RAPPORT BESLUTSUNDERLAG F UTFORMNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR BOLMENS VATTENSKYDDSOMRÅDE BESLUTSUNDERLAG SYDVATTEN, AB UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 RAPPORT SYDVATTEN, AB UTFORMNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR BOLMENS VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER BESLUTSUNDERLAG Sweco Environment AB Sweco

2 FÖRORD Föreliggnde rpport beskriver syfte och bkgrund till de skyddsföreskrifter som föreslås inom Bolmens vttenskyddsområde. I bilgor till rpporten presenters förslg till skyddsföreskrifter smt den generell lgstiftning som gäller inom ll vttenskyddsområden i Sverige. Skyddsföreskrifter är endst en v fler åtgärder som kn vr lämplig tt rbet med för tt säkerställ ett långsiktigt nyttjnde v Bolmen som dricksvttentäkt. Exempel på ndr åtgärder är beredskp och informtion. Avvägningen melln vilk riskkällor som är lämplig tt regler genom skyddsföreskrifter och vilk riskkällor som är mer lämplig tt rbet med genom ndr typer v åtgärder är en viktig del v rbetet tt t frm förslg till skyddsföreskrifter. Uppdrgsledre för uppdrget hr vrit Tove Krnstedt, och Nils Kellgren, Helen Eklund och Nils Kellgren hr bidrgit i rbetet. Grnskre v rpporten smt förslg till skyddsföreskrifter hr vrit Mgnus Liedholm. Tove Krnstedt Uppdrgsledre Sweco Skånegtn 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Leglt stöd och syfte 1 3 Formulering och restriktionsnivå 1 4 Indirekt lgstiftning inom vttenskyddsområde 2 5 Grund för förslg till vttenskyddsföreskrifter 2 6 Motiv för föreslgn skyddsföreskrifter 4 1 Djur 4 2 Motortrfik 5 3 Fordonstvätt 5 4 Kemiklier 6 5 Asflt och oljegrus 8 6 Avfll 9 7 Avlopp 10 8 Djur 11 9 Gödsel Bekämpningsmedel Skog 13 Bilgor Bilg F1 Bilg F2 Förslg till vttenskyddsföreskrifter för Bolmen vttenskyddsområde Indirekt lgstiftning inom vttenskyddsområde

4

5 1 Inledning Att inrätt bestämmelser, benämnd skyddsföreskrifter, inom vttenskyddsområde är en dministrtiv åtgärd för tt skp ett skydd för en vttentäkt. Skyddsföreskriftern nger vd mn inte får lov tt gör inom området utn tillstånd eller nmäln. Även förbud kn förekomm. Vägledning för utformning v skyddsföreskrifter ges i Nturvårdsverkets llmänn råd om vttenskyddsområde 2003:16 (med senre uppdteringr i den mån det tillkommer). 2 Leglt stöd och syfte Skyddsföreskrifter för vttenskyddsområde meddels med stöd v 7 kp. 22 Miljöblken. I Nturvårdsverkets hndbok om vttenskyddsområde 1 nges vd syftet bör vr med vttenskyddsföreskrifter i de olik skyddszonern. För vttentäktszonen bör gäll sådn föreskrifter tt ll nnn verksmhet än vttentäktsverksmhet förbjuds. För den primär skyddszonen bör gäll sådn skyddsföreskrifter tt rådrum erhålles i händelse v kut förorening. För den sekundär skyddszonen bör gäll sådn skyddsföreskrifter tt en hög vttenkvlitet bibehålls eller förbättrs. För den tertiär skyddszonen reglers mrk och vttenutnyttjnde som negtivt kn påverk vttenförekomster och vttentäkter i ett långt tidsperspektiv. Föreskrifter bör utforms med Nturvårdsverkets llmänn råd om vttenskyddsområde (NVFS 2003:16) som referensrm och norm. De llmänn råden är dock npssde utifrån generell förhållnden. En pltsspecifik npssning v föreskriftern måste lltid görs, givet förutsättningrn i det vttenskyddsområde som vses. De llmänn råden är således inte tillämplig rkt v i ll vttenskyddsområden. 3 Formulering och restriktionsnivå Vttenskyddsföreskriftern bör inte kräv åtgärder eller vr påbud, utn sk utforms som restriktioner i mrknvändningen/verksmheten. Föreskriftern sk vr tydlig och juridiskt hållbr (d.v.s. tydlig). Vttenskyddsföreskriftern nger vd mn inte får lov tt gör inom vttenskyddsområdet, inte vd mn får gör eller hur mn sk gör. Vttenskyddsföreskrifter är ett komplement till nnn lgstiftning och dubbelregleringr sk så långt som möjligt undviks. Under senre år hr det i vttenskyddssmmnhng ktuliserts tt de skyddsföreskrifter som föreslås sk vr möjlig tt utöv prktisk tillsyn över, nnrs är de inte lämplig föreskrifter. Föreskriftern formulers med någon v följnde restriktionsnivå: 1 Nturvårdsverkets hndbok 2010:5. 1 (14)

