten eller arbeten som på annat sätt innebär ingrepp i kommunens allmänna platsmark kräver särskilt tillstånd (schakttillstånd) av kommunen. Akuta reparationsarbeten får påbörjas utan tillstånd. Sådana arbeten ska ansökas till kommunens Gatudriftsenhet senast första vardagen efter påbörjat arbete. Arbeten som påbörjas i strid med detta avtal debiteras med vite enligt Kommunens vid varje tid gällande föreskrifter (Föreskrifter & anvisningar för arbeten på eller som berör offentlig plats i Huddinge kommun, HKFA). Regler och rutiner för schakttillstånd framgår av Kommunens vid varje tid gällande anvisningar. Avgift för tillstånd uttages enligt av Kommunen särskilt fastställd taxa. Användning av offentlig plats för t.ex. upplag eller uppställning av bodar och containers kan kräva tillstånd av polismyndigheten enligt 3 kap 1 ordningslagen. Det ankommer på ledningsägaren att i förekommande fall inhämta sådant tillstånd. För användningen uttas särskild avgift enligt de grunder som beslutats av kommunfullmäktige. Det ankommer på ledningsägaren att iaktta gällande lagar och föreskrifter och att inhämta och vidmakthålla eventuellt erforderliga tillstånd för åtgärderna och att göra eventuellt erforderliga anmälningar. 6 Anmälan Ledningsägaren ska senast den 31 januari varje år, lämna uppgifter om arbeten som planeras under det kommande året. Uppgifterna ska skriftligen lämnas till Kommunens Gatusektion. Tillkommer arbeten ska anmälan göras i god tid innan arbetenas utförande. Kommunens Gatusektion ska senast den 31 januari varje år lämna uppgifter om ledningseller gatuarbeten som planeras under det kommande året till Ledningsägaren. 7 Samråd och samordning Vid planarbete i områden där Ledningshavaren är lokaliserad ska Kommunen samråda med Ledningshavaren. Samrådet syftar bl.a. till att undvika flyttning eller ändring av anläggningar. Kommunen avgör dock slutligen om ledningsägarens anläggningar kan ligga kvar eller inte. Parterna ska tillvarata möjligheterna att samordna lednings- och vägarbeten i syfte att minimera kostnader och olägenheter. Parterna ska årligen, eller med det mellanrum som annars överenskommes, träffas för att planera och utvärdera samordningen av gatu- och ledningsarbeten tillsammans med övriga i kommunen verksamma ledningsägare. Kommunen genom Gatusektionen ansvarar för att sammankalla mötet. Part ska, i samband med egna arbeten, bereda andra parten möjlighet att samtidigt förlägga ledning och/eller kanalisation eller utföra andra arbeten på sina anläggningar. De praktiska detaljerna kring arbetet ska överenskommas vid varje enskilt tillfälle. Utnyttjar part sin rätt att samförlägga/samordna arbetena, ska de kostnadsbesparingar som därigenom uppstår fördelas mellan parterna efter vad som är skäligt. Ledningsägaren är skyldig att på kommunens begäran och när inga väsentliga hinder möter, samförlägga planerade ledningar med annan ledningsägares planerade ledningar eller Dnr KS-2017/

112 4(6) kanalisation och därvid medverka till att gemensamma anläggningskostnader fördelas efter vad som är skäligt. 8 Kartor och kabelvisning Part ska på begäran av den andra parten utan ersättning tillhandahålla de kartor avseende sina ledningar och tillhörande anläggningar som parten innehar och som den andra parten behöver för att planera och utföra egna arbeten. Ledningsägarens nyttjande av kommunens kartor och stomnät för projektering, byggande och dokumentation av ledningar och tillbehör ska regleras i separat geodataavtal. Ledningsägaren ska svara för inmätning av nyanlagda ledningars verkliga läge i enlighet med kommunens kvalitetsanvisningar. Ledningsägaren ska snarast redovisa nyanlagda ledningars läge digitalt i av kommunen använt vektorbaserat filformat och referenssystem i plan och höjd. Data ska skickas till kommunens GIS-avdelning. Vid parts arbete ska den andra parten senast 3 arbetsdagar efter uppmaning kostnadsfritt på marken visa de egna ledningarnas lägen eller tillhandahålla denna information i form av utdrag ur kartor. Visning ska i första hand ske genom ledningskollen. Den part som uppmanar om visning har tolkningsföreträde vad avser om visning på marken ska ske eller ej. Kabelvisningar som uppenbarligen är onödiga behöver ej utföras. Parterna ska komma överens om hur kabelvisning ska hanteras vid akuta arbeten. 9 Arbetets bedrivande Ledningsägarens arbeten ska utföras skyndsamt och så att olägenheter för kommunen, andra anläggningsägare och allmänheten minimeras. Friläggs anläggning får återfyllning inte äga rum förrän den part som äger anläggningen fått tillfälle att kontrollera den. Låter part utföra arbete på entreprenad är parten ansvarig för att entreprenören iakttar villkoren i detta avtal. Ledningsägarens arbeten ska i övrigt ske i enlighet med kommunens handbok för gata och vid varje tid gällande föreskrifter (Föreskrifter och anvisningar för arbeten på eller som berör offentlig plats i Huddinge kommun) och i enlighet med vad som föreskrivits i schakttillståndet. Föreskrifterna innehåller information om vilka viten som kan bli aktuella. Ledningsägaren har ansvar att själv återställa arbetsområdet. Återställningen ska ske enligt kommunens handbok för gata och övriga föreskrifter. Ledningsägaren svarar för och bekostar avhjälpande av sprickor, sättningar och andra brister som framträder under garantitid enligt AMA/AB04 räknat på dagen för godkänd slutbesiktning. Om arbetena inte bedrivs med skyndsamhet eller enligt de anvisningar som gäller har kommunen rätt att utföra återställning av arbetsområdet till ett skick likvärdigt med det området hade innan arbetet påbörjades på Ledningsägarens bekostnad. Återställningen ska utföras vid lämpligt tillfälle i så nära anslutning till grävningsarbetet som möjligt. Ersättningen för kommunens arbeten ska baseras på kommunens självkostnader och debiteras efter utfört arbete. Om Ledningsägaren schaktar i belagd yta inom 3 år efter att ytan belagts ska ledningsägaren till kommunen utge en ersättning motsvarande kostnaden för beläggning av hela ytans bredd (gatubredden) alternativt utför ledningsägaren beläggning av hela ytans bredd enligt kommunens gällande anvisningar. Vid krav på schakt senare än 3 år efter att ytan är belagd gäller återställning i enlighet med kommunens föreskrifter alternativt träffas annan Dnr KS-2017/

113 5(6) överenskommelse i samband med schakttillståndet. Vid schaktning i gång- och cykelväg ska alltid hela bredden asfalteras vid återställning. 10 Flyttning av anläggning Blir det ändå nödvändigt att flytta eller ändra en anläggning som tillhör den andra parten ska den part som begärt åtgärden ersätta de kostnader som uppkommer för den andra parten om inte annat följer nedan. Flyttning av ledningar för elektronisk kommunikation: Har mer än 3 men mindre än 5 år förflutit från det att kommunen gett tillstånd till ledningsägarens anläggningsåtgärd till dess att kommunen begär att anläggningen flyttas/ändras betalar parterna hälften var av kostnaden. Har mer än 5 år förflutit betalar ledningsägaren hela kostnaden. I fråga om större åtgärder ska särskild överenskommelse träffas om arbetenas omfattning och utförande. Part ska utföra mindre anpassningsarbeten på egen bekostnad. Vid en flytt av ledningar ska ledningsägaren på sin bekostnad tillse att befintliga rättigheter som ledningen avser ändras eller upphävs. 11 Skadeståndsskyldighet Vid skada på parts anläggning gäller skadeståndslagen och allmänna skadeståndsrättliga regler. Ersättning ska dock inte lämnas för skadestånd och viten som part kan bli tvungen att utge till tredje man till följd av avtal. Kommunen är i inget fall ersättningsskyldig för skada som orsakats av markens beskaffenhet, grundvattenförändringar, tredje mans eller allmänhetens utnyttjande av markområdet eller liknande omständigheter. 12 Information till tredje man Ger kommunen tillstånd till tredje man att utföra arbete som medför risk för skada på ledningsägarens anläggningar enligt detta avtal, bör kommunen tillse att ledningsägaren kontaktas innan arbetet påbörjas. Kommunen ska kräva att sådana arbeten utförs i enlighet med kommunens anvisningar enl. 8. Motsvarande gäller när kommunen ska utföra egna arbeten som medför risk för skada på ledningsägarens anläggningar enligt detta avtal. 13 Debiteringsgrunder Kostnad eller ersättning som part debiterar den andra parten ska inte överstiga partens självkostnad. Sådan kostnad kan beräknas schablonmässigt. Dnr KS-2017/

114 6(6) 14 Ändrade förhållanden Om Kommunens eller Ledningsägarens anvisningar eller föreskrifter omarbetas eller byts ut mot annan publikation med motsvarande innebörd ska den nya versionen tillställas den andra parten. 15 Överlåtelse av markområde Avser kommunen att överlåta och/eller genom planändring ändra användningen av ett markområde där ledningsägaren har anläggningar med stöd av detta avtal ska kommunen samråda med ledningsägaren i syfte att undvika flyttning eller ändring av anläggningen. Kommunen avgör dock slutligen om anläggningen kan ligga kvar eller inte. Om anläggningen ändå behöver flyttas eller ändras tillämpas 10. Kan anläggningen ligga kvar i oförändrat läge ska kommunen, när det är lämpligt, medverka till att ledningsägaren erhåller ledningsrätt eller avtalsrättighet utan ny ersättning för den del av anläggningen som berörs av överlåtelsen. 16 Överlåtelse av avtalet Ledningsägaren får inte överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal utan kommunens medgivande. Vid överlåtelse av verksamheten enligt detta avtal från Ledningsägaren till annan, ska ny part tillförbindas detta avtal. 17 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge Uppsala För Huddinge kommun För IP-Only Networks AB. Charlotta Thuresson Giberg Mark- och exploateringschef. Robert Cserhalmi Avdelningschef. Jonas Gran Exploateringsingenjör Dnr KS-2017/

