Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter 2015

Transkript

1 Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter

2 Innehåll 1 Allmän del Inledning Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet F Skolenhet Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Skolenhet F Skolenhet Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs skolenhet F Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren Socioekonomisk fördelning Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet F Skolenhet Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsa Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Extra anpassningar Särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Skolenhet F Skolenhet Gemensamt Trygghet och studiero Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 och Årskurs Årskurs Årskurs Enkätresultat grundskolan Synpunkter och klagomål Strategisk del 16 2

3 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport Strategier för

4 1 Allmän del 1.1 Inledning Stenkulan är en F-9-skola som innefattar fritidshem och fritidsklubb. Skolan är indelad i två skolenheter, skolenhet F-3 och skolenhet 4-9. Skolan ligger i Stenkullen, med goda möjligheter till kollektivtrafik. Området runt skolan består av naturområden såsom naturreservatet och Säveån. Det är en god närhet till fritidsaktiviteter och föreningsliv. 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet F-3 Rektor för skolenhet F-3 är David Johansson Skolenhet 4-9 Rektor för skolenhet 4-9 är Anna Brandén Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Idrottslokaler, slöjdlokaler, vaktmästare, elevhälsoteam, bibliotek och matsal används av båda skolenhet F-3 och skolenhet 4-9. Anna Brandén i skolenhet 4-9 ansvarar för samverkan med övriga aktörer i idrottslokalernas funktion och skötsel. David Johansson i skolenhet F-3 ansvarar för slöjdlokaler. David Johansson i skolenhet F-3 ansvarar för vaktmästare. David Johansson ansvarar för kurator och skolpsykolog. Anna Brandén ansvarar för specialpedagog och skolsköterska. Personal från skolenhet 4-9 ansvarar för biblioteket och skolenhet F-3 använder. 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Stenkulans vision: På Stenkulan utvecklas barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och framtidstro. För har vi gemensamt för enheten tagit fram 3 utvecklingsfokus i syfte att skapa långsiktighet och tydlighet. Att bedriva en framgångsrik hälsoprofil i samarbete med idrottsklubbar och kulturskolan. Att våra barn och elever utvecklar de entreprenöriella kompetenserna i arbetsformer som enas med vår vision. Bedriva en forskningsbaserad utbildning i framkant. 4

5 Dessa tre fokusområden är centrala för oss och vi menar att de ger framgång då: Hälsoprofilen skapar ett fokus på välmående som forskning visar är kopplat till måluppfyllelse. Det entreprenöriella lärandet är en viktig grund i en modern utbildning och vi förväntar oss att det ger effekt på måluppfyllelse samt utjämnar skillnaden mellan könen. Att tydligt vila vår utbildning på forskningsgrund är inte bara en fråga om professionalitet och god kvalitet utan handlar också om det förtydligade uppdraget i vår nya skollag. Detta förväntar vi oss höjer måluppfyllelsen. Skolans organisation är tydligt arbetslagsorienterad, där arbetslagen ansvarar för alla arbetslagets elevers lärande och utveckling. Arbetslaget har stort mandat att styra i sina egna resurser för elevernas bästa. En framgångsfaktor i arbetslagsarbetet är att flera yrkeskompetenser samverkar och ser varandra i handling. Genom att synliggöra skillnader i handlande genom kollegialt samtal och reflektion, lära med och av varandra görs möjligt i och med tvärprofessionella arbetslag. Varje arbetslag har en samordnare som leder arbetslagens övergripande systematiska kvalitetsarbete och länkar ihop det med övriga arbetslag i samordnarforum. Detta ger en helhetsbild över skolan. Samordnare träffas en gång i veckan tillsammans med rektorerna. 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Stenkulans skola ingår i Stenkulans enhet med barn i åldrarna 1-16 år. Vi är en F 9- skola med 495 barn och elever uppdelade i två skolenheter: F-3 och 4-9. Vi har fritidshem med 191 barn Skolenhet F-3 Skolenhet F-3 är organiserade i arbetslagen F-1 och 2-3. Arbetslagen har ett gemensamt ansvar för eleverna och deras utbildning. Våra yngsta elever går i fyra F-1-grupper. Årskurs 2 och 3 har två parallella grupper. Fritidshemmet är uppdelat i två grupper med F-1 elever och två grupper med elever i 2-3. Varje F-1-grupp har en fritidspedagog, en förskollärare och en grundskollärare. Undervisningen i förskoleklassen sker dels inom ramen för F-1 dels uppdelade i F och i åk 1. Förskollärare ansvarar för barnen i förskoleklass och grundskollärare för eleverna i 1:an. Språklig medvetenhet och matematik för förskoleklassbarnen sker parallellt med svenska och matematikundervisning för 1:orna. Inom F-1 fungerar de äldre barnen som stöd för de yngre och förskoleklassbarnen skolas in i skolans verksamhet med tydliga förebilder i barnen i årskurs 1. Temarbete, skapande verksamhet och idrott sker tillsammans inom i F-1. Fritidspedagogerna i F-1 arbetar under skoldagen tillsammans med grundskollärare och förskollärare. I 2-3-arbetslaget finns fyra grundskollärare och fyra fritidspedagoger och arbetslaget ansvarar för elevernas skol-och fritidsdag. Fritidshemmets verksamhet bedrivs utifrån Lgr11 kap 1 och 2 samt med fokus på att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser. 5

