Verksamhetsplan. Bromma stadsdelsförvaltning

Transkript

1 Verksamhetsplan Bromma stadsdelsförvaltning 2016

2 Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (62) Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2016 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsplanen och budget för 2016 och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden ansöker om ökning av driftsanslaget med 2,0 mnkr för att förstärka skötseln av befintliga naturreservat. 3. Nämnden ansöker om ökning av investeringsanslaget med 3,0 mnkr för att öka tillgängligheten i parker och naturmark. 4. Nämnden ansöker om ökning av investeringsanslaget för maskiner och inventarier med 1,5 mnkr. 5. Nämnden ansöker om reinvesteringsmedel med 3,5 mnkr. 6. Nämnden ansöker om 5,6 mnkr för klimatinvesteringar enligt bilagor. 7. Nämnden beslutar att fastställa resultatenheter enligt bilaga 2 till verksamhetsplan Nämnden anmäler preliminära omslutningsförändringar med 218,7 mnkr. 9. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet. Leif Sjöholm Stadsdelsdirektör Peter Dacke Verksamhetsområdeschef Administration Bromma stadsdelsnämnd sofia.thole.kling@stockholm.se stockholm.se

3 Tjänsteutlåtande Sid 2 (62) Sammanfattning Verksamhetsplan och budget för 2016 för Bromma stadsdelsnämnd har utformats med utgångspunkt i de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige fastställer i stadens budget för I verksamhetsplanen för 2016 specificerar vi hur nämnden ska arbeta för att uppfylla kommunfullmäktiges mål utifrån lokala prioriteringar och utvecklingsområden. Ärendets beredning Samtliga verksamhetsområden har medverkat i framtagningen av ärendet. Information enligt 19 MBL och förhandling enligt 11 MBL gjordes med de fackliga organisationerna den 18 respektive den 25 november 2015, i enlighet med upprättat protokoll. Pensionärsrådet, Rådet för funktionshinderfrågor och Ungdomsrådet har tagit del av handlingarna. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om mål och ekonomiska ramar för nämndernas arbete under I verksamhetsplanen redovisar vi hur nämnden avser utföra kommunfullmäktiges uppdrag inom given budgetram. Kommunfullmäktige har fastställt en preliminär ekonomisk ram. Den slutgiltiga ramen fastställs vid avläsningarna under 2016 och reglering sker i samband med tertialrapporterna stockholm.se

4 Tjänsteutlåtande Sid 3 (62) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Inomhusmiljön i Stockholm är sund Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholm är en företagsvänlig stad Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning stockholm.se

5 Tjänsteutlåtande Sid 4 (62) Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar...49 Investeringar...55 Resultatenheter...56 Betydande projekt som inte är investeringar...57 Budgetjusteringar...57 Omslutningsförändringar...57 Medel för lokaländamål...58 Övrigt...58 Särskilda redovisningar Kvalitetsarbete Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Nämndens reglemente Bilaga 2: Organisation och resultatenheter 2016 Bilaga 3: Plan för upphandling Bilaga 4: Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2016 Bilaga 5: Jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 6: Miljöhandlingsplan 2016 Bilaga 7: Kompetensförsörjningsplan 2016 Bilaga 8: Stadsledningskontorets blankettbilaga Bilaga 9: Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2016 Bilaga 10: Samverkan - protokoll och yrkanden VP stockholm.se

6 Tjänsteutlåtande Sid 5 (62) Inledning Befolkning och geografi Bromma stadsdelsområde har en blandad bebyggelse. Stadsdelsområdet består av stadsdelarna Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma kryka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Tranberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken. Drygt tre fjärdedelar av bostäderna i Bromma utgörs av flerbostadshus. Nybyggnationen är omfattande, främst i stadsdelen Mariehäll men också i Blackeberg. Befolkningen beräknas under 2016 öka till invånare, en utveckling som enligt prognosen kommer att fortsätta. Redan 2019 kommer stadsdelen att ha mer än invånare. År w Totalt I stadsdelsområdet finns många både större och mindre företag med tonvikt på handel, fastighet och teknik, tillverkningsföretag, IT och media. De största företagsområdena är Ulvsunda, Mariehäll och Bromma flygplatsområde. Stadsdelsnämndens ansvar Stadsdelsnämnderna ansvarar för kommunal förskoleverksamhet, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri, barn, kultur och fritid, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, samt lokal demokrati. Stadsdelsnämnderna ansvarar också för stadsmiljöarbete, viss tillsynsverksamhet, det nya medborgarkontoret samt konsumentvägledning. Stadsdelsnämndernas uppgifter och organisation är reglerade i reglementet för stadsdelsnämnderna (Bilaga 1). Stadsdelsnämnden Bromma stadsdelsnämnd utgör den politiska ledningen för stadsdelsförvaltningen. Nämnden är sammansatt av 13 förtroendevalda ledamöter och lika många ersättare, utsedda av kommunfullmäktige. Mandatfördelningen speglar sammansättningen i kommunfullmäktige. Ordföranden i stadsdelsnämnden representerar Miljöpartiet och vice ordförande Moderaterna. Stadsdelsnämndens sammanträden är offentliga med undantag för de ärenden där sekretess råder. Varje sammanträde inleds med Öppet forum där medborgarna är välkomna att framföra synpunkter och ställa frågor till nämnden. Stadsdelsnämnden utser inom sig en social delegation som fattar beslut i enskilda ärenden stockholm.se

7 Tjänsteutlåtande Sid 6 (62) Till nämnden finns också flera råd knutna. Rådens uppgift är att vara rådgivande i allmänna frågor som rör respektive råds målgrupper. Under 2016 har nämnden ett lokalt brottsförebyggande råd, ett pensionärsråd, ett råd för funktionshinderfrågor, ett ungdomsråd och ett nyinrättat planeringsråd. Ett planeringsutskott kan bli aktuellt om kommunfullmäktige beslutar det. Till dess arbetar nämndens planeringsråd med att öka informationsutbytet mellan förtroendevalda i Bromma, förvaltningen, centrala förvaltningar, näringslivet, lokala föreningar och allmänheten i frågor som är kopplade till samhällsbyggnad och stadsutveckling i Bromma. Förvaltningens organisation I ett förslag till ny organisation, som kommer att förhandlas under senare delen av 2015, föreslås följande fyra verksamhetsområden; Förskola, Äldreomsorg, Socialtjänst och fritid samt Administration (Bilaga 2). I stadsdelsförvaltningens organisation fördelas ansvaret för stadsdelsnämndens uppdrag utifrån Förvaltningsledningen som består av stadsdelsdirektören och verksamhetsområdescheferna. Förvaltningsledningens främsta ansvar är att tolka politiska mål och färdriktningar samt ansvara för att de uppdrag som ges utifrån de politiska målen och färdriktningarna utförs. Förvaltningsledningen har det yttersta ansvaret för ledning, styrning och uppföljning av stadsdelsförvaltningens samlade verksamheter. Arbetet inom Socialtjänsten och Äldreomsorgens verksamhetsområden är baserade på en beställar-utförarorganisation, där beställarna ansvarar för myndighetsutövning och utförarna utför stöd, service och insatser som beställarna fattat beslut om. Inom de olika verksamhetsområdena finns direkt under resp. VO-chef sammanlagt 35 enheter, varav 17 är resultatenheter som omfattar flera olika enheter. Inom enheterna utförs det operativa arbetet, riktat till brukare och medarbetare. Varje enhet har ett avgränsat uppdrag som årligen fastställs i budget och verksamhetsplan. Enheterna har det operativa ansvaret för sitt område och ansvar för sin tilldelade budget. Nämndens ekonomiska förutsättningar 2015 Verksamhetsplanen har som huvudlinje att respektive verksamhetsområde anpassar sina kostnader till den tilldelning som på central nivå bedömts skälig, utifrån fastställda centrala pengabelopp och tilldelning till respektive verksamhet. Bromma stadsdelsnämnd har av kommunfullmäktige tilldelats en preliminär driftbudget motsvarande netto 1 402,7 mnkr för I verksamhetsplanen har vi även tagit hänsyn till aviserade demokratimedel med 2,4 mnkr och prestationsökningar inom förskolan med 14,8 mnkr, totalt 17,2 mnkr. För investeringar inom stadsmiljöverksamhet erhåller stadsdelsnämnden en budget motsvarande 8,8 mnkr och för maskiner och inventarier motsvarande 2,8 mnkr stockholm.se

8 Tjänsteutlåtande Sid 7 (62) Budgeten redovisas och kommenteras per verksamhet i avsnitt Uppföljning av ekonomi. Organisatoriskt och ansvarsmässigt fördelas budgeten enligt nedan (mnkr): Budget /organisation Vp 2016 VO Förskola 386,900 VO Socialtjänst och fritid 408,600 VO Äldreomsorg 543,900 VO Administration 63,300 Stadsdelsdirektören 3,800 Stadsdelsnämnden 2,100 Buffert 11,300 Total 1419,900 Medarbetare Förvaltningen har månadsavlönade medarbetare oktober Av dessa är andelen kvinnor 84,34 procent (1 314 personer) och andelen män 15,66 procent (244 personer). Andelen män har ökat något i jämförelse med den sista september Motsvarande siffror per den sista september 2014 var 85,9 procent kvinnor och 14,1 procent män. Av förvaltningens medarbetare arbetar 48 procent inom verksamhetsområde Förskola och teknik (90 % kvinnor och 10 % män), 36 procent inom verksamhetsområde Äldreomsorg (81 % kvinnor och 19 % män), 15 procent inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid (75 % kvinnor och 25 % män) och 1 procent inom verksamhetsområde Administration (62 % kvinnor och 38 % män). 14 procent av förvaltningens anställda är 60 år och äldre, varav 87 procent är kvinnor 31 procent av förvaltningens anställda är år, varav 82 procent är kvinnor 25 procent av förvaltningens anställda är år, varav 86 procent är kvinnor 20 procent av förvaltningens anställda är år, varav 86 procent är kvinnor 10 procent av förvaltningens anställda är - 29 år, varav 85 procent är kvinnor Förvaltningens rekryteringsbehov gäller främst förskollärare och socialsekreterare. Ett kommunikativt ledarskap är centralt för stadsdelsförvaltningens arbete. I stadens medarbetarenkät har förvaltningen under 2015 ett Aktivt medarbetarindex på 83. Medelvärdet för staden ligger på 81. Viktiga utvecklingsfrågor 2016 Utveckling av lokaldemokratin Stadsdelsförvaltningen ska stärka den lokala demokratin Under året kommer förvaltningen skapa ännu bättre förutsättningar för människor att kunna vara med och påverka Brommas utveckling stockholm.se

9 Tjänsteutlåtande Sid 8 (62) Stockholm stad har en mycket hög ambition när det gäller bostadsbyggande de kommande åren. I Bromma finns flera stora exploateringsområden för bostadsbebyggelse. Det gäller bland annat Solvalla, Alvik, Riksby, Mariehäll, Blackeberg och området kring Brommaplan. Planering av bostadsexploateringar berör många människor i stadsdelen och det är viktigt att engagera både politiken och Brommas invånare. Det finns ett behov av ökat informationsutbyte mellan förtroendevalda i Bromma, förvaltningen, centrala förvaltningar, näringslivet, lokala föreningar och allmänheten i frågor som är kopplade till samhällsbyggnation och stadsutveckling i Bromma. För att svara mot det har nämnden inrättat ett planeringsråd som ska bereda ärenden rörande stadsplanering och yttrande över detaljplaner. Nämnden har också föreslagit kommunfullmäktige att besluta att ett planeringsutskott inrättas i Bromma stadsdelsnämnd. I avvaktan på beslut arbetar nämnden via planeringsrådet som sammanträder varannan månad och består av förtroendevalda från nämnden som väljs årligen. Under 2016 kommer Bromma Medborgarkontor att vara igång i Blackebergs bibliotek med sin verksamhet och ska arbeta proaktivt för att främja demokrati genom möjligheter och förutsättningar till lokalt inflytande. Verksamheten är delvis utvecklad efter idén av ett traditionellt medborgarkontor men även som en mer aktiv verksamhet som erbjuder aktiviteter och mötesplatser. I lokalerna kommer att finnas mötesplatser där man ha olika möten för exempelvis invånare och lokala aktörer och politikercafé. Med ett respektfullt bemötande kommer de två samhällsvägledarna att arbeta med kunskapsöverföring genom muntlig vägledning och utdelning av informationsmaterial. Många medborgare använder sällan internet och är därmed inte delaktiga i informationssamhället. Användning av digitala tjänster är på många sätt en förutsättning för medborgare att vara fullt delaktiga och Bromma Medborgarkontor ska därför verka för att minska den digitala klyftan genom kunskapsöverföring och att ha lånedatorer för dem som inte har en sådan hemma. Medborgarkontoret ska öka förutsättningar för personer att engagera sig i civilsamhällets organisationer genom att ordna aktiviteter i samverkan med olika föreningar och viktiga aktörer i Bromma för att främja demokrati. Individer med olika bakgrund möter varandra alltmer sällan i vardagslivet och de aktiviteter som medborgarkontoret ordnar ska därför utgöra mötesplatser och främja gemenskap. Genom att vara lyhörd och prata med människor om vad som är viktigt för dem fångar medborgarkontoret upp vad invånare vill ha inflytande i och skapar aktiviteter efter detta. Viktigt i detta sammanhang är att bygga samverkan med skola, kyrka med flera för att öppna upp för fler möjliga möteslokaler. Förvaltningen kommer under 2016 att utveckla information om medborgarnas möjligheter till medborgarförslag och uppmuntra invånarna att lämna förslag. Mer detaljerade program för demokratiutveckling i stadsdelen kommer att utvecklas under året. Prioriterade insatser inom individ och familjeomsorgen Arbetet med barn och ungdomar är ett fortsatt prioriterat område. För att möta behovet av insatser för ensamkommande barn och ungdomar kommer en ny verksamhet startas upp för utredning av barnens/ungdomarnas behov av stöd och hjälp. Arbetet med att utveckla arbetsmetoder, stödinsatser och boenden för målgrupper inom stockholm.se

10 Tjänsteutlåtande Sid 9 (62) socialpsykiatri och unga vuxna fortsätter Våld i nära relationer är ett fortsatt prioriterat område. Rutiner och metoder ska vidareutvecklas för att inventera målgrupperna och för att upptäcka våldet och hitta våldsutsatta och våldsutövare. I alla utredningar av vuxna som utsätts för våld alternativt vuxna som utövar våld ska ett tydligt barnperspektiv finnas. Utveckling av Västerorts Aktivitetscenter 2016 genomförs ett arbete med att bygga om, renovera och tillgänglighetsanpassa lokalerna på Västerorts Aktivitetscenter. Arbetet som är uppdelat i tre etapper kommer att pågå under hela året och beräknas vara klart till mars Ombyggnadsarbetet kommer att medföra en del planerade driftsstopp i verksamheten vilka kommer att leda till en negativ påverkan på verksamhetens möjligheter till intäkter. Byggnadsarbetet kommer också att medföra en del negativa effekter för deltagarna i form av begränsade möjligheter till sysselsättning under olika perioder vilket tyvärr är oundvikligt. Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer under 2016 att inriktas på kompetenshöjning av personalen inom metoden IPS (Individual Placement and Support). Avsikten med det är att verksamheten i framtiden ska kunna erbjuda de motiverade deltagare som önskar att gå vidare till arbete, utbildning eller praktik, en möjlighet att kunna länkas vidare till Alfa, Jobbtorg etc. Projektarbetet med att kunna erbjuda en delvis öppen verksamhet för att öka tillgängligheten till sysselsättning kommer att återupptas efter att lokalrenoveringarna är klara. Prioriterade områden inom kultur och fritid Utbud av kultur finns inom förvaltningens alla verksamheter. De kulturella aktiviteterna anpassas efter målgruppernas behov och förutsättningar. Aktiviteterna kan vara både i större gemensamma sammanhang och individuella. Det egna skapandet utgör en stor och viktig del i förskolans dagliga verksamhet när barnen uttrycker sig på en mängd olika sätt genom bild och form, sång och musik, dans och drama. En annan utgångspunkt för kulturarbete i förskolan är det strategiska barn- och ungdomsprogrammet "Kultur i ögonhöjd". All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med programmet och genom det få redskap att arbeta för, av och med barns kulturaktiviteter. Stadsdelens bibliotek är en viktig samarbetspartner för förskolorna bland annat genom olika läsprojekt. På fritidsgårdar och parklekar är arbete med kultur en del av utbudet. Inom äldreomsorgen får de brukare som vill och kan möjlighet att delta i kulturaktiviteter på öppna och biståndsbedömda dagverksamheter och på sina vård- och omsorgsboenden. För att ännu bättre kunna utveckla det lokala kulturlivet i Bromma har förvaltningen tillsatt en tjänst som kultursekreterare. Vi delar nu kultursekreterare med Hässelby-Vällingby och bygger på så vis upp en nära samverkan med den stadsdelen. Vi ska också bygga upp en nära samverkan med föreningslivet i Bromma för att uppnå en så god och bred effekt som möjligt. Satsning på feriejobb Förvaltningen har som ambition att utöka antalet feriejobb år 2016 i förhållande till 2015 och mer än dubblar årsmålet till 360 platser. Med tanke på rapporten "Skillnadernas Stockholm" stockholm.se

11 Tjänsteutlåtande Sid 10 (62) kommer av dessa att erbjudas andra stadsdelar. Att öka andelen feriejobbare är väsentligt både utifrån ett sysselssättningsperspektiv för stadsdelens ungdomar under semestrarna men också som en viktig rekryteringsbas inför stadsdelens behov av arbetskraft i framtiden. Ungdomars kontakt med arbetslivet behöver underlättas och förstärkas och då utgör feriejobb en viktig inkörsport. Prioriterade insatser inom förskolan Förskolorna ska arbeta med pedagogisk dokumentation och reflektion tillsammans med barnen för att synliggöra barnens intressen, erfarenheter och behov samt driva ett utforskande och processinriktat arbete framåt. Arbetssättet är en del av det omfattande utvecklingsarbete som förskolorna bedrivit inom ramen för förvaltningens arbete med mål- och resultatstyrning och som kommer att fortsätta under kommande år. Ett utvecklingsområde för förskolorna är språklig medvetenhet, bland annat i arbetet med flerspråkiga barn och interkulturellt arbete. Detta stärks genom stadsdelens policydokument för arbetet med modersmål och flerspråkighet. Alla barns olika sätt att kommunicera, samtala, berätta och läsa ska tas tillvara. Stadsdelen satsar under våren på utbildningen Flerspråkighet i förskolan för att stärka kompetensen inom området för barns språkutveckling. Införande av Skolplattformen innebär ett omfattande arbete och förberedande åtgärder kommer att vidtas under året. Förskolechefer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet är vår garanti för ett systematiskt kvalitetsarbete som för utvecklingen i stadsdelens förskolor framåt. För att genomföra läroplanens intentioner är det viktigt att ha en hög andel förskollärare. Rekrytering av förskollärare har försvårats under de senaste åren på grund av brist på utbildade förskollärare och andelen förskollärare i våra förskolor har successivt minskat. Vi ser därför rekrytering av utbildad personal som en stor utmaning, nu och under kommande år. För att trygga personalförsörjningen och stärka kompetensen erbjuds pedagogerna grund- eller vidareutbildning till barnskötare och förskollärare. De administrativa uppgifterna har ökat för förskolans personal. Förskolornas organisation behöver därför effektiviseras för att skapa ett större lugn i arbetet och frigöra mer tid för pedagogerna tillsammans med barnen. Stadens förskoleprogram ger personalen möjlighet att stänga förskolan tidigare en dag per månad samt stänga helt två dagar per termin. För att skapa ytterligare förutsättningar för förskolornas kvalitetsutveckling vill Bromma genomföra en femte studiedag under året. Dagen är en gemensam fortbildningsdag för samtlig personal i Brommas kommunala förskolor. All stängning förutsätter att förskolan ordnar omsorg för de barn vars föräldrar själva inte kan lösa detta. Förvaltningen har i dag tre specialpedagoger organiserade i Beckomberga/Blackebergs/ Olovslunds förskoleenhet som en gemensam resurs för stadsdelens alla förskolor. En av tjänsterna är vakant. Vidare finns en samordnare för barn i behov av särskilt stöd som organisatoriskt tillhör förskolestaben. Det finns ett behov av att öka antalet specialpedagoger samt deras närhet till verksamheten utifrån att vi, de senaste åren, sett att antalet barn i behov av särskilt stöd ökat. Förvaltningen avser att under första kvartalet fortsätta den påbörjade utredningen om lämpligt antal specialpedagoger samt deras organisatoriska tillhörighet baserat på vikten av tidiga insatser. Förvaltningen arbetar aktivt i samarbete med de centrala förvaltningarna för att tillgodose behovet av förskolor vid nybyggnation av bostäder. I Bromma pågår flera stora stockholm.se

12 Tjänsteutlåtande Sid 11 (62) exploateringsområden för bostadsbebyggelse. Det gäller framförallt i Mariehäll, Blackeberg och området kring Brommaplan. För de två sistnämnda planeras för förskoleutbyggnad som motsvarar 1,25 förskoleavdelning per 100 lägenheter. I Mariehäll pågår stadsplanering inom fyra bostadsexploateringar som även ska inrymma förskolor. Vidare har en bostadsexploatering i kvarteret Linnaberg påbörjats och där ingår en förskola. I Blackeberg pågår planarbete för tre permanenta förskolor som delvis ska ersätta två paviljonger. Under året kommer det dessutom planeras för två permanenta förskolor i trädgårdsstaden som delvis ska ersätta paviljonger. Även i kommande bostadsexploateringar i Nockebyhov planeras för en förskola. I Mariehäll har tillgången på förskoleplatser varit besvärlig bland annat beroende på att bostadsexploateringen successivt har vuxit samt att Mariehällsskolan inte har rymt det planerade antalet förskoleavdelningar. I januari 2016 startar förvaltningen därför en paviljong med fem avdelningar på Dartanjangs gata i Annedal. På grund av den omfattande bostadsexploateringen i Mariehäll med tillhörande förskoleutbyggnad kommer Mariehälls förskolor vid årsskiftet bestå av 28 avdelningar. Förvaltningen har därför beslutat att dela enheten i två från den 1 januari 2016, Bällsta-Annedal förskoleenhet med 17 avdelningar och Mariehälls förskoleenhet med 11 avdelningar. Vid årsskiftet genomförs också en förändring av stadsdelsförvaltningens organisation som innebär att teknikenheten inom verksamhetsområdet förskola och teknik övergår till verksamhetsområde administration och att förskola blir kvar som ett eget verksamhetsområde. Fokus på miljö Stadsdelens verksamheter ska ha ökat fokus på miljöfrågorna och arbeta för att göra det enkelt att välja en miljövänlig livsstil. Nämndens verksamhet bedrivs i klimatsmarta miljöer, genom att bl.a. identifiera och minska påverkan från skadliga ämnen och kemikalier med särskilt fokus på förskolan. I handlingsplanen för kemikaliesmarta förskolor, som har att hantera problematiken såväl kortsiktigt som långsiktigt, anges hur åtgärderna ska utföras. Eftersom det tar tid att förändra, och det finns många olika kemiska ämnen, så ska vi tillämpa försiktighetsprincipen. Det innebär att vi alltid väljer det bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt. I Bromma ska barnens bästa alltid komma i främsta rummet. Brommas reviderade miljöhandlingsplan speglar förvaltningens mål för hur verksamheterna ska bidra till en hållbar livsmiljö. Centralt för planen är att miljötänkandet integreras i alla verksamheter. Alla som arbetar inom förvaltningen ska känna till miljöplanens innehåll och tillämpa den i sitt dagliga arbete. Antalet transporter som inte är klimatneutrala ska minska och särskild tonvikt läggas på matavfall, ekologiska livsmedel, elbilar och minskad elförbrukning. Förvaltningen följer upp planen i stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS) samt rapporterar fordonsstatistik till miljöförvaltningen. I alla upphandlingar ska ökade krav på miljö- och sociala hänsynstaganden tas. Medvetenheten om källsorteringens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling höjs bland såväl personal som brukare i förvaltningen. Med beviljade investeringsmedel byter förvaltningen ut sopskåpen på förskolorna vilket ger utökade möjligheter att kunna källsortera. Dessutom genomförs energieffektiviseringar genom utbyte av belysningsarmatur samt torkskåp stockholm.se

13 Tjänsteutlåtande Sid 12 (62) I Bromma ska vi synliggöra och arbeta systematiskt med att förstärka ekosystemtjänsterna i parker och grönområden samt erbjuda möjlighet till stadsodling på utvalda platser. Vi ska även värna grönområdena, arbeta för att parkmarksskötsel sker på bästa ekologiska sätt samt ta fram skötselprogram för naturområden där så är lämpligt. Genom att vara en aktiv part i stadsutvecklingsprojekt och programarbete kan stadsdelen utvecklas i en mer hållbar riktning med minskade trafikmängder, bättre cykel- och gångmöjligheter och klimatsmarta lösningar. I planremissvar lyfts park- och naturområdenas betydelse fram och i de fall som naturmark måste tas i anspråk, för bebyggelse, så föreslås relevanta kompensationsåtgärder avseende grönmarksupprustning eller ekologiska åtgärder. Förvaltningen har som målsättning att fördjupa och utveckla klimat- och miljöarbetet i stadsdelen. En klimat- och miljösamordnare kommer därför att rekryteras. Stadsdelen kommer inom ramen för den så kallade "klimatmiljarden" att söka medel och priorietera utveckling inom vissa områden. Prioriterade områden inom äldreomsorgen För att möta behovet hos de äldre behöver utveckling ske inom äldreomsorgens verksamheter. Hemtjänsten behöver utvecklas i syfte att stödja de äldre som vill bo kvar hemma. Inom äldreförvaltningen pågår en utredning om hemtjänsten, bland annat om ersättningssystemet och tidsregistrerings- och dokumentationssystemet ParaGå. Även former för biståndshandläggning av hemtjänst ses över. Den äldre ska ha inflytande och vara delaktig i såväl utredning som genomförande av insatser. Fokus läggs på personalkontinuiteten inom hemtjänsten som i många fall behöver förbättras. Rätten till ett tryggt boende och en social gemenskap är grundläggande oavsett om det är ordinärt boende eller någon form av äldreboende. Sociala mötesplatser behöver utvecklas för att möta behovet av gemenskap. Maten inom äldreomsorgen är viktig ur flera aspekter och utveckling och förbättring pågår. I Bromma påbörjas byggnationen av ett nytt tillagningskök i anslutning till stadsdelens största äldreboende vilket beräknas vara klart i slutet av För att uppnå trygga och tillgängliga boenden är samverkan med de kommunala bostadsbolagen viktig. Hög kvalité i äldreomsorgen är kopplat till antalet anställda. Förvaltningen kommer under åren att fortsätta ansöka om statliga stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen, för att möjliggöra ökat antal anställda och ökad sysselsättningsgrad. Insatser för att underlätta för anhöriga fortsätter. Samverkan mellan olika professioner inom äldreomsorgen ska stärkas, liksom samarbetet med landstinget bland annat för att säkra trygg utskrivning efter sjukhusvistelse. Effektivisering av administration/dokumentation inom våra verksamheter Inom stadsdelens verksamheter finns det krav på olika former av administrativa arbetsuppgifter. En första del av de administrativa uppgifterna är renodlat administrativa. Hit hör att logga in på datorn, söka semester, anmäla sjukfrånvaro och få information via intranätet. Den andra delen av de administrativa uppgifterna är kopplade till arbetets innehåll men upplevs trots det ta tid från det egentliga kärnuppdraget stockholm.se