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Kommunstyrelsen Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i de stationsnära lägena Stuvsta och Huddinge C samt kvartersmark i Huddinge C Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. För att ordna trafiken införs, på försök, en avgift för parkering för de offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering inom de stationsnära lägena Stuvsta och Huddinge C. Områdenas avgränsning, zon A, framgår av kartorna i bilaga 1, till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2017 i detta ärende. 2. Parkeringsavgift enligt punkten 1 ska uppgå till 10 kronor per timme inklusive mervärdesskatt och den första timmen ska vara avgiftsfri. Avgift ska tas ut för parkering mellan klockan 08:00 17:00. Avgift ska inte tas ut för parkering på lördagar, söndagar och helgdagar. Avgift ska inte tas ut för motorcykel utan sidovagn, moped klass I och innehavare av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. 3. Infartsparkeringen i Huddinge C avgiftsbeläggs likt infartsparkeringarna i Stuvsta, Trångsund och Skogås. 4. Parkeringen vid Fullersta Bio regleras med parkeringsförbud nattetid, övrig tid fri parkering. 5. Uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att utöka antalet infartsparkeringar i Huddinge C i anslutning till befintliga. 6. Besluten enligt 1 4 ska gälla från och med den 1 december Avgiftsuttag förutsätter dock för sin tillämpning att erforderliga fysiska förutsättningar m.m. för avgiftsuttag finns vid ikraftträdandet. Sammanfattning Ett förslag till införande av parkeringsavgifter på kommunal gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun har arbetats fram med utgångspunkt i kommunens Trafikstrategi respektive Parkeringsprogram samt genom omvärldsanalys, om hur Huddinge kommuns kranskommuner hanterar frågan. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

116 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Förslaget innebär bl a att parkeringsavgifter införs på kommunal gatumark på försök i de stationsnära lägen, inom zon A, i Stuvsta och Huddinge C. Försöket föreslås pågå i 6 månader från det datum avgifterna införs och börjar gälla. Försöket ska utvärderas och antingen avbrytas eller så kan avgifterna stegvis införas i de övriga stationsområdena. I samband med försöket med införandet av avgifter på kommunal gatumark föreslås infartsparkeringarna i Huddinge C avgiftsbeläggas likt infartsparkeringarna i Stuvsta, Trångsund och Skogås. Parkeringen vid Fullersta Bio är allmän platsmark och regleras med parkeringsförbud nattetid, övrig tid fri parkering, för att möjliggöra infartsparkering. Möjligheten att ytterligare utöka antalet infartsparkeringar i Huddinge C kommer att utredas. Betalning av parkeringsavgifter ska vara enkel för användaren. Förslaget innebär att de biljettautomater som föreslås för Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till betalning med bensinkort samt EMV- anslutna (Eurocard, Mastercard och Visa) bank- och kreditkort. Som komplement till biljettautomater rekommenderas en lösning med telefonparkering via sms och app. Beskrivning av ärendet Införandet av parkeringsavgifter på kommunal gatumark/allmän platsmark i stationsnära lägen i Huddinge kommun är en del i genomförandet av Huddinge kommuns Parkeringsprogram. Flera kommuner i Stockholms län har infört parkeringsavgifter i olika steg och områden. I takt med att Stockholms stad inför parkeringsavgifter i dess södra ytterområden försvinner möjligheten att infartsparkera avgiftsfritt på stadens gator. Detta innebär med stor sannolikt att trycket på gatuparkering i stationsnära lägen i Huddinge kommun kommer att öka. Om Huddinge kommun inte avgiftsbelägger gator i stationsnära lägen kommer tillgången till besöksparkering vara mycket liten framöver. Bilparkeringsavgifter kan även användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till platser som mer är ämnade för ändamålet, exempelvis parkeringsanläggningar på kvartersmark. På så vis kan parkeringsavgifterna leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten för bilister blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av bilparkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln.

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Genom att införa parkeringsavgifter på kommunal gatumark kommer: fler invånare och besökare att resa med andra färdmedel än med bil till stationsnära lägen de som reser med bil och parkerar i stationsnära lägen att parkera kortare tid tillgängligheten till bilparkeringsplatser i stationsnära lägen att öka Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att parkeringsavgifter införs på försök i de stationsnära lägena Stuvsta och Huddinge C (zon A enligt parkeringsprogrammet). Parkeringsavgifterna ska gälla för samtliga som parkerar på de avgiftsbelagda besöksparkeringarna undantaget motorcykel utan sidovagn och moped klass I samt innehavare av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Avgifterna berör inte de parkeringar som Huge ansvarar för, exempelvis parkeringsgaragen i Huddinge C. Försöket föreslås pågå i 6 månader från det datum avgifterna införs och börjar gälla. Försöket kommer att utvärderas och resultaten ska ge vägledning för hur avgifterna ska hanteras vidare efter försöket. Avgiftsnivå, tidsperiod Förslag på avgiftsnivåer i Huddinge kommun vid införande av betalning för parkering på allmän platsmark bygger på en övergripande genomlysning av Stockholms kranskommuner samt Stockholms ytterstads taxor. Avgift 10:-/timme, första timmen gratis Vardagar kl (vardagar utom vardag före söndag och helgdag) Tidsperioden kan efter utvärdering behöva justeras och även innefatta lördagar, söndagar- och helgdagar. Även avgiften kan justeras på sikt. Vid platser där Huddinge kommun vill öka tillgängligheten rekommenderas en kombination med avgiftsreglering och en begränsad parkeringstid. För att underlätta städning och snöröjning föreslås även ett införande av städdagar/städtimmar. Infartsparkeringar I samband med att parkeringsavgifterna införs på försök i stationslägena Stuvsta och Huddinge C föreslås reglering av infartsparkeringarna enligt nedan.

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) De nuvarande avgifterna på infartsparkeringarna föreslås vara kvar på samma nivå. Infartsparkeringarna i Huddinge C ligger på kvartersmark och kan därmed avgiftsbeläggas. Parkeringen vid Fullersta Bio är allmän platsmark och regleras med parkeringsförbud nattetid, övrig tid fri parkering, för att möjliggöra infartsparkering. Möjligheten att ytterligare utöka antalet infartsparkeringar i Huddinge C kommer att utredas. Att även avgiftsbelägga SL-accesskortsinnehavare, vilka idag parkerar gratis med 30-dagarkort eller mer, kräver diskussion/förhandling med Trafikförvaltningen. Betalningsmetoder De senaste åren har det skett en utveckling av betalningssätt för parkeringsavgifter, både lösningar digitalt och biljettautomater har anpassats för att vara flexibla. Mynt har i allt mer utsträckning fasats ut och ersatts av betalningssätt via telefonen. De biljettautomater som föreslås för Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till betalning med bensinkort samt EMV- anslutna (Eurocard, Mastercard och Visa) bank- och kreditkort. Som komplement till biljettautomater rekommenderas en lösning med telefonparkering via sms och app. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katharina Staflund Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Zon A Huddinge C och Stuvsta Bilaga 2: PM Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun. Bilaga 3: Rapport: Införande av avgifter för parkering i Huddinge kommun

119 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Bilaga 1 Karta Zon A Huddinge C och Stuvsta Zon A Huddinge C POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

120 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Zon A Stuvsta

121 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Zonindelning Huddinge C och Stuvsta

122 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun Denna PM är en sammanfattning över den rapport/utredning som tagits fram gällande införandet av parkeringsavgifter på allmän platsmark i Huddinge kommun. I denna PM finns även rekommendationer för genomförandet av ett försök med införande av avgifter för parkering. Bakgrund Parkeringsprogram för Huddinge kommun antogs i mars I parkeringsprogrammet identifierades olika åtgärder som ska ingå i en konkret handlingsplan för parkering. Handlingsplanen syftar till att utreda och genomföra de olika riktlinjerna för parkering som har beslutats i parkeringsprogrammet. Parkeringsprogrammet utgår från att prioritera kollektivtrafik bland annat genom att undvika ytkrävande markparkeringslösningar i kollektivtrafiknära lägen samt att vid planläggning och bygglov begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i goda kollektivtrafiklägen. Detta gäller både cykeloch bilparkering. Grundprincipen ska vara att den som nyttjar bilparkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen bör inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig och där det inte råder konkurrens om marken. Cykelparkering prioriteras före bilparkering. Ekonomiska styrmedel är ett kraftigt instrument för att styra parkering. I princip samtliga kommunala parkeringsplatser i Huddinge kommun är idag avgiftsfria. Dessa parkeringsplatser är i stor utsträckning anlagda på allmänplats mark. Att den som nyttjar en parkeringsplats inte betalar kostnaden för den innebär en subventionering till trafikslaget och att även dem som går, cyklar eller åker kollektivt är med och betalar för bilparkeringsplatserna indirekt eller direkt via bostadshyran, högre kostnad för bostadsrätten, påslag på varor etc. Avgiftsfria parkeringar motverkar ett hållbart resande. Tillgänglighet för personer med rörelsehinder måste säkerställas och även handelns attraktionskraft. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

123 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Parkeringsprogram Införandet av parkeringsavgifter på kommunal gatumark/allmän platsmark i stationsnära lägen i Huddinge kommun är en del i genomförandet av Huddinge kommuns Parkeringsprogram. Parkeringsprogrammets riktlinje för parkeringsavgifter: Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. Parkeringsavgifter för bil kan användas som ett sätt att påverka efterfrågan på bilparkering där konkurrensen om marken är stor, samt där alternativen till att åka bil är goda. En minskad efterfrågan på bilparkering i dessa lägen leder till att antalet parkeringsplatser för bil kan begränsas, eller i varje fall inte behöver utökas och att marken istället kan användas till andra samhällsändamål. Bilparkeringsavgifter kan även användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till platser som mer är ämnade för ändamålet, exempelvis parkeringsanläggningar på kvartersmark. På så vis kan parkeringsavgifterna leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten för bilister blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av bilparkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln.

