Av: Martha Gurmu och Jörgen Lundquist. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för fysioterapeuter

Transkript

1 Av: Martha Gurmu och Jörgen Lundquist Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för fysioterapeuter

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definition av kvalitet Ansvar Krav på dokumentation Syfte med ledningssystem Syftet med Processkartan Processkartan Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar till vårdgivaren Vårdgivaren utreder, vidtar åtgärder och anmäler Enskilda som vill klaga på hälso- och sjukvården Lagkravslista Exempel på innehållsförteckning Bilagor 19 Bilaga 1- Rutin gällande hot och våld Bilaga 2- Rutin för avvikelsehanering Bilaga 3- Avvikelserapport Bilaga 4- Hygien under arbete som fysioterapeut Bilaga 5-Klaga på vården Bilaga 6- En kort sammanfattning av den nya föreskriften HSLS-FS 2016:40 Fysioterapeuterna Postadress Box 3196, Stockholm Besöksadress Vasagatan 48 Telefon E-post kansli@fysioterapeuterna.se Webbadress Bankgiro

3 Sida 3/30 1. Inledning Den fastslagna systematiken skall användas för att utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet enligt lagar, förordningar samt föreskrifter. Vårdgivaren måste börja arbetet med att klargöra vilken verksamhet som bedrivs samt göra en kartläggning av vilka krav och mål som gäller för respektive verksamhet. Vidare skall den som bedriver en verksamhet bedöma vilka processer och rutiner som verksamheten behöver fastställa för att uppfylla dessa krav och mål. Därefter skall den som bedriver verksamhet se till att arbetet bedrivs utifrån fastställda processer och rutiner. Vidare skall vårdgivaren ständigt arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete. Informationen som verksamheten får genom riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål, synpunkter och rapporter skall ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner.

4 Sida 4/30 2. Definition av kvalitet Lagstiftarens definition av kvalitet är att en verksamhet systematiskt och fortlöpande skall utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Detta framgår av 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Föreskriften SOSFS (2011:9) beskriver hur en verksamhet systematiskt och fortlöpande skall arbeta för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Kvalitet definieras i 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Ovanstående definition av kvalitet är grunden för hur ledningssystemet skall vara uppbyggt samt hur det skall användas. Därför måste den som bedriver verksamheten ha en god kunskap om de för verksamheten relevanta kraven och målen i lagar och andra föreskrifter inom hälsooch sjukvården. Den som bedriver verksamheten måste även ha kunskap om de beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet skall därefter byggas upp så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Den som bedriver verksamhet kan välja att ställa ytterligare krav på verksamheten genom att sätta egna mål eller följa krav i olika standarder. Verksamhetschefen skall utöver detta även beakta arbetsmiljön (se separat skrift om arbetsmiljö).

5 Sida 5/30 3. Ansvar Av 3 kap. 1 SOSFS 2011:9 framgår det att det är vårdgivaren som har ansvaret över att det finns ett ledningssystem. Den som bedriver verksamhet kan således inte överlåta ansvaret på någon annan. Däremot är det möjligt att ge uppdrag internt och externt för att utföra uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Men ansvaret ligger alltid (oavsett delegering) på verksamhetschefen eller ägaren av ett avtal. 4. Krav på dokumentation Den som bedriver verksamheten skall dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Kravet på dokumentation omfattar samtliga delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Fastställda processer och rutiner skall således dokumenteras. Dokumentation skall även ske vid arbetet med att planera och utföra riskanalyser, egenkontroller, hantering av klagomål, synpunkter och rapporter. Krav på dokumentation råder även vid förbättrande åtgärder som föranleds på grund av avvikelser. Det kan t.ex. dels vara fråga om dokumentation av planeringen av de olika aktiviteterna, dels fråga om dokumentation av framkomna resultat och hur dessa har hanterats.