6 Anmälningsplikt nvänds då tillsynsmyndigheten vill h kännedom om en verksmhet eller en åtgärd inom vttenskyddsområde. Möjlighet finns tt gör föreläggnden med hänsyn till vttentäktens skyddsbehov i reltion till verksmhetens risknivå. Sex veckor efter tt tillsynsmyndigheten bedömer tt nmäln är komplett får verksmheten påbörjs även om tillsynsmyndigheten inte återkommit till den som lämnt in nsökn. Tillståndsplikt nvänds då tillsynsmyndigheten vill h möjlighet tt kontroller förutsättningrn för hur en verksmhet eller åtgärd bedrivs inom ett vttenskyddsområde. Möjlighet finns tt ställ villkor med hänsyn till vttentäktens skyddsbehov i reltion till verksmhetens risknivå. Verksmheten får inte bedrivs utn tt tillstånd erhållits. Förbud är en strängre reglering än ett tillståndskrv och bör nvänds om huvudregeln är tt verksmheten eller åtgärden inte sk bedrivs. Ansökn kn görs om dispens från förbudet. Verksmheter som omftts v förbud får inte bedrivs om inte dispens erhålls. 2 (14) Vttenskyddsföreskrifter som föreslås för Bolmen vttentäkt hr utformts med vttentäktens nutid och frmtid skyddsbehov i fokus och representerr i mång vseenden en tillämpning och uttolkning v miljöblkens intentioner som uttrycks i miljöblkens llmänn hänsynsregler (MB 2 kp). I viss fll kn en föreskrift med stöd v miljöblkens 7 kp vid behov och med hänsyn till syftet innebär ett större krv på försiktighet än vd som följer v miljöblkens llmänn ktsmhetsregler. Förslg till skyddsföreskrifter för Bolmen vttenskyddsområde redoviss i bilg F1. 4 Indirekt lgstiftning inom vttenskyddsområde Det finns restriktioner och nvisningr som gäller generellt inom vttenskyddsområden, så även inom det föreslgn vttenskyddsområdet för Bolmen. Dess är meddelde med stöd v nnn lg än miljöblkens 7 kp. 22 MB. Vilk dess är och vilken omfttning de hr kn ändrs över tid. Det är därför inte möjligt tt som bilg till vttenskyddsföreskriftern h en fullständig och ktuell beskrivning över ll indirekt lgstiftning som träder i krft. Den som berörs v vttenskyddsområdet är skyldig tt känn till vilk restriktioner och nvisningr som är ktuell, liksom tt känn till ll nnn lgstiftning. De i dgsläget 2 gällnde restriktioner och nvisningr som per utomtik träder ikrft då ett område fstställs som vttenskyddsområde redoviss i bilg F2. 5 Grund för förslg till vttenskyddsföreskrifter Den riskbedömning som utförts för Bolmen vttentäkt och som redoviss i beslutsunderlg C Risknlys för Bolmen vttentäkt smt i beslutsunderlg D Åtgärder för ökt skydd v Bolmen vttentäkt är viktig underlg för utformningen v vttenskyddsföreskrifter. Andr spekter finns som också måste bekts i rbetet. Även 2.

