1TE027 Industriell Projektledning II 2014

Transkript

1 1TE027 Industriell Projektledning II 2014 Mål Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om projektledning, projektorganisation och projektstyrning i olika typer av industriell verksamhet. Särskild tonvikt läggs på teknikintensiva projekt såsom utvecklings- och omfattande leveransprojekt. Innehåll Kursen fokuserar på ett antal tematiska områden med hög relevans för temporär organisation och dess ledning. Ett empiriskt intervjuprojekt genomförs också för att ge empirisk grund för den avslutande uppsatsen. Undervisning Föreläsningar, seminarier och övningar. Kursen innehåller ett flertal gästföreläsningar av representanter för olika forskningsinriktningar kring projekt och projektledning. Kurshemsida Material som är tillgängligt i elektronisk form läggs ut på kursens hemsida (STUDENTPORTALEN) normalt efter aktuell föreläsning. På kurshemsidan anslås löpande all information om kursen, och den bör därför kollas regelbundet. Kurslitteratur: Artiklar enligt Litteraturlista (se längst bak i kurspm). Kommunikation: För att underlätta mail kommunikation i kursen vänligen skriv Projektledning II i ämnesfältet. Examination: Dugga 2 st G Case MediSys G Seminarium G ProjektuppgiftUppsats: 3,4,5 För godkänt krävs att alla moment är godkända. Vid miss av dugga blir studenten ålagd en extrauppgift per uteblivet tillfälle (observera att dessa uppgifter är förhållandevis omfattande. Det rekommenderas därmed inte ) Kursansvarig lärare: Marcus Lindahl, Prof. Tek dr. 1 (11)

2 Inst för Teknikvetenskaper Avd. Industriell teknik Tel Mobil: e- post: Helena Fornstedt Inst för Teknikvetenskaper Avd. Industriell teknik e- post: Åse Linné Inst för Teknikvetenskaper Avd. Industriell teknik BASGRUPPER Ni kommer att arbeta i 6*3 basgrupper som ansvarar individuellt och som grupp för temaseminarierna. Varje basgrupp består av 2-3 personer. Gruppindelning sker genom portalen först till kvarn. PROJEKTGRUPPER Projektgruppen består av max tre personer som tillsammans planerar och genomför den empiriska intervjustudien. Föreläsningar och seminarier startar den 5 november klockan 15 i sal Med tanke på att kursen är ganska omfattande beträffande inläsning av litteratur rekommenderas att ni redan innan den 5 november anmäler er till en av de tillgängliga basgrupperna och påbörjar instudering av litteraturen för ert eget seminarium samt inför föreläsning 3 den 17 november. 2 (11)

3 Litteraturseminarium Litteraturseminarier genomförs i parallella halvklassessioner. Gå igenom nedanstående artiklar. Förbered presentation 30 min i Basgrupp. (OBS: Alla deltagare förbereder genom läsning av (*) artiklar (dvs 2 stycke per omgång). Basgrupp läser & presenterar från samtliga 3 artiklar.) OBS Dugga inför seminariet. Föreläsningar Projects & Temporary organization Theory Projects & Temporary organization Research Method & Research Design Kreativa projekt & Kreativa Människor Ledarskap i olika typer av projekt Beslutsfattande & Ledarskap Extrema projekt Seminarium 1 Tema 1 Project Learning & Knowledge Management Tema 2 Project Power & Politics Tema 3 Multi- Project Management Seminarium 2 Tema 4 Leadership & Identity Tema 5 Construction of Gender in Project work Tema 6 Projects as Work, Stress & Career Marcus Lindahl Marcus Lindahl Åse Linné Olle Jansson Malin Holmark Ulrika Persson- Fishier Markus Hällgren Basgrupp 1a,b,c Basgrupp 2a,b,c Basgrupp 3a,b,c Basgrupp 4a,b,c Basgrupp 5a,b,c Basgrupp 6a,b,c Basgruppen ansvarar för en inledande presentation av texterna. Huvudfokus ligger på att utveckla en diskussion om hur artiklarnas resonemang eller resultat kan användas för att studera projekt och projektledning. Vad låter oss bidragen göra för analys av verkligheten, hur tar vi hänsyn till detta när vi gör en empirisk studie? Vilken typ av frågor kan vi undersöka, hur och vilken typ av data skulle vara bra att ha? Vi kommer därefter att ägna oss åt diskussioner i helklass och grupp under den andra delen av seminariet. Basgruppen förbereder presentation 30 min av temats artiklar. Basgruppen planerar även 15 minuters avslutande diskussion av forskningsfrågor relaterade till temats artiklar. Förberedelser: Basgrupp Varje grupp ansvarar för presentationen av ett utvalt tema. Presentationen av artiklarna genomförs under max 30 minuter. Stöd för Basgruppen (och den generelle läsaren) 3 (11)

