Transporter. ett miljöhandlingsprogram för Östergötland
|
|
- Stefan Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Transporter ett miljöhandlingsprogram för Östergötland
2 Under de senaste åren har Länsstyrelsen Östergötland i bred samverkan formulerat fem handlingsprogram med insatser för en bättre miljö och utveckling av länet till en attraktiv tillväxtregion. Handlingsprogrammen presenteras i fem skrifter: - Byggd miljö - Energi - Odlingslandskapet - Transporter - Övergödning Skrifterna går att beställa eller ladda ner på: eller kontakta Sekretariatet för miljömål, tel Artikelnummer Transporter ISBN: Rapport nr: 2006:37 e.. Följ arbetet med att nå Östergötlands miljömål på hemsidan: Där kan du ta del av många goda exempel på projekt och insatser som pågår för en bättre miljö i länet. Grafisk produktion: Mediahavet AB Foto: Göran Billesson Tryckning: Danagård Grafiska 2006
3 effektiva och miljöanpassade transporter Arbetet för en hållbar utveckling är en stor utmaning för Östergötland. Ett effektivt och miljöanpassat transportsystem är en förutsättning för en hållbar utveckling av länet som en attraktiv tillväxtregion. Ett samlat miljömålsarbete är viktigt för att göra den utvecklingen möjlig. Vi behöver skapa en starkare vilja till förändring och förmåga att omsätta kunskap i konkret handling. Vår förhoppning är att Handlingsprogram Transporter kommer att vara ett stöd på vägen. Att delta i arbetet ska kännas både lockande och realistiskt. Här vill vi visa förslag på insatser och arbetssätt som Länsstyrelsen Östergötland tagit fram i bred samverkan och särskilt med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Vårt syfte är att mobilisera mer handlingskraft för att nå miljömålen. Handlingsprogrammet är inte heltäckande för att vi ska nå ända fram. Men med förslagen på insatser och arbetssätt kan vi ta ett första steg på väg mot ett långsiktigt hållbart Östergötland! Östergötland har ett bra utgångsläge. Länet är ett centrum för produktion och användning av biodrivmedel. Här finns universitet och forskningsinstitut med mångfacetterad forskning och utveckling, såväl inom transport- och energisektorerna, som inom miljöområdet. Många myndigheter i regionen ligger väl framme i miljöarbetet, och här finns många företag inriktade på ny teknik inom miljöbranschen. Ett miljöanpassat transportsystem har en enorm potential för tillväxt, arbetstillfällen och för ett hållbart samhälle. Ett väl fungerande transportsystem i kombination med bred kunskapsproduktion och innovativt företagande ger goda förutsättningar för utveckling av länet till en attraktiv tillväxtregion. Magnus Holgersson Länsråd
4 inledning Miljömålsarbetet i Östergötland fokuserar idag på fem miljöområden som är centrala för att vi ska nå de nationella miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling. Förändrat arbete och insatser behövs särskilt för byggd miljö, energiförsörjning, odlingslandskapet, transporter och övergödning. För att samla så många som möjligt och mobilisera den handlingskra som behövs för att styra utvecklingen i rätt riktning har fem handlingsprogram formulerats. Programmen ska ses och läsas som utvecklade strategier till det regionala miljömålsprogrammet Mål i sikte. Arbetet bakom handlingsprogrammen var organiserat i arbetsgrupper för de fem miljöområdena. Grupperna som bestod av representanter från olika aktörer i samhället hade ansvar att lämna förslag till och i möjligaste mån även starta upp åtgärder nödvändiga för att de regionala målen ska kunna nås. Däre er vidtog Länsstyrelsen arbetet med att bedöma konsekvenserna av de inkomna åtgärdsförslagen samt att utarbeta handlingsplaner för genomförande. Länsstyrelsens utgångspunkt för arbetet med miljömålen är ett samhällsperspektiv och en hållbar utveckling. Synen på samhället där staden och landsbygden hör samman ställer stora krav på samverkan och samordning mellan många olika aktörer. Helhetsperspektivet ger också många möjligheter. Förhoppningen är att Östergötland genom att på ett tydligt sätt kombinera tillväxt, utveckling och miljöhänsyn blir ett föredöme i Sverige. Med hjälp av kostnadseffektiva insatser kan, på både kort och lång sikt, flera miljömål uppnås samtidigt som de bidrar till att uppnå även andra politiska mål. Ska vi nå miljömålen och visionen om en hållbar utveckling krävs engagemang, medverkan och samarbete av alla i vårt samhälle, såväl av företag som av myndigheter, kommuner, organisationer och enskilda. Handlingsprogrammet är mer omfattande än vad som återges i denna skri. På Länsstyrelsen Östergötlands webbplats finns många exempel på pågående arbete tillsammans med bedömningar av konsekvenser av olika insatser och möjligheter till att nå miljömålen. Välkommen att läsa mer där! 4 TRANSPORTER