14 Tjänsteutlåtande Sid 13 (62) Hit hör dokumentation av olika slag inom förskolan, socialtjänsten och äldreomsorgen (bland annat dokumentation och journalföring enligt socialtjänstlagen, SOL, och Patientdatalagen). Dessa uppgifter tar av den tid som våra medarbetare bör ha hos brukare - de äldre, barnen i förskolan och de hjälpsökande inom socialtjänsten. Det är därför väsentligt att vi hittar former för att göra denna del av arbetet så smidig och enkel som möjligt. En målsättning är att hitta former för att minska den administrativa bördan. Hit hör bland annat att se över arbetssätt för ombud så att mer tid hos brukare frigörs. Inom det första området (söka semester etc.) finns idag relativt välutvecklade system som gör att tidsåtgången för att genomföra uppgifterna är relativt liten. Den trånga sektorn här är de personalgrupper som saknar dator i tjänsten, vilket kan krångla till det för dem i vardagen. Inom det andra området (dokumentation), som haft en tendens att öka i omfattning under senare år, finns det behov av stöd för att göra dokumentationen så enkel och i tidsomfång så kort som möjligt. Detta tror vi kan ske genom en utveckling av manualer för dokumentation, en mer utvecklad systematik, en ännu bättre samordning av vad och hur man dokumenterar, med mera. Vår verksamhet har ett fokus på att stödja våra brukare, det är för dem vi finns till. Därför måste administrationen göras så enkel som möjlig så att tidsåtgången för denna minimeras, utan att för den skull riskera rättssäkerhet eller kvalitén i stort. Ett exempel på att förenkla administrationen är det som redan pågår inom hemtjänsten där ny teknik för att underlätta registreringen av tid hos vårdtagare samt dokumentation i mobiltelefoner har införts. Utveckling av den nya tekniken fortsätter under Inom samtliga verksamhetsområden kommer vi under 2016 att utreda och komma med förslag på hur administrationen inom verksamheterna kan effektiviseras och förenklas så att så mycket tid som möjligt lösgörs för direkt arbete hos barnet/brukaren. Hit hör att se över manualer för dokumentation, IT-hjälpmedel med mera. Representanter från förvaltningen deltar i stadens olika arbetsgrupper inför projektet att införa en förskoleportal som är en del i skolplattformsprojektet. Förskoleportalen kommer att innebära att verksamheterna har ett webbaserat verktyg för exempelvis kommunikation med föräldrarna, närvarorapportering, schemaläggning av barn och personalens tid i förskolan samt dokumentation. Nuvarande program för förskolekö och platserbjudande kommer att ersättas av förskoleportalen. För förskolans verksamhet kommer det kommande år att finnas avsevärda behov av handledning och utbildning för att lyckas införa förskoleportalen. En övergripande målsättning med portalen är att den ska förenkla de administrativa rutinerna. Minska sjukskrivningstalen Under 2015 har sjukskrivningstalen i Sverige liksom i Stockholms stad som helhet och i stadsdelen sakta ökat. Bromma stadsdel har lägre sjukskrivningstal än staden som helhet, men vi ligger ändå på sjukskrivningstal på mer än 7,5 procent under För att förhindra den utvecklingen har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen år 2016 till högst 7,5 procent. Handlingsplanen består av tre delar, en hälsofrämjande del, en förebyggande del och en efterhjälpande del som avser arbetet med rehabilitering. Inom den hälsofrämjande delen arbetar förvaltningen i samarbete med hälsocoacher och enhetschefer. Medarbetarna uppmuntras till friskvård med möjlighet till subventionerade friskvårdsaktiviteter. Friskvårdstimme kan tas ut motsvarande en timme per vecka om arbetet så tillåter. I det stockholm.se

15 Tjänsteutlåtande Sid 14 (62) förebyggande arbetet ingår diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud samt att genomföra internkontroll av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete. I den delen som avser rehabilitering fortsätter arbetet med att upprätta åtgärdsplaner på enhetsnivå för att uppnå målet om sänkt sjukfrånvaro. Andra efterhjälpande insatser som tillämpas är hälsosamtal genom Previa, förstadagsintyg samt arbete enligt stadens rehabiliteringsprocess. Förvaltningen följer utvecklingen av sjuklönekostnaderna samt sjukfrånvaron på förvaltnings-, verksamhetsområdes- och enhetsnivå varje månad. En del av arbetet med att minska sjukskrivningarna är också att enheterna aktivt fortsätter att arbeta med vår gemensamma värdegrund HÖRA och att personal upplever att de har inflytande. Jämställdhet och mångfald 2015 erhöll förvaltningen för tredje året i rad Jämixpriset, vilket vi är både glada och stolta över. För att ytterligare förbättra vårt arbete kommer vi under 2016 har ett fortsatt fokus på jämställdhet- och mångfaldsfrågor. Mångfald inom alla verksamheter är en styrka. Det omfattar såväl förvaltningens inre arbete med personalfrågor och nyanställningar som arbetet med olika målgrupper i stadsdelen. I möjligaste mån ska till exempel könsuppdelad statistik redovisas när det gäller inkomna ärenden och beslut om insatser. Inom personalområdet delas resultatet på medarbetarenkäten upp i kvinnor och män samt sjukfrånvarostatistiken. Jämställdhets- och mångfaldsplanen är treårig och revideras varje år. Nuvarande plan gäller fram till december 2015 och en ny har tagits fram för nästa treårsperiod som omfattar Prioriterade insatser inom stadsmiljö Stadsdelens parker är en stor tillgång för såväl Brommas invånare som för besökare. Upprustning och underhåll sker med hänsyn till nämndens parkplan och med tillgänglighet och trygghet i ständigt fokus. Förvaltningen avser att under senare delen av 2016 påbörja upprättande av förfrågningsunderlag för att under våren 2017 handla upp skötseln av Brommas park- och naturmark. Målet är, i enlighet med nämndens miljöhandlingsplan, att i förfrågningsunderlaget öka kraven på kommande entreprenörers ekologiska och biologiska kompetens samt att i funktions- och utförandebeskrivningen tydliggöra skötselkraven med bl.a. fokus på biologisk mångfald stockholm.se

16 Tjänsteutlåtande Sid 15 (62) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Utgångspunkten för stadens verksamhet är att alla barn ska ha lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Inriktningen på stadens politik är att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans. Satsningar på att höja kvaliteten i skola och förskola är grundläggande för detta. Stadsdelsnämnden i Bromma arbetar mot att skapa jämlika och goda uppväxtvillkor som kan ge alla barn samma förutsättningar till ett rikt liv och en god framtid. Till detta värnar Bromma särskilt om barnens rättigheter och möjligheter till inflytande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,9 % 3,3 % Tertial Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 39 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 11 % Öka År Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År 3,8 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och möjlighet till vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska initiera ett arbete för att öka inskrivningsgraden i områden med i dag låg andel inskrivna barn. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda behov av och förutsättningar för att på sikt kunna införa en rätt till en nära förskola som gör att förskolebarn och deras föräldrar inte behöver transportera sig orimligt långt. Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två års ålder stockholm.se

17 Tjänsteutlåtande Sid 16 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp andelen förskollärare och vid behov bistå stadsdelsnämnderna i arbetet att ta fram handlingsplaner för att öka andelen förskollärare. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag till IT-kunskapscertifiering av verksamhetsansvariga på förskolor. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kvalitetsmått för förskolan i syfte att verka för små barngrupper, god personaltäthet, utbilningsnivå och ändamålsenliga miljöer Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor förstår grundläggande demokratiska värden (Normer och värden) Beskrivning Förskolorna ska stimulera barnen att utveckla demokratiska värderingar. Förhållningssätt och bemötande som vilar på demokratins grunder ska därför genomsyra verksamheten. Förväntat resultat Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar, visa hänsyn till andras situation och hjälpa varandra. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolans arbete med normer och värden samt barns inflytande. 88 % Halvår Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor lär, leker och utvecklas i en god pedagogisk miljö (Utveckling och lärande) Beskrivning Brommas kommunala förskolor har tagit ställning för en barnsyn, en kunskapssyn och ett pedagogiskt arbetssätt som bygger på en stark övertygelse om barns egna drivkrafter. I förskolan får alla barn en verksamhet där omsorg, utveckling, lek och lärande bildar en helhet i en god pedagogisk miljö. Grunden till barnets livslånga lärande läggs i mötet med förskolepersonalen och med andra barn. I våra förskolor ges utrymme för barnen att fundera, undra, undersöka, utforska och problematisera i små grupper kring de olika frågor som väcks. I meningsfulla sammanhang och med många uttryckssätt hittar barnen vägar att lösa problem, få svar på och stockholm.se

18 Tjänsteutlåtande Sid 17 (62) vidareutveckla sina frågor. Förskolepersonalen arbetar med pedagogisk dokumentation och reflektion tillsammans med barnen. Arbetssättet synliggör barnens intressen, erfarenheter och behov samt driver ett utforskande och processinriktat arbete framåt. Förskolorna arbetar med systematisk uppföljning där enhetens förväntade resultat följs upp med hjälp av de reflektions- och uppföljningsprotokoll som alla förskolor i Bromma utvecklar. Uppföljningen utvärderar också i vilken utsträckning arbetslagen skapar förutsättningar för barnens delaktighet i lärprocesser. Förskolornas verksamhet följs även upp med hjälp av stadens kvalitetsindikator, en självvärdering som ingår i stadens integrerade ledningssystem. Förväntat resultat Barnen ingår i lärprocesser och reflekterar över sitt eget lärande. Alla arbetslag använder pedagogisk dokumentation och reflektion som ett viktigt verktyg i sitt kvalitetsarbete. Alla arbetslag når minst resultatet 3 av 5 möjliga i kommunfullmäktiges kvalitetsindikator. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel arbetslag där pedagogisk dokumentation och reflektion används systematiskt för att utveckla verksamheten. Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med barns utveckling och lärande. 100 % Tertial 82 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna fortsätter utveckla arbetet med Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning Nämndmål: Barnens olika förutsättningar och behov tas tillvara i förskolorna (Barns inflytande) Beskrivning Alla barn i Brommas förskolor, oavsett förutsättningar och behov, ska ha samma möjligheter till en rolig, trygg och lärorik tid. Jämställdhet och ett normkritiskt förhållningssätt är en del av förskolans uppdrag och alla barn ska självklart ges samma möjligheter att utmana sina intressen och förmågor. Förskolechefen ansvarar för att barn som behöver extra stöd får det och att det sker i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. Bromma driver också en språkförskola med plats för åtta barn med grav språkstörning. Förväntat resultat Alla barn ges samma förutsättningar till lek och lärande Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas och revideras utifrån de enskilda barngruppernas behov stockholm.se

19 Tjänsteutlåtande Sid 18 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som årligen reviderar sina likabehandlingsplaner utifrån situationen i den enskilda barngruppen. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att alla barn ges lika möjligheter att utvecklas 100 % År 90 % Halvår Nämndmål: Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola (Förskola och hem samt Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet) Beskrivning Förskolan behöver föräldrars synpunkter för sin utveckling och det är förskolans ansvar att erbjuda fungerande samverkansformer. För att ge barnen en trygg övergång från förskola till skola samverkar förskolor och skolor utifrån de riktlinjer för övergång mellan de två verksamheterna som kommunfullmäktige beslutat om. Förskolechefer och rektorer har ett särskilt ansvar för att denna samverkan kommer till stånd. Förväntat resultat Förskolorna erbjuder ett flertal former för samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolorna följer den handlingsplan för övergång förskola-skola som gemensamt tagits fram i stadsdelen. Alla sexåringar som går över till skolan får med sig en övergripande pedagogisk dokumentation om sin tid på förskolan. Särskild uppmärksamhet ägnas barn i behov av särskilt stöd vid deras övergång till skolan. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet. 85 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Brommas handlingsplan för övergång förskola-skola revideras och används i samverkan med mottagande skolor KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stadsdelsnämnden i Bromma arbetar för att förebygga sociala problem genom tidiga insatser och åtgärder. Förutsättningarna att lyckas i livet påverkas av en mängd olika faktorer. Via tidiga insatser kan man kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa personer med sociala problem så tidigt som möjligt är bra både för den enskilde som för samhället i stort stockholm.se

20 Tjänsteutlåtande Sid 19 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 84 % 84 % Tertial Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 90 % tas fram av nämnden År 45 % 35 % Tertial 80 % 80 % År Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 75 % tas fram av nämnden Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden År 25 % 25 % År Antal hemlösa 110 st tas fram av nämnden År Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna genomföra en översyn av arbetet med stadens budget- och skuldrådgivning Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna se över rutiner och arbetssätt för alkohol- och tobakstillsyn. Socialnämnden ska återkomma med förslag på åtgärder för hur arbetet kan utvecklas för att nå upp till en effektiv, likställig och rättssäker myndighetsutövning i hela staden Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden kartlägga arbetet med ensamkommande barn som försvinner eller avviker samt stärka arbetet riktat mot ensamkommande barn som vistas i stadens riskmiljöer och utveckla insatser anpassade efter målgruppen Nämndmål: Brukarna inom socialtjänst och fritid är nöjda och trygga Beskrivning För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom förvaltningens verksamheter och för att insatser ska stödja den enskilde till ett självständigt liv, är personalens engagemang och kompetens viktig. Nya medarbetare erbjuds en gedigen introduktion samt stöd i form av handledning och mentorskap för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning och trygga en god kompetensförsörjning. Den enskildes egna resurser och möjligheter ska respekteras, liksom rätten att uttala önskemål och ta egna beslut efter förmåga, ålder och livssituation. Förmågan och viljan att klara sig i sitt vardagsliv uppmuntras genom ett väl utarbetat, individuellt stöd. I dialog med den stockholm.se

21 Tjänsteutlåtande Sid 20 (62) enskilde formuleras målen med den beviljade insatsen. Det ska vara tydligt för den enskilde vilka mål som ska uppnås. Ett särskilt fokus riktas mot personer som är hemlösa eller riskerar att bli hemlösa. Framförallt inriktas det vräkningsförebyggande arbetet på vräkningshotade barnfamiljer. Förväntat resultat Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges inom förvaltningens verksamheter. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får ett gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till det resultat som önskas och en utveckling av den enskildes förmåga. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten som träffat sin handläggare minst 4 gånger under % År Andel nöjda brukare - boende (socialpsykiatri) 80 % År Andel nöjda brukare - boendestöd (socialpsykiatri) 85 % År Andel nöjda brukare - sysselsättning (socialpsykiatri) 90 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Påbörja samtal med närliggande stadsdelar om en regionalisering av anhörigstöd för anhöriga till personer under 65 år. Samverkan ska öka mellan socialtjänstens enheter genom att fungerande rutiner upprättas med brukarens behov i fokus Nämndmål: Föräldrar är trygga i sin föräldraroll Beskrivning Föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Centrum) och Komet erbjuds till föräldrar i Bromma. ABC är ett generellt program som erbjuds alla föräldrar i Bromma. Programmet ska ge föräldrar stöd samt redskap för att stärka relationen mellan barn och föräldrar. ABC vänder sig till föräldrar med barn 3-12 år där två utbildade gruppledare från Bromma förskolor ansvarar för åldrarna 3-6 år. Komet är ett program som bygger på att lära ut ett bra sätt att kommunicera med barn och ungdomar. Bromma erbjuder Barnkomet till föräldrar med barn 3-11 år och Ungdomskomet till föräldrar med ungdomar år. Förväntat resultat Föräldrar till barn och ungdomar i Bromma som behöver stöd i sin föräldraroll deltar i programmet/utbildningen Komet alternativt ABC under stockholm.se

22 Tjänsteutlåtande Sid 21 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal föräldrar som deltar i föräldrastödsprogrammen Komet (3-18 år) och ABC (7-12 år) 50 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Två personal inom Socialtjänst och fritid ska gå gruppledarutbildning för att leda föräldragrupper i föräldrastödsprogrammet Komet KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Bromma stadsdelsnämnd ska ta tillvara på den kraft som finns i lokalsamhället och arbeta tillsammans med föreningar och sociala företag. Vi kommer att ta fram ett lokalt utvecklingsprogram i enlighet med stadens kommande riktlinjer. Dialog med invånarna är en viktig del. Parker ska vara inbjudande och levande, med utrymme för barns behov av lek och rörelse. Vårt nya medborgarkontor kommer att sätta igång sitt första verksamhetsår under Det brottsförebyggande arbetet förstärks och samverkan med föreningar, polisen, fastighetsägare och andra lokala aktörer vidareutvecklas. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) 100 % 100 % År Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 80 % 75 % År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 64 % 64 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en analys av gängkriminaliteten i Stockholm och utforma förslag på förebyggande och motverkande insatser som bidrar till en socialt hållbar utveckling Stadsdelsnämnderna kan bidra i trafiknämndens arbete med konceptet Levande Stockholm Stadsdelsnämnderna ska utveckla de sociala mötesplatserna för äldre stockholm.se

23 Tjänsteutlåtande Sid 22 (62) Nämndmål: Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Beskrivning Stadsdelsområdet ska upplevas som tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i området. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för ett tryggt område. Stadens brottsförebyggande riktlinje som utgår från stadens Trygghets- och säkerhetsprogram, regeringens nationella ANDT-strategi (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) samt Brommas samverkansavtal med polisen inklusive lokal lägesbild är vägledande för arbetet. Stadsdelens parker är en stor tillgång för såväl Brommabor som besökare. Upprustning och underhåll sker med hänsyn till nämndens parkplan och med tillgänglighet och trygghet i ständigt fokus. I likhet med tidigare år kommer vi att anordna trygghetspromenader tillsammans med representanter från trafikkontoret, polisen och fastighetsägarna för att ge medborgarna möjlighet att lämna förslag på platser där tryggheten kan förbättras. Förväntat resultat Invånarna i Bromma anser att stadsdelen är trygg att leva i. Aktivitet Startdatum Slutdatum Löpande uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (internkontrollplan) Nämndmål: Parker och parkstråk är trygga och välskötta Beskrivning I Bromma finns cirka 250 hektar anlagd parkmark inklusive närmare 80 lekplatser. Stadsdelen har också cirka 520 hektar naturmark som inkluderar de tre naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta samt de tre strandbaden Ängbybadet, Solviksbadet och Johannelundsbadet. Förvaltningen har delvis ansvar för de 16 koloniområden som finns i Bromma. Det är viktigt att Brommaborna är nöjda med skötseln av det gröna rummet, att stadsmiljön är attraktiv, trygg och tillgänglig och att den bidrar till en bättre livskvalitet och hälsa. Det är en utmaning för stadsdelen att möta behoven från nya medborgare som flyttar till Bromma, dels via generationsskifte i äldre bostadsområden och dels i tillkommande nyexploaterade områden. Utöver ökade resurser för att bevara de rekreativa värdena och tryggheten i naturmarker finns behov av exempelvis upprustning av lekplatser, bättre belysning och tillgänglighetsanpassning. Fler medborgare ökar användandet av befintliga parkanläggningar vilket leder till högre slitage och växande behov av exempelvis renhållning. Förvaltningen ser därför positivt på de i kommunfullmäktige avsatta medlen för reinvesteringar. Förvaltningen avser att under senare delen av 2016 påbörja upprättande av stockholm.se

24 Tjänsteutlåtande Sid 23 (62) förfrågningsunderlag för att under våren 2017 handla upp skötseln av Brommas park- och naturmark. Målet är, i enlighet med nämndens miljöhandlingsplan, att i förfrågningsunderlaget öka kraven på kommande entreprenörers ekologiska och biologiska kompetens samt att i funktions- och utförandebeskrivningen tydliggöra skötselkraven med bl.a. fokus på biologisk mångfald. Förväntat resultat Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens parker ska öka. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel som i medborgarundersökningen anser att det är rent och städat i stadsdelen. Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen 68 % År 75 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningen övervakar entreprenörens snöröjning så att bl.a. parkvägar, trappor och räcken är tillgängliga vintertid Genomföra trygghetspromenader tillsammans med polis, boende, trafikkontoret, bostadsbolag m.fl. Tillgängligheten förbättras i parker och lekparker (En stad för alla mål 7) Verka för att utöka antalet brukaravtal avseende t.ex. bikupor och grönmarksskötsel KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 tas fram av nämnden 10 tas fram av nämnden År År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnen och stadsdelsnämnderna utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSS och SoL kan säkerställas. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden göra en översyn av behovet och finansieringen samt placeringen av korttidsboende stockholm.se

25 Tjänsteutlåtande Sid 24 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt fastighetsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att prövning sker om att bostadsexploateringsprojekt kan innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning på boenden för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning Äldrenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stads-byggnadsnämnden och Micasa ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa behovet av äldreboendeplatser under perioden Äldrenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Micasa göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende samt intressentboenden, med inriktning att öka antalet boenden i staden Nämndmål: Det byggs bostäder med särskild service i Bromma Beskrivning Behovet av grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning är stort i hela staden. Vid planeringsmöten för bostadsexploateringar i Bromma kommer förvaltningen att fortsätta anmäla behov av nya lägenheter i grupp- och servicebostäder. Det pågår en planering för färdigställande av en servicebostad med 10 platser under Förväntat resultat En servicebostad med tio platser påbörjas under Aktivitet Startdatum Slutdatum Bevaka planerade byggnadsprojekt Nämndmål: De äldre i Bromma har ett tryggt boende Beskrivning Förvaltningen samverkar med äldreförvaltningen och Micasa i planeringen av olika boendeformer för äldre utifrån deras behov. Förväntat resultat Det ska finnas trygga och anpassade boenden för de äldre. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla barn och unga i Bromma ska erbjudas en meningsfull fritid med tillgång till trygga och jämställda mötesplatser stockholm.se

26 Tjänsteutlåtande Sid 25 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 77 % 77 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska inventera och följa upp verksamheter inom ramen för uppdraget fritid för alla Nämndmål: Brommas ungdomar har ett varierat utbud av fritidsaktiviteter Beskrivning Fritidsgårdar fyller en viktig funktion för ungas utveckling och självkänsla. Besökare på fritidsgårdar har tillgång till ett brett utbud av fritidsaktiviteter för att tilltala unga med olika intressen. Fritidsgårdsverksamheterna i Bromma erbjuder ledarledda aktiviteter på kvällar, helger och på lov. I verksamheten erbjuds aktiviteter såsom musik, dans och konst. Ett särskilt fokus finns på sång- och musikverksamhet. Under sommaren kommer förvaltningen fortsätta med en "rullande fritid". Det sker snabba förändringar i ungdomars fritidsvanor. För att verksamheterna ska kunna matcha ungdomars behov och önskemål måste fritidsgårdarna hålla sig uppdaterade. Föreningar som vänder sig till Brommas barn och ungdomar med verksamhet som kompletterar nämndens verksamheter kan ansöka om föreningsstöd från stadsdelsnämnden. Förväntat resultat Ungdomar som besöker stadsdelens fritidsgårdar är nöjda med de fritidsaktiviteter som erbjuds på fritidsgårdarna. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel fritidsgårdsbesökare som är nöjda med de fritidsaktiviteter som erbjuds på Brommas fritidsgårdar. 90 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fritidsgårdarna ska möta ensamkommande flyktingbarns behov av fritidsverksamhet Förvaltningen informerar om aktiviteter i Stockholm som vänder sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Ny form för mätning av antal besökare på Brommas fritidsgårdar ska tas fram av förvaltningen stockholm.se

27 Tjänsteutlåtande Sid 26 (62) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Bromma stadsdelsnämnd ger människor plats för att mötas, uppleva och själva gestalta sina liv. Särskilt fokus läggs på förskolan, fritidsverksamheter och personer med funktionsnedsättning. Vi har en jämställd kulturpolitik. Vi ger tillgång till kultur och bidrar till att öka det egna kulturskapandet. Vi främjar det lokala kulturlivet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 75 % 72 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndmål: Brommas ungdomar erbjuds kulturaktiviteter Beskrivning Ungdomar ska, oavsett förutsättningar, ges möjlighet att själva utöva olika former av kultur. Stadsdelsnämnden ska stödja verksamheter som tillgodoser kulturutövning för stadsdelens ungdomar. På fritidsgårdar och parklekar är arbete med kultur en del av utbudet. Kulturverksamheter som riktar sig till ungdomar i Bromma har fortsatt möjlighet att söka föreningsstöd. Förväntat resultat Brommas ungdomar år upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter. Två professionella kulturaktiviteter ska erbjudas under 2016 av fritidsgårdarna i samarbete med Brommas kultursekreterare. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal professionella kulturupplevelser som erbjudits på fritidsgårdarna under År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fritidsgårdarna utser ett kulturombud som samverkar med kultursekreteraren kring kulturaktiviteter för, med och av barn och unga stockholm.se

28 Tjänsteutlåtande Sid 27 (62) Nämndmål: Barnen i Bromma förskolor deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Beskrivning Det egna skapandet utgör en stor och viktig del i förskolans dagliga verksamhet när barnen uttrycker sig på en mängd olika sätt genom exempelvis bild och form, sång och musik, dans och drama. I stadens strategiska barn- och ungdomsprogram Kultur i ögonhöjd definieras att kultur skapas både av barn, för barn och med barn. All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med programmet och genom det få redskap att arbeta för, av och med barns kulturaktiviteter. Personalen ska ha god kulturkompetens. Stadsdelens bibliotek är en viktig samarbetspartner för förskolorna. Stadsdelen har en samordnare för kultur i förskolan som regelbundet sammankallar förskoleenheternas kulturombud för att planera kulturaktiviteter. På webbplatsen "Kulan" kan förskolorna ta del av ett rikt och anpassat kulturutbud med syfte att skapa mötesplatser mellan förskola och kulturliv. Barnen i förskolan ska få ta del av minst en professionell kulturupplevelse per termin. Förskolornas omfattande arbete med kultur, både barnens eget skapande och kulturaktiviteter, ska synliggöras mer för att skapa en större kunskap om det i föräldragruppen. Förväntat resultat Barnen deltar i eget skapande och kulturaktiviteter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som fått minst en professionell kulturupplevelse per termin. 100 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Varje förskoleenhet har minst ett kulturombud KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel personal med grundutbildning inom äldreomsorgen 88 Fastställs 2016 Tertial Andel personer på vård- och omsorgsboende som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende 98 Fastställs % 95 % År Tertial stockholm.se

29 Tjänsteutlåtande Sid 28 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) 95 % 95 % År 86 % 86 % År 85 % 85 % År Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende 10 Maximalt 10 personer År Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 70 % 70 % År 86 % 85 % År 84 % 84 % År 90 % 90 % År Timavlönades andel av totalt arbetad tid Fastställs 2016 Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för att äldre som inte beviljas bistånd till boende får annat stöd så att behovet av tryggare boende säkras Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Äldrenämnden får i uppdrag, att utreda och i samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa AB och servicenämnden fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilt boende, inklusive ansvar för upphandling av dessa larm Nämndmål: Brukarna inom äldreomsorgen är delaktiga och kan påverka utredningen, planeringen, innehåll och utförande av insats Beskrivning Brukare som har insatser från äldreomsorgen är utifrån sina förutsättningar delaktiga i planering och utförande av insatser och deras upplevelser och önskemål är vägledande. Biståndshandläggarna arbetar med en utredningsmetod för kartläggning och bedömning av behov i den dagliga livsföringen, som är inriktad på den äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och sitt behov av stöd och hjälp. Mål med beviljade insatser formuleras, som tydligt anger vad som är önskvärt att uppnå. Målen formuleras i samråd med den äldre och i termer som gör att målen kan följas upp stockholm.se

30 Tjänsteutlåtande Sid 29 (62) Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre och/eller deras företrädare och dokumenteras i genomförandeplanen. I genomförandeplanen ska även individuella, sociala och andra aktiviteter beskrivas. Insatserna utförs så långt möjligt enligt de äldres önskemål, så att de känner att de har möjlighet att påverka innehållet i insatsen och bestämma över sitt eget liv. De anställda ska känna till och förstå syftet med dokumentation och vilka uppgifter som ska dokumenteras enligt socialtjänstlagen. Förväntat resultat Brukarna är utifrån sina förutsättningar delaktiga i utredning och planering, och kan påverka innehåll och utförande av insatserna i sin vardag Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare i ordinärt boende som upplever att de fått ett beslut anpassat till sina behov. 77 % År Nämndmål: Brukarna inom äldreomsorgen är nöjda och trygga Beskrivning Biståndshandläggarnas kompetens om vardagen för de mest sjuka äldre är av stor vikt för att vården och omsorgen ska kunna utformas på bästa sätt. För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom äldreomsorgens verksamheter är personalens engagemang och utbildning viktig. Det är angeläget att kompetensen håller en hög nivå. Målet är att all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal ska ha grundutbildning. Inom de kommunala demensenheterna finns ett stort antal Silviasystrar och Silviasjuksköterskor med spetskompetens. I rollen som handledare sprider de kunskap om de demenssjukas behov både till de demenssjukas anhöriga och till kollegor. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska hållas levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta. Äldres utsatthet ska motverkas. Insatser mot våld i nära relationer ska också gälla äldre. Förväntat resultat Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges indikatorer. Medborgare i Brommas stadsdelar upplever att de är trygga i sin livssituation och vet var de ska vända sig om de behöver rådgivning, stöd eller någon form av information. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får ett gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till det resultat som önskas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt utveckling av hemtjänsten stockholm.se

