SJÄLVMEDICINERING VID ETT LÄNSSJUKHUS I SVERIGE UPPLEVDA ERFARENHETER

Transkript

1 SJÄLVMEDICINERING VID ETT LÄNSSJUKHUS I SVERIGE UPPLEVDA ERFARENHETER Författare: Anna Hardmeier, klinisk apotekare, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Författare: Anna Hardmeier anna.hardmeier@gmail.com Handledare: Malin Holmqvist, klinisk apotekare, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Docent med erfarenhet av kvalitativ metod: Berith Hedberg Examinator: Elisabet Nielsen

2 INTRODUKTION Misslyckande i att involvera patienten under sjukhusvistelsen kan resultera i läkemedelsrelaterade problem i hemmet (1, 2). Självmedicinering (SM) är en process där patienten, efter godkännande av sjukvårdspersonal, ges möjlighet att iordningställa och administrera sina egna läkemedel under sjukhusvistelsen (3). Detta är i samstämmighet med Socialstyrelsens författningar (4). En studie visade att 90,9% av de mindre amerikanska sjukhusen (<200 sängplatser) tillåter SM (5). Att uppmuntra patienter till att ta med sig sina egna läkemedel till sjukhuset har visat ge kostnadsbesparingar, minskat avfall, minskad dispenseringstid och minskat lagerbehov av läkemedel för sjukhusen (6). Enligt tidigare studier har självmedicinering uppskattas av patienter och många önskar självmedicinera i framtiden (2, 7, 8). I Storbritannien har implementeringen av självadministrering varit begränsad, vilket troligen förklaras av en förväntad ökad arbetsbelastning och osäkerhet kring huruvida självmedicinering kan påverka patientsäkerheten negativt (7). Idag saknas publicerade svenska studier kring SM och det saknas rutiner för SM på svenska sjukhus. År 2015 påbörjades införandet av rutiner kring SM vid länssjukhuset Ryhov. Utvecklingsarbete för etablering av rutinerna pågår fortfarande. För att förbättra arbetsprocessen är det viktigt att analysera nuläget. Syftet med denna studie är att undersöka hur självadministrering på ett svenskt regionssjukhus upplevs utifrån patienters och sjuksköterskors erfarenhet av självmedicinering. METOD Rutiner för självadministrering, bl.a. innefattande patienter lämpliga för självmedicinering, är sedan tidigare framtagna av personal på sjukhuset och klinisk apotekare (Bilaga 1). 2

3 Intervjuer Studien baserades på individuella intervjuer av fem patienter och sex sjuksköterskor från en infektionsavdelning och två medicin avdelningar (Figur 1). Intervjuerna utfördes våren 2015 på länssjukhuset Ryhov (500 vårdplatser) av en klinisk apotekare. Inför intervjuerna, auskulterade intervjuaren vid avdelningarna. Pilotintervju utfördes och resulterade i optimerad intervjuteknik. Frågorna förblev oförändrade. Intervjuobjekt utvaldes randomiserat utifrån första sjuksköterska eller patient som intervjuaren stötte på, som vårdade en SM-patient respektive var en SM-patient, utifrån den avdelning intervjuaren befann sig på. Antalet intervjuobjekt begränsades och fastställdes utifrån tidsramen för studien och då man ville ha minst två sjuksköterskor från varje avdelning för att få viss spridning. Spridningen bland patienterna blev mindre på grund av få SM-patienter. Intervjun för varje grupp byggde på fem huvudfrågor med tillägg av fördjupningsfrågor (Figur 2). Patienter, Kodnamn Avdelning Intervjutid (min) Ålder (år) Antal SM- LM Sjuksköterskor, Kodnamn Avdelning Intervjutid (min) Ålder (år) 1. Annika Med C Eva Inf Alva Med B Erik Med B Anton Med B Erika Med C Antonia Inf Emil Med C Anna Med B Emilia Med B Elin Inf Figur 1. Studiepopulationens egenskaper. Inf= Infektionsavdelning. Med B= Medicinavdelning B, Med C= Medicinavdelning C Huvudfrågor (patienter och sjuksköterskor) Fördjupningsfrågor (patienter) 1. Vilka fördelar uppfattar du med självmedicinering Hur kommer det sig att du tog med dina lm? 2. Vilka risker uppfattar du med självmedicinering Hur skulle du vilja ha information om det blev ändringar? 3. När du jämför med vanlig medicinering vad upplever du för skillnader? 4. Om du skulle fortsätta självmedicinera/arbeta med självmedicinering varför skulle du göra det? 5. Om du inte skulle fortsätta självmedicinera/arbeta med självmedicinering varför skulle du inte göra det? Vad ser du att du har för ansvar som patient när du självmedicinerar? Hur upplevde du det att de delade alla läkemedel istället för att du skötte några? När anser du att det inte är lämpligt att man sköter sina mediciner själv? Figur 2. Huvudfrågor som intervjuerna av patienterna och sjuksköterskorna utgick ifrån, samt exempel på fördjupningsfrågor som ställdes till patienterna 3