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Avgränsning Utredningen har avgränsats till de spårnära stationsområdena i Huddinge kommun, zon A och B i parkeringsprogrammet: Stuvsta Huddinge C Flemingsberg Trångsund Skogås Vårby gård Masmo Omvärldsanalys Flera kommuner i Stockholms län har infört parkeringsavgifter i olika steg och områden. I takt med att Stockholms stad inför parkeringsavgifter i dess södra ytterområden försvinner möjligheten att infartsparkera avgiftsfritt på stadens gator. Detta innebär med stor sannolikt att tycket på gatuparkering i stationsnära lägen i Huddinge kommun kommer att öka. Om Huddinge kommun inte avgiftsbelägger gator i stationsnära lägen kommer tillgången till besöksparkering vara mycket liten framöver. Det är idag avgiftsfritt att parkera på Huddinge kommuns parkeringar på gatumark/allmän platsmark. Detta innebär att många väljer denna parkeringsmöjlighet i stället för att hyra plats på kvartersmark vilket innebär att trycket på de allmänna parkeringarna ökar. Införandet av avgifter kommer att innebära en ökad tillgänglighet till parkeringar samt underlätta framkomligheten. Införande av avgift är också en styrning för att förflytta resandet från bil till gång, cykel och kollektivtrafik. Förslag på avgiftsnivåer i Huddinge kommun vid införande av betalning för parkering på allmän platsmark bygger på en övergripande genomlysning av Stockholms kranskommuner samt Stockholms ytterstads taxor. Rekommendationer Förvaltningen föreslår att parkeringsavgifter införs på försök i de stationsnära lägena Stuvsta och Huddinge C (zon A enligt parkeringsprogrammet). Parkeringsavgifterna ska gälla för samtliga som parkerar på de avgiftsbelagda besöksparkeringarna undantaget motorcykel utan sidovagn och moped klass I samt innehavare av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Avgifterna berör inte de parkeringar som Huge ansvarar för, exempelvis parkeringsgaragen i Huddinge C.

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Försöket föreslås pågå i 6 månader från det datum avgifterna införs och börjar gälla. Försöket kommer att utvärderas och resultaten ska ge vägledning för hur avgifterna ska hanteras vidare efter försöket. Områden Införandet av avgifter koncentreras under försöket till gator inom zon A, där parkeringsproblemen är som störst. Under försöket ska effekterna av införandet utvärderas. Avgiftsnivå, tidsperiod Förslag på avgiftsnivåer i Huddinge kommun vid införande av betalning för parkering på allmän platsmark bygger på en övergripande genomlysning av Stockholms kranskommuner samt Stockholms ytterstads taxor. Avgift 10:-/timme, första timmen gratis Vardagar kl (vardagar utom vardag före söndag och helgdag) Tidsperioden kan efter utvärdering behöva justeras och även innefatta lördagar, söndagar- och helgdagar. Även avgiften kan justeras på sikt. Vid platser där Huddinge kommun vill öka tillgängligheten rekommenderas en kombination med avgiftsreglering och en begränsad parkeringstid. För att underlätta städning och snöröjning föreslås även ett införande av städdagar/städtimmar. Infartsparkeringar I samband med att parkeringsavgifterna införs på försök i stationslägena Stuvsta och Huddinge C föreslås reglering av infartsparkeringarna enligt nedan. De nuvarande avgifterna på infartsparkeringarna i Stuvsta, Trångsund och Skogås föreslås vara kvar på samma nivå. Infartsparkeringarna i Huddinge C ligger på kvartersmark och kan därmed avgiftsbeläggas enligt samma princip som Huddinge kommuns övriga infartsparkeringar. Parkeringen vid Fullersta Bio är allmän platsmark och regleras med parkeringsförbud nattetid, övrig tid fri parkering, för att möjliggöra infartsparkering. Möjligheten att utöka antalet infartsparkeringar i centrala Huddinge föreslås utredas under våren 2017.

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Resurser, kostnader och intäkter De senaste åren har det skett en utveckling av betalningssätt för parkeringsavgifter, både lösningar digitalt och biljettautomater har anpassats för att vara flexibla. Mynt har i allt mer utsträckning fasats ut och ersatts av betalningssätt via telefonen. De biljettautomater som föreslås för Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till betalning med bensinkort samt EMV- anslutna (Eurocard, Mastercard och Visa) bank- och kreditkort. Placering av biljettautomater bör ske glest men strategiskt. Som komplement till biljettautomater rekommenderas en lösning med telefonparkering. Utöver biljettautomater behöver följande upphandlas inför införandet av avgifterna: Vägmärken Stolpar och fundament m.m. Resurser för uppsättning av ovan Service av biljettautomater Telefonparkering Parkeringsövervakning-upphandling eller egen personal System för övervakning med handdatorer Införandet av parkeringsavgifter kommer att kräva ytterligare resurser på både kort och lång sikt. Kostnaderna är beroende av vad som upphandlas och vad som hanteras i egen regi. Följande resurser kommer att krävas initialt: Handläggning av LTFer (lokala trafikföreskrifter) Uppsättning av biljettautomater, stolpar och vägmärken Linjemålning Ökad parkeringsövervakning Kommunikation/information De faktiska kostnaderna för och intäkterna av införandet av parkeringsavgifter är svåra att bedöma exakt. I rapportens bilaga 4 finns exempel på vad kostnaderna för införandet i Stuvsta, Huddinge C samt Flemingsberg skulle kunna kosta. Ett exempel på en (1) gata per område ger en indikation på vilka intäkter som skulle kunna genereras.

127 Införande av avgifter för parkering i Huddinge kommun Bilagor: Bilaga 1 Stationsnära områden i Huddinge kommun Bilaga 2 Infartsparkeringar i Huddinge kommun Bilaga 3 Ordlista Bilaga 4 -- Ekonomiska konsekvenser

128 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Stockholms stads parkeringsplan Nya avgifter Boendeparkering Motorcykel Parkering för rörelsehindrade Konsekvenser av Stockholms stads Parkeringsplan för Huddinge kommun Införande av parkeringsavgifter på allmän platsmark Avgiftsnivåer och tidsramar Tidsramar Felparkeringsavgifter Nyttoparkeringstillstånd och dispenser Boendeparkering Parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) Regler som gäller hela landet: Parkering för motorcyklar och moped klass I Tekniska system för betalning av parkeringsavgift Behov av resurser och organisation Handläggning av LTF och reglering av allmän platsmark Vägmärken och skyltning Service och reparationer av biljettautomater och telefonparkeringslösning Parkeringsövervakning Resurser för avtalsuppföljning Resurser för ekonomiuppföljning och ekonomisk redovisning Övrigt Källor

129 1. Sammanfattning Huddinge kommun har i kommunfullmäktige den 14 mars 2016 antagit ett parkeringsprogram. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare Planering och styrning av cykeloch bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykeloch bilparkering vid viktiga målpunkter Det konstateras i parkeringsprogrammet att kommunen har rätt att ta ut avgift för parkering om det behövs för att ordna trafiken. Grundprincipen bör vara att den som nyttjar parkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen bör inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig och där det inte råder konkurrens om marken. Användandet av avgift som styrmedel för gatuparkering är vanligt, då kommuner hellre ser att marken används till andra samhällsändamål. Parkeringsbehovet bör främst tillgodoses på mer lämpliga platser, som på kvartersmark eller i parkeringsgarage. Färre parkeringsplatser på gatumark leder till minskad söktrafik, vilket i sig leder till både bättre framkomlighet och tillgänglighet. Det är viktigt att utvärdera ett införande av parkeringsavgift efter hand, för att se hur införandet har påverkat parkeringsytor, överflyttningsmönster och gator. Uppföljning för att kartlägga ett eventuellt behov av att justera taxor, tidsramar och tillåtelser och begränsningar i parkeringen bör också genomföras. Kontinuerlig uppföljning av genomförda åtgärder krävs för att tillse att önskad effekt har uppnåtts. Rapporten har delats upp på en huvudrapport med tillhörande bilagor: Huvudrapport Bilaga 1 Stationsnära områden i Huddinge kommun Bilaga 2 Infartsparkeringar i Huddinge kommun Bilaga 3 Ordlista Bilaga 4 Ekonomiska konsekvenser 2. Bakgrund Huddinge kommun har en stark tillväxt och företagsklimatet anses gynnsamt, vilket skapar nya företag och arbetstillfällen. Antal invånare i kommunen uppgår till ungefär personer och antalet kommer fortsatt att öka. Cirka nya bostäder planeras fram till 2030 och byggnationen av Spårväg Syd anses viktigt för den utvecklingen. Kraftigast tillväxt beräknas i de tre områdena Flemingsberg, Kungens kurva och Centrala Huddinge. 3

130 Huddinge kommun har fram till idag inte tagit avgift för parkering av fordon på allmän platsmark. Flera markägare i kommunen har på sin kvartersmark däremot avgiftsbelagt sina parkeringar. Kommunens fastighetsbolag, Huge Fastigheter AB, tar ut avgift på parkeringsytorna. Huddinge kommuns begränsning i parkering på allmän platsmark består idag till stor del av Trafikförordningens 3 kap. 49 a, dvs. 24 timmars uppställning av fordon vardagar utom dag före sön- helgdag. I övrigt regleras gatorna med parkeringsförbud eller områdesförbud med förbud att parkera. 3. Stockholms stads parkeringsplan Stockholms stad och hela regionen växer och förtätas. Till år 2020 ska nya bostäder ha byggts enbart i Stockholms stad och till år 2030 är målet Ytterstaden utvecklas och växer samman med innerstaden och stadsmiljön blir mer varierad. Bilen kommer ha en fortsatt viktig roll för många Stockholmare, men många bilägare väljer andra färdmedel för de flesta resor. Därmed står privatägda bilar parkerade största delen av tiden. Stadens gator är inte dimensionerade för att ta emot dagens efterfrågan på parkering och än mindre den situation som kommer att uppstå när det blir fler invånare i regionen. Tillväxten och befolkningsökningen har inverkat på de politiska beslut som har fattats kring trafik- och parkeringsrelaterade frågor. I juni 2016 beslutade Stockholms stads Trafiknämnd att anta en ny parkeringsplan som även kommer att påverka kranskommuner. I stora drag kan parkeringsplanen sammanfattas i ett antal punkter: Höjda avgifter för parkering (både boende- och besöksparkering och nyttotillstånd) Avgift införs på reserverade parkeringsplatser för vissa fordonsslag och viss trafikantgrupp Utökade tidsramar för när avgift ska erläggas Ytterstaden kommer att avgiftsbeläggas I innerstaden förlängs avgiftstiden för parkering. Syftet är att öka framkomligheten på Stockholms gator, minska trängseln i staden och öka antalet lediga parkeringsplatser. Trafiknämnden i Stockholms stad föreslog att nya parkeringsregler införs som innebär att det blir parkeringsavgifter och boendeparkering i fler delar av staden. I ytterstaden kommer helt nya områden att avgiftsbeläggas (se karta för taxeområden). De nya avgifterna införs successivt med start den 1 september 2016, enligt nedan: 2016: Avgift införs efter hand i de nya taxeområdena med start i område : Omskyltning av parkeringsplatser påbörjas i taxeområde : Omskyltning påbörjas i taxeområde 5. 4