7 om såväl risknlys som riskvärdering utgör viktig underlg finns det lltså inte en tydlig och enkel koppling till vttenskyddsområdets eller skyddsföreskrifterns utformning, se Figur 1. - Risknlys och riskvärdering - Nturvårdsverkets hndbok 2010:5 med llmänn råd 2003:16 - Områdets egenskper - Juridisk prxis - Ambitionsnivå - Övrig riskreducernde åtgärder Vttenskyddsområde och skyddsföreskrifter Figur 1: Risknlysen nvänds för tt synliggör den smlde riskbilden i den del v Bolmens tillrinningsområde som undersökts i rbetet inför frmtgnde v förslg till vttenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Resulttet från risknlysen, tillsmmns med den efterföljnde riskvärderingen, är ett v fler underlg som nvänds vid frmtgndet v förslget. Nturvårdsverkets llmänn råd för vttenskyddsområde (2003:16) nges en bedömning v vilk restriktionsnivåer som bör gäll för olik verksmheter inom ett vttenskyddsområde. Sydvtten hr med dess råd som utgångspunkt gjort en npssning v såväl föreskrifterns omfttning som nivå utifrån de fortsättningr som gäller för vttentäkten. Juridisk prxis och Sydvttens ställningstgnde vseende mbitionsnivå och inställning till tt vidt ndr åtgärder påverkr såväl omfttning som nivå v de föreskrifter som föreslås. Utformningen v skyddsföreskriftern tr också hänsyn till om det med större lämplighet går tt uppnå riskminskning genom ndr åtgärder än med skyddsföreskrifter. De huvudsklig fktorer som bekts vid sidn v risknlysens resultt är följnde; Nturvårdsverkets llmänn råd 2003:16 Juridisk prxis Sydvttens mbitionsnivå Bedömning v lämpligste åtgärden för riskminskning I Bolmens vttenskyddsområde är Sydvtten, som är huvudmn för vttentäkten, intresserd v tt tillsmmns med berörd kommuner och verksmhetsutövre, rbet ktivt med ndr åtgärder vid sidn v vttenskyddsområde och skyddsföreskrifter. De skyddsföreskrifter som föreslås för Bolmen vspeglr dett ställningstgnde genom tt berör de verksmheter som medför betydnde risk för vttentäkten och som är lämplig tt regler genom vttenskyddsföreskrifter men inte omftt sådnt som mer lämpligt hnters genom ndr åtgärder. 3 (14)

8 Förslget till skyddsföreskrifter är därtill resultt v en vvägning där den nytt vttentäkten erhåller med givn skyddsföreskrifter sätts i reltion till den uppoffring skyddsföreskriftern medför för dem som berörs. Vttenskyddsföreskriftern sk bidr till ett långsiktigt skydd v vttentäkten men får smtidigt inte gå längre än vd som krävs för tt uppnå dett. Blnd de riskkällor som identifierts inom Bolmen vttenskyddsområde finns sådn där skyddsföreskrifter bedöms vr motivert som en del i rbetet tt ök det långsiktig skyddet för vttentäkten. Motivet för föreslgn skyddsföreskrifter kn, som nämnts ovn, vr en smmnvägning v fler påverknde fktorer. Strndbete Utsläpp från förbränningsmotorer på sjö Fordonstvätt Tnkr med petroleumprodukter Vägdgvtten Enskild vlopp Avloppsreningsverk Bräddning på vloppsledning Nturgödsel Kemisk bekämpningsmedel Avverkning v skog Förutom tt inför vttenskyddsområde med tillhörnde skyddsföreskrifter finns en rd åtgärder som också kn bidr till riskreducering, och därmed ett ökt vttenskydd. Vilk åtgärder som kn vr lämplig för tt reducer riskkällor inom Bolmens vttenskyddsområde redoviss i beslutsunderlg D Åtgärder för ökt skydd v Bolmen vttentäkt. Åtgärdsrbetet är särskilt viktigt för de riskkällor som bedömts tillhör klss 2 eller klss 3 i den risknlys som utförts inom rmen för rbetet med vttenskyddsområdet vilken redoviss i beslutsunderlg C Risknlys för Bolmen vttentäkt). 6 Motiv för föreslgn skyddsföreskrifter Nedn utveckls resonemnget vseende motiv för förslg till skyddsföreskrifter för Bolmen vttenskyddsområde. Observer tt smtlig föreskrifter som föreslås för primär skyddszon också gäller vttentäktszonen. Därtill finns tre föreslgn skyddsföreskrifter som enbrt berör vttentäktszonen (1-3 ). 1 Djur Vttentäktszon Hållning v betesdjur är förbjuden. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Strndbete S4 K3 4 (14)