4 Kvalitativ innehållsanalys Samtliga intervjuer transkriberades och därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys (9, (10). Kondenserade meningsenheter tilldelades koder som i sin tur sorterades och tilldelades olika underkategorier. Underkategorierna analyserades därefter och sorterades i olika kategorier och därefter i övergripande teman (Figur 3). Analysprocessen utfördes i samråd med utomstående expert. Citat 5. Alla lm ser inte lika dana ut heller. Så har man ett annat fabrikat så känner man inte igen dem. Så då vet man att det är det här jag har, det är det jag får, det jag ska ta. På så vis känns det tryggare. Jag litar på personalen, det är klart att de skulle ge mig rätt mediciner. Kondenserad meningsenhet Det känns tryggare för då vet jag vad jag tar och jag känner igen tabletterna. Figur 3. Exempel på analysprocessen från patientintervjuerna. Kod Underkategori Kategori Tema Igenkänning Trygghet Kontroll Kontroll Etisk reflektion Autonomin tillgodosågs genom godkännande att delta i intervjustudien. Samtliga patienter och sjuksköterskor avidentifieras för att inte behöva stå till svars för uttalanden. God hälsa har indirekt främjats i denna studie då resultaten är avsedda att användas för optimering av patientvård. RESULTAT Totalt utfördes elva intervjuer. Innehållsanalys av data från intervjuerna resulterade i tre gemensamma teman; kommunikation, hantering och kontroll (Figur 4, 5). Fler citat från intervjuerna presenteras i Figur 6. 4

5 Figur 4. TEMA, kategorier, underkategorier och citat som beskriver det som framkommit från intervjuer med patienter *LM= läkemedel, ssk=sjuksköterska 5

6 Figur 5. TEMA, kategorier, underkategorier och citat som beskriver det som framkommit från intervjuer med sjuksköterskor. *LM= läkemedel, vb= vid behov, nark=narkotika 6

7 7

8 Figur 6. Citat från intervjuer med patienter och sjuksköterskor kopplade till tema, kategori och underkategori. Sjuksköterskorna och patienterna hade olika erfarenheter av SM men generellt var de intervjuade positivt inställda till SM, utifrån egna upplevelser och hur det fungerar på avdelningarna. Kommunikation Patienterna upplevde generellt att de fick regelbunden och tillräcklig information, vid olika tillfällen. Sjuksköterskorna var överens om att tydlig kommunikation är viktigt med SMpatienter, främst vid läkemedelsändringar, för att inte äventyra patientsäkerheten. Aktiv dialog med patienterna uppgav vissa sjuksköterskor som anledning till att SM-patienter har bättre kunskap om sina läkemedel och är mer delaktiga, jämfört med icke SM-patienter. Hantering Flera patienter beskrev att de har med sig sina läkemedel till sjukhuset pga tidigare erfarenheter då sjukhuset inte haft deras läkemedel i lager. En upplevelse som även delades av sjuksköterskorna. Två patienter uppgav att de hade blivit ombedda att ta med sig sina läkemedel och ifrågasatte inte det. Sjuksköterskorna beskrev att läkemedel bör förvaras 8

9 inlåsta, vilket överensstämmer med SM-rutinerna men stämde ej med patienternas beskrivningar. De flesta sjuksköterskor upplevde ingen större skillnad i arbetsflödet kring SM jämfört med icke-sm-patienter. Samtliga sjuksköterskor var eniga om tidssparande fördelar med SM. De slipper lägga tid på insamling av patientens läkemedel och det blir färre patienter att dela läkemedel till, om några sköter det själva. Sjuksköterskorna uttryckte en enighet om att tillgängligheten av läkemedel på sjukhuset har stor inverkan på om en patient erbjuds självmedicinera och om man kontaktar anhörig för att hämta patienternas läkemedel. På samtliga avdelningar fanns erfarenhet av en mer aktiv involvering av patienter att självmedicinera, men alla sjuksköterskor hade inte upplevt det. Det varierar mellan avdelningarna hur vid behovs läkemedel hanteras, i vilket utsträckning anhöriga involveras och vilka läkemedel som inte tillåts för SM (t.ex. vid behov, narkotika, insulin). Kontroll Patienterna var eniga om att en fördel med SM var behållande av dagliga rutiner och därmed inga variationer i doseringsregimen. Både sjuksköterskor och patienter menade att SM bidrar till ökad kontroll och delaktighet i vården och en mer personcentrerad vård, vilket påverkar dosering och följsamhet. Flera sjuksköterskor beskrev att det är vid inskrivning SM initieras, men hur patienterna tillfrågas skiljer sig. De uppgav att det ibland är svårt att bedöma eller att ställa krav på att patienten ska självmedicinera. Sjuksköterskor från samtliga avdelningar upplever att de kan bli bättre på att inkludera patienter för SM. De reflekterade över att man lätt tar över och delar läkemedel, då det är ett invant arbetssätt. Flera sköterskor ser det som sitt ansvar att läkemedel blir rätt administrerade under sjukhusvistelsen och därför kan det ibland vara svårt att släppa kontrollen. Vissa patienter diskuterade ansvarsfrågan och de ansåg att de är ett delat ansvar 9