5 Vision I Östergötland sker transporten av människor och varor på ett effektivt och resurssnålt sätt. Det miljöanpassade transportsystemet utgör en ryggrad i regionens utveckling och bidrar till byggandet av ett långsiktigt hållbart Sverige. Handlingsplan Handlingsprogram Transporter har ambitionen att inspirera samhällets olika aktörer i arbetet för en omställning till ett hållbart transportsystem i länet. Effektiva och miljöanpassade transporter är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling av Östergötland som en attraktiv tillväxtregion. Programmet visar vägen genom att peka på möjligheterna att genom integrering av transport- och bebyggelseplaneringen skapa en ram för ett effektivt och resurssnålt transportsystem genom samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och forskning bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem för en konkurrenskra ig tillväxtregion genom utbyggnad av ett attraktivt gång- och cykelvägnät samt ett lättillgängligt kollektivtrafiksystem möjliggöra regionförstoring och öka andelen miljöanpassade resor genom välgrundade åtgärder bringa ner miljöpåverkan från vägtrafiken till nivåer som främjar välbefinnandet hos stadens invånare och ett uthålligt nyttjande av stad och land genom framtagande och spridning av kunskap öka e erfrågan på miljöanpassade resor och varutransporter. TRANSPORTER 5
6 För att förverkliga visionen om ett hållbart transportsystem måste transportplaneringen integreras med bl a bebyggelse- och energiplaneringen. Sektorsövergripande planering förutsätter nya samverkansformer och förhållningssätt. Öppenhet och samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och forskning möjliggör gemensamma lösningar på problem som hittills ägts av enskilda problemägare. Användarna av transportsystemet måste få ökat inflytande på planeringen; grunden är delaktighet och dialog. Ett väl fungerande, resurssnålt och miljöanpassat transportsystem för människor och varor främjar utvecklingen av stadens näringsliv och bidrar till ökat välbefinnande hos stadens invånare. Förbättrade pendlingsmöjligheter ger förutsättningar för en levande landsbygd. Sammantaget stärker detta regionens attraktivitet och konkurrenskra. Förhoppningsvis ska handlingsprogrammet inspirera aktörer inom kommuner, Länsstyrelsen, forskning, intresseorganisationer plus näringsidkare, resenärer och medborgare att skapa en helhetssyn i arbetet för ett hållbart transportsystem i Östergötland. Delaktighet och inflytande från dem som nyttjar transportsystemet skapar förutsättningar för acceptans i de lösningar som väljs. Från såväl samhällets som de enskilda medborgarnas och näringslivets synpunkt måste insatserna för byggandet av det hållbara transportsystemet vara kostnadseffektiva, även i det långa perspektivet. Byggandet av det hållbara transportsystemet i Östergötland bygger alltså på helhetssyn samverkan delaktighet och dialog långsiktigt kostnadseffektiva lösningar. 6 TRANSPORTER
7 Samordnad transportplanering Transportplaneringen och dess samverkan med bebyggelse- och energiplanering har en avgörande betydelse för hur bilden av miljöpåverkan från infrastruktur och transporter kommer att se ut i framtiden. Det är i den övergripande planeringen som mycket av grundförutsättningar och inriktning för transportsystemets långsiktiga utveckling avgörs. Ett framgångsrikt strategiskt arbete kräver ökad samverkan mellan olika sektorer på såväl regional som kommunal nivå. Det krävs också effektivare samverkan mellan Länsstyrelsen och enskilda kommuner. Likaså måste det till ett ökat samarbete kommunerna emellan. I kommunernas arbete med strategier och program för miljöanpassade transporter behövs utveckling av planeringsunderlag och en ökning av resurser och kompetens. I arbetet för ett miljöanpassat transportsystem finns mycket att