131 3.1 Nya avgifter Taxeområde 1: 50 kr/tim alla dagar Taxeområde 2: 26 kr/tim vardagar 7-21, lördagar 9-19, sön- helgdagar 9-19, 15 kr/tim övrig tid Taxeområde 3: 15 kr/tim vardagar 7-19, 10 kr/tim lördagar Taxeområde 4: 10 kr/tim vardagar 7-19, lördagar Taxeområde 5: 5 kr/tim vardagar Boendeparkering De nya avgifterna för boendeparkering är: Taxa 2: 1100 kr/mån eller 75 kr/dygn Taxa 3: 1100 kr/mån eller 75 kr /dygn Taxa 4: 500 kr/mån eller 35 kr/dygn Taxa 5: 300 kr/mån eller 20 kr/dygn 3.3 Motorcykel Avgift införs på parkeringsplatser reserverade för motorcykel och moped klass I. 10 kr/tim i taxeområde 1 och 2 samt 5 kr/tim i övriga områden. 50% reducering på boendeparkeringsavgiften för tvåhjulig motorcykel/moped klass I utan sidovagn. 3.4 Parkering för rörelsehindrade Parkeringsavgift införs på gatumark inom Stockholm stad för den som parkerar med stöd av ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH-Tillstånd). Det finns möjlighet att ansöka om reducerad avgift, 500 kr/år. 5

132 4. Konsekvenser av Stockholms stads Parkeringsplan för Huddinge kommun Idag används Stockholms ytterstad som infartsparkering av många boende i kommuner söder om Stockholm. Avgiftsfri gatuparkering kring spårbunden kollektivtrafik i Stockholms ytterstad, är attraktiv för den som väljer att använda bilen till viss del av resan till arbetsplatsen. Fördelen med att både kunna parkera avgiftsfritt och dessutom utanför området där Transportstyrelsen utkräver trängselskatt har varit ekonomiskt gynnsamt för många som infartsparkerar. På följande infartsparkeringar finns möjlighet att parkera till klockan samma dag kostnadsfritt med ett SL Access-kort med en biljett för 30 dagar eller längre: Farsta strand platser Hanviken platser Hökarängen platser Johannelund - 93 platser Rågsved - 65 platser Västertorp - 80 platser På infartsparkeringar söder om Stockholm som Stockholm stads parkeringsbolag AB ansvarar för varierar taxan. Vissa ytor har kostnadsfri parkering med SL Accesskort som laddats med 30 dagars giltighet eller längre. Andra pendlarparkeringar har taxor mellan kr/dag eller 5 kr/timme. Genomförande av avgiftsbeläggning i Stockholms ytterstadsområden får med största sannolikhet ett antal följder för Huddinge kommun. Många pendlare kommer att söka nya alternativ till infartsparkering. Troligtvis kommer det ske en överflyttning från Stockholms ytterstad till infartsparkeringar och stationsnära gator där det idag är parkering tillåten utan avgift i Huddinge kommun. I Stockholms stad från och med 1 september 2016 togs möjligheten bort att parkera 30 minuter på parkeringsförbud mellan för tunga fordon och taxi. Avgift för buss- och lastbilsparkerings infördes samma datum, regleringarna skulle kunna innebära att det blir mer attraktivt för dessa trafikantgrupper att ställa upp fordon utanför Stockholms ytterstad. Områden inom Huddinge kommun som skulle kunna bli aktuella för uppställning av tunga fordon kan vara gator i områdena: Kungens kurva Ågesta Smista Allé med tvärgator 5. Införande av parkeringsavgifter på allmän platsmark Då det idag är avgiftsfritt på allmän platsmark väljer många att parkera där istället för att hyra en plats på kvartersmark. 6

133 Prisskillnaden gör det attraktivt för boende att parkera fritt på allmän platsmark, vilket medför att trycket på de allmänna parkeringarna ökar. Så länge prisskillnaden är stor hjälper det inte på sikt att enbart försöka lösa parkeringsproblem med att anlägga fler parkeringsplatser på allmän platsmark. Förändring av parkeringstalen vid nybyggnation kommer förmodligen inte heller att påverka, eftersom de boende ändå väljer att parkera på allmän platsmark så länge det är avgiftsfritt. Införande av avgift på allmän platsmark ökar tillgängligheten genom att det blir en större omsättning på parkeringsplatserna. Vid besök på infartsparkeringarna konstateras att platserna fylls under morgontimmarna och att trycket är stort. Vid införande av avgift kommer konkurrensen om parkeringsplatserna att bli ännu större och införande av avgift krävs för att den som kan gå eller cykla, väljer det färdsättet. Parkeringsytor i kommunen som ligger på lämpligt avstånd och kan regleras som infartsparkering, för beskrivna, se bilaga 2 Infartsparkering. 6. Avgiftsnivåer och tidsramar Avgiftsreglering bidrar till både minskade parkerings- och trafikproblem samt ökar framkomlighet och tillgänglighet. Samtidigt kan det generera i ökade intäkter för kommunen. Intäkterna kan finansiera framtida parkeringsbehov samt den administration och hantering som krävs. I Parkeringsprogrammets riktlinje för parkeringsavgifter står det följande: Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Bilparkeringsavgifter kan användas i syfte att styra parkerade bilar från gator till platser som mer är ämnade för ändamålet, exempelvis parkeringsanläggningar på kvartersmark. På så vis kan parkeringsavgifterna leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av parkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln. Tidigare kartläggningar som gjorts av kommunen på gatumark visar att tillgängligheten på bilparkering under vissa tider är dålig och okontrollerad, vilket även konstaterats vid besök i områdena. Huddinge kommun har i Parkeringsprogrammet delats in i tre zoner utifrån närhet till kollektivtrafik: A,B och C. Zon A är områden som är mycket stationsnära, Zon B är stationsnära lägen och Zon C är resterande delar av kommunen. 7

134 I Huddinge kommuns Parkeringsprogram står det också att planering och styrning av cykeloch bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Införande av avgift är en styrning för att förflytta resandet från bil till gång, cykel och kollektivtrafik. Förslag på avgiftsnivåer i Huddinge kommun vid införande av betalning för parkering på allmän platsmark bygger på en övergripande genomlysning av Stockholms kranskommuner samt Stockholms ytterstads taxor. Privata markägare med avgiftsbelagda parkeringsytor har jämförts. Huge Fastigheter AB :s taxa är i bostadsområden är idag 12 kronor i timmen eller 50 kronor per dygn på besöksparkeringar. 8

135 Exempel på avgiftsnivåer i Stockholms Län 9

136 I rapporten avgränsas avgiftsinförandet till Zon A och rekommendationen är att en utvärdering sker av införandet i Zon A inför ett beslut om hur Huddinge kommun ska avgiftsbelägga Zon B. Zon A är området med flest parkeringsplatser och där flertalet av parkeringarna sker under vardagar, vilket gör det mest lämpligt att implementera avgift i zon A. Förslag om nivå på taxa för besöksparkering på allmän platsmark är 10 kronor per timme. Behovet av en servicetid (parkeringsförbud) kommer att finns då gatorna avgiftsbeläggs. Möjlighet till olika typer av arbete på väg bör finnas, exempelvis snöröjning och sandsopning. Taxanivå Zon A Stations- och centrumnära lägen med kortare ärende till serviceinrättningar och affärer. Vid platser där Huddinge kommun vill öka tillgängligheten rekommenderas att en kombination med avgiftsreglering samt en begränsad parkeringstid (exempelvis parkeringstid 30 minuter-3 timmar mot avgift). 6.1 Tidsramar Tidsramar för avgiftsbeläggning föreslås initialt till 8-17 vardagar. Under den perioden parkerar de flesta fordonen, för att ta sig vidare med kollektiva färdmedel. Syftet med att ta avgift är att förflytta närboende till gång och cykel istället för bil som färdmedel. Övrig tid regleras med fri parkering bortsett från eventuell servicedag/natt. Vid centrumnära parkeringsytor kan tidsramarna för avgift förlängas efter behov alternativt att parkeringstiden tidsbegränsas. Med ovan kommer en förflyttning av parkering ske till kvartersmark, samt sker en förflyttning av resor från bil till gång, cykel och kollektivtrafik. 10