10 när det gäller självmedicinering. Få patienten berörde kostnadsansvaret eller såg det som ett problem vid SM. DISKUSSION Studiens syfte var att undersöka hur SM på ett svenskt regionssjukhus upplevs utifrån patienters och sjuksköterskors erfarenheter. Jag föreställde mig att självmedicinering skulle uppfattas som besvärande för sjuksköterskorna men uppfattas positivt av patienterna. Den grundläggande analysen utfördes enbart av mig och detta kan ha påverkat min tolkning av resultatet. Dock diskuterades analysprocessen kontinuerligt med en expert. Med detta i åtanke och trots en liten studiepopulation var vissa studieresultat genomgående och rimliga då de ligger i linje med tidigare studier, vars studieresultat visat att patienterna uppskattar att självadministrera och ha kontroll över sina mediciner (7, 8). Kommunikation I denna studie lyfter sjuksköterskorna vikten av att involvera SM-patienten vid läkemedelsförändringar då bristande kommunikation kan resultera i läkemedelsrelaterade fel. Det har tidigare konstaterats att bristande delaktighet har samband med minskad följsamhet och fler läkemedelsrelaterade fel (1, 2). Att aktivt engagera lämpliga patienter för SM skulle på så vis kunna minska läkemedelsrelaterade fel. Något denna studie inte kan bevisa men det är viktigt att lyssna till sjuksköterskorna och utvärdera framöver. 10

11 Hantering Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde inte självmedicinering som arbetsbelastade utan snarare tidsbesparande, vilket även konstaterats i tidigare studier (11). Farhågor om att SM är resurskrävande kan bero på att flertalet studier om SM innefattar utbildning av patienten om de nya läkemedel, något som inte ingår i Ryhovs rutiner (2,6,7). Utifrån denna studie kan det därför vara svårt att påstå att SM inte är resurskrävande, då det beror på vad SM innefattar och kan därför ge olika resultat. Ryhov är ett medelstort sjukhus, som likt många små sjukhus har små läkemedelslager och därför kan SM vara fördelaktigt (5). Denna studie stärker detta och det faktum att läkemedelstillgängligheten påverkar SM, trots skillnader i studiedesign, vilket ger ökad trovärdighet för dessa studieresultat. Resultaten från studien vara underlag för sjuksköterskorna att våga be patienterna ta med sina läkemedel. Att lämpliga läkemedel för SM-patient hanteras på olika vis på avdelningarna kan begränsa utvecklingen av SM. Detta bör studeras vidare. Skillnader i erfarenheter kring förvaring av läkemedel, kan tyda på bristande tillämpning av SM-rutiner. Kontroll SM skulle kunna minska onödiga behandlingsavbrott för patienten, då det kan vara svårt för sjuksköterskor att anpassa läkemedelsadministrering till patientens rutiner, likt tidigare studier påvisat (11). Detta förstärks av denna studie, då flera lyfte att SM bidrar till ökad kontroll och delaktighet i vården och en mer personcentrerad vård, vilket påverkar dosering och följsamhet. Trots en liten studiepopulation bör dessa argument värdesättas då det var något som nästan samtliga intervjuobjekt berörde och ansåg var en viktig fördel med SM. 11

12 Viktigt är identifiering av lämplig SM-patient och uppmuntra till SM genom att ställa rätt frågor vid inskrivning, då man på vissa avdelningar frågar om de har med sina läkemedel och inte om de vill sköta det själva. Det gäller att sjuksköterskorna känner sig trygga i sitt ansvar, bl.a. genom rutiner, för att våga låta patienterna självmedicinera. Troligtvis finns det patientgrupper där ett strukturellt arbetssätt kring självmedicinering skulle underlätta för patienten så väl som sjuksköterskor, exempelvis för patienter med Parkinsons sjukdom och nytransplanterade patienter. Fortsatt implementering av nuvarande SM-rutin innebär även ökad involvering av klinisk apotekare för initial läkemedelsanamnes och kontroll av patientens läkemedel, något som inte sker idag. Genom att fortsätta implementeringen av rutinerna kommer arbetssättet kring SM utvecklas. Begränsningar Som kvalitativ intervjustudie baseras resultatet på dessa få individers upplevelse kring SM, vilket är en begränsning med studien och påverkar generaliserbarheten. Avdelningar som involverades var de som nyligen implementerat rutiner för självmedicinering och intervjuobjekt från dessa avdelningar involverades i studien. En annan begränsning var dock att rutinerna inte hade implementerats fullständigt på avdelningarna, vilket kan göra det svårt att dra vissa slutsatser. Patientintervjuerna var generellt kortare än intervjuerna med sjuksköterskorna men med hjälp av fördjupningsfrågor erhölls tillräcklig data. Fördjupningsfrågorna kunde skilja sig mellan individerna för att följa samtalet och inkludera relevant information. Objektiva tolkningar från intervjuaren minskades genom gediget förarbete på avdelningarna samt gemensam diskussion kring analysen med expert. Intervjuerna utfördes av en person relativt ovan med denna metodik, så trots förarbete kan det ha påverkat datainsamlingen. 12