vinna på ökad samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv, forsknings- och utvecklingsverksamhet. Många myndigheter och kommuner i regionen ligger väl framme i miljöarbetet, och i regionen finns många innovationsinriktade företag inom miljöbranschen. Inom länet finns universitet och forskningsinstitut med mångfacetterad forskning och utveckling såväl inom transport- och energisektorerna som inom miljöområdet. Länets städer har stadskärnor med lång tradition och höga kulturvärden, och genom samverkande miljömässiga åtgärder kan stadskärnornas attraktivitet för näringsidkare och boende ökas ytterligare. Rätt tillvarataget ger detta goda möjligheter till utveckling av miljöanpassade transportlösningar för regionens invånare och näringsliv. Ett väl fungerande transportsystem i kombination med bred kunskapsproduktion och innovationsinriktat företagande ger goda förutsättningar för utveckling av länet till en attraktiv tillväxtregion. TRANSPORTER 7
8 Vad ska göras? Öka samverkan mellan den regionala och kommunala transportplaneringen. Främja integreringen mellan transport-, bebyggelse- och energiplaneringen på den kommunala nivån. Öka samverkan mellan länets kommuner i fråga om transportplanering. Främja en hållbar tillväxt i regionen genom att skapa ett effektivt och miljöanpassat transportsystem. Öka stadskärnornas attraktivitet för näringsliv och boende. Förverkliga visionen om den ärde storstadsregionen. Insatserna som beskrivs nedan har i många fall stark koppling till energisektorn. Genom samordning med insatser som beskrivs under Handlingsprogram Energi kan synergieffekter nås. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Samverkan mellan den regionala och kommunala transportplaneringen kan öka genom att Regionförbundet Östsam, Vägverket, Banverket och övriga berörda aktörer beaktar de regionala miljömålen vid genomförandet av Länstransportplanen (LTP) de olika kommunerna, kommunala samarbetsorganisationer och Länsstyrelsen intensifierar sitt samarbete inom transportplaneringen. Integreringen mellan transport-, bebyggelse- och energiplaneringen på den kommunala nivån kan främjas genom att kommunerna samordnar sin bebyggelseplanering med den kommunala och regionala transportplaneringen och därvid arbetar in miljö- och energiaspekter kommunerna i arbetet med översiktsplaner beaktar de regionala miljömålen kommunerna strävar e er att tidigt ta in miljökompetens och annan tvärsektoriell kompetens i sin transportplanering. Planeringssamverkan mellan länets kommuner kan öka genom att kommunerna i sin transport-, bebyggelseoch energiplanering samverkar för att förverkliga visionen om den ärde storstadsregionen som en integrerad enhet kommunerna söker gemensamma möjligheter att förse transportsektorn med icke-fossil energi. Ett effektivt och miljöanpassat transportsystem kan bidra till hållbar tillväxt i regionen genom att väghållare, banhållare, hamnar och flygplatser i samverkan med Östsam, Länsstyrelsen, övriga regionala aktörer och näringslivet samarbetar med nationella och internationella aktörer för att åstadkomma ett integrerat och miljöanpassat transportsystem som främjar 8 TRANSPORTER
9 regionens tillväxt myndigheter, kommuner och näringsliv tillsammans söker kostnadseffektiva lösningar för samfinansiering av infrastrukturinvesteringar. Stadskärnornas attraktivitet för näringsliv, boende och turism kan öka genom att kommunerna underlättar för företag och näringsidkare att etablera, behålla och utveckla verksamhet i stadskärnan kommunerna ökar sina insatser för att erbjuda nuvarande och potentiella invånare en ännu säkrare, trivsammare och mer hälsosam stadsmiljö företagen väljer etablering i stadskärnan. Visionen om den ärde storstadsregionen kan komma närmare ett förverkligande genom att kommunerna i sin transport-, bebyggelseoch energiplanering samverkar med varandra, med regionala myndigheter och med forskning och näringsliv för att gemensamt främja en hållbar tillväxt i regionen som en integrerad helhet trafikhuvudmännen samverkar med övriga myndigheter, kommuner, Linköpings universitet, forskningsinstitut och näringsliv i utvecklingen av ett miljöanpassat och effektivt transportsystem som en viktig förutsättning för hållbar tillväxt i regionen regionala samverkansorganisationer, kommuner, Länsstyrelsen