4 vad försöker författaren/författarna säga? mot vilken bakgrund är artikeln skriven? hur lägger författaren/författarna upp sin argumentation? vilka värden tycks ligga till grund för argumentationen? vilken typ av kunskap eller insikter erbjuder artikeln? hur legitimeras denna kunskap, och dessa insikter, d.v.s. vad gör den trovärdig? vad gör artikeln relevant då den skrevs, idag, och framöver? vad är problematiskt med den analys som artikeln erbjuder? finns det någon specifik målgrupp som kunde ha särskild nytta/glädje av att läsa artikeln idag? Förberedelser: Deltagare (individuellt) Du förutsätts ha läst de relevanta artiklarna inför seminariet. Varje seminariedeltagare läser och funderar inför varje artikel formulerad vad man empiriskt/teoretiskt kan undersöka med givet tema. På vilket sätt kan artikeln vara till hjälp? Testa hypotes? Undersöka likheter? Tolka resultat? Frågor lämnas skriftligen till kursledare seminariet. Projektuppgift: (2 personer per grupp) Syftet är att fördjupa era kunskaper inom projektledning genom en empiriskt grundad studie samt att fungera som empiriskt underlag till uppsatsen. Ni ska fokusera på ett av de angivna temaområdena när nu planerar era frågeställningar. Ni skall intervjua minst fem projektledare/ projektmedarbetare / projektbeställare om hans/ hennes erfarenheter av projektgenomförande (med fokus på temaområdet). Intervjuerna får göras inom samma företag, inom samma bransch eller med en eller annan gemensam nämnare. Det kan till exempel vara kvinnliga projektledare i teknikföretag med färre än 100 anställda. För arbetet inför era uppsatser gör förslagsvis en sammanställning av intervjumaterialet där ni redogör för projektet projektledaren/medarbetarens/beställarens bakgrund/ hans/hennes uppgift samt företagets verksamhet i stort. Ni bör också beskriva branschen, vilken typ av projekt man det är fråga om (teknikutveckling?, organisation? IT- konsulting etc.) samt företagsstorlek. Därefter redogör ni för likheter och skillnader mellan respondenterna beträffande de nedan angivna frågeområdena. Förslag på frågeställningar 1. Hur drivs projekt i organisationen? Vilka typer av projekt är det fråga om. Hur långa är de? Vad är värdet på projekten? I vilken mån och hur är projektdriften formaliserad? Hur stora är projektgrupperna? Är de stabila? 2. Valfri tematisk frågeområde 4 (11)

5 Förslag: Makt, Motivation, Ledarskap, Kompetens, Identitet, Kommunikation, Person, Lärande Obligatoriska data: Bransch: Life Science: (Biotech, Pharma, Medtech) Energi: Bygg: Tillverkande: Tjänster: Projekttyp: Teknik/Produktutveckling Marknad Organisationförändring Leverans Projektomfattning (kost): < 1 MSEK > 10 MSEK > 100 MSEK Projektomfattning (tid): < 1 månad < 6 mån < 1 år >1 år Storlek: 1-10 anställda anställda anställda anställda > 500 anställda Inlämning & Redovisning Synopsis på uppsatsen presenteras den 17 december. Underlag lämnas in senast 15 december genom studentportalen. Handledning Handledning kring studien sker enligt överenskommelse. En mottagningstid kommer att ställas till förfogande per vecka måndagar 9:15 10:15 (Köket hus 4, plan 2). Vi diskuterar specifika och allmänna frågor inklusive tips&råd vad gäller intervjumetodik med mera. Skicka mail för att anmäla er. Projektuppsats: (2 & 2) Uppsatsens tema skall handla om projektledning & projektdrift kring något av temaområdena under kursen, dvs temporär organisering, lärande & knowledge management, politik & makt, ledarskap, genus, kreativitet eller arbetsförhållanden. Uppsatsen skrivs med utgångspunkt i kursens litteraturlista (som kan fungera som fortsatt hjälp vad avser relevant litteratur) samt det samlade empiriska material som grupperna samlat in under projekttiden. Uppsatsen lämnas in senast den 10 januari. Uppsatsen skall omfatta ca ord inklusive referenser. Det skall tydligt framgå i uppsatsen att ni är förtrogna med relevant litteratur och kan tillämpa relevanta teori/modeller. Artiklarna i kursen bör kunna fungera som bas för arbetet med 5 (11)

6 uppsatsen men räcker ej ensamma som källor. Relevant litteraturstudie och positionering krävs för godkänd uppsats. Det finns några exempeluppsatser att ta intryck av under mappen kursmaterial i Studentportalen. Dessa uppsatser exemplifierar några olika sätt som man kan gå tillväga på för att skriva en bra godkänd uppsats. Observera att dessa inte skall ses som en mall utan som exempel på hur man kan göra. Ett annat förslag är att ta fasta på en vetenskaplig artikel som ni finner välstrukturerad och utforma uppsatsen enligt den strukturen. Artiklar från kursens litteraturlista kan här vara vägledande. Allmänna råd kring struktur (uppsats) Introduktion (Exempel) Allt fler aktiviteter bedrivs idag i projektform. Att leda och styra projekt innebär flera utmaningar. En av dessa utmaningar är att kunna hantera osäkerhet som under projektgenomförandet. Till viss del kan osäkerhet hanteras genom noggrann planering. Problemställning (Exempel) Uppsatsens syfte är att resonera och problematisera projektdrift särskilt med avseende på ledning & ledarskap under med bakgrund av de empiriska studier årskurs 2013 genomfört inom ramen för Industriell Projektledning II med stöd av kurslitteraturen och andra relevanta vetenskapliga artiklar.. Referensram / Positionering (Exempel) Den teoretiska referensramen till argumentationen i uppsatsen tar sin utgångspunkt i XX & YY. I xx:s artikel zzzz) lyfts bland annat upp ett antal perspektiv och resonemang kring osäkerhet och ledarskap. I huvudsak menar xx att det framförallt är zzz som är centralt. yy å andra sidan diskuterar frågan utifrån ett lite annorlunda perspektiv. yy analyserar ett praktikfall från bilindustrin. I detta fall visar yy särskilt på tre saker. Detta är. Analys (Exempel) Framgångsrik projektledning innebär i flera avseenden en utvecklad förmåga att hantera det oförutsedda. En fråga man kan ställa sig är dock hur denna förmåga kan tränas och utvecklas av organisationen som helhet. Jämför man med våra observationer av MedLife kring kan dra slutsatsen att. Man kan t.ex. använda Slutsatser (Exempel) De slutsatser man kan dra från denna studie är Diskussion (Exempel) Resultaten och slutsatserna från undersökningen reser ett antal bredare frågor. En av dessa är behovet och svårigheten att effektivt implementera Referenser Xxx 6 (11)

7 Uppsats Slutseminarium - Obligatorisk Varje grupp presenterar en synopsis på uppsatsen (1-2 sida) inklusive syfte, data, teori,analytisk inriktning. Skickas till Marcus Lindahl senast måndag 15 december. Uppsatsslutseminarium är tänkt som ett sista stöd för uppsatsskrivandet. 7 (11)

8 SCHEMA Öppen handledningstid Måndagar 9:15 10:15 Köket Hus 4, Plan 2 (OBS: Anmäl per mail) Ons 5/11 15:15 17:00 Kursintro, Metod, Uppsats - Lindahl Mån 10/11 8:15 10:00 Project Theory (F) Marcus Lindahl Ons 12/11 10:15 12:00 Method & Research Design (F) Åse Linné Må 17/11 10:15 12:00 20 years of Project Research (F) - Marcus Lindahl Fre 21/11 9:15 12:00 Dugga + Sem1, Uppsatsanvisningar 13:15 16:00 Sem1, Uppsatsanvisningar Mån 24/11 10:15 12:00 Kreativa människor i kreativa projekt Olle Jansson, Regissör Ons 26/11 13:15 16:00 Case Grupp 1,2,3 Mån 1/12 10:15 12:00 Att leda olika typer av projekt Malin Holmark Må 8/12 10:15 12:00 Varför gör de inte som jag säger? Ulrika Persson Fischier Tis 10/12 9:15 12:00 Dugga + Sem2, Uppsatsanvisningar 13:15-16:00 Sem2, Uppsatsanvisningar Tis 17/12 9:15 10:00 Marcus Hällgren (F) 10:00 13:00 Synopsispresentationer (Bjuder på lunchmacka) 8 (11)

