verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden.

Transkript

1 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 18 januari 2017 TN-2016/ HANDLÄGGARE Ida Wiking Ida.wiking@huddinge.se Tillsynsnämnden Verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden Förslag till beslut 1. Tillsynsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Tillsynsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring motsvarande tusen kronor för ej förbrukade investeringsmedel. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden. Måluppfyllelsen av tillsynsnämndens verksamhetsplan för 2016 bedöms som god. Av de sex mål som nämnden bedömt, bedöms målen fler i jobb, god omsorg om individen och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målet sund ekonomi bedöms ha mycket god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Nämndens internkontroll bedöms vara betryggande. Det ekonomiska utfallet visar en positiv avvikelse motsvarande 469 tusen kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på högre debiteringsgrad än budgeterat. Tillsynsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring motsvarande tusen kronor för ej förbrukade investeringsmedel. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden. God måluppfyllelse för verksamhetsplanen 2016 Måluppfyllelsen av naturoch byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Staben BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se Huddinge Sida 1 av 253

2 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 18 januari 2017 TN 2016/ (3) bedöms som god. Av de sex mål som nämnden bedömt, bedöms målen fler i jobb, god omsorg om individen och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målet sund ekonomi bedöms ha mycket god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. För de mål där nämnden inte har några etappmål eller utvecklingsåtaganden har ingen bedömning av måluppfyllelse gjorts. Flera av dessa mål finns inte med i nämndens verksamhetsplan för Målen som inte har bedömts är; fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola (delmål), ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden (delmål), fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet (delmål), successivt minskat skatteuttag (delmål), utbildning med hög kvalitet (övergripande mål), ökad processorientering (delmål) och viktigt att samarbeta och lära av varandra (delmål). För att bedöma måluppfyllelsen används kommungemensamma riktlinjer. Grund för måluppfyllelsen är resultat utifrån etappmål, förändring över tid och jämförelse med andra. I vilken grad nämndens utvecklingsåtaganden har genomförts enligt plan är även en stor del av den bedömda måluppfyllelsen. Bedömningen tar även hänsyn till annat som har skett och som har påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån. Det ekonomiska utfallet för driftbudgeten visar en positiv avvikelse motsvarande 469 tusen kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på högre debiteringsgrad än budgeterat. Investeringsbudgeten visar en positiv avvikelse om tusen kronor. Under hösten 2016 har en annonserad upphandling för nytt systemstöd genomförts. Investeringsmedlen ingår in begäran om saldoöverföring till 2017 då projektet med byte av systemstöd planeras att slutföras. Tillsynsnämnden hemställer till kommunstyrelsen om saldoöverföring från 2016 om tusen kronor gällande ej förbrukade investeringsmedel. Nämndens internkontroll 2016 bedöms vara betryggande Nämndens interna kontroll bedöms vara betryggande. Nämnden har en välfungerande systematik för internkontroll som är djupt integrerad i processen för planering och uppföljning. Det gör att förutsättningarna för att upptäcka brister och åtgärda dessa bedöms som mycket goda. Verksamhetsplan och internkontrollplan för 2017 har förankrats hos både nämnd, ledningsgrupp och medarbetare vilket gör att förmågan att känna ägarskap för innehållet bedöms som mycket god. Inför 2016 prioriterade nämnden sju risker och två olika processer att arbeta med för att säkerställa att de identifierade bristerna inte skulle hindra nämnden från att uppnå målen för verksamheten. Sammanlagt 18 olika Sida 2 av 253

3 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 18 januari 2017 TN 2016/ (3) åtgärder togs fram och av dessa har 17 genomförts. En åtgärd redovisar avvikelse och överförs därmed till Nämnden har genomfört samtliga revisioner och har vid årets slut därmed inga utestående revisioner Nämnden genomför sex olika systematiska kontroller av verksamheten för att säkerställa att lagar, regler och rutiner följs. Kontrollrutinerna har följts och bedöms fungera, och resultatet återkopplas regelbundet till ledningsgrupp och förtroendevalda. Inga avvikelser har redovisats inom nämndens ansvarsområden. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Asif Chowdhury Ekonomiansvarig Ida Wiking Utvecklingsledare Bilagor Verksamhetsberättelse för 2016 för tillsynsnämnden. Beslutet delges Ekonomiavdelningen KSF Kommunstyrelsen Sida 3 av 253

4 TN-2016/ Verksamhetsberättelse 2016 för tillsynsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen/ FEBRUARI 2017 Sida 4 av 253

5 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Huddinges styrmodell...3 Sammanvägd måluppfyllelse...4 Förbättringsområden...4 Årets händelser...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...5 Tillsynsnämndens mål och resultat...6 Bra att leva och bo...6 Utbildning med hög kvalitet...10 Fler i jobb...11 God omsorg för individen...12 Ekosystem i balans...13 Sund ekonomi...15 Systematisk kvalitetsutveckling...18 Intern kontroll...20 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning 24 Systematiska kontroller...25 Källförteckning...26 Sida 5 av 253

6 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Huddinges styrmodell Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Sida 6 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 3

7 Sammanvägd måluppfyllelse Måluppfyllelsen av tillsynsnämndens verksamhetsplan för 2016 bedöms som god. Av de fem mål som nämnden bedömt, bedöms målen fler i jobb, god omsorg om individen och systematisk kvalitetsutveckling ha god måluppfyllelse. Målet sund ekonomi bedöms ha mycket god måluppfyllelse. Målen bra att leva och bo och ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Förbättringsområden Under 2016 har mycket arbete lagts ner på att förbättra rutiner för service till invånarna. Detta arbete fortsätter i än högre utsträckning under Nämnden har två utvecklingsåtaganden som direkt berör detta. Digitalisering är ett annat fokusområde för 2017, som är nära sammankopplat med service. Takten i digitaliseringsarbetet behöver vara hög och även öka på vissa områden för att möta invånarnas förväntningar på verksamheten. Under 2017 kommer ett nytt verksamhetssystem att införas för miljötillsynsavdelningen. Det nya systemet har bättre förutsättningar att skapa e-tjänster som bidrar till ökad service för kunden och ökad effektivitet för verksamheten. Årets händelser Året 2016 har präglats av att naturoch byggnadsförvaltningen som ny förvaltning har fått många delar, funktioner och processer på plats och i drift. Alla ledningsgruppens medlemmar är på plats sedan juni. Administrativa områden och rutiner har genomgått en påtaglig utveckling. Detta gäller bland annat systematiskt brandskyddsarbete, registratur- och ärendehantering, krishantering, planeringoch uppföljning samt introduktion av nyanställda. Systematiken för intern kontroll är befäst och systematiska kontroller för både myndighetsutövning och personal- och ekonomiadministration har genomförts. Under året har NBF 2020 tagits fram som är en beskrivning av var förvaltningen ska ha uppnått år 2020, och som pekar ut åtta fokusområden för att nå dit. Hela förvaltningen kommer att vara engagerad i förverkligandet av NBF 2020 med start Ny miljöchef började i mars och flera nya medarbetare har anställts på miljötillsynsavdelningen. Alla vakanta tjänster är nu tillsatta och avdelningen har även utökats med ett antal medarbetare. I december fattade kommunfullmäktige beslut om reviderade taxor och avgifter för tillsynsnämndens verksamheter. Alla inspektörer har sedan mars månad fått tydliga direktiv från miljöchefen att debitera alla nedlagda timmar i sina ärenden och en rutin för att beräkna tid för debitering har färdigställts i slutet av året. Två större uppdrag som inte var planerade har tillkommit under året. För att kommunen ska kunna genomföra uppdraget om att få fram bostäder för nyanlända har mycket tid och resurser prioriterats från miljötillsynsavdelningen, framförallt i slutet av året. Det andra stora uppdraget har varit en lokalutredning för att hitta andra lokaler än tekniska nämndhuset för förvaltningens verksamheter. Detta mot bakgrund att det inom några år kommer byggas förskola/skola/bostäder på den plats där tekniska nämndhuset idag ligger. Förvaltningen planerar för att flytt till nya lokaler ska ske under första halvåret VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 7 av 253

8 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Uppföljning Den nya personalpolicyn som under hösten rullats ut i alla förvaltningar och verksamheter utgår från kommunens vision och kärnvärden. Personalpolicyn stärker därmed kopplingen mellan kärnvärdena och medarbetarskap och ledarskap. Nämnden följer upp visionen och jämför verksamheterna med andra kommuner genom de mått som satts under respektive nämndmål. Sida 8 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 5

9 Tillsynsnämndens mål och resultat Bra att leva och bo Måluppfyllelsen för det övergripande målet att det ska vara bra att leva och bo i Huddinge bedöms som godtagbar. Två delmål bedöms ha god måluppfyllelse, ett mål bedöms ha godtagbar måluppfyllelse och ett mål bedöms ha ej godtagbar måluppfyllelse. För de delmål där nämnden inte har varken etappmål eller utvecklingsåtaganden under 2016 har nämnden inte gjort någon bedömning. Ökat bostadsbyggande Måluppfyllelsen för målet om ökat bostadsbyggande bedöms som god. Nämnden har ett mått där etappmålet anges som indikator och som inte utgör underlag för nämndens måluppfyllelse. Måttet följs eftersom nämndens verksamheter påverkar resultatet, dock tillsammans med andra nämnder och aktörer och nämndens rådighet över resultatet är därför begränsad. I övrigt har nämnden inga etappmål under målet om ökat bostadsbyggande. Utvecklingsåtagandet har genomförts i planerad omfattning. Antal nytillkomna bostäder Etappmål Totalt (antal) Indikator Varav (antal) Småhus Indikator Flerbostadshus Indikator Utvecklingsåtaganden - Aktivt delta i kommungemensam satsning för att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen. Formalisera involvering i samhällbyggandet av alla kommunens förvaltningar och utveckla en systematik för samhällsbyggnadsprocessen under 2016 som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Arbetet har letts av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning och naturoch byggnadsförvaltningen har genomfört uppdraget enligt plan. Under året har forum för samverkan beslutats och planerings- och exploateringsmanualen Plexman uppdaterats och implementeringen har påbörjats. Natur- och byggnadsförvaltningen har deltagit i arbetet och arbetar nu efter nya Plexman. Arbete med tidiga skeden och införande av projektstyrningsverktyget Antura har påbörjats men inte slutförts. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Andelen som fått sitt förstahandsval Etappmål Förskolan (kommunala och fristående) * Indikator Kommunala grundskolor Indikator Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) Andelen som fått ett av sina tre val Måttet utgår då det mäter samma sak som måttet ovan för förskolan från och med år Indikator *Förskolan ändrade sina ansökningsregler 2015 till tre möjliga önskemål. Får man något av de tre önskemålen räknas detta som att man fått sitt förstahandsval. Under 2016 har tillsynsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden under delmålet Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. Nämnden har ett mått där etappmålet anges som indikator och som inte utgör underlag för nämndens måluppfyllelse. Nämnden deltar dock aktivt i det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om förbättrad samhällsplanering, se ovan under delmålet ökat bostadsbyggande. Nämnden gör därför ingen bedömning av måluppfyllelse för målet om Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 9 av 253

10 Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Innevånarna i Huddinge kommun behöver en hälsosam och trygg miljö som ökar trivseln. Nämndens verksamhet är fokuserad på en förbättrad miljö ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Under 2016 har nämnden inga utvecklingsåtaganden under målet om ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden och gör därför ingen bedömning av måluppfyllelse för målet. samhällsutveckling. Eftersom färre än fem förtroendevalda svarade att tillsynsnämnden är deras huvuduppdrag redovisas inget resultat för tillsynsnämnden som politiskt forum. Resultatet av undersökningen diskuterades på nämndens sammanträde i oktober och ett antal förbättringsområden identifierades för nämndens samarbete med förvaltningen. Enkäten mäter även de förtroendevaldas upplevelse av partiernas organisation. Ökad delaktighet Måluppfyllselsen för ökad delaktighet bedöms som ej godtagbar då etappmålet för året inte uppnås. Nämnden har inte haft några utvecklingsåtaganden för ökad delaktighet under Andel överklagade ärenden gällande livsmedelskontroll och miljö- och hälsoskydd där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut Etappmål Totalt (antal) 1/8 3/18 1/4 Varav (%) 12, Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna i tillsynsnämnden (skala 1-5) Etappmål Totalt (skala 1-5) Kvinnor - - Män - - Mark- och miljödomstolen har återförvisat ett ärende till nämnden för fortsatt utredning, av totalt fyra överklagade ärenden. Nämnden valde att utreda ärendet vidare istället för att överklaga ärendet vidare till markoch miljööverdomstolen. Etappmålet för 2016 uppnåddes därför inte. Måttet sista prövningsinstans har setts över eftersom instanserna innan högsta instans (länsstyrelsen och markoch miljödomstolen) inte helt sällan får sina beslut ändrade. I 2017 års verksamhetsplan har det bytts ut till att mäta andel överklagade ärenden gällande livsmedelskontroll och miljö- och hälsoskydd där högsta instans (prejudicerande dom) ändrat nämndens beslut. I början på året genomfördes en enkät till alla förtroendevalda i kommunen om arbetssituationen som förtroendevald ur ett antal olika synvinklar tillgänglighet, inflytande och påverkan, sammanträden och debatt, kontakter och relationer, beslutsunderlag och information, utbildning och fortbildning samt hållbar Ökad jämlikhet Måluppfyllelsen för ökad jämlikhet bedöms som god. Etappmålet har uppnåtts och det kommungemensamma jämlikhetsarbetet har genomförts enligt den reviderade plan som redovisades i delårsrapport per 31 mars. Andel genomförda besök, enligt planerat tillsynsintervall, gällande skolor Etappmål Totalt (%) Andel genomförda besök, enligt planerat tillsynsintervall, gällande förskolor Etappmål Totalt (%) I tillsynsplanen som nämnden beslutat om för 2016 ingår inte skolor, det vill säga skolor ska inte få tillsyn under Etappmålet är därför inte relevant under Under 2016 har däremot alla de 20 förskolor som skulle besökas fått besök och etappmålet uppnåtts. Utvecklingsåtaganden - Delta i kommungemensamt långsiktigt arbete med fortsatta utbildningar inom jämlikhet samt framtagande av gemensam struktur för stöd för ett integrerat jämlikhetsarbete. I delårsrapport per 31 mars redovisades att ett särskilt kommungemensamt projekt för detta utvecklingsåtagande inte kommer att prioriteras, utan arbetet fortsätter inom ordinarie linjearbete. Under våren har fyra medarbetare från förvaltningen gått introduktionsutbildning i jämlikhet och en kommungemensam stödstruktur för jämlikhetsarbete är under framtagande. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Måluppfyllelsen för ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen bedöms som godtagbar. Utvecklingsåtagandet har genomförts i planerad omfattning men privatpersoners nöjdhet med Sida 10 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 7

11 handläggningen av ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel når inte upp till det satta etappmålet. Nöjd-kundindex för privatpersoner gällande handläggning av diverse ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel * Etappmål Totalt (%) Kvinnor (%) ** Män (%) ** Ranking i länet*** - 6/26 - Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande naturoch byggnadsförvaltningens frågor Etappmå **** 2016 l Totalt (%) Andel enkla frågor via e-post som besvaras av naturoch byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar Etappmål Totalt (%) 67 - ***** 80 *Till och med 31 oktober. Slutgiltigt resultat för hela 2016 presenteras i delårsrapport per 31 mars Detta eftersom mätning av 2016 års ärenden kommer att slutföras under **När kön redovisas ingår både privatpersoner och företagare. ***Inkluderar både privatpersoner och företagare. Rankning presenteras i april/maj så alla kommuner har slutfört sina mätningar. ****Statistik för 2016 har ej tagits fram. *****Redovisas i verksamhetsberättelsen, då kommungemensam mätning görs under hösten Sedan flera år tillbaka genomförs en kundundersökning för att mäta nöjdheten med handläggning och service gällande ett antal olika myndighetsområden. Under 2016 har Huddinge kommun börjat genomföra mätningen kvartalsvis för att möjliggöra snabbare återkoppling till verksamheterna så att resultatet tillvaratas på ett bättre sätt. De senaste siffrorna är därför från oktober 2016 och är inte definitiva. Resultatet ger ändå en god indikation för kundernas nöjdhet och ger ett nöjd-kundindex på 59 för privatpersonser (av 100). Det är 38 personer som har svarat på frågorna gällande nöjdhet med bemötande och service inom området miljö- och hälsoskydd (livsmedelskontrollen har för få svarande för att få ett resultat). Under året har det varit flera problem med upplägget och resultatåtergivningen från leverantören av undersökningen, vilket ger viss osäkerhet gällande tillförlitligheten för de redovisade resultaten. Dessa problem gäller fler kommuner är bara Huddinge. Utifrån könsperspektiv är män mer nöjda än kvinnor. I den könsuppdelade statistiken ingår dock både privatpersoner och företagare, och företagare är betydligt mer nöjda än privatpersoner. Eftersom antalet svar från män är många fler än antalet svar från kvinnor, kan könsskillnaden i nöjdhet överrensstämma med skillnaden i nöjdhet mellan privatpersoner och företagare. Det innebär att det är fler män bland de svarande företagarna och att de är mer nöjda än privatpersonerna. Utifrån de siffror som finns i december 2016 har etappmålet för privatpersoners nöjdhet inte uppnåtts. Under våren 2017 viktas resultaten för hela året och en rankning tas fram för alla kommuner som deltagit i mätningen under Det slutgiltiga resultatet för 2016 presenteras därför i april/maj. Utvecklingsåtaganden - Utveckla rutiner och samverkan med servicecenter för att ge invånarna en väg in. Åtagandet är genomfört och rapporterades i delårsrapport per 31 mars. En överenskommelse mellan servicecenter och naturoch byggnadsförvaltningen har tagits fram om hur samarbete och ansvarsfördelning ska se ut. Som en del av överenskommelsen finns en bilaga för varje avdelning som specificerar vilka frågor och uppgifter som ska hanteras av servicecenter respektive avdelningarna. En struktur för löpande avstämningar är också framtagen. Utvecklingsarbetet är därmed genomfört och de nya rutinerna en del av basuppdraget. I syfte att ytterligare förbättra kundservicen har samarbetet med servicecenter nu intensifierats. Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Nämnden bedriver tillsyn över natur-och byggnadsnämndens bevakning av reservatsföreskrifter. Det innebär att kontroll görs för att säkerställa att åtgärder som genomförs i reservaten har de tillstånd eller dispens som behövs och att åtgärderna genomförs på ett sätt som inte påverkar reservaten negativt. Nämnden handlägger även strandskyddsdispenser och dispenser i naturreservat. Nämnden bedriver även tillsyn över fritidsanläggningar som bassängbad, strandbad samt sportanläggningar. Tillsynen förbättrar naturen i reservatet, vilket kan göra fler nöjda. För 2016 har nämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om att fler ska vara nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet. Måluppfyllelse bedöms därför inte. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 11 av 253

12 Successivt minskat skatteuttag En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Anpassningen ska dock ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Genom att ständigt arbeta med att effektivisera organisationen möjliggör nämnden för framtida skattesänkningar. För 2016 har nämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om successivt minskat skatteuttag. Måluppfyllelse bedöms därför inte. Sida 12 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 9

13 Utbildning med hög kvalitet Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för att samordna och stödja förvaltningarna i deras kontakter med akademierna. Natur- och byggnadsförvaltningen deltar i arbetet med att förverkliga strategin för samverkan med Huddinges akademier och deltar i den kommungemensamma arbetsgruppen. I 2016 års verksamhetsplan har tillsynsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om utbildning med hög kvalitet och måluppfyllelse bedöms därför inte. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet om utbildning med hög kvalitet eftersom målet omhändertas av utbildningsnämnderna. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 13 av 253

14 Fler i jobb Måluppfyllelsen för fler i jobb bedöms som god. För delmålet fler och växande företag uppnås etappmålet med marginal och utvecklingsåtagandet har genomförts i planerad omfattning. Fler och växande företag Måluppfyllelsen för fler och växande företag bedöms som god. Etappmålet uppnås med marginal och utvecklingsåtagandet har genomförts i planerad omfattning. Nöjd-kundindex för företagare gällande handläggning av diverse ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel * Etappmål Totalt (index) Ranking i länet 1-6/26 *Till och med 31 oktober. identifiera utvecklingsområden som skulle föras in i verksamhetsplanen för På grund av problem hos den upphandlade leverantören kunde inte resultaten levereras i tid. Utvecklingsåtaganden - Utreda möjligheten att inrätta en företagsgrupp för komplexa företagsärenden där flera olika avdelningar är inblandade. Arbetet med att utreda möjligheten att inrätta en företagsgrupp är avslutat. En slutrapport och rutinbeskrivning har tagits fram och överlämnats till förvaltningens ledningsgrupp. Den nya rutinen med företagsteam börjar gälla i januari Kundundersökningen som genomförs för att mäta nöjdheten med handläggning och service gällande ett antal olika myndighetsområden görs för alla olika kunder (se beskrivning under delmålet ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen). De senaste siffrorna är från oktober 2016 och är inte definitiva. Resultatet ger ändå en god indikation för företagens nöjdhet. Inom området miljöoch hälsoskydd har 36 företag svarat och ger ett nöjdkundindex på 75 (av 100). Nöjd Kund Index för livsmedelskontrollen är 80 och där har 54 företag svarat. Sammanslaget ger detta ett NKI-värde om cirka 78. Kommunens mål för företag är 75. Miljötillsynsavdelningen kommer fortsatt att verka för en god servicenivå gentemot företagen samt att analysera bakgrundsfrågorna för att se vilka områden som bör förbättras. I handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat har de flesta aktiviteter genomförts. I planen ingår ett par av nämndens utvecklingsåtaganden som genomförts under året. I syfte att förbättra samordning och planering av samhällsbyggnadsprocessen har planerings- och exploateringsmanualen Plexman tagits fram. Förvaltningens medarbetare har under våren besökt ett antal företag för att på så sätt få kunskap om företags behov och förväntningar på kommunen. Utifrån undersökningen av Nöjd Kund Index var planen att 1 Inkluderar både privatpersoner och företagare. Sida 14 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 11

15 God omsorg för individen Måluppfyllelsen för målet god omsorg för individen rymmer ett nämndmål, där måluppfyllelsen bedöms som god och i nivå med vad som planerats. Fler upplever god hälsa Vid genomgång av tillsynsåret 2016 har 93 procent av tillsynsplanen genomförts av miljötillsynsavdelningen. De mätbara mål som nämnden antagit har i stort nåtts och för de tre enheterna miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel så är det bara miljöskydd som inte nått 100 procent av andel genomförda besök enligt planerat tillsynsintervall. Andel genomförda besök, enligt planerat tillsynsintervall, av den tillsynsverksamhet där kunderna betalar en årsavgift Etappmål Totalt (%) Andel ärenden om tillstånd för avloppsanläggning som har granskats, och utskick om komplettering har gjorts inom tre veckor från dess att ärendet kommit in Etappmål Totalt (%) Andel registrerade livsmedelsanläggningar inom 10 arbetsdagar från att anmälan kommit in Etappmål Totalt (%) Andelen tillsynsbesök/kontrollbesök enligt planerat tillsynsintervall har ökat från 12 procent vid avstämning för delårsrapport per 31 mars till 56 procent för delårsrapport per 31 augusti. Vid årets slut ligger andelen besök på 93 procent. Samtliga planerade besök har genomförts inom livsmedelskontrollen och hälsoskyddstillsynen. För miljöskyddstillsynen har 56 procent besök gjorts jämfört med den planerade tillsynen. Att inte alla besök har gjorts beror bland annat på att miljöskyddsgruppen haft en personal som varit långtidssjukskriven och en personal som varit tillförordnad miljöchef (under början av året), samt ett glapp i tid mellan det att en personal slutade och tills ersättaren var på plats (ungefär 3 månader). Hälsoskydd har inriktat sin tillsyn på förskolor och planerade för 20 stycken tillsynsbesök (se bra att leva och bo). Där har de kontrollerat rutiner kring städning, samt att kemikaliehanteringen inte ska innebära en risk för miljön och barnens hälsa. Övriga två etappmål når 100 procent. I verksamhetsplanen för 2017 har nämnden valt att inte inkludera målet om God omsorg för individen. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 15 av 253

16 Ekosystem i balans Måluppfyllelsen för det övergripande målet om ekosystem i balans bedöms som godtagbar. Två delmål bedöms ha god måluppfyllelse och ett delmål bedöms ha ej godtagbar måluppfyllelse. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Måluppfyllelsen för att minska klimatpåverkan och luftföroreningar bedöms som godtagbar. Etappmålet uppnås inte men utvecklingsåtagandet har genomförts enligt plan. Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO 2 från persontransporter per årsarbetare Etappmål Totalt (kg/årsarb.) 0,8 1,09 0,99 0,8 Förvaltningens miljöledningsarbete har under 2016 bestått av utvecklingsåtagandet om att minska förvaltningens koldioxidutsläpp från transporter i tjänsten. då förvaltningen inte har bytt ut bilar i den takt som var planerad. Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Etappmål Totalt (%) - 5 4,8* 22 * Förvaltningen har den 15 december 2016, 42 personbilar och lastbilar, av dessa drivs två av fossilfritt bränsle. Andelen fordon som drivs av förnyelsebart bränsle har minskat på förvaltningen från fem procent till 4,8 procent. Etappmålet om 22 procent har därmed inte uppnåtts. De planerade inköpen av sju fossilfria fordon har inte genomförts. Förklaringen är att förvaltningen avvaktar besked från riksdagen om supermiljöbilspremien. Vidare har omorganisationen av naturoch gatudriftavdelningen resulterat i att inköp av nya fordon inte har prioriterats. Utvecklingsåtaganden - Minska förvaltningens koldioxidutsläpp från transporter i tjänsten. Åtgärderna för att minska förvaltningens koldioxidutsläpp är genomförda men har inte gett önskad effekt då målet om att minska koldioxidutsläppen till 0,8 kg/årsarbetare inte har uppnåtts. Resultatet ligger på samma nivå som åren men där målsättningen för året var att nå 2014 års nivå. Ledningsgruppen har beslutat om en rutin för att säkra att kommunens fordonspolicy efterföljs. Om en avdelning avser att köpa in ett fordon som drivs av förnyelsebart bränsle måste det stämmas av med fordonscontroller och förvaltningsdirektör. Ett antal interna kommunikationsaktiviteter har genomförts så som att lyfta vinsterna med att använda Skype som alternativ till fysiska möten och sparsam körning i tjänsten. En förklaring till varför etappmålet om 0,8 kilo utsläpp av koldioxid per årsarbetare ligger kvar på samma nivå kan vara att förvaltningen har en fortsatt låg andel fordon som drivs av fossilfritt bränsle. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Måluppfyllelsen för god vattenstatus i sjöar och vattendrag bedöms som god. Bedömning görs utifrån att tillsynsnämndens planerade arbete har genomförts. Kommunens etappmål för sjöarna är de riktvärden och miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast 2021 för de mest utsatta sjöarna. Vattenprover för 2016 visar att det är långt kvar tills dessa mål uppnås. Tillsynsnämnden har satt miljökvalitetsnormerna som indikator i 2016 års verksamhetsplan vilket innebär att måttet inte utgör underlag för nämndens måluppfyllelse. Måttet följs eftersom nämndens verksamheter påverkar resultatet, dock tillsammans med andra nämnder och aktörer. Nämndens rådighet över resultatet är därför begränsad. Ökad andel miljöanpassade inköp Måluppfyllelsen för ökad andel miljöanpassade inköp bedöms som ej godtagbar. Etappmålet för året uppnås inte Sida 16 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 13

17 Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter)* Etappmål Långsjön (Segeltorp) (2021) Trehörningen (2021) Orlången (Vidja) (2021) Magelungen (2021) Drevviken (2021) Siktdjup i sjöarna (meter)* Etappmål Långsjön (Segeltorp) 1,5 1,0 0,8 2 (2021) Trehörningen 0,7 0,6 0,6 1,8 (2021) Orlången (Vidja) 0,9 0,8 0,8 1,9 (2021) Magelungen 1,8 2,1 2,2 2,2 (2021) Drevviken 2,9 3,1 1,7 2,2 (2021) *treårsmedelvärden I åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången finns flera åtgärder med som faller under nämndens tillsynsansvar. I stort har de tillsynsinsatser som identifieras i planerna genomförts i planerad omfattning. Tillsyn i Storängens industriområde. Delar av områdets verksamheter har fått tillsynsbesök. Dock kvarstår en del. Tillsyn av enskilda avlopp, vid klagomål och nya ansökningar. Dels är tillsyn av enskilda avlopp genomfört (se nedan) och dels har klagomålsärenden hanterats. Tillsyn av jordbruk och gödselhantering. Tillsyn har skett på framförallt hästgårdar. Tillsyn av ledningsnätet. Tillsyn har skett i samband med bräddningar. I övrigt har ingen tillsyn skett inom området. Inventering av dagvattenanläggningar. Dagvattenanläggningar har fått tillsyn under året och fått krav på åtgärder. Utvecklingsåtaganden - Fortsatt arbete med att inventera enskilda avlopp. Först ut är området med fastighetsbetäckning Lissma. Rekrytering av miljöinspektör som ska utföra tillsynen har genomförts. Tillsynsbesök på cirka 110 fastigheter i området kring sjön Ådran genomfördes under vecka 31 och 32. Då målet för året var att inventera 30 avlopp har utvecklingsåtagandet genomförts med god marginal. Alla fastigheter har fått återkoppling från besöket. Ungefär 65 procent av de besökta fastigheterna har fått ett förbud eller föreläggande om att åtgärda det enskilda avloppet. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 17 av 253

18 Sund ekonomi Tillsynsnämndens verksamhet visar ett resultat på +469 tkr för 2016 och måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Det positiva resultatet beror främst på högre intäkter då avdelningen har fakturerat mer än budgeterat. Nämndens balanserade resultat uppgår till ett maximalt belopp om 500 tkr, vilket nämnden har uppnått föregående år. Budgethållning Måluppfyllelsen för budgethållning bedöms som mycket god. Nämndens budgethållning för 2016 visar ett resultat som överstiger etappmålet. Budgethållning Tillsynsnämndens resultat (tkr) Etappmål Tillsynsnämndens verksamhet har haft en sund ekonomi, och en ekonomi i balans, men även ett rättvisande resultat för perioden. Tillsynsnämnden har även flyttat intäkter till nästa år då nämnden inte anser sig ha fullgjort sitt uppdrag och kunnat genomföra planerade inspektioner från föregående år på grund av svårigheter vid rekrytering av personal för vakanta tjänster. Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/årsarbetskraft * Etappmål Totalt (antal) Medelvärde Miljösamverkan Stockholms län Självfinansieringsgrad miljöbalkstillsyn * Etappmål Totalt (%) 50-41,3 Öka Medelvärde Miljösamverkan Stockholms län Antal tillsynsbesök enligt livsmedellag/årsarbetskraft * Etappmål Totalt (antal) Medelvärde Miljösamverkan Stockholms län Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll * Etappmål Totalt (%) 74-55,7 Öka Medelvärde Miljösamverkan Stockholms län * Måtten om antal tillsynsbesök/årsarbetskraft och självfinansieringsgrad jämförs inom Miljösamverkan Stockholms län. Jämförelser med andra kommuner finns inte framtaget till verksamhetsberättelsen utan redovisas i delårsrapport per 31 mars. För antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/årsarbetskraft ligger etappmålet på 42 stycken medan tillsynsnämnden under 2016 utförde 41 stycken. Detta beror på sjukskrivningar och personalomsättning. Även självfinansieringsgraden för miljöbalken hänger ihop med personal och att avdelningen under 2016 utökades med fyra nya inspektörer för miljö- och hälsoskyddstillsyn. En visstidsanställning gjordes under sommaren för att arbeta med inventering av avlopp och kommunens miljömål för 2021 gällande miljökvalitetsnormerna i sjöarna. Den tjänsten gick sedan över i en tillsvidareanställning på hösten för att kommunen ska nå målen till Det totala antalet inspektioner och tillsynsbesök inom miljöbalkstillsyn, inklusive enskilda avlopp, per årsarbetskraft. 3 Självfinansieringsgrad miljötillsyn= tillsynsintäkter/bruttokostnader. Bruttokostnader är kostnader för alla årsarbetskrafter inom området, inklusive OH-kostnader. 4 Det totala antalet inspektioner och tillsynsbesök inom livsmedelskontrollen, per årsarbetskraft 5 Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll= tillsynsintäkter/bruttokostnader. Sida 18 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 15

19 Antal tillsynsbesök enligt livsmedelslag/årsarbetskraft och självfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen beror även den på personalomsättningar. Under sommaren anställdes två visstidstjänster för att arbeta in den kontrollskuld som tillsynsnämnden har på livsmedelsverksamheterna i kommunen. Visstidstjänsterna övergick i tillsvidaretjänster 2017 varav en av dem ersatte en tidigare tjänst. Anledningen till att tillsynsbesöken och självfinansieringsgraden inte nått etappmålen är att personalomkostnader gått upp. Fler inspektörer innebär färre antal besök per årsarbetskraft. Utvecklingsåtagande: - Genomföra en översyn av debitering och taxor inom nämndens område för att öka kostnadstäckningen. Ärende om reviderad taxa beslutades på nämndsammanträdet i september och beslutades i kommunfullmäktige i november. Alla inspektörer har från mitten av mars fått ett tydligt uppdrag från miljöchefen att debitera alla nedlagda timmar i sina ärenden. Rutin för att beräkna tid och rutin för debitering är färdigställd under december månad. Långsiktig balans Kommunen strävar efter en långsiktig balans. I samband med verksamhetsberättelsen redovisas det balanserade resultatet, vilket skall vara större än noll. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god då översyn av taxor och avgifter har genomförts och beslutats i kommunfullmäktige i november. Tillsynsnämndens balanserade resultat Etappmål Totalt (tkr) Tillsynsnämnden redovisar en positiv avvikelse motsvarande 469 tkr för Det beror främst på högre intäkter då avdelningen har fakturerat mer än budgeterat. Budgetåret 2016 Den 16 mars 2015 godkände kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag om justeringar av budgetramar för 2015 (KS-2015/ ) till följd av omorganisationer för flera nämnder. I driftbudgeten är det budgeten för miljötillsynsavdelningen som berörs. Denna ska enligt de reviderade verksamhetsplanerna redovisas inom naturoch byggnadsnämnden till följd av dess personalansvar men görs istället i tillsynsnämndens rapport per 31 december. Fortsättningsvis så kommer tillsynsnämnden att debiteras av naturoch byggnadsnämnden för personalkostnaderna. Resultaträkning, mnkr Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet Bidrag Övriga intäkter Intern resursfördelning Verksamhetens intäkter Personal Lokaler Konsulter och inhyrd personal Varor och tjänster Övriga kostnader Kapitalkostnad Intern resursfördelning Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget, netto Årets resultat VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 19 av 253