31 Tjänsteutlåtande Sid 30 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningen ska utveckla rutiner och metoder för att motverka att äldre utsätts för våld. Gemensam plattform skapas för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete baserat på enheternas lokala ledningssystem. Samarbetsformer utarbetas för kultursekreterare och äldreomsorgens verksamheter Tillagningskök vid Mälarbackens vård- och omsorgsboende Utveckla nöjdhet kring mat och matkvalité från restaurang i egen regi Utveckla samverkan med landstinget Utveckla samverkan med Micasa kring lokal- och fastighetsfrågor Verksamheterna ska bearbeta och analysera resultaten från kvalitetsregistren för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Nämndmål: Anhöriga till äldre med omvårdnadsbehov får stöd och information Beskrivning Anhöriga ska från första kontakten och under hela den närståendes vårdtid uppleva att de får ett aktivt stöd och adekvat information för att klara av sin situation. Personalen ska ge dem respekt och erkännande, lyssna till vad de har att förmedla och se till att deras närstående får adekvat hjälp. Syftet med att stödja anhöriga är framförallt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom anhörigstöd få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Anhörigstödet är en förebyggande verksamhet som genom personliga lösningar ska medverka till ökad livskvalitet för både den som vårdar (anhörig) och den som vårdas (närstående). Stödinsatserna ska anpassas utifrån den närståendes behov. Stödet till anhöriga ska även omfatta uppsökande verksamhet. Förväntat resultat Ökad livskvalitet för den som vårdar och den som vårdas. Anhöriga ska känna sig nöjda med det bemötande och den information de får. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel anhöriga som upplever att samarbetet fungerar bra med personalen (hemtjänst) Andel anhöriga som upplever att samarbetet fungerar bra med personalen (vård- och omsorgsboende) 84 % År 88 % År stockholm.se

32 Tjänsteutlåtande Sid 31 (62) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Köpt energi (GWh) 1,14 GWh Fastställs 2016 År Nämndmål: Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Beskrivning Förvaltningen har tagit fram en ny resepolicy och reviderat den befintliga miljöhandlingsplanen. Förändringarna avser att spegla en förhöjd ambitionsnivå där miljötänkandet integreras i alla verksamheter med fokus på stadsdelens egen rådighet. I den reviderade planen trycker förvaltningen bland annat på behovet av mer energisparande åtgärder, miljöeffektivare transporter och stärkt miljökompetens bland personalen. Det som påverkar miljön mest och som förvaltningen har rådighet över, är energianvändning, kemikalier, transporter, inköp av varor och tjänster samt avfallshantering. Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor utgör ett viktigt policydokument som ligger till grund för miljöarbetet inom förvaltningen tillsammans med de mål och indikatorer som fastställts av fullmäktige. Stadens upphandling av cyklar och elcyklar ger möjlighet till ökat cykelresande i tjänsten. En ökad andel ekologiska livsmedel eftersträvas. Förvaltningen stödjer enheterna genom att anordna seminarier och kurser samt ge miljöombuden grundläggande miljökunskaper. Med beviljade investeringsmedel genomförs energieffektiviseringar inom förskolan genom utbyte av belysningsarmatur, torkskåp samt torkskåp. Förvaltningen söker även under 2016 ekonomiska medel för att, i enlighet med stadens visioner, fortsätta det påbörjade miljöarbetet I samband med remissyttranden bevakar förvaltningen att en klimatneutral utveckling gynnas i den fysiska planeringen av stadsdelsområdet samt föreslår relevant grönkompensation när bebyggelse medför intrång i park- och grönområden. Förväntat resultat Miljöpåverkan minskar inom förvaltningens verksamheter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling Andel miljöombud som genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap (miljökörkortet) 25 % År 100 % År stockholm.se

33 Tjänsteutlåtande Sid 32 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor ska inarbetas. Brommas verksamheter beaktar miljöplanens samtliga sex målområden Utöka möjligheterna att kunna sortera ut matavfall KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elbilar 14 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk samt att med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas Nämndmål: Miljöbelastningen från stadsdelens transporter och resor ska minska Beskrivning Målet handlar om att ställa krav på entreprenören att i sin verksamhet ha effektiva transporter samt att så långt som möjligt resa effektivt i tjänsten. Miljöförvaltningens och trafikkontorets skrift Upphandlingsguide för miljöanpassade och trafiksäkra transporter ska användas när förfrågningsunderlag inför upphandlingar tas fram. Förvaltningen ska verka för att för att möjligheterna till samåkning i privata fordon i stadsdelen underlättas samt att minst 30% av tjänstebilarna ska vara elbilar och att antalet laddningsstationer för el-bilar utökas. I planremissvar och i samband med exploateringsprojekt beaktar och verkar förvaltningen för låga p-tal och mobilitetstjänster av olika slag. Förväntat resultat Upphandlingar bidrar till att miljöbelastningen från stadsdelens transporter och resor minskar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Nämndmål: Bromma har en hållbar mark- och vattenanvändning Beskrivning Stadsdelen har cirka 520 hektar naturmark som inkluderar de tre naturreservaten Judarskogen, stockholm.se

34 Tjänsteutlåtande Sid 33 (62) Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta. Naturreservaten samt vissa speciella naturområden har skötselplaner. Förvaltningen har dock en ambition att upprätta flera skötselplaner och då med inriktning på att naturmarksskötseln ska beakta den biologiska mångfalden. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel skötselplaner för stadsdelens naturområden 20 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Bromma upprättar skötselplaner för områden där det är lämpligt KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att skapa goda möjligheter till stadsodling i Stockholm Stadsdelsnämnderna ska involveras i programmet för avfallshantering i stadens offentliga rum Nämndmål: Alla verksamheter i förvaltningen källsorterar Beskrivning Medvetenheten om källsorteringens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling höjs bland såväl personal som brukare i förvaltningen. Med beviljade investeringsmedel och eventuellt extra medel, efter förnyad ansökan, sätter förvaltningen upp sopskåp på förskolorna vilket ger utökade möjligheter för verksamheterna att källsortera. Förväntat resultat Alla verksamheter i förvaltningen källsorterar (papper, förpackningar, glas, metall). Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som källsorterar 100 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Skapa förutsättningar för verksamheter att källsortera Utbilda kockar för att öka kunskapen om ekologisk mat och onödigt matsvinn stockholm.se

35 Tjänsteutlåtande Sid 34 (62) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 100 % Fastställs % Fastställs % Fastställs 2016 År År År Nämndmål: Brommas barn går i en kemikaliesmart förskola Beskrivning Att åstadkomma en kemikaliesmart miljö är ett långsiktigt arbete. En del åtgärder är enkla och billiga att utföra medan andra är större och kostnadskrävande vilket gör att de måste genomföras på sikt. En grundläggande del i miljöarbetet är att se över vad som finns på förskolan och avlägsna sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning eller som leksaker. Ansvaret är förskolechefens, men kan delegeras till andra. Rutinerna för det systematiska miljöarbetet och egenkontrollen ska dokumenteras. Förväntat resultat Förskolorna vidtar åtgärder för att minska barns exponering för kemikalier. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund Nämndmål: Inomhusmiljön i Bromma är sund Beskrivning Förvaltningen ska i samband med ny- om och tillbyggnader samt vid åtgärder efter skyddsronder beakta att inomhusmiljön i våra lokaler är sund stockholm.se

36 Tjänsteutlåtande Sid 35 (62) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion De högskolor och universitet som finns i regionen är av avgörande betydelse för Stockholms fortsatta utveckling. För att Stockholm ska fortsätta utvecklas måste antalet högskoleplatser öka kraftigt i regionen. Att stärka samverkan mellan akademin och samhälle är en av de viktigaste strategiska frågorna för framtiden. Nämndmål: Förvaltningen samverkar med högskolor och universitet för kunskapsutbyte Beskrivning Bromma stadsdelsförvaltning har ett samverkansavtal med Ersta Sköndals högskola som innebär att Bromma åtar sig att erbjuda minst fyra verksamhetsförlagda utbildningsplatser per år för studenter inom socionomprogrammet. Ersta Sköndal högskola åtar sig att årligen arrangera ett halvdagsseminarium med föreläsningar av högskolans forskare för representanter för stadsdelens verksamhet. Förvaltningen har också ett samarbete med flera universitet och högskolor där förskollärarutbildning ges, för att erbjuda möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Bromma. Brommas förskolor har för närvarande 31 förskollärarstudenter som gör VFU i stadsdelen. Äldreomsorgen har väl uppbyggda kontakter med flera högskolor och alla enheter tar emot studenter från högskolan. Äldreomsorgen i Bromma ingår i ett nätverk av fyra stadsdelar som utgör så kallade Akademiska noder. Äldreförvaltningen stöttar med nätverkskontakter mellan de akademiska noderna och högskolorna. Det har blivit tradition att socionomstudenter från det japanska Hosei University besöker Bromma som ett led i ett utbytesprogram. De mest framstående studenterna gör före avresa till Sverige ett grupparbete om svensk välfärd och tar del av en förberedande föreläsning om stat, landsting och kommun. Under en vecka besöker studenterna organisationer och myndigheter som arbetar med förskola, skola, familjebehandling, barnpsykiatri, immigration, funktionsnedsättning, äldre och fritid för unga. En målsättning är att utöka samarbetet och ömsesidigheten. Förväntat resultat Verksamhetsområde Socialtjänst och fritid erbjuder fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser än 2015 till studenter från Ersta Sköndals högskola. Verksamhetsområde Äldreomsorgs samarbete med universitet och högskolor fortsätter att stockholm.se

37 Tjänsteutlåtande Sid 36 (62) utvecklas i syfte att uppnå en akademisk och evidensbaserad äldreomsorg. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal verksamhetsförlagda utbildningsplatser inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid för praktikanter från socionomprogrammet vid Ersta Sköndal högskola 5 st År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt samverkan med högskolor och universitet inom samtliga verksamhetsområden KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Staden ska vara attraktiv för småföretagare. Det lokala näringslivet ska stärkas på olika sätt. Staden ska samverka med andra offentliga och privata aktörer för att öka företagandet i Stockholm. Nämndmål: Förvaltningen har en god samverkan med företag i Bromma Beskrivning Bromma stadsdelsförvaltning arbetar för goda relationer och ett gott samarbete med det lokala näringslivet. Förvaltningen bidrar till att skapa ett företagsvänligt klimat genom att delta i och stödja lokala företagarföreningar och agera som en länk mellan lokala företag, staden och olika myndigheter. Förväntat resultat En god samverkan finns mellan förvaltningen och det lokala näringslivet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt god samverkan med Brommas företagarförening KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Bromma stadsdelsnämnd arbetar mot att personer som är i behov av ekonomiskt bistånd blir självförsörjande genom arbete, studier eller arbetsmarknadsåtgärder. Bromma arbetar särskilt med riktade insatser till grupper som står långt från arbetsmarknaden. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1 % 1,9 % Tertial stockholm.se

38 Tjänsteutlåtande Sid 37 (62) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,5 % 1,2 % Tertial Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställningar 10 st 750 Tertial Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 10 st 500 st Tertial Antal tillhandahållna platser för feriejobb 360 st st År Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställningar 12 st 800 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 360 st 8000 st År Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med Stockholm Business Region, inom ramen för samarbetet med Start-up Stockholm, samt stadsdelsnämnderna utveckla möjligheten för unga stockholmare att driva sommarlovsföretag inom ramen för feriejobb. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadens nämnder och bolag utveckla ett utbud av platser för kommunala visstidsanställningar som motsvarar behoven hos aspiranterna. Stadens nämnder och bolag ska medverka i arbetet med att bereda platser för visstidsanställda. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla metoder och insatser för att stödja Jobbtorgsaspiranter med psykosocial problematik. Under året skall ett centrum för särskilt stöd inrättas. Arbetsmarknadsnämnden ska utöka den uppsökande verksamheten riktad till arbetslösa unga upp till 29 år i samråd med stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En utredning och ett handlingsprogram för att bryta ungas utanförskap i Stockholm ska tas fram i samråd med socialnämnden, utbildningsnämnden och övriga berörda nämnder Äldrenämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg Nämndmål: Invånarna i Bromma är självförsörjande Beskrivning Personer med arbetsförmåga hänvisas omgående till Jobbtorg Stockholm för stöd att komma ut i praktik, studier eller arbete och på sikt egen försörjning genom löneanställning. För de som står långt från arbetsmarknaden har stadsdelsnämnderna ett särskilt uppdrag att utveckla metoder och ge stöd för att öka deras anställningsbarhet. Att leva i ett långvarigt bidragsberoende kan skapa ett socialt utanförskap och bli en faktor som i sig försvårar inträde stockholm.se

39 Tjänsteutlåtande Sid 38 (62) på arbetsmarknaden. Personer som saknar arbetsförmåga får stöd i kontakter med läkare och Försäkringskassan för att kunna få sin försörjning genom sjukersättning. Förvaltningen fortsätter under 2016, i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen, arbeta med att få ut unga arbetslösa försörjningsstödstagare i praktik och/eller arbete genom att bland annat erbjuda praktikplatser inom förvaltningens olika verksamhetsområden. Förvaltningen kommer att erbjuda 360 ungdomar sommararbete. Förväntat resultat Andelen brukare med ekonomiskt bistånd minskar i förhållande till befolkningen jämfört med Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel unga år som har ekonomiskt bistånd av totalt antal personer med ekonomiskt bistånd i Bromma 9 % År KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 +/- 1 % År Nämndmål: Verksamhetsområden (VO) och enheter bedriver verksamheten inom budgetramen Förväntat resultat Förvaltningen vill vara tydlig i den ekonomiska styrningen och markera att det är ett strävansmål, att samtliga enskilda verksamhetsområden respektive enheter också uppnår full budgethållning. Det är dock inte ett realistiskt mål för hela populationen av enskilda verksamhetsområden/ enheter. Därför är indikatorernas målvärden satta som förväntade resultat (effektmål) för årsperioden istället för målvärdet 100 procent som vore naturligt som ett strävansmål. På övergripande och aggregerad nivå (nämndnivå) är dock resultatmålet alltid detsamma som strävansmålet, eller med andra ord 100 procents måluppfyllelse. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upphandlade leverantörer används (internkontrollplan) stockholm.se

40 Tjänsteutlåtande Sid 39 (62) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Bromma stadsdelsnämnd ska vara en jämställd stadsdel. Vi ska verka aktivt för jämställda löner genom årliga lönekartläggningar och därigenom minska risken för diskriminering. Vi ska ha könsuppdelad statistik och analysera resursfördelningen utifrån kön. Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Nämndmål: Förvaltningen har ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Beskrivning Brommas arbete mot diskriminering och ojämlikhet ska intensifieras. Vägen dit går via ett långsiktigt och systematiskt arbete baserat på målstyrning och uppföljning. Tillsammans med kansliet för demokrati och mänskliga rättigheter kommer vi att utveckla ett arbete med genusbudgetering i stadsdelen. Jämställdhet och mångfald är viktiga frågor för förvaltningen. Vi ska i större utsträckning kommunicera om jämställdhet inom förvaltningen och fortsätta utveckla könsuppdela statistik, särskilt för inkomna ärenden och beslut om insatser. Mångfald inom verksamheterna är en styrka och arbetet med HBTQ- frågorna kommer att stärkas. Förväntat resultat Alla i Bromma ska ges samma förutsättningar oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor En bra arbetsgivare utvecklar och behåller den personal vi har. Det är våra medarbetare som är vårt ansikte utåt. Den utvecklande arbetsplatsen skapas av chefer och medarbetare tillsammans. Att vi har en tillåtande miljö där vi alla tar ansvar och är delaktiga i vad som sker och vad som beslutas. Våra ledare skapar förutsättningar för en framtid som är utvecklande och positiv stockholm.se

41 Tjänsteutlåtande Sid 40 (62) Genom bra bemötande, tydliga och förståeliga motiveringar i beslut att vi handlägger ärenden på ett förtroendefullt och korrekt sätt bidrar till att det talas väl om Bromma stadsdelsförvaltning. Talas det väl om oss som arbetsgivare har vi också lättare att rekrytera nya medarbetare utifrån den kompetens vi behöver. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats 100 % 100 % År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö fastställs 2016 fastställs 2016 Sjukfrånvaro 7,5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,1 % tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden Stadsdelsnämnderna ska sträva efter hög personalkontinuitet i beviljade hemtjänstinsatser Nämndmål: Förvaltningen är en bra arbetsgivare med goda arbetsplatser Beskrivning Den utvecklande arbetsplatsen skapas av chefer och medarbetare tillsammans. Att vi har en tillåtande miljö där vi alla tar ansvar och är delaktiga i vad som sker och vad som beslutas. Våra ledare skapar förutsättningar för en framtid som är utvecklande och positiv. Förväntat resultat Chefer i Bromma stadsdelsförvaltning har högre värden på medarbetarenkäten i jämförelse med stadens genomsnitt. Chefer och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget, är delaktiga och medverkar i arbetet för att nå de uppsatta målen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Medarbetarenkäten följs upp på arbetsplatsträffar och behandlas i samverkan och handlingsplan upprättas efter behov Seminarier och information om kompetensbaserad rekrytering och riktlinjer om lönesättning stockholm.se

42 Tjänsteutlåtande Sid 41 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätthålla en aktuell personal- och kompetensförsörjningsplan Nämndmål: Sjukfrånvaron är låg Beskrivning Under 2015 har sjukskrivningstalen i Stockholm stad som helhet liksom i förvaltningen sakta ökat. För att stävja denna utveckling har förvaltningen arbetar utifrån en handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen år Handlingsplanen består av tre delar, en hälsofrämjande del, en förebyggande del och en efterhjälpande del som avser arbetet med rehabilitering. Inom den hälsofrämjande delen arbetar förvaltningen i samarbete med hälsocoacher och enhetschefer. Förvaltningen har cirka 50 utbildade hälsocoacher med uppdrag att vara ett stöd till medarbetare och chefer i hälsoarbetet samt inspirera på arbetsplatsen i hälsofrämjande aktiviteter. Medarbetarna uppmuntras till friskvård med möjlighet till subventionerade friskvårdsaktiviteter. Friskvårdstimme kan tas ut motsvarande en timme per vecka om arbetet så tillåter. I det förebyggande arbetet ingår diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud samt att genomföra internkontroll av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete. I den delen som avser rehabilitering fortsätter arbetet med att upprätta åtgärdsplaner på enhetsnivå för att uppnå målet om sänkt sjukfrånvaro. Andra efterhjälpande insatser som tillämpas är förstadagsintyg, hälsosamtal genom Previa, samt arbete enligt stadens rehabiliteringsprocess. Förvaltningen följer utvecklingen av sjuklönekostnaderna samt sjukfrånvaron på förvaltnings-, verksamhetsområdes- och enhetsnivå varje månad. Det är av stor vikt att tidiga signaler på ohälsa upptäcks, och att åtgärder som underlättar tidig återgång till arbetet snarast sätts in samt att chef håller kontinuerlig kontakt med sjukfrånvarande medarbetare. Förväntat resultat Den totala sjukfrånvaron uppgår till högst 7,5 procent Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro Administration 1,2 % Tertial Sjukfrånvaro Förskola 7,4 % Tertial Sjukfrånvaro Socialtjänst och fritid 5,4 % Tertial Sjukfrånvaro Äldreomsorg 8 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud stockholm.se

43 Tjänsteutlåtande Sid 42 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna analyserar sjukfrånvaron och upprättar handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron Erbjuda riktad information och seminarier med inriktning på hälsa för respektive verksamhetsområde Översyn av ombudsorganisation och aktiviteter för dessa i dialog KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Bromma ska säkerställa respekt för mänskliga rättigheter med hjälp av stadens råd för mänskliga rättigheter. Vi ska utveckla ett jämställt, normkritiskt, antirasistiskt, icke-diskriminerande och tillgängligt arbetssätt. Vi ska bli bättre på att kartlägga och analysera verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare/hyresgäster som inte upplever att de har blivit diskriminerade i kontakt med stadens verksamheter öka År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fritidsledare ska erbjudas kompetensutveckling i genus, antirasism och mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen ska skyndsamt genomföra en översyn i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB i syfte att säkerställa en ändamålsenlig organisation, process, resursfördelning samt uppföljning för flyktingmottagandet. Stadsdelsnämnderna ska inventera och succesivt avlägsna exkluderande design inom nämndens ansvarsområde Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och Micasa AB göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende och intressentboende med olika typer av språklig och/eller kulturell inriktning samt hbtq-inriktning Utbildningsnämnden ska fortsätta arbetet med att utveckla hbtqkompetensen inom skolan och förskolan i samråd med kommunstyrelsens kansli för mänskliga rättigheter samt stadsdelsnämnderna stockholm.se

44 Tjänsteutlåtande Sid 43 (62) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Barnets rättigheter ska vara centrala för alla politikområden i Bromma. Vi ska ta stadens barnombudsman till hjälp för att garantera barnrättsperspektivet. Under året bidrar vi med vår del i implementeringen av ett nytt program för barnets rättigheter. Inom verksamheter som riktas till barn och unga ska kompetens inom genus, normkritik och antirasistiska perspektiv öka och arbetet med likabehandlingsplaner ska stärkas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska skapa fler träffpunkter för unga. Särskilt fokus ska riktas mot flickor och HBTQ-personer Utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i samarbete ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Nämndmål: Barn/ungdomar som kommer ensamma till Bromma har skydd och hjälp Beskrivning Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. I Barnkonventionens artikel 22 står att alla flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp om de kommer ensamma. Stadsdelen har en beredskap för att arbeta med en allt större målgrupp ensamkommande barn och ungdomar. I detta ingår att använda sig av närsamhällets möjligheter. Förväntat resultat Ensamkommande flyktingbarns behov utreds inom 3 månader. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel utredningar gällande ensamkommande flyktingbarns behov som avslutas inom 3 månader 85 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildning i Barnkonventionen till alla som arbetar med myndighetsutövning inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Ett liv med frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Insatser mot våld i nära relationer är en kommunal skyldighet stockholm.se

45 Tjänsteutlåtande Sid 44 (62) Arbetet mot våld i Bromma ska fortsatt prioriteras. Nolltolerans mot våld ska gälla. Personer som utövar våld ska erbjudas insatser som en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Socialtjänsten ska alltid inleda en utredning (11 kap. 1,2 SoL) vid misstanke om att ett barn lever med våld i nära relation. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 30 st tas fram av nämnden År Nämndmål: Barn lever under trygga uppväxtvillkor Beskrivning Tidiga insatser för barn och ungdomar är av stor betydelse för trygga uppväxtvillkor. Socialtjänsten ska alltid inleda en utredning (11 kap. 1,2 SoL) vid misstanke om att ett barn lever med våld i nära relation. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder. Förväntat resultat Alla barn som bevittnat eller utsatts för våld erbjuds stödsamtal. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ärenden med våld i nära relationer som inte återaktualiserats på samma grund inom 12 månader. 80 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningen ska utveckla rutiner och metoder för att inventera antal kvinnor och män över 18 år som är våldsutsatta KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Bromma stadsdelsnämnd ska inom sitt ansvarsområde göra Bromma till en tillgänglig stadsdel för alla dess invånare. "Stockholm - en stad för alla" är stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmets övergripande mål är att alla i Stockholms stad ska ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Det övergripande målet utgör tillsammans med LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) grunden för arbetet inom funktionshinderområdets verksamheter. Stöd som ges ska leda till ökad självständighet, delaktighet, inflytande och bättre levnadsvillkor. Insatser ska utformas med respekt för den enskildes önskemål och val stockholm.se

46 Tjänsteutlåtande Sid 45 (62) Vi ska utveckla arbetet med tillgänglig samhällsinformation. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % tas fram av nämnden År Andel personal med grundutbildning inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer som tycker att det är lätt att kommunicera med Stockholms stad Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 80 Fastställs % 88% År 76 % 76 % År 75 % tas fram av nämnden Tertial År % Tertial 80 Fastställs % tas fram av nämnden År År 90 % 90 % År 89 % 89 % År 89 % 89 % År 89 % 89 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och socialnämnden göra en översyn av behovet av äldreboende för personer som bor i gruppbostad enligt LSS Nämndmål: Personer med funktionsnedsättning upplever att de blir väl bemötta av förvaltningens personal Beskrivning Ett bra bemötande är en viktig faktor för god kvalitet. Genom ett bra bemötande skapas stockholm.se

47 Tjänsteutlåtande Sid 46 (62) förutsättningar för delaktighet och verksamhetsutveckling. Förväntat resultat En ökning av andelen brukare som upplever att de blir väl bemötta av förvaltningens personal jämfört med resultatet i 2015 års brukarundersökning. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare på grupp- och serviceboenden, som drivs i egen regi, som anser att de har inflytande över det stöd de får. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av biståndsenhetens personal. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av personalen på grupp- och servicebostäder i egen regi. 80 % År 75 % År 90 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningen ska hålla en serie lunchseminarier under 2016 med fokus på tillgänglig kommunikation med syfte att öka kunskapen om hur alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Personal ska utbildas i klarspråk KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Vi ska använda våra resurser för att utveckla och följa upp verksamheten med invånarna, verksamma i området och anställda. Våra verksamheter ska närma sig invånarna med vårt nya medborgarkontor. Vi ska stärka Brommabornas inflytande över sin närmiljö bland annat genom ett planeringsråd. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare med boendestöd som anser att de har inflytande över det stöd de får av sina boendestödjare. Andel brukare på stadens gruppboenden som anser att de har inflytande över det stöd de får. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 88 % fastställs % fastställs 2016 fastställs % fastställs 2016 År År År År stockholm.se

48 Tjänsteutlåtande Sid 47 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur det civila samhället kan stärkas, med särskilt fokus på ytterstaden och kvinnors organisering, samt bidra till att förutsättningar skapas för att det civila samhället kan göras delaktigt i stadens utveckling, i enlighet med det arbete som pågår inom ramen för den sociala hållbarhetskommissionen Stadsdelsnämnderna ska utarbeta lokala utvecklingsprogram i samverkan med invånare och i samarbete med stadens övriga nämnder och styrelser Nämndmål: Bromma är en stadsdel där invånarna är delaktiga och har inflytande Beskrivning Bromma Medborgarkontor öppnas i början av Medborgarkontoret ska göra invånarna mer delaktiga och ge dem möjlighet till mer inflytande kommer också ett planeringsråd att sammanträda varannan månad i syfte att öka invånarnas insyn och delaktighet i stadens plan- och byggprocesser. Förväntat resultat Staden och stadsdelens information blir mer tillgänglig. Den digitala klyftan minskar och mötesplatserna mellan invånarna blir fler. Invånarnas möjligheter för delaktighet och inflytande utvecklas. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare som upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål (vård- och omsorgsboende) 78 % År Antal medborgarförslag 30 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Aktiviteter som främjar till delaktighet och aktiviteter för återkoppling är stående delar i förvaltningens kommunikationsplanering av kampanj- och projektarbete Bromma Medborgarkontor anordnar 1 aktivitet per månad och ger stöd i datoranvändning och e-tjänster Bromma Medborgarkontor följer upp antal besökare per vecka och nöjdhet med servicen Det nya planeringsrådets funktion synliggörs i förvaltningens kommunikationsinsatser Informera om medborgarnas möjligheter att lämna in medborgarförslag Inkomna medborgarförslag presenteras inför och efter nämndbeslut i stadsdelsförvaltningens information till invånarna stockholm.se

49 Tjänsteutlåtande Sid 48 (62) Aktivitet Startdatum Slutdatum Planeringsrådet ökar informationsutbytet mellan aktörer i beredningen av ärenden om stadsplanering och yttrande över detaljplaner (aktörer = förtroendevalda i Bromma, förvaltningen, centrala förvaltningar, näringslivet, lokala föreningar och allmänheten) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Vi ska verka för att entreprenörer öppet redovisar verksamhetens ekonomi för att tydliggöra att medel avsatta för välfärd används för detta ändamål. I de fall vi gör en gemensam upphandling med andra förvaltningar ska vi tillsammans ta fram tydliga kvalitetskrav. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elektroniska inköp Tas fram av nämnden Tertial stockholm.se

