HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 SAHLGRENSKA AKADEMIN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 SAHLGRENSKA AKADEMIN DATUM: VERSION: AVSÄNDARE: Dekanus Olle Larkö och Prodekanus Eric Hanse KONTAKTPERSONER: För forskning: Sven Enerbäck För forskarutbildning: Kristoffer Hellstrand För grundutbildning: Kerstin Nilsson För samverkan: Maria Anvret

2 FORSKNING SOM PÅVERKAR Högklassig forskning och forskarutbildning Sahlgrenska akademin (SA) har under de senaste decennierna erfarit en nedgång av forskningsmedel erhållna i nationell och internationell konkurrens. Som exempel kan nämnas att SAs andel av Vetenskapsrådets (VR) projektmedel till svenska medicinska lärosäten har minskat från ca 20 % till under 15 % under den senaste 15-årsperioden. En fortsatt nedgång av andelen kvalificerade forskningsanslag äventyrar kvaliteten på medicinsk forskning och forskarutbildning i Göteborg. Den nedåtgående trenden kan därtill få till följd att SA får svårare att rekrytera goda forskare och behålla de forskartalanger som utbildats vid SA. SA har därtill, liksom andra lärosäten i landet, haft svårt att locka personer med medicinsk grundutbildning att välja en karriär som forskare i prekliniskt eller kliniskt ämne. Ett övergripande mål för SAs verksamhet under kommande år är därför att dessa negativa trender skall brytas. Vi vill genomföra åtgärder som på kort och längre sikt gynnar högklassig medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Vi vill öka intresset för forskning och forskarutbildning bland studenterna på våra professionsutbildningar, vilket på sikt kommer att gagna inte bara SA, utan också sjukvården, regionen och näringslivet. Nedanstående visionsdokument fokuserar särskilt på betydelsen av vetenskapliga miljöer, intern och extern rekrytering, resursanvändning, och yngre forskares villkor. Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå 1. Starka, kompletta och ämnesbaserade enheter, vid vilka bedrivs både undervisning och förstklassig forskning ( kompletta miljöer ) och som har förutsättningar att externrekrytera forskare liksom att locka studenter inom SAs professionsutbildningar att välja forskarbanan. 2. Konkurrensneutralitet mellan SA:s enheter vad avser bl a hyresvillkor med målet att möjliggöra för forskare med anställning vid olika avdelningar och institutioner att samlokalisera sig, härvid formerande starka forskningsmiljöer. 3. Ökad extern och intern rekrytering av framgångsrika forskare, särskilt beaktande behovet av professionsutbildade lärare. 4. Tydligare allokering av fakultets- och ALF/TUA-resurser till högkvalitativ forskning. 5. Fler huvudmän för projektanslag som söks i nationell och internationell konkurrens (såsom medel från VR, Cancerfonden, Hjärt-Lung-fonden, Hjärnfonden, Söderbergska stiftelserna, SSF, KAW, NIH, EU m.m.). 6. Stöd till framgångsrika yngre forskare, inklusive att befrämja deras internationella utbyte. 7. Förstärkt forskning inom ämnesområdet Hållbar utveckling. 2 (11)