137 7. Felparkeringsavgifter Exempel på felparkeringsavgift i Stockholms Län 11

138 Idag har Huddinge kommun två nivåer på felparkeringsavgiften 450 kronor och 700 kronor. Utifrån Huddinge kommuns nuvarande nivå samt genom en övergripande kartläggning av kranskommuner (se bild ovan) till Stockholm föreslås nedan felparkeringsavgifter: 500 kronor - Avgiftsbelagd parkering och övriga platser där parkering är tillåten 600 kronor - Överträdelser med parkeringsförbud 1000 kronor - Trafikfarliga och hindrande uppställningar De beloppsgränser som en kommun kan besluta om gällande felparkeringsavgift, regleras i en förordning, vilken förändras enligt nedan den 1 mars Gällande Förordning (1976:1128) om felparkeringsavgift; 2 a Kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får fastställas till lägst sjuttiofem och högst ettusen kronor Ny förordning fr o m 1 mars SFS 2016:897 2 a 1 Kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får fastställas till lägst sjuttiofem och högst ettusen trehundra kronor. 8. Nyttoparkeringstillstånd och dispenser Nyttoparkeringstillstånd är ett generellt undantag från bestämmelser om ett visst slag av fordonsuppställning på gatumark. Sådant tillstånd är i första hand avsett för näringsidkare som har behov av att parkera i sitt arbete. I Huddinge kommuns parkeringsprogram berörs inte näringsidkare som har behov av sitt fordon i arbetet. Behovet av nyttotillstånd för näringsidkare antas vara lågt. Utifrån ett lågt behov samt att flera av näringsidkarna även har uppdrag/ärende till andra kommuner bedöms möjligheten till besöksparkering mot avgift vara tillräckligt. Idag utfärdar Huddinge kommun dispenser efter skriftlig ansökan. Dispensen löser tillgängligheten vid speciella behov och vid enskilda fall. Dispenser är en lösning av parkeringsproblem vid enstaka behov. Huddinge kommun bör se över dagens rutiner och regelverk samt överväga nivåer för avgifter vid dispenser. Administrationen kring hanteringen av nyttoparkeringstillstånd är resurskrävande och bedömningen är att det kommer vara ytterst få som kommer att se behovet. Vi rekommendera att en uppföljning av utvecklingen vid införandet av avgift sker och därefter utvärderas eventuellt införande. 9. Boendeparkering Kommunen kan genom lokala trafikföreskrifter låta boende inom ett visst område parkera med mer gynnsamma villkor än andra. Sådana villkor kan vara längre uppställningstider eller lägre parkeringsavgifter så kallad boendeparkering. 12

139 Boendeparkering regleras genom att villkor för tillstånd att parkera utfärdas efter ett regelverk som beslutas av kommunen. Sedan kan tillståndet via digitalt tillstånd eller med ett fysiskt tillstånd ge rätten att parkera mot lägre taxa. Avgiften vid boendeparkering kan tas ut genom biljettautomat som har en särskild taxa för boendeparkering. Avgiften kan också tas ut genom ett engångs-belopp (i förskott) för en viss bestämd period t ex månad. Särskilda villkor eller undantag för boendeparkering gäller endast där parkeringen regleras genom lokala trafikföreskrifter och vägmärken att boendetillståndet gäller. För att förflytta boende från allmän platsmark till fastigheternas parkeringsytor (kvartersmark) behöver det finnas ett ekonomiskt incitament. Införs boendeparkering kan den förflyttningen motverkas då parkeringsavgiften för boende blir lägre. I Parkeringsprogrammet står det idag att Huddinge kommun inte har något ansvar att ordna parkering till boende, ansvaret åligger fastighetsägare. Boendeparkering är kostnadsdrivande och resurskrävande i hanteringen, risken är också att effekten av införande av avgift motverkas med boendeparkering då ett av målen är att förflytta boende till kvartersmark. Rekommendationen är att Huddinge kommun i ett första läge avvaktar eventuell boendeparkering vid införandet av parkeringsavgifter. Vid ett införande av boendeavgift krävs en värdering av vilka områdesindelningar som är lämplig samt effekten av att boende använder gatumarken som parkering dygnet runt. 13

140 10. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) Parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) gäller i hela landet och ger rättighet att parkera på vissa platser där det är förbjudet att parkera för andra trafikanter. Det ger också rätt att parkera under längre tid, än vad trafikanter utan PRHtillstånd har rätt till. PRH-tillståndet ger alltså innehavaren unika rättigheter och en möjlighet att parkera närmare sin målpunkt. Regler som gäller hela landet: Parkera högst tre timmar i följd, där parkering är tillåten kortare tid än tre timmar Parkera högst 24 timmar i följd, där parkering är tillåten mellan 3 24 timmar Parkera högst 3 timmar i följd på parkeringsförbud Parkera på parkeringsplats för rörelsehindrad utan tidsbegränsning Parkera på gågata i 3 timmar Utöver ovan har en kommun rätt att besluta om att innehavare av PRH-tillstånd inte behöver betala parkeringsavgift på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Stockholms stad har på grund av det utbredda problemet med missbruk av PRHtillstånd ändrat sitt tidigare beslut om avgiftsfritt för PRH på parkeringsplatser, där en avgift nu införts. Parkeringsavgift har även införts på parkeringsplatser som reserverats för PRH. Idag är PRH-platser avgiftsfria för de som innehar parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Vi föreslår att Huddinge kommun behåller dessa parkeringsplatser avgiftsfria. Om en tillståndsinnehavare parkerar på en allmän besöksplats, ska däremot avgift erläggas. 14

141 Huddinge kommun kan på det här sättet styra tillgången av PRH-platser och vid ansökan från boende eller arbetsplatslokaler kan det skapas PRH-platser efter behov. Rekommendationen är att tidsreglera PRH-platserna för att skapa tillgänglighet för alla med parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Här kan reglering anpassas efter behov från tillåtet att parkera 1 timme till 24 timmar. Rekommendationen är också att utvärdering sker och vid behov kan även avgift införas på PRH-platser. 11. Parkering för motorcyklar och moped klass I På platser där behov och efterfrågan finns för parkering av motorcyklar och moped klass I, bör parkeringsplatser reserveras för den trafikantgruppen. På så sätt upptar de inte parkeringsplats för andra fordonsslag. Motorcyklar och moped klass I som parkerar på reserverade platser för den trafikantgruppen, bör erlägga avgift. Vid uppställning av motorcyklar eller moped klass I på övriga parkeringsytor, ska avgift erläggas. De särskilda reserverade platserna kan tidsbegränsas efter den säsong då behovet är som störst. Övrig tidsperiod kan platserna istället nyttjas för parkering av övriga fordon. 12. Tekniska system för betalning av parkeringsavgift Senaste åren har det skett en utveckling av betalningssätt för parkeringsavgifter, både lösningar digitalt och biljettautomater har anpassats för att vara flexibla. Mynt har i allt mer utsträckning fasats ut och ersatts av betalningssätt via telefonen. Vid införande av nya mynt under 2016 valde flera kommuner att ta bort möjligheten till att betala med mynt. Flera kommuner har även valt att minska antalet biljettautomater för att ersättas av telefonlösningar. Vid införandet av parkeringsavgifter i Stockholms ytterstad begränsas antalet biljettautomater och istället sprids information om möjligheten att betala med telefon. Mynthanteringen är resurskrävande och transportkrävande då den kräver tömning och uppräkning. Biljettautomater utan mynt minskar även risken för sabotage. I biljettautomater bör möjlighet till betalning både med bensinkort och EMVanslutna (Eurocard, Mastercard och Visa) bank- och kreditkort erbjudas. Placering av biljettautomater bör ske glest men strategiskt. Som komplement till biljettautomater rekommenderas en lösning med telefonparkering. Idag finns det även biljettlösa system för biljettautomater som registrerar registreringsnumret och ger möjlighet för betalning för faktisk tid s. k. efterskottsbetalning. Antalet betalningar av parkeringsavgifter som genomförs med telefonparkering (betalning av avgifter via telefon eller applikation), har ökat de senaste åren. Idag finns det ett tiotal olika lösningar för betalning via telefon, här kan kommuner erbjuda sina invånare mer än en lösning. Rekommendationen är att Huddinge kommun handlar upp 2-3 leverantörer vilket även ger en konkurrens 15

142 som utvecklar tjänsterna på längre sikt. Telefonparkeringen behöver skyltas och informeras om i alternativa medier så som på Huddinge kommuns hemsida m.m. Telefonparkeringslösningen bör vara kostnadsneutral för konsumenten, dvs. konsumenten ska inte behöva betala en extra kostnad för att betala med telefonparkeringslösningen. Ovan är en kostnadseffektiv och hållbar lösning för Huddinge kommun. 13. Behov av resurser och organisation För införandet av parkeringsavgifter kommer det att krävas resurser och upphandling av diverse produkter och eventuella tjänster. Det kan även finnas ett behov av kompetensutveckling i organisationen, då arbete med reglering kommer att bli mer omfattande. Nuvarande organisation kommer att påverkas initialt och på lång sikt. Nuvarande organisation översikt Vid ett beslut om införandet av avgift, bör resurser för upphandling prioriteras då processen för upphandlingar tar tid och behovet av volymer behöver beräknas inför upphandlingarna. 16

143 Dagens organisation behöver förstärkas med resurser under införandet, implementeringen med handläggare av LTF, resurser för upphandling, uppsättning av biljettautomater, stolpar, vägmärken, linjemålning och parkeringsvakter. Rekommendationen är att Huddinge kommun genomför förändringen områdesvis och kommunicerar tidigt till invånarna om vad som kommer ske för att minska frågor m.m. När implementeringen genomförts kommer följande resurser för drift av områdena att behövas: Trafikingenjörer/trafikhandläggare/LTF-handläggare Drift och underhåll av vägmärken, stolpar, linjemålning Service och reparationer av biljettautomater Parkeringsövervakning Resurser för upphandling och avtalsuppföljning Resurser för ekonomiuppföljning och ekonomisk redovisning 13.1 Handläggning av LTF och reglering av allmän platsmark Vid införandet av avgift kommer ny reglering av ett stort antal gator att krävas. Förändringen kan också innebära att vissa befintliga lokala trafikföreskrifter behöver upphävas eller skrivas om. Nya lokala trafikföreskrifter kommer att behöva beslutas och skrivas för varje gata. Varje reglering kräver vägmärken tillsammans med tillhörande stolpar eller andra anordningar. Implementeringen kommer att vara resurskrävande och även om regleringen genomförs områdesvis kommer befintlig personal behöva avlastning. Här kan Huddinge kommun välja en tillfällig lösning med inhyrd personal. När implementeringen är genomförd kommer det totala antalet LTF:er i kommunen att vara fler än tidigare. Kontroll av och uppföljning av LTF:er kommer att kräva mer resurser än tidigare Vägmärken och skyltning Regler som beslutas genom lokaltrafikföreskrift ska märkas ut med vägmärke och tilläggstavla, i förekommande fall. Vid införandet av avgift och med den utökade regleringen kommer inköp och uppsättning av vägmärken, stolpar och till viss del linjemålning att krävas. Även gjut- och markarbeten kommer att behövas. Här behöver Huddinge kommun inför införandet se över behovet av upphandling kopplat till ovan, så att Huddinge kommun har ett avtal för leverans och lagerhållning av vägmärken, stolpar m.m. Åtgärderna kommer att kräva mer resurser än tidigare. Efter implementeringen av avgift för parkering kommer behovet av underhåll för vägmärken, stolpar och linjemålning, att öka markant. När implementeringen är klar kommer även ändringar av befintlig reglering att vara betydligt mer omfattande än i dagsläget. Här bör Huddinge kommun se över organisationen och antingen avsätta intern resurs eller köpa tjänsten. 17