13 SLUTSATS Denna studie undersökte hur sjuksköterskor och patienter upplever att det fungerar då patienter sköter sina läkemedel själva under sjukhusvistelsen. Resultaten visade att de har olika erfarenheter av självmedicinering. Generellt var sjuksköterskornas och patienternas upplevelser av självmedicinering positiva. För att SM ska upplevas som säkert av sjuksköterskan krävs tydlig kommunikation både vid inskrivning och regelbundet under vårdtiden, samt att patienten vill och kan självmedicinera. 13

14 REFERENSER 1. Kripalani S, Price M, Vigil V, Epstein KR. Frequency and predictors of prescriptionrelated issues after hospital discharge. J Hosp Med Jan;3(1): Lam P, Elliott RA, George J. Impact of a self-administration of medications programme on elderly inpatients competence to manage medications: a pilot study: Inpatient medication self-administration programme. J Clin Pharm Ther Feb;36(1): Parnell MA. Medicines at the Bedside. Am J Nurs Oct;59(10): Socialstyrelsen. SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård [Internet]. Jul 15, 2009 p. 3. Available from: 5. Norstrom PE, Brown CM. Use of patients own medications in small hospitals. Am J Health Syst Pharm. 59(4): Semple JS, Morgan JE, Garner ST, Sutherland K, Milligan M. The effect of selfadministration and reuse of patients own drugs on a hospital pharmacy. Pharm J. 1995(255): Wright J, Emerson A, Stephens M, Lennan E. Hospital inpatient self-administration of medicine programmes: a critical literature review. Pharm World Sci Jun;28(3): Weisberg R. Läkemedelsavstämningar på AVA: vad avviker i läkemedelslistan och saknas i basförrådet [Examensarbete farmakoterapi]. [Uppsala]: Uppsala universitet; Kondracki NL, Wellman NS, Amundson DR. Content analysis: review of methods and their applications in nutrition education. J Nutr Educ Behav Aug;34(4): Graneheim U., Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today Feb;24(2): Hospital Pharmacists group. One-stop dispensing, use of patients own drugs and selfadministration schemes. Hosp Pharm. 2002(9). 14

15 Bilaga 1 Rutin för självadministreringen Rutiner för självadministrering har tagits fram i tillsammans med personal på berörd avdelning och klinisk apotekare Malin Holmqvist. Nedan följer rutinerna: 1. Patienter som uppfyller inklusionskriterierna nedan involveras direkt vid ankomst till sjukhuset (får muntlig och skriftlig information). Muntligt samtycke ska ges och dokumenteras i journalen. 2. Patienten får aktuell läkemedelslista utskriven. Läkemedelsavstämning sker för patienter som självmedicinerar av apotekare/sjuksköterska/läkare. 3. I samband med läkemedelsavstämningen kontrolleras patientens medhavda läkemedel med avseende på sort och kvalitet (hållbarhet, spårbarhet). 4. Patienten tar sina mediciner själv och sjuksköterskan stämmer av efter varje administrationstillfälle, efter framtagen checklista, att självmedicineringen fungerar 5. Vid ordinationsändringar ansvara läkaren förmedla detta till patienten. Sjuksköterskan ansvarar för att stämma av att patienten uppfattat förändringen. Läkemedel som saknas kompletteras ur vårdenhetens läkemedelsförråd. Endast perorala och kutana läkemedel, inhalationer och ögonläkemedel samt subkutana läkemedel kommer användas vid självmedicinering. Läkemedlen förvaras inlåsta i patientgarderoben. Inklusionskriterium Patient som sköter sina mediciner själv hemma Patient som är kognitivt stabil (ej diagnos demens eller minnesstörningar) Patient 18 år Exklusionskriterium Patient som riskerar att skada sig själv Patient med historia av missbruk eller intoxikation Kommunikationssvårigheter (talsvårigheter eller patient som ej talar svenska eller engelska) 15