50 Tjänsteutlåtande Sid 49 (62) Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktiges ekonomiska ram för driftbudgeten är preliminärt 1 402,7 mnkr och i betydande del baserad på 2015 års prestationsvolym. Den slutgiltiga budgeten fastställs vid avläsningen av prestationer under Förvaltningen gör i verksamhetsplanen en justering med 14,8 mnkr för prestationsförändringar och 2,4 mnkr för aviserade demokratimedel. Investeringsbudgeten riktad till stadsmiljöverksamhet uppgår till 8,8 mnkr. Investeringsbudgeten för anskaffning av maskiner och inventarier i verksamheterna uppgår till 2,8 mnkr. Verksamheter Diff % Äldreomsorg 540,5 546,2 5,7 1,1% Omsorg för funktionshindrade 224,2 235,1 10,9 4,9% Förskoleverksamhet 373,4 386,9 13,5 3,6% Individ och Familjeomsorg 100,9 108,3 7,4 7,3% Ek bistånd 43,6 45,7 2,1 4,8% Arbetsmarknad 4,9 6,7 1,8 36,7% Kultur och Fritid 12,8 13,6 0,8 6,3% Stadsmiljö 21,4 24,1 2,7 12,6% Nämnd och förvaltning 43,3 44,3 1,0 2,3% Övrig verksamhet 8,5 9 0,5 5,9% Total 1373,5 1419,9 46,4 3,4% Vi har, liksom tidigare år, som huvudlinje att respektive verksamhet så långt som möjligt får anpassas till det ekonomiska utrymme som kommunfullmäktige ger i den centrala tilldelningen ( påsarna ). Jämförelsen med 2015 avser nämndens budget enligt verksamhetsplan Differenserna inrymmer volym- och prisförändringar men även kvalitativa påslag och effektiviseringskrav. Gemensam administration ( nämnd och förvaltning ) uppgår till 3,1 prcent av nettoomslutningen, medan avdraget för buffert/oförutsett uppgår till 0,6 procent eller 9 mnkr. Enligt stadens anvisningar kommenteras budgeten per verksamhet, som dessa definieras i den centrala uppföljningen. Äldreomsorg Verksamheten hör organisatoriskt och ansvarsmässigt till verksamhetsområde (VO) Äldreomsorg. Förvaltningen budgeterar netto 546,2 mnkr för äldreomsorgen varav 2,3 mnkr ansvarsmässigt förs till stadsdelsdirektörens buffert. Det innebär en ökning med stockholm.se

51 Tjänsteutlåtande Sid 50 (62) 5,7 mnkr (1,1 %) jämfört med verksamhetsplan Enligt budgetförslaget beräknas antalet äldre minska under året i åldersgruppen över 85 år medan det i stället sker en ökning i den yngre åldersgruppen. Det kommer medföra färre placeringar i vård- och omsorgsboenden medan hemtjänstinsatserna kommer att öka jämfört med Priserna/ersättningarna till egna och externa utförare av hemtjänst, vård- och omsorgsboenden samt för dagverksamheterna som är valfria enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) fastställs av kommunfullmäktige. Hemtjänst i ordinärt boende får ersättning utifrån antal utförda timmar klockan 7-22 och antal nattbesök klockan Båda ersättningarna är höjda med 2 procent jämfört med Särskilda boenden får ersättning per vårddygn. Ersättningens storlek beror på om platsen har somatisk inriktning eller demensinriktning. Ersättningarna är uppräknade med 2,2 procent jämfört med Lokalschablonen för särskilda boenden för äldre är oförändrad jämfört med 2015 då differensen i konsumentprisindex (KPI) juli 2014 mot juli 2015 endast är en minskning på 0,08 procent. Ersättning för avlösning och ledsagning är ett fast belopp per timme beroende på om insatsen sker dagtid, kväll, natt eller under helgen. Ersättningsnivån har räknats upp med 2 procent. Ersättningen per dag till utförare av dagverksamhet är höjd med 2 procent jämfört med Det fasta anslaget för den kommunövergripande verksamheten (KÖV) Pensionat Kinesen är oförändrat jämfört med Vi bedömer att ökningen av budgetramen med 3,4 mnkr inte kommer att räcka för att täcka de ökade ersättningsnivåerna. Det innebär att beställarenheten kommer att få svårigheter att klara sin budget. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamheten hör organisatoriskt och ansvarsmässigt till verksamhetsområde (VO) Socialtjänst och fritid. Verksamhetens budgetram ökar med 10,9 mnkr (4,9 %) till 224,2 mnkr jämfört med verksamhetsplan Budgeten är till omkring 80 procent prestationsbaserad (LSS-schabloner som även gäller assistansersättning) och kommer därför att regleras efter de mätningar som genomförs i mars och augusti Stöd- och service till personer med funktionsnedsättning Insatser enl. LSS inkl. myndighetsutövning och stab (rörligt anslag) Insatser enligt LASS (rörligt anslag) Diff % ,5 9,5 6% 20,3 19,7-0,6-3% stockholm.se

52 Tjänsteutlåtande Sid 51 (62) Stöd- och service till personer med funktionsnedsättning Insatser huvudsakligen enl. SoL (fast anslag) Diff % 39,9 41,9 2 5% Totalt 224,2 235,1 10,9 5% Kommunfullmäktige bestämmer priset för utförarnas tjänster för såväl privata utförare som stadens verksamheter i egen regi eller på entreprenad enligt den valfrihetsmodell som gäller boende, daglig verksamhet och korttidsboende. Priserna för vuxenboende, barnboende, daglig verksamhet och korttidsvistelse är höjda med 2 procent. Förvaltningen ansvarar kostnadsmässigt för de 20 första assistanstimmarna per vecka som Försäkringskassan beviljar enligt socialförsäkringsbalken kapitel 51 (tidigare LASS). Preliminärt har förvaltningen tilldelats 21 mnkr för detta, ett belopp som kommunstyrelsen kommer att justera efter avläsning av faktiskt utförda timmar under Assistansersättningens timbelopp för år 2016 blir enligt beslut från regeringen 288 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 4 kr eller 1,4 procent, vilket är samma historiskt låga höjning som förra året. Regeringen skriver att schablonbeloppet nu ska räknas upp med 1,4 procent varje år. Ersättningen till utförarenheten utgår med motsvarande belopp. De insatser som beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) är budgeterade under ett fast anslag. Det gäller bland annat hemtjänst, ledsagarservice, avlösarservice och boenden (SoL) men även resor till och från daglig verksamhet, habiliteringsersättning och sjukfrånvaroersättning för extern assistans. Ersättningen till utförarna för hemtjänst, avlösning och ledsagning höjs med 2 procent jämfört med år För förvaltningens egna utförare görs oförändrat ett OH-avdrag motsvarande 5 procent. Budget 2016 förutsätter aktivt och kontinuerligt arbete för budgethållning. Det handlar om konsekvent och enhetlig tillämpning av stadens riktlinjer i samband med biståndsprövningen, att verka för att samtliga anlitade privata utförare går med i valfrihetssystemet, att brukare som är placerade i sådana enskilt drivna verksamheter utanför ramavtal eventuellt kan erbjudas placering inom stadens valfrihetssystem och att personer med LSS-beslut som i nuläget har placering hos anordnare som inte är LSS-godkända omplaceras. Även särskilt kostsamma boendeplaceringar (SoL) bör granskas. Individ och familjeomsorg Verksamheten hör organisatoriskt och ansvarsmässigt till VO Socialtjänst och fritid. Verksamhetens budgetram ökar med 7,4 mnkr (7,3 %) till 108,3 mnkr jämfört med 2015, men trots detta förutsätter budgeten en kraftfull ekonomistyrning och att effektiviseringen av verksamheterna fortsätter. Individ och familjeomsorg Diff % Ledning och gemensamt 2,5 2,4-0,1-4,00% Barnenheten 0 11 år 10,6 10,4-0,2-1,90% stockholm.se

53 Tjänsteutlåtande Sid 52 (62) Individ och familjeomsorg Diff % Ungdomsenheten år 12,9 18,9 6 46,50% Familjerätt/Familjevård/kontaktver. 15,7 16,6 0,9 5,70% Resursenhet 13,2 14,5 1,3 9,80% Vuxen - Missbruk 14,5 14,6 0,1 0,70% Vuxen- Socialpsyk. 31,5 30,9-0,6-1,90% Totalt 100,9 108,3 7,4 7,30% I budgeten ryms en satsning för att klara handläggningen av ensamkommande barn och ungdomar och en förstärkning med en heltidstjänst för familjevårds- och kontaktverksamhet. Inom samtliga verksamheter förutsätter budgeten att dygnetruntomsorg minskas till förmån för ökade insatser i form av öppenvård och boendestöd i egen regi. För att begränsa kostnaderna för köpta platser i olika former av stödboenden måste vi fortsätta inriktningen mot fler försöks- och träningslägenheter och andra former av stödboenden. Budgeten för vuxeninsatser förutsätter att alla behov av insatser utreds noga i samarbete med den enskilde. Biståndshandläggarna prioriterar att ha täta uppföljningar med de som utför insatserna och klienten för att hela tiden se till att nivån på insatserna är rätt. Arbetet innebär både uppsökande arbete samt långvariga stöd och rehabiliteringsinsatser, ofta i samverkan med andra vårdgivare. I övrigt gäller följande förändringar: En enhet för ensamkommande barn och ungdomar inrättas. Enheten bemannas av en enhetschef, fyra socialsekreterare och en administrativ assistent. En familjehemssekreterare för rekrytering av och stöd till familjehemmen anställs till familjevården För att öka effektiviteten i verksamheten kommer Västerorts aktivitetscentrum (VAC) att renoveras och lokalanpassas. Föreliggande budget förutsätter opåverkade intäkter när vi bygger om. Det kräver att de olika verksamheterna omdisponeras från sina nuvarande lokaler på ett sådant sätt att de brukare vi redan har kan ges sysselsättning i oförändrad utsträckning. Sjövillan sägs upp i januari 2016 då den inte kan användas för verksamheten. När ombyggnationerna är genomförda är avsikten att verksamheten i större utsträckning kommer att vara en öppen verksamhet. Det kommer att innebära en ännu högre grad av anslagsfinansiering än idag. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder Verksamheten hör organisatoriskt och ansvarsmässigt till VO Socialtjänst och fritid. Budgeten för 2016 uppgår till 52,4 mnkr, en ökning med 3,9 mnkr. Den ökade flyktingströmmen medför ökat bistånd i samband med familjeåterförening. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder Diff % Ekonomiskt bistånd 31,2 32,8 1,6 5,1% stockholm.se

54 Tjänsteutlåtande Sid 53 (62) Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder Diff % Handläggningskost. 12,4 12,9 0,5 4% Arbetsmarknadsåtgärder 4,9 6,7 1,8 36,7% Total 48,5 52,4 3,9 8% Över 60 procent av biståndshushållen har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Vad gäller arbetsmarknadsåtgärder står cirka 160 personer i Bromma långt från arbetsmarknaden på grund av bland annat socialmedicinska skäl vilket är ett oförändrat läge jämfört med Stödet till dessa personer handläggs huvudsakligen inom stadsdelsförvaltningen, även om de Jobbtorg Stockholm erbjudit jobb- och praktikrelaterade insatser för Förskoleverksamheten Verksamheten hör organisatoriskt och ansvarsmässigt till verksamhetsområde (VO) Förskola. Förvaltningen budgeterar netto 386,9 mnkr för förskoleverksamheten. Kommunfullmäktiges preliminära tilldelning baseras på avläsning i mars 2015 och avser barn, varav yngre barn. Förvaltningen planerar preliminärt för barn, varav yngre barn. Här ingår fem nytillkommande avdelningar på Dartanjangs gata. I verksamhetsplanen ingår förväntade budgetjusteringar motsvarande netto 14,8 mnkr för volymförändringar (4,6 mnkr), barnomsorgsgarantin (2,9 mnkr) och kompensation för höga hyror (7,3 mnkr). Den andel av schablonerna som utgår som peng till förskolorna är oförändrat 80 procent. Schablonnivån höjs med 2,2 procent, vilket också ökar pengen till förskolorna med 2,2 procent. Socioekonomiskt extrastöd utgår med kr per barn till förskolorna i Blackeberg. För kulturändamål har förskoleenheterna sedan 2010 tillförts ytterligare 0,5 procent på förskolepengen, vilket för 2015 motsvarar 1,5 mnkr. Det är i huvudsak oförändrat mot Stadsdelsförvaltningens öppna förskola ingår i uppdraget för resultatenheten Blackeberg Olovslund förskolor. Enheten erhåller för detta en tilläggsresurs motsvarande 2,5 mnkr inklusive lokalhyra och ABC-utbildning för föräldrar. Det innebär en ökning med 0,5 mnkr. Övriga lokalhyror och lokaldrift utgör den största kostnadsposten utöver förskolepengen. För hyra och drift avsätts brutto 67,7 mnkr, vilket är 0,8 mnkr högre än För barn med behov av särskilt stöd ökar budgeten med 3,1 mnkr till 22,6 mnkr. Behovet av extra stöd prövas och administreras individuellt av en samordnare. Antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat och det är viktigt med tidiga insatser. Därför kommer frågan om antalet specialpedagoger samt deras organisatoriska tillhörighet att utredas under Serviceförvaltningens debitering för förskoleenheternas löne-och ekonomiadministrativa service ingår inte i pengen utan budgeteras centralt. För detta avsätts oförändrat 1,75 mnkr Barnomsorg på OB-tid budgeteras oförändrat 0,4 mnkr, vilket svarar mot det beräknade utfallet för För den centrala verksamhetsledningen avsätts 6,3 mnkr ( jämfört med 5,5 mnkr 2015). Fritid och kultur Verksamheten ingår organisatoriskt och ansvarsmässigt i såväl VO Socialtjänst och fritid som stockholm.se

55 Tjänsteutlåtande Sid 54 (62) VO Administration (kultursamordning samt konsumentvägledning). Öppen fritidverksamhet för barn och ungdom uppgår till 12,8 mnkr. Dessa fördelas på fritidsverksamheten (11,0 mnkr) och kolloverksamheten (1,8 mnkr). Trots att detta innebär ett tillskott med 0,8 mnkr jämfört med 2015 års verksamhetsplan innebär det en neddragning jämfört med den faktiska kostnadsnivån under Konsumentvägledningen uppgår till netto 0,5 mnkr och förutsätter delfinansiering med 0,3 mnkr genom försäljning till andra stadsdelar. En ny resurs för att utveckla och stimulera kulturverksamheten inom stadsdelsområdet har inrättas inom VO Administration under Tjänsten, som motsvarar en halvtid, köps av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och samma belopp (0,3 mnkr) avsätts för ändamålet under Förvaltningen avsätter också 1,5 mnkr för att stötta förskolornas kulturarbete i verksamheten. Detta tillskott finansieras ur påsen för barn, kultur och fritid men utfördelas via förskolepengen och redovisas i uppföljningen under förskoleverksamhet. Stadsmiljö Verksamheten hör, enligt förslag, från och med 2016 organisatoriskt och ansvarsmässigt till VO Administration. Budgeten för verksamheten omfattar 24,1 mnkr. Det är en ökning med 2,2 mnkr jämfört med Budgetökningen avser dock internräntor och avskrivningar som 2016 uppgår till 7,2 mnkr. För att uppnå stadens uppsatta mål om god tillgänglighet så kommer förvaltningen att, i likhet med 2015, ansöka om extra tilldelning med 3,0 mnkr för att tillgänglighetsanpassa lekplatser, men även parksoffor och trappor. Förvaltningen kommer att ansöka om extra medel för justering av driftanslaget med 2 mnkr för att förstärka skötseln av Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta naturreservat. I stadens budget framhålls värdet av en god parkstandard. En samlad satsning görs därför i form av utökade reinvesteringsanslag för utveckling och upprustning av stadens gröna ytor. Förvaltningen kommer att ansöka om 3,5 mnkr reinvesteringsmedel. I stadsdelens behovsanalys framhåller vi särskilt återplantering av träd, renovering av planteringar, upprustning av trappor, murar och parkvägar. Nämnd och gemensam administration För 2016 budgeteras 44,3 mnkr eller 3,1 procent av nämndens nettobudget. Det innebär en ökning med 1,0 mnkr eller 2,3 procent jämfört med Nämnd och gemensam administration Diff % Stadsdelsnämnden 2,02 2,10 0,08 4,0% Stadsdelsdirektören 2,88 3,80 0,92 31,9% VO Administration 38,43 38,40-0,03-0,1% stockholm.se

56 Tjänsteutlåtande Sid 55 (62) Nämnd och gemensam administration Diff % Total NOF 43,30 44,30 1,00 2,3% Under stadsdelsdirektören permanentas en personalresurs (utredare), som under 2015 varit knuten till direktören men budgeterad under VO socialtjänst och fritid. Teknikenheten inom VO Förskola och teknik omfattar 33,4 mnkr och har i sin helhet, enligt liggande organisationsförslag, överförts till VO Administration. I tabellen ovan ingår enbart den del av enheten, 8,9 mnkr, som avser verksamhet NOF (nämnd och förvaltning), Här ingår förutom lokalförvaltning, IT-stöd också en ny anställning som miljösamordnare. Övrig verksamhet Under övrig verksamhet budgeteras 9,0 mnkr. Det är ett verksamhetsmässigt ospecificerat utrymme som står till stadsdelsdirektörens förfogande för oförutsedda kostnader under Budgeten för övrig verksamhet motsvarar oförändrat 0,6 procent av förvaltningens nettobudget, vilket är en ökning i kronor räknat med 0,5 mnkr. Investeringar År 2016 uppgår den totala investeringsvolymen för parkinvesteringar till 8,8 mnkr. Enligt kommunfullmäktiges beslut fördelas medel för parkinvesteringar enligt två modeller: Medel för större investeringar fördelas till preciserade projekt. Vi ställer ansökan om medel till kommunfullmäktige via trafikkontoret. För år 2016 har Bromma stadsdelsnämnd beviljats 3,5 mnkr i extra medel. Medel för mindre investeringar fördelas till opreciserade projekt till stadsdelsnämnderna via resursfördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamhet. För år 2016 har Bromma stadsdelsnämnd tilldelats 5,3 mnkr för investeringar i parker och grönområden. Investeringar för spontanidrott ingår då. Medel för större investeringar efter ansökningsförfarande 1. Beckombergaområdet Iordningställande av lekplats i anslutning till nyligen färdigställda och kommande bostäder i Beckomberga. Projekttid: 2 år Kostnad: ca 4 mnkr. För år 2016 har 2 mnkr beviljats. 2. Strandpromenader Upprustning av strandpromenaden längs Mälaren mellan Äppelviken och Smedslätten. Parkstråken ska utvecklas till attraktiva platser för vistelse och promenader samt göras mer tillgängliga. Projekttid: 3 år Kostnad: ca 5 mnkr. För år 2016 har 1,5 mnkr beviljats. Mindre investeringar via resursfördelningsnyckeln 1. Parkupprustning På flera platser i Bromma behöver diverse parkmöblering som trappor, räcken och sittmöbler stockholm.se

57 Tjänsteutlåtande Sid 56 (62) renoveras/rustas upp. Projekttid: 1 år. Kostnad: ca 0,5 mnkr. 2. Lekutrustning De gångna årens eftersatta underhåll av lekparker innebär att det finns ett uppdämt behov av renoveringar/reinvesteringar. För att skapa utökade möjligheter för lek och spontanidrott föreslår vi bland annat lekplatsupprustningar i Alvik och Norra Ängby. Projekttid: 1 år. Kostnad: ca 3,3 mnkr. 3. Parkvägar Ett antal gång- och cykelvägar är i dåligt skick och behöver rustas upp och få nytt underlag och ny beläggning. Projekttid: 1 år. Kostnad: ca 1,5 mnkr. Maskiner och inventarier Anskaffningar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp (exkl. moms) som beräknas kunna vara i normalt bruk och skick (nyttjandeperiod)i minst tre år, ska enligt stadens redovisningsregler definieras som investeringar. För utgifter som faller inom denna definition har stadsdelsförvaltningarna av bokföringsmässiga skäl sedan ett några år tilldelats en särskild budget. Det innebär dock ingen faktisk utökning av tillgängliga medel utan är att se som ett budgetmässigt lån/förskott. Uppkomna skulder måste återbetalas via amorteringar/ avskrivningar med räntepåslag " i efterkommande års driftbudgetutrymmen. Förvaltningen planerar för inköp av maskiner och inventarier i samband med att en ny förskola vid Dartanjangs gata öppnas samt i samband med bygget av ett tillagningskök i Mälarbackens vård och omsorgsboende. Utgifterna för enbart dessa objekt beräknas preliminärt uppgå till c:a 3,8 mnkr. Då den tilldelade investeringsbudgeten för 2016 är 2,8 mnkr, söker förvaltningen utökat redovisningsmässigt utrymme för inköp av maskiner och inventarier med 1,5 mnkr. Om behov föreligger kommer förvaltningen att återkomma med begäran om ytterligare justeringar i samband med 2016 års tertialrapporter. Resultatenheter Resultatenheter 2015 har förvaltningen haft 17 definierade resultatenheter, vilka hanteras i särskild ordning i den ekonomiska uppföljningen och redovisningen. Grundvillkoret för att kunna vara resultatenhet är att enhetens budget baseras på intäkter/rörlig ersättning för faktiskt utförda prestationer. Inom äldreomsorgen beräknas Bromma hemtjänst, efter två år med negativa fondsaldon, upphöra som resultatenhet den sista december Inom förskoleverksamheten kommer från årsskiftet 2015/2016 resultatenheten Mariehälls förskolor att tillföras en nybyggd förskola med fem avdelningar vid Dartanjangs gata. Då Mariehälls förskolor redan idag är den största resultatenheten inom förskoleverksamheten kommer den att delas upp i två resultatenheter. Den nytillkommande enheten får namnet Bällsta Annedals förskolor och omfattar fyra adresser: Ankarstocksvägen 12-14, Pippi stockholm.se

58 Tjänsteutlåtande Sid 57 (62) Långstrumps gata 12, Pippi Långstrumps gata 14, Dartanjangs gata 15. Kvarvarande förskolor inom den ombildade Mariehälls förskolor blir: Solbergsvägen 65B, Klintbacken 11 och Tappvägen 23. Förvaltningens samtliga resultatenheter för 2016 redovisas i bilaga 2. Betydande projekt som inte är investeringar Budgetjusteringar Driftbudgeten Förvaltningen ansöker om 2,0 mnkr för att förstärka skötseln inom naturområdena Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta naturreservat. Investeringsbudgeten Förvaltningen söker utökad budget för maskiner och inventarier med 1,5 mnkr. Vi återkommer med begäran om ytterligare justeringar i samband med 2016 års tertialrapporter om det behövs. För att tillgänglighetsanpassa stadsmiljön ansöker vi om extra tilldelning med 3,0 mnkr. Åtgärderna riktas till stadsdelsområdets lekplatser, men även parksoffor och trappor. I stadens budget framhålls värdet av en god parkstandard. En samlad satsning görs därför i form av utökade reinvesteringsanslag för utveckling och upprustning av stadens gröna ytor. Förvaltningen ansöker om 3,5 mnkr för reinvesteringar. Förvaltningen söker även för 2016 medel för klimatpåverkande investeringar. Ansökan redovisas på särskild blankett (bilaga) och omfattar åtgärder motsvarande 5,6 mnkr. Omslutningsförändringar I kommunfullmäktiges budget har endast kostnader och intäkter för nämndernas egen verksamhet redovisats. Omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster med andra nämnder har inte beaktats i kommunfullmäktiges budget, liksom till exempel hyresintäkter. De nedan redovisade omslutningstilläggen nedan är mycket preliminära och kommer att successivt justeras i samband med uppföljningen under Verksamheter Mnkr Äldreomsorg 163,3 Omsorg för funktionshindrade 30,0 Individ och Familjeomsorg 18,0 Förskolan 4,0 Fritid och kolloverksamhet 0,9 Arbetsmarknadsåtgärder 2,5 Summa 218, stockholm.se

59 Tjänsteutlåtande Sid 58 (62) Medel för lokaländamål Förvaltningen söker inga lokalmedel i verksamhetsplanen för Övrigt Ensamkommande barn och ungdomar För att kunna möta ökningen av ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Bromma behöver en ny verksamhet organiseras. I dagsläget arbetar två socialsekreterare samt en administrativ assistent med mottagningen av ensamkommande barn och ungdomar. Den nya organisationen/verksamheten kommer att ledas av en enhetschef och utökas med två socialsekreterare. Det innebär att enheten består av en enhetschef, fyra socialsekreterare och en administrativ assistent. Dessutom anställs en familjehemssekreterare som ska ansvara för rekrytering av familjehem och ge stöd till familjehemmen. Organisatoriskt kommer familjehemssekreteraren att tillhöra familjevården. Rekryteringen påbörjas under 2015 och ska vara klar under våren Västerort aktivitetscentrum, VAC Västerorts aktivitetscentrum är en verksamhet för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. De brukare som deltar i sysselsättningen har ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten är dimensionerad för att kunna erbjuda sysselsättning för ungefär 280 personer per år. VAC är kommunövergripande och tar emot psykiskt funktionshindrade från andra stadsdelar och kommuner. För verksamheten hyr förvaltningen fyra byggnader av Stena. Under 2016 påbörjas renovering och anpassning av lokalerna. En ny byggnation på 25 kvadratmeter uppförs vid växthuset. För att en bättre lokaleffektivitet ska uppnås kommer olika verksamheter att behöva omdisponeras från sina nuvarande lokaler. Det är ändå viktigt att se till att full sysselsättning är möjlig för brukarna så verksamheten inte förlorar brukare till förmån av andra insatser. Sjövillan kommer att sägs upp i januari 2016 då den inte är ändamålsenlig för verksamheten. Särskilda redovisningar Jämställdhet och mångfald Jämställdhetsperspektivet är en naturlig del i våra verksamheter och arbetet bedrivs utifrån två perspektiv dels som arbetsgivare (internt) och dels gentemot brukare och medborgare (externt). Det externa arbetet ska motverka diskriminerande strukturer gentemot brukarna av stadens service samt gentemot medborgarna. Vid rekrytering är det viktigt med jämställdhetsaspekten, att diskriminering inte sker och att mångfalden ses som en styrka. En jämställdhets- och mångfaldsplan för år har tagits fram i samverkan. Ledare och medarbetare Medarbetarna arbetar utifrån angivna mål och åtaganden samt verkar tillsammans med cheferna för att verksamheten utvecklas och effektiviseras i syfte att skapa bästa möjliga nytta för våra medborgare/brukare. Medskapande är viktigt vid verksamhetsplanering. Chef och medarbetare har en dialog kring mål och aktiviteter som beslutas stockholm.se

60 Tjänsteutlåtande Sid 59 (62) Bra ledarskap ger förutsättningar för ett utvecklat medarbetarskap. Chefer ges möjlighet att utvecklas genom förvaltningens egna utbildningar och stadens erbjudna utbildningar bland annat i bemötande och i det kommunikativa ledarskapet. Åtgärder för att förbättra resultatet från senaste medarbetar- och arbetsmiljöundersökningen är prioriterat inom alla enheter. Varje chef ska i dialog med medarbetarna gå igenom resultaten och vilka områden som behöver förbättras och utarbeta handlingsplaner. Hälsa och sjukfrånvaro Arbetet med hälsofrämjande insatser och aktiv rehabilitering fortsätter under Förvaltningen arbetar utifrån en handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen. Handlingsplanen består av tre delar - en hälsofrämjande del, en förebyggande del och en efterhjälpande del som avser arbetet med rehabilitering. Inom den hälsofrämjande delen arbetar förvaltningen i samarbete med hälsocoacher och enhetschefer. Förvaltningen har cirka 50 utbildade hälsocoacher med uppdrag att vara ett stöd till chefer i hälsoarbetet samt inspirera på arbetsplatsen i hälsofrämjande aktiviteter. Medarbetarna uppmuntras till friskvård med möjlighet till subventionerade friskvårdsaktiviteter. Friskvårdstimme kan tas ut motsvarande en timme per vecka om arbetet så tillåter. I det förebyggande arbetet ingår diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud samt att genomföra internkontroll av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete. I den delen som avser rehabilitering fortsätter arbetet med att upprätta åtgärdsplaner på enhetsnivå för att uppnå målet om sänkt sjukfrånvaro. Andra efterhjälpande insatser som tillämpas är hälsosamtal genom Previa, förstadagsintyg, stödsamtal och möjlighet att träffa sjuksköterska, samt att arbeta enligt stadens rehabiliteringsprocess. Förvaltningen följer utvecklingen av sjuklönekostnaderna samt sjukfrånvaron på förvaltnings-, verksamhetsområdes- och enhetsnivå varje månad. Det är av stor vikt att tidiga signaler på ohälsa upptäcks, att åtgärder som underlättar tidig återgång till arbetet snarast sätts in och att chef håller kontinuerlig kontakt med sjukfrånvarande medarbetare. Förvaltningen följer utvecklingen av sjukfrånvaron samt sjuklönekostnaden varje månad. Indikatorer har införts för att följa sjukfrånvaron tydligare inom respektive verksamhetsområde. Personalenheten analyserar sjukfrånvaron fortlöpande och diskuterar insatser för att särskilt stödja enheter med hög sjukfrånvaro. Personal- och kompetensförsörjning Rekrytering Förvaltningen är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor för såväl befintliga som blivande medarbetare. Personalförsörjningen tillgodoses genom en transparent rekryteringsprocess. Förvaltningen använder stadens IT-stöd "Jobb i stan" vid rekrytering. Tydliga kravprofiler ska göras för att rekrytera den kompetens som motsvarar verksamhetens behov. Personal och kompetensförsörjningsplan 2016 I medarbetarsamtal kartlägger chef medarbetarens kompetens och får ett underlag till kommande kompetensutvecklingsinsatser. Individuella mål- och kompetensutvecklingsplaner stockholm.se