9 Motivering till föreslgen föreskrift Djurhållning kn medför försämrd råvttenkvlitet vid intgspunkten vilket ställer hög krv på övervkning och beredning för tt hälsoeffekter inte sk uppkomm. Hälsoeffekter i form v blnd nnt mgsjuk, kn orsks v mikrobiell föroreningr från djur. Sydvtten önskr styr bort bete från området närmst vttenintget. I vttentäktszonen, där det finns en direkt nslutning till ytvtten föreslås därför förbud. 2 Motortrfik Vttentäktszon Frmdrift v fordon på sjö med hjälp v förbränningsmotor är förbjuden. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Utsläpp från förbränningsmotorer på sjö S4 K2 Motivering till föreslgen föreskrift Vid frmdrift v fordon med förbränningsmotor på vttnet kommer mer eller mindre stor mängd v bränslet tt psser motorn oförbränt och hmn i vttnet. Äldre 2-tktsmotorer hr sämst förbränningskpcitet vilket medför tt en stor del v bränslet släpps ut direkt i vttnet. Även nyre 2-tktsmotorer och 4-tktsmotorer släpper ut en del v bränslet oförbränt. Det räcker med ett pr droppr olj för tt föroren en miljon liter vtten. För tt undvik tt dett sker önskr Sydvtten styr bort trfik med förbränningsmotorer från vttnet närmst vttenintget. I vttentäktszonen, där det finns en direkt nslutning till ytvtten föreslås därför förbud. Det föreslås dock ingen begränsning vd vser fordon som förs frm med elmotorer då dess inte medför utsläpp i vttentäkten. 3 Fordonstvätt Vttentäktszon Fordonstvätt på ytor där vrinning sker till dgvttennätet eller till ytvttenrecipient är förbjuden. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Fordonstvätt S4 K1 5 (14)

10 Motivering till föreslgen föreskrift Tvätt v fordon i när nslutning till vttendrg och sjör kn orsk en tillfällig försämring v råvttenkvlitet genom tt vttnet från tvätten får med sig prtiklr från smörjoljor, korrosion, däck, vfettningsmedel, vägbeläggning och dylikt. Viss ämnen kn vr hälsovådlig. Därtill kn själv bilvårdsproduktern eller ndr medel som nvänds vid fordonstvätt föroren vttnet. Sydvtten önskr styr bort fordonstvätt från området närmst vttenintget. I vttentäktszonen, där det finns en direkt nslutning till ytvtten föreslås därför förbud vilket t.ex. innebär tt det inte är tillåtet tt tvätt bilr eller ndr motordrivn fordon med rengöringsmedel. Som komplement till föreskriften är informtionskmpnjer en viktig del i Sydvtten och kommunerns gemensmm rbete för tt minsk den risk som utgörs v fordonstvätt. 4 Kemiklier b Primär skyddszon Uppställning v tnkbilr, tnkbilssläp, järnvägstnkvgnr eller ndr trnsportbehållre, rymmnde mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt frligt gods eller övrig hälso- eller miljöfrlig produkter är förbjuden. Undntg gäller om uppställning sker med sekundärt skydd. Undntg gäller för bränsle drifttnken på fordon. Lgring v smmnlgt mer än 250 liter petroleumprodukter eller ndr hälso- och miljöfrlig produkter får ej ske utn tillstånd. Sekundär skyddszon Uppställning v tnkbilr, tnkbilssläp, järnvägstnkvgnr eller ndr trnsportbehållre, rymmnde mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt frligt gods eller övrig hälsoeller miljöfrlig produkter får ej ske utn tillstånd. Undntg gäller om uppställning sker med sekundärt skydd. Undntg gäller för bränsle drifttnken på fordon. Lgring v smmnlgt mer än 250 liter petroleumprodukter eller ndr hälso- och miljöfrlig produkter får ej ske utn nmäln. 6 (14)