6 Sida 6/30 5. Syfte med ledningssystem Verksamheter som bedrivs inom hälso-och sjukvården är komplexa och behöver därför ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ledningssystem är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Ledningssystem måste omfatta verksamhetens samtliga delar och vårdgivaren som bedriver verksamheten skall med stöd av ledningssystemet: 1. Planera 2. Leda 3. Kontrollera 4. Följa upp 5. Utvärdera 6. Förbättra verksamheten

7 Sida 7/30 Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet möjliggör även ordning och reda i verksamheten så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård kan förebyggas. Vårdgivaren som bedriver verksamheten måste skapa förutsättningar och planera väl så att medarbetarna kan delta i det systematiska förbättringsarbetet. 6. Syftet med Processkartan Processkartan är uppbyggd enligt SOSFS 2011:9 (M och S), Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, och den skall vara vårdgivaren behjälplig vid uppbyggnad respektive vid bättringsarbete inom Hälso-och sjukvården. Processkartan är således uppbyggd enligt ovannämnda förskrift. Avsikten är inte att beskriva ett färdigt ledningssystem utan varje verksamhet skall anpassas beroende på inriktning respektive omfattning. Processkartan är således inte på något sätt uttömande utan varje verksamhet skall således beakta sin egen lagkraftslista. Detta innebär att nämnda lagar och föreskrifter inte är uttömande utan varje verksamhet har ett eget ansvar att beakta vilka krav som verksamheten skall följa. Samma sak gäller när ny lagstiftning träder i kraft respektive avvecklas.

8 Sida 8/30 7. Processkartan 1. Definition av kvalitet, 2 kap. 1 (SOSFS 2011:9) - Vilken verksamhet skall bedrivas? - Vad är kvalitet för verksamheten ( lagkraftslista/kartläggning )? - Ledningssystemet - Verktyg för att uppnå kvalitet - Var finns de krav och mål som skall uppfyllas? - Verksamhetens egna mål 2. Ansvar för och användning av ett ledningssystem, 3 kap. 1 (SOSFS 2011:9) - Vem har ansvaret i verksamheten? - Hur är uppgifterna uppdelade i verksamheten? - Delegering till vem? - Delegering under vilka perioder? - Delegering av uppgifter - Extern delegering 3. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad, 4 kap. 1 (SOSFS 2011:9) - Processer och rutiner - Standarder, tekniska specifikationer mm - Rutiner kring samverkan mellan andra vårdenheter, inom organisationen samt myndigheter

9 Sida 9/30 4. Systematiskt förbättringsarbete a) Riskanalys, (framåtblickande och förebyggande), 5 kap. 1 (SOSFS 2011:9) - Skrift från Socialstyrelsen och andra aktörer Riskanalys och händelseanalys - Våld och hot - Patientsäkerhet - Journalsystem - Journalåtkomst/behörighet b) Egenkontroll, 2 kap. 1 (SOSFS 2011:9) - Interna revisioner - Externa revisioner - Sekretess - Granskning av journaler - Granskning av akter och andra dokumentation - Granskning av rapporter - Nya lagar, föreskrifter och rekommendationer c) Utredning av avvikelser, (ta emot och utreda klagomål och synpunkter), 5 kap. 3 (SOSFS 2011:9) - Klagomål och synpunkter - Avvikelser - Avvikelsehantering - Lex Maria - Lex Sarah, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om Lex Sarah - Förbättrande åtgärder i verksamheten - Förbättring av processerna och rutinerna

10 Sida 10/30 5. Rutiner för säker informationshantering och journalföring - Ny föreskrift om - HSLFS-FS 2016:40, Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården - Om informationshantering och journalföring. - Vilket journalsystem finns i verksamheten (informationssystem)? - Uppställda krav vid upphandling av journalsystem - Beskrivning hur system testas innan de tas i verklig drift och användning - Underhåll av journalsystem Del 1: - Autentisering (kontroll av uppgiven identitet) - Signering - Åtkomst till patientuppgifter - Kontroll av åtkomst till patientuppgifter Del 2: - Säkerhetskopiering - Rutiner för journalföring - Patientjournalens innehåll Del 3: - Rutiner för hantering av patientuppgifter - Utlämnande av patientuppgifter - Förvaring av patientuppgifter - Rättelse eller förstöring av patientuppgifter 6. Smittskyddsrutiner, Beakta: SOSFS 2007:19 (M) Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. - Rutiner kring hygien - Klädsel på arbetsplats - Rutiner för tvätt av arbetskläder

11 Sida 11/30 - Rutiner för vård av patienten med sår, hudinfektioner och MRSA m.m. 7. Personalens medverkan Personalen skall arbeta enligt processer och rutiner. 8. Delegering av arbetsuppgifter, Beakta: SOSFS 1997:14 (M) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Rutiner om delegering av arbetsuppgifter inom verksamheten - Vem - Vad - Hur - Period - Kompetensbeskrivning - Kompetens- och utvecklingsplan 9. Patientsäkerhetsberättelse 7 kap. 1-2 (SOSFS 2011:9) Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (PSL) skall vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. - Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbete - Övergripande mål för kommande år - Vem har ansvar för patientsäkerhetsarbetet - Hur hanteras avvikelser - Vilka åtgärder har/kommer att genomföras för ökad patientsäkerhet - För att nå verksamhetens mål kommer följande att åtgärdas - Avvikelseblankett tillgänglig - Förbättrad tillgänglighet - Rutiner för att identifiera risker i verksamheter (riskanalys) - Rutiner för händelseanalys - Samverkan för att förebygga vårdskador (dokumenterade samverkansavtal) - Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporeringsskyldighet/klagomål respektive synpunkter - Hur sammanställs och analyseras en avvikelse (register och kategori)

12 Sida 12/30 - Samverkan med patienter och närstående - Resultat HSLF-FS 2016:40 ska patientsäkerhetsberättelsen även innehålla riskanalyser, granskningar och förbättrande åtgärder som gjorts på dokumentationsområdet. På detta sätt tydliggörs det funktionella sambandet mellan patientsäkerhetsarbetet och vårdgivarens arbete för att säkerställa dokumentationens kvalitet. Vårdgivare som tillämpar de allmänna råden kan för att undvika dubbelarbete se till att det ur de uppgifter som ligger till grund för kvalitetsberättelsen även går att ta fram det som behövs för den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Skillnad mellan det lagstadgade kravet på en patientsäkerhetsberättelse och de allmänna råden om en kvalitetsberättelse ligger i berättelsens omfattning. Patientsäkerhet handlar om skydd mot vårdskada. Kvalitetsberättelse kan omfatta mer än enbart arbetet med patientsäkerhet. För övrigt rekommenderas Sveriges Kommuner och Landstinget (SKL) mallar vad gäller patientsäkerhetsberättelse. Dessa finner du på SKL:s hemsida. 10. Lex Maria, Patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2005:28 Vårdgivaren skall anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel kallas lex Maria. Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) skall: - Hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren - Vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada - Vårdgivaren skall anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg.

13 Sida 13/30 1. Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar till vårdgivaren Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta ingår bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen skall rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. 2. Vårdgivaren utreder, vidtar åtgärder och anmäler När vårdgivaren tar emot en rapport om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada skall det rapporterade utredas. Syftet med utredningen skall vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till IVO. 3. Enskilda som vill klaga på hälso- och sjukvården Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en Lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Information om hur man kan klaga på hälso- och sjukvården finns på IVO:s hemsida.

14 Sida 14/30 4. Lagkravslista OBS: Att listan ej är uttömmande utan varje verksamhet skall beakta sin egen lagkraftslista. Nedanstående lagar samt föreskrifter är endast exempel på vilka lagar och föreskrifter en fysioterapeut skall beakta i sin verksamhet. Fysioterapeuten har således ett eget ansvar att identifiera vilka lagar, föreskrifter och rekommendationer som denne skall uppfylla inom sin profession respektive verksamhet. Föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler och allmänna råd är inte bindande regler. De sistnämnda är i stället generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Allmänna råd utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen.

15 Sida 15/30 Lagstiftning Hälso-och sjukvårdslag (1982:763) Patientlag (2014:821) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Sekretesslagen Patientsäkerhetslag (2010:659) - Främja hög patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård - Anmälan skall ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) senast en månad innan verksamheten påbörjas (2 kap. 1 ) - Lex Maria: Vårdgivaren skall anmäla händelser som har medfört eller hade kunna medföra en allvarlig vårdsskada till inspektionen för Vård och omsorg (IVO). Patientdatalag (2008:355) - Tillämpas vid vårdgivarens behandling av personuppgifter inom hälso-och sjukvården. - Skyldigheter att föra patientjournaler. Föreskrifter avseende kvalitet-och ledningssystem (HSLFS-FS 2016:40) Socialstyrelsens föreskrift Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (om informationshantering och journalföring.) (SOSFS 2008:1) (M) Användnings av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2015:10), (M och S) Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2005:28 Allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria

16 Sida 16/30 (SOSFS 1997:14) (M) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSF 2000:1) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd i läkemedelshantering i hälso-och sjukvården

17 Sida 17/30 5. Exempel på innehållsförteckning 1. Definition av kvalitet, 2 kap. 1 (SOSFS 2011:9) Vilken verksamhet skall bedrivas? Vad är kvalitet för verksamheten (lagkraftlista/kartläggning) 2. Ledningssystem Var finns de krav och mål som skall uppfyllas? Verksamhetens egna mål 3. Ansvar för och användning av ett ledningssystem, 3 kap.1 (SOSFS 2011:9) Ansvar Delegering 4. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad, 4 kap.1 (SOSFS 2011:9) Processer och rutiner 5. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 5 kap. 1 (SOSFS 2011:9) Egenkontroll 2 kap.1 (SOSFS 2011:9) Utredning av avvikelser, 5kap. 3 (SOSFS 2011:9) 6. Rutiner för säker informationshantering och journalföring HSLFS-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrift - Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (om informationshantering och journalföring.) Del 1 Del 2 Del 3 7. Smittskyddsrutiner SOSFS 2015:10 (M och S), Basal hygien i vård och omsorg. Rutiner kring hygien 8. Personalens medverkan 9. Delegering av arbetsuppgifter SOSFS 1997:14 (M), delegering av arbetsuppgifter inom hälso-

18 Sida 18/30 och sjukvård och tandvård Rutiner kring hygien 10. Patientsäkerhetsberättelse, 7 kap. 1-2 (SOSFS 2011:9) och krav enligt HSLFS-FS 2016:40 LEX MARIA - Patientsäkerhetslag (2010:659) - SOSFS 2005:28, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 11. Hot och våld 12. Lagkravslista Lag Föreskrifter Rekommendationer

19 Sida 19/ BILAGOR Bilaga 1-Rutin gällande hot och våld Riktlinjer och råd för personal anställd vid verksamheten I verksamheten föreligger mycket låga risker för hot och våld då inga kontanter, mediciner eller annat stöldbegärligt material hanteras. Risksituation bedöms i första hand kunna uppstå vid kontakt med psykiskt labila patienter, anhöriga eller patienter med alkohol- eller drogpåverkan. För generella riktlinjer hänvisas även till Landstinget XX broschyr Riktlinjer och råd för våld och Hot. Målsättning Skapa förutsättningar för en trygg arbetsmiljö och därmed förhindra att arbetskamrater utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Verksamheten/avdelningen ska utformas och utrustas så att risk för hot och våld förebyggs. Rutiner för säkerhet utformas Personalen ska följa rutinen och ta ansvar för rapportering vid avvikelser Vid behov ska medarbetare ges utbildning, stöd och handledning i dessa frågor Det systematiska arbetsmiljöarbetet utformas så att bedömningar, analyser och förebyggande åtgärder kring våld- och hot situationer görs återkommande. Hot om våld Hot om våld får aldrig accepteras på arbetsplatsen. Exempel på hot: Direkta uttalade hot men även via aggressiva gester, närmanden, anspelningar, skymford och nedvärderande personangrepp. Hot via sociala medier, brev, telefon eller sms. Hot i samband med inbrott

20 Sida 20/30 Identifiera risker i lokaler: Stöldbegärligt gods som bärbara datorer förvaras inlåst, mobiltelefoner inte löst liggande Reträttväg främst ut i huvudkorridor där fler människor finns att påkalla uppmärksamhet hos. Alternativt ta sig in på expedition och låsa om sig för att kunna ringa därifrån. Bedöm om det finns riskfaktorer i angränsande lokaler och verksamheter Rutinen om ensamarbete ska vara känd hos medarbetarna. Åtgärder under en hot och våldsituation Uppmärksamma kamrater på situationen. Försök avleda genom att tala om annat än det som ger anledning till ilska, sök samtal och ögonkontakt med enkelt och tydligt språk. Tänk på eget kroppspråk, inga hastiga rörelser som kan verka hotfulla och försök behålla lugnet. Ge angriparen gott om utrymme, gå inte för nära. Vänd inte ryggen till och sök reträttväg. Vid ensamarbete försök ta dig ut i omgivande lokaler för att påkalla uppmärksamhet. Vid behov att larma, ring 112 och tillkalla polis. Efter en hot/våldsituation Ta hand om den drabbade och ge stöd. Lämna inte personen ensam, lyssna, bekräfta upplevelser och känslor. Kontakta anhöriga Informera övriga kollegor på kliniken. Verksamhetschef är ansvarig för inledande krissamtal Dokumentation Den som blir utsatt meddelar alltid sin chef. Skriv en avvikelsesraport och eventuell arbetsskadeanmälan. Alla händelser av våld polisanmäls och anmäls som en arbetsskada. Brottsplats lämnas orörd tills polis varit på plats. Uppföljning av händelsen och genomförda förbättringsåtgärder skall ske på APT.

21 Sida 21/30 Bilaga 2- Rutin för Avvikelsehantering Händelser som ska rapporteras och åtgärdas: En icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle kunnat medföra skada för en person (patient, närstående, medarbetare eller student) på lokalen eller med utrustning som verksamheten bedrivs i eller händelse som ger risk för skada på miljön i omgivningen. Begreppet avvikelse avser: Observation: Iakttagen företeelse där fara, men inte skada på ovanstående uppstått. Störning: Administrativ och/eller organisatorisk händelse. Ingen patient inblandad men tid åtgår för att rätta till störningen, t.ex. felaktigt remiss- eller journalförfarande. Tillbud: Oförutsedd händelse som lätt kunnat utvecklas till olycka eller ohälsa. Komplikation: Svårighet som tillstöter. Oväntade komplikationer behandlas som avvikelser. Välkända och förväntade komplikationer arbetas bort på sikt. Olycka: En oönskad och allvarlig händelse som medfört allvarlig skada på person, lokal eller miljö. Följande ska rapporteras och åtgärdas: Fall Risk för eller uppkommen skada Vårdrelaterad infektion Brist i diagnos eller behandling Brist i vårdrutin Brist i journaldokumentation/hantering Brist i kommunikation mellan patient, personal eller annan vårdgivare, tex felaktig remisshantering Brist i vårdhygien Brist i tillgänglighet eller kompetens

22 Sida 22/30 När en avvikelse skett utförs omgående en händelseanalys enligt följande steg: 1. Initiera analys-identifiera om en händelse kan klassificeras enligt ovanstående. Om enskild patient påverkats informeras denne omgående. Kollegor på kliniken informeras om händelsen. 2. Samla in data och beskriv händelseförloppet i skrift/blankett. 3. Identifiera och analysera bakomliggande orsaker. Finns risk för upprepning av händelsen? 4. Ge åtgärdsförslag och beskriv hur uppföljning ska ske. Informera och diskutera med samtliga kollegor. 5. Besluta om åtgärder som gäller för hela kliniken. 6. Utvärdering av åtgärder sker enligt den plan som gjorts och tas upp på arbetsplatsmöten. Om patient skadats/riskerat att skadas skall även en Lex Maria anmälan genomföras. Vid tveksamhet angående detta rådgör med Inspektionen för vård och omsorg.

23 Sida 23/30 Bilaga 3. Avvikelserapport Datum:... Händelsebeskrivning: Patient informerad om inblandad: Ja Nej

24 Sida 24/30 Samtliga medarbetare informerade: Ja Nej Förslag till åtgärd: Beslut om åtgärd:..... Datum för uppföljning:..

25 Sida 25/30 Bilaga 4- Hygien under arbetet som fysioterapeut 1. Kortärmade arbetskläder används. 2. Arbetskläder byts dagligen, eller oftare vid synlig nedsmutsning. 3. Handsmycken och armbandsur används inte under patientarbetet. 4. Naglar hålls korta, välansade och utan nagellack. 5. Händer desinficeras med handsprit före och efter varje direktkontakt med patient. 6. Synligt smutsiga händer tvättas med vatten, flytande tvål och torkas torra innan desinficering. 7. Patienter med magsjuka ombeds stanna hemma minst till 48 timmar efter sista symtom. Om patient med magsjuka ändå kommer till behandling, tvättas alltid händerna med tvål och vatten före desinfektion. 8. Endast akupunkturnålar för engångsbruk används och dessa kasseras i behållare avsedd för smittförande och stickande material. 9. Städning av behandlingsrum ombesörjs av hyresvärden 2 gånger/vecka, synlig smuts borttas däremellan av ansvarig fysioterapeut. 10. Kuddar täcks av engångspapper som byts mellan varje patient. Brits spritas efter patientkontakt innan nästkommande patient tar den i bruk. 11. Patient spritar sina händer innan träning i gemensam lokal. Ytdesinfektion finns tillgängligt i lokalen för att rengöra redskapen innan nästa användare tar det i bruk. Patienter med sår på händer använder handskar. Bedömningsinstrument (tex pulsmätare) som innebär hudkontakt spritas/tvättas med tvål och vatten och torkas mellan varje användare.

26 Sida 26/30 Bilaga 5-Klaga på vården Om du har synpunkter eller klagomål på vården så finns det utöver Inspektionen för vård och omsorg (IVO) flera instanser som du kan vända dig till. Innan du vänder dig till IVO med en anmälan finns det några saker att tänka på. 1. Vänd dig först till din mottagning eller avdelningen I första hand ska du vända dig till personalen på den mottagning eller avdelning där du blivit behandlad; exempelvis vårdcentral, sjukhus, tandläkarmottagning eller äldreboende. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. 2. Om du inte är nöjd med personalens förklaring Vänd dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där du har blivit behandlad. Inom kommunalt äldreboende eller hemsjukvård, vänd dig till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Gäller det privattandvård, vänd dig till Privattandvårdsupplysningen. Patientnämnden Patientnämndens uppgift är att kan ge dig hjälp och stöd i dina kontakter med vårdgivaren eller hjälpa dig att hitta rätt myndighet att kontakta. 3. Om du har upplevt dåligt bemötande IVO utreder inte ärenden som handlar om dåligt bemötande. Vänd dig i stället till patientnämnden, som kan ge dig stöd i dina kontakter med vårdgivaren.

27 Sida 27/30 4. Vill du ansöka om ekonomisk ersättning? Då kan du göra på följande sätt: Om du drabbas av en skada i vården som hade kunnat undvikas kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner har tecknat patientförsäkring hos Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Varje år anmäls ca patientskador till Löf. Ungefär 40 % av de anmälda skadorna ersätts. Gäller det vård som inte omfattas av landstingets/regionens patientförsäkring? Då får du fråga vilket försäkringsbolag ditt privatsjukhus, privata tandläkarmottagning eller äldreboende är försäkrat i och ta en direkt kontakt med det försäkringsbolaget. Gäller det tandvård hos en privattandläkare kan du också kontakta Privattandvårdsupplysningen. Om den som vårdat eller behandlat dig inte har en patientförsäkring kontakta då Patientförsäkringsföreningen. Om du blivit skadad av ett läkemedel kontakta då Läkemedelsförsäkringen. När kan du vända dig till IVO? Om du upplever att någon har drabbats av eller har riskerat att råka ut för en vårdskada, kan du kontakta IVO och lämna ett tips om detta eller anmäla ett klagomål.

28 Sida 28/30 Bilaga 6- Föreskriften HSLS-FS 2016:40 Föreskrifterna, HSLF-FS 2016:40, innebär ett ökat ansvar att granska journalföringen och ersätter de nuvarande SOSFS 2008:14. HSLF-FS 2016:40 träder i kraft 1 mars Nedan redogörs för de viktigaste förändringarna. Patientdatalagen Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring syftar framförallt till att förtydliga de grundläggande krav på området som finns i patientdatalagen (2008:355) (PDL). Det kan noteras att PDL i sig själv är föremål för översyn. Socialdepartementet bereder i skrivande stund förslagen i utredningen SOSFS 2014:23, Rätt information på rätt plats i rätt tid. Enligt utredningen ska PDL ersättas av en ny lag som bl.a. gör det enklare att ta del av journaluppgifter hos andra vårdgivare. Patientsäkerhetsberättelse Alla vårdgivare är sedan 2011 ålagda att upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år. Berättelsen ska återge hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits det gångna året och ska bl.a. innehålla antalet avvikelser och klagomål som kommit in från personal och patienter, antalet anmälningar som verksamheten gjort enligt Lex Maria och de lärdomar som dragits av dessa. Efter HSLF-FS 2016:40 ska patientsäkerhetsberättelsen även innehålla riskanalyser, granskningar och förbättrande åtgärder som gjorts på dokumentationsområdet. På detta sätt tydliggörs det funktionella sambandet mellan patientsäkerhetsarbetet och vårdgivarens arbete för att säkerställa dokumentationens kvalitet. Flera utredningar, bl.a. den ovan nämnda SOSFS 2014:23, har pekat på dokumentationens betydelse för patientsäkerheten. Det är ju en ganska självklar slutsats att risken för vårdskador o.d. ökar om journaler saknar nödvändiga uppgifter eller är oåtkomlig för behandlande personal. När system tas i drift De nya reglerna medför ett krav på vårdgivaren att testa informationssystem, t.ex. journalsystem, innan de tas i drift. Testet bör ske med fingerade personuppgifter åtskilt från själva vårdmiljön. Det införs även ett uttryckligt krav på att innan driftsättningen göra en analys av systemets förenlighet med lagens krav på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet.

29 Sida 29/30 Enkelt uttryckt handlar det alltså om att se till att systemet är bra, säkert och lagligt innan det börjar användas. De nya reglerna i denna del uttrycker egentligen inte någon ny skyldighet i sak. Vårdgivaren har alltid haft ett ansvar för att informationshanteringen uppfyller lagens krav, och denna skyldighet gällde givetvis även i samband med driftsättande av nya system och lösningar. Det är dock enkelt att förstå varför Socialstyrelsen valt att spetsa till skyldigheten på det sätt som här beskrivits. Det har varit vanligt förekommande att olika journalsystem, inklusive de största på marknaden, har visat sig sakna fullgoda funktioner exempelvis för spärrning. Upphandling och utveckling En närliggande skyldighet som börjar gälla 1 mars 2017 är att vårdgivaren måste säkerställa lagens krav på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet redan i samband med upphandling och utveckling av system. Även detta har troligtvis sin förklaring i de brister som funnits i många av de större journalsystemen. Socialstyrelsens föreskrifter, så väl de nuvarande som de nya, gäller vårdgivarens hantering av uppgifter i vården. Utan detta särskilda stadgande skulle alltså inget uttryckligt vårdgivaransvar finnas vid beställning eller framtagande av nya system. I praktiken är det dock självklart så att vårdpersonalen är hänvisade till att använda de verktyg och funktioner som ingår i systemet. Läkemedelsverket har i sin praxis gått mer och mer åt att se informationssystem som medicintekniska produkter, vilken ställer tillverkarna under det regelverk som gäller för sådana. Men nu kompletteras alltså ansvaret även på vårdgivarsidan, vilket är naturligt med tanke på att det ytterst är där som kunskap om verksamhetens behov finns. Plikt att granska anställdas journaler En formulering i de nya föreskrifterna är särskilt intressant. enligt 5 kap. 6 ska vårdgivaren regelbundet granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författningar.

30 Sida 30/30 Planera för driftsstörningar Med de nya reglerna på plats blir vårdgivaren skyldig att i sina rutiner beskriva hur verksamheten ska klara av eventuella IT-haverier eller andra händelser som gör det omöjligt att få tillgång till patientinformation. En slags indirekt skyldighet på detta område kan sägas gälla redan idag, eftersom SOSFS 2011:9 kräver att vårdgivaren analyserar vilka patientsäkerhetsrisker som finns i verksamheten och hur de bör hanteras. En driftstörning av journalsystemet måste för de allra flesta vårdgivare anses utgöra en risk för patientsäkerheten och borde därför adresseras som en del av riskanalysen.