och övriga aktörer marknadsför länet som en region med innovativt och miljöinriktat näringsliv, bred forskning och kunskapsproduktion och ett effektivt och miljöanpassat transportsystem. Kollektiv- och GC-trafik I Östergötland har invånarnas tillgång till regional kollektivtrafik ökat de senaste åren. Genom utbyggnad av spårnätet kan pendling till och från de stora tätorterna åstadkomma en kra ig regionförstoring och förutsättningar för att behålla landsbygden levande. Samverkan mellan buss-, tåg- och spårvägstrafik kan ytterligare öka andelen kollektivresenärer. Många andra åtgärder kan sammantaget resultera i att kollektivtrafiken ökar sin andel av persontrafiken i regionen. Ett effektivt kollektivtransportsystem är en väsentlig faktor för tillväxt i regionen. När det gäller de korta resorna kan mycket vinnas genom att en del av bilresorna överförs till gång- eller cykeltrafik, en enkel åtgärd där ett mycket stort antal aktörer sammantaget kan göra en avsevärd miljöinsats. En ökad GC-trafik (gång- och cykeltrafik) förutsätter också ett säkert, tryggt och väl underhållet nät av GC-vägar. TRANSPORTER 9
10 Vad ska göras? Främja den spårburna pendlingen i regionen. Göra kollektivresande mer attraktivt. Förbättra förhållandena för GCtrafikanterna. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Den spårburna pendlingen i regionen kan främjas genom att Banverket, Östsam, berörda kommuner och Länsstyrelsen verkar för att framåtsy ande investeringar i spårinfrastruktur kommer till stånd Östsam ökar användningen av befintlig spårinfrastruktur och fortsätter att utveckla kollektivtrafiken mellan regionens tätorter. Olika typer av kollektivt resande i regionen kan göras mer attraktivt genom att SJ, Östgötatrafiken och Östsam bättre samordnar tåg-, buss- och spårvägstrafiken inom länet, bl a genom samordnad tidtabelläggning berörda trafikhuvudmän förbättrar servicen till resenärerna, t ex genom ökad reskomfort, smidigare byten och samordnad trafikupplysning trafikhuvudmän och kommuner förser knutpunkter med välfungerande parkeringsmöjligheter för bilar och cyklar samt säkra och attraktiva väntutrymmen trafikhuvudmännen ser till behoven hos särskilda kundgrupper, t ex genom att i planeringen beakta jämställdhet, den åldrande befolkningen, fysisk tillgänglighet, trygghet och säkerhet. trafikhuvudmännen gör särskilda satsningar på ungdom som framtidens kunder, t ex genom prissättning och sena kvällsavgångar kommunerna och berörda trafikhuvudmän särskilt satsar på att överföra korta bilresor till kollektiv- eller GC-trafik kommunerna eller Östsam inrättar välfungerande informationscentraler för bilpooler och samåkning för pendlare tågoperatörer kan demonstrera användningen av förnybara drivmedel som alternativ till diesel kommunerna och Östgötatrafiken samordnar skolskjutsar, kompletteringstrafik, anropsstyrd linjetrafik och färdtjänstresor inom regionen. Förhållandena för GC-trafikanterna kan förbättras genom att kommunerna i detaljplanen skapar goda förutsättningar för GC-trafik, t ex genom samordning mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplaneringen, riktlinjer för lokalisering av verksamheter och trafikkonsekvensbeskrivningar Östsam, kommunerna och Vägverket Re- 10 TRANSPORTER
11 gion Sydöst satsar på utökade investeringar i nya och upprustade cykelvägar genom medel via LTP och kommunala budgetar kommunerna satsar på dri och underhåll av GC-nätet för att skapa ökad säkerhet, trygghet och framkomlighet året om för alla kategorier av GC-trafikanter. Miljöanpassning av vägtrafiken Dagens vägtrafik baseras på fossila drivmedel och ger upphov till ökande utsläpp av växthusgaser. Buller och lu föroreningar försämrar miljö och välbefinnande hos stadens invånare. Dagvatten belastar fortfarande våra vatten med miljögi er, och väginfrastrukturen leder till störning och fragmentering av landskap, biotoper och boendemiljöer. Att ställa om till ett transportsystem som baseras på förnybara drivmedel är en viktig del i arbetet för ett hållbart transportsystem. I Östergötland har lant- och skogsbruket både stor potential och stort intresse för tillverkning av förnybara bränslen, t ex i form av energigrödor (se Handlingsprogram Odlingslandskapet). Framställningen av framtidens fordonsbränslen måste ske