20 varav uttag Eget kapital Balansresultat IB Eget kapital Resultatöverföring UB Eget kapital Tillsynsnämndens visar en positiv avvikelse på 469 tkr för Det beror främst på högre intäkter då avdelningen har genomfört en internkontroll av debiteringsgraden, vilket har lett till en högre debiteringsgrad per ärende. Resultatöverföring Tillsynsnämndens balanserade resultat får uppgå till maximalt 500 tkr, vilket redan har överförts genom föregående års överskott motsvarande 335 tkr. Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr Bokslut 2016 Avvikelse mot budget Bokslut 2015 Förändring , % Tillsynsnämnd ,6% Miljötillsynsavdelningen ,5% Summa netto ,6% Tillsynsnämnden redovisar en positiv avvikelse motsvarande 469 tkr. Utfallet beror främst på högre intäkter då avdelningen har genomfört en internkontroll av debiteringsgraden, vilket har lett till en högre debiteringsgrad per ärende. Prognos för hela året var en positiv avvikelse på 400 tkr. Nämnden har även överfört intäkter till nästa år för de kvarvarande inspektionerna för livsmedelskontrolen vid årets slut, vilket motsvarade ca tkr. Utfall och prognos för respektive verksamhetsområde redovisas nedan. Nämndverksamheten visar på en positiv avvikelse för perioden motsvarande 65 tkr. Helårsprognosen för nämndverksamheten visade en positiv avvikelse på 50 tkr. Miljötillsynsavdelningen visar per 31 december 2016 en positiv avvikelse motsvarande 404 tkr. Intäkterna ligger högre än förra året vid samma period. Detta beror främst på att debiteringsgraden ökat per ärende. Helårsprognosen visade på en positiv avvikelse motsvarande 400 tkr. Investeringar, mnkr Budget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse mot budget Ecos Summa netto Under 2016 har en översyn av miljötillsynsavdelningens ärendehanteringsystem ECOS gjorts. Under hösten 2016 har man genomfört en annonserad upphandling för nytt systemstöd. Tilldelningsbeslut är fattat. Leverantören som vann är Prosona Gruppen AB som erbjuder systemet Castor. Att ersätta ECOS är prioriterat för att effektivisera och digitalisera handläggningen samt förbättra möjligheterna till uppföljning av verksamheten. Efter beslut från kommunfullmäktige den 11 april överfördes investeringsmedel som inte förbrukades från 2015 till 2016, vilket motsvarade tkr. Dessa medel ingår i begäran om saldoöverföring till 2017 då projektet planeras att slutföras. Lokaler Förvaltningen har gjort bedömningen att den tidigare planen att vara kvar i tekniska nämndhuset tills dess en flytt till ett nytt kommunhus kan ske, inte längre är aktuell. På den plats där tekniska nämndhuset idag ligger kommer det inom några år att byggas förskola/skola/bostäder. Förvaltningen planerar för att en flytt till nya lokaler ska ske under första halvåret Under hösten har en lokalutredning genomförts och i början av 2017 kommer beslut fattas om vilka som blir förvaltningens nya lokaler. Sida 20 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 17

21 Under 2017 kommer förvaltningen att driva ett genomförandeprojekt för flytten. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 21 av 253

22 Systematisk kvalitetsutveckling Måluppfyllelsen för det övergripande målet systematisk kvalitetsutveckling bedöms som god. Två delmål bedöms ha god måluppfyllelse och ett bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Två delmål bedöms inte då nämnden inte har några etappmål eller utvecklingsåtaganden för Systematiskt planera, följa upp och förbättra Måluppfyllelsen för målet att systematiskt planera, följa upp och förbättra bedöms som god. Ett av de två utvecklingsåtagandena har genomförts enligt plan och det andra åtagandet ägs av kommunstyrelsens förvaltning och fortgår enligt beslutad projektbeställning. Övrig planerad verksamhet som nämnden har egen rådighet över har genomförts enligt plan. Det kommungemensamma arbetet med att ta fram ett systemstöd för planering och uppföljning har försenats och ett anskaffande kommer inte att genomföras under 2016 som planerat. Detta beror på att systemet inte kan avropas vilket var projektets ingång under 2016, utan en öppen upphandling behöver genomföras. Upphandlingsarbetet pågår och tidplanen är att avtal ska skrivas innan sommaren Huddinge kommun har tagit fram ett program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet finns beskrivet i mål och budget för Då tillsynsnämnden inte har någon verksamhet som omfattas av programmet har nämnden inte tagit fram någon ytterligare plan för den egna verksamhetheten. Arbetet med att etablera en systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd har gjorts genom en genomgång av förvaltningens verksamheter och hur de påverkas i form av ökade ärendevolymer på grund av ett framtida ökat bostadsbyggande. Resultatet av arbetet kan bland annat användas för att hålla koll på förändringar av balanser och ärendeinströmning vid rapportering i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Ökad processorientering I 2016 års verksamhetsplan har tillsynsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet om ökad processorientering och måluppfyllelse bedöms därför inte. Processindex Totalt (Index) Huvudprocesser Ledningsprocesser Stödprocesser 2016 Etappmål Nämnden har inga utvecklingsåtaganden under målet ökad processorientering för Processmognaden ska följas genom att använda Svenskt kvalitetsindex, SQI. Det kommungemensamma arbetet med framtagande av principer för processregister och bedömning av processer har nedprioriterats under 2016 till följd av arbete med att införa ett systemstöd för planering och uppföljning. Förvaltningen har inte genomfört något eget arbete med att bedöma processmognaden men kommer under 2017 att delta i det kommungemensamma arbetet med att sätta upp förutsättningarna för ett gemensamt processregister. Utvecklingsåtaganden - Genomföra uppföljning och utvärdering av omorganisation (-er) Uppföljning och utvärdering av omorganisationerna som genomfördes under 2015 görs av enheten för kvalitet och projekt på kommunstyrelsens förvaltning under hösten Enligt projektbeställningen ska utredningen levereras senast 1 mars Åtagandet är därför inte genomfört under 2016 utan förs över till 2017 och avrapporteras i delårsrapport per 31 mars Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete I 2016 års verksamhetsplan har tillsynsnämnden inga utvecklingsåtaganden eller etappmål för 2016 för målet om ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete. Övrigt planerat arbete i verksamhetsplanen har dock genomförts enligt plan och måluppfyllelsen bedöms därför som god. - Etablera en systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd. Projektmognad, femgradig skala naturoch Sida 22 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 19

23 byggnadsförvaltningen 6 Arbetsprocess 2013* 2015 Huddinge kommun 2015 Etappmål NBN 2017 Intern styrning - 2,67 2,34 Öka Nyttorealisering - 2,67 2,12 Öka Ekonomisk styrning - 3,0 2,56 Öka Intressenthanterin 2,6 2,47 Öka g - Riskhantering - 2,0 2,33 Öka Strategisk styrning - 2,6 2,62 Öka Resurshantering - 2,4 2,19 Öka *Jämförelse med tidigare mätning finns ej då naturoch byggnadsförvaltningen inrättades 1 januari Viktigt att samarbeta med och lära av andra Förvaltningen ingår i det internationella nätverk som startats upp inom kommunen och syftar till att implementera den strategi för internationellt arbete som kommunfullmäktige beslutade om Nätverket har träffats en gång under året. I 2016 års verksamhetsplan har tillsynsnämnden inga etappmål eller utvecklingsåtaganden för målet viktigt att samarbeta och lära av varandra, och måluppfyllelse bedöms därför inte. Målet finns heller inte i verksamhetsplanen för 2017 eftersom det tagits bort från Mål och budget. Under 2016 har ett förvaltningsövergripande projekt genomförts för att testa kommunens framtagna verktyg för nytto- och kostnadsanalys. Projektet slutrapporterades i mars. Natur- och byggnadsförvaltningen har sedan genomfört nytto- och kostandsanalyser i flera projekt. Ett annat verktyg för att öka projektmognaden är införande av kommunens upphandlade projektstyrningsverktyg. Utrullningen av verktyget har letts av kommunstyrelsens förvaltning och under 2016 har samhällsbyggnadsprojekten, vilket inkluderar delar av naturoch byggnadsförvaltningen, varit först ut. Under 2017 ska utrullning av verktyget göras på bredare front i naturoch byggnadsförvaltningen vilket framgår av nämndens verksamhetsplan för God användning av digitaliseringens möjligheter Måluppfyllelsen för god användning av digitaliseringens möjligheter bedöms som godtagbar. Nämndens etappmålet uppnås inte riktigt men håller minst samma nivå som senaste mätningen Nämnden har inga utvecklingsåtaganden för E-blomlådan 7, självskattning, tregradig skala Etappmål Självskattning Boende och trafikanter 1 1,89 1,89 Öka Självskattning Samhällsbyggnad, transport och miljö - 1,83 2,09 Öka 6 Nästa mätning av projektmognaden görs E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. För tillsynsnämnden är två områden i mätningen relevanta. 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 23 av 253

24 Intern kontroll Sammanfattning och bedömning Nämndens interna kontroll bedöms vara betryggande. Nämnden har en välfungerande systematik för internkontroll som är djupt integrerad i processen för och planering och uppföljning. Det gör att förutsättningarna för att upptäcka brister och åtgärda dessa bedöms som mycket goda. Verksamhetsplan och internkontrollplan för 2017 har förankrats hos både nämnd, ledningsgrupp och medarbetare vilket gör att förmågan att känna ägarskap för innehållet bedöms så som mycket god. Inför 2016 prioriterade nämnden sju risker och två olika processer att arbeta med för att säkerställa att de identifierade bristerna inte skulle hindra nämnden från att uppnå målen för verksamheten. Sammanlagt 18 olika åtgärder togs fram och av dessa har 17 genomförts. En åtgärd redovisar avvikelse och överförs till Avvikelsen berör åtgärder kring verksamhetens IT-system. Nämnden har genomfört samtliga revisioner och har vid årets slut därmed inga utestående revisioner Nämnden genomför sex olika systematiska kontroller av verksamheten för att säkerställa att lagar, regler och rutiner följs. Kontrollrutinerna har följts och bedöms fungera och resultatet återkopplas regelbundet till ledningsgrupp och förtroendevalda. Inga avvikelser har redovisats inom nämndens ansvarsområden. Prioriterade risker och åtgärder Nämnden har upprättat en bruttorisklista och utifrån den identifierat prioriterade risker. Sannolikheten för att dessa risker inträffar bedöms som hög och om de skulle inträffa bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Risk A: Hot och våld Ansvar: personal- och administrativ chef & gatuoch parkchef Hot och våld i yrkesutövningen i flertalet yrkeskategorier på förvaltningen i kontakt med tredje man. Risk för hot och våld vid tillsynsbesök på fastigheter. Motsvarande risk finns vid öppet hus. Riskreducerande åtgärder: Genomför regelbunden utbildning i hot och våld för nyanställda samt för medarbetare som behöver förnya sina kunskaper Fortsätta att regelbundet diskutera hot och våld på avdelningarnas arbetsplatsträffar genom att ha det som stående punkt på dagordningen. Undersök möjligheten att införa ett besöksregistreringssystem i tekniska nämndhuset. Status: Genomfört. En flerårig utbildningsplan för brandskydd, förebyggande av våld och hot, hjärt- och lungräddning och första hjälpen har beslutats av ledningsgruppen. En utbildning i förebyggande av våld och hot för personer som anställts från 2015 och framåt är inplanerad till På samtliga avdelningars arbetsplatsträffar finns arbetsmiljö med som en stående punkt. Under den punkten finns möjlighet att regelbundet diskutera våld och hot. En kravspecifikation för ett besöksregistreringssystem är framtagen, avrop kommer att ske under våren Risk B: Personal & rättsäkerhet Ansvar: personal- och administrativ chef & miljöchef Förvaltningen har svårt att rekrytera personal och kan inte utföra basuppdraget. Förvaltningen är beroende av många bristyrken i olika utsträckning och processer. Rutiner och processer finns inte beskrivna vilket leder till sårbarhet och svårighet att ersätta eller ta in nya medarbetare. Nyckelpersonsberoende finns över hela förvaltningen men gäller främst viktiga arbetsuppgifter kring administrationen. Hög arbetsbelastning påverkar rättssäkerheten då tiden för kvalitetssäkring och reflektion minskar. Riskreducerande åtgärder: Framtagande av kompetensförsörjningsplan för att få ett samlat grepp kring förvaltningens insatser samt säkerställa kort- och långsiktig kompetensförsörjning. Upprätta rutin för kunskapsöverföring från nyckelpersoner som avslutar sin anställning. Utarbeta tydliga rutiner och processer för introduktion av nya medarbetare genom att till exempel ta fram standardiserade introduktionsmallar för hela förvaltningen utifrån avdelningsnivå och förvaltningsspecifika introduktionsdagar. Status: Genomfört. Sida 24 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 21

25 En kompetensförsörjningsplan har tagits fram som syftar till att säkerställa att verksamheten har tillgång till bästa möjliga komptens. Vidare har en rutin utarbetats med syftet att tydliggöra vad som ingår i kompetensöverföringen från det att medarbetare slutar till det att nya anställs. En checklista för introduktion av nya medarbetare har tagits fram och introduktionsdagar för nyanställda har genomförts under året. Risk C: Krishantering Ansvar: personal- och administrativ chef & gatuoch parkchef Brister i kriskommunikationen kan leda till att invånarna inte får den information de behöver vid en kris, samt att förtroendet för kommunen minskar. Samarbetet inom skydd och säkerhet upplevs som otydligt inom förvaltningen. I en katastrofsituation kan nämnden inte utföra sitt uppdrag på grund av avsaknad av utrustning för god/säker radiokommunikation inom nämnden (mobilnätet ligger nere). Riskreducerande åtgärder: Implementera krisplan med tillhörande kriskommunikationsplan som tagits fram under hösten Genomför 1-2 övningar som samordnas med kommunstyrelsens förvaltning för att kunna identifiera olika scenarier och upprätta rutiner för detta. Genomför bedömning av förvaltningens behov av RAKEL-telefoner därefter driva på kommungemensamt arbete med radiokommunikation Status: Genomfört. Förvaltningens krisplan är implementerad och har tillämpats under de tre enklare krisövningar som ledningsgruppen genomfört under året. I samband med den tredje krisövningen har ledningsgruppen genomgått en kortare utbildning i risk- och krishantering. Frågan om hur många RAKEL-telefoner som behövs i en eventuell krissituation är en kommunövergripande angelägenhet. Då RAKEL-telefoner är kostsamma och kräver kunskap för att användas skulle andra alternativ kunna övervägas. Förvaltningen har därför lyft frågan till kom-munstyrelsens förvaltning för en förvaltningsövergripande samordning i frågan om kommunikation vid krissituation-er. Risk D: Verksamhetssystem Ansvar: personal- och administrativ chef IT-miljön kraschar, systemen ligger nere. Förvaltningen är beroende av sina IT-system. Nätverksproblem som ger stor påverkan på arbetssätt och säkerhet. Mycket information och handläggningsstöd kommer via internetlänk. Riskreducerande åtgärder: Utarbeta prioriteringslista och ansvarsfördelning över uppgifter som ska prioriteras om nätet ligger nere (t.ex. felanmälan m.m.) i samarbete med kommunens servicecenter och kommunstyrelsens förvaltning. Status: Avvikelse. Åtgärdsarbetet redovisar avvikelse från plan. Risken är prioriterad i internkontrollplanen för 2017 (risk 4) och arbetet kommer därmed att starta under 2017 och innehålla riskreducerande åtgärder så som att identifiera och dokumentera huvudsakliga brister som förvaltningen upplever gällande driftsäkerhet och IT-säkerhet; tydliggöra förvaltningens ansvar gällande IT-säkerhet i förhållande till IT-sektionen på kommunstyrelsens förvaltning gällande de identifierade bristerna (om detta är otydligt) samt ta fram plan för hantering av de huvudsakliga bristerna identifierade ovan. Risk E: Diariet Ansvar: personal- och administrativ chef Alla ärenden ska registreras i W3D3. Förvaltningen har även andra förvaltningsspecifika system där ärenden också ska registreras. Det är tidskrävande med registrering i flera system. Riskreducerande åtgärder: Genomför regelbundna och målgruppsanpassade utbildningar i W3D3 för medarbetare och chefer. Status: Genomfört. Utbildning i W3D3 genomförs för berörda medarbetare. Risk F: Nämndadministration Ansvar: personal- och administrativ chef Expedieringen av politiskt fattade beslut rapporteras inte tillbaka till verksamheten den formella vägen. Riskreducerande åtgärder: Genomför översyn av rutiner kring expediering av beslut och säkerställ att expedieringen sker korrekt. Status: Genomfört Rutiner för expediering har tagits fram och implementerats för de områden där det saknats. 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 25 av 253

26 Risk G: Tydlighet i uppdrag Ansvar: miljöchef Det finns ett antal verksamhetsområden där ansvarsfördelningen mellan naturoch byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning upplevs som otydlig och behöver klargöras. Riskreducerande åtgärder: Genomför kartläggning av områden där ansvarsfördelningen är otydlig. Utifrån kartläggning, klargör ansvarsfördelning. Status: Genomfört Områden där ansvarsfördelningen varit otydlig har så långt det är rimligt identifierats och ansvarsfördelningen har i dessa fall tydliggjorts inom naturoch byggnadsförvaltningen samt mellan naturoch byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Exempel på områden är skadedjur (råttor), radonfrågor, nedskräpningsärenden, luftvårdsförbundet m.fl. Processer och rutiner Utifrån nämndens register över verksamhetsprocesser har fyra processer bedömts som icke fungerande och åtgärder kommer att sättas in för att få bättre fungerande processer. Process A: Handlägga allmänna frågor Ansvar: Bygglovschef Ärenden från allmänheten (via kundtjänst/direkt till handläggare) som kräver ytterligare åtgärd eller utredning. RISK Ärenden och andra frågor/synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare svaras inte på inom rimlig tid. Frågor som inkommer från en medborgare, men som behöver besvaras av flera avdelningar och/eller handläggare hålls inte samman. Riskreducerande åtgärder: Följ upp att riktlinjer för hantering av allmänna frågor följs inom förvaltningen Utarbeta tydliga rutiner för handläggning av allmänna frågor tillsammans med nya servicecenter. Status: Genomfört. En överenskommelse mellan servicecenter och naturoch byggnadsförvaltningen har tagits fram om hur samarbete och ansvarsfördelning ska se ut, vilket beskrivits ovan under målet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. En struktur för löpande avstämningar av rutinernas efterlevnad har tagits fram. Process B: Hantera handlingar Ansvar: Personal- och administrativ chef Beskriva och redovisa arkiv, hantera arkiv (förvaring, vård, konvertering, gallring, tillhandahållande, utlån), utreda och besluta om bevarande och gallring, hantera och registrera inkommande handlingar, hantera och registrera ärenden. RISK Korrekt registrering är nödvändig för att värna om demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Korrekt registrering krävs även för att enkelt kunna återsöka handlingar. Vi ska även leva upp till kraven på arkivredovisning i arkivlagen och Huddinge kommuns arkivreglemente. Riskreducerande åtgärder: Säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation av administrativt stöd för att hantera och registrera inkomna handlingar och ärenden. Introducera nyanställda i rutiner gällande hantering av handlingar samt utbildning i dokument- och ärendehanteringssystemet W3D3. Överförd från verksamhetsplan 2015: Uppdatera nämndens arkivbeskrivning med information om vilka handlingsslag som kan finnas på nämnden och hur arkivet är organiserat. Status: Genomfört. På administrativa avdelningen/staben finns en kansligrupp som ansvarar för registratur, arkiv och nämndsekretariat. Avdelningen har nu utbildade registratorer och alla tjänster i kansligruppen är tillsatta. Under 2016 har kansligruppen tagit fram och implementerat fungerande rutiner för en effektiv och rättssäker ärende- och dokumenthanteringsprocess på förvaltningen. Nyanställda får introduktion i ärende- och dokumenthantering och för de som ska arbeta i W3D3 ges utbildning i systemet. Under hösten har ledningsgruppen beslutat om en arkivorganisation för förvaltningen som nu har implementeras. Sida 26 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 23

27 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Nämnden har per den 31 december 2016 genomfört den sista återstående revisionsåtgärden och har därmed inga utestående revisioner kvar. Revisionsåtgärder som anses vara åtgärdade per 31 december 2016 Internkontroll, MN dnr Miljönämnden bör införa ett system för kontroll av att korrekt debitering sker efter genomförda tillsynsbesök. Rutin framtagen och är under införande på avdelningen. 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 27 av 253

28 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Nämnden har per den 31 december 2016 genomfört den sista återstående revisionsåtgärden och har därmed inga utestående revisioner kvar. Revision Internkontroll MN Nämnden bör införa ett system för kontroll av att korrekt debitering sker efter genomförda tillsynsbesök. (genomförd) Diarienummer dnr Sida 28 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 25

29 Systematiska kontroller Avslut av anställning Inga avvikelser har rapporterats under Kontrollen som genomförts kvartalsvis, syftar till att undvika att löneutbetalningar sker till personal som avslutat sin anställning på förvaltningen. Nämnden har i sin verksamhetsplan för 2017 beslutat om att inte fortsätta kontrollera avslut av anställning. Bisyssla En avvikelse har rapporterats vilket resulterat i att bisysslan i det aktuella fallet har förbjudits. Förvaltningen har i enlighet med den kontrollrutin som tidigare tagits fram, granskat medarbetarnas bisysslor för att säkerställa att eventuella bisysslor inte är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande med Huddinge kommuns egen verksamhet. Samtliga chefer och tio procent av medarbetarna har kontrollerats. Kontrollen ska genomföras även under 2017 och riktlinjerna för bisysslorna kommer att kommuniceras på olika sätt. Kundfakturor Inga avvikelser har redovisats under året. Kontrollen av utgående kundfakturor har genomförts kvartalsvis för att säkerställa en korrekt hantering. Under 2017 kommer kontrollen genomföras en gång istället för kvartalsvis. Leverantörsfakturor Under året har sammanlagt sju avvikelser redovisats i de månatliga kontroller som genoförts. Förvaltningen har rutiner samt checklista på den interna webbplatsen som verksamheten är informerade om. Återkoppling på avvikelser sker direkt i de fall där förvaltningen äger handlingsutrymmet. Övriga avvikelser kontrolleras på central nivå hos kommunstyrelseförvaltningens ekonomi, vilket förvaltningen inte styr över. Korrekt utförd direktupphandling Kontrollen som genomförts varje månad rapporterar regelbundna avvikelser. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att komma till rätta med avvikelserna. Ledningsgruppen och nämnderna har regelbundet informerats och arbetet med att utbilda och informera medarbetarna på förvaltningen har pågått löpande under året. Natur- och gatudriftsavdelningen är den avdelning som gör majoriteten av alla direktupphandlingar och där behovet av fortsatta informations och utbildningsinsatser är störst. Under 2017 kommer månatliga kontroller genomföras på naturoch gatudriftsavdelningen. Övriga avdelningar ska kontrolleras en gång under året. Kontroll av korrekt myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd Kontrollen har genomförts kvartalsvis och har inte redovisat några avvikelser. 26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 29 av 253

30 Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder Bygglovavdelningens statistik Fler ska få sitt förstahandsval Andelen som fått sitt förstahandsval Verksamhetsstatistik BUF till förskola och skola Andelen som fått ett av sina tre val Verksamhetsstatistik BUF Ökad delaktighet Andel överklagade ärenden gällande livsmedelskontroll och miljö- Egen statistik och hälsoskydd där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut Andel förtroendevalda som är nöjda med arbets-förutsättningarna Politikerenkäten i naturoch byggnadsnämnden (skala 1-5) Ökad jämlikhet Andel skolor som får tillsynsbesök årligen Egen statistik Andel förskolor som får tillsynsbesök årligen Egen statistik Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Nöjd-kundindex för privatpersoner gällande handläggning av diverse ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande naturoch byggnadsförvaltningens frågor Andel enkla frågor via e-post som besvaras av naturoch byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar Stockholm Business Alliance serviceundersökning Statistik från servicecenter E-postundersökningen Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler och växande företag Nöjd-kundindex för företagare gällande handläggning av diverse Stockholm Business Alliance ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel serviceundersökning God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel genomförda besök, enligt planerat tillsynsintervall, av den Egen statistik tillsynsverksamhet där kunderna betalar en årsavgift Andel ärenden om tillstånd för avloppsanläggning som har Egen statistik granskats, och utskick om komplettering har gjorts inom tre veckor från dess att ärendet kommit in Andel registrerade livsmedelsanläggningar inom 10 arbetsdagar från att anmälan kommit in Egen statistik Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO2 från persontransporter per årsarbetare Miljöanpassade inköp Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Egen statistik God vattenstatus i sjöar och vattendrag Sund ekonomi Fosforhalt i sjöarna Statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Miljöbarometern Delmål Mått Källa Budgethållning Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken/årsarbetskraft Egen statistik Självfinansieringsgrad miljöbalkstillsyn Antal tillsynsbesök enligt livsmedellag/årsarbetskraft Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll Långsiktig balans Tillsynsnämndens balanserade resultat LIS Egen statistik Egen statistik Egen statistik Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa Ökad processorientering Processindex Egen mätning Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete God användning av digitaliseringes möjligheter Projektmognad (femgradig skala) E-blomlådan (självskattning) SPI Svenskt Projektindex, som genomförs av Baseline Management Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting Sida 30 av 253 TILLSYNSNÄMNDEN 27

31 28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sida 31 av 253

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (8) Datum Diarienummer Handläggare Viveca Svensson Sellin viveca.svensson-sellin@huddinge.se Natur- och byggnadsförvaltningen Tillsynsnämnden Beslut om behovsutredning och tillsynsplan enligt miljöbalken, tobakslagen, kemikalielagstiftning, strålsäkerhetslagen och livsmedelslagen 2017 Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar att 1. anta miljötillsynsavdelningens behovsutredning 2. fastställa bilagda tillsynsplaner för miljöskydds- och hälsoskyddstillsyn, samt kontrollplan för livsmedelstillsyn, för 2017 Sammanfattning Årligen upprättas en behovsutredning för att klarlägga behovet av resurser för att utföra årets tillsynsplaner (för miljö- och hälsoskydd) och kontrollplan (för livsmedel). Planerna visar vilka verksamheter (objekt) som är prioriterade efter olika modeller av klassning enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Beskrivning av ärendet Tillsynsnämnden i Huddinge kommun bedriver tillsyn över verksamheter i enlighet med miljöbalken, tobakslagen, de olika lagarna och EU-förordningarna inom kemikalieområdet, strålsäkerhetslagen, livsmedelslagen samt i enlighet med tillhörande förordningar och föreskrifter. Tillsynen utförs för att säkra människors hälsa och miljön genom att kontrollera verksamheter som hanterar livsmedel, för att tillse att offentliga och allmänna lokaler och platser har en god inomhusmiljö samt för att miljöfarliga verksamheter och åtgärder ska uppfylla kraven i lagstiftningen. Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska en behovsutredning med ett treårigt perspektiv fastställas för varje tillsynsmyndighet som arbetar med operativ tillsyn. Det innebär tillsyn som utövas direkt mot den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Behovsutredningen ska visa på behovet av årsarbetskrafter under ett kalenderår i förhållande till den tillsyn som ska bedrivas i timmar och antal objekt. Enligt miljötillsynsförordningen ska även ett register föras över de verksamheter HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsförvaltningen Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Sjödalsvägen 29 Tfn vxl Sida 32 av 253

33 2 (8) som kräver kontinuerlig tillsyn enligt de lagar som tillsynsnämnden arbetar under. Dessa register ska bestå av samtliga objekt som tillsynsnämnden bedriver tillsyn över, dock främst över dem som betalar årlig avgift enligt gällande taxa. Bakgrund Verksamheterna har olika tillsynsintervall som vid olika år visar på olika behov av resurser beroende på hur många tillsynsbesök som ska utföras. Att behovet förändras beror på att verksamheter som tillsynsnämnden ska utföra tillsyn över förändrats i antal och/eller i verksamhetsgrad och därmed kräver mer eller mindre tid för sin tillsyn. För Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun visar 2016 års sammanfattning att antal årsarbetskrafter varit totalt 14,7 stycken där 9,7 stycken varit på miljöoch hälsoskydd samt 5 stycken på livsmedelstillsyn. En årsarbetskraft för miljöoch hälsoskyddstillsyn beräknas på 1600 timmar, varav 1000 av dessa är tillsynstid och ungefär 600 timmar går till arbetsuppgifter som inte har med den faktiska tillsynen att göra, så kallad OH-tid (overhead-tid) eller administrativ tid. Detta avser t.ex. interna möten, rådgivande telefonsamtal, konferenser, förbättringsarbete, nämndens utvecklingsåtaganden m.m. En årsarbetskraft för livsmedelstillsyn utanför den administrativa tiden räknas på 800 timmar tillsynstid, samt 200 timmar restid. Behovsutredning 2017 Planerad tillsynstid För olika verksamheter finns olika behov av tillsynstid. Den planerade tillsynen är tid som tillsynsnämnden vet kommer användas för tillsyn av verksamheter som betalar årlig avgift eller som har en särskild klassning. För 2017 har en ny taxa antagits vilket ger tillsynsnämnden möjlighet att klassa in fler verksamheter än tidigare, samt att klassa om redan befintliga verksamheter som kräver mer eller mindre tillsynstid. Taxan är justerad efter hur miljö- eller hälsoskadliga de verksamheterna bedöms vara. Det innebär att miljötillsyn och hälsoskyddstillsyn kommer få den största förändringen. Livsmedelstillsynen klassar om sina verksamheter kontinuerligt under året utifrån de risk- och erfarenhetsuträkningar som enligt livsmedelslagen ska utföras, vilket innebär att den enda skillnaden för livsmedelstillsynen blir avgifter för händelsestyrd tillsyn och en ökad avgift för de som betalar årlig avgift. För 2017 kommer tid att läggas ned för in- och omklassningar för miljö- och hälsoskyddstillsynen. Se mer utförligt nedan för de olika grupperna. Händelsestyrd tillsyn Förutom den planerade tiden planeras även den händelsestyrda (löpande) tillsynen. Tidsåtgången för olika händelsestyrda arbetsuppgifter är baserad på en uppskattning av den tid som lagts på tidigare års tillsyn. Den händelsestyrda tillsynen är det som avser sådana arbetsuppgifter som inkommer löpande under året och som det inte är möjligt att planera när eller om den ska utföras. Det kan handla om remisser, anmälningsärenden, klagomål på verksamheter, Sida 33 av 253

34 3 (8) matförgiftningar, dispensansökningar, åtalsanmälningar och miljösanktionsavgifter. Den uppskattade tiden för händelsestyrd tillsyn för 2017 har beräknats utifrån 2015 och 2016 års nedlagda handläggningstid på den sortens arbetsuppgifter. Miljöskydd Tiden för den planerade tillsynen är för samtliga verksamheter fastställd med underlag av den klassning de fått enligt miljöprövningsförordningen och den nuvarande taxan. I miljöprövningsförordningen listas den sortens verksamheter som räknas som miljöfarliga och som har ett behov av tillsyn för att få vägledning i att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. I miljöprövningsförordningen klassas verksamheter in efter B- eller C- verksamheter. B-verksamheter är sådana som är tillståndspliktiga och som länsstyrelsen generellt handlägger. C-verksamheter är anmälningspliktiga verksamheter som tillsynsnämnden har tillsyn över. Behov Behovet för planerad tillsyn för 2017 är 4103 timmar plus 375 timmar i in- och omklassningstid, och för den händelsestyrda tillsynen är det 4420 timmar. Det totala behovet för 2017 för planerad och händelsestyrd tillsyn är 8898 timmar. Utan in- och omklassningstiden ligger behovet på 8523 timmar. Projekt Miljötillsynsavdelningen har två förslag på projekt där ett handlar om en inventering av objekt som inte är anmälningspliktiga men ändå räknas som miljöfarliga enligt miljöbalken och miljötillsynsförordningen, så kallade U- verksamheter. I taxan som antogs för 2017 går även U-verksamheter att klassa in för tillsyn. Det andra projektet handlar om att följa upp och avsluta de ärenden som handlar om PCB-sanering i byggnader upprättade mellan Enligt förordningen (2007:19) om PCB m.m. ska samtliga byggnader med byggnadsmaterial som innehåller PCB vara sanerade 30 juni PCB-tillsynen är eftersatt eftersom den nedprioriterats för att ge tid åt den övriga tillsynen. Tillsynsnämnden i Huddinge kommun har inte lyckats uppleva kraven för tidsgränsen för tillsyn av sanering. Totalt är projekten planerade att ta 500 timmar (300 timmar för inventering U- verksamheter och 200 timmar för uppföljning av PCB-sanering), vilket resulterar i att behovet för 2017 är 9023 timmar (9398 med in- och omklassningstimmarna) inräknat planerad-, händelsestyrd- och projekttillsyn. Projekten är viktiga för att vi ska uppnå nationella mål och lagstiftningskrav för PCB-sanering och att våra register över verksamheter ska uppdateras kontinuerligt. Inventeringen av U-verksamheter har planerats till 300 timmars tillsynstid. Det kommer sannolikt vara märkbart fler verksamheter som inte finns i nämndens register som ska klassas in och som ska få planerad tillsyn. Projektet kommer behöva vara löpande under kommande år för att inventeringen ska kunna utföras noggrant. De 300 timmarna som lagts för inventeringen kommer rimligtvis Sida 34 av 253