6 1.4.2 Skolenhet 4-9 Skolenhet 4-9 är organiserad i arbetslagen Pärlan med ansvar för årskurs 4-6 och Alfabeta med ansvar för årskurs 7-9. Varje arbetslag har ett gemensamt ansvar för utbildningen för de eleverna som finns inom laget. Varje årskurs har två parallella grupper. Elever i årskurs 4-6 erbjuds fritidsklubbsverksamhet på eftermiddagarna och verksamheten finns i skolans lokaler. Personalen i arbetslagen träffas varje vecka i arbetslagsträffar. Där planeras den dagliga verksamheten runt eleverna. I arbetslagsträffarna behandlas också långsiktiga utvecklingsfrågor. Lärarna i Alfabeta är schemalagda så att de undervisar parallellt med en ämneskollega i de ämnen där det är möjligt. Varje lärarpar har möjlighet att tillsammans följa upp sin undervisning och planera framåt. Lärarna i Pärlan är organiserade så att varje årskurs har lärare med de ämnesbehörigheter som behövs för elevernas utbildning. 3-4 lärare finns runt varje årskurs och de är också mentorer i årskursen. De grundskollärare som har arbetstidsavtalet 40+5 under läsåret träffas varje måndag och tisdag mellan Avtalstiden används dels tillsammans i arbetslaget, dels tillsammans över arbetslagsgränserna och över båda skolenheterna. Förstelärare på skolan har ett uppdrag att leda träffarna och förbereda innehåll. 1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs skolenhet F-3 Undervisningen i förskoleklassen sker dels inom ramen för F-1 dels uppdelade i F och i åk 1. Förskollärare ansvarar för barnen i förskoleklass och grundskollärare för eleverna i 1:an. Språklig medvetenhet och matematik för förskoleklassbarnen sker parallellt med svenska och matematikundervisning för 1:orna. Inom F-1 fungerar de äldre barnen som stöd för de yngre och förskoleklassbarnen skolas in i skolans verksamhet med tydliga förebilder i barnen i årskurs 1. Temarbete, skapande verksamhet och idrott sker tillsammans inom i F-1. Fritidspedagogerna i F-1 arbetar under skoldagen tillsammans med grundskollärare och förskollärare. En plan för övergången mellan förskola och förskoleklass finns och den samverkas kring tillsammans med förskolechef och rektor F Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs I skolenhet F-3 finns fritidshemmen Bärnstenen, Ametisten, Lilla Safiren och Stora Safiren. Fritidshemmens utgår ifrån hemvister som ligger bredvid klassrummen. Alla lokaler används hela dagen. I skolenhet 4-9 organiseras öppen fritids verksamhet, dvs fritidsklubb för elever i årskurserna 4, 5 och 6. Verksamheten köps in från Kreativ fritid. 6

