MENTORSPROGRAMMET. En minneshandbok
|
|
- Stig Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MENTORSPROGRAMMET En minneshandbok En fördjupning av innehållet i Psykologisations föreläsningar på Mentorsprogrammet vid Medicinska fakulteten, Linköping.
2 MENTORSPROGRAMMET En minneshandbok Grupputveckling Grupputveckling beskrivs i Susan Wheelan s modell som fyra stadier som grupper behöver arbeta sig igenom för att bli ett riktigt effektivt team. Modellen beskriver konkreta beteenden hos såväl ledare som gruppmedlemmar i de olika stadierna. Ledaren i en grupp behöver anpassa sin ledarstil så att den uppfyller gruppens behov, och det behovet förändras med tiden. Stadium 1 - Tillit & trygghet I detta stadium är gruppmedlemmarna inriktade på att lära känna varandra och att bli accepterade av gruppen. Gruppmedlemmarna är generellt sett artiga och undviker oftast att säga emot varandra eller ledaren. I detta stadium är det viktigt att ledaren är står för ordning och struktur, samt att ledaren vågar ta beslut för gruppen så att gruppen kan känna sig trygg, lär känna varandra och så att alla känner tillhörighet till gruppen. Mål i stadium 1 Att skapa en känsla av tillhörighet och en början till förutsägbara interaktionsmönster. Att utveckla medlemmarnas lojalitet till gruppen. Att skapa en miljö där medlemmarna kan känna sig tillräckligt trygga för att våga lägga fram idéer och förslag. Varning för Abilene paradox vilket i korthet innebär i korthet att någon kommer med ett förslag som resten av gruppen accepterar för att de tror att alla andra gärna vill göra så. Detta kan i värsta fall leda till att gruppen accepterar ett förslag som ingen gillar, bara för att de tror att alla andra gillar det. Google har sett att psykologisk trygghet är det viktigaste för effektiva arbetsgrupper. Psykologisk trygghet kan definieras som att man känner sig så trygg i gruppen att man vet att man inte riskerar att bli förödmjukad, straffad eller utslängd när man tar till orda. 1
3 Ledarskap i stadium 1: Var en styrande och självklar ledare. I det första stadiet har medlemmarna i gruppen inte haft någon tid till att organisera sig själva ännu och därför behöver ledaren förse gruppen med struktur och ramar. Utöva ett tydligt ledarskap genom att komma väl förberedd till möten och strukturerar mötena på ett effektivt sätt. Fördela uppgifter om det behövs och våga fatta beslut i stadium 1 har ledaren mandat att göra detta. Tillgodose också medlemmarnas behov av att känna sig trygga och accepterade genom att ge mycket positiv feedback och få alla att delta. Stadium 2 - Opposition & Konflikt För att kunna uppnå målen med stadium 2 behöver miljön i gruppen tillåta olika åsikter, när personer har olika åsikter som de känner starkt för, så kan diskussionerna utvecklas till konflikter. Mål i stadium 2 Att utveckla en gemensam uppsättning mål och värderingar. Konformiteten minskar och gruppens kreativitet ökar när fler idéer kommer fram. Konflikter är inte alltid dåligt om de hanteras på ett bra sätt. Ledarskap i stadium 2: I detta stadium försöker gruppen frigöra sig från sitt beroende av ledaren och medlemmarna vågar i högre grad uttrycka oliktänkande och meningsskiljaktigheter sinsemellan. I detta stadium är det vanligt att konflikter blossar upp och därför är det viktigt att ledaren inte blir tagen på sängen utan agerar rationellt och förstår att detta är en normal del av gruppens utveckling. Det finns en risk att dessa konflikter övergår från sakkonflikter till personkonflikter och detta är något som bör försöka undvikas (mer om detta under avsnittet om konflikter). Konflikter som handlar gruppens mål och värderingar och roller kan däremot vara utvecklande för gruppens utveckling, men personkonflikter riskerar att bli alltför långvariga och driver inte gruppen framåt. För att hjälpa till att lösa konflikterna kan ledaren se till att styra tillbaka samtalet till sakliga ämnen och inte försöka sopa problemen under mattan, utan tvärs om, ta tag i problemen. Många grupper skräms av detta stadium och tycker att det är alltför jobbigt att säga emot varandra och återgår istället till stadium 1 där ingen vågar tycka olika. Låt meningsskiljaktigheterna och konflikterna komma upp till ytan, men se till att de hanteras på ett sakligt sätt. I detta stadium kan ledaren även successivt ge medlemmarna större inflytande över gruppens styrning. I stadium 2 börjar medlemmarna utmana ledarens kompetens och inflytande men ta inte det personligt, se det som ett positivt tecken på gruppens progression. Ge successivt medlemmarna större inflytande och låt dem delta i styrningen av gruppen. 2