35 4 (8) behöva utökas. Den planerade tillsynen för 2017 har inte tagit hänsyn till den ökning av tillsynsobjekt som miljötillsynsavdelningen kommer kunna klassa in och utföra tillsyn av. Planering och prioritering Miljöskydd har för ,45 stycken årsarbetskrafter, vilket motsvarar 6450 tillsynstimmar. Eftersom behovet är 9023 timmar utan in- och omklassningstimmarna så har miljöskydd 71 procent arbetskrafter av det totala behovet. Planeringen för 2017 har prioriterats efter att alla verksamheter som kräver årlig tillsyn och de stora infrastrukturprojekten (t.ex. Trafikverkets planerade byggnationer av Tvärförbindelse Södertörn) ska få tillsyn. Därefter har den in- och omklassningstid prioriterats vilket har beräknats uppgå till ungefär 350 timmar, samt den händelsestyrda tillsynen som inte går att prioritera bort. För 2017 har miljötillsynsavdelningen även valt att prioritera projektet för U- verksamhetsinventeringen för att kunna klassa in verksamheter efter den nya taxan. Tillsynsnämnden har tillsyn över ledningsnätet för dagvatten, vilka är ca 20 stycken i antal, och ledningsnät för spillvatten, vilka är ca 3 stycken (antalet kommer att behöva kontrolleras eftersom det sannolikt finns fler ledningsnät). Den totala tiden för dessa är 225 timmar men eftersom den arbetskraft som finns tillgänglig i dagsläget inte täcker behovet kommer endast 32,5 timmar att utföras under Av de verksamheter som kräver årlig tillsyn har vissa prioriterats bort på grund av att det inte finns resurser för att utföra all tillsyn som ska utföras. Det som prioriterats bort från årets tillsyn som egentligen ska ha årlig tillsyn är verksamheter som klassas som C-verksamheter. Dessa är lackering, sjukhus, skjutbana och textiltvättar. Totalt är det 241 timmar tillsynstid som bortprioriterats. För miljötillsynsavdelningen finns vissa arbetsområden som ska övervakas, t.ex. förvaring av sprängämnesprekursorer. För nuvarande saknas reglering om detta i Huddinge kommuns reglemente för tillsynsnämnden HKF Miljötillsynsavdelningen kommer under våren 2017 föreslå att reglementet och delegationsordningen ändras så att tillsynsnämnden kan utföra den tillsynen. Den tiden har uppskattats till 50 timmar Eftersom det är mycket nybyggnadsprojekt i kommunen har 300 timmar avsatts för att arbeta med samhällsbyggnadsprocesser, som t.ex. detaljplanearbeten. Detsamma gäller för hälsoskyddsgruppen. För handläggning av förorenad mark är det löpande anmälningar om förorening som handläggs. Det handlar om ärenden där det i projekteringsskede av mark upptäckts fyllnadsmassor eller annat som kan indikera att där ligger en förorening, eller vid miljöolyckor som t.ex. oljespill. Dessa kommer kontinuerligt in under året. Det bedöms finnas ungefär 400 redan kända förorenade områden i kommunen. Ambitionen är att utföra planerad tillsyn över dessa varav vi för året Sida 35 av 253

36 5 (8) planerat att en planerad tillsyn á 40 timmar ska utföras För att samtliga objekt ska utföras inom en 30-årsperiod krävs att 13 tillsynsärenden utförs varje år. Slutsats Sammanfattningsvis så är det för den planerade tillsynen 2248 timmar som kommer att utföras 2017, medräknat 375 timmar för in- och omklassning av objekt. Borträknat den tid som inte kommer finnas tillgänglig för tillsyn (tillsyn av det allmänna VA-ledningsnätet, lackering, sjukhus, skjutbana och textiltvättar) så har miljötillsynsavdelningen planerat för 1990 timmar (jämfört med de 4103 som är det årliga behovet). Det innebär att 49 procent av behovet för den planerade tillsynen kommer att utföras Konsekvenser Med ett behov av 9023 timmar tillsynstid per år behöver miljöskyddsgruppen 9,1 stycken årsarbetskrafter för att klara behovet. Under 2017 har miljöskydd 6,45 stycken årsarbetskrafter vilket ger ett underskott i personal om 2,65 stycken årsarbetskrafter. Detta är räknat med att tillsynstiden för inventeringen av U- verksamheter inte förändras från 300 timmar. Med anledning av underskottet avser miljötillsynsavdelningen att utöka personalstyrkan under första halvåret Hälsoskydd För tillsyn av verksamheter där olägenheter för människors hälsa ska förebyggas arbetar man mot verksamheter som är anmälningspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, samt de verksamheter som faller in under miljöbalken och dess förordningar och föreskrifter. De verksamheter som är anmälningspliktiga är hygienlokaler som innebär risk för blodsmitta genom användande av stickande eller skärande verktyg, exempelvis tatuerare eller fotvårdare. Förutom dessa är förskolor, skolor och dylika verksamheter där ungdomar eller barn utbildas samt bassängbad som upplåts till allmänheten anmälningspliktiga. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns även bestämmelser som tillåter tillsynmyndigheter att bedriva tillsyn av verksamheter som inte är anmälningspliktiga men som ändå kan orsaka olägenheter för människors hälsa och miljön (enligt samma princip som för U-verksamheter för miljöskydd). Dessa är bland annat flerbostadshus, tillfälliga boenden och samlingslokaler. Tiden för den planerade tillsynen är baserad på verksamheternas art och omfattning. För de verksamheter som är anmälningspliktiga krävs tillsyn med jämna års mellanrum. Här finns inget krav på att vissa ska ha tillsyn varje år, men Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar att verksamheter med mer än 7 timmar kontrolltid ska få besök varje år. Det är upp till varje kommun att bestämma. Tillsynsnämnden bedriver tillsyn över de anmälningspliktiga verksamheterna med tre års intervall. För övriga verksamheter baseras Sida 36 av 253

37 6 (8) tillsynsintervallet på hur många timmar tillsyn de olika verksamheterna bedöms behöva samt hur stor risken är att en sådan verksamhet kan orsaka olägenheter för människors hälsa. Behov Behovet för planerad tillsyn för 2017 är 2644 timmar, och för den händelsestyrda tillsynen är det 4033 timmar. Det totala behovet för 2017 för planerad och händelsestyrd tillsyn är 6677 timmar. Projekt Hälsoskydd arbetar med tillsyn över enskilda avloppslösningar. Det finns uppskattningsvis 1500 stycken enskilda avlopp i Huddinge kommun som alla ska inventeras och säkerställas för att de ska uppfylla kraven i miljöbalken. Av dessa är hittills 108 stycken inventerade under För 2017 ska en inspektör anställas för viss tid för att fortsätta med inventeringen av avloppen. Förhoppningen är att minst 150 stycken ska inventeras, vilket blir 750 timmar i tillsynstid. Planering och prioritering För hälsoskydd finns 5,3 stycken årsarbetskrafter 2017, vilket motsvarar 5300 tillsynstimmar. Eftersom behovet är 6677 timmar så har hälsoskydd 79 procent arbetskrafter av det totala behovet. Räknar man med den planerade visstidsanställningen hamnar hälsoskydd på 6,05 stycken årsarbetskrafter (6050 tillsynstimmar), vilket innebär att 90 procent av det totala behovet täcks. Prioriteringen för 2017 är att främst de anmälningspliktiga verksamheterna som kräver tillsyn vart tredje år och de som aldrig eller sällan haft besök ska få tillsyn, samt den strandbadstillsyn som sker varje år under badsäsongen. Avloppsinventeringen är också prioriterad för att nå Huddinge kommuns mål om att nå miljökvalitetsnormerna god vattenstatus i sjöar och vattendrag, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet för kommunens sjöar till Avlopp vars rening och anläggning inte fungerar optimalt bidrar till övergödning via fosforutsläpp. För hälsoskyddstillsynen har ca 445 timmar avsatts för in- och omklassning av verksamheter. Även för hälsoskydd gäller att den händelsestyrda tillsynen inte går att prioritera bort. Eftersom tillsynsnämnden fått kritik från länsstyrelsen gällande sin tobakstillsyn så har miljötillsynsavdelningen planerat att 50 timmar kommer att läggas för att kontrollera rökning på skolgårdar och vid övriga offentliga anläggningar och lokaler. Som nämnt ovan kommer även samhällsprocesser att handläggas varav extra tid har avsatts till det. Livsmedel Vid livsmedelstillsyn kontrolleras verksamheter som hanterar eller säljer livsmedel. Dessa klassas in efter risk- och erfarenhetsklass enligt livsmedelslagstiftningen. Detta kan innebära olika antal kontrolltimmar för liknande verksamheter. Det övergripande målet är att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsumenternas intresse av att få säker mat i affärer och Sida 37 av 253

38 7 (8) restauranger m.m. Under 2017 planeras 667 kontroller utföras, på totalt 545 verksamheter. Antalet kontroller blir fler eftersom vissa verksamheter har fler än en kontroll per år. Tiden som planerats för kontrollerna är totalt 4716 timmar, vilket motsvarar ett genomsnitt på 7 timmar per kontroll, varav 1000 av dessa går åt till restid. Den händelsestyrda tillsynen beräknas vara 1120 timmar. Totalt blir det 5866 timmar. Av denna tid kommer 30 timmar användas åt ett gemensamt provtagningsprojekt (SILK = samverkan inom livsmedelskontrollen i Stockholms län) där provtagning och analyser ingår. För livsmedelstillsynen har en kontrollskuld arbetats upp på grund av otillräckligt med personal för att täcka behovet av antal årsarbetskrafter. Under 2016 anställdes två inspektörer i mitten av året, vilket motsvarar en årsarbetskraft. Livsmedelskontrollen har fem stycken årsarbetskrafter, vilket motsvarar 5000 tillsynstimmar (inräknat restid á 200 timmar per inspektör). För 2017 har 1300 timmar lagts över från tidigare års kontrollskuld. En inspektör på 700 timmar kommer anställas utöver de nuvarande årsarbetskrafterna för att hjälpa till med att arbeta av kontrollskulden. Med den visstidsanställningen kommer livsmedelskontrollen att ha 5,7 årsarbetskrafter (5700 timmar) vilket innebär att de möter behovet för årets tillsyn. Övrig planering Personal Utöver personalen i miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsgrupperna har miljötillsynsavdelningen anställt en jurist för att arbeta med strandskyddsdispenser och dispenser från naturskyddsföreskrifterna på 25 procent av arbetstiden och där 75 procent läggs på nämndprocesser, planarbeten, utredningar, styrdokument m.m. samt att vara behjälplig i avdelningens övriga tillsynsarbete. Totalt inför 2017 är antal årsarbetskrafter på avdelningen 16,75 stycken (borträknat chef, systemansvarig och 75 procent av juristens tjänst). Med de planerade rekryteringarna på viss tid uppgår det totala antalet årsarbetskrafter till 18,2 stycken. En inspektör i hälsoskyddsgruppen har fått en mer övergripande tjänst som systemansvarig inför införandet av ett nytt ärendehanteringssystem och övriga ITrelaterade arbetsuppgifter på avdelningen. I hälsoskyddsgruppen har en inspektör gått från att arbeta med både avloppsinventering och hälsoskyddtillsyn till att bara arbeta med hälsoskydd. En tillsvidaretjänst tillsattes att arbeta med avloppsinventering. En inspektör slutade på livsmedelskontrollen och två stycken inspektörer anställdes från årsskiftet. I miljötillsynsgruppen anställdes en inspektör i mars och en i september. En ny avdelningschef anställdes från mars. Sida 38 av 253

39 8 (8) Övrig tillsyn Livsmedelsgruppen kommer att arbeta med ett provtagningsprojekt som Livsmededelsverket bedriver gällande Tungmetaller och arsenik i välling- och grötpulver samt ris för spädbarn och småbarn, vilken är en uppföljning på verkets projekt 2012 och 2013 där det för flera produkter på marknaden kunde konstateras att de överskred gränsvärden eller hälsobaserade riktvärden. Totalt är åtta kommuner anmälda för att analysera ca 40 produkter på marknaden. Tillsynsnämndens del i projektet avser ca fem produkter med en sammanlagd analyskostnad på mellan tio till femton tusen kronor. Uppskattad arbetstid för detta projekt beräknas till cirka en veckas heltidsarbete. Förbättringsarbete Miljötillsynavdelningen kommer under 2017 och framåt att arbeta mer aktivt med ständigt förbättringsarbete där bland annat nya e-tjänster kommer att lanseras, ett nytt ärendehanteringssystem kommer att införas för att digitalisera, effektivisera och förenkla avdelningens arbete samt att avdelningen kommer arbeta med att klassa in och klassa om verksamheter efter den nya taxan som fastslagits för Under 2016 har en tidsredovisningsfil tagits fram som varje personal kommer att fylla i för att redovisa hur mycket tid som läggs på den planerade respektive den händelsestyrda tillsynen, samt hur tiden fördelas på OH-tid och administrativ tid. Tidsredovisningen är ett viktigt verktyg för att få en mer verklighetstrogen behovs- och tillsynsplanering för nästkommande år. Tidsredovisningen kommer användas för att följa upp att målen för varje delår uppnås. Staffan Stafström Miljöchef Viveca Svensson Sellin Miljöinspektör Bilagor Läshänvisning och ordlista Tillsynsplan miljöskyddstillsyn 2017 Tillsynsplan hälsoskyddstillsyn 2017 Kontrollplan livsmedelstillsyn 2017 Sida 39 av 253

40 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (2) Bilaga Diarienummer [ ] Läshänvisning och ordlista till Behovsutredning och tillsynsplan enligt miljöbalken och livsmedelslagen 2017 Under fliken Verksamhetsindelning Kvarstående ärenden från föregående år ärenden som är pågående från innan 2017 och som har ett diarienummer som börjar på 2016 eller bakåt i tiden. Löpande tillsyn Sådan tillsyn som vi inte kan planera för, det handlar om ärenden och arbetsuppgifter som inkommer löpande under året utan exakta tidsramar eller exakt antal. Objekt verksamheter. Objekt inom hälsoskydd samtliga tillsynsobjekt inom hälsoskyddsområdet. Kolumnerna visar antal objekt och hur många timmar ett sådant objekt är tilldelat för tillsyn. Objekt inom livsmedel totalt antal tillsynsobjekt inom livsmedelsområdet. Kolumnerna visar antal objekt och hur många timmar ett sådant objekt i genomsnitt tar. Objekt inom miljöskydd samtliga tillsynsobjekt inom miljöskyddsområdet. Kolumnerna visar antal objekt och hur många timmar ett sådant objekt är tilldelat för tillsyn. Planerad tillsyn den tillsynen som ska utföras på de objekt som finns i kommunen. Projekt arbetsuppgifter vi måste utföra för att klara nationella mål och för att kvalitetssäkra vår tillsyn. Tillsyn per år kolumnerna visar det årliga tillsynsbehovet per verksamhetstyp. Tillsynsplan 2017 de verksamheter som tillsynsnämnden kommer utföra tillsyn av under Planeringen är uppbryten i tre delar; D1, D2 och D3. Det visar vad vi planerar hinna utföra inom de tre olika delåren. Tillsynsplan 2018 och Tillsynsplan 2019 enligt miljöprövningsförordningen ska en tillsynsplanering finnas för tre år. I de kolumnerna redovisas vad tillsynsnämnden ska utföra för tillsyn under nästkommande år. Tillsynen är baserad på det tillsynsintervall verksamheterna har. HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsförvaltningen Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Sjödalsvägen 29 Tfn vxl Sida 40 av 253

41 2 (2) Utfall 2017 här kommer utfallet av delårets och årets tillsyner att sammanställas allt eftersom vi utfört dem. Det kommer att redovisas i timmar och inte antal objekt/tillsynsbesök. Under fliken Tillsynsplan Kolumner visar på personalen och deras arbetstid i timmar. Arbetstiden och objekten som fördelats ut kommer från kolumnen Tillsynsplan 2017 från flik Verksamhetsindelning. Hälsoskydd: De timmar som planeras för varje person sammanfattas på rad 36 för planerad tillsyn, och på rad 70 för den löpande tillsynen. Det totala antalet planerade timmar per personal står på rad 75. Miljöskydd: De timmar som planeras för varje person sammanfattas på rad 67 för planerad tillsyn, och på rad 93 för den löpande tillsynen. Det totala antalet planerade timmar per personal står på rad 99. Miljöskydd B-anläggningar - tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöprövningsförordningen. Dessa är tillståndspliktiga på grund av att de kan orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön i större skala. Det handlar främst om större verksamheter, som t.ex. Sankt Botvids krematorium och Scandinavian Biogas Södertörn. C-verksamheter anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöprövningsförordningen. Det handlar om mellanstora till mindre verksamheter som kan orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön i en mer lokalbaserad skala. U-verksamheter verksamheter som inte har tillstånds- eller anmälningsplikt men som ändå klassas som miljöfarlig. Även dessa ska följa kraven i miljöbalken trots att de inte har några formella tillstånds- eller anmälningskrav. Infrastruktur avser samtliga stora infrastrukturprojekt som planeras vara färdigställda till Det är bland annat förbifart Södertörn och spårväg syd. Tillsynsnämnden har även tillsyn över redan befintliga väg- och järnvägsnät. Sida 41 av 253

42 Bedömt behov per år Verksamhetsindelning 2017 Objekt inom miljöskydd Tillsyn per år PLANERAD TILLSYN D/ED* Antal objekt Timmar Tillsynsintervall Antal objekt per år Infrastruktur Kommunens vägnät D ,0 1,00 30,00 Trafikverkets nybyggnad av väganläggningar D ,0 1,00 150,00 Trafikverkets nybyggnad av spåranläggningar D/ED ,0 1,00 75,00 Trafikverkets (eller annan ansvarigs) järnvägsnät D ,0 2,00 100,00 Trafikverkets vägnät D ,0 1,00 100,00 B-anläggningar Avfall D ,0 3,00 120,00 Biogasanläggning D ,0 1,00 30,00 Energianläggningar D ,0 4,00 200,00 Krematorium D ,0 1,00 20,00 Täkt D ,0 1,00 30,00 Ytbehandlare D ,0 5,00 150,00 C-verksamheter Avfall D ,0 7,00 140,00 Betongtillverkning D ,0 4,00 64,00 Bilskrotar D ,0 5,00 75,00 Drivmedel D ,0 8,50 93,50 Fordonstvätt D ,0 10,00 160,00 Krossverksamheter D ,0 2,00 32,00 Laboratorium D ,0 4,00 60,00 Lackering D ,0 13,00 156,00 Livsmedelsanläggningar D ,0 10,00 100,00 Motorbana D 1 8 2,0 0,50 4,00 Plast- eller gummiindustri D ,0 4,00 60,00 Sjukhus D ,0 1,00 35,00 Skjutbana D ,0 1,00 10,00 Textiltvätt D 5 8 1,0 5,00 40,00 C-anläggningar övriga D ,0 15,00 150,00 Timmar Sida 42 av 253

43 U-verksamheter Avfall (återvinningsstationer) D ,0 25,00 75,00 Byggmaterial D ,0 5,00 80,00 Cisterner D ,0 42,22 168,89 Dagvattenanläggningar D ,0 2,00 24,00 Drivmedel D 2 4 2,0 1,00 4,00 Däckverksamhet D ,0 7,00 14,00 Fordonstvätt D ,0 7,67 46,00 Förorenad mark D ,0 13,33 533,33 Golfbana D 1 6 3,0 0,33 2,00 Grafisk produktion, foto D ,0 6,33 63,33 Jordbruk D ,0 12,33 61,67 Kemikalieförsäljning D ,0 2,10 10,50 Ledningsnät dagvatten D 20 7,5 1,0 20,00 150,00 Ledningsnät spillvatten D ,0 3,00 75,00 Mekaniska verkstäder D ,0 15,67 47,00 Naturreservat (mer än 400 hektar) D ,0 1,67 25,00 Naturreservat ( hektar) D ,0 0,33 3,33 Naturreservat (mindre än 200 hektar) D 6 8 3,0 2,00 16,00 Småbåtshamn D 1 5 2,0 0,50 2,50 Tandläkare D ,0 11,00 66,00 Verkstäder fordon D ,0 21,67 86,67 U-objekt övriga D/ED ,0 10,00 100,00 Nya inklassningar D/ED Nya avgiftsbeslut D/ED 150 0,5 Kvarstående ärenden från föregående år D/ED ,0 44,00 264,00 Totalt antal objekt 1866 Totalt antal timmar LÖPANDE TILLSYN Avfall D 4 4 2,0 2,00 8,00 Biocidrapportering D ,0 20,00 40,00 Cisterner D ,0 60,00 240,00 Drivmedel rapporter C-anläggningar D ,0 17,00 17,00 Fordonstvättar rapporter C-anläggningar D ,0 20,00 40,00 Sida 43 av 253

44 Förorenad mark (underrättelse, anmälan) D ,0 25,00 625,00 Inrapportering (emissionsdatabasen m.m.) ED 1 5 1,0 1,00 5,00 Klagomål D/ED ,0 50,00 500,00 Köldmedier (CFC, HCFC) D ,0 200,00 800,00 Miljöolycka D/ED 5 5 1,0 5,00 25,00 Miljösanktionsavgift D ,0 15,00 60,00 Prövning - anmälningsärende, tillståndsärende, dispensärende D ,0 30,00 300,00 Remisser externa ED ,0 10,00 100,00 Remisser interna (bygg m.m.) D/ED ,0 40,00 80,00 Remiss och anmälan transport av avfall ED 10 0,5 1,0 10,00 5,00 Samhällsbyggnadsprocessen D/ED ,0 75,00 300,00 Skyddade områden D ,0 50,00 250,00 Sprängämnesprekursorer ED ,0 15,00 45,00 Värmepumpsanmälningar D ,0 160,00 640,00 Åtalsanmälningar D ,0 10,00 40,00 Kvarstående ärenden från föregående år D/ED ,0 1,00 300,00 Totalt antal timmar 4420 PROJEKT U-verksamheter inventering D/ED ,0 50,00 300,00 PCB-inventering/sanering D/ED ,0 20,00 200,00 Summan ska motsvara 6150 timmar 9023 Sida 44 av 253

45 Utförs 2017 Tillsynsplan 2017 D1-planerat D2-planerat D3-planerat Utfall 2017 D1-utfall Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar ,25 37,5 0,5 75 0,25 37, ,5 15 0, , , , , Sida 45 av 253

46 , , UTFALL Sida 46 av 253

47 Sida 47 av 253

48 D2-utfall D3-utfall Tillsynsplan 2018 Tillsynsplan 2019 Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar PLANERAD TILLSYN PLANERAD TILLSYN Sida 48 av 253

49 LÖPANDE TILLSYN LÖPANDE TILLSYN Sida 49 av 253

50 Sida 50 av 253

51 Tillsynsplan 2017 Ida 1000 timmar Viveca 10 Antal objekt Tid per objekt Tid totalt Antal objekt Antal timmar Antal objekt PLANERAD TILLSYN 0 Infrastruktur Kommunens vägnät Trafikverkets nybyggnad av väganläggningar Trafikverkets nybyggnad av spåranläggningar Trafikverkets (eller annan ansvarigs) järnvägsnät Trafikverkets vägnät B-anläggningar Avfall Biogasanläggning Energianläggningar Krematorium Krosstäkt Ytbehandlare C-verksamheter Avfall Betongverksamhet Bilskrotar Drivmedel Fordonstvätt Krossverksamheter Laboratorium Lackering Livsmedelsanläggningar Motorbana Plastindustrier Sjukhus Skjutbana Textiltvätt C-anläggningar övriga U-verksamheter Sida 51 av 253

52 Avfall (återvinningsstationer) Byggmaterial Cisterner Dagvattenhantering Drivmedel Däckverksamhet Fordonstvätt Förorenad mark Golfbana Grafisk produktion, foto Jordbruk Kemikalieförsäljning Ledningsnät dagvatten 20 7, Ledningsnät spillvatten Mekaniska verkstäder Naturreservat (mer än 400 hektar) Naturreservat ( hektar) Naturreservat (mindre än 200 hektar) Småbåtshamn Tandläkare Verkstäder fordon U-objekt övriga Nya inklassningar Nya avgiftsbeslut 150 0, ,5 75 Kvarstående ärenden från föregående år Totalt antal timmar LÖPANDE TILLSYN Antal objekt Tid per objekt Tid totalt Avfall Biocidrapportering Cisterner Drivmedel rapporter Fordonstvättar rapporter Förorenad mark (underrättelse, anmälan) Inrapportering (emissionsdatabasen m.m.) Klagomål Sida 52 av 253

53 Köldmedier (CFC, HCFC) Miljöolycka Miljösanktionsavgift Prövning - anmälningsärende, tillståndsärende, dispensärende Remisser externa Remisser interna (bygg m.m) Remiss och anmälan transport av avfall 10 0, Samhällsbyggnadsprocessen Skyddade områden Sprängämnesprekursorer Värmepumpsanmälningar Åtalsanmälningar Kvarstående ärenden från föregående år Totalt antal timmar PROJEKT Antal objekt Tid per objekt Tid totalt U-verksamheter inventering PCB Totalt antal timmar Totalt antal timmar i tillsynsplanen KOMMENTARER Behov årligen 9023 ARBETSKRAFT Totalt tid arbetskraft (1000 h per heltid) 6450 Anneli Årets behov vid prioritering av verksamheter med årlig tillsyn 7144 Janne 0, Totalt utdelade timmar 6711 Ida Totalt utdelade planerad tillsyn 1991 Viveca Totalt utdelade löpande tillsyn 4420 Linda 0,9 900 Totalt antal timmar som inte är utdelade 434 Elisabeth 0,5 500 Marie 0, Daniel 0,05 50 Frida 0,2 200 Stefan Johanna 0,3 300 Totalt 6, Sida 53 av 253

54 000 timmar Stefan 1000 timmar Anneli 1000 timmar Linda 900 timmar Elisabeth 500 timmar Marie 250 timmar Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Sida 54 av 253

55 150 37, , Sida 55 av 253

56 Sida 56 av 253

57 Janne 250 timmar Frida 200 timmar Daniel 50 timmar Johanna 300 timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Sida 57 av 253

58 , Sida 58 av 253

59 Sida 59 av 253

60 Verksamhetsindelning 2017 Objekt inom livsmedel D/ED* Antal kontroller Tid per kontroll PLANERAD TILLSYN Kontrollbesök (ink restid) D Totalt antal kontroller 667 Totalt antal timmar LÖPANDE TILLSYN Betydande ändring med klassning ED 40 1 Extra offentlig kontroll ED 10 3 Klagomål D/ED 45 5 Misstänkt matförgiftning utredning D/ED 20 5 RASFF/återkallelse/Larm ED 15 3 Registrering av ny verksamhet D 90 1 Kontroll och riskklassning av ny verksamhet D 90 6 Remisser D 5 3 Smittskyddsutredning D/ED 5 5 Åtalsanmälan D 1 10 Totalt antal timmar PROJEKT Gemensamt projekt (ex. provtagning) ED 5 6 Summan ska motsvara 5000 timmar Sida 60 av 253

61 Bedömt behov per år Utförs 2016 Bedömt behov per år Utförs 2017 Tillsyn per år Tillsynsplan 2017 D1-planerat D2-planerat D3-planerat Tillsynsintervall Antal kontroller per år Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar 1,0 667, ,0 40,00 40, ,0 10,00 30, ,0 45,00 225, ,0 20,00 100, ,0 15,00 45, ,0 90,00 90, ,0 90,00 540, ,0 5,00 15, ,0 5,00 25, ,0 1,00 10, , Sida 61 av 253

62 Utfall 2017 D1-utfall D2-utfall D3-utfall Tillsynsplan 2018 Tillsynspl Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal PLANERAD TILLSYN PLANERAD LÖPANDE TILLSYN LÖPANDE TIL Sida 62 av 253

63 lan 2019 Timmar D TILLSYN 0 LLSYN Sida 63 av 253

64 Tillsynsplan 2017 Shahram 1000 timmar Magnus 1000 timmar PLANERAD KONTROLL Antal kontroller Tid per kontroll Tid totalt Antal kontroller Antal timmar Antal kontroller Antal timmar Kontrollbesök LÖPANDE KONTROLL Antal kontroller Tid per kontroll Tid totalt Betydande ändring med klassning Extra offentlig kontroll Klagomål Misstänkt matförgiftning utredning RASFF/återkallelse/Larm Registrering av ny verksamhet Kontroll och riskklassning av ny verksamhet Remisser Smittskyddsutredning Åtalsanmälan Totalt antal timmar PROJEKT Antal kontroller Tid per kontroll Tid totalt Gemensamt projekt (ex. provtagning) Totalt antal timmar Totalt antal timmar i kontrollplanen Sida 64 av 253

65 Oliver 1000 timmar Frida 1000 timmar Lovise 1000 timmar Vakant 700 timmar Antal kontroller Antal timmar Antal kontroller Antal timmar Antal kontroller Antal timmar Antal kontroller Antal timmar Sida 65 av 253

66 Sida 66 av 253

67 Bedömt behov per år Verksamhetsindelning 2017 Objekt inom hälsoskydd Tillsyn per år PLANERAD TILLSYN D/ED* Antal objekt Timmar Tillsynsintervall Antal objekt per år Avlopp tillsyn D ,0 150,00 750,00 Bassängbad D 6 8 3,0 2,00 16,00 Bassängbad övriga D 2 3 6,0 0,33 1,00 Campinganläggningar D 4 3 6,0 0,67 2,00 Flerbostadshus D 402 2,5 6,0 67,00 167,50 Förskolor D ,0 39,67 317,33 Hotell D 6 6 6,0 1,00 6,00 Högskola eller motsvarande vuxenutbildning D ,0 4,67 46,67 Idrottsanläggningar D ,0 19,33 58,00 Omsorgslokaler med 1-9 boende per byggnad D ,0 9,67 9,67 Omsorgslokaler med boende per byggnad D ,0 5,33 10,67 Omsorgslokaler med boende per byggnad D ,0 6,00 36,00 Omsorgslokaler med boende per byggnad D 1 8 3,0 0,33 2,67 Omsorgslokaler med fler än 251 boende per byggnad D ,0 0,00 0,00 Samlingslokaler där många människor brukar samlas D ,0 19,83 59,50 Skolor med plats för högst 100 elever D 8 6 3,0 2,67 16,00 Skolor med plats för mer än 100 men högst 400 elever D ,0 6,67 53,33 Skolor med plats för mer än 400 elever D ,0 6,67 66,67 Solarier D 8 2 3,0 2,67 5,33 Stickande/skärande verksamheter D ,0 13,33 66,67 Strandbad EU-bad D 2 8 1,0 2,00 16,00 Strandbad övriga D ,0 10,00 60,00 Tillfälligt boende (pensionat, B&B, vandrarhem, m.m.) D 4 3 6,0 0,67 2,00 Övriga hygienlokaler utan risk för blodsmitta D ,0 53,00 212,00 Övriga lokaler för undervisning - fritidshem, öppen förskola, m.m. D ,0 3,67 11,00 Timmar Nya inklassningar 744 0,5 Nya avgiftsbeslut 145 0,5 Sida 67 av 253

68 Kvarstående ärenden från föregående år D/ED ,0 49,00 196,00 Totalt antal objekt 1226 Totalt antal timmar 2188 LÖPANDE TILLSYN Hälsoskydd Bostäder för nyanlända (BoNy) ED ,0 20,00 80,00 Dricksvattenrapporter enskilda dricksvattentäkter ED 50 0,25 1,0 50,00 12,50 Klagomål D/ED ,0 65,00 650,00 Miljösanktionsavgift D 5 4 1,0 5,00 20,00 Prövning - anmälningsärende, tillståndsärende, dispensärende D ,0 20,00 200,00 Prövning - anmälan och dispens avfallshämtning D ,0 120,00 240,00 RADIAK ED 2 7 1,0 2,00 14,00 Radonrapporter enskilda bostäder ED 200 0,25 1,0 200,00 50,00 Remisser externa D/ED ,0 4,00 40,00 Remisser interna (bygg, ksf m.m.) D/ED ,0 30,00 90,00 Samhällsbyggnadsprocessen D ,0 75,00 300,00 Smittskydd ED ,0 10,00 30,00 Tobakstillsyn ED ,0 50,00 50,00 Trafikbuller (kartläggning, ej ärenderelaterat) ED ,0 38,00 152,00 Åtalsanmälan D 5 4 1,0 5,00 20,00 Kvarstående ärenden från föregående år D/ED ,0 102,00 408, ,50 Avlopp Klagomål D/ED ,0 30,00 300,00 Miljösanktionsavgift D ,0 10,00 40,00 Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp mindre än 6 pe D ,0 90,00 810,00 Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp 6-24 pe D ,0 0,00 0,00 Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp större än 24 pe D ,0 0,00 0,00 Prövning av ansökan/anmälan torrtoa/kompost D 5 4 1,0 5,00 20,00 Remisser externa D/ED ,0 2,00 20,00 Sida 68 av 253

69 Remisser interna (bygg, ksf, m.m.) D/ED ,0 40,00 80,00 Åtalsanmälan D ,0 10,00 40,00 Kvarstående ärenden från föregående år D/ED ,0 183,00 366, ,00 Totalt antal timmar 4033 PROJEKT Summering ska motsvara total tillgänglig arbetstid (6050 timmar) 6221 Sida 69 av 253

70 Utförs 2017 Tillsynsplan 2017 D1-planerat D2-planerat D3-planerat Utfall 2017 D1-utfall Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar , , Sida 70 av 253

71 , , Sida 71 av 253

72 Sida 72 av 253

73 D2-utfall D3-utfall Tillsynsplan 2018 Tillsynsplan 2019 Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar Antal Timmar PLANERAD TILLSYN PLANERAD TILLSYN , , Sida 73 av 253

74 LÖPANDE TILLSYN LÖPANDE TILLSYN 50 12, , Sida 74 av 253

75 , ,5 Sida 75 av 253

76 Tillsynsplan 2017 Hälsoskydd Hälso PLANERAD TILLSYN Josefin 1000 timmar Malin 100 Antal objekt Tid per objekt Tid totalt Antal objekt Antal timmar Antal objekt Avlopp tillsyn Bassängbad Bassängbad övriga Campinganläggningar Flerbostadshus 0 2, Förskolor Hotell Högskola eller motsvarande vuxenutbildning Idrottsanläggningar Omsorgslokaler med 1-9 boende per byggnad Omsorgslokaler med boende per byggnad Omsorgslokaler med boende per byggnad Omsorgslokaler med boende per byggnad Omsorgslokaler med fler än 251 boende per byggnad Samlingslokaler där många människor brukar samlas Skolor med plats för högst 100 elever Skolor med plats för mer än 100 men högst 400 elever Skolor med plats för mer än 400 elever Solarier Stickande/skärande verksamheter Strandbad EU-bad Strandbad övriga Tillfälligt boende (pensionat, B&B, vandrarhem, m.m.) Övriga hygienlokaler utan risk för blodsmitta Övriga lokaler för undervisning - fritidshem, öppen förskola, m.m Nya inklassningar 744 0,5 372 Nya avgiftsbeslut 145 0,5 72,5 Kvarstående ärenden från föregående år Totalt antal timmar Sida 76 av 253