storskaligt, och livsmedels- och energiproduktion inom jordbruket måste kunna komplettera varandra på ett hållbart sätt. Bränslena måste framställas och distribueras på ett sätt som ur livscykelsynpunkt innebär miljömässigt bra lösningar med god systemeffektivitet. För att undvika suboptimeringar måste energiplaneringen emellertid säkra att den förnybara energin används där den gör bäst nytta ur ett systemperspektiv. Godstransporternas miljöbelastning kan minska genom ökad andel spårburen godstransport och samordning av godsdistributionen i tätort. Genom välgrundade åtgärder avseende fordon och trafik samt väghållning inklusive dri och underhåll kan mycket göras för att reducera miljöeffekterna av vägtrafiken i tätorterna. Samverkande åtgärder kan åstadkomma en hälsosammare, säkrare och mer trivsam och attraktiv stadsmiljö och minska belastningen på omgivande ekosystem. TRANSPORTER 11
12 Vad ska göras? Minska de tunga godstransporterna på länets vägar. Minska behovet av bilburna transporter. Öka andelen vägfordon som drivs med förnybara drivmedel. Minska trafikens belastning på människor och miljö i tätorterna. Anpassa ny transportinfrastruktur till omgivande landskap. Många av de insatser som beskrivs nedan har stark koppling till energiplaneringen och de areella näringarna (se Handlingsprogram Energi respektive Odlingslandskapet). Hur kan det göras och vem tar initiativ? De tunga godstransporterna på länets vägar kan minska genom att de som upphandlar godstransporter ställer krav på miljöanpassade transporter flera företag tillsammans söker möjligheter att samordna sina godsleveranser kommuner, Banverket, speditörer och andra aktörer samverkar för att främja intermodala godstransporter, t ex genom effektiva terminaler, knutpunkter och andra faciliteter för omlastning. Behovet av bilburna godstransporter i tätorterna kan minska genom att godstransportörer och deras kunder samverkar för samordnad godsdistribution i tätort. Andelen vägfordon som drivs med förnybara drivmedel kan öka genom att myndigheter, kommuner, näringsliv, forsknings- och intresseorganisationer i länet samarbetar för att främja en långsiktig introduktion av inhemskt producerade förnybara fordonsbränslen som exempelvis biogas och etanol myndigheter främjar utbyggnad av distributionsnät och etablering av nya produktionsanläggningar för förnybara fordonsbränslen producenter av förnybara fordonsbränslen samarbetar med kommuner, näringsliv, lantbrukare och forskare för att ta tillvara lokala resurser som t ex slam, avfall och energigrödor för produktion av förnybara fordonsbränslen kommunerna samarbetar med biltillverkare och producenter av förnybara fordonsbränslen för att stimulera allmänhetens intresse för miljöbilar myndigheter, kommuner och större företag i samverkan med forskare kan utveckla miljöeffektiva verktyg för upphandling myndigheter och företag i sin upphandling av fordon, transporter och tjänster i övrigt ställer miljökrav som styr mot icke-fossilbaserade fordon och transporter myndigheter, företag och organisationer i sina resepolicies styr mot ett miljöanpassat resande trafikskolor och företag köper/leasar miljöbilar, vilka senare introduceras på privatmarknaden intressegrupper och andra aktörer inrättar 12 TRANSPORTER
13 bilpooler med icke-fossilbaserade fordon kommunerna i sin parkeringspolicy och på andra sätt gynnar miljöbilar. Trafikens belastning på människor och miljö i tätorterna kan minska genom att Länsstyrelsen och väghållarna via de lokala trafikföreskri erna styr mot hastighetsgränser och trafiklokalisering som främjar trafiksäkerhet, hälsa och miljö, t ex genom regler som är variabla över dygnet kommunerna mer aktivt använder parkeringspolicyn som styrmedel för miljöanpassad trafik i tätorterna, t ex gratis parkering för miljöbilar i kommunen kommunerna genom utbyggnad av GC-nätet och bättre dri och underhåll främjar gång- och cykeltrafik i tätort kommunerna samarbetar med forskare och Östergötlands Lu vårdsförbund i arbetet för att mäta och hålla lu föroreningshalterna under miljökvalitetsnormerna kommunerna genom lämpliga dri - och underhållsåtgärder på gatorna verkar för minskande lu halter av partiklar och andra föroreningar kommunerna vidtar åtgärder för minskad föroreningsbelastning av mark, yt- och grundvatten från