4 Stadium 3 - Tillit och struktur Ett typiskt uttalande - Vad han har förändrats! Du vet att du ingår i en stadium 3-grupp när gruppmedlemmar som tidigare gjorde dig vansinnig börjar få dig att le. Om gruppen överlever det andra stadiet så övergår den i fas där rollerna och gruppen mål har klargjorts. I detta stadium blir innehållet i kommunikationen mellan medlemmar mer inriktad på gruppens uppgifter och arbetsdelningen blir mer utvecklad. Ledarens roll blir mindre styrande, mer konsultativ och gruppmedlemmar kan även ta över delar av ledarskapet för deras respektive arbetsområde. Exempelvis kan kirurgen hålla i mötet när det handlar operation och sjuksköterskan när det handlar om patientens dagliga tillsyn och ekonomiansvarig håller i mötet när det istället handlar om arbetsgruppens ekonomiska situation. Gruppens effektivitet höjs i detta stadium, konflikterna är färre och de hanteras mera effektivt. Ledarskap i stadium 3: Involvera medlemmarna i gruppens ledarskapsfunktioner. I stadium 3 har det uppstått medlemsroller som tar över vissa aspekter av ledarens roll. Låt medlemmarna hålla i möten, förhandla, lösa konflikter och fatta beslut. Delegera Stadium 4 - Arbete & Produktivitet En känsla av stolthet över arbetet. Du vet att du ingår i en stadium 4- grupp då du längtar till teammötet därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen I detta stadium är gruppens effektivitet som högst. Medlemmarna uppmuntrar och höga prestationer och hög kvalitet och förväntar sig att vara framgångsrikt. Teamet är mer uppmärksamt på detaljer och uppmuntrar oliktänkande vilket gör det enklare för medlemmarna att komma med nya idéer kring hur gruppens arbete ytterligare kan förbättras. Ledarskap i stadium 4: För att bevara denna höga arbetsmoral och produktivitet kan ledaren bistå genom att hjälpa till genom att utvärdera processen och samla information som kan vara till nytta för gruppen. Exempelvis kan detta ske genom att ledaren ställa sig själv och gruppen några korta frågor: 1. Håller vi oss till uppgiften och tidsschemat? 2. Har alla fått komma till tals? 3. Är det något som behöver klargöras? 4. Finns det något som vi kan göra just nu för att förbättra arbetsprocessen? 3
5 5. Behöver vi någon ytterligare information utifrån för att bättre lösa den här uppgiften? Ledaren deltar som expertmedlem i sitt team. I stadium 4 flyter saker och ting oftast på ganska smärtfritt, medlemmarna har tagit på sig ansvar och alla arbetar aktivt mot gruppens mål. Men var uppmärksam på saker som påverkar gruppens fungerande och som kan tyda på att gruppen är på väg att falla bakåt i utvecklingen. Gruppen är som mest effektiv i det fjärde stadiet men det innebär inte att gruppen är helt immun mot problem som riskerar att sätta käppar i hjulet. Var beredd på att göra anpassningar och att hantera konflikter och andra jobbiga situationer som kan uppstå även i det fjärde stadiet. Stress Stress behöver inte vara farligt om man får tillräckligt med återhämtning, vilka är dina bästa sätt att vila och återhämta dig efter att ha genomgått en period av mycket att göra? Sömn, hänga med kompisar, läsa en bok, något annat? Förutom att planera in och utföra mer återhämtande aktiviteter kan man också ändra på de stressbeteenden som du har. När man blir stressad så är det till exempel vanligt att man äter fortare, går fort fast man inte har bråttom, försöker att göra fler saker samtidigt för att spara tid, pratar fort, avbryter sig själv och andra, irriterar sig på andra som är långsamma, irriterar sig på köer, tittar på klockan utan att behöva veta tiden och kollar telefonen i stort sett hela tiden osv... Ibland har man ju verkligen bråttom och då kan det vara rimligt att man beter sig såhär men ofta så beter man sig på ett mer stressat sätt än vad man faktiskt behöver. En övning kan vara att prova att tvinga dig att bete dig som om du vore lugn; gå långsamt, ställ dig den längsta kön och stanna kvar och lyssna engagerat på någon som pratar. Om du lyckas med detta kan du till slut faktiskt att känna dig lugnare, prova om det funkar för dig. En annan övning som kan hjälpa med stressade tankar är att öva på att acceptera även de jobbigare tankarna. Tänk på en jobbig tanke såsom till exempel ingen tycker om mig, jag är dålig på anatomi eller jag måste gå ner i vikt. Det är jättesvårt att trycka undan jobbiga tankar och få dem att försvinna. Tänk inte på en gul banan. Tänkte du på en gul banan? Det är som sagt svårt att trycka bort tankar så istället går den här övningen ut på att förhålla sig till tankarna på ett annat sätt. Prova nu att tänka på samma jobbiga tanke men lägg till frasen jag har en tanke att.. och sen själva tanken. Till exempel jag har en tanke att ingen tycker om mig. Hur känns det? Prova nu att gå ytterligare ett steg: jag lägger märke till att jag har en tanke att ingen tycker om mig. Hur känns det? Kanske minskade obehaget och du fick mer distans till tanken? Den här principen bygger på ACT (Acceptance och Commitment Therapy) och den går ut på att man accepterar tanken samtidigt som man får en hälsosam distans till de jobbiga känslorna som tanken för med sig. 4
6 Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsbestämt Men för att avsluta detta kapitel om stress, kanske är det så att du stressad för att du inte hinner med allt som du känner att du borde hinna med? Vad är det egentligen som du borde hinna med? Och om du inte vet vad du borde hinna med, hur skall du då veta när du är klar med en uppgift? Ett bra sätt att komma undan stress kan vara att konkretisera vad det egentligen är som du har lovat dig själv att hinna göra. SMART goals är en metod för att sätta upp mätbara mål. Konflikthantering Att ha metoder för att hantera konflikter är något som man kan ha nytta av överallt, inte enbart i din roll som mentor. Du kan såklart också använda det privat, i vardagen. Olika typer av konflikter: Sakkonflikter uppstår då det finns olika ståndpunkter för hur man ska uppfatta en händelse eller lösa ett problem. o Den här typen av konflikter är kopplade till målen och inriktningen på gruppens arbete. o Bra konflikter leder till kreativitet och utmanar argument och kan även bidra till att skapa bättre rollfördelning. En personkonflikt kännetecknas av att det är en öppen kamp där prestige och negativa känslor påverkar situationen. o Någon har något emot den andres personlighet. Det kan till exempel handla om att man tycker att någon är egoistisk. o Dessa typer av konflikter försämrar ofta kommunikationen i gruppen och kan leda till en obehaglig stämning. Värderingskonflikt: Olikheter i personlig uppfattning där det inte finns något givet svar. o Handlar ofta om moraliska frågor, eller tycke- och smakfrågor. o Det är även vanligt att det uppstår den här typen av konflikter för att deltagarna har olika ambitionsnivå. o Värderingskonflikter ligger ofta grund till andra konflikttyper men de går att förebygga genom att tidigt sätta ramar för gruppen, där man bland annat kan diskutera gruppens grundläggande mål och visioner, och genom att prata om vilka mandat ledaren har i gruppen. Det här kan vara i form av ett gruppkontrakt. 5
7 Fördelar och nackdelar med konflikter Även om det kan låta underligt så finns det finns både fördelar och nackdelar med konflikter. Konflikter är inte alltid negativt. Nackdelar med konflikter skulle kunna vara att de tar tid, kan leda till försämrad kommunikation, inte lika öppet klimat och mindre välmående i gruppen. Men det finns några fördelar med konflikter också, främst sakkonflikter. De kan göra att gruppen och individer utvecklas i att man får stå på sig i en fråga, de kan öppna upp för öppna för kreativitet och de kan leda till att man kommer på nya idéer. Men det är viktigt att konflikterna hanteras på ett konstruktivt sätt, under rätt förhållanden för att det ska komma något positivt ur dem. Två personer med skilda åsikter som går tvärt emot varandra löser inga nya problem om man inte hanterar konflikten. Förebygg och ta vara på konflikters positiva aspekter genom välarbetat gruppkontrakt och en bra utvärderingsstruktur. Uppmuntra dina gruppdeltagare att lägga ner tid på ett välarbetat gruppkontrakt. Därmed hinner ni diskutera igenom värderingsfrågor för att förebygga destruktiva konflikter. Uppmuntra även till kontinuerlig utvärdering av basgruppen och gruppkontraktet samt en utvärderingsstruktur som fokuserar på sakkonflikter och inte på exempelvis personkonflikter. När gruppen hamnar i en konflikt Om möjligheten finns, försök att analysera konflikten och göra upp en plan. Att ha en plan underlättar för dig att hålla dig lugn och vara saklig när konflikten sätter igång. Men det är såklart inte alltid som det finns tid att göra upp en plan, ibland hamnar man i en konflikt helt plötsligt! Oavsett om man har hamnat i en konflikt helt plötsligt eller om det fanns tid att tänka efter innan så finns det en rad olika konkreta saker som man kan göra för att underlätta konflikthanteringen. Försök att förstå vad den ANDRA har för behov och tolkning av situationen. Då skapar ni förståelse för varandra. Då skapar ni förståelse för varandra. För att avbryta kampen om att vinna eller förlora behöver du sätta dig in i den andras perspektiv. Den andra sitter säkert med ett minst lika viktigt argument som du, därför är det viktigt att inte går till motattack när du lyssnar, låt personen prata till punkt. Sammanfatta vad den andre personen sagt för att säkerställa dig om att du förstått allt rätt. Prata om det som kommer fram under samtalet. Många gånger har den andre personen tolkat situationen på ett helt annat sätt än vad du har gjort. 6
8 Ice-breakers I en nyskapad grupp kan det vara skönt att ha några icebreakers att plocka fram som gör det lättare för gruppmedlemmarna att lära känna varandra. Du kan säkert många flera lekar och övningar än de vi tar upp här. Här listar vi Psykologisations favoriter inom detta område, använd dem som de är eller modifera dem efter eget tycke och smak: Namnlekar: Det finns ju miljoner varianter på namnlekar, här kommer några av dem, men gör det inte alltför krångligt, syftet är ju bara att alla ska lära sig varandras namn: Utanför min dörr Exempelvis: Hej, jag heter Eva och utanför min dörr finns en röd dörrmatta eller Hej, jag heter Jonn och utanför min dörr finns ett allrum till mitt korridorboende. Hej jag heter och min favorit - färg/djur/bil är Minnes-rundan: Den första personen säger sitt namn. Nästa person säger både sitt eget och den första personens namn. Den tredje personen säger sitt eget samt de två tidigare namnen, osv Bra lek för att alla ska lära sig varandras namn. Lekar som kan användas för att lätta upp stämningen: Blinkmördaren: Ögonkontakt är spännande i nya grupper! En person blir i hemlighet utvald till att vara blinkmördaren. Exempelvis genom att alla får varsin lapp, men bara en av dem har ett kryss på sin lapp. Blinkmördaren mördar en annan deltagare genom att titta dem i ögonen och blinka till dem. Alla deltagare utom blinkmördaren får till uppgift att ta reda på vem blinkmördaren är. Om en deltagare får en blink av blinkmördaren ska denna falla ihop död (på ett dramatiskt sätt). Om någon deltagare som ännu inte blivit mördad tror sig veta vem som är blinkmördaren får de gissa. Gissar de rätt så har deltagaren vunnit, gissar deltagaren fel så dör hon. Linjen: Alla får uppgift att ställa sig på en linje i särskild ordning. Exempelvis åldersordning, alfabetisk ordning eller antal syskon som man har. Man kan göra det svårare genom att deltagarna inte får prata med varandra. Om man leder en större grupp så kan denna grupp delas upp i två och så får de olika lagen tävla mot varandra. Massagering: Gruppen placerar sig i en ring och masserar personen framför. Detta är alla psykologers favorit! Den kräver dock att gruppen är tillräckligt bekväm med varandra för att känna sig bekväm med fysisk kontakt. Inleda ett möte med detta? 7
9 Värderingsövningar: Fyra hörn: Ställ en fråga och låt sedan folk ställa sig i fyra olika hörn, och låt dem sedan förklara varför de valde just detta hörn. Exempel på fråga: Vad är det viktigaste med studentlivet? 1. Att lära känna nya människor, nätverka 2. Att få höga betyg 3. Att växa som människa 4. Öppet hörn (man får själv förklara) Värderingslinjen: Ställ ett påstående där deltagarna sedan får placera sig på en linje beroende på hur mycket de håller med om påståendet. Exempel på påstående: Om jag får dåliga betyg så kommer jag att bli jätteledsen. Om man håller med om detta så får man ställa sig längst ut till vänster, annars får man ställa sig till höger, eller någonstans mitt emellan. Påståenden av denna typ skulle kunna öppna upp för en diskussion om betygshets. Men påståendet kan såklart bytas ut beroende på vad du som ledare anser är det viktigaste för gruppen att diskutera just nu. Läs mer om grupputveckling: Wheelan, S. A. (2013). Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Läs mer om stress och ACT: Kabat-Zinn, J. (2005). Full catastrophe living: Using the wisdom of your body and mind to face stress, pain, and illness Russ Harris (2008) Lyckofällan. Sapolsky, R. M., & Rundgren, P. (2003). Varför zebror inte får magsår. Läs mer om konflikthantering: Jordan, T. (2014). Handbok i konflikthantering: för organisationskonsulter och personalspecialister. Konfliktakademien på göteborgs universitets hemsida. Länk: Forslund Frykedal, K., Hammar Chiriac, E. & Hempel, A. (2013). Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. (3., [vidareutvecklade och aktualiserade] uppl.) Lund: Studentlitteratur Frågor? Skriv till oss! Psykologisation@gmail.com 8
Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merFrågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:
IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,
Läs merFöreningstränare - Ledarskap
1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs merKompetens för teamarbete i palliativ vård
Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans
Tillsammans Teamarbete Flera förbättringsverktyg förutsätter teamarbete Teamsammansättning Ledningskompetens - mandat att påverka Kunskap om förbättringsområdet/systemet tvärprofessionellt tvärorganisatoriskt
Läs merGrupprocessen. Kapitel ur Ledarskap i vår tid
Grupprocessen Kapitel ur Ledarskap i vår tid Annika Ryman Studieförbundet Vuxenskolan 2014 För att kunna vara en bra ledare och utöva ett gott ledarskap gäller det att ledaren har kunskap om gruppers utveckling
Läs merLEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN
LEDARVERKSTAN Dag 2 3 OO LAGUPPSTALLNINGEN Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid WHEELANS FEM FASER Susan Wheelan, forskar i grupprocesser f d professor i psykologi, Temple University
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merEffektiva team. Arbetsteam som fungerar på högre
Effektiva team Arbetsteam som fungerar på högre utvecklingsnivåer: Slutför sina projekt snabbare Producerar varor och tjänster med högre kvalitet Genererar större avkastning Högre utvecklingsnivåer?! En
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merUF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap
UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv
Läs merBLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs
BLOMMAN Denna övning syftar till att träna självkännedom och social kompetens. Utgå från en blomma med fem kronblad. Deltagarna ska i varje kronblad skriva något om följande: - något jag ångrar - det bästa
Läs merSyndabockar och konflikter eller
ledarskap Syndabockar och konflikter eller Har du någon gång jobbat i en grupp som inte fungerar? Där ni inte är så effektiva och produktiva som ni skulle kunna vara? Eller du kanske har varit med i en
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans
Tillsammans Ända sedan begynnelsen har människor använt sig av arbetsgrupper för att generera nya idéer, få saker gjorda och fostra individer» Susan A Wheelan Teamarbete Flera förbättringsverktyg förutsätter
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merAnpassat ledarskap i sociala företag: grupputveckling, ledarskap och konflikthantering
Anpassat ledarskap i sociala företag: grupputveckling, ledarskap och konflikthantering Några bilder från bl a Firomodellen (Will Schutz) Ingrid Lysell Smålänning InnoOimi och AQ hantera och förebygga konflikter
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Oksana Johansson Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling Roller i gruppen Gruppdynamik
Läs merAtt leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg
Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merJag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merSystemperspektiv på grupputveckling och processledning
Systemperspektiv på grupputveckling och processledning Syfte Syftet med dagen är att utveckla förståelse och metodik för gruppers utveckling Program 08.30 Syfte och agenda Check in Systemisk perspektiv
Läs merLedarskapets betydelse vid förändringsarbete. Siv Sagerberg.
Ledarskapets betydelse vid förändringsarbete Siv Sagerberg siv@sisag.se www.sisag.se Medierande effekt Ledarens beteende genererar olika följdeffekter hos medarbetare och i organisationen Läslyftet Före.
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling
Läs merKan vi inte bara mysa?
4 Kan vi inte bara mysa? Bianca Film 4: Kan vi inte bara mysa? Den här filmen tar upp frågor om kommunikation, ömsesidighet, samspel och samtycke (och allas ansvar att läsa av det), samt avvägningen mellan
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merUtvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Utvecklingssamtal våren 2014 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.4.2014 1 Agenda Varför utvecklingssamtal Utvecklingssamtal under förändringsprocesser Nya utvecklingssamtalsblanketter Samtalsteknik
Läs merSmakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
O innehåll förord 5 ledarskap, styrelse och strategi 6 4 råd för att bli en bättre ledare 7 4 råd för att skapa framgångsrika team 11 4 råd om att leda i en förändring 14 4 råd för att engagera medarbetare
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merProjektgruppens utveckling
Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna
Läs merLösningsfokus i skolan. martin & micke
Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat
Läs merKonflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson
Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.
Läs merVi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande
Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra Rune Olsson PIE, IEI, LiU Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande Konflikthantering Projektstyrning Rationellt
Läs merTPI-rapport. Organisation: Abonnera AB Sektor: Privat sektor Bransch: Telefoni Team/Arbetsgrupp: Säljteamet Antal medlemmar: 9 st Antal svar:
TPI-rapport Organisation: Abonnera AB Sektor: Privat sektor Bransch: Telefoni Team/Arbetsgrupp: Säljteamet Antal medlemmar: 9 st Antal svar: 7 st Administratör: Danne Demo Datum: 2016-03-29 www.teampro.se
Läs merEN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet
EN GUIDE AV 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet EN GUIDE AV Inledning Medarbetarsamtalet är det perfekta tillfället att stämma av läget med dina medarbetare. Vad krävs för
Läs merAtt arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt
Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merAtt få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT
Att få ut det mesta av handledning Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT Presentation Johanna Morén, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledarutbildad Lång erfarenhet
Läs merRollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?
1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a
Läs merChecklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik
Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik 10-13 sessioner Behandlingen är i grunden en självhjälpsbehandling, vilket innebär att patienten har ett stort eget ansvar för att
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merProjektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
Läs merVem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst
Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs mer➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
Läs merVar står vi nu som grupp?
CHECKLISTA: Var står vi nu som grupp? INSTRUKTIONER TILL HANDLEDAREN Syfte: Att diagnostisera gruppens utvecklingsbehov. Tid: cirka 1 timme Det här behöver ni: Checklista: Var står vi nu som grupp? Pennor
Läs merNy chef mental och praktisk beredskap för ledare
Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merKonflikter och konflikhantering
Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merFör att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tre saker som är bra att tänka på:
Bättre möten Elevrådets möten är en naturlig plats för medlemmarna att träffas. Om mötestekniken blir lika naturlig kommer ni att bli effektivare, mer inkluderande och dessutom ha ännu roligare! I det
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merDin roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig
Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Ett arbete inom DiaNa-verksamheten Av Ted Morrow Ann Thomaeus Tobias Johansson vt2007 Inledning I detta arbete ges praktiska
Läs merAcceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström
Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness
Läs merEndagskurser i relationsutveckling
Endagskurser i relationsutveckling Bygg på dina kunskaper Självinsikt (SDI) Grupputveckling, samarbete och feedback Chefskap och situationsanpassat ledarskap Kommunikation och konflikthantering Personlig
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merAtt bygga ett team. Emelie Lindström. Malmö 14/ Sportsmind Idrottspsykologisk coaching och rådgivning
Att bygga ett team Emelie Lindström Malmö 14/9 2018 Vem är jag? - Idrottsaktiv hela livet - Seglingsgymnasiet Ängelholm (RIG) - Idrottsvetenskapliga programmet inr. Psykologi i Halmstad - Magister i Idrottspsykologi
Läs merCoachande ledarskap - få dina anställda att växa och nå sin fulla potential.
Coachande ledarskap - få dina anställda att växa och nå sin fulla potential. Del 1. Onsdagen den 12 oktober, kl 8.30-10.30 När är det kraftfullt att använda ett coachande ledarskap? Effektiva team - Susan
Läs merAtt ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg
Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,
Läs merEtt förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;
Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt
Läs merEtt batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel
Handledning till Klaras hemlighet Eleverna använder en loggbok för tankar och reflektioner under hela läsningen. Loggbokens framsida finns som kopieringsunderlag. Först när boken är slut ritar eleverna
Läs merRiktlinjer för hantering av kränkande särbehandling
r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,
Läs merLeda Birgitta Bisholt Karlstads universitet
Leda Leda är ett fornsvenskt ord som betyder föra Ledarskap ett förtroende från sina medarbetare uppstår i interaktionen För att kunna utöva ett ledarskap är det nödvändigt att ledaren har mandat från
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merUtvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer
Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare Utvecklingssamtal under forskarutbildningen är en speciellt strukturerad form av feedback mellan doktorand, handledare och
Läs merLektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba
Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man
Läs merBli ledare! Fyra dagar 12, 13 och 26 november samt 19 december 2018 kl på Arvika Näringslivscentrum.
Bli ledare! Fyra dagar 12, 13 och 26 november samt 19 december 2018 kl. 08.30-16.30 på Arvika Näringslivscentrum. Om att inspirera, skapa engagemang och få medarbetare att göra ett bra jobb Välkommen till
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merModul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok
Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte
Läs merFritids- och friskvårdsverksamheter
Fritids- och friskvårdsverksamheter Vad innebär en meningsfull fritid för dig? Många skulle svara att fritiden används till idrottsutövande, att umgås med vänner, läsa en bok, arbeta i trädgården eller
Läs merStarta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan
Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merWorkshop med tema. Låter det intressant? Välkomna att höra av er på eller via mobilen: för en offert.
Workshop med tema Hälsa Att vi alla kan må lite bättre är väl helt underbart! Och det är dessutom sant. Men vad är det som påverkar vår hälsa? Och vad är egentligen hälsa? Under denna workshop pratar vi
Läs merManager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.
Manager-100 Hur är du som chef? Vilka är dina mest utmärkande förmågor och beteenden? Var är du stark och var finns det en förbättringspotential? Det här testet omfattar 10 olika områden, och du kan få
Läs merPEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION
Vi sätter ständigt människor i komplexa situationer och vi ger dom ingen träning eller vägledning, bara för att vi själva inte vet hur vi skall träna dem. - Vad är det som gör en organisation framgångsrik?
Läs merPersonlig arbetsstil GENERELLT ARBETSSÄTT: DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Handlingskraftig. Serviceorienterad.
GENERELLT ARBETSSÄTT: Entreprenörisk Kreativ Handlingskraftig Serviceorienterad DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Du verkar vara en person som helst inte ska behöva fokusera på att
Läs merKort om act2lead. Pernilla Svantesson
Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla
Läs merEN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling
Läs mer