Legitim auktoritet i ett mångkulturellt samhälle En studie av kunskapsbehovet hos poliser och lärare

Transkript

1 Legitim auktoritet i ett mångkulturellt samhälle En studie av kunskapsbehovet hos poliser och lärare Samhället är ingen statisk konstruktion utan förändras på olika sätt kontinuerligt. Ett fenomen som leder till en påtaglig förändring av samhällen är migration. Då samhälleliga institutioner inte anpassas efter förändringar i en omgivande samhällskontext, kan problem uppstå, bl.a. i form av en bristande legitimitet. Två heta diskussioner i en allmän debatt rör skolans och polisens roll i samhället och hur dessa fungerar (eller upplevs inte fungera) i relation till framförallt en befolkning med invandrarbakgrund. Som en åtgärd mot problem i samhället hörs krav på fler poliser och en bättre skola. Kraven formuleras längs olika argumentationslinjer beroende på bl.a. ideologiska ställningstaganden. Å ena sidan framhävs tuffare tag och att polis och lärare i skolan ska ta i med hårdhandskarna och införa mer disciplin för att komma till rätta med de problem som fokuseras, men å andra sidan menar en del röster i debatten att såväl skola som polis bör arbeta mer inkluderande, empatiskt och demokratiskt, för att uppnå legitimitet och trovärdighet hos befolkningen. Dessa olika typer av krav kan tolkas i termer av auktoritet och legitimitet, dvs. att det i en förenklad allmän debatt krävs antingen en starkare auktoritet eller en starkare legitimitet. Hur dessa båda begrepp är relaterade till varandra och i själva verket sammanhänger i dessa båda professioners arbetspraktik är en central ingång för föreliggande forskningsstudie. Vårt fokus gällande den vardagliga arbetspraktiken är mötet för dessa båda yrkesgrupper med primärt elever i lärares fall och en bredare allmänhet för såväl lärare som för poliser. En huvudfråga är vilken typ av kunskaper och erfarenheter som behövs för att dessa möten ska upplevas som fungerande och legitimerande för såväl den professionelle utövaren som för de individer och grupper denne möter i sin yrkesutövning? Syfte Forskningsprojektets huvudsakliga syfte är att undersöka hur polis- och lärarutbildningar motsvarar kunskapsbehovet hos lärare och poliser i dagens mångkulturella samhälle. I vår analys finns också underliggande ambitioner, dels att genom en komparativ ingång kunna belysa två olika professioners roll i samhället och därmed också kunna jämföra två olika typer av professionella kunskapsfält, och dels att genom begreppen auktoritet och legitimitet vidareutveckla den teoretiska förståelsen av dessa båda professioner. Tre konkreta frågeställningar är vägledande för vårt arbete. Dessa är: - Vilka kunskaper behöver lärare och poliser för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta i ett mångkulturellt samhälle? - Hur upplever ungdomar lärare och polisers roll i samhället samt deras yrkesutövande? - Hur tillgodoser polis- respektive lärarutbildningar det kunskapsbehov, kopplat till ett mångkulturellt samhälle, som finns hos yrkesverksamma poliser och lärare? Projektets frågeställning faller inom ramen för problemområde nummer ett som preciseras i utlysningen. Med andra ord så studeras relationerna mellan den akademiska kunskapsbildningen (utbildning och forskning) och professionalism (yrkeskunnande). 1