vägtrafiken i tätort kommunerna i bebyggelse- och transportplaneringen fäster större uppmärksamhet vid trafikbuller fordonsägarna genom att noggrant underhålla och serva sina fordon minskar emissionen av föroreningar och buller kommuner, myndigheter, företag, invånare, trafikanter och andra aktörer gemensamt verkar för god miljö, hälsa, säkerhet, trygghet och trevnad i staden så att stadens attraktivitet för näringsidkare, boende och turister ökar. Ny transportinfrastruktur kan anpassas till omgivande landskap genom att väghållarna i samverkan med forskningen utvecklar synsätt och planeringsprocesser som ger mindre fragmentering och störning av landskap och boendemiljöer och i stället bidrar till en långsiktigt uthållig användning av landskapet. TRANSPORTER 13
14 Kunskapsuppbyggnad, information och kommunikation Forskning och utveckling i samverkan mellan universitet, institut, näringsliv och myndigheter är en viktig nyckelfaktor i framtagandet av ny kunskap för det hållbara transportsystemet. Kunskap måste förpackas och spridas på olika sätt till olika målgrupper. Informationssatsningar ska inte bara ge ökad miljömedvetenhet utan även beteendeförändring som leder till handlingar som stärker byggandet av det miljöanpassade transportsystemet. Nyckelroller har inte bara de stora aktörerna utan även de vanliga medborgarna; deras faktiska agerande i vardagen har stor inverkan genom sin massverkan över tid. Särskilt angeläget är här att fånga de unga framtidens resenärer och konsumenter. Nyckelroller har också företag och myndigheter, som i resepolicy och upphandling har två viktiga redskap i miljöarbetet. Informationsflödet ska emellertid inte vara enkelriktat. Brukarna av transportsystemet måste få ökat inflytande i myndigheternas transportplanering; dialog och samverkan är nyckelord. Många olika aktörer är delaktiga i byggandet av ett miljöanpassat transportsystem i regionen. Likaså är många aktörer delaktiga i miljökommunikationen. En uppgi har alla gemensamt: att föra ut kunskapen om Östergötland som en attraktiv region där ett miljöanpassat och effektivt transportsystem stöder en långsiktigt hållbar tillväxt. Vad ska göras? Ta fram och kommunicera ny kunskap för ett miljöanpassat transportsystem. Stimulera olika aktörer att genom beteende och handling bidra till byggandet av ett hållbart transportsystem. Engagera framtidens resenärer och konsumenter i byggandet av det hållbara transportsystemet. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Ny kunskap för ett miljöanpassat transportsystem kan tas fram och kommuniceras genom att myndigheter och näringsliv ökar sin finansiering av forskning med inriktning mot miljö, transporter och energi 14 TRANSPORTER
15 forskare i ökad utsträckning samverkar med näringsliv och regionala och kommunala myndigheter i samhällsmotiverad forskning för ett miljöanpassat transportsystem forskare aktivt för ut ny kunskap till olika grupper av avnämare i regionen. Olika aktörer kan stimuleras att genom beteende och handling bidra till byggandet av ett hållbart transportsystem genom att Östsam, Landstinget, Länsstyrelsen, kommuner, Banverket, Lu fartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket Region Sydöst, Linköpings universitet och VTI kra samlar för att öka samordningen och höja kompetensen kring åtgärder som kan vidtas för att minska transporternas miljöbelastning och energianvändning regionala och kommunala organisationer satsar på ökad miljökompetens och tvärsektoriell kompetens i sin transport- och bebyggelseplanering kommunernas Agenda-21 kontor och mobilitetskontor fortsätter att driva projekt och informationskampanjer tillsammans med universitet och näringsliv i sy e att hos olika målgrupper påverka attityder och beteende i trafiken kommuner och regionala organisationer i sin transport- och bebyggelseplanering samverkar med brukarna på ett sätt som präglas av öppenhet och påverkansmöjlighet, delaktighet och dialog konsumenterna e erfrågar lokalproducerade och miljöanpassade varor och tjänster arbetsgivare använder sin resepolicy för att styra tjänsteresorna mot miljöanpassat resande upphandlingsansvariga ställer miljökrav som främjar upphandling av miljöanpassade produkter, resor, transporter och andra tjänster företag, kommuner och myndigheter i ökad utsträckning