7 1.7 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. Arbetslagsutvecklingsarbetet har varit ett prioriterat utvecklingsområde under en lång tid tillbaka. Action learning med Christer Ferm, KASAM-begreppet genom Lennart Ragnarsson och grupputveckling/kbt med Lennart Gyllensten. På Stenkulan ser vi att arbetslagsorganisation är en institutionaliserad struktur. Under 2008 gick arbetslagen Alfa och Beta utbildning via Karlstads Universitet i entreprenöriellt lärande som de första arbetslagen i Lerums kommun. Därefter har alla arbetslag gått utbildning genom MeUniversity. Utifrån EL-arbetet skapades arenor för utveckling av bedömning för lärande. Våren 2012 startade den kommunövergripande satsningen på lärargemenskaper och utbildning kopplat till den strukturen. Christian Lundahls Bedömning för lärande har varit kurslitteratur. Nu är skolan i en fas av implementering och en ansvarig lärare i varje arbetslag leder arbetet. När skolverket vill pröva modellen för matematiklyftet var Stenkulan pilotskola. Därefter har arbetslagen Lilla och Stora Safiren samt Pärlan deltagit i kompetensutvecklingen. I år genomförs Skolverkets komptensutveckling Läslyftet i arbetslagen Lilla och Stora Safiren samt Pärlan. Alfabeta deltar i matematiklyftet. Fritidshemmet har under de senaste åren haft ett kommunövergripande nätverk för nyckelpersoner. Genom den gruppen drivs fritidshemmets utveckling av frågor och uppdrag. 1.8 Socioekonomisk fördelning Stenkulan får av kommunen en tilldelning utifrån socioekonomiska faktorer i elevsammansättningen. Detta används främst till studiestöd efter skoltid i syfte att ge alla elever goda förutsättningar oavsett hemförhållanden att jobba med sitt skolarbete under ledning av lärare utöver den ordinarie undervisningstiden. Medlen har också använts till att ha en resursförstärkning i F-1 i syfte att öka måluppfyllelsen i läsa-skriva-räkna och för att ge alla barn en god skolstart. Måluppfyllelsen hos de yngsta eleverna i svenska och matematik är nästan 100 %. Detta tyder på att vi får förväntad effekt av de socioekonomiska medlen. 1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet F-3 F-3 har välfungerande lokaler med tillgång till mindre grupprum. Lokalerna används under hela verksamhetsdagen så väl under skoltid som fritidshemstid. Det finns tillgång till kök och målarrum Skolenhet har väl fungerande lokaler. Slöjdsalen är under upprustning, likaså finns planer för bildsalen. 7

8 1.9.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolmatsal, bibliotek, slöjdsalar och musiksal. Skolans samlingssal är upprustad med nya ljudabsorberande golv, ljudabsorbenter på väggarna och nya möbler med ljudabsorberande ytskikt. Samlingssalen används som matsal. Biblioteket finns vid skolans huvudentré och är bemannat i samband med elevernas lunch tre dagar i veckan. En lärare har i sin uppdragsbeskrivning ansvar för att hålla biblioteket öppet för elever, sköta beställningar och presentation av böcker. Idrottshall finns i anslutning till skolan och används i samarbete med idrottsföreningar. Övriga tider har arbetslagen möjlighet att använda biblioteket i undervisningen genom att elever och lärare går till biblioteket och lånar böcker som används för läsutveckling Organisation av elevhälsa Skolenheterna F-3 och 4-9 har specialpedagog 100 %, kurator 78 %, skolsköterska 100 % samt tillgång till psykolog gemensamt med skolområdet Lerum norra. Studie- och yrkesvägledare finns på 20 %. I elevhälsoteamet ingår kompetenser inom det medicinska, psykosociala, psykologiska och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med skolrelaterade svårigheter. Elevhälsoteamet verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även andra insatser kopplas in som tex BUP, stöd och omsorg. Ett stöd till elevhälsan är elevhälsopedagog och speciallärare. Teamet träffas en gång i veckan tillsammans med rektorer för att följa upp ärenden och planera främjande och förebyggande insatser. Personal kan anmäla sina ärenden till elevhälsoteamet, de bjuds in i eller så fördelar teamet ärendena utifrån lämplig person och kompetens. Skolan har en trygghetsgrupp som leds av kurator. I gruppen finns en representant från varje arbetslag. THG möts varje tisdag. De arbetar med ärenden som har kommit till THG enligt arbetsgången i likabehandlingsplanen. THG ansvarar också för att genomföra kartläggningar av elevernas trivsel och trygghet på skolan samt planera förbättringsinsatser Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram All pedagogisk planering har elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt. Det är lärarens ansvar att följa varje elevs kunskapsutveckling. Varje läsår görs dessutom, förutom de nationella proven i åk 3, 6 och 9, en kartläggning av elevers kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 9 genom ett fastställt screeningschema i svenska, matematik och engelska. När klasscreening i ett ämne är gjord presenteras resultatet av ämneslärare och/eller specialpedagog för alla i laget. Gemensamt görs en analys av vilka åtgärder som behövs på grupp- och individnivå för att alla ska nå målen. 8

9 Extra anpassningar Om en det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven ges eleven stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ansvariga för detta är arbetslagen, mentor och undervisande lärare Särskilt stöd och åtgärdsprogram På Stenkulan har specialpedagog delegation på att ta emot anmälan, besluta om upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram samt besluta om åtgärdsprogrammet. Endast då det förekommer åtgärder som anpassad studiegång, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp beslutar rektor. Rutiner: 1. Upptäcka/anmäla Om det framkommer att en elev riskerar att ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller av annan anledning är i behov av särskilt stöd, skall detta anmälas av mentor till specialpedagog på avsedd anmälningsblankett. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte är tillräckliga. 2. Utredning Som underlag för att besluta huruvida åtgärdsprogram ska upprättas behövs en utredning. Specialpedagog avgör efter samråd med övriga elevhälsan vilka som ska vara med i utredningen. Mentor utreder och dokumenterar utifrån frågorna i "Stödfrågor vid utredning särskilt stöd". Då utredningen är klar överlämnas materialet till specialpedagog som kompletterar med övriga uppgifter och fattar ett beslut. 3. Beslut Utifrån utredningen, som kan vara liten eller mer omfattande, fattas beslut om att upprätta eller ej upprätta åtgärdsprogram. Om det beslutas att ej upprätta åtgärdsprogram skickas detta beslut hem med besvärshänvisning. Detta görs av specialpedagog. 4. Upprätta åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ges uppdraget att upprätta åtgärdsprogram till mentor. Som stöd finns specialpedagog. Det finns ett informationsdokument till arbetslagen "Stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram" att ta hjälp av vid upprättandet. Elev och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas, mentor kallar till ett möte där detta görs. Deras deltagande dokumenteras under rubriken "Delaktiga i åtgärdsprogrammet" Lägg särskild vikt vid att inhämta elevens synpunkter, på mötet eller i ett annat sammanhang. På mötet är fortfarande åtgärdsprogrammet ett förslag och ska inte skrivas under av vårdnadshavare. Mentor skickar förslaget på åtgärdsprogram till specialpedagog och man går igenom eventuella förändringar innan åtgärdsprogrammet beslutas. 9

10 5. Beslut om åtgärdsprogram Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogrammet i det reviderade dokument som innehåller plats för underskrift samt besvärshänvisning. Ingen annan skriver under åtgärdsprogrammet. Mentor skickar sedan hem detta till eleven och elevens föräldrar med en besvärshänvisning. 6. Utvärdering och analys Utvärdering och analys dokumenteras och förvaras tillsammans med utredning och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Skolan har tillgång till en studie- och yrkesvägledare på 20 %. Hon arbetar bland annat med information på grupp- och individnivå Inflytande och samråd Skolenhet F-3 På skolenhet F-3 har vi arbetsenhetsråd och enhetsråd två gånger per termin. Där diskuteras de frågor som vårdnadshavare ska ges möjlighet att få inflytande över Skolenhet 4-9 På skolenhet 4-9 har vi arbetsenhetsråd och enhetsråd två gånger per termin. Där diskuteras de frågor som vårdnadshavare ska ges möjlighet att få inflytande över Gemensamt Enhetsråd har vi tillsammans över skolenheterna. Alla pedagoger har i uppdrag enligt Lgr 11 att ge eleverna inflytande över innehåll och arbetsformer. Satsningen på Entreprenöriellt lärande syftar till att skapa ett reellt inflytande över utbildningen för alla elever. Vi har klassråd samt elevråd för alla stadierna där en pedagog stöttar eleverna att lyfta sina åsikter och få fram sina förslag Trygghet och studiero I årets GR-enkät kan vi se att vissa grupper upplever en god trygghet och studiero medan andra grupper upplever sämre studiero på Stenkulan jämfört med kommunen i övrigt. Vi har ordningsregler för skolan som är beslutade av rektor och är förankrade hos personal, elever och vårdnadshavare. Varje klass har egna trivselregler för att skapa goda förutsättningar för just deras studiero. Insatser för att öka eleveras trygghet och trivsel beskrivs i skolans Likabehandlingsplan, årlig plan. 10

11 1.15 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Värdegrundsarbetet är ständigt pågående på lektioner, raster och fritidstid. Hur eleverna bemöter varandra uppmärksammas och man handleder eleverna till lösningar vid konflikter direkt. En trivselenkät genomförs 1 gång/termin, resultatet följs upp av trygghetgruppen, åtgärdas samt lyfts på EHT. För att minska förekomsten av verbala kränkningar markerar alla vuxna vid grovt språkbruk. Om en sådan kränkning ändå sker följs arbetsgången i likabehandlingsplanen. Vi har en väl genomarbetad och förankrad likabehandlingsplan. Varje år genomförs den gedigna Örebroenkäten och resultatet används för att utvärdera likabehandlingsarbetet och som underlag för den nya årliga planen Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Det finns elever med modersmålsundervisning i finska, thailändska, persiska, tyska, arabiska. Under föregående år hade vi två elever som erbjöds studiehandledning på sitt modersmål. Vårt systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas så att det omfattar även modersmål och svenska som andraspråk Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje läsår skrivs skriftliga omdömen för eleverna i årskurs 1-5 och i samband med det skrivs en ny individuell utvecklingsplan som därefter revideras vid behov. Utvecklingssamtal genomförs två gånger. Som verktyg i den processen har vi Unikum. Där kan elever och vårdnadshavare gå in och läsa hur det går och se vad som behöver utvecklas. 11

12 2 Resultat Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 6 till 9 består kunskapsresultaten av betyg. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade kunskaper för den aktuella årskursen. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala. NKI står för Nöjd kund index och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKIresultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 och 3 Enhet: Stenkulan F-3 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs Årskurs 5 % avrundat till heltal Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 94% 100% 92% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik 92% 100% 89% Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 85% 90% 81% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska 85% 90% 81% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik 96% 100% 94%

13 2.1.2 Årskurs 5 Enhet: Stenkulan 4-9 (4-5) Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs % avrundat till heltal Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Svenska 84% 92% 77% Matematik 94% 100% 88% Engelska 92% 100% 85% Bild 92% 100% 85% Hem- och konsumentkunskap 0% 0% 0% Idrott och hälsa 96% 100% 92% Musik 96% 100% 92% NO 96% 100% 92% SO 75% 80% 69% Slöjd 86% 96% 77% Teknik 0% 0% 0% Alla ämnen 71% 80% 62% Årskurs 6 Enhet: Stenkulan 4-9 (6-9) Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når målen i: Årskurs 6 Når målen i alla ämnen 80% 87% 75% Svenska 91% 96% 88% Matematik 87% 87% 88% Engelska 95% 96% 94% Bild 96% 100% 94% Hem- och konsumentkunskap 98% 100% 97% Idrott och hälsa 98% 100% 97% Musik 98% 100% 97% NO 98% 100% 97% eller Biologi 0% 0% 0% Kemi 0% 0% 0% Fysik 0% 0% 0% SO 95% 96% 94% eller Geografi 0% 0% 0% Historia 0% 0% 0% Religion 0% 0% 0% Samhällskunskap 0% 0% 0% Slöjd 98% 100% 97% Teknik 96% 100% 94%

14 2.1.4 Årskurs 9 Enhet: Stenkulan 4-9 (6-9) Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs Kunskapsresultat till huvudmann Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Årskurs 9 Svenska Antal elever 92% 82% 100% Matematik 84% 65% 100% Engelska 89% 76% 100% Bild 92% 88% 95% Hem- och konsumentkunskap 95% 88% 100% Idrott och hälsa 84% 71% 95% Moderna språk Antal elever 77% 100% 61% Musik 100% 100% 100% Biologi 89% 76% 100% Kemi 84% 65% 100% Fysik 92% 82% 100% Geografi 87% 71% 100% Historia 92% 82% 100% Religion 87% 71% 100% Samhällskunskap 84% 65% 100% Slöjd 92% 82% 100% Teknik 84% 65% 100% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når målen i alla ämnen 71% 35% 100% Genomsnittligt meritvärde Enkätresultat grundskolan 14

15 2.3 Synpunkter och klagomål Synpunkter på verksamheten har både kommit via kommunens digitala brevlåda samt via mail till verksamheten. De som kommit via kommunens digitala brevlåda är till antalet, 7st. De som kommit in handlar om informationsbrist, frånvaroanmälan, ventilation, lärartäthet, studiero och bussresor. 15

16 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport Under föregående år arbetade vi utifrån tre strategiska områden. De är en forskningsbaserad utbildning, entreprenöriellt lärande och organisationsutveckling. Inom forskningsbaserad utbildning ingår utvecklingsarbetet inom bedömning för lärande, matematiklyft och CPS (Ross Green). En skola på vetenskaplig grund innebär också att arbeta systematiskt med att följa sina resultat och det gör vi inom strukturen för vårt årshjul. Vi såg under året att kunskap om systematiskt kvalitetsarbete och om begreppen vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet behövdes varierade mycket men behövde stärkas generellt. Därför var det ett innehåll på studiedagarna i juni. Inom bedömning för lärande ser vi att insatserna leder till att den gemensamma bedömningskompetensen på skolan ökar. Vi bedömer att alla arbetslags utvecklingsarbeten befinner sig i implementeringsfasen och en framgångsfaktor har varit att nyckelpersoner leder och planerar arbetet för sitt lag. Vi kan se i elevernas resultat (måluppfyllelse) i år F-3 att matematiklyftet har haft effekt på undervisningens kvalitet och elevers lärande. I Pärlans arbetslag där matematiklyftet pågick under föregående läsår är det för tidigt att dra slutsatser. Utvecklingsarbetet inom CPS har utgått ifrån Ross Greens Vilse i skolan samt föreläsningar av skolpsykolog och praktisk arbete med elever och reflektion i arbetslagen kring de erfarenheter som görs av lärarna. Vi anser att hela föregående läsår var arbetet i initieringsfas och när det sedan utvärderades individuellt och gemensamt på våren kunde vi tillsammans planera för fortsättningen. Under nuvarande läsår finns en nyckelperson i varje arbetslag och centrala teamets coacher handleder i processen. Inom entreprenöriellt lärande har varje arbetslag arbetat med att utveckla sina elevers kompetenser. Inom organisationsutveckling har arbetet haft fokus på att stärka lagens strukturer från en förtydligad uppdragsbeskrivning av samordnarrollen, innehåll i arbetslagstid och samplanering kollegor emellan. Vi har också formulerat vår infrastruktur och den är presenterad för all personal. 3.2 Strategier för 2015 Vi kommer att fortsätta med samma strategiska delar under Systematiskt kvalitetsarbete Arbetslagen gör analyser av sina resultat och planerar insatser. Rektorerna kommer under läsåret att följa upp arbetslagens planerade insatser och den effekt de har på elevernas lärande. Metoder, rutiner och ansvarsfördelning för det systematiska kvalitetsarbetet kommer att förtydligas för alla som arbetar med kärnuppdraget undervisning. 16