77 LÖPANDE TILLSYN Antal objekt Tid per objekt Tid totalt Hälsoskydd Bostäder för nyanlända (BoNy) Dricksvattenrapporter enskilda dricksvattentäkter 50 0,25 12,5 25 6,25 25 Klagomål Miljösanktionsavgift Prövning - anmälningsärende, tillståndsärende, dispensärende Prövning - anmälan och dispens avfallshämtning RADIAK Radonrapporter enskilda bostäder 200 0, Remisser externa Remisser kommuninterna (bygg, ksf, m.m.) Samhällsbyggnadsprocessen Smittskydd Tobakstillsyn Trafikbuller Åtalsanmälan Kvarstående ärenden från föregående år Avlopp Klagomål Miljösanktionsavgift Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp mindre än 6 pe Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp 6-24 pe Prövning av ansökan/anmälan enskilda avlopp större än 24 pe Prövning av ansökan/anmälan torrtoa/kompost Remisser externa Remisser kommuninterna (bygg, ksf, m.m.) Åtalsanmälan Kvarstående ärenden från föregående år Totalt antal timmar , PROJEKT Antal objekt Tid per objekt Tid totalt 0 Totalt antal timmar 6670 Totalt antal timmar i tillsynsplanen ,25 Sida 77 av 253

78 KOMMENTARER Behov årligen 6221 ÖVRIGA KOMMENTARER Totalt tid arbetskraft (1000 h per heltid) 6050 Årets behov vid prioritering av verksamheter med årlig tillsyn 6670 Formel för tillsynstid flerbostadshus Totalt utdelade timmar , Ersätter 1 i Tid per objekt Totalt utdelade planerad tillsyn 2193 Totalt utdelade löpande tillsyn 4033 ARBETSKRAFT Avvikelse pga inte delat ut in- och omklassningstimmar 445 Total tillsynstid pl tillsyn Avlopp Vakant Klara Camilla Elisabeth Malin Axel Viveca Josefin Totalt Sida 78 av 253

79 oskydd Hälsoskydd 60 % HSK, 40 % avlopp 50 % HSK, 50 % miljö Avlopp Avlopp 00 timmar Axel 1000 timmar Camilla 800 timmar Elisabeth 500 timmar Klara 1000 timmar Vakant 750 timmar Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Antal objekt Antal timmar Sida 79 av 253

80 , , , Sida 80 av 253

81 Sida 81 av 253

82 Hälsoskydd Viveca vid-behov-timmar Antal Antal timmar objekt Sida 82 av 253

83 Fördelat Sida 83 av 253

84 Sida 84 av 253

85 Arbetsuträkning framtiden HSK - pågående Antal Pågående klagomål HSK 75 Avlopp-klagomål 31 Anmälan Djur inom dpl 2 Strålskydd anmälan 2 Smittskydd 2 Anm kompost 0 Anm latrin 2 Remisser 23 Uppehåll i avfallshämt 6 Allmänt 10 Totalt 134 Sida 85 av 253

86 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr (2) HANDLÄGGARE Viveca Svensson Sellin viveca.svensson-sellin@huddinge.se Tillsynsnämnden Revidering av taxebilaga 2 till Taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt miljöbalken och lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön, HKF 4210 Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar att 1. revidera taxebilaga 2 till Taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt miljöbalken och lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön, HKF Sammanfattning Taxebilaga 2 baseras på miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordningen har sedan taxan fastslogs reviderats och revideringarna började gälla Med anledning av ändringarna i förordningen föreslås taxebilaga 2 i den antagna taxan ändras i motsvarande mån. Beskrivning av ärendet Tillsynsnämnden i Huddinge kommun arbetar med tillsyn över miljöfarliga verksamheter som klassats enligt koder i förordningen. De klassningskoder som finns i miljöprövningsförordningen används för att bedöma i vilken omfattning och art verksamheten utgör en miljöfarlig åtgärd. Klassningen bestämmer även om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig och vilken nivå av prövning och tillsyn de ska ha. Tillsynsnämndens taxa för avgifter för prövning och tillsyn av den sortens verksamheter är baserad på miljöprövningsförordningens bestämmelser och de koder som är kopplade till dessa. På grund av ändringen av MPF som trädde i kraft den 1 januari 2017 överensstämmer inte längre den gällande taxan för tillsynsnämndens verksamhet med gällande lagstiftning. I 30 i nu gällande taxa för tillsynsnämnden (antagen av kommunfullmäktige den 14 november 2016) framgår att om miljöprövningsförordningen (2013:251) ändras, får tillsynsnämnden besluta om att införa motsvarande ändringar i bilagorna till taxan. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se Sida 86 av 253 TELEFON (SERVICECENTER)

87 SIDA 2 (2) Miljötillsynsavdelningens synpunkter Miljötillsynsavdelningen bedömer att en revidering av taxebilaga 2 måste ske för att tillsynsnämnden ska kunna ta ut avgift för tillsynsnämndens arbete med tillsyn av miljöfarliga verksamheter. För att verksamhetens arbete ska gå att finansiera så är tillsynsnämnden beroende av att avgift kan tas ut av samtliga objekt som ska ha tillsyn. Ändringen av taxan bedöms inte kräva beslut i kommunfullmäktige då tillsynsnämnden har fått möjlighet att själv besluta om ändringar i bilagorna till taxan om miljöprövningsförordningen ändras, vilket här är fallet. Staffan Stafström Miljöchef Jan Casserstedt Jurist Viveca Svensson Sellin Miljöinspektör Bilagor Nu gällande taxebilaga 2 till HKF 4210 Förslag på ändringar i taxebilaga 2 Beslutet delges Kommunstyrelseförvaltningen (kommunjuristen) Sida 87 av 253

88 Sida 88 av 253

89 MPF VK PN Verksamhetsbeskrivning Tid (timmar) JORDBRUK 2 KAP MPF 2: i B 2: B 2: C Anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor. Definition av djurenhet enligt 2:3 MPF. Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. Definition av djurenhet enligt 2:2 MPF. Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 2:2 MPF U U U Definition av djurenhet enligt 2:3 MPF. Anläggning med stadigvarande djurhållning avseende 1-9 djurenheter. Definition av djurenhet enligt 2:3 MPF. Anläggning för djurhållning med mer än 10 djurenheter men högst 30 djurenheter, dock inte inhägnad. Definition av djurenhet enligt 2:3 MPF. Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 30 djurenheter men högst 100 djurenheter. Definition av djurenhet enligt 2:3 MPF. 2: C Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion U Växthus eller plantskola med en odlingsyta som är större än 5000 kvadratmeter U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 2000 men högst 5000 kvadratmeter U Anläggning för torkning av gödsel. 3 FISKODLING 3 KAP MPF Timavgift 4 5 3: B 3: C Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är Sida 89 av

90 U tillståndspliktig enligt 5:10 MPF. Fiskodling eller övervintring av fisk där högst 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALMMINERAL, BERG, NATURGRUS 4 KAP MPF 4 Berg, naturgrus och andra jordarter 4: B 4: B 4: B 4: C 4: C Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 2. är tillståndspliktig enligt 4:1-2 MPF, eller 3. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton naturgrus (totalt uttagen mängd). Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter torv (totalt uttagen mängd) : C 4: C 4: C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4:1-2 MPF. Anläggning för sortering eller krossning med mer än ton per år av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för sortering eller krossning med mer än ton men högst ton per år av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för sortering eller krossning med mer än ton men högst ton per år av berg, naturgrus eller andra jordarter Sida 90 av

91 4: C 4: C 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för sortering eller krossning med upp till ton per år av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår. 5 8 LIVSMEDEL OCH FODER M.M. 5 KAP MPF Animaliska råvaror 5: i B 5: B 5: C 5: i B 5: C 5: C Vegetabiliska råvaror 5: i B Slakteri för en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton slaktvikt per kalenderår. Slakteri för en produktion baserad på mer än ton men högst ton slaktvikt per kalenderår. Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton men högst ton slaktvikt per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering. Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Sida 91 av

92 5: B 5: C 5: U 5: U 5: C 5: U Kombinerade råvaror 5: i B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF, eller 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF, 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av minst 100 ton men högst ton per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av minst 1000 ton men högst ton per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av mer än 1 00 ton men högst ton per kalenderår. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär Sida 92 av 253

93 5: B 5: C 5: U Mjölk, oljor och fetter 5: i B 5: C 5: U 5: C 5: B 5: C U paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 5:12 MPF, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 400 ton men högst ton per år. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 5:12 MPF, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 10 ton men med högst 400 ton per år. Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (utom glass) med en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår men högst 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (utom glass) med en produktion baserad på en invägning av mer än 1 ton per kalenderår men högst 500 ton per kalenderår. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 5:4-14 MPF eller om verksamheten endast avser mjölkprodukter. Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av 1. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på endast vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:4,5:8-9, 5:12 eller 5:15 MPF. Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av mer än 10 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:4,5:8-9, 5:12 eller 5:15 MPF. Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av mer än 1 ton men högst 10 ton per kalenderår Sida 93 av

94 Drycker m.m. 5: B 5: C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation med en produktion av mer än ton men högst ton ren etanol per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande en årlig produktion av mer än 10 ton men högst ton ren etanol per kalenderår : B 5: C 5: U 5: C 5: U Annan livsmedelstillverkning 5: B Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF.. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av ton per kalenderår. Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF. Anläggning för rostning av mer än 1 ton men högst 100 ton kaffe per kalenderår. Anläggning för tillverkning av 1. jäst med en produktion av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår eller 2. för framställning av startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter : C Foder 5: i B Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 5:8 MPF. Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 5:1-27 MPF. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av Sida 94 av

95 5: C U 5: i B 5: C U 5: i B mer än 75 ton foder per dygn eller mer än ton foder per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölk eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 500 ton men högst ton foder per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 29, eller 2. endast avser mjölk eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av högst 500 ton per kalenderår Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 31, eller 2. endast avser oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av högst ton per kalenderår. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär Sida 95 av 253

96 5: U paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material som inte är tillståndspliktig. 10 TEXTILVAROR 6 KAP MPF 6: i B 6: B 6: C Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per dygn eller mer än ton textilfibrer eller textilier per kalenderår Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 6:1 MPF, eller 2. medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av högst 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning eller annan beredning av mer än 10 ton men högst 200 ton textilmaterial per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 6:1 MPF PÄLS SKINN OCH LÄDER 7 KAP MPF 7: i B Anläggning för garvning av mer än 12 ton hudar eller skinn per dygn eller mer än ton hudar eller skinn per kalenderår. 50 7: B 7:3 18:30 C Anläggning för garvning av mer än 100 ton men högst ton hudar eller skinn per kalenderår eller för annan beredning av mer än 100 ton hudar eller skinn. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 7:1 MPF. Anläggning för garvning eller annan beredning av mer än 2 ton men högst 100 ton hudar eller skinn per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 7:1 MPF TRÄVAROR 8 KAP MPF Sida 96 av 253

97 8: i B 8: C 8: B 8: C 8: U 8: C 8: C 8: C 8: i B 8: C 8: B Anläggning för behandling av trä eller träprodukter med kemikalier med en produktion av mer än 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller mer än kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. Anläggning för behandling av trä och träprodukter med kemikalier med en produktion av högst 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller högst kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8:3 MPF. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 500 kubikmeter men högst 6000 kubikmeter per kalenderår Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på 1. mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått råvara per år, eller 2. mer än kubikmeter men högst kubikmeter löst mått råvara per år. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på 1. mer än kubikmeter fast mått råvara per år, eller 2. mer än kubikmeter löst mått råvara per år. Anläggning för framställning eller bearbetning av pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår. Anläggning med en produktion av mer än 600 kubikmeter per dygn eller mer än kubikmeter per kalenderår av OSBskivor, träfiberskivor eller spånskivor. Anläggning förtillverkning av 1. fanér eller plywood, eller 2. högst 600 kubikmeter per dygn eller högst kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån. Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ Sida 97 av

98 8: C 8: C 8: C fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 8:10 MPF. Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) om lagringen sker på land utan vattenbegjutning 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndpliktig enligt 8:8 MPF, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 8:8 MPF. Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten. Anläggning för behandling av trä och träprodukter mot blånadssvamp. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 8:1-2 MPF. 8 timavgift 10 FOTOGRAFISK ELLER GRAFISK PRODUKTION 10 KAP MPF Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg. 10: C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- 18 eller anmälningspliktig enligt 19:2-4 MPF. 10: C Anläggning med tillverkning av metallklichéer. 8 Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 10: B kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller 16 papperskopior framkallas per kalenderår. Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film 10: C framkallas per kalenderår, eller med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film ellerpapperskopior framkallas per kalenderår Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än U kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per 8 kalenderår. Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än U kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per 6 kalenderår. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än U kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt 8 material i form av film eller papperskopior framkallas per år om Sida 98 av 253

99 U verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10:3 MPF. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per år om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10:3 MPF. 5 KEMISKA PRODUKTER 12 KAP MPF Organiska kemikalier 12: B 12: i B 12: i B 12: i B 12: i B 12: i B i B 12: i B 12: i B 12: i B 12: i B Oorganiska kemikalier 12: i B 12: i B 12: i B 12: i B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton enkla kolväten per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton fosforinnehållande organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton halogenerade kolväten per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton metallorganiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton plaster per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syntetgummi per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton färgämnen eller pigment per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår. Anläggning för att genom anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton gaser per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syror per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton baser per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton salter per kalenderår Sida 99 av 253

100 12: i B Gödsel-, växtskyddsmedel och biocider 12: i B 12: i B 12: B Läkemedel 12: i B 12: C Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka högst ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår. Anläggning för tillverkning i industriell skala av biotekniska organismer för bekämpningsändamål. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte apotek eller sjukhus eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF. Anläggning för behandling av mellanprodukter. 12: C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt någon av 12:1-40 eller 12:42-47 MPF. Sprängämnen och annan kemisk tillverkning 12: i B 12: C 12: B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton sprängämnen per kalenderår. Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, Sida 100 av 253

101 12: C 12: C reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande på huden kategori 1A, frätande på huden kategori 1B, frätande på huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 4. mer än ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 12:45 MPF. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. MPF. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, pyrotekniska artiklar, ammunition, Sida 101 av

102 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 4. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 5. andra kemiska produkter. GUMMI OCH PLASTVAROR 13 KAP MPF 13: B 13: C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 500 ton men högst ton ovulkad gummiblandning perkalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13:1 eller 19 3:4 MPF. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om 13: C produktionen baseras på mer än 100 ton men högst 500 ton 20 ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om 13: C produktionen baseras på mer än 50 ton men högst 100 ton 10 ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om 13: C produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad 8 gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per 13: B kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om 20 produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 13: C 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per 15 kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka U produkter av plast, om produktionen baseras på högst 1 ton 8 plastråvara per kalenderår. 13: B Anläggning för flamlaminering med plast. 20 Anläggning där produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare 13: C polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom 12 endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning Sida 102 av 253

103 13: C 13: C 13: C 13: C 13: C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19:3-4 MPF. Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Mer än 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. Mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. Högst 10 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER 14 KAP MPF 14: C 14: U 14: C 14: C 14: U 14: i A 14: B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas om verksamheten innebär att mer än 500 kg glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per år, eller mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 14:1-3 MPF. Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas om verksamheten innebär att mer än 100 kg glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per år, eller mer än 1 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anläggning för tillverkning av glasfiber. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 14:1 MPF. Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 14:6-7 MPF. Anläggning för tillverkning av 1 till 100 ton keramiska produkter per kalenderår Anläggning för att i roterugn tillverka mer än ton per dygn eller ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än 50 ton per dygn eller ton cement per kalenderår. Anläggning för tillverkning av cement. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 14:9 MPF Sida 103 av 253

104 14: i B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton kalk per dygn eller ton kalk per kalenderår. Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår. 14: C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 14:9-11 MPF. Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 14: C 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. 14: C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår. Andra icke-metalliska produkter i B Anläggning för tillverkning av asbest eller av asbestbaserade produkter. Anläggning för behandling eller omvandling av asbest. 15: B Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig 45 enligt 15:15 MPF eller 4:16 MPF. 14: C Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser 16 Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med 14: C detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar 16 under en tolvmånadersperiod. 14: C Anläggning för tillverkning av varor av asfalt :19 26:170-i B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton magnesiumoxid per kalenderår. 45 Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer :20 26:180 C Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning. 20 STÅL OCH METALL 15 KAP MPF 15: C 15: C Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 10 ton per kalenderår. Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 1 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15:13-14 eller 15:17 MPF. METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING 16 KAP MPF 16: i B 16: B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av 30 Sida 104 av

105 16: B 16: B 16: C 16: B 16: B 16: B kubikmeter och 2. verksamheten ger upphov till mer än 1000 men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av 30 kubikmeter och 2. verksamheten ger upphov till mer än 100 men högst 1000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av 30 kubikmeter och 2. verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår Tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta. Anläggning för kemisk elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast. Anmälningsplikten gäller inte betning med betpasta eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 16:1-2MPF. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium och stål om verksamheten ger upphov till mer än 10 och upp till 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium och stål om verksamheten ger upphov till mer än 100 och upp till 1000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium och stål om verksamheten ger upphov till mer än och upp till kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte beläggning med metall som sker med Sida 105 av

106 16: B 16: C 16: U 16: C 16: C 16: C vakuummetod. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium och stål om verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 16:4 MPF. Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mindre än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Blästring av mer än 500 kvadratmeter yta. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 16:10 MPF. Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 16:8 eller 19:2-3 MPF. Anläggning för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är en fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap. 2, 3, 4 2. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av yta överstigande 500 kvadratmeter per kalenderår, 4. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, 6. metallbeläggning med vakuummetod med en metallförbrukning av mer än 500 kilogram per kalenderår ELEKTRISKA ARTIKLAR 17 KAP MPF 17: A Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer som innehåller kadmium, bly eller kvicksilver : B Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer som inte innehåller kadmium, bly eller kvicksilver : C Anläggning för tillverkning eller reparation av 10 Sida 106 av 253

107 kvicksilverinnehållande ljuskällor. 17: i A Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering : A Anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder : C Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel. 18 METALLBEARBETNING 18 KAP MPF 18: C Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per år 15 18: C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer : B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller fler än fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 18: C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller fler än 10 fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton U Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. upp till 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller upp till 10 fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 18: C Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning tillverkning av flygplan, eller reparation av flygplan. 18: A Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) större än kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) - större än kvadratmeter men högst kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) 10 - större än kvadratmeter men högst kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) 5 - större än 500 kvadratmeter men högst kvadratmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. 18: B 30 Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade till metallbearbetningsmaskin eller öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. Sida 107 av 253

108 18: C 18:8 34:80-2 C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 18:1-7 eller 18:9-10 MPF. Med total tankvolym avses detsamma som i 18:7 MPF andra stycket. Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter och max 10 kubikmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 18:1-7 eller 18:9-10 MPF Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter och max 20 kubikmeter U Övriga mekaniska verkstäder med användande av bearbetningsvätskor (t ex skärvätskor). 2 18: C Skeppsvarv U Övriga varv. 4 Småbåtshamnar, marinor, spolplatser eller vinterförvaringsplatser U där rengöring, slipning och/eller målning av båtbottnar eller 5 motsvarande förekommer. FÖRBRUKNING AV ORGANSIKA LÖSNINGSMEDEL 19 KAP MPF Med förbrukning avses i detta avsnitt lösningsmedelstillförseln minskad med den mängd som i tekniskt eller kommersiellt syfte återvinns för återanvändning där även återanvändning av lösningsmedel som bränsle ingår men inte lösningsmedel som slutligt bortskaffas som avfall. 19: i B 19: B Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kg per timme eller 200 ton per kalenderår. Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel, eller 3. mer än 50 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 4. mer än 100 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av lack, tryckfärg lim eller andra beläggningspreparat. Organiska lösningsmedel som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig Sida 108 av

109 enligt 2. Tillståndsplikten enligt punkt 2 gäller inte sjukhus. 19: C 19: C Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt som a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med riskkoderna R40, R45, R46, R49, R60 eller R61, eller b) enligt förordning (EG) nr 1272/2008 samt av ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna cancerogenitet kategori 1A, cencerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 1A eller reproduktionstoxicitet kategori 1B 2. mer än 2 ton i annan ytrengöring 3. mer än 500 kilogram i fordonslackering 4. mer än 1 kilogram i kemtvätt Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med mer än 500 kilogram i lackering av vägfordon till följd av reparation, underhåll eller dekoration som sker utanför tillverkningsanläggningar Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndsplikt enligt 19:2-3 MPF. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. 19: C 12 Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 19:2-4 MPF. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel. 19: C 12 Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 19:2-4 MPF. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiskt lösningsmedel. 19: C 10 Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 19:2-4 MPF. 19: U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. 8 19: U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 2,5 ton men högst 5 ton organiska lösningsmedel. 8 19: U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 0,5 ton men 6 Sida 109 av 253

110 19: U högst 2,5 ton organiska lösningsmedel. Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 0,5ton organiska lösningsmedel. HANTERING AV BRÄNSLEN OCH KEMISKA PRODUKTER 20 KAP MPF 20: C 20: U Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle och a) någon produkt som enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionsrisk eller miljöfarlig, eller b) någon produkt som enligt förordning (EG) nr 1272/2008 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, eller andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras högst ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av högst 1 ton vid ett och samma tillfälle och a) någon produkt enligt föreskrifter som har meddelats Sida 110 av

111 20: B U 20: C U av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) någon produkt enligt förordning (EG) nr 1272/2008 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mindre än ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 20:1 MPF. Anläggning för lagring av högst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. Anläggning för lagring av högst ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME, KYLA 21 KAP MPF Med avfall och farligt avfall avses i detta avsnitt detsamma som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927). Gas- och vätskeformiga bränslen 21: B Anläggning som anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar mer än megawattimmar biogas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. 45 Sida 111 av 253

112 21: C 21: i B 21: B 21: C U Förbränning 21: i B 21: B 21: C 21: C 21: C Vindkraft 21: B Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 29 kap. 65. Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar biogas. Anmälningsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 21:2 MPF. Anläggning för förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol där anläggningen har en kapacitet att överföra 20 megawatt tillförd bränsleeffekt eller mer. Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 21:4 eller 12:1-2 MPF. Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka högst megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår. Anläggning för tillverkning av gas- eller vätskeformigt bränsle där endast blandning/ uppgradering sker Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt men högst 300 megawatt. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 21:12 MPF eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 21:12 MPF eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott. Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans Sida 112 av

113 21: B 21: C (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en gruppstation som avser i punkt 1 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra vindkraftverk att gruppstationen består av minst sju sådana vindkraftverk, om verksamheten påbörjades efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 21:13 MPF. Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 21:13 14 MPF. Värme- och kylanläggningar 21: C Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 MW : C Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt. Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar. 6 FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING 23 KAP Fordonstvätt Sida 113 av 253

114 23: C Anläggning för tvättning av 1. fler än eller lika med personbilar per kalenderår, 2. fler än eller lika med tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än eller lika med tågvagnar eller lok per 18 kalenderår, eller 4. fler än eller lika med andra motordrivna fordon per kalenderår. 23: C Anläggning för tvättning av 1. fler än eller lika med personbilar men inte mer än per kalenderår, 2. fler än eller lika med 100 tåg eller flygplan men inte mer än 1000 per kalenderår, 3. fler än eller lika med 500 tågvagnar eller lok men inte mer 14 än 5000 per kalenderår, eller 4. fler än eller lika med andra motordrivna fordon men inte mer än 2000 andra motordrivna fordon per kalenderår U Anläggning för tvättning av 1. fler än eller lika med 500 personbilar men inte mer än 5000 personbilar per kalenderår, 2. högst 100 tåg eller flygplan per kalenderår 3. högst 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 8 4. fler än eller lika med 250 andra motordrivna fordon men inte mer än 1000 andra motordrivna fordon per kalenderår U Anläggning för tvättning av 1. fler än eller lika med 100 bilar men inte mer än 500 personbilar per kalenderår, 4 2. fler än eller lika med 50 andra motordrivna fordon men inte mer än 250 andra motordrivna fordon per kalenderår U Däckverkstad med tvätt av däck U Däckverkstad utan tvätt av däck U Övriga fordonstvättanläggningar 2 Drivmedel 23: C 23: C Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer eller lika med kubikmeter flytande motorbränsle eller 2. mer än eller lika med 5 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 20:1-3 MPF. Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än eller lika med 5000 kubikmeter flytande motorbränsle men mindre än kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 2 miljoner normalkubikmeter men mindre än 5 miljoner normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 20:1-3 MPF Sida 114 av 253

115 23: C Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än eller lika med 1000 kubikmeter flytande motorbränsle men mindre än kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas men mindre än 2 miljoner normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle 7 Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 20:1-3 MPF. Anläggning där mindre än kubikmeter flytande U motorbränslen eller högst normalkubikmeter gas avsett 4 som motorbränsle hanteras per år U Fordonsverkstad överstigande 500 kvadratmeter U Fordonsverkstad högst 500 kvadratmeter U Verkstad för reparationer av båtmotorer U Reparation av motordrivna maskiner U Parkeringsgarage med oljeavskiljare med fler än 300 platser för motorfordon U Parkeringsplats där krav på oljeavskiljare eller motsvarande finns. 1 HAMNAR OCH FLYGPLATSER 24 KAP MPF Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser 24: C per kalenderår äger rum 10 Övrig infrastruktur U Trafikverkets nybyggnad av väganläggningar U Trafikverkets nybyggnad av spåranläggningar 75 LABORATORIER 25 KAP MPF 25: C U Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som 14 är större än kvadratmeter. Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta om 1000 kvadratmeter men högst kvadratmeter. 5 TANKRENGÖRING 26 KAP MPF 26: B Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, Sida 115 av

116 26: C ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet. Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter 14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 27 KAP MPF 27: C Sjukhus med fler än 200 vårdplatser 35 27: C Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel 12 Tandvårdsverksamhet med 10 eller flera behandlingsstolar där U amalgam sätts in eller tas ut där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som inte är kvicksilversanerade U U U Tandvårdsverksamhet med 10 eller flera behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut där verksamheten sker i lokaler med avloppsrör som utifrån inkommen dokumentation till tillsynsmyndigheten bedömts vara fria från kvicksilver. Tandvårdsverksamhet med färre än 10 behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut- där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som inte är kvicksilver-sanerade Tandvårdsverksamhet med färre än 10 behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut- där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som utifrån inkommen dokumentation till tillsynsmyndigheten bedömts vara fria från kvicksilver. RENING AV AVLOPPSVATTEN 28 KAP MPF Sida 116 av 253

117 28: B 28: B 28: i B 28: C U U U U Avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning med en anslutning av personer eller fler. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28:11 MPF. Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 1 kap. 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28:11 MPF. Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 200 men högst personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än eller 12 lika med 100 personekvivalenter men högst 200 Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än eller 8 lika med 25 personekvivalenter men mindre än 100. Dagvattenanläggning eller motsvarande anordning för att rena 12 dagvatten Dagvattennätsanläggning (avgiften tas ut per sammanhängande dagvattennät) U Ledningsnätsanläggning för avloppsvatten, inklusive pumpstationer (avgiften tas ut per sammanhängande avloppsnät) 25 AVFALL 29 KAP MPF Med avfall, återvinna avfall, förbereda avfall för återanvändning, materialåtervinna avfall, bortskaffa avfall, samla in avfall och uttjänt bil avses i detta avsnitt detsamma som i 15 kap. miljöbalken. Med farligt avfall och deponering avses i detta avsnitt detsamma som i avfallsförordningen (2011:927). Med inert avfall avses i detta avsnitt detsamma som i 3 a förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Med förbränningsanläggning och samförbränningsanläggning avses i detta avsnitt detsamma som i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förbränning 29: i A 29: i A 29: B 29: B Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn men högst ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst ton per kalenderår Sida 117 av 253

118 29: i A 29: i A 29: i B 29: i B 29: i B 29: i B 29: B 29: B 29: C Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. Samförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning där ickefarligt avfall förbränns yrkesmässigt, om den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår Sida 118 av 253

119 Deponering 29: B 29: C 29: i A Anmälningsplikten gäller inte anläggning som endast förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Deponering av icke-farliga muddermassor på land längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om mängden massor är mer än ton, eller 2. föroreningsrisken inte endast är ringa. Deponering av icke-farliga muddermassor på land längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats 14 från, om mängden massor är högst ton, eller föroreningsrisken endast är ringa. Deponering av icke-farligt avfall som inte är inert, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår : i B 29: B 29: i A 29: i B Deponering av icke-farligt avfall som inte är inert, om 1. den tillförda mängden är mer än ton men högst ton avfall per kalenderår, eller 2. mängden avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 29:20 MPF. Deponering av icke-farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 29:18, -21 MPF. Deponering av farligt avfall, om deponin tillförs mer än ton farligt avfall per kalenderår. Deponering av farligt avfall, om 1. den tillförda mängden farligt avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår, eller 2. mängden farligt avfall som deponeras är mer än ton : B 29: C Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 29:23 MPF. Deponering av farligt avfall, om deponeringen inte är tillståndspliktig enligt 29:23-24 MPF. Sluttäckt deponi där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning. Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet 29: B 1. Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. Bortskaffande av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst ton per kalenderår Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är Sida 119 av 253

120 anmälningspliktig enligt 29:38 MPF. 29: B 29: C Biologisk behandling 29: B 29: C Behandling av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt 29:67 MPF. Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår, och behandlingen leder till materialåtervinning. Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling om avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och 1. den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. om behandlingen sker enbart sker genom anaerob biologisk nedbrytning och den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt 29:66 MPF, eller är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt MPF. Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling, om 1. avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 10 ton men högst 500 ton per kalenderår, eller 2. avfallet är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår Animaliskt avfall 29: i B 29: C Återvinning för anläggningsändamål 29: B 29: C Uppgrävda massor, smittförande avfall, avvattning Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndseller anmälningspliktig enligt 21:2-3 MPF. Behandling av animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Yrkesmässig behandling av animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst ton per kalenderår. Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa. Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Sida 120 av 253

121 Behandling av farligt avfall som utgörs av uppgrävda massor, om mängden avfall är högst ton per kalenderår. 29: B 1. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillstånds- 20 eller anmälningspliktig enligt 25 eller : C Behandling av avfall som utgörs av uppgrävda förorenade massor från den plats där behandlingen sker, om behandlingen pågår under högst en tolvmånadersperiod och inte är 12 tillståndspliktig enligt 29:21-25 MPF. 29: C Konvertering av smittförande avfall på ett sjukhus : C Avvattning av icke-farligt avfall, om mängden avfall som behandlas är högst ton. 8 Mekanisk bearbetning och sortering Återvinning av mer än ton icke-farligt avfall per kalenderår genom mekanisk bearbetning. 29: B 29: C 29: B 29: C Elavfall, fordon mm 29: C 29: B 29: C Tillståndsplikten gäller inte för att genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnadseller anläggningsändamål, eller om återvinningen är tillståndspliktig enligt 29:65 MPF. Yrkesmässig återvinning av icke-farligt avfall genom mekanisk bearbetning, 1. om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, eller 2. återvinning av avfall för byggnadseller anläggningsändamål genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning Sortering av icke-farligt avfall, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte för att sortera avfall för byggnadseller anläggningsändamål. Sortering av icke-farligt avfall, om mängden avfall är 1. mer än ton per kalenderår och avfallet ska användas för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår i andra fall. I fråga om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter, yrkesmässig sortering, demontering eller behandling på annat sätt av avfallet innan ytterligare behandling. Tömning, demontering eller på annat sätt yrkesmässig återvinning av sådana uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Tillståndsplikten gäller inte om återvinningen är anmälningspliktig enligt 29:46 MPF 2. Tömning, demontering eller på annat sätt yrkesmässig återvinning av 1. uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186), eller 2. andra uttjänta motordrivna fordon vars totalvikt inte överstiger kilogram, om fordonen återvinns av en Sida 121 av

122 bilskrotare som är auktoriserad enligt bilskrotningsförordningen. 29: C Förberedning av avfall för återanvändning. 8 Lagring av avfall 29: B Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1) mer än ton och avfallet ska användas för 20 byggnadseller anläggningsändamål, eller 2) mer än ton annat icke-farligt avfall i andra fall. 29: C Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 10 ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnadseller anläggningsändamål, eller mer än 10 ton men högst ton annat icke-farligt avfall i andra fall 29: B Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska 35 produkter, 4. mer än 30 ton och utgörs impregnerat trä, 5. mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 1 ton i andra fall. 29: C Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 200 kilogram men högst 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än kilogram men högst 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 1 ton men högst 50 ton och utgörs av elektriska 7 eller elektroniska produkter, 4. mer än 200 kilogram men högst 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. högst 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 200 kilogram men högst 1 ton i andra fall. 29: B Underjordsförvaring av icke-farligt avfall. 8 29: i B Återvinning av eller både återvinning och bortskaffande av ickefarligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. behandling innan förbränning eller samförbränning, 3. behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller 4. behandling av slagg eller aska : i B Om behandlingen enbart avser anaerob biologisk nedbrytning gäller tillståndsplikten endast om den tillförda mängden avfall är mer än 100 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Bortskaffande av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, Sida 122 av

123 29: B 29: C 29: B 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. behandling innan förbränning eller samförbränning, 4. behandling i anläggning för fragmentering av metall, eller 5. behandling av slagg eller aska. Behandling av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Yrkesmässig behandling av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är anmälningseller tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Yrkesmässig behandling av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 30 KAP MP 30: B Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller sprängningar av ammunition, minor eller 15 andra sprängladdningar 30: C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än millimeter) för mer än skott per kalenderår. 30: C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än skott per kalenderår men högst skott. 30: C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än skott per kalenderår men högst skott. 30: U Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 4 20 millimeter) för högst skott per kalenderår 30: C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon U Golfbana 6 TEXTILTVÄTTERIER 31 KAP MPF Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn : C Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1-2 MPF eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19:4 MPF. 8 Sida 123 av 253

124 U Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn om utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillstånds- eller anmälningspliktigt enligt miljöbalken eller enligt 8 bestämmelser meddelade med stöd av balken U Tvätteri för högst 2 ton tvättgods per dygn 2 BEGRAVNINGSVERKSAMHET 32 KAP MPF 32: B Krematorium 20 ÖVRIGA VERKSAMHETER U U U U U U Förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller mer än 10 ton pulver per kalenderår Förbrukning av minst 4 men högst 20 ton färg eller lack eller minst 2 men högst 10 ton pulver per kalenderår Naturreservat mer än 400 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 9 Naturreservat mer än 200 hektar och högst 400 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 9 Naturreservat högst 200 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 9 Mekaniska verkstäder eller motsvarande verksamhet som inte omfattas av annan bestämmelse enligt miljöprövningsförordningen Sida 124 av 253

125 Taxebilaga 2 Taxa för Huddinge kommuns arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken Följande förkortningar används i tabellen: MPF = Hänvisning till kapitel och paragraf i miljöprövningsförordningen (2013:251), när den är tillämpningsbar. VK = Verksamhetskod PN = Prövningsnivå. B = Tillståndspliktig C = Anmälningspliktig U = Tillsynspliktig Kolumnen tid visar antalet timmar årlig tillsynstid. Timmarna multipliceras med gällande timtaxa för att räkna fram den årliga avgiften MPF VK PN Verksamhetsbeskrivning Tid (timmar) JORDBRUK 2 KAP MPF 2: B Anläggning för djurhållning med mer än platser för fjäderfän, 2. mer än platser för slaktsvin och obetäckta gyltor som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor och betäckta gyltor Definition djurenhet enligt 2:2 MPF 2: B Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. 12 Definition djurenhet enligt 2:2 MPF 2: C Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. 10 Definition djurenhet enligt 2:3 MPF U Anläggning med stadigvarande djurhållning. Avser 1-9 djurenheter. Definition djurenhet enligt 2:3 MPF timavgift Sida 125 av 253

126 U Anläggning för djurhållning med mer än 10 djurenheter men högst 30 djurenheter, dock inte inhägnad. Definition djurenhet enligt 2:3 MPF U Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 30 djurenheter men högst 100 djurenheter. Definition djurenhet enligt 2:3 MPF 2: C Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan jordbruksproduktion U Växthus eller plantskola med en odlingsyta som är större än 5000 kvadratmeter U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 2000 men högst 5000 kvadratmeter U Anläggning för torkning av gödsel 3 FISKODLING 3 KAP MPF 3: B Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. 3: C Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt U Fiskodling eller övervintring av fisk där högst 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALMMINERAL, BERG, NATURGRUS 4 KAP MPF Berg, naturgrus och andra jordarter 4: B Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte 25 Sida 126 av 253

127 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad 4: B Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad 4: B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter. 4: C Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton naturgrus (totalt uttagen mängd). 4: C Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter torv (totalt uttagen mängd). 4: C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. - Mer än ton per år 4: C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. - mer än ton men högst ton per år Sida 127 av 253

128 4: C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 8 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. - mer än 1000 ton men högst ton per år 4: C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 5 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. - upp till 1000 ton per år 4: C Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår. 8 LIVSMEDEL OCH FODER M.M. 5 KAP MPF Animaliska råvaror 5: B Slakteri för en produktion baserad på mer än ton slaktvikt per kalenderår. 5: B Slakteri för en produktion baserad på mer än ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt : C Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller : B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk) för en Sida 128 av 253

129 produktion av mer än ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än frysning eller paketering 5: C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst ton produkter per kalenderår 5: B Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 2000 ton fisk eller skaldjur per år eller mer än 500 ton fisk eller skaldjur per år om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till externt reningsverk som är tillståndspliktigt enligt : C Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. 5: C Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst ton rökta produkter per kalenderår Vegetabiliska råvaror 5: B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. 5: C Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per år U Bageri som förbrukar högst 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår 10 5: B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10, eller 2. mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp till vatten som inte leds till externt reningsverk som är tillståndspliktigt Sida 129 av 253

130 5: C Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår U Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 100 ton men högst ton råvara per kalenderår 8 5: C Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt : C Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än ton per kalenderår 5: C Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker Mjölk, oljor och fetter 5: B Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. 5: C Anläggning för framställning av mjölkprodukter (utom glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår 5: C Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår. 5: B Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än ton per kalenderår men högst ton per kalenderår 5: C Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton per kalenderår Drycker m.m. 5: B Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än ton ren etanol per kalenderår 5: C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 10 ton ren etanol per kalenderår Sida 130 av 253

131 5: B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt 2. mer än kubikmeter läskedryck per kalenderår, eller 3. mer än kubikmeter maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikten gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 MPF U Bryggeri eller annan anläggning för framställning av kubikmeter läskedryck per kalenderår, eller kubikmeter maltdryck per kalenderår. 12 Tillståndsplikten gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1MPF 5: C Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller mer än kubikmeter maltdryck per kalenderår om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 MPF U Bryggeri eller annan anläggning för framställning mer än 100 men inte mer än 1000 kubikmeter maltdryck per kalenderår om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1MPF U Anläggning för rostning av högst 50 ton kaffe per kalenderår 4 Annan livsmedelstillverkning 5: B Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst 10 kubikmeter 5: C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton choklad eller konfektyr per kalenderår, 2. tillverkning av mer än ton pastaprodukter per kalenderår, eller 3. rostning av mer än 100 ton kaffe per kalenderår Sida 131 av 253

132 5: B Anläggning för framställning av mer än ton livsmedel per kalenderår, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1-30 MPF, och 2. medför utsläpp av vatten som inte leds till externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 MPF 5: C Anläggning för framställning av mer än ton livsmedel per kalenderår om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1-31 MPF, och 2. medför utsläpp av vatten som leds till externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 MPF 5: C Anläggning för framställning av mer än ton livsmedel per kalenderår, om verksamheten 20 a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1-31 MPF, och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 <<<< <<MPF U Anläggning för framställning av mer än 500 ton livsmedel om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 MPF 18 Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten 5: C Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 1-32 MPF 8 Foder 5: B Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som 30 Sida 132 av 253

133 livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002, om produktionen baseras på mer än ton råvara per kalenderår. 5: C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. 5: C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering Anmälningsplikten gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 37 eller 39 MPF TEXTILVAROR 6 KAP MPF 7: B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än ton fibrer eller textilier per kalenderår. 7: B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår 7: C Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 10 ton textilmaterial per kalenderår PÄLS SKINN OCH LÄDER 7 KAP MPF 7: B Garveri för en produktion av mer än ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn per kalenderår 7: B Anläggning för kromgarvning för en produktion som baseras på mer än 100 ton råvara per kalenderår, eller Sida 133 av 253

134 2. garvning för en produktion som baseras på mer än 1000 ton råvara per kalenderår 7: C Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn 16 TRÄVAROR 8 KAP MPF 8: B Anläggning för behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel för en produktion av mer än kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår, om verksamheten inte endast består av behandling mot blånadssvamp 8: C Anläggning för yrkesmässig behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel 8: B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår 8: C Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår U Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 500 kubikmeter men högst 6000 kubikmeter per kalenderår : C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått eller kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår. Produktion baserad på: Mer än kubikmeter fast mått råvara per år, eller mer än kubikmeter löst mått råvara per år - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått råvara per år, eller mer än kubikmeter men högst 12 8 Sida 134 av 253

135 kubikmeter löst mått råvara per år Produktion av: - Pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per år 12 8: B Anläggning för tillverkning av mer än kubikmeter OSB-skivor, träfiberskivor eller spånskivor per kalenderår 8: C Anläggning förtillverkning av fanér eller plywood, eller 2. mer än 500 kubikmeter OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår 8: B Anläggning för lagring av mer än kubikmeter timmer i fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter i fast mått under bark (m³ fub) i vatten. 8: C Anläggning för lagring av 8 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) om lagringen sker på land utan vattenbegjutning 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndpliktig enligt 8:8 MPF, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 8:8 MPF. 8: C Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar timavgift 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten FOTOGRAFISK ELLER GRAFISK PRODUKTION 10 KAP MPF Sida 135 av 253

136 10: C Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg 18 10: C Anläggning med tillverkning av metallklichéer 8 10: B Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår 10: C Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår U Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per år om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 MPF U Med utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per år om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 MPF 5 KEMISKA PRODUKTER 12 KAP MPF 12: A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen 2. kloralkali, eller 3. mer än ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår. Sida 136 av 253

137 12: B Anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen. 12: B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka ytaktiva ämnen (tensider) 2. bindemedel för färg och lack, eller 3. bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor 12: B Anläggning för tillverkning i industriell skala genom kemiska reaktioner av fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel, kemiskt framställd gas eller andra oorganiska ämnen. 12: B Anläggning för tillverkning i industriell skala genom kemiska reaktioner av fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel, kemiskt framställd gas eller andra oorganiska ämnen. 12: C Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-, pilot- eller laboratorieskal eller annan icke industriell skala. 12: C Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala 12: C Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om verksamheten inte är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt någon annan punkt i miljöprövningsförordningen. 12: B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka gas- eller vätskeformade kemiska produkter, läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, sprängämnen, pyrotekniska artiklar eller ammunition. 12: C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 12:9 MPF, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Sida 137 av 253

138 12:9 MPF, 4. mer än ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 1 ton men högst 10 ton färg eller lack per kalenderår U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 1 ton men högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala yrkesmässigt tillverka sprängämnen, pyrotekniska artiklar, ammunition eller andra kemiska produkter C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning) C Anläggning för behandling av mellanprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 1-12 i MPF GUMMI OCH PLASTVAROR 13 KAP MPF 13: B Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än ton ovulkad gummiblandning per kalenderår 60 13: C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 500 ton men högst ton ovulkad gummiblandning perkalenderår. 40 Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 13:1, 19:2 eller 19.3 MPF 13: C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. 20 Sida 138 av 253

139 13: C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår : C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. 8 13: B Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår. 13: C Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19:3 MPF U Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 8 1. produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår 13: B Anläggning för flamlaminering med plast 20 13: C Anläggning där produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning : C Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. 8 13: C Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom 6 Sida 139 av 253

140 endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. 13: C Mer än 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast : C Mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast : C Högst 10 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. 8 ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER 14 KAP MPF 14: C Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas om verksamheten innebär att mer än 500 kg glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per år, eller mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. 14: C Anläggning för tillverkning av glasfiber, om tillverkningen inte är tillståndspliktig enligt 14:1 MPF 14: C Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår U Anläggning för tillverkning av 1 till 100 ton keramiska produkter per kalenderår 14: A Anläggning för att i roterugn tillverka mer än ton cement per kalenderår, eller i annan ugn tillverka mer än ton cement per kalenderår : B Anläggning för tillverkning av cement : B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än ton kalk per kalenderår. 14: C Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår 14: C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton betong eller lättbetong per kalenderår, eller Sida 140 av 253

141 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår 14: C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår 30 Andra icke-metalliska produkter 14: B Anläggning för tillverkning av asbestbaserade produkter 45 14: B Anläggning för behandling eller omvandling av asbest 45 14: C Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser 16 14: C Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod : C Anläggning för tillverkning av varor av asfalt 10 STÅL OCH METALL 15 KAP MPF 15: C Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. 15: C Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton per kalenderår METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING 16 KAP MPF 16: B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än Sida 141 av 253

142 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 16: B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår : B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än 100 men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår : B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår : B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten inte ger upphov till avloppsvatten 8 16: B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Taxa enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt : B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Taxa enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, Sida 142 av 253

143 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt :3 B Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår Mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår Mer än 1000 och upp till kubikmeter avloppsvatten Mer än 100 och upp till 1000 kubikmeter avloppsvatten Mer än 10 och upp till 100 kubikmeter avloppsvatten Taxa enligt denna beskrivning gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod : C Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kbm avloppsvatten per kalenderår 16: C Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår U Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mindre än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår 6 16: C Anläggning för järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 16:1 MPF 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5, 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, Sida 143 av 253

144 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår U Anläggning för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 19 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5, 2. betning med högst 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av högst 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av högst 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av högst 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av högst 50 kilogram per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till högst 500 kilogram per kalenderår 8 16: C Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvm yta 10 16: B Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår 16: C Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg ELEKTRISKA ARTIKLAR 17 KAP MPF 17: A Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår. 17: B Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår Sida 144 av 253

145 17: C Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor 17: A Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering 17: A Anläggning för tillverkning av kol- eller Grafitelektroder : C Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel 18 METALLBEARBETNING 18 KAP MPF 18: C Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per år 15 18: C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer 10 18: B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 18: C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton U Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. upp till 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. upp till 10 fordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton 20 18: C Anläggning för tillverkning av järnvägsutrustning 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan 4. Sida 145 av 253

146 18: A Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) större än kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) - större än kvadratmeter men högst kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) - större än kvadratmeter men högst kvadratmeter U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) - större än 500 kvadratmeter men högst kvadratmeter 5 18: B Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. 30 Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade till metallbearbetningsmaskin eller öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. 18:8 C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter. Med total tankvolym avses detsamma som i 18:7 MPF andra stycket total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter och max 20 kubikmeter total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter och max 10 kubikmeter U Övriga mekaniska verkstäder med användande av bearbetningsvätskor (t ex skärvätskor) 2 Sida 146 av 253

147 18: C Skeppsvarv 12 U Övriga varv 4 U Småbåtshamnar, marinor, spolplatser eller vinterförvaringsplatser där rengöring, slipning och/eller målning av båtbottnar eller motsvarande förekommer 5 FÖRBRUKNING AV ORGANSIKA LÖSNINGSMEDEL 19 KAP MPF 19: B Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kg per timme eller 200 ton per kalenderår. 40 Med förbrukning avses den totala mängd organiska lösningsmedel som tillförs en anläggning med avdrag för alla flyktiga organiska föreningar som återvinns för återanvändning. 19: B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 25 ton per kalenderår i a. rulloffset med heatsetfärg b. djuptryck av publikationer, c. djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackning, d. ytrengöring, e. fordonslackering, f. bandlackering, g. beläggning av lindningstråd h. beläggning av träytor, i. träimpregnering, j. läderbeläggning, k. skotillverkning, l. laminering av trä eller plast, m. limbeläggning, n. annan beläggning, o. omvandling av gummi, eller p. utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering Sida 147 av 253

148 19: C av vegetabilisk olja, eller 2. med mer än 50 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 3. med mer än 100 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 andra stycket Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med mer än 15 ton rulloffset med heatsetfärg 2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck eller lackering 3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med misstänks kunna ge cancer, kan ge cancer, kan ge ärftliga genetiska skador, kan ge cancer vid inandning, kan ge nedsatt fortplantningsförmåga eller kan ge fosterskador 4. mer än 2 ton i annan ytrengöring 5. mer än 500 kilogram i fordonslackering 6. mer än 5 tonbeläggning i lindningstråd 7. mer än 15 ton i beläggning av träytor 8. mer än 1 kilogram i kemtvätt 9. mer än 10 ton i läderbeläggning 10. mer än 5 ton i skotillverkning 11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast 12. mer än 5 ton i limbeläggning _ Sida 148 av 253

149 mer än 5 ton i annan beläggning 14. mer än 15 ton i omvandling av gummi 15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket 19: B Anläggning där det per kalenderår förbrukas 60 19: C 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 1 andra stycket. Vid tillämpningen av första styck-et ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. - 3 Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 2,5 ton men högst 5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket 8 8 Sida 149 av 253

150 U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 0,5 ton men högst 2,5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 0,5ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 19:1 MPF andra stycket 6 4 HANTERING AV BRÄNSLEN OCH KEMISKA PRODUKTER 20 KAP MPF 20: C Anläggning för lagring av gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle U Anläggning för lagring av gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras högst ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser Sida 150 av 253

151 som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av högst 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2 om det i anläggningen lagras mindre än ton vid ett och samma tillfälle 20: B Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig U Anläggning för lagring av högst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår : C Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår U Anläggning för lagring av högst ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår 8 GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME, KYLA 21 KAP MPF Gas- och vätskeformiga bränslen 21: B Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår U Anläggning där endast blandning/uppgradering sker : C Anläggning för framställning av gasformigt bränsle 18 Förbränning 21: B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt, 75 Sida 151 av 253

152 21: B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men högst 50 megawatt. 21:8 C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av Mer än 500 kilowatt, om annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas, eller 2. Mer än 10 megawatt, om inget annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas Mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas Mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas Mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle än eldningsolja eller bränslegas används : C Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt 12 Vindkraft 21: B Verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en gruppstation som avser i punkt 1 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. 21: B Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en gruppstation ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra vindkraftverk att gruppstationen består av minst sju sådana vindkraftverk, om verksamheten påbörjades efter Sida 152 av 253

153 att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades 21: C Verksamhet med ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades Värme- och kylanläggningar 21: C Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 MW 21: C Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar 15 6 FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING 23 KAP Fordonstvätt 23: C Anläggning för tvättning av fler än eller lika med personbilar per kalenderår, 2. fler än eller lika med tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än eller lika med tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än eller lika med andra motordrivna fordon per kalenderår. Sida 153 av 253

154 23: C Anläggning för tvättning av fler än eller lika med personbilar men inte mer än per kalenderår, 2. fler än eller lika med 100 tåg eller flygplan men inte mer än 1000 per kalenderår, 3. fler än eller lika med 500 tågvagnar eller lok men inte mer än 5000 per kalenderår, eller 4. fler än eller lika med andra motordrivna fordon men inte mer än 2000 andra motordrivna fordon per kalenderår U Anläggning för tvättning av 8 1. fler än eller lika med 500 personbilar men inte mer än 5000 personbilar per kalenderår, 2. högst 100 tåg eller flygplan per kalenderår 3. högst 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än eller lika med 250 andra motordrivna fordon men inte mer än 1000 andra motordrivna fordon per kalenderår U Anläggning för tvättning av 4 1. fler än eller lika med 100 bilar men inte mer än 500 personbilar per kalenderår, 2. fler än eller lika med 50 andra motordrivna fordon men inte mer än 250 andra motordrivna fordon per kalenderår U - Däckverkstad med tvätt av däck 2 - Däckverkstad utan tvätt av däck U Övriga fordonstvättanläggningar 2 Drivmedel 23: C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer eller lika med kubikmeter flytande motorbränsle eller 2. mer än eller lika med 5 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle 23: C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än eller lika med 5000 kubikmeter flytande motorbränsle men mindre än kubikmeter Sida 154 av 253

155 flytande motorbränsle, eller 2. mer än 2 miljoner normalkubikmeter men mindre än 5 miljoner normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle 23: C Anläggning där det per kalenderår hanteras 7 1. mer än eller lika med 1000 kubikmeter flytande motorbränsle men mindre än kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas men mindre än 2 miljoner normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle U Anläggning där mindre än kubikmeter flytande motorbränslen eller högst normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras per år U Fordonsverkstad överstigande 500 kvadratmeter U Fordonsverkstad högst 500 kvadratmeter U Verkstad för reparationer av båtmotorer U Reparation av motordrivna maskiner U Parkeringsgarage med oljeavskiljare med fler än 300 platser för motorfordon U Parkeringsplats där krav på oljeavskiljare eller motsvarande finns 1 HAMNAR OCH FLYGPLATSER 24 KAP MPF 24: C Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum 10 Sida 155 av 253

156 Övrig infrastruktur U Trafikverkets nybyggnad av väganläggningar U Trafikverkets nybyggnad av spåranläggningar 75 LABORATORIER 25 KAP MPF 25: C Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än kvadratmeter U Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta om 1000 kvadratmeter men högst kvadratmeter 5 TANKRENGÖRING 26 KAP MPF 26: B Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerat eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxiskt eller miljöfarlig 26: C Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 27 KAP MPF 27: C Sjukhus med fler än 200 vårdplatser 35 27: C Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel 12 Sida 156 av 253

157 85.30 U Tandvårdsverksamhet med 10 eller flera behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som inte är kvicksilversanerade U Tandvårdsverksamhet med 10 eller flera behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut där verksamheten sker i lokaler med avloppsrör som utifrån inkommen dokumentation till tillsynsmyndigheten bedömts vara fria från kvicksilver U Tandvårdsverksamhet med färre än 10 behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut- där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som inte är kvicksilver-sanerade U Tandvårdsverksamhet med färre än 10 behandlingsstolar där amalgam sätts in eller tas ut- där verksamheten bedrivs i lokaler med avloppsrör som utifrån inkommen dokumentation till tillsynsmyndigheten bedömts vara fria från kvicksilver RENING AV AVLOPPSVATTEN 28 KAP MPF 28: B Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter 28: C Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28:1 MPF U Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för 1. mer än eller lika med 100 personekvivalenter men högst mer än eller lika med 25 personekvivalenter men mindre än U Dagvattenanläggning eller motsvarande anordning för att rena dagvatten U Dagvattennät (avgiften tas ut per sammanhängande dagvattennät) U Ledningsnät för avloppsvatten, inklusive pumpstationer (avgiften tas ut per sammanhängande avloppsnät) 25 Sida 157 av 253

158 AVFALL 29 KAP MPF Mellanlagring 29: B Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av mer än ton avfall som inte är avsett för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1 29: C Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen U Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är högst 10 ton 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen 6 2 Gäller inte anläggning för lagring av annat avfall än farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas 29: B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall 40 29: B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till Mer än5 ton oljeavfall 2. Mer än30 ton blybatterier 3. Mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter 4. Mer än 30 ton impregnerat trä 5. Mer än 1 ton annat farligt avfall Sida 158 av 253

159 29: C Anläggning för mellanlagring av farligt avfall 7 29: B 1. som utgörs av uttjänta motordrivna fordon där mängden avfall inte uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall, eller 2. om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till a) Mer än 5 ton oljeavfall b) Mer än 30 ton blybatterier c) Mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter d) mer än 30 ton impregnerat trä, eller e) Mer än 1 ton annat farligt avfall Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår Den hanterade avfallsmängden är större än ton per år - Den hanterade avfallsmängden är större än ton men högst ton per år : C Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen U Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är mer än 10 ton men högst ton per kalenderår 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen 29: C Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller Sida 159 av 253

160 utrustning som innehåller isolerolja 29: B Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. Taxa enligt denna beskrivning gäller inte krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnadseller anläggningsändamål - Den hanterade avfallsmängden är mer än ton per år 40 - Den hanterade avfallsmängden är mer än ton men högst ton per år 25 29: C Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall Mer än ton men högst ton avfall per år 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen Högst 5000 ton avfall per år 1. om hantering av förorenade massor (halter > KM men inte klassade som farligt avfall) förekommer på anläggningen 2. om hantering av förorenade massor inte förekommer på anläggningen U Anläggning där bearbetningen enbart består av siktning och krossning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnadseller anläggningsändamål 12 Uttjänta motordrivna fordon 29: B Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186) 29: C Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186) Sida 160 av 253

161 Användning för anläggningsändamål 29: B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa 29: C Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa Biologisk behandling 29: A Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår och om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Gäller inte park- och trädgårdsavfall :16 B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst ton per kalenderår. Gäller ej park- och trädgårdsavfall Mer än ton upp till ton - Mer än ton upp till ton - Mer än 500 ton upp till ton 29: C Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om : A 1. den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår Förbränning Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2500 ton per kalenderår mer än ton - mer ton men högst ton - mer än 2500 ton men högst ton Sida 161 av 253

162 29: B Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29:18 MPF 30 29: A Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden är större än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte vegetabiliskt jord- eller skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller rent träavfall som energiåtervinns. 29: B Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden är större än ton per kalenderår och om verksamheten inte är tillståndpliktig enligt 29:22 MPF. I den tillförda mängden inräknas inte vegetabiliskt jord- eller skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller rent träavfall som energiåtervinns. 29: B Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns eller rent träavfall som energiåtervinns. 29: C Samförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29:22, 29:24 eller 29:26 MPF 29: C Avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29:23, 29:25 eller 29:27 MPF Animaliska biprodukter 29: B Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3- material enligt förordning (EG) nr 1069/2009 om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5:4 eller 7:1 MPF 29: C Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/ : C Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 29:30 eller 29:31 eller 5:34 MPF Uppläggning 29: B Gäller för uppläggning av muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa, Sida 162 av 253

163 eller 2. i större mängd än ton 29: C Uppläggning av högst ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet U Uppläggning (såväl tillfällig som permanent plats) av snö, grus, sand eller likanande från gaturenhållning 4 Deponering 29: A Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår 29: B Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än ton. 29: B Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall 50 29: A Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår : B Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än ton 29: B Anläggning för deponering av farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 29:38, 29:39 eller 29:41 MPF 29: C Gäller för sluttäckt anläggning för deponering av avfall där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning 30 8 Sida 163 av 253

164 Annan återvinning eller bortskaffande 29: A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår 29: B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor : C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29:36, 29:37, 29:38, 29:39 eller 29:40 MPF 29: C Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod och mängden avfall som behandlas är högst ton 29: B Anläggning för behandling av farligt avfall, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns : C Anläggning för behandling av farligt avfall, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och behandlingen leder till materialåtervinning 29: B Anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarbonater eller halon. 29: A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än ton per kalenderår 29: B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 500 ton per kalenderår C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig 29:1, 29:2, 29:6-10, 29:13-17, 29:22-37, 29:44, 29:45 och 29: Sida 164 av 253

165 U Återvinningsstation (s.k. ÅVS) för producentavfall avsedd för allmänheten 3 29: A anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt ett förfarande som anges i R2, R5, R6, R7, R8 eller R9 i bilaga 2 eller i D4, D8, D9, D13 eller D14 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), om den tillförda mängden farligt avfall är större än ton per kalenderår 29: A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall om avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår 29: B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall om avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte förorenade uppgrävda massor, eller om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 30 KAP MPF 30: B Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar 30: C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för 1. mer än skott per kalenderår 2. mer än skott per kalenderår men högst skott 3. mer än skott per kalenderår men högst skott U Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för högst skott per kalenderår : C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon 8 Sida 165 av 253

166 92.40 U Golfbana 6 TEXTILTVÄTTERIER 31 KAP MPF 31: C Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn, gäller inte om 8 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28:1 MPF, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19:3 MPF U Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn om utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillstånds- eller anmälningspliktigt enligt miljöbalken U Tvätteri för högst 2 ton tvättgods per dygn 2 BEGRAVNINGSVERKSAMHET 32 KAP MPF 32: B Krematorium 20 ÖVRIGA VERKSAMHETER U Förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller mer än 10 ton pulver per kalenderår U Förbrukning av minst 4 men högst 20 ton färg eller lack eller minst 2 men högst 10 ton pulver per kalenderår U Naturreservat mer än 400 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap U Naturreservat mer än 200 hektar och högst 400 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 9 10 Sida 166 av 253

167 U Naturreservat högst 200 hektar som beslutats av kommunen. Miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap U Mekaniska verkstäder eller motsvarande verksamhet som inte omfattas av annan bestämmelse enligt miljöprövningsförordningen 3 Sida 167 av 253

168 Taxebilaga 1 Taxa för Tillsynsnämndens verksamhet enligt miljöbalken Huddinge kommuns författningssamling HKF 4210 Timmarna i kolumnen tid multipliceras med gällande timtaxa för att räkna fram avgiften KOD 1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 2 KAP MILJÖBALKEN Tid (timmar) 1.1 Tillsyn Tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler följs Timavgift, i de fall tillsynen inte ingår i en årlig avgift 2 SKYDD AV OMRÅDEN MM 7-8 KAP MILJÖBALKEN 2.1 Prövning Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelser Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för naturoch kulturreservat Prövning av ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för naturoch kulturreservat, naturminne, djuroch växtskyddsområde Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för vattenskyddsområde Prövning av ansökan i övrigt enligt skydd av naturen enligt 7 och 8 kap miljöbalken (t.ex. förlängning av dispens/tillstånd som ännu inte löpt ut eller att ändra dispens eller tillstånd där tiden för genomförande ännu inte löpt ut) 2.2 Anmälan Handläggning av anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom naturoch kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter för naturoch kulturreservat eller vattenskyddsområde 2.3 Tillsyn Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djuroch växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten timavgift timavgift timavgift timavgift 1 Sida 168 av 253

169 3 MILJÖFARLIG VERKSAMHET 9 KAP MILJÖBALKEN 3.1 Prövning/anmälan Prövning av ansökan om tillstånd eller anmälan om inrättande av avloppsanordning, anslutning av vattentoalett eller ändring enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd avseende (punkt 1-5 avser prövning för avloppsanordningar upp till och med 5 personekvivalenter) 3.1.1a 1. Inrättande av vattentoalett med sluten tank b 3.1.1c 3.1.1d 3.1.1e 2. Inrättande av BDT-avlopp (bad-, disk- och tvätt) eller annan avloppsanordning (t.ex. dagvattenanläggning) 3. Inrättande av vattentoalett med utsläpp till mark eller vatten (t.ex. minireningsverk eller markbäddar) 4. Inrättande av WC till sluten tank och BDT-avlopp med utsläpp i mark eller vatten 5. Anslutning av vattentoalett och/eller BDT-avlopp till befintlig godkänd avloppsanordning f 6. Inrättande av avloppsanordning för 14 6 till 24 personekvivalenter 3.1.1g 7. Inrättande av avloppsanordning för personekvivalenter 3.1.1h 8. Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt i 9. Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt 6-7 timavgift 3.1.1j 10. Ändring av tillstånd eller godkännande som ännu inte utnyttjats (avloppsanordningen är inte påbörjad och verksamhetsutövaren vill ändra tillståndet och tiden för genomförande i tillståndet är giltig) timavgift Handläggning av anmälan att inrätta annat slags toalett än vattentoalett enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 3.1.2a Annan toalett än vattentoalett (t.ex. urinspearerande förmultningstoalett) Handläggning av anmälan eller ansökan om tillstånd avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet avseende: 3.1.3a Bergvärmepump upp till och med 20 kw innanför kommunalt 4 2 Sida 169 av 253

170 verksamhetsområde för vatten och avlopp där komplett grannyttrande finns bifogat till anmälan/ansökan (innebär att samtliga berörda fastighetsägare ska vara hörda) 3.1.3b Bergvärmepump upp till och med 20 kw innanför kommunalt 5,5 verksamhetsområde för vatten och avlopp där nämnden måste begära in grannyttranden 3.1.3c Bergvärmepump upp till och med 20 kw utanför kommunalt 5 verksamhetsområde för vatten och avlopp där komplett grannyttrande finns bifogat till anmälan/ansökan (innebär att samtliga berörda fastighetsägare ska vara hörda) 3.1.3d Bergvärmepump upp till och med 20 kw utanför kommunalt 7 verksamhetsområde för vatten och avlopp där nämnden måste begära in grannyttranden 3.1.3e Prövning av ansökan inom fastställt vattenskyddsområde 9 (primär zon) avseende berg-, ytvatten- och jordvärmepump eller motsvarande upp till och med 20 kw 3.1.3f Övriga anläggningar (t.ex. frikyla, ytjordvärme, timavgift ytvattenvärme) upp till och med 20 kw 3.1.3g Bergvärmepump över 20 kw men maximalt 10 MW h Ändring av tillstånd eller godkännande som ännu inte utnyttjats (t.ex. ändring av situationsplan, ny placering av borrhål) timavgift 3.2 Miljöprövningsförordningen Handläggning av anmälan eller ansökan avseende anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöprövningsförordning (2013:251) 1. Anläggande och drift av miljöfarlig (C-verksamhet) verksamhet 2. Bedriva sådan verksamhet som avses i 1 om inrättningen eller verksamheten ändras och ändringen är av betydelse från störningssynpunkt 3. Ändra inrättning eller verksamhet av sådant slag som i taxebilaga 2 har beteckning A eller B om ändringen inte medför att tillstånd krävs enlig 5 tredje stycket förordning (2001:555) Prövning av ansökan om tillstånd enligt 9 kap 6 b samt prövning i övrigt enligt miljöfarlig verksamhet timavgift timavgift timavgift timavgift 3.3 Tillsyn Trafikverkets vägnät inom Huddinge kommun 100 (årlig avgift) Trafikverkets (eller annan ansvarig) järnvägsnät inom 50 (årlig avgift) Huddinge kommun Kommunens vägnät inom Huddinge kommun 30 (årlig avgift) Tillsyn av enskilda avlopp mindre än 25 personekvivalenter 5 3 Sida 170 av 253

171 Tillsyn av egenkontroll (t.ex. årliga provtagningsresultat) för minireningsverk och/eller markbäddar mindre än 25 personekvivalenter där resultaten är tillfredsställande Tillsyn av egenkontroll (t.ex. provtagningsresultat) för minireningsverk och/eller markbäddar mindre än 25 personekvivalenter där resultaten kräver mer uppföljningsarbete Återkommande tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2 2 timavgift Årlig avgift enligt taxebilaga Tillsyn och prövning miljöfarlig verksamhet i övrigt timavgift 4 HÄLSOSKYDD - 9 KAP MILJÖBALKEN 4.1 Prövning Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet Nötkreatur, häst, get, får eller svin Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur Orm Prövning av ansökan om spridning av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Prövning av ansökan om dispens från eldningsförbud enligt 11 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Huddinge kommun HKF Prövning i övrigt enligt lokala föreskrifterna för att människors hälsa och miljön timavgift Prövning av ärenden enligt badvattenförordningen (2008:218) timavgift 4.2 Anmälan Handläggning av anmälan om att anlägga gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning enligt 37 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning av anmälan enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att driva eller arrangera: Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor Sida 171 av 253

172 Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen 12 fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola Prövning i övrigt enligt hälsoskydd (9 kap mm) timavgift 4.3 Tillsyn Tillsyn över följande verksamheter, byggnader, lokaler och anläggningar enligt 38 och 45 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Lokaler för vård, boende och samlingslokaler 4.3.2a Verksamheter för vård eller annat omhändertagande (t.ex. häkte, anstalt, särskilt boende, mm): Per byggnad med 1-9 boende Per byggnad med boende Per byggande med boenden Per byggnad med boenden Per byggnad med fler än 251 boenden Årlig avgift enligt nedan b Tillsyn av byggnader som innehåller en eller flera bostäder. Avser fastighetsägare till flerbostadshus (även bostadsrättsföreningar). (Tillsynen avser fastighetsägarens fortlöpande egenkontroll av radon, fuktskydd, ventilation och konstruktionsrelaterade frågor mm) För varje byggnad som omfattas av tillsynsplikt tillkommer en avgift på 0,5 tim per byggnad som omfattas av tillsynsplikt. Taxan tas ut per fastighetsbeteckning. 1 tim årlig avgift med tillägg av 0,5 tim per byggnad inom fastigheten som omfattas av tillsynsplikt (taxan tas ut per fastighetsbeteckning ) 4.3.2c Samlingslokaler där många människor brukar samlas 3 (årlig avgift) Lokaler för undervisning (inklusive förskola) 4.3.3a Förskola 8 (årlig avgift) 4.3.3b Skola - Med plats för högst 100 elever 6 (årlig avgift) - Med plats för mer än 100 elever men högst 400 elever 8 (årlig avgift) - Med mer än 400 elever 10 (årlig avgift) 4.3.3c Högskola eller motsvarande vuxenutbildning 10 (årlig avgift) Tillägg för integrerad fritidsverksamhet: 2 (årlig avgift) Om förskolan eller skolan har fritidshem eller fritidsverksamhet integrerad i lokalen/verksamheten 4.3.3d Tillägg för integrerad idrottsanläggning: Om förskolan eller skolan har idrottsanläggning integrerad i 2 (årlig avgift) 5 Sida 172 av 253

173 4.3.3e lokalen/verksamheten Övriga lokaler för undervisning (t.ex. fritidshem, öppen fritidsverksamhet, öppen förskola, m.m.) 3 (årlig avgift) Hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad 4.3.4a Hotell (för att omfattas av denna taxa ska kraven enligt 1, 2 lag (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse vara uppfyllda) 4.3.4b Pensionat, vandrarhem, bed & breakfast eller motsvarande tillfälliga boenden (för att omfattas av denna taxa ska kraven enligt 1, 2 lag (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse vara uppfyllda) 4.3.4c Övriga hotell, pensionat, vandrarhem, bed & breakfast eller motsvarande tillfälliga boenden 6 (årlig avgift) 3 (årlig avgift) timavgift Idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor 4.3.5a Idrottsanläggningar, gym eller liknande anläggningar 3 (årlig avgift) 4.3.5b Campinganläggning 3 (årlig avgift) 4.3.5c Bassängbad (avgiften avser 1 bassäng) utom bubbelpooler 8 (årlig avgift) etc. enligt 4.3.5e 4.3.5d Bassängbad (avgiften avser varje extra bassäng om bassängbadet har fler än 1 bassäng), tillägg till 4.3.5c 1 för varje extra bassäng 4.3.5e Bubbelpooler/dammar/tankar/tunnor/kar eller motsvarande 3 (årlig avgift) 4.3.5f Strandbad (avser EU-bad enligt badvattenförordningen 8 (årlig avgift) 2008:218 och HVFMS 2012:14) 4.3.5g Övriga strandbad 6 (årlig avgift) 4.3.5h Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som är upplåtet för allmänheten eller annars utnyttjas av många Timavgift samt kostnad för analys Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling 4.3.6a Risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, 5 (årlig avgift) akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg 4.3.6b Övriga verksamheter där det inte finns risk för blodsmitta timavgift Lokaler för förvaring av djur 4.3.7a Lokaler för förvaring av djur timavgift 4.3.7b Tillsyn i övrigt av hälsoskydd (9 kap mm) timavgift 5 MILJÖSKADOR 9-10 KAP MILJÖBALKEN 6 Sida 173 av 253

174 5.1 Anmälan Handläggning av anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark-eller vattenområde, grundvatten eller byggnad eller en anläggning enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning enligt 10 kap. 14 miljöbalken med anledning av underrättelse från verksamhetsutövare om överhängande fara för allvarlig miljöskada eller att allvarlig miljöskada uppstått timavgift timavgift 5.2 Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning i övrigt enligt 10 kap. miljöbalken timavgift 6 VATTENVERKSAMHET 11 KAP MILJÖBALKEN 6.1 Tillsyn Tillsyn av vattenverksamhet timavgift 7 JORDBRUK OCH ANNAN VERKSAMHET - 12 KAP MILJÖBALKEN 7.1 Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 timavgift miljöbalken 7.2 Tillsyn och prövning i övrigt enligt 12 kap timavgift 8 KEMISKA PRODUKTER 14 KAP MILJÖBALKEN 8.1 Prövning (ansökan, anmälan, information) 8.2 Växtskyddsmedel och biocidprodukter Handläggning av ansökan om dispens enligt 2 kap 39 timavgift förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Handläggning av ansökan om tillstånd enligt 2 kap 40 8 förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Handläggning av anmälan enligt 2 kap 41 förordning 6 (2014:425) om bekämpningsmedel Handläggning av ansökan om tillstånd enligt 6 kap 1 (inom 10 vattenskyddsområde) -Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS2015:2) Handläggning enligt 9 kap - Naturvårdsverkets föreskrifter timavgift 7 Sida 174 av 253

175 om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel När krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärd i samband med spridning av biocidprodukter enligt 4 kap 2 (NFS2015:3) och 26 kap 9 miljöbalken (SFS 1998:808) krävs När krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärd i samband med spridning av biocidprodukter enligt 4 kap 2 (NFS2015:3) inte krävs Handläggning enligt 5 kap 1 (NFS2015:3) begäran om dokumentation Prövning i övrigt gällande växtskyddsmedel och biocidprodukter 8.3 PCB Anmälan av saneringsåtgärd enligt 18 förordning (2007:19) om PCB m.m. Sanering av fog- och golvmassor med PCBhalt. Avgiften tas ut per fastighet/objekt 8.4 Asbest i ventilationsanläggningar Handläggning av anmälan enligt 3 förordningen om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar (1985:997) 8.5 Cisterner Handläggning av anmälan enligt 9 kap 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS2003:24) om skydd mot markoch vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor Handläggning av information enligt 4 kap 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS2003:24) om skydd mot markoch vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor om att installera anordning enligt 1. Förvaring av mer än 1 m3 dieselbrännolja, eldningsolja eller spilloljor i öppen cistern i mark, inklusive tillhörande rörledningar och slangledningar 2. Förvaring av mer än 1 m3 dieselbrännolja, eldningsolja eller spilloljor i öppen cistern ovan mark, inklusive tillhörande rörledningar och slangledningar 3. Hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde 8.6 Fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ( köldmedia ) Handläggning av information gällande installation eller konvertering av stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 10 kg fluorerade växthusgaser eller mer enligt 28 förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen 5 1 timavgift timavgift 12 timavgift Sida 175 av 253

176 8.7 Tillsyn PCB 8.7.1a Byggnader eller andra anläggningar där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts vid uppförande eller renovering under åren , i vilka PCB i fogmassor förekommer eller kan antas förekomma i sådana halter som fodrar sanering. Tillsynsavgiften gäller per byggnad och avser inventering, à jour-hållning och kontroll av befintliga uppgifter Cisterner 8.7.2a Tillsyn av förvaring av mer än 1 m3 men högst 10 m3 dieselbrännolja, eldningsolja eller spillolja i öppen cistern i eller ovan mark, inklusive tillhörande rörledningar och slangledningar (NFS2003:24). Avser cistern som bedömts som betryggande enligt besiktningsprotokoll och inte kräver ytterligare handläggning 8.7.2b Tillsyn av förvaring av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde (NFS2003:24). Avser cistern som bedömts som betryggande enligt besiktningsprotokoll och inte kräver ytterligare handläggning 8.7.2c Tillsyn av förvaring av mer än 1 m3 men högst 10 m3 dieselbrännolja, eldningsolja eller spillolja i öppen cistern i eller ovan mark, inklusive tillhörande rörledningar och slangledningar (NFS2003:24). Avser cistern som bedömts som inte betryggande enligt besiktningsprotokoll och som kräver ytterligare handläggning 8.7.2d Tillsyn av förvaring av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde (NFS2003:24). Avser cistern som bedömts som inte betryggande enligt besiktningsprotokoll och som kräver ytterligare handläggning Fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ( köldmedia ) 8.7.3a Anläggningar som innehåller köldmedier och som kräver årlig rapportering enligt 29 förordningen om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (2007:846) och där rapporten bedöms vara komplett och inte kräver uppföljning från nämnden 1,5 (årlig avgift) timmar årlig avgift, debiteras i förskott alternativt 8.7.3b (Avgift tas ut för varje enskild årsrapport, även i de fall som en operatör har flera olika anläggningar inom samma fastighet, men som rapporteras var för sig) Tillkommande avgift för handläggning av inkommen kontrollrapport enligt 29 förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen: 4 timmar, debiteras efter att kontrollrapport inkommit När påminnelse om rapport skickas 0,5/per påminnelse 9 Sida 176 av 253

177 När rapporten är ofullständig (komplettering krävs) 1,5 När rapporten visar på brister i anläggningen 2 Handläggning avseende bristfälligt utförd kontroll c Handläggning avseende utebliven kontrollrapport timavgift 8.7.3d Tillsyn i övrigt gällande fluorerade växthusgaser och timavgift ozonnedbrytande ämnen ( köldmedia ) 8.7.3e Tillsyn i övrigt av kemiska produkter (cisterner etc.) timavgift 9 AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR 15 KAP MILJÖBALKEN 9.1 Prövning Prövning av ansökan om dispens/tillstånd att själv återvinna och bortskaffa avfall på fastigheten enligt 15 kap Prövning enligt renhållningsföreskrifter för Huddinge kommun: Kompostering av matavfall 16 - Slutbehandling av latrin 17 - Slutbehandling av slam 18 - Totalbefrielse - eget omhändertagande av hushållsavfall 19 - Gemensam behållare 20 - Uppehåll i avfallshämtning 20 - Uppehåll i hämtning av slam 21 - Förlängt hämtningsintervall Prövning i övrigt enligt avfallshantering och producentansvar timavgift 9.2 Anmälan Handläggning av anmälan från fastighetsägare eller nyttjanderättshavare om kompostering eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat avfall än trädgårdsavfall på fastigheten enligt 45 avfallsförordningen (2011:927) Tillsyn Transporter (transportörer) av avfall och/eller farligt avfall timavgift Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar timavgift 10 UPPDRAG MM 10.1 Vattenprovtagning på uppdrag (analys- och resekostnader tillkommer) 10.2 Sammanställning och bearbetning ur objektsregister eller ur diariet över ärenden (avser inte utlämnande av allmän timavgift timavgift 10 Sida 177 av 253

178 handling) 10.3 Övriga tjänster som utförs på uppdrag timavgift 10.4 Myndighetsutövning i samband med detaljplaner eller motsvarande timavgift 11 MILJÖSANKTIONSAVGIFTER MM 11.1 Handläggning av miljösanktionsavgift enligt 30 kap Upprättande av anmälan till Polismyndigheten eller 4 Åklagarmyndigheten enligt 26 kap 2 12 DELGIVNING 12.1 Handläggning vid expediering med delgivningsman 1 13 ÖVRIGT 13.1 Tillsyn och prövning i övrigt enligt miljöbalken och/eller tillhörande förordningar och/eller föreskrifter eller EUlagstiftning där det saknas en särskild angiven taxa timavgift 11 Sida 178 av 253

179 Taxa för Tillsynsnämndens verksamhet enligt miljöbalken Huddinge kommuns författningssamling HKF 4210 Antagen i kommunfullmäktige , 208, med ändringar , 153, , 231, , 14, , 236, , och 29 Ändringar beslutade av tillsynsnämnden , 10. Taxan är meddelad med stöd av 27 kap 1 miljöbalken (1998:808), enligt vilken kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgifter för kommunal myndighets kostnader för prövning och tillsyn. Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa ska betalas för Tillsynsnämnden i Huddinge kommuns (i fortsättningen nämnden) kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och de föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt för prövning och tillsyn med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde. Utöver vad som anges i taxan kan ersättning till nämnden utgå bland annat för undersökningskostnader och rättegångskostnader (26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken). 2 Avgift ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 4. Uppdragsverksamhet. 3 Avgift tas inte ut för 1. Tillsyn som sker med anledning av klagomål som visar sig obefogat och där verksamhetsutövaren samtidigt uppfyllt kravet på egenkontroll inom det område som klagomålet avser. 2. Handläggning som föranleds av överklagande av nämndens beslut. 1 Sida 179 av 253

180 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av nämnden om det finns särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en verksamhets art, omfattning eller tillsynsbehov, får nämnden i ett enskilt ärende ändra en avgift enligt denna taxa. 5 Alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa är skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas (26 kap.22 miljöbalken, 27 kap. 3 miljöbalken) Avgift tas ut 1. För den handläggningstid som i taxan bestäms för ärendet (fast avgift). 2. För den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynstid). 3. För den faktiskt nedlagda tiden i det enskilda ärendet (timavgift). 4. Enligt de andra grunder som anges i taxan. Timtaxa 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 1140 kronor per hel timme handläggningstid. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet kontakter med parter samråd med experter och myndigheter inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt restid beredning i övrigt i ärendet (t.ex. framtagande av information 1 ) föredragning och beslut Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd handläggningstid. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19:00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och andra helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Förhöjd avgift enligt denna bestämmelse tas dock endast om det fanns synnerliga skäl till inspektionen, mätningen eller kontrollen var särskilt påkallad och uppgiften inte kunde vänta. 1 Mark- och miljööverdomstolens dom den 3/ i mål nr M Sida 180 av 253

181 8 Nämnden får för varje år besluta att justera i denna taxa fastställd avgift, inklusive timavgift, med en uppräkning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV), som tillhandahålls av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Avgifter för prövning 9 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag enligt taxebilaga 1 och 2 ska betalas i form av fast avgift eller timavgift enligt vad som framgår av bilagan. Fast avgift räknas fram genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 och 2 multipliceras med timtaxan. Timavgift räknas fram genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxebilaga 1 och 2 angivna handläggningstiden med mer än 30 minuter ska avgift för den faktiska handläggningstiden betalas. Avgift ska betalas även om ansökan återtas. Avgift tas ut för faktiskt nedlagd handläggningstid. Avgift tas ut enligt timtaxa för ärenden som påbörjas men som av någon anledning inte fullföljs, t ex om begärda handlingar inte kommer in. 10 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen inte godkännas och besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för nämndens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. Gransknings av kvalitetsredovisning enligt tillstånd ingår i den fasta avgiften. Kan inte granskningen godkännas eller att påminnelse om redovisningen eller begäran om komplettering måste göras tas timavgift ut för den tillkommande handläggningstiden. 11 Avgift för prövning ska betalas av sökanden eller av den som särskilt anges i ansökningen. 12 Avgift för prövning ska betalas med hel avgift även om ansökan avslås. Om ärendet avskrivs eller ansökan återtas ska avgift betalas för den faktiskt nedlagda handläggningstiden. 13 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av nämnden är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta nämndens kostnader enligt 19 kap. 4 3 Sida 181 av 253

182 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av nämnden och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta nämndens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 14 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter för anmälan 15 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 och 2 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1 och 2. Om en anmälan omfattar flera verksamheter enligt taxebilaga 1 och 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 50 % av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxebilaga 1 och 2 angivna handläggningstiden med mer än 30 minuter ska avgift för den faktiska handläggningstiden betalas. Avgift ska betalas även om anmälan återtas. Avgift tas ut för faktiskt nedlagd handläggningstid. Avgift tas ut enligt timtaxa för ärenden som påbörjas men som av någon anledning inte fullföljs, t ex om begärda handlingar inte kommer in. 16 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden eller av den som särskilt anges i anmälan. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet (9 kap) eller vattenverksamhet (11 kap) är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta nämndens kostnader för kungörelser i ärendet. 17 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. 4 Sida 182 av 253

183 Avgift för tillsyn 18 Verksamheter med återkommande tillsyn ska betala en fast årlig avgift. För övriga verksamheter tas timagift ut. Den årliga avgiftens storlek baseras på den tillsynstid som nämnden fastställt för anläggingen enligt taxebilaga 1 och 2. Tillsynstiden ska motsvara det genomsnittliga tillsynsbehovet med hänsyn till typ av verksamhet, verksamhetens omfattning och risker i övrigt. Den årliga avgiften beräknas genom att tillsynstiden multipliceras med aktuell timtaxa. Inspektioner och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, inte åtlyder förelägganden eller förbud eller som föranleds av befogade klagomål eller extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften som anges i taxebilaga 1 och 2. För sådana åtgärder tas ytterligare timavgift ut. För verksamhet som omfattas av årsavgift får nämnden för visst år besluta om tilläggsavgift utöver årsavgiften om denna väsentligt avviker från faktiskt utförd tillsyn. Tilläggsavgift beräknas som timtaxa och debiteras i efterskott. 19 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning, verksamhet eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 1 och 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 75 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 20 Årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det år som beslut om tillstånd/godkännande till verksamheten har meddelats, eller ansökan/anmälan har skett, eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgiften för prövning eller handläggning av ansökan/anmälan tas timavgift ut. För tillsyn som sker dessförinnan tas timavgift ut. Årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. 21 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. Avgift ska betalas av den som bedriver verksamhet den 1 januari det år som avgiften avser. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. 5 Sida 183 av 253

184 22 För tillsyn i övrigt tas timavgift ut. Timavgiften beräknas genom att den utförda handläggningstiden multipliceras med aktuell timtaxa. 23 För handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift debiteras fast avgift enligt taxebilaga 1. För handläggning av upprättande av anmälan till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten (26 kap. 2 miljöbalken) debiteras fast avgift enligt taxebilaga 1. Avgift för uppdragsverksamhet 24 För nämndens uppdragsverksamhet tas avgift ut med timavgift enligt aktuell taxa. Nedsättning av avgift 25 Upphävs. Se 4. Avgiftens erläggande m.m. 26 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Huddinge kommuns tillsynsnämnd. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 27 Nämndens lagakraftvunna beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken (1981:774) (1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken) 28 Nämnden får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas (1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken). 29 Nämndens beslut om avgift överklagas enligt tillämpliga bestämmelser i miljöbalken eller annan författning. (Enligt 19 kap. 1 miljöbalken) 6 Sida 184 av 253

185 30 Om ändringar görs i miljöbalken, förordningen (1989:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöprövningsförordningen (2013:251) eller förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, får nämnden besluta om motsvarande ändring i bilagorna till denna taxa. Nämnden får besluta om redaktionella ändringar i bilagorna till denna taxa för att korrigera fel eller förbättra läsbarheten. Denna taxa träder i kraft den 1 januari I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. 7 Sida 185 av 253

186 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Lampinen Dunér, Johanna Johanna.Lampinen-Duner@huddinge.se Tillsynsnämnden Remiss - Trafiksäkerhetsplan för Huddinge Förslag till beslut Tillsynsnämnden har inga synpunkter i ärendet och överlämnar till kommunstyrelsen remissvar om Trafiksäkerhetsplan för Huddinge utan eget yttrande. Sammanfattning Tillsynsnämnden har av kommunstyrelsens förvaltning fått förslag till trafiksäkerhetsplan för Huddinge på remiss. Kommunstyrelsen skriver att syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera strategier och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska vidare fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. De övergripande målen med planen är 50 procent färre dödade och skadade samt 25 procent färre lindrigt skadade. Analysen som görs i planen koncentreras till det kommunala vägnätet då det är där kommunen kan påverka. Kommunstyrelsens förvaltning skriver att kommunen har en trafikplan som består av nio olika åtgärdsplaner: Cykelplan, gångplan, kollektivtrafikplan, parkeringsplan, vägtrafikplan, trafik- och miljöplan, godstrafikplan, mobility managementplan och slutligen den trafiksäkerhetsplan som nu är på remiss. Förvaltningens synpunkter Innehållet i trafiksäkerhetsplanen ligger utanför tillsynsnämndens ansvarsområde och förvaltningen föreslår därför att tillsynsnämndens remissvar till kommunstyrelsen överlämnas utan eget yttrande. POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Sida 186 av 253 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

187 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (2) Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Johanna Lampinen Dunér Utredare Bilagor 1. Missiv 2. Trafiksäkerhetsplan Beslutet delges Kommunstyrelsen Sida 187 av 253

188 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Samtliga nämnder Samtliga råd Trafiksäkerhetsplan för Huddinge En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykeloch kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. I trafiksäkerhetsplanen preciseras mål och syfte med denna samt hur den bidrar till att uppfylla trafikstrategin. Vidare beskriver trafiksäkerhetsplanen strategier för att uppfylla målen samt vilka insatsområden kommunen ska jobba särskilt med för att minska antalet olyckor trafiken. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 28 februari Handläggare: Jack Lu, samhällsbyggnadsavdelningen, gatuoch trafiksektionen Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Remissvar från kommunens råd skickas till w3d3- ks@huddinge.se. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX Sida 188 av E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

189 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Sida 189 av 253

190 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun November 2016 remissversion KS-2016/2472 Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen 09 november 2016 Sida 190 av 253

191 Huddinge kommun TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2016/2472 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till trafiksäkerhetsplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av projektledare Annika Löfmark (t o m jan 2016, gatuoch trafiksektionen) samt Jack Lu (fr o m jan 2016, gatuoch trafiksektionen), Leif Nilsson (gatuoch parkdriftsavdelningen) och Alexandra Mattsson (gatuoch Sida 2 av 56 Sida 191 av 253

192 trafiksektionen). Övriga deltagare från gatuoch trafiksektionen har också bidragit med kunskap och erfarenhet. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB och Sweco AB. Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykeloch kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. Trafiksäkerhetsplanen ska tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren för att trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2010 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas svårt och 25 procent färre skadas lindrigt i trafiken. Det kommunala arbetet med trafiksäkerhet är viktigt redskap för att nå det nationella målet om nollvisionen, att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att uppnå detta mål måste kommunen arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. De strategier och insatser som föreslås i trafiksäkerhetsplanen ska främst leda till att förebygga svåra olyckor samt mildra de olyckstyper som är mest förekommande. Detta innebär att oskyddade trafikanters olyckor samt motorfordons singelolyckor prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete. Planen pekar på följande insatsområden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker: Hastighet på det kommunala vägnätet Gång- och cykelpassager Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Barns resor Äldres resor Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt visar på minskning och/eller lindring av olyckor inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. Sida 3 av 56 Sida 192 av 253

193 Begreppslista Cykel Enskild väg Gång- och cykelpassage Gångpassage Cykelpassage Cykelöverfart Kommunal väg Oskyddad trafikant Singelolycka Statlig väg STRADA Väghållare Övergångsställe I begreppet cykel ingår även mopeder om de inte tas upp särskilt. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelväg som privat markägare ansvarar för. Särskilt iordninggjord plats för att underlätta passage för oskyddade trafikanter över körbana. I rapporten innefattar begreppet gång- och cykelpassager gångpassager, cykelpassager, övergångställen och cykelöverfarter. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för fotgängare över körbanan. Finns bevakade (t ex signalreglerad) och obevakade (t ex nedsänkt kantsten) gångpassager. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för cyklister över körbanan. Finns bevakade (t ex signalreglerad) och obevakade (t ex nedsänkt kantsten) cykelpassager. En hastighetssäkrad cykelpassage som är försedd med vägmärke (B8) och vägmarkering (M14/16) där trafiken på körbanan har väjningsplikt mot cyklister som ska korsa gatan. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som kommunen ansvarar för. Som oskyddade trafikanter räknas gående, cyklister och mopedister. En olycka med endast en trafikant/ett fordon Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som staten ansvarar för. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på och sammanför data från polis och sjukvård. Den som äger och förvaltar en väg. Behöver inte vara den som äger marken. Gångpassage över körbanan som är försedd med vägmärke (B3) och vägmarkering (M15). Trafiken på körbanan har väjningsplikt mot gående som ska korsa gatan. Sida 4 av 56 Sida 193 av 253

194 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNING LÄSANVISNING UTGÅNGSPUNKT OLYCKSSTATISTIK OLYCKSANALYS STRATEGI INSATSOMRÅDEN HASTIGHETSEFTERLEVNAD PÅ DET KOMMUNALA VÄGNÄTET GÅNG- OCH CYKELPASSAGER DRIFT OCH UNDERHÅLL AV GÅNG- OCH CYKELBANOR BARNS RESOR ÄLDRES RESOR GENOMFÖRANDE EKONOMISKA KONSEKVENSER UPPFÖLJNING INDIKATORER...40 BILAGA 1. MÅL MED TRAFIKSÄKERHETEN...44 BILAGA 2. OLYCKSSTATISTIK FRÅN STRADA...46 BILAGA 3. OLYCKSKARTOR...49 BILAGA 4. HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER...54 Sida 194 av 253

195 1. Inledning 1.1 Bakgrund Förutom att en god trafiksäkerhet påverkar folkhälsan i en positiv riktning, påverkar den även människors sätt och möjlighet att förflytta sig och bidrar på så sätt till att göra staden attraktiv. Trafiksäkerhet är alltså en viktig aspekt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Huddinge kommun arbetar sedan länge systematiskt med trafiksäkerhet. En trafiknätsanalys av det kommunala vägnätet genomfördes 2004 och en hastighetsplan togs fram under 2012 och Olika trafiksäkerhets- och hastighetssäkrande åtgärder har genomförts i kommunen vartefter de analyserna och planerna. Dock är trafiknätsanalysen inaktuell och det finns ett behov av att göra en helhetsbedömning av dagens trafiksäkerhetsläge som omfattar fler aspekter av trafiksäkerheten än hastigheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Trafikverket tog under 2012 och 2013 fram handboken Trafiksäkra staden - ny handbok för ett målinriktat trafiksäkerhetsprogram. Huddinge var tillsammans med Mjölby pilotkommuner. Handboken beskriver hur kommunerna kan ta fram ett trafiksäkerhetsprogram som stödjer ett systematiskt och ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Handbokens metoder har diskuterats och testats och de metoder och tillvägagångssätt som bedömdes som mest lämpliga för Huddinge har använts. För att nå de nationella och internationella trafiksäkerhetsmålen, se Bilaga 1, krävs att arbete med trafiksäkerhet görs på lokal nivå. Kommunerna har en nyckelroll i det nationella trafiksäkerhetsarbetet och ska arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. Utformningen av trafikmiljön behöver vara anpassad till människans förutsättningar där särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna som är de mest utsatta i trafikmiljön. Att minska antalet olyckor i tätorterna är dock inget som sker över en natt, utan kräver ett långsiktigt arbete. Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete förutsätter att trafiksäkerhetsfrågorna är väl förankrade i kommunens ledning och integrerad i den övriga stadsplaneringen. Denna trafiksäkerhetsplan ska tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren. Det är viktigt att ta ett gemensamt helhetgrepp kring trafiksäkerhetsfrågor för att de uppsatta målen om färre dödade och skadade i trafiken skall uppnås. Detta ska ligga till grund för respektive arbetsområdes fortsatta arbete och konkretiseras i en trafiksäkerhetsplan. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykeloch kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill gå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykeloch kollektivtrafik ska prioriteras Sida 6 av 56 Sida 195 av 253

196 kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Trafiksäkerhetsplanen ska, enligt trafikstrategin, identifiera åtgärdsbehov och innehålla en plan för implementering av åtgärderna. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1. Schematisk bild över dokumenthierarkin För att nå målen uppsatta i Huddinge kommuns trafikstrategi är ett antal riktlinjer specificerade. Riktlinjerna relevanta för trafiksäkerhetsplanen visas i rutan nedan. För att uppnå trafikstrategins mål samt dess riktlinjer krävs många och stora insatser i trafikmiljön. Sida 7 av 56 Sida 196 av 253

197 RIKTLINJER för trygga och säkra trafikmiljöer: I kommunens trafiksäkerhetsplan ska det klargöras hur det säkerställs att alla trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Vidare ska kommunen verka för att gator och vägars dominerande inslag på stadsmiljön samt dess barriärverkan ska minska. Alla individer som rör sig i Huddinge kommuns offentliga miljö ska känna sig trygga och säkra oavsett val av transportsätt. Då prioritering måste ske går trafiksäkerhet före trygghet. 1.2 Syfte Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera strategier och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. 1.3 Mål Kommunernas trafiksäkerhetsarbete har stor betydelse för att nå de nationella och europeiska målen, se Bilaga 1. För att bidra till nollvisionen måste åtgärder göras på kommunal nivå, samt involvera flera arbetsområden. Antalet dödade på det kommunala vägnätet är litet och varierar slumpmässigt. Utfallet av en viss olycka kan också bero på individens ålder och fysik m m. Mål för dödade och svårt skadade läggs därför samman till ett gemensamt mål. Förutom för dödade och svårt skadade är det rimligt att kommunen även har mål för att även reducera antalet lindrigt skadade. Till skillnad från de nationella och europeiska målen, ingår de gåendes fallolyckor i de kommunala målen. Det övergripande målet är att mellan år 2010 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: Övergripande mål: 50 procent färre dödade och svårt skadade. 25 procent färre lindrigt skadade. 1.4 Avgränsning Analyserna i denna rapport grundar sig på inrapporterade olyckor i STRADA. De omfattar, förutom olyckor med något fordon inblandat, även olyckor där gående har halkat eller snubblat s k fotgängare singel. Eftersom Huddinge kommun främst kan påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet, har analysarbetet koncentrerats till det kommunala vägnätet. Fram till 2030 kommer kommunen dock ha tagit över väghållningen av en del vägar som idag är statliga och ett flertal enskilda vägar. Då det i dagsläget är oklart vilka vägar som ska bli kommunala och när väghållaransvaret förväntas övertas, är det rimligast att endast utgå från år års Sida 8 av 56 Sida 197 av 253

198 kommunala vägnät i olycksstatstiken. Vid framtida uppföljning av olycksstatistiken är det dock viktigt att ta hänsyn till att det kan finnas vägar och gator som kommunen tagit över väghållaransvar för och som saknats i den kommunala olycksstatistiken tidigare. 1.5 Läsanvisning Trafiksäkerhetsplanen är strukturerat enligt Figur 2. Utgångspunkt - Förstå situationen Uppföljning - Indikatorer, mäta och utvärdera Strategi - Vad vi vill uppnå Genomförande - Hur det ska åtgärdas Insatsområden - Vad som behöver åtgärdas Figur 2. Trafiksäkerhetsplanens struktur. Den första delen behandlas hur långt vi har kommit i trafiksäkerhetsarbetet samt en analys av trafiksäkerhetssituationen år Detta är utgångspunkten för strategierna som beskriver vilka trafiksäkerhetsområden Huddinge kommun vill prioritera för att uppfylla det övergripande målet färre döda och skadade i trafiken. Insatsområdena anger mer ingående vilka åtgärder kommunen avser att arbeta med i syfte att uppfylla målet. Slutligen beskrivs planen för uppföljning. Om förutsättningarna förändras eller om de åtgärder som har vidtagits inte ger tillräcklig effekt kan de behöva justeras eller intensifieras. Sida 9 av 56 Sida 198 av 253

199 2. Utgångspunkt För att kunna få en bild av de hälsoförluster som uppstår till följd av trafikolyckor i Huddinge kommun har olycksstatistik från STRADA analyserats. Till STRADA rapporterar polisen och akutsjukhusen trafikolyckor med personskador. Sjukhusen rapporterar även olyckor där en person har halkat eller snubblat utomhus (s k fotgängare singel), vilket polisen inte gör. Uttag har gjorts från hela databasen och olyckorna kategoriseras utifrån var, när och vilket typ av olycka som skett samt vilka personskador som de medför. STRADAs olycksstatistik är inte fullständig, men är det mest täckande vi har idag och ger en uppfattning om Huddinge kommuns problem vad gäller trafiksäkerhet. För närmare beskrivning av STRADA och hur statistiken har tagits fram se Bilaga 2. Den statistik som redovisas i detta kapitel grundar sig på statistik inrapporterad till den nationella databasen STRADA mellan år År 2010 ett representativt år? År 2010 dödades relativt få i trafiken i jämförelse med övriga år, se nedanstående figur. Det nationella målet har 2007 som utgångsår medan EU-målet utgår från Då dessa två utgångsår skiljer sig mycket i antal dödade, är det svårt att jämföra de två olika målen, läs mer i Bilaga 1. Det är därför inte realistiskt att endast titta på 2010-års statistik i kommunens målarbete, utan analysera olyckorna för en längre period, d v s Ett genomsnitt av dessa tre års olycksstatistik har tagits fram för att få fram ett utgångsår att jämföra med i målarbetet. 2.1 Olycksstatistik Då målen gäller antalet dödade och skadade personer och inte antal olyckor, redovisas olycksstatistiken för antal personer. Totalt registrerades dödade eller skadade i trafiken i Huddinge kommun mellan år Av dessa var fyra dödsfall, 110 svårt skadade och lindrigt skadade. Sida 10 av 56 Sida 199 av 253

200 Då kommunen framförallt har möjlighet att påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet är det detta som har analyserats. På det kommunala vägnätet inrapporterades i genomsnitt 377 dödade eller skadade personer per år under treårsperioden Figur 3 visar registrerade personskador som inrapporterats för Huddinge kommun i genomsnitt per år, uppdelat på väghållare Personer Kommunalt vägnät Statligt vägnät Övrigt vägnät Lindrigt skadad Svårt skadad Dödsfall Figur 3. Olyckornas fördelning mellan olika väghållare i kommunen i genomsnitt per år under perioden Hur olyckorna på det kommunala vägnätet fördelade sig mellan olika kategorier framgår av Tabell 1. Tabell 1. Antal skadade och dödade personer på det kommunala vägnätet Olyckstyp Död Personskada och allvarlighet Svårt Lindrigt skadad skadad Totalt Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsvängande (motorfordon) Korsande (motorfordon) Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Cykel - motorfordon Fotgängare - motorfordon Oskyddade trafikanter singel Fotgängare singel Sida 11 av 56 Sida 200 av 253

201 - Cykel singel Moped singel Kollision mellan oskyddade trafikanter Cykel - Fotgängare Cykel - Cykel Cykel - Moped Moped - Moped 1 1 Övrigt Personskador år Personskador under ett genomsnittsår Av de olyckor som skett under åren på det kommunala vägnätet medför den absoluta majoriteten lindriga personskador. Två personer har omkommit i dödsolyckor på det kommunala vägnätet, varav den ena i kollision mellan fotgängare och motorfordon och den andra som singelolycka fotgängare. Fotgängares fallolyckor står för nästan hälften av alla svåra skador. Bland de andra olyckstyperna medför cyklisters singelolyckor, motorfordons singelolyckor samt kollision mellan cyklister och motorfordon flest svåra personskador. Samma olyckstyper medför också, tillsammans med upphinnandeolyckor motorfordon (vilket är den främsta olycksorsaken under kollisioner motorfordon ), flest lindriga olyckor. Vilka skadas? Lindrigt skadad Svårt skadad/dödad Okänd Figur 4. Antalet skadade per åldersgrupp under åren Observera att de olika åldersgrupperna inte har samma intervall. 1 1 Denna åldersgruppering används ofta i olycksstatistik eftersom det gör det möjligt att skilja mellan grupper med olika förutsättningar. Förskolebarn, skolbarn, ungdomar som får köra moped, ungdomar som får ta körkort och pensionärer har olika beteenden och förutsättningar, det kräver också olika åtgärder för att minska deras olycksrisk. Sida 12 av 56 Sida 201 av 253

202 Att äldre (+65 år) oftare skadas svårt framgår av Figur 4 som visar de skadades åldersfördelning. Detta beror främst på att de är skörare, men också att de råkar oftare ut för olyckor p g a det naturliga åldrandet som bl a innebär försämrad rörlighet, syn, hörsel och reaktionsförmåga. Ur olycksstatistiken går det även att utläsa att barn som har börjat skolan (7-14 år) skadas betydligt oftare än yngre barn (0-6 år). Det beror sannolikt på att de går och cyklar själva ute i trafiken i en helt annan omfattning än yngre barn. Användandet av skydd vid färd i bil och med cykel samt bilfria bostadsområden har stor betydelse för att minska barns olyckor och skador. Även ungdomar (15-19 år) drabbas oftare av personskador än vuxna. Det kan bero på den demografiska sammansättningen i kommunen (stor andel ungdomar) men också att ungdomar troligtvis tar större risker och att de är oerfarna trafikanter Kvinna Man Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kollisioner mellan oskyddade trafikanter Övrigt Figur 5. Diagrammet visar fördelningen av skadade per huvudolyckstyp mellan kvinnor och män. Könsfördelningen mellan dem som skadas i trafiken är relativt jämn, se Figur 5. Kvinnor och män skadas dock i olika grad i olika typer av olyckor. Kvinnor skadar sig oftare i singelolyckor med oskyddade trafikanter (63 %) i högre grad än män (49 %). Gällande olyckor där endast motorfordon är inblandade (kollision mellan motorfordon samt motorfordon singel) råkar dock män (34 %) oftare ut för skador än kvinnor (22 %). Resultatet är till stor del kopplat till män och kvinnors resvanor; att män kör mer bil än kvinnor och att kvinnor går och cyklar mer än män. Var sker olyckorna? I kartan nedan visas olyckornas utspridning på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun. De flesta olyckor sker längs huvudvägnätet och olyckorna speglar var det i övrigt är mest trafik. På lokalvägnätet är det främst gåendes och cyklisters singelolyckor som sker. För kartor som visar vilka olyckor som inträffar var, se Bilaga 3. Sida 13 av 56 Sida 202 av 253

203 Figur 6. Karta över var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år Samhällskostnader Förutom det personliga lidandet som trafikolyckorna medför, och som naturligtvis inte kan räknas i pengar, tillkommer en faktisk kostnad i kronor för individ, näringsliv och övriga samhället. Ett ekonomiskt mått på olika olyckstyper kan vara en hjälp i prioriteringen mellan olika åtgärder. Dessutom kan kostnaderna även ställas i relation till kostnaden för att genomföra olika trafiksäkerhetsåtgärder. Det är viktigt att de gemensamma resurserna används på ett effektivt sätt. I snitt var den uppskattade totala kostnaden för personskadeolyckorna i Huddinge kommun 278 miljoner kronor per år under åren se Tabell 2. I de framräknade kostnaderna ingår bland annat kostnader för räddning, vård, rehabilitering, inkomstbortfall och materiella kostnader. Tabell 2. Samhällsekonomisk kostnad (tusen kronor) per år för de trafikolyckor som inträffade i Huddinge kommun under treårsperioden Källa: Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012). Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Antal personskador per år Samhällskostnad per skada, tkr Totalt Summa samhällskostnader, tkr Näringsliv och individ står för merparten, 75 %, av kostnaden. Kommunernas andel utgör 8 %, vilket till störst del utgörs av minskade skatteinkomster och ökade utgifter för sjukvård och Sida 14 av 56 Sida 203 av 253

204 socialförsäkring 2. Uppskattningsvist innebär detta en kostnad på 22 miljoner kronor för kommunen. 2.2 Olycksanalys För att bättre se relationerna mellan olika olyckstyper redovisas antalet skadade och döda som staplar, se Figur 7. Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kollision mellan oskyddade trafikanter Övrigt Lindrigt skadad Svårt skadad Dödsfall Figur 7. Fördelning av antal dödade och skadade per huvudolyckstyp på det kommunala vägnätet Oskyddade trafikanters singelolyckor Singelolyckor med oskyddade trafikanter står för mer än hälften av personskadorna och är därmed den största olycksgruppen. Den absoluta majoriteten, 92 %, av dessa singelolyckor är olyckor med lindrig utgång. Trots det står de oskyddade trafikanternas singelolyckor för 65 % av det totala antalet svårt skadade. En av de två rapporterade dödsolyckorna var en singelolycka Dec Jan med fotgängare. Gåendes fallolyckor utgör 63 % av de oskyddade trafikanternas skador i singelolyckor. Merparten av dessa, 61 %, har rapporterats under månaderna december till mars, se Figur 8. Även om detta till en del skulle kunna förklaras av att rapporteringen från sjukvården ökade i slutet av så kvarstår att snö och halka orsakar många olyckor, trots att cyklingen och mopedåkningen minskar vintertid. Orsaken till singelolyckor bland oskyddade Figur 8. Fördelning av olyckorna per månad. trafikanter beror ofta på brister i drift och underhåll och i utformningen av gång- och cykelvägarna. Hur allvarliga konsekvenserna ett fall eller en omkullkörning blir beror delvis på personens ålder och hälsa i övrigt. Okt Sep Nov Aug Juli Juni Maj Apr Mars Feb 2 Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012) 3 D v s statistikperioden innehåller fler vintermånader än sommarmånader med rapportering från lättakuten. Sida 15 av 56 Sida 204 av 253

205 Kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Efter oskyddade trafikanters singelolyckor är kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter den olyckstyp som leder till flest svåra skador. Ungefär en tiondel av samtliga personskador har uppkommit i kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddad trafikant. Cyklister och mopedister står för något fler (58 %) personskador än fotgängarna. En stor majoritet, ungefär 90 %, av skadorna lindriga. En rapporterad dödsolycka skedde i kollision mellan motorfordon och fotgängare. Gång- och cykelnätet bör vara väl planerat och gent så att det är naturligt att välja det säkraste alternativet mellan två platser. Gång- och cykelpassager ska vara utformade för låga hastigheter för att minska antalet olyckor och förmildra utgången av de olyckor som ändå sker. Motorfordons singelolyckor Av de som skadas i singelolyckor med motorfordon får 12 % svåra skador, vilket är den högsta andelen svåra skador bland alla olyckstyper Rätt utformning av gaturummet bör kunna minska både olyckornas uppkomst och hur allvarliga följderna blir. Att rätt hastighet hålls på vägarna är viktigt eftersom (för) hög hastighet oftast är en av orsakerna till olyckornas uppkomst. Ett effektivt sätt att framförallt förebygga svåra personskador är att inte placera fasta hinder i eller intill vägområdet där det är möjligt att köra fortare än 30 km/h. Speciellt i kurvor och korsningar är det viktigt att se över placeringen av fasta hinder. Kollisionsolyckor mellan motorfordon Ungefär en sjättedel av alla olyckor sker i kollision mellan motorfordon, vilket gör den olycksgruppen med näst flest olyckor. De allra flesta (98 %) av dessa olyckor har dock lindrig utgång. Upphinnandeolyckor står för 70 % av personskadorna i kollisioner mellan motorfordon, och cirka 20 % av skadorna sker vid korsande kurs. Att vägarna har rätt hastighet, att denna hastighet och avståndet mellan fordonen hålls, bör både minska antalet olyckor och utgången av olyckorna. Att hastigheterna är låga i anslutning till korsningspunkter är speciellt viktigt. Kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter Antalet rapporterade skadade i dessa olyckor är få (2 %) i jämförelse med de andra olyckstyperna. Ett tydligt och välutformat gång- och cykelnät, med god sikt och bra beläggning kan förebygga denna olyckstyp. Tillräcklig kapacitet och vid behov separering av fotgängare och cyklister/mopedister kan också bidra till färre skadade. Sida 16 av 56 Sida 205 av 253

206 3. Strategi För att nå de kommunala målen och kunna prioritera vilka insatser som ska göras, behöver det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet koncentreras på några få olyckstyper. Svåra personskador kan medföra svårt lidande och i värsta fall livslångt handikapp. De olyckor som leder till svåra olyckor bör därför i första hand förebyggas. Åtgärder bör även fokusera på att förebygga och mildra skadegraden för de olyckstyper som är mest förekommande. Utifrån olycksstatistik för hela Sverige framgår att, i förhållande till trafikarbetet, är risken för att dödas eller skadas allvarligt betydligt högre på cykel eller till fots jämfört med i bil. Barn, äldre och många andra som inte har tillgång till egen bil är beroende av att gå eller cykla åtminstone en del av sina resor. Mer än hälften av hushållen i Huddinge kommun äger ingen egen bil 4. Möjligheten att på egen hand förflytta sig på ett säkert och tryggt sätt i vägtrafiken ger dem en ökad mobilitet och livskvalitet. Även kollektivtrafikresor börjar och slutar oftast med en resa till fots eller cykel och hur resan till och från hållplats ser ut har stor betydelse för kollektivtrafikens säkerhet. Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi skall resor med gång, cykel och kollektivtrafik öka. Detta riskerar att leda till fler skadade i trafiken om det inte samordnas med åtgärder för att höja trafiksäkerheten för dessa trafikanter. Baserat på olycksstatistiken och analysen i föregående kapitel, har de sex olyckstyperna (enligt Tabell 1) grupperas till följande tre huvudolyckstyper som prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete: Oskyddade trafikanters singelolyckor Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Singelolyckor med motorfordon För att förebygga och lindra konsekvenserna av de prioriterade olyckstyperna krävs olika insatser beroende på olyckstyp och var olyckorna inträffar. Oskyddade trafikanters singelolyckor Åtgärder som kan minska antalet skadade i oskyddade trafikanters singelolyckor är: Bättre underhåll av gång- och cykelbanor, t ex beläggningsåtgärder och röjning av växtlighet Bättre drift av gång- och cykelbanor, t ex snöröjning och halkbekämpning Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Åtgärder som kan minska antalet skadade i olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter är: Hastighetssäkring på platser där gående och cyklister korsar biltrafiken 4 Bilstatistik 2013, Huddinge kommun (2014) Sida 17 av 56 Sida 206 av 253

207 Bättre hastighetsefterlevnad på sträckor med blandtrafik mellan gående, cyklister och motorfordon Minimering av konfliktpunkter genom trafiksäker gatuutformning Ökad hjälmanvändning är en viktig beteendepåverkande åtgärd att arbeta med för att reducera skadegraden hos olyckor med cyklister, t ex i samarbete med skolor. Ökad dubbdäcksanvändning på cyklar på vintern är likaså en åtgärd som minskar risken för halkolyckor. Åtgärderna bedöms dock inte bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de tidigare nämnda åtgärderna gällande reducering av antal skadade. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Singelolyckor med motorfordon Åtgärder som kan minska antalet skadade i singelolyckor med motorfordon är: Bättre hastighetsefterlevnad Bättre drift- och underhåll av väglag Ökad bältesanvändning och minskad rattonykterhet är viktiga beteendepåverkande åtgärder att arbeta med för att minska antalet skadade med motorfordon samt reducera olycksgraden, t ex i samarbete med skolor och beroendeenheten. Dock bedöms inte dessa åtgärder bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de tidigare nämnda åtgärderna gällande reducering av antal skadade i singelolyckor med motorfordon. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas polisiärt samt på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Sida 18 av 56 Sida 207 av 253

208 4. Insatsområden Analysen av olyckorna i Huddinge kommun pekar på ett antal områden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker. För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har några insatsområden identifierats som har potential att påverka antalet skadade inom de prioriterade olyckstyperna. Dessa är: 1. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 2. Gång- och cykelpassager 3. Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Ytterligare två insatsområden har identifierats, som består av en paketering av åtgärder från insatsområdena 1-3 samt beteendepåverkande åtgärder. Barn och äldre har identifierats som de mest utsatta olycksgrupperna i trafiken, se Kapitel 2.1, och kräver därmed extra hänsyn i framtagande av trafiksäkerhetsåtgärder. Genom att gynna barn och äldre i trafiken, gynnas därmed de flesta. För att samla och mäta insatser som både kan ha effekt på de prioriterade olyckstyperna och prioriterade olycksgrupperna har därför ytterligare insatsområden tagits fram: 4. Barns resor 5. Äldres resor Nedan är en sammanfattning av vilka mål Huddinge kommun avser att arbeta mot i respektive insatsområde samt hur nuläget ser ut. Insatsområde Inriktningsmål 2030 Nuläge Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Gång- och cykelpassager Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Barns resor På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns. Minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Sida 19 av 56 På 10 % av kommunens huvudvägar håller 85 % av trafiken gällande hastighetsgräns. 74 % av gång- och cykelpassagerna längs huvudvägnätet har säker eller delvis säker standard. År 2013 fick Huddinge kommun betyget Mindre god kvalitet. År 2015 var andelen barn som åker bil hela vägen till skolan 21 %. Då var 18 av kommunens 37 skolor anslutna till sammarbetet med säkra skolvägar. Sida 208 av 253

209 Äldres resor Minst 75 % av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. Inga målpunkter har inventerats och åtgärdats med avseende på trafiksäkerhet 4.1 Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Den faktiska hastigheten har stor betydelse både för sannolikheten att en trafikolycka inträffar och utfallet av de olyckor som inträffar. En lägre hastighet ger kortare stoppsträckor, se Figur 9, och färre olyckor. Genom att sänka hastigheten med t ex fem procent på det kommunala vägnätet, bedöms antalet döda minska med cirka 20 procent och antalet svårt skadade minska med ca 15 procent i trafiken. 5 En god hastighetsefterlevnad, d v s att den gällande hastighetsgränsen inte överskrids, innebär att trafikanterna lättare kan bedöma trafiksituationen och fatta rätt beslut i trafiken. Figur 9. Samband mellan hastighet och stoppsträckor. Stoppsträckorna ovan gäller vid torrt väglag. Figuren har modifierats efter Vilken hastighet som är lämplig på en väg grundar sig på människans förmåga att tåla krockvåld. Högsta hastighet bör vara högst 50 km/h där det finns risk för sidokrock mellan två bilar och högst 30 km/h där oskyddade trafikanter och bilar möts. Huddinge kommun har genomfört en översyn av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet så att hastighetsgränserna motsvarar den nivå som är lämplig med hänsyn tagen till bl a vägens funktion och förekomsten av oskyddade trafikanter i vägområdet. På vägsträckor och i korsningar där oskyddade trafikanter är skilda från biltrafiken kan hastighetsgränsen vara högre jämfört med gator där alla trafikslag blandas, utan att det är negativt för trafiksäkerheten. Ofta, men inte alltid, stämmer de nya hastighetsgränserna också överens med den fysiska utformningen. Att mäta och följa upp hastighetsefterlevnaden på det kommunala vägnätet är ett sätt att bedöma trafiksäkerheten. Om hastighetsgränsen inte hålls på en vägsträcka är det en indikation på att utformningen sannolikt behöver ändras. 5 Trafiksäkra staden, SKL (2013) Sida 20 av 56 Sida 209 av 253

210 Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Det nationella målet är att 80 % av trafikarbetet på kommunala vägar ska ske inom gällande hastighetsgräns år 2020 i jämförelse med cirka 64 % år När 80 % -målet uppnås bedöms effekten nationellt bli 30 färre dödade på de kommunala vägnäten i landet. Bedömning om hur det påverkar antalet skadade saknas. 6 Mål för 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns år Generellt är det sämre hastighetsefterlevnad ju lägre hastighetsgränsen är. Eftersom Huddinge kommun nyligen implementerade jämna hastighetsgränser, där många gator sänktes från 50 km/h till 40 km/h, är därför målet för hastighetsefterlevnaden något lägre än det nationella målet. Nuläge Huddinge kommun mäter med jämna mellanrum hastigheterna på det kommunala vägnätet. Under 2012 genomförde kommunen en översyn av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet. I samband med det infördes de nya hastighetsgränserna 40 och 60 km/h. Under 2016 genomfördes en uppföljning av hastighetsplanen 7 och resultaten från trafikmätningarna visade att på 10 % av mätpunkterna håller 85 % av trafiken gällande hastighetsgräns. Tabell 3. Resultat från hastighetsmätningarna. Tabellen visar antal och andel mätpunkter på huvudvägnätet i Huddinge kommun där hastighetsefterlevnaden är god, d v s där 85 % av trafiken håller hastighetsgränsen. Gällande hastighetsgräns Antal mätpunkter där hastighetsefterlevnaden är god 30 km/h (dagtid) 0 av 11 0 % 40 km/h 0 av 21 0 % 60 km/h 5 av % Totalt 5 av % % Aktuella åtgärder För att sänka de faktiska hastigheterna och för att öka hastighetsefterlevnaden kan flera olika typer av åtgärder vidtagas. Åtgärderna kan göras på gatorna, i fordonen, genom övervakning eller genom beteendepåverkande åtgärder. De olika åtgärderna har olika effekt, acceptans och kostnad. 6 Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan 2011 och 2020, Trafikverket (2012) 7 Utvärdering av Huddinge kommuns hastighetsplan, Ramböll (2016) Sida 21 av 56 Sida 210 av 253

211 Tabell 4. Exempel på åtgärder för sänkta hastigheter och ökad hastighetsefterlevnad. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar 8 Sänkt hastighetsgräns med 10 km/h -5 till -10 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetssäkring av tjänstefordon, hastighetslås -40 till -50 % Ekonomiavdelningen Hastighetssäkring med fysiska åtgärder -24 till -45 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetspåverkan med ATK-kameror (Automatisk trafiksäkerhetskontroll) -25 till -40 % Polisen Hastighetspåverkan med polisövervakning Okänt Polisen Hastighetspåverkan med VMS-tavlor -15 till -25 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetspåminnare Okänt Gatu- och trafiksektionen Kampanjer och information kring ökad hastighetsefterlevnad Okänt Gatu- och trafiksektionen Beslut om hastighetsgränser baseras på kriterier för respektive vägtyp och vägens utformning men tar också hänsyn till vilka verksamheter som finns i närheten, t ex skolor, idrottsanläggningar eller äldreboenden. Hastighetssäkring med hjälp av hastighetslås i fordon är en åtgärd som kommunen bör ha i sina egna bilar och ställa som krav i upphandlade resor och transporter. Även om dessa fordon utgör en liten andel av fordonsflottan så är det en viktig arbetsmiljöfråga. På sikt kommer också dessa fordon ut på begagnatmarknaden och bidrar då till att antalet hastighetssäkrade fordon ökar. Kollektivtrafiken bör också ha hastighetslås, men eftersom den upphandlas av Trafikförvaltningen har kommunen inte rådighet i den frågan. Däremot kan önskemålet tas upp i kontakter med Trafikförvaltningen och Landstinget. Fysiska åtgärder är de åtgärder där kommunen har störst möjlighet att påverka hastigheten. Kommunen har en årlig budget avsatt för fysiska åtgärder. Åtgärder kan och bör även inkluderas i varje om- eller nybyggnadsprojekt. Bland fysiska åtgärder innefattas bl a fartgupp, platå och upphöjda gång- och cykelpassager, korta avsmalningar, refuger/mittremsa och sidoförskjutningar, se Bilaga 4. Fysiska åtgärder hanteras bl a under insatsområdet Säkra gång- och cykelpassager, Kapitel 4.2. Att sätta upp ATK-kameror är en polisiär åtgärd som kommuner ännu inte kan införa själva. Kommunen och polisen har ett samarbete kring bland annat hastigheter och var problem förekommer. Detta samarbete bör fortsätta samt utvecklas. Även gällande polisövervakning har kommunen möjlighet att föreslå platser där hastigheten är hög och där extra övervakning bör ske. Gällande VMS-tavlor har kommunen två mobila påminnelsetavlor som kan flyttas runt beroende på var behovet finns. VMS-tavlor kan t ex visa vilken hastighet bilisten håller eller om bilsiten kör för fort. 8 Ansvar för att ta fram beslutsunderlag för åtgärden i fråga. Sida 22 av 56 Sida 211 av 253

212 Hastighetspåminnare kan vara en lämplig åtgärd för att påminna resenärer för vilken hastighet som gäller på gatan. Hastighetspåminnare i sig ger ingen hastighetssäkring om inte åtgärden ingår i en systematisk påverkan för att öka medborgarnas acceptans och förståelse för hastighetsdämpande åtgärder. Kampanjer och informationsinsatser för förbättrad trafikvett och ökad hastighetsefterlevnad skulle kunna genomföras i ett samarbete med kommunens trygghet- och säkerhetsnätverket samt polisen. Åtgärderna ger större effekt ifall polisövervakning och kontroller genomförs samtidigt som kampanjerna. Prioriteringsprinciper - vilka sträckor ska åtgärdas? Kommunens hastighetsmätningar och uppföljningar av hastighetsplanen utgör underlag för prioritering av hastighetsdämpande åtgärder. Åtgärder kan ske både i form av fysiska åtgärder samt kontroller/övervakning. Åtgärderna kan även ske antingen i korsningspunkt eller mitt i en sträcka. Prioritering av åtgärder i korsningspunkter sker enligt de prioriteringsprinciper som anges för hastighetssäkring av gång- och cykelpassager, se Kapitel 4.2. Åtgärder på sträcka prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Hastighet på sträckan eller platsen platser där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. * Sträckans befintliga standard - platser utan åtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. * Biltrafikflödet platser med högt biltrafikflöde prioriteras. * Antal fotgängare och cyklister längs sträckan sträckor där många oskyddade trafikanter rör sig prioriteras. * Andel barn och äldre längs sträckan sträckor där många barn och äldre rör sig prioriteras. * Olycksdrabbade sträckor platser med hög andel olyckor prioriteras. Vilken typ av åtgärd som krävs, beror på platsens förutsättningar och behöver utredas från fall till fall. För närmre beskrivning av typåtgärder, se Bilaga 4. Med hänsyn till investeringskostnaderna är det inte rimligt att genomföra fysiska åtgärder på alla platser där hastighetsnivån är för hög. Ett alternativ är då att använda mobila VMS-skyltar. Generellt är fysiska åtgärder inte lämpliga på gator med hastighetsgräns över 60 km/h. Där föreslås VMS-tavlor. Sida 23 av 56 Sida 212 av 253

213 4.2 Gång- och cykelpassager En lägre hastighet minskar risken för att en olycka mellan ett motorfordon och en oskyddad trafikant skall inträffa. Om en olycka likväl inträffar, minskar risken för dödsfall och svåra personskador om hastigheten är låg, se Figur 10. En gång- och cykelpassage anses vara säker om den är planskild eller om 85 % av bilisterna håller högst 30 km/h vid passagen 9. Genom att säkra en gång- och cykelpassage kan det medföra en minskning av antalet svårt skadade cyklister och fotgängare med 50 % och de mycket allvarligt skadade med 80 %. 10 Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas. År 2014 var 25 % av landets gång- och cykelpassager hastighetssäkrade. 35 % är den målnivå som diskuteras för Målet skulle bidra till en minskning på nästan 20 % av antalet allvarligt skadade cyklister och betydande minskning av antalet dödade i trafiken. 11 Kommunens inriktningsmål: Huddinge kommuns mål är att minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard år Figur 10. Fallhöjder som motsvarar påfrestningen vid krock i olika hastigheter. Figuren har modifierats efter Nuläge I Huddinge skadades eller dödades i snitt 38 oskyddade trafikanter per år mellan i kollisioner med motorfordon, varav hälften av dessa uppges ha inträffat på en gång- och cykelpassage. Trafikverket har ett kartverktyg där det går att avläsa hur säkra gång- och cykelpassagerna är i varje kommun. Hur många och andelen gång- och cykelpassager i Huddinge kommun som har respektive standard enligt Trafikverkets kartverktyg framgår av Tabell 4. Kartverktyget visar dock endast gång- och cykelpassager som kommuner har rapporterat in till NVDB. En inventering av gång- och cykelpassagers trafiksäkerhetsstandard genomfördes sommaren % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet var då säkra eller delvis säkra. Ett arbete behöver göras för att rapportera in till NVDB. Tabell 5. Antal och andel gång- och cykelpassager på huvudvägnätet i Huddinge kommun med standard Grön, Gul och Röd standard. Gång- och cykelpassager Antal % Säker passage % Delvis säker passage % Osäker passage % 9 Trafiksäkra staden, SKL (2013) 10 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015) 11 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015) Sida 24 av 56 Sida 213 av 253

214 Beroende på passagernas utformning, eller typ av hastighetsdämpning har de indelats i olika trafiksäkerhetsnivåer: Säker passage 1. Planskild passage 2. Inom 15 meter från farthindertyp: Gupp av något slag Upphöjd passage 3. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder Delvis säker passage 4. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthindertyp 5. Max 40 km/h och farthindertyp: Sidorförskjutning refug 6. Max 40 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder 7. Inom 15 meter från cirkulationsplats: Osäker passage Ingen åtgärd I Huddinge kommun undviks asfalts- och betonggupp och upphöjda passager på gator med busstrafik med hänsyn till busstrafikens framkomlighet och bussförare- och resenärers bekvämlighet. Med Trafikverkets bedömning innebär detta att grön standard aldrig kan uppnås på gator med busstrafik där hastigheten är över 30 km/h och ej planskilt. Detta bör tas hänsyn till vid bedömning av standard på gång- och cykelpassager. Aktuella åtgärder Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 5. Tabell 6. Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Hastighetssäkring med upphöjd passage -40 % Gatu- och trafiksektionen Hastighetssäkring med gupp i anslutning till passage eller åtgärd med motsvarande effekt. -40 % Gatu- och trafiksektionen Mittrefug vid gång- och cykelpassager -25 % Gatu- och trafiksektionen Avsmalning av körbana för att korta ner passagens längd Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Planskildhet Bedöms som mycket god vid rätt utformning Gatu- och trafiksektionen Sida 25 av 56 Sida 214 av 253

215 Varningsanläggning för gång- och cykelpassager Bedöms som god vid rätt utformning Gatu- och trafiksektionen Signalreglering 0 till - 30 %, men beror på tidigare olycksbild Gatu- och trafiksektionen Cykelöverfarter Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Kampanjer och information kring trafikvett och beteende Okänt Gatu- och trafiksektionen För hastighetssäkring av gång- och cykelpassager är upphöjd passage och gupp primära. Där upphöjd passage och gupp inte är lämpligt, t ex på bussgator eller längs huvudvägnätet där färdtjänst och utryckningsfordon kan ha problem med passering, är IFD-gupp, ACTIBUMP, mittrefug och avsmalning kompletterande och alternativa åtgärder som ger förhöjd trafiksäkerhet. Effekten på hastigheten varierar med de olika åtgärderna. Platågupp har störst effekt på bilarnas hastighet, medan avsmalning och refuger framförallt underlättar passage över gatan och minskar den sträcka som oskyddade trafikanter befinner sig i körbanan. Beroende på trafikförhållandena och förhållandena i övrigt kan de också ha effekt på hastigheten. Vid prioritering av åtgärder är det därför viktigt att se till inventeringen som gjorts av gång- och cykelpassager och inte enbart hastigheterna. Se Bilaga 4 för mer information och kostnadsuppskattning av de vanligaste hastighetsdämpande åtgärderna. För att få en uppfattning om olika åtgärders effekt på hastigheten skall hastigheterna mätas före och efter ombyggnationer görs. Det ger kunskap om åtgärdstypens effekt samt om den specifika åtgärden har skapat en tillfredsställande hastighetsnivå. Rutin bör upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad. Att anlägga planskilda gång- och cykelpassager i befintlig miljö är ofta svårt och kan kräva stora investeringar. Planskildhet föreslås därför inte som en generell åtgärd. I stället väljs de fyra första åtgärderna, som i förhållande till kostnad bedöms ha störst effekt för trafiksäkerheten i Huddinge, ut för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Signalreglering räknas normalt inte som hastighetssäkrande åtgärd utan är en åtgärd för att underlätta framkomligheten för korsande trafikanter. Trafiksäkerhetseffekten beror dock på tidigare olycksbild på platsen. Införande av cykelöverfarter ska introduceras i Huddinge kommun. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Kampanjer och informationsinsatser för förbättrad trafikvett och beteenden skulle kunna genomföras i ett samarbete med kommunens trygghet- och säkerhetsnätverket samt polisen. Åtgärderna ger större effekt ifall polisövervakning och kontroller genomförs samtidigt som kampanjerna. Sida 26 av 56 Sida 215 av 253

216 Prioriteringsprinciper - vilka gång- och cykelpassager ska åtgärdas? Trafikverkets uttagsverktyg för gång- och cykelpassager utgör ett underlag för prioritering av åtgärder. Åtgärd av passager prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Passagens befintliga standard - passager utan åtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. * Hastighet på sträckan eller platsen passager där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. * Biltrafikflödet passager med högt biltrafikflöde prioriteras. * Antal fotgängare och cyklister som använder passagen passager med många korsande oskyddade trafikanter prioriteras. Passager som korsas av det övergripande cykelvägnätet prioriteras. * Andel barn och äldre som använder passagen passager med hög andel korsande barn och äldre prioriteras. * Olycksdrabbade passager passager med hög andel olyckor prioriteras. Gång- och cykelpassager längs stamnätet (se Huddinges kollektivtrafikplan) behöver hanteras särskilt. Åtgärder som innebär negativ påverkan på kollektivtrafikens framkomlighet samt förarens och resenärens bekvämlighet undviks. Av detta följer att en passage med stort flöde i närheten av en skola kan prioriteras högre än en plats där få passerar, även om den faktiska hastigheten på den senare är högre. Arbetet med säkrare resor för barn och äldre kan vara en bra vägledning vid prioritering av åtgärder (se Kapitel 4.4 och 4.5). 4.3 Drift och underhåll av gång- och cykelbanor För att fotgängare, cyklister och mopedister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt året runt krävs att underlaget är jämnt och har god friktion. I trafikstrategin för Huddinge kommun prioriteras gång- och cykeltrafiken (tillsammans med kollektivtrafiken). Om detta inte skall leda till fler dödade och skadade i trafiken behövs en god standard på drift och underhåll av gång- och cykelnätet. En undersökning av VTI 12 visar att orsaken till nästan hälften av cykelolyckorna med allvarligt skadade kan härröras till brister i drift och underhåll, se Figur 11. Trafikverket har gjort bedömningen att ett effektivt underhåll av cykelnätet skulle kunna minska de allvarligt skadade cyklister med 30 %. 12 Statistik över cyklisters olyckor, VTI (2013) Sida 27 av 56 Sida 216 av 253

217 Figur 11. Första stapeln visar alla allvarligt skadade cyklister, andra stapeln orsaker till singelolyckor och tredje stapeln orsaken till olyckor som kan bero på bristande drift och underhåll. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Målet är att år 2020 ska 70 % av kommuner (med fler än invånare) uppnå säkerhetsnivån god kvalitet på vinterväghållning och barmarksunderhåll av sina cykelbanor. Säkerhetsnivån mäts genom en enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor samt vilka standardkrav kommunen har. Mätningarna genomförs vartannat år. Vid senaste mätningen 2015 var andelen 40 % som uppnådde god kvalitet. Mål för 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: Kommunens drift och underhåll av cykelnätet skall ha en standard som uppfyller kraven för god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor. I detta kvalitetsmått ingår både kvalitetssäkring och den faktiska standarden på nätet. Nuläge I den enkät som Trafikverket gjorde 2015 fick Huddinge kommun betyget mindre god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägar, vilket är ett mittenbetyg i en tregradig skala. En generell slutsats från enkäten är att Huddinge kommun har höga standardkrav gällande vinterväghållningen, men att det finns stor potential att förbättra kraven gällande upptagning av grus samt utveckling av kvalitetssäkringen samt rutiner i ledning och styrning av driften. I kommunens cykelplan framgår vilka kriterier som ska ställas och vilka prioriteringar som bör göras på drift och underhåll av cykelvägnätet. Ett arbete med gångplanen har påbörjats 2016, där krav och riktlinjer på drift och underhåll av gångvägar kommer ställas. Aktuella åtgärder För att det ska vara möjligt för kommuner med mindre god kvalitet att höja sig till god kvalitet krävs att kommunerna ser över både sitt arbetssätt och sina standardkrav. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 6. Åtgärderna bör samordnas med kommunens cykelplan och gångplan. Sida 28 av 56 Sida 217 av 253

218 Tabell 7. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Snöröjning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvalitet Halkbekämpning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvaliteten Underhåll av ytor så att de är hela och jämna, t ex krav gällande lagning av hål, gropar och andra ojämnheter Renhållning av gång- och cykelytor, t ex krav på lövsopning Utbildning för personal och entreprenör gällande drift och underhåll av gång- och cykelbanor Ökad tillsyn av gång- och cykelnätet, t ex krav på egenkontroll av barmarksunderhåll Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Ökad kvalitetssäkring av entreprenad Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Alla dessa åtgärder bedöms ha god effekt på trafiksäkerheten, och bör tas med i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. Prioriteringsprinciper - vilka drift- och underhållsåtgärder behövs? Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. 4.4 Barns resor Resor till och från skolor och fritidsaktiviteter skall vara säkra resor oavsett färdmedel. Barn ska inte avstå från att gå eller cykla till skolan eller fritidsaktiviteter på grund av otillräcklig trafiksäkerhet. Skolresor med upphandlad skolskjuts eller allmän kollektivtrafik skall vara säkra, vilket även inkluderar vägen till och från hållplats. Även resor som sker genom skolans/förskolans försorg ska ske på ett trafiksäkert sätt oavsett färdmedel och resor som arrangeras av idrottsföreningar och liknande skall ske på ett trafiksäkert sätt. Att arbeta med barns resor är ett sätt att paketera och prioritera åtgärder från olika insatsområden samt beteendepåverkande åtgärder, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för barn. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall barn, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig. Barns resor kan grovt delas in i resor som sker till och från skolan/förskolan, resor som sker under skoldagen samt resor som sker på fritiden. Trafiksäkerhetsproblem kring skolor utgörs vanligtvis av den trafik som alstras när barnen skjutsas till och från skolan. Att minska denna Sida 29 av 56 Sida 218 av 253

219 trafik är därför en viktig åtgärd för att förbättra säkerheten för alla barn. På samma sätt kan säkerheten kring idrottsanläggningar och liknande förbättras om färre barn skjutsas dit. Resor som sker genom skolans/förskolans och föreningars försorg kan dels handla om förflyttningar mellan olika lokaler under dagen dels om längre utflykter. Figur 12. Om färre barn skjutsas till skolan minskar trafiken kring skolorna och fler barn kan gå säkert till skolan. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas, men EU har målet att antal barn som dödas i trafiken ska minska med 60 % till år 2020, se Bilaga 1. Målet innebär alltså att en större andel av barns olyckor ska minska än för alla olyckor. Kommunens inriktningsmål: Kommunen erbjuder stöd till alla skolor i kommunen för att aktivt arbeta med säkra skolvägar. Målet är att färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Detta kan uppnås genom att minska biltrafiken kring skolor och andra miljöer där många barn vistas i, vilket i sin tur ökar säkerheten och barns förutsättningar för att gå eller cykla. Nuläge I Huddinge arbetar ungefär hälften av kommunens skolor aktivt med att minska andelen barn som skjutsas till skolan. Sammantaget har andelen barn som lämnas på avlämningsyta, eller som går och cyklar hela vägen ökat. Andelen barn som åker bil hela vägen till skolan har minskat, men minskningen har avtagits de senaste åren och vissa år t o m gått upp i andel. Detta beror på att när nya skolor ansluter sig till samarbetet, krävs mycket arbete för att de att jobba med säkra skolvägar och andelen som får skjuts med hela vägen riskerar att gå upp varje gång en ny skola går med. För att minska bilberoendet, ställs krav på att det ska vara säkra gång- och cykelmiljöer till skolan. Annars skapas en ond cirkel genom att fler barn och ungdomar riskerar få skjuts hela vägen till skolan och därmed bidra till en ännu osäkrare miljö. Sida 30 av 56 Sida 219 av 253

220 Figur 13. Val av färdmedel på de skolor 13 som arbetar aktivt med säkra skolvägar år År 2015 var 19 av 35 skolor anslutna till samarbetet kring säkra skolvägar. Ingen samlad bild finns av hur trafikmiljön kring fritidsanläggningar ser ut eller hur resor som arrangeras av föreningar eller skolor sker. Aktuella åtgärder Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring skolor och fritidsanläggningar lokalisering och hur de utformas få stor betydelse för hur säkra barns resor blir. Även mindre förändringar som var t ex entréer och cykelställ placeras kan få stor effekt. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågor vid ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till barn och ungdomar, bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. 13 Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Kräpplaskolan, Segeltorpsskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångssundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Stenmoskolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättra, Balingsnässkolan, Mörtviksskolan, Skanskbergsskolan, Solfagraskolan och Vista skolan. Sida 31 av 56 Sida 220 av 253

221 Tabell 8. Exempel på åtgärder för säkrare resor för barn. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Fysiska åtgärder Avlämningsplatser Bedöms som god om vägen mellan avlämningsplats och skolan är trafiksäker Gatu- och trafiksektionen Borttagning av hinder som skymmer sikten Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen/gatuoch parkdriftsavdelningen Drift- och underhållsåtgärder Anpassad snöröjning för barn Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många barn och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Okänt Gatu- och parkdriftsavdelningen Vandrande skolbuss Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen Information, kampanjer och utbildningsinsatser kring trafiksäkerhet riktade till barn, föräldrar och lärare 0 till -15 % Gatu- och trafiksektionen/buf Krav och rutiner för att säkerställa att resor och transporter i kommunens verksamhet sker på ett säkert sätt Samarbete med idrottsföreningar om trafiksäkerhet vid resor, t ex genom information om Riksidrottsförbundets broschyr Trafiksäkra och klimatsmartare transporter i drotten Okänt Okänt Gatu- och trafiksektionen/ Ekonomiavdelningen/ BUF Gatu- och trafiksektionen/kuf De fysiska åtgärder och åtgärder som avser drift och underhåll som listas i Tabell 8 avser närområdet, d v s cirka 300 meter, kring grundskolor, idrottsanläggningar och andra platser där barn rör sig på egen hand. Om ett radiellt avstånd om 300 meter inte är relevant kan åtgärderna avse stråk till närmaste hållplats eller station, t ex kring större ridskolor eller andra verksamheter i perifera områden. Där kan förväntas ett lägre inventeringsbehov av omkringliggande natur men ett behov av inventering till och från hållplats och ridskolan istället. Under 2004 genomfördes en trafiknätsanalys för kommunen där skolors samt lek- och idrottsplatsers närmiljöer (300 meter från en skola) inventerades och åtgärdades med avseende på trafiksäkerhet. 30-zoner infördes och kompletterandes med fysiska åtgärder, såsom planskilda och hastighetssäkrade gång- och cykelpassager. Även ett arbete med beteendeförändringar kopplat till hämtning/lämning kring skolor påbörjades. Åtgärderna genomfördes under Dock har nya skolor, fritidsanläggningar och gator tillkommit Sida 32 av 56 Sida 221 av 253

222 sedan dess och en uppdatering av inventeringen behövs för att få en samlad bild av trafiksäkerheten i dess närområde. Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för barn ska inventeras? Totalt finns över 40 grund- och gymnasieskolor, över 20 större idrottsanläggningar samt närmre 20 andra stora målpunkter för barn (t e x ungdomsgårdar, bibliotek och kulturskolor) i Huddinge kommun. Utöver finns flertalet bollplaner, ridstall och lekplatser runt om i kommunen som barn besöker. Det är ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för barn som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Målpunktens roll grundskolor och större idrottsanläggningar har högst prioritet. * Nyttjande av målpunkt målpunkter med många elever (>600 elever) eller besökare prioriteras. * Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för barn prioriteras. * Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, t ex utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager m m. De platser där flera målpunkter ligger prioriteras högst då flest barn kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många barn och ungdomar tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan skola och andra aktiviteter inom området. Förskolor, dit barn förutsätts gå i sällskap med vuxen har fått lägst prioritering, såvida de inte är samlokaliserade med grundskola. Det finns målpunkter som attraherar både barn och äldre (Kapitel 4.5). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Passager av huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I en del fall finns inom målpunktens närområde gång- och cykelpassager som inventerades sommaren Åtgärder av passager med bristande säkerhet (gul eller röd) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter. För att skapa möjlighet för nya resvanor och kunna påverka barns och föräldrars beteenden vid resor till skolor och fritidsaktiviteter krävs ett samarbete mellan kommunens förvaltningar samt med skolorna. Krav kan även ställas på fordon och verksamheternas interna transporter för att säkerställa att resor sker på trafiksäkert sätt. Sida 33 av 56 Sida 222 av 253

223 4.5 Äldres resor Precis som barns resor är detta insatsområde en paketering och prioritering av olika insatsområden, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för äldre. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall äldre, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig. När vi blir äldre, försämras vår syn, hörsel, balans och rörelseförmåga. Detta ökar risken för att råka ut för en olycka. Eftersom äldre är skörare medför deras olyckor i högre grad svåra personskador jämfört med andra grupper. Även lindriga skador kan få stor betydelse för äldres möjlighet att leva ett aktivt liv och att bo kvar i bostaden. Insatsområdet kan därför ha sekundära effekter på äldres hälsa. Arbetet med äldres resor är framförallt inriktad på gångstråk till viktiga målpunkter och kollektivtrafiken eftersom det framförallt är där som äldre exponerar sig och utsätter sig för störst skaderisk. Trafikmiljön ska vara så pass säker att äldre skall kunna ta sig mellan hemmet och allmän service utan att riskera att skadas svårt. Figur 14. Äldre är i högre grad oskyddade trafikanter, och dessutom mer sköra, än andra vuxna, vilket är två av de främsta orsakerna till att de oftare skadas i trafiken. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas. Kommunens inriktningsmål: Viktiga gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra platser där många äldre har behov av att röra sig skall vara inventerade och åtgärdade till 75 % vad avser brister i trafiksäkerheten. Med närområdet avses cirka 300 meter eller stråk till närmaste hållplats eller station. Sida 34 av 56 Sida 223 av 253

224 Nuläge Olycksstatistiken för Huddinge visar att äldre oftare skadas svårt än vad andra åldersgrupper gör. Dock är nuläget vad avser den fysiska utformningen kring äldreboenden, vårdcentraler och liknande inte känt då Huddinge hittills inte arbetat specifikt med trafiksäkerhet för äldre. Kommunen inför hastighetssänkningar, anlägger ibland gångbanor och vidtar andra åtgärder i anslutning till äldreboenden, men det utförs inte systematiskt. En del brister åtgärdas dock i samband med åtgärder för ökad tillgänglighet. Huddinge kommun prioriterar gång- och cykelstråk vid snö- och halkbekämpning vilket minskar risken för att äldre skall skadas som oskyddade trafikanter. Aktuella åtgärder Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring t ex serviceboenden och vårdanläggningars lokalisering och hur de utformas, få stor betydelse för hur säkra äldres resor blir. Även mindre förändringar som var t ex entréer placeras och utformas kan få stor effekt. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågor vid ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till äldre bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. Tabell 9. Exempel på åtgärder för att höja säkerheten på äldres resor. Exempel på åtgärd TS-effekt personskador Ansvar Fysiska åtgärder Tillgänglighetsanpassning av sträckor och gångpassager och övergångsställen Drift- och underhållsåtgärder Bedöms som god Gatu- och trafiksektionen/säf Förstärkt snöröjning och halkbekämpning Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förstärkt beläggningsunderhåll och renhållning Bedöms som god Gatu- och parkdriftsavdelningen Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många äldre och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Okänt Gatu- och parkdriftsavdelningen Kampanjer och information kring säkrare resor för äldre Okänt Gatu- och trafiksektionen De fysiska åtgärder och åtgärder som avser drift och underhåll som listas i Tabell 9 avser närområdet, d v s cirka 300 meter från serviceboenden, centrum-, service- och vårdanläggningar alternativt huvudstråk mellan sådana anläggningar och närmaste hållplats/station. Det bör tas i beaktning att äldre har ett större behov av t ex jämna ytor och bra halkbekämpning än barn. Det är därför lämpligt att kombinera tillgänglighetsinventering och trafiksäkerhetsinventering. Samarbete med social- och äldrevårdsförvaltningen samt pensionärsorganisationer kan vara ett stöd för att t ex identifiera riskfyllda platser. Sida 35 av 56 Sida 224 av 253

225 Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för äldre ska inventeras? Totalt finns ca 30 större målpunkter för äldre. Dessa innefattar vårdinrättningar, äldre- och serviceboenden samt dagverksamheter. Många av dessa målpunkter ligger samlade. Det är dock ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för äldre som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: * Målpunktens roll vårdinrättningar och dagverksamheter har högst prioritet. * Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för äldre eller centrum prioriteras. * Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, t ex utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager m m. De platser där flera målpunkter sammanfaller eller ligger nära stadsdelscentrum prioriteras högst då flest äldre kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många äldre tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan verksamhet, boende och centrum. Det finns platser som attraherar både äldre och barn (Kapitel 4.4). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Passager av huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I en del fall finns inom målpunktens närområde gång- och cykelpassager som inventerades sommaren Åtgärder av passager med bristande säkerhet (gul eller röd) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter. Sida 36 av 56 Sida 225 av 253

226 5. Genomförande Genom förankring av trafiksäkerhetsplanen höjs kunskapsnivån och acceptans kring kommunens trafiksäkerhet hos tjänstemän, politiker och allmänhet. Befintliga rutiner ska ses över, samt få trafiksäkerhetsaspekten inarbetad om den saknas. Trafiksäkerhetsfrågan ska beaktas vid all ny- och ombyggnad, och det ska i första hand byggas trafiksäkra lösningar. I detta ingår att ha en plan för hur en trafiksäker drift av anläggningen ska ske samt rutin för hur vi ska hantera nytillkomna målpunkter för barn och äldre med avseende på trafiksäkerhet. För att genomföra trafiksäkerhetsplanen behöver flera förvaltningar i kommunen involveras. Även externa aktörer såsom polis, räddningstjänst, transportföretag med flera behöver delta för att målen ska nås. Uppföljning, erfarenhetsåterföring och kunskapshöjande åtgärder behövs för att de ständiga förbättringarna ska säkerställas. En rutin behöver upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad av fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Utifrån föreslagna åtgärder och prioriteringsprinciper för varje insatsområde i föregående kapitel ska en handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. För att få största effekt av trafiksäkerhetsarbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, t ex vart femte år. Vid aktualiseringen uppdateras olycksstatistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. 5.1 Ekonomiska konsekvenser För att genomföra trafiksäkerhetsplanen och uppnå målet om färre dödade och skadade i trafiken, behöver kommunen öka ambitionen och åtgärdstakten för trafiksäkerhetsarbetet. Således blir investerings- och driftkostnaderna högre. Kostnader Nedan redovisas uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen. De kostnader som anges nedan är åtgärder där gatuoch trafiksektionen har budget- och genomförandeansvar. Sida 37 av 56 Sida 226 av 253

227 Tabell 10. Tabell över uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen. Åtgärder Schablonkostnad Antal objekt Kostnad Fysiska hastighetsdämpande åtgärder på sträcka (gupp, avsmalning, sidoförskjutning osv) kr per åtgärd 49 (för att åtgärda de sträckor som har låg hastighetsefterlevnad enl hastighetsplanen) 19,6 milj kr Nya och ombyggda gång- och cykelpassager (avsmalning, upphöjd passage, refug osv) kr per åtgärd 71 (för att uppnå målet om 85 % säkra eller delvis säkra gång- och cykelpassager) 28,4 milj kr Beteendepåverkande åtgärder (kampanjer, information osv) kr per åtgärd 48 (en kampanj per insatsområde och år, exkl drift och underhåll) 4,8 milj Inventering och fysiska åtgärder runt barns och äldres målpunkter (fysiska åtgärder, enkelt avhjälpta hinder osv) kr per område 27 (samtliga målpunkter för barn och äldre) 27 milj kr Totalt 79,8 milj kr Totalt per år ( ) 6,7 milj kr Utöver de insatsområden som pekas ut i trafiksäkerhetsplanen behöver kommunen samtidigt arbeta med trafiksäkerhetsåtgärder på andra håll. Hastighetsmätningar behöver genomföras, och brister i det lokala vägnätet eller akuta problem behöver fortfarande åtgärdas. Till detta bedöms ca 2 miljoner kr behövas per år. Totalt föreslås därför en budget på 9 miljoner kronor per år för gatuoch trafiksektionens trafiksäkerhetsarbete. Övriga kostnader Genomförandet av trafiksäkerhetsplanen innebär även kostnader för andra förvaltningar och avdelningar, framförallt gatuoch parkdriftsavdelningen. Att skriva ner kommunens rutiner och standard kostar nästan ingenting. Att genomföra drift och underhållet utifrån den ökade standarden och ökad krav på kvalitetssäkring innebär dock ökat resursbehov och driftkostnader. Därmed behövs en ökad årlig budget för gatuoch parkdriftsavdelningen. I cykelplanen anges kostnader för ökad standard för vinterväghållningen på kommunens övergripande cykelvägnät. Den totala kostnaden för vinterväghållning för hela det övergripande nätet beräknas till 3,8 miljoner kronor per år. Dagens kostnad för vinterväghållning uppgår till ungefär 1,2 miljoner kronor/år. Att genomföra en jämnhetsmätning kostar ca kr. Vilka ytterligare summor som bedöms behövas, behöver utredas närmre av gatuoch parkdriftsavdelningen. Samhällsekonomiska vinster Om vi når målet med 50 procent färre dödade/svårt skadade och 25 procent färre lindrigt skadade i trafiken, kan vi minska samhällskostnaderna för Huddinge kommun med 13 miljoner kronor per år. Sida 38 av 56 Sida 227 av 253

228 Tabell 11. Samhällsekonomisk vinst (tusen kronor) per år för minskade trafikolyckor i Huddinge kommun. Källa: Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012). Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad (- (- 50 %) (- 50 %) 25 %) Antal färre personskador per år 0,5 13,5 261,75 Samhällskostnad per skada, tkr Totalt Sparade samhällskostnader (tkr) Sparade samhällskostnader för kommunen (tkr) - 8 procent av kostnaden Genom att förbättra trafiksäkerheten, ökar vi dessutom förutsättningarna för att vilja och våga gå och cykla, oavsett om det är en del av en längre resa eller hela resan. Satsningar för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter bidrar således till ökat hållbart resande, minskade koldioxidutsläpp och ökad hälsa hos medborgarna. Satsningarna skapar även till en ökad tillgänglighet och rörelsefrihet för fler, vilket är en vinst för jämlikheten och demokratin. Sida 39 av 56 Sida 228 av 253

229 6. Uppföljning Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2010 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas svårt och 25 procent färre skadas lindrigt i trafiken. Vad detta innebär i antal skadade på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun under ett genomsnittsår framgår av Tabell 10. Tabell 12. Kvantifiering av trafiksäkerhetsmålen för Huddinge kommun år 2020, med utgångspunkt från de nationella målen. Olyckstyp Personskada och allvarlighet Dödade och svårt Lindrigt skadad skadade Personskador under ett genomsnittsår ( ) Reducering till år % -25 % Kommunalt mål till år Att endast följa upp trafiksäkerhetsarbetet genom olycksstatistik är dock vanskligt. Detta har framförallt tre orsaker: 1. Slumpmässiga variationer gör det svårt att se tendenser på kort sikt. 2. Det tar ofta flera år innan man ser effekten av åtgärder. 3. Variationer i olycksstatistiken kan bero på flera orsaker, t ex konjunktur, hur vården är organiserad eller hur inrapporteringen sker. Istället för att förlita sig på olycksstatistiken kan man välja ut att följa upp ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt bidrar till att minska och/eller lindra olyckorna inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. 6.1 Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med respektive insatsområdes inriktningsmål samt det övergripande målet om färre döda och skadade i trafiken. Trafiksäkerhetsplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 14 av trafikstrategin. Alla indikatorer följs dock inte upp årligen, då de kontinuerligt utvecklas och att vissa kräver mycket resurser att mäta, varför uppföljning kan ske mer sällan. 14 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av trafiksäkerhetsplanen och de övriga åtgärdsplanerna ska ingå. Sida 40 av 56 Sida 229 av 253

230 Övergripande mål Mätmetod Uppföljning Mellan år 2010 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: Uttag från STRADA. Var femte år med start år procent färre dödade och svårt skadade. 25 procent färre lindrigt skadade. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning På 50 % av kommunens huvudvägar får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns. Uppföljning av hastighetsplan samt slumpmässiga hastighetsmätningar enligt en statistiskt säkerställd metod. Var femte år med start år 2016 Indikator Mätmetod Uppföljning Antal fordon som används av kommunens personal eller som är upphandlad för kommunala tjänster och är försedda med hastighetslås. Målet är att alla fordon ska vara försedda med hastighetslås. Samarbete ska ske med polis och Trygghets- och säkerhetssektionen angående hastighetsövervakning Ta med krav på hastighetslås vid upphandling av tjänstefordon genom att se över fordonspolicyn samt kravspecifikation vid nyinskaffning av tjänstefordon. Möten De största fordonen har ett leasingavtal som sträcker sig fem år. Fr o m år 2022 är det rimligt att alla fordonen är utbytta. Minst en gång per år Gång- och cykelpassager Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 85 % av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. Ur Trafikverkets kartverktyg framgår standard på inrapporterade gång- och cykelpassager. Initialt behöver NVDB uppdateras med alla gång- och cykelpassager. Därefter bör rutin upprättas för att kontinuerligt rapportera in alla ny- och ombyggda passager till Trafikverket. Varje år Sida 41 av 56 Sida 230 av 253

231 Indikator Mätmetod Uppföljning Antal åtgärdade gång- och cykelpassager under året. Antal nybyggda gång- och cykelpassager. Alla ska ha minst delvis säker standard. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Varje år Varje år Drift och underhåll av gång- och cykelbanor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gångoch cykelbanor Genom Trafikverkets enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor Vartannat år med start 2016 Indikator Mätmetod Uppföljning Jämnhetsmätning på huvudcykelstråk och viktiga gångstråk och ytor runt utpekade målpunkter enligt gångplanen. Mätningen kan så småningom utvidgas till att innefatta lokala cykelstråk och övriga gångstråk. Rutin och krav för vinterväghållning, se indikatorer i cykelplanen. Jämnhetsmätning. Inhämtning av data från felanmälningssystemet och drift- och underhållsbudget. Stickprovskontroller. Var femte år, start 2017 Varje år Barns resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Resevanestatistik för de skolor som kommunen samarbetar med kring säkra skolvägar. Varje år Indikator Mätmetod Uppföljning Andel målpunkter för barn där närområdet är inventerat och åtgärdat med avseende på trafiksäkerhet. Initialt behövs en plan tas fram för hur inventeringen ska ske samt prioriteringsordning av vilka åtgärder som bör genomföras. Vartannat år Sida 42 av 56 Sida 231 av 253

232 Äldres resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 75 % av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. Initialt behöver viktiga målpunkter för äldre identifieras. Sedan bör en plan tas fram för hur inventeringen ska ske och prioriteringsordning av åtgärder som ska genomföras. Vartannat år Indikator Mätmetod Uppföljning Antal tillgänglighetsåtgärder i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre. Aktivt samarbete ska ske med SÄF och pensionärsorganisationer angående trafiksäkerhet. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Etablera forum, t ex möten. Varje år Minst en gång per år Sida 43 av 56 Sida 232 av 253

233 Bilaga 1. Mål med trafiksäkerheten Nollvisionen Grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige är Nollvisionen som antogs av Riksdagen I den fastslås att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att nå detta mål ska vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av nollvisionen. Det yttersta ansvaret för att så sker åvilar bl a väghållarna, fordonstillverkarna och de som ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter. Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens trafiksäkerhetsproblem skall särskilt beaktas. Nollvisionen är alltså ett etiskt förhållningssätt, men den utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Sedan Nollvisionen infördes har antalet dödade i vägtrafiken minskat. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. EU- och nationella mål för vägrafiken När det gäller trafiksäkerhetsarbetet tillhör Sverige i ett internationellt perspektiv de världsledande nationerna med 29 dödsfall i vägtrafiken per miljon invånare Genomsnitt för hela EU(28) 15 var 50,5 dödade per miljon invånare 16. Sveriges trafiksäkerhet är ett resultat av ett långsiktigt systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Dock återstår en del att göra, framförallt för att minska antalet svårt skadade. Nationellt mål Sveriges riksdag satte 2009 upp målet att från 2007 till 2020 halvera antalet dödade och minska antalet allvarligt skadade med 25 %. Detta mål innebär att högst 220 personer får dödas och högst allvarligt skadas år EU-mål EU har satt upp målet att antalet döda i trafiken ska halveras från 2010 till För Sveriges del skulle det innebära högst 133 dödade år Mål för att minska antalet skadade har ännu inte fastställts av EU. Tidigare har EU-parlamentet tagit fram följande delmål: * minska antalet dödade barn (<15 år) med 60 % * minska antalet dödade cyklister och fotgängare med 50 % * minska antalet personer som får livshotande skador med 40 % 15 När man refererar till statistik rörande EU anges alltid hur många länder som ingår. Detta för att antalet länder i EU förändras. 16 Europeiska kommissionen, pressmeddelande 24 mars Storbritannien har också 29, Tyskland 42, Danmark 33, Finland 41. Sida 44 av 56 Sida 233 av 253

234 Målåren för det nationella och EU-målet är densamma, d v s år Dock skiljer sig utgångsåret åt, och år 2010 var ett år med relativt få olyckor, varför själva antalet för minskade döda är mycket lägre för EU än det nationella målet. I de europeiska och nationella målen för vägtrafik ingår inte gåendes fallolyckor eller olyckor med spår- eller järnväg. På nationell nivå följs de dock upp. Transportpolitikens mål Den svenska transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är uppdelat i två delar; funktionsmål (tillgänglighet) och hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Följande delar i målen kan direkt härledas till arbetet med trafiksäkerhet. Funktionsmål - tillgänglighet Transportsystemet ska vara jämställt, d v s likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt (Nollvisionen). Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Sida 45 av 56 Sida 234 av 253

235 Bilaga 2. Olycksstatistik från STRADA STRADA och data STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på och sammanför data från polis och sjukvård. De polisrapporterade olyckorna har relativt bra tillförlitlighet, förutom för oskyddade trafikanter, och har registrerats rikstäckande sedan Nästan alla akutsjukhus i Sverige rapporterar olyckor till STRADA men flera har börjat med det relativt nyligen. Då det bara rapporteras olyckor på landets sjukhus, och inte vårdcentraler, så kan ett stort mörkertal antas finnas, främst gällande de lindrigt skadade. De data som används i denna rapport är hämtat från STRADA för tre år; 2009, 2010 och Uttagen är gjorda med STRADA uttagswebb. Uttag har gjorts från hela databasen vilket innebär att även gåendes fallolyckor och olyckor med spårbunden trafik är med. För att även få med olyckor som har inträffat på gångvägar, parkeringsplatser m m har olyckor som uppges inte ha inträffats i trafik tagits med. STRADA innehåll och kvalitet Flera studier visar att mörkertalen för olyckor med oskyddade trafikanter är stort. Att akutsjukhusen rapporterar trafikolyckor har inneburit en förbättring, men fortfarande finns det sannolikt en underrapportering vad avser framförallt lindrigt skadade. I november 2009 öppnades en lättakut kopplad till Huddinge sjukhus. Inrapporteringen av gåendes fallolyckor (som polisen inte alls rapporterar) och cyklisters singelolyckor (som endast i undantagsfall rapporteras av polisen) ökade kraftigt under 2010 och 2011 för att sedan stabiliseras på 2011 års nivå de följande två åren. Det är sannolikt att den ökade inrapporteringen beror på att personer som tidigare uppsökte primärvården (som inte registrerar i STRADA) nu söker sig till lättakuten och inte att fler personer har skadats. Ingen annan orsak, t ex att ökningen skulle ha skett på vintern, har nämligen kunnat identifieras. Polis För Huddinge kommun registreras polisrapporterna i Stockholm stad. De som registrerar har hållit på länge och har viss kontroll på att skisser och beskrivningar är av bra kvalitet. Det finns dock inte mycket dokumentation hos STRADA kring hur bortfallet kan se ut. 17 Statistisk avvikelse för rapporteringen från Stockholm jämfört med övriga landet kan dock tyda på en viss underrapportering 18. För de tre år som har analyserats i denna trafiksäkerhetsplan kan en viss minskning av antalet inkomna rapporter ses för julimånad. Detta kan bero på en faktisk minskning av olyckor, men även på en sämre rapporteringsgrad på grund av exempelvis semestrar och sommarpersonal. För 2010 och 2011 kan också en viss minskning för januarimånad ses. Sjukvård Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har registrerat olyckor till STRADA sedan För olyckor i Huddinge kommun kommer ca 14 % av rapporterna från annat sjukhus i Stockholmsregionen, framför allt från Södersjukhuset och från Karolinska 17 Therése Malmström, Transportstyrelsen 18 Östen Johansson, Trafikverket Sida 46 av 56 Sida 235 av 253

236 universitetssjukhuset i Solna. Södersjukhuset har registrerat i STRADA sedan 2008 och Karolinska i Solna sedan Antal registrerade skadefall i Huddinge är ganska jämnt utspritt under året. Med undantag från möjligtvis juli 2009 och 2010 samt januari 2010, förekommer inga större dippar av antalet registrerade skadefall. Många av de sjukvårdsrapporterade olyckorna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge saknar angiven position för olyckan och många saknar även kommun. Det gör att just dessa rapporter blir ett bortfall i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Under perioden saknas position för hela 24 % av rapporterna. En stor del av dessa kan antas ha inträffat i Huddinge kommun. 19 Skadegrad Polisen, sjukvården och Sveriges nationella målformulering benämner skadegraden på olika sätt. Begreppen är näraliggande men har inte identisk betydelse. För att kunna arbeta med de tre alternativa beskrivningar av allvarlighetsgrad krävs en sammanjämkning av dem. Polisen har sedan länge använt begreppen lindrig och svår skada. Svårt skadad bedöms av polisen på olycksplatsen vara en person som till följd av en trafikolycka erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada som väntas medföra intagning på sjukhus. Inom sjukvården bedöms allvarlighetsgraden av skadan i påverkad hälsa med en ISS-skala (Injury Severity Score). ISS-värdet (1 till 75) är ett prognostiskt index för risken att dö vid multipla skador. Dessa koder kan räknas om enligt följande: Svår skada = ISS > 9 Lindrigt skadad = ISS 1-8 ISS=0 enligt sjukhusrapporteringen och oskadade enligt polisen är inte med i analyserna. I trafiksäkerhetsplanen används polisens begrepp som rubrik, tillsammans med sjukvårdens allvarlighetsbedömning. I de nationella målen används begreppen mycket allvarlig skada, allvarlig skada, och lindrig skada. Skillnaden mellan de allvarliga skadorna är den bestående invaliditetsgraden på 10 % respektive 1 %. Annars är skadan lindrig. Begreppet allvarlig skada i de nationella målen kan betraktas som likställt med svårt skadad enligt STRADAs nuvarande bedömning. Något gränsvärde för mycket allvarlig skada finns alltså inte i STRADA. Vägnät Analysen bygger på skadedata från olyckor som skett i Huddinge kommun 20. Olyckorna är indelade i tre kategorier beroende på var de inträffat: 1. Kommunalt vägnät - de som inträffat på kommunala vägar samt korsningar mellan enskilt eller statligt och kommunalt vägnät, förutom korsningar mot väg Therése Malmström, Transportstyrelsen och Christin Kristensson, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 20 Olyckor som inträffat på de stora genomfartslederna, E4/E20, väg 226 och väg 73 har inte tagits med i analysen över huvudtaget. Sida 47 av 56 Sida 236 av 253

237 2. Statligt vägnät - de som inträffat på statliga vägar, förutom de stora genomfartslederna, E4/E20, väg 226 och väg 73. I statligt vägnät inkluderas även gång- och cykelbanan på väg 226, korsningar mellan väg 226 och det kommunala vägnätet samt av- och påfartsramper mellan statligt och kommunalt vägnät. 3. Övrigt vägnät - de som inträffat på enskilda vägar samt de som inträffat på mark ägd av kommunala fastighetsbolag (som t ex parkeringar och skolor) och landstinget. I uttagsmaterialet finns rapporter där information om väghållare saknas. Dessa rapporter har studerats och sorterats enligt följande: Vissa rapporter har annan information (t ex gatunamn) som kan ge information om väghållare. Övriga rapporter läggs till den kommunala delen om de ligger inom tättbebyggt område eller om denna uppgift är okänd. Övriga rapporter finns med i delen för statligt vägnät. Sida 48 av 56 Sida 237 av 253

238 Bilaga 3. Olyckskartor Nedan redovisas kartor över var de olika olyckstyperna inträffar på det kommunala vägnätet. Figur 15. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år Sida 49 av 56 Sida 238 av 253

239 Figur 16. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Kungens kurva och Segeltorp år Sida 50 av 56 Sida 239 av 253

240 Figur 17. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Flemingsberg år Sida 51 av 56 Sida 240 av 253

241 Figur 18. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge C, Fullersta och Stuvsta år Sida 52 av 56 Sida 241 av 253

242 Figur 19. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Trångsund och Skogås år Sida 53 av 56 Sida 242 av 253

243 Bilaga 4. Hastighetsdämpande åtgärder Nedan beskrivs några av de vanligaste åtgärder som har en hastighetsdämpande effekt och som föreslås för Huddinge kommun. Åtgärdsalternativen, så som de beskrivs här, bygger på att befintlig anläggning byggs om så lite som möjligt. Vilken åtgärd som passar bäst på en viss plats beror därför på de lokala förhållandena. Är gatan för smal för att rymma refuger får man överväga avsmalning eller platågupp istället. Omvänt kan platågupp vara olämpligt på grund av risk för vibrationer eller sättningar om undergrunden är dålig. De schablonkostnader som anges nedan baseras på erfarenheter från tidigare genomförda trafiksäkerhetsåtgärder i Huddinge kommun. I kostnaden ingår material (granit), byggnation, TA-anordningar, beläggningsarbeten, ev stolpar och skyltar samt dagvattenbrunnar. Fartgupp Figur 20. Fartgupp. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Fartgupp anläggs på sträckor eller i särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen på sträcka. Åtgärden används med fördel där hastigheterna bidrar till för höga olycksrisker eller där riskerna för övriga trafikanter upplevs som stora. Gupp kan användas på gator med hastighetsgränser upp till 50 kilometer/timme. Gupp med cirkulär överyta (s k wattska gupp eller standardgupp) bedöms dock som olämplig på huvudvägnätet som, förutom att det kan ha busstrafik, i högre grad än övriga gator trafikeras av färdtjänst och utryckningsfordon som kan ha problem med att passera över dessa. Istället är busskuddar eller de nya typerna IFD-gupp eller ACTIBUMP mer lämpliga för busstrafik. Schablonkostnad för standardgupp/wattska gupp: kr Schablonkostnad för busskudde: kr Schablonkostnad för IFD-gupp: kr (över bägge körfälten) Sida 54 av 56 Sida 243 av 253

244 Kort avsmalning Figur 21. Kort avsmalning av körbana. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Kort avsmalning av körbanan är en åtgärd främst för att underlätta för gående och cyklister att korsa en gata. Avsikten är att göra passagen över körbanan kortare, samtidigt som de oskyddade trafikanterna lättare kan observera och observeras av bilisterna. Avsmalning kan göras med hjälp av mittrefug eller genom breddning av gångbanan, enkel- eller dubbelsidig. Schablonkostnad för kort avsmalning: kr Refug/mittremsa Figur 22. Mittremsa t v, källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011). Refug t h. Mittremsa/refug är en åtgärd som både smalnar av körbanorna och gör det enklare och säkrare för oskyddade trafikanter att korsa gatan. Övergången mellan åtgärderna mittremsa och refug är flytande. Ju längre en målad eller stenlagd refug blir, desto mer har den karaktär och funktion av en mittremsa. Mittremsan kan göras överkörningsbar eller icke-överkörningsbar och genom att körbanorna blir smalare dämpas hastigheten på fordonstrafiken. Effekten beror på hur smala körbanorna görs. En mittremsa kan också försvåra U-svängar och omkörningar. Schablonkostnad för refug: kr Sida 55 av 56 Sida 244 av 253

245 Platå/upphöjd gång- och cykelpassage Figur 23. Platå och hastighetssäkrad gång- och cykelpassage. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Det platåformade guppet är en mildare version av fartguppet då den platta överytan blir en förlängd plattform. Oftast ses denna typ av upphöjning i form av upphöjd gång- och cykelöverfart som ger fotgängare och cyklister prioritet i korsningspunkten. Platån används som åtgärd i synnerhet på de sträckor där busstrafik förekommer. För att det platåformade guppet ska bli så bekvämt som möjligt för busstrafik bör platån vara längre än avståndet mellan hjulaxlarna på bussen. Schablonkostnad för upphöjd gång- och cykelpassage: kr Sidoförskjutning Figur 24. Sidoförskjutning (chikan). Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Sidoförskjutning av körbana (chikan) används främst på lokalnät för biltrafik men har på senare tid börjat utnyttjas mer på trafikerade gator. Avsikten med sidoförskjutning är bland annat att bryta siktlinjen på långa raksträckor och minska motorvägskänslan. Vidare tvingar det bilisterna att dämpa farten, och det första hindret som föraren möter bör därför ligga på förarens egen sida. Då chikan föreslås i denna utredning avses en sidoförskjutning i vilken fordon ej kan mötas. Schablonkostnad för sidoförskjutning: kr Sida 56 av 56 Sida 245 av 253

Visa mer