61 Tjänsteutlåtande Sid 60 (62) ska tas fram för alla medarbetare och förs vidare inom organisationen/respektive verksamhetsområde så att förvaltningen får en samlad bild av kompetensresurser och kompetensgap. Förvaltningen ska hantera avveckling och omställning av medarbetare utifrån stadens handläggningsordning för övertalighet vid arbetsbrist. När medarbetare slutar sin anställning upprättar berörd chef en plan för att bland annat säkerställa att specialistkompetens finns kvar i förvaltningen. Av planen framgår på vilket sätt kompetensöverföring ska ske. Kvalitetsarbete Administration Verksamhetsområde Administration arbetar med personal-, ekonomi- och andra förvaltningsövergripande frågor som IT och telefoni, kommunikation, nämndprocess och demokratiutveckling, dokumenthantering och kvalitetsfrågor. Verksamhetsområde Administration är sammankallande i förvaltningens kvalitetsgrupp som utgörs av representanter från alla verksamhetsområden. Kvalitetsgruppens har sitt nav i stadens program för kvalitetsutveckling. Gruppen processar förvaltningens verksamhetsplaner och uppföljningar innan förvaltningens ledningsgrupp behandlar ärendena. Givetvis processas ärendena också inom respektive verksamhetsområde. Verksamhetsområde Administration utvecklar också anvisningar för planering och uppföljning och för en dialog med stadsledningskontoret och IT-leverantör om utvecklingsfrågor vid behov. Under 2016 avser Bromma stadsdelsförvaltning att göra ett pilotförsök med kortare och tydligare uppföljningsrapporter. Kvalitetsgruppen kommer under 2016 att fördjupa samarbetet med förvaltningens jämställdhetsnätverk som består av jämställdhetsombud/representanter på enhetsnivå. Det blir ett nytt sätt att arbeta som kan komma att utvecklas inom andra områden. Vidare kommer kvalitetsgruppen att samverka med funktioner inom områdena miljö, kommunikation, internkontroll, kultur och goda exempel. Kommunikation och bemötande lyfts under Flera nya aktiviteter i verksamhetsplanen syftar till att göra information och kommunikation mer tillgänglig. Det handlar om verksamhet riktad till den enskilde i egenskap av brukare, anhörig eller invånare men också om lokala demokratifrågor. Att förvaltningen inrättat ett nytt medborgarkontor och ett nytt planeringsråd kommer att kräva nya informationssatsningar. Men även befintlig verksamhet kan få stöd att göra sin kommunikation mer tillgänglig. Vi planerar att utveckla arbetet med kommunikation och bemötande till 2017 genom att följa upp aktiviteterna och ta fram underlag för att skapa nyckeltal och/eller indikatorer. Befintliga brukarundersökningar kan vara användbara men det är också möjligt att vi gör egna. Stadens nya version av det IT-verktyg som används för intern kontroll ställer nya krav på förvaltningarna. Liksom tidigare förväntas arbetet med väsentlighets- och riskanalyser göras på alla nivåer. Omfattningen på varje nivå är dock betydligt större än tidigare. Förvaltningen ser en utmaning i att kommunicera hur verksamheterna ska arbeta med verktyget och inte minst hur vi ska tänka på samtliga nivåer. Vi kommer att behöva utbildningsinsatser och konkreta exempel på hur vi ska arbeta enligt stadsledningskontorets tillämpningsanvisningar. Om det nya verktyget är tänkt att ersätta delar av socialtjänstens och äldreomsorgens kvalitetsledningssystem behöver vi också veta det för att internkontrollen ska vara effektiv stockholm.se

62 Tjänsteutlåtande Sid 61 (62) och för att vårt arbete i övrigt ska vara effektivt. Förvaltningen planerar att, tillsammans med några andra stadsdelar, ordna en utbildning i intern kontroll som riktar sig till de nyckelpersoner som arbetar i verktyget för internkontroll gentemot förskola, socialtjänst och fritid, äldreomsorg och administration. Socialtjänst och fritid Verksamhetsområdet Socialtjänst och fritid i Bromma stadsdelsförvaltning ska bedriva en verksamhet som är av god kvalitet. Arbetet för att uppnå god kvalitet ska ske inom ramen för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsområdets eget styrdokument (dnr ) som reglerar hur god kvalitet ska uppnås. Genom att arbeta systematiskt, och i enlighet med styrdokumentet, kvalitetssäkras verksamhetsområdets olika enheter vilket ökar förutsättningarna för att våra medborgare får ta del av en verksamhet av god kvalitet. Det löpande systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska utgöra underlag för verksamhetsområdets årliga kvalitetsberättelse. En uppföljningsplan för att undersöka om verksamheten bedriver god kvalitet har upprättats och kommer att börja användas fullt ut Uppföljningsplanen för god kvalitet innehåller vad som ska följas upp, vilken metod som ska användas, när uppföljningens ska göras och vem som ansvarar för att den görs. Resultaten från uppföljningsplanen för god kvalitet utgör underlag för verksamhetsområdets kvalitetsberättelse som årligen kommer redovisas för stadsdelsnämnden. I det praktiska arbetet, för att upprätthålla god kvalitet i de olika enheterna, har tjänstekartor även upprättats. Arbetet med tjänstekartorna beräknas vara helt klart Förskola Bromma förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på stadens kvalitetssystem, ILS, med uppföljning, utvärdering och utvecklingsområden för att säkerställa och utveckla kvaliteten i förskolan. Andra viktiga delar i kvalitetsarbetet utgörs av Bromma förskolors uppföljningsmodell, kommunfullmäktiges kvalitetsindikator samt förskoleundersökningen. Med den reviderade läroplanen förtydligades kraven på uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten. I och med det införde stadsdelens förskolor, i samarbete med Utbildningsförvaltningen, en uppföljningsmodell som svarar mot läroplanens intentioner. Modellen syftar till att utvärdera och följa upp förskolepersonalens förmåga att inkludera barnen i lärprocesser, men också förmågan att observera barns utveckling, utan att det görs i förhållande till i förväg fastlagda nivåer eller kriterier inom olika målområden eller vid olika åldrar. Kommunfullmäktiges kvalitetsindikator ger jämförbara mätvärden och utgör ett stöd för förskolans personal i deras bedömning av förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande. Stadens förskoleundersökning i form av en föräldraenkät ger oss mätvärden ända ner på den enskilda förskolans och avdelningens nivå. Äldreomsorg Äldreomsorgen i Bromma utgår i sitt kvalitetsarbete från de kvalitetsledningssystem som de olika verksamheterna upprättat enligt SOSFS 2011:9. Arbete med att skapa en gemensam plattform för både kommunala utförare och beställare har påbörjats. Tanken är att varje enhet kan samla sitt lokala ledningssystem och få tillgång till gemensamt material. Syftet är också att göra ledningssystemet känt och lättillgängligt för all personal stockholm.se

63 Tjänsteutlåtande Sid 62 (62) Kvaliteten säkras genom olika former av uppföljningar på olika nivåer. Samtliga verksamheter följs upp enligt den modell som är gemensam för äldreomsorgen i hela staden. Uppföljning på individnivå genomförs av beställarenheten. Utförarenheterna följer regelbundet upp brukarnas upplevelse av hur insatserna utförs. Personalkontinuiteten är en faktor som kommer att följas under Resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökning analyseras och används för utveckling av verksamheten. Även avvikelser och klagomål ligger till grund för förbättringar. En metod för fördjupad kvalitetsuppföljning genom observation har implementerats inom äldreomsorgen. För att rationalisera och optimera effekterna har staden påbörjat en kartläggning av all uppföljning som görs inom äldreomsorgen. Övriga frågor Inga övriga frågor tas upp i verksamhetsplan stockholm.se

64 Nämndens reglemente Bilaga 1 Nämndens reglemente Bromma stadsdelsförvaltning 2016

65 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2010:5 Reglemente för stadsdelsnämnderna Kommunfullmäktiges beslut den 3 maj 2010 (utl 2010:48) (Ersätter Kfs 2009:7) 1 För nämnderna gäller utöver vad som föreskrivs i detta reglemente även reglemente med allmänna bestämmelser för Stockholms stads nämnder. Stadsdelsnämnds uppgifter 2 Stadsdelsnämnderna ska stärka den lokala demokratin och delaktigheten i respektive stadsdelsområde öka kvaliteten i den kommunala verksamheten effektivisera den kommunala verksamheten. Nämndernas arbete ska bygga på helhetssyn och goda kunskaper om förhållandena i respektive stadsdelsområde. Stadsdelsnämndernas geografiska områden framgår av bifogad karta (bilaga). Benämningen av stadsdelsnämnderna fastställs av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. 3 Stadsdelsnämnd utövar inom sitt område ledningen av socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården samt fullgör inom sitt område stadens uppgifter inom socialtjänsten och de uppgifter i övrigt som enligt lag eller annan författning ankommer på socialnämnd, allt med undantag för uppgifter som kommunfullmäktige uppdragit åt annan nämnd.

66 Kfs 2010:5 2 Stadsdelsnämnd handhar också ärenden om tillstånd för riksfärdtjänst samt biståndsbedömning och verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Stadsdelsnämnd handhar även ärenden angående vårdnadsbidrag enligt lag om kommunalt vårdnadsbidrag. Stadsdelsnämnd har hand om tillsynen över folkölsförsäljningen enligt alkohollagen samt tillsynen över tobaksförsäljningen enligt tobakslagen. samt tillsynen av handeln med receptfria nikotinläkemedel enligt lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel. 4 Stadsdelsnämnd ansvarar inom sitt område för kommunalt driven förskoleverksamhet. Stadsdelsnämnd har inom sitt område också hand om särskild musik- och kulturundervisning för barn och ungdom samt liknande frivilliga verksamheter. 5 Stadsdelsnämnd har inom sitt område hand om 1. mottagning och introduktion av flyktingar, 2. ärenden om ersättning enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar i fråga om flyktingar och vissa andra flyktingar som tagits emot i Stockholm, 3. integration av flyktingar och invandrare där detta ej ankommer på annan nämnd, 4. konsumentrådgivning, 5. medborgarkontor, 6. lokal kulturverksamhet, 7. bidragsgivning till föreningar med utpräglat lokal verksamhet och kontakter med lokalt bedriven föreningsverksamhet, 8. fritidsverksamhet för barn och ungdomar, 9. tillhandahållande av sommargårdsverksamhet för barn i grundskola, 10. stödinsatser i form av lönebidrags- och OSA-anställningar (offentligt skyddat arbete), 11. arbetsförberedande insatser i form av arbetsträning för arbetslösa som inte omfattas av den verksamhet som bedrivs vid stadens jobbtorg, 12. upplåtelse av allmänna samlingslokaler, 13. upplåtelse av mark för odlingslotter samt uppgifter i övrigt som rör koloni- och fritidsträdgårdar,

67 Kfs 2010: barmarksrenhållning och vinterväghållning - vari ingår sådana åtgärder som kommunen svarar för enligt 2 lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning - avseende parker, parkvägar och grönområden, 15. investeringar i samt skötsel och underhåll av parker, parkvägar och grönområden i den mån det inte avser investeringar som utgör del i en exploatering, Offentlig belysning inom dessa områden och investeringar i samt skötsel och underhåll av Kungsträdgården, Strömparterren, Berzeeli park, Norra Bantorget, Årstafältet och Järva friområde ska dock ombesörjas av trafik- och renhållningsnämnden, 16. skötsel och underhåll av naturområden, naturreservat och och strandbad 17. lokalt miljöarbete i linje med stadens miljöprogram, 18. samverkan och kontakter i lokala näringslivsfrågor, 19. att upprätta beredskapsplan inför krig samt att på lokal nivå hålla beredskap inför kriser och katastrofer. Beträffande omfattningen av stadsdelsnämnds ansvar och uppgifter gäller i övrigt kommunfullmäktiges beslut den 2 oktober samt vad fullmäktige annars bestämmer. 6 Stadsdelsnämnd får väcka ärenden hos kommunfullmäktige inom sitt ansvarsområde och i frågor som i övrigt rör stadsdelen. Kommunövergripande uppgifter 7 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ansvarar för insatser som underlättar flyktingars flytt till annan kommun. 8 Kungsholmens stadsdelsnämnd ansvarar för 1. habiliteringsverksamhet för barn med rörelsehinder, 2. hörsel- och dövförskola.

68 Kfs 2010:5 4 Förvaltningsorganisation 9 Under en stadsdelsnämnd lyder stadsdelsförvaltningen. Förvaltningen leds av en stadsdelsdirektör. Stadsdelsnämnd får utfärda instruktion för stadsdelsförvaltningen och dess personal. Antalet ledamöter och ersättare 10 En stadsdelsnämnd med invånare eller därunder ska bestå av 11 ledamöter och 11 ersättare. En stadsdelsnämnd med över invånare ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare. Offentliga utfrågningar m. m. 11 Stadsdelsnämnd bör besluta att dess sammanträden ska vara offentliga med de begränsningar som anges i 6 kap. 19 a kommunallagen. 12 Stadsdelsnämnd ska arrangera offentliga utfrågningar av förtroendevalda om frågor som är aktuella och viktiga för området.

69 Kfs 2010:5 5 Stadsdelsnämndskarta Bilaga

70 Organisation och resultatenheter 2016 Bilaga 2 Organisation och resultatenheter 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

71 Stadsdelsdirektör VO Administration VO Förskola VO Socialtjänst och fritid VO Äldreomsorg Stabsenhet Bromma kyrka fsk Nockeby fsk B Arbete och försörjning B Vuxenenheten Enheten för biståndshandläggning Bromma hemtjänst Ekonomienhet Abrahamsbergs fsk Ulvsunda fsk B Barnenheten 0-11 år B Enheten för bistånd till personer med funktionsnedsättning Sörklippans äldreboende Tranebergs restaurang Personalenhet Alviks fsk Åkeslunds fsk Ungdomsenheten år Enheten för personligt stöd Brommagårdens äldreboende Mälarbacken vård- & omsorgsboende B U Teknikenhet Blackebergs fsk Äppelvikens Ålsten fsk B Familjerätt/Familjevård och Kontaktverksamhet U Resursenheten Beckomberga, Blackeberg & Olovslunds fsk Mariehäll fsk B Enheten för ensamkommande barn & ungdom Bällsta-Annedal fsk B= Beställare U=Utförare

72 Stadsdelsnämnd Bromma Resultatenheter 2016 Respektive nämnd ska besluta om vilka enheter som är resultatenheter med en beslutsats. Ange nedan vilka enheter som är resultatenheter och vilka som eventuellt avslutades under Fördela resultatenheterna per verksamhetsområde. Resultatenhetens namn Förskola Abrahamsbergs förskolor Blackebergs förskolor Mariehälls förskolor (del av gamla Mariehälls och Bällsta förskolor) Bällsta-Annedals förskolor (del av gamla Mariehälls och Bällsta förskolor) Bromma Kyrka förskolor Alvik förskolor Ulvsunda förskolor Nockeby förskolor Blackeberg Olovslund förskolor Äppelvikens förskolor Åkeslunds förskolor Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder Äldreomsorg Blackebergs äldreboende Brommagårdens äldreboende Mälarbackens vård och omsorgsboende Tranebergs restaurang Individ och familjeomsorg Långskeppet Resultatenheter som avslutas 2015 Mariehälls och Bällsta förskolor (ursprungsenheten delas i två resultatenheter) Bromma hemtjänst

73 Plan för upphandling 2016 Bilaga 3 Plan för upphandling 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

74 Bromma stadsdelsförvaltning Dnr PLAN FÖR UPPHANDLING Vid frågor, kontakta Henrik Svenonius, upphandlingsenheten, välfärdsutvecklingsavdelningen, stadsledningskontoret. Tel: Kommentar Anvisningar Denna mall ska användas av nämnden för sammanställningen av de upphandlingar som nämnden planerar att påbörja under året. Endast upphandlingar där kontraktets sammanlagda värde är över 1.8 miljoner ska redovisas. Med påbörjad upphandling avses en upphandling där själva arbetet med exempelvis behovs- och marknadsanalys eller att ta fram ett förfrågningsunderlag planeras att starta under året. Med kontraktsvärde avses det sammanlagda värdet som kan komma att betalas ut enligt ett kontrakt inklusive eventuella optioner. Planerade upphandlingar Avtalsområde Skötsel, renhållning och vinterväghållning av park- och gatumark samt grönytor på torg och gatumark i Bromma Beskrivning Bromma Planerat startdatum för upphandling Avtalsperiod (fr.o.m - t.o.m) inkl förlängningsoptioner Med möjlighet till förlängning år. Uppskattat kontraktsvärde Kontraktstyp (vara/tjänst/ entreprenad) 13 Mkr Entreprenad Kontaktuppgifter Anvisning Redovisa nedan kontaktuppgifter till den eller de personer som utsetts till förvaltningens kontaktperson/er i frågor rörande upphandling och inköp med namn, befattning, telefonnummer och e-postadress. Kontakt för upphandling och inköp Peter Dacke

75 Plan för internkontroll med väsentlighetsoch riskanalys 2016 Bilaga 4 Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

76 Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande : Sid 1 (10) Till Bromma stadsdelsnämnd Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2016 för Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd stockholm.se

77 Tjänsteutlåtande Sid 2 (10) Innehållsförteckning Inledning... 3 Nämndens arbete med intern kontroll... 4 Nämndens internkontrollplan... 5 Riskmatris... 6 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en tillgänglig stad för alla... 9 Väsentlighets- och riskanalys... 10

78 Tjänsteutlåtande Sid 3 (10) Inledning Bromma stadsdelsförvaltnings internkontrollplan för 2016 är visuellt annorlunda mot tidigare års. Arbetssättet kommer att se något annorlunda ut på grund av stadens nya version av IT-systemet där stadens förvaltningar hanterar arbetet med internkontroll. Närmare instruktioner för verktyget och hur vi ska arbeta med uppföljning 2016 kommer från stadsledningskontoret.

79 Tjänsteutlåtande Sid 4 (10) Nämndens arbete med intern kontroll Nämndens internkontrollarbete ska bestå av tre delar. Nämnden ska ha fastställt ett aktuellt system för internkontroll, årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Systemet för internkontroll ska ses över årligen och vid behov revideras. Väsentlighets- och riskanalysen genomförs i flera steg. Nämnden ska identifiera de viktigaste processerna/arbetssätten för att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden ska i arbetet beakta lagstiftning och verksamhetens uppdrag. Utifrån arbetssätten ska oönskade händelser identifieras. Dessa ska värderas (1-5) utifrån vilka konsekvenserna blir om händelsen inträffar samt hur sannolikt det är att händelserna inträffar. Utifrån riskvärdet beslutas om den oönskade händelsen/risken ska hanteras i internkontrollplanen. I internkontrollplanen planerar nämnden hur de löpande kontrollerna/arbetssätten ska följas upp. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen.

80 Nämndens internkontrollplan Tjänsteutlåtande Sid 5 (10)

81 Sannolikhet Tjänsteutlåtande Sid 6 (10) Riskmatris 5 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens Mycket sannolikt Mycket allvarlig 4 Sannolikt Allvarlig 3 Möjlig Kännbar 2 Mindre sannolikt Lindrig 1 Osannolikt Försumbar Konsekvens

82 Tjänsteutlåtande Sid 7 (10) 2 Medium Totalt: 2 Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd Avvikelsehantering (Socialtjänst och fritid) Beställa och genomföra (Socialtjänst och fritid) 1 Att rutin för klagomål och synpunkter inte följs (Socialtjänst och fritid) 2 Konflikt uppstår med brukare hos utföraren på grund av informationsbrist (Socialtjänst och fritid) 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Utbildning i avvikelsehantering: 1 Klagomål och synpunkter, 2 avvikelsehantering, 3 lex Sarah (Socialtjänst och fritid) 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Information om insatsens innebörd till brukare vid begäran/ansökan om insats (Socialtjänst och fritid)

83 Tjänsteutlåtande Sid 8 (10) Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Process: Avvikelsehantering (Socialtjänst och fritid) Arbetssätt: Brommas rutin för klagomål och synpunkter görs känd och följs av alla enheter (Socialtjänst och fritid) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål (Socialtjänst och fritid) Att rutin för klagomål och synpunkter inte följs (Socialtjänst och fritid) Regelbundna utbildningsinsatser (Socialtjänst och fritid) Avstämning T1, T2 och VB(Socialtjänst och fritid) Suzanne Hartenberger, Staffan Wallier

84 Tjänsteutlåtande Sid 9 (10) 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Process: Beställa och genomföra (Socialtjänst och fritid) Arbetssätt: Information till brukare vid begäran/ansökan (Socialtjänst och fritid) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av att rutiner följs (Socialtjänst och fritid) Konflikt uppstår med brukare hos utföraren på grund av informationsbrist (Socialtjänst och fritid) Kontroll av att rutiner följs (Socialtjänst och fritid) Avvikelserapporter sammanställs och analyseras inför verksamhetsområdets kvalitetsberättelse 2016 (Socialtjänst och fritid) Biståndshandläggare skriver avvikelserapport då fastställd rutin ej har följts (Socialtjänst och fritid) Suzanne Hartenberger, Staffan Wallier

85 Tjänsteutlåtande Sid 10 (10) Väsentlighets- och riskanalys Process Arbetssätt Oönskad händelse Riskvärde Åtgärd In- och utbetalningar Inbyggda kontrollmoment Policies och regler för att hantera medel följs inte 12 Riktlinjer och information om dessa Att säkerställa en god arbetsmiljö Efterhjälpande insatser Längre sjukskrivningsperioder 6 Ökad information och utbildningsinsatser

86 Jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 5 Jämställdhets- och mångfaldsplan Bromma stadsdelsförvaltning 2016

87 Brommaa stadsdelsförvaltningg Tjänsteutlåtande Dnr Sid 1 (16) Bromma stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfa aldsplan 3-årsplan För period stockholm.se

88 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet och mångfald för både demokrati och jämställdhet Planen med mål och åtgärderr... 3 Diskrimineringsgrunder och definitioner Samverkan... 5 Arbetsförhållanden Lämpliga arbetsförhållanden Förena förvärvsarbete och föräldraskapap Förebygga och förhindra trakasserier t eller repressalier... 9 Rekrytering Möjlighet att söka lediga anställningar r Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män Insatser vid ojämn könsfördelning Lönefrågor Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor Handlingsplan för jämställda löner Informera fackliga organisationer Lönekartläggningg Analys och utvärdering av föregående års plan Bilaga - Underlag till Jämställdhets - och mångfaldsplan Statistiska uppgifter om jämställdhet Månadsavlönad personal Förvaltningsledning och enhetschefer Åldersfördelning Hel- och deltidsanställda, tillsvidareanställningar Tidsbegränsat anställda

89 Sid 3 (16) Inledning Jämställdhet och mångfald för både demokrati och jämställdhj het Arbetet med jämställdhet och mångfald är ettt förbättrings- och kvalitetshöjande arbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och o grupper men också om att följa lagar och regler. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet, produktivitet och lönsam- so- het. Som chef i Stockholms stad ska s du: Säkerställa att jämställdhet och mångfald blir en naturligg del i verksamheten. Som medarbetaree i Stockholms stad: Respekterarr du alla människors lika värde och erfarenheter. Stockholms stad är en stor arbetsgivare med verksamheter som bland annatt äldreomsorg, cialtjänst och förskola. Därför är det särskilt viktigt att alla våra medarbetare har samma möj- Det är ligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. en förutsättning för att staden som arbetsgivare ska kunna leva upp u till kraven i diskrimine- ringslagstiftningen, Europeiska deklarationen för jämställdhet och internationella konvention- er som rör allas rättt till demokrati och trygghet. Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens k blir avgörande och att ingen diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en e insikt omm alla människors lika värde. Alla medarbetare ska ha en god arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling och sex- uella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i organisa- tionen. Planenn med mål och åtgärder Planen är uppbyggd med utgångspunkt från diskrimineringslagstiftningen. Lagtexten för varje område är lika med åtagandet dit en aktivitet och ett mätetal är kopplat. Lämpliga arbetsförhållanden Förena förvärvsarbetet med föräldraskap. Förebygga och förhindra trakasserierr Rekrytering Lönefrågor Planen innehåller också en sammanfattande text om lönekartläggning, uppföljning av föregåmål för ende års aktiviteter samt statistiska uppgifter om jämställdhet i förvaltningef en. Chefer och medarbetare ska med utgångspunkt från planen arbeta med aktiviteter och den egna verksamheten. Planen diskuteras och tas upp på enheternas arbetsplatsträffar.

90 Sid 4 (16) Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskrimineri ing och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mott instruktioner att diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressa- främja lika rättigheter i arbetslivet oavsettt kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- lier. Lagen ställer krav på att arbetsgivare en ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt uppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor ochh män och betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheterr inom alla väsentliga områden i livet. Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 omfattarr direkt- och indiän nå- gon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situat-s ion, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller ut- tryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. rekt diskriminering, trakasserier, sexuellaa trakasserier, instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering - är när någon missgynnas genomm att behandlas sämre Indirekt diskriminering - är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestäm- melse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identi- tet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, krite- riet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel m som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet - kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra förr att det finns hinder i en e verksamhet (ny från 1/1-2015). Trakasserier - är ett uppträdande e som kränker någons värdighet v och som har sam-s eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdig- band med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet het.

91 Sid 5 (16) Kön - att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning - varaktigaa fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga be- gränsningarr av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjuk- dom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan k förväntas uppstå. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder - uppnådd levnadslängd. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskrimine- rät- ring. Jämlikhet handlar om alla individers likaa värde det vill säga attt individer ska ha samma tigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från allaa människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningf ngar och önskning- ar. Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i sam- hället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende avv deras skiftande förutsättning- och inte ar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik representant för en grupp. Likabehandlingg innebär inte att alla ska behandlas lika. Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts. Samverkan Jämställdhets- och mångfaldsplanen presenteras, behandlas och tas upp på arbetsplatsträffar (APT), samverkansgrupper och förvaltningsgruppen. Förvaltningen har en jämställdhetsgrupp som träffas regelbundet där även facklig representan ingår. Gruppen för dialog kring jäm-j ställdhetsfrågor i förvaltningen.