11 c d Undntg gäller om lgring sker med sekundärt skydd. Lgring, med sekundärt skydd, v smmnlgt mer än 250 liter petroleumprodukter eller ndr hälso- och miljöfrlig produkter får ej ske utn nmäln. Annn hntering än uppställning och lgring, v smmnlgt mer än 250 liter petroleumprodukter eller ndr hälso- och miljöfrlig produkter får ej ske utn nmäln. Undntg gäller om hnteringen sker med sekundärt skydd. Undntg gäller för trnsporter. Undntg gäller om lgring sker med sekundärt skydd Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Tnkr med petroleumprodukter Motivering till föreslgn föreskrifter S2 K2 S2 K2 Hntering v petroleumprodukter och ndr hälso- eller miljöfrlig produkter, utn tt det finns tillräcklig brriärer mot vttentäkten, kn redn vid mycket liten mängd spill eller läckge försämr råvttenkvliteten och medför potentiell hälsoeffekter Det räcker med ett pr droppr olj för tt föroren en miljon liter vtten. Även om produktern inte når frm till vttentäkten kn ett spill ge långvrig effekter då ämnen kn stnn kvr i mrken under lång tid och påverk det vtten som rinner v direkt som ytvtten eller bildr grundvtten. Petroleumprodukter och ndr hälso- eller miljöfrlig produkter orskr stor problem i vttenverket i det fll förorent vtten ts in i reningsprocessen. Hur llvrlig problemen blir beror på vilken typ v förorening det hndlr om. Ovsett reningsprocess finns risk tt petroleumprodukter inte vlägsns och därför finns kvr i dricksvttnet som når konsumenten. Petroleumprodukter är svårsnerde och kn orsk driftstopp under lång tid. I värst fll förstörs delr v reningsprocessen så de måste byts ut helt. 7 (14)

12 I Nturvårdsverkets llmänn råd föreslås strängre reglering v petroleumprodukter än förslget till skyddsföreskrifter för Bolmen. Orsken till Sydvttens förslg är tt, under rätt förutsättningr (läs undntgen i föreskriftern), möjliggör en hntering v petroleumprodukter. Den gräns som föreslås gäll, 250 liter, är vnligt förekommnde i vttenskyddsföreskrifter då den överensstämmer med den gräns som nges för ytterligre bestämmelser inom vttenskyddsområde i Nturvårdsverkets föreskrifter gällnde skydd mot mrk- och vttenförorening vid lgring v brndfrlig vätskor (NFS 2003:24 med senre ändringr enligt NFS 2006:16, NFS 2009:3). För tt minsk risken för tt en stor volym orskr förorening ställs krv på sekundärt skydd. Sekundärt skydd innebär tt tnkrn/behållrn står i en invllning och ämnet vid läckge smls upp i invllningen och inte läcker ut i nturen och vttnet. Skns sekundärt skydd är uppställning förbjuden. Orsken är tt det oft sker på pltser som inte är npssde för verksmheten och inte sälln på pltser som inte är under uppsikt. Lgring v större volymer får förekomm ntingen med sekundärt skydd eller efter erhållet tillstånd. I villkoren för tillståndet kn försiktighetsmått nges så tt lgringen kn vr förenlig med ett säkert vttenskydd. Lgring v mindre volymer smt nnn hntering än uppställning och lgring får ske ntingen med sekundärt skydd eller efter nmäln, Annn hntering kn vr lossning/lstning/tnkning v kemiklier. Sådn hntering sker normlt koncentrert under kort tid. Genom nmäln får tillsynsmyndigheten kännedom om verksmheten. Risken för tt förorening v vttentäkten sk ske minskr eftersom kommunen, tillsmmns med verksmhetsutövrn, om behov finns kn rbet förebyggnde. 5 Asflt och oljegrus Primär skyddszon Användning, lgring, deponering eller tillverkning v sflt och oljegrus får ej ske utn tillstånd. Undntg gäller om lgring eller tillverkning sker med sekundärt skydd. Sekundär skyddszon Användning, lgring, deponering eller tillverkning v sflt, oljegrus får ej ske utn nmäln. Undntg gäller om lgring eller tillverkning sker med sekundärt skydd. 8 (14)