3 Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Ad 1-2. SAs grundtanke för hur forskning och utbildning bör organiseras överensstämmer med den som formuleras i Göteborgs universitets Vision 2020, dvs att verksamheten bör bedrivas i ämnesmässigt sammanhållna enheter, s k kompletta miljöer med både forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Vid sidan om att bygga upp starka kompletta miljöer vill SA utvärdera möjligheten att tillskapa forskningscentra med inriktning på spetsforskning inom ett visst forskningsområde. De olika förutsättningar som för närvarande råder vad avser t ex hyressättning för forskningslaboratorier och möjlighet att finansiera forskningen med ALF-medel riskerar dock att missgynna vissa forskningsämnen; konkurrensneutralitet vad avser bl a hyressättning mellan SAs enheter är därför angeläget, och av särskild vikt för att medge etablering av translationellt präglade forskningsmiljöer. Det är viktigt att tillskapandet av forskningsmiljöer är i linje med idén om kompletta miljöer, dvs att det inte leder till ett åtskiljande av forskning från utbildning. Det naturliga bör således vara att forskare som är fysiskt lokaliserade till sådana centra har sin anställning vid en ämnesenhet inom vars grundutbildning de och deras doktorander kan medverka, så att dessa forskares karriärväg mot ämnesexpertis inte äventyras. Ett aktuellt och framgångsrikt exempel på en sådan miljö är Sahlgrenska Cancer Center (SCC), beläget på Medicinareberget, som invigdes 2010 och som innefattar ett tiotal forskargrupper. SCC är resultatet av ett samarbete mellan SA och Sahlgrenska universitetssjukhuset (MediSam, HälsoSam); dess struktur kan ses som förebild för hur motsvarande enheter framgent kan organiseras. Ad 3. I RED10-utvärderingen påpekas att SA i alltför låg omfattning har rekryterat lärare utanför det egna lärosätet. Externa rekryteringar är viktiga för att skapa framgångsrika vetenskapliga miljöer och är en långsiktig investering, som vid sidan om att vitalisera forskning också genererar intäkter. SA vill verka för ökad extern rekrytering, i första hand inriktad mot forskare i en tidig och produktiv fas och som är eller förväntas bli huvudmän för nationella och internationella projektanslag. För att uppnå detta mål vill SA framgent överväga att utlysa tjänster med bredare ämnesbeteckningar med ledning av de forskningsämnen som förtecknas av Högskoleverket. Härigenom förväntas ett större antal sökande per tjänst, vilket torde minska graden av intern rekrytering. Vid tjänstetillsättningar liksom i samband med befordringsärenden vill SA fästa större avseende vid huruvida en kandidat uppbär eller kan förväntas erövra forskningsanslag i nationell konkurrens. Forskning, forskarutbildning och grundutbildning på våra professionsprogram bör i hög utsträckning bedrivas av professionsutbildade lärare. För merparten av SAs utbildningsprogram är detta behov väl tillgodosett; som exempel kan nämnas vårdvetenskap, där ansvar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning framgångsrikt bärs upp av sjuksköterskeutbildade lärare. Under de senaste decennierna har emellertid andelen läkarutbildade lärare vid akademins prekliniska enheter tydligt minskat. Behovet av läkare i preklinisk grundutbildning kommer att öka med anledning av SAs ökade uppdrag för läkarutbildning. SA vill därför utöka programmet för kombinerad forskar- och lärarutbildning ( medicinsk basvetenskap ) som i första hand vänder sig till forskningsintresserade med läkarutbildning. Ad 5. Antalet huvudmän för forskningsanslag erhållna i nationell och internationell konkurrens vid SA torde återspegla forskningens kvalité, och åtgärder som stärker högklassig 3 (11)

4 forskning generar därför med stor sannolikhet fler huvudmän för sådana medel. Utöver de åtgärder som angivits ovan och nedan vill akademin i sitt samarbete med Hälso-SAM, Medi- SAM, Odont-SAM, Kom-SAM och Vård-SAM verka för att forskningsmedel i än högre grad än tidigare tilldelas forskare som är eller förväntas bli konkurrenskraftiga för nationella anslag. Ad 6. En viktig åtgärd för akademins återväxt är att tillvarata de unga forskarbegåvningar som utbildats vid Göteborgs universitet och SA. SA avser att genomföra riktade åtgärder för att identifiera och stödja lovande unga forskare. En av de viktigaste av dessa åtgärder är att skapa karriärvägar för framgångsrika unga forskare. Frågan om karriärvägar är avhängig den tjänstestruktur som kommer att vara förhärskande vid GU, och därför ännu svår att överblicka. SA vill i detta sammanhang ge uttryck för åsikten att forskningen bäst tjänas av konkurrensutsatta tjänster på varje nivå i forskarkarriären, snarare än av en tjänstestruktur som möjliggör befordran på individuella meriter. Internationell forskningserfarenhet är en betydelsefull del av yngre forskares vidareutbildning och meritering. SA önskar förstärka forskningens internationalisering med tonvikt på den postdoktorala fasen genom att (1) underlätta post dok-vistelse vid utländska lärosäten och (2) ge riktat stöd till unga forskare som önskar återvända till SA efter genomförd postdoktoral utbildning utomlands (3) uppmuntra forskargrupper att rekrytera utländska post-docs. Ad 7. Utlysa en professur inom ämnesområdet Hållbar utveckling. Vårt mål för 2013 detta vill vi uppnå Under 2013 ska samtliga ovan beskrivna aktiviteter ha initierats. Vår verksamhetsplan för 2013 så tänker vi göra Under det kommande året avser SA, i enlighet med ovan uppställda långsiktiga mål, att: (1) inrätta arbetsgrupper som bereder frågor om hur vi bäst bygger konkurrenskraftiga kompletta ämnesinriktade forskningsmiljöer; (2) tillämpa bredare ämnesbeteckningar för utlysta tjänster; (3) avsätta medel för utökad utbildning i medicinsk basvetenskap; (4) föra diskussioner med Hälso-SAM, Medi-SAM, Odont-SAM, Kom-SAM och Vård-SAM om tydligare allokering av medel till konkurrenskraftig forskning; och (5) genomföra ett program för ökad internationalisering på postdoktoral nivå. (6) Fortsatt dialog inom GU/SA vad gäller utlysning, satsning och finansiering på forskning inom hållbar utveckling vid GU. Så följer vi upp och återkopplar Ansvar för uppföljning av angivna mål åvilar dekanus, prodekanus och vicedekaner. Uppföljning görs kontinuerligt vid s k vicedekanmöten och redovisas för akademistyrelsen liksom vid fakultetsdialoger. 4 (11)

