Slutrapport SÄLMA - Lokalt förbättringsprojekt

Transkript

1 Slutrapport SÄLMA - Lokalt förbättringsprojekt Syftet har varit att skapa en säker läkemedelsprocess för de äldre som är inskriva i Marks kommuns hemsjukvård. Delprojektet har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Erika Agnarsson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Bakgrund... 4 Metod... 5 Måluppfyllelse... 6 Projektutvärdering... 7 Bilagor

3 Sammanfattning Hösten 2006 startade det nationella projektet SÄLMA Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre. Det var ett förbättringsprojekt som initierat av socialstyrelsen och som Sveriges kommuner och Landsting ansvarade för. Projektet utfördes enligt genombrottsmetoden, dvs. små mätbara förändringar testas i vardagen för att sedan utvärderas och eventuellt spridas vidare inom organisationen avslutades det nationella förbättringsprojektet och SÄLMA blev ett lokalt förbättringsprojekt i Marks kommun. I det lokala delprojektet tog vi med de aktiviteter som fått positiva testresultat inom den lilla testpopulationen, Torestorp, Björketorp, Örby. Dessa aktiviteter implementerades i den övriga äldreomsorgen i Marks kommun. Delprojektet har informerat politiker, chefer, omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, läkare och media om projektet. Vi anordnade en föreläsning för vårdpersonal och allmänheten med professor Sten Landal, på Kinna konserthus. Delprojektet har medfört att vi involverar den äldre människan genom att vi tillsammans med den äldre gör Symtomskattningen. Vi har förbättrat praxisrutinerna genom att göra kontinuerliga uppföljningar utav läkemedelsbehandlingen. Vårdrelaterade infektioner som innebär att antibiotika används har minskat, detta genom att basal hygienrutiner följ på ett bättre sätt. Vårdsystemet har förbättrats genom kontinuerliga uppföljningar av läkemedels relaterade avvikelser. Vi har kompetensutveckla personalen genom att införa månadens läkemedel med uppföljande prov och att lägga ut Dass info på varje enhet. 3

4 Syfte En säker läkemedelsprocess för de äldre som är inskrivna i hemsjukvården i Marks kommun. Population, ca patienter. Mål Alla patienter i målpopulationen ska få rätt läkemedel, i rätt dos, på rätt, ordinerad, tidpunkt. Alla patienter över 85 år i målpopulationen och som står på blodtrycksmedicin ska få blodtrycket kontrollerat och ett individuellt anpassat blodtrycksmål. På alla patienter i målpopulation ska det göras en symtomskattning innan det årliga läkarbesöket eller vid försämrat hälsotillstånd. På alla patienter i målpopulationen ska uppföljning av effekter, biverkningar och följsamhet till ordination göras inom 6 veckor efter förändrad dos eller nyinsatt läkemedel. Omvårdnadspersonalen på alla enheter inom äldreomsorgen ska få en kunskapsökning inom området äldre och läkemedel. Omvårdnadspersonalen på alla enheter inom äldreomsorgen skall följa basalhygienföreskrifter. Bakgrund Många äldre mår sämre än vad de skulle behöva på grund av brister i läkemedelsanvändningen. Brister som förekommer är t.ex. för många läkemedel, felaktiga läkemedel, för få läkemedel, läkemedel som används på fel sätt, t.ex. i fel doser, med felaktiga indikationer och i olämpliga läkemedelskombinationer. Det finns uppenbara risker med de äldres läkemedelsanvändning som kan leda till behandlingskrävande vårdskador och som till och med kan vara så allvarliga att patienten avlider. Vårdskadorna orsakar mycket lidande för den äldre människan och också ökade kostnader för samhället % av alla akutinläggningar hos äldre på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Hälften av dessa skulle kunna ha undvikits genom säkrare rutiner. Exempelvis kan många fallolyckor med efterföljande fraktur vara en följd av olämplig läkemedelsanvändning. Kostnaderna för läkemedelsrelaterade problem, som biverkningar och brister i användningen, har grovt uppskattats till ca 10 miljarder kronor. 4