13 b Anläggnde v ny väg får ej ske utn tillstånd. Anläggnde v ny väg får ej ske utn nmäln. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Vägdgvtten S4 K1 S4 K1 Motivering till föreslgn föreskrifter Asflt och oljegrus innehåller petroleumprodukter som redn vid små mängder kn föroren vttentäkten (se motivering i 4 ovn). Föroreningrn når vttentäkten vi regnvtten som vrinner vi dgvttensystem och vttendrg. För tt det sk finns möjlighet tt nge villkor för sådn hntering v sflt och oljegrus där riskreducering är nödvändig för ett långsiktigt säkert vttenskydd bedöms tillståndsplikt för denn hntering vr lämpligt. Villkoren i tillståndet sk säkerställ tt vttenskyddet inte äventyrs i det fll verksmheten sk bedrivs inom primär skyddszon. Genom nmäln i sekundär skyddszon får tillsynsmyndigheten kännedom om verksmheter som sk bedrivs. Risken för tt förorening v vttentäkten sk ske minskr eftersom kommunen, tillsmmns med verksmhetsutövrn, om behov finns kn rbet förebyggnde. 6 Avfll b Primär skyddszon Lgring och deponering v vfll, förorende mssor eller mssor med okänd miljösttus är förbjuden. Lgring v frligt vfll är förbjuden. Sekundär skyddszon Lgring och deponering v vfll, förorende mssor eller mssor med okänd miljösttus får ej ske utn tillstånd. Lgring v frligt vfll får ej ske utn tillstånd. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Upplg v vfll Avslutd deponi Motivering till föreslgn föreskrifter Riskkällorn är inte bedömd inom primär och sekundär skyddszon. Ing känd förekomster v dess verksmheter inom området idg. Frligt vfll kn medför llvrlig förorening v en vttentäkt vid läckge från vfllet eller om vfllet hmnr direkt i vttnet. Cocktileffekter kn förstärk skdn. Skyddsföreskriftern sk inte br regler befintlig verksmhet utn också vr frmåtsyftnde vrför föreskrift föreslås för dess verksmheter även om ing känd förekomster finns idg. 9 (14)

14 Genom tt förbjud lgring och deponering i primär skyddszon minskr risken för förening v vttentäkten. Genom tillståndsplikt i sekundär skyddszon kn villkor ges för tt säkerställ tt vttenskyddet inte äventyrs i det fll verksmheten sk bedrivs inom sekundär skyddszon. 7 Avlopp b Primär skyddszon Utsläpp v spillvtten och processvtten får ej ske utn tillstånd. Spridning v vloppsslm eller humnurin är förbjuden. Sekundär skyddszon Utsläpp v spillvtten och processvtten får ej ske utn tillstånd. Spridning v vloppsslm eller humnurin får ej ske utn tillstånd. Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Enskild vlopp S4 K2 S4 K2 Avloppsreningsverk; Angelstd-Bolmen S3 K2 Avloppsreningsverk; Sjöhgen infiltrtion S3 K2 Bräddning på vloppsledning Motivering till föreslgn föreskrifter S3 K3 S3 K3 Mikrobiell förorening v vttentäkter i Sverige hr blivit uppmärksmmt de senste åren till följd v föroreningr i bl.. Östersund och Skellefteås vttentäkter som ledde till närmre sjukdomsfll. Utsläpp v spillvtten och processvtten innebär en risk tt vttentäkten förorens mikrobiellt. Föroreningr i spillvtten, vloppsslm smt viss sorters processvtten utgörs v prsiter och virus som riskerr tt gör människor och djur sjuk när de dricker vttnet. Förutom de mikrobiologisk föroreningrn medför spillvtten, slm och processvtten ett utsläpp v näringsämnen såsom kväve. Risken finns även tt vttnet och slmmet är förorent v kemisk ämnen såsom lösningsmedel och medicin. Redn befintlig lgstiftning ställer krv på tillstånd för enskild vlopp dit vttenklosett sk nsluts och för stor utsläpp v 10 (14)