144 13.3 Service och reparationer av biljettautomater och telefonparkeringslösning Inför införandet behöver upphandling av biljettautomater, installation, service av biljettautomater och telefonparkering genomföras. När implementeringen är klar kommer service av biljettautomater att kräva resurser. Behovet kan lösas med egen personal eller anlita externa företag för leveransen Parkeringsövervakning Idag kan det konstateras att det är en låg upptäcktsrisk vid felparkering. Huddinge kommun har i dagsläget tre parkeringsvakter anställda på heltid, vilka även utför administrativa uppgifter samt flytt av fordon. Huddinge kommun har en geografi som gör att parkeringsövervakning av områden är tidskrävande då parkeringsvakterna behöver förflytta sig mellan de olika kommundelarna. Det kommer att behövas betydligt fler parkeringsvakter i området under och efter implementeringen. För att införande av avgift ska efterlevas krävs det synlig parkeringsövervakning i området. För att medvetengöra boende, besökare och övriga att det sker parkeringsövervakning bör arbetstiderna sträcka sig över större delen av dygnets timmar, inte bara då det är avgift på gatorna. Under timmarna när många förflyttar sig i områden, så som morgontimmarna samt vid timmarna kring hemgång ger det effekt av att synas. Med införandet av avgift inom sju områden samt möjligheten till övervakning i övriga områden bör det finnas minst 8-10 parkeringsvakter med dagens parkeringsvakter och deras arbetsuppgifter inräknat. Huddinge kommun kan initialt anlita en extern leverantör för att vid införandet öka synligheten och mäta effekten, vilket ger en möjlighet att avgöra behovet av övervakningsinsatser Resurser för avtalsuppföljning Vid införandet kommer resurser för upphandling och uppföljning av leverans att behövas. Beroende på val av intern resursförstärkning eller extern så behöver nedan upphandlas. 18

145 Vägmärken Stolpar och fundament m.m. Resurser för uppsättning av ovan- entreprenad alternativt egen personal Biljettautomater Service av biljettautomater- entreprenad alternativt egen personal Telefonparkering Parkeringsövervakning-upphandling eller egen personal System för övervakning med handdatorer 13.6 Resurser för ekonomiuppföljning och ekonomisk redovisning Vid införandet kommer betalningsflöden att komma in till kommunen som behöver följas upp och redovisas internt: Intäkter från parkeringsanmärkningar, avräknat 53 SEK per styck som Transportstyrelsen behåller Intäkter i Biljettautomater Intäkter för Telefonparkering Kostnader för produkter och tjänster Ovan bör kunna innefattas i någon befintlig roll i organisationen där redovisning och uppföljning ingår idag. 14. Övrigt En avgiftsreglering förväntas medföra att en viss andel parkörer istället kommer välja andra alternativ i form av att gå, cykla eller åka buss för att nå den spårbundna kollektivtrafiken. I samband med införande av avgift på allmän platsmark kan det kompletteras med olika typer av mobility management. Huddinge kommun har själva tagit fram ett program för sådana åtgärder. Åtgärder som främst är aktuella för Huddinge kommun är bil- och cykelpooler. Bilpool innebär att ett antal personer samsas om en eller flera bilar. Fördelen är att kunden endast betalar för bilen då den använder den. I en bilpool finns tillgång till nya, bensinsnåla, säkra och bra försäkrade bilar. De flesta bilarna bokas på Internet och öppnas med mobiltelefonen eller ett smartcard. Bilens dator håller sedan reda på hur mycket du kör och skickar uppgifter till ett datasystem som ser till att rätt person får sin räkning. I allt fler städer finns det företag som driver bilpooler kommersiellt. Bilpoolsföretagen erbjuder sina bilar till både företag, förvaltningar och hushåll. Företag som arbetar med bilpooler borde idag attraheras av kommunens tillväxt och framtidsplaner speciellt för vissa områden så som Flemingsberg. Huddinge kommun skulle även som arbetsgivare kunna erbjuda anställda tillgång till bilpool i tjänsten som sedan även kan disponeras av kommuninvånare. Vilket innebär att dagtid nyttjar anställda fordonen, kvällar, nätter och helger hyr bilpoolsföretaget ut fordonen till kommuninvånare, ett sätt att skapa alternativ till ägande av bil för kommunen och invånare. Även poollösningar för cykel skapar möjligheter för alternativt resande. Där elcykel, flakcyklar och liknande skapar möjligheter till att förflytta sig i kommunen. 19

146 15. Källor Remissammanställning Parkeringsprogram för Huddinge kommun, 2014 Parkeringsprogram för Huddinge kommun, 2015 Inventering av infartsparkeringar i Stuvsta, Huddinge, Flemingsberg, Trångsund och Skogås, 2015 Kartläggning av trafikhandläggare på belastade gator, 2016 Nulägesanalys av gator i stationsnära lägen, 2016 Kommunikationsplan för införande av parkeringsavgifter på gatumark i stationsnära lägen (zon A och B), 2016 Stockholms stads plan för gatuparkering, 2016 Trafikverket Stockholm Stads Parkerings AB Projektbeskrivning för införande av parkeringsavgifter Förstudie av parkeringsbelastningen på kommunal gatumark Förstudie av avgiftsnivåer på kvartersmark eller icke kommunal mark i stationsnäralägen i Flemingsberg, Huddinge C och Stuvsta Inventering och analys av tillgänglighet på infartsparkeringarna i Stuvsta, Huddinge, Flemingsberg, Trångsund och Skogås Huddinge kommun Trafikförordningen, Lag om kommunal parkeringsövervakning Trafikförordningen, 8 kap. Trafikförordningen, om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. Trafikförordningen, Lag och förordning om felparkeringsavgift. Kommuner i Stockholms Län Huge Fastigheter AB 20

147 Bilaga 1 Stationsnära områden i Huddinge kommun

148 Innehåll 1. Generellt för reglering i områdena Kvartersmark Taxanivå zon A Tidsramar Reglering för serviceåtgärder dag- eller nattetid Huddinge centrum Nuläge Förslag på reglering i området Överflyttningsmönster Stuvsta Nuläge Förslag på reglering i området Överflyttningsmönster Övrigt Flemingsberg Nuläge för kvartersmark i området Nuläge gatumark Förslag på reglering i området Överflyttningsmönster Skogås Nuläge Förslag på reglering i området Överflyttningsmönster Övrigt Trångsund Nuläge Förslag på reglering i området Överflyttningsmönster Övrigt Masmo/Vårby Nuläge Förslag på reglering i området Vårby gård Nuläge Förslag på reglering i området

149 8.3 Överflyttningsmönster Övriga kommentarer

150 1. Generellt för reglering i områdena Idag finns det gator där det beslutats om parkeringsförbud med anledning av framkomlighet, rekommendationen är att regleringen förblir oförändrad. I övrigt rekommenderas att där det utan hinder för framkomligheten och det är lämpligt med parkering, tillåts parkering mot avgift vardagar mellan Vid reglering av parkering med avgift är det lämpligt att hänsyn tas till gatans bredd och att vid behov reglera gatan en eller del av gatan med förbud att parkera. Regleringen av förbud att parkera kan ske längs med sträckstenskanten eller med ett områdesförbud. I nedan presenteras var det kan vara lämpligt att välja områdesförbud. Fördelen med områdesförbudet är att antalet vägmärken, utfärdandet av lokala trafikföreskrifter, nedgrävning av fundament och stolpar minimeras. På platser som ligger i anslutning till centrum eller andra välbesökta delar, finns det behov av tidsreglerad parkeringstid. Rekommendationen är att tiden regleras efter behov (exempelvis 1-3 timmar). Frågan om infartsparkering hanteras i en separat bilaga, Bilaga 2 Infartsparkering i Huddinge kommun. 1.1 Kvartersmark I samtliga områden har även en översiktlig genomgång av kvartersmarken genomförts och det finns parkeringsplatser som inte nyttjas. Vid införande av avgift på gatumarken skapas möjlighet för fastighetsägare att ta betalt på sina ytor vilket skapar möjligheter. 1.2 Taxanivå zon A Stations- och centrumnära lägen med kortare ärende till serviceinrättningar och affärer, 10 SEK/timme. 1.3 Tidsramar Tidsramen 8-17 föreslås vardagar förutom vardag före sön-helgdag och sön-och helgdag. (benämns nedan som vardagar), övrig tid fri parkering bortsett från servicedag/natt. Vid centrumnära ytor och där behovet av styrning finns kan tiden för avgift utökas. Med ovan kommer en förflyttning av parkering ske till kvartersmarken, samt sker en förflyttning av resor från bil till gång, cykel och kollektivtrafik. 1.4 Reglering för serviceåtgärder dag- eller nattetid Inför införande av avgift bör även en analys kring behovet för snöröjning, sandsopning och liknade på platserna med tillåten parkering genomförs i syfte att välja en linje för eventuell reglering för ändamålet. 4