5 Ovan angivna vision kommer att bli föremål för kollegial diskussion vid allmänt utlysta fakultetsmöten. 5 (11)

6 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Göteborgs universitets utbildningsutbud ska bejaka internationell profil, bredd och spets, program och fristående kurser liksom livslångt lärande. Universitetet betonar betydelsen av samhällsengagemang och ansvar och att möta kunskapsbehov i samhället. Därtill prioriteras internationell profil och pedagogisk excellens. Sahlgrenska akademins huvudsakliga utbildningsutbud utgörs av professionsutbildningar, vilka bedrivs på grundnivå och eller på avancerad nivå. De bidrar starkt till Göteborgs universitets Vision 2020 avseende samhällsansvar och engagemang eftersom de är utomordentligt centrala för att befolkningen fortsatt ska kunna erbjudas en väl fungerande hälso- och sjukvård och tandvård. Särskilt viktiga är legitimationsyrkena. Hälso- och sjukvård och tandvård kan inte möta befolkningens behov och önskemål om inte den samlade hälsooch sjukvårds- och tandvårdskompetensen utbildas, bibehålls och ges möjlighet att utvecklas. Samtliga professionsutbildningarna kräver livslångt lärande för att kunna verka inom hälsooch sjukvård och tandvård, vilket innebär att lärosätet behöver svara upp mot dessa behov. Sahlgrenska akademin kan inte ensidigt ta detta ansvar eftersom utrymmet (HST) för fristående kurser är ytterst begränsat. För detta behövs resursomfördelning inom lärosätet alternativt från regeringen. Sahlgrenska akademins bidrag till Göteborgs universitets internationella profil kan förstärkas. Två internationella program på avancerad nivå finns som är relativt nystartade och under uppbyggnad. Kompetens finns för utökning av internationella program men det kräver resurstillskott (HST). Sahlgrenska akademins bidrag till att Göteborgs universitet ska nå Visionen 2020 sker genom att fokusera på och utveckla professionsutbildningarna och stärka de internationella masterprogrammen. Följande fokusområden proriteras inom Sahlgrenska akademins utbildningsprogram under : Interprofessionellt lärande Mänskliga rättigheter Hållbar utveckling Internationalisering Innovation och entreprenörskap Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå Ett interprofessionellt lärande genomsyrar utbildningsprogrammen för att förbereda studenter för de krav som kommande arbetsliv ställer för att bedriva säker, högkvalitativ, tillgänglig, patientcentrerad vård/tandvård. 6 (11)