92 Sid 6 (16) Arbetsförhållandenn 4 Lämpliga arbetsförhållanden Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhåa ållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsettt kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhö- righet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Beskrivning Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla ar- tas betstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning etc..? Här kan hänsyn till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Skillnad på sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Mätetal kompletteras utifrån Jämix. Sjukfrånvaron kartläggs, följs upp och analyseras i enlighet med stadens reha-- Riktade insatser till grupperr där sjukfrånvaron biliteringsprocess. ökat. Chefer PA-konsulter Minst 3 seminarier/år. Erbjuda riktad information och seminarier med inriktning på hälsa för respektive VO-område. PA-konsult Stickprov Se över och inventera förvaltningens blanketter. Ta fram tillgänglighetsguider till förvaltningens alla verk- sameter. Varje enhet inom respek- tive VOområde Årsmål Internkontroll av jäm- ställdhets- och mångfalds- enhet. arbetet på respektive Jämställdhet och mång- Förvaltnings- kansgrupper och Förvalt- fald ska vara en stående ledning punkt på dagordningen på Chefer Arbetsplatsträffar, Samver- PA-konsult ningsgrupp

93 Sid 7 (16) Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum 2 nätverksträffar/halvår. Öka kunskapen hos medar- betarna om jämställdhets- och mångfaldsfrågor med stöd av jämställdhetsombu-- den. Jämställdhets- gruppen Vidareutveckla jämställd- roll med hetsombudetss fortsatta nätverksträffar. Utveckla och sprida inform-- sida på intranätet Jäm- ation med förvaltningens ställdhet, jämlikhet och mångfald. 2 nätverksträffar/år. Fortsatt utveckling av hälsocoachernas roll med nyhetsbrev, nätverksträffar. Personalen- heten Punkt på dagordningenn på alla samverkansnivåer minst 2 tillfällen/år. Förstärka jämställd- roll med ökadd kommunikation och samar-- bete med kvalitetsgrupp och förvaltningsgrupp. hetsgruppenss Ledningsgrupp Jämställdhets- grupp Minst 2 tillfällen/år. Informera om förvalt- och ningens jämställdhetlikabehandlingsarbete på introduktionsutbildning för nyanställd personal. PA-konsulter

94 Sid 8 (16) 5 Förena förvärvsarbete och föräldraskap Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Förvaltningen följer lag och avtal avseende uttag av hel- eller partiell föräldraledighet.. Utöver lagens krav tillämpas Stockholms stads policy inom området som utöver vad lagen stadgar medger hel ledighet under barnets första tre levnadsår och ledighet för vårdd av barn med en fjärdedel av normal arbetstid (heltid)( fram till dess barnet fyller tolv år ellerr till den senare tidpunkt då barnet avslutar årskurs sex. Beskrivning Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetsta- gare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Uppföljning av respek- uppföljningssystem ILS: Följa upp tive chef i förvaltningens Jämix. Anpassa arbetstider och schemaläggning, i den månn det är möjligt, för att under-- Erbjuda flexibel arbetstid i lätta för föräldrar. befattningar där det är möj-- behov. ligt utifrån verksamhetens Erbjuda föräldralediga att delta på kompetenshö- och andra jande insatser aktiviteter. Underlätta för föräldra- i arbetet lediga att återgå genom regelbunden kontakt och information under ledig- heten. Bjuda in föräldralediga till planeringsdagar eller lik- Skicka hem minnesanteck- ningar, protokoll och övrig nande sammankomster. skriftlig information till förmedarbetare. Det ska vara lika förut- äldralediga sättningar för kvinnor och män att ta ut föräldraledig- het. Samtliga chefer Samtliga fer Samtliga fer Samtliga fer che che che-

95 Sid 9 (16) 6 Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetsta- gare utsätts för trakasserierr eller repressalier som har samband med kön, könsöver- ålder eller för sexuella trakasserier. Bromma Stadsdelförvaltning ska s präglas av en arbetsmiljö där alla a bemöterr varandra på ett skridande identitet, etnisk tillhörighet,, sexuell läggning, funktionsnedsättning, respektfullt sätt. Kränkande särbehandlingg är ett oacceptabelt beteende och h alla anställda inom Bromma Stadsdelsförvaltning har ett ansvar för att detta beteende uppmärksammas. Beskrivning Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, k etnisk tillhörighet,, religpolicy och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier. ion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Stående punkt på dag- ordningen. Enheterna ska diskutera jämställdhet och mångfald samt attityder, värderingar och förhållningssätt utifrån förvaltningens värdegrund HÖRA på arbetsplatsträffar. Samtliga fer che Stående punkt på dag- 1 ordningen. Tas upp minst gång per år. Introduktion ges 2-3 tillfällen/år. Stadsdelens riktlinjer och handlingsplan mot kränkande särbehandling ska diskuteras och behand- las på enheternas arbetsplatsträffar (APT). Rutiner för att motverka kränkande särbehandling inklusive trakasserier ska göras känd på förvaltningenn i samband med introduktionn av nyanställda. Samtliga fer che Personalen heten

96 Sid 10 (16) Rekrytering 7 Möjlighet att söka lediga l anställningar Arbetsgivaren ska verka förr att personer oavsettt kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annann trosuppfattning, sexuell läggning, funktions- nedsättning eller ålder ges möjlighet att söka lediga anställningar. Förvaltningen har en samlad bild av kompetensresurser samt kompetensgap genomm att årligen upp- rätta/revidera kompetensförsörjningsplanen. Förvaltningen följer stadens riktlinjerr för kompetensbase- eller rad rekrytering samt använder rekryteringsverktyget Jobb i stan. Beskrivning Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion annan trosuppfattning etc. ges möjlighet att söka lediga anställningar. Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Antal diskrimineringsä- renden i rekryteringsförfa- randet. Eftersträva mångfald med att kvalitetssäkra rekry- teringsprocessen och till- rekrytering enligt stadens lämpa kompetensbaserad riktlinjer. Samtliga che- fer. PA-konsult Tydliga kravprofiler ska tas fram för att rekrytera den kompetens som motsvarar verksamhetens behov. Erbjuda riktad information till t respektive verksamhetsom- råde om kompetensbaserad rekrytering.

97 Sid 11 (16) 8 Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutvecklingg och andra lämpliga åtgäroch inom olika kategorier av arbetstagare. Beskrivning På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämp- der främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete liga åtgärder för attt främja en jämn j fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare e. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och mångfalden. Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Medarbetarenkät (kvin- nor/män). Varje år. Kompetensutvecklings- i samband planer tas fram med medarbetarsamtalet. Revidera förvaltningens s övergripande kompetensförsörjningsplan. Samtliga fer. Personalen- heten che Insatser vid ojämn könsfördelning När det på en arbetsplats inte råder enn i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgiva- ren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresen- terade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det under- representerade könet efter hand ökar. Beskrivning Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn fördel- Hur ning mellan kvinnor och män i en viss typ avv arbete eller inom en visss kategori avv arbetstagare. ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande av det t underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagaree av det underrepresenterade könet efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarenss resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Jämix nyckeltal köns- Bromma har 15 % (ju högre fördelning yrkesgrupper, värde desto högre andel jämställda yrkesgrupper). Vid nyrekrytering välja det underrepresenterade könet vid lika kompetenser. Samtliga chefer

98 Sid 12 (16) Lönefrågor 10 Osakliga skillnader i lön och andraa anställningsvillkor Kartlägga och analysera löneskillnader mellan män och kvinnor för att upptäcka skillnader i lön och andra anställningsvillkor. En lönekartläggning ska göras varje år. Beskrivning Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredjee år göra lönekartläggning i syfte attt upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andraa anställningsvill- om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. kor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Antal yrkesbefattningar där kvinnor eller mäns löner understiger 5 %. En lönekartläggning görs varje år för att upp- - täcka osakligaa löneskillnader. Resultatet analyseras och behandlas i förvaltningsledningen. PA-konsult Medarbetarenkät. 100 % känner till arbetsplatsens lönekriterier. Arbetsplatsens gällande lönekriterier ska vara kändaa och ska diskuteras varje år på enheterna. Samtliga chefer Handlingsplan för jämställda löner Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lönn för arbetee som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Lönekartläggning ska göras 1 gång/år. Upprätta en handlings- löneskill- plan vid osakliga nader. Samtliga chefer PA-konsult Följs upp vid kommande löneöversyn Följa upp handlingsplann vid kommande löneöversyn. PA-konsult

99 Sid 13 (16) 12 Informera fackligaa organisationer Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska förse de fackliga organisationernaa som arbetsgivaren harr kollek- vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Det ska framgå att fackligaa företrädaree har blivit informeradee om handlingsplanen. tivavtal med, med den informationen som behövs för att organisationen skaa kunna samverka Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvarig- grupp Slutdatum Inför gång/år. löneöversyn 1 Information till fackliga organisationer om löne- politik, analys och lönekart-- läggning. PA-konsult gång/år Förvaltningens lönepoli- tik och analys av lönekarthandlingsplann för jämställda löner tas uppp i läggning och Förvaltningsgruppen. Förvaltnings- ledning Partsamman- för satt gruppp lönepolitiska riktlinjer Lönekartläggning Lönesättning, lönestruktur och lönebildningsprocessen är ständigt aktuella frågor. Förvalt- ningsledningen och förvaltningens cheferr har tillsammans ett stort ansvar, att utifrån lönekri- incitament till att prestera i sittt arbete, ta större ansvar och i högre utsträckning bidra till verk- terier och aktuell lönebildning, sätta lön på sakliga grunder. Förvaltningen, som arbetsgivare, eftersträvar lönespridning i alla yrken. Det ger individen samhetens utveckling. Inför lönerevisionen 2016 gör respektive chef en fördjupad analys utifrån sin egen verksam- het, särskilt angeläget blir det för de chefer som har anställda i befattningarb r där medianlö- neskillnader har konstaterats mellan kvinnor och män i lönekartläggning För att kunna göra en djupare analys behöver chefen titta på respektive person utifrån utbild- tillämpas kan medarbetarens tidigare prestationer bidragit till enn god löneutveckling och att de ning, vidareutbildning, år i yrket, erfarenhet och prestation. Eftersom individuell lönesättning befinner sig på en förhållandevis hög lönenivå. Vid hög personalomsättning kan marknadskrafter leda till höjdaa ingångslöner inom vissa be- in- fattningar. Detta kan i sin tur skapa s snedaa strukturer där nyanställda kommer in på högre gångslöner än personer med mer erfarenhet. Det är även viktigt att nyanställda inte kommer in på för låga ingångslöner då det på sikt kann riskera ytterligare personalomsättning. Förvaltningens chefer har ansvaret för lönestrukturen, såväl för ingångslöner som för löne-l sättning av redan anställda och ser det som ett medel för att uppnå verksamhetens övergri- pande mål.

100 Sid 14 (16) Analys och utvärdering av föregående års plan Under verksamhetsåret 2015 har Brommaa Stadsdelsförvaltning arbetat planmässigt och aktivt för att göra medarbetare delaktiga i arbetet med jämställdhets- och o mångfaldhets frågor. Detta görs främst genom att dessa frågor behandlas på enheternas arbetsplatsträffar, samver- med verktyg, filmer och litteratur som jämställdhetsombuden kan använda på sina arbetsplat- ser. kansgrupper och i förvaltningsgruppen. Portalen på intranätet Jämlikhet, jämställdhet och mångfald har uppdateratss och kompletterats HÖRA kuben associationskortt som kom som tillägg 2014 har använts på arbetsplatsträffar, samverkansgrupperr och förvaltningsgrupp. Handlingsplan mot kränkande särbehandling har diskuterats ochh behandlatss på enheternas arbetsplatsträffar. En broschyrr har tagits fram om förvaltningenss riktlinjer mot kränkande sär- för hälsocoacher samt temaföreläsningar för chefer. behandling. Arbetsmiljöutbildning har genomförts förr nya chefer och skyddsombud, tvåå nätverksträffar Förvaltningen har arbetat utifrån framtagen handlingsplan att minska sjukfrånvaron. Jämställdhetsgruppen har haft 6 möten under 2015 och 4 nätverksträffar med jämställdhets- ombud. Två nätverksträffar med gästföreläsare. Annika Hjelm från Kansliett för mänskliga rät- tigheter samt Magnus Jacobsson J från SKL som pratade om o Hållbar jämställdhet. Nätverket har tagit fram Goda exempel hur jämställdhetsombuden kan arbeta med frå- gorna på arbetsplatsen. I samband med introduktion för nyanställda informeras alla nyanställda omm förvaltningens jämställdhets- och mångfalds planer. Vid rekrytering används stadens riktlinjerr för kompetensbaseradd rekrytering samt stadens re- kryteringsverktyg Jobb i Stan för att säkra rekryteringsprocessen. Genomm tydliga kravprofi- ler och ett noggrant urvalarbete har kandidater med rätt kompetens kunnat anställas. Ett do- Högt kument med övergripande riktlinjer för rekrytering av chefer har tagits fram. Medarbetarenkätenn för 2015 ger ett fortsatt gott betyg för Bromma Stadsdelsförvaltning. AMI, Aktivt MedarbetarIndex visar på bra arbetsförhållanden. FörvaltningeF ens AMI ligger på 83 vilket ska jämföras med stadens 80. En anmälan vad gäller diskriminering harr inkommit i samband med m rekrytering.

101 Sid 15 (16) Bilaga - Underlag till Jämställdhets - och mångfaldsplan 2016 Statistiska uppgifter om jämställdhet Uppgifterna avser Timavlönad personal ingår inte. Månadsavlönad personal Av Bromma stadsdelsförvaltnings månadsavlönade medarbetare är andelen kvinnor 84,34 % (1 314 personer) och andelen män 15,66 % (244 personer). Andelen män harr ökat något i jämförelse med Motsvarande siffror per var 85,9 % kvinnor och 14,11 % män. Av förvaltningens medarbetare arbetar 48 % inom verksamhetsområde Förskola och teknik t (90 % kvinnor och 10 % män), 36 % inom verksamhetsområde ÄldreomsorÄ rg (81 % kvinnor och 19 % män), 15 % inom verksamhetsområde Socialtjänst ochh fritid (75 % kvinnor och 25 % män) och 1 % inom verksamhetsområde Administration (62 % kvinnor k ochh 38 % män) ). Förvaltningsledning och enhetschefer Förvaltningens ledningsgrupp består av fem chefer, 3 kvinnor (60 %) och 2 män ( 40 %). Enhetschefer to talt Antal kvinnor Andel kvinnor % Antal män m Andel män % Åldersfördelning 14 % av förvaltningens anställda är 60 år ochh äldre, varavv 87 % är kvinnor 31 % av förvaltningens anställda är år, varav 82 % är kvinnor 25 % av förvaltningens anställda är år, varav 86 % är kvinnor 20 % av förvaltningens anställda är år, varav 86 % är kvinnor 10 % av förvaltningens anställda är 29 år, varav 85 % är kvinnor Antalet tillsvidareanställda i åldersgruppen 50 år och äldre är 46 %. MotsvarandeM e siffra per var 45 %.

102 Sid 16 (16) Hel- och deltidsanställda, tillsvidareanställningar Av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare är 81 % heltidsanställda ( var 79 % av förvaltningens tillsvidareanställda heltidsanställda) och 19 % deltidsanställda. Tidsbegränsat anställdaa I förvaltningen finns totalt 145 tidsbegränsatt anställda. Av dessa är 79 % kvinnor och 21 % män. An delen män per var 13 %.

103 Miljöhandlingsplan 2016 Bilaga 1 Miljöhandlingsplan 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

104 Tjänsteutlåtande Dnr BILAGA MILJÖPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan för år 2016 Kommunfullmäktige har antagit ett miljöprogram som gäller från 2012 till och med utgången av Programmet omfattar sex övergripande inriktningsmål som knyter an till de nationella miljökvalitetsmålen. Inriktningsmålen konkretiseras i sin tur genom delmål som beskriver hur enskilda, eller flera nämnder/styrelser förväntas bidra till verksamhetsområdesmålet. De sex inriktningsmålen är: 1. Miljöeffektiva transporter 2. Giftfria varor och byggnader 3. Hållbar energianvändning 4. Hållbar användning av mark och vatten 5. Miljöeffektiv avfallshantering 6. Sund inomhusmiljö I samband med att nämnden antog Brommas långsiktiga miljöhandlingsplan så fastslogs även att en lokal miljöplan, med årlig uppdatering, skulle utarbetas. Planen är en sammanfattning av det miljörelaterade arbete som antagits i verksamhetsplanen och följs upp i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Miljöplanen speglar förvaltningens mål för hur verksamheterna ska bidra till en hållbar livsmiljö. Alla som arbetar inom förvaltningen ska känna till miljöplanens innehåll och tillämpa den i det dagliga arbetet. Förvaltningen följer upp planen i stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS) samt rapporterar fordonsstatistik till miljöförvaltningen. Miljöplanen anger i vissa fall specifika och konkreta åtgärder som ska genomföras. I andra fall kan dock verksamheterna själva välja de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att, inom ramen för sina uppdrag och sin budget, arbeta för att nå målen. Centralt för miljöplanen är att miljötänkandet ska integreras i alla verksamheter. Fokus ligger på stadsdelens egen rådighet. I viss utsträckning redovisas dock aktiviteter där nämnden saknar egen rådighet. Genom samverkan och påverkan i form av initiativ och förslag riktade till andra bestämmande instanser är förhoppningen att miljömässiga förbättringar och förändringar ska kunna realiseras även inom områden där stadsdelen saknar egen bestämmanderätt. Box 15017, Bromma Telefon e-post bromma@stockholm.se

105 MILJÖPLAN SID 2 (8) Ansvarsfördelning Verksamhetsområdeschef har ett övergripande miljöansvar inom sitt verksamhetsområde. Enhetschef har miljöansvar inom enheten och svarar för att enheten agerar i linje med stadens miljöprogram och verkställigheten av förvaltningens miljöhandlingsplan. Aktivitet Enheterna bedriver sina verksamheter i enlighet med rutinerna i Stockholms miljöhandbok och förvaltningens miljöhandlingsplan. Förvaltningen vidareutvecklar värdegrundsarbetet till att uppmärksamma hållbarhetsoch miljöfrågor, t ex genom att komplettera HÖRA-kuben med miljökort. Enheterna granskar sina miljörutiner årligen och uppdaterar dem vid behov. Enhetschefen inför miljö- och hållbarhetsfrågor som en särskild och återkommande punkt på APT. Mål 1. Miljöeffektiva transporter Delmål 1.1 Miljöbelastningen från stadens transporter och resor ska minska Delmål 1.2 Stadens egna fordon ska vara miljöbilsklassade och köras på förnyelsebart bränsle, och av stadens upphandlade transporttjänster ska miljöfordonsandelen öka Aktiviteter När verksamheter upphandlas ska krav ställas på att entreprenören ställer miljökrav på transporter och fordon. Tillämpa förvaltningens resepolicy som anger att resor i tjänsten ska ske utifrån miljömässiga utgångspunkter och med betoning på kollektiva färdmedel.

106 MILJÖPLAN SID 3 (8) Leasingbilar i förvaltningen ska utgöras av miljöbilar. Förvaltningens miljöbilar ska köras med det förnyelsebara drivmedel som de är avsedda för. Enhetscheferna ansvarar för att detta görs. Alla leasingbilar som förvaltningen tecknar avtal för ska ha odubbade vinterdäck. När nya vinterdäck beställs ska alltid odubbade däck väljas. Enhetscheferna ansvarar för att detta verkställs. Verka för att minst 30% av tjänstebilarna ska vara elbilar. I planremissvar och i samband med exploateringsprojekt beakta och verka för låga p- tal och mobilitetstjänster av olika slag. Verka för att möjligheterna till samåkning i privata fordon i stadsdelen ska underlättas. Verka för inrättande av kollektivkörfält med tillhörande lifthållplatser på lämpliga platser i stadsdelen. Verka för att antalet laddningsstationer för el-bilar utökas i stadsden. Anordna utbildning och demonstrationer för personalen om videokonferenser och onlinemöten för att minimera restider, reskostnader och onödig miljöpåverkan. Verka för förbättrade möjligheter att kunna cykla i stadsdelen och att möjlighet att låna transportcyklar/lådcyklar möjliggörs inom befintlig organisation för lånecyklar. Verka för ökad användning av cykel som transportmedel i tjänsten. Verka för särskild kontroll av vinterväghållningen på prioriterade cykelstråk på parkmark. Mål 2. Giftfria varor och byggnader Delmål 2.1 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor ska minska Delmål 2.2 Utsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från varor och byggnader ska minska Delmål 2.3 Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent

107 MILJÖPLAN SID 4 (8) Aktiviteter Förvaltningen ska, vid inköp och upphandlingar, ställa krav på att giftfria och miljöanpassade produkter används. Förvaltningens ekonomiavdelning ansvarar för att förfrågningsunderlagen innehåller krav på detta. Uppföljning av ställda miljökrav vid upphandlingar ska genomföras med stickprovskontroller. Enhetscheferna ska se till att andelen ekologiska livsmedel ökar inom verksamheterna och kontera så att andelen ekologiskt livsmedel redovisas korrekt. Vid egna avtal för upphandling av kost, exempelvis matlådor inom hemtjänsten, ansvarar förvaltningens ekonomiavdelning för att krav ställs på ökad andel ekologiska matvaror. I den mån det är möjligt ska endast ekologiska livsmedel köpas in till möten, konferenser och interna arrangemang. Personalens miljökompetens ska stärkas. Det kan ske genom miljöutbildningar, av att miljöhandboken tillgängliggörs m.m. Mål 3. Hållbar energianvändning Delmål 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent Delmål 3.2 Upphandlad el i stadens verksamheter ska uppfylla krav för miljömärkning Delmål 3.3 I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2 Delmål 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader Aktiviteter Vidta energisparande åtgärder för att minska elförbrukningen med 3% jämfört med Verka för att krav ställs på att de byggnader som staden använder förses med

108 MILJÖPLAN SID 5 (8) solfångare. Vidta energibesparande åtgärder, t ex genom byte till lågenergilampor, ledbelysning samt närvarostyrning. Genom beviljade investeringsmedel genomföra utbyte av belysning inom förskolan till mer energieffektiv armatur. Vid byte av vitvaror ska energieffektiva alternativ väljas Genom beviljade investeringsmedel åstadkomma energieffektiviseringar genom utbyte av belysning sopskåp och torkskåp inom förskolan. Samarbeta om energieffektivisering med förvaltningens större hyresvärdar. Verka för en ökad digitalisering för att åstadkomma miljövinster t.ex. genom videokonferenser, papperslösa sammanträden, digitala mötesbokningar, miljöappar mm. Överväga inrättande av en tjänst som hållbarhets- och miljösamordnare i förvaltningen. Mål 4. Hållbar användning av mark och vatten Delmål 4.1 Mark och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas Delmål 4.2 Grön och vattenområden som har särskild betydelse för rekreation ska stärkas och utvecklas Delmål 4.3 Intrång i övriga grön- och vattenområden ska minimeras och ersättas Delmål 4.4 Vid förändringar i mark- och vattenområden ska dessa utformas för kommande klimatförändringar Delmål 4.5 Skötseln av grön- och vattenområden ska stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreativa kvaliteter

109 MILJÖPLAN SID 6 (8) Aktivitet Förvaltningen ska i samband med investeringar i parkmark i största möjliga mån bevara särskilt värdefulla mark- och vattenområden samt arbeta för att den biologiska mångfalden i dessa områden bevaras och utvecklas. Hålhäckande fåglar har minskat i antal det senaste århundradet. Genom att sätta upp fågelholkar bidrar förvaltningen till att öka antalet häckande par. I planremissvar och i samband med exploateringsprojekt arbeta för att värdefulla mark- och vattenområden bevaras. Ta fram skötselprogram för naturområden där det är lämpligt, för att exempelvis bevara och friställa värdefulla ekar. Förvaltningen ska i planremissvar lyfta fram park- och naturområdenas betydelse och i de fall naturmark tas i anspråk för bebyggelse föreslå relevanta kompensationsåtgärder gällande grönmarksupprustning eller ekologiska åtgärder. Verka, tillsammans med fastighetsägaren, för en utveckling av Västerorts aktivitetscentrum som innefattar café med t.ex. en pergola. Verka för att äldreboenden upprättar goda utemiljöer t.ex. i form av s.k. Sinnenas trädgård. I våra entreprenader ska inte gifter användas, med undantag för bekämpning av Jättebjörnloka. I kommande upphandlingar skärpa kravet på ekologisk kompetens. Arbeta för att i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor. Vid upphandling av parkmarksskötsel ska högt ställda krav ställas på ekologisk och biologisk kompetens. I samband med förslag till ny bebyggelse som medför intrång i park- och grönområden ska grönkompensation, med likvärdig funktion i området, begäras. Verka för att underlätta bildandet av brukaravtal som t.ex. bikupor och grönmarksskötsel, samt arbeta för att komplettera befintliga brukaravtal med miljökrav. Låta död ved ligga kvar på utvalda platser. Stötta initiativ till stadsodling på nya platser genom samverkan och dialog. Utöka stadsdelsområdets slåtterängar/ängsytor i syfte att öka den biologiska mångfalden. Verka för odling på förskole- och skolgårdar.

110 MILJÖPLAN SID 7 (8) Informera kolonisterna om hur de kan minska sin miljöpåverkan. Bevaka dagvattenhanteringen i stadsdelen utifrån ett miljömässigt riskperspektiv. Lågpunktsområden och våtmarker ska ha ett särskilt fokus. Mål 5. Miljöeffektiv avfallssortering Delmål 5.1 Avfall från stadens verksamheter ska minska och det som ändå uppstår ska nyttiggöras Delmål 5.2 Andelen felsorterat farligt avfall ska minska Delmål 5.3 Avfallet från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppstår ska nyttiggöras Aktiviteter Tillsammans med Trafikkontoret och fastighetsägare, se över möjligheterna att enheter med storkök och storhushåll ges förutsättningar att sortera ut matavfallet för biologisk behandling. Sortera ut och återvinna papper och förpackningar. Sortera farligt avfall och lämna det för miljöriktigt omhändertagande. Hantera riskavfall enligt föreskrifter. Sortera ut grovsopor för material- eller energiåtervinning i större omfattning än idag. Förvaltningen ska återanvända möbler och utrustning i de olika verksamheterna. Förvaltningen ska vid upphandling av tjänster och produkter ställa krav på att varor förpackas så att så lite avfall som möjligt genereras. Förvaltningens ekonomiavdelning ansvarar för att förfrågningsunderlagen innehåller krav på detta. Minska förbrukningen av engångsprodukter på enheterna och gå över till flergångsprodukter (ex glas) och förnyelsebara material.

111 MILJÖPLAN SID 8 (8) Mål 6. Sund inomhusmiljö Delmål 6.1 Inomhusmiljön ska bli bättre Delmål 6.2 Radonhalterna inomhus ska minska Delmål 6.3 Bullernivåerna inomhus ska minska Aktiviteter Minska miljögifterna, inom lokaler där förvaltningen bedriver förskoleverksamhet, genom att genomföra åtgärderna i Handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor. För att minska miljögifterna behöver även byggnader och förskolornas gårdar ses över. Verka för att en god ljudnivå upprätthålls vid verksamheterna och att buller åtgärdas Undvika allergiframkallande material som finns i blommor, parfym m.m. Verka för en god inomhusmiljö genom att särskilt bevaka att fastighetsägarna utför lagstadgade kontroller, t ex ventilationskontroller (OVK), radonmätningar, och åtgärdar eventuella brister.

112 Kompetensförsörjningsplan 2016 Bilaga 7 Kompetensförsörjnings- plan 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

113 Personal- och kompetensförsörjningsplan 2016 Rekrytering Förvaltningen är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor för såväl befintliga som blivande medarbetare. Personalförsörjningen tillgodoses genom en transparent rekryteringsprocess. Förvaltningen använder stadens IT-stöd vid rekrytering - Jobb i Stan. Vid rekrytering ska tydliga kravprofiler göras för att rekrytera den kompetens som motsvarar verksamhetens behov. Inom verksamhetsområde socialtjänst och fritid Rekryteringsbehov inom verksamhetsområdet socialtjänst och fritid är främst socialsekreterare. Utbildning Minimikrav Boendestödjare - mentalskötarutbildning eller motsvarande gymnasieutbildning Arbetsinstruktör mentalskötarutbildning och yrkesutbildning mot specialområde Personlig assistent gymnasiets omvårdnadsprogram eller likvärdig utbildning Socialsekreterare, biståndsbedömare, familjebehandlare och fältassistent - socionomexamen. Vårdare - krävs gymnasieutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning, autism och andra funktionsnedsättningar Administrativ assistent - gymnasieutbildning med lämplig inriktning Verksamhets controller riktad högskoleutbildning som anknyter till verksamhetsområdet Inom verksamhetsområde administration (Teknikenheten överförs till VO administration från år 2016) Utbildning Minimikrav Administrativa handläggarbefattningar högskoleutbildning med inriktning mot arbetsområdet Administrativ assistent - gymnasieutbildning med administrativ inriktning Trädgårdsingenjör riktad högskoleutbildning Lokalstrateg - byggnadsingenjör eller fasighetsförvaltarutbildning Inom verksamhetsområde förskola finns rekryteringsbehov. Behov av personal gäller främst befattningen förskollärare, men även barnskötare vid nystartad verksamhet, pensionsavgångar och vakanser. Inom stadens förskolor används kompetensinventeringsverktyg KOLL som är ett IT-baserat verktyg för strategisk kompetensförsörjning och ger organisationen hjälp att styra och utveckla kompetens mot verksamhetens mål. Månadsanställda förskollärare och barnskötare registrerar och verifierar sina utbildningar i inventeringsverktyget och berörd chef följer upp registreringen. Rapporter hur utbildningsnivån ser ut på enhets-, stadsdels- och stadsnivå kan tas fram. Huvudsyftet med införandet av kompetensinventeringsverktyg KOLL är att få ett bättre underlag för utbildnings- och fortbildningsinsatser av förskollärare. Utbildning Minimikrav Verksamhets controller - högskoleutbildning inriktning pedagogik Strateg högskoleutbildning inriktning pedagogik Kö- och placeringshandläggare - utbildad förskollärare eller ha annan lämplig högskoleutbildning Förskollärare utbildad förskollärare Specialpedagoger förskollärarutbildning med påbyggnadsutbildning Barnskötarutbildning - barnskötarutbildning eller annan motsvarande utbildning Ekonomibiträde/kök utbildning mot storhushåll eller annan motsvarande utbildning Inom verksamhetsområde äldreomsorg. Rekryteringsbehovet inom verksamhetsområdet är främst sjuksköterskor, men det har även blivit svårare att behålla/rekrytera biståndshandläggare kopplat till den nya flyktingsituationen, där

114 konkurrensen om socionomer hårdnat. Återtagandet av vård- och omsorgsboendet Tallbacken från 1 november 2015 medför rekryteringsbehov av omsorgspersonal. Under det senaste året har det även visat sig svårt att rekrytera chefer med både erfarenhet av äldreomsorg och ledarskap. Inom övriga befattningar inom verksamhetsområdet sker rekrytering i samband med naturliga avgångar respektive ledigheter. Utbildning Minimikrav Biståndsbedömare - socionomexamen Sjuksköterska - legitimerad sjuksköterska Sjukgymnast legitimerad sjukgymnast Arbetsterapeut - arbetsterapeututbildning. Undersköterska undersköterskeutbildning Vårdbiträde vårdbiträdesutbildning Kock/kokerska - yrkesutbildning med inriktning mot storhushåll. Avveckling/omställning Förvaltningen hanterar avveckling och omställning av medarbetare på ett förtroendefullt sätt och utifrån stadens handläggningsordning för övertalighet vid arbetsbrist Kompetensutveckling I medarbetarsamtalen kartlägger chef medarbetarens kompetens och får ett underlag till kompetensutvecklingsinsatser. Individuella mål- och kompetensutvecklingsplaner tas fram för alla medarbetare med syfte att få en samlad bild av förvaltningens av nuvarande kompetens och behov av ny kompetens. Inför att medarbetare slutar tar berörd chef fram en plan för att bl.a. säkerställa att specialistkompetens finns kvar i förvaltningen och hur kompetensöverföringen ska ske. Antal tillsvidareanställda medarbetare i åldersgruppen 65 år: Administratör (3 medarbetare) Arbetsinstruktör (2 medarbetare) Barnskötare (3 medarbetare) Biståndsbedömare (1 medarbetare) Boendestödjare 1 medarbetare) Enhetschef (2 medarbetare) Bitr.enhetschef (1 medarbetare) Förskolechef (1 medarbetare) Förskollärare (6 medarbetare) Kock (2 medarbetare) Metodutvecklare (1 medarbetare) Personlig assistent (1 medarbetare) Strateg (1 medarbetare) Sjuksköterska (4 medarbetare) Undersköterska (7 medarbetare) Vaktmästare (1 medarbetare) Vårdare (2 medarbetare) Vårdbiträde (5 medarbetare) Löpande bevakning av vakanser i Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten bevakar lediga arbeten i förvaltningen varje vecka via rekryteringsverktyget Jobb i stan.

115 Sdn 06 ekonomibilaga Bilaga 8 Sdn 06 ekonomibilaga Bromma stadsdelsförvaltning 2016

116 Stadsdelsnämnd Bromma Investeringsbudget 2016 Prognos t o m 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Utgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) Genomf. Avvikel. Prognos mnkr beslut mot gfb Stadsmiljöprojekt Beckombergaområdet 2,0 2,0 4,0 4,0 Strandpromenader 1,5 2,5 1,0 5,0 5,0 Parkupprustning 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 4,5 Lekutrustning 3,3 0,8 0,8 0,8 0,8 6,5 Parkvägar 1,5 0,6 0,6 0,6 0,6 3,9 Johannesfred 0,5 2,5 1,0 4,0 4,0 Gubbkärrsskogen 0,3 3,7 4,0 4,0 Grottparken 3,0 3,0 3,0 Båtmanstorpets plaskdamm 4,0 4,0 Reinvestering av vattenledningar i koloniområden 3,0 3,0 Summa stadsmiljöprojekt 0,0 8,8 7,4 6,2 10,1 9,4 20,0 0,0 41,9 Inventarier och maskiner Totalt projektet UTGIFTER TOTALT 0,0 8,8 7,4 6,2 10,1 9,4 20,0 0,0 41,9 1. Nämndens prognos för projektens investeringsutgifter t.o.m Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2016, se bilaga Nämndens inriktning för , inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 8. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 7). (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter. 9. Prognos = totalt beslutad utgift + avvikelse :21 Investeringsutgifter

117 Stadsdelsnämnd Bromma Resultatenheter 2016 Respektive nämnd ska besluta om vilka enheter som är resultatenheter med en beslutsats. Ange nedan vilka enheter som är resultatenheter och vilka som eventuellt avslutades under Fördela resultatenheterna per verksamhetsområde. Resultatenhetens namn Förskola Abrahamsbergs förskolor Blackebergs förskolor Mariehälls förskolor (del av gamla Mariehälls och Bällsta förskolor) Bällsta-Annedals förskolor (del av gamla Mariehälls och Bällsta förskolor) Bromma Kyrka förskolor Alvik förskolor Ulvsunda förskolor Nockeby förskolor Blackeberg Olovslund förskolor Äppelvikens förskolor Åkeslunds förskolor Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder Äldreomsorg Blackebergs äldreboende Brommagårdens äldreboende Mälarbackens vård och omsorgsboende Tranebergs restaurang Individ och familjeomsorg Långskeppet Resultatenheter som avslutas 2015 Mariehälls och Bällsta förskolor (ursprungsenheten delas i två resultatenheter) Bromma hemtjänst :21 Resultatenheter

118 Stadsdelsnämnd Bromma Verksamhetsplan 2016 Ansökan om medel för avveckling/omstrukturering av lokaler Ansökan i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Uppgiftslämnare: För varje lokal skall anges: Area Löptid för Tidpunkt Årshyra Medel som Beskrivning av Förändringen är Övriga kvm kontraktet då lokal kr söks för vad det sökta beskriven i kommentarer adress t.o.m. (datum) återlämnas avveckling beloppet avser lokalförsörjfastighetsbeteckning samt uppgift till värden eller ningsplanen fastighetsägare och om ev. upp- eller omstrukev. objektsnamn sägning ändras turering Ja Nej kr

119 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2016 Bilaga 9 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

120 Ansökann Sida 1 (15) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2016 Namn på projekt: Belysningsarmatur: såväl inne som utomhus Sökande Nämnd: Bromma stadsdelsnämndd Epost: annica.lagerqvist@stockholm.se Kontaktperson: Annica Lagerqvist Telefon: Ansökan 1. Grundläggande krav A. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder Hög energiförbrukning bidrar till växthuseffekten och ökad försurning f avv mark och vatten B. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripandee mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar 2. Projektbeskrivning (måll och syfte) Fortsatt utbyte av äldre belysningsarmatur 2.1 Projektets målgrupp Ett antal förskolor 2.2 Projektorganisationen Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med fastighetsäg gare 2.3 Projektavgränsning Förskolor som förvaltningen hyr av privata fastighetsägare

121 Sida 2 (15) 3. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (anges gärna i punktform). Stockholms miljöprogram Mål 3 Hållbar energianvändning Fråga 4 och5: Är kopplad till punkten 1B. (Fyll i under det d mål/målen som är relevant r för ansökan) 4. Utsläpp av CO2 ekv föree och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: 5. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringenn FÖRE: Hög elförbrukning bidrar till växthuseffekten EFTER: Energieffektiva lösningar åstadkoms som bidrar till att minskaa växthuseffekten och försurningen av mark och vatten. 6. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: EFTER: Aktivitet Fortsatt utbyte av äldre belysningsarmaturer, utifrån energieffektivisering, på ett antal förskolor/ förskolegårdarr som förvaltningen hyr av fastighetsägare vilket inte ingår i underhållet Utbyte

122 Sida 3 (15) 1. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Fyll i Bilaga 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering - excellfil. Kommentera nedan Klicka här för att ange text. 2. Påverkan på framtida f driftkostnader Ingen påverkan 3. Sökt projektmedel 1,5 mnkr 4. Innovativitet och eller uppväxling Ny miljöbesparande teknik tillämpas 5. Genomförbarhet och risk (fyll i riskanalysen och o swat-analysen) Ingen risk förutses.

123 Sida 4 (15) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2016 Namn på projekt: Möbler Sökande Nämnd: Bromma stadsdelsnämndd Epost: annica.lagerqvist@stockholm.se Kontaktperson: Annica Lagerqvist Telefon: Ansökan 7. Grundläggande krav C. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder I inomhusluften finns oönskade kemikalier eftersom dessa avges från elektronik, inredning och byggmaterial. Genom utbyte av möbler så elimineras farliga kemikalier såsom t.ex. bly, PVC- för plast och ftalater. Ljuddämpande bord ger även en bättre arbetsmiljö med en lägre ljudnivå barn och vuxna. D. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripandee mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar 8. Projektbeskrivning (måll och syfte) Utbyte av möbler 2.1 Projektets målgrupp 175 förskoleavdelningar 2.2 Projektorganisationen Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med fastighetsbo olag/fastighetsägare 2.3 Projektavgränsning Kommunala förskolor 9. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (anges gärna i punktform). Stockholms miljöprogram Mål 2 Giftfria varor och byggnader Mål 6 Sund inomhusmiljö

124 Sida 5 (15) Fråga 4 och5: Är kopplad till punkten 1B. (Fyll i under det d mål/målen som är relevant r för ansökan) 10. Utsläpp av CO2 ekv föree och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: 11. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringenn FÖRE: EFTER: 12. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: Barn är känsliga för f kemikalier vilket bland annat beror b på att deras kroppar inte är färdigutvecklade. De andas exempelvis snabbare och äter och drickerr mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Deras hud är tunn och ömtålig vilket v gör att de får i sig mer skadliga ämnen än vuxna. Inomhusmiljön är en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. Möbler som inte är ljuddämpande ger en bristfällig arbetsmiljö med hög ljusnivå för barnn och vuxna. EFTER: Skadliga ämnen har försvunnit och barnens vardagsmiljö är fri från gifter. Ljuddämpande möbler ger en bättre arbetsmiljö med en lägre ljudnivåå för barn och vuxna. 1. Tidplan (fyll i tabellen t samt kommentera den) År 2016 Aktivitet Utbyte av möbler på 175 förskole- avdelningar 2016 Inköp utbyte

125 Sida 6 (15) 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Fyll i Bilaga 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering - excellfil. Kommentera nedan Klicka här för att ange text. 3. Påverkan på framtida f driftkostnader Ingen påverkan 4. Sökt projektmedel 1,2 mnkr 5. Innovativitet och eller uppväxling Klicka här för att ange text. 6. Genomförbarhet och risk (fyll i riskanalysen och o swat-analysen) Ingen risk förutses.

126 Sida 7 (15) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2016 Namn på projekt: Sopskåp Sökande Nämnd: Bromma stadsdelsnämndd Epost: annica.lagerqvist@stockholm.se Kontaktperson: Annica Lagerqvist Telefon: Ansökan 13. Grundläggande krav E. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder Matavfall utnyttjas för framställning av energi och växtnäring. Förpackningar kan materialåtervinnas. Uppkomst av onödigt avfall förhindras. Bidrar till att sluta kretslopp, spara energi och naturresurser r. F. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripandee mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar 14. Projektbeskrivning (måll och syfte) Att möjliggöra sopsortering av olika fraktioner samt öka andelen sorterat matavfall 2.1 Projektets målgrupp Trettio förskolor 2.2 Projektorganisationen Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med fastighetsbo olag/fastighetsägare 2.3 Projektavgränsning Kommunala förskolor 15. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (anges gärna i punktform). Stockholms miljöprogram Mål 5 Miljöeffektiv avfallshantering

127 Sida 8 (15) Fråga 4 och5: Är kopplad till punkten 1B. (Fyll i under det d mål/målen som är relevant r för ansökan) 16. Utsläpp av CO2 ekv föree och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: 17. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringenn FÖRE: Mängden avfall som genereras i samhället fortsätter att öka trots att avfallshanteringen genomgått stora förändringar. EFTER: Avfall tas omhand på ett korrekt sätt så att skador inte uppkommer på människors hälsa. Påverkan på miljön. minskar och det avfall som ändåå uppstår nyttiggörs. 18. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: Matenn som slängss i Sverige bidrar till ett utsläpp påå 1,9 miljoner ton koldioxid EFTER: Matavfall utnyttjas för framställning av energi och växtnäring. v Aktivitet Fortsatt utbyte av sopskåp på 30 st förskolor 2016 Genomförande anläggning

128 Sida 9 (15) 1. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Fyll i Bilaga 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering - excellfil. Kommentera nedan Klicka här för att ange text. 2. Påverkan på framtida f driftkostnader Har en viss påverkan på framtida f driftkostnader 3. Sökt projektmedel 1,6 mnkr 4. Innovativitet och eller uppväxling Klicka här för att ange text. 5. Genomförbarhet och risk (fyll i riskanalysen och o swat-analysen) Förvaltningen ser inga relevanta risker i samband med projektets genomförande

129 Sida 10 (15) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2016 Namn på projekt: Sovmadrasserr Sökande Nämnd: Bromma stadsdelsnämndd Epost: Kontaktperson: Annica Lagerqvist Telefon: Ansökan 19. Grundläggande krav G. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder I inomhusluften finns oönskade kemikalier eftersom dessa avges från elektronik, inredning och byggmaterial. Genom utbyte av madrasser så elimineras farliga kemikalier såsom t.ex. bly, PVC- bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar plast och ftalater. H. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripandee mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen 20. Projektbeskrivning (måll och syfte) Utbyte av sovmadrasser för f att få bort gifter 2.1 Projektets målgrupp 175 förskoleavdelningar 2.2 Projektorganisationen Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med fastighetsbo olag/fastighetsägare 2.3 Projektavgränsning Kommunala förskolor 21. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (anges gärna i punktform). Stockholms miljöprogram Mål 2 Giftfria varor och byggnader Fråga 4 och5: Är kopplad till punkten 1B. (Fyll i under det d mål/målen som är relevant r för ansökan)

130 Sida 11 (15) 22. Utsläpp av CO2 ekv föree och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: 23. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringenn FÖRE: EFTER: 24. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: Barn är känsliga för f kemikalier vilket bland annat beror b på att deras kroppar inte är färdigutvecklade. De andas exempelvis snabbare och äter och drickerr mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Deras hud är tunn och ömtålig vilket v gör att de får i sig mer skadliga ämnen än vuxna. Inomhusmiljön är en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. EFTER: Skadliga ämnen har försvunnit och barnens vardagsmiljö är fri från gifter. 1. Tidplan (fyll i tabellen t samt kommentera den) År 2016 Aktivitet Utbyte av sov- madrasser på 175 förskoleavdelningar 2016 Inköp utbyte

131 Sida 12 (15) 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Fyll i Bilaga 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering - excellfil. Kommentera nedan Klicka här för att ange text. 3. Påverkan på framtida f driftkostnader Ingen påverkan 4. Sökt projektmedel 0,8 mnkr 5. Innovativitet och eller uppväxling Klicka här för att ange text. 6. Genomförbarhet och risk (fyll i riskanalysen och o swat-analysen) Ingen risk förutses

132 Sida 13 (15) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2016 Namn på projekt: Torkskåp Sökande Nämnd: Bromma stadsdelsnämndd Epost: Kontaktperson: Annica Lagerqvist Telefon: Ansökan 25. Grundläggande krav I. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder Hög energiförbrukning bidrar till växthuseffekten och ökad försurning f avv mark och vatten J. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripandee mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar 26. Projektbeskrivning (måll och syfte) Utbyte av torkskåp 2.1 Projektets målgrupp Några förskolor 2.2 Projektorganisationen Bromma stadsdelsförvaltning i samarbete med fastighetsbo olag/fastighetsägare 2.3 Projektavgränsning Kommunala förskolor 27. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (anges gärna i punktform). Stockholms miljöprogram Mål 3 Hållbar energianvändning Fråga 4 och5: Är kopplad till punkten 1B. (Fyll i under det d mål/målen som är relevant r för ansökan) 28. Utsläpp av CO2 ekv föree och efter investeringen

133 Sida 14 (15) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: 29. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringenn FÖRE: Hög elförbrukning bidrar till växthuseffekten EFTER: Energieffektiva lösningar har åstadkommits som bidrar b till att minska växthuseffekten. 30. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: EFTER: 1. Tidplan (fyll i tabellen t samt kommentera den) År 2016 Aktivitet Fortsatt utbyte av 30 torkskåp på ett antal förskolor utifrån energieffektivisering 2016 Inköp utbyte

134 Sida 15 (15) 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Fyll i Bilaga 2. Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering - excellfil. Kommentera nedan Klicka här för att ange text. 3. Påverkan på framtida f driftkostnader Ingen påverkan 4. Sökt projektmedel 0,5 mnkr 5. Innovativitet och eller uppväxling Ny miljöbesparande teknik tillämpas 6. Genomförbarhet och risk (fyll i riskanalysen och o swat-analysen) Ingen risk förutses.

135 Bilaga till Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga A Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Namn på projekt: Belysningsarmatur Åtgärdens totala investerin kr Klimatrelaterad investering kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter Utbyte av armatur såväl inne som utomhus Summa utgifter SUMMA Åtgärdens inkomster Summa inkomster SUMMA Åtgärdens medfinansiering

136 Bilaga till Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga A Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Namn på projekt: Möbler Åtgärdens totala investerin kr Klimatrelaterad investering kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter Inköp utbyte Summa utgifter SUMMA Åtgärdens inkomster Summa inkomster SUMMA Åtgärdens medfinansiering Summa inkomster - SUMMA

137 Bilaga till Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga A Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Namn på projekt: Sopskåp Åtgärdens totala investerin kr Klimatrelaterad investering kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter Genomförande/anläggning Summa utgifter SUMMA Åtgärdens inkomster Summa inkomster SUMMA Åtgärdens medfinansiering Summa inkomster - SUMMA

138 Bilaga till Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga A Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Namn på projekt: Sovmadrasser Åtgärdens totala investerin kr Klimatrelaterad investering kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter Inköp utbyte SUMMA Åtgärdens inkomster SUMMA Åtgärdens medfinansiering SUMMA

139 Bilaga till Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga A Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering Namn på projekt: Torkskåp Åtgärdens totala investerin kr Klimatrelaterad investering kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter Inköp, utbyte SUMMA Åtgärdens inkomster SUMMA Åtgärdens medfinansiering SUMMA

140 Samverkan Protokoll och yrkanden VP 2016 Bilaga 10 Samverkan Protokoll och yrkanden VP 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016

141 Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Sida 1 (24) Förvaltningsgruppen Protokoll VP 2016 Datum Tid Plats Gustavslundsvägenn 151 G Närvarande: Leif Sjöholm Peter Dacke Susanne Brinkenberg Christina Berends Annica Lagerqvist Helena Aldén Kamilla Lantz Laila Bergmark Benjamin n Emparan Lena Genberg Anna-Maja Hellberg Stadsdelsdirektör Verksamhetsområdeschef, Administration Tf. VerksamhetsV sområdeschef, Äldre Verksamhetsområdeschef, Socialtjänst t och fritid f Verksamhetsområdeschef, Förskola och Teknik T Sekreterare, Personalenheten Vision Kommunal Kommunal Lärarförbundet Saco Öppnande Leif Sjöholm öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Justerare Anna-Maja Hellberg, Kamillaa Lantz, Laila Bergmark och Lena Genberg. Strategiska frågorr Samverkan kring verksamhetsv splan och budget Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

142 Sida 2 (24) Frågor och yrkanden från Kommunal Fråga 1 Eftersom alla parter inte fått alla bilagor till förhandlingen samt att de som skickats ut inkommit sent vill Kommunal attt vi ajournerar dessa till nästa ordinarie FVG. Bilagorna kommer att tas upp i nästa förvaltningsgrupp. Fråga 2 Kommunal undrar varförr Bromma stadsdelsförvaltning har så tidig VP förhandling i jämförelse med övriga förvaltningar? I sak är det inga problem för oss bara vi får alla handlingar i tid. Bilagorna kommer att tas upp i nästa förvaltningsgrupp. Viktigt att få in synpunkter innan materialet skickas till stadsledningskontoret. Yrkande 1 Att förvaltningen följer stadens s riktlinjer och minimerar AVA anställningarna. Påå sikt skaparr det tryggare anställningar genom att man m istället tar in vikarier och skapar möjlighet för fast anställd personal att utöka sin sysselsättningsgrad. Vision, Saco och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att förvaltningen följer stadens riktlinjer och att det i första hand ärr en enhetsfråga. Yrkande 2 Att alla som har deltid och vill ha heltidsanställning skall erbjudas sådan med rimlig arbetstidsförläggning. Lärarförbundet och Vision stödjer yrkandet Arbetsgivaren svarar att förvaltningen följer stadens riktlinjer. Yrkande 3 Att mer resurser ska avsättas för kompetensutveckling för dee som redan är anställdaa och som saknar yrkesutbildning som barnskötare, vårdbiträden eller undersköterska. Målet är att alla anställda ska ha en adekvat utbildning för sin anställning. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Arbetsgivaren svarar att förvaltningen arbetar med centrala förvaltningar som har planeringsansvar och ekonomiska medel.

143 Sida 3 (24) Yrkande 4 Att förvaltningen arbetarr mer aktivt med kompetensutvecklingsplanerna. Dessa ska inte vara en hyllvärmare utan ge arbetsgivaren och medarbetaren tydliga signaler på vilka kurser/föreläsningar somm behövs förr att öka kunskaper och driva verksamheten framåt. f Lärarförbundet och Sacoo stödjer yrkandet Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Arbetsmiljö Kommunal är mycket oroade över den stora sjukfrånvaro som finns inom hela förvaltningen. Trots att förvaltningen upprättat handlingsplan uppdelat u på tre delar, en hälsofrämjande del, en förebyggande och en efterhjälpandee för att minska sjukfrånvaron harr det inte gett det resultat som önskats. Förvaltningen tenderar att satsa på förstadagsintyg för f att tvinga tillbakaa medarbetarnaa på arbetsplatsen. Det kommer ge ett positivtt resultat i statistiken men gör inte medarbetarna friska inte heller förbättrar det arbetsmiljön förr gruppen. Yrkande 4 Att förvaltningen lägger extra resurser på de enheter som har högst sjukfrånvaro för att arbetar med den psykosociala arbetsmiljön och att säkerställa att vi har friska och sunda arbetsplatser med gott arbetsklimat och gemensammaa mål är en god g förutsättning för att medarbetarnaa håller sig friska. f Vision, Saco och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Yrkande 5 Att förvaltningen endast använder första dagsintyg efter ettt hälsosamtal och om det d ger ett positivt stöd till medarbetaren. Vision och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Arbetsgivaren hänvisar i frågan till kollektivavtal Allmänna bestämmelser 28 Mom. 2. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget skaa vara utfärdat av anvisad läkare.

144 Sida 4 (24) Yrkande 6 Att förvaltningen aktivt uppmuntrar u r och ger förutsättningar till medarbetarna att ta ut sin friskvårdstimme. Kommunal är positiva till förvaltningens arbetee med hälsocoacher i form av utbildningar och mötesforum dock är det svårt för coachernaa att få tid att arbeta med sitt uppdrag om inte förutsättningarna finns. Vision, Saco och Lärarförbundet stödjer yrkandet Arbetsgivaren svarar att friskvårdstimme får tas ut om arbetet så tillåter. Yrkande 7 Såå länge vi inte har en hälsocoach på varje adress kommer det behöva avsättas tid i schemat förr att kunna besöka och inspirera sina medarbetare. Kommunal yrkar på att förvaltningen ger förutsättningar förr hälsocoacherna att verka i sitt uppdrag. Vision, Saco och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Lärarförbundet hänvisarr också till ett pågående projekt i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning med fyra enheter som har schemalagt friskvård. Arbetsgivaren svarar att tid kan avsättas för att utöva rollen som hälsocoach omm arbetet såå tillåter. Yrkande 8 Att bemanningen höjs främst inom verksamheter som direkt är inriktade mot människor m som behöverr vård och omsorg. Arbetsgivaren svara att bemanningeb en styrs av behov och ekonomi. Yrkande 9 Ett stort arbetsmiljöproblem är när arbetsgivaren inte tar in vikarier vid korttidsfrånvaro ellerr bara tar in vikarier på del av pass. All frånvaro skall vikarietäckas Vision och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Arbetsgivaren svarar att det är en arbetsledande fråga och måste vara behovsstyrt och situationsanpassat med alternativa lösningar förr att få kontinuitet.

145 Sida 5 (24) Yrkande 10 Att arbeta inom vård ochh omsorg är tungt både fysiskt och psykiskt. Lite personal, få f timmar som vikarietäcks och ökade arbetsuppgifter gör att personalen i större grad sliter ut sina kroppar. Förvaltningen n har 14 % medarbetare över 60 år. Chefer C och administrativ personal erbjuds SAP i större gradd än medarbetare inom vård och omsorg flertalet gånger pga. p av att chefer själva väljer att avsluta sin anställning. De D medarbetare inom Kommunals avtalsområde och som i dagsläget d erbjuds SAP är i slutfasen av rehabiliteringsprocessen. Dessa personer tenderar att ha varit bortaa från arbetsmarknadenn under många år och har såledess inte råd attt gå i tidig pension. Kommunal yrkar på att förvaltningen erbjuder SAP även förr medarbetare som skall fylla 61 år och inte nödvändigtvis måste varaa inne i en rehabiliteringsprocess. Lärarförbundet stödjer yrkandet. y Arbetsgivaren svarar att PAS äger frågan och besluten om SAP fattas av PAS. Yrkande 11 Att förvaltningen fortsätter med sitt goda arbetee med att säkerställa attt alla förskolor inom Bromma skall ha egen ändamålsenlig förskolegård. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Övrigt Yrkande 12 Att förvaltningen tar framm en indikator inom förskoleverksamheten som visar de faktiska timmarna som pedagogerna/personalen är medd barnen. Lärarförbundet stödjer yrkandet. y Arbetsgivaren svarar att det innebärr för stor administration. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

146 Sida 6 (24) Yrkande 13 Att förvaltningen skjuter till extra resurser så att barnskötarna inte fortsätter släpa efter i lön gentemot staden i övrigt. Arbetsgivaren svarar att förvaltningen följer stadens satsning och avtal. Yrkande 14 Inom förvaltningen har vi v många medarbetare som s går i pension under Medarbetare som arbetat länge l och har en högre lön än de som nyanställs. Den löneskillnadenn är en besparing för förvaltningen. Kommunal yrkar på att dessa d pengar avsätts för att kunna behålla medarbetare somm inom rehabiliteringsprocessen kommit fram att de kan utföra u ordinarie arbete men inte påå 100 %. Detta skulle bli ett interntt lönebidrag i syfte att slippa säga upp av personliga skäl eller köpa utt dem. Lärarförbundet, Vision och o Saco stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att det är resultatenheterna som äger frågan. Yrkande 15 Att de stimulansmedel som sökts under 2015 samt kommer att sökas under 2016 redovisas månadsvis i form avv ökad bemanning/höjd sysselsättningsgrad i samverkansgrupperna enligt samverkanssystemet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet att redovisa men inte månadsvis. Yrkande 16 Att Bromma inrättar en vikariepool v inom äldreomsorgen med fast personal. Då skulle vi säkerställa kontinuiteten och kompetensen samt att medarbetarna får tryggare anställning. Tillägg från Kommunal att a viktigt att förvaltningen måste se över antalet tim- och AVA-anställA lda personer. Arbetsgivaren avvisar yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

147 Sida 7 (24) Frågor och yrkanden från Vision Fråga 1 Hur kommer implementeringen att se ut för medborgarkontoret, vad har verksamheten för budget och hur ska arbetsledningen styras s när två av medarbetarna kommer befinna sig ute i Blackeberg? Ombyggnationen av biblioteket har skett i samverkan med förvaltningen. APT kommer hållas både med staben och påå medborgarkontoret. Budgeten B ärr 1, 4 miljoner. Fråga 2 Hur ska arbetet med att utveckla u arbetsmetoder, stödinsatser och boendenn för målgrupper inom socialpsykiatrin och ungaa vuxna att se ut? Arbetsgivaren svarar att insatser pågår för att samordna myndighetsbeslut och verkställningsfrågor. Fråga 3 Utveckling av Västerortss aktivitetscenter: hur kommer driftstoppet och uteblivna intäkter påverka personalen på VAC? Bygga om under 2016 och klart feb/ /mar miljon är budgeterat för intäktsbortfall. Hyrann kommer vara lägre under ombyggnationen. Fråga 4 Vision välkomnar att nyaa medarbetare inom socialtjänstenn erbjuds en gedigen introduktion samt stöd i form av handledning och mentorskap för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning och trygga kompetensförsörjningen.. Detta hoppas Vision på ska gå hand i hand med det stadscentrala arbetet som pågår så Bromma sdf inte dubbelarbetar i frågan. Vision hoppas attt det stadscentrala arbetet är väl känt inom hela förvaltningen, och om inte ska informationsträffar bokas in.. Förvaltningenn har kontakt med Socialförvaltningen. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

148 Sida 8 (24) Fråga 5 Varför fokuserar endast förvaltningen på klimatsmarta förskolor när alla verksamheterr inom förvaltningen kan eftersträvaa samma sak? Finns enn plan för det? Det finns en miljöhandlingsplan som gäller r alla verksamheter och liggerr med i verksamhetsplanen. Fokus på förskolan eftersom barn är extra känsliga förr kemikalier. Fråga 6 Vision anser att det ska stå tydligt kring aktiviteten om medarbetarenkäten att en handlingsplan skaa upprättas vid behov. Ja Fråga 7 Vad innebär det att boendestödsgruppen blir anslagsfinansierad? Frågan ejj aktuell. Fråga 8 Teknikenheten föreslås ska tillhöra VO Administrationn från och med 1 januari. Kan förvaltningsledningen förtydliga just VO Administrations budget? De delar som tillhör Teknikenheten förs över till Administrationen. Inom Teknikenheten finnss Lokalservice, Receptionn som går över oförändrad. Stadsmiljö och Konsumentvägledning finansieras med egnaa budgetar. Inga budgetbesparingar på grund av organisationsförändringen. Fråga 9 Vad kommer att hända med Brommas hemtjänst från och med 1 januari när resultatenheten kommer att upphöra? Det är andra året i rad som enheten går med underskott. Enligt stadens regelverk upphör Bromma hemtjänst som egen resultatenhet. Fråga 10 Vision serr allvarligt på att alla bilagor till VP inte har kommit fackföreningarna tillkänna och anser a att dessa ska förhandlas vid ett senare tillfälle. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Bilagornaa tas på nästa förvaltningsgrupp.

149 Sida 9 (24) Särskilt uttalande: Vision har genom informationn från medlemmar och medarbetare fått signaler om att a det råder en tyst kultur på arbetsplatserna och att det finns ett visst motstånd hos arbetsgivaren till facklig verksamhet ochh fackligt engagemang. Vision ser allvarligt på denna utveckling inom förvaltningen och vill upplysa arbetsgivaren om attt det är grund förr föreningsrättskränkning. I enlighett med en god samverkan och ett behov av återväxt bland fackligt förtroendevaldaa inom förvaltningen så s ser Vision allvarligt på de uppkomna situationerna som inte rimmar med förvaltningens intention att t ha ett öppet arbetsklimat, att främja en godd hälsa ochh en god utveckling på arbetsplatserna runtom i förvaltningen. Partsgemensamt ansvarar vi för samverkan ochh att främjaa för en god arbetsmiljö. Efter vidare efterforskningar har h undertecknad fått reda på att det här förekommer även på p andra avtalsområden än där Visions medlemmar finns. Saco, Lärarförbundet och Kommunal instämmer i uttalandet. Arbetsgivaren delar inte samma uppfattningg om en tyst kultur. Viktigt attt i samverkansgrupperna ständigt betona vikten av dialog ochh delaktighet. Frågan tas t med närmaste chef eller VO- på chef. Visions Stockholms stads storaa fokusfråga tema arbetsmiljö: Minska den negativaa stressen och höga arbetsbelastningen jobbet. Arbetsmängden måste vara rimlig, möjligheter till påverkan ska finnas ochh anställda som är nya på p arbetsplatsen eller får f förändrade arbetsuppgifter ska fåå en god introduktion. Tillräckligt administrativt och tekniskt stöd är en förutsättning. Tystnadskulturen måste brytas! Alla A medarbetare ska känna trygghet i att uttala sig på arbetsplatsen och h att bli tagna på allvar av chefen och arbetskamraterna. En välfungerande samverkan är en nyckel till en fungerande och god arbetsmiljö. 1. Visionn yrkar på att förvaltningen ska arbeta efter denna fokusfråga, och ska under året svara uppp till den i olika forum inom ramen för samverkan. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Kommunal, och Lärarförbun ndet stödjer r yrkandet. Arbetsgivaren svarar att förvaltningen följer arbetsmiljölagen och stadenss riktlinjer.

150 Sida 10 (24) 2. Visionn yrkar att det klart ochh tydligt framgår av dagens protokoll att samverkan/förhandling samt riskbedömning ska ske påå förvaltningslokalnivå utifrån att det är respektive nämnds ansvar att genomföra detta i denn mån som arbetsuppgifter och ansvarsområden förändras. Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet och svarar att förvaltningen följer arbetsmiljölagen och stadens s riktlinjer. 3. Visionn yrkar att det klart ochh tydligt framgår av dagens protokoll att samverkan/förhandling samt riskbedömning ska ske påå förvaltningslokalnivå utifrån att det är respektive nämnds, avdelnings och/eller enhets ansvar utifrån budgetuppdrag eller liknade.. Då dessa omsätter den i mål, åtaganden och arbetssätt. Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet och svarar att förvaltningen följer arbetsmiljölagen och stadens s riktlinjer. 4. Visionn yrkar på att det tydligt framgår av dagens protokoll att de nämnder som utifrån budgetuppdrag eller liknade ansvarar för genomförande som berörr flera nämnder har ansvar för att dessa samverkas/ /förhandlas och riskbedöms för samtliga involverade nämnder. Detta skulle kunna ske genom samma förfarande som finns för gemensamma upphandlingar där ansvarig nämnd inhämtar fullmakt från såväl nämnd som fackliga organisationer. Arbetsgivaren bifaller yrkandet och svarar att förvaltningen följer arbetsmiljölagen och stadens s riktlinjer. 5. Visionn yrkar på att det tydliggörs i protokollet från dagens förhandling att rimliga scheman, kollektivavtal, heltid och löneutveckling samt kompetensutveckling anges i budgeten som viktiga ingredienser för att vara en bra arbetsgivare är ett generellt mål för all verksamhet. Arbetsgivaren svarar att det anges i budgeten. Förvaltningens enheter ska också o följa rådande lagar och avtal. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

151 Sida 11 (24) 6. Visionn yrkar på ett stadsövergripande beslut att en chef i Stockholms stad har max 25 stycken direktunderställda medarbetare. Detta för att chefer ska ha goda förutsättningar att utöva ett gott ledarskap. Lärarförbundet stödjer i yrkandet. Arbetsgivaren avslår yrkandet. Varje enhet har olika förutsättningar och måste bygga adekvat stöd till chefer utifrånn faktiska förutsättningar. 7. Visionn yrkar på att Staden som arbetsgivare tar fram stadsövergripandee riktlinjer för f att förstärka stödet kring cheferna så att de har både administrativt och tekniskt stöd i rimligg omfattning. Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren avslår yrkandet. Varje enhet har olika förutsättningar och måste bygga adekvat stöd till chefer utifrånn faktiska förutsättningar. 8. Visionn yrkar på att arbetsgivaren förtydligar kopplingen mellann budgetprocessen och löneprocessen i enlighet med nu gällande löneavtal HÖK13 där d de centrala parternaa är överens om attt processerna ska vara sammanlänkade. SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Ska tass upp i FVG samt att anvisningar kommer från staden. 9. Visionn yrkar utifrån att det systematiskaa arbetsmiljöarbetet ska stärkas i staden på att arbetet med att ta fram hur implementeringenn av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, sker stadsövergripande utifrån det att staden s är en arbetsgivare. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

152 Sida 12 (24) 10. Visionn yrkar på att staden följer upp förvaltningarnas arbete med individuella utvecklings/kompetensutvecklingsplaner och utifrån dessa, tar fram strategier för r hur kompetensutveckling av medarbetarna sker. Detta ska s ske utifrånn det sammanhang och samband som finns för verksamhetens behov och mål för densamma. Vision yrkar på en lokal uppföljning på dettaa i Bromma sdf. Kommunal, Lärarförbundet och SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att det redan görss och att dett är ett chefsansvar på enheterna. 11. Visionn yrkar att arbetsgivare n i budgetenn visar hur de individuella kompetensutvecklingsplanerna på lägsta möjliga nivå, enhet eller motsvarand e, är en del av nämndens planering av personal-och kompetensförsörjningenn Detta bör samlass i ett sammanhållet dokument ochh redovisas årligen. Kommunal, Lärarförbundet och SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att det redan görss och att dett är ett chefsansvar på enheterna. 12. Visionn yrkar på att kompensation för kostnadsökningar för ingångna och kommande avtal ska finnas och framgå av stadens budget. Arbetsgivaren avslår yrkandet och hänvisar till stadens budetprocess och fördelningsprinciper. 13. Visionn yrkar att det förebyggande hälsoarbetet får större uppmärksamhet i syfte att upprätthålla arbetsförmågan hos Brommas stadsdelsförvaltnings medarbetare, till exempel genom riktade hälsoundersökningar för grupper av medarbetare där sjukfrånvaro on är hög eller där det bedöms finnass ökad risk för sjukfrånvaro. Kommunal, Lärarförbundet och SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren avslår yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

153 Sida 13 (24) 14. Personalomsättning och arbetsmiljöproblem är kostsamt. Visionn yrkar på att Bromma stadsdelsförvaltning bör strategiskt och konstruktivt arbeta a med personalomsättningen och arbetsmiljöfrågorna och använda dee fackliga organisationerna i det arbetet. Metoder bör tas fram för att arbetaa med och förebygga hög personalomsättning. Kommunal, Lärarförbundet och SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att det arbetet görs idag. 15. Visionn yrkar på att personalavdelningenn skyndsamtt ska se över möjligheten att utöka ersättningen för det årliga friskvårdsbidraget. Detta ligger i linje med att öka möjligheten till friskvård samt att minska sjukskrivningstalen. Kommunal, Lärarförbundet och SACO stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svarar att förvaltningen utreder frågan under 2016 för att återkomma med svar underr Frågor och yrkanden från SACO 1. Saco yrkar att arbetsgivaren avsätter utrymme för löneökningar baserat på lönekartläggning och analys av löneökningsbehov för förvaltningen som helhet. Vision, Kommunal och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren avslår yrkandet och hänvisarr till stadens budetprocess och fördelningsprinciper. 2. Saco yrkar att nämnden införr nästa år tar löneökningsbehov i beaktandee mot bakgrund av kompetensförsörjning, kontinuitet och kvalitetsaspekter för samtliga verksamheter och attt lönen använd som ett incitament att behålla erfaren personal. Vision, Kommunal och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att gällande avtal följs. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

154 Sida 14 (24) 3. Saco yrkar att parterna försöker uppnå en samsyn av löneökningsbehov och önskvärda lönerelationer mellan yrkesgrupper och verksamheter för att motverka osakliga eller oförklarade löneskillnader. Vision, Kommunal och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att förvaltningen samarbetar med PAS i frågan. 4. Saco yrkar att det ska finnas ett sambandd mellan den löpande lönebildningsprocessen och en tidplan kopplat till budgetarbetet. Lärarförbundet och Vision stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att det görs idag. 5. Saco yrkar att förvaltningen utbildar u chefer i stadens samverkansavtal, systematiskt arbetsmiljöarbete, stadens rehabiliteringsprocess, medarbetar och lönesamtal och får grundläggande kunskaper i arbetsrätt samt vid behov erbjuds en mentor. Kommunal, Vision och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. 6. Saco yrkar att det vid överlämning vid chefsbyte finns aktuella och fungerande rutiner för f hur avgående chef ska informeraa tillträdande chef samt att dokumentation från avgående chef finnss för samtliga medarbetare. Kommunal, Vision och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. 7. Saco yrkar att arbetsgivaren tydliggör t vikten av fortlöpande vidareutbildning och finansiering av denna för Saco:s medlemsgrupper med inriktning att höja kvaliteten i verksamheten och motverka personalomsättningen. Arbetsgivaren svararr att det gäller för alla anställda och att det är viktigt oavsett facklig tillhörighet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

155 Sida 15 (24) 8. Saco yrkar att förvaltningen ser över manualer, bedömningsinstrument och administration inom myndighetsutövningen och hur användninga gen av dessa kan minska till förmån för direkt kontakt med klienter/brukare. Arbetsgivaren bifaller yrkandet. 9. Saco yrkar att förvaltningen ser över möjligheter att göra karriär inom yrket med ett succesivt utökat ansvar och specialisering kopplat till kompetenshöjande utbildning, erfarenhett och god löneutveckling. Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att PAS arbetar med frågan. 10. Saco yrkar att förvaltningenn inrättar tjänster som specialistsocionomer enligt Akademikerförbundet SSR:s modell så att erfarna socialsekreterares kunskaper k tas tillvara och kommer verksamheten tillgodo. Vision stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att PAS arbetar med frågan. 11. Saco yrkar att förvaltningenn arbetar med hälsa i arbetslivet utifrån begreppen motivation, välbefinnande och kompetens och tillsätter en partssammansatt grupp som arbetar med frågan under året. Kommunal, Vision och Lärarförbundet stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att det ska göras inomm ramen förr Förvaltningsgruppen. 12. Saco yrkar att förvaltningenn i sin budget tillskjuterr medel till förstärkt grundbemanning inom alla delar som jobbar med myndighetsutövning, för att parera stress och hög arbetsbelastning. Vision stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svararr att förvaltningen följer budetramar som finns och att buffert finns. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

156 Sida 16 (24) Särskilt uttalande från Saco gällande Jämställdhets- och mångfaldsplanen för Bromma stadsdelsförvaltning 3-årsplan Avsnitt lönekartläggning Saco konstaterar att vi inte delarr förvaltningens skrivning om att endast befattningar med löneskillnader på 5 % eller mer ska analyseras. Vad gällerr handlingsplanen så ska den samverkas, inte bara informeras (detta beskrivs tydligt i propositionen 1999/2000:143) Frågor och yrkanden från Lärarförbundet Frågor till Förvaltningen: Sidd 9 Lärarförbundet tycker attt det ska ståå att man har tillsatt en halv tjänst som kultursekreterare. Arbetsgivaren tillstår. Sidd 10; Hur långt har Bromma kommitt ang. införandet av Skolplattformen? Tidplan finns om införande i senare delen av Staden avsätter medel för implementering. Sidd 13 ang. minska sjukskrivningstalen: Nii skriver att ni vill minska sjukskrivningstalenn till 7,5%. Detta blir en höjning, då ni skriver att sjuktalet för 2015 är drygt 7 %. Justeras till 7,5 %. Sidd 31; Där finns det en skrivning om att vegetarisk mat ska erbjudas där det är möjligt. Lärarförbundet får f signaler om att det kommer att bli b krav på å att alla förskolor ska servera en vegetarisk maträtt varje dag. Stämmer det? Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Vegetarisk mat serveras inte generellt på förskolorna. Barn som är vegetarianer eller veganer får den kosten. Föräldrarna har också stort ansvar att barnen får i sig tillräcklig näring.

157 Sida 17 (24) Sidd 41; 4.2.2, andra stycket Chefer/medarbetare bör det d stå. Det är ändrat. Sidd 46; Uppföljning av ekonomi Inom förskolan står det om en höjning på 2,5% %. På sidan 522 står det att pengen som går ut är 2,2%. Vilken siffra gäller? Det är 2,2 % som gäller för förskolorna. Sidd 52 Hur slår det nya reglementet ang. indragnaa investeringsanslag mot förskoleenheternas ekonomi? Förvaltningenn kompenseras för medel för höga hyror. Sidd 59 Vilka ska ingå i arbetet kompetensförsörjningsplan? med personal och Enn partsammansatt arbetsgrupp. Tas i samverkan och förvaltningsgruppen. Yrkande 1 Lärarförbundet yrkar: att stadsdelen tilldelar de resurser i budget 2016 som krävs för en fortsatt satsning på lärares och skolledares löner Arbetsgivaren svararr att det ligger inom ramen för budgeten. - attt stadsdelen tillsammans med lärarorganisationernaa upprättar en treårsplan för en uppvärdering av lärares och skolledares löner Arbetsgivaren svararr att det behöver göras i staden gemensamt. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten För att åtgärda lärares och skolledares allt högre arbetsbelastning krävs flera åtgärder inom förskolan. Inte minst tillförda resurserr som bidrar till större marginaler för lärare i förskolan och skolledaree att arbeta aktivt med arbetsmiljö- och arbetsbelastningsfrågor. Det är absolut a nödvändigt att resurser är tillräckliga för att åtgärder ska kunna k sättass in där behov finns för att anpassa till individuella förutsättningar. Alla ska inte göra lika eller ha det på samma sätt. Däremot har alla rätt till t en sund arbetsmiljö med lagom arbetsmängd. Förutsättningen för ettt

158 Sida 18 (24) kvalitativtt medarbetarsamtal är marginalerna öka. grunden till detta och då måste Yrkande 2 Lärarförbundet yrkar: - attt stadsdelen sätter in tydligare t åtgärder för lärares och skolledares arbetsmängd. att minska Arbetsgivaren svarar att det är en stadsövergripandet fråga. - attt stadsdelen redovisarr effekternaa av de åtgärder som gjorts för att skapa goda arbetsvillkor Arbetsgivaren bifaller yrkandet. - attt stadsdelen mer detaljerat i budgeten redovisar de satsningar som görs för att a minska lärares och skolledaress arbetsbelastning Arbetsgivaren svarar att det är en budgetfråga. Mer personal ger ökade kostnader. - attt en handlingsplan görs för att tydliggöra de insatser som ska göras för attt minska arbetsbelastningen; på individ, grupp, områdes-/enhetsnivåå och avdelningsnivå Vision, Saco och Lärarförbundet stödjerr yrkandet. Arbetsgivaren svarar att det är en övergripandee fråga för staden. Förvaltningen arbetar tillsammans med övriga förvaltningar och Utbildningsförvaltningen i frågan. Om barngrupperna under året måste m utökass (dimensioneras), trots att stadsdelen har tydliga riktlinjer kring barngruppsstorlek och antal barnn per medarbetare, dett vill säga riktlinjer för att kunna skapa kvalitét och utveckling i förskoleverksamheterna, om dessa måste brytas kommer det fåå för konsekvenser för lärare arbetsbelastning och möjlighet att a utföra sitt uppdrag. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

159 Sida 19 (24) Yrkande 3 Lärarförbundet yrkar: - attt det tillsammans med skolledare, s lärare och ombud görs risk- och konsekvensanalyser av stundande utökningar av barngrupperna Kommunal stödjer yrkandet. Arbetsgivaren svara att förvaltningen och riktlinjer. följer gällande lagar Lärarförbundet har under en långg tid påpekat vikten av att renodla uppdragenn i förskolan, det vill säga att tydliggöra uppdraget lärare i förskolan. Skapa en organisation i förskolan som skapar förutsättningar för det undervisande uppdraget, pedagogisk utvecklingstid samt forum för kollegialt lärande. Stadsdelarnass arbete med att rekrytera och behålla lärare i förskolan ska fortlöpa. Lärarförbundet efterfrågar en mer specifik plan för dessa ambitioner. Yrkande 4 Lärarförbundet yrkar: - attt stadsdelen redovisar den d plan förr kompetensutveckling som ska genomföras specifikt för lärare i förskolan och utveckling av den professionen Arbetsgivaren svarar att det är förskolechefernas ansvar. I skrivande stund saknas det 136 lärare i förskolan i Stockholm stad. Staden talar idag om olika karriärvägar inom förskolan. Lärarförbundet uppmuntrar det. d Vi uppmuntrar även attt förvaltningarna lyfter diskussionen kring eventuella karriärtjänster för lärare. Karriärstjänster i syfte att utvecklas i professionen, utveckla den verksamhet somm läraren arbetar i samt höja attraktionsnivånn på lärarprofessionen i förskolan. Yrkande 5 Lärarförbundet yrkar: - attt diskussionen kring karriärtjänster för lärare i förskolan initieras och påbörjas av a stadsdelen i samarbetet med Lärarförbundet Arbetsgivaren svarar Utbildningsförvaltningen. att diskussion pågår med Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

160 Sida 20 (24) Lärarlegitimationen har trätt i kraft ochh det krävs idag en legitimerad lärare för att få ansvara för undervisningen i förskolan.. Samtidigt vet vi att det råder brist på lärare i förskolan. Konsekvenserna av detta måste m vi ställa i relation tilll arbetsbelastningsfrågan samt hur vi organiserar undervisningenn och övrig verksamhet i förskolan. Lärarförbundet yrkar; - attt stadsdelen redogör för hur stor andel lärare i förskolan som idag har legitimation och hur deras kompetens används på bästaa sätt i relation tilll arbetsbelastningsfrågan. Lärarförbundet efterfrågar även kompetensutvecklingsplaner för ej legitimerade lärare i förskolan. - attt stadsdelen redogör för hur stor andel lärare i förskolan som inte har en e legitimation och hur kompetensutvecklingsplanen ser ut för dessa - attt stadsdelen redogör hur många förskolor som har mindre än 25 % lärare i förskolan f Arbetsgivaren ber att få återkomma i frågan när förvaltningenn har full tillgång till systemet KOLL. I budgeten så sägs det att det under kommer utredas om möjligheten för heltidsförskola för alla barn. Rätt till förskola på heltid oavsett om barnet har föräldrar som är hemma med syskon. Redan idag är arbetssituationen ansträngd och arbetsbelastningenn är hög påå våra förskolor. Därmed blir det av ytterasta vikt attt detta hanteras genom att i hög grad lyssnaa på lärarprofessionenn som tydligt kan beskriva rimliga åtgärder, samt vilka resurserr som behövs för att denna förändring ska kunna sjösättas utan attt arbetsmängden ökar för lärarna. Yrkande 6 Lärarförbundet yrkar: - attt stadsdelsförvaltningenn redovisar r hur många barn detta kommer beröra. Arbetsgivaren svarar att Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att tillsammans medd förvaltningen utreda frågan. - attt stadsdelen säkerställer att lärarprofessionen blir delaktig i förarbetet införr införandett av denna förändring. f Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Arbetsgivaren svarar att Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att tillsammans medd förvaltningen utreda frågan.

161 Sida 21 (24) - attt stadsdelen tillsammans med skolledare, lärare och ombud görs risk- och konsekvensak analyser av stundande förändring Arbetsgivaren svarar att Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att tillsammans medd förvaltningen utreda frågan. - Lärarförbundet vet ej i dagsläget om Brommas samtligaa förskolor har pedagogiska måltider Om man gör olika påå varje enhet vill vi framföra följande; att äta med barnenn är ett arbetsverktyg. I enlighet med Lpfö är måltider en del av den socialiserandee fostran och lägger grunden för en livslång god hälsa, personalen utgör u då den avgörande största faktorn genom sitt egett agerande till maten. Barn gör som vi gör inte som vi säger att de skall göra personalenn skall alltså vara en god förebild. Att då betala för ett arbetsverktyg blir en negativ faktor i förvaltningens möjlighett att kunna konkurera med övriga staden om kompetent personal p till förskolorna. Det är heller inte enligt Lärarförbundets efterforskningar hos Skatteverket förenligt attt ta betalt för en måltid som sker under betald arbetstid där d den anställde har ett tillsyns- och pedagogiskt ansvar. Yrkande 7 Lärarförbundet yrkar: - attt stadsdelen inför kostnadsfria pedagogiskaa måltider i förskolan. Arbetsgivaren svararr att det ser olika ut i förvaltningen och attt det finns ett nämndbeslut i frågan. Sid 43; Lärarförbundet yrkarr att utbildning i Barnkonventionen även ska gälla för förskolans personal Arbetsgivaren bifaller yrkandet. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

162 Sida 22 (24) Vårdförbundets yrkanden till VP och budget 2016 med utgångspunkt från finansborgarrådetss förslag tilll budget I Stadens budgetförslag för står följande: Bemanningen ska öka inom äldreomsorgen och Hårda kvalitetskrav ska ställas på kontinuitet, bemanning, utbildning och braa anställningsvillkår för de anställda Vårdförbundets medlemmar utgör u en bärande del av äldreomsorgens personalstat, men är ochh har över tid varit, extremt underbemannade framför allt under kvällar,, helger och nätter då ensamarbete är mer regel än undantag. Denna underbemanning medför bl.a.. att rätten att ta rast omöjliggörs av arbetsgivaren. Vårdförbun ndets kartläggning gällande tillämpningen av måltidsuppe ehåll inom äldreboenden i Staden. Yrkande 1 Vårdförbundet yrkar att förvaltningen ökar grundbemanningenn av sjuksköterskor inom förvaltningens vård-och omsorgsboenden. Yrkande 2 Vårdförbundet yrkar att förvaltningen tarr fram medel och verktygg för att kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Yrkande 3 Vårdförbundet yrkar att förvaltningen, för att inte riskera att bryta mot arbetstidslagen, bemannar på ett sådant sätt så att sjuksköterskorna kan ta sin rast även under kvällar och helger, Vårdförbundet anser att en stor anledningng till den försämrade arbetsmiljön inom äldreomsorgen är att arbetsbelastningen successivt har ökat i förhållandet till bemanningen. Yrkande 4 Vårdförbundet yrkar att förvaltningen tarr fram en beräkningsmodell för hur högg arbetsbelastningen får vara inom ramen för sjuksköterskornas ansvarsområde. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten Vårdförbundet har de senastee åren påpekat att effekterna av pensionsavgångarna bland våra medlemmar är tydligt märkbar. Andelenn yrkesverksamma sjuksköterskor som väljer att arbeta inom stadens verksamheter minskar. Detta ställer höga krav på arbetsgivaren att, på respektive enhet erbjuda en attraktiv och hållbar arbetsmiljö samt förbättrade lönevillkor. Allt detta för att klara den framtida rekryteringen.

163 Sida 23 (24) Yrkande 5 Vårdförbundet yrkar att förvaltningen avsätter medel i syfte attt kunna behålla befintlig personal samt attt kunna klara rekryteringen. Arbetsgivaren utreder samtliga delar kring de olika frågeställningarna. Sjuksköterskorna är en viktig resurs och det är viktigt med en god arbetsmiljö. Enhetscheferna ansvarar utifrån vårdtyngd och bemanning för att säkerställa en god vård och omsorg. Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

164 Sida 24 (24) 5. Mötets avslutandee Leif Sjöholm förklarade sammanträde avslutat. I oenighet I oenighet I oenighet I oenighet i enlighet med m Kommunals yrkande. i enlighet med m Visionss yrkande. i enlighet med m Sacos yrkande. i enlighet med m Lärarförbundets yrkande. 6. Nästa sammanträ äde Nästa sammanträde äger rum den 10 december kl i sammanträdesrum Utsikten plan 10 Gustavslundsvägenn 151 G. Helena Aldén /Sekreterare Laila Bergmark Kommunal Leif Sjöholm Ordförande Justerat Lena Genberg Lärarförbundet Justerat Anna-Maja Hellberg Saco Justerat Kamilla Lantz Vision Justerat Bromma stadsdelsförvaltning Personalenheten

165 Verksamhetsplan Bromma stadsdelsförvaltning 2016