151 2. Huddinge centrum 2.1 Nuläge Kommunalvägen regleras med huvudled där fickor avsedda för korttidsparkering finns anlagda. I centrum finns framkomlighetsproblem som beror på att fordon parkerar vid snabbare ärenden på ytan. I området runt Fullersta Torg finns det flera parkeringsförbudsområden, som skulle kunna slås samman till ett stort område, vilket skulle förenkla för bilisten och vid reglering. Huddinge stationsplan, Patron Pehrs väg och Fullersta Torg är idag reglerat med tre olika parkeringsförbud i område. Anslutande gator har parkeringsförbud sträcka. På Klockarvägen är det parkeringsförbud sträcka, längs med gatan finns ett ganska stort antal parkeringsplatser. Platserna regleras med p-skiva mellan klockan 9-18 och är tidsbegränsning med olika tidsspann. Klockan 18-9 är det fritt att parkera alla dagar. Foton från Klockarevägen i Huddinge centrum Forellvägen har också problem med framkomlighet, då många väljer att parkera där, för ärenden exempelvis till Bankomaten och liknande. Även distributionstrafik till centrum använder Forellvägen för att lasta och lossa gods. Från Forellvägen finns också infarten till Forellgaraget. Forellgaraget är ett av två parkeringsgarage i Huddinge centrum som är Huge fastigheters. Foto från Forellvägen i Huddinge centrum 5

152 Paradistorget är reglerat med parkeringsförbudsområde. Det finns även parkeringsplatser runt Paradistorget som är reglerade med p-skiva och tidsbegränsning. Sjödalsvägen har parkeringsfickor med parkering tillåten, p-skiva samt tidsbegränsning, det finns även ett antal parkeringsplatser avsedda för personer med PRH-tillstånd. 2.2 Förslag på reglering i området Rekommendationen är att parkeringsförbud, område utvidgas och görs om till endast ett parkeringsförbud område. De tidsbegränsade parkeringsytorna med p- skiva invid Fullersta Torg avgiftsbeläggs med taxa Zon A, under tiden kl. 8-17, på vardagar utom vardag före sön- och helgdag samt en servicedag/natt. Övrig tid fritt att parkera. De tidsbegränsade parkeringsytorna med p-skiva längt med Klockarvägen avgiftsbeläggs med taxanivå Zon A, under tiden vardagar utom vardag för sön- och helgdag kl samt en servicedag/natt. Forellvägen föreslås få ny reglering genom ett områdesförbud med stannandeoch parkeringsförbud. Förändringen är tänkt att förbättra både framkomlighet och trafiksäkerhet. Den befintliga ändamålsplatsen bör reserveras för lastbil. Vid behov kan även lätt lastbil inkluderas för användning av ändamålsplatsen. Framkomligheten och trafiksäkerheten till och från parkeringsgarage borde kunna förbättras genom dessa åtgärder i samverkan med en ökad parkeringsövervakning. Paradistorget förblir parkeringsförbud område, men parkeringsplatserna blir avgiftsbelagda vardagar utom vardag före sön- och helgdag kl med en service dag/natt. Övrig tid fri parkering. Parkeringsfickorna på Sjödalsvägen föreslås regleras med parkering tillåten, avgift enligt taxanivå Zon A, mellan kl på vardagar utom vardag före sön- och helgdag och en servicedag/natt. Vägmärkena är idag miniatyrstorlek vilka bör anpassas till normalstorlek vid en omreglering. 2.3 Överflyttningsmönster Vid införande av regleringen ovan blir effekten att det frigörs platser dagtid vid Fullersta Torg då exempelvis personal som arbetar i området kommer att välja andra alternativ. 6

153 3. Stuvsta 3.1 Nuläge Stuvsta har idag ett parkeringsförbud, område. Majoriteten av regleringen i villaområdena i övrigt består av parkeringsförbud klockan 7-18 på en sida av gatan och den andra sidan regleras enligt TrF 3 kap. 49a, dvs. 24 timmars tillåten parkering på vardagar utom vardag före sön- och helgdag. Flera gator utanför parkeringsförbudsområdet är reglerade med parkeringsförbud, stäcka, på båda sidor. Foto från Älgvägen i Stuvsta, tillåten parkering med förbud att parkera på motsatt sida. (hög beläggning) Parkeringsytan vid Stuvsta Torgväg (centrumparkeringen) har idag ca 70 platser. Parkeringsytan kan antas vara avsedd för besökande till centrum, eftersom den är reglerad med p-skiva 1 timme. Foto från Stuvsta Torg 3.2 Förslag på reglering i området Rekommendationen är att parkeringsförbud i område utvidgas till alla gator inom området, ca 600 meter från stationen (anpassas efter möjliga gator att reglera utifrån) och att på de gator där det är lämpligt tillåter parkering mot erlagd avgift på vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan kl samt en servicedag per vecka med tidsbegränsat parkeringsförbud (dag eller natt) med taxanivå Zon A, 7

154 Stuvsta torgs parkeringsyta bör avgiftsbeläggas med taxanivå Zon A, det för att kunna utnyttjas mer effektivt genom att de som vill parkera längre och erlägga avgift ges möjlighet till det. Idag är parkeringen tidsbegränsad mellan 7-20 på vardagar och 7-16 på lördag (dag före sön-och helgdag), det kan finnas anledning att behålla tidsregleringen. Servicedag/-natt med parkeringsförbud rekommenderas, för att ge möjlighet till underhåll av sandsopning, snöröjning eller liknande. 3.3 Överflyttningsmönster I Stuvsta finns det möjlighet att parkera även utanför 600 metersgränsen som nu föreslås regleras med avgift, överflyttning kan komma att ske till gator utanför 600 metersgränsen. Avståendet 600 meter är tillräckligt långt för att närboende som idag parkerar på gator i stationsnära området motiveras till att välja alternativa resesätt så som cykel och att promenera. 3.4 Övrigt De fåtal parkeringsplatser som är reglerade med 15 minuters parkeringstid, längst Stationsvägen bör finnas kvar då det finns behov av uppställning vid kortare ärenden. Övriga parkeringsplatser längst Stationsgatan avgiftsbeläggs enligt taxanivå Zon A. På Stambanevägens östra sida får fordon parkeras under högst 2 tim i följd, med p-skiva. Ytan regleras med avgiftsbelagd parkering på vardagar utom vardag före sön- och helgdag klockan 8-17 enligt taxanivå Zon A. 4. Flemingsberg 4.1 Nuläge för kvartersmark i området Flemingsberg centrum ägs och förvaltas av Huge Fastigheter AB. Besöksparkeringen till centrum består av en ytparkering och ett garage, med avgift. Taxan är för närvarande första timmen fritt, andra timmen 12 kronor, därefter 24 kronor per timme till klockan 22, då det blir parkeringsförbud på alla platser t o m klockan 7. Regleringen gäller alla dygn. 8

155 Huddinge sjukhus har också stora parkeringsytor. För närvarande ytparkering på baksidan av sjukhuset, då ombyggnation av parkeringsgaraget pågår. Ytparkeringen är avgiftsbelagd och kostar 8 kronor per timme, dygnet runt alla dagar. Huddinge kommun LTF Grantorp På andra sidan av Huddingevägen, Flemingsbergsdalen, finns stora parkeringsytor så som infartsparkering och kundparkering till ICA Maxi. ICA Maxi har här valt en parkeringsreglering med avgift, på grund av då den ligger stationsnära och övriga parkeringsplatser är avgiftsbelagda i området. De två första timmarna är fria och därefter är avgiften 15 kronor per timme. Bostadsområdet Visättra är parkeringsförbud, område. Parkeringsplatser för boende och besökande är anordnade på kvartersmark. Besöksparkeringarna är avgiftsbelagda med 12 kronor per timme, 50 kronor per dygn och 500 kronor per månad. 4.2 Nuläge gatumark Visättravägen mitt emot Visättraskolan finns en parkeringsplats på där fordon parkeras under högst 3 timmar på vardagar utom vardag före sön- och helgdag under tiden klockan Parkeringsskiva ska användas. På Sågstuvägen får fordon parkeras under högst 2 timmar på vardagar utom vardag före sön- och helgdag, klockan med p-skiva. Grantorp eller området kring Flemingsberg centrum är ett parkeringsförbud område. På Diagnosvägen finns tre anordnade parkeringsplatser som är tidsbegränsade med 1 eller 3 timmar, p-skiva. Regleringen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag. På Terapivägen finns ca 20 parkeringsplatser där fordon får parkera under högst 3 timmar i följd. Tidsbegränsningen gäller vardag utom vardag före sön- och helgdag klockan Alla parkeringsplatser i området har vid besök på platsen en hög beläggning. 4.3 Förslag på reglering i området Parkeringsförbud i område bibehålls i Grantorp. Befintliga regleringar på parkeringsytor vid Diagnosvägen och Terapivägen ändras till taxanivå Zon A, med tidsramen klockan 8-17 på vardagar utom vardag före sön- och helgdag samt att Huddinge kommun överväger att en servicedag/natt införs. 9

156 4.4 Överflyttningsmönster Det är brist på parkeringsplatser idag i området. Området är under expansiv utveckling av bostäder, utbildningsplatser och arbetsplatser. Det kommer i framtiden att råda ännu större brist på parkeringsplatser och marknadspriset för parkering kommer att öka på kvartersmarken vart efter efterfrågan av parkeringsplats ökar. 5. Skogås 5.1 Nuläge Skogås har idag ett områdesförbud med ett ständigt förbud att parkera (dygnet runt årets alla dagar) som täcker in området 600 meter från stationsområdet. Foto på vägmärken områdesförbud vid infart till Skogås från Nynäsvägen. I Skogås finns det ett par stycken platser som reglerats med tidsbegränsning och P- skiva. Foto från Melodivägen i Skogås Foto från Storvretsvägen i Skogås Centrum 10

157 5.2 Förslag på reglering i området Utifrån dagens reglering föreslås att områdesförbudet behålls och att de få platser med tidsbegränsad parkering med p-skiva ersätts med: Tidsbegränsad parkering med avgift 5.3 Överflyttningsmönster Med ovan förslag kommer överflyttning utebli då den följer dagens reglering. 5.4 Övrigt Dagens reglering av områdesförbudet saknar vägmärken och bör ses över. Rekommendationen är även att överväga vägmärken i normalstorlek för områdesskyltarna istället för dagens understorlek för bättre synlighet när vägmärkena passeras på väg in i området. 6. Trångsund 6.1 Nuläge Trångsund har idag ett förbud att parkera i område i kärnan runt stationen och Trångsunds torg. Övriga gator i stationsnära läge nyttjas som infartsparkering på dagtid. Regleringen idag bygger på trafikförfattningen 3 kap 49 a) På allmän plats inom tättbebyggt område där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser samt inom vägområde för allmän väg får fordon inte parkeras under längre tid än 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag före sön- och helgdag. Gator där det på grund av framkomligheten varit lämpligt med regleringen förbud att parkera har reglerats med förbud att parkera. Foto från Trångsunds centrums områdesförbud Foto från Trångsund, Tjäderstigen Parkering tillåten invid vägen 11

