Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm, S-Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSHANDLING PLANAVDELNINGEN Nils Sylwan Tfn (27) Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm, S-Dp Planområdets lokalisering. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SAMRÅDSHANDLING SID 2 (27)

3 SAMRÅDSHANDLING SID 3 (27) Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet gällande Tobaksmonopolet 3 är: Kvarteret Tobaksmonopolet, Kulturmiljöanalys och Konsekvensbeskrivning, Klaus Gylling, 2007 Tobaksmonopolet - Matsalen, huvudkontoret, bostadshuset, Antikvarisk förundersökning, Nyréns Arkitektkontor, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor Kv Tobaksmonopolet 3 - Redovisning av trafikbuller, Bernström akustik, Objekt Platta Tobaksmonopolet, Betongundersökning, 5, Grontmij AB, Vägg vån -2, Tobaksmonopolet, Betongundersökning, Grontmij AB, Vägg vån -3, Tobaksmonopolet, Betongundersökning, Grontmij AB, Kv. Tobaksmonopolet 3 Utlåtande om P-garage, Grontmij AB, Kompletterat utlåtande Medverkande Planen är framtagen av Nils Sylwan. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra uppförande av bebyggelse med lägenheter. Lokaler för handelsändamål ska finnas i bottenvåning mot gata i den högre byggnaden. Lokaler för centrumändamål ska finnas i bottenvåning mot gata i de två lägre byggnaderna. Under fastigheten möjliggörs ett parkeringsgarage. Planförslagets genomförande i sin helhet förutsätter att befintlig byggnad och övriga anläggningar inom fastigheten rivs. Inom fastigheten tillåts en byggnad om en höjd motsvarande våningar i fastighetens spets mot Ringvägen och två lägre flyglar om en höjd motsvarande sex våningar mot Maria Bangata respektive Maria Skolgata. De lägre byggnadernas högsta höjd anpassas till den höjdskala som återfinns i innerstadens stenstad och kvarteret idag. Byggnadernas bottenvåningar ska upplevas öppna mot gaturummet och entréer för lokaler och bostäder ska placeras mot gatorna. De nya byggnaderna ska utformas med utgångspunkt dels från läget på Södermalm, dels läget inom ett kvarter med mycket höga kulturmiljövärden. Förslaget på en hög byggnad ställer extra krav på utformning eftersom den har större omgivningspåverkan än en byggnad i en för Södermalm mer traditionell byggnadshöjd. Stadsbyggnadsnämnden har uttalat att det höga huset bör gestaltas så att det avviker från omkringliggande bebyggelse och ges ett kraftfullt, samtida arkitektoniskt uttryck.

4

5 SAMRÅDSHANDLING SID 5 (27) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Stockholms översiktsplan, Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, laga kraft 10 april 2012, anger mål för centrala Stockholms utveckling: Det är viktigt att de centrala delarna av Stockholm även i framtiden kan behålla sin synnerligen stora betydelse för regionen och landet. En tät stad i de centrala delarna av regionen främjar även i flera avseenden en hållbar utveckling inte minst på grund av de goda möjligheterna till hållbart resande. Staden bör därför fortsätta sin planering för att stärka centrala Stockholm. Den gemensamma målbilden för stadsutvecklingsområdena i centrala staden ska även fortsättningsvis vara täta och attraktiva stadsdelar med blandad användning och med hög kvalitet på bebyggelsen och de offentliga miljöerna. Även de kulturhistoriska värdena behandlas i Promenadstaden: Stadens inriktning att bygga staden inåt har inneburit en rad förtätningar inom den befintliga bebyggelsen. Erfarenheten är att det är möjligt att göra moderna tillägg både i samspel med och i medveten kontrast till omgivande bebyggelse, utan att de grundläggande karaktärsdragen går förlorade. Det handlar emellertid alltid om att göra noggranna avvägningar mellan olika intressen. I Promenadstaden hänvisas till Byggnadsordningen som ingår i Översiktsplan 1999 och att den fortsätter att vara ett viktigt planeringsunderlag för projekt som berör de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Angående höjdskalan i innerstaden anges i Byggnadsordningen att: Den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets byggda stadslandskap utgör grunden för innerstadens stadsbild och siluett. Enstaka glest placerade högre och smäckra byggnader kan såsom idag komplettera siluetten enligt principen en kyrka per församling utan att förta stenstadens höjdskala. Grupperingar av nya höga hus eller höjning av siluetten på längre sträcka undviks. Riksintresse Området ingår i riksintresset för kulturmiljövård Stockholms innerstad med Djurgården, bilaga till Promenadstaden. Det anges i beskrivningen av riksintresset att i riksintresset ingår: Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Program för planområdet Ett programarbete för hela kvarteret Tobaksmonopolet påbörjades Det fullföljdes dock inte utan istället delades kvarteret upp i tre olika detaljplaner.