2 Det som ger studien aktualitet är dock omständigheter inom ramen för problemområde nummer två, som i detta fall handlar om lärarprofessionens respektive polisprofessionens förvandling som en följd av politiska, sociala och kulturella förändringar. Projektet knyter därmed an till båda problemområdena. Teoretiska utgångspunkter Såväl polisers som lärares möjligheter att utföra sitt arbete är i stor utsträckning beroende av att de uppfattas som auktoriteter. I polisers fall finns en dubbelhet när det gäller vilket förhållningssätt som ska utvecklas för att uppfattas som en auktoritet. Poliser ska å ena sidan utstråla trygghet och lugn och å andra sidan, genom sin kroppshållning, sin uniform och sitt vapen, antyda ett potentiellt hot om tvång och våld. Poliser förväntar sig att samhällsmedborgarna skall lyda brott mot denna norm leder till sanktioner (Agevall och Jenner 2006: 10). I lärares fall finns inte motsvarande sanktionära medel att tillgå. Hur det pedagogiska ledarskapet utformas på bästa sätt är en tvistefråga och det finns en mängd olika uppfattningar. Ett huvuduppdrag för skolan är, enligt läroplanen (Lpo 94), att förmedla ett demokratiskt förhållningssätt till eleverna. Därutöver ska all verksamhet som bedrivs i skolan utformas demokratiskt. Med andra ord är inte teoretisk kunskap om demokrati tillräcklig utan den ska även förmedlas via ett utvecklande av elevernas egna praktiska erfarenheter av ett demokratiskt arbetssätt. Detta innebär att det ställs speciella krav på läraren som själv måste arbeta i enlighet med demokratiska principer. Enligt olika ledarskapsmodeller så finns det olika typer av ledarstil där en renodlad auktoritär stil uppfattas stå i motsats till ett renodlat demokratiskt ledarskap, men i lärarrollen finns krav på att förena dessa båda. Detta krav på ett differentierat ledarskap hos lärare kan sägas motsvara den dubbelhet i sättet att förmedla auktoritet som är karakteristiskt för poliser. Bland lärare, men i kanske ännu högre grad bland poliser finns en särskild känslighet inför att bli ifrågasatt i sin auktoritet. Detta kan ha sin naturliga förklaring i att det är polisen som förväntas rycka in och ställa till rätta när ingen annan kan hantera situationen, men det kan även ha ett samband med yrkets repressiva drag. Anledningen till att poliser behöver kombinera en avslappnad hållning med att utstråla ett potentiellt hot om tvång och våld, är just att det gäller för dem att undvika att bruka det våld de har i sin makt. I detta sammanhang är det ytterst väsentligt att samhällsmedlemmarna både uppfattar och bemöter poliser som auktoriteter och för att detta ska ske krävs det att polisen har uppnått legitimitet hos befolkningen. Ända sedan mitten av 1800-talet då svensk polis moderniserades, har en central tanke varit att polisen ska vara legitim i bemärkelsen accepterad bland den bredare befolkningen. Det blev därmed viktigt att det i samhället råder en bild av polisen som politiskt neutral och inriktad på att verka nära medborgarna och i samtycke med dessa (Furuhagen 2004: 5ff). Under senare år har ett tydliggörande av vilka värden polisen står för aktualiserats, just i syfte att upprätthålla och stärka sin legitimitet i samhället. Krav på lärare som opolitiska och objektiva framhärdades tidigare i skolans styrdokument, men har i takt med att begreppet objektivitet ifrågasatts inom forskning och i en bredare allmän debatt, fått stryka på foten. Idag ställs krav på att lärare ska verka i enlighet med den värdegrund som skolan vilar på och det finns numera utrymme för dagens lärare att uttrycka politiska åsikter om de inte strider mot värdegrunden eller mot grundläggande 2

3 demokratiska principer. En tydlighet i fråga om värden kan medföra en ökad legitimitet, vilket utgör en nödvändig grund för att uppfattas som en auktoritet. Enligt Webers typologi så faller lärare och polisers auktoritetssträvanden inom ramen för den legala typen av auktoritet (Weber 1983: 144ff). Tron på förnuftet och på de lagar som reglerar individer i samhället utgör den legitima grunden för denna typ av auktoritet. Med andra ord så hotas den legitima grunden för auktoriteten då målsättningarna för verksamheten inte längre uppfattas som rationella och därför utmanas och ifrågasätts av befolkningen. I och med forskningsprojektets komparativa dimension blir polis- och läraryrkets olika karaktärsdrag centrala liksom en tydlig distinktion av relevanta skillnader och likheter mellan yrkesgrupperna. I polisforskning återkommer vissa drag som betecknande för poliser, exempelvis misstänksamhet, cynism och fördomsfullhet. Dessa drag kan sättas i samband med polisyrkets specifika förutsättningar. Karakteristiskt för polisarbete är den specifika kombinationen av att bli utsatt för fara och hot, att uppfattas som en auktoritet och att ha kravet på snabbhet och effektivitet (Skolnick och Fyfe 1993: 90ff; Skolnick 1994: 41ff). Därutöver har polisen som yrkesgrupp befogenheter att vid behov använda tvång och våld gentemot samhällsmedlemmarna, dvs. polisyrket omfattas av ett repressivt drag. I den svenska lagstiftningen är det sedan länge (se Folkskolestadgan från 1958) förbjudet att använda våld eller en mildare användning av våld, s.k. barnaga, för att som lärare upprätthålla sin auktoritet och disciplinera eleverna i skolan. Lärarprofessionen skiljer sig därmed från polisprofessionen. Centrala begrepp inom lärarnas domän är istället kunskap, lärande och lyhördhet. Till skillnad från de begrepp som återkommer i beskrivningar av polisyrket, så är lärarprofessionens begreppsapparat generellt sett mjukare, men det finns också en diskurs om skolor och lärare som ligger i linje med polisyrkets, där beskrivningar om skolor inte ligger långt från hur fängelser beskrivs (Ljungberg 2005). Något som kännetecknar både polisarbete och lärararbete är att det sällan finns några tvärsäkra svar på hur man ska agera i olika situationer (Agevall och Jenner 2006). Eftersom dessa båda former av arbete innefattar en mängd olika typer av situationer kan det uppfattas som omöjligt att vara förberedd i alla lägen. Det kan därför vara problematiskt att i utbildningen tillhandahålla den kunskap och de erfarenheter som behövs för att hantera alla situationer som man som polis eller lärare kan ställas inför i sin yrkespraktik. En förändrad arbetspraktik genom t.ex. kontakter och möten med människor med erfarenheter från andra samhällskontexter än den svenska kan medföra nya kunskapsbehov som utbildningarna traditionellt sett inte prioriterat. Metod och tillvägagångssätt Studien är kvalitativ och komparativ. Det empiriska materialet utgörs av tre delar som sammantaget avser att ge kunskap om hur utbildningen står i relation till kunskapsbehovet hos lärare och poliser när det gäller att konstruktivt hantera sin yrkesutövning i det mångkulturella samhället. Empirins tre delar utgörs av: 1. Utbildningsinnehållet vid polis- respektive lärarutbildning i relation till en framtida yrkesutövning i en mångkulturell samhällskontext; 2. Polisers respektive lärares syn på det egna kunskapsbehovet mot bakgrund av sina försök att omsätta kunskaperna från utbildningen i en yrkespraktik; 3