5 Det finns kunskap om och erfarenhet av hur äldre patienters läkemedelsanvändning kan göras säkrare. Denna kunskap måste spridas och tillämpas mer generellt med utgångspunkt från den äldre människan fick Sveriges kommuner och landsting ett uppdrag från Socialstyrelsen att starta ett sk. genombrottsprojekt inom äldre och läkemedel för att förhindra fler vårdskador inom området och öka kvalitén i vården för äldre personer. Socialstyrelsen fick, från regeringen, i uppdrag att dela ut stimulansmedel till vårdgivare som ansökte om förbättringsprojekt inom äldre och läkemedel. Ett krav från socialstyrelsen var att det skulle bli en praktisk förbättring för den enskilde patienten och att det var ett samverkansprojekt mellan olika vårdgivare och yrkeskategorier. Marks kommun ansökte 2006 om att få stimulansmedel från socialstyrelsen och att få delta i Sveriges kommuner och landstings förbättringsprojekt. Metod Vi har använt oss av genombrottmetoden, en metod för att minska gapet mellan det vi vet och hur vi gördet. Vi har testat våra aktiviteter enl. Deming, Nolan förbättringsmodell. Vi har tidigt i projektet haft en spridningsplan hur goda aktiviteter ska spridas i hela äldreomsorgen och implementeras i den ordinarie verksamheten. Aktiviteter som utförts är: 10 minuter ska avsättas per APT för genomgång av läkemedelsrelaterade avvilkelserapporter Praktisk genomgång av blodtrycksmätning Utbildning för omvårdnadspersonal i symtomskattning Månadens läkemedel med uppföljande tester Spriding av DASS-info Uppföljning av förändrad läkemedelsbehandling Samordning av utkörning av Apodos. Erbjudit patienter att kassera gammal medicin Symtomskattning på alla patienter Uppföljning av basala hygienrutiner Erbjuda smoothie vid sömnproblem innan (och/eller) vi erbjuder sömnmedel 5

6 Måluppfyllelse På alla, 100 %, äldre som är inskrivna i kommunens hälso- sjukvård ska det göras rätt val av läkemedel. Genom att omvårdnadspersonalen tillsammans med sjuksköterska gör en symtomskattning innan det årliga läkarbesöket ökar förutsättningarna. Vi mäter antalet symtomskattningar i förhållande till antal inskrivna patienter. Målet är uppfyllt. På alla, 100 %, äldre som är inskrivna i kommunens hälso- sjukvård ska det göras uppföljningar av läkemedlets effekter, biverkningar och följsamhet. Vi kvalitetssäkrar denna process genom att sjuksköterskan, läkaren och omvårdnadspersonalen utför en uppföljning inom 6 veckor efter förändrad eller nyinsatt läkemedel. Vi mäter antalet uppföljningar i förhållande till antal inskrivna patienter. Målet är uppfyllt. En möjlighet till kunskapsökning för all omvårdnadspersonalen genom att månadens läkemedel införs. Vi mäter antalet rätt på uppföljande prov. Målet är uppfyllt. Målet att alla patienter över 85 år i målpopulationen och som står på blodtrycksmedicin skall har fått blodtrycket kontrollerat och ett individuellt anpassat blodtrycksmål. Vi mäter antalet blodtrycksmål i förhållande till antal inskrivna patienter. Målet är uppfyllt. Alla patienter, 100 %, i målpopulationen ska få rätt läkemedel, i rätt dos, på rätt, ordinerad, tid. Vi mäter genom att följa upp läkemedelsrelaterade avvikelser på APT. Målet är inte uppfyllt. Genom att följa basala hygienrutiner kan vi minska antibiotika användningen på våra enheter. Målet är att alla ska följa rutinen. Mätningarna visar att målet delvis är uppfyllt, mellan %. Det övergripande målet är en förankring och förändring i arbetssättet då delprojektet införlivat nya rutiner. Alla verksamheter har således erbjudits verktyg för att kunna öka kvaliteten i verksamheten. Flera enheter har fått ner antalet läkemedelsavvikelser genom att ständigt lyfta, och tillsammans med sjuksköterskan gå igenom, frågan på APT. Medvetenheten, i vad en avvikelse är, har ökat och till viss del, bidragit till att det rapporteras in fler avvikelser än tidigare. Enhetscheferna uppger att det skett en generell kunskapsökning hos omvårdnadspersonalen. Under 2009 har det dock inte genomförts några prov utifrån månadens läkemedel. 6