158 På Tjäderstigen finns det parkeringsyta utanför körbanan reglerad med parkering tillåten. På platser som exempelvis Tornslingan utanför Trångsundsskolan finns det tidsreglerad parkering 15 minuter för att underlätta lämning till skolan mellan 7-9 1/8-14/6. Foton från Tornslingan 6.2 Förslag på reglering i området Utifrån dagens reglering föreslås att områdesförbudet utökas och att platser med tillåten parkering och tidsbegränsad parkering med p-skiva ersätts med: Tidsbegränsad parkering mot avgift taxanivå Zon A. Trångsund angränsar till Skogås och det vore enkelt att knyta ihop områdena med varandra där Skogås områdesförbud slutar. 6.3 Överflyttningsmönster I Trångsund finns det möjlighet att parkera även utanför 600 metersgränsen som nu föreslås regleras med avgift, överflyttning kan komma att ske till gator utanför 600 metersgränsen. Avståendet 600 meter är tillräckligt långt för att närboende som idag parkerar på gator i stationsnära område motiveras till att välja alternativa resesätt så som cykel och att promenera. Rekommendationen är att infartsparkeringen avgiftsbeläggs för att tillresande i ytterområden ska få tillgång till parkering, idag är det fritt att parkera med ett accesskort från SL. Se bilaga 2 Infartsparkering. 6.4 Övrigt Även här föreslås vägmärken i normalstorlek för områdesskyltarna istället för dagens understorlek för bättre synlighet av vägmärkena in i området. 12

159 7. Masmo/Vårby 7.1 Nuläge I området Masmo/Vårby är det i huvudsak parkeringsförbud, sträcka, på gatorna. Fåtal av parkeringsplatser för korttidsparkering (tidsbegränsad parkering) finns anlagda på allmän platsmark. Invid Vårby ångbåtsbrygga utmed Vårby allé finns det två stora parkeringsytor parkeringsytorna har fri parkering utan tidsbegränsning. Utmed Solhagavägen finns ett par tidsbegränsade parkeringsplatser som regleras med p-skiva 30 minuter. Övrig besöksparkering är hänvisad till kvartersmark, där parkering är tillåten dygnet runt mot erlagd avgift. Kvartersmarken hanterar både besökande och förhyrda parkeringsplatser samt parkeringsplatser avsedda för de personer som innehar ett PRH-tillstånd. Upplevelsen vid genomgång av området är att det inte är brist på parkeringsplatser i området. Bild hämtad från RDT LTF Förslag på reglering i området Rekommendationen är att Huddinge kommun tills vidare behålla nuvarande reglering för parkeringsplatserna som i dagsläget utan avgift samt tidsbegränsade. För att samma princip av regleringar ska finnas i kommunen föreslås dock att kravet på p-skiva tas bort. Vid eventuellt införande av fler parkeringsplatser i området gäller taxanivå Zon A. 13

160 8. Vårby gård 8.1 Nuläge Området i Vårby präglas till stor del av längre gator med parkeringsförbud, sträcka. Parkeringsplatser, både förhyrda och för besökande finns anordnade av fastighetsägare på kvartersmark. Invid Vårby centrum, Vårby Allé, finn några få parkeringsplatser som är tidsbegränsade till 15 minuter. Bild från RDT Huddinge kommun LTF Förslag på reglering i området Rekommendationen är att kommunen fattar beslut om att kunna införa avgiftsbelagda parkeringsplatser i området. I dagsläget är behovet av parkeringsplatser tillräckligt både för boende och besökande, genom parkeringsplatser på kvartersmark. Däremot kan det finnas ett framtida behov av att införa avgiftsbelagda parkeringsplatser. Däremot föreslås att kommunen tills vidare fortsätter upplåta de befintliga parkeringsplatserna utan avgift, men att det är tidsbegränsade, på samma sätt som idag. 8.3 Överflyttningsmönster Här sker inte några förändringar vad det gäller överflyttning. 8.4 Övriga kommentarer De två stora parkeringsytorna längst med Vårby Allé skulle kunna avgiftsbeläggas, taxanivå Zon A. Parkeringsytorna nyttjas troligtvis främst av personal som arbetar på Spendrups bryggeri, samt besökande till parken och rekreationsområdet kring Vårby Ångbåtsbrygga. 14

161 Bilaga 2 Infartsparkeringar i Huddinge kommun

162 Innehåll 1. Generellt om infartsparkering Huddinge centrum Taxa Stuvsta Antal betalande Taxa Trångsund Antal betalande Taxa Skogås Taxa Antal betalande Flemingsberg Angränsande infartsparkeringar Överflyttningsmönster Rekommendationer

163 1. Generellt om infartsparkering Infartsparkeringar med bra lägen blir ofta snabbt fullbelagda. Det är ofta svårt att utöka antalet parkeringsplatser eftersom marktillgången i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter är begränsad. Det är även svårt att hitta ny mark för infartsparkeringar, särskilt attraktiva lägen. När Trafikverket har genomfört undersökningar visar det sig att ungefär hälften av de som använde infartsparkeringar, bodde eller arbetade i området. Många kommuner upplever att populära infartsparkeringar används av parkörer som inte har för avsikt att fortsätta sin resa med kollektivtrafiken. Det gäller särskilt när infartsparkeringarna är gratis och ligger nära avgiftsbelagda parkeringsgarage, gatuparkeringar och intill bostäder eller arbetsplatser. Trycket förväntas bli ännu större på infartsparkeringar med bra lägen framöver, efterfrågan kommer öka i takt med att befolkningen och trängseln på vägarna tilltar. Stockholm och dess kranskommuner befinner sig dessutom i en expansiv utvecklingsperiod. Kranskommunerna utvecklas i snabb takt. Det finns långtgående expansionsplaner för nya bostäder, arbetsplatser och service i de flesta av länets kommuner. 2. Huddinge centrum Infartsparkeringen invid Huddinge stationsväg har inget förbud mot parkering nattetid, vilket gör det möjligt att nyttja parkeringsytan både som boendeparkering och arbetsplatsparkering. Det finns även en risk för långtidsuppställda fordon på ytan, då det inte finns någon tidsbegränsning. Infartsparkeringarna är i princip fullbelagda på dagtid. På kvällar och helger nyttjas parkeringsytorna som boendeparkering vilket kan skapa problem, då fordonen fortfarande står parkerade på morgonen för de som ska infartsparkera. Boende och de som arbetsplatsparkerar upptar parkeringsplatser för de som vill nyttja infartsparkeringen, för att resa vidare. Infartsparkeringen invid Kommunalvägen har parkeringsförbud mellan klockan varje natt. Ett flertal fordon parkerar dock på parkeringsytan, även under natten. En ökad närvaro av parkeringsvakter även under tiden för parkeringsförbudet behövs för att åtgärda problemet. 2.1 Taxa Båda infartsparkeringarna är avgiftsfria. Parkeringsförbud mellan kl varje natt, på infartsparkering invid Kommunalvägen. 3. Stuvsta I Stuvsta finns en infartsparkeringar vid Byalagsvägen med ca 164 parkeringsplatser. 3

164 Infartsparkeringen har vid våra platsbesök varit i stort sätt fullbelagd. Invid infartsparkeringen på Byalagsvägen, har många fordon parkerat på sträckor med parkeringsförbud. Infartsparkeringen i Stuvsta nyttjas till stor del av boende i närområdet kring Stuvsta, de som bor mellan 500 och 2000 meter från pendeltågstationen. Vid Stuvsta Torgväg finns en större parkeringsyta på kvartersmark med blandad reglering exempelvis parkering tillåten och parkeringstillstånd erfordras. Den används också för infartsparkering. 3.1 Antal betalande Månad Parkerande fordon/dag, betalande 2015 Oktober November December 23 Januari 16 Februari 15 Mars 17 April 18 Maj 18 Juni 22 Juli 19 Augusti 22 September 19 Tabellen ovan visar ungefärligt antal parkeringar med betalning av dagsbiljett på vardagar under en månad. De som betalar avgift för infartsparkeringen har inget SL Access-kort och kan även använda sig av parkering i annat syfte än infartsparkering. Vi kan konstatera att det är betydligt fler som betalar i Stuvsta än på övriga infartsparkeringar. 3.2 Taxa Den som har SL-kort laddat med 30 dagar eller längre periodbiljett parkerar utan avgift fram till kl Den som inte har SL-kort betalar 10 kronor i timmen och max 40 kronor per dag. 4. Trångsund Vid platsbesök, runt klockan 8 på morgonen, så har infartsparkeringen varit fullbelagd. Ut med gamla Nynäsvägen bakom Trångsunds centrum finns en parkering som även den nyttjas som infartsparkering och där ingen avgift behöver erläggas. Även den parkeringsytan har varit fullbelagd vid platsbesöken. 4

165 4.1 Antal betalande Månad Parkerande fordon/dag, Betalande 2015 Oktober November December 5 Januari 1,5 Februari 3 Mars 5 April 4,5 Maj 6 Juni 5 Juli 6 Augusti 5 September 5 Tabellen ovan visar ungefärligt antal parkeringar med betalning, dagsbiljett per dag, på vardagar under en månad. De allra flesta som parkerar på infartsparkeringen, innehar SL-kort och parkerar avgiftsfritt. 4.2 Taxa Den som har SL Access kort för 30 dagar, parkerar fritt fram till kl SEK/timme eller 40 SEK/dag 5. Skogås Infartsparkeringen vid Duettvägen i Skogås har även den vid våra platsbesök varit fullbelagd. Intill infartsparkeringen finns en annan parkeringsyta som också är kvartersmark, med privat fastighetsägare. Det finns endast ett fåtal parkeringsplatser. Där är avgiften 10 kronor timme eller 60 kronor per dygn. 5

Visa mer