9 Litteraturlista: (OBS: Alla deltagare förbereder genom läsning av (*) artiklar. Artiklar inom parantes är förslag till fortsatt läsning map uppsatser. Inför Föreläsningar 1&2 Projects & Temporary organization Theory *Lundin, R. A., & Söderholm, A. (1995). A theory of the temporary organization. Scandinavian Journal of Management, 11(4), *Engwall, M. (2003). No project is an island: linking projects to history and context. Research Policy, 32(5), Hodgson, Damian and Cicmil, Svetlana (2007), The other side of projects: the case for critical project studies. International Journal of Managing Projects in Business, 1(1), Projects & Temporary organization Resarch *Söderlund, J., Hobbs, B., & Ahola, T. (2014). Project- based and temporary organizing: Reconnecting and rediscovering. Jpma, 32(7), *Crawford, L., Pollack, J., & England, D. (2006). Uncovering the trends in project management: Journal emphases over the last 10 years. International Journal of Project Management, 24(2), Inför seminarium 1 (Tema 1, Tema 2, Tema 3 Tema 1 Project Learning & Knowledge Managment Grupp 1a, 2b, 2c * Schindler, M., & Eppler, M. J. (2003). Harvesting project knowledge: a review of project learning methods and success factors. International Journal of Project Management, 21(3), * Brady, T. (2004). Building Project Capabilities: From Exploratory to Exploitative Learning. Organization Studies, 25(9), (Prencipe, A., & Tell, F. (2001). Inter- project learning: processes and outcomes of knowledge codification in project- based firms. Research policy.) Tema 2 Projects Politics & Power Grupp 2a, 2b, 2c *Clegg, S., & Courpasson, D. (2004). Political hybrids: Tocquevillean views on project organizations. Journal of Management Studies, 41(4), *Pinto, J. K. (2005). Understanding the role of politics in successful project management. International Journal of Project Management, 18(2), (Hodgson, D. (2005). Putting on a Professional Performance : Performativity, Subversion and Project Management. Organization, 12(1), ) Tema 3 Multi- Project Management Grupp 3a,3b,3c *Canonico, P., & Söderlund, J. (2010). Getting control of multi- project organizations: Combining contingent control mechanisms. Jpma, 28(8), (11)

10 *Engwall, M., & Jerbrant, A. (2003). The resource allocation syndrome: the prime challenge of multi- project management? International Journal of Project Management, 21(6), (Kaulio, M. A. (2008). Project leadership in multi- project settings: Findings from a critical incident study. International Journal of Project Management, 26(4), ) Tema 4 Leadership & Identity Grupp 4a, 4b, 4c *Bechky, B. A. (2006). Gaffers, gofers, and grips: Role- based coordination in temporary organizations. Organization Science, 17(1), * Müller, R., & Turner, J. R. (2007). Matching the project manager s leadership style to project type. International Journal of Project Management, 25(1), (Barker, J. (1993). Tightening the iron cage: Concertive control in self- managing teams. Administrative Science Quarterly, 38(3), ) (Rehn, A. & Lindahl, M (2011). Leadership and the right to respect on honour and shame in emotionally charged management settings. European Journal of International Management. (Kan laddas ner som pdf under kursmaterial) Tema 5 Construction of Gender in Project work Grupp 5a, 5b, 5c *Baines, D. (2010) Gender Mainstreaming in a Development project: Intersectionality in a post- colonial un- doing?, Gender, Work and Organisation, 17(2) * Lindgren, M., & Packendorff, J. (2006). What's New in New Forms of Organizing? On the Construction of Gender in Project- Based Work. Journal of Management Studies, 43(4), (Zander, L., Mockaitis, A. I., & Butler, C. L. (2012). Leading global teams. Journal of World Business, doi: /j.jwb ) (Buckle, P., & Thomas, J. (2003). Deconstructing project management: a gender analysis of project management guidelines. International Journal of Project Management, 21(6), ) (Faulkner, W. (2007). `Nuts and Bolts and People': Gender- Troubled Engineering Identities. Social Studies of Science, 37(3), ) (Wolfe, J., & Powell, E. (2013). Biases in Interpersonal Communication: How Engineering Students Perceive Gender Typical Speech Acts in Teamwork. Journal of Engineering Education, 98(1), 5 16.) Tema 6 Projects as Work, Stress & Career Grupp 6a,6b,6c * Palm K & Lindahl M (2015 forthcoming) "A project as a workplace Observations from project managers in four R&D and project- intensive companies. International Journal of Project Management. (Finns att ladda ner i studentportalen) *Gällstedt, M. (2003). Working conditions in projects: perceptions of stress and motivation among project team members and project managers. International Journal of Project Management, 21(6), (11)

11 (Hölzle, K. (2010). Designing and implementing a career path for project managers. International Journal of Project management 28(8), ) (Turner, R., Huemann, M., & Keegan, A. (2008). Human resource management in the project- oriented organization: Employee well- being and ethical treatment. International Journal of Project Management, 26(5), ) 11 (11)