7 Kunskapsinhämtande om mänskliga rättigheter och rätt till hälsa ingår i utbildningsprogrammen för att studenter i kommande yrkesfunktion ska kunna stärka den enskildes rätt till hälsa och en god vård och omsorg. Sambandet mellan hälsa/ohälsa och miljö, livsvillkor och ekonomi i globalt perspektiv samt förutsättningar för en positiv utveckling mot ökad hälsa och välbefinnande liksom val av material och metoder, deras tillverkning, användning och avfallshantering, energianvändning relaterat till framtida yrkesutövning, och hur dessa påverkar global hållbar utveckling inkluderas i utbildningsprogrammen. Utbildningsprogrammen ska ha en internationell prägel. Genom internationaliseringsarbetet, bl a genom studentutbyte, ska studenter nå ny kunskap om det egna området samt ökad förståelse för egen kunskapsbildning och andra kulturer samt färdighet i de processer som ingår i det globala kunskapsbyggandet. Nyttiggörande av utbildning, forskning och innovation inom livsvetenskaperna är genom tydliggörande av betydelsen av utbildning inom innovation och entreprenörskap som en gemensam resurs integrerad i utbildningsprogrammen. Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Utveckla lärandemål i utbildnings- och kursplaner, och tillskapa faciliteter och aktiviteter inom campus, identifiera koalitioner mellan utbildningsprogram och utveckla samarbetsavtal med hälso- och sjukvårdsaktörer för att möjliggöra interprofessionellt lärande under verksamhetsförlagd utbildning. Utbilda lärare om mänskliga rättigheter och rätt till hälsa och om hur undervisning kan genomföras i relation till detta samt formulera lärandemål för kunskap, färdighet och förmåga relaterat till mänskliga rättigheter i kurser inom programmen. Precisera kompetens och kunskapsmål för hållbar utveckling inom programmen och integrera dem i programmen. Utveckling sker genom samverkan över programgränser och genom att stimulera ansvariga för hållbar utveckling inom utbildningskommittéerna i nya pedagogiska infallsvinklar. Utveckla internationaliseringsarbetet genom att arbeta med, på programnivå 2012 framtagna handlingsplaner för mobilitet bland studenter och lärare. Inventera och utveckla kurser som belyser internationella förhållanden, liksom kurser som ges på engelska. Samverka mellan program för att få hållbara och starka avtal med parteruniversitet. Utveckla området innovation och entreprenörskap genom olika anpassade utbildnings- och motivationsinsatser. Såväl innehållsaspekter i innovation och entreprenörskap som metodik och handledning planeras i utbildningarna. Därtill utvecklas och samordnas spetskompetens inom innovation och entreprenörskap inom livsvetenskaperna. Vårt mål för 2013 detta vill vi uppnå Lärandemål för interprofessionellt lärande är fastställda och campusfaciliteter har identifierats. 7 (11)

8 Medvetenhet om mänskliga rättigheter och hur undervisning kan genomföras inom programmen har ökat. Krav på kompetens, kunskap, färdighet och förhållningssätt avseende hållbar utveckling är identifierade för olika studentgrupper. Nå de mål som finns för 2013 i programmens handlingsplaner för internationalisering. Utbildningsinsatser för att studenter/doktorander och lärare/forskare för frågor som rör nyttiggörande av kunskap och forskning inom huvudområde/forskningsfält är planerade. Vår verksamhetsplan för 2013 så tänker vi göra För att interprofessionellt lärande, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och internationalisering ska inkorporeras i utbildningarna ges särskilt uppdrag till institutionernas utbildningskommittéer. Avdelningen för innovation och entreprenörskap ges ansvar för att innovation och entreprenörskap utvecklas inom programmen. Utveckla lärandemål i utbildnings- och kursplaner likaså påbörja planering av campusfaciliteter som stöd för interprofessionellt lärande. Internutbildning för mänskliga rättigheter genomförs ytterligare en gång. Samordningsgruppen för hållbar utveckling inom Sahlgrenska akademin och ansvariga inom utbildningskommittéerna diskuterar och preciserar kompetens, kunskaps och färdighetsmål för hållbar utveckling. Programmen genomför planerade aktiviteter angivna i programmens handlingsplaner för internationalisering. Anpassad utbildning i innovation och entreprenörskap för lärare, forskare, doktorander och studenter tas fram, stöd för programansvariga att utveckla innovation och entreprenörskap i relation till huvudområde erbjuds, likaså tas kontakter för att öka samarbete mellan programstudent inom innovation och entreprenörskap och forskare för att nyttiggöra kunskap. Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning inom samtliga fokusområden sker via kartläggning och dialog med ordförande i respektive utbildningskommitté (UK) inom ramen för Sahlgrenska akademins utbildningsråd (UR). 8 (11)