ersätter fysiska sammanträden med IT-baserade möten myndigheter, kommuner, företag och intresseorganisationer erbjuder sina anställda kurser i sparsam körning myndigheter, kommuner och företag använder demonstrationsprojekt för att ly a fram goda exempel. Framtidens resenärer och konsumenter kan engageras i byggandet av det hållbara transportsystemet genom att skolan ökar elevernas kunskap om transporternas miljöpåverkan och gör eleverna medvetna om sin roll som aktör i transportsystemet trafikhuvudmännen söker nya kundgrupper och därvid särskilt fångar upp de unga som framtidens kollektivtrafikresenärer trafikskolorna tydligt stärker elevernas roll som miljömedveten aktör i vägtransport-systemet alla aktörer i regionen bidrar till byggandet av ett miljöanpassat transportsystem som gynnar en hållbar tillväxt. TRANSPORTER 15
16 En hållbar utveckling är en utmaning för Östergötland. Om vi alla med gemensamma krafter och engagemang omsätter vår kunskap i konkret handling är det möjligt att komma till rätta med länets miljöproblem inte minst utsläpp från transporterna. Vår förhoppning är att Handlingsprogram Transporter kommer att vara ett stöd på vägen. Om de föreslagna insatserna genomförs kommer vi att nå en bra bit på väg mot miljöanpassade transporter. e.. Besöksadress: Länsstyrelsen,Östgötagatan 3,Linköping Postadress: Länsstyrelsen Östergötland, Linköping
Övergödning. ett miljöhandlingsprogram för Östergötland
Övergödning ett miljöhandlingsprogram för Östergötland Under de senaste åren har Länsstyrelsen Östergötland i bred samverkan formulerat fem handlingsprogram med insatser för en bättre miljö och utveckling
Klimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se
Grön Resplan Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping Linköpings kommun linkoping.se 2 Grön resplan Linköpings kommun Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att Linköping ska vara en koldioxidneutral
På hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Planering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Framtidens kollektivtrafik i Stockholm
KORTVERSION Framtidens kollektivtrafik i Stockholm REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Vad är trafikförsörjningsprogrammet? Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrande
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Godstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan
Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Trafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Haninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13
Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla
Förslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15
PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi
Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun
Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och
VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Varför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Framtidens transporter sker med biogas och el
E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de
Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svar på remiss från
MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost
2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Till dig som är nyinflyttad
Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Sundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!
Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges
DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Energieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Strategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering
I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare
FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN
Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm
Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen
Målbild med mätbara samt generella mål
Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?
antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Miljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist
Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport
Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny
Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden
Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt