Öppna upp en ny entré till Gömmarens naturreservat - medborgarförslag

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (4) HANDLÄGGARE Lundvall, Kristin Kristin.Lundvall@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Öppna upp en ny entré till Gömmarens naturreservat - medborgarförslag Förslag till beslut Nämnden beslutar att ge natur- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att: 1. att skylta upp den stora parkeringen vid Källbrinks IP med vägvisare och informationstavlor. 2. att skylta upp vägsträckningen längs med Dammtorpsvägen fram till ny entré till reservatet mellan Marielund och Dammtorp. 3. För övriga förslag hänvisas till förvaltningens tjänsteutlåtande och medborgarförslaget anses därmed besvarat. Sammanfattning Uppgift utelämnad inkom den 9 september 2016 med ett medborgarförslag om att öppna upp en ny entré till Gömmarens naturreservat. Kommunfullmäktige beslutade 12 september 2016 att överlämna Uppgift utelämnad medborgarförslag till natur- och byggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslaget innehåller ett flertal olika förslag. Skötseln av Gömmarens naturreservat regleras i naturreservatsbeslut ( ) och i skötselplanen för området. Förvaltningens bedömning är att delar av medborgarförslaget som handlar om information och vägvisning kan genomföras medan övriga delar inte ska genomföras. Beskrivning av ärendet Uppgift utelämnad inkom den 9 september 2016 med ett medborgarförslag om att öppna upp en ny entré till Gömmarens naturreservat. Kommunfullmäktigen beslutade 12 september 2016 att överlämna Uppgift utelämnad medborgarförslag till natur- och byggnadsnämnden för beslut. POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (4) Förslagsställaren uppger att det är utmanande att ta sig in i Gömmarens naturreservat från Fullersta, Vistaberg och Glömsta beroende på dålig skyltning, otillgängliga entréer och igenväxta jordbruksmiljöer vid Dammtorpsvägen. Förslagsställaren föreslår följande åtgärder: 1. att kommunen skyltar upp den stora parkeringen vid Källbrinks IP med portal, vägvisare och informationstavlor. 2. att kommunen använder grustaget 200 meter in på Dammtorpsvägen till lekplats alternativt ridvolt. 3. att kommunen för ökad trygghet och säkerhet upprättar vägbelysning längs med hela Dammtorpsvägen. 4. att kommunen skyltar upp vägsträckningen längs med Dammtorpsvägen fram till ny entré till reservatet mellan Marielund och Dammtorp. 5. Att kommunen återställer den gamla jordbruksmarken mellan Marielund och Dammtorp 6. att kommunen anlägger en ny stig in i reservatet mellan Dammtorpsvägen 8 och 10 som kopplas samman med övriga stigar i naturreservatet. Förslagsställaren anger vidare att de föreslagna åtgärderna skulle underlätta för stora mängder besökare som idag tar sig in i området och skapa möjligheter för spontanlek. Förslagsställaren föreslår också att får eller getter betar hela eller delar av dalgången. För förslaget om att sätta upp belysningsstolpar längs med hela Dammtorpsvägen har Robert Rehn på Gatudriftsenheten varit ute och tittat på plats och lämnat ett utlåtande. Skötseln av Gömmarens naturreservat regleras i reservatsbeslut ( ) och i skötselplanen för området. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ställer sig positiv till informationstavla och vägvisning i anslutning till parkeringen vid Källbrinks IP. Detta ligger i linje med reservatsbeslut och skötselplan. En portal för Gömmarens naturreservat kommer däremot endast att finnas vid Långängen. En informationstavla vid parkeringen behöver stämmas av med Huge som ansvarar för parkeringen. Enligt skötselplanen för Gömmarens naturreservat ska inga ytterligare friluftsanordningar/anläggningar anläggas. En lekplats eller ridvolt i naturreservatet är därmed inte i linje med skötselplanen. En sådan anordning

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (4) skulle sannolikt kräva dispens eller tillstånd enligt reservatsföreskrifterna beroende på utformning. Det finns inga planer på att utöka belysningsanläggningen på Dammtorpsvägen med fler ljuspunkter. Dels på grund av att det är en lågtrafikerad väg som inte är utbyggd enligt modern vägstandard. Normalt byggs ny belysning med markkabel och stålstolpar i samband med ny väg och VA utbyggnad. Det är också mycket problem med gamla trästolpar med hängkablar. Då kablar och armaturer blåser ner och träd ramlar över dem är de mycket mer utsatta och har högre felfrekvens än när ny belysning byggs. Natur- och byggnadsförvaltningen ställer sig positiv till att skylta längs med Dammtorpsvägen till sjön Gömmaren. Exakt placering av skyltar behöver undersökas. Att återställa den gamla jordbruksmarken mellan Marielund och Dammtorp skulle visserligen vara möjlig enligt skötselplanen för naturreservatet men det är inget område som prioriteras i förvaltningen av Gömmarens naturreservat i dagsläget. Efter att området har varit skogsbevuxen med lövträd en längre tid har området utvecklat vissa naturvärden som måste ställas mot värdet att öppna upp landskapets tidigare åkermark och brynmiljöer. Bete med får eller getter är endast meningsfullt om lövskogen avvecklas. Betesdjur är generellt sett svårt att få tag på i kommunen. I kommunens naturreservat finns det, ur naturvårdssynpunkt, mer prioriterade objekt att restaura än jordbruksmarken mellan Marielund och Dammtorp. Att anlägga nya stigar i naturreservatet ska enligt skötselplanen ske restriktivt. Mellan Dammtorpsvägen 8 och 10 finns idag en befintlig stig in i området, den är markerad som ridled. Den kan också användas av gående. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att natur- och byggnadsnämnden bifaller förslaget om information och vägvisning vid parkeringen i Källbrink samt skyltning längs med Dammtorpsvägen och avslår förslaget om gatubelysning längs med hela Dammtorpsvägen. Förslag som kräver dispens eller tillstånd enligt reservatsföreskrifterna beslutas av tillsynsnämnden. Övriga förslag anser förvaltningen inte vara prioriterade i dagsläget. Ekonomi Att genomföra de åtgärder som handlar om information och vägvisning kostar uppskattningsvis :-

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (4) Uppskattad kostnad för att upprätta vägbelysning längs med hela Dammtorpsvägen är kr. Anders Lindelöf Teknisk direktör Jörgen Skagerdahl Avdelningschef Lundvall, Kristin Ekolog Bilagor Medborgarförslaget Beslutet delges

5

6

7

8

9

10

11 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 januari 2017 NBN-2016/ HANDLÄGGARE Ida Wiking Ida.wiking@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden Förslag till beslut 1. Natur- och byggnadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Natur- och byggnadsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring från 2016 om 294 tkr gällande det balanserade resultatet. 3. Natur- och byggnadsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring från 2016 om tkr gällande ej förbrukade investeringsmedel. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Måluppfyllelsen av natur- och byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 bedöms som god. Av de sex mål som nämnden bedömt, bedöms målen attraktiv arbetsgivare, sund ekonomi och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo, fler i jobb och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Nämndens internkontroll bedöms vara betryggande. Det ekonomiska resultatet visar en positiv avvikelse motsvarande tkr jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på en kombination av högre intäkter än budgeterat inom bygglov, lägre personalkostnader jämfört med budget på grund av vakanta tjänster inom lantmäteri och naturvården, samt kompensation i form av tilldelad budget för ökade kapitaltjänstekostnader för natur- och gatudriftsavdelningen. Samtidigt har kostnaderna för vinter- och barmarkservice varit högre än budgeterat. Investeringsbudgeten redovisar en positiv avvikelse motsvarande tkr jämfört med budget. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Staben BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se Huddinge Sida 1 av 191

12 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 januari 2017 NBN 2016/ (4) Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. God måluppfyllelse för verksamhetsplanen 2016 Måluppfyllelsen av natur- och byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 bedöms som god. Av de sex övergripande och strategiska mål som nämnden bedömt, bedöms målen sund ekonomi, attraktiv arbetsgivare och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo, fler i jobb och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. För de mål där nämnden inte har några etappmål eller utvecklingsåtaganden har ingen bedömning av måluppfyllelse gjorts, och dessa mål finns i de flesta fall inte med i nämndens verksamhetsplan för Målen som inte har bedömts är; fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola (delmål), successivt minskat skatteuttag (delmål), utbildning med hög kvalitet (övergripande mål), god omsorg för individen (övergripande mål), ökad processorientering (delmål) och viktigt att samarbeta och lära av varandra (delmål). För att bedöma måluppfyllelsen används kommungemensamma riktlinjer. Grund för måluppfyllelsen är resultat utifrån etappmål, förändring över tid och jämförelse med andra. I vilken grad nämndens utvecklingsåtaganden har genomförts enligt plan är även en stor del av den bedömda måluppfyllelsen. Bedömningen tar även hänsyn till annat som har skett och som har påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån. Det ekonomiska resultatet visar en positiv avvikelse motsvarande tkr jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på en kombination av högre intäkter än budgeterat inom bygglov, lägre personalkostnader jämfört med budget på grund av vakanta tjänster inom lantmäteri och naturvården, samt kompensation i form av tilldelad budget för ökade kapitaltjänstekostnader för natur- och gatudriftsavdelningen. Samtidigt har kostnaderna för vinter- och barmarkservice varit högre än budgeterat. Under året har ett omfattande lokalutredningsprojekt genomförts mot bakgrund att förvaltningen behöver utrymma tekniska nämndhuset eftersom det inom några år ska byggas förskola/skola/bostäder på den plats där tekniska nämndhuset idag ligger. Detta projekt, samt omorganisation i samband med inrättande av natur- och gatudriftsavdelningen har påverkat nämndens driftbudget. Sida 2 av 191

13 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 januari 2017 NBN 2016/ (4) En särskild redovisningsprincip för verksamheten vinterservice gör att det resultat som ligger till grund för överföring till eget kapital får omräknas så att endast 15 procent av verksamhetens budget belastar resultatet. Det egna kapitalet för förvaltningen får uppgå till maximalt 3 procent av förvaltningens totala budget. Sålunda får en överföring ske till 2016 med 294 tkr. Natur- och byggnadsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring från 2016 om 294 tkr gällande det balanserade resultatet. Investeringsbudgeten redovisar en positiv avvikelse motsvarande tkr jämfört med budget, varav tkr bör överföras till kommunstyrelseförvaltningen då dessa medel avser Björksättra Herrgård som numera tillhör kommunstyrelseförvaltningens verksamhet. Avseende e-tjänst för bygglov så kommer detta projekt på grund av olika redovisningskrav fortsättningsvis att belasta driftsbudgeten. Natur- och byggnadsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring från 2016 om tkr gällande ej förbrukade investeringsmedel. Nämndens internkontroll 2016 bedöms vara betryggande Nämndens interna kontroll bedöms vara betryggande. Nämnden har en välfungerande systematik för internkontroll som är djupt integrerad i processen för planering och uppföljning. Det gör att förutsättningarna för att upptäcka brister och åtgärda dessa bedöms som mycket goda. Verksamhetsplan och internkontrollplan för 2017 har förankrats hos både nämnd, ledningsgrupp och medarbetare vilket gör att förmågan att känna ägarskap för innehållet bedöms som mycket god. Inför 2016 prioriterade nämnden åtta risker och fyra olika processer att arbeta med för att säkerställa att de identifierade bristerna inte skulle hindra nämnden från att uppnå målen för verksamheten. Sammanlagt 33 olika åtgärder togs fram och av dessa har 21 genomförts. 12 åtgärder redovisar avvikelse och överförs därmed till Trots antalet avvikelser bedöms förutsättningarna att åtgärda avvikelserna från planen som goda. Nämnden har sex utestående revisioner att hantera bestående av sammanlagt sju åtgärder. En revision betraktas som genomförd, två löper enligt plan och planerar att genomföras under 2017 och tre åtgärder redovisar avvikelse från plan och överförs till Jämfört med 2015 har antalet åtgärder från revisorerna minskat avsevärt. Nämnden genomför sex olika systematiska kontroller av verksamheten för att säkerställa att lagar, regler och rutiner följs. Kontrollrutinerna har följts och bedöms fungera och resultatet återkopplas regelbundet till ledningsgrupp och förtroendevalda. Nämndens Sida 3 av 191

14 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 24 januari 2017 NBN 2016/ (4) direktupphandlingar redovisar regelbundet avvikelser varför kontrollerna och arbetet med att åtgärda bristerna kommer att fortsätta under Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Asif Chowdhury Ekonomiansvarig Ida Wiking Utvecklingsledare Bilagor Verksamhetsberättelse för 2016 för natur- och byggnadsnämnden Beslutet delges Ekonomiavdelningen KSF Kommunstyrelsen Sida 4 av 191

15 NBN-2016/ Verksamhetsberättelse 2016 för natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen/ FEBRUARI 2017 Sida 5 av 191

16 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Huddinges styrmodell...3 Sammanvägd måluppfyllelse...4 Förbättringsområden...4 Årets händelser...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...5 Natur- och byggnadsnämndens mål och resultat...6 Bra att leva och bo...6 Utbildning med hög kvalitet...16 Fler i jobb...17 God omsorg för individen...18 Ekosystem i balans...19 Attraktiv arbetsgivare...22 Sund ekonomi...25 Systematisk kvalitetsutveckling...29 Intern kontroll...31 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning 37 Systematiska kontroller...38 Källförteckning...39 Sida 6 av 191

17 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Huddinges styrmodell Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Sida 7 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 3

18 Sammanvägd måluppfyllelse Måluppfyllelsen av natur- och byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 bedöms som god. Av de sex mål som nämnden bedömt, bedöms målen attraktiv arbetsgivare, sund ekonomi och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo, fler i jobb och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Förbättringsområden Under 2016 har mycket arbete lagts ner på att förbättra rutiner för service till invånarna. Detta arbete fortsätter i än högre utsträckning under Nämnden har två utvecklingsåtaganden som direkt berör detta område och de e-tjänster som är på väg att lanseras kommer förhopningsvis att bidra till ökad service för invånarna, och även ökad effektivitet för förvaltningen. Digitalisering är ett annat fokusområde för 2017, som är nära sammankopplat med service. Flera projekt för att digitalisera verksamheterna pågår och fortsätter under Takten i digitaliseringsarbetet behöver vara hög och även öka på vissa områden för att möta invånarnas förväntningar på verksamheterna. För att Huddinge ska kunna öka bostadsbyggandet i planerad omfattning krävs att fler medarbetare kan anställas de kommande åren. Delar av nämndens verksamhet utförs av yrkesgrupper där det råder stor brist på personal. En avgörande utmaning är därför att vara en attraktiv arbetsgivare för att både rekrytera och behålla kompetens. Förvaltningen har under 2016 konstaterat ett behov av att se över och förändra plan- och bygglovtaxan inkl. mättaxa, vilket kommer att göras under Även inom Naturoch gatudriftsavdelningens områden finns anledning att se över faktorer som relaterar till verksamhets- och ekonomistyrning. Arbetet med att förbättra processerna inom samhällsbyggnadsområdet kommer att fortsätta under Arbetet görs tillsammans med övriga förvaltningar och under ledning av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Årets händelser Året 2016 har präglats av att natur- och byggnadsförvaltningen har etablerat sig som en ny förvaltning. Alla ledningsgruppens medlemmar är på plats sedan juni. Administrativa områden och rutiner har genomgått en påtaglig utveckling. Detta gäller bland annat systematiskt brandskyddsarbete, registratur- och ärendehantering, krishantering, planering och uppföljning och introduktion av nyanställda. Systematiken för intern kontroll är befäst och systematiska kontroller för både myndighetsutövning och personal- och ekonomiadministration har genomförts. Under året har NBF 2020 tagits fram som är en beskrivning av var förvaltningen ska ha uppnått år 2020, och som pekar ut åtta fokusområden för att nå dit. Hela förvaltningen kommer att vara engagerad i förverkligandet av NBF 2020 med start Liksom 2015 har ett antal omorganisationer genomförts under året. Bygglovavdelningen är nu organiserad i fyra enheter. Administrativa avdelningen/staben har delats in i tre team. Den största organisationsförändringen är dock inrättandet av den nya natur- och gatudriftsavdelningen som samlar tre enheter; utförarenheten, naturvårdsenheten och gatudriftsenheten. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 8 av 191

19 Ärendeinströmningen har varit fortsatt hög under 2016, även om den ökning som skedde under framförallt 2015 har avtagit. Ärendeinströmningen ligger nu på en högre nivå jämfört med tidigare år. Personalstyrkan på bygglovavdelningen har därför ökat med flera nya medarbetare under året. Bygglovavdelningen har även arbetat med att avsluta gamla och komplicerade ärenden under året. Förvaltningen har fortsatt svårt att rekrytera vissa bristyrken, vilket påverkar handläggningstiderna på framförallt lantmäteriförrättningar. Det mångåriga samarbetet mellan södertörnskommunerna avseende en gemensam geodataplattform har nu resulterat i ett införande. Kommunerna har nu ett nytt gemensamt kartsystem och en gemensam datamodell för geodata. Under 2017 kommer samarbetet med Södertörnskommunerna fortsätta med att se över och ensa processer. Under våren tillfrågades totalt invånare om deras upplevelse och nöjdhet med kommunens naturvårdsområden samt drift och underhåll av gator, parker och lekplatser. Resultaten av undersökningarna visar en klar förbättring i upplevelsen av drift och underhåll och att naturområdena är fortsatt mycket uppskattade. Huddinge blev återigen utsedd till länets bästa friluftskommun 2016 och arbetet med att tillgängliggöra Huddinges natur har genomförts som planerat. Två större uppdrag som inte var planerade har tillkommit under året. För att kommunen ska kunna genomföra uppdraget om att få fram bostäder för nyanlända har mycket tid och resurser prioriterats från framförallt bygglovavdelningen. Det andra stora uppdraget har varit en lokalutredning för att hitta andra lokaler än tekniska nämndhuset för förvaltningens verksamheter. Detta mot bakgrund att det inom några år kommer byggas förskola/skola/bostäder på den plats där tekniska nämndhuset idag ligger. Förvaltningen planerar för att flytt till nya lokaler ska ske under första halvåret Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Uppföljning Den nya personalpolicyn som under hösten rullats ut i alla förvaltningar och verksamheter utgår från kommunens vision och kärnvärden. Personalpolicyn stärker därmed kopplingen mellan kärnvärdena och medarbetarskap och ledarskap. Nämnden följer upp visionen och jämför verksamheterna med andra kommuner genom de mått som satts under respektive nämndmål. Sida 9 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 5

20 Natur- och byggnadsnämndens mål och resultat Bra att leva och bo Måluppfyllelsen för det övergripande målet bra att leva och bo bedöms som godtagbar. Tre delmål bedöms ha god måluppfyllelse och fyra delmål bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Ökat bostadsbyggande Måluppfyllelsen för ökat bostadsbyggande bedöms som god. De tre utvecklingsåtagandena har genomförts i planerad omfattning. Etappmålen för olika handläggningstider uppnås för två av måtten. För övriga två mått uppnås inte etappmålen till följd av den ökade ärendeinströmningen 2015 och svårigheter att rekrytera personal inom bristyrken. Antal nytillkomna bostäder Etappmål Totalt (antal) Indikator Varav (antal) Småhus Indikator Flerbostadshus Indikator Andel bygglovärenden som beslutas inom tio veckor från komplett ansökan Etappmål Totalt (%) Totalt (antal) /1155 Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås 92 - Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby 32-6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 10 av 191

21 Andel av alla nybyggnadskartor typ A och B som levereras inom 3 veckor från komplett beställning Etappmål Totalt (%) Totalt (antal) / /285 Flemingsberg 37/53 - Segeltorp 10/18 - Sjödalen-Fullersta 30/55 - Skogås 19/41 - Stuvsta-Snättringe 19/43 - Trångsund 31/62 - Vårby 5/13 - Andel husutstakningar som utförs inom 5 arbetsdagar efter avrop från lantmäteriavdelningen (avrop förutsätter kompletta handlingar och beviljat bygglov) Etappmål Totalt (%) Totalt (antal) 74 61/61 62/62 Flemingsberg 16/16 - Segeltorp 5/5 - Sjödalen-Fullersta 14/14 - Skogås 9/9 - Stuvsta-Snättringe 14/14 - Trångsund 2/2 - Vårby 2/2 - Andel lantmäteriförrättningar som avslutas inom 4 månader Etappmål Totalt (%) Totalt (antal) 46 77/178 55/180 Flemingsberg 9/28 - Segeltorp 6/20 - Sjödalen-Fullersta 19/49 - Skogås 3/15 - Stuvsta-Snättringe 10/35 - Trångsund 8/28 - Vårby 0/5 - Antalet inkomna ärenden 2016 (samlad bild för bygglovsoch anmälningsärenden) ligger på i princip samma nivå som Vid en studie av antalet nytillkomna bostäder enligt statistiken ovan kan siffrorna för 2016 tyckas låga men då har inte antalet givna interimistiska slutbesked tagits med. Dessa ges ofta något år innan slutbeskedet eftersom det senare kräver att ett antal kontroller först har gjorts, exempelvis radonkontroll som görs först sedan bostäderna har tagits i bruk. Under 2016 har 878 intermistiska slutbesked för bostäder i flerbostadshus givits och 2015 gavs 491 intermistiska slutbesked. Om man utgår från antalet intermistiska slutbesked har således antalet byggda bostäder i flerbostadshus under 2016 ökat med ca 78 procent jämfört med Andelen bygglovsärenden som 2016 har beslutats inom tio veckor har minskat något jämfört med Detta beror dels på förbättrade rutiner för komplettmarkering, dels på att handläggningstiden i en del ärenden av utredningstekniska skäl har behövt förlängas till maximalt 20 veckor i enlighet med lagstiftningen, och dels på att även äldre ärenden har tagits med i statistiken. Under hösten har rutinförändringar genomförts för att ytterligare säkerställa att alla lovärenden hanteras inom den lagstadgade handläggningstiden på tio veckor. Inför 2017 har också en ny systematisk kontroll tagits fram som innebär att alla ärenden som inte klarar handläggningstiden ska följas upp. För att med god kvalité klara ett stort antal ärenden inom den lagstadgade handläggningstiden har en ny organisation införts på avdelningen under andra halvåret Den nya organisationen innebär att de tidigare byggteamen har blivit tre egna bygglovsenheter och att de som arbetar med tillsynsfrågor och administrativa frågor på avdelningen tillhör en ny tillsynsenhet. För lantmäteriavdelningen är ärendeinströmning för förrättningar och mät- och kartuppdrag ungefär lika eller något lägre än under Ett stort arbete med införande av Södertörns geodata har genomförts under hösten. Kötid innan handläggning av lantmäteriförrättningar påbörjas har inte sjunkit under året utan ligger kvar på cirka fyra månader vilket gör att etappmålet för avslut inom fyra månader inte nås. Den mediana handläggningstiden är dock cirka fem månader vilket betyder att de flesta ärenden avslutas snabbt efter att handläggningen har påbörjats. Orsakerna till de långa kötiderna är dels en stor ärendeinströmning 2015 och dels svårigheter att rekrytera förrättningslantmätare för att hantera den ökade volymen ärenden. Vakanserna har delvis tillsatts under hösten och ytterligare två förrättningslantmätare börjar i januari Förhoppningen är att detta ska korta ner kötiden och därmed den totala handläggningstiden under Gällande leveranstiderna för nybyggnadskartor var dessa något längre än målet under våren för att sedan återgå till det normala under sommaren/tidig höst för att öka igen under hösten. Detta gör att målet med leverans inom tre veckor inte nås för helåret. En anledning till detta är införandet av Södertörns gemensamma geodataplattform under hösten. Leveranstiderna blev dock längre än vad som förutsågs till följd av en vakant tjänst samt påtaglig sjukdomsfrånvaro under hösten. Rekrytering till den vakanta tjänsten har gjorts och tjänsten är tillsatt med start i juni För husutstakningar nås de uppsatta målen. NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 7 Sida 11 av 191

22 I delårsrapport per 31 augusti avrapporterades årets traineeuppdrag inom samhällsbyggnad. Uppdraget har bestått av en undersökning av ett område i Segersminne (Stuvsta) med avseende på relevanta parametrar vid kartläggning av hur en historisk förtätning har skett samt hur möjlig framtida förtätning kan ske. Traineegruppens slutsats att det är möjligt med förtätning i Segersminne och liknande villaområden om man antar ett holistiskt angreppsätt kring planering och vision för området. Utvecklingsåtaganden - Aktivt delta i kommungemensam satsning för att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen. Formalisera involvering i samhällbyggandet av alla kommunens förvaltningar och utveckla en systematik för samhällsbyggnadsprocessen under 2016 som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Arbetet har letts av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har genomfört uppdraget enligt plan. Under året har forum för samverkan beslutats och planerings- och exploateringsmanualen Plexman uppdaterats och implementeringen har påbörjats. Natur- och byggnadsförvaltningen har deltagit i arbetet och arbetar nu efter nya Plexman. Arbete med tidiga skeden och införande av projektstyrningsverktyget Antura har påbörjats med inte slutförts. - Stärka bygglovsprocessen med syfte att nå tio veckors handläggningstid. Information om bygglovsprocessen ska förbättras gentemot bygglovsökande och en e-tjänst etableras. Parallellt med basuppdraget att handlägga bygglovsärenden har bygglovsavdelningen under 2016 arbetat med att utveckla och effektivisera verksamheten. Informationen på hemsidan har förbättrats och en ny e- tjänst för bygglov har lanserats. - Fortsätter från 2015: färdigställa del 2 av grönstrukturplanen samt fortsätta implementering av densamma. Arbetet med del 2 av grönstrukturplanen ägs av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. De delar som natur- och byggnadsförvaltningen ansvarar för har levererats enligt projektplanen för Alla grönytor i tätorten är beskrivna med text och kartor som gjorts i GIS. Allt kartmaterial, texter och bilder har överlämnats till layoutkonsult som ska ta fram layout-förslag för publicering som sker Åtagandet för 2016 är därför genomfört för natur- och byggnadsnämndens del. Uppdraget med grönstrukturplanen kommer dock eventuellt att utökas och fördjupa vissa delar under Naturvårdsenheten kommer i så fall att delta i de delar där naturvårdskompetens behövs. Utvecklingsåtagandet överförs inte till verksamhetsplanen för 2017 utan betraktas som genomfört Förbättrad infrastruktur Måluppfyllelsen för förbättrad infrastruktur bedöms som godtagbar. Nöjdheten med drift och underhåll av gator, trottoarer och cykelbanor har ökat sedan förra mätningen 2014 och samtliga etappmål uppnås. Utvecklingsåtagandet om att ta fram en reinvesteringsplan för gator och vägar har inte slutförts under 2016 i enlighet med planeringen och förs över till Nöjd kund-index vinterunderhåll Etappmål Totalt (Index 0-100) Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Öka Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Andel invånare som är nöjda med vinterunderhållet på trottoarer, cykelbanor resp. gator Etappmål Trottoarer (%) Öka Cykelbanor (%) Gator (%) Behålla Nöjd kund-index beläggning Etappmål Totalt (Index 0-100) Flemingsberg Segeltorp Öka Sjödalen-Fullersta Öka Skogås Stuvsta-Snättringe Öka Trångsund Vårby VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 12 av 191

23 Andel invånare som är nöjda med beläggningen på trottoarer, cykelbanor resp. gator Etappmål Trottoarer (%) Behålla Cykelbanor (%) Behålla Gator (%) Öka Betygsindex för gång- och cykelvägar Etappmål Totalt (index) Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Ranking i länet - 11/20 11/21 4/26 Under maj och juni månad genomfördes för femte gången den så kallade gatuenkäten för att ta reda på invånarnas nöjdhet med bland annat vinterväghållning, beläggning, belysning och renhållning/skötsel. Undersökningen redovisades i delårsrapport per 31 augusti. Resultatet visar att etappmålen för nöjdhet med vinterunderhållet uppnås för Nöjdhetsindex har ökat till 40 jämfört med indexvärde 30 år 2014 och indexvärde 25 år Nöjdheten har ökat i alla kommunområden och spridningen mellan områdena ligger nu mellan indexvärde Bland alla svarande är 46 procent nöjda med vinterunderhållet på gatorna, 36 procent är nöjda gällande trottoarerna och 28 procent gällande cykelbanorna. Även här uppnås därför etappmålen för Nöjdheten med beläggningen har ökat på liknande sätt som vinterunderhållet och etappmålen för 2016 uppnås med god marginal, både för kommunen som helhet och i de områden med lägst nöjdhetsvärden Endast Skogås backar något jämfört med 2014 men ligger ändå i nivå med kommungenomsnittet. Nöjdheten har ökat för beläggningen på trottoarer, cykelbanor och gator och nöjdheten är fortsatt högst med beläggningen på trottoarer och cykelbanor. Vintern 2016/2017 rivstartade med två rejäla snöfall. I november föll 42 cm snö i Huddinge under 48 timmar. I december föll ungefär 25 cm snö. Jämfört med andra kommuner lyckades nämndens arbete relativt bra med att sköta vinterväghållningen på kommunens skötselytor. Sedan arbetet med 2016 års beläggningsarbeten startade i maj, har insikten om kostnaden för faktiskt genomförda åtgärder ökat. För 2016 ligger kostnadsnivån i intervallet kr per kvadratmeter, vilket är en högre kostnad än vad som tidigare har uppskattats. Överfört från 2015 års verksamhetsplan - Ta fram en reinvesteringsplan för gator och vägar. Sedan delårsrapport per 31 augusti har förvaltningen påbörjat arbete med en asfaltbeläggningsplan för perioden , utifrån genomförd inventering av körbaneytornas behov av asfaltbeläggningsunderhåll i Huddinge. Planen är prioriterad enligt inventeringens fastställda restlevnadstid på körbaneytans beläggning. I maj 2017 startar motsvarande inventering av underhållsbehov av asfaltbeläggningen på gång- och cykelbanor. Förvaltningen har planerat för att redovisa asfaltbeläggningsplanen som ett informationsärende i natur- och byggnadsnämnden på decembers sammanträde. I beredningsprocessen inför detta, beslutades att asfaltbeläggningsplanen ska beslutas av natur- och byggnadsnämnden. Arbetet överförs till Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Andelen som fått sitt förstahandsval Etappmål Förskolan (kommunala och fristående) * Indikator Kommunala grundskolor Indikator Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) Andelen som fått ett av sina tre val Måttet utgår då det mäter samma sak som måttet ovan för förskolan från och med år Indikator *Förskolan ändrade sina ansökningsregler 2015 till tre möjliga önskemål. Får man något av de tre önskemålen räknas detta som att man fått sitt förstahandsval. Under 2016 har natur- och byggnadsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden under delmålet Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. Nämnden har ett mått där etappmålet anges som indikator och som Sida 13 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 9

24 inte utgör underlag för nämndens måluppfyllelse. Måttet följs eftersom nämndens verksamheter påverkar resultatet, dock tillsammans med andra nämnder och aktörer och nämndens rådighet över resultatet är begränsad. Natur- och byggnadsnämnden deltar dock aktivt i det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om förbättrad samhällsplanering, se ovan under delmålet ökat bostadsbyggande. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet om Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Måluppfyllelsen för ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden bedöms som godtagbar. Etappmålet nås för ett av de sex måtten där resultat finns för För de mått där etappmålet inte nås har resultatet försämrats något jämfört med 2014 men ligger över nivån för Det är därför inget större trendbrott som 2016 års resultat visar. Utvecklingsåtagandet om fortsatt utveckling av felanmälanprocessen har inte färdigställts enligt plan i alla delar och förs över till Nöjd- kundindex för renhållning 1 Totalt (Index 1-100) Etappmål Flemingsberg Behåll Segeltorp Öka Sjödalen- Fullersta Öka Skogås Öka Stuvsta- Snättringe Behåll Trångsund Öka Vårby Behåll Andel invånare som är nöjda med skötsel av parker och lekplatser Etappmål Totalt (%) Behålla Andel invånare som anser att kommunens parker är attraktiva och trevliga att besöka Etappmål Totalt (%) Följande ändringar har gjorts i frågeformuläret: städning har bytts ut mot renhållning. Frågorna om renhållning och skötsel av parker och lekplatser inkluderade tidigare enbart parker. 2 Frågan inkluderade tidigare endast parker. 3 Frågan har tagits bort då den mäter två olika saker i samma fråga, attraktiva och trevliga. Frågor har istället införts gällande hur ofta invånarna nyttjar parker, lekplatser och torg i sitt närområde samt nöjdhet med utformning av dessa. Nöjd- kundindex för belysning Etappmål Totalt Index Behåll 100) Flemingsberg Behåll Segeltorp Öka Sjödalen Öka Fullersta Skogås Öka Stuvsta- Snättringe Behåll Trångsund Öka Vårby Behåll Andel anmält klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 48 timmar på vardagar Etappmål Totalt (%) Andel anmält rasistiskt klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 24 timmar på vardagar Etappmål Totalt (%) Andel invånare som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem Etappmål Totalt (%) Kvinnor Män Flemingsberg Minska Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Minska Stuvsta- Snättringe Trångsund Vårby Minska Etappmålet för renhållning nås för Huddinge kommun totalt. Områdena med lägst värden har ökat och etappmålen nås även för dessa. Av de områden som hade högre nöjdhetsvärden har dessa behållits med undantag för Vårby som tappat en enhet. Etappmålen för 2016 uppnås därmed. Under 2016 har oklara rutiner funnits hur klotterärenden som saneras av anställd personal ska registreras. Därför finns ingen tillförlitlig statistik att analysera om nämnden uppnår etappmålet. Från och med februari började klotterärenden som upptäcks i fält och saneras av anställd personal att registreras i felanmälansystemet Orbit. Alla ärenden har dock inte registrerats och det är därför osäkert att analysera statistiken. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 14 av 191

25 Resultaten från gatuenkäten visar att nöjdheten med skötsel av parker och lekplatser har minskat något vilket gör att etappmålet för kommunen som helhet inte uppnås. Det är dock mycket nära att målet nås och nöjdheten med renhållningen har ökat i flera områden som tidigare hade lägre nöjdhetssiffror. Det finns inget samband mellan hur ofta de svarande besöker parker och lekplatser och hur nöjda de är med renhållning och skötsel av parker och lekplatser. Nöjdheten är lägst i Trångsund där 44 procent nöjda, och högst i Sjödalen/Fullersta där 53 procent är nöjda. I den övergång av utförande av skötseln i parker från Huge till natur- och byggnadsförvaltningen som har skett, gjorde införseln av nya rutiner att skötsel försämrades inledningsvis innan nya rutiner etablerats. Under hösten har regelbundna möten hållits på chefsnivå mellan Huge och natur- och byggnadsförvaltningen i syfte att tydliggöra den gränsdragningsproblematik som ibland har försämrat helhetsintrycket i renhållningen. Etappmålen för belysning uppnås inte. Nöjdheten har minskat i alla områden utom Skogås och Trångsund. Nöjdheten är lägst i Segeltorp och största försämringen är i Vårby. Kvinnor är mindre nöjda med belysningen är män, och denna könsskillnad har ökat något jämfört med 2014 och Könsskillnaden syns framför allt gällande belysning på trottoarer. Utifrån ålder har gruppen år högst nöjdhet och gruppen år lägst nöjdhet. Nöjdheten är högst för belysningen på gator, följt av på belysningen på torg. Lägst är nöjdheten med belysning i parker och lekplatser. Med ny information om nöjdheten med belysningen påbörjas en inventering av ljuspunkter under Med den inventeringen som grund kan flerårigt åtgärdsprogram dokumenteras. Utvecklingsåtaganden - Fortsatt utveckling av felanmälanprocessen så att det blir enkelt för invånarna att anmäla fel och även få återkoppling. Arbetet med att implementera de nya tekniska funktionerna för felanmälan rapporterar avvikelse. Medarbetare som hanterar felanmälningar arbetar nu i utförarapplikationen som ska underlätta administration av anmälningarna. Lanseringen av felanmälanapplikationen, som ska göra det enklare för invånare att anmäla fel och få återkoppling på sina anmälningar, har dock försenats. I december lanserades ett tillfälligt formulär som ett test på webbens felanmälan. Det permanenta formuläret har för avsikt att lanseras i applikationen under januari Ökad delaktighet Måluppfyllelsen för ökad delaktighet bedöms som godtagbar även om etappmålen inte nåtts helt. Nämnden har inga utvecklingsåtaganden för 2016 men övrigt arbete som redovisas i verksamhetsplanen har genomförts i planerad omfattning. Andel överklagade bygglovärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut Etappmål Totalt (antal) 2/19 1/25 11/61 Varav (%) Andel överklagade lantmäteriförrättningsärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar lantmäterimyndighetens beslut eller återförvisar för förnyad handläggning Etappmål Totalt (antal) 1 0/3 1/3 Varav (%) Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna i natur- och byggnadsnämnden (skala 1-5) Etappmål Totalt (skala 1-5) - 3,5 4 Kvinnor - - Män - - Under 2016 har antalet överklaganden mer än fördubblats jämfört med Likaså har antalet överklagade bygglovsärenden som ändras av den sista överprövande instansen varit åtta procentenheter högre än etappmålet. En förklaring kan vara att avdelningen under året har fattat beslut i flera äldre komplicerade ärenden. En annan förklaring kan vara att flera av de ärenden som har ändrats av den överprövade instansen har avsett anmälningsärenden med vägrade startbesked där rättspraxis i den aktuella frågan saknats fram till i höstas, och där alla likadana ärenden därför ändrats av den överprövande instansen. Vidare har förvaltningen i fyra äldre beslut missat en planbestämmelse vid granskning och besluten har därför blivit fel. I dessa fall har det handlat om äldre ärenden där beslut fattats före våren 2015 då avdelningen omorganiserades. Risken för att planbestämmelser missas vid granskningen bör vara betydligt mindre idag när samtliga nya ärenden gås igenom gemensamt vid enheternas granskningsmöten. Etappmålet för överklagade lantmäteriförrättningar nås inte i och med att ett överklagat förrättningsärende har återförvisats från domstolen till lantmäterimyndigheten för Sida 15 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 11

26 förnyad handläggning. Domstolen bedömde att lantmäterimyndigheten behöver utreda frågan om en privat vatten- och avloppsanläggning på kommunens mark påverkas i samband med intrång vid gatuutbyggnad vid plangenomförande. Ärendet har handlagts igen och nytt beslut i ärendet togs i december I början på året genomfördes en enkät till alla förtroendevalda i kommunen om arbetssituationen som förtroendevald ur ett antal olika synvinklar. Helhetsbetyget för de förtroendevalda som uppger att natur- och byggnadsnämnden är deras politiska huvuduppdrag var 3,5 av 5 möjliga poäng. Detta är under etappmålet för Resultatet av undersökningen diskuterades på nämndens sammanträde i oktober. Förbättringsområden som identifierades för nämndens samarbete med förvaltningen rörde föredragningar, applikationen Meetings, deltagande från samhällsbyggnadsavdelningen och färre ändringar i handlingarna sent inpå mötena. Enkäten mäter även de förtroendevaldas upplevelse av partiernas organisation. Tillsynsverksamheten av olovligt byggande är viktig för invånarnas förtroende för kommunen. Natur- och byggnadsnämnden har en omfattande mängd äldre tillsynsärenden. Andelen avgjorda tillsynsärenden har ökat 2016 jämfört med Den huvudsakliga anledningen till detta är att avdelningen sedan slutet av 2015 har handläggare som arbetar specifikt med avdelningens tillsynsärenden. Liksom för lovärendena finns ett fokus på att avgöra äldre ärenden. Den 1 januari 2016 fanns 195 tillsynsärenden äldre än två år. Den 1 januari 2017 finns 141 tillsynsärenden äldre än två år. Antalet tillsynsärenden äldre än två år har alltså minskat med 28 procent. Huddinges demokratidagar 2016 genomfördes under oktober månad som ett kommungemensamt projekt. Projektmålen var att över personer skulle delta i aktiviteterna och att snittbetyg för deltagarnas bedömning skulle bli minst 4,5 av 6 möjliga poäng. Båda dessa mål uppnåddes. Flera punkter under demokratidagarna berörde natur- och byggnadsförvaltningens arbetsområden. Exempelvis kunde invånarna diskutera hur Skogås, Trångsund och Länna ska utvecklas. Andra frågor under veckan var diskussionsmöjligheter med HUGE och även utvecklingen av stationsområdet i Flemingsberg. Hur ett gångvänligare Huddinge kan skapas var ytterligare en fråga för dialog då kommunens gångplan diskuterades. jämlikhetsarbetet har genomförts enligt den reviderade plan som redovisades i delårsrapport per 31 mars. Längd tillgänglighetsanpassade leder, enl. klassning i tre nivåer [1] Etappmål Nivå 1 (km) 1,0 1 Nivå 2 (km) 3,8 5,2 5,0 5 Total längd Ca leder (km) Ca80 132,2 I juni invigdes det nya tillgänglighetsanpassade området vid Gladövik. Här har cirka 400 meter led uppgraderats till nivå 1 (från nivå 2) under året. Dessutom har ytterligare 600 meter led med klassning nivå 2 anlagts vid Visättra (Flemingsbergsskogens naturreservat). Därtill har cirka 100 meter led med nivå 2 anlagts i Lissmadalens naturreservat under hösten. Under året har dessutom alla vandringsleder (utan särskild tillgänglighet) kartlagts med GPS. Detta har inneburit att när alla markerade leder summeras har dessa en total sammanlagd längd på 132,2 km (beakta att vissa leder går parallellt på några sträckor). Dels beror ökningen jämfört med tidigare på en bättre kartläggning, men även med hänsyn till att nya leder markerats. Bland annat en ny led, Huddingeleden, som kommer gå genom hela kommunen och passera alla kommunens naturreservat. Arbetet med att markera Huddingeleden pågår och beräknas klart under De uppsatta etappmålen avseende tillgänglighetsanpassade leder har nåtts och den totala längden leder har överträffats med bred marginal. Utvecklingsåtaganden - Delta i kommungemensamt långsiktigt arbete med fortsatta utbildningar inom jämlikhet samt framtagande av gemensam struktur för stöd för ett integrerat jämlikhetsarbete. I delårsrapport per 31 mars redovisades att ett särskilt kommungemensamt projekt för detta utvecklingsåtagande inte kommer att prioriteras, utan arbetet fortsätter inom ordinarie linjearbete. Under våren har fyra medarbetare från förvaltningen gått introduktionsutbildning i jämlikhet och en kommungemensam stödstruktur för jämlikhetsarbete har tagits fram. Ökad jämlikhet Måluppfyllelsen för ökad jämlikhet bedöms som god. Etappmålen har uppnåtts och det kommungemensamma [1] Nivå 1 - led med hög tillgänglighet som möjliggör att person med rullstol kan ta sig fram. Nivå 2 - led med viss anpassning. Ska fungera för person i rullstol med medhjälpare eller för permobil. Nivå 3 Markerad led i skog utan särskild anpassning. Endast mindre anpassningar av terrängen görs. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 16 av 191

27 Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Måluppfyllelsen för ökad nöjdhet med bemötande vid kontakt med kommunen bedöms som godtagbar. Etappmålen uppnås inte men utvecklingsåtagandet har genomförts i planerad omfattning. Privatpersoners betyg på kommunens handläggning och service gällande bygglovärenden * Etappmål Totalt (%) Kvinnor (%)** Män (%)** Ranking i länet*** - 16/26 - Andel bygglovsansökningar som är kompletta vid inlämnande Etappmål Totalt (%) Totalt (antal) Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande natur- och byggnadsförvaltningens frågor **** 2016 Etappmål Totalt (%) Andel enkla frågor via e-post som besvaras av naturoch byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar Etappmål Totalt (%) 67 - ***** 80 *Till och med 31 oktober. Slutgiltigt resultat för hela 2016 presenteras i delårsrapport per 31 mars Detta eftersom mätning av 2016 års ärenden kommer att slutföras under **När kön redovisas ingår både privatpersoner och företagare. ***Inkluderar både privatpersoner och företagare. Rankning presenteras i april/maj så alla kommuner har slutfört sina mätningar. ***Statistik för 2016 har ej tagits fram. ****Redovisas i delårsrapport , då kommungemensam mätning görs under hösten Sedan flera år tillbaka genomförs en kundundersökning för att mäta nöjdheten med handläggning och service gällande ett antal olika myndighetsområden. Under 2016 har Huddinge kommun börjat genomföra mätningen kvartalsvis för att möjliggöra snabbare återkoppling till verksamheterna så att resultatet tillvaratas på ett bättre sätt. De senaste siffrorna är därför från oktober 2016 och är inte definitiva. Resultatet ger ändå en god indikation över kundernas nöjdhet och ger ett Nöjd Kund Index, NKI, på 45 för privatpersonser (av 100). Det är 365 personer som har svarat på frågorna gällande nöjdhet med bemötande och service inom området bygglov. Under året har det varit flera problem med upplägget och resultatåtergivningen från leverantören av undersökningen, vilket ger viss osäkerhet gällande tillförlitligheten för de redovisade resultaten. Dessa problem gäller fler kommuner än bara Huddinge. Ett NKI-värde på 45 är ett mycket lågt resultat och nöjdheten har sjunkit jämfört med 2014 års resultat. En närmare granskning av resultaten visar att tillgängligheten till telefon är en viktig fråga för kunderna. Bygglovsavdelningen har under det senaste året haft en tuff period med ett ökat antal externa kontakter per e-post och telefon. Eftersom avdelningen samtidigt har lagt mycket tid på att avgöra äldre ärenden, klara handläggningstiderna och introducera nyanställda har målet om hög service till kunderna varit en viktig men svår utmaning. Ett arbete för att snabbt förbättra kundservicen pågår, och bland annat kommer alla medarbetare som har kundkontakt få utbildning och coachning i kundbemötande. Under hösten 2016 har även upplägget för telefontider gjorts om. Den direkta återkopplingen från servicecenter är att upplägget har gett bra resultat, vilket förhoppningsvis även är en del i att förbättra NKI-resultatet. En annan viktig fråga för våra kunder är handläggningstiden. Under 2017 kommer det att införas en ny systematisk kontroll med fokus på handläggningstid. Utifrån ett könsperspektiv visar undersökningsresultatet att fler män än kvinnor är nöjda med bemötandet. I den könsuppdelade statistiken ingår dock både privatpersoner och företagare, och företagare är betydligt mer nöjda än privatpersoner. Eftersom antalet svar ifrån män är betydligt fler än antalet svar från kvinnor, kan könsskillnaden i nöjdhet överrensstämma med skillnaden i nöjdhet mellan privatpersoner och företagare. Det innebär i så fall att det är fler män bland de svarande företagarna och att de är mer nöjda än privatpersonerna. Utifrån de siffror som finns i december 2016 har etappmålet för privatpersoners nöjdhet inte uppnåtts. Under våren 2017 viktas resultaten för hela 2016 och en rankning tas fram för alla kommuner som deltagit i mätningen under Det slutgiltiga resultatet för 2016 presenteras först i april/maj Målet om att 40 procent av inkomna lovansökningar ska vara kompletta nåddes med marginal första kvartalet Under andra delåret har antalet ansökningar som var kompletta när de inkom sjunkit avsevärt. Ett skäl till detta kan vara att antalet smååtgärder som privatpersoner söker lov för ökar, och oftast behöver dessa ärenden kompletteras. Ett annat skäl kan också bero på att många ansökningar gäller tomter som är väldigt kuperade och det är svårt för de sökande att lämna in ett korrekt underlag för NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 13 Sida 17 av 191

28 lämplig markplanering. För att få alla, oavsett om de är professionella byggherrar eller inte, att förstå vilka handlingar som ska finnas med för att en ansökan ska ses som komplett, har ett stort arbete under våren och sommaren lagts ner på att förbättra informationen om bygglov på kommunens hemsida med bland annat checklistor för vad som ska finnas med vid ansökan i alla typer av ärenden. Den nya informationen kommer att synas externt i samband med att kommunens nya webbsida lanseras den 12 januari Utvecklingsåtaganden - Utveckla rutiner och samverkan med servicecenter för att ge invånarna en väg in. Åtagandet är genomfört och rapporterades i delårsrapport per 31 mars. En överenskommelse mellan servicecenter och natur- och byggnadsförvaltningen har tagits fram om hur samarbete och ansvarsfördelning ska se ut. Som en del av överenskommelsen finns en bilaga för varje avdelning som specificerar vilka frågor och uppgifter som ska hanteras av servicecenter respektive avdelningarna. En struktur för löpande avstämningar är också framtagen. Utvecklingsarbetet är därmed genomfört och de nya rutinerna en del av basuppdraget. I syfte att ytterligare förbättra kundservicen har samarbetet med servicecenter nu intensifierats. Fler är nöjda med natur-, kulturoch fritidsutbudet Måluppfyllelsen för fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet bedöms som god. Utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan och två av de fyra etappmålen uppnås. För de mått där etappmålet inte uppnås ligger resultatet för ett mått nära målet och håller samma nivå som Nöjdhet med skötsel i naturområden 2011* 2014* 2016 Etappmål* Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Andel som spontant kan nämna något av Huddinges naturområden eller naturreservat Etappmål Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår Etappmål Totalt (%) 32,5 34, ,5 Kvinnor (%) 34,6 30,9 36 Män (%) 29,2 37,7 32 Besöksstatistik enligt mätstation i Paradisets naturreservat, passager/1000 invånare Etappmål Totalt (antal) ** 350 Årets friluftskommun Etappmål Rank i länet Behålla * Felaktiga resultat för 2011 och 2014 har tidigare redovisats då nöjdheten med skötseln uppgavs vara 54 procent för 2011 och 59 procent för Etappmålet är därför lågt satt för ** Det har varit problem med mätstationen under 2016 men sedan hösten är en ny mätstation på plats och framgent kommer mätstatistik att kunna redovisas. Samtidigt som gatuenkäten genomfördes i maj-juni månad genomfördes även en undersökning av invånarnas upplevelser av Huddinges naturområden. Resultatet av undersökningen redovisades i delårsrapport per 31 augusti. Upplevelsen av kommunens arbete med skötsel, entréer och skyltning är bra och etappmålet att öka nöjdheten med skötseln uppnås. Män är något mer nöjda än kvinnor. Andelen som spontant kan nämna något av Huddinges naturområden eller naturreservat har sjunkit jämfört med tidigare år och etappmålet nås inte trots att mycket arbete med att synliggöra Huddinges naturområden har genomförts. I de tidigare mätningarna har äldre varit överrepresenterade i urvalet, och särskilt i mätningen Detta kan påverka resultatet på denna fråga. Det är något färre jämfört med tidigare år som ofta promenerar på uppmärkta leder/gångstråk i skogsområden. De svarande i Flemingsberg, Skogås och Vårby uppger i högre grad att de ofta promenerar i skogsområden än övriga kommunområden och kvinnor är oftare ute än män. Det är samtidigt en ökning i hur många som motionerar på upplysta elljusspår jämfört med Här är det boende i Segeltorp och Sjödalen/Fullersta som i högre grad än andra områden uppger att de ofta motionerar på elljusspår. Utifrån kön är det ingen skillnad. Etappmålet om att öka 4 Den gamla mätstationen för besökare i Paradiset gick sönder i slutet av En ny har upphandlats och finns nu levererad. Den kommer sättas upp under hösten. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 18 av 191

29 andelen invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår uppnås därför inte utan resultatet ligger på samma nivå som tidigare år. Huddinge har åter igen utsetts till länets bästa friluftskommun 2016! Huddinge får höga poäng i rankingen till följd av insatserna för tillgänglighetsanpassade leder, fågeltorn och grillplatser. Klassificeringen av kommunens många mil vandringsleder har också spelat roll när Naturvårdsverket har granskat landets alla kommuner. Naturvårdsenheten har sökt om extra statliga medel (LONA) för att ta fram en fornvårdsplan och beviljades dessa extra medel under våren. I denna fornvårdsplan ska även ansvarsfördelningen gällande kommunens ansvar för fornminnen och kulturarv tydliggöras. En projektplan har förankrats inom kommunen och stämts av med berörda ideella föreningar. Under första halvåret 2017 kommer arbetet slutföras och en rapport tas fram för publicering. Arbetet går planenligt och ska slutrapporteras till Länsstyrelsen avseende LONA-bidraget under Utvecklingsåtaganden - Öka tillgängligheten till naturen genom fortsatt arbete med att tillgänglighetsanpassa leder och synliggöra entréer. Arbetet för 2016 har genomförts enligt plan och den fleråriga satsningen med att förbättra tillgängligheten kommer att bli helt klar under Under 2016 har en ny tillgänglighetsanpassad led anlagts i Visättradalen inom LONA-projektet Leder för alla. Tillgängligheten har även utökas vid Gladövik samt kommer tillskapas vid Lissmasjön under året och vara slutfört Projektet Leder för alla är således slutfört och avrapporterat och godkänt av Länsstyrelsen. Successivt minskat skatteuttag En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Anpassningen ska dock ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Genom att ständigt arbeta med att effektivisera organisationen möjliggör nämnden för framtida skattesänkningar. För 2016 har nämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om successivt minskat skatteuttag. Måluppfyllelse bedöms därför inte. Sida 19 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 15

30 Utbildning med hög kvalitet Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för att samordna och stödja förvaltningarna i deras kontakter med akademierna. Natur- och byggnadsförvaltningen deltar i arbetet med att förverkliga strategin för samverkan med Huddinges akademier och deltar i den kommungemensamma arbetsgruppen. I 2016 års verksamhetsplan har natur- och byggnadsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om utbildning med hög kvalitet, och måluppfyllelse bedöms därför inte. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet om utbildning med hög kvalitet eftersom målet omhändertas av utbildningsnämnderna. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 20 av 191

31 Fler i jobb Måluppfyllelsen för fler i jobb bedöms som godtagbar. Delmålet fler arbetstillfällen bedöms ha god måluppfyllelse och delmålet fler och växande företag bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Fler arbetstillfällen Måluppfyllelsen för fler arbetstillfällen bedöms som god. Etappmålet har uppnåtts så när som på antalet huddingejobbare som förvaltningen planerade att ta emot. Handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat har genomförts enligt plan. Antal Huddingejobbare, praktikanter och traineer på natur- och byggnadsförvaltningen Totalt (antal) * Etappmål 11, varav 4 Huddingejobbare 10 st, varav minst 5 huddingejobbar e * Omorganisationen av förvaltningsorganisationen gör att siffror från tidigare år inte kan användas. Förvaltningen har tagit emot fyra Huddingejobbare under Tre av Huddingejobbarna har förvaltningen anställt under sommaren och den fjärde Huddingejobbaren har anställts till hösten. Under 2016 har förvaltningen tagit emot tre traineer och fyra praktikanter. Totalt har därför 11 personer från dessa grupper tagits emot. Etappmålet uppnås inte fullt ut eftersom målet var att ta emot fem Huddingejobbare och förvaltningen har tagit emot fyra. Natur- och gatudriftavdelningens verksamheter är främsta mottagare av Huddingejobbare. Till följd av omorganisationen som trädde i kraft 1 september, då den nya avdelningen inrättades, har färre Huddingejobbare kunnat tas emot än planerat eftersom resurser för handledning inte har kunnat prioriteras. Förvaltningen har under 2016 även haft tre trygghetsanställda medarbetare samt en medarbetare med nystartsjobb. I handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat har de flesta aktiviteter genomförts. I planen ingår ett antal av natur- och byggnadsförvaltningens utvecklingsåtaganden som genomförts under året. I syfte att förbättra samordning och planering av samhällsbyggnadsprocessen har planerings- och exploateringsmanualen Plexman tagits fram. För att nå tio veckors handläggningstid och i förlängningen öka invånarnas nöjdhet har förvaltningen lanserat en ny e-tjänst för bygglov och tagit fram checklistor som publiceras på nya webbplatsen med vad som förväntas av en lovsökande för att ett ärende ska vara komplett. Förvaltningens medarbetare har under våren besökt ett antal företag för att på så sätt få kunskap om företags behov och förväntningar på kommunen. Utifrån undersökningen av Nöjd Kund Index var planen att identifiera utvecklingsområden som skulle föras in i verksamhetsplanen för På grund av problem hos den upphandlade leverantören kunde inte resultaten levereras i tid. Fler och växande företag Måluppfyllelsen för fler och växande företag bedöms som godtagbar. Utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan men etappmålet för året uppnås inte. Företagarnas betyg på handläggning och service gällande bygglovärenden * Etappmål Totalt (index) Ranking i länet - 16/26 Byggherreenkät inom Stadsbyggnadsbenchen Etappmål Ranking i länet 7/8 4/9** 3/9 Behålla *Till och med 31oktober (se ovan). **Botkyrka har tillkommit Kundundersökningen som genomförs för att mäta nöjdheten med handläggning och service gällande ett antal olika myndighetsområden görs för alla olika kunder (se beskrivning under delmålet ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen). De senaste siffrorna är från 2016 och är inte definitiva. Resultatet ger ändå en god indikation om företagens nöjdhet. Inom området bygglov har 101 företag svarat och Nöjd Kund Index är 48 (av 100). Utvecklingsåtaganden - Utreda möjligheten att inrätta en företagsgrupp för komplexa företagsärenden där flera olika avdelningar är inblandade. Arbetet med att utreda möjligheten att inrätta en företagsgrupp är avslutat. En slutrapport och rutinbeskrivning har tagits fram och överlämnats till förvaltningens ledningsgrupp. Den nya rutinen med företagsteam börjar gälla i januari Sida 21 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 17

32 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 22 av 191

33 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Etappmål Totalt (%) Indikator Kvinnor Män Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Etappmål Totalt (%) 61* 60* - Indikator Flickor 54* 53* - Pojkar 68* 68* - *Frågan har omformulerats för att resultaten ska kunna jämföras med resultaten för vuxna. Parker, lekplatser och naturområden ska vara välskötta med säkra lekredskap. Naturområden görs alltmer tillgängliga för att locka fler invånare ut i naturen. Detta arbete återfinns under delmålen Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden, Ökad jämlikhet samt Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet ovan. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet om God omsorg för individen. I 2016 års verksamhetsplan har natur- och byggnadsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om god omsorg för individen och måluppfyllelse bedöms därför inte. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet eftersom det omhändertas av socialnämnden och äldreomsorgsnämnden. Natur- och byggnadsnämndens verksamheter ger förutsättningar för förebyggande arbete för en god hälsa. Sida 23 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 19

34 Ekosystem i balans Måluppfyllelsen för det övergripande målet om ekosystem i balans bedöms som godtagbar. Tre delmål bedöms ha godtagbar måluppfyllelse och ett delmål bedöms ha ej godtagbar måluppfyllelse. Minskad klimatpåverkan och luftföroreningar Måluppfyllelsen för att minska klimatpåverkan och luftföroreningar bedöms som godtagbar. Ett av två etappmål uppnås men utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan. Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO 2 från persontransporter per årsarbetare Etappmål Totalt (kg/årsarb.) 0,8 1,09 0,99 0,8 Antal kontakter/rådgivningstillfällen via telefon, e-post eller besök för klimat- och energirådgivningen i Huddinge kommun Etappmål Totalt (antal) Öka Förvaltningens miljöledningsarbete har under 2016 bestått av utvecklingsåtagandena om att minska förvaltningens koldioxidutsläpp från transporter i tjänsten samt att inventera natur- och byggnadsnämndens kemikalier. Antalet kontakter/rådgivningstillfällen inom energi- och klimatrådgivningen har ökat jämfört med samma period Detta förklaras i första hand av att inte bara kontakter via telefon, e-post, företagsbesök och träffar på hemsidan har räknats in under 2016, utan också antalet träffar i samband med de lokala event (Earth Hour, Huddingedagarna och energi- och klimatrådgivningens eget solenergiseminarium) som energi- och klimatrådgivningen har deltagit i. Men även antalet e-post till energi- och klimatrådgivningen har ökat under 2016 jämfört med Utvecklingsåtaganden - Minska förvaltningens koldioxidutsläpp från transporter i tjänsten. Åtgärderna för att minska förvaltningens koldioxidutsläpp är genomförda men har inte gett önskad effekt då målet om att minska koldioxidutsläppen till 0,8 kg/årsarbetare inte har uppnåtts. Resultatet ligger på samma nivå som åren men där målsättningen för året var att nå 2014 års nivå. Ledningsgruppen har beslutat om en rutin för att säkra att kommunens fordonspolicy efterföljs. Om en avdelning avser att köpa in ett fordon som drivs av förnyelsebart bränsle måste det stämmas av med fordonscontroller och förvaltningsdirektör. Ett antal interna kommunikationsaktiviteter har genomförts så som att lyfta vinsterna med att använda Skype som alternativ till fysiska möten och sparsam körning i tjänsten. En förklaring till varför etappmålet om 0,8 kilo utsläpp av koldioxid per årsarbetare ligger kvar på samma nivå kan vara att förvaltningen har en fortsatt låg andel fordon som drivs av fossilfritt bränsle. Ökad andel miljöanpassade inköp Måluppfyllelsen för ökad andel miljöanpassade inköp bedöms som godtagbar. Etappmålet för året uppnås inte då förvaltningen inte har bytt ut bilar i den takt som var planerad. Utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan. Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Etappmål Totalt (%) - 5 4,8* 22 * Förvaltningen har den 15 december 2016, 42 personbilar och lastbilar, av dessa drivs två av fossilfritt bränsle. Andelen fordon som drivs av förnyelsebart bränsle har minskat på förvaltningen från fem procent till 4,8 procent. Etappmålet om 22 procent har därmed inte uppnåtts. De planerade inköpen av sju fossilfria fordon har inte genomförts. Förklaringen är att förvaltningen avvaktar besked från riksdagen om supermiljöbilspremien. Vidare har omorganisationen av natur- och gatudriftavdelningen resulterat i att inköp av nya fordon inte har prioriterats. Utvecklingsåtaganden Överförs från 2015: Se till att det finns kemikalieförteckningar, aktuella säkerhetsdatablad och tydliga rutiner i fråga om förvaring, hantering, utbildning, ansvar och riskberedskap för alla avdelningar som hanterar kemikalier. Under 2016 kommer även en inventering av natur- och byggnadsnämndens kemikalier att påbörjas. Utvecklingsåtagandet är genomfört. En kemikalieinventering har genomförts på utförarenheten som är de enda som hanterar kemikalier på förvaltningen. 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 24 av 191

35 Kemikalieförteckningar och aktuella säkerhetsdatablad har tagits fram. Utförarenheten ska utse en kemikalisamordnare som ska säkerställa att kemikalier förvaras och hanteras korrekt samt att kemikalieförteckningar och säkerhetsdatablad hålls uppdaterade. Huddinge kommun har varit överbelastade. Ambitionsnivån i åtgärdsplanerna är hög. Sedan 2016 har kommunen skyddszoner till större vattendrag och sjöar i alla kommunens arrendeavtal med våra gårdsarrendatorer, vilket kommer minska näringstillförseln i vattendragen. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Måluppfyllelsen för god vattenstatus i sjöar och vattendrag bedöms som ej godtagbar. Kommunens etappmål för sjöarna är de riktvärden och miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast 2021 för de mest utsatta sjöarna. Vattenprover visar att det är långt kvar tills dessa mål uppnås även om flera åtgärder genomförts under Alla planerade åtgärder har heller inte kunnat genomföras av flera olika skäl. Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter)* Etappmål Långsjön (Segeltorp) (2021) Trehörningen (2021) Orlången (Vidja) (2021) Magelungen (2021) Drevviken (2021) Siktdjup i sjöarna (meter)* Etappmål Långsjön (Segeltorp) 1,5 1,0 0,8 2 (2021) Trehörningen 0,7 0,6 0,6 1,8 (2021) Orlången (Vidja) 0,9 0,8 0,8 1,9 (2021) Magelungen 1,8 2,1 2,2 2,2 (2021) Drevviken 2,9 3,1 1,7 2,2 (2021) *treårsmedelvärden Ett nytt åtgärdsprogram för Tyresåns vattenvårdsförbund har tagits fram under året och naturvårdsenheten har deltagit aktivt i detta arbete. Dessutom pågår arbete i enlighet med de redan fastställda åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången och under året har ett gediget arbete pågått med alla projekt. Vid Mellanberg har ett vattendrag som är delvis kulverterat åtgärdats och fått ett fritt flöde mellan Kärrsjön till Orlången. Flera förslag har tagits fram på åtgärder för Balingsholmsdalgången där Balingsholmsån mellan Trehörningen och Ågestasjön rinner. Åtgärder utreds även vid Ebbadalsdiket. Dock har åtta av tio projekt inom åtgärdsplanerna blivit försenade på grund av försenade tillstånd från myndigheter samt att personalresurser hos konsulter, Stockholm Vatten och Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Måluppfyllelsen för bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur bedöms som godtagbar. Etappmålen för året uppnås men de två utvecklingsåtagandena har inte genomförts enligt plan och ett åtagande överförs till Placering i mätningen Årets naturvårdskommun Etappmål Rank (i landet) Areal hävdad ängsmark Etappmål Antal hektar Areal hävdat våtmarksbete Etappmål Antal hektar Areal hävdad jordbruksmark * Etappmål Antal hektar Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Etappmål Andel (%) * Siffror för 2016 har inte tagits fram då måttet inte finns med i Huddinge kommuns nya miljöprogram som styr vilka miljömått kommunen använder. Etappmålet med att behålla de arealer som är viktiga för den biologiska mångfalden uppnås eftersom ingen förändring har gjorts under Skogstjänster har upphandlats för att genomföra några större naturvårdsåtgärder under året med återskapande av kulturlandskap och betesmarker i enlighet med fastställda skötselplaner för reservaten. Detta har genomförts vid Björksättra (Ebbadalsvägen) och vid Kastellet. Framtagande av informationsmaterial för naturreservaten pågår och nya skyltar och foldrar är närmast på gång för Orlångens naturreservat, och därefter för Gladö Kvarnsjön, Lissmasjön och Drevvikens naturreservat. Dessutom ska en skylt som presenterar alla värdefulla naturområden sättas upp vid alla reservatsentréer. Förhandling om nya arrendekontrakt för två gårdsarrenden har slutförts (Balingsholm och Björksättra). Förberedelse inför Sida 25 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 21

36 rekrytering av nya gårdsarrendatorer vid Lövsta och Kastellet påbörjades och annonsering har gjorts. Tillsättningen av arrendatorer slutförs under första kvartalet Ett förslag till ett program för hantering av invasiva arter har tagits fram och presenterats för nämnden i december inför beslut i februari Invasiva arter är icke naturligt förekommande djur och växter som har stor negativ påverkan på vår inhemska biologiska mångfald. Utvecklingsåtagande - Revidera kommunens jord- och skogsbruksprogram. Arbetet med ett nytt jord- och skogsbruksprogram har inletts men har inte slutförts som planerat utan rapporterar därför avvikelse. Arbetet förs över till Det nya programmet ska huvudsakligen behandla kommunens jord- och skogsmark på ett övergripande sätt och inte i detalj beskriver varje gård eller skogsmarksområde. På så sätt tappar inte dokumentet aktualitet lika snabbt. Överfört från 2015 års verksamhetsplan - Utvidgning av Lännaskogens naturreservat Förvaltningen inväntar en lantmäteriförrättning från statliga Lantmäteriet som en del av genomförandet av detaljplan för Vidja, innan arbetet startar. När förrättningen är genomförd startar arbetet med att inrätta det utvidgade naturreservatet som en del av naturbyggnadsförvaltningens basuppdrag. Åtagandet överförs därför inte som ett utvecklingsåtagande i 2017 års verksamhetsplan. 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 26 av 191

37 Attraktiv arbetsgivare Måluppfyllelsen för det övergripande målet attraktiv arbetsgivare bedöms som god. Samtliga tre delmål bedöms ha god måluppfyllelse där alla etappmål uppnås och samtliga utvecklingsåtaganden har genomförts enligt plan. Antal anställda Totalt Kvinnor Män Varav chefer Kvinnor Män Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt % - 16,8 11,1 Natur- och byggnadsförvaltningen har totalt 159 anställda, vilket är fler än samma period förra året. Det är nu fler kvinnor än män bland de anställda. Bland cheferna är könsfördelningen jämn, både bland avdelningschefer och enhetschefer. Förvaltningens personalomsättning är lägre än vid samma period föregående år. Utvecklingsåtaganden: - Arbeta med att kommunicera arbetsgivarvarumärket kring bristyrkesgrupper. Arbetet med att kommunicera arbetsgivarvarumärket har genomförts enligt plan. Förvaltningens ledningsgrupp har under våren 2016 fått information om arbetsgivarvarumärket och hur det ska användas för att säkerställa kompetensförsörjning, särskilt inom bristyrkesområden. Arbetsgivarvarumärket har även informerats till medarbetarna på arbetsplatsträffar. Insatser som syftat till att implementera arbetsgivarvarumärket externt har varit deltagande på mässor samt användning och utveckling av sociala medier. Arbetet med att stärka förvaltningen som attraktiv arbetsgivare fortsätter i enlighet med 2017 års verksamhetsplan. Engagerade och professionella chefer Måluppfyllelsen för engagerade och professionella chefer bedöms som god då etappmålet uppnås. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) Etappmål Totalt Kvinnor Män Huddinge kommun Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Totalt Kvinnor Män Huddinge kommun Snitt andra kommuner 77 * *Jämförelse med andra kommuner för 2016 års resultat finns ännu inte, då kommuner mäter HME vid olika tidpunkter under året. Under januari-februari genomfördes årets medarbetarundersökning. Resultaten som redovisades i delårsrapport per 31 mars visar på en mycket stor förbättring jämfört med de två senaste åren. Etappmålet för ledarskapsprofilen nås för året och förvaltningen ligger nu i nivå med kommunen som helhet och de riktvärden som är framtagna baserat på forskning. Av de fyra områden som mäts inom ledarskapsprofilen når ledarskap, återkoppling och effektivitet upp till riktvärdena. Området målkvalitet har dock fortfarande låga värden även om resultatet har förbättrats avsevärt jämfört med 2015 års mätning. Förbättrad målkvalitet är ett av utvecklingsåtagandena i 2017 års verksamhetsplan. Både under 2014 och 2015 hade kvinnor lägre värden på ledarskapsprofilen än män, och detta gällde alla delar i ledarskapsprofilen. I undersökningen för 2016 har män däremot lägre värden än kvinnor, även om skillnaden inte är lika stor som under 2014 och 2015, och detta gäller alla delar utom återkoppling. Resultaten för 2014 och 2015 baserar sig på den tidigare samhällsbyggnadsförvaltningen som förutom den nuvarande natur- och byggnadsförvaltningens avdelningar, även bestod av tre avdelningar med fokus på samhällsplanering och strategisk verksamhet. Den nuvarande natur- och byggnadsförvaltningen har ett större fokus på utförarverksamhet, där män är överrepresenterade. De olika yrkesgruppernas representation av män respektive kvinnor skulle kunna vara en förklaring till hur resultatet för kvinnor och män har förändrats. Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäter förutsättningarna för medarbetarengagemang och innehåller frågeställningar om motivation, ledarskap och Sida 27 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 23

38 styrning. Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar för att göra sitt bästa för organisationen. Frågeställningarna har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och möjliggör för kommuner att jämföra kvalitativa resultatmått på personalområdet. Naturoch byggnadsförvaltningen ligger i nivå med Huddinge kommun för 2016, både för det totala resultatet och området motivation. Eftersom kommuner mäter HME vid olika tidpunkter under året finns inte jämförelser med andra kommuner för 2016 sammanställda ännu. För området ledarskap har förvaltningen ett högre resultat jämfört med både Huddinge kommun (2016 års resultat) och övriga kommuner (2015 års resultat). Samtliga resultat på förvaltningen har förbättrats sedan förra året. Engagerade och professionella medarbetare Måluppfyllelsen för engagerade och professionella chefer bedöms som god då etappmålet uppnås och utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) Etappmål Totalt 72 72, Kvinnor Män Huddinge kommun Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation Totalt Kvinnor Män Huddinge kommun Snitt andra kommuner 79 * *Jämförelse med andra kommuner för 2016 års resultat finns ännu inte, då kommuner mäter HME vid olika tidpunkter under året. Resultaten för medarbetarprofilen visar att etappmålet för 2016 nås även här och att förvaltningen nu ligger i nivå med kommunen som helhet. Det område inom medarbetarprofilen som visar störst förbättring är socialt klimat. Alla delfrågor kring socialt klimat har förbättrade resultat och särskilt frågan om stämningen på arbetsplatsen. Även områdena delaktighet och lärande i arbetet har ökat något. Resultatet delaktighet ligger strax över riktvärdet. Området har stor betydelse för arbetstillfredsställelse och hälsa och har ofta positiv inverkan på områdena effektivitet och arbetstakt. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten gällande medarbetarprofilen. Kvinnor har något högre värden på områdena lärande i arbetet och medarbetarskap. Utvecklingsåtaganden - Fortsatt arbete med gemensamma värden genom kommunikation och aktiviteter på avdelningsnivå för att synliggöra och efterleva dessa värden. Arbetet med gemensamma värden har skett löpande under året och är nu slutfört. Huddinge kommuns gemensamma värden i form av kärnvärden och etisk kod delges medarbetarna regelbundet på arbetsplatsträffar. De gemensamma värdena är en del av Huddinge kommuns nya personalpolicy som lanserades i våras. Insatser har genomförts under hösten för att levandegöra personalpolicyn hos medarbetarna. Nya medarbetare får information om våra gemensamma värden vid såväl den enskilda introduktionen samt vid förvaltningsintroduktionen som alla nya medarbetare ska delta i. Goda förutsättningar Måluppfyllelsen för engagerade och professionella chefer bedöms som god då etappmålet uppnås och utvecklingsåtagandena har genomförts enligt plan. Prestationsnivå Etappmål Totalt Kvinnor Män Huddinge kommun Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Totalt Totalt Kvinnor Män Huddinge kommun Snitt andra kommuner 78 * Sjukfrånvaron (total), ack. per 31 december Totalt (%) 7,5 6,6 6,9 7,5 Kvinnor (%) 8,2 8,6 7,7 8,2 Män (%) 4,9 4,6 6,0 4,9 Huddinge kommun 8,4 8,4 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar), ack. per 31 december Totalt (%) 2,6 2,0 1,7 Kvinnor (%) 2,7 2,2 1,8 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 28 av 191

39 Män (%) 2,2 1,9 1,7 Huddinge kommun 2,5 2,4 *Jämförelse med andra kommuner för 2016 års resultat finns ännu inte, då kommuner mäter HME vid olika tidpunkter under året. Även etappmålet för prestationsnivå nås för Resultatet är en stor förbättring jämfört med både 2015 och Prestationsnivån väger samman alla delar av undersökningen, men olika områden viktas olika. Tunga områden är effektivitet, ledarskap och målkvalitet. Även de områden som rör den så kallade stressprofilen ingår i prestationsnivån. Dessa är medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt. Att nå ett resultat i enlighet med riktvärdet, vilket förvaltningen gör 2016, visar att organisationen har kraft att förändras och fungerar väl och att risken för ohälsa är liten. Den könsskillnad som framkom i ledarskapsprofilen återkommer gällande prestationsnivån. Män har nu lägre värden än kvinnor, vilket är ett trendbrott jämfört med tidigare år. Könskillnaden har dock minskat. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med 2015 medan korttidssjukfrånvaron har minskat något. Nivåerna för båda dessa är lägre än 2014 och ligger lägre än Huddinge kommuns genomsnitt. Korttidssjukfrånvaron ligger på samma nivå för kvinnor och män medan den totala sjukfrånvaron är fortsatt högre bland kvinnor än bland män, men denna skillnad har minskat under Det totala antalet långtidssjuka på förvaltningen är en handfull personer. Utvecklingsåtaganden - Implementering av den utvecklade systematiska arbetsmiljöprocessen. Arbetet med att implementera den systematiska arbetsmiljöprocessen är genomfört. Samtliga avdelningar har tagit fram arbetsmiljörapporter i enlighet med den nya processen. Dessa har sedan aggregerats till en förvaltningsövergripande rapport som identifierar arbetsmiljömål och arbetsmiljörisker till arbetet med nästa års verksamhetsplan och internkontrollplan. Certifiering av chefer i den nya processen är även en del av implementeringen. Alla chefer som var anställda i början 2016 har genomfört certifieringen. Alla chefer som har anställts under året har påbörjat certifieringen. - Framtagande och implementering av en förvaltningsintroduktion för nyanställda samt en strukturerad verksamhetsnära introduktion på avdelningsnivå. Utvecklingsåtagandet rapporterades som genomfört i delårsrapport per 31 mars. Förvaltningsintroduktion och en verksamhetsnära introduktionsmall har tagits fram och beslutats av ledningsgruppen. Två tillfällen för förvaltningsintroduktion har hållits under året och en mall för den verksamhetsnära introduktionen är framtagen. Sida 29 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 25

40 Sund ekonomi Den samlade måluppfyllelsen för sund ekonomi bedöms som god. Förvaltningen uppvisar en positiv avvikelse på 2199 tkr, vilket bidrar till att medel kommer att föras över till det balanserade resultatet motsvarande 294 tkr. Budgethållning Måluppfyllelsen för budgethållning bedöms som god. Nämndens budgethållning för 2016 visar ett resultat relativt nära etappmålet. Budgethållning Natur- och byggnadsnämndens resultat (mnkr) Etappmål 17,6-7,2 2,2 0 Under 2016 har arbetet fortsatt med att förbättra kvaliteten i budgetuppföljningen genom bättre kvalitet gällande kontering, uppbokningar och periodiseringar av intäkter och kostnader, samt förbättrade prognoser av såväl driftkostnader som investeringskostnader. Arbetet med att ta fram mått för kostnadstäckning för bygglovverksamheten och lantmäteriverksamheten har genomförts genom att en översyn över vissa typärenden gjorts och det har konstaterats att en ändring av plan- och bygglovtaxan behöver göras eftersom flera ärendetyper inte är självfinansierade. Arbetet med att ta fram en ny taxa kommer genomföras under Långsiktig balans Måluppfyllelsen för målet om långsiktig balans bedöms som god. Resultatet för 2016 visar en relativt stor avvikelse mot etappmålet, vilket förklaras av balanserade resultat från tidigare år. Natur- och byggnadsnämndens balanserade resultat Etappmål Totalt (mnkr) - 4,2 4,5 0 Utvecklingsåtaganden - Modell för uppräkning av driftmedel vid investeringsbeslut påbörjas 2015 och slutförs Modellen ska vara klar till budgetarbetet i mars 2016 för att få genomslag i budget Utvecklingsåtagandet rapporterar avvikelse så som det är formulerat i verksamhetsplanen. Ett förslag till modell för uppräkning av driftmedel vid nya investeringsprojekt levererades enligt reviderad tidplan den 30 juni och redovisades för nämnden i december. För att modellen ska kunna tillämpas i budgetarbetet behövs en inventering de ytor och objekt som förvaltningen underhåller. Budgetåret 2016 Resultaträkning, tkr Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet Bidrag Övriga intäkter Intern resursfördelning Verksamhetens intäkter Personal Lokaler Bidrag kostnader Köp av verksamhet Konsulter och inhyrd personal Varor och tjänster Övriga kostnader Kapitalkostnad VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 30 av 191

41 Intern resursfördelning Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget, netto Årets resultat varav uttag Eget kapital Balansresultat IB Eget kapital * - Resultatöverföring UB Eget kapital * För jämförbarhet mellan åren har redovisning av resultat 2014 och 2015 justerats för omorganisation Eget kapital redovisas bara för 2015 och är justerat med tkr för omorganisation under samma period, motsvarande den andel av budget som överfördes till kommunstyrelsen. Natur- och byggnadsnämnden redovisar en positiv avvikelse på tkr vid årsbokslutet Den positiva avvikelsen beror främst på en kombination av högre intäkter inom bygglov, lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster inom lantmäteri och naturvården, samt kompensation i form av tilldelad budget för ökade kapitaltjänstekostnader för natur- och gatudriftsavdelningen. Samtidigt har kostnaderna för vinter- och barmarkservice varit högre än budgeterat. Resultatöverföring En särskild redovisningsprincip för verksamheten vinterservice gör att det resultat som ligger till grund för överföring till eget kapital får omräknas så att endast 15 procent av verksamhetens budget belastar resultatet. Det egna kapitalet för förvaltningen får uppgå till maximalt 3 procent av förvaltningen totalabudget d.v.s tkr. Sålunda får en överföring ske 2016 med 294 tkr. Ingående balansen påverkades av omorganisationen under 2015 då budget och eget kapital delades upp. Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr Bokslut 2016 Avvikelse mot budget Bokslut 2015 Förändring , % Natur- och byggnadsnämnd ,39% Staben ,77% Bygglovavdelning Bostadsanpassning ,95% Energirådgivning ,61% Lantmäteriavdelning ,43% NGA-Naturvårdsenheten ,80% Vinterservice ,91% Barmarksservice ,32% Gatubelysning ,19% Trafikverksamhet ,25% Kapitaltjänstkostnader avseende beläggningsarbete ,45% Utredningar Övriga myndighetsfunktioner ,50% Självfinansierade uppdrag ,05% Summa netto ,63% Sida 31 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 27

42 Nedan följer de viktigaste förklaringar till de större avvikelserna från tabellen ovan. Natur- och byggnadsnämnden uppvisar ett resultat mycket nära budget. Staben visar ett överskott motsvarande tkr huvudsakligen förklarat av en allmän återhållsamhet avseende driftskostnaderna. Överskottet inom bygglov, 825 tkr, ska ses som en följd av ökade intäkter till följd av en ökande ärendemängd. För att klara den stigande ärendemängden har antalet handläggare ökat under året, något som alltså också har finansierats via de ökade intäkterna. Bostadsanpassningens positiva avvikelse, tkr, förklaras av att ansökningarna om bidrag varit färre än budgeterat, framför allt för årets första månader. Energirådgivningen landar ett resultat mycket nära budget. Lantmäteriavdelningens positiva avvikelse om tkr förklaras främst av låga personalkostnader till följd av flera vakanta tjänster under året. Naturvårdsenhetens positiva resultat om tkr förklaras även det, till största delen, av uteblivna personalkostnader till följd av vakanser. Vinterservice visar på en negativ avvikelse om tkr. Verksamhetens kostnader består till största delen av köpta entreprenadstjänster. Barmarksservice har ett utfall om tkr vilket ger en negativ avvikelse på tkr i förhållande till budget för perioden. Huvudsaklig förklaring är mer renhållning p.g.a. ökad omfattning av allmän nedskräpning, särskilt olovlig avfallsdumpning i industriområdena har ökat. Gatubelysning visar ett negativt resultat, -157 tkr, förklarat av högre driftskostnader än budgeterat. Trafikverksamhet inkluderar en mängd driftkostnader för trafikverksamhet. En ökning av antalet bortforslade fordon är en viktig förklaring till underskottet om -308 tkr. Kapitaltjänstkostnader för beläggningsarbeten har en positiv avvikelse motsvarande tkr vilket indikerar lägre investeringsaktivitet och därmed färre aktiverade projekt. Utfall saknas för utredningar under perioden vilket innebär en positiv avvikelse om 110 tkr. Övriga myndighetsfunktioner saknar nära nog också utfall med en positiv avvikelsen på 449 tkr som följd. Den positiva avvikelsen vad gäller självfinansierade uppdrag om tkr förklaras av högre intäkter än planerat. 28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 32 av 191

43 Investeringar, tkr Budget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse mot budget Maskininvesteringar Lekparker, bryggor och bad Gatubelysning Hissar Rulltrappshus Flemingsberg Trappor och träbroar Åtgärder broar Dagvatten Markförstärkningar, vibrationer Beläggning IT-stöd parkdriften Informationsmodellering Toalett i Rådsparken Ersätta Solen Södertörns Geodata Övergång från Oracle till SQL Upprustning fastigheter Entréer till naturreservaten Leder i naturområden Driftvägar i naturområden Inrättande av naturreservat Utmärkning av naturreservat Ökad tillgänglighet vid fågelsjöar Björksättra Herrgård LONA-projekt E-tjänst bygglov AGS på webben (IT-plan AGS arkivmodul) Direktarkiveringsmodul (arkiveringsmodul) IT-plan nämndprocessen Summa netto Investeringsbudget för 2016 har utökats med de saldoöverföringar som natur- och byggnadsnämnden begärde i verksamhetsberättelsen för Detta motsvarade tkr för 2015 samt tkr för Dessa investeringsmedel har fördelats bland nya samt befintliga investeringsprojekt. Avvikelsen för investeringsbudgeten för 2016 motsvarar tkr, varav tkr bör överföras till kommunstyrelseförvaltningen under 2017 då dessa medel avser Björksättra Herrgård som numera tillhör kommunstyrelseförvaltningens verksamhet. Begäran om saldoöverföring av investeringsmedel kommer att göras för de medel som inte har förbrukats under 2016, vilket alltså motsvarar tkr. Fördelningen av överskottet framgår av tabellen. Gatu- och parkdriftsinvesteringar: 13 investeringsprojekt Av dessa 13 projekt har fyra upparbetat kostnader som motsvarar budget under året. Fem har påbörjats men har medel kvar, och för fyra projekt gäller att ingen del av budgeten tagits i anspråk. Samantaget innebär detta att tkr ingår i begäran om saldoöverföring till Naturvårdsinvesteringar: 9 investeringsprojekt Av dessa nio har ett projekt upparbetade kostnader motsvarande budget. Sex projekt har upparbetade kostnader lägre än budget medan två ej är påbörjade. Totalt innebär detta att tkr ingår i begäran om saldoöverföring till Tekniska investeringar: 7 investeringsprojekt Av dessa sju projekt har endast ett projekt upparbetat kostnader under året. Övriga projekt har av olika skäl inte något utfall. Avseende e-tjänst för bygglov så kommer detta projekt på grund av olika redovisningskrav fortsättningsvis att belasta driftsbudgeten. E-tjänsten var tänkt att införas under december, men är nu framflyttat till januari Allt som allt innebär detta att tkr ingår i begäran om saldoöverföring till Lokaler Förvaltningen har gjort bedömningen att den tidigare planen att vara kvar i tekniska nämndhuset tills dess en flytt till ett nytt kommunhus kan ske, inte längre är aktuell. På den plats där tekniska nämndhuset idag ligger kommer det inom några år att byggas förskola/skola/bostäder. Förvaltningen planerar för att en flytt till nya lokaler ska ske under första halvåret Under hösten har en lokalutredning genomförts och i början av 2017 kommer beslut fattas om vilka som blir förvaltningens nya lokaler. Under 2017 kommer förvaltningen att driva ett genomförandeprojekt för flytten. Sida 33 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 29

44 Systematisk kvalitetsutveckling Måluppfyllelsen för det övergripande målet systematisk kvalitetsutveckling bedöms som god. Tre delmål bedöms ha god måluppfyllelse. Två delmål bedöms inte då nämnden inte har några etappmål eller utvecklingsåtaganden för Systematiskt planera, följa upp och förbättra Måluppfyllelsen för målet att systematiskt planera, följa upp och förbättra bedöms som god. Ett av de två utvecklingsåtagandena har genomförts enligt plan och det andra åtagandet ägs av kommunstyrelsens förvaltning och fortgår enligt beslutad projektbeställning. Övrig planerad verksamhet som nämnden har egen rådighet över har genomförts enligt plan. Det kommungemensamma arbetet med att ta fram ett systemstöd för planering och uppföljning har försenats och ett anskaffande kommer inte att genomföras under 2016 som planerat. Detta beror på att systemet inte kan avropas vilket var projektets ingång under 2016, utan en öppen upphandling behöver genomföras. Upphandlingsarbetet pågår och tidplanen är att avtal ska skrivas innan sommaren Arbetet med att ta fram ett program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare har genomförts enligt plan. Programmet för Huddinge kommun finns beskrivet i mål och budget för 2017 och i natur- och byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2017 framgår vilka verksamheter som ska följas upp under nästa år och på vilket sätt. genomgång av förvaltningens verksamheter och hur de påverkas i form av ökade ärendevolymer på grund av ett framtida ökat bostadsbyggande. Resultatet av arbetet kan bland annat användas för att hålla koll på förändringar av balanser och ärendeinströmning vid rapportering i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Ökad processorientering I 2016 års verksamhetsplan har natur- och byggnadsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om ökad processorientering och måluppfyllelse bedöms därför inte. Processindex Totalt (Index) Huvudprocesser Ledningsprocesser Stödprocesser 2016 Etappmål Nämnden har inga utvecklingsåtaganden under målet ökad processorientering för Processmognaden ska följas genom att använda Svenskt kvalitetsindex, SQI. Det kommungemensamma arbetet med framtagande av principer för processregister och bedömning av processer har nedprioriterats under 2016 till följd av arbete med att införa ett systemstöd för planering och uppföljning. Förvaltningen har inte genomfört något eget arbete med att bedöma processmognaden men kommer under 2017 att delta i det kommungemensamma arbetet med att sätta upp förutsättningarna för ett gemensamt processregister. Utvecklingsåtaganden - Genomföra uppföljning och utvärdering av omorganisation (-er) Uppföljning och utvärdering av omorganisationerna som genomfördes under 2015 görs av enheten för kvalitet och projekt på kommunstyrelsens förvaltning under hösten Enligt projektbeställningen ska utredningen levereras senast 1 mars Åtagandet är därför inte genomfört under 2016 utan förs över till 2017 och avrapporteras i delårsrapport per 31 mars Etablera en systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd. Arbetet med att etablera en systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd har gjorts genom en Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete I 2016 års verksamhetsplan har natur- och byggnadsnämnden inga utvecklingsåtaganden eller etappmål för 2016 för målet om ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete. Övrigt planerat arbete i verksamhetsplanen har dock genomförts enligt plan och måluppfyllelsen bedöms därför som god. Projektmognad, femgradig skala natur- och byggnadsförvaltningen 5 Arbetsprocess 2013* 2015 Huddinge kommun 5 Nästa mätning av projektmognaden görs Etappmål NBN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 34 av 191

45 2015 Intern styrning - 2,67 2,34 Öka Nyttorealisering - 2,67 2,12 Öka Ekonomisk styrning - 3,0 2,56 Öka Intressenthanterin 2,6 2,47 Öka g - Riskhantering - 2,0 2,33 Öka Strategisk styrning - 2,6 2,62 Öka Resurshantering - 2,4 2,19 Öka *Jämförelse med tidigare mätning finns ej då natur- och byggnadsförvaltningen inrättades 1 januari Under 2016 har ett förvaltningsövergripande projekt genomförts för att testa kommunens framtagna verktyg för nytto- och kostnadsanalys. Projektet slutrapporterades i mars. Natur- och byggnadsförvaltningen har sedan genomfört nytto- och kostandsanalyser i flera projekt. Ett annat verktyg för att öka projektmognaden är införande av kommunens upphandlade projektstyrningsverktyg. Utrullningen av verktyget har letts av kommunstyrelsens förvaltning och under 2016 har samhällsbyggnadsprojekten, vilket inkluderar delar av natur- och byggnadsförvaltningen, varit först ut. Under 2017 ska utrullning av verktyget göras på bredare front i natur- och byggnadsförvaltningen vilket framgår av nämndens verksamhetsplan för God användning av digitaliseringens möjligheter Måluppfyllelsen för god användning av digitaliseringens möjligheter bedöms som god. Ett av två etappmål uppnås med god marginal och det andra etappmålet håller minst samma nivå som senaste mätningen Utvecklingsåtagandena har genomförts enligt plan. Ökad användning av e-tjänster Andel beställningar av nybyggnadskarta som sker via e-tjänst (%) Andel ansökningar om lantmäteriförrättningar som sker via e-tjänst* Etappmål Andel ansökningar om bygglov som sker via e- tjänst** E-blomlådan 6, självskattning, tregradig skala 6 E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och Självskattning Boende och trafikanter Etappmål 1 1,89 1,89 Öka Självskattning Samhällsbyggnad, transport och miljö - 1,83 2,09 Öka * E-tjänsten försenad och ny tidplan saknas, Mätning införs när tjänsten är i bruk ** E-tjänsten lanserades 16 januari Andel beställningar av nybyggnadskartor som görs via e- tjänsten överträffar etappmålet med god marginal för helåret. Etappmålet har höjts inför E-tjänsten för ansökan om lantmäteriförrättning drivs av statliga Lantmäteriet och projektet är försenat på grund av problematiken med e-legitimering och Safe Harbor-domen. Den 1 juni 2016 lanserades en förenklad tjänst med stöd för att fylla i ansökan som sökanden sedan måste skriva ut på papper och underteckna. Tjänsten har börjat användas av allmänheten men främst för ansökningar till Lantmäteriet. Preliminärt kommer en e-tjänst införas i mars 2017, eventuellt med något senare införande för de kommunala lantmäterimyndigheterna. Utvecklingsåtaganden - Implementera en välfungerande e-tjänst för bygglov. Utvecklingsåtagandet är genomfört, och en ny e-tjänst för lovansökningar och nybyggnadskarta är i drift. Datum för lansering var den 16 januari Genomföra inventering och ta fram en plan för vilken data som ska släppas till att bli öppen data. Utgångspunkt är att släppa de dataset som har föreslagits av kommunförbundet Stockholms län. En inventering av öppna data har gjorts och en plan tagits fram under året. Slutrapporten blir dock försenad och kommer att slutföras under januari Förseningen beror på en kombination av resursbrist och att införandet av Södertörns gemensamma geoplattform krävt mycket resurser under årets slut. Ta fram förslag på hur vi ska hantera och utveckla digitala planer med bland annat egenskapsytor. Förslaget ska vara klart till mars 2016 för att komma med i budget verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. För natur- och byggnadsnämnden är två områden i mätningen relevanta. Sida 35 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 31

46 Utredningen har genomförts och i slutrapporten konstateras att kommunen har ett bra underlag att bygga vidare på men att ytterligare tid och resurser behövs för att utveckla och kvalitetssäkra det digitala planmaterialet för att fullt kunna utnyttja dess möjligheter. En nytto- och kostnadsanalys har gjorts som visar att nyttan med genomförande av förslaget behöver utredas ytterligare och att en viss avgränsning kan behöva göras. Delar av arbetet kommer att utföras inom ramen för lantmäteriavdelningens budget under En fortsatt utredning utifrån nyttokostnadsanalysens resultat om vad som är rimligt att genomföra kommer göras under Överfört från 2015: Framtagande av informationsmodell. Arbetet med att kartlägga och dokumentera överlämning av relationshandling samt belysningsprocessen inom ramen för projektet om informationsmodellering har fortskridit enligt plan. Slutleverans är planerad under första kvartalet Rutinerna för överlämning av relationshandlingar säkerställer kvalitet från byggskede till förvaltning. Belysningsprocessen säkerställer hanteringen från nybyggnation, förvaltning, felanmälan och ekonomiaspekter. Planen är att arbetet med att utveckla strukturen i belysningsprocessen ska kunna stå som modell för andra processer i samhällsbyggnadsprocessen och för drift och underhåll av kommunen. Viktigt att samarbeta med och lära av andra Förvaltningen ingår i det internationella nätverk som startats upp inom kommunen och syftar till att implementera den strategi för internationellt arbete som kommunfullmäktige beslutade om Nätverket har träffats en gång under året. I 2016 års verksamhetsplan har natur- och byggnadsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet viktigt att samarbeta och lära av varandra, och måluppfyllelse bedöms därför inte. Målet finns heller inte i verksamhetsplanen för 2017 eftersom det tagits bort från Mål och budget. Intern kontroll Sammanfattning och bedömning Nämndens interna kontroll bedöms vara betryggande. Nämnden har en välfungerande systematik för internkontroll som är djupt integrerad i processen för och planering och uppföljning. Det gör att förutsättningarna för att upptäcka brister och åtgärda dessa bedöms som mycket goda. Verksamhetsplan och internkontrollplan för 2017 har förankrats hos både nämnd, ledningsgrupp och medarbetare vilket gör att förmågan att känna ägarskap för innehållet bedöms så som mycket god. Inför 2016 prioriterade nämnden åtta risker och fyra olika processer att arbeta med för att säkerställa att de identifierade bristerna inte skulle hindra nämnden från att uppnå målen för verksamheten. Sammanlagt 30 olika åtgärder togs fram och av dessa har 22 genomförts. Åtta åtgärder redovisar avvikelse och överförs därmed till Av de sju åtgärder (utformade i sju steg) som togs fram för att åtgärda processen för förvaltning av parker och planteringar har två steg genomförts, två redovisar avvikelse och den sjunde åtgärden omhändertas i ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för Trots antalet avvikelser bedöms förutsättningarna att åtgärda avvikelserna från planen så som goda. Nämnden har fyra utestående revisioner att hantera bestående av sammanlagt fem åtgärder. En revision betraktas som genomförd, två löper enligt plan och de två återstående redovisar avvikelse från plan och överförs till Nämnden genomför sex olika systematiska kontroller av verksamheten för att säkerställa att lagar, regler och rutiner följs. Kontrollrutinerna har följts och bedöms fungera och resultatet återkopplas regelbundet till ledningsgrupp och förtroendevalda. Nämndens direktupphandlingar redovisar regelbundet avvikelser varför kontrollerna och arbetet med att åtgärda bristerna kommer att fortsätta under Prioriterade risker och åtgärder Nämnden har upprättat en bruttorisklista och utifrån den identifierat prioriterade risker. Sannolikheten för att dessa risker inträffar bedöms som hög och om de skulle inträffa bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Risk A: Våld och hot 32 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 36 av 191

47 Ansvar: Administrativ- och personalchef & natur- och gatudriftschef Våld och hot i yrkesutövningen i flertalet yrkeskategorier på förvaltningen i kontakt med tredje man. Risk för hot och våld vid tillsynsbesök på fastigheter. Motsvarande risk finns vid öppet hus. Riskreducerande åtgärder: Genomför regelbunden utbildning i våld och hot för nyanställda samt för medarbetare som behöver förnya sina kunskaper Fortsätta att regelbundet diskutera våld och hot på avdelningarnas arbetsplatsträffar genom att ha det som stående punkt på dagordningen. Undersök möjligheten att införa ett besöksregistreringssystem i tekniska nämndhuset. Status: Genomfört En flerårig utbildningsplan för brandskydd, förebyggande av våld och hot, hjärt- och lungräddning och första hjälpen har beslutats av ledningsgruppen. En utbildning i förebyggande av våld och hot för personer som anställts från 2015 och framåt är inplanerad till På samtliga avdelningars arbetsplatsträffar finns arbetsmiljö med som en stående punkt. Under den punkten finns möjlighet att regelbundet diskutera våld och hot. En kravspecifikation för ett besöksregistreringssystem är framtagen, avrop kommer att ske under våren Risk B: Personal & rättsäkerhet Ansvar: Administrativ- och personalchef & miljöchef Förvaltningen har svårt att rekrytera personal och kan inte utföra basuppdraget. Förvaltningen är beroende av många bristyrken i olika utsträckning och processer. Rutiner och processer finns inte beskrivna vilket leder till sårbarhet och svårighet att ersätta eller ta in nya medarbetare. Nyckelpersonsberoende finns över hela förvaltningen men gäller främst viktiga arbetsuppgifter kring administrationen. Hög arbetsbelastning påverkar rättssäkerheten då tiden för kvalitetssäkring och reflektion minskar. Riskreducerande åtgärder: Framtagande av kompetensförsörjningsplan för att få ett samlat grepp kring förvaltningens insatser samt säkerställa kort- och långsiktig kompetensförsörjning. Upprätta rutin för kunskapsöverföring från nyckelpersoner som avslutar sin anställning. Utarbeta tydliga rutiner och processer för introduktion av nya medarbetare genom att till exempel ta fram standardiserade introduktionsmallar för hela förvaltningen utifrån avdelningsnivå och förvaltningsspecifika introduktionsdagar. Status: Genomfört En kompetensförsörjningsplan har tagits fram som syftar till att säkerställa att verksamheten har tillgång till bästa möjliga komptens. Vidare har en rutin utarbetats med syftet att tydliggöra vad som ingår i kompetensöverföringen från det att medarbetare slutar till det att nya anställs. En checklista för introduktion av nya medarbetare har tagits fram och introduktionsdagar för nyanställda har genomförts under året. Risk C: Krishantering Ansvar: Administrativ- och personalchef & natur- och gatudriftschef Brister i kriskommunikationen kan leda till att invånarna inte får den information de behöver vid en kris, samt att förtroendet för kommunen minskar. Samarbetet inom skydd och säkerhet upplevs som otydligt inom förvaltningen. I en katastrofsituation kan nämnden inte utföra sitt uppdrag på grund av avsaknad av utrustning för god/säker radiokommunikation inom nämnden (mobilnätet ligger nere). Riskreducerande åtgärder: Implementera krisplan med tillhörande kriskommunikationsplan som tagits fram under hösten Genomför 1-2 övningar som samordnas med kommunstyrelsens förvaltning för att kunna identifiera olika scenarier och upprätta rutiner för detta. Genomför bedömning av förvaltningens behov av RAKEL-telefoner därefter driva på kommungemensamt arbete med radiokommunikation Status: Genomfört Förvaltningens krisplan är implementerad och har tillämpats under de tre enklare krisövningar som ledningsgruppen genomfört under året. I samband med den tredje krisövningen har ledningsgruppen genomgått en kortare utbildning i risk- och krishantering. Frågan om hur många RAKEL-telefoner som behövs i en eventuell krissituation är en kommunövergripande angelägenhet. Då RAKEL-telefoner är kostsamma och Sida 37 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 33

48 kräver kunskap för att användas skulle andra alternativ kunna övervägas. Förvaltningen har därför lyft frågan till kommunstyrelsens förvaltning för en förvaltningsövergripande samordning i frågan om kommunikation vid krissituationer. Risk D: Verksamhetssystem Ansvar: Natur- och gatudriftschef IT-miljön kraschar, systemen ligger nere. Förvaltningen är beroende av sina IT-system. Nätverksproblem som ger stor påverkan på arbetssätt och säkerhet. Mycket information och handläggningsstöd kommer via internetlänk. Riskreducerande åtgärder: Utarbeta prioriteringslista och ansvarsfördelning över uppgifter som ska prioriteras om nätet ligger nere (t.ex. felanmälan m.m.) i samarbete med kommunens servicecenter och kommunstyrelsens förvaltning. Status: Avvikelse Åtgärdsarbetet redovisar avvikelse från plan. Risken är prioriterad i internkontrollplanen för 2017 (risk 4) och arbetet kommer därmed att starta under 2017 och innehålla riskreducerande åtgärder så som att identifiera och dokumentera huvudsakliga brister som förvaltningen upplever gällande driftsäkerhet och IT-säkerhet; tydliggöra förvaltningens ansvar gällande IT-säkerhet i förhållande till IT-sektionen på kommunstyrelsens förvaltning gällande de identifierade bristerna (om detta är otydligt) samt ta fram plan för hantering av de huvudsakliga bristerna identifierade ovan. Risk E: Drift, planering & otillräckliga resurser Ansvar: Natur- och gatudriftschef & administrativ- och personalchef Projekt för nybyggnation av anläggningar (parker, gatuprojekt etc.) saknar kostnadsberäkningar för effektiv drift och underhåll. Förvaltningen har t.ex. svårt att följa klotterpolicyn, undanröja farliga träd, ploga smala gator och använda gatsten istället för annat underlag pga. resursbrist. Riskreducerande åtgärder: Etablera ett bättre samarbete med gatu- och trafiksektionen på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa att den tekniska handboken följs. Arbeta för att återinföra förbesiktningar inför slutbesiktning av nya gatu- och parkanläggningar. Utarbeta en modell för uppräkning av driftbudget (är även ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för 2016). Status: Punkt 3 genomfört, punkt 1-2 avvikelse Den tekniska handboken har uppdaterats men arbetet med att säkerställa att handboken följs har inte påbörjats men ingår i agendan för de regelbundna mötena som pågår mellan förvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Åtgärden överförs till Arbetet med att återinföra förbesiktningar inför slutbesiktningar ingår som en delprocess i arbetet med överlämning av relationshandling som ingår i projektet om informationsmodellering. Projektet fortskrider enligt plan. Slutleverans är planerad under första kvartalet Rutinerna för överlämning av relationshandlingar säkerställer kvalitet från byggskede till förvaltning. Åtgärden överförs till Ett förslag till modell för uppräkning av driftmedel vid nya investeringsprojekt levererades enligt reviderad tidplan den 30 juni och redovisades för nämnden i december. För att modellen ska kunna tillämpas i budgetarbetet behövs en inventering de ytor och objekt som förvaltningen underhåller. Inventeringen ingår i process B: Förvalta parker och planteringar. Risk F: Diariet Ansvar: Administrativ- och personalchef Alla ärenden ska registreras i W3D3. Förvaltningen har även andra förvaltningsspecifika system där ärenden också ska registreras. Det är tidskrävande med registrering i flera system. Riskreducerande åtgärder: Genomför regelbundna och målgruppsanpassade utbildningar i W3D3 under för medarbetare och chefer. Status: Genomfört Utbildning i W3D3 genomförs för berörda medarbetare. Risk G: Nämndadministration Ansvar: Administrativ- och personalchef Expedieringen av politiskt fattade beslut rapporteras inte tillbaka till verksamheten den formella vägen. Riskreducerande åtgärder: Genomför översyn av rutiner kring expediering av beslut och säkerställ att expedieringen sker korrekt. Status: Genomfört 34 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 38 av 191

49 Rutiner för expediering har tagits fram och implementerats för de områden där det saknats. Risk H: Tydlighet i uppdrag Ansvar: Miljöchef Det finns ett antal verksamhetsområden där ansvarsfördelningen mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning upplevs som otydlig och behöver klargöras. Riskreducerande åtgärder: Genomför kartläggning av områden där ansvarsfördelningen är otydlig. Utifrån kartläggning, klargör ansvarsfördelning. Status: Genomförd. Områden där ansvarsfördelningen varit otydlig har så långt det är rimligt identifierats och ansvarsfördelningen har i dessa fall tydliggjorts inom natur- och byggnadsförvaltningen samt mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Exempel på områden är skadedjur (råttor), radonfrågor, nedskräpningsärenden, luftvårdsförbundet m.fl. Processer och rutiner Utifrån nämndens register över verksamhetsprocesser har fyra processer bedömts som icke fungerande och åtgärder kommer att sättas in för att få bättre fungerande processer. Process A: Hantera markupplåtelser Ansvar: Naturvårdschef Inkluderar alla nyttjanderätter så som arrenden (jaktarrenden), tomträtt, servitut, hyresupplåtelser samt andelar i samfälligheter (t.ex. vägsamfälligheter). Rubricerad process ska sammanföras med processen förvalta kommunal mark. När processerna är sammanförda genomförs en ansvarsfördelning mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. RISK Register och rutiner saknas för flertalet upplåtelser inom jord- och skogsbruksmark. Olika avdelningar har olika rutiner för upplåtelser och dokumentationen är bristfällig inom vissa delar samt att rutin för upplåtelse av tomträtter. Förvaltningen är beroende av en expert inom fastighetsförvaltning som får samtliga frågor inom området Riskreducerande åtgärder planerade att genomföras under 2015: Utred förvaltningsövergripande vilka markupplåtelser som sker i en fördjupad processinventering inom processgruppen. Kartlägg vilka befintliga processer och rutiner som finns för upplåtelse. Implementera förvaltningsövergripande processer, rutiner och register för markupplåtelser. Se även över och skapa en gemensam terminologi. Förstudie kring möjligheter att upprätta en avtalsdatabas. Status: Punkt 1-2 är genomförda. Punkt 2-4 rapporterar avvikelse och överförs till Projektet rapporterar avvikelse. Planen var att projektet skulle vara genomfört i slutet av Uppdraget startade senare än vad som var planerat och visade sig vara mer omfattande än vad som bedömdes under planeringen. De två första punkterna är genomförda och avrapporteras i januari Förstudien om avtalsdatabasen pågår och beräknas vara färdig under 2017 års första kvartal. Representanter från natur- och byggnadsförvaltningen ingår i projektet. Process B: Förvalta parker och planteringar Ansvar: Natur- och gatudriftschef Skötsel, underhåll och drift av grönområden och parkmark inom detaljplanelagt område - så som omhändertaganden av felanmälan, underhåll, kontroll och drift av lekplatser, badplatser, grönytor och parkmark (inkl. planteringar, vegetation och klottersanering). En flerårig satsning som påbörjats under 2015 och beräknas pågå till Åtgärd 1-4 genomförs under 2016 och åtgärd 5-7 under RISK Processen fungerar inte och det är oklart om kommunens driftbudget används till rätt ytor enligt stadsplan. Riskreducerande åtgärder sker i sju steg: 1. Utarbeta en digital karta över kommunens parkmark inom detaljplanelagt område. 2. Genomför jämförelse med den digitala karta som tagits fram och nuvarande skötselytor. 3. Utarbeta en ansvarsfördelning mellan olika fastighetsägare som fastslås genom driftavtal. 4. Ta fram skötselkostnader för respektive parkyta. 5. Utarbeta ett förslag till prioritering utifrån budget, av vilken skötselnivå som kommunens parkytor ska ha. Sida 39 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 35

50 6. Utarbeta checklista utifrån beslutad skötselnivå för varje parkyta. 7. Undersök vad det finns för IT-system för att ajourhålla skötsel av parkmark och tillhörande inventarier/utrustning så som gungor, parkbänkar, träd etc. Status: Åtgärderna 1 och 2 är genomförda. Åtgärderna 3-4 redovisar avvikelse från plan. Åtgärd 7 omhändertas i verksamhetsplanen för 2017 under utvecklingsåtagandet effektivisering genom digitalisering. Steg ett och två är genomförda. Steg tre till fyra har inte genomförts som beräknat under 2016 och åtgärderna rapporterar därför avvikelse. I samråd med Huge är förvaltningen i färd med att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. En projektledare ska upphandlas som ska leda det fortsatta arbetet. Process C: Handlägga allmänna frågor Ansvar: Bygglovschef Ärenden från allmänheten (via kundtjänst/direkt till handläggare) som kräver ytterligare åtgärd eller utredning. RISK Ärenden och andra frågor/synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare svaras inte på inom rimlig tid. Frågor som inkommer från en medborgare, men som behöver besvaras av flera avdelningar och/eller handläggare hålls inte samman. Riskreducerande åtgärder: Följ upp att riktlinjer för hantering av allmänna frågor följs inom förvaltningen Utarbeta tydliga rutiner för handläggning av allmänna frågor tillsammans med nya servicecenter. Status: Genomfört En överenskommelse mellan servicecenter och natur- och byggnadsförvaltningen har tagits fram om hur samarbete och ansvarsfördelning ska se ut, vilket beskrivits ovan under målet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. En struktur för löpande avstämningar av rutinernas efterlevnad har tagits fram. Process D: Hantera handlingar Ansvar: Administrativ- och personalchef Beskriva och redovisa arkiv, hantera arkiv (förvaring, vård, konvertering, gallring, tillhandahållande, utlån), utreda och besluta om bevarande och gallring, hantera och registrera inkommande handlingar, hantera och registrera ärenden. RISK Korrekt registrering är nödvändig för att värna om demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Korrekt registrering krävs även för att enkelt kunna återsöka handlingar. Vi ska även leva upp till kraven på arkivredovisning i arkivlagen och Huddinge kommuns arkivreglemente. Riskreducerande åtgärder: Säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation av administrativt stöd för att hantera och registrera inkomna handlingar och ärenden. Introducera nyanställda i rutiner gällande hantering av handlingar samt utbildning i dokument- och ärendehanteringssystemet W3D3. Överförd från verksamhetsplan 2015: Uppdatera nämndens arkivbeskrivning med information om vilka handlingsslag som kan finnas på nämnden och hur arkivet är organiserat. Status: Genomförd På administrativa avdelningen/staben finns en kansligrupp som ansvarar för registratur, arkiv och nämndsekretariat. Avdelningen har nu utbildade registratorer och alla tjänster i kansligruppen är tillsatta. Under 2016 har kansligruppen tagit fram och implementerat fungerande rutiner för en effektiv och rättssäker ärende- och dokumenthanteringsprocess på förvaltningen. Nyanställda får introduktion i ärende- och dokumenthantering och för de som ska arbeta i W3D3 ges utbildning i systemet. Under hösten har ledningsgruppen beslutat om en arkivorganisation för förvaltningen som nu har implementerats. Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Nämnden har per den 31 december 2016 sammanlagt fyra utestående revisioner med fem tillhörande åtgärder. En revision betraktas som genomförd. Arbetet med två av revisionerna löper enligt plan och är listade i förteckningen längre ner. Resterande två revisioner redovisar avvikelse från plan. Revisionsåtgärder som genomförts per 31 december 2016 Hanteringen av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter, SBN dnr 2013/ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 40 av 191

51 Årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan En treårig underhållsplan har tagits fram under hösten Planen är uppdelad i kostnadsslag som avser driftbudget respektive klassificeras som reinvestering. Revisionsåtgärden redovisar avvikelse från plan. Arbete är påbörjat men en skriftlig långsiktig plan för gatuunderhållet har inte beslutats av nämnden. Se även överfört utvecklingsåtagande under Förbättrad infrastruktur. Revisionsåtgärder som redovisar avvikelse från plan per 31 december 2016 Vägunderhåll, SBN dnr 2011/ Kommunen bör låta samhällsbyggnadsnämnden besluta om en långsiktig plan för gatuunderhållet. Granskning av intern kontroll, NBN-2016/ Utarbeta en rutin för beslut om tilläggsbudget för projekt. Som en del av rutinen ska planerade åtgärder löpande redovisas för nämnden. Rutinen används vid de tillfällen då budgeten befaras överskridas. Revisionen redovisar avvikelse från plan. En rutin för beslut om tilläggsbudget för projekt är implementerad men är inte dokumenterad på papper. Revisionsåtgärden överförs därmed till Sida 41 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 37

52 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Tabellen nedan listar samtliga utestående revisionsåtgärder för natur- och byggnadsnämnden per den 31 december Revision Vägunderhåll Kommunen bör låta samhällsbyggnadsnämnden besluta om en långsiktig plan för gatuunderhållet (avvikelse). Hanteringen av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan (genomförd). Hantering av exploateringsfastigheter Inför 2018 års internkontrollplan utvärdera effekterna av samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013 (löper enligt plan och hanteras som ett utvecklingsåtagande i VP 2017). Granskning av natur- och byggnadsnämndens kvalitetsarbete Ta fram en sammanhållen plan/systematik för att omhänderta invånarnas och medarbetarnas synpunkter och förbättringsförslag i ordinarie planerings- och uppföljningsprocess (löper enligt plan). Genomför en kommunikationsinsats gentemot ledning och nyckelpersoner i syfte att öka kännedomen om, och därigenom användningen av kommunens processutvecklingsmodell (löper enligt plan). Granskning av intern kontroll Utarbeta en rutin för beslut om tilläggsbudget för projekt. Som en del av rutinen ska planerade åtgärder löpande redovisas för nämnden. Rutinen används vid de tillfällen då budgeten befaras överskridas (avvikelse). Diarienummer SBN dnr 2011/ SBN dnr 2013/ SBN dnr 2014/ NBN-2016/ :2 NBN-2016/ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 42 av 191

53 Systematiska kontroller Avslut av anställning Inga avvikelser har rapporterats under Kontrollen som genomförts kvartalsvis, syftar till att undvika att löneutbetalningar sker till personal som avslutat sin anställning på förvaltningen. Nämnden har i sin verksamhetsplan för 2017 beslutat om att inte fortsätta kontrollera avslut av anställning. Bisyssla En avvikelse har rapporterats vilket resulterat i att bisysslan i det aktuella fallet har förbjudits. Förvaltningen har i enlighet med den kontrollrutin som tidigare tagits fram, granskat medarbetarnas bisysslor för att säkerställa att eventuella bisysslor inte är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande med Huddinge kommuns egen verksamhet. Samtliga chefer och tio procent av medarbetarna har kontrollerats. Kontrollen ska genomföras även under 2017 och riktlinjerna för bisysslorna kommer att kommuniceras på olika sätt. Korrekt myndighetsutövning inom bygglovsprocessen Kontrollen genomförs och återrapporteras till nämnd tre gånger per år i maj, september och februari. Två avvikelser har redovisats per den 31 augusti Resultat från den återstående kontrollen för perioden september till och med december är i skrivande stund inte levererad. Under 2017 kommer bygglovsavdelningen kontrollera efterlevnaden av 10 veckors handläggningstid av lovärenden. Kundfakturor Inga avvikelser har redovisats under året. Kontrollen av utgående kundfakturor har genomförts kvartalsvis för att säkerställa en korrekt hantering. Under 2017 kommer kontrollen genomföras en gång istället för kvartalsvis. Leverantörsfakturor Under året har sammanlagt sju avvikelser redovisats i de månatliga kontroller som genoförts. Förvaltningen har rutiner samt checklista på den interna webbplatsen som verksamheten är informerade om. Återkoppling på avvikelser sker direkt i de fall där förvaltningen äger handlingsutrymmet. Övriga avvikelser kontrolleras på central nivå hos kommunstyrelseförvaltningens ekonomi, vilket förvaltningen inte styr över. Korrekt utförd direktupphandling Kontrollen som genomförts varje månad rapporterar regelbundna avvikelser. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att komma till rätta med avvikelserna. Ledningsgruppen och nämnderna har regelbundet informerats och arbetet med att utbilda och informera medarbetarna på förvaltningen har pågått löpande under året. Natur- och gatudriftsavdelningen är den avdelning som gör majoriteten av alla direktupphandlingar och där behovet av fortsatta informations och utbildningsinsatser är störst. Under 2017 kommer månatliga kontroller genomföras på natur- och gatudriftsavdelningen. Övriga avdelningar ska kontrolleras en gång under året. Sida 43 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 39

54 Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder Egen statistik Andel bygglovärenden som beslutas inom tio veckor från komplett Egen statistik ansökan Andel av alla nybyggnadskartor typ A och B som levereras inom 3 Egen statistik veckor från komplett beställning Andel husutstakningar som utförs inom 5 arbetsdagar efter avrop Egen statistik från lantmäteriavdelningen (avrop förutsätter kompletta handlingar och beviljat bygglov) Andel lantmäteriförrättningar som avslutas inom 4 månader Egen statistik Förbättrad infrastruktur Nöjd kund-index vinterunderhåll Gatuenkäten Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Andel invånare som är nöjda med vinterunderhållet på trottoarer, cykelbanor resp. gator Nöjd kund-index beläggning Andel invånare som är nöjda med beläggningen på trottoarer, cykelbanor resp. gator Betygsindex för gång- och cykelvägar Andelen som fått sitt förstahandsval Andelen som fått ett av sina tre val Nöjd- kundindex för renhållning Andel invånare som är nöjda med skötsel av parker Andel invånare som anser att kommunens parker är attraktiva och trevliga att besöka Nöjd Kund Index för belysning Gatuenkäten Gatuenkäten Gatuenkäten SCB:s medborgarundersökning Verksamhetsstatistik BUF Verksamhetsstatistik BUF Gatuenkäten Gatuenkäten Gatuenkäten Gatuenkäten Andel anmält klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s Egen statistik byggnader, egendom och naturmark inom 48 timmar på vardagar Andel anmält rasistiskt klotter via felanmälan som tvättas bort från Egen statistik NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 24 timmar på vardagar Andel invånare som upplever nedskräpning som ett mycket stort Befolkningsundersökningen problem Ökad delaktighet Andel överklagade bygglovärenden där den överprövande Egen statistik instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut Andel överklagade lantmäteriförrättningsärenden där den Egen statistik överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar lantmäterimyndighetens beslut eller återförvisar för förnyad handläggning Andel förtroendevalda som är nöjda med arbets-förutsättningarna Politikerenkäten i natur- och byggnadsnämnden (skala 1-5) Ökad jämlikhet Längd tillgänglighetsanpassade leder, enl. klassning i tre nivåer Egen statistik Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Privatpersoners betyg på kommunens handläggning och service gällande bygglovärenden Andel bygglovsansökningar som är kompletta vid inlämnande Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande natur- och byggnadsförvaltningens frågor Andel enkla frågor via e-post som besvaras av natur- och byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar Nöjdhet med skötsel i naturområden Andel som spontant kan nämna något av Huddinges naturområden eller naturreservat Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår Besöksstatistik enligt mätstation i Paradisets naturreservat, passager/1000 invånare Årets friluftskommun Stockholm Business Alliance serviceundersökning Egen statistik Statistik från servicecenter E-postundersökningen Naturvårdsenkäten Naturvårdsenkäten Naturvårdsenkäten Egen statistik Naturvårdsverket 40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 44 av 191

55 Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Antal Huddingejobbare, praktikanter och traineer på natur- och Egen statistik byggnadsförvaltningen Fler och växande företag Företagarnas betyg på handläggnings och service gällande bygglovärenden Stockholm Business Alliance serviceundersökning Byggherreenkät inom Stadsbyggnadsbenchen Stadsbyggnadsbenchen God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen för unga Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO2 från persontransporter per årsarbetare Miljöanpassade inköp Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Egen statistik God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen ekologisk mångfald och bevarad grönstruktur Fosforhalt i sjöarna Siktdjup i sjöarna Placering i mätningen Årets naturvårdskommun Areal hävdad ängsmark Areal hävdat våtmarksbete Areal hävdad jordbruksmark Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Miljöbarometern Miljöbarometern Sveriges naturskyddsförening Egen statistik Egen statistik Egen statistik Egen statistik Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Antal anställda LIS Engagerade och professionella chefer Engagerade och professionella medarbetare Personalomsättning Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation LIS Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS LIS Sund ekonomi Delmål Mått Källa Långsiktig balans Natur- och byggnadsnämndens balanserade resultat LIS Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa Ökad processorientering Processindex Egen mätning Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete God användning av digitaliseringens möjligheter Projektmognad (femgradig skala) Andel beställningar av nybyggnadskarta som sker via e-tjänst Andel ansökningar om lantmäteriförrättningar som sker via e- tjänst Andel ansökningar om bygglov som sker via e-tjänst E-blomlådan (självskattning) SPI Svenskt Projektindex, som genomförs av Baseline Management Egen statistik Egen statistik Egen statistik Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting Sida 45 av 191 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 41

56 42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 46 av 191

57 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) HANDLÄGGARE Skagerdahl, Jörgen Jorgen.Skagerdahl@huddinge.se <Mottagare> Asfaltbeläggningsplan i Huddinge Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar genomföra planerad asfaltbeläggningsplan Sammanfattning Förvaltningen har utifrån genomförd inventering av gatunätets behov av asfaltbeläggningsunderhåll i Huddinge, upprättat förslag till en asfaltbeläggningsplan för perioden Planen är prioriterad enligt inventeringens fastställda restlevnadstid. Restlevnadstiden utgörs av ett sammanräknat värde med hänsyn till trafikbelastning och visar när viss beläggning bör åtgärdas. Erfarenhetsmässig kostnad för faktiskt genomförda åtgärder ligger i intervallet kr per kvadratmeter i 2016 års-prisnivå. Förslaget är beräknat på den lägsta nivån eftersom det är osäkert i vilken omfattning kostnaden hamnar i andra nivåer inom kostnadsintervallet. Genomförandet föreslås ske på löpande räkning med upphandlade á-priser och redovisning enligt regelverket för komponentredovisning. Beskrivning av ärendet Under augusti 2014 och juni 2015 har en skadeinventering och underhållsutredning genomförts i Huddinge omfattande totalt 2241 kvadratkilometer asfaltbelagda gator och vägar, vilket motsvarar en längd om 392 kilometer. I en rapport redovisas resultatet av utförd inventering genom en beskrivning av asfaltbeläggningens aktuella tillstånd för varje enskild delsträcka. Samtliga skadeparametrar har bedömts i fyra svårighetsgrader, från skadefri beläggning till omfattande och allvarliga skador som kräver akuta åtgärder. Förekomst och svårighetsgrad av skadeparametrar från inventeringen samt trafikbelastningen har legat till grund för en teoretisk beräkning av beläggningens restlevnadstid för respektive delsträcka. Restlevnadstiden utgör ett mått på hur länge asfaltbeläggningen kan fungera innan det är tid för POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 47 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) en ny beläggningsåtgärd. Det har också upprättats fotodokumentation på det asfaltbelagda gatunätet var 15:de meter. Förvaltningens synpunkter Resultaten av utredningen ger en bild av ett gatunät som till betydande delar har ett omedelbart behov av beläggningsunderhåll. Sammanställning visar att cirka 13 % av de körbaneytor som inventerats är i dåligt skick och behöver rekonstrueras (se figur 1). Det betyder att bedömd restlevnadstid för dessa objekt är 0 år och att gränsen för funktionell livslängd är överskriden, det vill säga eftersatt underhåll. Tillsammans med den andel som bedömts ha ett akut underhållsbehov (en bedömd restlevnadstid 2015 på cirka ett år), vilken uppgår till drygt 6 %. Det omedelbara underhållsbehovet på gatunätet i Huddinge 2015 uppgår till cirka 19 % av inventerade körbaneytor. Övriga ytor kan delas in i två huvudgrupper: Dels de objekt som håller en standard motsvarande nyskick eller mycket god standard med mindre skador, vilka totalt uppgår till drygt 53 %. Dels de objekt som ännu håller en acceptabel standard men som överskridit gränsen för halva livslängden, vilka utgör resterande 28 % av gatunätets yta. Många objekt ur den senare gruppen ligger idag nära gränsen för omedelbart underhållsbehov och för dessa accelererar graden av skador allt snabbare med tiden. De ytor med en bedömd restlevnadstid som uppnås 2017 och 2018 enligt utredningen utgör planen för åtgärder Figur 1. Indelning av gatunätets tillstånd i fyra skeden, fördelade enligt beläggningens livskurva i Huddinge Sida 48 av 191

59 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) Ekonomi Åtgärdskostnad för de olika underhållsbehoven är svåra att förutse utan detaljprojektering och detaljkunskap om markförhållanden i vägkroppen på de inventerade vägavsnitten. Erfarenhetsmässigt från faktiskt genomförda åtgärder ligger kvadratmeterpriset i intervallet kr i 2016 årsprisnivå. Prisvariationen beror på behovet av åtgärder och omfattar allt från enbart fräsning och asfaltläggning till omfattande urgrävning av vägkropp, deponi av markmassor, utbyte av dagvattenbrunnar, vägtrummor, återfyllning och dikning. Nedan presenteras åtgärdskostnad, baserat på en lägsta åtgärdskostnad per kvadratmeter om 240 kr, för de olika kommundelarna i Huddinge uppdelat i delarna eftersatt underhåll, akut underhåll samt de vägytor som uppnår sin restlevnadstid 2017 och Sammanfattningsvis uppskattas den sammanlagda åtgärdskostnaden 68 mnkr för eftersatt underhåll (röda staplar) och 33 mnkr för akut underhåll, 2017 (orange staplar) samt 24 mnkr för perioden (gula staplar). Uppskattad åtgärdskostnad Miljoner kronor SjödalenFlem-ingsbergStuvsta Segel-torp Skogås Trång-sundGladö-kvarn Eftersatt UH Akut UH Plan Figur 2. Fördelning av uppskattad åtgärdskostnad per kommundel och underhållsbehov i miljoner kronor baserat på en lägsta åtgärdskostnad per kvadratmeter om 240 kr. Sida 49 av 191

60 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) Genomförande Genomförandeprocessen för asfaltbeläggningsarbeten är uppdelad i fem steg. Baserat på upphandlade á-priser, inom ramen för nuvarande á-prisavtal, prissätter upphandlad ramleverantör en offert på varje enskild delsträcka baserat på försyn och uppmätt mängd på aktuellt delsträcka. Efter beställning, kommunikation och godkänd TA-plan påbörjas arbetena. Inför slutfakturering redovisas upparbetade kostnader enligt regelverket för komponentredovisning. Genomförandet kräver löpande beställarnärvaro för kontroll, uppföljning och beslut om eventuella ändrings- och tilläggsarbeten. Upphandling Á-prislista Försyn Mätning Prissättning Åtgärd genomförs Kontroll och besiktning Nuvarande á- prisavtal löper ut Hela gatan Del av gata Kantsten Inventering brunnar Spår Potthål Mängdberäkning Offert Fräsning Urgrävning Deponi Dagvattenbrunnar Diken Vägtrummor Bärlager Vägöverbyggnad Markförstärkning Asfaltering Vägmarkering Komponentredovisning Fakturering Figur 3. Genomförandeprocessen förasfaltbeläggningsarbeten. Sida 50 av 191

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) Anders Lindelöf Teknisk direktör Jörgen Skagerdahl Avdelningschef Leif Nilsson Enhetschef Bilagor 1. Sammanfattande teknisk redovisning daterad september Prioritering beläggningsprogram Beslutet delges Sida 51 av 191

62 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sammanfattning Prioritering Prioritering av områden inom kommundelarna framgår av denna bilaga Prioritering beläggningsprogram Numrering utgör prioritetsordning i sig. 1 Sida 52 av 191

63 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Balingsnäsvägen, slitlager återstår, prio Sida 53 av 191

64 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Björkhagsvägen, slitlager återstår, prio Sida 54 av 191

65 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Svartviksvägen, slitlager återstår, prio Sida 55 av 191

66 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Egnahemsvägen, Österskogsvägen mfl, slitlager återstår, prio Sida 56 av 191

67 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Solfagravägen, Långkärrsvägen, slitlager återstår, prio Sida 57 av 191

68 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Rondovägen, slitlager återstår, prio Sida 58 av 191

69 7. Kråkvik, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 59 av 191

70 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Smista, Juringe och Jakobslund, prio Sida 60 av 191

71 9. Brandgatan, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 61 av 191

72 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Länna Västra, prio Sida 62 av 191

73 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Ebbadalsvägen, prio Sida 63 av 191

74 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Länna industriområde, prio Sida 64 av 191

75 13.Östra Länna, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 65 av 191

76 14.Ågestabron, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 66 av 191

77 15.Källbrink, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 67 av 191

78 16.Glömsta, prio Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Sida 68 av 191

79 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Flottsbro och Glömsta, prio Sida 69 av 191

80 Bilaga 2 Prioritering beläggningsprogram NBN-2016/ Gamla Stockholmsvägen mm, prio Sida 70 av 191

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Tove Chorell Tove.Chorell@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Dokumenthanteringsplan för natur- och byggnadsförvaltningen Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar ändringarna i dokumenthanteringsplanen gällande lantmäterimyndigheten i enlighet med natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande. Sammanfattning I enlighet med arkivlagen (1990:782 6 p 1) och Huddinge kommuns arkivreglemente (HKF 9310) ska varje myndighet upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar samt hur dessa hanteras. Dokumenthanteringsplanen utgör ett styrdokument för bevarande och gallring av en myndighets allmänna handlingar och ett praktiskt stöd för verksamheterna. Natur- och byggnadsnämnden antog dokumenthanteringsplanen (NBN-2015/ ) 20 april Lantmäterimyndigheten förändrar sina arbetsprocesser och övergår till mer digitala arbetsprocesser. Som en konsekvens av det behöver dokumenthanteringsplanen uppdateras för de handlingar som blir digitala. Förslagen till ändringar i dokumenthanteringsplanen finns på sidan och är rödmarkerade. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Tove Chorell Arkivarie POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 71 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) Bilagor Förslag till uppdaterad dokumenthanteringsplan för natur- och byggnadsförvaltningen. Beslutet delges Lantmäteriavdelningen Sida 72 av 191

83 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN...1 DOKUMENTHANTERINGSPLANENS OMFATTNING...3 ANSVARET FÖR DE ALLMÄNNA HANDLINGARNA...3 DOKUMENTHANTERINGSPLANENS STRUKTUR OCH INNEHÅLL...3 BEVARANDE OCH GALLRING...4 KOMPLETTERING AV DOKUMENTHANTERINGSPLANEN...5 DIGITAL INFORMATION...5 STYRANDE DOKUMENT...5 LEDNING...6 STYRNING OCH PLANERING AV VERKSAMHETEN...6 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING...9 VERKSAMHETSSTÖD...11 ARKIV OCH REGISTRATUR...11 PERSONAL...13 EKONOMI...20 UPPHANDLING...21 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING...23 FÖRVALTNINGSSTÖD...25 KÄRNVERKSAMHET...26 GATU- OCH PARKDRIFT...26 Sida 73 av 191

84 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ BYGGLOV...27 MILJÖTILLSYN...30 NATURVÅRD...39 LANTMÄTERI...43 PLANÄRENDEN...47 Sida 74 av 191 2

85 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ DOKUMENTHANTERINGSPLANENS OMFATTNING Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) sorterar under dels natur- och byggnadsnämnden, dels tillsynsnämnden. Därutöver finns kommunala lantmäterimyndigheten, som är en egen myndighet, på förvaltningen. Förvaltningens kärnverksamhet bedrivs på följande avdelningar: Bygglovsavdelning Gatu- och parkdriftavdelning Lantmäteriavdelning Miljötillsynsavdelning Naturvårdsavdelning Förutom nämnda avdelningar redogörs även för några av planavdelningens handlingar i natur- och byggnadsförvaltningens dokumenthanteringsplan trots att planavdelningen sorterar under kommunstyrelsens förvaltning. Detta eftersom natur- och byggnadsnämnden beslutar i ärenden om ändring eller upphävande av detaljplaner om de inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. I dokumenthanteringsplanen redogörs dessa handlingar för under rubriken Enkelt planförfarande. ANSVARET FÖR DE ALLMÄNNA HANDLINGARNA Ansvaret för handlingarna ligger hos nämnden. Beslut om den förvaltningsgemensamma dokumenthanteringsplanen fattas av tillsynsnämnden och natur- och byggnadsnämnden. DOKUMENTHANTERINGSPLANENS STRUKTUR OCH INNEHÅLL Dokumenthanteringsplanen inleds med två förvaltningsgemensamma avsnitt: ledning och verksamhetsstöd. Därefter redogörs för kärnverksamheterna i verksamhetsspecifika avsnitt per avdelning. Handlingstyperna i dokumenthanteringsplanen avser original av handling eller förvaltningens exemplar av handling som expedierats (skickats ut från myndigheten) om inte något annat särskilt anges. För handlingstyper som är uttagna från IT-system (utdatalistor) och förekommer i flera exemplar avser Sida 75 av 191 3

86 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ anvisningarna det exemplar av handlingen som natur- och byggnadsförvaltningen bestämt ska vara huvudexemplar. Övriga exemplar betraktas som kopior/dubbletter. Arbetsmaterial bör rensas ut vid inaktualitet. Arbetsmaterial kan utgöras av t.ex. kalkyler, kladdar och andra underlag som inte ska bevaras och bli allmän handling. Handlingar diarieförs i förvaltningens olika ärendehanteringssystem. Vissa handlingstyper diarieförs i det kommungemensamma systemet W3D3 medan andra handlingstyper diarieförs i systemet ByggR eller systemet ECOS. BEVARANDE OCH GALLRING Begreppet bevaras innebär att en handling sparas för all framtid. För sådana handlingstyper ska arkivbeständigt skrivmateriel användas. Med skrivmateriel menas här skrivunderlag (papper, mikrofilm etc.) och skrivverktyg (pennor, skrivare, kopieringsmaskiner etc.). Begreppet gallring innebär att allmän handling förstörs. För att kunna gallra allmänna handlingar krävs beslut av nämnd, vilket sker genom att dokumenthanteringsplanen fastställs. Gallring/förstöring av handlingstyper (information, såväl pappersbaserad som digitalt lagrad) utöver vad som tas upp i denna plan ska inte ske utan ytterligare beslut i tillsynsnämnden eller natur- och byggnadsnämnden. Gallringsfrist omfattar den tid som ska gå från det att en handling inkommit eller upprättats till dess att handlingen får gallras. Gallringsfrister räknas i hela kalenderår. Startår är året efter att handlingen inkommit eller upprättats. Alltså får en handling upprättad 2010 med 10 års gallringsfrist gallras tidigast den 1 januari 2021, oavsett när under 2010 den inkommit/upprättats. Gallring vid inaktualitet innebär att en handling kan gallras när den förlorat sin betydelse i verksamheten. Arkivering och avställning i slutgiltig ordning till arkivlokal eller motsvarande ska ske årligen för handlingstyper som ska bevaras. I samråd med arkivansvarig inom natur- och byggnadsförvaltningen ska gallring verkställas årligen. Kopior och dubbletter av handlingstyper upptagna i planen kan rensas vid inaktualitet, om inte annat särskilt angivits. Denna dokumenthanteringsplan måste vara generellt hållen av praktiska skäl. Det går därför inte alltid att exakt hitta en benämning som överensstämmer med den handling man håller i handen. Det gäller att tänka mer i termer av handlingstyper än på den enskilda konkreta handlingen. Det gäller att pröva vilken information handlingen innehåller. Om det är osäkert hur en handling ska hanteras bör samråd ske med natur- och byggnadsförvaltningens arkivfunktion. 4 Sida 76 av 191

87 KOMPLETTERING AV DOKUMENTHANTERINGSPLANEN DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Dokumenthanteringsplanen måste ses över minst en gång per år, för att den ska fungera som ett hjälpmedel i arkivvården. Ansvaret för att översynen sker ligger på natur- och byggnadsförvaltningens arkivansvariga i samråd med förvaltningens arkivarie. Kompletteringar/revideringar av planen ska fastställas genom beslut i tillsynsnämnden och natur- och byggnadsnämnden. DIGITAL INFORMATION Digitala handlingar bevaras, om möjligt, i formatet PDF/A. Om inte så sker måste läsbarheten hos de digitala handlingarna övervakas så att informationsförlust förhindras. Information i databaser som ska bevaras ska tillsvidare bevaras i befintligt skick med tillhörande systemdokumentation tills nya riktlinjer för långsiktigt digitalt bevarande fastställts. STYRANDE DOKUMENT För arkivvården i övrigt gäller Arkivreglemente för Huddinge kommun (HKF 9310), antaget av kommunfullmäktige , med kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar. Sida 77 av 191 5

88 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning LEDNING STYRNING OCH PLANERING AV VERKSAMHETEN Nämnd Protokoll från nämndsammanträden och arbetsutskott Bevaras Systematisk förvaring Papper Närarkiv Kronologisk 5 år Kallelser till sammanträden, föredragningslistor och dagordningar i de fall de utgör register till protokollen Bevaras Systematisk förvaring Papper Närarkiv Kronologisk 5 år Läggs till nämndprotokollet Kallelser och föredragningslistor som ej biläggs protokollen Vid inaktualitet Verksamhetsledning Delegationsordningen Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Förteckningar över delegationsbeslut/delegationslistor Bevaras Systematisk förvaring Papper Närarkiv 5 år Läggs till nämndprotokollet 5 år Ärendehandläggning Delegationsbeslut Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Tjänsteutlåtanden Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Diarieförs och bevaras hos respektive avdelning om annat inte särskilt angivits i planen 5 år Sida 78 av 191

89 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Remisser och yttranden Se anm. Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Projekt Projektbeställningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Bevaras i de fall de tillför sakuppgift till ärende eller på annat sätt är av vikt för verksamheten. Interna remisser bevaras endast hos den avdelning som initierat ärendet 5 år Projektplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Tidplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Riskanalyser Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Kommunikationsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 7 Sida 79 av 191

90 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Projektbudget Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Tidrapporter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Statusrapporter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Slutrapporter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Synpunkter från allmänheten Medborgarförslag Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Klagomål Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 8 Sida 80 av 191

91 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Felanmälningar 2 år Registreras Digitalt Orbit (system) Registreras i felanmälningssystemet Orbit VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Styr- och uppföljningsdokument Personalpolicyhandlingar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Jämställdhets- och mångfaldsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Strategier och riktlinjer Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Kommungemensamma policydokument diarieförs hos kommunstyrelsens förvaltning 5 år Kommungemensamma planer diarieförs på kommunstyrelsens förvaltning 5 år Kommungemensamma riktlinjer diarieförs på kommunstyrelsens förvaltning Strategiska program, t ex dagvattenstrategi Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Mål och budget Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 9 Sida 81 av 191

92 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Verksamhetsberättelser (inkl. årsbokslut) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Delårsrapporter (inkl. delårsbokslut) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Verksamhetsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Arbetsplaner (per avdelning) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Individuella arbetsplaner, se Personal, Samverkan och förhandling Handlings- och utvecklingsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Internkontrollplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Dokumentation från systematiska kontroller Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Inklusive processregister, revisionsregister och bruttorisklista. Sekretess kan förekomma i bruttorisklistorna enligt 18 kap. 13 OSL 5 år 10 Sida 82 av 191

93 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning VERKSAMHETSSTÖD ARKIV OCH REGISTRATUR Registratur Diarieförda handlingar (handlingar knutna till ärende) Registrerade handlingar ej knutna till ärende (handlingsposter) Handlingar av ringa eller tillfällig betydelse för verksamheten Fullmakter för postöppning Bevaras Diarieförs Papper Diariet Se anm. 5 år Sorteras i regel efter diarieplan. Vissa handlingstyper sorteras på objekt. Bevaras om annat inte särskilt angivits i planen Se anm. Registreras Digitalt W3D3 (system) Pappersoriginal kan gallras när det skannats in i W3D3. Gallras från systemet efter Vid inaktualitet Kan gallras när anställningen avslutats Systematisk förvaring Papper Pärm hos förvaltningens huvudregistrator 5 år Handlingar som genom sitt informationsinnehåll eller sin funktion är av tillfällig betydelse samt handlingar som är av tillfällig betydelse genom att innehållet har överförts till nya databärare eller genom att handlingarna på annat sätt har ersatts av nya handlingar 11 Sida 83 av 191

94 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Diarielistor, sorterade kronologiskt Bevaras Systematisk förvaring Diarielistor, sorterade efter diarieplanskod Bevaras Systematisk förvaring Papper Diariet 5 år Uttag ur diarieföringssystem en gång/år. Arkivexemplar skickas till kommunarkivet i samband med leverans av diarieförda handlingar Papper Diariet 5 år Uttag ur diarieföringssystem en gång/år. Arkivexemplar skickas till kommunarkivet i samband med leverans av diarieförda handlingar Bevarande och gallring Diarieplaner och diarie-/dossiéplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Dokumenthanteringsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Gallringsutredningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 12 Sida 84 av 191

95 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Arkiv Arkivbeskrivningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Arkivförteckningar Bevaras Systematisk förvaring Kvitton på utlån av arkivhandlingar Vid inaktualitet Digitalt Visual Arkiv (system) Tillhandahållande av allmänna handlingar Begäran om utlämnande av allmän handling Vid inaktualitet Beslut om nekat utlämnande med besvärshänvisning diarieförs och bevaras Hantering av personuppgifter Samtycke enligt PUL Vid inaktualitet PERSONAL Samverkan och förhandling Lokala samverkansöverenskommelser Bevaras Systematisk förvaring Förhandlingsprotokoll 10 år Systematisk förvaring Handlingar rörande tvisteförhandling Bevaras Systematisk förvaring Papper Papper Pärm hos personalkonsult Pärm hos personalkonsult Papper Personakt Sida 85 av

96 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning LAS-varsel (förvaltningens kopia) Handlingar rörande lönerevision: förhandlingsprotokoll, lönebeslut och övriga handlingar (förvaltningens kopia) Dokumentation från plussamtal Dokumentation från lönesamtal Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring avslutats Individuell arbetsplan 2 år Systematisk förvaring Minnesanteckningar från arbetsplatsträffar (APT) 2 år Systematisk förvaring Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Papper Personakt Papper Digitalt Pärm hos avdelningschef Gemensam digital lagringsyta (F:) Rekrytering och kompetensförsörjning Kravprofiler Annonser Ansökningshandlingar, erhållen tjänst (förvaltningens kopia) Vid inaktualitet Vid inaktualitet Kan gallras när anställningen avslutats Systematisk förvaring Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning 14 Sida 86 av 191

97 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Ansökningshandlingar, ej erhållen tjänst Intresseanmälningar till tjänst (spontanansökningar) Anställningsavtal (förvaltningens kopia) Lönebeslut (förvaltningens kopia) Avtal med konsulter och andra uppdragstagare Handlingar rörande omplacering (förvaltningens kopia) Handlingar rörande kompetenssatsningar på anställd Handledaravtal (för traineeprogrammet) 2 år Systematisk förvaring Vid inaktualitet Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen Systematisk förvaring Systematisk förvaring avslutats 10 år Systematisk förvaring Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen Systematisk förvaring Systematisk förvaring avslutats 5 år Systematisk förvaring Digitalt Heroma (system) Gallras först efter 2 år på grund av möjligheten att överklaga enligt 23 i lag om förbud mot diskriminering Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens Papper Pärm hos personalkonsult förvaltning För långvariga avtal kan personakt upprättas Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Papper Personakt Sida 87 av

98 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Upphörande av anställning Varsel (förvaltningens kopia) Besked om uppsägning från arbetsgivaren (förvaltningens kopia) Egen uppsägning (förvaltningens kopia) Beslut om avgångsvederlag (förvaltningens kopia) Tjänstgöringsintyg/betyg utfärdade på myndigheten (förvaltningens kopia) Handlingar rörande avtalspension (förvaltningens kopia) Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen avslutats Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Bemanning Tillfälliga lönebeslut för jourtjänstgöring (förvaltningens kopia) Vid inaktualitet Systematisk förvaring Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning 16 Sida 88 av 191

99 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Jourjournaler 3 år Systematisk förvaring Semesterlistor Vid Systematisk inaktualitet förvaring Digitalt Hos avdelningschef Gemensam digital lagringsyta (F:) Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Beslut och utbetalningar från arbetsförmedlingen 5 år Systematisk förvaring Papper Pärm hos personalkonsult Löneadministration Beslut från Försäkringskassan om ersättning från första sjukdagen till arbetstagare med omfattande korttidsfrånvaro (förvaltningens kopia) Kan gallras när anställningen avslutats Systematisk förvaring Papper Personakt Original skickas till personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning Ledighetsansökningar: barn-, studie-, och tjänstledigheter 10 år Systematisk förvaring Ansökningar om retroaktiv lön 2 år Systematisk förvaring Tjänstgöringsrapporter för timanställda Vid inaktualitet Ersättningar (t ex bilersättningar, Vid traktamenten och sjukvårdskvitton) inaktualitet och reseräkningar Papper Personakt Papper Personakt Arbetsmiljö Arbetsmiljöutredningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Avser till exempel teamutveckling, kartläggning av psykosociala förhållanden och utredning av inomhusmiljö 17 Sida 89 av 191

100 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Riskbedömningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Handlingar rörande inspektion från arbetsmiljöverket Protokoll från arbetsmiljögrupp/arbetsmiljöronder/ skyddsronder Delegation och returnering av arbetsmiljöuppgifter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Bevaras Systematisk förvaring 10 år Systematisk förvaring Papper Papper Pärm hos personalkonsult Pärm hos personalkonsult 5 år Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande, Arbetsmiljöverkets beslut, svar till Arbetsmiljöverket och åtgärdsplan Personalhälsa Tillbudsanmälningar och handlingsplan vid arbetsskador Handlingar rörande rehabiliteringsutredningar: utredningar med eventuella underlag. Handlingar rörande arbetsskador: anmälan, beslut och övriga handlingar som haft betydelse i ärendet Anmälan till Försäkringskassan och AFA försäkring Bevaras Kan gallras när anställningen avslutats Kan gallras när anställningen Systematisk förvaring Systematisk förvaring Systematisk förvaring avslutats 5 år Systematisk förvaring Digitalt KIA (system) Digitalt Adato (system) Papper Personakt Papper Personakt 18 Sida 90 av 191

101 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Handlingar rörande arbetssociala och psykosociala frågor Bevaras Registreras Papper Personakt Registreras i verksamhetssystemet Adato som har en modul som motsvarar kraven på registrering av dokumentation innehållande sekretesskyddade uppgifter i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Läkarintyg 2 år Registreras Papper Personakt Registreras i verksamhetssystemet Adato som har en modul som motsvarar kraven på registrering av dokumentation innehållande sekretesskyddade uppgifter i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Övriga personalåtgärder Handlingar rörande disciplinåtgärder Bevaras Systematisk förvaring Papper Personakt 19 Sida 91 av 191

102 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning EKONOMI Bokföringsorder 10 år Systematisk förvaring Reverseringar, bokföringsorder 10 år Systematisk förvaring Bokslutsbilagor 10 år Systematisk förvaring Massbokföringsorder 10 år Systematisk förvaring Kontantkassaredovisning 10 år Systematisk förvaring Kundfakturor med underlag 10 år Systematisk förvaring Ändring av skickade fakturor 10 år Systematisk förvaring Fakturajournaler 10 år Systematisk förvaring Originalkvitton 10 år Systematisk förvaring Avskrivningar, inkasso 10 år Systematisk förvaring Inkassoärenden 2 år Systematisk förvaring Papper Papper Papper Papper Papper Papper Papper Papper Papper Papper Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Pärm hos ekonomifunktion Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Överförs till närarkiv efter 1 år Digitalt Hanteras av Visma Collector 20 Sida 92 av 191

103 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning UPPHANDLING Direktupphandling Uppdragsbeskrivningar för direktupphandling Se anm. Se anm. Papper Se anm. Direktupphandlingar med en beloppsgräns över kr diarieförs i W3D3 och bevaras. Övriga direktupphandlingar hålls systematiskt ordnade i pärm hos upphandlingssamordnare och kan gallras efter 10 år Inkomna offerter, direktupphandling Se anm. Se anm. Papper Se anm. Direktupphandlingar med en beloppsgräns över kr diarieförs i W3D3 och bevaras. Övriga direktupphandlingar hålls systematiskt ordnade i pärm hos upphandlingssamordnare och kan gallras efter 10 år Sida 93 av

104 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Utvärderingar enligt mall för direktupphandling Se anm. Se anm. Papper Se anm. Direktupphandlingar med en beloppsgräns över kr diarieförs i W3D3 och bevaras. Övriga direktupphandlingar hålls systematiskt ordnade i pärm hos upphandlingssamordnare och kan gallras efter 10 år Övrig upphandling Förfrågningsunderlag Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Inbjudan till anbudsgivning Vid inaktualitet Systematisk förvaring Annonser Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Anbud och eventuella kompletteringar Se anm. Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Korrespondens av betydelse för upphandlingen Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Absolut sekretess under anbudstiden. Diarieförs vid anbudsöppning. Antagna anbud bevaras. Ej antagna anbud gallras efter 2 år. 5 år 22 Sida 94 av 191

105 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Anbudsöppningsprotokoll Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Tilldelningsbeslut Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Inkl. anbudsutvärdering Avtal och kontrakt Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Avtal av ringa betydelse som inte tillför någon information av vikt om verksamheten kan gallras 2 år efter att avtalstiden löpt ut, t ex telefoniabonnemangsavtal INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING Informationsförsörjning Kommunikationsstrategier Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Information, publicerad på extern webb Information, publicerad på intern webb Information, publicerad i sociala medier Vid inaktualitet Vid inaktualitet Vid inaktualitet 5 år 23 Sida 95 av 191

106 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Allmänhetens inlägg på sociala medier Se anm. Inlägg av tillfällig eller ringa betydelse kan gallras vid inaktualitet. Inlägg som initierar ett ärende eller på annat sätt har betydelse för verksamheten diarieförs i W3D3 Annonser Vid Egenproducerade trycksaker (arkivexemplar) Fotografier som dokumenterar verksamheten inaktualitet Bevaras Bevaras Systematisk förvaring Systematisk förvaring Papper Närarkiv 5 år Se anm. Se anm. 5 år Urvalsbevarande. Förvaras i pappersformat i närarkiv, eller i digitalt format i kommunens bildbank Exigus Krisplanering Krishanteringsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Kriskommunikationsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Scenarioplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 24 Sida 96 av 191

107 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning FÖRVALTNINGSSTÖD Kontorsstöd Kvittenslistor för lånenycklar och lånedroppar Vid inaktualitet Systematisk förvaring Papper Pärm hos servicecenter Fordon och transporter Kvittenslistor för utlåning av SL Accesskort 2 år Systematisk förvaring Papper Pärm hos servicecenter Kvittenslistor för bilnyckel och bensinkort, bilpool 2 år Systematisk förvaring Papper Pärm hos servicecenter Körjournaler, bilpool Vid inaktualitet Systematisk förvaring Papper Pärm hos servicecenter Uppgifter förs årligen över till Excel-ark som lämnas till ekonomienheten för debitering per avdelning. Originalet kan gallras när uppgifterna är överförda till Excel 25 Sida 97 av 191

108 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning KÄRNVERKSAMHET GATU- OCH PARKDRIFT Gatu- och parkdrift Broliggare Se anm. Systematisk förvaring Belysningskartor Bevaras Systematisk förvaring Digitalt Broliggarna tillhandahålls via Trafikverkets databas BAT MAN. Uppgifter i de digitala broliggarna revideras löpande. Ansvaret för databasens innehåll ligger hos Trafikverket Papper Närarkiv Finns även digitalt i verksamhetssystemet Tekis Gata Digitalt ISY Case (system) Digitalt ISY Case (system) Papper Schakttillstånd 2 år Systematisk förvaring Tillfälliga trafikanordningsplaner 2 år Systematisk förvaring Byggmötesprotokoll Bevaras Systematisk förvaring Vibrationsmätningar 10 år Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Sida 98 av

109 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Skadeståndskrav 10 år Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Parkering Fordonsflyttningsbeslut 10 år Systematisk förvaring Papper Närarkiv Kronologisk Parkeringstillstånd för rörelsehindrade: ansökan och beslut 2 år efter giltighetstide ns utgång Registreras Papper Låst skåp Alfabetisk efter sökande Registreras i PR-kort EU (system) Parkeringsanmärkningar 2 år Systematisk förvaring Digitalt Parkright (system) Original förs över till Transportstyrelsen BYGGLOV Bygglovsakter - delegationsbeslut Ansökan, situationsplan/nybyggnadskarta, markplaneringsritning, fasadritningar, plan- och sektionsritningar, granneyttranden, reviderade situationsplaner, reviderade arkitektritningar, remissvar, bygglov med föreskrifter, arkivblad, i förekommande fall beslut från länsstyrelse, länsrätt, kammarrätt, regering och regeringsrätt Bevaras Diarieförs Mikrofilm Bygglovsakter förs samman med respektive bygganmälanakt före mikrofilmning och digitalisering. Eventuella debiteringsunderlag, ärendeblad, arbetsritningar, vissa konstruktionsritningar och statistiska beräkningar gallras inför slutarkivering. 27 Sida 99 av 191

110 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Bygglovsakter beslut i nämnd Nämndprotokoll, tjänsteutlåtanden med bilagor, besiktningsrapporter, i förekommande fall beslut från länsstyrelse, länsrätt, kammarrätt, regering och regeringsrätt, eventuella yttranden från natur- och byggnadsnämnden och klaganden Bygganmälanakter Anmälan, kvalitetsansvarig, samrådsprotokoll, bestyrkt kontrollplan, teknisk beskrivning, planoch lägesbevis, granneyttranden, sakkunnigintyg, brandskyddsdokumentation med tillhörande brandritning, vatten och avlopp situationsplan, vatten och avlopp installationsritning, ventilationsritningar, grundkonstruktionsritningar, konstruktionsritning stomme, relationsritning (A), begäran om slutbevis, slutbevis, arkivblad Bevaras Diarieförs Mikrofilm Bygglovsakter förs samman med respektive bygganmälanakt före mikrofilmning och digitalisering. Eventuella debiteringsunderlag, ärendeblad, arbetsritningar, vissa konstruktionsritningar och statistiska beräkningar gallras inför slutarkivering. Bevaras Diarieförs Mikrofilm Bygglovsakter förs samman med respektive bygganmälanakt före mikrofilmning och digitalisering. Eventuella debiteringsunderlag, ärendeblad, arbetsritningar, vissa konstruktionsritningar och statistiska beräkningar gallras inför slutarkivering. OVK-protokoll Vid inaktualitet Systematisk förvaring Papper OVK = Obligatorisk Ventilations Kontroll 28 Sida 100 av 191

111 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Hissar, tillstånd 3 år Diarieförs Papper Sorteras efter fastighetsbeteckning Skyddsrumsbesked Bevaras Diarieförs Papper Sorteras efter fastighetsbeteckning VVS-ritningar Bevaras Diarieförs Papper Sorteras efter fastighetsbeteckning Nybyggnadsstatistik till SCB Bevaras Systematisk förvaring Bostadsanpassningsbidragsärenden: ansökan, läkarintyg, korrespondens med eventuell kompletterande information, delegationsbeslut Papper Kronologisk 10 år Registreras Papper Diarienummerordning inom fastighet Gallring sker 10 år efter sista anteckning. Registreras i verksamhetssystemet BAB 29 Sida 101 av 191

112 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning MILJÖTILLSYN Allmänt Ärenden som ej är objektsanknutna - miljöskydds-, naturskydds-, livsmedelsärenden etcetera Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Tillsynsärenden: djurhållning, hygienisk lokal, offentlig lokal, smittskydd, livsmedelsföretag, upplag och naturskydd Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Klagomålsärenden fastighetsanknutna objekt. Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Hälsoskydd Radonmätningar Bevaras Systematisk förvaring Papper Alfabetisk efter vägadress 5 år Badvattenanalyser - strandbad Bevaras Systematisk förvaring Papper Alfabetisk efter badets namn 5 år 30 Sida 102 av 191

113 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Anmälan om vissa offentliga lokaler (38 FMH) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Anmälan om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Anmälan - smittskydd 5 år Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan Obefogade anmälningar om olägenhet för människors hälsa 2 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Tillstånd att hålla vissa djurslag inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser Vid inaktualitet Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 31 Sida 103 av 191

114 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Ansökan och beslut om enskilt avlopp Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Förutsatt att anläggningen byggts. Omfattar även intyg om slutbesiktning. Ansökan och beslut om ändring av avloppsanläggning Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Förutsatt att anläggningen byggts. Omfattar även intyg om slutbesiktning. Ansökan och beslut om förmultnings- /alternativa toaletter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Avloppsanläggningar WC och BDT - ansökningshandlingar, tillstånd och inventeringar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Ansökan och beslut om befrielse eller uppehåll från sop- och latrinhämtning Se anm. Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Kan gallras efter giltighetstidens utgång eller om förhållandena ändras Sida 104 av

115 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Beslut om föreläggande/förbud 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Allmänt hushållsavfall, anmälan och ansökan 5 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Anmälan om kompostering 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Anmälan om ändrat tömningsintervall för enskilt avlopp 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Livsmedel Registrering av livsmedelsanläggning Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 33 Sida 105 av 191

116 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Anmälan om betydande ändring av livsmedelsanläggning Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Sammanställningar och utredningar av t ex vatten- och livsmedelsburen smitta Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Analysprotokoll, vattenanläggningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Dricksvattenanalyser, enskilt vatten Bevaras Systematisk förvaring Papper Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Kontroll, livsmedel Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 34 Sida 106 av 191

117 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Beslut om att begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Föreläggande och förbud 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Beslut om omhändertagande av livsmedel 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Tidsbegränsad registrering av livsmedelsanläggning Vid inaktualitet Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Analysprotokoll livsmedel Se anm. Systematisk förvaring Papper Sorteras efter fastighetsbeteckning Kan gallras efter 3 år eller när verksamheten upphört Sida 107 av

118 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Miljöskydd Anmälan och beslut om miljöfarlig verksamhet Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Bedömningsunderlag i tillståndsärenden och andra handlingar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Dokumentation av samråd och besiktningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Miljökonsekvensbeskrivningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Miljörapporter Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 36 Sida 108 av 191

119 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Utredningar om luft-, vatten- och markföroreningar samt kemikalier Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Köldmedier, sammanställning över årlig rapportering Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Enskilda rapporter gallras efter 5 år Oljecistern, tillsyn och tillstånd Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Anmälan, ansökan och beslut om tillstånd för värmepump Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Förutsatt att anläggningen byggts Kungörelser vid anmälningsärenden 2 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 37 Sida 109 av 191

120 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Provtagningar enligt kontrollprogram (ackrediterat laboratorium) Se anm. Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Kan gallras efter 5 år om sammanställning av typen miljörapport lämnas, annars 10 år Övriga provtagningar (ackrediterat laboratorium) 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Tillstånd för transport av avfall och farligt avfall Vid inaktualitet Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Dispenser från naturreservatsföreskrift Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 38 Sida 110 av 191

121 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning NATURVÅRD Kartläggning av naturområden och biotoper Naturvårdsinventeringar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Provtagningsprotokoll Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Provresultat Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Rapporteras i Miljöbarometern Skydd av värdefulla naturområden Tillsynsplaner Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Förelägganden vid nedskräpning och beslut om uppstädning 10 år Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 39 Sida 111 av 191

122 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Förordnanden av tillsynsmän Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Förslag på bildande av naturreservat (inklusive skötselplan) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Beslut om kommunalt naturreservat Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Länsstyrelsebeslut om bildande av naturreservat Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Dokumentation av samrådsplikt med Länsstyrelsen vid bildande av naturreservat Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Information och tillgänglighet Skyltprogram (vägvisningsskyltar) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 40 Sida 112 av 191

123 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Skyltstandard (vägvisningsskyltar) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Naturguidningar och föredrag: utbildningsmaterial, anmälningar och deltagarlistor 10 år Systematisk förvaring Papper Hos handläggare Arrenden Beslut och underlag för arrende (inklusive beräkningsmodell för arrendeavgift) Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Arrendeavtal Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Uppsägningar av arrende Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Förslag samt beslut om investeringsåtgärder och underhållsåtgärder Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år 41 Sida 113 av 191

124 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Förvaltning av naturområden Ansökningar om naturvårdsbidrag Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Förteckningar och ritningar över naturmark Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Rapporter, skyddsjakt Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Dispenser, skyddsjakt Bevaras Diarieförs Papper Diariet Diarienummerordning inom diarieplan 5 år Polismyndighetens beslut om tillstånd för jakt inom planlagt område Överenskommelser om att beträda mark Vid inaktualitet Vid inaktualitet 42 Sida 114 av 191

125 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning LANTMÄTERI Geografisk information och mät- och kartverksamhet MBK-avtal/Geodataavtal Se anm. Diarieförs Papper Inre arkiv Alfabetiskt MBK förkortning för Mät Kart Beräkning. Kan gallras 2 år efter giltighetstidens utgång Utredningar Bevaras Diarieförs Papper Inre arkiv Diarienummerordning Lägeskontroll/intyg 5 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Sorteras efter fastighetsbeteckning Utstakningsskiss och beräkningar 5 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Sorteras efter fastighetsbeteckning Övriga mätuppdrag/utvisande av gräns 5 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Sorteras efter fastighetsbeteckning Sida 115 av

126 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Övriga GIS-uppdrag/kartuppdrag 5 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Diarienummerordning Behörighet enligt nya HMK Bevaras Diarieförs Papper Yttre arkiv Kronologisk Beställningar av karta (inklusive framtagen karta) 2 år Diarieförs Digitalt Se anm. Diarienummerordning Beställningen finns i ByggR och kartkopia på gemensam lagringsyta (Z:) Beställningar av grundkarta 2 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Kronologisk Beställning leder till uppdatering av databasen. Eventuell mätdata sparas på digital gemensam lagringsyta (F:) Inmätningsdata, mätningar (för uppdatering av basen) 5 år Systematisk förvaring GPS-/ Stomnätsmätningar Bevaras Systematisk förvaring Digitalt Digitalt Gemensam digital lagringsyta (Z:) Gemensam digital lagringsyta (Z:) Samlingskartor 5 år Diarieförs Digitalt Gemensam digital lagringsyta (F:) Kronologisk Alfabetisk efter beställare Nybyggnadskartor, inklusive arbetsakt 10 år Diarieförs Papper Yttre arkiv Sorteras efter fastighetsbeteckning Flygbilder Bevaras Systematisk förvaring Ortofoton Bevaras Systematisk förvaring Digitalt Digitalt Hårddisk i inre arkiv Hårddisk i inre arkiv Sida 116 av

127 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Snedbilder (Pictimetry) Bevaras Systematisk förvaring Flygstråkskartor Bevaras Systematisk förvaring Fotogrammetriska karteringsprotokoll 10 år Systematisk förvaring Karteringar 10 år Systematisk förvaring Digitalt Hårddisk i inre arkiv Se anm. Se anm. Äldre flygstråk bevaras analogt i yttre arkivet, digitala flygbilder bevaras på hårddisk i inre arkivet Se anm. Se anm. Analoga protokoll förvaras i yttre arkiv, digitala förvaras på hårddisk i inre arkiv Digitalt CD och dataserver i inre arkiv Lantmäterimyndigheten Handlingar noterade i postbok 5 år Registreras Papper Yttre arkiv Kronologisk Kronologiska diarielistor för Trossen Bevaras Systematisk förvaring Förrättningsakter med bevaransvärda handlingar t ex aktomslag, innehållsförteckning, förrättningskarta, beskrivning, teknisk beskrivning, protokoll beslut, protokoll sammanträde, ansökan, yrkanden, dagboksblad, överklagande, domstolsutslag, fastigheter och ägare, fångeshandling, medgivande från myndighet, medgivande från panträttshavare, medgivande från nyttjanderättshavare Bevaras Diarieförs Papper / digitalt Papper Inre arkiv Kronologisk Inre arkiv/arken samt AGS Sida 117 av 191 Diarienummerordning Analoga akter/handlingar levereras med regelbunden intervall för inskanning till statliga lantmäteriets digitala arkiv, Arken. Pappershandlingarna återlevereras efter skanning och förvaras då åter i inre arkiv. Inkomna originalhandlingar sparas i två år i inre arkivet. Digitala akter arkiveras i Arken, kopia sparas i AGS. 45

128 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Restakter förrättningsärenden t ex anteckningar, mätfiler, uträkningar, korrespondens med sakägare, utredningsunderlag 2 år Diarieförs Papper/ digitalt Yttre arkiv/ Trossen Kronologisk Förrättningsakter för inställda förrättningar efter återkallande Sammanställningsdokument över de ändringar som görs i respektive förrättning ("Nytt och ändrat") Behörighetshandlingar som sorterats ut från förrättningsakten Registreringsbeslut enl. 4 kap. 19 FBL 10 år Diarieförs Papper Inre arkiv Kronologisk Registreras i ByggR och Trossen. Sparas efter inställelse i pärm i inre arkivet. Årsvis sortering efter laga kraft 10 år/ 2 år digitalt Systematisk förvaring 10 år Systematisk förvaring Papper/ digitalt Bevaras Diarieförs Papper/ digitalt Inre arkiv/ Trossen Papper Inre arkiv Fullmakter sparas i särskild pärm i biblioteket Inre arkiv/ Arken Kronologisk (årsvis samlingsakt) Myndighetsservice övriga uppdrag, t ex värdeintyg och bildande av samfällighetsförening (ansökan och svar/produkt) 2 år Diarieförs Papper Inre arkiv Kronologisk Fastighetsplaner Bevaras Diarieförs Papper Inre arkiv Diarienummerordning Förteckningar över fastighetsplaner Bevaras Systematisk förvaring Papper Inre arkiv Alfabetisk 46 Sida 118 av 191

129 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Detalj- byggnads- och avstyckningsplaner Bevaras Diarieförs Papper Inre arkiv Diarienummerordning Från och med år 2000 finns planerna digitalt i AGS och Arken Underlag för planregistrering 10 år Diarieförs Papper Inre arkiv Diarienummerordning Fastighetsägarförteckningar Bevaras Diarieförs Papper Yttre arkiv, i detaljplaneakt Adressmeddelanden Bevaras Diarieförs Papper Inre arkiv Kronologisk Förteckningar över gator och kvarter Bevaras Systematisk förvaring Ansökningar om lägenhetsnummer (fastighetsägarens föreslagna nummer) PLANÄRENDEN 5 år Diarieförs Papper Pärm hos handläggare Papper Inre arkiv Alfabetisk Arkivexemplar av förteckningen skrivs ut med 2 års tidsintervall. Excellfil finns digitalt på gemensam digital lagringsyta (F:) Kronologisk Diarieförs på samlingsärende i ByggR. Finns även i det nationella lägenhetsregistret hos Lantmäteriet Enkelt planförfarande Detaljplansansökningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 47 Sida 119 av 191

130 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Fastighetsförteckningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Granskningsutlåtanden Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Granskningsyttranden Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Laga kraftbevis Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Planavtal Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 48 Sida 120 av 191

131 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Planbesked Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Planbeskrivningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Plankartor Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Samrådsredogörelser Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Antagandebeslut Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år 49 Sida 121 av 191

132 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Dnr. NBN-2015/ Handlingstyp Gallring Registrering Databärare Förvaringsplats Sorteringsordning Till slutarkiv Anmärkning Utredningar Bevaras Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Underlagsmaterial Se anm. Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 5 år Bevaras om det anses relevant för planbeslutet Avbrutna planer 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning Återkallande av plan 10 år Diarieförs Papper Diariet Sorteras efter fastighetsbeteckning 50 Sida 122 av 191

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Danlind, Gunilla Gunilla.Danlind@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Publicering av öppna data Förslag till beslut Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat den 17 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlämnat till Natur- och byggnadsnämnden att yttra sig över förslaget Publicering av öppna data i Huddinge kommun. För att kommunens data ska bli så öppet och tillgängligt som möjligt borde Huddinge kommun, utifrån PSI-lagen och lagen om geografisk miljöinformation 1, förenkla processen att publicera öppna data. För att uppnå detta föreslås att ett politiskt beslut fattas gällande att all data som klassas som allmän offentlig information samt är kostnadsfri och utan begränsande licensvillkor kan publiceras utan att informationsägarens tillåtelse erfordras. Yttrandet ska besvaras senast den 6 mars 2017 till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommuner och myndigheter samlar in och bearbetar dagligen mängder av data. Tillgången till data är oftast begränsad till det interna arbetet, men data blir först riktigt värdefullt när det blir tillgängligt för andra. Öppna data kan förenklat sägas vara information som är tillgänglig utan inskränkningar och som ofta publiceras i ett sådant format att informationen blir enkel att hantera och vidareanvända. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ser positivt på att arbeta med att publicera öppna data. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att det är viktigt att hanteringen av öppna data blir en del av kommunens beslutade processer, 1 Den innehåller de lagregler som krävs för att genomföra EU-direktivet Inspire (Infrastructure for Spatial Information in Europe) i Sverige. Inspire innehåller bestämmelser för inrättandet av en infrastruktur för geodata inom Europa. Syftet med Inspire är att undanröja hinder för tillgång till offentliga geodata för tillämpningar inom miljöområdet via tjänster på Internet. POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 123 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

134 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) verksamhetsutveckling med stöd av IT, samt IT- styr och samverkansmodellen. Klassningen av information bör ske av den förvaltning som äger datat och därmed bäst känner till processer och ajourhållningen av informationen. Leverans av öppna data kan ske genom manuella uttag och ibland genom direktkopplingar till system. I båda fallen är det verksamheten som har bäst kunskap om detta. Ibland kan det krävas ändrat arbetssätt för att det ska vara möjligt att publicera öppna data. Förvaltningen saknar i förslaget beskrivning av ramverk, rutiner om hur publiceringen ska gå till i praktiken, samt behovet av utsedda ansvariga för öppen data på förvaltningarna. Om ramverket var tydligt skulle detta förenkla processen att publicera öppna data. Förvaltningen publicerar utvalda geodata på kommunens webbplats, öppna data. En del av de data som produceras av Lantmäteriavdelningen tar avdelningen betalt för i dag. Ska dessa data lämnas ut, behöver man se över finansieringsmodellen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Gunilla Danlind IT-ansvarig Bilagor 1. Remissmissiv 2. Publicering av öppna data i Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsen Sida 124 av 191

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Charbel Sarkis Publicering av öppna data i Huddinge kommun Bakgrund Kommuner och myndigheter samlar in och bearbetar dagligen mängder av data. Tillgången till data är oftast begränsad till det interna arbetet, men data blir först riktigt värdefullt när det blir tillgängligt för andra. Öppna data kan förenklat sägas vara information som är tillgänglig utan inskränkningar och som ofta publiceras i ett sådant format att informationen blir enkel att hantera och vidareanvända. Genom att publicera öppna data kan Huddinge kommun uppfylla det krav som Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen 1 ) ställer på oss, samtidigt som andra aktörer kan förbättra och utveckla tjänster. Det finns många entreprenörer som har idéer om nya tjänster och lösningar, om de får tillgång till relevant, korrekt och aktuell information. Dessutom är öppenhet och transparens två av våra viktigaste verktyg för att öka förtroendet för oss som kommun. För att bidra till öppenhet, transparens och lättillgänglig service borde Huddinge kommun i möjligaste mån förenkla publicerandet av öppna data som är kostnadsfri och utan begränsande licensvillkor. Vi behöver även beakta beslut i Kommunstyrelsen den 27 maj om att anta rekommendationen från Kommunförbundet Stockholms Läns styrelse Publicera datamängder som öppna data. Förslag på beslut för förenklandet av publicering av öppna data För att kommunens data ska bli så öppet och tillgängligt som möjligt borde Huddinge kommun, utifrån PSI-lagen och lagen om geografisk miljöinformation 2, förenkla processen att publicera öppna data. För att uppnå 1 PSI-lagen (eng. re-use of Public Sector Information) är den gängse beteckningen på lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Det övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Lagen är ett led i denna strävan. 2 Den innehåller de lagregler som krävs för att genomföra EU-direktivet Inspire (Infrastructure for Spatial Information in Europe) i Sverige. Inspire innehåller bestämmelser POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Administrativa avdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge Sida 125 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENUMMER 24 augusti 2015 KS-2015/1546 SIDA 2 (3) detta föreslås att ett politiskt beslut fattas gällande att all data som klassas som allmän offentlig information 3 samt är kostnadsfri och utan begränsande licensvillkor kan publiceras utan att informationsägaren tillåtelse erfordras. Ett sådant beslut kommer att bidra till att mer öppna data kan publiceras på Huddinge kommuns webb vilket kommer att bidra till större öppenhet och transparens samt att andra aktörer kan förbättra och utveckla tjänster. Detaljerad behovsbeskrivning Den nya tekniken skapar möjligheter att göra sammanställningar av uppgifter och göra information tillgänglig på ett annat sätt än tidigare. Det är dock viktigt att den nya tekniken används på ett sätt som varken äventyrar skyddet för enskilda människors integritet eller verksamheternas intresse. Det är även givet att hänsyn tas till de olika lagar som styr såväl informations- som dokumenthanteringen, exempelvis personuppgiftslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. Med andra ord är målet att publicera öppna data som: skapar förutsättningar för ökad insyn, transparens, delaktighet och förståelse för kommunens verksamhet ger en förbättrad möjlighet till medborgarinflytande underlättar för medborgarna att använda den kommunala informationen/tjänsterna ger andra aktörer förutsättningar att förbättra och utveckla tjänster inte har någon negativ inverkan på vare sig interna eller externa parter Några konkreta exempel på typer av information som kan komma att omfattas är: kontaktuppgifter och adresser till alla kommunens skolor Radonmätningar i Huddinge kommun Godkända utförare av Vård- och Omsorgsboenden Badplatser, Båtklubbar, Grillplatser/Vindskydd, Kulturvandringar, Lekplatser, Naturreservat, Offentliga skulpturer, Sevärdheter och kultur samt Spår och leder Årliga sammanställningar av leverantörsfakturor (leverantörens namn, årliga totalbeloppet, generell beskrivning av inköpt tjänst/vara) för inrättandet av en infrastruktur för geodata inom Europa. Syftet med Inspire är att undanröja hinder för tillgång till offentliga geodata för tillämpningar inom miljöområdet via tjänster på Internet. 3 Som allmän offentlig information anses vara all data som enligt kommunens Informationsklassificeringsmodell för informationstillgångar (KS-2013/ ) har konsekvensnivån Ingen eller försumbar. Sida 126 av 191

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENUMMER 24 augusti 2015 KS-2015/1546 SIDA 3 (3) Det gemensamma för all data som kan tänkas publiceras som Öppna data är att det är information som finns i allmänna handlingar som vi i Huddinge kommun är lagligen skyldiga att tillhandahålla skyndsamt vid begäran i enlighet med Tryckfrihetsförordningen. Sida 127 av 191

138 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Hagström, Karin karin.hagstrom@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Namnsätt cykelvägarna! motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) svar till kommunstyrelsen Förslag till beslut Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige från Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) föreslås att cykelvägarna i Huddinge kommun namnsätts. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har remitterats till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om namnsättning av cykelvägarna i Huddinge kommun. I motionen framhålls att cykelvägarna i kommunen bör namnsättas bland annat för att kunna göra bättre cykelvägvisningar och skapa bättre förutsättningar för cykelpendling. Motionärerna föreslår att fullmäktige ska ge uppdrag till lämplig instans att ta fram förslag på namn på kommunens huvudcykelstråk. Motionen har remitterats till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker att det är ett bra förslag att ge namn åt cykelvägar i kommunen för att öka trafiksäkerheten och som ett sätt att uppmuntra till ökad cykling. För att kunna genomföra detta behöver det göras en genomgång av vilka cykelvägar i kommunen som är aktuella för namnsättning med utgångspunkt i de cykelstråk som redovisas i kommunens cykelplan. Under 2016 genomfördes ett arbete med inventering och namnsättning av gång- och POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 128 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

139 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (2) cykelvägar i Vårby. Arbetet med att se över och namnsätta cykelvägarna i resterande delar av kommunen bedömer förvaltningen att det är möjligt att genomföra under Innan dess finns inte möjlighet att avsätta resurser för detta relativt omfattande arbete. Arbetet bör genomföras i samarbete med gatu- och trafiksektionen för att säkerställa att arbetet överensstämmer med kommunens cykelplan och att nödvändig vägvisning och skyltning efter namnsättning kan genomföras. Anders Lindelöf Teknisk direktör Karin Hagström Avdelningschef lantmäteriavdelningen Bilagor Motion namnsätt cykelvägarna! Beslutet delges Kommunstyrelsen Sida 129 av 191

140 Sida 130 av 191

141 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) HANDLÄGGARE Lampinen Dunér, Johanna Johanna.Lampinen-Duner@huddinge.se Natur- och byggandsnämnden Remiss - Trafiksäkerhetsplan för Huddinge Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande över Trafiksäkerhetsplan för Huddinge som sitt svar på remissen. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsens förvaltning fått förslag till trafiksäkerhetsplan för Huddinge på remiss. Kommunstyrelsen skriver att syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera strategier och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska vidare fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. Natur- och byggnadsförvaltingen föreslår bland annat att kommunstyrelsens förvaltning för in hänvisningar till vilka rapporter och forskning som ligger till grund för den olycksanalys som ligger till grund för åtgärderna i trafiksäkerhetsplanen. Kommunstyrelsen föreslås i samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen att undersöka om prioriteringsprinciper och faktorer som ska tjäna som underlag för prioritering av åtgärder också skulle kunna ligga till grund för prioritering av kommunens åtgärder för drift och underhåll samt snöröjning. Vidare föreslås att de åtgärder som redovisas i planen definieras ytterligare för att på det viset i högre utsträckning vara ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsens förvaltning fått förslag till trafiksäkerhetsplan för Huddinge på remiss. Kommunstyrelsen skriver att syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera strategier och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska vidare fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 131 av 191 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

142 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. De övergripande målen med planen är 50 procent färre dödade och skadade samt 25 procent färre lindrigt skadade. Analysen som görs i planen koncentreras till det kommunala vägnätet då det är där kommunen kan påverka. Kommunstyrelsens förvaltning skriver att kommunen har en trafikplan som består av nio olika åtgärdsplaner: Cykelplan, gångplan, kollektivtrafikplan, parkeringsplan, vägtrafikplan, trafik- och miljöplan, godstrafikplan, mobility managementplan och slutligen den trafiksäkerhetsplan som nu är på remiss. Natur- och byggnadsnämndens verksamheter inom natur- och gatudriftsområdet är viktiga parter för att trafiksäkerhetsplanens innehåll ska kunna genomföras. För att kommunen ska kunna leva upp till planen föreslår kommunstyrelsens förvaltning att mer resurser läggs på drift och underhåll av vägar, gator, gång- och cykelvägar vilket påverkar nämndens verksamhet. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen anser att trafiksäkerhetsplanens målsättning är bra och att det är angeläget att minska personskadorna i trafiken. Förvaltningens synpunkter är disponerade utifrån rubrikerna i trafiksäkerhetsplanen. 2. Utgångspunkt I kapitel 2 där utgångspunkterna för planen beskrivs föreslår natur- och byggnadsförvaltningen att kommunstyrelsens förvaltning utvecklar den källkritiska diskussionen kring de uppgifter som redovisas i Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), denna förkortning skulle kunna förklaras i en fotnot då det inte är givet att trafiksäkerhetsplanens läsare vet vad ordet står för). Strada är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Ett problem är att skaderapporterna från Strada saknar uppgifter om var olyckan skedde. Det innebär i praktiken att det kan vara på vägar och gator som kommunen inte har rådighet över. 2.2 Olycksanalys I kapitel 2.2 genomförs en olycksanalys där olycksstatistik redovisas mycket kortfattat under respektive underrubrik. Utifrån den redovisade statistiken dras slutsatser om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra trafiksäkerheten i kommunen. Som läsare ställer man sig frågan vad slutsatserna grundar sig på då den information som redovisas inte är tillräcklig för att kunna dra de slutsatser som görs. Texten saknar källhänvisningar varför förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning för in hänvisningar till vilka rapporter och forskning som ligger till grund för analysen. Förvaltningen har varit i kontakt med Sida 132 av 191

143 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) kommunstyrelsen som uppgett att slutsatserna är vedertagna inom området. Det är dock mycket viktigt att det tydligt framgår vad slutsatserna grundar sig på för att säkerställa att Huddinge kommun inte antar en strategi och vidtar kostsamma åtgärder som saknar vetenskaplig grund. 4. Insatsområden I kapitel 4 under respektive delkapitel redovisas ett antal prioriteringsprinciper och faktorer (på sidorna 23, 27, 33 och 36) som ska tjäna som underlag för prioritering av åtgärder. Dessa är bra och natur- och byggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen i samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen undersöker om dessa principer också skulle kunna ligga till grund för prioritering av kommunens åtgärder för drift och underhåll samt snöröjning. Representanter från gatuentreprenadföretag skulle kunna ingå i en referensgrupp för att ge kommunen återkoppling på vad en ändrad prioritering skulle få för konsekvenser för företagens arbetssätt och maskinbestånd. Natur- och byggnadsnämnden har idag avtal med ett antal entreprenörer som underhåller kommunens gator och vägar samt sköter snöröjning. Insatserna grundar sig inte på några prioriteringsprinciper. För att ta snöröjning som exempel har entreprenörerna idag uppdrag att röja kommunens gator och vägar inom en viss tid. Vilket ställe enreprenören börjar röja på bestämmer de själva, det viktiga är att de klarar den avtalade tiden. Om kommunen istället skulle tillämpa de prioriteringsprinciper som redovisas i trafiksäkerhetsplanen skulle det innebära att områden som först röjs är de där grupper som i högst grad riskerar att råka ut för olyckor rör sig. Det handlar exempelvis om större cykelleder, passager med hög andel korsande barn och äldre (Huddinge sjukhus till exempel), området kring grundskolor och större idrottsanläggningar. Förvaltningen föreslår att samtliga prioriteringsprinciper som presenteras i trafiksäkerhetsplanen illustreras på en karta som läggs som bilaga till trafiksäkerhetsplanen. Denna karta skulle kunna användas i kravställningen av entreprenörer och möjliggöra en mer effektiv planering av exempelvis snöröjningsarbetet. Kartan skulle vidare kunna publiceras på kommunens webbplats för att illustrera kommunens prioriteringar för invånarna. Servicecenter skulle kunna använda kartan som stöd i sin kommunikation med kommunens invånare. Natur- och byggnadsförvaltningen kommer inom kort behöva se över ett antal entreprenadavtal och det finns då möjlighet att ta fram förfrågningsunderlag som bättre stämmer överens med kommunens prioriteringar. Kravställningsunderlaget skulle bland annat kunna innehåll olika definierade Sida 133 av 191

144 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) kvalitetsmått som entreprenören ska uppfylla. Vilka metoder som används för att leva upp till kvalitetsmåtten är upp till företagen att bestämma. 4.3 Drift och underhåll av gång- och cykelbanor I kapitel 4.3, tabell 7 om drift och underhåll av gång- och cykelbanor, redovisas exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet. En av åtgärderna är en halkbekämpning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvaliteten. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning i samverkan med natur- och byggnadsförvaltningen definierar vad en höjd kvalitet innebär. Betyder det att det att grus som lagts ut ska sopas upp efter en period av töväder eller ska det som idag få ligga kvar till slutet av säsongen? 4.5 Äldres resor Ett annat exempel är drift- och underhållsåtgärderna för att höja säkerheten på äldres resor och som föreslås i kapitel 4.5, tabell 9. En av åtgärderna är förstärkt snöröjning och halkbekämpning. Innebär det att snöröjningen alltid ska påbörjas vid grundskolor och seniorboenden? Hur tjockt ska snölagret få vara innan det ska snöröjas igen? Kostnaderna för kommunen kommer att skilja sig åt en hel del mellan två centimeter snö eller sex centimeter snö. För att trafiksäkerhetsplanen ska kunna leva upp till sitt syfte att vara ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut föreslår natur- och byggnadsförvaltningen att samtliga förslag till åtgärder i trafiksäkerhetsplanen definieras och förtydligas ytterligare för att underlätta väl avvägda beslut. 5. Genomförande Natur- och byggnadsförvaltningen anser att det är bra att en handlingsplan tas fram men som tidigare nämnts är en förutsättning att åtgärder ytterligare definieras för att göra det möjligt att beräkna vad den ambitionshöjning som trafiksäkerhetsplanen innebär kommer att kosta. Förvaltningen bidrar gärna i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar fortlöpande med att utveckla sin verksamhet. För att effektivisera snöröjningsarbetet kommer förvaltningen att ändra arbetssätt i samband med mer extrema snöfall. Två personer ska utgöra inre befäl och ha ett tätt samarbete med servicecenter och registratur för att utifrån felanmälningar och synpunkter kunna omdirigera insatser. Fyra medarbetare kommer vara mobila kontrollfunktioner, en i respektive kommundel/vädersträck. Vidare ska nya rutiner inrättas för hantering av inkommande felanmälningar och synpunkter i samband med extraordinära snöfall. Ett antal medarbetare på natur- och gatudriftsavdelningen ska vara tillgängliga för att besvara och hantera inkommande frågor som servicecenter tar emot. Sida 134 av 191

145 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ (5) 6. Uppföljning 6.1 indikatorer Kommunstyrelsens förvaltning skriver att en mätmetod som ska användas för uppföljning av drift och underhåll av gång- och cykelbanor (på sidan 42) är Trafikverkets enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor. I denna undersökning ska Huddinge uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuneras kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning skriver ut exakt vad undersökningen heter och anger var man kan hitta den. Förvaltningen föreslår i övrigt att källhänvisningar och officiellt undersökningsnamn, namn på projektstyrningsverktyg, resvanestatistik etc. skrivs ut för samtliga indikatorer och inriktningsmål i rubricerat kapitel. Det är viktigt för att kunna återsöka källor. Avslutningsvis föreslår förvaltningen att en kolumn förs in för varje mål och indikator där det framgår vilken förvaltning och enhet som ansvarar för att ta fram underlag för uppföljning. Till exempel undrar förvaltningen vem som ska ansvara för att genomföra stickprovskontroller av felanmälningar som är kopplade till cykelplanens kvalitet? Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Johanna Lampinen Dunér Utredare Bilagor 1. Missiv 2. Trafiksäkerhetsplan Beslutet delges Kommunstyrelsen Sida 135 av 191

146 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun November 2016 remissversion KS-2016/2472 Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen 09 november 2016 Sida 136 av 191

147 Huddinge kommun TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2016/2472 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till trafiksäkerhetsplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av projektledare Annika Löfmark (t o m jan 2016, gatu- och trafiksektionen) samt Jack Lu (fr o m jan 2016, gatu- och trafiksektionen), Leif Nilsson (gatu- och parkdriftsavdelningen) och Alexandra Mattsson (gatu- och Sida 2 av 56 Sida 137 av 191

148 trafiksektionen). Övriga deltagare från gatu- och trafiksektionen har också bidragit med kunskap och erfarenhet. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB och Sweco AB. Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. Trafiksäkerhetsplanen ska tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren för att trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2010 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas svårt och 25 procent färre skadas lindrigt i trafiken. Det kommunala arbetet med trafiksäkerhet är viktigt redskap för att nå det nationella målet om nollvisionen, att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att uppnå detta mål måste kommunen arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. De strategier och insatser som föreslås i trafiksäkerhetsplanen ska främst leda till att förebygga svåra olyckor samt mildra de olyckstyper som är mest förekommande. Detta innebär att oskyddade trafikanters olyckor samt motorfordons singelolyckor prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete. Planen pekar på följande insatsområden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker: Hastighet på det kommunala vägnätet Gång- och cykelpassager Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Barns resor Äldres resor Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt visar på minskning och/eller lindring av olyckor inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. Sida 3 av 56 Sida 138 av 191

149 Begreppslista Cykel Enskild väg Gång- och cykelpassage Gångpassage Cykelpassage Cykelöverfart Kommunal väg Oskyddad trafikant Singelolycka Statlig väg STRADA Väghållare Övergångsställe I begreppet cykel ingår även mopeder om de inte tas upp särskilt. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelväg som privat markägare ansvarar för. Särskilt iordninggjord plats för att underlätta passage för oskyddade trafikanter över körbana. I rapporten innefattar begreppet gång- och cykelpassager gångpassager, cykelpassager, övergångställen och cykelöverfarter. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för fotgängare över körbanan. Finns bevakade (t ex signalreglerad) och obevakade (t ex nedsänkt kantsten) gångpassager. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för cyklister över körbanan. Finns bevakade (t ex signalreglerad) och obevakade (t ex nedsänkt kantsten) cykelpassager. En hastighetssäkrad cykelpassage som är försedd med vägmärke (B8) och vägmarkering (M14/16) där trafiken på körbanan har väjningsplikt mot cyklister som ska korsa gatan. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som kommunen ansvarar för. Som oskyddade trafikanter räknas gående, cyklister och mopedister. En olycka med endast en trafikant/ett fordon Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som staten ansvarar för. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på och sammanför data från polis och sjukvård. Den som äger och förvaltar en väg. Behöver inte vara den som äger marken. Gångpassage över körbanan som är försedd med vägmärke (B3) och vägmarkering (M15). Trafiken på körbanan har väjningsplikt mot gående som ska korsa gatan. Sida 4 av 56 Sida 139 av 191

150 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNING LÄSANVISNING UTGÅNGSPUNKT OLYCKSSTATISTIK OLYCKSANALYS STRATEGI INSATSOMRÅDEN HASTIGHETSEFTERLEVNAD PÅ DET KOMMUNALA VÄGNÄTET GÅNG- OCH CYKELPASSAGER DRIFT OCH UNDERHÅLL AV GÅNG- OCH CYKELBANOR BARNS RESOR ÄLDRES RESOR GENOMFÖRANDE EKONOMISKA KONSEKVENSER UPPFÖLJNING INDIKATORER...40 BILAGA 1. MÅL MED TRAFIKSÄKERHETEN...44 BILAGA 2. OLYCKSSTATISTIK FRÅN STRADA...46 BILAGA 3. OLYCKSKARTOR...49 BILAGA 4. HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER...54 Sida 140 av 191

151 1. Inledning 1.1 Bakgrund Förutom att en god trafiksäkerhet påverkar folkhälsan i en positiv riktning, påverkar den även människors sätt och möjlighet att förflytta sig och bidrar på så sätt till att göra staden attraktiv. Trafiksäkerhet är alltså en viktig aspekt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Huddinge kommun arbetar sedan länge systematiskt med trafiksäkerhet. En trafiknätsanalys av det kommunala vägnätet genomfördes 2004 och en hastighetsplan togs fram under 2012 och Olika trafiksäkerhets- och hastighetssäkrande åtgärder har genomförts i kommunen vartefter de analyserna och planerna. Dock är trafiknätsanalysen inaktuell och det finns ett behov av att göra en helhetsbedömning av dagens trafiksäkerhetsläge som omfattar fler aspekter av trafiksäkerheten än hastigheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Trafikverket tog under 2012 och 2013 fram handboken Trafiksäkra staden - ny handbok för ett målinriktat trafiksäkerhetsprogram. Huddinge var tillsammans med Mjölby pilotkommuner. Handboken beskriver hur kommunerna kan ta fram ett trafiksäkerhetsprogram som stödjer ett systematiskt och ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Handbokens metoder har diskuterats och testats och de metoder och tillvägagångssätt som bedömdes som mest lämpliga för Huddinge har använts. För att nå de nationella och internationella trafiksäkerhetsmålen, se Bilaga 1, krävs att arbete med trafiksäkerhet görs på lokal nivå. Kommunerna har en nyckelroll i det nationella trafiksäkerhetsarbetet och ska arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. Utformningen av trafikmiljön behöver vara anpassad till människans förutsättningar där särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna som är de mest utsatta i trafikmiljön. Att minska antalet olyckor i tätorterna är dock inget som sker över en natt, utan kräver ett långsiktigt arbete. Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete förutsätter att trafiksäkerhetsfrågorna är väl förankrade i kommunens ledning och integrerad i den övriga stadsplaneringen. Denna trafiksäkerhetsplan ska tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren. Det är viktigt att ta ett gemensamt helhetgrepp kring trafiksäkerhetsfrågor för att de uppsatta målen om färre dödade och skadade i trafiken skall uppnås. Detta ska ligga till grund för respektive arbetsområdes fortsatta arbete och konkretiseras i en trafiksäkerhetsplan. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykeloch kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill gå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Sida 6 av 56 Sida 141 av 191

152 kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Trafiksäkerhetsplanen ska, enligt trafikstrategin, identifiera åtgärdsbehov och innehålla en plan för implementering av åtgärderna. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1. Schematisk bild över dokumenthierarkin För att nå målen uppsatta i Huddinge kommuns trafikstrategi är ett antal riktlinjer specificerade. Riktlinjerna relevanta för trafiksäkerhetsplanen visas i rutan nedan. För att uppnå trafikstrategins mål samt dess riktlinjer krävs många och stora insatser i trafikmiljön. Sida 7 av 56 Sida 142 av 191

153 RIKTLINJER för trygga och säkra trafikmiljöer: I kommunens trafiksäkerhetsplan ska det klargöras hur det säkerställs att alla trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Vidare ska kommunen verka för att gator och vägars dominerande inslag på stadsmiljön samt dess barriärverkan ska minska. Alla individer som rör sig i Huddinge kommuns offentliga miljö ska känna sig trygga och säkra oavsett val av transportsätt. Då prioritering måste ske går trafiksäkerhet före trygghet. 1.2 Syfte Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera strategier och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. 1.3 Mål Kommunernas trafiksäkerhetsarbete har stor betydelse för att nå de nationella och europeiska målen, se Bilaga 1. För att bidra till nollvisionen måste åtgärder göras på kommunal nivå, samt involvera flera arbetsområden. Antalet dödade på det kommunala vägnätet är litet och varierar slumpmässigt. Utfallet av en viss olycka kan också bero på individens ålder och fysik m m. Mål för dödade och svårt skadade läggs därför samman till ett gemensamt mål. Förutom för dödade och svårt skadade är det rimligt att kommunen även har mål för att även reducera antalet lindrigt skadade. Till skillnad från de nationella och europeiska målen, ingår de gåendes fallolyckor i de kommunala målen. Det övergripande målet är att mellan år 2010 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: Övergripande mål: 50 procent färre dödade och svårt skadade. 25 procent färre lindrigt skadade. 1.4 Avgränsning Analyserna i denna rapport grundar sig på inrapporterade olyckor i STRADA. De omfattar, förutom olyckor med något fordon inblandat, även olyckor där gående har halkat eller snubblat s k fotgängare singel. Eftersom Huddinge kommun främst kan påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet, har analysarbetet koncentrerats till det kommunala vägnätet. Fram till 2030 kommer kommunen dock ha tagit över väghållningen av en del vägar som idag är statliga och ett flertal enskilda vägar. Då det i dagsläget är oklart vilka vägar som ska bli kommunala och när väghållaransvaret förväntas övertas, är det rimligast att endast utgå från år års Sida 8 av 56 Sida 143 av 191

154 kommunala vägnät i olycksstatstiken. Vid framtida uppföljning av olycksstatistiken är det dock viktigt att ta hänsyn till att det kan finnas vägar och gator som kommunen tagit över väghållaransvar för och som saknats i den kommunala olycksstatistiken tidigare. 1.5 Läsanvisning Trafiksäkerhetsplanen är strukturerat enligt Figur 2. Utgångspunkt - Förstå situationen Uppföljning - Indikatorer, mäta och utvärdera Strategi - Vad vi vill uppnå Genomförande - Hur det ska åtgärdas Insatsområden - Vad som behöver åtgärdas Figur 2. Trafiksäkerhetsplanens struktur. Den första delen behandlas hur långt vi har kommit i trafiksäkerhetsarbetet samt en analys av trafiksäkerhetssituationen år Detta är utgångspunkten för strategierna som beskriver vilka trafiksäkerhetsområden Huddinge kommun vill prioritera för att uppfylla det övergripande målet färre döda och skadade i trafiken. Insatsområdena anger mer ingående vilka åtgärder kommunen avser att arbeta med i syfte att uppfylla målet. Slutligen beskrivs planen för uppföljning. Om förutsättningarna förändras eller om de åtgärder som har vidtagits inte ger tillräcklig effekt kan de behöva justeras eller intensifieras. Sida 9 av 56 Sida 144 av 191

155 2. Utgångspunkt För att kunna få en bild av de hälsoförluster som uppstår till följd av trafikolyckor i Huddinge kommun har olycksstatistik från STRADA analyserats. Till STRADA rapporterar polisen och akutsjukhusen trafikolyckor med personskador. Sjukhusen rapporterar även olyckor där en person har halkat eller snubblat utomhus (s k fotgängare singel), vilket polisen inte gör. Uttag har gjorts från hela databasen och olyckorna kategoriseras utifrån var, när och vilket typ av olycka som skett samt vilka personskador som de medför. STRADAs olycksstatistik är inte fullständig, men är det mest täckande vi har idag och ger en uppfattning om Huddinge kommuns problem vad gäller trafiksäkerhet. För närmare beskrivning av STRADA och hur statistiken har tagits fram se Bilaga 2. Den statistik som redovisas i detta kapitel grundar sig på statistik inrapporterad till den nationella databasen STRADA mellan år År 2010 ett representativt år? År 2010 dödades relativt få i trafiken i jämförelse med övriga år, se nedanstående figur. Det nationella målet har 2007 som utgångsår medan EU-målet utgår från Då dessa två utgångsår skiljer sig mycket i antal dödade, är det svårt att jämföra de två olika målen, läs mer i Bilaga 1. Det är därför inte realistiskt att endast titta på 2010-års statistik i kommunens målarbete, utan analysera olyckorna för en längre period, d v s Ett genomsnitt av dessa tre års olycksstatistik har tagits fram för att få fram ett utgångsår att jämföra med i målarbetet. 2.1 Olycksstatistik Då målen gäller antalet dödade och skadade personer och inte antal olyckor, redovisas olycksstatistiken för antal personer. Totalt registrerades dödade eller skadade i trafiken i Huddinge kommun mellan år Av dessa var fyra dödsfall, 110 svårt skadade och lindrigt skadade. Sida 10 av 56 Sida 145 av 191

156 Då kommunen framförallt har möjlighet att påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet är det detta som har analyserats. På det kommunala vägnätet inrapporterades i genomsnitt 377 dödade eller skadade personer per år under treårsperioden Figur 3 visar registrerade personskador som inrapporterats för Huddinge kommun i genomsnitt per år, uppdelat på väghållare Personer Kommunalt vägnät Statligt vägnät Övrigt vägnät Lindrigt skadad Svårt skadad Dödsfall Figur 3. Olyckornas fördelning mellan olika väghållare i kommunen i genomsnitt per år under perioden Hur olyckorna på det kommunala vägnätet fördelade sig mellan olika kategorier framgår av Tabell 1. Tabell 1. Antal skadade och dödade personer på det kommunala vägnätet Olyckstyp Död Personskada och allvarlighet Svårt Lindrigt skadad skadad Totalt Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsvängande (motorfordon) Korsande (motorfordon) Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Cykel - motorfordon Fotgängare - motorfordon Oskyddade trafikanter singel Fotgängare singel Sida 11 av 56 Sida 146 av 191

157 - Cykel singel Moped singel Kollision mellan oskyddade trafikanter Cykel - Fotgängare Cykel - Cykel Cykel - Moped Moped - Moped 1 1 Övrigt Personskador år Personskador under ett genomsnittsår Av de olyckor som skett under åren på det kommunala vägnätet medför den absoluta majoriteten lindriga personskador. Två personer har omkommit i dödsolyckor på det kommunala vägnätet, varav den ena i kollision mellan fotgängare och motorfordon och den andra som singelolycka fotgängare. Fotgängares fallolyckor står för nästan hälften av alla svåra skador. Bland de andra olyckstyperna medför cyklisters singelolyckor, motorfordons singelolyckor samt kollision mellan cyklister och motorfordon flest svåra personskador. Samma olyckstyper medför också, tillsammans med upphinnandeolyckor motorfordon (vilket är den främsta olycksorsaken under kollisioner motorfordon ), flest lindriga olyckor. Vilka skadas? Lindrigt skadad Svårt skadad/dödad Okänd Figur 4. Antalet skadade per åldersgrupp under åren Observera att de olika åldersgrupperna inte har samma intervall. 1 1 Denna åldersgruppering används ofta i olycksstatistik eftersom det gör det möjligt att skilja mellan grupper med olika förutsättningar. Förskolebarn, skolbarn, ungdomar som får köra moped, ungdomar som får ta körkort och pensionärer har olika beteenden och förutsättningar, det kräver också olika åtgärder för att minska deras olycksrisk. Sida 12 av 56 Sida 147 av 191

158 Att äldre (+65 år) oftare skadas svårt framgår av Figur 4 som visar de skadades åldersfördelning. Detta beror främst på att de är skörare, men också att de råkar oftare ut för olyckor p g a det naturliga åldrandet som bl a innebär försämrad rörlighet, syn, hörsel och reaktionsförmåga. Ur olycksstatistiken går det även att utläsa att barn som har börjat skolan (7-14 år) skadas betydligt oftare än yngre barn (0-6 år). Det beror sannolikt på att de går och cyklar själva ute i trafiken i en helt annan omfattning än yngre barn. Användandet av skydd vid färd i bil och med cykel samt bilfria bostadsområden har stor betydelse för att minska barns olyckor och skador. Även ungdomar (15-19 år) drabbas oftare av personskador än vuxna. Det kan bero på den demografiska sammansättningen i kommunen (stor andel ungdomar) men också att ungdomar troligtvis tar större risker och att de är oerfarna trafikanter Kvinna Man Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kollisioner mellan oskyddade trafikanter Övrigt Figur 5. Diagrammet visar fördelningen av skadade per huvudolyckstyp mellan kvinnor och män. Könsfördelningen mellan dem som skadas i trafiken är relativt jämn, se Figur 5. Kvinnor och män skadas dock i olika grad i olika typer av olyckor. Kvinnor skadar sig oftare i singelolyckor med oskyddade trafikanter (63 %) i högre grad än män (49 %). Gällande olyckor där endast motorfordon är inblandade (kollision mellan motorfordon samt motorfordon singel) råkar dock män (34 %) oftare ut för skador än kvinnor (22 %). Resultatet är till stor del kopplat till män och kvinnors resvanor; att män kör mer bil än kvinnor och att kvinnor går och cyklar mer än män. Var sker olyckorna? I kartan nedan visas olyckornas utspridning på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun. De flesta olyckor sker längs huvudvägnätet och olyckorna speglar var det i övrigt är mest trafik. På lokalvägnätet är det främst gåendes och cyklisters singelolyckor som sker. För kartor som visar vilka olyckor som inträffar var, se Bilaga 3. Sida 13 av 56 Sida 148 av 191

159 Figur 6. Karta över var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år Samhällskostnader Förutom det personliga lidandet som trafikolyckorna medför, och som naturligtvis inte kan räknas i pengar, tillkommer en faktisk kostnad i kronor för individ, näringsliv och övriga samhället. Ett ekonomiskt mått på olika olyckstyper kan vara en hjälp i prioriteringen mellan olika åtgärder. Dessutom kan kostnaderna även ställas i relation till kostnaden för att genomföra olika trafiksäkerhetsåtgärder. Det är viktigt att de gemensamma resurserna används på ett effektivt sätt. I snitt var den uppskattade totala kostnaden för personskadeolyckorna i Huddinge kommun 278 miljoner kronor per år under åren se Tabell 2. I de framräknade kostnaderna ingår bland annat kostnader för räddning, vård, rehabilitering, inkomstbortfall och materiella kostnader. Tabell 2. Samhällsekonomisk kostnad (tusen kronor) per år för de trafikolyckor som inträffade i Huddinge kommun under treårsperioden Källa: Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012). Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Antal personskador per år Samhällskostnad per skada, tkr Totalt Summa samhällskostnader, tkr Näringsliv och individ står för merparten, 75 %, av kostnaden. Kommunernas andel utgör 8 %, vilket till störst del utgörs av minskade skatteinkomster och ökade utgifter för sjukvård och Sida 14 av 56 Sida 149 av 191

160 socialförsäkring 2. Uppskattningsvist innebär detta en kostnad på 22 miljoner kronor för kommunen. 2.2 Olycksanalys För att bättre se relationerna mellan olika olyckstyper redovisas antalet skadade och döda som staplar, se Figur 7. Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kollision mellan oskyddade trafikanter Övrigt Lindrigt skadad Svårt skadad Dödsfall Figur 7. Fördelning av antal dödade och skadade per huvudolyckstyp på det kommunala vägnätet Oskyddade trafikanters singelolyckor Singelolyckor med oskyddade trafikanter står för mer än hälften av personskadorna och är därmed den största olycksgruppen. Den absoluta majoriteten, 92 %, av dessa singelolyckor är olyckor med lindrig utgång. Trots det står de oskyddade trafikanternas singelolyckor för 65 % av det totala antalet svårt skadade. En av de två rapporterade dödsolyckorna var en singelolycka Dec Jan med fotgängare. Gåendes fallolyckor utgör 63 % av de oskyddade trafikanternas skador i singelolyckor. Merparten av dessa, 61 %, har rapporterats under månaderna december till mars, se Figur 8. Även om detta till en del skulle kunna förklaras av att rapporteringen från sjukvården ökade i slutet av så kvarstår att snö och halka orsakar många olyckor, trots att cyklingen och mopedåkningen minskar vintertid. Orsaken till singelolyckor bland oskyddade Figur 8. Fördelning av olyckorna per månad. trafikanter beror ofta på brister i drift och underhåll och i utformningen av gång- och cykelvägarna. Hur allvarliga konsekvenserna ett fall eller en omkullkörning blir beror delvis på personens ålder och hälsa i övrigt. Okt Sep Nov Aug Juli Juni Maj Apr Mars Feb 2 Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012) 3 D v s statistikperioden innehåller fler vintermånader än sommarmånader med rapportering från lättakuten. Sida 15 av 56 Sida 150 av 191

161 Kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Efter oskyddade trafikanters singelolyckor är kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter den olyckstyp som leder till flest svåra skador. Ungefär en tiondel av samtliga personskador har uppkommit i kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddad trafikant. Cyklister och mopedister står för något fler (58 %) personskador än fotgängarna. En stor majoritet, ungefär 90 %, av skadorna lindriga. En rapporterad dödsolycka skedde i kollision mellan motorfordon och fotgängare. Gång- och cykelnätet bör vara väl planerat och gent så att det är naturligt att välja det säkraste alternativet mellan två platser. Gång- och cykelpassager ska vara utformade för låga hastigheter för att minska antalet olyckor och förmildra utgången av de olyckor som ändå sker. Motorfordons singelolyckor Av de som skadas i singelolyckor med motorfordon får 12 % svåra skador, vilket är den högsta andelen svåra skador bland alla olyckstyper Rätt utformning av gaturummet bör kunna minska både olyckornas uppkomst och hur allvarliga följderna blir. Att rätt hastighet hålls på vägarna är viktigt eftersom (för) hög hastighet oftast är en av orsakerna till olyckornas uppkomst. Ett effektivt sätt att framförallt förebygga svåra personskador är att inte placera fasta hinder i eller intill vägområdet där det är möjligt att köra fortare än 30 km/h. Speciellt i kurvor och korsningar är det viktigt att se över placeringen av fasta hinder. Kollisionsolyckor mellan motorfordon Ungefär en sjättedel av alla olyckor sker i kollision mellan motorfordon, vilket gör den olycksgruppen med näst flest olyckor. De allra flesta (98 %) av dessa olyckor har dock lindrig utgång. Upphinnandeolyckor står för 70 % av personskadorna i kollisioner mellan motorfordon, och cirka 20 % av skadorna sker vid korsande kurs. Att vägarna har rätt hastighet, att denna hastighet och avståndet mellan fordonen hålls, bör både minska antalet olyckor och utgången av olyckorna. Att hastigheterna är låga i anslutning till korsningspunkter är speciellt viktigt. Kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter Antalet rapporterade skadade i dessa olyckor är få (2 %) i jämförelse med de andra olyckstyperna. Ett tydligt och välutformat gång- och cykelnät, med god sikt och bra beläggning kan förebygga denna olyckstyp. Tillräcklig kapacitet och vid behov separering av fotgängare och cyklister/mopedister kan också bidra till färre skadade. Sida 16 av 56 Sida 151 av 191

162 3. Strategi För att nå de kommunala målen och kunna prioritera vilka insatser som ska göras, behöver det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet koncentreras på några få olyckstyper. Svåra personskador kan medföra svårt lidande och i värsta fall livslångt handikapp. De olyckor som leder till svåra olyckor bör därför i första hand förebyggas. Åtgärder bör även fokusera på att förebygga och mildra skadegraden för de olyckstyper som är mest förekommande. Utifrån olycksstatistik för hela Sverige framgår att, i förhållande till trafikarbetet, är risken för att dödas eller skadas allvarligt betydligt högre på cykel eller till fots jämfört med i bil. Barn, äldre och många andra som inte har tillgång till egen bil är beroende av att gå eller cykla åtminstone en del av sina resor. Mer än hälften av hushållen i Huddinge kommun äger ingen egen bil 4. Möjligheten att på egen hand förflytta sig på ett säkert och tryggt sätt i vägtrafiken ger dem en ökad mobilitet och livskvalitet. Även kollektivtrafikresor börjar och slutar oftast med en resa till fots eller cykel och hur resan till och från hållplats ser ut har stor betydelse för kollektivtrafikens säkerhet. Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi skall resor med gång, cykel och kollektivtrafik öka. Detta riskerar att leda till fler skadade i trafiken om det inte samordnas med åtgärder för att höja trafiksäkerheten för dessa trafikanter. Baserat på olycksstatistiken och analysen i föregående kapitel, har de sex olyckstyperna (enligt Tabell 1) grupperas till följande tre huvudolyckstyper som prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete: Oskyddade trafikanters singelolyckor Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Singelolyckor med motorfordon För att förebygga och lindra konsekvenserna av de prioriterade olyckstyperna krävs olika insatser beroende på olyckstyp och var olyckorna inträffar. Oskyddade trafikanters singelolyckor Åtgärder som kan minska antalet skadade i oskyddade trafikanters singelolyckor är: Bättre underhåll av gång- och cykelbanor, t ex beläggningsåtgärder och röjning av växtlighet Bättre drift av gång- och cykelbanor, t ex snöröjning och halkbekämpning Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Åtgärder som kan minska antalet skadade i olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter är: Hastighetssäkring på platser där gående och cyklister korsar biltrafiken 4 Bilstatistik 2013, Huddinge kommun (2014) Sida 17 av 56 Sida 152 av 191

163 Bättre hastighetsefterlevnad på sträckor med blandtrafik mellan gående, cyklister och motorfordon Minimering av konfliktpunkter genom trafiksäker gatuutformning Ökad hjälmanvändning är en viktig beteendepåverkande åtgärd att arbeta med för att reducera skadegraden hos olyckor med cyklister, t ex i samarbete med skolor. Ökad dubbdäcksanvändning på cyklar på vintern är likaså en åtgärd som minskar risken för halkolyckor. Åtgärderna bedöms dock inte bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de tidigare nämnda åtgärderna gällande reducering av antal skadade. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Singelolyckor med motorfordon Åtgärder som kan minska antalet skadade i singelolyckor med motorfordon är: Bättre hastighetsefterlevnad Bättre drift- och underhåll av väglag Ökad bältesanvändning och minskad rattonykterhet är viktiga beteendepåverkande åtgärder att arbeta med för att minska antalet skadade med motorfordon samt reducera olycksgraden, t ex i samarbete med skolor och beroendeenheten. Dock bedöms inte dessa åtgärder bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de tidigare nämnda åtgärderna gällande reducering av antal skadade i singelolyckor med motorfordon. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas polisiärt samt på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Sida 18 av 56 Sida 153 av 191

164 4. Insatsområden Analysen av olyckorna i Huddinge kommun pekar på ett antal områden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker. För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har några insatsområden identifierats som har potential att påverka antalet skadade inom de prioriterade olyckstyperna. Dessa är: 1. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 2. Gång- och cykelpassager 3. Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Ytterligare två insatsområden har identifierats, som består av en paketering av åtgärder från insatsområdena 1-3 samt beteendepåverkande åtgärder. Barn och äldre har identifierats som de mest utsatta olycksgrupperna i trafiken, se Kapitel 2.1, och kräver därmed extra hänsyn i framtagande av trafiksäkerhetsåtgärder. Genom att gynna barn och äldre i trafiken, gynnas därmed de flesta. För att samla och mäta insatser som både kan ha effekt på de prioriterade olyckstyperna och prioriterade olycksgrupperna har därför ytterligare insatsområden tagits fram: 4. Barns resor 5. Äldres resor Nedan är en sammanfattning av vilka mål Huddinge kommun avser att arbeta mot i respektive insatsområde samt hur nuläget ser ut. Insatsområde Inriktningsmål 2030 Nuläge Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Gång- och cykelpassager Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Barns resor På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns. Minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Sida 19 av 56 På 10 % av kommunens huvudvägar håller 85 % av trafiken gällande hastighetsgräns. 74 % av gång- och cykelpassagerna längs huvudvägnätet har säker eller delvis säker standard. År 2013 fick Huddinge kommun betyget Mindre god kvalitet. År 2015 var andelen barn som åker bil hela vägen till skolan 21 %. Då var 18 av kommunens 37 skolor anslutna till sammarbetet med säkra skolvägar. Sida 154 av 191

165 Äldres resor Minst 75 % av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. Inga målpunkter har inventerats och åtgärdats med avseende på trafiksäkerhet 4.1 Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Den faktiska hastigheten har stor betydelse både för sannolikheten att en trafikolycka inträffar och utfallet av de olyckor som inträffar. En lägre hastighet ger kortare stoppsträckor, se Figur 9, och färre olyckor. Genom att sänka hastigheten med t ex fem procent på det kommunala vägnätet, bedöms antalet döda minska med cirka 20 procent och antalet svårt skadade minska med ca 15 procent i trafiken. 5 En god hastighetsefterlevnad, d v s att den gällande hastighetsgränsen inte överskrids, innebär att trafikanterna lättare kan bedöma trafiksituationen och fatta rätt beslut i trafiken. Figur 9. Samband mellan hastighet och stoppsträckor. Stoppsträckorna ovan gäller vid torrt väglag. Figuren har modifierats efter Vilken hastighet som är lämplig på en väg grundar sig på människans förmåga att tåla krockvåld. Högsta hastighet bör vara högst 50 km/h där det finns risk för sidokrock mellan två bilar och högst 30 km/h där oskyddade trafikanter och bilar möts. Huddinge kommun har genomfört en översyn av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet så att hastighetsgränserna motsvarar den nivå som är lämplig med hänsyn tagen till bl a vägens funktion och förekomsten av oskyddade trafikanter i vägområdet. På vägsträckor och i korsningar där oskyddade trafikanter är skilda från biltrafiken kan hastighetsgränsen vara högre jämfört med gator där alla trafikslag blandas, utan att det är negativt för trafiksäkerheten. Ofta, men inte alltid, stämmer de nya hastighetsgränserna också överens med den fysiska utformningen. Att mäta och följa upp hastighetsefterlevnaden på det kommunala vägnätet är ett sätt att bedöma trafiksäkerheten. Om hastighetsgränsen inte hålls på en vägsträcka är det en indikation på att utformningen sannolikt behöver ändras. 5 Trafiksäkra staden, SKL (2013) Sida 20 av 56 Sida 155 av 191

166 Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Det nationella målet är att 80 % av trafikarbetet på kommunala vägar ska ske inom gällande hastighetsgräns år 2020 i jämförelse med cirka 64 % år När 80 % -målet uppnås bedöms effekten nationellt bli 30 färre dödade på de kommunala vägnäten i landet. Bedömning om hur det påverkar antalet skadade saknas. 6 Mål för 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns år Generellt är det sämre hastighetsefterlevnad ju lägre hastighetsgränsen är. Eftersom Huddinge kommun nyligen implementerade jämna hastighetsgränser, där många gator sänktes från 50 km/h till 40 km/h, är därför målet för hastighetsefterlevnaden något lägre än det nationella målet. Nuläge Huddinge kommun mäter med jämna mellanrum hastigheterna på det kommunala vägnätet. Under 2012 genomförde kommunen en översyn av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet. I samband med det infördes de nya hastighetsgränserna 40 och 60 km/h. Under 2016 genomfördes en uppföljning av hastighetsplanen 7 och resultaten från trafikmätningarna visade att på 10 % av mätpunkterna håller 85 % av trafiken gällande hastighetsgräns. Tabell 3. Resultat från hastighetsmätningarna. Tabellen visar antal och andel mätpunkter på huvudvägnätet i Huddinge kommun där hastighetsefterlevnaden är god, d v s där 85 % av trafiken håller hastighetsgränsen. Gällande hastighetsgräns Antal mätpunkter där hastighetsefterlevnaden är god 30 km/h (dagtid) 0 av 11 0 % 40 km/h 0 av 21 0 % 60 km/h 5 av % Totalt 5 av % % Aktuella åtgärder För att sänka de faktiska hastigheterna och för att öka hastighetsefterlevnaden kan flera olika typer av åtgärder vidtagas. Åtgärderna kan göras på gatorna, i fordonen, genom övervakning eller genom beteendepåverkande åtgärder. De olika åtgärderna har olika effekt, acceptans och kostnad. 6 Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan 2011 och 2020, Trafikverket (2012) 7 Utvärdering av Huddinge kommuns hastighetsplan, Ramböll (2016) Sida 21 av 56 Sida 156 av 191

167 Tabell 4. Exempel på åtgärder för sänkta hastigheter och ökad hastighetsefterlevnad. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar 8 Sänkt hastighetsgräns med 10 km/h -5 till -10 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetssäkring av tjänstefordon, hastighetslås -40 till -50 % Ekonomiavdelningen Hastighetssäkring med fysiska åtgärder -24 till -45 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetspåverkan med ATK-kameror (Automatisk trafiksäkerhetskontroll) -25 till -40 % Polisen Hastighetspåverkan med polisövervakning Okänt Polisen Hastighetspåverkan med VMS-tavlor -15 till -25 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetspåminnare Okänt Gatu- och trafiksektionen Kampanjer och information kring ökad hastighetsefterlevnad Okänt Gatu- och trafiksektionen Beslut om hastighetsgränser baseras på kriterier för respektive vägtyp och vägens utformning men tar också hänsyn till vilka verksamheter som finns i närheten, t ex skolor, idrottsanläggningar eller äldreboenden. Hastighetssäkring med hjälp av hastighetslås i fordon är en åtgärd som kommunen bör ha i sina egna bilar och ställa som krav i upphandlade resor och transporter. Även om dessa fordon utgör en liten andel av fordonsflottan så är det en viktig arbetsmiljöfråga. På sikt kommer också dessa fordon ut på begagnatmarknaden och bidrar då till att antalet hastighetssäkrade fordon ökar. Kollektivtrafiken bör också ha hastighetslås, men eftersom den upphandlas av Trafikförvaltningen har kommunen inte rådighet i den frågan. Däremot kan önskemålet tas upp i kontakter med Trafikförvaltningen och Landstinget. Fysiska åtgärder är de åtgärder där kommunen har störst möjlighet att påverka hastigheten. Kommunen har en årlig budget avsatt för fysiska åtgärder. Åtgärder kan och bör även inkluderas i varje om- eller nybyggnadsprojekt. Bland fysiska åtgärder innefattas bl a fartgupp, platå och upphöjda gång- och cykelpassager, korta avsmalningar, refuger/mittremsa och sidoförskjutningar, se Bilaga 4. Fysiska åtgärder hanteras bl a under insatsområdet Säkra gång- och cykelpassager, Kapitel 4.2. Att sätta upp ATK-kameror är en polisiär åtgärd som kommuner ännu inte kan införa själva. Kommunen och polisen har ett samarbete kring bland annat hastigheter och var problem förekommer. Detta samarbete bör fortsätta samt utvecklas. Även gällande polisövervakning har kommunen möjlighet att föreslå platser där hastigheten är hög och där extra övervakning bör ske. Gällande VMS-tavlor har kommunen två mobila påminnelsetavlor som kan flyttas runt beroende på var behovet finns. VMS-tavlor kan t ex visa vilken hastighet bilisten håller eller om bilsiten kör för fort. 8 Ansvar för att ta fram beslutsunderlag för åtgärden i fråga. Sida 22 av 56 Sida 157 av 191

168 Hastighetspåminnare kan vara en lämplig åtgärd för att påminna resenärer för vilken hastighet som gäller på gatan. Hastighetspåminnare i sig ger ingen hastighetssäkring om inte åtgärden ingår i en systematisk påverkan för att öka medborgarnas acceptans och förståelse för hastighetsdämpande åtgärder. Kampanjer och informationsinsatser för förbättrad trafikvett och ökad hastighetsefterlevnad skulle kunna genomföras i ett samarbete med kommunens trygghet- och säkerhetsnätverket samt polisen. Åtgärderna ger större effekt ifall polisövervakning och kontroller genomförs samtidigt som kampanjerna. Prioriteringsprinciper - vilka sträckor ska åtgärdas? Kommunens hastighetsmätningar och uppföljningar av hastighetsplanen utgör underlag för prioritering av hastighetsdämpande åtgärder. Åtgärder kan ske både i form av fysiska åtgärder samt kontroller/övervakning. Åtgärderna kan även ske antingen i korsningspunkt eller mitt i en sträcka. Prioritering av åtgärder i korsningspunkter sker enligt de prioriteringsprinciper som anges för hastighetssäkring av gång- och cykelpassager, se Kapitel 4.2. Åtgärder på sträcka prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Hastighet på sträckan eller platsen platser där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. * Sträckans befintliga standard - platser utan åtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. * Biltrafikflödet platser med högt biltrafikflöde prioriteras. * Antal fotgängare och cyklister längs sträckan sträckor där många oskyddade trafikanter rör sig prioriteras. * Andel barn och äldre längs sträckan sträckor där många barn och äldre rör sig prioriteras. * Olycksdrabbade sträckor platser med hög andel olyckor prioriteras. Vilken typ av åtgärd som krävs, beror på platsens förutsättningar och behöver utredas från fall till fall. För närmre beskrivning av typåtgärder, se Bilaga 4. Med hänsyn till investeringskostnaderna är det inte rimligt att genomföra fysiska åtgärder på alla platser där hastighetsnivån är för hög. Ett alternativ är då att använda mobila VMS-skyltar. Generellt är fysiska åtgärder inte lämpliga på gator med hastighetsgräns över 60 km/h. Där föreslås VMS-tavlor. Sida 23 av 56 Sida 158 av 191

169 4.2 Gång- och cykelpassager En lägre hastighet minskar risken för att en olycka mellan ett motorfordon och en oskyddad trafikant skall inträffa. Om en olycka likväl inträffar, minskar risken för dödsfall och svåra personskador om hastigheten är låg, se Figur 10. En gång- och cykelpassage anses vara säker om den är planskild eller om 85 % av bilisterna håller högst 30 km/h vid passagen 9. Genom att säkra en gång- och cykelpassage kan det medföra en minskning av antalet svårt skadade cyklister och fotgängare med 50 % och de mycket allvarligt skadade med 80 %. 10 Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas. År 2014 var 25 % av landets gång- och cykelpassager hastighetssäkrade. 35 % är den målnivå som diskuteras för Målet skulle bidra till en minskning på nästan 20 % av antalet allvarligt skadade cyklister och betydande minskning av antalet dödade i trafiken. 11 Kommunens inriktningsmål: Huddinge kommuns mål är att minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard år Figur 10. Fallhöjder som motsvarar påfrestningen vid krock i olika hastigheter. Figuren har modifierats efter Nuläge I Huddinge skadades eller dödades i snitt 38 oskyddade trafikanter per år mellan i kollisioner med motorfordon, varav hälften av dessa uppges ha inträffat på en gång- och cykelpassage. Trafikverket har ett kartverktyg där det går att avläsa hur säkra gång- och cykelpassagerna är i varje kommun. Hur många och andelen gång- och cykelpassager i Huddinge kommun som har respektive standard enligt Trafikverkets kartverktyg framgår av Tabell 4. Kartverktyget visar dock endast gång- och cykelpassager som kommuner har rapporterat in till NVDB. En inventering av gång- och cykelpassagers trafiksäkerhetsstandard genomfördes sommaren % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet var då säkra eller delvis säkra. Ett arbete behöver göras för att rapportera in till NVDB. Tabell 5. Antal och andel gång- och cykelpassager på huvudvägnätet i Huddinge kommun med standard Grön, Gul och Röd standard. Gång- och cykelpassager Antal % Säker passage % Delvis säker passage % Osäker passage % 9 Trafiksäkra staden, SKL (2013) 10 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015) 11 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015) Sida 24 av 56 Sida 159 av 191

170 Beroende på passagernas utformning, eller typ av hastighetsdämpning har de indelats i olika trafiksäkerhetsnivåer: Säker passage 1. Planskild passage 2. Inom 15 meter från farthindertyp: Gupp av något slag Upphöjd passage 3. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder Delvis säker passage 4. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthindertyp 5. Max 40 km/h och farthindertyp: Sidorförskjutning refug 6. Max 40 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder 7. Inom 15 meter från cirkulationsplats: Osäker passage Ingen åtgärd I Huddinge kommun undviks asfalts- och betonggupp och upphöjda passager på gator med busstrafik med hänsyn till busstrafikens framkomlighet och bussförare- och resenärers bekvämlighet. Med Trafikverkets bedömning innebär detta att grön standard aldrig kan uppnås på gator med busstrafik där hastigheten är över 30 km/h och ej planskilt. Detta bör tas hänsyn till vid bedömning av standard på gång- och cykelpassager. Aktuella åtgärder Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 5. Tabell 6. Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Hastighetssäkring med upphöjd passage -40 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetssäkring med gupp i anslutning till passage eller åtgärd med motsvarande effekt. -40 % Gatu- och trafiksektionen Mittrefug vid gång- och cykelpassager -25 % Gatu- och trafiksektionen Avsmalning av körbana för att korta ner passagens längd Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Planskildhet Bedöms som mycket god vid rätt utformning Gatu- och trafiksektionen Sida 25 av 56 Sida 160 av 191

171 Varningsanläggning för gång- och cykelpassager Bedöms som god vid rätt utformning Gatu- och trafiksektionen Signalreglering 0 till - 30 %, men beror på tidigare olycksbild Gatu- och trafiksektionen Cykelöverfarter Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Kampanjer och information kring trafikvett och beteende Okänt Gatu- och trafiksektionen För hastighetssäkring av gång- och cykelpassager är upphöjd passage och gupp primära. Där upphöjd passage och gupp inte är lämpligt, t ex på bussgator eller längs huvudvägnätet där färdtjänst och utryckningsfordon kan ha problem med passering, är IFD-gupp, ACTIBUMP, mittrefug och avsmalning kompletterande och alternativa åtgärder som ger förhöjd trafiksäkerhet. Effekten på hastigheten varierar med de olika åtgärderna. Platågupp har störst effekt på bilarnas hastighet, medan avsmalning och refuger framförallt underlättar passage över gatan och minskar den sträcka som oskyddade trafikanter befinner sig i körbanan. Beroende på trafikförhållandena och förhållandena i övrigt kan de också ha effekt på hastigheten. Vid prioritering av åtgärder är det därför viktigt att se till inventeringen som gjorts av gång- och cykelpassager och inte enbart hastigheterna. Se Bilaga 4 för mer information och kostnadsuppskattning av de vanligaste hastighetsdämpande åtgärderna. För att få en uppfattning om olika åtgärders effekt på hastigheten skall hastigheterna mätas före och efter ombyggnationer görs. Det ger kunskap om åtgärdstypens effekt samt om den specifika åtgärden har skapat en tillfredsställande hastighetsnivå. Rutin bör upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad. Att anlägga planskilda gång- och cykelpassager i befintlig miljö är ofta svårt och kan kräva stora investeringar. Planskildhet föreslås därför inte som en generell åtgärd. I stället väljs de fyra första åtgärderna, som i förhållande till kostnad bedöms ha störst effekt för trafiksäkerheten i Huddinge, ut för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Signalreglering räknas normalt inte som hastighetssäkrande åtgärd utan är en åtgärd för att underlätta framkomligheten för korsande trafikanter. Trafiksäkerhetseffekten beror dock på tidigare olycksbild på platsen. Införande av cykelöverfarter ska introduceras i Huddinge kommun. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Kampanjer och informationsinsatser för förbättrad trafikvett och beteenden skulle kunna genomföras i ett samarbete med kommunens trygghet- och säkerhetsnätverket samt polisen. Åtgärderna ger större effekt ifall polisövervakning och kontroller genomförs samtidigt som kampanjerna. Sida 26 av 56 Sida 161 av 191

172 Prioriteringsprinciper - vilka gång- och cykelpassager ska åtgärdas? Trafikverkets uttagsverktyg för gång- och cykelpassager utgör ett underlag för prioritering av åtgärder. Åtgärd av passager prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Passagens befintliga standard - passager utan åtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. * Hastighet på sträckan eller platsen passager där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. * Biltrafikflödet passager med högt biltrafikflöde prioriteras. * Antal fotgängare och cyklister som använder passagen passager med många korsande oskyddade trafikanter prioriteras. Passager som korsas av det övergripande cykelvägnätet prioriteras. * Andel barn och äldre som använder passagen passager med hög andel korsande barn och äldre prioriteras. * Olycksdrabbade passager passager med hög andel olyckor prioriteras. Gång- och cykelpassager längs stamnätet (se Huddinges kollektivtrafikplan) behöver hanteras särskilt. Åtgärder som innebär negativ påverkan på kollektivtrafikens framkomlighet samt förarens och resenärens bekvämlighet undviks. Av detta följer att en passage med stort flöde i närheten av en skola kan prioriteras högre än en plats där få passerar, även om den faktiska hastigheten på den senare är högre. Arbetet med säkrare resor för barn och äldre kan vara en bra vägledning vid prioritering av åtgärder (se Kapitel 4.4 och 4.5). 4.3 Drift och underhåll av gång- och cykelbanor För att fotgängare, cyklister och mopedister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt året runt krävs att underlaget är jämnt och har god friktion. I trafikstrategin för Huddinge kommun prioriteras gång- och cykeltrafiken (tillsammans med kollektivtrafiken). Om detta inte skall leda till fler dödade och skadade i trafiken behövs en god standard på drift och underhåll av gång- och cykelnätet. En undersökning av VTI 12 visar att orsaken till nästan hälften av cykelolyckorna med allvarligt skadade kan härröras till brister i drift och underhåll, se Figur 11. Trafikverket har gjort bedömningen att ett effektivt underhåll av cykelnätet skulle kunna minska de allvarligt skadade cyklister med 30 %. 12 Statistik över cyklisters olyckor, VTI (2013) Sida 27 av 56 Sida 162 av 191

173 Figur 11. Första stapeln visar alla allvarligt skadade cyklister, andra stapeln orsaker till singelolyckor och tredje stapeln orsaken till olyckor som kan bero på bristande drift och underhåll. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Målet är att år 2020 ska 70 % av kommuner (med fler än invånare) uppnå säkerhetsnivån god kvalitet på vinterväghållning och barmarksunderhåll av sina cykelbanor. Säkerhetsnivån mäts genom en enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor samt vilka standardkrav kommunen har. Mätningarna genomförs vartannat år. Vid senaste mätningen 2015 var andelen 40 % som uppnådde god kvalitet. Mål för 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: Kommunens drift och underhåll av cykelnätet skall ha en standard som uppfyller kraven för god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor. I detta kvalitetsmått ingår både kvalitetssäkring och den faktiska standarden på nätet. Nuläge I den enkät som Trafikverket gjorde 2015 fick Huddinge kommun betyget mindre god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägar, vilket är ett mittenbetyg i en tregradig skala. En generell slutsats från enkäten är att Huddinge kommun har höga standardkrav gällande vinterväghållningen, men att det finns stor potential att förbättra kraven gällande upptagning av grus samt utveckling av kvalitetssäkringen samt rutiner i ledning och styrning av driften. I kommunens cykelplan framgår vilka kriterier som ska ställas och vilka prioriteringar som bör göras på drift och underhåll av cykelvägnätet. Ett arbete med gångplanen har påbörjats 2016, där krav och riktlinjer på drift och underhåll av gångvägar kommer ställas. Aktuella åtgärder För att det ska vara möjligt för kommuner med mindre god kvalitet att höja sig till god kvalitet krävs att kommunerna ser över både sitt arbetssätt och sina standardkrav. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 6. Åtgärderna bör samordnas med kommunens cykelplan och gångplan. Sida 28 av 56 Sida 163 av 191

174 Tabell 7. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Snöröjning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvalitet Halkbekämpning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvaliteten Underhåll av ytor så att de är hela och jämna, t ex krav gällande lagning av hål, gropar och andra ojämnheter Renhållning av gång- och cykelytor, t ex krav på lövsopning Utbildning för personal och entreprenör gällande drift och underhåll av gång- och cykelbanor Ökad tillsyn av gång- och cykelnätet, t ex krav på egenkontroll av barmarksunderhåll Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Ökad kvalitetssäkring av entreprenad Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Alla dessa åtgärder bedöms ha god effekt på trafiksäkerheten, och bör tas med i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. Prioriteringsprinciper - vilka drift- och underhållsåtgärder behövs? Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. 4.4 Barns resor Resor till och från skolor och fritidsaktiviteter skall vara säkra resor oavsett färdmedel. Barn ska inte avstå från att gå eller cykla till skolan eller fritidsaktiviteter på grund av otillräcklig trafiksäkerhet. Skolresor med upphandlad skolskjuts eller allmän kollektivtrafik skall vara säkra, vilket även inkluderar vägen till och från hållplats. Även resor som sker genom skolans/förskolans försorg ska ske på ett trafiksäkert sätt oavsett färdmedel och resor som arrangeras av idrottsföreningar och liknande skall ske på ett trafiksäkert sätt. Att arbeta med barns resor är ett sätt att paketera och prioritera åtgärder från olika insatsområden samt beteendepåverkande åtgärder, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för barn. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall barn, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig. Barns resor kan grovt delas in i resor som sker till och från skolan/förskolan, resor som sker under skoldagen samt resor som sker på fritiden. Trafiksäkerhetsproblem kring skolor utgörs vanligtvis av den trafik som alstras när barnen skjutsas till och från skolan. Att minska denna Sida 29 av 56 Sida 164 av 191

175 trafik är därför en viktig åtgärd för att förbättra säkerheten för alla barn. På samma sätt kan säkerheten kring idrottsanläggningar och liknande förbättras om färre barn skjutsas dit. Resor som sker genom skolans/förskolans och föreningars försorg kan dels handla om förflyttningar mellan olika lokaler under dagen dels om längre utflykter. Figur 12. Om färre barn skjutsas till skolan minskar trafiken kring skolorna och fler barn kan gå säkert till skolan. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas, men EU har målet att antal barn som dödas i trafiken ska minska med 60 % till år 2020, se Bilaga 1. Målet innebär alltså att en större andel av barns olyckor ska minska än för alla olyckor. Kommunens inriktningsmål: Kommunen erbjuder stöd till alla skolor i kommunen för att aktivt arbeta med säkra skolvägar. Målet är att färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Detta kan uppnås genom att minska biltrafiken kring skolor och andra miljöer där många barn vistas i, vilket i sin tur ökar säkerheten och barns förutsättningar för att gå eller cykla. Nuläge I Huddinge arbetar ungefär hälften av kommunens skolor aktivt med att minska andelen barn som skjutsas till skolan. Sammantaget har andelen barn som lämnas på avlämningsyta, eller som går och cyklar hela vägen ökat. Andelen barn som åker bil hela vägen till skolan har minskat, men minskningen har avtagits de senaste åren och vissa år t o m gått upp i andel. Detta beror på att när nya skolor ansluter sig till samarbetet, krävs mycket arbete för att de att jobba med säkra skolvägar och andelen som får skjuts med hela vägen riskerar att gå upp varje gång en ny skola går med. För att minska bilberoendet, ställs krav på att det ska vara säkra gång- och cykelmiljöer till skolan. Annars skapas en ond cirkel genom att fler barn och ungdomar riskerar få skjuts hela vägen till skolan och därmed bidra till en ännu osäkrare miljö. Sida 30 av 56 Sida 165 av 191

176 Figur 13. Val av färdmedel på de skolor 13 som arbetar aktivt med säkra skolvägar år År 2015 var 19 av 35 skolor anslutna till samarbetet kring säkra skolvägar. Ingen samlad bild finns av hur trafikmiljön kring fritidsanläggningar ser ut eller hur resor som arrangeras av föreningar eller skolor sker. Aktuella åtgärder Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring skolor och fritidsanläggningar lokalisering och hur de utformas få stor betydelse för hur säkra barns resor blir. Även mindre förändringar som var t ex entréer och cykelställ placeras kan få stor effekt. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågor vid ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till barn och ungdomar, bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. 13 Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Kräpplaskolan, Segeltorpsskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångssundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Stenmoskolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättra, Balingsnässkolan, Mörtviksskolan, Skanskbergsskolan, Solfagraskolan och Vista skolan. Sida 31 av 56 Sida 166 av 191

177 Tabell 8. Exempel på åtgärder för säkrare resor för barn. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Fysiska åtgärder Avlämningsplatser Bedöms som god om vägen mellan avlämningsplats och skolan är trafiksäker Gatu- och trafiksektionen Borttagning av hinder som skymmer sikten Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen/gatuoch parkdriftsavdelningen Drift- och underhållsåtgärder Anpassad snöröjning för barn Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många barn och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Okänt Gatu- och parkdriftsavdelningen Vandrande skolbuss Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Information, kampanjer och utbildningsinsatser kring trafiksäkerhet riktade till barn, föräldrar och lärare 0 till -15 % Gatu- och trafiksektionen/buf Krav och rutiner för att säkerställa att resor och transporter i kommunens verksamhet sker på ett säkert sätt Samarbete med idrottsföreningar om trafiksäkerhet vid resor, t ex genom information om Riksidrottsförbundets broschyr Trafiksäkra och klimatsmartare transporter i drotten Okänt Okänt Gatu- och trafiksektionen/ Ekonomiavdelningen/ BUF Gatu- och trafiksektionen/kuf De fysiska åtgärder och åtgärder som avser drift och underhåll som listas i Tabell 8 avser närområdet, d v s cirka 300 meter, kring grundskolor, idrottsanläggningar och andra platser där barn rör sig på egen hand. Om ett radiellt avstånd om 300 meter inte är relevant kan åtgärderna avse stråk till närmaste hållplats eller station, t ex kring större ridskolor eller andra verksamheter i perifera områden. Där kan förväntas ett lägre inventeringsbehov av omkringliggande natur men ett behov av inventering till och från hållplats och ridskolan istället. Under 2004 genomfördes en trafiknätsanalys för kommunen där skolors samt lek- och idrottsplatsers närmiljöer (300 meter från en skola) inventerades och åtgärdades med avseende på trafiksäkerhet. 30-zoner infördes och kompletterandes med fysiska åtgärder, såsom planskilda och hastighetssäkrade gång- och cykelpassager. Även ett arbete med beteendeförändringar kopplat till hämtning/lämning kring skolor påbörjades. Åtgärderna genomfördes under Dock har nya skolor, fritidsanläggningar och gator tillkommit Sida 32 av 56 Sida 167 av 191

178 sedan dess och en uppdatering av inventeringen behövs för att få en samlad bild av trafiksäkerheten i dess närområde. Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för barn ska inventeras? Totalt finns över 40 grund- och gymnasieskolor, över 20 större idrottsanläggningar samt närmre 20 andra stora målpunkter för barn (t e x ungdomsgårdar, bibliotek och kulturskolor) i Huddinge kommun. Utöver finns flertalet bollplaner, ridstall och lekplatser runt om i kommunen som barn besöker. Det är ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för barn som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Målpunktens roll grundskolor och större idrottsanläggningar har högst prioritet. * Nyttjande av målpunkt målpunkter med många elever (>600 elever) eller besökare prioriteras. * Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för barn prioriteras. * Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, t ex utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager m m. De platser där flera målpunkter ligger prioriteras högst då flest barn kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många barn och ungdomar tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan skola och andra aktiviteter inom området. Förskolor, dit barn förutsätts gå i sällskap med vuxen har fått lägst prioritering, såvida de inte är samlokaliserade med grundskola. Det finns målpunkter som attraherar både barn och äldre (Kapitel 4.5). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Passager av huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I en del fall finns inom målpunktens närområde gång- och cykelpassager som inventerades sommaren Åtgärder av passager med bristande säkerhet (gul eller röd) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter. För att skapa möjlighet för nya resvanor och kunna påverka barns och föräldrars beteenden vid resor till skolor och fritidsaktiviteter krävs ett samarbete mellan kommunens förvaltningar samt med skolorna. Krav kan även ställas på fordon och verksamheternas interna transporter för att säkerställa att resor sker på trafiksäkert sätt. Sida 33 av 56 Sida 168 av 191

179 4.5 Äldres resor Precis som barns resor är detta insatsområde en paketering och prioritering av olika insatsområden, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för äldre. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall äldre, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig. När vi blir äldre, försämras vår syn, hörsel, balans och rörelseförmåga. Detta ökar risken för att råka ut för en olycka. Eftersom äldre är skörare medför deras olyckor i högre grad svåra personskador jämfört med andra grupper. Även lindriga skador kan få stor betydelse för äldres möjlighet att leva ett aktivt liv och att bo kvar i bostaden. Insatsområdet kan därför ha sekundära effekter på äldres hälsa. Arbetet med äldres resor är framförallt inriktad på gångstråk till viktiga målpunkter och kollektivtrafiken eftersom det framförallt är där som äldre exponerar sig och utsätter sig för störst skaderisk. Trafikmiljön ska vara så pass säker att äldre skall kunna ta sig mellan hemmet och allmän service utan att riskera att skadas svårt. Figur 14. Äldre är i högre grad oskyddade trafikanter, och dessutom mer sköra, än andra vuxna, vilket är två av de främsta orsakerna till att de oftare skadas i trafiken. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas. Kommunens inriktningsmål: Viktiga gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra platser där många äldre har behov av att röra sig skall vara inventerade och åtgärdade till 75 % vad avser brister i trafiksäkerheten. Med närområdet avses cirka 300 meter eller stråk till närmaste hållplats eller station. Sida 34 av 56 Sida 169 av 191

180 Nuläge Olycksstatistiken för Huddinge visar att äldre oftare skadas svårt än vad andra åldersgrupper gör. Dock är nuläget vad avser den fysiska utformningen kring äldreboenden, vårdcentraler och liknande inte känt då Huddinge hittills inte arbetat specifikt med trafiksäkerhet för äldre. Kommunen inför hastighetssänkningar, anlägger ibland gångbanor och vidtar andra åtgärder i anslutning till äldreboenden, men det utförs inte systematiskt. En del brister åtgärdas dock i samband med åtgärder för ökad tillgänglighet. Huddinge kommun prioriterar gång- och cykelstråk vid snö- och halkbekämpning vilket minskar risken för att äldre skall skadas som oskyddade trafikanter. Aktuella åtgärder Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring t ex serviceboenden och vårdanläggningars lokalisering och hur de utformas, få stor betydelse för hur säkra äldres resor blir. Även mindre förändringar som var t ex entréer placeras och utformas kan få stor effekt. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågor vid ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till äldre bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. Tabell 9. Exempel på åtgärder för att höja säkerheten på äldres resor. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Fysiska åtgärder Tillgänglighetsanpassning av sträckor och gångpassager och övergångsställen Drift- och underhållsåtgärder Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen/säf Förstärkt snöröjning och halkbekämpning Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förstärkt beläggningsunderhåll och renhållning Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många äldre och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Okänt Gatu- och parkdriftsavdelningen Kampanjer och information kring säkrare resor för äldre Okänt Gatu- och trafiksektionen De fysiska åtgärder och åtgärder som avser drift och underhåll som listas i Tabell 9 avser närområdet, d v s cirka 300 meter från serviceboenden, centrum-, service- och vårdanläggningar alternativt huvudstråk mellan sådana anläggningar och närmaste hållplats/station. Det bör tas i beaktning att äldre har ett större behov av t ex jämna ytor och bra halkbekämpning än barn. Det är därför lämpligt att kombinera tillgänglighetsinventering och trafiksäkerhetsinventering. Samarbete med social- och äldrevårdsförvaltningen samt pensionärsorganisationer kan vara ett stöd för att t ex identifiera riskfyllda platser. Sida 35 av 56 Sida 170 av 191

181 Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för äldre ska inventeras? Totalt finns ca 30 större målpunkter för äldre. Dessa innefattar vårdinrättningar, äldre- och serviceboenden samt dagverksamheter. Många av dessa målpunkter ligger samlade. Det är dock ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för äldre som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Målpunktens roll vårdinrättningar och dagverksamheter har högst prioritet. * Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för äldre eller centrum prioriteras. * Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, t ex utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager m m. De platser där flera målpunkter sammanfaller eller ligger nära stadsdelscentrum prioriteras högst då flest äldre kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många äldre tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan verksamhet, boende och centrum. Det finns platser som attraherar både äldre och barn (Kapitel 4.4). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Passager av huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I en del fall finns inom målpunktens närområde gång- och cykelpassager som inventerades sommaren Åtgärder av passager med bristande säkerhet (gul eller röd) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter. Sida 36 av 56 Sida 171 av 191

182 5. Genomförande Genom förankring av trafiksäkerhetsplanen höjs kunskapsnivån och acceptans kring kommunens trafiksäkerhet hos tjänstemän, politiker och allmänhet. Befintliga rutiner ska ses över, samt få trafiksäkerhetsaspekten inarbetad om den saknas. Trafiksäkerhetsfrågan ska beaktas vid all ny- och ombyggnad, och det ska i första hand byggas trafiksäkra lösningar. I detta ingår att ha en plan för hur en trafiksäker drift av anläggningen ska ske samt rutin för hur vi ska hantera nytillkomna målpunkter för barn och äldre med avseende på trafiksäkerhet. För att genomföra trafiksäkerhetsplanen behöver flera förvaltningar i kommunen involveras. Även externa aktörer såsom polis, räddningstjänst, transportföretag med flera behöver delta för att målen ska nås. Uppföljning, erfarenhetsåterföring och kunskapshöjande åtgärder behövs för att de ständiga förbättringarna ska säkerställas. En rutin behöver upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad av fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Utifrån föreslagna åtgärder och prioriteringsprinciper för varje insatsområde i föregående kapitel ska en handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. För att få största effekt av trafiksäkerhetsarbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, t ex vart femte år. Vid aktualiseringen uppdateras olycksstatistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. 5.1 Ekonomiska konsekvenser För att genomföra trafiksäkerhetsplanen och uppnå målet om färre dödade och skadade i trafiken, behöver kommunen öka ambitionen och åtgärdstakten för trafiksäkerhetsarbetet. Således blir investerings- och driftkostnaderna högre. Kostnader Nedan redovisas uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen. De kostnader som anges nedan är åtgärder där gatu- och trafiksektionen har budget- och genomförandeansvar. Sida 37 av 56 Sida 172 av 191

183 Tabell 10. Tabell över uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen. Åtgärder Schablonkostnad Antal objekt Kostnad Fysiska hastighetsdämpande åtgärder på sträcka (gupp, avsmalning, sidoförskjutning osv) kr per åtgärd 49 (för att åtgärda de sträckor som har låg hastighetsefterlevnad enl hastighetsplanen) 19,6 milj kr Nya och ombyggda gång- och cykelpassager (avsmalning, upphöjd passage, refug osv) kr per åtgärd 71 (för att uppnå målet om 85 % säkra eller delvis säkra gång- och cykelpassager) 28,4 milj kr Beteendepåverkande åtgärder (kampanjer, information osv) kr per åtgärd 48 (en kampanj per insatsområde och år, exkl drift och underhåll) 4,8 milj Inventering och fysiska åtgärder runt barns och äldres målpunkter (fysiska åtgärder, enkelt avhjälpta hinder osv) kr per område 27 (samtliga målpunkter för barn och äldre) 27 milj kr Totalt 79,8 milj kr Totalt per år ( ) 6,7 milj kr Utöver de insatsområden som pekas ut i trafiksäkerhetsplanen behöver kommunen samtidigt arbeta med trafiksäkerhetsåtgärder på andra håll. Hastighetsmätningar behöver genomföras, och brister i det lokala vägnätet eller akuta problem behöver fortfarande åtgärdas. Till detta bedöms ca 2 miljoner kr behövas per år. Totalt föreslås därför en budget på 9 miljoner kronor per år för gatu- och trafiksektionens trafiksäkerhetsarbete. Övriga kostnader Genomförandet av trafiksäkerhetsplanen innebär även kostnader för andra förvaltningar och avdelningar, framförallt gatu- och parkdriftsavdelningen. Att skriva ner kommunens rutiner och standard kostar nästan ingenting. Att genomföra drift och underhållet utifrån den ökade standarden och ökad krav på kvalitetssäkring innebär dock ökat resursbehov och driftkostnader. Därmed behövs en ökad årlig budget för gatu- och parkdriftsavdelningen. I cykelplanen anges kostnader för ökad standard för vinterväghållningen på kommunens övergripande cykelvägnät. Den totala kostnaden för vinterväghållning för hela det övergripande nätet beräknas till 3,8 miljoner kronor per år. Dagens kostnad för vinterväghållning uppgår till ungefär 1,2 miljoner kronor/år. Att genomföra en jämnhetsmätning kostar ca kr. Vilka ytterligare summor som bedöms behövas, behöver utredas närmre av gatu- och parkdriftsavdelningen. Samhällsekonomiska vinster Om vi når målet med 50 procent färre dödade/svårt skadade och 25 procent färre lindrigt skadade i trafiken, kan vi minska samhällskostnaderna för Huddinge kommun med 13 miljoner kronor per år. Sida 38 av 56 Sida 173 av 191

184 Tabell 11. Samhällsekonomisk vinst (tusen kronor) per år för minskade trafikolyckor i Huddinge kommun. Källa: Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012). Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad (- (- 50 %) (- 50 %) 25 %) Antal färre personskador per år 0,5 13,5 261,75 Samhällskostnad per skada, tkr Totalt Sparade samhällskostnader (tkr) Sparade samhällskostnader för kommunen (tkr) - 8 procent av kostnaden Genom att förbättra trafiksäkerheten, ökar vi dessutom förutsättningarna för att vilja och våga gå och cykla, oavsett om det är en del av en längre resa eller hela resan. Satsningar för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter bidrar således till ökat hållbart resande, minskade koldioxidutsläpp och ökad hälsa hos medborgarna. Satsningarna skapar även till en ökad tillgänglighet och rörelsefrihet för fler, vilket är en vinst för jämlikheten och demokratin. Sida 39 av 56 Sida 174 av 191

185 6. Uppföljning Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2010 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas svårt och 25 procent färre skadas lindrigt i trafiken. Vad detta innebär i antal skadade på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun under ett genomsnittsår framgår av Tabell 10. Tabell 12. Kvantifiering av trafiksäkerhetsmålen för Huddinge kommun år 2020, med utgångspunkt från de nationella målen. Olyckstyp Personskada och allvarlighet Dödade och svårt Lindrigt skadad skadade Personskador under ett genomsnittsår ( ) Reducering till år % -25 % Kommunalt mål till år Att endast följa upp trafiksäkerhetsarbetet genom olycksstatistik är dock vanskligt. Detta har framförallt tre orsaker: 1. Slumpmässiga variationer gör det svårt att se tendenser på kort sikt. 2. Det tar ofta flera år innan man ser effekten av åtgärder. 3. Variationer i olycksstatistiken kan bero på flera orsaker, t ex konjunktur, hur vården är organiserad eller hur inrapporteringen sker. Istället för att förlita sig på olycksstatistiken kan man välja ut att följa upp ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt bidrar till att minska och/eller lindra olyckorna inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. 6.1 Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med respektive insatsområdes inriktningsmål samt det övergripande målet om färre döda och skadade i trafiken. Trafiksäkerhetsplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 14 av trafikstrategin. Alla indikatorer följs dock inte upp årligen, då de kontinuerligt utvecklas och att vissa kräver mycket resurser att mäta, varför uppföljning kan ske mer sällan. 14 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av trafiksäkerhetsplanen och de övriga åtgärdsplanerna ska ingå. Sida 40 av 56 Sida 175 av 191

186 Övergripande mål Mätmetod Uppföljning Mellan år 2010 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: Uttag från STRADA. Var femte år med start år procent färre dödade och svårt skadade. 25 procent färre lindrigt skadade. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns. Uppföljning av hastighetsplan samt slumpmässiga hastighetsmätningar enligt en statistiskt säkerställd metod. Var femte år med start år 2016 Indikator Mätmetod Uppföljning Antal fordon som används av kommunens personal eller som är upphandlad för kommunala tjänster och är försedda med hastighetslås. Målet är att alla fordon ska vara försedda med hastighetslås. Samarbete ska ske med polis och Trygghets- och säkerhetssektionen angående hastighetsövervakning Ta med krav på hastighetslås vid upphandling av tjänstefordon genom att se över fordonspolicyn samt kravspecifikation vid nyinskaffning av tjänstefordon. Möten De största fordonen har ett leasingavtal som sträcker sig fem år. Fr o m år 2022 är det rimligt att alla fordonen är utbytta. Minst en gång per år Gång- och cykelpassager Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. Ur Trafikverkets kartverktyg framgår standard på inrapporterade gång- och cykelpassager. Initialt behöver NVDB uppdateras med alla gång- och cykelpassager. Därefter bör rutin upprättas för att kontinuerligt rapportera in alla ny- och ombyggda passager till Trafikverket. Varje år Sida 41 av 56 Sida 176 av 191

187 Indikator Mätmetod Uppföljning Antal åtgärdade gång- och cykelpassager under året. Antal nybyggda gång- och cykelpassager. Alla ska ha minst delvis säker standard. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Varje år Varje år Drift och underhåll av gång- och cykelbanor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gångoch cykelbanor Genom Trafikverkets enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor Vartannat år med start 2016 Indikator Mätmetod Uppföljning Jämnhetsmätning på huvudcykelstråk och viktiga gångstråk och ytor runt utpekade målpunkter enligt gångplanen. Mätningen kan så småningom utvidgas till att innefatta lokala cykelstråk och övriga gångstråk. Rutin och krav för vinterväghållning, se indikatorer i cykelplanen. Jämnhetsmätning. Inhämtning av data från felanmälningssystemet och drift- och underhållsbudget. Stickprovskontroller. Var femte år, start 2017 Varje år Barns resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Resevanestatistik för de skolor som kommunen samarbetar med kring säkra skolvägar. Varje år Indikator Mätmetod Uppföljning Andel målpunkter för barn där närområdet är inventerat och åtgärdat med avseende på trafiksäkerhet. Initialt behövs en plan tas fram för hur inventeringen ska ske samt prioriteringsordning av vilka åtgärder som bör genomföras. Vartannat år Sida 42 av 56 Sida 177 av 191

188 Äldres resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 75 % av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. Initialt behöver viktiga målpunkter för äldre identifieras. Sedan bör en plan tas fram för hur inventeringen ska ske och prioriteringsordning av åtgärder som ska genomföras. Vartannat år Indikator Mätmetod Uppföljning Antal tillgänglighetsåtgärder i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre. Aktivt samarbete ska ske med SÄF och pensionärsorganisationer angående trafiksäkerhet. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Etablera forum, t ex möten. Varje år Minst en gång per år Sida 43 av 56 Sida 178 av 191

189 Bilaga 1. Mål med trafiksäkerheten Nollvisionen Grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige är Nollvisionen som antogs av Riksdagen I den fastslås att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att nå detta mål ska vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av nollvisionen. Det yttersta ansvaret för att så sker åvilar bl a väghållarna, fordonstillverkarna och de som ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter. Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens trafiksäkerhetsproblem skall särskilt beaktas. Nollvisionen är alltså ett etiskt förhållningssätt, men den utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Sedan Nollvisionen infördes har antalet dödade i vägtrafiken minskat. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. EU- och nationella mål för vägrafiken När det gäller trafiksäkerhetsarbetet tillhör Sverige i ett internationellt perspektiv de världsledande nationerna med 29 dödsfall i vägtrafiken per miljon invånare Genomsnitt för hela EU(28) 15 var 50,5 dödade per miljon invånare 16. Sveriges trafiksäkerhet är ett resultat av ett långsiktigt systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Dock återstår en del att göra, framförallt för att minska antalet svårt skadade. Nationellt mål Sveriges riksdag satte 2009 upp målet att från 2007 till 2020 halvera antalet dödade och minska antalet allvarligt skadade med 25 %. Detta mål innebär att högst 220 personer får dödas och högst allvarligt skadas år EU-mål EU har satt upp målet att antalet döda i trafiken ska halveras från 2010 till För Sveriges del skulle det innebära högst 133 dödade år Mål för att minska antalet skadade har ännu inte fastställts av EU. Tidigare har EU-parlamentet tagit fram följande delmål: * minska antalet dödade barn (<15 år) med 60 % * minska antalet dödade cyklister och fotgängare med 50 % * minska antalet personer som får livshotande skador med 40 % 15 När man refererar till statistik rörande EU anges alltid hur många länder som ingår. Detta för att antalet länder i EU förändras. 16 Europeiska kommissionen, pressmeddelande 24 mars Storbritannien har också 29, Tyskland 42, Danmark 33, Finland 41. Sida 44 av 56 Sida 179 av 191

190 Målåren för det nationella och EU-målet är densamma, d v s år Dock skiljer sig utgångsåret åt, och år 2010 var ett år med relativt få olyckor, varför själva antalet för minskade döda är mycket lägre för EU än det nationella målet. I de europeiska och nationella målen för vägtrafik ingår inte gåendes fallolyckor eller olyckor med spår- eller järnväg. På nationell nivå följs de dock upp. Transportpolitikens mål Den svenska transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är uppdelat i två delar; funktionsmål (tillgänglighet) och hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Följande delar i målen kan direkt härledas till arbetet med trafiksäkerhet. Funktionsmål - tillgänglighet Transportsystemet ska vara jämställt, d v s likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt (Nollvisionen). Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Sida 45 av 56 Sida 180 av 191

191 Bilaga 2. Olycksstatistik från STRADA STRADA och data STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på och sammanför data från polis och sjukvård. De polisrapporterade olyckorna har relativt bra tillförlitlighet, förutom för oskyddade trafikanter, och har registrerats rikstäckande sedan Nästan alla akutsjukhus i Sverige rapporterar olyckor till STRADA men flera har börjat med det relativt nyligen. Då det bara rapporteras olyckor på landets sjukhus, och inte vårdcentraler, så kan ett stort mörkertal antas finnas, främst gällande de lindrigt skadade. De data som används i denna rapport är hämtat från STRADA för tre år; 2009, 2010 och Uttagen är gjorda med STRADA uttagswebb. Uttag har gjorts från hela databasen vilket innebär att även gåendes fallolyckor och olyckor med spårbunden trafik är med. För att även få med olyckor som har inträffat på gångvägar, parkeringsplatser m m har olyckor som uppges inte ha inträffats i trafik tagits med. STRADA innehåll och kvalitet Flera studier visar att mörkertalen för olyckor med oskyddade trafikanter är stort. Att akutsjukhusen rapporterar trafikolyckor har inneburit en förbättring, men fortfarande finns det sannolikt en underrapportering vad avser framförallt lindrigt skadade. I november 2009 öppnades en lättakut kopplad till Huddinge sjukhus. Inrapporteringen av gåendes fallolyckor (som polisen inte alls rapporterar) och cyklisters singelolyckor (som endast i undantagsfall rapporteras av polisen) ökade kraftigt under 2010 och 2011 för att sedan stabiliseras på 2011 års nivå de följande två åren. Det är sannolikt att den ökade inrapporteringen beror på att personer som tidigare uppsökte primärvården (som inte registrerar i STRADA) nu söker sig till lättakuten och inte att fler personer har skadats. Ingen annan orsak, t ex att ökningen skulle ha skett på vintern, har nämligen kunnat identifieras. Polis För Huddinge kommun registreras polisrapporterna i Stockholm stad. De som registrerar har hållit på länge och har viss kontroll på att skisser och beskrivningar är av bra kvalitet. Det finns dock inte mycket dokumentation hos STRADA kring hur bortfallet kan se ut. 17 Statistisk avvikelse för rapporteringen från Stockholm jämfört med övriga landet kan dock tyda på en viss underrapportering 18. För de tre år som har analyserats i denna trafiksäkerhetsplan kan en viss minskning av antalet inkomna rapporter ses för julimånad. Detta kan bero på en faktisk minskning av olyckor, men även på en sämre rapporteringsgrad på grund av exempelvis semestrar och sommarpersonal. För 2010 och 2011 kan också en viss minskning för januarimånad ses. Sjukvård Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har registrerat olyckor till STRADA sedan För olyckor i Huddinge kommun kommer ca 14 % av rapporterna från annat sjukhus i Stockholmsregionen, framför allt från Södersjukhuset och från Karolinska 17 Therése Malmström, Transportstyrelsen 18 Östen Johansson, Trafikverket Sida 46 av 56 Sida 181 av 191

192 universitetssjukhuset i Solna. Södersjukhuset har registrerat i STRADA sedan 2008 och Karolinska i Solna sedan Antal registrerade skadefall i Huddinge är ganska jämnt utspritt under året. Med undantag från möjligtvis juli 2009 och 2010 samt januari 2010, förekommer inga större dippar av antalet registrerade skadefall. Många av de sjukvårdsrapporterade olyckorna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge saknar angiven position för olyckan och många saknar även kommun. Det gör att just dessa rapporter blir ett bortfall i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Under perioden saknas position för hela 24 % av rapporterna. En stor del av dessa kan antas ha inträffat i Huddinge kommun. 19 Skadegrad Polisen, sjukvården och Sveriges nationella målformulering benämner skadegraden på olika sätt. Begreppen är näraliggande men har inte identisk betydelse. För att kunna arbeta med de tre alternativa beskrivningar av allvarlighetsgrad krävs en sammanjämkning av dem. Polisen har sedan länge använt begreppen lindrig och svår skada. Svårt skadad bedöms av polisen på olycksplatsen vara en person som till följd av en trafikolycka erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada som väntas medföra intagning på sjukhus. Inom sjukvården bedöms allvarlighetsgraden av skadan i påverkad hälsa med en ISS-skala (Injury Severity Score). ISS-värdet (1 till 75) är ett prognostiskt index för risken att dö vid multipla skador. Dessa koder kan räknas om enligt följande: Svår skada = ISS > 9 Lindrigt skadad = ISS 1-8 ISS=0 enligt sjukhusrapporteringen och oskadade enligt polisen är inte med i analyserna. I trafiksäkerhetsplanen används polisens begrepp som rubrik, tillsammans med sjukvårdens allvarlighetsbedömning. I de nationella målen används begreppen mycket allvarlig skada, allvarlig skada, och lindrig skada. Skillnaden mellan de allvarliga skadorna är den bestående invaliditetsgraden på 10 % respektive 1 %. Annars är skadan lindrig. Begreppet allvarlig skada i de nationella målen kan betraktas som likställt med svårt skadad enligt STRADAs nuvarande bedömning. Något gränsvärde för mycket allvarlig skada finns alltså inte i STRADA. Vägnät Analysen bygger på skadedata från olyckor som skett i Huddinge kommun 20. Olyckorna är indelade i tre kategorier beroende på var de inträffat: 1. Kommunalt vägnät - de som inträffat på kommunala vägar samt korsningar mellan enskilt eller statligt och kommunalt vägnät, förutom korsningar mot väg Therése Malmström, Transportstyrelsen och Christin Kristensson, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 20 Olyckor som inträffat på de stora genomfartslederna, E4/E20, väg 226 och väg 73 har inte tagits med i analysen över huvudtaget. Sida 47 av 56 Sida 182 av 191

193 2. Statligt vägnät - de som inträffat på statliga vägar, förutom de stora genomfartslederna, E4/E20, väg 226 och väg 73. I statligt vägnät inkluderas även gång- och cykelbanan på väg 226, korsningar mellan väg 226 och det kommunala vägnätet samt av- och påfartsramper mellan statligt och kommunalt vägnät. 3. Övrigt vägnät - de som inträffat på enskilda vägar samt de som inträffat på mark ägd av kommunala fastighetsbolag (som t ex parkeringar och skolor) och landstinget. I uttagsmaterialet finns rapporter där information om väghållare saknas. Dessa rapporter har studerats och sorterats enligt följande: Vissa rapporter har annan information (t ex gatunamn) som kan ge information om väghållare. Övriga rapporter läggs till den kommunala delen om de ligger inom tättbebyggt område eller om denna uppgift är okänd. Övriga rapporter finns med i delen för statligt vägnät. Sida 48 av 56 Sida 183 av 191

194 Bilaga 3. Olyckskartor Nedan redovisas kartor över var de olika olyckstyperna inträffar på det kommunala vägnätet. Figur 15. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år Sida 49 av 56 Sida 184 av 191

195 Figur 16. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Kungens kurva och Segeltorp år Sida 50 av 56 Sida 185 av 191

196 Figur 17. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Flemingsberg år Sida 51 av 56 Sida 186 av 191

197 Figur 18. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge C, Fullersta och Stuvsta år Sida 52 av 56 Sida 187 av 191

198 Figur 19. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Trångsund och Skogås år Sida 53 av 56 Sida 188 av 191

199 Bilaga 4. Hastighetsdämpande åtgärder Nedan beskrivs några av de vanligaste åtgärder som har en hastighetsdämpande effekt och som föreslås för Huddinge kommun. Åtgärdsalternativen, så som de beskrivs här, bygger på att befintlig anläggning byggs om så lite som möjligt. Vilken åtgärd som passar bäst på en viss plats beror därför på de lokala förhållandena. Är gatan för smal för att rymma refuger får man överväga avsmalning eller platågupp istället. Omvänt kan platågupp vara olämpligt på grund av risk för vibrationer eller sättningar om undergrunden är dålig. De schablonkostnader som anges nedan baseras på erfarenheter från tidigare genomförda trafiksäkerhetsåtgärder i Huddinge kommun. I kostnaden ingår material (granit), byggnation, TA-anordningar, beläggningsarbeten, ev stolpar och skyltar samt dagvattenbrunnar. Fartgupp Figur 20. Fartgupp. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Fartgupp anläggs på sträckor eller i särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen på sträcka. Åtgärden används med fördel där hastigheterna bidrar till för höga olycksrisker eller där riskerna för övriga trafikanter upplevs som stora. Gupp kan användas på gator med hastighetsgränser upp till 50 kilometer/timme. Gupp med cirkulär överyta (s k wattska gupp eller standardgupp) bedöms dock som olämplig på huvudvägnätet som, förutom att det kan ha busstrafik, i högre grad än övriga gator trafikeras av färdtjänst och utryckningsfordon som kan ha problem med att passera över dessa. Istället är busskuddar eller de nya typerna IFD-gupp eller ACTIBUMP mer lämpliga för busstrafik. Schablonkostnad för standardgupp/wattska gupp: kr Schablonkostnad för busskudde: kr Schablonkostnad för IFD-gupp: kr (över bägge körfälten) Sida 54 av 56 Sida 189 av 191

200 Kort avsmalning Figur 21. Kort avsmalning av körbana. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Kort avsmalning av körbanan är en åtgärd främst för att underlätta för gående och cyklister att korsa en gata. Avsikten är att göra passagen över körbanan kortare, samtidigt som de oskyddade trafikanterna lättare kan observera och observeras av bilisterna. Avsmalning kan göras med hjälp av mittrefug eller genom breddning av gångbanan, enkel- eller dubbelsidig. Schablonkostnad för kort avsmalning: kr Refug/mittremsa Figur 22. Mittremsa t v, källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011). Refug t h. Mittremsa/refug är en åtgärd som både smalnar av körbanorna och gör det enklare och säkrare för oskyddade trafikanter att korsa gatan. Övergången mellan åtgärderna mittremsa och refug är flytande. Ju längre en målad eller stenlagd refug blir, desto mer har den karaktär och funktion av en mittremsa. Mittremsan kan göras överkörningsbar eller icke-överkörningsbar och genom att körbanorna blir smalare dämpas hastigheten på fordonstrafiken. Effekten beror på hur smala körbanorna görs. En mittremsa kan också försvåra U-svängar och omkörningar. Schablonkostnad för refug: kr Sida 55 av 56 Sida 190 av 191

201 Platå/upphöjd gång- och cykelpassage Figur 23. Platå och hastighetssäkrad gång- och cykelpassage. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Det platåformade guppet är en mildare version av fartguppet då den platta överytan blir en förlängd plattform. Oftast ses denna typ av upphöjning i form av upphöjd gång- och cykelöverfart som ger fotgängare och cyklister prioritet i korsningspunkten. Platån används som åtgärd i synnerhet på de sträckor där busstrafik förekommer. För att det platåformade guppet ska bli så bekvämt som möjligt för busstrafik bör platån vara längre än avståndet mellan hjulaxlarna på bussen. Schablonkostnad för upphöjd gång- och cykelpassage: kr Sidoförskjutning Figur 24. Sidoförskjutning (chikan). Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Sidoförskjutning av körbana (chikan) används främst på lokalnät för biltrafik men har på senare tid börjat utnyttjas mer på trafikerade gator. Avsikten med sidoförskjutning är bland annat att bryta siktlinjen på långa raksträckor och minska motorvägskänslan. Vidare tvingar det bilisterna att dämpa farten, och det första hindret som föraren möter bör därför ligga på förarens egen sida. Då chikan föreslås i denna utredning avses en sidoförskjutning i vilken fordon ej kan mötas. Schablonkostnad för sidoförskjutning: kr Sida 56 av 56 Sida 191 av 191