17 BFL Inom bedömning för lärande har varje arbetslag en egen planering för det gemensamma utvecklingsarbetet. Övergripande på skolan planerar vi nu för att börja länka ihop arbetslagens arbeten inom bedömning för lärande. Inspiration och delning mellan arbetslagen sker via vår bedömning för lärande-blogg. Målet är att under nästa läsår kunna formulera Stenkulans bedömningspolicy. Ett verktyg som vi tror kommer att påverka utvecklingen inom bedömning för lärande är GAFE. Dessutom kommer vi under året att definiera om begreppet så att vi kommer ifrån fokus på bedömning och stärker den del av begreppet som innebär att bedömningarna påverkar undervisning. Målet med förbättringsarbetet är att skolan får gemensamma ramar för formativ bedömning, dvs att undervisningen påverkas av de bedömningar som görs. Läslyftet pågår i F-6 och matematiklyftet i 7-9 är andra insatser som syftar till att förstärka lärares kompetens kring undervisningsuppdraget. Målet är en gemensam ram för hög nivå av undervisning som ska leda till ökad måluppfyllelse. Vi kommer att ha avstämningar kring hur undervisningen påverkas av lärarnas kompetensutveckling. CPS Kompetensutveckling inom CPS syftar till att alla vuxna i skolan får ett gemensamt förhållningssätt att lösa problem tillsammans med elever. Målet är att samarbetsklimatet med eleverna stärks och att vi vuxna inom skolans ram hjälper elever att utveckla sin förmåga att leda sig själva i sitt skolarbete, relationer och i sina liv. En kompetensutveckling kring Ross Greens modell CPS pågår. Boken Vilse i skolan är gemensam referenslitteratur. Arbetslagens utvärdering från i maj ligger till grund för de handlingar vi gör framåt. Nyckelpersoner utses och de har ansvar för att driva processen i arbetslagen, fördjupat lärande i respektive arbetslag med hjälp av förståelsekartor under ledning av centrala teamets coacher (Scherps modell för samtal och dokumentation av lärprocess). Vi har höga förväntningar på att alla elever, flickor som pojkar ska lyckas på Stenkulan och nå så långt som möjligt i sitt lärande. IKT För de arbetslag som arbetar med en-till-en kommer kompetensutveckling kring och implementering av verktyget GAFE att vara en åtgärd som syftar till att använda - en till en- verktygen mer effektivt för lärande. Kompetensutveckling kring verktyget Unikum kommer att ske i september och därefter regelbundet utifrån lärarnas behov. Flera lärare behöver lära sig grundläggande frågor såsom hur LPP -er utformas och läggs ut på Unikum. Genomgång av Unikum på föräldramöten och att mer medvetet använda Unikum för olika informationssyften är åtgärder för att stötta vårdnadshavare i att följa sitt barns skolgång och lärande. Kompetensutveckling kring hur projektorerna kan användas mer effektivt för elevernas lärande. Användning av interaktiva projektorer behöver göras i större utsträckning, då man ser att det kan öka lärandet. 17

18 Förtydliga för elever och föräldrar att verktyget ska användas för lärande i skolarbetet, inte för spel. (4-6) Klassidorna (bloggarna) kommer att utvecklas ytterligare och öka elevernas deltagande som redaktörer för sidan. Man kommer tillsammans med eleverna regelbundet titta på klassidan. (F-3) Man använder IKT i varierande utsträckning. Vi behöver ta tillvara på kompetensen som finns i kollegiet. I varje planering ska arbetslagen ha ett IKT-perspektiv och ta tillvara på fördelarna som IKT har. IT-policyn behöver revideras/uppdateras. Tillgången till digitala verktyg skall utökas under kommande läsår och t ex kommer fler I-Pads och/eller dokumentkameror prioriteras. Fritidshemmen Samarbetet mellan fritidshemmen kan utveckas ytterligare, så att barnen kan välja än mer när de vill vara ute eller inne. Om avdelningarna samarbetar så kan man utöka aktiviteterna så att barnen kan välja mer fritt. Arbetet med att skapa en god lärmiljö fortsätter. Lugn och ro och gemenskap är områden som kan prioriteras i arbetet. Fritidshemmen kommer även arbeta mer med känslor och fortsätta att göra barnen medvetna om hur man kan lösa konflikter på olika sätt. Exempelvis: -Hur är man när man är snäll? Kommunikationen mellan och inom fritidshemmen och andra delar på skolan, till exempel köket, skolverksamhet och ledningen, kommer ses över. Rastaktiviteten Leksam som nu har pågått under läsåret utvärderas kontinuerligt. Arbetet med detta fortskrider. 18