9 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Långsiktiga externa relationer är av avgörande betydelse för SAs alla verksamheter. Vi vill fortsätta att fördjupa samverkan med sjukvården, akademin och näringslivet både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En viktig komponent i detta arbete är att synliggöra och befrämja nyttiggörandet av SAs verksamheter. Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå Utvecklat ansvar för nyttiggörande Sahlgrenska akademin ska stärka möjligheterna för nyttiggörande av utbildning, forskning och innovation inom livsvetenskaperna i regionen genom att tydliggöra betydelsen av utbildning inom innovation och entreprenörskap som en gemensam resurs. Stärkt kunskapsutbyte Sahlgrenska akademin ska verka för ett ökat antalet adjungerade lärare från sjukvården, inte minst utanför Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen och Region Halland. Sahlgrenska akademin ska stimulera samarbetet med Västra Götalandsregionen, Region Halland, Chalmers och näringslivet. Ökad forskningsdialog Sahlgrenska akademin ska undersöka möjligheterna för en aktiv fundraising byggd på ett långsiktigt relationsbyggande. Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Utvecklat ansvar för nyttiggörande Lärare vid Sahlgrenska akademin erbjuds utbildning i den metodik och pedagogik som ryms inom innovation och entreprenörskap. Stärkt kunskapsutbyte En aktiv dialog med Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen och Region Halland akademin för att täcka behovet av adjungerade lärare i sjukvården i relation till det ökade undervisningsuppdraget Föreslå ytterligare stärkt samverkan i hälso-sam, medi-sam, odont-sam, KOM-SAM och vård-sam genom tätare kontakter och ännu bättre samarbete mellan organisationerna. Ökad forskningsdialog Genomföra ett arbete för att undersöka möjligheterna för en aktiv fundraising. Vårt mål för 2013 detta vill vi uppnå 9 (11)

10 Under 2013 ska samtliga ovan beskrivna aktiviteter ha initierats. Vår verksamhetsplan för 2013 så tänker vi göra Handledning av mastersuppsatser inom samtliga huvudområden vid Sahlgrenska akademin utvecklas så att de kan inrymma innovation och entreprenörskapsfrågor. Utarbeta en plan för fundraisingarbete vid Sahlgrenska akademin Adjungera Sahlgrenska Universitetssjukhusets FOU-direktör till Sahlgrenska akademins forskningsråd Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning kommer att ske via dialog med dekanus, vicedekaner och redovisning i akademistyrelsen och vid öppna fakultetsmöten. 10 (11)

11 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå En socialt hållbar miljö Öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer så att de senast 2015 utgör 40 %. Öka medvetenheten om likabehandling bland anställda och studenter och tillämpa nolltolerans vid diskriminering och trakasserier Aktivt ledar- och medarbetarskap Stärka medarbetares och studenters delaktighet vid akademin Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra En socialt hållbar miljö Genomföra ett projekt för att öka andelen kvinnliga professorer Genomföra seminarier/kurser för såväl medarbetare som studenter om mänskliga rättigheter demokratifrågor mångkultur, likabehandling, upplevelser av trakasserier och diskriminering samt kränkande särbehandling Aktivt ledar- och medarbetarskap Verka för en konstruktiv dialog mellan kollegiala instanserna och ledning på alla nivåer vid Sahlgrenska akademin Vårt mål för 2013 detta vill vi uppnå Under 2013 ska samtliga beskrivna aktiviteter ha satts igång. Vår verksamhetsplan för 2013 så tänker vi göra Undersöka hur många professorskompetenta kvinnor som finns inom Sahlgrenska akademin Införa kollegialt tillsatta organ på institutioner och fakultet för grundutbildning, forskarutbildning och forskning som samverkar med linjeorganisationen Anordna utbildning kring mänskliga rättigheter Införa en funktionell organisation för likabehandlingsfrågor Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning kommer att ske via arbetsmiljöenkät, utvärdering av likabehandlingsplan och årlig verksamhetsuppföljning, och redovisas för akademistyrelsen och vid öppna fakultetsmöten. 11 (11)