6 SAMRÅDSHANDLING SID 6 (27) Gällande planer och pågående planeringsarbetet i kvarteret Kvarteret Tobaksmonopolet är under omvandling och nya detaljplaner har antagits eller är under framtagande. För hela kvarteret gällde tidigare gaturegleringsplan för Södermalm, L-240, från 1879 samt ändring av denna, O-257, från Ingen markanvändning eller byggrätt finns angiven. Bebyggelsen reglerades av då gällande byggnadsordning. För Tobaksmonopolet 4 och 5 gäller detaljplan 0180K-P Tobaksmonopolet 4 mm, laga kraft Planen innehåller kontor och möjliggör cirka 100 bostäder. Bostadsbebyggelse tar i anspråk större delen av det tidigare obebyggda området. En mindre del av matsalsbyggnaden rivs. Detaljplanarbete för fastigheterna Tobaksmonopolet 2 och 6 pågår. Planen beräknas att bli antagen under hösten Syftet är att dels möjliggöra uppförande av ett bostadshus med lägenheter och publik verksamhet i bottenvåningen, dels ge möjlighet till utveckling av verksamheter i befintliga byggander (äldre fabriks- och lagerlokaler). Karta över gällande planer och pågående planarbete inom kvarteret Tobaksmonopolet (röd skraffering). Kommunala beslut i övrigt Stadsbyggnadsnämnden har vid ett flertal tillfällen fattat beslut gällande fastigheten Tobaksmonopolet 3. Nedan redovisas för dessa , 17 - I huvudsak tillstyrka Stadsbyggnadskontorets förslag, - Uppdra åt Stadsbyggnadskontoret att i det fortsatta arbetet undersöka möjligheten att utöka antalet bostäder, till exempel genom att det planerade huset mot Ringvägen görs avsevärt högre. Utöver beslutet ingår yttrande om bland annat att Strävan bör vara att projektet omfattar minst 250 lägenheter, till exempel genom att huset intill Ringvägen görs betydligt högre än de föreslagna åtta våningarna. Om detta kräver att vissa befintliga byggnader rivs är nämnden beredd att pröva detta i en tillmötesgående anda.

7 SAMRÅDSHANDLING SID 7 (27) , 18 - I huvudsak bifalla kontorets förslag till beslut Utöver beslutet ingår yttrande om bland annat att Ambitionen om minst 250 nya lägenheter i kvarteret gör att Stadsbyggnadsnämnden, liksom tidigare, är tydliga i sitt ställningstagande för ett högt hus om minst 16 våningar i kvarteret Tobaksmonopolet. Det är inte nämndens mening att en sådan byggnad ska skjutas österut inom fastigheten Tobaksmonopolet 3, utan denna höga byggnad ska placeras invid Ringvägen i fastighetens västra spets. Nämnden ser positivt på att detta hus gestaltas så att det avviker från omkringliggande bebyggelse och ges ett kraftfullt, samtida arkitektoniskt uttryck , 14 - I huvudsak bifalla kontorets förslag till beslut Utöver beslutet ingår yttrande om bland annat att Nämndens tidigare ställningstagande om det högre husets placering och omfattning i Tobaksmonopolet 3 står dock fast , 27 - Samråda om förslag till detaljplan för Tobaksmonopolet 3, S-Dp Kulturmiljö Tobaksmonopolet 3 anges i stadsmuseets byggnadsklassificering som fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (grön färg). Mariaskolan Tobaksmonopolet 3 Stadsmuseets klassificering av byggnaderna inom kvarteret. Bevarandevärdet ökar från gult till grönt och till blått som har högst värde. Röd linje markerar aktuellt planområde. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (plan- och bygglagen) eller MB (miljöbalken) att en miljöbedömning behöver göras.

8 SAMRÅDSHANDLING SID 8 (27) Förutsättningar och förändringar Bakgrund och befintlig bebyggelse Kvarteret Tobaksmonopolet innehåller större delen av de byggnader som uppfördes för det statliga Tobaksmonopolets räkning efter dess bildande Byggnaderna har uppförts successivt från 1916 till 1938 i tidstypisk stil och är ritade av olika arkitekter. Inom aktuellt planområde ligger idag en byggnad som under tobaksmonopolets tid hade funktionen som huvudkontor. Idag innehåller den vakanta kontor och är enligt fastighetsägaren svår att använda för modern kontorsverksamhet. Gränsen mellan fastigheten och omgivande gator utgörs av en mur. Under mark finns parkeringsgarage. Den största och äldsta byggnaden inom kvarteret är tobaksfabriken vars fasad skapar en avgränsande vägg av planområdet mot öster. I kvarterets sydöstra hörn ligger magasinet. Norr om planområdet ligger Mariaskolan och bostadsbebyggelse tillhörande stenstadens karaktär (kvarteret Piskan). I söder ligger bostadsbebyggelse (kvarteret Svärdet) uppförd mellan åren 1987 till Byggnaderna grupperar sig kring en park och är uppförda i våningar. Kvarteret Tobaksmonopolet karaktäriseras av Tobaksmonopolets fabriks- och kontorskvarter och har byggts ut i takt med att nya lokaler behövts. Det har inneburit att bebyggelse rivits och ersatts med ny eller att helt nya byggnadskroppar har tillförts kvarteret. Som helhet består det därför av byggnader från olika tidlager i arkitekturhistorien. Mariaskolan Tobaksfabriken Huvudkontoret Kv Svärdet Den röda linjen illustrerar planområdet. Magasinet

9 SAMRÅDSHANDLING SID 9 (27) Tobaksfabriken Huvudkontor Magasinet Äldre bild av kvarteret Tobaksmonopolet sett från väster. I förgrund syns planområdet (inom röd linje) med dess huvudkontor. Här syns även den mur som finns mot gatan. Tobaksfabriken och magasinet Tobaksfabrikens arkitekt Ivar Tengbom (fasader) och ingenjör Emil Lindkvist. Fabriksbyggnaden placerades ovanpå tre källarvåningar med lagerlokaler, vilka även breder ut sig under aktuellt planområde. Magasinsbyggnaden uppfördes och byggdes till under 1930-talet. Det användes som lagerlokal när den uppfördes och senare som kontor. Byggnaden ritades av Theodor Bergen på AB Industribyrån, med fasader av Eskil Sundahl. Huvudkontoret och muren Tobaksbolagets före detta huvudkontor uppfördes och ritades även det av Ivar Tengbom. Gathuset som tillhörde den tidigare mottagningsbyggnaden för tobaksleveranser revs och det nya huvudkontoret uppfördes i dess ställe. Den lägre delen av tobaksmottagningen fick stå kvar och inlemmades delvis med den nya kontorsbyggnaden samt byggdes till med lokaler för tobaksberedning mot gården i väster. Marken är underbyggd med en gammal pelarstruktur i två till tre plan, uppförd från tiden mellan 1915 och År 1934 tillbyggdes volymen på takterrassen med lokaler för herr- och damrum. Byggnaden på terrassen förstorades ytterligare vid en ombyggnad på mitten av 1940-talet. De senare ombyggnaderna ritades av Emil Lindkvist. I början av 1960-talet fördes en diskussion om att ersätta Tengboms byggnad med en ny byggnad. Skisser togs fram av Peter Celsing men de realiserades inte.

10 SAMRÅDSHANDLING SID 10 (27) Huvudkontoret sett från sydväst på Maria Bangata. Här syns även delar av muren. Fabriksbyggnaden skymtar till höger i bild. Huvudkontoret ligger med långsidan mot Maria Bangata och är tillbyggt mot tobaksfabrikens västra flygel. Gatufasaden är osymmetriskt uppbyggd med en artikulerad stenportik förskjuten mot väster. Fasaden har regelbundet placerade fönsterkedjor. Sockeln är klädd med skivor av kolmårdsmarmor och fasaderna är slätputsade samt dekorerade med ritsat kvadermönster. Översta våningen ligger indragen från fasadlivet omgiven av en mindre takterrass. Taken är plana och täckta med ståndfalsad skivplåt av koppar. Byggnaden karakteriseras av det glasade trapphustornet mot gården. I huvudsak bevarar interiören ursprunglig planlösning och fast inredning. Viss ombyggnad har dock skett under senare delen av 1900-talet men aktuell inventering saknas. Den lägre byggnaden på kontorets baksida har ombyggd karaktär utan ursprungliga interiörer. Tomtens trekantiga avslutning mot väster var sedan tidigare omgärdad med en låg mur med staket. Vid okänt tillfälle har muren förhöjts och murkrönet täckts med tegelpannor. Nuvarande utseendet med kopparklätt murkrön, svängt murparti vid ingången från Maria Bangata och en konstfullt utformad grind av kopparplåt har troligen åstadkommits i samband med tillkomsten av huvudkontoret.

11 SAMRÅDSHANDLING SID 11 (27) Parkeringsgarage under Tobaksmonopolet 3 Betongen i parkeringsgaraget under Tobaksmonopolet 3 är dåligt komprimerad och gjuten med mycket varierande kvalitet och blandningar. Det betyder att betongens täthet och därmed hållfasthet varierar kraftigt i olika delar av den bärande betongkonstruktionen. Utlåtande gällande garaget (Grontmij AB, ) visar att konstruktionen på grund av låg hållfasthet kräver en omfattande renovering eller behöver bytas ut helt och hållet om ny bebyggelse ska uppföras. Foto på dåligt kompakterad betong i en balk på plan -2 i huvudkontorets källarplan. Denna brist är generellt förekommande i hela parkeringsgaraget. Foto Grontmij AB. Kulturvärde I Stadsmuseets utredning över kvarteret Tobaksmonopolet (Industrimiljöinventeringen, SSM 1979) bedömdes berörda byggnaders kulturhistoriska värde motsvara fordringarna i 1960 års byggnadsminneslag. Därmed är plan och bygglagens 8:13 (förvanskning), 8:14 (underhåll) och 8:17 (varsamhet) tillämpliga. I samband med klassificeringen meddelades skyddsföreskrifter för berörda byggnader innefatta: Byggnadernas exteriör får ej förvanskas Deras ursprungliga bärande konstruktion skall bevaras. Byggnaderna ska vårdas så att de kulturhistoriska värdena ej minskar. Kringliggande gård med murar och terrasseringar skall hållas i sådant skick att anläggningens karaktär ej förvanskas (underlaget formulerat före 1990-talets ombyggnader Som helhet återspeglar kvarterets byggnader tillsammans tobaksmonopolets historia och utveckling och de ambitioner som fanns när det statliga tobaksmonopolet sjösattes i Sverige. Anläggningen har därför samhällshistoriska, byggnadshistoriska och industrihistoriska värden. Fabriksbyggnaden, magasinet och huvudkontoret har även stora arkitekturhistoriska värden i egenskap av tidstypiskt utformad industri- och kontorsbebyggelse. Byggnaderna är formgivna med höga ambitioner vad gäller funktion och arkitektonisk verkningsgrad.

12 I egenskap av välbevarad industrimiljö representerar kvarteret Tobaksmonopolet även Stockholm som industristad och det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets urbanisering och industrialisering. Sammantaget innebär detta att stora upplevelsevärden är representerade i anläggningen, främst miljöskapade värde och identitets- och symbolvärden vid sidan om arkitektoniskt värde. Enligt Tobaksmonopolet, matsalen, huvudkontoret, bostadshuset (Nyréns ) anges följande delar och detaljer vara av betydelse för det kulturhistoriska värdet för kvarteret som helhet: Fastighetens utbredning över hela kvarteret, dess läge i stadens dåvarande utkant och dess trekantiga form som kommer av placeringen invid dåvarande Södra stambanan. Fabrikskomplexets sammansatta helhet bestående av olika huskroppar med främst industri- och kontorskaraktär som uppförts av samma byggherre och för samma verksamhet men som präglas av den specifika funktionen och rådande stilideal vid tiden för uppförandet. Ursprungliga fasader, fönsterindelning, takformer och material. De olika byggnaderna är individuellt utformade, delvis av olika arkitekter. SAMRÅDSHANDLING SID 12 (27)

13 Förslag I förslag till detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 har i detta skede byggnadernas fasadgestaltning inte studerats. De nya byggnaderna illustreras som volymer för att visa förhållandet i kvarteret och dess relation till sin omgivning. Samtliga illustrationer och modellbilder visar därför inte färdigt gestaltad bebyggelse utan endast en volym. Syftet är att möjliggöra en utveckling av utformningen med utgångspunkt från bland annat synpunkter från samrådet och från parallella uppdrag. I utställnings- och antagandehandlingarna kommer gestaltnings- och utformningsprinciper redovisas liksom illustrationer på fasader med mera. Detaljplanen innebär att befintlig bebyggelse och övriga anläggningar inom fastigheten ersätts av bostadshus med lokaler i bottenvåningen. Mellan 90 och 110 lägenheter möjliggörs. Under byggnaderna föreslås ett underjordiskt garage. Byggnaderna placeras i gatuliv för att sluta kvarteret och skapa ett väl avgränsat gaturum samt en innergård. Utöver detta bör en förnyad platsbildning mot Ringvägenskapas i syfte att tillvarata platsens potential som vistelse- och mötesplats. Förändring av gatuutformning på Maria Skolgata och Maria Bangata är också aktuellt. SAMRÅDSHANDLING SID 13 (27) Ny bebyggelsestruktur inom planområdet (röd linje).

14 Reglering i detaljplanen Den nya bebyggelsens höjd och utbredning anges på plankartan för att vara underlag för bedömning av den påverkan som uppstår på omgivningen i form av skuggning av befintlig bebyggelse, möjlighet att bedöma den nya bebyggelsens påverkan på stadsbilden med mera. Volymerna utgör också underlag för de parallella arkitektuppdragen. Inom kvarteret anges markanvändningarna BC och BH. Inom området BC tillåts bostäder medan centrumändamål ska finnas i bottenvåningen mot gata. Med centrumändamål avses exempelvis verksamheter och butiker. Inom BH tillåts bostäder och handelsändamål ska finnas i bottenvåning mot gata. Under hela fastigheten tillåts även markanvändningen P, det vill säga parkering. Syftet är att inte omöjliggöra framtida möjlighet för 3D-fastighetsbildning. SAMRÅDSHANDLING SID 14 (27) Högsta tillåtna totalhöjd samt byggnadshöjd för husen utefter Maria Skolgata och Maria Bangata är +44 meter respektive +42 över nollplanet. Det motsvarar en höjd om sex våningar, vilket är i nivå med angränsande hushöjder och en anpassning efter tobaksfabrikens höjd. Inom en begränsad del av planområdet som vetter mot Ringvägen tillåts en byggnad med en högsta höjd om +75 meter över nollplanet, vilket motsvarar våningar från gatunivån. Entréer ska placeras mot gatorna. Under bebyggelsen och gården kommer det finnas garage. Gården ska byggas under med planterbart bjälklag så att det finns möjlighet att skapa en grön karaktär på gården. Markhöjder för underbyggnaden kommer att anges i utställnings- och antagandehandlingen. Längs stora delar av fastigheten anges in-/utfartsförbud i syfte att styra garagenedfartens placering till Maria Skolgata. Med anledning av omgivande trafikbuller anger planen att bostäderna ska utformas så att minst hälften av antalet boningsrum i varje lägenhet har maximalt 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. Det ska även finnas minst en balkong eller uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå (frivältsvärde). Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Ny bebyggelse och utemiljö Längs Maria Skolgata och Maria Bangata föreslås byggnader om sex våningar och i kvarterets spets mot Ringvägen föreslås en byggnad om våningar. I nästa skede kommer bland annat den högre byggnadens avslut att studeras, exempelvis bör den översta våningen vara indragen. Sexvåningsbyggnaderna ansluter till stenstadens och kvarterets bebyggelseskala. Längs Maria Skolgata varierar totalhöjden på befintlig bebyggelse mellan +45,8 och +47,5 meter, en höjd som de lägre byggnaderna, och även andra nybyggnationer inom kvarteret, anpassas till. De lägre byggnadernas höjd har också anpassats efter tobaksfabrikens dominanta takfot. Mot Maria Bangata innebär det att flygelfasaderna på fabriken fortfarande kommer vara tydligt framträdande. En

15

16 SAMRÅDSHANDLING SID 16 (27) Tobaksmonopolet 3:s nya fasadvolym mot Maria Bangata med tobaksfabriken till höger. Här ses hur den lägre byggnadens höjd anpassas till tobaksfabrikens takfotshöjd och hur fabriksbyggnaden frigörs från bebyggelse på den södra fasaden där de dominanta gavlarna finns. Illustration Brunnberg&Forshed Modellbild av den nya bebyggelsen sett från Tantolunden. Här illustreras hur den nya bebyggelsen tydliggör stadskvarterens gräns. Den högre byggnaden bidrar även till att markera entréplatsen till parken. Den öppna bottenvåningen skapar kontakt mellan det som pågår inne i byggnaden och det som händer i gaturummet. Illustration Brunnberg&Forshed

17 De nya byggnaderna ska utformas med utgångspunkt dels från läget på Södermalm, dels läget inom ett kvarter med mycket höga kulturmiljövärden. Förslaget med en hög bostadsbyggnad ställer extra krav på utformning eftersom den har större omgivningspåverkan än en byggnad i en för Södermalm mer traditionell höjd. Stadsbyggnadsnämnden har uttalat att det höga huset bör gestaltas så att det avviker från omkringliggande bebyggelse. Det bör ges ett kraftfullt, samtida arkitektoniskt uttryck. Alla entréer till trapphus, lokaler, soprum och garage ska vändas mot omgivande gator för att aktivera dessa så mycket som möjligt. Bottenvåningarnas fasader ska ges en öppen karaktär så att de upplevs som öppna, aktiva och levande för de som rör sig i gaturummet. Bottenvåningarna behöver ha tillräcklig takhöjd för att möjliggöra verksamhetslokaler. För att skapa tillgänglighet och rörelse på gården bör trapphusen vara genomgående. Genom att tobaksfabrikens västra fasad frigörs när befintliga byggander inom Tobaksmonopolet 3 rivs kan den återta det utseende den hade innan huvudkontoret och envåningsbygganden uppfördes. Samtidigt skapas ett ljusinsläpp i fabrikens befintliga lokaler. Fasaden bildar också en tidvis solbelyst fond mot gården, som kommer att reflektera solljuset så att gården uppfattas som ljusare. SAMRÅDSHANDLING SID 17 (27) Gården med fabrikens fasad som fond. Illustration Brunnberg&Forshed

18 Vy från Tantolunden över Ringvägen mot högdelen i Tobaksmonopolet 3. I bottenvåningen har illustrerats lokaler mot gatorna. Mot Ringvägen visas en lokal med plats för uteservering på den förnyade platsbildningen. Illustration Brunnberg&Forshed SAMRÅDSHANDLING SID 18 (27) En platsbildning på gatumark föreslås mellan den nya högdelen och Ringvägen som ger plats för exempelvis uteservering och kan utgöra en mötesplats i området. Här bör bottenvåningen ges en karaktär som skapar en välkomnande atmosfär. Ovanstående illustration visar endast på en möjlig utformning av byggnadens bottenvåning och ska ses som volymstudie. Illustration Brunnberg&Forshed

19 Platsbildning och gatumiljö Den ändrade användningen av Tobakmonopolet 3 och kvarteret som helhet gör att det motiverat att se över gatumiljön, särskilt i partiet närmast Ringvägen. Genom att skapa ett samspel mellan en attraktiv offentlig miljö omkring kvarteret och verksamheter i bottenvåningarna finns förutsättningar för ett levande och tryggt stadsliv. Mot Ringvägen föreslås en plats med hög kvalité innehållande uteservering och möjlighet att mötas. Spetsen av kvarteret pekar mot Ringvägen och Tantolunden och har ett unikt läge för att kunna förstärka kopplingen mellan stadskvarteren och Tantolunden. Den nya bebyggelsens utformning och anslutning till en platsbildning kan ge denna del av Södermalm en större del i stadens urbana liv. På Maria Skolgata och Maria Bangata föreslås förändring av bland annat parkering och trottoar. SAMRÅDSHANDLING SID 19 (27) Dagens förhållande på Tobaksmonopolet 3 sett från väster med Ringvägen i förgrunden. Tobaksmonopolets hörn mot Ringvägen och Maria Skolgata präglas i dag av befintlig mur och kvarterets verksamheter. Samma vy som ovan med nya byggnader, illustrerade som volymer. Mot Ringvägen ses den publika platsen för möten och vistelse. Bilden illustrerar även öppna bottenvåningar som skapar kontakt mellan inne och ute, vilket bidrar till att skapa ett levande gaturum. Illustration Brunnberg&Forshed

20 SAMRÅDSHANDLING SID 20 (27) Förslaget till ny bebyggelse inom Tobaksmonopolet 3 med analys av befintliga förhållandena på gatumarken utifrån att planförslaget genomförs. Illustration Brunnberg&Forshed Nedanstående bild visar på föreslagna förändringar på gatumarken. Skissen ska ses som en förstudie som fördjupas i den fortsatta planprocessen. Illustration Brunnberg&Forshed

21 Gator och trafik Planområdet har god kollektivtrafikförsörjning. Gångavstånd till pendeltåg, Stockholm Södra, är mellan 200 och 400 meter. Gångavstånd till tunnelbanestationerna Zinkensdamm och Mariatorget är cirka 400 meter. Rosenlundsgatan och Timmermansgatan trafikeras av flera busslinjer. Gångavstånd till hållplatserna på Rosenlundsgatan är olika för södergående och norrgående trafik. Södergående trafik har hållplats vid kvarteret och norrgående på 150 meters avstånd. Gångavstånd till hållplatserna på Timmermansgatan är cirka 300 meter. Kvarteret har nära anslutning till stadens pendlings- och huvudnät för gångoch cykeltrafik. Maria Skolgata och Maria Bangata är gator med lokal innerstadstrafik. Trafiken på Maria Skolgata är dubbelriktad och gatan har utefter den södra sidan en smal trottoar och tvärställd bilparkering. Den trafikeras av cirka 600 fordon per dygn. Maria Bangata är enkelriktad och trafikeras av cirka 400 fordon per dygn. Längst i väster passerar Ringvägen med fordon per dygn. Ett genomförande av planförslaget kommer inte innebära någon påtaglig ökning av trafiken i området. SAMRÅDSHANDLING SID 21 (27) Inom ramen för planarbetet föreslås en ny utformning av Maria Skolgata. Det kan komma att innebära att bland annat antalet parkeringsplatser minskar. Vidare studier av gatuutformningen kommer göras i nästa skede. Angöring till det underjordiska garaget föreslås ske via Maria Skolagata. Parkering Inom kvarteret ska anordnas 2,5 cykelparkeringsplatser/lägenhet. Parkeringsplatserna anordnas i första hand i cykelrum i anslutning till bostadsentréerna. Allmän cykelparkering och parkering till lokalerna bör anordnas på allmän plats i samband med att gatan ges nya funktioner och utformning. Bilparkering för de nya bostäderna löses i underjordiskt garage med plats för cirka 59 parkeringsplatser. Det ger ett parkeringstal på cirka 0,57 parkeringsplatser/lägenhet. Då behovet av parkering till verksamheterna bedöms begränsat förutsätts det lösas på gatan. Verksamheter När hela kvarteret Tobaksmonopolet planlagts kommer det jämfört med dagens förutsättningar att innehålla fler kontor och verksamhetslokaler. Inom Tobaksmonopolet 3 tillkommer lokaler mot Ringvägen respektive Maria Banoch Skolgata, i samklang med kvarterets och omgivningens utbud av lokaler. Mot Ringvägen är en restaurangverksamhet lämplig för att tillvarata platsens potential i stadsmiljön. Även i pågående planarbetet för Tobaksmonopolet 2 föreslås lokaler i bottenvåningen i bostadshuset. Verksamheter i befintliga byggnader befästs.

22 Tillgänglighet Alla nya entréer utformas med full tillgänglighet enligt BBR. Utrymning vid brand och tillgänglig angöring till entréer och soprum sker mot omgivande gator. Planförslaget förhindrar inte att fullgod tillgänglighet kan uppnås. Inom Tobaksmonopolet 3 nås brandutrymningen med fordon från gatan. Teknisk försörjning Avfall från verksamheterna, hushållsavfall, matavfall och övrigt är tänkt att omhändertas i soprum inom fastigheten. Avstånd från trapphus till soprumsentré blir mindre än 30 meter. Den nya bebyggelsen ska anslutas till befintligt nät för vatten, avlopp och fjärrvärme. Dagvatten anslutas till befintligt nät och eftersom fastigheten redan idag är hårdgjord förväntas ingen förändring av dagvattenmängd. Möjligheten att studera fördröjningsmöjligheter kan göras i fortsatt process. På Maria Bangata, i anslutning till Tobaksmonopolet 3, finns en avfallsinsamling som kan behöva ges nytt läge beroende på gatans nya utformning. Vid behov kommer nytt läge studeras men eventuell flytt är inte föremål för planläggning. SAMRÅDSHANDLING SID 22 (27) Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 18 eller miljöbalken (MB) 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i beskrivningen. Buller Bostadsbyggnaden närmast Ringvägen har för höga bullervärden i förhållande till gällande riktvärden. Planen innehåller därför en bestämmelse som anger bulleråtgärder för att uppfylla avstegsfall B. Luftföroreningar Omkringliggande gator klarar enligt beräkningar från Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbund de miljökvalitetsnormer som finns. Föreslagna nybyggnader bör inte förändra situationen.

23 SAMRÅDSHANDLING SID 23 (27) Sol och ljus Ett genomförande av planförslaget innebär att antalet soltimmar per dag kommer att minska för ett antal lägenheter i kvarteret Piskan norr om planområdet, liksom för skolans södra byggnad. Redan idag skuggas dock skolgården av befintlig skolbyggnad. Den nya högre byggnaden kommer att skugga gården obetydligt mer än vad själva skolbyggnaden redan gör. Detta kan ses på kommande illustrationer. Förändringen av solförhållanden i samband med planens genomförande är inte större än vad som normalt behöver accepteras i innerstaden. Befintliga byggnader Vårdagjämning klockan Nya byggnader Vårdagjämning klockan Befintliga byggnader Vårdagjämning klockan Nya byggnader Vårdagjämning klockan 15.00

24 Nedstående bilder visar solförhållandena vid samma tidpunkt som bilderna på föregående sida, men sett från perspektiv. Till vänster av bildparen ses dagens förhållande och till höger ses skuggningen efter planens genomförande. SAMRÅDSHANDLING SID 24 (27) Befintliga byggnader Nya byggnader Vårdagjämning klockan Vårdagjämning klockan Vårdagjämning klockan Vårdagjämning klockan Nedan redovisas solförhållandena vid midsommar efter planens genomförande. Midsommar klockan Midsommar klockan Midsommar klockan 18.00

25 Stadsbild Den nya bebyggelsen ger en tydlig bebyggelseavgränsning av kvarteret Tobaksmonopolet i förhållande till hur det ser ut idag, en karaktär som återfinns inom innerstadens kvartersstad. Den nya bebyggelsen bidrar till att tydliggöra stadskvarterens gräns mot Ringvägen och Tantolundens parkkaraktär. Den nya bebyggelsens höjdskala överensstämmer med vad som karaktäriserar innerstadens stenstad, undantaget det högre huset mot Ringvägen. Enligt byggnadsordningen bedöms innerstadens stadssiluett kunna kompletteras med glest placerade högre smäckra byggander. Den nya högre byggnaden står ensam utan sammanhang med andra högre byggander och det finns idag inga planer om fler höga hus i närheten. Det nya höga huset kommer därför inte bidra till att någon gruppering av höga hus tillkommer eller att stadssiluettens höjs som helhet. En utformning som lämpar sig för platsen kommer studeras i kommande planskede. Det höga huset annonserar en entré från Ringvägen till Tantolunden och tvärt om, från Tantolunden vidare in i stadskvarteren. Det höga huset kommer att synas på avstånd, mer eller mindre beroende på färgsättning av fasaden. För att skapa ett underlag för att bedöma vad det detta innebär har fotomontage från olika platser och avstånd tagits fram. SAMRÅDSHANDLING SID 25 (27) Ovanstående fotomontage visar hur den nya höga byggnaden kommer att upplevas från Liljeholmsbron. Illustration stadsbyggandskontoret

26 SAMRÅDSHANDLING SID 26 (27) Gatubild över Ringvägen, norrifrån. Pilen markerar platsen för planområdet. Foto Lennart Johansson Fotomontage med vy från Ringvägen, norrifrån med den nya byggnaden i bakgrunden. Illustration Brunnberg&Forshed/ stadsbyggandskontoret Genom hela kvarterets omvandling får det en mer publik och urban karaktär. En platsbildning mot Ringvägen med utrymme för exempelvis uteservering och en fortsättning av kvarteret med lokaler innehållande butiker och andra verksamheter, med cirka 1500 arbetande, motiverar att platsen uppmärksammas. Omvandlingen av fastigheten bidrar till att lyfta stadsbilden och till att en mer levande och tryggare gatumiljö skapas. Kulturvärde Avvägning av vilka byggnader och anläggningar som bör bevaras inom kvarteret Tobaksmonopolet har gjorts utifrån ett helhetsperspektiv, även om kvarteret styckats upp i flera detaljplaner. De båda större byggnaderna, fabriksbyggnaden och magasinsbyggnaden, kommer att bevaras som upplevda solitärer. I diskussionen om huruvida kontorsbyggnaden och matsalen ska bevaras anser stadsbyggnadskontoret att den mest ansvarsfulla avvägningen ur kultur- och industrihistoriska synpunkter är att i första hand bevara matsalsbyggnaden. Vid rivning av huvudkontoret försämras läsbarheten i Tobaksmonopolets historiska framväxt men eftersom flertalet av de andra byggnaderna är kvar anses förändringen acceptabel. Ställningstagandet grundar sig bland annat på att det i utlåtandet Kvarteret Tobaksmonopolet, Kulturmiljöanalys och Konsekvensbeskrivning (Klaus Gylling, 2007) beskrivs att huvudkontoret inte kommunicerar med den omkringliggande bebyggelsen. I dagens läge med de höga husen i kvarteret Svärdet söder om planområdet och fabriksbyggnadens massiva fasad ser kontorsbyggnaden malplacerad ut. Byggnaden har anspråk på att vara representativ men dess läge och orientering motsäger detta. När den byggdes var läget och bebyggelsen annorlunda. Huset ligger inklämt mellan massiva och stora byggnader och mot Ringvägen är det ett tomrum som huset vänder sin kortsida till. Detta ger ett ofärdigt och rörigt intryck i dagens täta stadsstruktur. Arkitektoniskt har kontorsbyggnaden stora likheter med Citypalatset vid Norrmalmstorg och Esseltehuset. Båda är ritade av Ivar Tengbom under samma tidsperiod. Sett ur arkitekturhistorisk synvinkel bedöms byggnaden representera en gedigen 1930-talsarkitektur som i sig inte är unik. En liggande kontorslänga ansluter dikt och utan större hänsyn till den äldre, monumentala industriarkitektur med karaktäristiskt gavelmotiv mot gatan.

27 Genom att huvudkontoret och envåningsbygganden längs tobaksfabrikens västra fasad rivs kan fabrikens fasad frigöras och återställas till ursprungligt utseende. Tobaksfabriken blir helt friställd från bebyggelse mot väster vilket ger byggnaden en tydligare framtoning i kvarteret. Garaget kan sannolikt renoveras om användningen av garaget och huvudkontoret förblir oförändrad. Behövs ändringar eller anpassningar av stommen är rekommendationen att riva garaget och bygga ett nytt. Frågan om det är möjligt eller rimligt att behålla huvudkontoret under ett utbyte av stomme i garaget har inte tagits ställning till. Slutsatsen i utredningen är, ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, att parkeringsgaraget bör rivas och byggas nytt. SAMRÅDSHANDLING SID 27 (27)