4 3. Ungdomars syn på och upplevelser av polisers och lärares yrkesutövning, vilket kan uttrycka kunskapsbehov för dessa yrkesgrupper i möten med människor och situationer som uppstår i arbetspraktiken. Forskningsprojektet löper över tre år och planeras att läggas upp som följer: Termin 1-2 studeras innehållet vid tre 1 (respektive fyra) olika lärosäten med utbildningar för poliser och lärare. Syftet med denna del av studien är att få kunskap om på vilket sätt studenterna förbereds inför att arbeta i det mångkulturella samhället. Polisutbildningarna som kommer att täckas in ligger vid Växjö universitet, Umeå universitet samt vid Polishögskolan i Stockholm. Lärarutbildningarna som studeras är belägna i Stockholm/ Södertörn, Göteborg och Malmö. Utbildningens innehåll kommer att granskas utifrån utbildnings- och kursplaner, utbildnings- och föreläsningspresentationer, litteraturlistor och genom samtal med såväl lärar- och polisutbildare som med lärar- och polisstudenter. Under studiens första år etableras kontakter med ca 5 studenter som går sista året vid respektive utbildning eller från respektive region (sammanlagt ca 15 polisstuderande och 15 lärarstuderande). Urvalet av informanter kommer att bygga på frivillighet och en mångfald bland informanterna i fråga om kön, etnisk tillhörighet och ålder kommer att eftersträvas. Ett samtal initieras kring studenternas syn på sin utbildning samt förväntningar inför det kommande yrkesutövandet. I dessa samtal kommer vi att leda in på aspekter relaterade till det mångkulturella samhället, utan att för den delen inskränka samtalen till att röra enbart invandringsrelaterade frågor. Under termin 3-4 avser vi att försöka få en inblick i hur ungdomar (15-18 år gamla) betraktar poliser och lärare samt upplever deras yrkesutövning. Sammantaget kommer ca 20 personer att intervjuas: 10 personer med erfarenheter av någon form av polisingripanden samt 10 skolungdomar. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade, dvs. kretsa kring vissa valda områden/frågeställningar med utrymme för att gå utanför dessa ramar. Varje intervju följs upp med ytterligare ett samtal efter det att intervjun delvis bearbetats, för att ge informanterna möjlighet att förtydliga och godkänna våra tolkningar av det som sagts. Urvalet bygger även här på frivillighet och på en mångfald (dock ej i fråga om ålder) i informantgruppen. Av främst praktiska skäl kommer Malmö att utgöra plattform för vårt urval. Genom kontakter på Malmös skolor etablerade i samband med tidigare forskning kommer informanter att kontaktas för den del av undersökningen som rör lärare. Genom dessa ungdomar kommer vi förhoppningsvis att förmedlas vidare till skolkamrater/vänner med erfarenheter från möten med poliser. I detta skede av studien kommer etiska överväganden att särskilt beaktas, eftersom informanterna är unga och samtalen kan röra känsliga ämnen. Eftersom informanterna är så unga kan de inte förväntas att själva kunna bedöma vilka eventuella konsekvenser vår studie kan få för dem, varför ett stort etiskt ansvar vilar på oss som forskare. 1 Anledningen till att just tre lärosäten valts ut är att det finns just tre stycken polisutbildningar i Sverige. När det gäller lärarutbildningar så har de tre storstadsregionerna styrt urvalet, eftersom det är i dessa det finns en mer differentierad och heterogen befolkning. I Stockholm har även Södertörns högskola inkluderats, eftersom de särskilt har arbetat med en mångkulturell lärarutbildning. 4