7 Projektutvärdering Projektet har varit lyckat i många avseenden, kunskapen om äldre och läkemedel har ökat hos den personal som träffar patienten oftast. Det också finns en ökad medvetenhet och uppmärksamhet kring biverkningar och oönskade sidoeffekter av den äldres läkemedelsbehandling. Vidare har delprojektet lett till förbättrade arbetsrutiner och därmed en säkrare läkemedelsprocess. Marks kommuns delprojekt inom läkemedelsområdet har vid flera tillfällen uppmärksammats i media. Artiklar har funnits i tidningen Vårdfacket, Dagens samhälle, Borås tidning, Mark kontakt. SVT Västnytt har också uppmärksammat vårt arbete och ett inslag från Kullabyn i Torestorp visades under hösten. Ansvariga för delprojektet har deltagit vid flera nationella konferenser för att sprida de goda exemplen till andra vårdgivare. Flera kommuner har hört av sig för att få ta del av vårt material inom symtomskattning, månadens läkemedel, Dass-info och självskattningen av basala hygienrutiner. Våra äldre patienter i kommunen har uppskattat att delta i symtomskattningen men har inte alltid uppskattat våra olika åtgärder, t.ex. att kassera gamla läkemedel eller att sätta ut läkemedel enligt ordination. Vi måste hela tiden ha en stor respekt för patientens integritet och självbestämmande. Det var till en början svårt att involvera primärvårdens läkare i vårt förändringsprojekt men under projektets gång har det blivit bättre och bättre. Nu efterfrågar många läkare en symtomskattning innan ett årsbesök. Sjuksköterskorna i Marks kommun hade en lång startsträcka och var tveksamma till att göra symtomskattning innan årsbesök. Att följa upp ny läkemedelsbehandling inom 6 veckor upplevdes som kritik. Nu har de nya rutinerna fått fäste i verksamheten och uppfattas som praxis. Enhetscheferna hade en kort startsträcka, de anammade genast konceptet månadens läkemedel med kunskapstest och uppföljningar av läkemedelsrelaterade avvikelser. Trots att nästan alla enhetschefer tycker att projektet har varit positivt så är det en låg aktivitet just nu (2009) och det är svårt att säga att de nya rutinerna ingår som praxis i det ordinarie arbetet. Det övergripande målet, en förankring och förändring i arbetssättet med hjälp av nya praxisrutiner är således inte uppnått, inte heller används de verktyg som erbjudits för att kunna öka kvaliteten i verksamheten fullt ut. Ett av delprojektets viktigaste framgångsfaktor är att resultat efterfrågats, de aktiviteter som gjorts har följts upp och utvärderats regelbundet av flera olika yrkeskategorier. En annan mycket viktig faktor är tid, delprojektet har fortgått under åren 2006 till 2008 och erfarenheten visar att det tar tid att förändra ett invant beteende, arbetssättet. 7

8 Allmänna råd som gäller alla symtom i symtomskattningen 1. Beskriv problemet. 2. Är det patient, anhöriga eller personal som upplever att det är ett problem? 3. Relaterat i tid till olika händelser t.ex. måltid, medicinintag. Ny medicinering? Specifika symtom Yrsel 1. När är patienten yr? Tid på dygnet, i relation till liggande/sittande/stående? Relation till rörelser, huvudvridning, tittar uppåt t.ex. på himlen, taket. 2. Hur länge upplever patienten yrsel? Sekunder, minuter, timmar, hela tiden eller anfall? 3. Hur ofta kommer yrseln? Dagligen, någon gång i veckan eller månaden. 4. Vilken sorts yrsel? Ostadighet - gungande, rotatorisk - karusellyrsel. Multifaktoriell yrsel vanlig hos äldre. Trötthet 1. När är patienten trött? Hela tiden? tid på dygnet? 2. Psykisk eller fysisk trötthet? Orkar patienten inte ta sig för någonting eller orkar patienten börja med någon aktivitet men ej slutföra den. 3. Relation till medicinintag, måltid? Minne 1. Hastigt påkommet eller långsam försämring. 2. Är det närminnet eller långtidsminnet som sviktar? 3. Är patienten orienterad i tid och plats? 4. Förvirring? Hur yttrar det sig? MMS test skall göras av läkare/ssk i särskilda fall. Sömn 1. Hur många timmar sover patienten/dygn? (dagtid inräknat). 2. När lägger sig patienten? När somnar hon/han? 3. Vaknar tidigt eller efter några timmars sömn? Kan somna om? 4. Trötthet på dagen? 5. Snarkning med andningsuppehåll? 6. Störande omgivning t.ex. telefoner, tv. Humör 1. Nedstämd? 2. Finns det något som intresserar/gläder patienten? 3. Adekvat orsak till nedstämdhet? 4. Finns påverkan på aptit, vikt, sömn, förlångsamning, ökade somatiska klagomål/ ökad smärtupplevelse? 8

9 5. Aggressivitet? När visar patienten aggressivitet? Mot vem? Alla, personal, anhöriga, andra patienter. 6. Handgripligt, aggressivt beteende? Slår, biter nyps? 7. Psykiskt klar? 8. Maniskt beteende? 9. Hur yttrar det sig? Munntorrhet 1. Nytt eller gammalt problem? 2. Relation till ny medicin? 3. Behandling? 4. Tandläkar/hygienist kontakt? Illamående 1. Nytt eller gammalt? 2. Relation till ny medicin, måltid eller medicinintag? 3. Kräkning? 4. Rörelserelaterat? 5. Viktnedgång? Förstoppning/diarré 1. När började problemet? 2. Relation till ny medicinering? 3. Aktivitet? 4. Behandling? 5. Hur yttrar det sig? 6. Inkontinens? 7. Smärtor? Blod eller slem i avföringen. Vattenkastning 1. När började problemet? 2. Tidsmiktion utförd? Miktionslista med mätning av frekvens, mängd och (tid för första dl gäller endast män). 3. Inkontinens? 4. Hjälpmedel? 5. Mediciner? (Prostata, inkontinens eller diuretika). Aptit/vätskeintag 1. Nytillkommet? 2. Hur underlättar/begränsar personalen vätskeintaget? 9

10 Smärta 1. Känd orsak? 2. Var? 3. När på dygnet? 4. Relaterat till rörelse? 5. Liggande, sittande, stående? 6. Intensitet 1-10 skala 7. Vad tycker patienten om smärta/behandling? Hosta 1. När? Natt eller dag? 2. Problem? Störande, sömnproblem. 3. Akut eller kroniskt? 4. Känd orsak? Tex kol. 5. Mediciner? Tex. ACE. Övrigt 10

11 11

12 Frågor på månadens läkemedel Månadens läkemedel i januari är diuretika-urindrivande Ringa in svaret (som finns att läsa i DASS-FASS), endast ett alternativ. 1. Tiazider är en form av urindrivande läkemedel, vilket av följande läkemedel är en Tiazid? 1. Salures X.Enalapril 2. Impugan 2. Vilken av nedanstående biverkning är vanligast vid användning av ett läkemedel som tillhör gruppen Tiazider? 1. Yrsel X.Lågt kalium 2. Munntorrhet 3. Loop-diuretika är en annan form av urindrivande läkemedel, vilket av följande läkemedel tillhör gruppen Loop-diuretika? 1. Esidrex X. Furosemid 2. Linatil 4. Vilket av följande är en vanlig biverkan av Loopdiuretika? 1. Huvudvärk X. Muntorrhet 2. Yrsel 12

13 TESTCYKELJOURNAL Test nr: Journalen förs löpande genom hela PDSA-cykeln, d.v.s. från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Team: Mätbart mål: Förändringsidé: Vilken är förändringen ni vill testa i PDSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål. Varför görs testen? Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring? Hur ska själva testen utvärderas? Ex. enkät, intervju OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Startdatum för test: Slutdatum för test: 13