15 spillvtten och viss sorters processvtten. Med denn föreskrift kompletters krven så tt de gäller llt utsläpp ovsett storlek. Tillståndsplikt för utsläpp v spillvtten och processvtten i vttenskyddsområdets primär och sekundär skyddszoner och för spridning v vloppsslm och humnurin i sekundär skyddszon möjliggör tt villkor kn ges som säkerställer tt vttenskyddet inte äventyrs i det fll verksmheten sk bedrivs. Sydvtten önskr styr undn spridning v vloppsslm och humnurin från den primär skyddszonen i syfte tt minsk risken för mikrobiell föroreningsspridning. 8 Djur Primär skyddszon Betesdjur får ej hålls utn nmäln. Sekundär skyddszon --- Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Strndbete S3 K3 S2 K3 Motivering till föreslgn föreskrifter Djurhållning kn medför försämrd råvttenkvlitet vid intgspunkten vilket ställer hög krv på övervkning och beredning för tt hälsoeffekter inte sk uppkomm. Hälsoeffekter i form v blnd nnt mgsjuk, kn orsks v mikrobiell föroreningr från djur. Genom nmäln i primär skyddszon får tillsynsmyndigheten kännedom om verksmheter som sk bedrivs. Risken för tt förorening v vttentäkten sk ske minskr eftersom kommunen, tillsmmns med verksmhetsutövrn, om behov finns kn rbet förebyggnde. 9 Gödsel Primär skyddszon Lgring v nturgödsel är förbjuden. Undntg gäller om läckge från gödsellgringen till omgivningen inte kn ske. Sekundär skyddszon (14)

16 b Yrkesmässig spridning v nturgödsel får ej ske utn tillstånd. --- Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Nturgödsel S3 K3 S2 K3 Motivering till föreslgn föreskrifter Hntering v nturgödsel kn medför försämrd råvttenkvlitet som vid speciell omständigheter kn nå råvttenintget och då medför potentiell hälsoeffekter. Hälsoeffekter i form v blnd nnt mgsjuk, kn orsks v mikrobiell föroreningr från gödslet. Lgring v gödsel innebär tt en och smm plts under längre tid blir belstd med föroreningsrisk. Genom tt förbjud lgring v nturgödsel inom den del v vttenskyddsområdet som ligger i direkt nslutning till eller i närheten v den del v Bolmen vrifrån vttnet når intget på under 12 timmr skps förutsättningr för god brriärer melln riskkälln och vttentäkten. Genom tt i den primär skyddszonen inför tillståndsplikt för spridning v nturgödsel kn behov v villkor för verksmheten bedöms från fll till fll utifrån pltsspecifik förutsättningr. Därmed möjliggörs sådn hntering (t.ex. spridning) som bedöms kunn vr förenlig med ett säkert vttenskydd. 10 Bekämpningsmedel b Primär skyddszon Yrkesmässig spridning v kemisk bekämpningsmedel är förbjuden. Undntg gäller för spridning på tomtmrk. Jord- och vttenslgning v plntor som behndlts med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Kemisk bekämpningsmedel S3 K3 S2 K3 12 (14)