5 Syftet med intervjuerna är att få en bild av dels synen hos ungdomarna på polisers och lärares roll i samhället, dels deras konkreta erfarenheter av polisers och lärares yrkesutövning. Intervjuerna kommer att kretsa kring erfarenheter ungdomarnas har av poliser respektive lärare, negativa som positiva i de negativa fallen hur polisen/läraren kunde ha agerat istället och i de positiva fallen vad som gjorde det till något positivt. Syftet är att synliggöra de förhållningssätt hos poliser respektive lärare som upplevs fungera bland ungdomar som möter dem i deras arbetspraktik. Denna del av det empiriska materialet betraktar vi som ett sätt att få vägledning i våra tolkningar av och försök att förstå de erfarenheter och svårigheter som polis- och lärarstudenterna i vår studie upplever sig ställas inför, samt vilket kunskapsbehov de faktiskt har. Termin 4-5 följs de studenter som vi tog kontakt med under det första året av forskningsprojektet upp genom intervjuer utifrån de erfarenheter de gjort under det halvår de nu har provat på att arbeta som poliser respektive lärare. Även dessa intervjuer kommer att vara semistrukturerade. Vi avser att försöka få svar på bl.a. följande frågor: - Hur upplever de att börja arbeta som polis/lärare? - Hur ser de på relationen mellan utbildning/praktisk yrkesutövning? - Vilka invandringsrelaterade aspekter har de ställts inför i sitt arbete? - Hur anser de att de har förberetts inför sådana situationer vid sina utbildningar? - Vilka kunskaper anser de sig sakna respektive ha för att kunna hantera sitt yrke i en mångkulturell kontext? Eftersom det kan tänkas att de studerande som vi följt under studien dels, av olika skäl, inte påbörjat ett arbete som polis eller lärare och dels inte vill fortsätta som informanter, så kommer vi att även kontakta poliser (minst fem) och lärare (minst fem) som varit yrkesverksamma i ca fem år. Syftet med att intervjua poliser och lärare med en viss yrkeserfarenhet är att få en grund för en jämförelse mellan synen på yrkeskunskap bland studerande respektive bland yrkesverksamma. Under termin 5-6 pågår arbetet med att färdigställa studien. Under studiens tre år kommer litteraturstudier att bedrivas kontinuerligt, med särskilt fokus på begreppen auktoritet och legitimitet. Ambitionen är följaktligen inte enbart att vår studie ska belysa kunskapsbehovet hos lärare och poliser i dagens mångkulturella samhälle, utan även att vidareutveckla den teoretiska förståelsen och skapa nya teoretiska modeller som kan belysa professionell kunskap i övergången från utbildning till arbetspraktik och i relation till ett mångkulturellt samhälle. Analysen bygger på flera komparativa dimensioner som på olika sätt skär genom varandra; - jämförelser mellan två olika professioner som är centrala i samhället, - jämförelser mellan olika lärosäten i synen på den professionella kunskapen och dess primära innehåll, - jämförelser mellan kunskapssynen inom ramen för utbildningarna och hur yrkeskunskapen uppfattas på fältet, - jämförelser mellan hur de professionella uppfattar det egna kunskapsbehovet och de kunskaper de anser sig ha fått under sin utbildning, 5

6 - jämförelser mellan hur lärare och poliser uppfattar sin roll och yrkesutövning och hur ungdomar de möter uppfattar detsamma. Studien får betecknas ha hög samhällsrelevans och en del av forskningsarbetet kommer att fokuseras på att förankra de empiriska och teoretiska slutsatserna i ett omgivande samhälle, genom mediekontakter, olika former av publikationer, seminarier, konferenser och inte minst i kontakter med polis- och lärarutbildningar. Referenser Agevall Lena och Jenner Håkan (red), Bilder av polisarbete. Samhällsuppdrag, dilemman & kunskapskrav, Växjö University Press, utkommer 2006 Folkskolestadgan, Kungliga Majestätets stadga den 23 maj 1958 för folkskolor, fortsättningsskolor och försöksskolor, Lund: H. Ohlsson 1961 Furuhagen Björn, Ordning på stan: polisen i Stockholm , Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion, 2004 Ljungberg Caroline, Den svenska skolan och det mångkulturella en paradox?, Malmö Studies in International Migration and Ethnic Relations No 4, Linköping Studies in Art and Science No 329, 2005 Skolnick Jerome H. och Fyfe James J., Above the law: police and the excessive use of law, The Free Press, New York 1993 Skolnick Jerome H., Justice Without Trial: Law Enforcement in Democratic Society (tredje upplagan), Macmillan, New York 1994 Weber Max, Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder, Lund: Argos,