17 Motivering till föreslgn föreskrifter Mycket små mängder bekämpningsmedel kn gör ett dricksvtten otjänligt. Även i låg doser hr bekämpningsmedel hälsoskdlig effekter på människor och miljön. Ett känt bekämpningsmedel som förbjöds under 1970-tlet är DDT, vilket mn än idg hittr spår v i vttentäkter. De flest bekämpningsmedel hr en begränsd rörlighet i mrken vilket tillsmmns med sin lång nerbrytningstid gör tt de stnnr kvr i mrken och på pltsen under lång tid och därmed kn orsk en långtidsverknde förorening vttnet. Förekomst v bekämpningsmedel i vttentäkter hr lett till tt fler kommunl vttentäkter i Sverige hr fått stängs ner. Det hr huvudskligen hndlt om grundvttentäkter men eftersom mång bekämpningsmedel hr en god fstläggningsförmåg i mrken kn diffust läckge även påverk en ytvttentäkt såsom Bolmen. Bekämpningsmedel nämns som nummer två i Svenskt vttens list Tolv punkter för bättre dricksvtten vilket visr på llvrligheten och den stor risken med nvändning v bekämpningsmedel i närheten v vttentäkter där det nges tt; Spridning v bekämpningsmedel inom ett vttenskyddsområdes inre zon bör förbjuds. I frmtiden sk inte bekämpningsmedelsrester kunn påviss i vttentäkter. För Bolmen bedöms risken för den kut föroreningspåverkn från olyckor eller ovrsm hntering v bekämpningsmedel vr motivert tt reducer. Vid yrkesmässig spridning hnters större mängder vid ett och smm tillfälle än vid den hntering som sker v privtpersoner. Den utbildning som yrkesutövre behöver för tt sprid bekämpningsmedel är en viktig riskreducernde åtgärd. Även om utbildning finns går det inte tt uteslut tt en olyck kn ske som orskr ofrivilligt utsläpp v bekämpningsmedel. Med tnke på de negtiv hälsomässig effekter som uppkommer i det fll bekämpningsmedel når vttentäkten och vttenintget bedömer Sydvtten det vr motivert tt förbjud yrkesmässig spridning v kemisk bekämpningsmedel i den primär skyddszonen. 11 Skog Primär skyddszon Avverkning v skog överstignde 0,49 h får ej ske utn nmäln. Sekundär skyddszon Avverkning v skog överstignde 0,49 h får ej ske utn nmäln. 13 (14)

18 Riskkäll Snnolikhet Konsekvens Snnolikhet Konsekvens Avverkning v skog Motivering till föreslgn föreskrifter S2 K1 S2 K1 Avverkning som sker inom den primär skyddszonen bedöms, om tillräcklig brriärer skns melln pltsen för vverkning och vttentäkten, kunn orsk tillfällig försämring v råvttenkvlitet som kn påverk dricksvttenkvliteten, men normlt utn tt ge upphov till hälsoeffekter. Den vverkningsnmäln som görs till Skogsstyrelsen följs oft v råd till mrkägren inför vverkning. Dess råd sk t hänsyn till ll spekter som sk bekts vid vverkningen, inte br skyddsbehovet utifrån dricksvttenperspektiv utn även mål om skogsproduktion etc. Det föreligger lltså en risk tt Skogsstyrelsens bedömning och råd inte tr den hänsyn som krävs för skydd v vttentäkten. Den låg snnolikheten för tt vverkning sk få en konsekvens för vttentäkten bsers på tt vverkning sker med nödvändig försiktighetsmått för tt minimer skdor på mrk och vttendrg. Genom tt i den primär och sekundär skyddszonen inför den lägst grden v restriktionsnivå, nmäln, kn tillsynsmyndigheten utifrån pltsspecifik förutsättningr och verksmhetens omfttning nge de försiktighetsmått som kn behöv vidts i syfte tt reducer risken för vttentäkten. Ytterligre en omständighet som motiverr införndet v skyddsföreskrift är tt de råd som Skogsstyrelsen ger till mrkägren vid en vverkningsnmäln är just råd och inte juridiskt bindnde. Skogsstyrelsen sknr således befogenheter tt förelägg mrkägren tt följ råden. Genom tt en nmäln sk görs också till kommunens miljönämnd finns möjlighet tt genom föreläggnde skp juridiskt bindnde försiktighetsmått. 14 (14)